Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1963/64- inom handelsdepartementets verksamhetsområde
jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

DRIFTBUDGETEN

Tionde huvudtiteln

Handelsdepartementet m. m.

1 ;o) Handelsdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 (bilaga 12, punkt 1, s. 12—14 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1963) föreslagit riksdagen att dels
godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för handelsdepartementet, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för handelsdepartementet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1963/64, dels ock till Handelsdepartementet: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 114 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 692 000 kr.

Kungl. Maj :t har under hösten 1962 vidtagit åtgärder för att organisera
en särskild industriavdelning inom handelsdepartementet i syfte att förstärka
planeringsresursema inom den industriella sektorn. Avdelningen
skall bereda frågor som rör den industriella strukturutvecklingen och särskilt
beakta de långsiktigå utvecklingstendenserna mot bakgrunden av både
den tekniska utvecklingen och den handelspolitiska marknadsintegrationen.
Därjämte skall avdelningen delta i beredningen av de främst på inrikesdepartementet
ankommande frågorna rörande lokaliserings- och arbetsmarknadspolitiken.
På avdelningen skall dessutom beredas frågor om förvaltningen
av de statliga bolag, som sorterar under handelsdepartementet,
ävensom energipolitiska frågor. För att tillgodose det omedelbara personalbehovet
vid industriavdelningen har Kungl. Maj :t genom beslut den 2 november
1962 förordnat två tjänstemän inom departementet att tills vidare

1 Itihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 10

2

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

bestrida göromål som ankommer på resp. avdelningschef och byråchef. Från
och med den 1 juli 1963 — vid vilken tidpunkt en industriavdelning inom
departementet bör fast organiseras — bör inrättas en tjänst som avdelningschef
i Br 4 och en tjänst som byråchef i Br 2. Därutöver bör för industriavdelningen
från och med nästa budgetår medel beräknas dels till
ett vikariatslöneförordnande på tjänst som byråchef, dels till avlöning avföljande
nya tjänster, nämligen en tjänst som förste kanslisekreterare i
Ae 23 och en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång samt, för
biträdesgöromål, en kontorist- och en kanslibiträdestjänst i resp. Ae 9 och
Ae 7.

Arbetskraftsbehovet för nästa budgetår på departementets handelsavdelning
är svårt att bedöma i dag, sammanhängande med den ovisshet som
alltjämt råder om det framtida ekonomiska och handelspolitiska samarbetet
i Europa. Departementschefen saknar f. n. underlag för en annan bedömning
än att organisationen tills vidare bör hållas oförändrad.

Vid bifall till vad departementschefen föreslagit ökar i grundlönehänseende
anslaget med sammanlagt 171 300 kr. Den fortsatta utvecklingen på handelsdepartementets
område kan emellertid resa krav på utbyggnad av de
personella resurserna vid såväl handels- som industriavdelningen. Departementschefen
förutsätter att det behov av ytterligare personal, som sålunda
kan uppkomma under budgetåret 1963/64, får tillgodoses främst med anlitande
av anslagsposten Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft
och föreslår i anslutning härtill att expertisposten räknas upp till 381 000
kr., eller med 158 200 kr.

Vad gäller expeditionschefens avdelning bör — i anledning av vad chefen
för civildepartementet föreslagit vid anmälan av För flera huvudtitlar
gemensamma frågor — 1 200 kr. beräknas för förändring av en tjänst som
kontorist i Ae 9 till en tjänst som kansliskrivare i Ae 11.

Vidare torde främst i anledning av automatiska förändringar på lönesidan
anslaget böra räknas upp med 225 100 kr.

Höjningarna under anslaget motvägs till en del av att i samband med
den omfördelning av statsdepartementens arbetsuppgifter, som förutsätts
skola äga rum från och med budgetåret 1963/64, vissa tjänster bör föras
över från handelsdepartementet till andra departement. Sålunda torde från
och med nästa budgetår, vid överflyttning av sjöfartsfrågorna till kommunikationsdepartementet,
dit föras över följande tjänster vid handelsdepartementet,
nämligen en tjänst som kansliråd i Bo 1, en tjänst som budgetsekreterare
i ABr 25 och en tjänst som förste kanslisekreterare i Ao 23 ävensom
en kanslibiträdestjänst i Ag 7 och en kontorsbiträdestjänst i reglerad
befordringsgång. Vidare bör till ecklesiastikdepartementet, vid omflyttning
dit av frågor om bidrag ur lotterimedelsfonden, föras över en tjänst som
byrådirektör i Ao 27. Avlöningsanslaget bör i anledning härav nedräknas
med 133 800 kr.

Vid bifall till vad departementschefen föreslagit blir anslaget i sin helhet
2 114 000 kr.

3

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

Utskottet har icke något att erinra mot de av departementschefen föreslagna
tjänsterna i handelsdepartementets industriavdelning liksom ej heller
mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för handelsdepartementet, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3
januari 1963;

b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1963/
64:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen ............

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.......................................

3. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ................................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................

Summa kr. 2 114 000

c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 2 114 000 kr.

54 000

677 000

381 000
464 100
514 000

23 900

2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 2, s. 14) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 170 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 155 000 kr.

I anslutning till belastningen bör anslagsposten Sjukvård höjas med 1 000
kr. För reseersättningar och publikationstryck torde däremot böra räknas
med oförändrade belopp. Med hänsyn främst till vad som uttalats under föregående
anslagspunkt om inrättande av nya tjänster m. m. vid handelsdepartementet
från och med nästa budgetår föreslår departementschefen,
att delposten Övriga expenser höjs med dels 27 000 kr. för vissa utgifter av
engångsnatur, såsom anskaffning av möbler och kontorsmaskiner, dels 7 000
kr. för ökade löpande utgifter. Då samtidigt delposten bör räknas ned med
20 000 kr., motsvarande ett för innevarande budgetår anvisat engångsbelopp,
blir nettoökningen under densamma 14 000 kr. Anslaget bör i enlighet härmed
tas upp med sammanlagt 170 000 kr.

4 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 170 000
kr.

3:°) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 3, s. 14), innebärande
en uppräkning av anslaget med 8 000 kr. på grund av kostnadsökningar
främst av automatisk karaktär, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av
statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 55 000 kr.

4:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 4, s. 15), innebärande en sänkning av anslaget med
50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kr.

5:°) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 15),

innebärande en uppräkning av anslaget med 15 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1963/64
anvisa ett reservationsanslag av 165 000 kr.

Industri, hantverk och handel

6:°) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 6, s. 16—20) att dels godkänna av departementschefen förordad
ändring i personalförteckningen för kommerskollegium, dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1963/64, dels ock till Kommerskollegium:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 3 698 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 270 000 kr.

För sakkunniga i integrationsarbetet och för arvoden till ledamöterna
i delegationen för frihandelsfrågor och i den s. k. rådgivande kommittén är
för innevarande budgetår i anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie personal
inräknade 80 000 kr. Detta belopp kommer antagligen att visa sig
otillräckligt under budgetåret 1963/64. Den växlande aktiviteten i utred -

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

5

ningsarbetet på det handelspolitiska området gör det emellertid svårt att på
förhand närmare uppskatta anslagsbehovet till sakkunniga m. fl. vid utrikes-
och utredningsavdelningen. Med hänsyn härtill föreslås att nyssnämnda
80 000 kr. jämte ett belopp av 40 000 kr. — motsvarande kostnaderna
för en redan nu på avdelningen tjänstgörande ytterligare sakkunnig —
bryts ut ur den obetecknade icke-ordinarieposten och anvisas under en
förslagsvis betecknad anslagspost, benämnd Avlöningar till sakkunniga och
tillfällig personal vid utrikes- och utredningsavdelningen, m. m. Med anlitande
av denna anslagspost blir det under nästa budgetår möjligt att snabbt
tillföra kollegium den ytterligare expertis och sakkunskap, varav behov kan
uppkomma. Rörande utrikes- och utredningsavdelningen förordas vidare,
att en tjänst som kansliskrivare i Ae 11 utbyts mot eu tjänst som kanslist
i reglerad befordringsgång och beräknas härför under icke-ordinarieposten
1 300 kr.

I anledning av yrkandena om nya tjänster m. m. på kollegiets elektriska
byrå tillstyrker departementschefen, att där från och med nästa budgetår
inrättas dels en tjänst som kansliskrivare i Ae 11, dels en tjänst som förste
byråingenjör i Ae 21, i samband varmed bör dras in eu tjänst som ingenjör
i Ae 17. Icke-ordinarieposten ökar därvid med sammanlagt ytterligare 15 900
kr.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan
av För flera huvudtitlar gemensamma frågor torde sammanlagt 3 100
kr. böra beräknas för förändring av tre tjänster som kontorsbiträde i reglerad
befordringsgång till tjänster som kanslibiträde i Ao 7. Övriga förslag
om inrättande av nya och om förändring av befintliga tjänster torde lämnas
utan bifall.

För ökat medelsbehov i anledning av prop. 169/1962 samt för löneklassförändringar
har beräknats ökningar med 85 952 kr. resp. 4 152 kr. Vidare
torde anslagsposterna Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
böra höjas med 333 800 kr. resp. minskas med 6 200 kr.

Slutligen föreslås att från och med nästa budgetår under kollegiets avlöningsanslag
medel ej längre beräknas till arvodesersättning åt befattningshavare
för viss kommersiell representation i Östtyskland ( prop.
1962:112, s. 26). Medelsbehovet under anslaget minskar då med 50 000
kr. För denna representation torde medel i stället böra anvisas under reservationsanslaget
Främjande av utrikeshandeln m. m.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits ökar anslaget med 428 000 kr. och
bör alltså uppföras med 3 698 000 kr.

Utskottet har icke något att erinra mot de förordade personalförändringarna
och den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Ivungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för kommerskollegium, som angivits i

6

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1963

statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 ianuari
1963;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ....................................... 933 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 18 300

3. Avlöningar till sakkunniga och tillfällig personal

vid utrikes- och utredningsavdelningen, m. m.,
förslagsvis ................................ 120 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 565 900

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1010100

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 50 000

Summa kr. 3 698 000

c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 3 698 000 kr.

7:o) Kommerskollegium: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 7, s. 21 och 22) innebärande en anslagsminskning av 21 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 307 000 kr.

8:o) Kommerskollegium: Befrämjande av landsbygdens elektrifiering.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 22—25) att dels medgiva
att under budgetåret 1963/64 statlig garanti för lån avseende nyanläggningsoch
upprustningsåtgärder berörande landsbygdens elnät må beviljas intill ett
belopp av 6 000 000 kr., dels ock till Kommerskollegium: Befrämjande av
landsbygdens elektrifiering för nämnda budgetår anvisa ett reservationsanslag
av 8 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 7 500 000 kr.

Ur förevarande anslag lämnas bidrag till befrämjande av landsbygdens
elektrifiering. Bidragen gäller dels nyanläggning av elektriska distributionsnät
m. m., dels upprustning av dylika nät. Under perioden 1958/59—1962/63
har via anslag på nionde huvudtiteln till dessa ändamål anvisats sammanlagt
resp. 13,3 och 23,7 milj. kr. Anslaget för innevarande budgetår är upptaget
med 7,5 milj. kr., varav ca 0,4 milj. kr. avser nyanläggningar och
6,6 milj. kr. upprustningsarbeten. Återstoden av anslaget disponeras för
administrationsändamål m. m. Den statliga bidragsgivningen är komplette -

7

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

rad med kreditgarantigivning för lån till nyanläggningar och upprustnings åtgärder

avseende landsbygdens elnät. . „or-N

Genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962: 112, SU 94, Rskr 225)
har handläggningen av bidragsfrågorna och garantilånearendena flyttats
över till kommerskollegium. I anslutning därtill bor från och med nasta
budgetår förevarande riksstatsanslag anvisas över handelsdepartementets

huvudtitel. , , . . --

Vad då först gäller förslaget i petitaskrivelsen om medelsanvisning tor
budgetåret 1963/64 till nyanläggningar av elektriska distributionsnät m. m.
tillstyrker departementschefen att anslagsposten härför höjs med 0,5 milj.

kr. till 1 milj. kr. ...

I fråga om medelsbehovet till upprustning av elektriska distributionsnät

räknas med oförändrat 7 milj. kr. Skulle det mot förmodan visa sig att detta
belopp jämte reserverade medel inte räcker till för att under budgetåret 1963/
64 tillgodose inkommande bidragsanspråk, har departementschefen for avsikt
att senare ta upp frågan om ytterligare anvisning av medel. Han erinrar
härvid om riksdagens beslut, att landsbygdens elnät bör upprustas med hjälp

av statliga bidrag intill totalt 50 milj. kr.

Liksom f n bör de bidragsmedel, som författningsenligt återförs till
anslaget, ånyo få tas i anspråk för de med anslaget avsedda ändamålen.

Av tillgängliga medel under anslaget bör efter beslut av Kungl. Maj :t ta
disponeras högst 350 000 kr. för att vid länsstyrelserna anlita tillfällig expertis
i elkraftfrågor, högst 130 000 kr. för att täcka kommerskollegiets
kostnader för handläggning av bidragsärendena samt högst 30 000 kr. för
att bestrida kostnaderna för information rörande upprustning av elnat
och därmed sammanhängande frågor. Härutöver torde liksom tidigare från
anslaget få utgå bidrag för att upprätthålla verksamheten i vissa elektriska
länsföreningar.

Ramen för statliga kreditgarantier för lån till finansiering av nyanläggning
och upprustning av elektriska distributionsnät på landsbygden föreslås
höjd från 5 milj. kr. till 6 milj. kr.

Anslaget för budgetåret 1963/64 bör i enlighet med vad som anförts upptas
med 8 milj. kr.

Utskottet. Den av Kungl. Maj it framlagda anslagsberäkningen och den
föreslagna garantilåneramen föranleder icke någon erinran från utskottets
sida. Då vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört och yrkat under förevarande punkt
ej heller möter någon invändning hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) medgiva, att under budgetåret 1963/64 statlig garanti
för lån avseende nyanläggnings- och upprustningsåtgärder
berörande landsbygdens elnät må beviljas intill ett belopp
av 6 000 000 kr.;

b) till Kommerskollegium: Befrämjande av landsbygdens
elektrifiering för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 8 000 000 kr.

8

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

9:o) Bergsstaten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
9, s. 25 och 26), innebärande en uppräkning av anslaget med avrundat
51 000 kr. för bestridande av kostnadsökningar av automatisk natur, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1963/64:

A vlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 245 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 25 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 111 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.................................. 5 000

Summa kr. 386 000

b) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1963/64 anvisa
ett förslagsanslag av 386 000 kr.

10:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 10, s. 27), innebärande en uppräkning av anslaget med 6 000 kr.,
hänförande sig till posten Reseersättningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 54 000 kr.

11 :o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 11, s. 27 och 28), innebäi-ande en ökad medelstilldelning med
35 000 kr. för automatiska utgiftsstegringar, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 85 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 216 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 117 joq

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 6 000

Summa kr. 425 000

b) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 425 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963 9

12 :o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 12, s. 28 och 29), innebärande att posten till expenser
uppräknas med 2 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
55 000 kr.

13:o) Statens institut för hantverk och industri: Avlöningar till viss personal.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13, s. 29—32) att dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för statens institut för
hantverk och industri, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1963/64, dels ock till Statens institut för hantverk och industri: Avlöningar
till viss personal för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 980 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 819 000 kr.

Departementschefen förordar att institutets namn från och med nästa budgetår
ändras till Statens institut för hantverk och industri.

För att möjliggöra en rationalisering av inköpsverksamheten och bättre
kontroll av kalkyleringen över kostnaderna för kurser och informationsverksamhet
föreslås, att vid institutet från och med nästa budgetår inrättas en
tjänst som byråassistent i Ae 17 och att därför under icke-ordinarieposten
beräknas 16 000 kr. Ytterligare bör två sedan länge hos institutet på arvodesbasis
— med anlitande av det särskilda reservationsanslaget för kursverksamheten
— tjänstgörande befattningshavare beredas extra-ordinarie anställning,
den ena som kontorist i Ae 9 och den andra som laboratoriebiträde i
högst Ae 9. Medelsbehovet under icke-ordinarieposten ökar härigenom med
21 200 kr. Övriga förslag om inrättande av nya och om förändring av befintliga
tjänster torde böra lämnas utan bifall.

För merkostnader i anledning av prop. 169/1962 samt för löneklassändringar
beräknas 21 762 kr. resp. 2 482 kr. Vidare torde anslagsposterna Rörligt
tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter böra höjas med
101 400 kr. resp. 1 100 kr. Slutligen bör i anledning av numera genomförd
reglering av vissa styrelsearvoden den härför avsedda anslagsposten uppräknas
med 700 kr.

Utskottet har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen
och departementschefens förslag i övrigt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens institut för
hantverk och industri, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1963/64:

10

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 261 600

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 4 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 414 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 286 300

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................... 13 500

Summa kr. 980 000

b) till Statens institut för hantverk och industri: Avlöningar
till viss personal för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 980 000 kr.

14:o) Statens institut för hantverk och industri: Vissa omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, s. 32), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens institut för hantverk och
industri: Vissa omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa
ett förslagsanslag av 69 000 kr.

15:o) Statens institut för hantverk och industri: Bidrag till kursverksamheten
m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15, s. 32 och 33)
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 485 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 435 000 kr.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Stefanson m. fl. (I: 399) och den andra inom andra kammaren
av herr Nordgren m. fl. (II: 477), hemställts att riksdagen måtte till Statens
institut för hantverk och industri: Bidrag till kursverksamheten m. m.
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 535 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 399.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag innebär, att avlöningskostnaderna för två
befattningshavare överflyttas från förevarande anslag till institutets avlöningsanslag.
Härigenom frigöres under detta anslag ett belopp av 30 000 kr.
för kursverksamheten. Vidare föreslås anslaget höjt med 50 000 kr.

Utskottet, som är medvetet om betydelsen av den med stöd av bl. a. förevarande
anslag bedrivna kursverksamheten, anser sig dock icke böra förorda
någon uppräkning av anslaget utöver vad som förordats av Kungl. Maj :t.
Motionerna I: 399 och II: 477 avstyrkas sålunda.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 399 och II: 477, till Statens insti -

11

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

tut för hantverk och industri: Bidrag till kursverksamheten
m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 485 000 kr.

16:o) Statens institut för hantverk och industri: Utrustning och inredning.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 16, s. 34) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 250 000 kr.

Detta anslag har för innevarande budgetår höjts med 70 000 kr. och utgör
nu 250 000 kr. Departementschefen är ense med institutets styrelse om önskvärdheten
av att maskin- och apparatbeståndet ersätts och kompletteras i
en snabbare takt, än som är möjlig med ett utrustningsanslag av nämnda
storlek. Därför vill han i så måtto biträda yrkandet om en uppräkning av
anslaget, att han föreslår höjning därav för nästa budgetår med 150 000 kr.
till 400 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Statens institut för hantverk och industri:
Utrustning och inredning för budgetåret 1963/64 anvisa
ett reservationsanslag av 400 000 kr.

17:o) Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17, s. 35 41) att dels medgiva

att statsgaranti för lån till hantverks- och industriföretag m. m. må under
budgetåret 1963/64 beviljas intill ett belopp av 45 000 000 kr., dels ock till
Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader för nämnda
budgetår anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Erik Filip Petersson och Hilding (I: 315) och den andra inom andra
kammaren av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl. (II: 367), i vilka hemställts
att riksdagen måtte besluta att under anslaget Bidrag till företagareföreningar
m. fl. anvisade medel för risktäckning uppräknas med 0,7 milj.
kr., att efter Kungl. Maj :ts prövning fördelas mellan företagareföreningarna
och således till Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Mattsson och Ferdinand Nilsson (I: 314) och den andra inom andra
kammaren av herrar Nilsson i Tvärålund och Börjesson i Falköping (II:
370), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
att utredningen angående företagareföreningarnas organisation och
verksamhet måtte erhålla uppdrag att skyndsamt pröva möjligheten att

12 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

minska eller undanröja de olägenheter som den tidskrävande behandlingen
av ärenden rörande statlig kreditgaranti innebär, så att förslag i frågan snarast
kan föreläggas riksdagen,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sundin (I: 498) och den andra inom andra kammaren av herr Nilsson
i Tvärålund m. fl. (II: 605), i vilka hemställts att riksdagen måtte medge
att i avvaktan på förslag från kommittén för näringslivets lokalisering företagareföreningarna
i områden med sysselsättningssvårigheter må äga rätt
att utlämna lån med mera liberala säkerhetskrav än vad hittills gällt samt
att eventuella förluster härigenom må täckas genom medel över arbetsmarknadsstyrelsen,
allt i enlighet med vad som anförts i motionen II: 605, ävensom
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om härför erforderliga
åtgärder och tillämpningsföreskrifter.

Beträttande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 367,
I: 314 och II: 605.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår upptaget med 1 500 000
kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Såsom lån till företagareföreningar har under statens hantverks- och industrilånefond
för budgetåret 1962/63 anvisats 15 milj. kr. Med tillägg av
innestående odisponerade lånemedel hos föreningarna samt av inflytande
amorteringar pa tidigare lämnade lån blir föreningarnas utlåningskapacitet
under det nu löpande budgetåret ca 30 milj. kr. Detta belopp torde komma
att vara helt taget i anspråk vid ingången av budgetåret 1963/64. För ny utlåning
under sistnämnda budgetår kommer föreningarna därvid att vara
hänvisade till dels inflytande amorteringar, dels det lånemedelsanslag, som
kan komma att anvisas. Amorteringarna beräknas under nästa budgetår
uPP§å till 15,5 milj. kr. För att möjliggöra en ökning av utlåningsvolymen
under budgetåret 1963/64, jämfört med det låneutrymme, som står till föreningarnas
förfogande under det nu löpande budgetåret, torde — såsom kommerskollegium
föreslagit — för den reguljära utlåningsverksamheten under
nästa budgetår böra anvisas 18 milj. kr. Därutöver bör fonden tillföras ett
belopp av 3 milj. kr. att hållas i beredskap och användas för lån i sådana
fall, då lånestöd är en lämplig åtgärd för att motverka sysselsättningssvårigheter.
Mina förslag innebär sålunda en höjning av fondavsättningen för budgetåret
1963/64 med 6 milj. kr. Hemställan görs i det följande under vederbörlig
punkt på kapitalbudgeten.

Ramen för statlig garanti åt hantverks- och industriföretag m. m. är för
budgetåret 1962/63 bestämd till 45 milj. kr., varav en mindre del är avsedd
för i första hand turisthotellnäringen. Ramen har under vart och ett av
de två sistförflutna budgetåren tagits i anspråk endast till belopp av mellan
20 och 25 milj. kr. Kommerskollegium anser därför inte någon höjning erforderlig
utan hemställer, att garantiramen för nästa budgetår bestäms till
oförändrat 45 milj. kr.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

13

När det gäller garantigivningen för turisthotellnäringen erinrar Svenska
turisthotellens riksförbund om att under en treårsperiod garantier har medgivits
med sammanlagt 3,4 milj. kr. Erfarenheterna av verksamheten bedöms
som goda. Lånen har i allmänhet använts för att förse turisthotellen
med moderna rum, bättre sanitär utrustning, konferenslokaler, rationella
ekonomiutrymmen etc. Förbundet hemställer att i framtiden hotellgarantilån
skall kunna ifrågakomma även för att finansiera nyetablering eller för
att täcka köpeskillingen vid övertagande av ett turisthotellföretag, som är
till salu. För egen del har jag varit tveksam om en sådan utvidgning bör
komma till stånd. Ett av motiven för den nuvarande garantigivningen är
emellertid att turistnäringen i vissa delar av landet, exempelvis Bohuslänskusten
samt Jämtlands och Härjedalens fjälltrakter, ger goda sysselsättningsmöjligheter
och utgör en betydelsefull inkomstkälla för befolkningen.
Jag vill därför inte motsätta mig att i begränsad omfattning och med särskilt
beaktande av sysselsättningsaspekten garantilån från och med nästa
budgetår skall kunna komma ifråga även för att finansiera en nyetablering.
Däremot är jag inte nu beredd tillstyrka att garanti skall kunna ges vid
övertagande av ett turisthotellföretag. Om riksdagen inte reser någon invändning
däremot, torde alltså med giltighet från och med den 1 juli 1963
de ifrågavarande garantilånebestämmelserna böra ändras i enlighet med
vad jag nu anfört.

Vad gäller storleken av garantiramen för nästa budgetår synes — med
hänsyn till att för vart och ett av budgetåren 1960/61 och 1961/62 bara
ungefär hälften av de för resp. budgetår beslutade ramarna har tagits i anspråk
— någon höjning inte behövlig för nästa budgetår. Jag föreslår därför
i likhet med kommerskollegium, att garantiramen bestäms till oförändrat
45 milj. kr., varav någon del bör reserveras i första hand för turisthotellnäringen.
Med prövning av den av riksdagen upptagna frågan om
en sänkning av den nedre gränsen för utställande av lånegarantier (se SU
1962: 10, s. 15) bör emellertid anstå i avvaktan på närmare erfarenheter
av de utav 1960 års riksdag (se X ht, s. 161) beslutade reglerna angående
avvägningen mellan direktlån och garantilån. Det må erinras om att till
grund för dessa regler låg bl. a. uppfattningen, att det är principiellt och
praktiskt otillfredsställande att använda båda låneformerna parallellt. Jag
ämnar emellertid uppmärksamt följa frågan.

Såsom bidrag till företagareföreningarnas m. fl administrationskostnader
har under detta anslag för budgetåret 1962/63 anvisats 1,2 milj. kr.
De samlade utgifterna för administrationen under nämnda budgetår kommer
enligt föreningarnas beräkningar att röra sig om 4,7 milj. kr., inkl. det belopp
av i runt tal 0,1 milj. kr., som årligen ställs till vissa centrala sammanslutningars
förfogande. Mellanskillnaden täcks via landstingsbidrag, nettoränteinkomster
och en del andra intäkter ävensom genom ianspråktagande
av fonderade medel. Nettoränteinkomsterna hänför sig till marginalen mellan
den ränta, vilken låntagande företag som regel betalar till föreningarna
(garantilåneräntan), och den ränta, vilken föreningarna själva har att betala

14

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

å de lånemedel, som staten ställer till föreningarnas förfogande (statens normallåneränta).
Sistnämnda ränta fastställs av Kungl. Maj :t på grundval av
genomsnittsräntan på viss statlig upplåning under de senaste tio åren. Ifrågavarande
räntemarginal utgjorde, när normalräntan började tillämpas, ca 2
procent. Utvecklingen på räntemarknaden under de senaste åren har inneburit
å ena sidan en sänkning av garantilåneräntan från 6,5 procent år 1960
till f. n. 5,5 procent och å andra sidan en höjning av normallåneräntan från
4,5 procent år 1960 till f. n. 5 procent. Genom denna utveckling har föreningarna
fått vidkännas en betydande minskning av inkomsterna, varigenom
förluster uppkommit. Dessa uppskattas för innevarande budgetår till 750 000
kr. och torde budgetåret 1963/64 under i övrigt oförändrade förhållanden
komma att uppgå till 1 milj. kr. Med hänvisning härtill har föreningarna
hemställt att ytterligare medel för administrationsändamål måtte ställas till
föreningarnas förfogande för i första hand det nu löpande budgetåret. Vid
bedömning av frågan om den uppkomna situationen motiverar särskild medelsanvisning
på tilläggsstat för innevarande budgetår anser jag emellertid
bör beaktas, att föreningarna disponerar ej oväsentliga besparingar av
nettoränteinkomster från tidigare år, vilka besparingar ännu den 30 juni
1962 utgjorde 2,7 milj. kr. Enligt tidigare beslut av riksdagen har dessa medel
ansetts böra disponeras för att bestrida även föreningarnas utgifter för
administration. Då det sålunda är möjligt för föreningarna att täcka den
för innevarande budgetår beräknade bristen genom att anlita egna fonder
av detta slag, finner jag ej skäl att för innevarande budgetår tillstyrka ytterligare
statsmedel för administrationsändamål.

Möjligheten att ta föreningarnas fonder i anspråk för alt täcka löpande
administrationskostnader kan dock givetvis inte tillgripas under någon
längre tid, bl. a. med hänsyn till att fonderna inte är jämnt fördelade mellan
olika föreningar och därför på de flesta håll ganska snart skulle vara uttömda.
Det framstår samtidigt som otillfredsställande, att föreningarnas
räntemarginaler skall kunna vara underkastade sådana växlingar, som blir
resultatet av nuvarande system. Bl. a. är det inte möjligt för föreningarna —
och ej heller för statsmakterna vid den årliga anslagsprövningen — att med
större grad av säkerhet bedöma inkomstsidan för ett efterföljande verksamhetsår.
En förändring av de former, i vilka föreningarna får täckning för
sina administrationskostnader, anser jag därför vara påkallad. Riktpunkten
för en dylik förändring bör vara, att — oberoende av ränteväxlingarna —• företagareföreningarna
skall kunna i vad gäller ränteintäkterna på förhand
räkna med en fast räntemarginal. Jag vill förorda att en sådan fixerad marginal
bestäms till 1,5 procent av de vid förslagsvis mitten av resp. budgetår
utestående lånemedlen. Då jag för budgetåret 1963/64 räknar med ca 100
milj. kr. i dylika utestående lånemedel, motsvarar marginalen 1,5 milj. kr.

Jag föreslår att frågan tekniskt löses på så sätt, att på riksstaten tas upp
ett förslagsvis betecknat anslag med rubriken Bidrag till företagareföreningar:
Räntegaranti. Detta anslag må sedan för resp. budgetår belastas med ett
belopp, motsvarande 1,5 procent av föreningarnas den 1 januari utestående

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

15

lånemedel, med avdrag för vad föreningarna faktiskt uppbär i ränteinkomster
på grundval av gällande regler för räntesättningen. Då f. n. den faktiska
ränteskillnaden i låneverksamheten är 0,5 procent, kommer föreningarna
med utestående lånemedel budgetåret 1963/64 av 100 milj. kr., att i
ränteinkomster uppbära 0,5 milj. kr. Vid bifall till vad jag nyss föreslagit
om att föreningarna skall vara garanterade en räntemarginal motsvarande
1,5 procent av utestående lånemedel, bör till administrationsändamål under
ifrågavarande förslagsanslag för budgetåret 1963/64 anvisas 1 milj. kr., att
efter beslut av Kungl. Maj:t ställas till föreningarnas förfogande. Hemställan
om denna medelsanvisning görs under nästa anslagspunkt.

Därutöver bör företagareföreningarna på sedvanligt sätt erhålla statliga
bidrag till sin administration över ett särskilt reservationsanslag. Vad gäller
storleken därav må erinras om att genom beslut av Kungl. Maj :t den
23 november 1962 chefen för handelsdepartementet bemyndigats att tillkalla
högst fem sakkunniga för att verkställa utredning angående företagareföreningarnas
organisation. Jag förutsätter att föreningarna skall finna det
välbetänkt att i avvaktan på resultatet av denna utredning iaktta en viss
återhållsamhet i utbyggnaden av administrationen. Med hänsyn härtill och
i huvudsaklig anslutning till kommerskollegiets bedömning av administrationsmedelsbehovet
under nästa budgetår föreslår jag att till ändamålet under
förevarande anslag anvisas 1 milj. kr. Detta belopp innefattar även
det särskilda bidraget till företagareföreningen i Norrbotten såsom stöd åt
företagsamheten i Tornedalen och vad som kan komma att utgå i bidrag
efter prövning av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall till vissa centrala sammanslutningar
på hantverks- och industriområdet, däribland Svenska turisthotellens
riksförbund.

Till subventioner har för innevarande budgetår anvisats 0,3 milj. kr. Av
subventionsmedel finns f. n. ute hos föreningarna och under förevarande
anslag i form av reservationer sammanlagt ca 2,5 milj. kr. Detta belopp
överstiger vida de årliga normala förlusterna i låneverksamheten. Någon ökning
av subvetionsmedelsposten för nästa budgetår synes därför inte behövlig.
Jag föreslår, i likhet med kommerskollegium, att till ändamålet för budgetåret
1963/64 anvisas oförändrat 0,3 milj. kr.

Förevarande anslag bör från och med budgetåret 1963/64 benämnas Bidrag
till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader. Den 1 juli
1963 bör dit föras vid utgången av budgetåret 1962/63 innestående behållningar
under det nuvarande reservationsanslaget Bidrag till företagareföreningar
m. fl.»

Utskottet. Vad angår kreditgarantiramen är denna för innevarande budgetår
bestämd till 45 milj. kr. Ramen har under de senaste budgetåren endast
till omkring hälften tagits i anspråk. Den 1 mars i år var densamma
enligt vad utskottet inhämtat fortfarande ej använd till mer än 25 milj.
kr. Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ls förslag, återkommer framdeles
under riksdagen till ett motionsvis gjort yrkande om bemyndigande för

16

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

Kungl. Maj :t att upp till ett maximalt belopp om 60 milj. kr. avgöra garantiramens
storlek under budgetåret 1963/64.

Inom ramen för den statliga kreditgarantigivningen har en mindre del
använts till turisthotellnäringen. Lånen ha fått användas för upprustning
men ej till nyetablering eller inköp av turisthotellföretag. Utskottet anser
aig på av departementschefen anförda skäl böra tillstyrka, att garantilånehestämmelserna
ändras att omfatta även nyetablering av turisthotellföretag.
Utskottet kommer framdeles under riksdagen att avgiva yttrande över vissa
motioner om vidgad tillämpning av det statliga kreditstödet.

Ett lånemedelsanslag för budgetåret 1963/64 av 21 milj. kr., som departementschefen
föreslår, kommer i förening med inflytande amorteringar att
tillåta en utlåning av ca 36,5 milj. kr. Med inräkning av det nya anslaget
kommer hela lånefonden att uppgå till 136 milj. kr. Utskottet tillstyrker den
föreslagna medelsanvisningen.

Under anslaget till bidrag till företagareföreningar m. fl. har för innevarande
budgetår till administrationskostnader beräknats 1,2 milj. kr. och till
subventioner 0,3 milj. kr. eller tillhopa 1,5 milj. kr.

Beträffande administrationskostnaderna föreslår departementschefen dels
att bidrag liksom hittills utgår över förevarande anslag, dels att föreningarna
gottgöras för den minskning av ränteinkomsterna, som uppstår vid förändringar
i ränteläget. Gottgörelse för inkomstbortfall vid ränteförändringar
bör regleras genom medelsanvisning över ett särskilt förslagsanslag
till räntegaranti. Föreningarna skola enligt förslaget kunna räkna med en
fast räntemarginal av 1,5 procent av de vid mitten av resp. budgetår utestående
medlen. Förevarande anslag föreslås upptaget med 1 milj. kr. och
anslaget till räntegaranti med 1 milj. kr. Föreningarna förutsättas skola
iakttaga en viss återhållsamhet i utbyggnaden av sin administration i avvaktan
på resultatet av den tillsatta utredningen angående föreningarnas
organisation. Utskottet har ej något att erinra mot vad departementschefen
sålunda föreslagit och anfört.

Till subventioner anser utskottet i likhet med departementschefen att
medelsanvisningen bör bestämmas till oförändrat 300 000 kr. med hänsyn
till att subventionsmedlen behövts i så ringa omfattning att en försvarlig
reserv finnes. Motionerna 1:315 och 11:367 avstyrkas därför.

I motionerna I: 314 och II: 370 har föreslagits att den nyligen tillsatta
utredningen om företagareföreningarnas organisation skulle ges i uppdrag
att pröva möjligheten av att minska eller undanröja de olägenheter,
som den tidskrävande behandlingen av ärenden rörande statlig kreditgaranti
innebär. Enligt motionärerna bör i sådant syfte undersökas, huruvida
man icke intill ett visst belopp bör kunna delegera garantigivningen till
företagareföreningarna eller ge föreningarna möjligheter att förskottera
medel. Utskottet vill erinra om att förstnämnda fråga var föremål för prövning
av 1960 års riksdag vid behandlingen av då redovisat betänkande angående
statligt kreditstöd till hantverk och småindustri m. m. Vissa remissmyndigheter
hade i ämnet uttalat, att det icke kunde anses riktigt att

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

n

på enskilda sammanslutningar överföra befogenheten att ingå för staten
bindande avtal med ekonomiska förpliktelser av väsentlig omfattning utan
att de själva iklädde sig något ansvar. Riksdagen liksom departementschefen
anslöt sig härtill. Utskottet anser, att riksdagen bör vidhålla denna sin
uppfattning. Vad motionerna i övrigt beträffar anser utskottet att det icke
gärna bör ifrågakomma att i ett garantilåneärende förskottera medel, innan
ärendet är slutligt avgjort. I motionerna har uttalats att det ofta
uppstår lång väntetid, innan lånegaranti beviljas och lån utbetalas. Utskottet
vill i anledning härav framhålla, att då det gäller krediter å större belopp
grundliga utredningar och överväganden självfallet krävas för de ofta
långsiktiga investeringar, om vilka här är fråga. Huruvida det för mindre
lån är möjligt att påskynda det administrativa förfarandet och att med
bibehållande av rimliga krav på säkerhet vinna större snabbhet undandrager
sig utskottets bedömande. Utskottet anser emellertid, att frågan är värd
att närmare undersökas och vill därför i anslutning till det motionsvis gjorda
yrkandet föreslå, att Kungl. Maj :t uppdrager åt den förenämnda utredningen
om företagareföreningarnas organisation att närmare undersöka
detta spörsmål.

I motionerna 1:498 och 11:605 hemställes om rätt för företagareföreningar
i områden med sysselsättningssvårigheter att i avvaktan på förslag
från kommittén för näringslivets lokalisering lätta på säkerhetskraven vid
långivningen. Vidare föreslås att i dylika fall eventuella förluster skola
täckas genom medel från arbetsmarknadsstyrelsen. Utskottet vill erinra om
att enligt gällande bestämmelser skall den som erhåller kreditstöd ställa
den säkerhet, som med hänsyn till hans ekonomiska ställning och behovav
rimlig ekonomisk rörelsefrihet samt till omständigheterna i övrigt kan
påfordras. Härav framgår att det för närvarande icke finnes några direkta
bestämmelser om vilka säkerheter som skola ställas i företagareföreningarnas
långivning; lånebestämmelserna taga sålunda i huvudsak sikte på den
lånesökandes personliga förutsättningar. Enligt vad utskottet inhämtat har
lånegivningen icke sällan karaktär av förtroendekrediter. Det må erinras
om att eventuella förluster i långivningen täckas genom medelsanvisning
till subventioner, som sker under förevarande anslag. Av dessa subventionsinedel
står en del till föreningarnas förfogande, en del reserveras centralt
för att sättas in, där de särskilt behövas. Med hänsyn härtill och till vad
nyss sagts om den för närvarande mycket betryggande reserven av dylika
medel avstyrker utskottet motionerna.

1 fråga om investeringsanslaget till hantverks- och industrilånefonden
gör utskottet hemställan under punkten 80 i det följande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må medgiva att statsgaranti för lån till
hantverks- och industriföretag m. m. må under budgetåret
1968/64 beviljas intill ett belopp av 45 000 000 kr.;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 315 och II: 367, till Bidrag

2 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 10

18

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

till företagareföreningar in. fl.: Administrationskostnader för
budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000
kr.;

III. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:314
och 11:370, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att utredningen
angående företagareföreningarnas organisation och
verksamhet får i uppdrag att undersöka det administrativa
förtärandet vid handläggningen av ärenden rörande statlig
kreditgaranti;

IV. att motionerna I: 498 och 11:605 icke må av riksdagen
bifallas.

18:o) Bidrag till företagareföreningar: Räntegaranti. Under hänvisning till
vad utskottet anfört under närmast föregående punkt får utskottet i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 41) hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till företagareföreningar: Räntegaranti
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 000 kr.

19:o) Täckande av förluster i anledning av statlig garanti för lån till
hantverks- och industriföretag m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 19, s. 41 och 42), innebärande en uppräkning av anslaget med 200 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Täckande av förluster i anledning av
statlig garanti för lån till hantverks- och industriföretag
m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
1 200 000 kr.

20 :o) Bidrag till Sveriges standardiseringskommission. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 20, s. 42 och 43) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 615 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 566 000 kr.

Departementschefen föreslår, att anslaget uppräknas med 49 000 kr. till
615 000 kr. De ökade medlen bör falla på »övrig standardiseringsverksamhet».
Vad byggstandardiseringen beträffar må erinras om att statens råd för
byggnadsforskning från och med innevarande budgetår lämnar ett effektivt
ekonomiskt stöd åt denna gren av kommissionens arbete. Bidragen därifrån
torde för innevarande budgetår komma att uppgå till 200 000 kr. och för
budgetåret 1963/64 till 300 000 kr.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission
för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av
615 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

19

21 :o) Befrämjande av hemslöjden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 21, s. 43 och 44), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 266 000 kr.

22 :o) Bidrag till Svenska slöjdföreningen. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 22, s. 44 och 45), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska slöjdföreningen
för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 50 000 kr.

23:o) Främjande av utrikeshandeln m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 23, s. 45—50) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 5 446 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 3 500 000 kr.

Beträffande medelsbehoven för budgetåret 1963/64 till de olika ändamålen
under anslaget har departementschefen anfört följande.

»Till handelssekreterareorganisationen har för innevarande budgetår anvisats
1 370 000 kr. för att bestrida kostnaderna för en organisation av åtta
handelssekreterare. Häri ingår en s. k. rörlig handelssekreterare, vilken utnämnts
under innevarande budgetår och tilldelats delar av den afrikanska
marknaden som verksamhetsfält. Exportstödsberedningen förordade, som
redovisats i förra årets statsverksproposition (prop. 1962: 1, Bil. 12, s. 49),
uppbyggandet i första hand av en normalorganisation av tio handelssekreterare.
För egen del tillmäter jag handelssekreterareorganisationen en sådan
betydelse, att jag anser att en ytterligare utbyggnad nu bör komma till
stånd. För nästa budgetår förordar jag en utökning med en handelssekreterare.
Det sammanlagda medelsbehovet till handelssekreterare för nästa budgetår
kommer därvid att uppgå till 1 700 000 kr.

Sedan en följd av år har till generalkonsulatet i Berlin varit knuten en
befattningshavare med särskild uppgift att bevaka vårt lands kommersiella
intressen i Östtyskland. För innevarande budgetår belastar kostnaderna härför
kommerskollegiets avlöningsanslag (s. 16). Från och med nästkommande
budgetår bör medel för ändamålet i stället anvisas under förevarande anslag.
Medelsbehovet uppgår till 65 000 kr.

Statsbidraget till de svenska handelskamrarna i utlandet utgör innevarande
budgetår tillhopa 745 000 kr. Då jag finner en förstärkning av bidragen
till vissa handelskamrar motiverad lämnar jag kommerskollegiets förslag
om ett sammanlagt bidrag för nästa budgetår om 842 000 kr. utan erinran.
Likaledes ansluter jag mig till förslaget om en omläggning av tidsperioderna
för bidragen. Härigenom kommer tilldelningen av medel fortsättningsvis
att genomgående sammanfalla med det budgetår för vilket me -

20

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

del anvisas över riksstaten. Genom att av innevarande års anslag 327 500 kr.
reserverats för utbetalning under nästa budgetår begränsas medelsbehovet
till avrundat 515 000 kr.

Småindustriens exportråds av kommerskollegium tillstyrkta hemställan
om medelsanvisning för budgetåret 1963/64 föranleder ingen erinran från
min sida. I anledning av en redan genomförd reglering av vissa styrelsearvoden
torde emellertid beloppet böra räknas upp till 166 000 kr.

Vad beträffar andra exportfrämjande åtgärder, såsom bidrag till marknadsundersökningar,
utrikeshandelsstipendier och praktikanter har för innevarande
budgetår beräknats sammanlagt 200 000 kr. Praktikanter hos
handelssekreterare finns för närvarande i Los Angeles, Chicago och Toronto.
Jag finner det önskvärt att ytterligare en praktikant utses. Anslagsbehovet
kommer därvid för nästa budgetår att uppgå till sammanlagt 220 000 kr.

Till upplysningsverksamhet av skilda slag i utlandet har för budgetåret
1962/63 under tionde huvudtiteln beräknats dels 300 000 kr. till informationskontor
m. m. vid mässor och utställningar i utlandet, dels 735 000 kr.
till kommersiell information m. m. i Förenta staterna och Europa. Därjämte
har 650 000 kr. anvisats ur handels- och sjöfartsfonden för den
s. k. USA-kampanjen. Vid sidan härav har under tredje huvudtitelns anslag
Utländska pressbesök och Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige
anvisats sammanlagt 2 745 000 kr. för information om Sverige och
svenska förhållanden. Som jag framhållit i föregående års statsverksproposition
är det angeläget att en nära samordning sker mellan de olika instanser,
som är verksamma på detta område. Genom förordnandet under innevarande
budgetår av en särskild rådgivare att stå till vederbörande departementschefers
förfogande i frågor rörande svensk upplysningsverksamhet
i utlandet, vilken rådgivare även utsetts att vara ordförande i upplysningsberedningen,
har förutsättningar skapats härför. Beträffande denna
verksamhet torde få hänvisas till anslagspunkten Upplysningsverksamhet
i utlandet angående Sverige under tredje huvudtiteln i årets statsverksproposition.
Ministern för utrikes ärendena framhåller där bl. a. att de
medel, som anslås för de redan beslutade och under förberedelse varande
aktionerna i Förbundsrepubliken Tyskland samt Frankrike och Belgien,
på grund av dessa aktioners starka kommersiella och resefrämjande syften,
i fortsättningen bör anvisas uteslutande under tionde huvudtiteln. I
anslutning härtill förordar jag, att medlen till ändamålet fortsättningsvis
tas upp under en särskild anslagspost, benämnd Kommersiell information,
under förevarande anslag. Beträffande medelsbehovet för nästa budgetår
under anslagsposten beräknar jag först 1 000 000 kr. för USA-kampanjen i
enlighet med den finansieringsprincip som tidigare fastslagits. Till övrig
kommersiell information, vartill jag hänför bl. a. de pågående speciella
upplysningsaktionerna i Förbundsrepubliken Tyskland, i Frankrike och
Belgien samt mäss- och utställningsverksamheten utomlands, torde vidare
anvisas 1 780 000 kr. Detta innebär, att anslagsposten för nästa budgetår
bör föras upp med sammanlagt 2 780 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

21

Vid bifall till vad jag nu föreslagit bör för budgetåret 1963/64 anslaget
föras upp med tillhopa 5 446 000 kr. Härav utgör anslagsposten Kommersiell
information 2 780 000 kr. I övrigt beräknas till handelssekreterareorganisationen
m. m. 1 765 000 kr., till bidrag till svenska handelskammare
i utlandet 515 000 kr., till exportbyrån och exportrådet 166 000 kr. samt till
övriga exportfrämjande åtgärder 220 000 kr. Liksom tidigare torde det få
ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser om användningen
av dessa medel ävensom att vid behov göra jämkningar mellan olika
ändamål.»

Utskottet. Den pågående utvecklingen mot marknadsintegration och fri
handel samt den skärpta internationella konkurrensen över huvud har medfört,
att de exportstödjande verksamheter, som bedrivas med anlitande av
medel från förevarande anslag, ha fått en successivt ökad betydelse. Det
gäller handelssekreterarverksamheten, som på de marknader den berör utgör
ett värdefullt komplement till den ordinarie utrikesrepresentatiönen. Det
gäller vidare den verksamhet, som utövas av de svenska handelskamrama
utomlands, och de insatser, som fortlöpande göras för att manifestera de
svenska exportintressena genom mäss- och utställningsframträdanden etc.

I sitt utlåtande nr 3 har utskottet tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag, att de
medel, som anslås för de redan beslutade och under förberedelse varande
aktionerna i Förbundsrepubliken Tyskland samt Frankrike och Belgien, på
grund av dessa aktioners starka kommersiella och resefrämjande syften, i
fortsättningen anvisas uteslutande under tionde huvudtiteln.

Utskottet, som ej har något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning,
hemställer,

att riksdagen må till Främjande av utrikeshandeln m. m.
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
5 446 000 kr.

Sveriges geologiska undersökning

24:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 24, s. 51—53) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för Sveriges geologiska undersökning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1963/64, dels ock till Sveriges
geologiska undersökning: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 2 788 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Erik Olsson
in. fl. (I: 102) och den andra inom andra kammaren av herr Jönsson i
lngemarsgården m. fl. (II: 118), i vilka yrkas att riksdagen måtte — utöver
vad departementschefen föreslagit — anslå medel för budgetåret 1963/

22

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

(54 för ytterligare en geolog i lönegrad 23 jämte erforderliga rese- och traktamentsanslag
för fullföljande av påbörjade berggrundskarteringsarbeten inom
Jämtlands län.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 118.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 776 000 kr.

För en erforderlig förstärkning av den administrativa biträdespersonalen
föreslår departementschefen inrättande vid geologiska undersökningen från
och med nästa budgetår av två tjänster som kanslibiträde i Ae 7 och beräknar
härför under anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
19 200 kr. Nämnda anslagspost bör därjämte räknas upp med 9 600 kr. för
att möjliggöra extra-ordinariesättning i oförändrad lönegrad och med oförändrad
benämning av en f. n. med anlitande av medel ur reservationsanslaget
Malmletning inrättad tjänst som ritbiträde i Ag 7.

Enligt vad departementschefen under hand inhämtat är det ämbetsverkets
avsikt att år 1963 i samband med framläggandet av förslag till slutlig lösning
av ämbetsverkets organisation även underställa Kungl. Maj :t en långsiktig
Plan för uppläggning av karteringsarbetet. Under sådana förhållanden är han
inte beredd att nu pröva frågan om personalbehovet m. m. för denna verksamhetsgren.

Utskottet är medvetet om berggrundskarteringens betydelse för prospektering,
stadsplanering och andra praktiska ändamål. Såsom emellertid departementschefen
framhållit är det Sveriges geologiska undersöknings avsikt att i
år i samband med framläggandet av förslag till slutlig lösning av ämbetsverkets
organisation även underställa Kungl. Maj:t en långsiktig plan för
uppläggning av karteringsarbetet. I avvaktan härpå synes med prövningen
av frågan om personalbehovet in. m. för denna verksamhetsgren böra anstå.
Under hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna om inrättande av
ytterligare en geologtjänst. Beträffande yrkandet i desamma, i vad de avse
ökad medelsanvisning för bestridande av rese- och traktamentskostnader,
gör utskottet hemställan under punkten 26 i det följande.

Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 102 och II: 118, såvitt nu är i
fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska
undersökning, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t, förslagsvis . .

523 400
1 200

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

23

3. Avlöningar till extra personal, förslagsvis---- 500 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 092 800

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 038 300

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ ^2 300

Summa kr. 2 788 000

b) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 2 788 000 kr.

25:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 25, s. 54), som innebär att posterna Sjukvård,
och Övriga expenser uppräknas med resp. 1 000 och 8 000 kr. och att posten
Omkostnader i anledning av uppdrag sänkes med 50 000 kr., får utskottet
under erinran om att anslagsminskningen utgör 41 000 kr. — hemställa,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 995 000 kr.

26:o) Sveriges geologiska undersökning: Resor och fältarbeten. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26, s. 55) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 178 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 176 000 kr.

För automatiska kostnadsökningar tillstyrker departementschefen i enlighet
med geologiska undersökningens förslag anvisande av ytterligare 2 000
Ur. Däremot bör anstå med en uppräkning av anslaget för att möjliggöra förlängning
av fältarbetssäsongen. Först bör avvaktas den mera långsiktiga planering
av karteringsverksamhetens uppläggning, varom nyss har talats under
avlöningsanslaget.

Av anslaget torde liksom f. n. sker 5 000 kr. få användas till bekostande
av internordiska resor i studiesyfte eller för deltagande i sammanträden
med företrädare för geologinstitutionerna i de övriga nordiska länderna.

Utskottet, som under punkten 24 avstyrkt motionerna I: 102 och II: 118,
biträder Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 102 och II: 118, såvitt nu är i
fråga, till Sveriges geologiska undersökning: Resor och fältarbeten
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 178 000 kr.

24 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

27 :o) Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 27, s. 55 och 56), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kr.

28:o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 28, s. 56—61) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 2 791 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 991 000 kr.

Geologiska undersökningens malmletningsverksamhet började för ca 45
år sedan och har därefter undan för undan ökat i omfattning. Den har
resulterat i upptäckt och sedermera brytning av flera betydande malmförekomster
i vårt land. Det ekonomiska utbytet av verksamheten har blivit
gott. För en fortsatt utvidgning och intensifiering av malmprospekteringen
talar ej blott ekonomiska utan i måhända lika hög grad sysselsättningspolitiska
skäl. Ytterligare medel för ändamålet bör därför enligt departementschefen
ställas till geologiska undersökningens förfogande. Ämbetsverkets
bedömningar av det för budgetåret 1963/64 ökade medelsbehovet, i

runt tal 800 000 kr., torde böra godtas och anslaget uppföras med 2 791 000

kr.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Malmletning för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 2 791 000 kr.

29:o) Sveriges geologiska undersökning: Järnmalmsinventering m. m. i

Norrbotten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 29, s. 61_63) att

till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 2 865 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likaJydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lager (I:
40) och den andra inom andra kammaren av herrar Holmberg och Hagberg
(II: 48), i vilka hemställts att riksdagen måtte anvisa ytterligare 2 milj. kr.
för påskyndande av prospekteringsarbeten i Kaunisvaara samt för undersökningar
i övrigt med syfte att snarast få till stånd gruvbrytning i detta område.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 48.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

25

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 500 000 kr.

För utformningen av den i fjol igångsatta järnmalmsinventeringen i Norrbotten
och för motiven bakom denna verksamhet lämnades en utförlig redogörelse
i 1962 års statsverksproposition (Bil. 12, driftbudgeten, p. 5 och 6).
Kungl. Maj :ts i det sammanhanget framlagda förslag biträddes av riksdagen
(SU 10; Rskr 10), innebärande bl. a. en medelsanvisning för innevarande
budgetår av 1,5 milj. kr. Till grund för prospekteringsarbetena ligger
planer, vilka utarbetats av den för ändamålet tillkallade malmutredningen
för Norrbotten. Dessa planer kompletteras successivt. Även under budgetåret
1963/64 kommer emellertid arbetena i allt väsentligt att gälla Kirunaområdet
samt Pajala- och Tärendöområdena.

Geologiska undersökningen har med tillstyrkan av malmutredningen uppskattat
de samlade kostnaderna för arbetena under nästa budgetår till ca
2,9 milj. kr. Med understrykande ånyo av malmprospekteringens stora betydelse
ur såväl ekonomiska som sysselsättningspolitiska synpunkter lämnar
departementschefen ämbetsverkets kostnadsuppskattning utan erinran och
föreslår för budgetåret 1963/64 anvisande till ändamålet av nämnda belopp.
Det innebär en höjning av anslagsmedlen med ca 1,4 milj. kr.

Utskottet, som inhämtat att geologiska undersökningen genom det av
Kungl. Maj :t äskade anslaget kommer att tillföras de medel, som erfordras
för genomförande av järnmalmsinventeringen i Norrbotten enligt planer utarbetade
av malmutredningen för Norrbotten, avstyrker motionerna I; 40 och
II: 48 och hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 40 och II: 48, till Sveriges
geologiska undersökning: Järnmalmsinventering m. m. i
Norrbotten för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 2 865 000 kr.

Teknisk provnings- och försöksverksamhet

30 :o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 30, s. 64—66) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för statens provningsanstalt,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens provningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1963/64, dels
ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 1 483 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 254 000 kr.

I anslutning till den upprustning av statens provningsanstalts personella
och materiella resurser, varom 1961 års riksdag beslutade (prop. 1961:41),
föreslår departementschefen inrättande vid anstalten från och med nästa

26

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

budgetår av två tjänster som laboratoriechef i lönegraden högst Ae 27. Medelsbehovet
under icke-ordinarieposten ökar härigenom med 53 784 kr. Övriga
i petitaskrivelsen framförda yrkanden om nya tjänster torde ej böra
biträdas.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan
av För flera huvudtitlar gemensamma frågor torde under förevarande
anslag 1 152 kr. böra beräknas för uppflyttning i lönegrad av en tjänst som
kontorist i Ao 9 till en tjänst som kansliskrivare i Ao 11. Övriga förslag om
ändrad lönegradsplacering torde lämnas utan bifall.

Provningsanstaltens beräkningar av medelsbehovet för redan genomförda
grundlönehöjningar (-(- 8 000) och för löneklassändringar (+ 9 000) bör
godtas. Ytterligare bör anslagsposterna Rörligt tillägg och Kompensation för
höjda folkpensionsavgifter höjas med resp. 151 100 och 1 600 kr.

Från och med nästa budgetår bör i avlöningsstaten medel beräknas för
arvoden till ledamöterna i provningsanstaltens styrelse. Med hänsyn härtill
och till en genom beslut av Kungl. Maj :t redan genomförd höjning av arvodet
till styrelsens ordförande ökar medelsbehovet under anslaget med
4 300 kr.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits blir anslaget i sin helhet 1 483 000
kr.

Utskottet har icke något att erinra mot de föreslagna ändringarna i personalförteckningen
liksom ej heller mot den verkställda anslagsberäkningen
och får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för statens provningsanstalt, som föranledes
av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1963;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 280 200

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 5 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 741 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 435 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................... 20 500

Summa kr. 1 483 000

c) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 483 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

27

31 :o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 31, s. 67 och 68), innebärande en anslagshöjning av 47 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
184 000 kr.

32 :o) Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 32, s. 68—70) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens provningsanstalts uppdragsverksamhet,
att tillämpas tills vidare under budgetåret 1963/64, dels ock
till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 2 821 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 488 000 kr.

Under detta anslag tillstyrker departementschefen i vad gäller avlöningsstaten
styrelsens yrkanden om höjningar för nästa budgetår med sammanlagt
304 000 kr., varav ungefär hälften gäller automatiska förändringar.
Beträffande de i omkostnadsstaten upptagna anslagsposterna Sjukvård
m. m., Reseersättningar och Expenser samt delposten Frakt och spedition
av provföremål föreslås uppräkningar med resp. 3 000, 25 000, 17 000 och
11 000 kr. Av den för Expenser avsedda höjningen gäller 12 000 kr. vissa engångsanskaffningar.
I anslutning till belastningen under budgetåret 1961/62
torde delposten Förbrukningsartiklar m. m. böra sänkas med 27 000 kr. Eljest
bör i omkostnadsstaten räknas med oförändrat medelsbehov.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalts
uppdragsverksamhet, att tillämpas tills vidare under
budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 02 400

2. Avlöningar till extra personal jämte rörligt till lägg,

förslagsvis........................... 641 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 019 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 456 400

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................... 21 300

Summa kr. 2 201 000

28

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

b) till Statens provningsanstalt: Vppdragsverksamhet för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 2 821 000 kr.

33 :o) Statens provningsanstalt: Utrustning. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 33, s. 70 och 71) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 500 000 kr.

Departementschefen bedömer det motiverat, att provningsanstaltens bestånd
av maskiner, apparater och instrument ersätts och kompletteras i en
snabbare takt än som är möjlig inom ramen för nu anvisade medel. Anslaget
torde för budgetåret 1963/64 böra skrivas upp med 300 000 kr. till 800 000
kr.

Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning och
hemställer,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Utrustning
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
800 000 kr.

34:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 34, s. 71—74) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för statens skeppsprovningsanstalt,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens skeppsprovningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1963/64, dels ock till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 522 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 040 000 kr.

I anledning av yrkandena om nya tjänster vid skeppsprovningsanstalten
tillstyrker departementschefen inrättande där från och med nästa budgetår
av en tjänst som förste forskningsingenjör i Ae 27 och av en tjänst som förste
avdelningsingenjör i Ae 23. Därjämte bör en tjänst som avdelningschef i
Bp 1 förändras till en dylik tjänst i Be 1. Övriga yrkanden om ändrad anställningsform,
liksom förslaget om uppflyttning i lönegrad av överdirektörstjänsten,
torde lämnas utan bifall. För extra personal i anslutning till en
förväntad fortsatt ökning av uppdragsvolymen bör i enlighet med anstaltsstyrelsens
förslag räknas med en höjning av 270 000 kr. Ytterligare''bör för
bestridande av kostnaderna för redan genomförda grundlöneändringar samt
till rörligt tillägg och till kompensation för höjda folkpensionsavgifter beräknas
höjningar med resp. 47 200, 113 100 och 3 200 kr. Slutligen torde
i anledning av en redan genomförd reglering av vissa styrelsearvoden den
härför avsedda anslagsposten ökas med 800 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

29

Utskottet tillstyrker de förordade ändringarna i personalförteckningen.

Mot anslagsberäkningen har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för statens skeppsprovningsanstalt, som
föranledes av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1963;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 42 700

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 3 400

3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare
och tillfälliga biträden, förslagsvis .... 555 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 621 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 284 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 14 600

Summa kr. 1 522 000

c) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 522 000 kr.

35 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 35, s. 74—76), innebärande en anslagshöjning av
32 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
219 000 kr.

36:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 36, s. 76), innebärande en minskning av anslaget med
25 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kr.

37 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Vissa projekteringsarbeten. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 37, s. 76 och 77) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

30

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

Statens skeppsprovningsanstalt arbetar som serviceorgan åt den svenska
varvsindustrien. Denna industri är på exportsidan en av våra mera betydande
näringsgrenar —- värdet av dess export motsvarar ej mindre än 6 procent
av den totala utförseln ur riket. Sverige är samtidigt ett av världens ledande
varvsindustriländer — vårt lands andel av den totala varvsindustriproduktionen
i världen utgör mellan 9 och 10 procent. Det syns då naturligt att
skeppsprovningsanstalten förfogar över en sådan utrustning, att den på ett
kvalitativt högtstående sätt kan fylla sina serviceuppgifter. Vad gäller särskilt
den ekonomiskt betydelsefulla propellerkavitationen är departementschefen
ense med anstaltens styrelse om att den snabba utvecklingen inom
skeppsbyggnadstekniken — markerad främst av tendenserna mot större fartygsenheter
och högre farter — understryker behovet på detta område av en
mera avancerad utrustning än den skeppsprovningsanstalten f. n. förfogar
över. Kostnaderna för en nyanläggning uppskattas på nu tillgängligt material
till mellan 3 och 4 milj. kr. Arbetena med iordningställande av en ny
kavitationstank måste emellertid föregås av utredning och teknisk penetrering
av projektet. Härför beräknar anstaltsstyrelsen 200 000 kr. erforderliga.
Denna beräkning torde böra godtas och ifrågavarande belopp anvisas under
ett särskilt reservationsanslag på riksstaten för nästa budgetår. Yrkandet om
projekteringsmedel även för en styrnings- och manöverbassäng bör lämnas
utan bifall.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Vissa
projekteringsarbeten för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kr.

Teknisk forskning

38 :o) Statens tekniska forskningsråd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 38, s. 78 och 79) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 244 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 210 000 kr.

Detta anslag höjdes förra året med i runt tal 50 000 kr. för att möjliggöra
bl. a. anställande av en biträdande sekreterare med arvode motsvarande högst
23 lönegraden.

Genom beslut av Kungl. Maj:t under hösten 1962 har dels arvodet åt rådets
ordförande höjts från 6 000 kr. till 7 200 kr., dels sekreterarens arvode
skrivits upp till motsvarande lön i lönegrad B 1. I anledning härav och då
departementschefen förordar höjning av även arvodet till rådets biträdande
sekreterare från löneklass A 23 till A 25 bör under anslagsposten 1 räknas
med ytterligare 1 200 kr. och under anslagsposten 4 med ytterligare 12 700

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

31

kr. Sistnämnda anslagspost torde därutöver böra höjas med 10 000 kr. i anledning
av allmänna lönehöjningar och fördyrade omkostnader. Slutligen bör
med hänsyn till det ökade antalet bidragsansökningar under anslagsposten 2
beräknas ytterligare 10 000 kr. i ersättningar till rådets ledamöter för särskilda
utredningar.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen
och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 244 000 kr.

39 :o) Teknisk forskning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
39, s. 79 och 80) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa
ett reservationsanslag av 8 100 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 6 500 000 kr.

Statens ekonomiska insatser för främjande av den tekniska forskningen
har under de senaste åren avsevärt ökat i omfattning. Det har skett genom
utbyggnad av de tekniska högskolorna, genom höjning av bidragen till de
statsunderstödda branschforskningsinstituten och genom en successiv uppräkning
av förevarande anslag, vilket för fem år sedan utgjorde ca 3 milj. kr.
och nu är uppfört med 6,5 milj. kr.

För intensifiering av strävandena att på forskningsområdet skapa nya
former för samarbete mellan staten och näringslivet och för att möjliggöra
utbyggnad över huvud taget av rådets forskningsprogram föreslås för nästa
budgetår en uppräkning av förevarande anslag med 1,6 milj. kr. till 8,1 milj.
kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Teknisk forskning för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 8 100 000 kr.

40:o) Bidrag till Ingeniörsvetenskapsakademien. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 40, s. 81 och 82) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 471 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 330 000 kr.

Under en följd av år har Ingeniörsvetenskapsakademien hållit en svensk
tekniker fast stationerad i USA med uppgift att följa den industriella och
tekniska utvecklingen där samt att till Sverige rapportera sina iakttagelser
och rön. Denna art av kontaktverksamhet på det internationella planet har
visat sig vara värdefull för svensk industri och för svensk teknisk forskning.
Kostnaderna för verksamheten bestrids huvudsakligen ur förevarande
anslag.

32

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

Med anlitande bl. a. av medel, som via tekniska forskningsrådet ställs
till Ingeniörsvetenskapsakademiens förfogande, bedriver akademien sedan
våren 1960 en liknande kontaktverksamhet med Sovjetunionen genom att
hålla en tekniskt-vetenskaplig attaché knuten till ambassaden i Moskva.
Akademien hemställer nu att detta arrangemang permanentas genom att
de för ändamålet erforderliga medlen, 140 000 kr., anvisas på riksstaten.
Med hänsyn till hittillsvarande gynnsamma erfarenheter av här åsyftad
lorm för inhämtande av teknisk information från utlandet tillstyrker departementschefen
denna hemställan. Övriga yrkanden om höjning av anslaget
till Ingeniörsvetenskapsakademien torde däremot lämnas utan bifall. I enlighet
härmed föreslås att anslaget för nästa budgetår bestäms till 471 000
kr., varav 500 kr. såsom arvode till en av Kungl. Maj :t utsedd revisor.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Bidrag till Ingeniörsvetenskapsakademien
för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 471 000
kr.

41 :o) Bidrag till Svenska träforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 41, s. 82 och 83), som innebär en uppräkning av anslaget
för huvudsakligen automatiska och avtalsenliga kostnadsökningar med
291 200 kr. och med 1 600 kr. för höjda styrelsearvoden, varvid anslaget
kommer att uppgå till avrundat 1 960 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska träforskningsinstitutet
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
1 960 000 kr.

42 :o) Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 42, s. 84 och 85), att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 324 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 278 000 kr.

För att för textilforskningsinstitutets del på löneområdet vinna anpassning
till lönesättningen för statstjänstemännen har Kungl. Maj :t genom beslut
den 21 september 1962 medgivit uppflyttning vid institutet av två laboratorer
från A 24 till A 27, två forskningsassistenter från A 16 till A 17 samt
en kassor från A 10 till All. Anslagsposten Avlöningar till institutets personal
bör då räknas upp med 10 100 kr., anslagsposten Rörligt tillägg med
26 100 kr. och anslagsposten Pensionsavgifter med 7 000 kr. Vidare räknas
med 2 000 kr. för höjda styrelsearvoden.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 324 000 kr. 5

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

33

43 :o) Bidrag till Institutet för metallforskning. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 43, s. 85), som innebär en uppräkning av anslaget
med 1 000 kr. för höjda styrelsearvoden, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Institutet för metallforskning
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
301 000 kr.

44:o) Bidrag till Svenska institutet för konserveringsforskning. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen (punkt 44, s. 85 och 86) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 888 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 728 000 kr.

För utrustning av de nya laboratorielokalerna inom Svenska institutet för
konserveringsforsknings byggnad i Göteborg tillstyrker departementschefen
anvisande för nästa budgetår av 86 500 kr. eller samma belopp som institutsstyrelsen
föreslår. Med hänsyn härtill och då departementschefen lämnar
utan erinran vad styrelsen förordat om höjning av förevarande anslag med
73 000 kr. på grund av ökade löne- och pensioneringskostnader, torde anslaget
för nästa budgetår böra tas upp med avrundat 888 000 kr., varvid medel
beräknats med 300 kr. för höjda styrelsearvoden.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska institutet för konserveringsforskning
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 888 000 kr.

45 :o) Bidrag till Institutet för optisk forskning. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 45, s. 86 och 87), innebärande en anslagshöjning av
22 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Institutet för optisk forskning
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
167 000 kr.

46 :o) Bidrag till Svenska silikatforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 46, s. 87 och 88), innebärande avtalsenlig höjning med
7 700 kr. för ökade lönekostnader och 500 kr. för höjda styrelsearvoden, varvid
anslaget blir avrundat 134 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska silikatforskningsinstitutet
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
134 000 kr.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 10

34

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

47 :o) Bidrag till Tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 47, s. 88), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Tekniska nomenklaturcentralen
för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 15 000
kr.

Atomenergiverksamliet

48 :o) Delegationen för atomenergifrågor. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 48, s. 89 och 90), att dels godkänna av departementschefen förordad
ändring i personalförteckningen för delegationen för atomenergifrågor,
dels ock till Delegationen för atomenergifrågor för budgetåret 1963/64 anvisa
ett reservationsanslag av 225 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 150 000 kr.

Delegationens medelsbehov för nästa budgetår torde kunna bestämmas till
225 000 kr., innebärande en ökning i förhållande till innevarande budgetår
med 75 000 kr. Beträffande föreslagna nya tjänster vid delegationen är departementschefen
beredd tillstyrka inrättandet av en befattning som reaktorinspektör
i lönegraden Ae 27.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för delegationen för atomenergifrågor,
som föranledes av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1963;

b) till Delegationen för atomenergifrågor för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 225 000 kr.

49:o) Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl Maj-t
har föreslagit riksdagen (punkt 49, s. 90—102) att till ifrågavarande ändamal
for budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 113 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 108 000 000 kr
Departementschefen har anfört bl. a. följande.

»Utformningen av det svenska atomenergiprogrammet har främst skett i
syfte att inom landet skapa förutsättningar för den utbyggnad av atomraftverk,
som under 1970-talet beräknas successivt avlösa vattenkraftutbyggnaden.
Aktiebolaget Atomenergi har givits resurser, som gjort det möjligt
att i samarbete med kraftindustrin och den tillverkande industrin ut -

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

35

veckla för vårt land lämpade atomreaktorer av tungvattentyp. Denna reaktortyp
kännetecknas av mycket låga bränslekostnader och hög utbränning.
Detta är av betydelse antingen uranbränslet importeras eller framställes
ur de stora inhemska låghaltiga urantillgångarna, vilka ger både en
önskvärd handlingsfrihet och trygghet ur beredskapssynpunkt för den svenska
atomenergiverksamheten. Atombolagets omfattande forskningsutrustning
är även av stor betydelse för forsknings- och utvecklingsarbeten utanför
atomenergiområdet.

Den utredning beträffande kraftsystemets sannolika utveckling under
1970-talet, som nyligen utförts av en kommitté med företrädare för kraftföretagens
centrala driftledning och atombolaget, har kommit till slutsatsen
att atomkraften kommer att bli kommersiellt konkurrenskraftig under första
hälften av nämnda decennium för att under dess andra hälft representera
det största inslaget av erforderliga krafttillskott. Jag torde få anledning återkomma
till utredningens för den framtida kraftutbyggnaden intressanta resultat
i samband med anmälan av frågan om Marviken-stationens konstruktiva
utformning.

Som framgår av det föregående har slutlig ställning ännu icke tagits till
frågan om Marviken-anläggningens konstruktion. Tidigare har närmast
övervägts en tryckvattenreaktor senare utvidgad med en särskild tillsats för
provning av kokardrift. Under år 1962 redovisade utredningar, som utförts
gemensamt av bolaget och industrin beträffande dels konstruktionen av
större kokarreaktorer med och utan intern överhettning, dels turbinutrustningen
till dylika reaktorer, har emellertid givit resultat, vilka betecknats
som genomgående gynnsamma. Sannolika skäl har redovisats för att man till
en förhållandevis begränsad merkostnad skall kunna taga ett större utvecklingssteg
och uppnå en bättre driftsekonomi genom ett kokarutförande av
reaktorn. Frågan har behandlats av atomdelegationen, som i skrivelse till
chefen för handelsdepartementet redovisat sin uppfattning, att en detaljprojektering
av Marviken i kokarutförande bör genomföras, innan ställning
tages i konstruktionsfrågan. Projekteringsarbetet slutfördes under december
månad 1962, och delegationen räknar med att avge ett slutligt förslag
till Kungl. Maj:t i början av år 1963. — Enär en omläggning av Marvikenprojektet
i här förutsatt riktning innebär uppförande av en större anläggning
till ökad totalkostnad, torde frågan därom få i särskild proposition
underställas riksdagens prövning. Medelsförbrukningen för anläggningen
under nästa budgetår kan därför nu endast tas upp med ett preliminärt belopp.
För ändamålet torde såsom chefen för kommunikationsdepartementet
tidigare denna dag föreslagit böra beräknas det av delegationen föreslagna
beloppet 28,5 milj. kr. Till vattenfallsstyrelsens andel av slutkostnaden för
Ägesta-stationen beräknas 5 milj. kr.

För budgetåret 1963/64 beräknar Aktiebolaget Atomenergi ett totalt medelsbehov
av 137,6 milj. kr. mot 161,7 milj. kr. för innevarande budgetår.
Utöver de för 1963/64 äskade anslagen — 129 milj. kr. — avser bolaget utnyttja
6 milj. kr. i inkomster och 2,6 milj. kr. i reservationer. Medelsbehovel

36

Statsutskotlets utlåtande nr 10 år 1963

hänför sig till fullföljande och drift av tidigare beslutade anläggningar samt
till fortsatt utrednings- och utvecklingsarbete. På anläggningssidan dominerar
utgifterna för Ranstad-verket vars uppförande sker med sikte på färdigställande
under budgetåret 1965/66. Med innevarande budgetår har för verket
anvisats drygt 80 milj. kr., och för nästa budgetår erfordras ytterligare
ca 28 milj. kr. De totala kostnaderna kan enligt atombolaget i 1961 års
prisnivå uppskattas till 140 milj. kr. — Beträffande anläggningarna i Studsvik,
Stockholm och Ågesta kan konstateras, att deras uppbyggnad i stort
sett fullbordas under innevarande budgetår. För nästa budgetår återstår
vissa kostnader, som sammanlagt kan uppskattas till ca 13 milj. kr. Bolagets
utgifter för annat än angivna anläggningar har bedömts till drygt
96 milj. kr. och hänför sig till verksamheten vid bolagets avdelningar, materiel-
och instrumentanskaffningar av olika slag etc. Det arbetsprogram och
de medelsberäkningar, som ligger till grund för bolagets yrkanden härvidlag,
kan jag i likhet med delegationen för atomenergifrågor i huvudsak godtaga.
Jag finner mig därför kunna biträda delegationens förslag, att åt bolaget
beviljas anslag för budgetåret 1963/64 med sammanlagt 128 milj. kr.
eller med samma belopp som för innevarande budgetår. Detta understiger med
1 milj. vad bolaget äskat i sin petitaskrivelse. Av beloppet torde 113 milj.
kr. anvisas under förevarande anslag. Jag kommer senare vid anmälan av
anslagsfrågorna under kapitalbudgeten att föreslå, att återstående medelsbehov
— 15 milj. kr. — anvisas bolaget under fonden för låneunderstöd.»

Utskottet. Departementschefen erinrar om det principbeslut, som av 1962
års riksdag fattades om uppförande av en atomkraftstation i Marviken inom
Östra Vikbolandets kommun i Östergötland. Till den konstruktiva utformningen
av anläggningen togs icke ställning i sammanhanget. Frågan härom
förutsattes ytterligare övervägd i anslutning till vissa inom atombolaget och
den berörda industrien bedrivna utredningar. Dessa slutfördes under våren
1962 och gav enligt departementschefen så positiva indikationer i fråga om
förutsättningarna för kokardrift av reaktorn, att skäl ansågs föreligga att
komplettera det tidigare framlagda utredningsmaterialet avseende ett tryckvattenuttörande
av reaktorn med en detaljprojektering av ett kokaralternativ
för denna. Resultatet av utrednings- och projekteringsarbetet och de i
anslutning därtill gjorda övervägandena av Marviken-anläggningens tekniska
utformning redovisas av Kungl. Maj:t i proposition nr 72, varöver utskottet
denna dag avgiver särskilt utlåtande. Medelsförbrukningen för anläggningsarbetena
under nästa budgetår har i statsverkspropositionen — under anslaget
Kraftstationer m. m. å statens vattenfallsverks fond — preliminärt beräknats
till 28,5 milj. kr.

Vad i övrigt angår medelsbehovet för atomenergiverksamheten inom atombolaget
har delta i bolagets petitaskrivelse beräknats till 129 milj. kr. Delegationen
för atomenergifrågor har i stort sett tillstyrkt de förslag, som ligga
till grund för yrkandena, men ansett det möjligt att minska medelstilldel -

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

37

ningen till 128 milj. kr., vilket motsvarar departementschefens bedömning
av behovet och innebär oförändrad medelsanvisning.

Den föreslagna medelsanvisningen avser fullföljande och drift av tidigare
beslutade anläggningar i atombolagets regi samt fortsatt utrednings- och utvecklingsarbete.
På anläggningssidan dominera utgifterna för Ranstad-verket.
Utskottet har icke något att erinra mot de sålunda gjorda anslagsbedömningarna
och tillstyrker, att i enlighet med departementschefens förslag ett
belopp av 128 milj. kr. ställes till atombolagets förfogande, därav 113 milj.
kr. på driftbudgeten och 15 milj. kr. på kapitalbudgeten.

Utskottet, som beträffande anslaget på kapitalbudgeten till bolaget kommer
att göra hemställan under punkten 81 i det följande, hemställer såvitt angår
här förevarande anslag,

att riksdagen må till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget
Atomenergi för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 113 000 000 kr.

50:o) Internationellt atomenergisamarbete. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 50, s. 102—104) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 9 260 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 4 600 000 kr.

Den inhemska forskningen på atomenergiområdet begränsas självfallet
av tillgången på materiella och personella resurser. Därför är vårt deltagande
i det internationella samarbetet på området av stort värde. Det möjliggör
för oss att till rimliga kostnader delta i projekt, som vi inte ensamma kan
genomföra.

Vad angår medelsbehovet för nästa budgetår hänför sig detta liksom tidigare
i betydande utsträckning till vårt lands medverkan i de inom ramen för
ENEA bedrivna Eurochemic-, Halden- och Dragon-projekten. Beträffande de
båda sistnämnda har Kungl. Maj :t nyligen — såvitt angår Halden den 19
juli 1962 och såvitt angår Dragon den 26 oktober 1962 — lämnat sitt medgivande
till Aktiebolaget Atomenergi att deltaga i förlängda försöksprogram.
Medel torde böra beräknas för därav föranledda kostnader.

Med godkännande av delegationens för atomenergifrågor beräkningar av
medelsbehovet föreslår departementschefen, att anslaget upptages med
9 260 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Internationellt atomenergisamarbete
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 9 260 000
kr.

38

Statsutskotiets utlåtande nr 10 år 1963

Pris- och konkurrensförhållanden m. m.

51:o) Näringsfrihetsrådet: Avlöningar. Kungi. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 51, s. 105) att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för näringsfrihetsrådet att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1963/64, dels ock till Näringsfrihetsrådet: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 156 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 146 000 kr.

Den ökning av anslaget med 15 600 kr. som yrkats är av automatisk natur.
I anslutning till belastningen under sistförflutna budgetår synes en viss
minskning möjlig av anslagsposten Arvoden och särskilda ersättningar bestämda
av Kungl. Maj :t. Departementschefen uppskattar det minskade medelsbehovet
till 6 000 kr. I enlighet härmed bör anslaget föras upp med avrundat
156 000 kr.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för näringsfrihetsrådet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1963/64:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 25 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 113 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. J6 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 2 000

Summa kr. 156 000

b) till Näringsfrihetsrådet: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 156 000 kr.

52:o) Näringsfrihetsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts för S.

?f, (Punkt 52, s. 106), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Näringsfrihetsrådet: Omkostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 10 000

53:o) Ombudsmannaämbete! för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar. I enighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 106 och 107), som innebär

39

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

en uppräkning av anslaget med 49 000 kr. huvudsakligen till följd av automatiska
utgiftsförändringar, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ombudsmannaämbetet
för näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........

2. Rörligt tillägg, förslagsvis....................

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
....................................

321 500
121 100

6 400

Summa kr. 449 000

b) till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
449 000 kr.

54:o) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 107 och 108), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:
Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa
ett förslagsanslag av 32 000 kr.

55:o) Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 55, s. 108—110) att dels godkänna av departementschefen
förordad ändring i personalförteckningen för statens pris- och kartellnämnd,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
statens pris- och kartellnämnd, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1963/64, dels ock till Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 847 000 kr.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Per Petersson (I: 316) och den andra inom andra kammaren
av herrar Magnusson i Borås och Bohman (II: 369), hemställts att riksdagen
måtte dels för budgetåret 1963/64 under statens pris- och kartellnämnds
avlönings- och omkostnadsanslag anvisa resp. 2 567 000 och 359 000 kr., dels
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att Kungl. Maj :t måtte vid detta års
höstriksdag framlägga förslag om en ytterligare begränsning av verksamheten
vid statens pris- och kartellnämnd fr. o. m. den 1 januari 1964.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 369.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 522 000 kr.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid an -

40

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1963

mälan av För flera huvudtitlar gemensamma frågor torde sammanlagt 3 100
kr. böra beräknas för förändring av en tjänst som kontorist i Ae 9 till en
tjänst som kansliskrivare i Ae 11 samt av två tjänster som kontorsbiträde
i reglerad befordringsgång till två tjänster som kanslibiträde i Ae 7.

Tjänsten som byrådirektör i högst Ag 27 vid nämndens upplysningssektion
torde från och med nästa budgetår böra uppföras på extra-ordinarie
stat.

Ökningar av automatisk natur beräknas till 58 600 kr. Under anslagsposterna
Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter beräknas
höjningar med resp. 256 700 kr. och 1 100 kr.

Med anledning av numera genomförd reglering av vissa styrelsearvoden
bör den härför avsedda anslagsposten räknas upp med 5 500 kr.

Utskottet. I motionerna uttalas, att konkurrenssituationens förändringar de
senaste åren understryka, att en viss minskning av den inom pris- och kartellnämndens
övervaknings- och utredningsverksamhet är möjlig i dagens
läge. Prognoserna för det närmaste årets ekonomiska utveckling tala för att
en ytterligare skärpt konkurrens kan väntas för flertalet företag. En avveckling
bör redan nu kunna beslutas med avseende på de vid 1961 års riksdag
tillkomna befattningarna men torde också utan men för verksamhetens syfte
kunna göras mera omfattande.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att pris- och kartellnämndens
verksamhet så sent som för två år sedan var föremål för statsmakternas
överväganden och att som resultat av dessa en förstärkning av myndigheten
kom till stånd. Utskottet uttalade i sammanhanget, att läget icke var sådant,
att en skärpning av vaksamheten mot olika företeelser på pris- och konkurrensområdet
skulle vara obehövlig. Tvärtom fanns det övertygande skäl för
en effektivisering av verksamheten och främst då genom en administrativ
och personalmässig upprustning. Härigenom skulle särskilt nämndens undersökningsarbete,
som hittills hämmats av otillräckliga resurser, kunna
intensifieras.

„ Utskottet vidhåller denna sin uppfattning och avstyrker alltså motionerna,
såval i vad de avse särskild skrivelse till Kungl. Maj :t som i fråga om medelsanvisningen
under nämndens avlönings- och omkostnadsanslag.

Då anledning till erinran i övrigt icke finnes mot Kungl. Maj :ts förslag
under förevarande punkt, hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 316 och II: 369, såvitt nu
är i fråga, bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för statens pris- och kartellnämnd vidtaga den ändring,
som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för
den 3 januari 1963;

II. att riksdagen ma, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 316 och II: 369, såvitt nu är
i fråga,

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

41

a) godkänna följande avlöningsstat för statens pris- och
kartellnämnd, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1963/64:

Avlöningsstat

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förlagsvis ................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..

Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................

89 100

40 000
1 877 500
801 200

39 200

Summa kr. 2 847 000

b) till Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 2 847 000 kr.;

in. att motionerna I: 316 och II: 369, såvitt de avse skrivelse
till Kungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

56:o) Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 56, s. 110 och 111) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 399 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 388 000 kr.

Departementschefen godtar nämndens anslagsberäkning och föreslår, att
anslaget uppföres med avrundat 399 000 kr.

Utskottet, som under närmast föregående punkt avstyrkt motionerna I: 316
och 11:369, biträder Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 316 och II: 369, såvitt nu är i
fråga, till Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 399 000 kr.

57 :o) Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 57, s. 111—114) att dels godkänna av föredragande
statsrådet förordad avlöningsstat för statens institut för konsumentfrågor,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1963/64, dels ock
till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 1 244 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 067 000 kr.

För administrering av konsumentinstitutets permanenta utställning i

42

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

Stockholm föreslås inrättande från och med nästa budgetår av en tjänst som
konsulent i Ae 19 med placering på upplysningsavdelningen. Därutöver föreslås,
att till förstärkning av biträdespersonalen på textilavdelningen inrättas
en tjänst som institutionsbiträde i reglerad befordringsgång. Ytterligare bör
med hänsyn till ändrade arbetsuppgifter en tjänst som tekniskt biträde i
Ae 9 bytas ut mot en tjänst som ingenjör i högst Ae 15. Medelsbehovet under
anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie personal ökar härigenom med
sammanlagt 29 400 kr.

Med hänvisning till vad chefen för civildepartementet tidigare denna dag
föreslagit vid anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma frågor torde
600 kr. böra beräknas för uppflyttning i lönegrad av en tjänst som tekniskt
biträde från Ae 9 till Ae 11 med tjänstebenämningen instrumentmakare.

För merkostnader till följd av löneutvecklingen m. m. beräknas 40 600 kr.
Till extra personal och experter föreslås en ökning med 10 000 kr. Vidare
torde anslagsposterna Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
böra höjas med 114 700 kr. resp. minskas med 2 700 kr. Slutligen
bör i anledning av numera genomförd reglering av vissa styrelsearvoden
den härför avsedda anslagsposten räknas upp med 600 kr.

Utskottet har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen
och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens institut för
konsumentfrågor, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 71 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 3 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 812 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 338 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 17 700

Summa kr. 1 244 000

b) till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 244 000
kr.

58 :o) Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 58, s. 115 och 116) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 478 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

43

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 425 000 kr.

Hyreskostnaderna för institutets laboratorium belastar f. n. delposten Övriga
expenser. Från och med den 1 juli 1963 syns dessa kostnader böra betalas
av byggnadsstyrelsen via utgiftspost i staten för statens allmänna fastighetsfond.
Medelsbehovet under nämnda delpost minskar härigenom med
14 500 kr. Å andra sidan bör under delposten beräknas ytterligare 5 000 kr.
för ökade städningskostnader m. m., varvid framkommer en nettominskning
med 9 500 kr. Samtidigt torde anslagsposterna Sjukvård, Publikationstryck
och Övriga utgifter böra skrivas upp med resp. 2 500, 50 000 och 10 000 kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,

att riksdagen må till Statens institut för konsumentfrågor:
Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 478 000 kr.

59 :o) Statens konsumentråd. Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
59, s. 116—118) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa
ett förslagsanslag av 83 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 75 000 kr.

I anledning av redan genomförd reglering av vissa styrelsearvoden bör den
härför avsedda anslagsposten ökas med 4 600 kr. Ytterligare torde för automatiska
löneklassändringar och för rörligt tillägg böra räknas med höjningar
av resp. 600 och 4 500 kr.

Enär i anslagsposten Expenser f. n. ingår medel för vissa engångsanskaffningar,
bör anslagsposten för nästa budgetår minskas med 1 700 kr. Beträffande
förslaget om en särskild tjänsteman för vissa public-relationfrågor kan
erinras om att konsumentrådet redan nu äger möjlighet att för speciella uppgifter
inom konsumentupplysningen anlita expertis och avlöna denna ur sitt
anslag för den ordinarie verksamheten. Då det enligt statsrådets mening
knappast är en pressombudsman, som rådet behöver, utan snarast en utredning
om principerna för pressens och televisionens konsumentupplysning
— bl. a. aktualiserad av tilläggsdirektiven för 1960 års radioutredning — föreställer
sig statsrådet att en sådan utredning kan utföras som ett expertuppdrag
inom ramen för det med 250 000 kr. förhöjda anslaget till konsumentvaruforskning
och konsumentupplysning.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,

att riksdagen må till Statens konsumentråd för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 83 000 kr.

60 :o) Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen (punkt 60, s. 118 och 119) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 1 250 000 kr.

44

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Hamrin-Thorell m. fl. (I: 26) och den andra inom andra kammaren av
fru Nettelbrandt och herr Jönsson i Ingemarsgården (II: 31), i vilka hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en översyn
av den statliga konsumentvaruforskningens och konsumentupplysningens
organisation i syfte att såväl organisatoriskt och personellt som i fråga om
andra resurser uppnå en förstärkning som svarar mot marknadsutvecklingens
krav,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ferdinand Nilsson (1:474) och den andra inom andra kammaren av
herrar Börjesson i Falköping och Persson i Heden (II: 568), i vilka hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om översyn
av nu inom olika institutioner bedriven konsumentupplysningsverksamhet i
syfte att åstadkomma en samordning inom en fristående upplysningsinstitution,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Virgin (I: 476) och den andra inom andra kammaren av herr Bohman
m. fl. (II: 567), i vilka hemställts att riksdagen måtte dels besluta att
till Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning för budgetåret 1963/
64 anvisa ett reservationsanslag av 1 150 000 kr., dels i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa om utredning under medverkan av bl. a. företrädare för näringslivet
rörande omfattningen av och formerna för den framtida konsumentupplysningen
och konsumentvaruforskningen.

Beträffande motiveringarna för yrkandena hänvisas till motionerna 1: 26,
I: 474 och II: 567.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 000 000 kr.

Vid flera tidigare tillfällen har föredragande statsrådet understrukit värdet
av de särskilda undersökningar i kvalitetsupplysande syfte, som äger
rum efter konsumentrådets prövning, ökade statsmedel har också undan för
undan ställts till rådets förfogande, huvudsakligen ur riksstatsanslaget för
konsumentvaruforskning och konsumentupplysning. Detta är för innevarande
budgetår upptaget med 1 milj. kr. Med hänsyn till de redovisade stora
behoven av utvidgad verksamhet på flera för konsumenterna väsentliga områden
förordar statsrådet höjning av anslaget för budgetåret 1963/64 med
250 000 kr.

Utskottet. Alltsedan de statliga insatserna på konsumentvaruforskningens
och konsumentupplysningens område fingo sin nuvarande utformning genom
beslut av 1956 års riksdag, har den organisatoriska sidan av verksamheten
varit föremål för uppmärksamhet och debatt. Att så skulle bli fallet förutsågs
redan vid nämnda beslut och är fullt naturligt med hänsyn till att erfarenheten
av dessa ting var och fortfarande är begränsad. Utskottet förutsatte
också (SU 1956: 124), att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet skulle följa

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

45

verksamheten och låta föranstalta om de ändringar, som efter närmare erfarenhet
kunde finnas påkallade. Samma uttalande har utskottet gjort vid
senare riksdagars behandling av motioner i ämnet.

I nu förevarande motioner begäres en brett upplagd utredning av konsumentupplysningens
bedrivande och i viss mån även av den därmed förknippade
konsumentvaruforskningen.

Utskottet vill erinra om att konsumentupplysningen delvis berördes av
1960 års prisövervakningskommitté, som ägnade upplysningsverksamheten
på prisområdet stor uppmärksamhet. 1961 års riksdag beslöt i anledning av
kommitténs betänkande en betydande förstärkning av pris- och kartellnämnden.
Genom tilläggsdirektiv har 1960 års radioutredning fått i uppdrag att
beakta konsumentupplysningen i televisionen, därvid utredningen i sitt arbete
bör samråda bl. a. med statens organ för konsumentupplysning och
sammanslutningar, företrädande näringslivet och konsumenterna. Vidare
har föredragande statsrådet vid behandlingen av anslaget för nästa budgetår
till statens konsumentråd uttalat, att en utredning vore önskvärd om principerna
för pressens och televisionens konsumentupplysning.

Sedan anslagsfrågorna rörande statens konsumentinstitut framlagts i
statsverkspropositionen till årets riksdag, har statsrådet med Ivungl. Maj :ts
bemyndigande tillkallat en arbetsgrupp för att utreda frågan om den framtida
organisationen av konsumentinstitutets upplysningsavdelning. Resultatet
av denna utredning lär kunna föreligga i så god tid, att det kan presenteras
i statsverkspropositionen till 1964 års riksdag. Enligt vad utskottet inhämtat
ämnar utredningen söka medverka till en effektivisering och utvidgning
av konsumentupplysningen; utredningen kommer i det syftet att upptaga
bl. a. frågan om ett vidgat samarbete på upplysningssidan mellan sådana
statliga och statsunderstödda institutioner, vilka bedriva forskning och
undersökningar på konsumentområdet. Utredningen kommer också att
granska i vilken form och på vilka vägar upplysningsmaterialet, med hänsyn
till sin användning i det särskilda fallet, bör publiceras och spridas för
att nå en så stor del av konsumenterna som möjligt. Utredningen har vidare
aktualiserat frågan om ej konsumentinstitutet med fördel borde kunna sprida
upplysning om, förutom den egna forskningen, även sådana forskningar
och undersökningar på varu- och prisområdet, vilka äga rum vid andra statliga
och statsunderstödda institutioner.

Utskottet kan alltså konstatera, att de mest angelägna frågorna på konsumentupplysningens
och konsumentvaruforskningens område äro föremål
för Kungl. Maj :ts uppmärksamhet. I de föreliggande motionerna beröras frågeställningar
på konsumentupplysningens och konsumentvaruforskningens
områden, vilka ha sitt intresse och kunna vara värda att få närmare belysta.
Utredningskraven i dessa motioner omspänna sådana spörsmål som omfattningen
av och formerna för den framtida konsumentupplysningen och konsumenlvaru
torsk ningen, den statliga konsumentvaruforskningens och konsumentupplysningens
organisation samt samordningen av konsumentupplysningsverksamheten
inom en fristående upplysningsinstitution. Såvitt ut -

46

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

skottet kunnat finna komma dessa spörsmål åtminstone delvis att beröras av
nu pågående utredningar. Det torde enligt utskottets mening vara skäl att
avvakta resultaten av desamma, innan ställning tages till frågan om behovet
av en mera brett upplagd utredning i de olika avseenden, som angivits i
motionerna. Det torde även vara så, att tillgången på lämplig expertis för utredningar
på konsumentupplysningens och konsumentvaruforskningens område
är begränsad och att konsumentinstitutet skulle belastas i orimligt hög
grad genom ännu en utredning, som i stor utsträckning skulle komma att
gälla dess verksamhet. Med hänvisning till vad sålunda anförts torde de i
motionerna framställda utredningsyrkandena icke böra föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Utskottet har ej något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning
och avstyrker följaktligen motionerna I: 476 och 11:567, i vad de avse
en minskning av anslaget med 100 000 kr.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 476 och II: 567, såvitt nu
är i fråga, till Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 1 250 000 kr.;

b) att motionerna I: 26 och II: 31, I: 474 och 11:568 samt
1:476 och 11:567, sistnämnda båda motioner såvitt nu är
i fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

61 :o) Bidrag till varudeklarationsnämnden. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 61, s. 119 och 120) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 300 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 225 000 kr.

Varudeklarationer är verksamma medel i en objektiv konsumentupplysning,
och föredragande statsrådet finner ökad användning därav önskvärd.
För att möjliggöra en personell förstärkning av varudeklarationsnämndens
kansli tillstyrker statsrådet, att förevarande anslag höjs med 75 000 kr.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen
och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till varudeklarationsnämnden
för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 300 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

47

Patent- och registreringsväsendet m. m.

62:o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 62, s. 121—131) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för patent- och
registreringsverket, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för patent- och registreringsverket, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1963/64, dels ock till Patent- och registreringsverket:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 12 032 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 9 974 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Patentverksutredningen, som tillkallades i juni 1958 med uppdrag att
utreda i första hand patentavdelningens organisation och personaluppsättning,
har 1962 lagt fram en promemoria med förslag till rationaliseringar
av kansliarbetet med patentansökningar. Promemorian innefattar ett flertal
uppslag till underlättande av kontorsrutinen. Förslagen syftar även till en
omfördelning av arbetsuppgifterna mellan administrativa byrån och kanslisektionen,
så att den senares uppgifter renodlas till att avse endast den juridiska
och formella handläggningen av patentansökningar. Promemorians
förslag har i allt väsentligt rönt ett positivt mottagande från patent- och registreringsverkets
sida och det torde få ankomma på ämbetsverket självt att
på grundval av det föreliggande materialet närmare avgöra vilka åtgärder
som bör vidtagas för att effektivisera arbetsrutinen. Jag förutsätter att ämbetsverket
därvid tillvaratar alla de möjligheter till förenklingar i kansliarbetets
uppläggning, som vid praktiska försök visar sig nyttiga. I den mån ett
genomförande av dylika förenklingar i arbetsrutinen skulle kräva ändringar
i patentverkets instruktion, torde det få ankomma på verket att till
Kungl. Maj :t komma in med förslag till dylika ändringar. I organisatoriskt
hänseende delar jag patentverksutredningens mening att patentverkets kanslisektion,
som nu är inordnad under administrativa byrån men enligt förslaget
framdeles enbart skall betjäna patentavdelningen, bör inordnas under
sistnämnda avdelning. Detta innebär att kanslisektionens chef bör vara
direkt underställd patentavdelningens chef. Jag förordar att detta förslag
genomföres.

På grundval av förslag i förra årets statsverksproposition (Bil. 12, s.
251 ff.) ökades från och med den 1 juli 1962 antalet byråer på patentavdelningen
från sex till sju. Detta skedde inom ramen för ett i stort sett oförändrat
antal ledamotstjänster. Syftet därmed var främst att underlätta byråchefernas
arbetsledande funktioner. Jag anser, att man bör gå vidare på
den vägen och föreslår att vid patentavdelningen från och med nästa budgetår
nyinrättas en tjänst som byråchef i Bg 1. Vidare torde på avdelningen

48

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

inrättas en ny tjänst som byrådirektör i Ae 25. Vid bifall härtill kommer
från och med den 1 juli 1963 antalet ledamöter på patentavdelningen att
uppgå till sammanlagt 109, fördelade på åtta byråer.

Vad den lägre ingenjör sper sonalen beträffar kan konstateras att den för
några år sedan beslutade reformen att inlemma läroverksingenjörer i karriären
vid patentverket har slagit väl ut. Detsamma gäller systemet med subrotlar,
vilket visat sig effektivt i strävandena att bemästra den stora balansen
av patentansökningar. För nästa budgetår föreslår jag att på patentavdelningen
inrättas en tjänst som ingenjör i högst Ae 15 (assistenttjänst) samt
fem tjänster som byråingenjör i Ae 19 (subroteltjänster). Jag tillstyrker vidare
att 10 befintliga tjänster, som ingenjör i Ae 19 (assistenttjänster) omvandlas
till 10 tjänster som byråingenjör i samma lönegrad (subroteltjänster).
Ytterligare förordar jag att 5 befintliga tjänster som byråingenjör (subroteltjänster)
uppflyttas i lönegrad från Ae 19 till Ae 21. Därjämte torde för
patentärendenas beredning under nästa budgetår böra räknas med 250 000
kr. — mot f. n. 100 000 kr. — för anställande av tillfällig arbetskraft, såsom
pensionerade tjänstemän och teknologer.

Med hänsyn till vad nu anförts och då jag i anledning av yrkandena om
förstärkning av biträdespersonalen på patentavdelningen tillstyrker inrättande
där från och med nästa budgetår av två tjänster som kansli skrivare
i Ag 11 samt en tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång torde
för patentavdelningens del icke-ordinarieposten räknas upp med sammanlagt
353 000 kr.

På besvär savdelningen torde böra nyinrättas en tjänst som kontorsbiträde
i reglerad befordringsgång och därför under icke-ordinarieposten beräknas
ytterligare 8 200 kr.

För att klara den ökade arbetsbelastningen på varumärkesbyrån bör
nämnda anslagspost skrivas upp med 24 200 kr. för ett förordnande att bestrida
göromål som ankommer på byrådirektör i A 25 samt med 11 800 kr.
för ett vikariatslöneförordnande på tjänst som kansliskrivare i A 11. Jag
tillstyrker extraordinariesättning av byråns chefstjänst.

Även på bolagsbyrån motiverar arbetsbelastningen medelsanvisning för ett
göromålsbestridande som byrådirektör i A 25. Vidare bör där nyinrättas en
tjänst som kansliskrivare i Ae 11. Vid bifall till mina förslag för bolagsbyråns
del ökar icke-ordinarieposten med i runt tal 36 000 kr.

Det är att räkna med att en ny namnlag kommer att träda i kraft den 1
januari 1964. Innan erfarenheter föreligger av den nya lagens tillämpning,
är jag inte beredd att föreslå, att nya tjänster inrättas på namnsektionen.
Förutom medel för den personal, som den 1 juli 1962 flyttades över från
statistiska centralbyrån, finns för namnärendenas beredning inräknade i patentverkets
icke-ordinarieanslag 75 000 kr. för anlitande av tillfällig arbetskraft.
Jag föreslår att nämnda belopp räknas upp med 50 000 kr., att efter
Kungl. Maj :ts prövning disponeras för ytterligare extra personal på namnsektionen,
om tillämpningen av den föreslagna nya lagen skulle göra en sådan
förstärkning motiverad. Därjämte torde för att möjliggöra en snabb

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

49

handläggning av namnärendena i vad gäller den språkvetenskapliga granskningen
de härför avsedda medlen böra ökas med 6 000 kr.

Med hänsyn till vad chefen för civildepartementet tidigare denna dag föreslagit
vid anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma frågor torde under
anslaget 3 000 kr. böra beräknas för uppflyttning i lönegrad av i det
sammanhanget omnämnda tjänster.

Tre på patentverkets stat upptagna tjänster som kontorsbiträde i Ao 5
bör omvandlas till tjänster som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång
och 27 300 kr. därvid föras över från anslagsposten för ordinarie till anslagsposten
för icke-ordinarie personal. För redan inträffade lönegradshöjningar
och höjda grundlöner samt för löneklassändringar föreslår jag höjningar
med sammanlagt 369 900 kr. Slutligen bör anslagsposterna Rörligt tillägg
och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter skrivas upp med respektive
1 178 700 och 17 200 kr.

Övriga i petitaskrivelsen framförda förslag torde lämnas utan bifall. Anslaget
ökar därvid med 2 058 000 kr., varav ca 1 400 000 kr. är att anse som
automatik.»

Utskottet. Vid sin behandling av motsvarande anslag föregående år underströk
riksdagen vikten av att åtgärder vidtoges för att motverka den
ogynnsamma utvecklingen med anhopning av oavgjorda ärenden. Riksdagen
förutsatte, att Kungl. Maj :t hade sin uppmärksamhet riktad på behovet
av en planmässig och rationell uppbyggnad av patent- och registreringsverket.
Det vore enligt riksdagens mening även angeläget, att tillgängliga
personalresurser disponerades på ett så rationellt och effektivt sätt som
möjligt.

Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna förstärkningen av ämbetsverkets organisation
finner utskottet sig mot bakgrunden av det anförda böra tillstyrka.
Utskottet förutsätter i likhet med departementschefen, att ämbetsverket
tillvaratager alla de möjligheter till förenklingar i kansliarbetets uppläggning,
som vid praktiska försök visa sig nyttiga.

Utskottet, som icke har något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
och de förordade ändringarna i personalförteckningen, hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för patent- och registreringsverket,
som föranledes av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1963;

b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................

4 lliliang till riksdagens protokoll 1963. 6 saml. Nr 10

3 656 700

50

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis
....................................... 6 900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för -

slagsvis .................................. 4 853 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 3 344 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................... 170 200

Summa kr 12 032 000

c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 12 032 000
kr.

63:o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 63, s. 131—133) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 664 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 604 000 kr.

Den föreslagna anslagshöjningen är i huvudsak föranledd av den successivt
ökade verksamheten vid patent- och registreringsverket.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 1 664 000 kr.

64:o) Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 64, s. 133 och 134) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 295 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 245 000 kr.

Under detta anslag må omnämnas att Svenska uppfinnarkontorets styrelse
i skrivelse den 18 december 1961 hemställt om en utredning angående
uppfinnarkontorets organisation och framtida verksamhet. Det är departementschefens
avsikt att inom kort underställa Kungl. Maj :t förslag i ämnet.
Dröjsmålet sammanhänger med att inom handelsdepartementet f. n.
pågår överväganden kring det vidare problemet om ett effektivare utnyttjande
av upptäckter och rön inom den statliga forskningsverksamheten.

Beträffande statens bidrag till uppfinnarkontorets administrationskostnader
för budgetåret 1963/64 föreslås en uppräkning av anslaget med begärda
49 500 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

51

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett
anslag av 295 000 kr.

65:o) Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 134 och 135), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande
verksamhet för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 85 000 kr.

66:o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 66, s. 135), innebärande en på grund av belastningen
med 15 000 kr. förhöjd medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.
fl. register för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 470 000 kr.

Ekonomisk försvarsberedskap

67:o) överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 67, s. 136—138) att dels godkänna
av departementschefen förordade ändringar å personalförteckningen för
överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1963/64,
dels ock till överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 790 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 447 000 kr.

Sedan överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap omorganiserades
för ett år sedan, har på styrelsen överflyttats ansvaret för planläggningen
av undanförsel och förstöring. Det är vidare att räkna med att det av 1962
års höstriksdag beslutade (jfr prop. 1962: 194) nya oljelagringsprogrammet
kommer att medföra någon ökning av arbetsuppgifterna på styrelsens
bränslebyrå. Även när det gäller administreringen av beredskapslagren och
upplysningsverksamheten förväntas ökade arbetsuppgifter.

Med hänsyn härtill föreslås inrättande vid överstyrelsen från och med
nästa budgetår av en tjänst på industri- och varubyrån som förste byrå -

52

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

sekreterare i Ae 23 samt av en tjänst på bränslebyrån som förste byråsekreterare
i Ae 21. Medelsbehovet under icke-ordinarieposten ökar härigenom
med 41 604 kr. Nämnda anslagspost bör därjämte räknas upp med 23 000
kr. för att möjliggöra anlitande av extra arbetskraft på affärsbyråns förrådssektion
samt med 12 000 kr. för redigering av en upplysningsskrift om
det ekonomiska försvaret.

Under icke-ordinarieposten bör därjämte beräknas sammanlagt 59 500 kr.
för de tjänster, vilka med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1962:
112, SU 94, rskr. 225) inrättades vid överstyrelsen i samband med överflyttning
dit den 1 juli 1962 av vissa arbetsuppgifter på bränsleområdet.
Även vad överstyrelsen föreslagit under p. 5 och 6 torde böra biträdas. Anslagsposterna
Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
slutligen bör höjas med resp. 179 400 och 2 400 kr.

Utskottet tillstyrker den av departementschefen förordade medelsanvisningen
och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap vidta de
ändringar, som föranledes av vad departementschefen anfört
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 ianuari
1963;

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
....................................... 241 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 22 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.,

förslagsvis ................................ 1 026 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 477 700

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 22 300

Summa kr. 1 790 000

c) till överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 1 790 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

53

68:o) överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 138—140), innebärande
en anslagsminskning av 62 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa
ett förslagsanslag av 210 000 kr.

69:o) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 69, s. 140—143) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 33 240 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 34 300 000 kr., varav
29 700 000 kr. beräknats till räntekostnader för den rörliga krediten i riksgäldskontoret,
4 360 000 kr. till övriga kostnader för nämndens lagerhållning
och 240 000 kr. till det av statsmakterna beslutade stödet åt aluminiumindustrien
(se prop. 1949: 211). Från anslaget bestrids även kostnaderna
för överstyrelsens cisternförvaltning. Dessa kostnader täcks i allmänhet
av inkomster i förvaltningen.

Under detta anslag föreslår överstyrelsen å ena sidan en minskning med
5,4 milj. kr. av räntekostnadsposten, å andra sidan höjningar med sammanlagt
drygt 2,4 milj. kr. av posterna för hyror och lagringsersättningar samt
för omsättning och flyttning av varor. Minskningen sammanhänger med
sänkningen av diskontot. Höjningarna är motiverade bl. a. av önskemålen
om en snabbare omsättning av vissa varor för att undvika förluster genom
kvalitetsförsämring. Beräkningarna av anslagsbehovet — vilka i och för sig
inte föranleder någon erinran från departementschefens sida — bygger på
antagandet att den rörliga kredit, som efter beslut av Kungl. Maj :t står till
överstyrelsens förfogande för finansiering av inköpen, under nästa budgetår
kommer att utgöra oförändrat 540 milj. kr. Det är emellertid departementschefens
avsikt att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj :t att -— inom ramen
för det bemyndigande, som riksdagen har lämnat åt Kungl. Maj :t att disponera
ifrågavarande kredit intill ett belopp av 740 milj. kr. -— föreslå viss
höjning från och med den 1 juli 1963 av det till överstyrelsens förfogande
ställda kreditbeloppet. För att under anslaget bereda plats för de merkostnader,
som i det sammanhanget uppkommer, föreslår han att för räntekostnader
beräknas ytterligare 1,1 milj. kr. och för iordningställande av
lagerlokaler ytterligare 0,8 milj. kr. Vid bifall därtill blir för nu nämnda
ändamål budgetåret 1963/64 det samlade medelsbehovet under anslaget
drygt 33,2 milj. kr., innebärande en minskning med 1,1 milj. kr.

Departementschefen föreslår, att från och med den 1 juli 1963 en tjänst
som montör i Ag 11 överförs på extra ordinarie stat. Samtidigt torde för
denna tjänst — liksom för övriga tjänster som montör i A 11 — benämningen
böra ändras till tekniker.

54

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

Vad angår en framställning från Aktiebolaget Oljetransit om medel för
täckande av driftunderskott vid bolagets anläggning vid Trondheimsfjorden
kan framhållas, att undersökningar pågår om möjligheterna att genom
ökat utnyttjande av anläggningen tillförsäkra bolaget inkomster av sådan
storlek att driftkostnaderna kan täckas. Med hänsyn härtill är departementschefen
inte beredd att tillstyrka särskild medelsanvisning till detta
ändamål. Skulle emellertid bolagets inkomster under en övergångstid inte
racka till för oundgängligen nödvändiga utgifter, exempelvis för ett betryggande
underhåll av anläggningen, torde — därest riksdagen ej har någon
erinran däremot — mellanskillnaden få bestridas ur förevarande anslag.

Då det får anses klarlagt, att anläggningen vid Trondheimsfjorden inte
kan utnyttjas för kommersiell drift i vart fall i sådan skala, att täckning
erhålls för ränta och amortering, biträder departementschefen bolagets förslag
om avskrivning till 100 procent av de lån, som från Fonden för låneunderstöd
lämnats bolaget för anläggningens uppförande. Frågan om anvisning
över driftbudgeten av medel, som erfordras för detta ändamål eller
29 milj. kr., har i annat sammanhang anmälts av chefen för finansdepartementet.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
eller mot vad departementschefen i samband därmed anfört och
hemställer alltså,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning
m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 33 240 000 kr.

70 :o) Distributionsmateriel för olja. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 70, s. 143), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Distributionsmateriel för olja för
budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 500 000
kr.

Diverse

71 :o) Statliga krisorganen: Avlöningar till viss personal. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 71, s. 144), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statliga krisorganen: Avlöningar till
viss personal för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 92 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

55

72 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 72, s. 144) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Bgggnadsstyrelsens delfond för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 2 663 000 kr.

73:o) Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 73, s. 145 och 146) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 1 900 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 500 000 kr.

Med nuvarande snabba utveckling på det internationella reselivets område
är det angeläget, att vårt land försöker vidmakthålla och helst höja sin
andel i turistströmmen. Härför talar ej blott turismens samhällsekonomiska
betydelse utan i lika mån värdet av den good-will för Sverige, som de utländska
turisterna skapar utomlands, till gagn bl. a. för våra handelsförbindelser.
Ansvaret för den turistvärvande verksamheten åvilar Svenska turisttrafikförbundet.
ökade statsanslag har också under de tre, fyra senaste
åren ställts till förbundets förfogande. En del därav har emellertid konsumerats
av automatiska kostnadsökningar och bör ersättas. Ytterligare utbyggnad
av verksamheten är önskvärd. Anslaget till Svenska turisttrafikförbundet
torde därför för budgetåret 1963/64 böra höjas med 0,4 milj. kr.
till 1,9 milj. kr. Departementschefen utgår därvid från att bidragen från
enskilt håll blir av samma omfattning som nu. Av de enligt departementschefens
förslag för nästa budgetår ökade statsmedlen bör 53 000 kr. avses
för ett nytt turistkontor i Helsingfors, drygt 70 000 kr. för ett gemensamt
skandinaviskt informationskontor i Los Angeles samt 50 000 kr. för en gemensam
nordisk annonskampanj i Storbritannien sommaren 1963.

Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen i ärendet anfört,
tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet
för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 1 900 000
kr.

74 :o) Turistpropaganda i Amerikas förenta stater. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 74, s. 146 och 147), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Turist propaganda i Amerikas förenta
stater för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av
104 000 kr.

56

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

75 :o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 75, s. 147—149) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 14 100 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lundström m. fl. (I: 473) och den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin m. fl. (11:573), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta
att till Avsättning till fonden för idrottens främjande för budgetåret 1963/
64 anvisa ett anslag av 17 milj. kr.,

dels ock en inom andra kammaren av herr Hamrin i Jönköping väckt
motion (II: 117), vari hemställts att riksdagen måtte besluta dels att ett
uttryckligt förbehåll fästes vid beslutet om anslag till fonden för idrottens
främjande av innebörd, att någon svensk representation vid olympiska spelen
från boxningssportens sida icke tillätes komma i fråga, dels att anslaget
icke heller i annat avseende må disponeras för stöd åt boxningssporten.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 573
och II: 117.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 12 700 000 kr.

Idrotten är en av våra stora folkrörelser, glädjande nog alltjämt under
stark tillväxt. Den utveckling, som f. n. äger rum mot ökad fritid för stora
grupper av befolkningen, bör utnyttjas för att intressera framför allt ungdomarna
att i än större omfattning söka sig till idrottsföreningarna och
idrottsklubbarna för utövande av aktiv sport i olika former. Härvid erinras
ej minst om de insatser, som idrotten gör i ett socialt värdefullt ungdomsarbete.
Rekryteringen hämmas emellertid av de begränsade ekonomiska
resurserna. Knappheten på medel är särskilt besvärande när det gäller ledarutbildningen.
Betydligt ökade anslag måste sättas in där, om effektiva
resultat skall vinnas. Även i fråga om bidrag till idrottsanläggningar överstiger
anspråken vida de härför i fonden tillgängliga medlen. För nästa
budgetår behövs också pengar för det olympiska förberedelsearbetet och för
vårt lands deltagande i vinterolympiaden i Innsbruck i februari 1964. Därför
vill departementschefen för budgetåret 1963/64 medverka till en väsentlig
uppräkning av idrottsanslaget och föreslår, att detsamma höjs från 12,7
till 14,1 milj. kr., eller med 1,4 milj. kr.

I detta sammanhang må omnämnas att den med stöd av Kungl. Maj :ts
bemyndigande den 7 november 1958 tillkallade utredningen rörande vissa
organisatoriska frågor på idrottens och friluftslivets område upphörde sommaren
1962, enär inom utredningen enighet inte kunde vinnas om förslag
till positiva lösningar enligt de för utredningsarbetet meddelade direktiven.
1 anledning härav har departementschefen med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande,
låtit inrätta en samarbetsnämnd mellan Sveriges riksidrottsförbund
och Svenska korporationsidrottsförbundet med huvudsakligt syfte

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963 57

att bereda budget- och övriga frågor av gemensamt intresse för de båda förbunden.

Utskottet. Förevarande anslag har under senare år successivt ökats. Trots
detta har medelstilldelningen icke räckt till för att tillgodose de växande
anspråk, som rests av idrottsorganisationerna och som främst betingas av
den ständigt stigande medlemsanslutningen till dessa. En ytterligare förbättring
av det ekonomiska stödet åt idrottsrörelsen ter sig därför motiverad.
Utskottet biträder också departementschefens förslag om en uppräkning
av anslaget med 1,4 milj. kr. till 14,1 milj. kr. Någon medelstilldelning
därutöver är utskottet dock icke berett att medverka till. Motionerna I: 473
och II: 573 avstyrkas sålunda.

I motionen II: 117 har yrkats dels att någon svensk representation vid
olympiska spelen från boxningssportens sida icke tillåtes, dels att ingen
del av anslaget till idrottens främjande må disponeras för stöd åt boxningssporten.

I anslutning härtill vill utskottet erinra om sitt av 1957 års riksdag godkända
utlåtande i anledning av då föreliggande motioner rörande boxningssporten.
Utskottet framhöll därvid, att riksdagen icke lämpligen borde uttala
sig i frågan, vilka idrottsgrenar som borde ifrågakomma för erhållande
av bidrag från idrottsanslaget. Utskottet har icke funnit skäl frångå denna
sin ståndpunkt och anser därför, att det liksom tidigare bör ankomma på
Riksidrottsförbundet att bestämma i fördelningsfrågan. Ifrågavarande yrkande
avstyrkes alltså. Uppenbart är emellertid att boxningssporten är förenad
med allvarliga risker. Det är därför angeläget, att de för sportens bedrivande
ansvariga vidtaga åtgärder för att i möjligaste mån minska riskerna
för boxarna. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att Nordiska rådet nyligen
uttalat sig för en allsidig utredning av frågan om boxningens skadeverkningar.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:473 och 11:573, till Avsättning
till fonden för idrottens främjande för budgetåret
1963/64 anvisa ett anslag av 14 100 000 kr;

b) att motionen II: 117 icke må av riksdagen bifallas.

76:o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 76, s. 149 och 150) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 2 100 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 800 000 kr.

Departementschefen är medveten om de från olika håll ökade kraven på
ekonomiska insatser från statens sida, när det gäller tillkomsten av friluftsområden
och friluftsanläggningar. Han känner också väl till de stora behoven
i dag av nya sådan områden och anläggningar. Om styrkan av dessa behov

5 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 10

58

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

vittnar för övrigt 1960 års naturvårdsutredning i sitt nyligen avlämnade betänkande.
Departementschefen förordar att avsättningen till friluftsfonden
för nästa budgetår bestäms till 2,1 milj. kr., innebärande en höjning med
0,3 milj. kr., och tillstyrker, att till förhindrande av missförstånd om nämndens
arbetsuppgifter namnet Statens fritidsnämnd ändras till Statens friluftsnämnd.
Ytterligare föreslår departementschefen, att en reglering av arvodena
åt ordförande och ledamöter äger rum från och med den 1 juli 1963,
därvid för ordföranden bör räknas med ett fast årsarvode. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att besluta om arvodenas storlek.

Utskottet, som erinrar om att Kungl. Maj :t i proposition nr 71 till årets
riksdag framlagt förslag angående riktlinjer och organisation för naturvardsverksamheten,
m. m., tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och
har icke något att erinra mot vad departementschefen i ärendet anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Avsättning till fonden för friluftslivets
främjande för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av
2 100 000 kr.

77:o) Kostnader för vissa nämnder m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 77, s. 150 och 151) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 210 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 37 000 kr.

Under anslaget är medel beräknade för arvoden och expenser m. m. för
utställningsberedningen inom handelsdepartementet, statens lånenämnd för
den mindre skeppsfarten, granskningsnämnden för vissa patentansökningar,
oljelagringsrådet, statens oljeskyddsråd och statens krigsskadenämnd. Av
dessa har utställningsberedningen numera upphört. Vidare kommer från
och med budgetåret 1963/64 kostnaderna för statens lånenämnd för den
mindre skeppsfarten och för statens oljeskyddsråd att bestridas från anslag
under sjätte huvudtiteln (se Bil. 8, s. 278) samt kostnaderna för statens
krigsskadenämnd att bestridas från anslag under sjunde huvudtiteln (se Bil.
9, s. 126). Däremot bör från och med den 1 juli 1963 medel beräknas under
förevarande anslag till vissa avlöningar och till expenser m. m. för den
genom beslut av Kungl. Maj :t den 25 maj 1962 tillkallade upplysningsberedningen.
Granskningsnämnden för vissa patentansökningar har genom
beslut av Kungl. Maj :t den 14 december 1962 ändrat namn och heter numera
Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar.

Upplysningsberedningen inrättades genom beslut av Kungl. Maj :t den 25
maj 1962 med uppgift att samordna planering och utförande av sådan svensk
upplysningsverksamhet i utlandet, som till någon del bekostats av statsmedel.
Medelsbehovet för nästa budgetår har av beredningen beräknats till
200 000 kr., varav 33 000 kr. gäller biträdeslöner, 80 000 kr. arvoden åt sär -

Statsutskottets utlåtande nr iO år 1963

59

skilt tillkallade experter, 6 000 kr. sammanträdesarvoden åt beredningens ledamöter,
40 000 kr. för verksamheten erforderliga resor samt 41 000 kr. expenser
m. m. Av sistnämnda belopp belöper huvuddelen, eller i runt tal
30 000 kr., på nyanskaffning av möbler samt skrivmaskiner och annan kontorsutrustning.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 210 000
kr.

78:o) Bidrag till vissa internationella byråer m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 78, s. 151—153) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 112 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 392 000 kr.

Från detta anslag bestrids för närvarande kostnaderna för Sveriges deltagande
i åtskilliga internationella byråer och kommittéer m. m. Flertalet av
ändamålen sorterar under sjöfartsstyrelsen, varför kostnaderna i dessa fall
från och med nästa budgetår kommer att bestridas från anslag under sjätte
huvudtiteln. Det gäller (se Bil. 8 s. 278) internationella organisationen för
fyrtekniska frågor (IALA), internationella hydrografiska byrån, mellanstatliga
rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO), internationella kommissionen
i Bryssel för sjöf artskongresser, den internationella ispatrulleringstjänsten
i norra Atlanten, det kombinerade livräddnings- och väderleksfartyget i
Nordsjön, underhållet av vissa fyrar i Röda havet samt vissa åtgärder för
handelssjöfartens dirigering. Anslagsposten för internationella valfångstkommissionen
bör samtidigt överflyttas till nionde huvudtiteln (se Bil. 11, s.
362).

För budgetåret 1963/64 torde under förevarande anslag medel beräknas
för följande internationella byråer m. m., nämligen internationella byrån i
Paris för utställningar, patentunionens internationella byrå i Geneve, internationella
rådgivande bomullskommittén (ICAC), internationella studiegruppen
för bly- och zinkfrågor samt internationella kafferådet. Beträffande det
sistnämnda må anmärkas att under anslaget tidigare upptagits kostnaderna
för vårt lands deltagande i internationella kaffestudiegruppen (8 000 kr).
Den 5 oktober 1962 har Kungl. Maj :t — med förbehåll för riksdagens godkännande
— förordnat om Sveriges anslutning till 1962 års internationella
kaffeavtal. Lämnar riksdagen ett dylikt godkännande — frågan härom torde
i särskild proposition komma att underställas 1963 års riksdag — blir
Sverige medlem i Internationella kafferådet. Sveriges andel i kostnaderna för
rådets verksamhet belöper sig till ca 50 000 kr.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget uppgår till 112 000 kr.

60

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts proposition
nr 27 angående godkännande av 1962 års internationella kaffeavtal,
tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer
m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 112 000 kr.

79:o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 79, s. 153) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 150 000 kr.

Från anslaget bestrides kostnaderna för Sveriges deltagande i nordiska
ministerkommittén för ekonomiskt samarbete och nordiska ekonomiska samarbetsutskottet.
Vidare bestrides härifrån kostnaderna för den svenska kommittén
för nordiska patent samt för Sveriges deltagande i dels Nordiska kommittén
för konsumentfrågor, dels tre nordiska kommittéer rörande hälsotjänst
för sjöfolk. Ytterligare belastas anslaget med vissa kostnader i samband
med överläggningar mellan representanter för de nordiska patentverken
i frågor av betydelse för det nordiska patentsamarbetet.

Departementschefen uppskattar medelsbehovet för nästa budgetår till oförändrat
150 000 kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt
ekonomiskt samarbete för budgetåret 1963/64 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

61

KAPITALBUDGETEN

Statens utlåningsfonder

80 :o) Statens hantverks- och industrilånefond. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 80, s. 154) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 21 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 15 000 000 kr.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 17
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverks- och industrilånefond
för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av
21 000 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

81 :o) Lån till Aktiebolaget Atomenergi Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 81, s. 154) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 20 000 000 kr.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 49
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lån till Aktiebolaget Atomenergi för
budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000
kr.

82 :o) Lån till utbyggnad av oljelagringen. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 82, s. 154 och 155) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 2 600 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 36 000 000 kr.

För genomförande av det år 1957 fastställda femårsprogrammet för utbyggnad
av oljelagringen — vilket något fördröjts och torde komma att vara
avslutat först under år 1963 — återstår i och för sig att anvisa över förevarande
anslag 12 milj. kr. Emellertid har Kungl. Maj:t inom ramen för lagringsprograminet
ålagt vissa statliga myndigheter lagringsskyldighet motsvarande
ett lånebelopp av ca 9,5 milj. kr. Dessa kostnader har antingen förskotterats
av vederbörande myndighet eller slutligt betalats av myndigheten

62

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

ur tillgängliga medel. Departementschefen kan inte tillstyrka att gottgörelse
bereds vederbörande genom att lånemedel under förevarande anslag nu i
efterhand ställs till myndighetens förfogande. Med hänsyn härtill och då
omkring 50 000 kr. bör beräknas såsom avskrivningsmedel å vissa lån för
lagring, som inte fullföljts, bör under anslaget för budgetåret 1963/64 anvisas
2,6 milj. kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Lån till utbyggnad av oljelagringen
för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av
2 600 000 kr.

83:o) Lån till utbyggnad av oljelagringen 1963—1969. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 83, s. 155 och 156) att till ifrågavarande ändamål
lör budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 59 000 000 kr.

I prop. 1962: 194 har lämnats en utförlig redogörelse för innehållet i 1961
års oljelagringskommittés betänkande (SOU 1962:40) med förslag till oljelagringsprogram
perioden 1963—1969 och för Kungl. Maj:ts ställningstaganden
i anledning av betänkandet. Propositionen har godkänts av riksdagen
(BevU 68, L2U 45, rskr. 418 och 420) och behövliga författningar i ämnet
utfärdats genom beslut av Kungl. Maj :t den 14 december 1962 (SFS 1962:
629 632) med giltighet från och med den 1 januari 1963. Programmet avser
en sjuårsperiod och omfattar i 1961 års prisläge 112 milj. kr. för år.
Av detta belopp skall staten bidra med 59 milj. kr. och återstoden finansieras
via prissättningen på olja. Liksom för lagringsprogrammet 1958—1962
skall statens bidrag utgå i form av ränte- och amorteringsfria lån till de
lagnngsskyldiga. Lånemedlen bör anvisas över ett särskilt investeringsanslag
på kapitalbudgeten med rubriken Lån till utbyggnad av oljelagringen
1963—1969. Någon utbetalning av lånemedel inom ramen för det nya lagringsprogrammet
blir emellertid inte aktuell förrän efter den 1 juli 1963.
Anslag till ändamålet behöver sålunda tas upp först för budgetåret 1963/64.
1 anslutning till det av riksdagen meddelade principbeslutet föreslås att för
nasta budgetår anvisas 59 milj. kr. Principerna för fördelningen av lån mellan
olika lagringsskyldiga torde få fastställas av Kungl. Maj :t på grundval
av förslag av överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap. Därvid bör
övervägas att låta statliga myndigheter och institutioner lika med enskilda
lagringsskyldiga komma i fråga för erhållande av lån.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,

att riksdagen må till Lån till utbyggnad av oljelagringen
1963 1969 för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsan slag

av 59 000 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

63

84 ro) Motion angående avvecklingen av skifferoljehanteringen i Kvarntorp.

I en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (II: 230) har hemställts,
att riksdagen vid behandlingen av handelsdepartementets redogörelse
för Kvarntorpskommissionens verksamhet måtte uttala, att 1961 års riksdagsbeslut
rörande avvecklingen av skifferoljehanteringen i Kvarntorp till
alla delar fortfarande skall utgöra riktlinje för kommissionens verksamhet.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

I propositionen har departementschefen på s. 8—11 lämnat en redogörelse
för verksamheten inom Svenska Skifferoljeaktiebolaget. Denna redogörelse
grundas på bolagets förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 1961/62 och
på ett yttrande, som avgivits av Kvarntorpskommissionen i anledning av berättelsen.
Utskottet får hänvisa till vad härutinnan anförts.

Departementschefen har i anledning härav framhållit, att han icke har
något att erinra mot att Svenska Skifferoljeaktiebolagets verksamhet under
den närmaste tiden fortsättes efter de riktlinjer som Kvarntorpskommissionen
förordat och som enligt hans mening står i överensstämmelse med
det av 1961 års riksdag fattade principbeslutet. Därvid förutsättes att kommissionen
utan uppskov till departementschefen anmäler sådana förändringar
av de ekonomiska betingelserna för bolagets verksamhet, som kan
föranleda att nämnda riktlinjer bör prövas om eller som eljest bör underställas
Kungl. Maj :t.

Utskottet vill erinra om att enligt beslut av 1961 års riksdag skall Svenska
Skifferoljeaktiebolaget avvecklas enligt vissa riktlinjer (statsutskottets utlåtande
nr 191). I utskottets utlåtande förutsattes, att mera betydelsefulla
åtgärder, som beslöts i ärendet, skulle efter hand anmälas för riksdagen.

Utskottet, som inhämtat närmare upplysningar rörande bolagets fortsatta
verksamhet, har icke funnit något vara att erinra mot de åtgärder, som vidtagits
i samband med genomförandet av den första awecklingsetappen eller
mot vad Kvarntorpskommissionen allmänt anfört. Dessa åtgärder kunna enligt
utskottets mening med hänsyn till de bakomliggande betingelserna icke
anses utgöra avsteg från 1961 års förenämnda principbeslut, vilket, såsom i
motionen understrukits, bör stå fast. Med detta sitt uttalande finner utskottet
syftet i motionen vara tillgodosett, varför densamma icke torde påkalla
någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer,

att motionen II: 230 icke må av riksdagen bifallas.

Fonden för statens aktier

85 :o) Motioner om anslag för teckning av aktier i Aktiebolaget Statens
skogsindustrier. I två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren av herr Lager (I: 39) och den andra inom andra kammaren av
herrar Holmberg och Hagberg (11:49), har hemställts att riksdagen måtte
besluta att till teckning av aktier i Aktiebolaget Statens skogsindustrier å ka -

64

Statsutskottets utlåtande nr tO år 1963

pitalbudgeten, fonden för statens aktier, för budgetåret 1963/64 anvisa ett
investeringsanslag av 40 milj. kr. för att påbörja utbyggnaden av bolagets
anläggningar i Karlsborg.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen
II: 49.

Utskottet. Vid behandlingen förra året av Kungl. Maj:ts proposition nr
35 angående teckning av aktier i Aktiebolaget Statens skogsindustrier in. m.
uttalade utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 121 bl. a., att
en av utskottet förordad strukturrationalisering av företaget även kunde komma
att innefatta planering för vidareutveckling av på sikt lönsamma nya
företagsgrenar och för utbyggnad av bolagets företagsenheter, varvid utskottet
i första hand hade Karlsborgs-anläggningen i tankarna. Givetvis måste
enligt utskottets mening ansträngningarna koncentreras på att färdigställa
Piteå-anläggningen. Vad angick utbyggnadsprojekt, som framstode som samhällsekonomiskt
och företagsekonomiskt motiverade, måste dessa självfallet
bedömas även mot den bakgrund, som lönsamhetsutvecklingen inom Statens
skogsindustrier skapade. Utskottet avstyrkte i samband därmed en då väckt
motion om medelsanvisning för att påbörja utbyggnaden av Karlsborgsanläggningen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna och hemställer
alltså,

att motionerna 1: 39 och II: 49 icke må av riksdagen bifallas.

Fonden för förlag till statsverket

86 :o) Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten tillhöriga gruvor
i Västerbottens län m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 84,
s. 156—159) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa
ett investeringsanslag av 6 300 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 5 000 000 kr.

För löpande undersökningar, tillredningar och ersättningsanskaffningar
vid Adakfältet torde enligt departementschefen böra anvisas 1,8 milj. kr.

De inom undersökningsområdet vid Stekenjokk i Vilhelminafjällen utförda
diamantborrningarna visar att där finns åtminstone 11 milj. ton
malm. Längre söderut har prospekteringar företagits, vilkas resultat antyder
förekomsten av malmtillgångar även inom stora delar av Frostvikens
kommun i norra Jämtland. Dessa mätningar kommer att följas upp med
diamantborrningar, som redan tagit sin början i närheten av Stekenjokk och
vid Ankarvattnet. Det är i vart fall att räkna med att upptagande av gruvdrift
i området skall visa sig ekonomiskt lönsam. Mera exakta bedömningar
därvidlag försvåras av att malmen ligger avsides med besvärliga transport -

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

65

förhållanden som följd. Projektet bör ur tekniska synpunkter snarast utredas
mera ingående än som hittills varit möjligt. Härför torde under anslaget
för nästa budgetår böra beräknas 1 milj. kr. Om utredningarna ger gynnsamma
resultat bör gruvundersökning med schaktsänkning och provbrytning
företas. Till dessa ändamål uppskattas anslagsbehovet till 2 milj. kr.
Härvid förutsättes att kollegium skall underställa Kungl. Maj :t resultaten
av utredningsarbetet och frågan om medelsanvisning för den på grundval
därav ev. motiverade gruvundersökningen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Dispositionsanslag för legodriften vid
vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens län m. m. för
budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 6 300 000
kr.

Diverse kapitalfonder

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

87 :o) Anordnande av drivmedelsförråd. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 85, s. 159) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64
anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.

Anslaget är avsett för anordnande av ett förråd för beredskapslagring av
flygdrivmedel för civil luftfart.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,

att riksdagen må till Anordnande av drivmedelsförråd för
budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000
kr.

Stockholm den 2 april 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,
Ivar Johansson, Virgin, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim,
herrar Bengtson, Per Jacobsson, Edström, Bertil Petersson, Herbert Larsson,
Per-Olof Hanson och Åkerlund; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors,
Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i
Ljungskile, Lassinantti, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Skellefteå,
Bohman och Nelander.

66

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

Reservationer

1) vid punkten 15 (Statens institut för hantverk och industri: Bidrag till
kursverksamheten m. m.) av herrar Ivar Johansson, Virgin, Bengtson, Per
Jacobsson, Edström, Per-Olof Hanson, Åkerlund, Staxäng, Svensson i Stenkyrka,
Eliasson i Sundborn, Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Skellefteå,
Bohman och Nelander, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna
I: 399 och II: 477 och att därför

dels andra stycket i utskottets yttrande på s. 10 bort ersättas med text av
följande lydelse:

»Utskottet vill erinra om att riksdagen vid upprepade tillfällen understrukit
den stora betydelse, som småföretagsamheten inom hantverk och industri
utövar särskilt i syfte att åstadkomma ett mera differentierat näringsliv
på landsbygden. Riksdagen har även uttalat, att det är ett betydande samhällsintresse,
att denna verksamhet genom ett effektivt fruktbringande stöd
från statens sida får möjligheter att arbeta under så gynnsamma förutsättningar
som möjligt.

Vad statens institut för hantverk och industri beträffar kan det konstateras,
att någon mera genomgripande anpassning av anslagets belopp till
verksamhetsomfattningen icke skett på flera år. Med den nu föreslagna medelstilldelningen
kan det icke bli möjligt att i önskvärd omfattning utbygga
kursverksamheten inom ramen för gällande kursprogram liksom ej heller att
påbörja och utföra nya mycket aktuella arbetsuppgifter, beträffande vilka
det i dagens tekniska och ekonomiska situation föreligger uttalade behov
inom näringslivet. Det synes också angeläget, att bl. a. rationaliseringsverksamheten
inom hantverk och mindre industri väsentligt breddas och intensifieras.
Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t vid den fortsatta budgetbehandlingen
beaktar de medelsbehov, som föranledas härav. Redan nu anser
sig utskottet emellertid med hänsyn till det knappa utrymmet under
anslaget böra medverka till en viss förstärkning. Utskottet föreslår därför,
att anslaget i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag höjes med 50 000 kr.
Detta belopp motsvarar vad institutet under en följd av år uppburit från
Stiftelsen Centralfonden för anställda inom skogsbruket och skogsindustrien
för fortbildningsverksamhet inom huvudsakligen den mindre sågverksindustrien
och som enligt vad utskottet inhämtat från och med budgetåret
1963/64 kommer att upphöra.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1: 399 och II: 477, till Statens
institut för hantverk och industri: Bidrag till kursverksamheten
m.m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 535 000 kr.»

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

67

2) vid punkten 55 (Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar) av herrar
Virgin, Åkerlund, Staxäng och Bohman, vilka ansett

dels att utskottets yttrande på s. 40 fr. o. m. det stycke, som börjar med »I
motionerna», t. o. m. det stycke, som slutar med »och omkostnadsanslag»,
bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill erinra om att pris- och kartellnämnden under senare år erhållit
betydande personalförstärkningar främst i samband med omsättningsskattens
införande 1960 och senare i anledning av de åtgärder, som föreslogs
i 1960 års prisövervakningskommittés betänkande »Effektivare prisövervakning»,
varigenom antalet anställda vid nämnden numera uppgår till
ca 110 personer.

Storleken av den institutionella apparat, som byggts upp för det allmännas
övervakning av utvecklingen på pris- och konkurrensområdet, måste
givetvis bedömas mot bakgrunden av rådande pris- och konkurrensförhållanden
inom näringslivet. Uppenbart är att, såsom i motionerna erinrats,
den rådande konkurrenssituationen under de senaste åren undergått förändringar
i en helt annan riktning än vad nämndens personalförstärkningar
givit uttryck för. Sålunda ha inom distributionsledet nya försäljningsformer
tillkommit, vilka lett till ökad konkurrens företagen emellan. I samma
syfte har den fortskridande liberaliseringen av handels- och valutapolitiken
verkat. En ytterligare skärpning av konkurrensen torde bli följden av det
pågående integrationsarbetet och av marknadsutvecklingen i övrigt. Allmänt
kan sägas, att under den senaste tiden inom allt flera branscher såväl inom
som utom landet framkommit tecken på avsaktande expansion och därmed
på en ur köparnas synpunkt allt gynnsammare relation mellan tillgång och
efterfrågan för olika förnödenheter. Mot bakgrunden av dessa förändringar
i konkurrenssituationen synes en minskning av den nuvarande administrationen
vara påkallad.

I motionerna I: 316 och II: 369 förordas i första hand en indragning av
de 13 tjänster som år 1961 tillfördes nämnden, vilket skulle möjliggöra en
minskning av nämndens avlönings- och omkostnadsanslag för nästa budgetår
med tillhopa 320 000 kr. Utskottet finner detta förslag i och för sig
väl motiverat liksom också samma motionärers förslag att det bör uppdragas
åt Kungl. Maj :t att redan vid detta års höstriksdag framlägga förslag
om en ytterligare begränsning av pris- och kartellnämndens verksamhet,
räknat fr. o. m. den 1 januari 1964. Å andra sidan finner utskottet det angeläget,
att nödigt rådrum beredes för en omplacering av de tjänsteinnehavare,
om vilka här är fråga. Med hänsyn härtill finner sig utskottet icke nu
böra förorda någon omedelbar begränsning av de av Kungl. Maj :t föreslagna
anslagen. Detta utskottets ställningstagande är sålunda helt beroende av utskottets
uppfattning, att tidsfristen till nästa budgetårs ingång är för kort.
Därav följer att utskottet förväntar sig, att Kungl. Maj :t ingående prövar
frågan om en begränsning av nämndens verksamhet i den utsträckning motionärerna
föreslagit och för detta års höstriksdag framlägger förslag härom.
Utskottet vill förorda, att denna uppfattning bringas till Kungl. Maj:ls

68

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

kännedom. Av det anförda följer att utskottet avstyrker Kungl. Maj:ts förslag
att tjänsten som byrådirektör i högst Ag 27 uppföres på extra-ordinarie
stat.»

dels ock att utskottets hemställan under I. och III. bort ha följande lydelse: »I.

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 316 och
II: 369, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag om
bemyndigande för Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för statens pris- och kartellnämnd vidtaga den ändring, som
angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den
3 januari 1963;

III. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:316
och II: 369, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t
giva till känna vad utskottet anfört.»

3) vid punkten 60 (Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning)
av herrar Ivar Johansson, Virgin, Bengtson, Per Jacobsson, Edström, PerOlof
Hanson, Åkerlund, Staxäng, Svensson i Stenkyrka, Eliasson i Sundborn,
Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Skellefteå, Bohman och Neländer, vilka
ansett att utskottet bort hemställa om utredning rörande konsumentvaruforskning
och konsumentupplysning och att därför

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 45 börjar med »I nu» och på
s. 46 slutar med »riksdagens åtgärd», bort ersättas med text av följande lydelse: »Något

initiativ från Kungl. Maj :ts sida har emellertid hittills icke tagits
i annan mån än att radioutredningen enligt hösten 1962 givna tilläggsdirektiv
anmodats utreda konsumentupplysningens uppläggning i televisionen,
varjämte föredragande statsrådet nyligen med Kungl. Maj :ts bemyndigande
tillkallat en arbetsgrupp för att utreda frågan om den framtida organisationen
av konsumentinstitutets upplysningsavdelning.

Såsom anföres i nu förevarande motioner har frågan om konsumentforskningens
och konsumentupplysningens organisation, resurser och problematik
fått förnyad aktualitet under de senaste åren. Den kritik i skilda
hänseenden, som riktats mot den nuvarande verksamheten, är av sådan art
och har tagit sig sådana uttryck, att en brett upplagd utredning på berörda
område enligt utskottets mening icke längre bör anstå. Behovet av eu ändamålsenlig
samordning av forsknings- och upplysningsverksamheten har således
kommit att bli alltmer framträdande. Det är desto mera påkallat, att
en undersökning kommer till stånd som de uppdrag som anförtrotts radioutredningen
och den nyss angivna arbetsgruppen icke torde kunna fullföljas
utan ett allsidigt klarläggande av konsumentupplysningens mål och metoder,
möjligheter och gränser samt konsekvenserna i skilda hänseenden av
upplysningsverksamhetens bedrivande. Att först klarlägga vissa delproblem
på förevarande område i avvaktan på en mer genomgripande utredning
skulle däremot enligt utskottets mening leda till både tidsförluster och
dubbelarbete.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

69

Den utredning, som sålunda enligt utskottets mening bör komma till stånd,
bör vara förutsättningslös och omfatta samtliga med konsumentvaruforskningen
och konsumentupplysningen sammanhängande problem. Den bör
klarlägga vilka resurser som erfordras samt hur genom samordning av insatser
från stat, näringsliv och konsumentgrupper största möjliga effekt
skall kunna uppnås. Utredningen bör vara oförhindrad att även pröva, huruvida
en i förhållande till forskningen helt fristående upplysningsverksamhet
med upprätthållande av hittillsvarande krav på objektivitet och vederhäftighet
kan vara ägnad att göra upplysningen snabbare och mer lättillgäng lig.

»

dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 26 och
II: 31, I: 474 och II: 568 samt I: 476 och II: 567, sistnämnda
båda motioner såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj :t hemställa
om utredning rörande konsumentvaruforskning och
konsumentupplysning i enlighet med vad utskottet anfört.»

4) vid punkten 75 (Avsättning till fonden för idrottens främjande)

a) av herrar Bengtson, Per Jacobsson, Edström, Per-Olof Hanson, Eliasson
i Sundborn, Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Skellefteå och Nelander,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 473 och II: 573 och
att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 57, som börjar med »Förevarande
anslag» och slutar med »avstyrkas sålunda», bort ha följande lydelse:

»Från samhällets sida ha vidtagits eller förberedas genom olika organ åtgärder
för att övervinna den nuvarande ungdomskrisen och att till positiva
insatser stimulera även sådan ungdom, som råkat på avvägar. De frivilliga
ungdomsorganisationerna ha härvid stor betydelse. Dock torde ingen annan
frivillig verksamhet ha förmått fånga ungdomens intresse i så hög grad som
idrotten. Detta återspeglas också bl. a. i det växande medlemsantalet i Riksidrottsförbundet.
ökade statliga insatser till gagn för idrottsrörelsen framstå
därför som naturliga och riktiga. Såsom departementschefen emellertid
framhållit är knappheten på medel särskilt besvärande, när det gäller ledarutbildningen;
i fråga om bidrag till idrottsanläggningar överstiga anspråken
vida de härför i fonden tillgängliga medlen. För nästa budgetår erfordras
därjämte, såsom departementschefen även framhållit, medel för det
olympiska förberedelsearbetet och för vårt lands deltagande i vinterolympiaden
i Innsbruck. Mängden av ansökningar om statligt bidrag på olika områden
är stor; många fullt utarbetade projekt måste vila i avvaktan på bidrag.
Mot bakgrunden av det anförda kan konstateras att den av Kungl.
Maj:t begärda anslagshöjningen, 1,4 milj. kr., icke är tillräcklig. Utskottet
vill därför tillstyrka det i motionerna I: 473 och II: 573 framställda yrkandet
om en ytterligare uppräkning av anslaget med 2,9 milj. kr. till 17 milj.

kr.»

70

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 473 och II: 573, till Avsättning
till fonden för idrottens främjande för budgetåret
1963/64 anvisa ett anslag av 17 000 000 kr.;»

b) av herrar Per Jacobsson, Edström, Staxäng, Svensson i Ljungskile, Gustafsson
i Skellefteå och Neländer, vilka i anledning av motionen II: 117 ansett dels

att det stycke i utskottets yttrande på s. 57, som börjar med »I anslutning»
och slutar med »boxningens skadeverkningar», bort ersättas med
text av följande lydelse:

»Utskottet vill erinra om att frågan om boxningssportens skadeverkningar
har varit föremål för utredning av särskilt tillkallad sakkunnig. Utredningsmannen
har — under framhållande av att den svenska boxningssporten
domineras av amatörboxningen — förklarat att en expansion av den professionella
boxningen i Sverige syntes olämplig. Vid remissbehandlingen av
sakkunnigbetänkandet bär uttalats av medicinalstyrelsen att den professionella
boxningen från medicinsk synpunkt är en icke önskvärd företeelse på
grund av de hälsorisker, som äro förenade därmed, och av Svenska läkarsällskapet,
att boxning är den enda sport, som till sin syftning har att skada.

Utskottet anser med hänsyn härtill övertygande skäl tala för att i enlighet
med det i motionen II: 117 gjorda yrkandet att ingen del av anslaget till fonden
för idrottens främjande får disponeras för stöd åt boxningssporten. Vad
i motionen i övrigt föreslagits anser utskottet sig icke nu böra tillstyrka.»

dels ock att utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) att riksdagen må, i anledning av motionen II: 117, besluta
att ifrågavarande anslag icke må disponeras för stöd
åt boxningssporten.»

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630394