Statsutskottets utlåtande nr 110 år 1963
V
Nr 110
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1963/64 till socionomutbildning jämte i
ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 226) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Socionomutbildning för
budgetåret 1963/64 beräkna ett anslag av 2 465 000 kr.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 79, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 15 februari 1963,
föreslagit riksdagen att
I. a) besluta, att i Stockholm skall den 1 juli 1963 inrättas en statlig läroanstalt
för socionomutbildning, benämnd socialinstitutet i Stockholm;
b) besluta, att i Göteborg skall den 1 juli 1963 inrättas en statlig läroanstalt
för socionomutbildning, benämnd socialinstitutet i Göteborg;
c) besluta, att i Lund skall den 1 juli 1963 inrättas en statlig läroanstalt för
socionomutbildning, benämnd socialinstitutet i Lund;
d) besluta, att i Umeå skall den 1 juli 1963 inrättas en statlig läroanstalt för
socionomutbildning, benämnd socialinstitutet i Umeå;
II. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning för socialinstitutet
i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64;
b) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för socialinstitutet
i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64;
c) till Socialinstitutet i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1963/64 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 739 000 kr.;
d) till Socialinstitutet i Stockholm: Omkostnader för budgetåret 1963/64 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 108 000 kr.;
III. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning för socialinstitutet
i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64;
b) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för socialinstitutet
i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64;
1 — Biliang till riksdagens protokoll 19G3. G samt. Nr 110
2
Statsutskottets utlåtande nr 110 år 1963
c) till Socialinstitutet i Göteborg: Avlöningar för budgetåret 1963/64 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 455 000 kr.;
d) till Socialinstitutet i Göteborg: Omkostnader för budgetåret 1963/64 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 81 000 kr.;
IV. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning för socialinstitutet
i Lund, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64;
b) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för socialinstitutet
i Lund, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64;
c) till Socialinstitutet i Lund: Avlöningar för budgetåret 1963/64 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 469 000 kr.;
d) till Socialinstitutet i Lund: Omkostnader för budgetåret 1963/64 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 91 000 kr.;
V. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning för socialinstitutet
i Umeå, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1963/64;
b) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för socialinstitutet
i Umeå, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64;
c) till Socialinstitutet i Umeå: Avlöningar för budgetåret 1963/64 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 359 000 kr.;
d) till Socialinstitutet i Umeå: Omkostnader för budgetåret 1963/64 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 108 000 kr.;
VI. till Fortbildning av socionomer m. m. för budgetåret 1963/64 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lennart Geijer (I: 631) och den andra inom andra kammaren av herr Ekström
i Iggesund (II: 781), i vilka hemställts att riksdagen i samband med behandlingen
av proposition nr 79 i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte framhålla angelägenheten
av att förslag i fråga om den kvalitativa förbättringen av socionomutbildningen
och om organisationen av den sociala forskningen förelägges 1964
års vårriksdag;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Hellebladh m. fl. (I: 632) och den andra inom andra kammaren av herr Neländer
m.fl. (11:784), i vilka hemställts att riksdagen för budgetåret 1963/64 till
Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet måtte lämna ett bidrag
av 150 000 kr.;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Per Jacobsson (I: 633) och den andra inom andra kammaren av herrar Tobé och
Nyberg (II: 785), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Statsutskottets utlåtande nr 110 år 1963
3
Maj :t anhålla att förslag snarast möjligt framlägges om socialinstitutens kvalitativa
upprustning och att därvid även beaktas det eftersatta läget för forskningen
rörande socialpolitiken och kommunernas samhälleliga uppgifter;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Nyman (1:634) och den andra inom andra kammaren av fröken Elmén m.fl.
(11:782), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
begära att socialpolitiska kommittén genom tilläggsdirektiv får i uppgift att
vid sidan av utredningen om den sociala forskningens uppgifter och organisation
även utreda den arbetsvetenskapliga forskningens samordning med den sociala;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Svenson m.fl. (1:635) och den andra inom andra kammaren av herr Wiklund
m.fl. (11:786), i vilka hemställts att riksdagen i samband med behandlingen av
Kungl. Maj:ts proposition nr 79 angående anslag för budgetåret 1963/64 till
socionomutbildning ville i skrivelse till Kungl. Maj:t göra ett uttalande av innebörd
att vid fastställande av läroplanen för socialinstituten jämväl orienterande
undervisning i praktisk mentalhygien och yrkesetik skall ingå i grundkursen
eller i annat sammanhang i undervisningen vid dessa institut;
dels ock en inom andra kammaren av herr Gustavsson i Alvesta väckt motion
(II: 783), vari hemställts att riksdagen vid sin behandling av proposition nr 79
måtte besluta att två professurer, förslagsvis i socialvårdsmetodik och socialrätt,
må inrättas fr. o. m. budgetåret 1964/65 i enlighet med socionomutbildningskommitténs
förslag samt i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag i anledning
av ovannämnda beslut.
Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 1:631, 11:784, 11:785, 1:634, 11:786 och 11:783.
På grundval av socionomutbildningskommitténs betänkande »Socionomutbildningen»
(SOU 1962: 43) föreslås i propositionen att antalet utbildningsplatser
vid socialinstituten ökas från 380 till 480 och att socialinstituten förstatligas
fr. o. m. den 1 juli 1963. Vidare förordas en betydande förstärkning av socialinstitutens
läx-arorganisation, bl. a. inrättande av tjänster som universitetslektor.
Till driftkostnader för de fyra socialinstituten under budgetåret 1963/64
äskas sammanlagt 2 410 000 kr., vilket jämfört med bidragsanslaget till socialinstituten
innevarande budgetår medför en ökning av statens kostnader med
892 000 kr. Till fortbildning av socionomer äskas för nästa budgetår 55 000 kr.,
en ökning i förhållande till medelsanvisningen innevarande budgetår med
13 000 kr.
Beträffande innehållet i propositionen torde i huvudsak få hänvisas till denna.
På vissa punkter synes dock en närmare redogörelse böra lämnas.
Socionomutbildning skommittén anser det nödvändigt att en ökning av utbildningskapaciteten
vid socialinstituten sker snarast möjligt samt föreslår att elev1*
— Bihang till riksdagens ''protokoll 10G3. G sand. Nr 110
4
Statsutskottets utlåtande nr 110 år 1963
intagningen skall öka från 380 studerande läsåret 1962/63 till 480 läsåret 1963/64.
Ökningen bör enligt kommittén ske vid de befintliga instituten.
Beträffande utbildningens uppgifter och uppläggning framhåller kommittén,
att socionomutbildningen i stort sett visat sig motsvara sitt syfte att lämna
högskolemässig teoretisk och praktisk utbildning för blivande tjänstemän inom
kommunal förvaltning, socialvård m. m. I vissa avseenden har utbildningen
emellertid icke helt motsvarat arbetsmarknadens krav, anser kommittén, som
därför föreslår en ändrad uppläggning av utbildningen.
Enligt kommittén bör socialinstituten betraktas som fackhögskolor med uppgift
att utbilda socionomer och att främja samhällsvetenskaplig forskning.
Genom en breddning och fördjupning av den teoretiska utbildningen och en förstärkning
av lärarorganisationen skulle socionomutbildningen kunna bli kvalitativt
likvärdig med den utbildning som lämnas vid andra fackhögskolor, och
kommittén föreslår att socialinstituten i framtiden benämnes socialhögskolor.
Vidare anser kommittén, att förutsättningar måste skapas för en utveckling
av den samhällsvetenskapliga forskningen på de områden som har särskild
aktualitet i samband med socionomutbildningen samt föreslår, att professorstjänster
inrättas vid socialhögskolorna.
Utbildningen föreslås bli förlängd från nuvarande två och ett halvt år till tre
och ett halvt år, varav två och ett halvt års teoretiska studier och ett års
studiepraktik. Samtidigt bör enligt kommittén förpraktiken avskaffas, och den
sammanlagda utbildningstiden skulle därigenom bli lika lång som för närvarande.
Den teoretiska utbildningen föreslås omfatta en ettårig samhällsvetenskaplig
grundkurs samt därefter tre terminers mera djupgående studier i yrkesinriktade
examensämnen. Den nuvarande linjeindelningen skulle ersättas av ett
friare val av examensämnen.
Kommittén föreslår också att socialinstituten skall förstatligas fr. o. m. den
1 juli 1963.
Departementschefen ansluter sig till kommitténs allmänna synpunkter rörande
behovet av en kvalitativ förbättring av socionomutbildningen samt anser det
också uppenbart, att frågan om en förstärkning av den sociala forskningens resurser
är ett spörsmål av största vikt. Med hänsyn till knappheten på personella
och materiella tillgångar anser departementschefen emellertid att de många frågor
som sammanhänger med den sociala forskningens organisation och lokalisering
måste undersökas ingående.
Departementschefen erinrar om att formerna för en intensifierad och planmässig
social forskning för närvarande överväges av en särskild sakkunnigutredning
— socialpolitiska kommittén — som ännu inte framlagt några förslag i
frågan. I organisatoriskt hänseende blir det ett centralt spörsmål att pröva i vad
mån ytterligare resurser för social forskning bör samordnas med organisationen
för samhällsvetenskaplig forskning vid universiteten. Från skilda synpunkter
Statsutskottets utlåtande nr 110 år 1963
5
finner departementschefen det naturligt att frågan om möjligheterna att koncentrera
nytillkommande resurser på detta område därvid överväges ingående.
Redan härav synes det enligt departementschefen stå klart att ett ställningstagande
till de av socionomutbildningskommittén väckta förslagen rörande anordningar
på forskningssidan — exempelvis förslagen om professurer — icke bör
ske nu.
Departementschefen har inte heller ansett sig i detta sammanhang böra taga
ställning till frågorna om en omvandling av socialinstituten till socialhögskolor
och en mera genomgripande förändring av utbildningens innehåll och uppläggning.
Han förklarar emellertid att han hyser ett starkt intresse för att dessa
betydelsefulla frågor skall kunna slutligen prövas utan onödigt dröjsmål och
att han därför avser att efter ytterligare överväganden återkomma till reformförslagen
i dessa hänseenden snarast möjligt. Redan nu anser sig dock departementschefen
böra förorda vissa ändringar i institutens personalorganisation.
Med anledning av kommitténs förslag i fråga om ökning av utbildningskapaciteten
förordar departementschefen att antalet utbildningsplatser för läsåret
1963/64 angives till ca 480, varav ca 150 vid institutet i Stockholm, ca 120 vid
institutet i Göteborg, ca 120 vid institutet i Lund och ca 90 vid institutet i
Umeå. Departementschefen förklarar sig också finna en fortsatt utbyggnad av
inta gningskapaciteten nödvändig.
I överensstämmelse med vad som föreslagits av kommittén finner departementschefen
att det numera bör vara en uppgift för staten att helt taga ansvaret
för en utbildning av förevarande karaktär samt förordar att socialinstituten
förstatligas fr. o. in. den 1 juli 1963.
I fråga om socialinstitutens förvaltningsmässiga ställning förklarar departementschefen,
att enligt hans mening vissa skäl talar för att — i varje fall på
längre sikt — någon form av gemensam ledning vore en ändamålsenlig lösning.
Tills vidare synes det emellertid enligt departementschefen lämpligt att det vid
varje institut finns en styrelse, som bör ha den högsta uppsikten över undervisningen
och den ekonomiska förvaltningen vid respektive institut.
Departementschefen anser, att ett nära samarbete bör ske mellan instituten
och förordar därför att en samarbetsnämnd inrättas med uppgift att befrämja
en samordning av socialinstitutens verksamhet, bl. a. i frågor rörande studieplaner,
utbildningskapacitet, fortbildning och anslagsäskanden. Nämnden bör även
ha till uppgift att antaga studerande vid socialinstituten.
Beträffande personalorganisationen framhåller departementschefen bl. a., att
han finner starka skäl tala för att universitetslektorat bör finnas vid socialinstituten
även vid utbildningsmässigt i övrigt oförändrade förhållanden. Departementschefen
avser att föreslå Kungl. Maj:t att i samband med inrättandet a\
universitetslektorat vid socialinstituten utan ansökan förordna vederbörande
rektorer i Stockholm, Göteborg, Lund och Umeå till innehavare av tjänst som
universitetslektor vid respektive institut.
6 Statsutskottets utlåtande nr 110 år 1963
Pa personalförteckningarna för socialinstituten föreslås följande tjänster uppförda,
nämligen för socialinstitutet i Stockholm en tjänst som rektor i Bp 1,
fem som universitetslektor i Ao 27, tre som lektor i Ae 25 och två som konsulent
i Ae 21, för socialinstitutet i Göteborg en tjänst som rektor i Bp 1, tre som
universitetslektor i Ao 27, två som lektor i Ae 25 och en som konsulent i Ae 21,
för socialinstitutet i Lund en tjänst som rektor i Bp 1, fyra som universitetslektor
i Ao 27, två som lektor i Ae 25 och en som konsulent i Ae 21 samt för
socialinstitutet i Umeå en tjänst som rektor i Bp 1, fyra som universitetslektor
i Ao 27, en som lektor i Ae 25 och en som konsulent i Ae 21. En universitetslektorstjänst
vid vart och ett av instituten bör enligt departementschefen icke
få uppehållas så länge innehavaren är förordnad som rektor.
För nästa budgetår beräknar departementschefen det totala medelsbehovet
för avlöningar till socialinstituten till 2 022 000 kr. Till omkostnader vid socialinstituten
förordar departementschefen medelsanvisningar om tillhopa 388 000
kr. Förslagen innebär en ökning av anslagen till socialinstituten med 892 000 kr.
Med anledning av en av direktionen för Svenska diakonsällskapet gjord ansökan
om ett anslag av 159 000 kr. för socialutbildningen vid Svenska diakonskolan
— Sköndalsinstitutet — för budgetåret 1963/64 understryker departementschefen,
att den föreslagna förstärkningen av utbildningsorganisationen vid
socialinstituten torde medföra, att rådande skillnader mellan utbildningen vid
dessa institut och Svenska diakonskolan i viss mån kommer att förstärkas.
Departementschefen tillägger också att det, med hänsyn till vad han tidigare
anfört om sin avsikt att ytterligare överväga frågor rörande den sociala forskningens
organisation och därmed sammanhängande utbildningsorganisatoriska
frågor, ter sig mindre lämpligt att i detta sammanhang pröva frågan om bidrag
till Svenska diakonskolan.
För fortbildning av socionomer in. m. föreslår departementschefen en medelsanvisning
av 55 000 kr., vilket innebär en anslagshöjning av 13 000 kr.
Utskottet delar departementschefens uppfattning om nödvändigheten av en
fortsatt utbyggnad av intagningskapaciteten vid socialinstituten samt tillstyrker
den i propositionen föreslagna ökningen av antalet utbildningsplatser. Utskottet
biträder även departementschefens förslag om förstatligande av socialinstituten
samt om förstärkning av institutens lärarorganisation.
I motionerna I: 631 och II: 781 har hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj .t matte framhalla angelägenheten av att förslag i fråga om kvalitativ
förbättring av socionomutbildningen och om organisationen av den sociala
forskningen förelägges 1964 års riksdag, och i motionerna I: 633 och II: 785 att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att förslag snarast möjligt
framlägges om socialinstitutens kvalitativa upprustning m. m. Vidare har i motionen
II: 783 hemställts att två professurer skulle inrättas fr. o. m. budgetåret
1964/65.
Statsutskottets utlåtande nr 110 år 1063
7
Utskottet vill med anledning av nämnda motioner understryka vad departementschefen
anfört rörande prövning utan onödigt dröjsmål av frågorna om en
omvandling av socialinstituten till socialhögskolor samt om utbildningens innehåll
och uppläggning. Utskottet finner i likhet med departementschefen och motionärerna
det angeläget att beslut rörande utbildningsorganisationen och den
sociala forskningens organisation fattas snarast möjligt. Med vad sålunda anförts
torde vad i de nämnda motionerna påyrkats få anses tillgodosett, varför motionerna
icke torde böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Vid bedömningen av den lämpligaste utbildningsorganisationen synes böra
beaktas, att — såsom personalutbildningsberedningen anfört i sitt utlåtande över
socionomutbildningskommitténs förslag — ändamålet med socionomutbildningen
är att ordna en yrkesutbildning och att det därvid främst gäller att tillgodose
samhällets behov av socionomer, som är lämpliga och väl användbara inom den
statliga och kommunala socialvårdande verksamheten, inom den kommunala
förvaltningen och på anstaltsområdet.
Beträffande det i motionerna I: 632 och II: 784 framförda yrkandet om bidrag
till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet får utskottet erinra
om att fjolårets riksdag hade att taga ställning till ett motionsyrkande av
samma innebörd som det nu framförda samt att utskottet icke ansåg sig böra
tillstyrka bifall till det då framförda yrkandet (SU 1962:73). Såsom departementschefen
framhållit torde den föreslagna förstärkningen av utbildningsorganisationen
vid socialinstituten medföra, att rådande skillnader mellan utbildningen
vid dessa institut och Svenska diakonskolan kommer att förstärkas. Utskottet
anser sig därför icke heller nu böra tillstyrka att statsbidrag utgår till
ifrågavarande utbildning.
Med anledning av motionerna 1:634 och 11:782 vill utskottet framhålla,
att utskottet i och för sig inte har något att erinra mot att utredning kommer
till stånd rörande den arbetsvetenskapliga forskningens samordning med den
sociala. Enligt utskottets mening bör emellertid denna fråga icke prövas i nu
förevarande sammanhang. Motionerna I: 634 och II: 782 torde därför icke böra
föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionerna 1:635 och 11:786 har hemställts att riksdagen skulle göra ett
uttalande om att orienterande undervisning i praktisk mentalhygien och yrkesetik
skall ingå i undervisningen vid socialinstituten. Utskottet delar motionärernas
uppfattning om värdet av en dylik undervisning. Då det emellertid torde
böra ankomma på den föreslagna samarbetsnämnden för socialinstituten att
pröva ifrågavarande spörsmål är utskottet icke berett att biträda det i motionerna
I: 635 och II: 786 framställda yrkandet.
8
Statsutskottets utlåtande nr 110 år 1963
Vad departementschefen i förevarande proposition i övrigt anfört och förordat
har icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet hemställer förty,
I. att motionerna 1:632 och 11:784 icke må av riksdagen
bifallas;
II. att motionen II: 783 icke må av riksdagen bifallas;
III. att riksdagen må
a) besluta, att i Stockholm skall den 1 juli 1963 inrättas
en statlig läroanstalt för socionomutbildning, benämnd socialinstitutet
i Stockholm;
b) besluta, att i Göteborg skall den 1 juli 1963 inrättas en
statlig läroanstalt för socionomutbildning, benämnd socialinstitutet
i Göteborg;
c) besluta, att i Lund skall den 1 juli 1963 inrättas en statlig
läroanstalt för socionomutbildning, benämnd socialinstitutet i
Lund;
d) besluta, att i Umeå skall den 1 juli 1963 inrättas en statlig
läroanstalt för socionomutbildning, benämnd socialinstitutet i
Umeå;
IV. att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning
för socialinstitutet i Stockholm, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1963/64;
b) godkänna följande avlöningsstat för socialinstitutet i
Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1963/64:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 169 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 8 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis 208 000
b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal . 152 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 173 800
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
..................................... 6 000
6. Huvudmansavgifter, förslagsvis ............... 22 000
Summa kr. 739 000
9
Statsutskottets utlåtande nr 110 år 1963
c) till Socialinstitutet i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 739 000 kr.;
d) till Socialinstitutet i Stockholm: Omkostnader för budgetåret
1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 108 000 kr.;
V. att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning
för socialinstitutet i Göteborg, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1963/64;
b) godkänna följande avlöningsstat för socialinstitutet i Göteborg,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 105 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis ..................... 3 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis 185 000
b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal . 56 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 90 600
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
..................................... 3 000
6. Huvudmansavgifter, förslagsvis................ 12 000
Summa kr. 455 000
c) till Socialinstitutet i Göteborg: Avlöningar för budgetåret
1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 455 000 kr.;
d) till Socialinstitutet i Göteborg: Omkostnader för budgetåret
1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 81 000 kr.;
VI. att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning
för socialinstitutet i Lund, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1963/64;
b) godkänna följande avlöningsstat för socialinstitutet i
Lund, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:
10
Statsutskottets utlåtande nr 110 år 1963
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 134 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 3 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis 160 000
b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal . 56 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 100 600
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
..................................... 3 000
6. Huvudmansavgifter, förslagsvis................ 12 000
Summa kr. 469 000
c) till Socialinstitutet i Lund: Avlöningar för budgetåret
1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 469 000 kr.;
d) till Socialinstitutet i Lund: Omkostnader för budgetåret
1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 91 000 kr.;
VII. att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning
för socialinstitutet i Umeå, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1963/64;
b) godkänna följande avlöningsstat för socialinstitutet i
Umeå, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 132 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis...................... 3 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis 92 000
b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal . 41 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 80 600
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
..................................... 3 000
6. Huvudmansavgifter, förslagsvis................ 7 000
Summa kr. 359 000
11
Statsutskottets utlåtande nr 110 år 1963
c) till Socialinstitutet i Umeå: Avlöningar för budgetåret
1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 359 000 kr.;
d) till Socialinstitutet i Umeå: Omkostnader för budgetåret
1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 108 000 kr.;
VIII. att riksdagen må till Fortbildning av socionomer m. m.
för budgetåret 1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kr.;
IX. att motionerna I: 631 och II: 781 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
X. att motionerna 1:633 och 11:785 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
XI. att motionerna I: 634 och II: 782 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
XII. att motionerna I: 635 och II: 786 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 10 maj 1963
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, fröken Andersson,
herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Bergman, Axel
Johannes Andersson, Fritz Persson, fru Wallentheim, herrar Bengtson, Per
Jacobsson, Bertil Petersson och fröken Ljungberg; samt
från andra kammaren: herrar Petterson i Degerfors, Gustafsson i Stockholm,
Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Mellqvist, fru
Lewén-Eliasson, fröken Olsson, herrar Arvidson, Larsson i Hedenäset, fröken
Karlsson, herrar Nelandcr, Källstad och Turesson.
12
Statsutskottets utlåtande nr 110 år 1963
Reservation
av herr Boman, fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes
Andersson, Bengtson, Per Jacobsson, fröken Ljungberg, herrar Ståhl, Svensson
i Stenkyrka, Larsson i Hedenäset, fröken Karlsson, herrar Neländer, Källstad och
Turesson, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 7, som börjar med »Beträffande
det» och slutar med »ifrågavarande utbildning», bort ha följande lydelse:
»Utskottet vill med anledning av motionerna I: 632 och II: 784 framhålla att
den sociala utbildningen vid Svenska diakonskolan anses i stort sett vara fullt
likvärdig med utbildningen vid socialinstituten. I motionerna har upplysts om
att diakonsällskapet inte kan fortsätta ifrågavarande utbildningsverksamhet
utan statligt stöd. Enligt utskottets mening vore det med hänsyn till den rådande
bristen på socionomer synnerligen beklagligt om den sociala linjen vid Sköndalsinstitutet
måste nedläggas. Utskottet tillstyrker därför bifall till det i motionerna
I: 632 och II: 784 framförda yrkandet.»
dels ock att utskottets hemställan under I. bort erhålla följande lydelse:
»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:632 och
II: 784, till Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet
för budgetåret 1963/64 å driftbudgeten under
åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 150 000 kr.;»
Ivar Haeggströms Tryckeri AB • Stockholm 1963
630978