Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1963
1
Nr 56
Utlåtande i anledning av väckta motioner om makes samtycke till
utträde ur den allmänna tilläggspensionsförsäkringen.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 545 i första kammaren av herr Palm
och fröken Mattson samt nr 648 i andra kammaren av fröken Bergegren
m. fl. I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,
»I. att riksdagen måtte besluta att till 11 kap. 7 § lagen om allmän försäkring
skall fogas en bestämmelse, att i det fall den försäkrade är gift anmälan
om undantagande eller utträde ur den allmänna tilläggspensionsförsäkringen
skall åtföljas av bevis att andre maken samtycker till åtgärden, samt
II. att vederbörande utskott utarbetar förslag till lagtext».
Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver
inhämtat yttranden från riksförsäkringsverket och familjerättskommittén.
Yttrande har därjämte på utskottets begäran avgivits av Försäkringskasseförbundet.
Gällande bestämmelser
Den allmänna försäkringen, inklusive försäkringen för tilläggspension, är
i princip obligatorisk med automatisk anslutning. Rätten till tilläggspension
grundas på inkomsten av det förvärvsarbete den försäkrade utför under sin
aktiva tid och pensionen är avvägd i förhållande till denna inkomst. Pensionsgrundande
inkomst utgöres av dels inkomst av anställning dels inkomst
av annat förvärvsarbete. Med inkomst av annat förvärvsarbete avses bl. a.
inkomst av här i riket bedriven rörelse och inkomst av här belägen jordbruksfastighet,
som brukas av den försäkrade.
Ehuru den allmänna försäkringen, såsom nämnts, är i princip obligatorisk,
har en försäkrad möjlighet att anmäla individuellt undantagande från
försäkringen för tilläggspension, såvitt avser inkomst av annat förvärvsarbete
än anställning. Bestämmelserna härom återfinnes i 11 kap. 7 § lagen
om allmän försäkring. Har sådant undantagande skett, skall vid beräkning
av pensionsgrundande inkomst för den försäkrade för tid efter ingången av
året näst efter det då anmälan gjordes hänsyn inte tagas till inkomst av annat
förvärvsarbete. För försäkrad, som ej har inkomst av anställning, innebär
detta att han inte längre intjänar någon pensionsrätt för sina inkomster.
Därutöver kan undantagandet i minskande riktning påverka den pensionsrätt
vederbörande förvärvat eller kommer att förvärva på grund av inkoms
1
Bihang till riksdagens protokoll 1963. 9 samt. 2 and. Nr 56
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1963
ter, som inte omfattas av undantagandet. Bestämmelser härutinnan finns i 12
kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring såvitt avser ålderspension
och i 13 kap. 2 § tredje stycket såvitt angår förtidspension. Eftersom familjepension
beräknas i relation till den försäkrades förtids- eller ålderspension
eller den förtidspension, vartill han skulle ha varit berättigad, om hans
arbetsförmåga vid tiden för dödsfallet varit så nedsatt som kräves för rätt
till sådan pension, påverkar undantagandet också familj epensionen efter
den försäkrade. Undantagande från tilläggspensioneringen får betydelse även
för sjukförsäkringen. För tid då undantagandet äger giltighet skall nämligen
den försäkrades sjukpenningklass bestämmas med bortseende från hans
inkomst av annat förvärvsarbete än anställning; grundsjukpenningen påverkas
dock ej.
Anmälan om undantagande kan återkallas av den försäkrade med verkan
från nästa årsskifte, dock tidigast från det årsskifte som inträffar sedan undantagandet
ägt giltighet i fem år. Den som återkallat anmälan om undantagande
får därefter inte ånyo göra dylik anmälan.
Äktenskapets rättsverkningar
Makar är skyldiga att bidraga till varandras och till familjens underhåll.
Den grundläggande bestämmelsen härom återfinnes i 5 kap. 2 § giftermålsbalken.
Enligt detta lagrum åligger det makar att, var efter sin förmåga,
genom tillskott av penningar, verksamhet i hemmet eller annorledes
bidraga till att bereda familjen det underhåll, som med avseende å makarnas
villkor kan anses tillbörligt. Härunder ingår vad som erfordras för makarnas
gemensamma hushållning och barnens uppfostran samt för tillgodoseende
av vardera makens särskilda behov. Ägnar hustrun sin arbetskraft åt
hemmets skötsel, räknas hon därmed bidraga till underhållet. I sådant fall
åligger det i princip mannen att tillhandahålla hustrun penningmedel för
de utgifter denna har att ombesörja för hushållningen och för bestridande
av utgifter för hustruns särskilda behov (5 kap. 3 §).
Reglerna om egendom sordningen i äktenskap återfinnes i 6 kap.
giftermålsbalken. Vardera maken äger och förvaltar sin egendom. Emellertid
har lagen utrustat vardera maken med en viss rätt till den andre makens
egendom, giftorätt, vilken innebär framför allt en rätt till lika delning av
bägges egendom vid äktenskapets upplösning. Från giftorätt undantages sådan
egendom, som enligt särskilda regler anses vara vederbörande makes enskilda.
Till skydd för makes giftorätt har stadgats, att det åligger make
att så vårda sitt giftorättsgods, att det inte otillbörligen minskas andre maken
till förfång. Därutöver har föreskrivits att makes samtycke erfordras
till förfogande över vissa slag av giftorättsgods, som är särskilt viktiga för
hemmet och andre maken. Sålunda gäller inskränkningar i makes förvaltning
av dels lösören som ingår i det för makarnas gemensamma begagnande
avsedda bohaget eller är avsedda för barnens personliga bruk, dels fast egen
-
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1963
dom. I sistnämnda avseende föreskrives i 6 kap. 4 § att make ej får avhända
sig eller låta inteckna för gäld fast egendom, vari andre maken har giftorätt,
utan att denne skriftligen med två vittnen samtycker därtill. Vägras samtycke,
äger rätten på ansökan tillåta åtgärden, om skäl till vägran finnes ej
vara för handen.
Remissyttrandena
Familjerättskommittén tillstyrker motionerna. Kommittén uppehåller sig
först vid vad som gäller i fråga om andra försäkringar än den allmänna och
uttalar härom följande:
_ i'' Jt
Rätten till pension utgör ofta den största ekonomiska tillgången i makars
bo. Familjepensionen är en viktig del därav. Gällande kollektiva tjänstepensionsordningar
innebär i regel obligatorisk anslutning för arbetstagarna, och
någon möjlighet att byta ut rätten till pension mot annan ekonomisk förmän
står i allmänhet ej till buds. Som regel äger den anställde ej heller eljest
förfoga över sin pensionsrätt. Även vid individuell tjänstepensionering saknar
den anställde i stor utsträckning möjlighet att utan arbetsgivarens medgivande
förfoga över rätten till pension. Liknande principer har i ett par
fall införts i fråga om det efterlevandeskydd som nyligen skapats på arbetsmarknaden
i form av grupplivförsäkring. Beträffande den för arbetare inrättade
grupplivförsäkringen i Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag
(AFA) gäller sålunda, att arbetstagaren icke må utan AFA:s medgivande
förfoga över sin rätt på grund av försäkringen vare sig genom överlåtelse,
pantsättning eller utfästelse att låta förmånstagarförordnande stå vid makt.
Och motsvarande regel har införts för statens grupplivförsäkring för arbetstagare
i statens tjänst m. fl.
De som ej har anställning, vilken är förenad med rätt till pension, kan
sörja för sin ålderdom och sina efterlevande genom att teckna livförsäkring,
i första hand pensionsförsäkring eller annan livränteförsäkring men även
kapitalförsäkring. För en försäkringstagare gäller ej några inskränkningar i
förfoganderätten. Med anledning av önskemål främst från kvinnohåll har
emellertid familjerättskommittén under sitt arbete med en översyn av äktenskapslagstiftningen
beaktat livförsäkringarnas betydelse för familjeförsörjningen
och övervägt vissa särskilda bestämmelser om dem. Dessa bestämmelser
skulle bl. a. syfta till att ge make medbestämmanderätt i fråga om
förfoganden över försäkring på endera makens liv, så att icke den ena maken
utan den andres samtycke kan beröva familjen det skydd som försäkringen
innebär.
De skäl som bör grunda rätt för make till medbestämmanderätt vid förfoganden
över försäkring på endera makens liv angives närmare sålunda:
Den make, i regel hustrun, som vid tjänstepension ej utfört det pensionsgrundande
arbetet, har likväl i regel genom sitt arbete i hemmet eller på annat
sätt bidragit till familjens försörjning och sålunda i sin män möjliggjort
förvärvet av pensionsrättcn. Där denna, såsom vid egen pensionering
genom försäkring, förvärvats genom inbetalning av premier eller andra avgifter,
har dessa i allmänhet belastat båda makarna, antingen så att de fått
inskränka sig i annat hänseende eller så att deras möjligheter att göra be
-
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1963
sparingar på annat sätt minskats. Den ena maken bör icke på egen hand
förfoga över det för sörj ningsskydd som skapats för familjen.
I fråga om tilläggspensioneringen anföres vidare:
Anmälan om undantagande från ATP får i huvudsak verkan för de framtida
möjligheterna att intjäna pensionsrätt. Undantagandet medför befrielse
irån motsvarande avgifter till ATP, varigenom ett visst värde frigörs som
kan komma familjen till godo på annat sätt. Som nämnts kan ett undantagande
från ATP även leda till minskning av redan intjänad pensionsrätt.
Då familjepensionen genom sin anknytning till förtidspensionens beräkning
kan inkräktas väsentligt, föreligger starka skäl för att kräva makes samtycke
till undantagande. En make, som ej fått kännedom om anmälan om
undantagande, kan bli utsatt för en mycket obehaglig överraskning, när han
\id inträffat pensionsfall står utan det skydd som han med hänsyn till principen
om allmän pensionering räknat med.
Familjerättskommittén vill därför bestämt förorda, att makes samtycke
krävs för undantagande från ATP. En sådan regel kan, såsom motionärerna
ifrågasätter, införas i lagen om allmän försäkring, eller också intagas i giftermål
sbalken. Om make vägrar samtycke utan tillräckliga skäl, bör lämplig
myndighet kunna ge tillstånd till åtgärden. Kommittén vill erinra om att det
enhgt 6 kap. 6 § giftermålsbalken ankommer på rätten att i liknande situationer
pröva frågan om samtycke, därest make vägrat att medverka.
Riksförsäkringsverket anför i sitt yttrande:
Enligt uppgifter, som riksförsäkringsverket inhämtat från de allmänna
försäkringskassorna, är fr. o. m. 1963 års ingång ca 59 000 försäkrade undantagna
från den allmänna försäkringen såvitt angår inkomst av annat
förvärvsarbete än anställning. Vilka yrkeskategorier dessa från försäkringen
undantagna tillhör kan verket ännu inte uttala sig om. Mycket talar dock
för att det övervägande antalet utgöres av jordbrukare. Av övriga försäkrade,
som begärt undantagande, består sannolikt största delen av försäkrade med
s. k. blandad inkomst, d. v. s. inkomst av såväl anställning som inkomst av
annat förvärvsarbete än anställning. Framför allt synes ett relativt stort antal
stats- och kommunaltjänstemän ha begärt undantagande från försäkringen
för sina sidoinkomster.
Från de synpunkter riksförsäkringsverket har att beakta synes i princip
intet vara att erinra mot förslaget att makes samtycke skall krävas när undantagande
begäres från den allmänna försäkringen såvitt avser inkomst
av annat förvärvsarbete än anställning. Tilläggspension i form av bl. a. familjepension
kan vara av sådan avgörande betydelse för maka och barn att
inte enbart den ena maken bör kunna fritt förfoga över försäkringen.
De skäl som talar för makes behörighetsinskränkning när fråga är om utträde
ur den allmänna försäkringen kan åberopas exempelvis när det gäller
försäkringstagares förfoganderätt över andra försäkringar än den allmänna
försäkringen. Sålunda är livförsäkringsavtalen av stor betydelse dels genom
det riskskydd de utgör dels genom den tillgång som försäkringsbeloppet över
huvud innebär vid en tidpunkt då det som bäst behövs. Trots detta råder
ingen inskränkning i makes rådighet över denna typ av försäkring.
Spöi smal av ifrågavarande art komer, enligt vad Riksförsäkringsverket
under hand inhämtat, att utredas av familjerättskommittén.
Emellertid synes skälen för en lagändring i sådan riktning som påyrkats i
motionerna vara så starka att verket för sin del vill förorda att erforderlig
ändring av lagen om allmän försäkring genomföres utan dröjsmål.
Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1963
5
Även Försäkringskasseförbundet instämmer i motionärernas förslag. I yttrandet
anföres bl. a.:
Trots att tilläggspensioneringen inom den allmänna försäkringen varit i
kraft endast en kort tid vad gäller utgående förmåner, har redan ett antal
pensionsfall visat de allvarliga konsekvenser för den efterlämnade familjens
ekonomiska trygghet ett undantagande från tilläggspensioneringen kan få vid
familjeförsörjarens bortgång.
Såsom principiellt stöd för sitt förslag har motionärerna åberopat 6 kap.
4 § giftermålsbalken. Även om parallelliteten inte är fullständig med motionsförslaget,
är det uppenbart att intjänt pensionsrätt i tilläggspensioneringen
är en tillgång i en familj, som inte enbart berör den ene av makarna.
Det torde inte vara omotiverat att även åberopa den ömsesidiga underhållsskyldighet
som stadgas i 5 kap. 2 § giftermålsbalken, detta desto mer som
ett undantagande från tilläggspensioneringen även medför undantagande
från försäkringen för tilläggssjukpenning.
Utskottet
Den allmänna försäkringen är i princip obligatorisk med automatisk
anslutning. Försäkrad har emellertid möjlighet att anmäla undantagande
från försäkringen för tilläggspension, såvitt avser inkomst av annat förvärvsarbete
än anställning. Bestämmelserna härom återfinnes i 11 kap. 7 §
lagen om allmän försäkring. Anmälan om undantagande får verkan fr. o. m.
året näst efter det då anmälan gjorts och medför att pension inte beräknas
på annan inkomst än sådan som härrör från anställning. För t. ex. rörelseidkare
och jordbrukare, som inte har inkomst av anställning, får anmälan
om undantagande till följd, att de inte intjänar någon tilläggspension. Ett
undantagande medför också reducering av redan intjänad pensionsrätt.
Undantagandet påverkar familjepensionen efter den försäkrade på motsvarande
sätt som pensionen till honom själv, eftersom familjepensionen
beräknas i relation till den försäkrades pension respektive den pension den
försäkrade skulle ha varit berättigad till. Slutligen är att märka att undantagande
från tilläggspensioneringen även medför att den försäkrades sjukpenningklass
skall bestämmas med bortseende från hans inkomst av annat
förvärvsarbete än anställning; grundsjukpenningen påverkas dock ej.
I förevarande motioner påpekas, att i lagen om allmän försäkring föreskrivits
att om den försäkrade är omyndig anmälan om undantagande skall
göras av förmyndaren, som därvid har att visa att den omyndige samtycker
till åtgärden, men att i de fall den försäkrade är gift motsvarande skydd
inte finns för maken. Vidare erinras om stadgandet i 6 kap. 4 § giftermålsbalken,
enligt vilket make inte äger avhända sig eller med inteckning för
gäld belasta fast egendom, vari andra maken har giftorätt, utan att denne
samtycker därtill. Motionärerna anser det lika viktigt att en garanti skapas
för att inte den ene av makarna utan den andres hörande eller vetskap
fattar ett för familjens framtida trygghet så betydelsefullt beslut som ett
utträde ur den allmänna tilläggspensioneringen innebär. Motionerna ut
-
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1963
mynnar i ett yrkande om att riksdagen skall besluta, att i det fall den försäkrade
är gift anmälan om undantagande från försäkringen för tilläggspension
skall åtföljas av bevis att den andra maken samtycker till åtgärden.
över motionerna har yttranden avgivits av familj erättskommittén, riksförsäkringsverket
och Försäkringskasseförbundet. Samtliga remissinstanser
har tillstyrkt motionerna.
Även utskottet anser att starka skäl talar för att make till försäkrad, som
önskar utträda ur tilläggspensioneringen, erhåller medinflytande vid beslutet
härom. Utskottet är emellertid inte berett att nu taga ställning till
hur skyddet för make i detta avseende bör utformas utan anser att frågan
härom bör bli föremål för utredning. Utskottet får därför hemställa,
1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,
1:545 och 11:648, måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning
och förslag till sådana bestämmelser att make till
försäkrad erhåller medinflytande vid försäkrads beslut att
anmäla undantagande från den allmänna tilläggspensioneringen;
samt
2) att motionerna, i den mån de icke kan anses besvarade
genom vad utskottet under 1) hemställt, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 4 maj 1963
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,
fröken Nordström, herrar Enarsson, Eric Carlsson*, Dahlberg* och Harry
Carlsson*;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors,
Odhe*, Bengtsson i Varberg, fröken Sandell, fru Gunne*, herrar Fredriksson
och Gustavsson i Alvesta.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630599