Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1963
1
Nr 32
Utlåtande i anledning av väckt motion angående inkomstprövningen
vid tillämpningen av familjebidragsförordningen.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 660,
vilken behandlats av andra lagutskottet, har fru Lewén-Eliasson hemställt
”att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna att åtgärder måtte vidtagas
för omprövning av nu gällande regler beträffande inkomstprövningen vid
tillämpningen av familjebidragsförordningens § 14 a) och b)”.
Gällande bestämmelser
När en värnpliktig inkallas till militärtjänstgöring, bortfaller i allmänhet
hans civila inkomster. Kompensation för detta inkomstbortfall utgår icke. Däremot
skall anhörig, som för sin försörjning är beroende av den värnpliktige,
garanteras uppehälle inom viss ram. Vidare skall anhörig, som sammanbor med
den värnpliktige, tryggas i fråga om bostadskostnaden. Medel skall också ställas
till förfogande för sjukvård och begravningskostnader. Om familjens inkomster
under den värnpliktiges militärtjänstgöring är otillräckliga för att täcka dessa
behov, utgår familjebidrag.
Bestämmelser om familjebidrag åt värnpliktiga är meddelade dels i förordningen
den 29 mars 1946 om familjebidrag åt värnpliktiga m. m., dels i kungörelsen
den 29 mars 1946 med närmare bestämmelser angående tillämpning av
familjebidragsförordningen, dels ock i anvisningar utfärdade av försvarets
socialbyrå. Enligt förordningen utgår familjebidrag till värnpliktig, varmed likställes
vissa civilförsvarspliktiga, därest behov därav prövas föreligga. Bidragsformerna
är familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag.
Familjebidrag utgår för familjemedlem. Såsom sådan anses
enligt 3 § förordningen a) de närmre anhöriga, nämligen hustru med vilken den
värnpliktige sammanlever, samt barn och adoptivbarn under 16 år, som står
under hans vårdnad, b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat
fall, d. v. s. hustru med vilken han inte sammanlever, hans barn och adoptivbarn
under 16 år, som icke står under hans vårdnad, samt hans barn och adoptivbarn
över 16 år, vidare hans föräldrar, hans hustrus barn och adoptivbarn samt
hans frånskilda hustru, under förutsättning dels att den värnpliktige är underhållsskyldig
gentemot vederbörande och dels att antingen den värnpliktige före
tjänstgöringens början i väsentlig mån bidrog till vederbörandes underhåll eller
det eljest kan antagas, att han skulle ha i väsentlig mån bidragit till under
-
Bihang till riksdagens protokoll 19GS. 9 samt. 2 avd. Nr 32
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1963
hållet, om tjänstgöringen ej mellankommit, c) husföreståndarinna under vissa
förutsättningar och d) undantagsvis annan anhörig. Enligt anvisningarna skall
spörsmålet huruvida den värnpliktige i väsentlig mån bidragit före tjänstgöringens
början — respektive kan antagas skulle ha i väsentlig mån bidragit, om
tjänstgöringen ej mellankommit — bedömas med hänsyn till bidragets betydelse
för den underhållsberättigade. Detta kan medföra att exempelvis familj epenning
för ett den värnpliktiges barn utom äktenskapet ej bör beviljas, om moderns
ekonomiska förhållanden är så goda, att familj epenningen skulle sakna betydelse
för barnets villkor. Familj epenningen utgår med olika belopp för olika kategorier
av familjemedlemmar. För hustru och frånskild hustru samt under vissa
förutsättningar för annan familjemedlem, som förestår hemmet, utgör familjepenningen
7 kronor 20 öre per dag, för annan familjemedlem över 16 år 4 kronor
30 öre samt för annan familjemedlem under 16 år 2 kronor 90 öre. Bostadsbidrag
utgår i första hand för att bestrida kostnader för bostad, där den värnpliktige
sammanbor med familjemedlem. Det utgår högst med belopp svarande
mot de faktiska kostnaderna. Under vissa förutsättningar kan bostadsbidrag
utgå även i andra fall. Övriga former av familjebidrag saknas det i detta sammanhang
anledning att gå in på.
Som förut nämnts skall familjebidrag utgå endast om behov därav föreligger.
Då det gäller den värnpliktiges familjemedlemmar enligt 3 § a) förordningen,
alltså hustru med vilken han sammanlever samt barn och adoptivbarn under
16 år, som står under hans vårdnad, skall familj epenning och bostadsbidrag
utgöra summan av familjepenningens maximum och bostadskostnaderna efter
avdrag enligt detaljerade föreskrifter för olika slag av inkomst, som uppbäres
under tjänstgöringen, s. k. normerad behovsprövning. För andra fall tillämpas
en behovsprövning av mera allmän natur, s. k. fri behovsprövning. Bestämmelserna
om normerad behovsprövning (14 § familjebidragskungörelsen) innebär
i huvudsak följande. Först faställes summan för månad av familj epenningens
högsta belopp och kostnaden för bostaden. För en värnpliktig med hustru och
ett barn under 16 år samt med bostadskostnad på 200 kronor i månaden utgör
denna summa således (30X7:20 + 30X2:90 + 200 = ) 503 kronor. Detta belopp
skall utgå, därest den värnpliktige eller hans anhöriga icke har någon inkomst
under tjänstgöringen. Inkomster som uppbäres skall emellertid reducera
familjebidraget enligt följande. Den värnpliktiges under tjänstgöringen från
civil anställning behållna inkomst, skall, i den mån den överstiger en fjärdedel
av den normala inkomsten, avdragas från familjebidraget. Har den värnpliktiges
hustru arbetsinkomst, som uppgår till eller överstiger 1 200 kronor för
månad, utgör en fjärdedel av inkomsten avdragsfritt belopp, medan överskjutande
del skall med hälften avdragas familjebidraget. Har hustrun lägre arbetsinkomst
än 1 200 kronor för månad är det avdragsfria beloppet 300 kronor för
månad. Återstoden föranleder med halva sitt belopp avdrag å familjebidraget.
Minderårigt barns inkomst ävensom inkomst av kapital kan då de överstiger
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1963 a
vissa belopp medföra avdrag å bidraget. Beträffande övriga bibehållna inkomster
i den värnpliktiges familj i trängre mening — härmed avses främst inkomst
av näring eller rörelse — gäller, att skälig hänsyn skall tagas till inkomsten.
Om i vårt exempel den värnpliktige har en civil månadslön av 800 kronor och
/ 800 \
under tjänstgöringen äger uppbära 300 kronor av denna, skall! 300--—= )
kronor avdragas å familjebidraget. Har hans hustru dessutom en månadsinkomst
av 450 kronor skall 2~~ 75 kronor avdragas. Om barnet saknar in
komst
samt inkomst av kapital eller annan inkomst härutöver icke föreligger,
skall familjebidrag utgå med (503—100—75 = ) 328 kronor. — Beträffande den
fria behovsprövningen gäller som huvudregel, att familjepenning inte far överstiga
värdet av det bidrag till ifrågavarande familjemedlems underhåll, som
den värnpliktige lämnat före tjänstgöringens början eller eljest kan antagas
skulle ha lämnat, därest tjänstgöringen ej mellankommit. Beträffande hänsynstagande
till den värnpliktiges bibehållna arbetsinkomst under tjänstgöringen
gäller samma fjärdedelsregel som vid normerad behovsprövning. Även beträffande
hänsynstagande till andra inkomster kan reglerna för den normerade
behovsprövningen i allmänhet tjäna till ledning. Familjemedlemmarnas inkomster
skall dock icke inverka enligt de mera schematiska regler, som utformats för
den normerade behovsprövningen utan efter vad som med hänsyn till omständigheterna
i det särskilda fallet får anses skäligt. På grund härav har icke kunnat
utfärdas några bestämda regler för den fria behovsprövningen.
Familj ebidragsärendena handlägges i kommunerna av familj ebidragsnämnder.
För tillsyn av familjebidragsförfattningarnas tillämpning m. m. finns en särskild
tillsynsmyndighet, försvarets civilförvaltning. Den direkta tillsynen utövas
av länsstyrelserna. Familjebidragen utbetalas av kommunerna, vilkas utgifter
härför till största delen täckes av statsbidrag.
Det må här nämnas, att Kungl. Maj:t i proposition nr 90 år 1963 föreslår vissa
ändringar i familjebidragsförordningen, bl. a. höjning av familjepenningens
belopp.
Motionen
I före var ande motion anföres:
Det är ett rimligt krav att de som inkallas till militärtjänstgöring samt deras
familjer hålles ekonomiskt skadeslösa så långt som detta är möjligt.
Nuvarande bestämmelser innebär att bidragen utgår efter olika regler beroende
på om ev. familjeinkomst under inkallelsetiden inflyter från mannens
civila tjänst eller om hustrun är förvärvsarbetande. I familjebidragskungörelsens
§ 14 heter det under punkt a): Äger den värnpliktige under tjänstgöringen
bibehålla inkomst av civil anställning, skall hänsyn icke tagas till en 1/4 av
beloppet. Under punkt b) samma paragraf heter det: Åtnjuter den värnpliktiges
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1963
hustru inkomst av arbete, skall hänsyn icke tagas till 300 kr. för månad av
denna inkomst; överstiger inkomsten 1 200 kr., 1/4 av inkomsten. Dessa regler
gör, att en värnpliktig kan ha 3 000 kr. i månadslön från sin civila tjänst, och
till en 1/4, d. v. s. 750 kr., påverkar det icke familjebidragets storlek. Om däremot
hustrun till en värnpliktig som icke får behålla något av sin civila lön
har en månadsinkomst av 750 kr. minskas därigenom familjens bidragsförmåner
med 225 kr. per månad.
Detta förhållande kan icke anses tillfredsställande, i all synnerhet som
hustruns förvärvsarbete ofta föranleder utgifter för barntillsyn o. d., vilket
man icke tager hänsyn till. Det borde vara den samlade familjeinkomsten under
inkallelsetiden som avgjorde bidragsbehovet.
Utskottet
Gällande bestämmelser om familjebidrag återfinnes i familjebidragsförordningen
och familjebidragskungörelsen. Familjebidrag kan på i författningarna
närmare angivna villkor utgå under tjänstgöring vid krigsmakten och civilförsvaret.
Bidragsformerna är familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,
sjukbidrag och begravningsbidrag. Bidragen utgår i princip efter behovsprövning,
som i vissa fall är normerad. Bestämmelserna om normerad behovsprövning
innebär i huvudsak följande. Först fastställes summan för månad av familjepenningens
högsta belopp och kostnaden för bostaden. Denna summa utgår,
därest den värnpliktige eller av honom beroende anhöriga icke har inkomst
under tjänstgöringen. Inkomster som uppbäres under tjänstgöringstiden reducerar
familjebidraget enligt följande. Den värnpliktiges från civil anställning
behållna inkomst skall, i den mån den överstiger en fjärdedel av den normala
inkomsten, avdragas från familjebidraget. Har den värnpliktiges hustru arbetsinkomst,
som uppgår till eller överstiger 1 200 kronor för månad, utgör en fjärdedel
av inkomsten avdragsfritt belopp, medan överskjutande del skall med
hälften avdragas familjebidraget. Har hustrun lägre arbetsinkomst än 1 200
kronor för månad är det avdragsfria beloppet 300 kronor för månad. Återstoden
föranleder med halva sitt belopp avdrag å familjebidraget. Minderårigt barns
inkomst ävensom inkomst av kapital kan då de överstiger vissa belopp medföra
avdrag å bidraget.
I förevarande motioner uttalas att de nuvarande reglerna för normerad behovsprövning
icke är tillfredsställande. Motionären gör gällande att hänsyn
icke tages till att hustruns arbete ofta föranleder utgifter för barntillsyn och
liknande. Det borde, anser motionären, vara den samlade familjeinkomsten
under inkallelsetiden som avgör bidragsbehovet. Under hänvisning till de anförda
skälen hemställes om åtgärder för omprövning av de nu gällande reglerna.
Vad i motionen anföres utgör enligt utskottets mening icke tillräckliga skäl
för en översyn av ifrågavarande regler i de avseenden motionären påtalat. På
grund härav får utskottet hemställa,
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1963
5
att förevarande motion, II: 660, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 28 mars 1963
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand, fru Hamrin-Thorell*, herr Kaijser, fru
Carlqvist, fru Gärda Svenson*, herrar Lars Larsson, Magnusson och Erik Filip
Petersson;
från andra kammaren: herr Rimmerfors, fröken Wetterström, herrar Odhe,
Johansson i Södertälje, Jönsson i Ingemarsgården, Sundelin, Gustavsson i Alvesta
och fru Svensson i Kungsör.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Tryck: Rotopress. Stockholm 1963.