Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
l
Nr 7
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag angående ändring i
lagen om val till riksdagen m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.
Till konstitutionsutskottet har båda kamrarna den 12 mars 1963 hänvisat
en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 56, vari Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för den 15 februari 1963 föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen; samt
2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).
I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft följande
i anledning av propositionen väckta, till utskottet hänvisade motioner,
nämligen
likalydande I: 597 av herr Eric Carlsson m. fl. och II: 739 av herr Larsson
i Luttra m. fl.,
likalydande I: 598 av herr Dahlberg m. fl. och II: 738 av herr Johansson
i Norrköping m. fl. samt
likalydande I: 599 av herr Svanström m. fl. och II: 737 av herr Hamrin i
Kalmar m. fl.
De i propositionen framlagda lagförslagen är av följande lydelse. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 5 samt. 2 avd. iVr 7
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)
om val till riksdagen
Härigenom förordnas, dels att 90 och 90 a §§ lagen den 26 november 1920
om val till riksdagen skola upphöra att gälla, dels ock att 1, 32, 33, 35, 39, 40,
42, 43, 45, 46, 50, 53, 55 a, 57, 58, 91, 95 och 96 §§ samma lag1 skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse)
1
För valen till första kammaren indelas
riket i nitton valkretsar nämligen:
1.
Stockholms stad.
2. Stockholms län och Uppsala län.
3. Södermanlands län och Västmanlands
län.
4. Östergötlands län med Norrköpings
stad.
5. Jönköpings län.
6. Kronobergs län och Hallands län.
7. Kalmar läns norra och södra
landstingsområden samt Gotlands län.
8. Blekinge län och Kristianstads
län.
9. Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.
10. Göteborgs stad.
11. Göteborgs och Bohus län.
12. Älvsborgs län.
13. Skaraborgs län.
14. Värmlands län.
15. Örebro län.
16. Kopparbergs län.
17. Gävleborgs län med Gävle stad.
18. Västernorrlands län och Jämtlands
län.
19. Västerbottens län och Norrbottens
län. 1
(Föreslagen lydelse)
§•
För valen till första kammaren indelas
riket i nitton valkretsar nämligen:
1.
Stockholms stad.
2. Stockholms län och Uppsala län.
3. Södermanlands län och Västmanlands
län.
4. Östergötlands län med Norrköpings
stad.
5. Jönköpings län.
6. Kronobergs län och Hallands län.
7. Kalmar läns norra och södra
landstingsområden samt Gotlands län.
8. Blekinge län och Kristianstadslän.
9. Malmöhus län med Malmö stad.
10. Göteborgs stad.
It. Göteborgs och Bohus län.
12. Älvsborgs län.
13. Skaraborgs län.
14. Värmlands län.
15. Örebro län.
16. Kopparbergs län.
17. Gävleborgs län.
18. Västernorrlands län och Jämtlands
län.
19. Västerbottens län och Norrbottens
län.
1 Senaste lydelse av 32 §, se SFS 1930:180, av 35 §, se SFS 1931:185, av 90 §, se SFS 1932: 271,
av 91 §, se SFS 1940: 271, av 45 §, se SFS 1942:175, av 42 § och 46 §, se SFS 1946: 329, av 39 §, so
SFS 1946: 498, av 40 §, se SFS 1947: 202, av 90 a §, se SFS 1953:294, av 33 §, se SFS 1953: 757,
samt av 55 a §, 57 §, 58 §, 95 § och 96 §, se SFS 1962: 71.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
3
(Gällande lydelse)
32
1. Förslag om indelning i valdistrikt,
som i 31 § 3 och 7 mom. sägs,
må väckas genom framställning hos
Konungens befallningshavande av
den, som är boende och vid riksdagsmannaval
röstberättigad inom den
kommun eller del av kommun, om
vars delning i valdistrikt är fråga.
Ej må framställning bifallas med
mindre yttrande inhämtats från kommunalstämma
eller i stad magistrat
och stadsfullmäktige. Skall kommun
på landet delas, må delar av samma
by eller hemman ej utan synnerliga
skäl förläggas till olika valdistrikt.
Utan föregående framställning vare
Konungens befallningshavande berättigad
och i fall, varom stadgas i
31 § 6 mom., pliktig att om indelning
i valdistrikt eller ändring i redan
skedd indelning förordna, sedan på
landet kommunalstämma och i stad
stadsfullmäktige beretts tillfälle att i
ärendet avgiva yttrande. Om ändring
i distriktsindelning vare Konungens
befallningshavande pliktig att i den
ordning "nyss sagts förordna även
för det fall" att så erfordras, då kommun,
efter att tidigare hava indelats
i valdistrikt för riksdagsmannaval,
delas i valkretsar för val av kommunalfullmäktige
eller stadsfullmäktige.
Beslut angående indelning i valdistrikt
skall av Konungens befallningshavande
omedelbart kungöras och,
där det icke på anförda besvär undanröjts,
träda i tillämpning, på landet
beträffande val, som förrättas enligt
den under nästpåfoljande år upprättade
röstlängden, och i stad å tid,
som i beslutet skall angivas.
2. Över beslut, —---------------o
(Föreslagen lydelse)
§■
1. Förslag om indelning i valdistrikt,
som i 31 § 3 och 7 mom. sägs,
må väckas genom framställning hos
Konungens befallningshavande av
den, som är boende och vid riksdagsmannaval
röstberättigad inom den
kommun eller del av kommun, om
vars delning i valdistrikt är fråga. Ej
må framställning bifallas med mindre
yttrande inhämtats från kommunalfullmäktige
eller i stad stadsfullmäktige.
Skall kommun på landet
delas,"må delar av samma by eller
hemman ej utan synnerliga skäl förläggas
till olika valdistrikt.
Utan föregående framställning vare
Konungens befallningshavande berättigad
och i fall, varom stadgas i 31 §
6 inom., pliktig att om indelning i
valdistrikt eller ändring i redan skedd
indelning förordna, sedan på landet
kommunalfullmäktige och i stad
stadsfullmäktige beretts tillfälle att i
ärendet avgiva yttrande. Om ändring
i distriktsindelning vare Konungens
befallningshavande pliktig att i den
ordning nyss sagts förordna även för
det fall, att så erfordras, då kommun,
efter att tidigare hava indelats
i valdistrikt för riksdagsmannaval,
delas i valkretsar för val av kommunalfullmäktige
eller stadsfullmäktige.
Beslut angående indelning i valdistrikt
skall av Konungens befallningshavande
omedelbart kungöras
och, där det icke på anförda besvär
undanröjts, träda i tillämpning å tid,
som i beslutet skall angivas.
kommunal styrelse.
33
För varje valdistrikt å landet skall
finnas en valnämnd av fem inom distriktet
boende personer, vilka utses
för fyra år. Ordförande i denna
nämnd jämte suppleant för honom
förordnas av Konungens befallnings
-
§•
För varje kommun skall finnas en
valnämnd .av fem inom kommunen
boende personer, vilka utses för fyra
år. Ordförande i denna nämnd jämte
suppleant för honom förordnas av
Konungens befallningshavande före
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
(Gällande lydelse)
havande före utgången av året näst
efter det, då allmänna val av kommunalfullmäktige
ägde rum. De fyra ledamöterna
jämte lika antal suppleanter
väljas under nyssnämnda år
å tid, då val till befattningar inom
kommunen eljest anställas. Utses ny
valnämnd under annat år än nu sagts,
skall valet avse allenast den tid, som
återstår av löpande fyraårsperiod.
Det åligger kommunalfullmäktiges
ordförande att ofördröjligen om valet
underrätta valnämndens ordförande
samt utan lösen låta tillställa
en var av de valda ledamöterna och
suppleanterna i valnämnden ett utdrag
av protokollet, i vad dem rörer.
Om de personers namn och bostad,
som blivit till ordförande och suppleant
för honom utsedda, låter Konungens
befallningshavande i länskungörelserna
årligen meddela underrättelse.
35
Av kommunalstämma lämnat uppdrag
att vara ledamot eller suppleant
i valnämnd må ej annan avsäga sig
än ämbets- eller tjänsteman, som av
sin befattning är hindrad att uppdraget
fullgöra; den, som uppnått sextio
års ålder; samt den, vilken eljest uppgiver
hinder, som av stämman godkännes.
(Föreslagen lydelse)
utgången av året näst efter det, då
allmänna val av kommunalfullmäktige
och stadsfullmäktige ägde rum.
De fyra ledamöterna jämte lika antal
suppleanter väljas under nyssnämnda
år å tid, då val till befattningar
inom kommunen eljest anställas. Utses
ny valnämnd under annat år än
nu sagts, skall valet avse allenast den
tid, som återstår av löpande fyraårsperiod.
Det åligger kommunalfullmäktiges
och i stad stadsfullmäktiges
ordförande att ofördröjligen om valet
underrätta valnämndens ordförande
samt utan lösen låta tillställa en var
av de valda ledamöterna och suppleanterna
i valnämnden ett utdrag av
protokollet, i vad dem rörer. Om de
personers namn och bostad, som blivit
till ordförande och suppleant för
honom utsedda, låter Konungens befallningshavande
i länskungörelserna
årligen meddela underrättelse.
§•
Av kommunalfullmäktige eller
stadsfullmäktige lämnat uppdrag att
vara ledamot eller suppleant i valnämnd
må ej annan avsäga sig än
ämbets- eller tjänsteman, som av sin
befattning är hindrad att uppdraget
fullgöra; den, som uppnått sextio års
ålder; samt den, vilken eljest uppgiver
hinder, som av fullmäktige godkännes.
39 §.
Senast den 30 juni skall röstlängd Senast den 30 juni skall röstlängd
vara avsand eller avlämnad för landet vara avsänd eller avlämnad till ordtill
ordföranden i valnämnden och föranden i valnämnden.
i stad till magistraten.
Envar, som------avskrift därav.
40 §.
—-----för granskning.
Där å--------valdistriktets område.
Det åligger Konungens befallnings- Det åligger Konungens befallningshavande
att senast den 30 juni kun- havande att senast den 30 juni kungora,
på sätt i 41 § sägs, tid och ställe göra, på sätt i 41 § sägs, tid och ställe
tor tramlaggandet av röstlängd. Å val- för framläggandet av röstlängd. Ä
nämndens ordförande eller magistra- valnämndens ordförande ankommer
ten ankommer att ofördröjligen till att ofördröjligen till envar i röstläng
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
5
(Gällande lydelse)
envar i röstlängden upptagen person,
som däri icke antecknats såsom röstberättigad,
härom med allmänna posten
sända underrättelse med angivande
av den eller de omständigheter, på
grund varav han från rösträtt uteslutits.
Till dem, vilka sakna stadigt
hemvist, vare dock ej nödigt att sända
underrättelse.
1 kungörelse samt underrättelse,
varom i denna paragraf förmäles,
skall jämväl angivas tiden, inom vilken
anmärkning mot röstlängd för
att upptagas till prövning bör, jämlikt
42 § här nedan, vara till valnämndens
ordförande eller magistraten
inlämnad, samt tid och ställe för
prövning enligt 45 § av sålunda gjorda
anmärkningar.
42
Vill någon, vilken rösträtt enligt
längden ej tillkommer, för sig påstå
sådan rätt, eller anser någon, att annan
icke må vara däri upptagen såsom
röstberättigad, äger han att sina
anmärkningar, skriftligen avfattade
och åtföljda av de bevis han vill åberopa,
ingiva till valnämndens ordförande
eller magistraten sist den 18
juli.
Närmare föreskrifter-----
43
Har någon i rätt tid gjort anmärkning
däremot, att annan i röstlängden
upptagits såsom röstberättigad,
skall härom till denne av valnämndens
ordförande eller magistraten
ofördröj ligen med allmänna posten
sändas underrättelse med angivande
av dagen för anmärkningens prövning.
Sådan underrättelse skall avfattas
enligt av Konungen fastställt
formulär.
45
Den 25 juli eller, om söndag då infaller,
nästa dag sammanträder på
landet för varje valdistrikt valnämnden
för prövning av de mot röstlängden
framställda anmärkningarna.
fl liihaiu7 till riksdagens protokoll 19(111.!
(Föreslagen lydelse)
den upptagen person, som däri icke
antecknats såsom röstberättigad, härom
med allmänna posten sända underrättelse
med angivande av den
eller de omständigheter, på grund
varav han från rösträtt uteslutits.
Till dem, vilka sakna stadigt hemvist,
vare dock ej nödigt att sända
underrättelse.
I kungörelse samt underrättelse,
varom i denna paragraf förmäles,
skall jämväl angivas tiden, inom vilken
anmärkning mot röstlängd för
att upptagas till prövning bör, jämlikt
42 § här nedan, vara till valnämndens
ordförande inlämnad, samt
tid och ställe för prövning enligt 45 §
av sålunda gjorda anmärkningar.
§•
Vill någon, vilken rösträtt enligt
längden ej tillkommer, för sig påstå
sådan rätt, eller anser någon, att annan
icke må vara däri upptagen såsom
röstberättigad, äger han att sina
anmärkningar, skriftligen avfattade
och åtföljda av de bevis han vill
åberopa, ingiva till valnämndens ordförande
sist den 18 juli.
-- av Konungen.
§•
Har någon i rätt tid gjort anmärkning
däremot, att annan i röstlängden
upptagits såsom röstberättigad, skall
härom till denne av valnämndens
ordförande ofördröjligen med allmänna
posten sändas underrättelse med
angivande av dagen för anmärkningens
prövning. Sådan underrättelse
skall avfattas enligt av Konungen
fastställt formulär.
§•
Den 25 juli eller, om söndag då
infaller, nästa dag sammanträder
valnämnden för prövning av de mot
röstlängden framställda anmärkningarna.
Sammanträdet skall bör
i
samt. 2 avd. Nr 7
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
(Gällande lydelse)
Samma lag vare i stad för magistraten,
dock att sammanträde, som skulle
hållas å måndag, i stället äger rum
nästa dag. Sammanträdet skall börja
klockan sju eftermiddagen, och
vare förhandlingarna offentliga.
Sedan vid sammanträdet tillfälle
lämnats till bemötande av gjorda anmärkningar
med rätt för den, mot
vilkens rösträtt anmärkning blivit
enligt 42 § framställd, att åberopa
jämväl omständigheter, som inträffat
efter den 18 juli, skall valnämnden
eller magistraten över varje i behörig
tid framställd anmärkning
omedelbart eller senast dagen efter
slutad förhandling avkunna beslut,
som, med angivande i korthet av skälen
därför, tecknas å den prövade
anmärkningsskriften.
I röstlängden —---------beslut föranledas.
(Föreslagen lydelse)
ja klockan sju eftermiddagen, och
vare förhandlingarna offentliga.
Sedan vid sammanträdet tillfälle
lämnats till bemötande av gjorda anmärkningar
med rätt för den, mot
vilkens rösträtt anmärkning blivit
enligt 42 § framställd, att åberopa
jämväl omständigheter, som inträffat
efter den 18 juli, skall valnämnden
över varje i behörig tid framställd
anmärkning omedelbart eller
senast dagen efter slutad förhandling
avkunna beslut, som, med angivande
i korthet av skälen därför,
tecknas å den prövade anmärkningsskriften.
Röstlängden, sålunda rättad, underskrives
av valnämnden eller magistraten.
Har anmärkning mot röstlängden
ej inom behörig tid framställts,
varde intyg därom av valnämndens
ordförande eller magistraten
tecknat å längden.
Röstlängden, sålunda rättad, underskrives
av valnämnden. Har anmärkning
mot röstlängden ej inom
behörig tid framställts, varde intyg
därom av valnämndens ordförande
tecknat å längden.
46
1. Vill någon klaga över beslut,
som i 45 § sägs, göre härom anmälan
hos valnämndens ordförande eller
magistraten genast eller sist å tredje
dagen från den dag, då beslutet avkunnades,
och ingive sina besvär till
Konungens befallningshavande sist
å tionde dagen från sistnämnda dag.
Det åligger valnämndens ordförande
eller magistraten att, då anmälan
om besvär sker, därom göra anteckning
vid beslutet å anmärkningsskriften
samt att, sedan den för anmälan
bestämda tid utlupit, ofördröjligen
insända till Konungens befallningshavande
utdrag av röstlängden
i de delar, som angå besvär, varom
anmälan skett, ävensom handlingarna
rörande dessa besvär.
2. Avse besvären------
§•
1. Vill någon klaga över beslut,
som i 45 § sägs, göre härom anmälan
hos valnämndens ordförande genast
eller sist å tredje dagen från
den dag, då beslutet avkunnades, och
ingive sina besvär till Konungens befallningshavande
sist å tionde dagen
från sistnämnda dag.
Det åligger valnämndens ordförande
att, då anmälan om besvär sker,
därom göra anteckning vid beslutet
å anmärkningsskriften samt att, sedan
den för anmälan bestämda tid
utlupit, ofördröj ligen insända till Konungens
befallningshavande utdrag
av röstlängden i de delar, som angå
besvär, varom anmälan skett, ävensom
handlingarna rörande dessa besvär.
för delgivningen.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
1
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
— - u
Då
inkommet besvärsmål är i skick Då inkommet besvärsmål är i skick
att kunna avgöras, teckne Konungens att kunna avgöras, teckne Konungbefallningshavande
å besvärshand- ens befallningshavande å besvärslingarna
sitt beslut och återsände handlingarna sitt beslut och återsänhandlingarna
till valnämndens ord- de handlingarna till valnämndens
förande eller magistraten. De rättel- ordförande. De rättelser, som av Koser,
som av Konungens befallnings- nungens befallningshavandes beslut
havandes beslut föranledas, skola av föranledas, skola av ordföranden inordföranden
eller magistraten i röst- föras i röstlängden,
längden införas.
Ej må — — — —--part återställas.
53 §.
Ej må vid klagan över beslut i frå- Ej må vid klagan över beslut i
ga om anmärkning mot röstlängd fråga om anmärkning mot röstlängd
andra bevis gälla än de, som hos val- andra bevis gälla än de, som hos
nämnden eller magistraten varit i valnämnden varit i laga ordning fölaga
ordning företedda. retedda.
55 a §.
Då val i hela riket till andra kam- Då val i hela riket till andra kammaren
skall förrättas, skall, i den maren skall förrättas, skall, i den
mån icke Konungen annorledes för- mån icke Konungen annorledes förordnar,
för envar i röstlängden som ordnar, för envar i röstlängden som
röstberättigad vid valet upptagen per- röstberättigad vid valet upptagen
son genom valnämndens eller magi- person genom valnämndens försorg
stråtens försorg upprättas röstkort, upprättas röstkort, utvisande den
utvisande den röstberättigades namn, röstberättigades namn, yrke eller tiyrke
eller titel, det valdistrikt den tel, det valdistrikt den röstberättigaröstberättigade
tillhör, dagen för va- de tillhör, dagen för valet samt den
let samt den Konungens befallnings- Konungens befallningshavande, som
havande, som skall verkställa röst- skall verkställa röstsammanräkning
sammanräkning för den valkrets den för den valkrets den röstberättigade
röstberättigade tillhör. tillhör.
Röstkorten skola-------de röstberättigade.
Då annat-------erhålla röstkort.
Framställning om erhållande av Framställning om erhållande av
röstkort skall göras skriftligen eller röstkort skall göras skriftligen eller
muntligen till valnämnden eller ma- muntligen till valnämnden. Vid framgistraten.
Vid framställningen skall ställningen skall uppgivas den röstuppgivas
den röstberättigades full- berättigades fullständiga namn och
ständiga namn och födelsetid samt födelsetid samt hemvist i den ort,
hemvist i den ort, där han är upp- där han är uppförd i röstlängd. Där
förd i röstlängd. Där så begäres skall så begäres skall röstkortet med posröstkortet
med posten tillställas den ten tillställas den röstberättigade,
röstberättigade. Möter för upprättan- Möter för upprättande av röstkort
de av röstkort hinder, som icke ome- hinder, som icke omedelbart kan deldelbart
kan delgivas sökanden, skall givas sökanden, skall meddelande
meddelande med angivande av hind- med angivande av hindrets art oförrcts
art ofördröjligcn översändas till dröjligen översändas till honom,
honom.
8
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Röstkort må -------till efterrättelse.
Närmare föreskrifter —------—av Konungen.
57 §.
1. Val förrättas på landet inför val- 1. Val förrättas inför valnämnden
nämnden samt i stad, som utgör ett eller, om i kommun åro flera valdivaldistrikt,
inför magistraten och i strikt, inför valnämndens deputeraannan
stad inför magistratens de- de, varom i 91 § sägs.
puterade, varom i 91 § sägs.
Om rätt -----------i 70—75 §§.
2. Valet äger--------inom vallokalen.
Det åligger-------avbryta förrättningen.
I vallokal —---—----- ---omförmälda lista.
58 §.
Valet skall---- -----gi
Där å någon ort andra tider för
valets förrättande finnas mera lämpliga,
äge Konungens befallningshavande
att därom på framställning av
valnämnden eller magistraten förordna,
med iakttagande att tillträde
till valet skall finnas minst två timmar
före klockan tre eftermiddagen
samt å landet minst två timmar efter
klockan fem eftermiddagen och
i stad minst två timmar efter klockan
sju eftermiddagen.
91
Äro i stad flera valdistrikt, skall
magistraten eller i stad utan magistrat
valnämnden för varje valdistrikt
utse tre eller flera personer
att såsom magistratens eller valnämndens
deputerade vara valförrättare
i distriktet. Av dessa förer den
främste ordet. Protokollet över valförrättningen
föres av den magistraten
eller valnämnden därtill utsett.
95
Valnämnden eller magistraten åligger
ombesörja, att de anordningar,
som avses i 60 §, ordentligen verkställas.
Kostnaden för dessa anordningar
och för kungörande, som åligger valnämndens
ordförande eller magistrat
samt för blanketter till röstkort, skall
gäldas av kommunerna, vilka jäm
-
dstjänsten pågår.
Där å någon ort andra tider för
valets förrättande finnas mera lämpliga,
äge Konungens befallningshavande
att därom på framställning av
valnämnden förordna, med iakttagande
att tillträde till valet skall finnas
minst två timmar före klockan
tre eftermiddagen samt å landet
minst två timmar efter klockan fem
eftermiddagen och i stad minst två
timmar efter klockan sju eftermiddagen.
§•
Äro i kommun flera valdistrikt,
skall valnämnden för varje valdistrikt
utse tre eller flera personer
att såsom valnämndens deputerade
vara valförrättare i distriktet. Valnämnden
förordnar en av dem att föra
ordet. Protokollet över valförrättningen
föres av den valnämnden därtill
utsett.
§•
Valnämnden åligger ombesörja, att
de anordningar, som avses i 60 §, ordentligen
verkställas.
Kostnaden för dessa anordningar
och för kungörande, som åligger valnämndens
ordförande, samt för blanketter
till röstkort skall gäldas av
kommunerna, vilka jämväl hava att
tillhandahålla lämpliga vallokaler.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
9
(Gällande lydelse)
väl hava att tillhandahålla lämpliga
vallokaler.
Röstmottagare å------
96
Kuvert, varom förmäles i 60, 63
och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt
papper samt, vad varje särskilt
slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.
Kuverten skola vara försedda
med ändamålsbeteckning enligt
av Konungen fastställda formulär.
Kuverten skola tillverkas endast
genom statsverkets försorg samt på
dess bekostnad tillhandahållas valnämnden
eller magistraten ävensom
röstmottagare. I 63 § omförmälda
kuvert ävensom ytterkuvert som avses
i 73 § skola på statsverkets bekostnad
tillhandahållas jämväl i
riksdagen representerat politiskt parti.
I 63 § omnämnda kuvert och ytterkuvert
som avses i 73 § skola i god
tid före valet finnas tillgängliga på
landet hos ordförande och ledamöter
i valnämnd och i kommunalnämnd
samt i stad hos magistraten eller valnämnden
ävensom hos de tjänstemän
eller andra personer, åt vilka
magistraten eller valnämnden uppdrager
att i sådant hänseende tillhandagå
väljarna. Nyssnämnda ytterkuvert
skola inom samma tid härjämte
finnas tillgängliga å postanstalt
samt å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller svenskt fartyg,
där röstmottagning äger rum.
Det åligger------- —
Blanketter till valsedlar ävensom
sådana ytterkuvert och omslag, som
avses i 68 § 3 inom., skola på statsverkets
bekostnad tillhandahållas
valnämnden eller magistraten.
(Föreslagen lydelse)
uppdragets fullgörande.
§•
Kuvert, varom förmäles i 60, 63
och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt
papper samt, vad varje särskilt
slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.
Kuverten skola vara försedda
med ändamålsbeteckning enligt
av Konungen fastställda formulär.
Kuverten skola tillverkas endast
genom statsverkets försorg samt på
dess bekostnad tillhandahållas valnämnden
ävensom röstmottagare. I
63 § omförmälda kuvert ävensom ytterkuvert
som avses i 73 § skola på
statsverkets bekostnad tillhandahållas
jämväl i riksdagen representerat
politiskt parti.
I 63 § omnämnda kuvert och ytterkuvert
som avses i 73 § skola i god
tid före valet finnas tillgängliga hos
valnämnden ävensom hos de tjänstemän
eller andra personer, åt vilka
valnämnden uppdrager att i sådant
hänseende tillhandagå väljarna.
Nyssnämnda ytterkuvert skola inom
samma tid härjämte finnas tillgängliga
å postanstalt samt å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller
svenskt fartyg, där röstmottagning
äger rum.
--73 §§ sägs.
Blanketter till valsedlar ävensom
sådana ytterkuvert och omslag, som
avses i 68 § 3 inom., skola på statsverkets
bekostnad tillhandahållas
valnämnden.
Denna lag träder i kraft den l januari 1964.
Valnämnd för den fyraårsperiod, som börjar den 1 januari 1964, skall under
år 1963 utses med tillämpning av nya lagens bestämmelser.
Uppdrag såsom ordförande, ledamot eller suppleant i valnämnd, vilket
meddelats med stöd av äldre lag och omfattar tid efter 1963 års utgång, skall
upphöra vid nya lagens ikraftträdande.
10
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
Förslag
till
Lag
om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)
Härigenom förordnas, dels att 33 §
den 6 juni 1930 skola upphöra att gäll
1 och 2 mom., 20 § 3 mom., 22 §, 34 i
49 § 2 inom., 51 §, 56 §, 59 § och 60 §"
se på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse)
3
4 mom. Beslut om distriktsindelning
enligt lagen om val till riksdagen
skall, där det icke på anförda
besvär undanröjts, träda i tillämpning
på landet beträffande kommunalval,
som förrättas enligt den under
nästfoljande år upprättade röstlängden,
och i stad å tid, som angives
i beslutet.
3 mom. och 63 § kommunala vallagen
a, dels ock att 3 § 4 mom., 5 §, 9 §, 19 §
!> 42 §, 43 §, 44 § 5 mom., 48 § 1 mom.,
samma lag1 skola erhålla ändrad lydel
-
(Föreslagen lydelse)
§•
4 mom. Beslut om distriktsindelning
enligt lagen om val till riksdagen
skall, där det icke på anförda
besvär undanröjts, träda i tillämpning
å tid, som angives i beslutet.
5
Kommunalval förrättas för varje
valdistrikt på landet inför den valnämnd,
som enligt lagen om val till
riksdagen har att förrätta val till
riksdagens andra kammare för distriktet,
samt i stad inför magistraten
eller sådana dess deputerade,
som avses i nämnda lag.
Har länsstyrelse meddelat förordnande,
som avses i 3 § 2 mom., skall
val av municipalfullmäktige förrättas
inför valnämnden i vart och ett av de
valdistrikt vid val till riksdagens andra
kammare, vilka helt eller delvis
ingå i municipalsamhället. Eljest
skall i municipalsamhälle, som ej
helt sammanfaller med ett eller flera
§•
Kommunalval förrättas inför den
valnämnd, som enligt lagen om val
till riksdagen har att förrätta val till
riksdagens andra kammare för kommunen,
eller, om i kommunen är o flera
valdistrikt, inför deputerade, som
valnämnden utser. Beträffande deputerade
som nu sagts äger 91 § lagen
om val till riksdagen motsvarande
tillämpning.
er>\Stnfi% 22 i 2 34 § och 43 §> se SFS 1942:177, av 9 §, se SFS 1946: 491, av
, n o o 1953: 29f* av 5 § «>ch 22 § 1 mom., se SFS 1953: 756, av 48 § 1 mom., se SFS 1959: 60,
59 /och 60™0™'' SFS51962-572S’ ^ SFS 6°6’ S3mt av 19 § 1 mom” 20 § 3 mom-> 44 § 5 mom->
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
11
(Gällande lydelse)
valdistrikt vid val till andra kammaren,
val av municipalfullmäktigc
förrättas inför valnämnden i det distrikt
vid val till andra kammaren,
varav municipalsamhället utgör del,
eller, där samhället ingår i flera sådana
distrikt, inför valnämnden i
det distrikt, som länsstyrelsen bestämmer.
Där valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige
ej helt sammanfaller
med valdistrikt vid val till riksdagens
andra kammare, skall val av kyrkofullmäktige
förrättas inför valnämnden
i det distrikt vid val till andra
kammaren, varav det kyrkliga valdistriktet
utgör del. Meddelar länsstyrelse
beträffande valdistrikt på landet
förordnande, som avses i 3 § 3
mom., skall länsstyrelsen tillika förordna,
inför vilken valnämnd val av
kyrkofullmäktige i det sålunda bildade
distriktet skall förrättas.
(Föreslagen lydelse)
Meddelar länsstyrelse vid val av
kyrkofullmäktige förordnande, som
avses i 3 § 3 mom., skall länsstyrelsen
tillika, om det därigenom bildade
valdistriktet kommer att omfatta delar
av flera kommuner, förordna, inför
vilken valnämnd eller valnämnds
deputerade val av kyrkofullmäktige
i det sålunda bildade distriktet skall
förrättas.
9
Senast den 30 juni skall röstlängden
vara upprättad och avsänd eller
avlämnad på landet till valnämndens
ordförande och i stad till magistraten.
Envar äger-----— --- -—-
Vad i lagen om val till riksdagen
stadgas om röstlängds framläggande
till granskning och om kungörelse
därom, om underrättelse till person,
som i längden upptagits såsom icke
röstberättigad, om framställande av
anmärkning mot längden och om underrättelse
till den, mot vilkens rösträtt
anmärkning framställts, om
prövning av sådan anmärkning samt
om längdens justering ävensom om
klagan över valnämndens eller magistratens
beslut skall äga motsvarande
tillämpning beträffande röstlängd,
som avses i detta kapitel.
19
7 mom. Då kommunalval skall förrättas,
skall, i den mån icke Konungen
annorledes förordnar, för envar i
röstlängden som röstberättigad vid
§•
Senast den 30 juni skall röstlängden
vara upprättad och avsänd eller
avlämnad till valnämndens ordförande.
--avskrift därav.
Vad i lagen om val till riksdagen
stadgas om röstlängds framläggande
till granskning och om kungörelse
därom, om underrättelse till person,
som i längden upptagits såsom icke
röstberättigad, om framställande av
anmärkning mot längden och om underrättelse
till den, mot vilkens rösträtt
anmärkning framställts, om
prövning av sådan anmärkning samt
om längdens justering ävensom om
klagan över valnämndens beslut skall
äga motsvarande tillämpning beträffande
röstlängd, som avses i detta kapitel.
§•
1 mom. Då kommunalval skall förrättas,
skall, i den mån icke Konungen
annorledes förordnar, för envar i
röstlängden som röstberättigad vid
12
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
(Gällande lydelse)
våld upptagen person genom valnämndens
eller magistratens försorg
upprättas röstkort, utvisande den
röstberättigades namn, yrke eller titel,
det valdistrikt den röstberättigade
tillhör, dagen för valet samt den
myndighet, som skall verkställa röstsammanräkning
för den valkrets den
röstberättigade tillhör. Röstkort må
upprättas gemensamt för flera kommunalval.
Är väljaren icke röstberättigad
vid samtliga valen, skall förhållandet
tydligt angivas å kortet.
Röstkorten skola-------
Upprättande och-------
2 mom. Har röstkort------
Framställning om erhållande av
röstkort skall göras skriftligen eller
muntligen till valnämnden eller magistraten.
Vid framställningen skall
uppgivas den röstberättigades fullständiga
namn och födelsetid samt
hemvist i den ort, där han är uppförd
i röstlängd. Där så begäres, skall röstkortet
med posten tillställas den röstberättigade.
Möter för upprättande
av röstkort hinder, som icke omedelbart
kan delgivas sökanden, skall
meddelande med angivande av hindrets
art ofördröjligen översändas till
honom.
Röstkort må--------
20
3 mom. Om val av kyrkofullmäktige
skall i den för kyrkostämma föreskrivna
ordningen kungörelse sist
trettioförsta dagen före valdagen utfärdas,
i stad av magistraten samt på
landet av valnämndens ordförande.
I kungörelsen skola upptagas de uppgifter,
som angivas i 1 mom. a)—d).
22
1 mom. Val skall-------—
Vallokal och valtider för varje valdistrikt
bestämmas i stad av magistraten
och på landet av valnämnden.
Om beslut beträffande vallokal och
valtider vid val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige
skall underrättelse medde
-
(Föreslagen lydelse)
valet upptagen person genom valnämndens
försorg upprättas röstkort,
utvisande den röstberättigades namn,
yrke eller titel, det valdistrikt den
röstberättigade tillhör, dagen för valet
samt den myndighet, som skall
verkställa röstsammanräkning för
den valkrets den röstberättigade tillhör.
Röstkort må upprättas gemensamt
för flera kommunalval. Är väljaren
icke röstberättigad vid samtliga
valen, skall förhållandet tydligt
angivas å kortet.
de röstberättigade.
--vid valet.
— erhålla röstkort.
Framställning om erhållande av
röstkort skall göras skriftligen eller
muntligen till valnämnden. Vid framställningen
skall uppgivas den röstberättigades
fullständiga namn och
födelsetid samt hemvist i den ort,
där han är uppförd i röstlängd. Där
så begäres, skall röstkortet med posten
tillställas den röstberättigade.
Möter för upprättande av röstkort
hinder, som icke omedelbart kan delgivas
sökanden, skall meddelande
med angivande av hindrets art ofördröjligen
översändas till honom.
--före valdagen.
§•
3 mom. Om val av kyrkofullmäktige
skall valnämndens ordförande
sist trettioförsta dagen före valdagen
utfärda kungörelse i den för kyrkostämma
föreskrivna ordningen. I
kungörelsen skola upptagas de uppgifter,
som angivas i 1 mom. a)—d).
§•
— gudstjänsten pågår.
Vallokal och valtider för varje valdistrikt
bestämmas av valnämnden.
Om beslut beträffande vallokal och
valtider vid val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige
skall underrättelse meddelas
länsstyrelsen före juli månads ut
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
13
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
las länsstyrelsen före juli månads utgång
det år, då valet skall äga rum.
2 mom. Där flera val förrättas å
samma dag och inför samma valförrättare,
skola valen förrättas i samband,
så att tillfälle beredes väljare,
som äger utöva rösträtt vid flera val,
att samtidigt avgiva sina röster. Om
sammanräkning av de vid de särskilda
valen avgivna rösterna skall verkställas
av olika myndigheter, skall
särskilt exemplar av röstlängden användas
vid varje val. Förrättas samtidigt
flera än två val, skola dock i
ett och samma exemplar införas anteckningar
om utövad rösträtt vid de
val, för vilka sammanräkning skall
verkställas av samma myndighet.
gång det år, då valet skall äga rum.
2 mom. Där flera val förrättas å
samma dag och inför samma valförrättare,
skola valen förrättas i samband,
så att tillfälle beredes väljare,
som äger utöva rösträtt vid flera val,
att samtidigt avgiva sina röster.
34 §.
1 mom. Vid val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige och municipalfullmäktige
så ock vid val av
stadsfullmäktige för stad, som ej deltager
i landsting, ävensom vid val av
kyrkofullmäktige för församling,
som består av enbart landsbygd eller
av landsbygd och stad förfares, sedan
i 33 § 2 mom. föreskrivna åtgärder
vidtagits, på följande sätt.
a)
b)
c)
d)
e)
f)
g)
h) Sedan de i a)—f) föreskrivna
åtgärderna vidtagits samt valprotokollet
upplästs och dess riktighet bekräftats
av ordföranden och två av de
närvarande, avslutas valförrättningen.
Skall röstsammanräkningen verkställas
av annan än valförrättaren,
åligger det denne att ofördröjligen till
den myndighet, som har att verkställa
sammanräkningen, insända dels de
förseglade omslag, som avses i detta
moment, dels valprotokollet, dels ock
röstlängden. Sker insändandet med
posten, skall försändelsen anordnas
som värdepost. Då sådant insändande
Sedan i 33 § 2 mom. föreskrivna
åtgärder vidtagits, förfares på följande
sätt.
Valkuverten öppnas---innehållet uttages.
Befinnes därvid —- —- ■— dessas antal.
Förekommer anledning — — — dessas antal.
De valsedlar,---samt antal.
De omslag, —--å protokollet.
I protokollet---sedlar inlagts.
Förrättningen bör--— äro obrutna.
h) Sedan de i a)-—f) föreskrivna
åtgärderna vidtagits samt valprotokollet
upplästs och dess riktighet bekräftats
av ordföranden och två av de
närvarande, avslutas valförrättningen.
Valförrättaren skall därefter ofördröjligen
till den myndighet, som har
att verkställa sammanräkningen, insända
dels de förseglade omslag, som
avses i denna paragraf, dels valprotokollet,
dels ock röstlängden. Sker
insändandet med posten, skall försändelsen
anordnas som värdepost.
2f Mhang till riksdagens protokoll 1963. samt. 2 and. Nr 7
14
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
ej skall äga rum, skola omslagen jämte
protokollet läggas i säkert förvar.
2 mom. Vid val av stadsfullmäktige
för stad, som deltager i landsting,
samt vid val av kyrkofullmäktige för
stadsförsamling äger magistraten besluta,
att de i 1 mom. omförmälda
åtgärderna skola vidtagas.
42
Sammanräkning av de vid kommunalval
avgivna rösterna verkställes
vid val av landstingsmän
för valkrets, som består av enbart
landsbygd eller av landsbygd och stad,
av länsstyrelsen;
för stad, som bildar egen valkrets,
av magistraten; och
för annan stadsvalkrets av magistraten
i den folkrikaste staden;
vid val av kommunalfullmäktige
och municipalfullmåktige av länsstyrelsen;
vid
val av stadsfullmäktige av
magistraten; samt
vid val av kyrkofullmäktige
för församling, som består av enbart
landsbygd eller av landsbygd och
stad, av länsstyrelsen, och
för stads församling av magistraten.
43
Sammanräkning verkställes vid offentlig
förrättning, som ej må påbörjas
förrän å åttonde dagen efter
valdagen. Där sammanräkning verkställes
av magistrat, skall den påbörjas
senast å femtonde dagen efter valdagen
samt i annat fall ske så snart
omständigheterna medgiva det. Där
magistrat har att verkställa sammanräkning
för flera samtidigt förrättade
val, må dock sammanräkning, som
icke kan påbörjas inom sagda tid, företagas
så snart omständigheterna
medgiva det.
Där sammanräkning verkställes av
länsstyrelse, skall om förrättningen
utfärdas kungörelse med uppgift i förekommande
fall å den ordningsföljd,
§•
Sammanräkning av de vid kommunalval
avgivna rösterna verkställes
av länsstyrelsen.
§•
Sammanräkning verkställes vid offentlig
förrättning, som skall påbörjas
så snart ske kan, dock icke förrän
å åttonde dagen efter valdagen.
Om förrättningen utfärdas kungörelse
med uppgift i förekommande
fält å den ordningsföljd, vari sammanräkningen,
därest hinder icke
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
15
(Gällande lydelse)
vari sammanräkningen, därest hinder
icke möter, kommer att företagas för
olika val. Sådan kungörelse skall senast
sex dagar före förrättningens
början införas i en eller flera av ortens
mest spridda tidningar.
Där sammanräkning verkställes av
magistrat, skall tid och ställe för sammanräkningen
sist dagen dårföriit
kungöras i en eller flera av ortens
mest spridda tidningar.
Det åligger den myndighet, som
har att verkställa sammanräkningen,
att i god tid före förrättningen tillse,
att valprotokoll, röstlängd och omslag,
som avses i 33 § 3 mom. eller
34 § 1 mom., inkomma från samtliga
de valdistrikt, vilkas röster skola
sammanräknas, samt, där så ej sker,
från försumlig valförrättare infordra
vad som fattas. Myndigheten verkställer
även förberedande granskning
av nämnda handlingar. Befinnas dessa
därvid icke vara i behörigt skick,
införskaffar myndigheten, där så prövas
nödigt, på lämpligt sätt erforderliga
upplysningar rörande anledningen
härtill.
44
5 mom. De kuvert, som nedlagts i
en urna, uttagas ur denna. Valsedlarna
uttagas ur dessa kuvert och ur
de från valförrättarna insända valkuverten.
De sålunda uttagna valsedlarna
jämte, där förfarande som avses
i 34 § 1 mom. ägt rum, de från
valförrättarna insända valsedlarna
granskas, varefter myndigheten prövar
valsedlarnas giltighet och meddelar
de beslut, vartill valsedlarna och
protokollen, med hänsyn jämväl till
enligt 43 § sista stycket inhämtade
upplysningar, må giva anledning. Hava
avgivna valsedlar icke förvarats
på föreskrivet sätt, skola de förklaras
ogilla, såframt ej skälig anledning
förekommer till antagande, att
obehörig åtgärd icke vidtagits med
valsedlarna.
(Föreslagen lydelse)
möter, kommer att företagas för olika
val. Sådan kungörelse skall senast sex
dagar före förrättningens början införas
i en eller flera av ortens mest
spridda tidningar.
Det åligger länsstyrelsen att i god
tid före förrättningen tillse, att valprotokoll,
röstlängd och omslag, som
avses i 34 §, inkomma från samtliga
de valdistrikt, vilkas röster skola
sammanräknas, samt, där så ej sker,
från försumlig valförrättare infordra
vad som fattas. Länsstyrelsen
verkställer även förberedande granskning
av nämnda handlingar. Befinnas
dessa därvid icke vara i behörigt
skick, införskaffar länsstyrelsen, där
så prövas nödigt, på lämpligt sätt erforderliga
upplysningar rörande anledningen
härtill.
§■
5 mom. De kuvert, som nedlagts i
en urna, uttagas ur denna. Valsedlarna
uttagas ur dessa kuvert och ur de
från valförrättarna insända valkuverten.
De sålunda uttagna valsedlarna
jämte de från valförrättarna insända
valsedlarna granskas, varefter länsstyrelsen
prövar valsedlarnas giltighet
och meddelar de beslut, vartill
valsedlarna och protokollen, med
hänsyn jämväl till enligt 43 § sista
stycket inhämtade upplysningar, må
giva anledning. Hava avgivna valsedlar
icke förvarats på föreskrivet sätt,
skola de förklaras ogilla, såframt ej
skälig anledning förekommer till antagande,
att obehörig åtgärd icke vidtagits
med valsedlarna.
16
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
(Gällande lydelse)
48
1 mom. Utses någon för samma tid
i två eller flera valkretsar till landstingsman
eller fullmäktig, skall på
honom ankomma att bestämma, i vilken
valkrets han skall anses vald. Det
åligger honom att om sitt beslut göra
skyndsam anmälan, då fråga är om
val till landstingsman, hos länsstyrelsen
och eljest hos den myndighet, som
verkställt sammanräkningen.
Då anmälan —--—----
49
2 mom. Kan förrättningen icke på
en dag bringas till slut eller finnes eljest
nödigt att uppskjuta eller avbryta
densamma, skola alla valsedlar inläggas
i omslag, vilka förseglas under
minst två närvarandes sigill. Dessa
omslag jämte andra till valet hörande
handlingar skola därefter läggas i säkert
förvar; och förrättningen må ej
ånyo företagas, innan den myndighet,
som har att verkställa sammanräkningen,
inför öppna dörrar förvissat
sig, att de åsatta sigillen äro obrutna.
Öl
Efter röstsammanräkning för val
av landstingsmän åligger det länsstyrelsen
eller magistrat, som verkställt
sammanräkning, att översända avskrift
av protokollet över förrättningen
till landstingets expedition samt
att utan avgift skyndsamt låta tillställa
var och en landstingsman och
suppleant ett utdrag av detsamma i
vad det rör honom, gällande detta
protokollsutdrag såsom fullmakt för
den valde. Magistraten skall ock inom
tre dagar efter röstsammanräkningen
till länsstyrelsen insända utdrag av
protokollet över förrättningen, upptagande
de personers namn och boningsort,
som blivit utsedda till landstingsmän
och suppleanter, med angivande
tillika av den ordning, i vilken
de för varje särskild landstingsman
valda suppleanterna blivit utsedda.
(Föreslagen lydelse)
§•
1 mom. Utses någon för samma tid
i två eller flera valkretsar till landstingsman
eller fullmäktig, skall på
honom ankomma att bestämma, i vilken
valkrets han skall anses vald.
Det åligger honom att om sitt beslut
göra skyndsam anmälan hos länsstyrelsen.
■ — fullmäktigs avgång.
§•
2 mom. Kan förrättningen icke på
en dag bringas till slut eller finnes eljest
nödigt att uppskjuta eller avbryta
densamma, skola alla valsedlar inläggas
i omslag, vilka förseglas under
minst två närvarandes sigill. Dessa
omslag jämte andra till valet hörande
handlingar skola därefter läggas i säkert
förvar; och förrättningen må ej
ånyo företagas, innan länsstyrelsen
inför öppna dörrar förvissat sig, att
de åsatta sigillen äro obrutna.
§•
Efter röstsammanräkning för val
av landstingsmän åligger det länsstyrelsen
att översända avskrift av protokollet
över förrättningen till landstingets
expedition samt att utan avgift
skyndsamt låta tillställa var och
en landstingsman och suppleant ett
utdrag av detsamma i vad det rör honom,
gällande detta protokollsutdrag
såsom fullmakt för den valde.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
17
(Gällande lydelse)
Efter röstsammanräkning för val
av fullmäktige åligger det länsstyrelsen
eller magistrat, som verkställt
sammanräkning, att översända avskrift
av protokollet över förrättningen
till kommunen eller församlingen
samt att utan avgift skyndsamt låta
tillställa var och en fullmäktig ett
utdrag av förrättningsprotokollet i
vad det rör honom.
(Föreslagen lydelse)
Efter röstsammanräkning för val
av fullmäktige åligger det länsstyrelsen
att översända avskrift av protokollet
över förrättningen till kommunen
eller församlingen samt att utan
avgift skyndsamt låta tillställa var
och en fullmäktig ett utdrag av förrättningsprotokollet
i vad det rör honom.
56
Är någon missnöjd med val, må
han däröver anföra besvär hos Konungen;
och skall han, vid förlust av
talan, sist inom trettio dagar efter
den dag, då valet avslutats, ingiva
sina till Konungen ställda besvär till
länsstyrelsen, som genom kungörelse,
vilken införes i en eller flera av
ortens mest spridda tidningar, utsätter
viss kort tid, inom vilken förklaring
över besvären må avlämnas till
länsstyrelsen, varjämte länsstyrelsen,
om sammanräkningen verkställts av
magistrat, från denna infordrar de
avgivna valsedlarna samt övriga
handlingar rörande valet. Sedan den
för förklarings avgivande bestämda
tiden tilländagått, har länsstyrelsen
att ofördröjligen insända besvären
jämte de förklaringar, som inkommit,
ävensom protokoll över valet,
valsedlarna och övriga handlingar rörande
valet till vederbörande statsdepartement
för att i regeringsrätten
skyndsamt föredragas och avgöras.
Skiljes den —-----------------
Vad i---------------------------------n;
§•
Är någon missnöjd med val, må
han däröver anföra besvär hos Konungen;
och skall han, vid förlust av
talan, sist inom trettio dagar efter
den dag, då valet avslutats, ingiva
sina till Konungen ställda besvär till
länsstyrelsen, som genom kungörelse,
vilken införes i en eller flera av
ortens mest spridda tidningar, utsätter
viss kort tid, inom vilken förklaring
över besvären må avlämnas till
länsstyrelsen. Sedan den för förklarings
avgivande bestämda tiden tilländagått,
har länsstyrelsen att ofördröjligen
insända besvären jämte de
förklaringar, som inkommit, ävensom
protokoll över valet, valsedlarna och
övriga handlingar rörande valet till
vederbörande statsdepartement för
att i regeringsrätten skyndsamt föredragas
och avgöras.
- för valet,
röstsammanräkning.
59
Valnämnden eller magistraten
åligger ombesörja, att de anordningar,
som avses i 26 §, ordentligen verkställas.
Kostnaden för kungörande, som
åligger valnämndens ordförande eller
magistrat, ävensom utgifter för blanketter
till röstkort och för kuvert,
som avses i 26 och 29 §§, samt de i
33 § 3 mom. och 34 § 1 inom. omförmälda
omslagen skola gäldas vid val
§•
Valnämnden åligger ombesörja, att
de anordningar, som avses i 26 §, ordentligen
verkställas.
Kostnaden för kungörande, som
åligger valnämndens ordförande,
ävensom utgifter för blanketter till
röstkort och för kuvert, som avses i
26 och 29 §§, samt de i 34 § omförmälda
omslagen skola gäldas vid val
av kyrkofullmäktige av församlingen
18
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
(Gällande lydelse)
av kyrkofullmäktige av församlingen
och i övriga fall av kommunen, vilken
jämväl har att tillhandahålla
lämpliga vallokaler och bestrida kostnaden
för de anordningar, som avses
i 26 §.
Röstmottagare å —
(Föreslagen lydelse)
och i övriga fall av kommunen, vilken
jämväl har att tillhandahålla lämpliga
vallokaler och bestrida kostnaden
för de anordningar, som avses i
26 §.
— uppdragets fullgörande.
60
Kuvert, varom-------
I 26 och ---------
Kuvert, som avses i 29 och 38 §§,
tillställas röstmottagare på statsverkets
bekostnad. Ytterkuvert, som avses
i 38 §, tillhandahållas på statsverkets
bekostnad även valnämnden
eller magistraten. I 29 § omförmälda
kuvert samt ytterkuvert, som avses i
38 §, skola på statsverkets bekostnad
tillhandahållas jämväl i riksdagen representerat
politiskt parti.
I 29 § omnämnda kuvert av de
slag, som erfordras för inom valdistriktet
förekommande val, samt ytterkuvert,
som avses i 38 §, skola i
god tid före varje val finnas tillgängliga
på landet hos ordförande och ledamöter
i valnämnd och i kommunalnämnd
samt i stad hos magistraten
ävensom hos de tjänstemän eller andra
personer, åt vilka magistraten uppdrager
att i sådant hänseende tillhandagå
väljarna. Sistnämnda ytterkuvert
skola inom samma tid finnas
tillgängliga även å postanstalt samt
å svensk beskickning, svenskt konsulat
eller svenskt fartyg, där röstmottagning
äger rum.
Det åligger------------
statsverkets försorg.
- mot ersättning.
Kuvert, som avses i 29 och 38 §§,
tillställas röstmottagare på statsverkets
bekostnad. Ytterkuvert, som avses
i 38 §, tillhandahållas på statsverkets
bekostnad även valnämnden.
I 29 § omförmälda kuvert samt ytterkuvert,
som avses i 38 §, skola på
statsverkets bekostnad tillhandahållas
jämväl i riksdagen representerat
politiskt parti.
I 29 § omnämnda kuvert av de slag,
som erfordras för inom valdistriktet
förekommande val, samt ytterkuvert,
som avses i 38 §, skola i god tid före
varje val finnas tillgängliga hos valnämnden
ävensom hos de tjänstemän
eller andra personer, åt vilka valnämnden
uppdrager att i sådant hänseende
tillhandagå väljarna. Sistnämnda
ytterkuvert skola inom samma
tid finnas tillgängliga även å postanstalt
samt å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller svenskt fartyg,
där röstmottagning äger rum.
— 38 §§ sägs.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964.
Beträffande motiveringen till de i propositionen upptagna lagförslagen får
utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet.
Motionsyrkandena berör frågorna om dels antalet ledamöter i valnämnd,
dels rätt för ämbets- eller tjänsteman att avsäga sig uppdrag att vara ledamot
eller suppleant i valnämnd dels ock tiderna för öppethållande av vallokal.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år W63
19
I fråga om antalet ledamöter i valnämnd — i propositionen föreslås antalet
till fem, inberäknat ordföranden — yrkas i motionerna I: 597 av herr Ene
Carlsson m. fl. och II: 739 av herr Larsson i Luttra m. fl. att antalet skall
fastställas till lägst fem och högst nio, inberäknat ordföranden, medan i
motionerna I: 599 av herr Svanström m. fl. och II: 737 av herr Hamrin i Kalmar
m. fl. föreslås, att antalet ledamöter skall fastställas till sex förutom
ordföranden.
I motionerna I: 597 och II: 739 yrkas vidare, att den i 3a § lagen om val
till riksdagen (jfr 5 § KVL) intagna bestämmelsen om avsågelserätt för ämbets-
eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att fullgöra uppdrag
såsom ledamot eller suppleant i valnämnd, skall borttagas, varefter bestämmelsen
om rätt till avsägelse skulle få ett innehåll som motsvarade vad som
enligt kommunallagens 7 § gäller beträffande avsägelse från uppdraget att
vara kommunalfullmäktig.
Frågan om tider för vallokals öppethållande — i propositionen föreslås ej
ändring i nu gällande regler därutinnan — upptages såväl i motionerna I:
597 av herr Eric Carlsson in. fl. och II: 739 av herr Larsson i Luttra m. fl.
som i motionerna I: 598 av herr Dahlberg m. fl. och II: 738 av herr Johansson
i Norrköping in. fl. I båda motionsparen föreslås såsom huvudregel, att
de öppethållandetider (8—15, 17—21, med uppehåll för högmässan) som nu
enligt 58 § första stycket lagen om val till riksdagen gäller för andrakammarval
också skall gälla för kommunala val. Dessutom förordas, att i de regler
som finnes i nämnda paragraf andra stycket (möjlighet för länsstyrelse
att medgiva andra valtider) skall utgå den tidsgräns som anges för val å landet
(minst 2 timmar efter klockan 5 e. m.) men behållas tidsgränsen gällande
stad (minst 2 timmar efter klockan 7 e. m.) och att reglerna i det sålunda
ändrade lagrummet också skall göras tillämpliga på kommunala val.
Den närmare utformningen av motionsyrkandena framgår av nedanstående
uppställning.
I motionerna I: 597 av herr Eric Carlsson m. fl. och II: 739 av herr Larsson
i Luttra m. fl. hemställes, »att riksdagen vid sin behandling av propositionen
nr 56 måtte besluta att nedan angivna lagrum skall erhålla den lydelse
som nedan sägs:
Lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen
33 §.
För varje kommun skall finnas en valnämnd av lägst fem, högst nio inom
kommunen boende personer, vilka utses för fyra år. Ordförande - —-(lika med propositionen)----- — ägde rum. Ledamöterna jämte lika an
tal
suppleanter som ledamöter väljas under nyssnämnda år å tid, då val till
befattningar inom kommunen eljest anställes. Utses ny (lika
med propositionen)----meddela underrättelse.
20
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
35 §.
Av kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige lämnat uppdrag att vara
ledamot eller suppleant i valnämnd må ej annan avsäga sig än den, som uppnått
sextio års ålder, samt den, vilken eljest uppgiver hinder, som av fullmäktige
godkännes.
36 §.
Valet skall - — (lika med propositionen)----gudstjänsten
pagår.
Där å någon ort andra tider för valets förrättande finnas mera lämpliga,
äge Konungens befallningshavande att därom på framställning av valnämnden
förordna, med iakttagande att tillträde till valet skall finnas minst två
timmar före klockan tre eftermiddagen och minst två timmar efter klockan
sju eftermiddagen.
Kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)
22 §.
Valet skall pågå mellan klockan åtta förmiddagen och klockan tre eftermiddagen
samt mellan klockan fem och klockan nio eftermiddagen; dock
att, där högmässogudstjänst å valdagen hålles i den församling, till vilken
valdistriktet hör, uppehåll göres för den tid gudstjänsten pågår.
Där å någon ort andra tider för valets förrättande finnas mera lämpliga,
äger länsstyrelsen att därom på framställning av valnämnden förordna, med
iakttagande att tillträde till valet skall finnas minst två timmar före klockan
tre eftermiddagen och minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.»
I motionerna I: 598 av herr Dahlberg m. fl. och II: 738 av herr Johansson
i Norrköping m. fl. hemställes, »att riksdagen måtte besluta
att 58 § lagen om val till riksdagen ges en enhetlig utformning
för såväl stad som landsbygd;
att 22 § kommunala vallagen ges ett med 58 § lagen om
val till riksdagen överensstämmande innehåll samt
att vederbörande utskott får i uppdrag att utforma erforderlig
lagtext.»
I motionerna I: 599 av herr Svanström m. fl. och II: 737 av herr Hamrin
i Kalmar m. fl. hemställes, »att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj ris
proposition nr 56 måtte besluta fastställa antalet ledamöter i den för landskommun
föreslagna gemensamma valnämnden till — förutom ordföranden
—sex i stället för fyra som Kungl. Majri föreslår».
Beträffande motiveringarna för motionsyrkandena får utskottet, i den
mån redogörelse därför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionerna.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
21
Inledning
Åtskilliga åtgärder av skilda slag och olika betydenhet har under årens
lopp vidtagits i avsikt att underlätta de röstberättigade medborgarnas deltagande
i de politiska och kommunala valen. På grund av ytterligare framkomna
reformkrav på området tillkallade chefen för justitiedepartementet
med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 kanslidirektören
S. Waller att verkställa en teknisk översyn av bestämmelserna rörande allmänna
val. I de för utredningen gällande direktiven konstaterade departementschefen
att vad som under senare år genomförts inte inneburit någon
slutgiltig lösning av alla hithörande spörsmål. Avsikten hade i stället varit
den, att man sedan erfarenheter vunnits av de vidtagna åtgärderna skulle
undersöka om ytterligare förbättringar kunde åstadkommas utan att kravet
på valsäkerhet eftergavs. Sedermera tillkallades såsom ytterligare ledamöter
av utredningen, som antagit benämningen 1955 års valutredning, ledamoten
av riksdagens andra kammare redaktören J. Braconier, organisationschefen
C. H. Brolin, ombudsmannen S. H. E. Lundgren och förbundssekreteraren
C. E. R. Moberg. Den 25 april 1961 avgav utredningen ett betänkande (SOU
1961: 20) om vissa frågor rörande allmänna val. I betänkandet redovisades
en av utredningen företagen undersökning av möjligheterna att underlätta
valdeltagandet för en del mera speciella välj arkategorier samt dryftades
bl. a. olika frågor av valteknisk natur ävensom spörsmålet om en ändrad
valnämndsorganisation på landet. Utredningen framlade i sitt betänkande
flera förslag till reformer på valrättens område. Åtskilliga av dessa förslag
har redan blivit föremål för vederbörlig departementsbehandling och även
lagts till grund för lagstiftning (SFS 1962:71 och 72; prop. 1962:53; KU
1962: 9). I enlighet med vad valutredningen föreslagit har sålunda i syfte att
underlätta valdeltagandet den tid, varunder röstmottagning före val skall äga
rum, utsträckts till trettio dagar före valdagen och regler införts om fartygsröstning
samt sådan ändring vidtagits, att personal å sjukvårdsanstalt, där
postanstalt är inrättad, har möjlighet att å valdagen rösta å postanstalten,
även om sjukvårdsanstalten är belägen i vederbörandes hemort. Dessutom
har på grundval av valutredningens betänkande en del ändringar genomförts
i valtekniskt hänseende. Här må endast erinras om den uppmjukning
som skett i reglerna om verkan av att valsedlar icke förvarats under stadgad
försegling eller eljest på föreskrivet sätt. Den av valutredningen i betänkandet
behandlade frågan om en ändrad valnämndsorganisation på landet och
de av utredningen framlagda reformförslagen i denna del har lagts till grund
för förevarande proposition, nr 56.
Över sistnämnda del av valutredningens betänkande har efter remiss yttranden
avgivits av bl. a. statistiska centralbyrån, överståthållarämbetet,
samtliga länsstyrelser, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas
förbund och Svenska landstingsförbundet. Därjämte har överståthållarämbetet
och länsstyrelserna överlämnat yttranden från ett nittiotal kommunala
organ.
22
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
Jämlikt Kungl. Majrts bemyndigande den 30 december 1954 tillkallade dåvarande
chefen för justitiedepartementet den 5 mars 1955 såsom sakkunniga
att verkställa utredning rörande rådhusrätternas framtida ställning
samt därmed sammanhängande spörsmål landshövdingen Thorwald Bergquist,
tillika ordförande, direktören Sven-Olof Dahlman, ledamoten av riksdagens
andra kammare häradshövdingen Nils G. Fröding, professorn Åke
Hassler, överlantmätaren Valfrid Larsson, kanslirådet numera t. f. generaldirektören
Ivar Löfqvist, borgmästaren Carl Svennegård och dåvarande ledamoten
av riksdagens andra kammare överrevisorn E. Oskar Åkerström. Sedermera
förordnades hovrättsrådet Ingmar Lidbeck, som utsetts till sekreterare
åt de sakkunniga, att tillika vara ledamot av utredningen. De sakkunniga,
som antog namnet stadsdomstolsutredningen, slutredovisade sitt
utredningsuppdrag i ett den 12 januari 1961 avgivet betänkande, benämnt
»Underrätterna» (SOU 1961: 6). I detta betänkande upptog utredningen till
prövning även spörsmålet om en avveckling av magistrat- och kommunalborgmästarinstitutionerna
och i samband därmed bl. a. frågan om valbestyrens
ombesörjande i städerna vid en sådan avveckling. Behandlingen av sistnämnda
fråga utmynnade i vissa principförslag till ändringar i vallagstiftningen.
Över stadsdomstolsutredningens betänkande i vad avser valbestyrens ombesörjande
i städerna har efter remiss yttranden avgivits av bl. a. kammarkollegiet,
statskontoret, statistiska centralbyrån, överståthållarämbetet, samtliga
länsstyrelser och magistrater, uppbördsorganisationskommittén, 1955
års valutredning, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund,
Föreningen Sveriges kommunalborgmästare samt Föreningen Sveriges
kommunala förvaltningsjurister. Överståthållarämbetet och länsstyrelserna
har överlämnat yttranden från ett stort antal kommunala nämnder och beslutande
organ.
Erinras må i detta sammanhang att det även på ett annat område av vallagstiftningen
föreligger förslag till reformer. Det senaste resultatet av den
översyn, som 1955 års valutredning verkställer av denna lagstiftning, utgöres
av ett den 7 april 1962 avgivet betänkande rörande utlandssvenskars deltagande
i allmänna val (SOU 1962: 19). Innan frågan härom upptages till
slutlig prövning, har emellertid viss ytterligare utredning ansetts böra avvaktas.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 januari 1963 har
chefen för justitiedepartementet tillkallat en utredningsman med uppdrag
att undersöka möjligheterna att i vidgad utsträckning upptaga utlandssvenskar
i folkbokföringen och framlägga de förslag, vartill utredningen
kan ge anledning.
Gällande bestämmelser
I lagen om val till riksdagen (ValL) och kommunala vallagen (KVL) gives
bestämmelser om vilka myndigheter som skall taga befattning med de
allmänna valen och vilka uppgifter som därvid årilar dessa myndigheter.
Bestämmelserna härutinnan är i flera hänseenden olika för stad och landsbygd
samt för skilda slags städer.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
23
I magistratsstäderna utom Stockholm har magistraten att vid val till
andra kammaren och vid kommunalval fullgöra en råd åligganden i fråga
om indelning i valdistrikt, granskning av röstlängd samt valförrättande.
Dessutom verkställer magistraten röstsammanräkningen vid vissa i KVL
särskilt angivna kommunalval. Sammanräkningen vid övriga kommunalval
och vid andrakammarval ankommer däremot på länsstyrelse.
I ValL är närmare bestämmelser meddelade om valkretsarnas indelning
i valdistrikt vid val till andra kammaren. Dessa bestämmelser ligger till
grund även för indelningen i valdistrikt vid val av landstingsmän och stadsfullmäktige.
Om indelningen i valdistrikt beslutar länsstyrelsen antingen
på framställning om ändrad indelning eller av eget initiativ. Framställning
om ändrad indelning må ej bifallas med mindre yttrande inhämtats från
magistrat och stadsfullmäktige (ValL 32 § 1 mom.). Om länsstyrelse utan
framställning upptager fråga om ändrad indelning, behöver däremot yttrande
inhämtas endast från fullmäktige.
När röstlängd för året upprättats av lokal skattemyndighet, skall längden
överlämnas till magistraten (ValL 39 §, KVL 9 §). Röstlängden skall därefter
under viss tid vara framlagd för granskning. På magistraten ankommer
att till envar i röstlängden upptagen person, som däri icke antecknats
såsom röstberättigad, sända underrättelse härom med angivande av skälen
till att han uteslutits från rösträtt (ValL 40 §, KVL 9 §). Anmärkningar
mot röstlängden skall ingivas till magistraten, som har att handlägga och
pröva anmärkningarna och att i röstlängden införa de rättelser, vartill prövningen
föranleder, samt att underskriva den sålunda rättade längden (ValL
42—45 §§, KVL 9 §). Magistratens beslut över anmärkningar kan överklagas
hos länsstyrelsen, och de rättelser som föranledes av länsstyrelsens beslut
skall magistraten införa i röstlängden (ValL 46 och 50 §§, KVL 9 §).
Sedan röstlängden blivit justerad, ombesörjer magistraten vid förekommande
fall av val utfärdandet av röstkort (ValL 55 a §, KVL 19 §).
Kungörelse om val utfärdas, såvitt gäller val av kyrkofullmäktige, av
magistraten (KVL 20 § 3 mom.) men eljest av länsstyrelsen. Valet förrättas
inför magistraten eller, om staden består av flera valdistrikt, inför
deputerade, som magistraten utser till valförrättare (ValL 57 § 1 mom. och
91 g, KVL 5 §). Magistraten bestämmer om vallokaler och, såvitt gäller
kommunalval, om valtider och svarar även i övrigt för de yttre arrangemangen
vid valet (ValL 58, 60, 95 och 96 §§, KVL 22 § 1 mom. 26, 59 och
60 §§). I fall då magistraten själv är valförrättare, har den att leda och
övervaka röstningen och alt mottaga valsedlar (ValL 57—67 §§, KVL 21—
32 §§). Sedan röstningen avslutats, skall valförrättaren upprätta protokoll,
upptagande bl. a. antalet valdeltagare och avlämnade valkuvert, samt verkställa
preliminär röstsammanräkning (ValL 68 §, KVL 33 och 34 §§); vid
stadsfullmäktigval för stad, som deltager i landsting, samt vid val av kyrkofullmäktige
för stadsförsamling beror det av magistratens beslut, huruvida
preliminär röstsammanräkning skall verkställas (KVL 34 § 2 inom.). Efter
avslutad valförrättning åligger det valförrättaren, försåvitt denne ej har att
företaga den slutliga sammanräkningen, att till sammanräkningsmyndighe
-
24
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 är 1963
ten överlämna valkuvert, valsedlar, protokoll och röstlängd (ValL G9 §,
KVL 34 § 1 mom.).
I Stockholm och i stad utan magistrat finnes en särskild valnämnd för
fullgörande av flertalet av de åligganden beträffande andrakammarval och
kommunalval, som enligt det redan anförda ankommer på magistraten
(ValL 90 och 90 a §§ och KVL 63 §). I Stockholm består valnämnden av
fem inom staden boende personer, vilka utses för fyra år. Ordföranden och
suppleant för honom förordnas av överståthållarämbetet; de fyra ledamöterna
och suppleanter för dem väljes av stadsfullmäktige. Såsom valnämndens
kansli fungerar uppbördsverket. I stad utan magistrat består valnämnden
av kommunalborgmästaren som ordförande samt två kommunalvalda
ledamöter jämte suppleanter. Vissa av de bestämmelser, som gäller valnämnd
på landet och som beröres i det följande, gäller även valnämnden i
Stockholm och valnämnd i stad utan magistrat. I Stockholm tager valnämnden
ej vid något slags val befattning med röstsammanräkningen utan denna
verkställes av överståthållarämbetet. På ämbetet ankommer jämväl att vid
kyrkofullmäktigval bestämma huruvida preliminär röstsammanräkning skall
äga rum. Liksom magistrat verkställer valnämnd i stad utan magistrat den
slutliga röstsammanräkningen vid vissa kommunalval.
På landet ombesörjes valbestyren av valnämnder. Dessa består av fem
personer, varav ordföranden förordnas av länsstyrelsen och övriga ledamöter
utses av kommunalfullmäktige. Särskilda bestämmelser är meddelade
med avseende å mandattiden, beslutmässighet, omröstning, rätt att avsäga
sig uppdrag som ledamot eller suppleant i valnämnd samt besvär över
val av ledamot eller suppleant (ValL 33—36 §§). Dessa bestämmelser äger
motsvarande tillämpning beträffande valnämnden i Stockholm och valnämnd
i stad utan magistrat. Vissa olikheter i fråga om organisation och
arbetsuppgifter föreligger dock mellan valnämnd på landet och valnämnd
i stad. Under det att arbetsområdet för valnämnd i stad utgöres av staden
i dess helhet, oberoende av indelningen i valdistrikt, finnes på landet en
valnämnd för varje för andrakammarval bildat valdistrikt; val på landet
förrättas därför alltid inför valnämnden själv och inte såsom i stad, bestående
av flera valdistrikt, inför särskilda deputerade. Ordföranden i valnämnd
på landet fullgör flertalet av de expeditionella åligganden som i stad
formellt ankommer på magistrat eller valnämnd. Valnämnd på landet tager
ej vid något slags val befattning med den slutliga röstsammanräkningen.
Eftersom en valnämnd skall finnas för varje valdistrikt på landet är organisationen
för valbestyrens ombesörjande därstädes direkt avhängig av indelningen
i sådana distrikt. För andrakammarvalen ges närmare bestämmelser
om valkretsarnas indelning i valdistrikt (ValL 31 och 32 §§). Dessa
bestämmelser ligger även till grund för indelningen i valdistrikt vid kommunalval
och samma valnämnder, som har att taga befattning med andrakammarvalen,
har även att förrätta kommunalval. Medan valdistriktsindelningen
vid val av landstingsmän och kommunalfullmäktige helt överensstämmer
med valdistriktsindelningen vid andrakammarval kan motsvarande
indelning vid val av municipalfullmäktige och kyrkofullmäktige skilja
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
25
sig från den för andrakammarvalen gällande indelningen. Vissa särbestämmelser
har nämligen givits rörande indelningen i valdistrikt vid sistnämnda
slag av kommunalval (KVL 3 § 2 och 3 mom.). För de fall där sådan skiljaktighet
föreligger har dock särskilt reglerats vilken för andrakammarval
inrättad valnämnd, som skall taga befattning med valet av municipalfullmäktige
eller kyrkofullmäktige i valdistrikt som bildas särskilt för sådant
val (KVL 5 § andra och tredje styckena). Anmärkas må i detta sammanhang
att när det gäller kyrkofullmäktigval länsstyrelsen i vissa fall äger
förordna att delar av församling eller valkrets, vilka eljest skulle var för sig
bilda eget valdistrikt vid kyrkofullmäktigval, skall vid sådant val tillsammans
utgöra ett valdistrikt. Har sådant förordnande meddelats skall länsstyrelsen
tillika bestämma inför vilken valnämnd valet av kyrkofullmäktige
i det sålunda bildade valdistriktet skall förrättas.
Såsom framgått av ovanstående förrättas val till riksdagens andra kammare
och kommunalval på landet inför valnämnden, vilken skall bestå av fem
inom valdistriktet boende personer. I allmänhet skall i stad, som utgör ett
valdistrikt, ifrågavarande val förrättas inför magistraten och i stad, som utgör
flera valdistrikt, inför magistratens deputerade. I stad utan magistrat
förrättas valen inför en valnämnd, bestående av kommunalborgmästaren såsom
ordförande samt två ledamöter, valda av stadsfullmäktige. Finnes i sådan
stad flera valdistrikt, skall valnämnden dock för varje valdistrikt utse
tre eller flera deputerade att vara valförrättare. I Stockholm förrättas valen
inför deputerade, vilka utsetts av den särskilda valnämnden för Stockholm
bestående av fem personer; för varje valdistrikt skall, liksom i andra städer
med flera valdistrikt, minst tre deputerade utses att vara valförrättare.
Ordförande i valnämnd å landet jämte suppleant för honom förordnas av
länsstyrelsen. De sålunda förordnade innehar visserligen en kommunal befattning
men kunna ej anses som kommunala förtroendemän, enär de ej utsetts
av kommunen. För de fyra valda ledamöterna av valnämnden gäller
däremot de allmänna reglerna om innehavare av kommunala uppdrag. Sålunda
föreligger skyldighet att mottaga uppdraget; dock må ämbets- eller
tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att fullgöra uppdraget, avsäga
sig detsamma. I övrigt gäller avsägelserätt för den som uppnått sextio års
ålder samt för den som eljest uppgiver hinder som av fullmäktige godkännes.
Sistnämnda regel torde dock ej medföra rätt för fullmäktige att vägra
befrielse då laga förfall för uppdragets fullgörande föreligger. Regeln om avsägelserätt
för ämbets- och tjänsteman infördes ursprungligen i 1909 års
vallag. I förarbetena till bestämmelsen uttalades, att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i kommunalförordningarna var för liknande fall stadgat,
torde inga andra äga att avsäga sig uppdrag att vara ledamot i valnämnd
eller extra ledamot av magistrat vid valförrättning, än de i [35 §] upptagna
personer. (I den lagtext som slutligen antogs blev konstruktionen med
extra ledamöter av magistrat ersatt av det ännu gällande systemet med av
magistrat utsedda deputerade.)
Beträffande öppethållande av vallokal gäller såsom huvudregel enligt 58 §
26
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
ValL, att vid riksdagsmannaval vallokalerna såväl å landet som i stad skali
hållas öppna mellan klockan åtta förmiddagen och klockan tre eftermiddagen
samt mellan klockan fem och klockan nio eftermiddagen; dock att, där
högmässogudstjänst å valdagen hålles i den församling, till vilken valdistriktet
hör, uppehåll göres för den tid gudstjänsten pågår. Emellertid kan, enligt
andra stycket av nämnda paragraf, länsstyrelsen på framställning av valförrättaren
förordna om andra tider därvid dock skall iakttagas, att tillträde
till valet skall finnas minst två timmar före klockan tre eftermiddagen samt
å landet minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen och i stad minst
två timmar efter klockan sju eftermiddagen. — För kommunala val bestämmes
öppethållandetiderna i stad av magistraten och på landet av valnämnden;
dock att valet skall fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen
samt å landet minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen
och i stad minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen och uppehåll
göras för den tid under vilken högmässogudstjänst pågår i den församling,
till vilken valdistriktet hör.
Valutredningens förslag
Valutredningen föreslår, att den nuvarande valnämndsorganisationen å
landet avskaffas och att i stället den ordningen införes, att en valnämnd
skall finnas för varje landskommun.
Rörande den närmare utformningen av de bestämmelser, varigenom den
ändrade ordningen skulle lagfästas, förklarar sig valutredningen — under
erinran om att valnämnd på landet för närvarande består av en av länsstyrelsen
förordnad ordförande jämte suppleant samt fyra kommunalvalda
ledamöter med lika många suppleanter — ha övervägt om anledning föreligger
att förorda avvikande regler beträffande sammansättningen av
den för landskommun föreslagna gemensamma valnämnden.
Utredningen anför i denna fråga.
Vad angår antalet ledamöter och suppleanter torde det väl knappast böra
komma i fråga alt låta en sådan för hel landskommun avsedd valnämnd erhålla
färre ledamöter och suppleanter än vad en nu för valdistrikt å landet
inrättad valnämnd har. Däremot synes en utökning av antalet ledamöter
och suppleanter kunna ifrågasättas. Utan tvivel är det ändamålsenligt om i
valnämnd, som är gemensam för en hel landskommun, finnes representanter
från skilda delar av kommun. Särskilt framstår detta såsom önskvärt,
då det gäller större och mera vidsträckta landskommuner. Härigenom möjliggöres
nämligen att det regelmässigt, då valbestyren skall ombesörjas för
någon del av kommunen, finnes någon ledamot eller suppleant inom valnämnden,
som äger kännedom om de lokala förhållandena därstädes. Även
om det redan med ett antal av fyra ledamöter och lika många suppleanter
finnes ett visst utrymme för att låta skilda orter bli företrädda inom valnämnden,
skulle uppenbarligen en utökning av antalet ledamöter och suppleanter
göra detta i än högre grad möjligt. En sådan utökning framstår måhända
ur denna synpunkt såsom lämplig. Emellertid kan det icke anses tillfredsställande
att ansvaret för valbestyrens ombesörjande fördelas på allt
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
27
för många personer. Den med reformen avsedda koncentrationen av dessa
bestyr torde även bäst kunna tillgodoses, om valnämnden icke erhåller en
alltför stor sammansättning, något som tillika skulle kunna medföra en viss
tungroddhet vid arbetets bedrivande. Valutredningen har med hänsyn härtill
ansett sig böra föreslå, att den gemensamma valnämnd, som utredningen
funnit böra inrättas för varje landskommun, erhåller samma antal ledamöter
och suppleanter som de valnämnder, vilka nu finnes för varje valdistrikt
å landsbygden.
Bestämmelserna om länsstyrelsernas åliggande att utse ordförande i valnämnd
jämte suppleant bör enligt valutredningens förmenande bibehållas
oförändrade även om valnämndsorganisationen å landsbygden ändras på
sätt här föreslagits. Visserligen skulle, såsom församlingsstyrelsekommittén
framhållit i sitt berörda betänkande, ett slopande av dessa bestämmelser
kanske stå i överensstämmelse med utvecklingen inom kommunalstyrelsen
i övrigt. Arten av de uppgifter som åvilar valnämnderna — dessa har
ju även att handlägga betydelsefulla frågor, som gäller andrakammarvalen
— finner valutredningen dock böra föranleda att statlig myndighet alltjämt
har inflytande på valnämndernas sammansättning genom att tillsätta ordförandena.
En sådan ordning synes även kunna befrämja en önskvärd kontakt
mellan valnämndsordförandena och länsstyrelserna i olika frågor rörande
valförberedelserna.
I detta sammanhang erinrar valutredningen tillika om att stadsdomstolsutredningen
i sitt betänkande »Underrätterna» föreslagit, att i städerna de
valbestyr, som icke skall ankomma på länsstyrelserna, övertages av valnämnder
med samma sammansättning som de nuvarande valnämnderna
på landet.
Är landskommun indelad i flera valdistrikt finner utredningen det böra
ankomma på den för kommunen gemensamma valnämnden att — på samma
sätt som nu i stad ankommer på magistrat eller där inrättad valnämnd,
om staden är uppdelad i flera valdistrikt — för varje valdistrikt utse erforderligt
antal deputerade att vara valförrättare i distriktet. Avgörande
för rätten att utse deputerade — vare sig det gäller landskommun
eller stad — bör enligt utredningen vara om valdistriktsindelning över huvud
taget förekommer i kommunen, även om det aktuella valet, exempelvis
ett municipalfullmäktigval, endast omfattar ett valdistrikt.
Enligt vad utredningen framhåller uttalades vid remissbehandlingen av
församlingsstyrelsekommitténs betänkande i vissa yttranden farhagor för
alt med den här angivna ordningen valförrättare skulle komma Rtt utses
mera cfler partipolitiska linjer än efter kunnighet och lämplighet. För valutredningen
synes dessa farhågor dock vara överdrivna och utredningen
förmodar, all de deputerade kommer att i stor utsträckning utväljas bland
dem, som nu i egenskap av ledamöter eller suppleanter i de för valdistrikten
inrättade valnämnderna har att förrätta val inom valdistrikten. Någon
anledning föreligger därför enligt utredningen icke att såsom föreslagits i
nyssnämnda remissyttranden låla länsstyrelserna få inflytande på dessa
valförrältande organs sammansättning. De valförrättare, som har att förrätta
val i stad, då denna är indelad i flera valdistrikt, tillsättes för övrigt
28 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
utan varje medverkan av statlig myndighet. Såvitt utredningen har sig bekant
har några olägenheter härav icke gjort sig förmärkta.
För förslagets genomförande föreslår val utredningen ändringar av ValL
33 §, 57 § 1 mom. första stycket, 90 § andra stycket, 90 a §, 91 § och 96 §
andra stycket samt IvVL 5 och 60 §§.
Den av valutredningen föreslagna ändringen av KVL 5 § innebär, enligt
vad utredningen särskilt framhåller (se betänkandet s. 167—168), att samtliga
i landskommun förekommande kommunalval —- val av landstingsmän
samt val av kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige och kyrkofullmäktige
skall förrättas av den för kommunen gemensamma valnämnden eller,
om i kommunen finnes flera valdistrikt, av denna valnämnds deputerade.
Den ifrågavarande valnämndens kompetensområde skall sålunda för samtliga
vals vidkommande som regel omfatta hela landskommunen. Undantag
härifrån skall enligt utredningen endast förekomma vid kyrkofullmäktigval
i vissa enstaka fall. Dessa undantagsfall betingas av att församlingsgränserna
icke alltid sammanfaller med den borgerliga kommunens gränser.
En församling kan, framhåller utredningen, i vissa fall omfatta delar
av olika landskommuner. Har i dylikt fall länsstyrelse vid kyrkofullmäktigval
meddelat förordnande enligt KVL 3 § 3 mom. om att olika områden
av församlingen tillsammans skall utgöra ett valdistrikt, kan det inträffa
att det sålunda bildade valdistriktet kommer att omfatta delar av skilda
landskommuner. För att en kompetenskonflikt icke skall uppstå mellan dessa
landskommuners valnämnder i fråga om kyrkofullmäktigvalets ombesörjande
i det ifrågavarande valdistriktet, finner utredningen det vara erforderligt
att länsstyrelsen i samband med sitt förordnande enligt KVL 3 § 3
mom. i sådant fall förordnar inför vilken landskommuns valnämnd eller
dess deputerade kyrkofullmäktigvalet i detta valdistrikt skall förrättas. En
bestämmelse härom anser utredningen böra intagas i KVL 5 §. För municipalfullmäktigvalens
del anser utredningen däremot den föreslagna ordningen
— oavsett vilka förordnanden som må meddelas rörande valdistriktsindelningen
vid valet av municipalfullmäktige -— icke erfordra några särbestämmelser
angående vem som skall förrätta municipalfullmäktigvalet
i för sådant val särskilt bildat valdistrikt. Municipalsamhälle utgör nämligen
alltid del av en enda landskommun.
När det gäller frågan om lagändringarnas ikraftträdande framhåller
valutredningen (se betänkandet s. 169) bl. a. att den funnit det mest
ändamålsenligt att genomföra den ändrade valnämndsorganisationen vid
den tidpunkt, då gällande mandatperiod för valnämndsledamöter utlöper.
Utredningen säger sig ha utgått ifrån att mandattiden för de ledamöter, som
nu tjänstgör i valnämnd för valdistrikt på landet, utlöper den 31 december
1963 och utredningen förordar därför att de berörda ändringarna i vallagstiftningen
får träda i kraft den 1 januari 1964. Vid utseende av valnämnd
under år 1963 för ny fyraårsperiod bör dock enligt utredningen ValL 33 §
tillämpas i sin ändrade lydelse.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
29
Remissyttrandena
I flertalet remissyttranden framhålles att den av valutredningen föreslagna
organisationen är förenad med väsentliga fördelar. Sålunda uttalar länsstyrelsen
i Västerbottens län, att det för allmänheten, som i en eller annan
angelägenhet söker kontakt med valnämnden, måste vara en fördel att ha
ett enda centralt kommunalt organ att vända sig till och icke behöva tveka
om vilken valnämnd eller vilken person i denna som är den rätta. En gemensam
valnämnd kommer tvivelsutan att förvärva större erfarenhet och
rutin i valförberedelsernas handhavande än vad de nuvarande valnämnderna
i allmänhet har möjlighet till. Att de förberedande valbestyren med den föreslagna
ordningen kommer att handläggas med större överblick, säkerhet
och rutin betonas även av länsstyrelsen i Västmanlands län. Länsstyrelsen i
Våsternorrlands län finner de olika valnämnderna åvilande uppgifterna överhuvudtaget
vara, icke minst från effektivitetssynpunkt, bäst lämpade att
ombesörjas av en enda valnämnd i kommunen. I flera yttranden från kommunala
organ framhålles, att med ett genomförande av förslaget skulle följa
en önskvärd rationalisering i fråga om kontakt med myndigheter, upphandling
och kungörande m. in.
Önskvärdheten av att icke alltför stora olikheter råder mellan den för
stad och den för landsbygd gällande ordningen med avseende å valbestyrens
ombesörjande talar enligt länsstyrelsen i Örebro län för en ändring i den
angivna riktningen. Kommunalnämnden i Asarums kommun framhåller, att
en reform av valnämndsorganisationen på landet blir än mer angelägen
om kommunindelningssakkunnigas betänkande rörande principerna för en
ny kommunindelning antages.
Att den föreslagna ordningen innebär en välbehövlig förenkling av valorganisationen
framhålles av bl. a. länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen
i Kristianstads län uttalar, att förslagets genomförande skulle
medföra att antalet valnämnder inom länet nedbringades till ungefär en
fjärdedel, vilket skulle vara ägnat att betydligt underlätta kontakten med
valnämnderna. Länsstyrelsen i Kopparbergs län finner den ändrade valnämndsorganisationen
föra med sig en icke obetydlig lättnad i länsstyrelsens
arbete med valförberedelserna. Vissa fördelar ur kostnadssynpunkt torde
enligt länsstyrelsen i Gävleborgs län tillika vara förenade med förslaget.
Avstyrkande yttranden föreligger från kommunalfullmäktige i Kiviks
kommun, Skellefteå landskommun och Degcrfors kommun, kommunalnämnderna
i Olands kommun, Ronneby landskommun och Hällefors köping samt
valnämnderna i Mörlunda östra valdistrikt, Ryssby norra viddistrikt och
Ryda sockens valdistrikt ävensom valnämndens ordförande i Bunkeflo första
valdistrikt.
1 flera av dessa yttranden framhålles att många av de valförberedande
åtgärderna för de olika valdistrikten redan nu brukar samordnas och ombesörjas
centralt för hela kommunen och att i den mån ytterligare samordning
bör komma till stånd denna kan ske inom ramen för gällande val
-
30
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
nämndsorganisation, exempelvis på så sätt att samtliga valnämndsordförande
inom kommunen bildar ett gemensamt samarbetsorgan. Några väsentliga
fördelar står enligt samma yttranden icke att vinna med den föreslagna
ordningen.
I några yttranden hävdas att förslaget innebär en försämring för glesbygdskommunernas
del genom att allmänhetens möjligheter till kontakt
med valnämnderna där försämras i och med det ökade avståndet till dessa.
Valnämnden i Mörlunda östra valdistrikt framhåller i detta sammanhang
att den ändrade organisationen även för med sig att valnämndsledamöterna
i vidsträckta kommuner får långa resor till sammanträdesorten och att distributionen
av valmateriel blir besvärligare. Utredningens gjorda uttalande att
likformighet bör råda mellan stad och landsbygd med avseende å valbestyrens
handhavande föranleder kommunalnämnden i Ronneby landskommun
att erinra om att landskommunerna genom sammanslagningar kan
förväntas få en storlek, som arealmässigt är vida större än städernas.
Valnämnden i Ryssby norra valdistrikt betonar i sitt yttrande att den gemensamma
valnämnden i många fall aldrig kommer att fungera som valförrättare
och att dess ledamöter endast kommer att befatta sig med själva
valförberedelserna, ett arbete som enligt valnämnden icke förorsakar så stora
besvär, eftersom kommunala tjänstemän oftast anlitas som hjälp. Att ordförandeskapet
i en valnämnd med så begränsade funktioner skall utses av
länsstyrelse finner valnämnden onödigt. Kommunalfullmäktige i Degerfors
kommun håller det för sannolikt, att den gemensamma valnämndens deputerade
under alla omständigheter ändå kommer att fungera som permanenta
valnämnder i valdistrikten.
Utredningens förslag att antalet ledamöter och suppleanter
i den gemensamma valnämnden skall vara detsamma som
i de valnämnder, som nu finns för varje valdistrikt, biträdes i allmänhet
av remissinstanserna. Länsstyrelserna i Malmöhus och Gävleborgs län förklarar
sig sålunda helt dela de synpunkter, som utredningen framfört i
denna fråga. Länsstyrelsen i Gotlands län vill för sin del starkare än utredningen
framhålla likformighetssynpunkten. Enligt samma länsstyrelse
torde erfarenheten ge vid handen, att en utjämning så vitt möjligt bör ske
av olikheterna mellan stad och land beträffande valorganens sammansättning
och funktioner. Enligt styrelsens mening har man icke att räkna med
några olägenheter av att antalet ledamöter och suppleanter i valnämnd bestämmes
lika för stad och land, och styrelsen förordar därför att så sker.
Även valnämnden i Hedemora stad finner anledning framhålla att antalet
valnämndsledamöter bör i enhetlighetens intresse vara lika för stad och
landskommun.
Länsstyrelsen i Kalmar län anser möjlighet böra finnas att — då det
påkallas av särskilda förhållanden, t. ex. i större och vidsträckta landskommuner
— utöka antalet utöver fem ledamöter och fem suppleanter, varvid
antalet dock icke torde behöva överstiga sju ledamöter och lika många
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
31
suppleanter. Samma uppfattning kommer till uttryck i det yttrande, som
avgivits av valnämnden i Edsbruks valdistrikt.
Kommunalfullmäktige i Alvesta köping ifrågasätter huruvida icke varje
valdistrikt bör vara representerat med minst en ledamot i den gemensamma
valnämnden. Detta kan visserligen föranleda, att valnämnden i extrema
fall får ett mycket stort antal ledamöter, men är enligt fullmäktige ägnat
att bättre tillgodose behovet av lokalkännedom inom valnämnden. Den ifrågasatta
ordningen finner fullmäktige sannolikt medföra, att valdistriktets
representant i valnämnden blir ledare för nämndens deputerade inom valdistriktet.
Departementschefen
I departementschefens uttalande anföres, att han finner starka skäl tala
för att man nu bör genomföra en ändring av såväl valnämndsorganisationen
på landet som valorganisationerna i städerna i syfte att få till stånd en
för hela riket enhetlig ordning för bestyren med andrakammarvalen och
kommunalvalen. Departementschefen anför vidare:
Valutredningens förslag, att i varje kommun på landet endast skall finnas
en valnämnd, gemensam för hela kommunen, samt stadsdomstolsutredningens
förslag, att magistrat- och kommunalborgmästarinstitutionernas åligganden
att förbereda och leda de allmänna valen skall överföras på valnämnder,
har tillstyrkts av det övervägande antalet remissinstanser. Även
jag anser mig kunna godtaga förslagen och en reform i här angiven riktning
synes mig därför lämpligen böra ske på grundval av vad de båda utredningarna
sålunda föreslagit. En sådan ordning bör alltså nu införas, att i varje
kommun — vare sig fråga är om landskommun, köping eller stad — förberedandet
och ledandet av de allmänna valen ombesörjes av en valnämnd,
gemensam för hela kommunen.
När det gäller de ifrågavarande valnämndernas sammansättning synes reglerna
härom böra göras enhetliga för samtliga dessa valnämnder. Valutredningens
och stadsdomstolsutredningens skilda förslag sammanfaller i detta
hänseende, i det att valnämnd i kommun på landet av valutredningen samt
valnämnd i stad av stadsdomstolsutredningen förordats erhålla en likartad
sammansättning som den nu i varje valdistrikt på landet inrättade valnämnden.
Jag har icke funnit anledning föreligga att på denna punkt frångå
utredningarnas samstämmiga förslag, som tillstyrkts eller lämnats utan
erinran av flertalet remissorgan. Valnämnd bör således bestå av fem inom
kommunen boende personer, vilka utses för fyra år. Det torde vara lämpligt
att ordföranden i denna nämnd jämte suppleant för honom förordnas
av länsstyrelsen medan de övriga fyra ledamöterna jämte lika antal suppleanter
väljes av kommunens fullmäktige, allt i motsvarande ordning som
gäller för utseende av ledamöter och suppleanter i nu inrättade valnämnder
för valdistrikt på landet. För Stockholms del överensstämmer den här föreslagna
ordningen med den nu föreskrivna, eftersom enligt bestämmelserna i
ValL 90 a § en valnämnd skall finnas inrättad för staden med den sammansättning
som här angivits.
De grundläggande bestämmelserna om valnämnd och om ledamöter och
suppleanter i sådan nämnd synes alltjämt böra vara upptagna i Vall, 33 §.
32
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1907}
De nuvarande bestämmelserna i sagda lagrum föreslås emellertid ändrade
i enlighet med vad här anförts, varigenom de kommer att bli generellt tilllämpliga
för såväl landsbygd som samtliga städer. ValL 90 och 90 a §§ samt
KVL 63 g, vilka upptar stadganden om valorgan i vissa städer, kan i samband
härmed upphävas. De i ValL 34—36 §■§ intagna bestämmelserna rörande
bl. a. beslutmässighet, omröstning, rätt att avsäga sig uppdrag som
ledamot eller suppleant samt besvär över val av ledamot eller suppleant torde,
dock med någon mindre jämkning av 35 g, kunna göras tillämpliga på sådan
valnämnd som avses med förslaget. Någon komplettering av dessa bestämmelser
synes mig icke erforderlig.
År kommun — siad eller kommun på landet — indelad i flera valdistrikt,
kan tydligtvis val i kommunen icke förrättas inför kommunens valnämnd.
I sådant fall måste särskilda valförrättningsorgan tillsättas. De av valutredningen
och sladsd om stolsutredningen framlagda förslagen innebär, att valnämnden
i sådan kommun skall för varje valdistrikt utse erforderligt antal
personer att såsom valnämndens deputerade vara valförrättare i distriktet.
Några länsstyrelser har i sina yttranden över valutredningens berörda förslag
framhållit önskvärdheten av att statlig myndighet får inflytande på
dessa valförrättningsorgans sammansättning på så sätt, att ordförande i sådant
organ utses av länsstyrelse. En del kommunala myndigheter har å sin
sida ifrågasatt om icke valförrättarna i stället bör tillsättas "av den kommunala
fullmäktigförsamlingen. I likhet med flertalet remissinstanser finner
jag mig emellertid kunna godtaga de båda utredningarnas förslag om att i
förekommande fall av valdistriktsindelning valförrättarna i gemen utses av
valnämnden. En motsvarande ordning gäller för övrigt redan nu i städer,
som är indelade i flera valdistrikt, och denna ordning synes, enligt vad valutredningen
uppgivit, icke ha varit förenad med några olägenheter. Avgörande
för valnämndens rätt att utse deputerade som valförrättare bör, såsom
valutredningen förutsatt, vara om valdistriktsindelning över huvud taget
förekommer i kommunen vid något allmänt val, även om det aktuella
valet endast skulle omfatta ett valdistrikt.
Den befogenhet, som nu föreligger för valmyndighet i stad att utse deputerade
såsom valförrättare i valdistrikt inom staden, är närmare reglerad
i ValL 91 §. Bestämmelserna i detta lagrum föreslås ändrade så att de blir
tillämpliga på valnämnd, som här avses. Likaså bör ändring ske av ValL
57 § 1 mom. första stycket och KVL 5 § första stycket, som upptar allmänna
bestämmelser om de organ inför vilka andrakammarval respektive kommunalval
skall förrättas.
Med den här föreslagna ordningen följer, att samtliga allmänna val inom
en kommun skall förrättas inför kommunens valnämnd eller dess deputerade.
Eftersom municipalsamhälle alltid utgör del av en landskommun, erfordras
— oavsett vilka förordnanden, som må meddelas rörande valdistriktsindelningen
vid valet av municipalfullmäktige — med denna ordning icke
några särbestämmelser angående vem som skall förrätta municipalfullmäkligval
i valdistrikt, som bildas särskilt för sådant val. De nuvarande bestämmelserna
i KVL 5 § andra stycket torde därför kunna utgå. Däremot kräver
tydligtvis eu reform i här angiven riktning vissa särbestämmelser om valförrättningsorgan
vid kyrkofullmäktigval för del mindre vanliga fallet, alt
länsstyrelse enligt KVL 3 § 3 mom. förordnar att olika områden av församling,
vilka eljest skolat var för sig bilda eget valdistrikt, tillsammans skall
vid kyrkofulimäktigvalet utgöra ett valdistrikt, och det därvid inträffar att
det sålunda bildade distriktet kommer att omfatta delar av skilda borgerliga
kommuner. För undvikande av en kompetenskonflikt mellan dessa kommuners
valnämnder i fråga om kyrkofullmäktigvalets ombesörjande i det
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
33
ifrågavarande distriktet bör, såsom valutredningen funnit, länsstyrelse i sådant
fall jämväl ha att förordna, inför vilken kommuns valnämnd eller
dess deputerade kyrkofullmäktigvalet i detta valdistrikt skall förrättas. De
nuvarande stadgandena i KVL 5 § tredje stycket föreslås ersatta av bestämmelser
härom.
Valutredningens ståndpunkt, att införandet av en ny valnämndsorganisation
på landet icke bör föranleda ändring av den gällande kompetensfördelningen
mellan länsstyrelse och valnämnd på landet, har vunnit allmän anslutning
vid remissbehandlingen och jag finner mig också böra godtaga valutredningens
uppfattning härutinnan. Ay den föreslagna ordningen följer
att valnämnderna på landet liksom hittills icke skall vid något slags val taga
befattning med den slutliga röstsammanräkningen. Övervägande skäl talar
enligt milt förmenande för att en motsvarande kompetensfördelning även bör
genomföras mellan länsstyrelse och valmyndighet i stad, då nu vaiorganisationen
i städerna ändras i syfte att få till stånd en för hela riket enhetlig
ordning för valbestyrens ombesörjande. Stadsdomstolsutredningens förslag,
att den befattning med röstsammanräkningen vid vissa kommunalval, som
nu ankommer på valmyndighet i andra städer än Stockholm, skall överflyttas
till länsstyrelse, finner jag mig därför i likhet med det övervägande antalet
remissinstanser böra acceptera. Såsom framhållits i en del yttranden
över stadsdomstolsutredningens betänkande kommer en sådan överflyttning
visserligen att för länsstyrelserna medföra en ökad arbetsbelastning, då allmänna
kommunalval förrättas. Särskilt i län med stora städer kan till följd
härav svårigheter måhända uppkomma för länsstyrelsen att inom rimlig
tid slutföra sammanräkningsförrättningarna vid dessa val. Dessa svårigheter
torde dock kunna bemästras, om länsstyrelserna i större utsträckning än
hittills skett utnyttjar möjligheten att i och för sammanräkningarna vid allmänna
kommunalval anställa tillfällig personal — även kvalificerad sådan
— så att skilda sammanräkningsförrättningar kan hos vederbörande länsstyrelse
äga rum samtidigt.
Preliminär röstsammanräkning är för närvarande icke obligatorisk vid
samtliga allmänna val. Enligt de gällande bestämmelserna i KVL 34 § är
vid val av stadsfullmäktige för stad, som deltager i landsting, samt vid val
av kyrkofullmäktige för stadsförsamling eller kyrklig samfällighet i stad
frågan huruvida preliminär röstsammanräkning skall äga rum beroende på
beslut av stadens valmyndighet, som med nuvarande ordning jämväl har
att verkställa slutlig röstsammanräkning vid samma val. I Stockholm ankommer
det dock på överståthållarämbetet att vid kyrkofullmäktigval meddela
beslut som nu sagts och, såsoin redan nämnts, vara sammanräkningsmyndighet
vid samtliga val i staden. Stadsdomstolsutredningen har för sin
del utgått ifrån att preliminär röstsammanräkning alltjämt skall vara fakultativ
vid nyssnämnda kommunalval men föreslagit att beslutanderätten i trågan,
huruvida preliminär röstsammanräkning i dessa fall skall förekomma,
överlag överflyttas på länsstyrelse. Erinras må att i tidigare sammanhang
ifrågasatts, huruvida icke preliminär röstsammanräkning bör göras obligatorisk
vid samtliga kommunalval. I det betänkande (SOU 1941:28), som
låg till grund för poslröstningssystemets införande, framfördes förslag härom.
Vederbörande departementschef (se prop. 1942: 98 s. 41) ansåg sig
emellertid icke kunna godtaga förslaget. Skall såsom här nu förordats länsstyrelse
ha att verkställa slutlig sammanräkning vid samtliga kommunala
val, torde läget i avsevärd mån förändras och skäl föreligga för ett annat
bedömande av spörsmålet. Om länsstyrelserna skall på ett tillfredsställande
sätt kunna bemästra sammanräkningsbestyren torde del vara så gott som
nödvändigt att preliminär sammanräkning äger rum jämväl vid samtliga val
34
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
av stadsfullmäktige och val av kyrkofullmäktige i stadsförsamling eller kyrklig
samfällighet i stad. Något utrymme för att i nämnvärd utsträckning ge
avkall på kravet på sådan preliminär röstsammanräkning vid dessa val kommer
säkerligen icke att finnas med den föreslagna ordningen för slutlig röstsammanräkning.
Under sådana förhållanden finner jag mig böra förorda att
preliminär röstsammanräkning göres obligatorisk vid samtliga kommunalval;
förslaget i denna del synes från likformighetssynpunkt även böra avse
kyrkofullmäktigvalen i Stockholm.
Ett genomförande av vad här föreslagits angående slutlig och preliminär
röstsammanräkning vid kommunala val förutsätter upphävande av bestämmelserna
i KVL 33 § 3 mom. samt ändringar av 22 § 2 mom., 34 §, 42 §, 43 §,
44 § 5 mom., 48 § 1 mom., 49 § 2 mom., och 51 § i samma lag.
Med avseende å den valnämnd, som här förordas bli inrättad för varje
kommun på landet och för varje stad, torde samma fördelning av arbetsuppgifterna
böra genomföras som enligt vallagarnas skilda bestämmelser gäller
för den nu för varje valdistrikt på landet inrättade valnämnden.--—
Departementschefen anför vidare:
När det gäller frågan om ikraftträdandet av de föreslagna lagändringarna
bör såsom valutredningen framhållit beaktas, att mandattiden för de ledamöter,
som nu tjänstgör i valnämnd för valdistrikt på landet, utlöper den
31 december 1963. Den ändrade organisationen för valbestyrens ombesörjande
torde med fördel kunna genomföras vid utgången av nyssnämnda mandattid.
De här föreslagna ändringarna i vallagstiftningen föreslås därför i
sin helhet få träda i kraft den 1 januari 1964; dock förordas att valnämnd
för den fyraårsperiod, som börjar den 1 januari 1964, skall under år 1963
utses med tillämpning av de nya bestämmelserna. Vad angår valnämnd i
städer kan det inträffa att den nu löpande mandatperioden utgår senare än
vid utgången av 1963. Med tanke härpå bör föreskrivas att uppdrag såsom
ordförande, ledamot eller suppleant i valnämnd, vilket meddelats med stöd
av äldre lag och omfattar tid efter 1963 års utgång, skall upphöra vid de nya
bestämmelsernas ikraftträdande.
Då kommunalval ägt rum före de nya bestämmelsernas ikraftträdande
men ny röstsammanräkning skall ske efter ikraftträdandet, lärer utan vidare
vara tydligt att de nya bestämmelserna om sammanräkningsmyndighet
skall äga tillämpning. I den mån valmaterialet i sådant fall icke finnes tillgängligt
hos länsstyrelsen har denna att infordra detsamma.
Utskottet
I propositionen föreslås, att den gällande organisationen med en valnämnd
för varje valdistrikt på landet avskaffas och ersättes av en ordning med en
enda valnämnd för varje kommun samt att magistrat- och kommunalborgmästarinstitutionernas
befattning med andrakammarvalen och kommunalvalen
övertages av valnämnder. Enligt förslaget skall sålunda i varje kommun
— vare sig fråga är om landskommun, köping eller stad — de allmänna
valen förberedas och ledas av en valnämnd, gemensam för hela kommunen.
Sådan valnämnd föreslås i propositionen erhålla samma sammansättning
som den nu för varje valdistrikt på landet inrättade valnämnden.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
35
Är kommun indelad i flera valdistrikt, skall enligt förslaget kommunens
valnämnd för varje valdistrikt utse erforderligt antal personer att såsom
valnämndens deputerade vara valförrättare i distriktet. För Stockholms del
överensstämmer den föreslagna valorganisationen med den som för närvarande
är föreskriven för denna stad. I propositionen föreslås tillika, att
länsstyrelse skall för såväl landsbygd som städer vara sammanräkningsmyndighet
vid samtliga allmänna val. Vidare förordas, att preliminär röstsammanräkning
blir obligatorisk vid samtliga kommunalval.
Utskottet vill till en början framhålla, att propositionens förslag om en
för hela riket enhetlig organisation för valförberedelser och valförrättningar
innebär en önskvärd förenkling av vallagarnas uppbyggnad och är ägnat
att underlätta genomförandet av förenklingar i andra avseenden, såsom
i fråga om indelningen i valdistrikt och tiderna för öppethållande av vallokal.
Utskottet finner således i stort sett ej anledning till erinran mot propositionens
förslag.
I fråga om rätt för ämbets- eller tjänsteman att avsäga sig uppdrag i valnämnd
vill utskottet dock föreslå ändrade regler.
Såsom framgått av redogörelsen för gällande rätt har man vid tillkomsten
av den nuvarande bestämmelsen i fråga om nämnda avsägelserätt anknutit
till då gällande regler i kommunalförordningarna. Rätten för ämbets- eller
tjänsteman att med hänvisning till hinder på grund av sin befattning erhålla
befrielse från uppdrag i fullmäktigeförsamlingar och nämnder som
omlörmäles i kommunallagarna har emellertid borttagits i de nya kommunallagarna.
Kommunallagskommittén föreslog sålunda i sitt betänkande III (SOU
1952: 14) att den ovillkorliga avsägelserätten för ämbets- eller tjänsteman
skulle avskaffas. Till stöd för förslaget framhöll kommittén bl. a., att den
statliga och kommunala verksamhetens kraftiga tillväxt avsevärt ökat antalet
medborgare, som ägde avböja kommunala förtroendeuppdrag under
hänvisning till sin tjänst. Tillvaron av denna rätt innebure utan tvivel en
olägenhet för kommunerna. Vidare kunde man med skäl ifrågasätta det
rimliga i att många statstjänstemän i relativt underordnad ställning kunde
vägra mottaga kommunala uppdrag, medan befattningshavare med ansvarsfyllda
uppgifter i för hela samhället betydelsefulla företag och organisationer
vore pliktiga att ställa sig till kommunernas förfogande. Kommittén
framhöll också, att rätten för tjänsteman att själv bedöma om kommunalt
uppdrag var hinderligt för hans tjänst lämnade stort utrymme åt det enskilda
godtycket. — Departementschefen förklarade i propositionen om den
nya kommunallagen (prop. 1952:210) sig vara ense med kommittén härutinnan
samt föreslog avskaffande av nämnda avsägelserätt. Konstitutionsutskottet
(uti. 1953: 22) tillstyrkte och riksdagen biföll den föreslagna ändringen.
Ifrågavarande bestämmelse, 7 § sista stycket kommunallagen, lyder
därefter:
36
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
Den som uppnått sextio års ålder må avsäga sig uppdrag att vara fullmäktig.
Eljest må ej någon avsäga sig sådant uppdrag med mindre han
uppgiver hinder, vilket godkännes av fullmäktige.
Utskottet finner de av kommunallagskommittén anförda skälen för ett
avskaffande av nämnda avsägelserätt ha tillämpning även på kommunernas
valförrättningsorgan, vilkas åligganden intar en mellanställning mellan
de rent kommunala och de statliga uppgifterna. Såsom framgått av redogörelsen
för gällande bestämmelser har man vid införandet av nämnda rätt
tagit då gällande avsägelserätt enligt kommunallagarna till utgångspunkt.
Då utskottet ej funnit några bärande skäl för ett bevarande av nämnda
avsägelserätt i vallagarna, sedan den borttagits i kommunallagarna, får utskottet
förorda, att bestämmelserna om nämnda rätt borttages och att 35 §
lagen om val till riksdagen erhåller den i förhållande till propositionsförslaget
ändrade lydelse, varom utskottet nedan hemställer.
I frågan om antalet ledamöter i valnämnd uttalade valutredningen (SOU
1961: 20 s. 60), att även om det redan med ett antal av fyra ledamöter och
lika mänga suppleanter funnes ett visst utrymme för att låta skilda orter
inom kommunen bli företrädda inom valnämnden, skulle uppenbarligen en
utökning av antalet ledamöter och suppleanter göra detta i än högre grad
möjligt. Valutredningem anförde emellertid vidare, att det icke kunde anses
tillfredsställande att ansvaret för valbestyrens ombesörjande fördelades
på alltför många personer. Den med reformen avsedda koncentrationen av
dessa bestyr skulle även, ansåg utredningen, bäst kunna tillgodoses, om
valnämnden icke erhöll en alltför stor sammansättning. Valutredningen föreslog
därför fem ledamöter, vilket förslag följts i propositionen.
Till belysande av Irågan om önskvärt antal valdistriktsrepresentanter i
valnämnden vill utskottet framhålla, att enligt uppgifter som lämnas i valutredningens
betänkande (s. 57) antalet valdistrikt på landsbygden vid
1958 års val var 4 634, vilket motsvarade i medeltal cirka fem valdistrikt
per landskommun.
Medan i motionerna I: 597 och II: 739 önskemålet om möjlighet till större
valnämnder baserats på nyssnämnda synpunkter om önskvärdheten av representanter
från olika valdistrikt, framhålles i motionerna 1:599 och II:
737, att de fyra ledamöterna väljes vid proportionella val inom kommunens
fullmäktige och att detta kan antagas medföra att med fyra kommunvalda
icpresentanter något av de fyra stora politiska partierna som regel inte blir
lepiesenterat i valnämnden och således i detta avseende blir utestängt från
ansvaret för valens handläggning. I motionerna föreslås i enlighet härmed
antalet nämnda ledamöter skola vax-a sex i stället för fyra enligt propositionen.
Utskottet vill gärna medgiva alt de i nämnda två motionspar anförda skälen
föi en utökning av antalet ledamöter i valnämnderna kan ha visst berättigande.
De skäl som valutredningen anfört mot en utökning grundad på intresset
av distriktsrepresenfation har utskottet emellertid funnit vara bärande. Det
i propositionen föreslagna antalet ledamöter jämte suppleanter torde ock i
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963 37
allmänhet vara tillräckligt för att medgiva en fullständig distriktsrepresentation.
Därtill kommer att i kommuner med flera valdistrikt valnämndernas
huvudsakliga uppgift blir att syssla med valförberedande åtgärder. Då dessa
åtgärder i regel torde vara av för samtliga valdistrikt enhetlig karaktär, bör
måhända olägenheterna av att i vissa fall samtliga valdistrikt ej blir representerade
i nämnden ej bli alltför stora. — Åsikten att — förutom ordföranden
— antalet ledamöter i nämnden bör vara sex för att medge representation
från samtliga fyra stora politiska partier kan utskottet ej dela. Antalet
ledamöter i nämnder för specialreglerad verksamhet torde av kommunerna
i många fall ha bestämts till fem utan att detta synes ha vållat några större
olägenheter. I allmänhet torde ej heller valnämndens utövande av valbestyren
bli föremål för politiska meningsmotsättningar. I många fall torde
därför överenskommelser kunna träffas som möjliggör den önskade partirepresentationen.
Utskottet vill i detta sammanhang slutligen framhålla att, såsom i vissa
remissyttranden framhållits, vissa skäl talar för att låta även ordföranden
i valnämnden utses av kommunerna. Emellertid torde, åtminstone under en
övergångstid, genomförandet av den nya organisationen ställa stora krav på
länsstyrelsernas ledande verksamhet i fråga om valförberedande åtgärder.
Det torde därvid vara av vikt även från kommunernas synpunkt, att länsstyrelsen
äger utse den ordförande, som den finner vara för uppdraget mest
lämpad.
Vad angår tiderna för vallokals öppethållande vill utskottet erinra om att
frågan förut varit föremål för uppmärksamhet.
I proposition 1961: 175 anfördes sålunda (s. 36) att valutredningen i avgivet
betänkande uttalat att det givetvis var önskvärt, att röstningen vid de
kommunalval som har större politisk betydelse ägde rum under motsvarande
tider som andrakammarvalen. Härigenom främjades enligt utredningens
mening valdeltagandet och motverkades den ökning av antalet poströstande
som röstkortssystemet kunde komma att medföra. Utredningen fann emellertid
inte erforderligt att föreslå någon ändring av bestämmelserna. I departementschefens
uttalande i nämnda proposition anfördes, att det från länsstyrelsehåll
framhållits, att valtiderna starkt varierade inom skilda kommuner
och vid olika val. Departementschefen anslöt sig emellertid till valutredningens
ståndpunkt men förklarade sig dock å andra sidan vilja kraftigt understryka
olägenheterna för väljarna av olika valtider. Departementschefen
uttalade vidare, att länsstyrelserna borde verka för så stor enhetlighet som
möjligt inom länen i detta hänseende och att i allmänhet valtiderna vid
riksdagsinannaval borde kunna tillämpas.
I anledning av motioner till 1962 års riksdag (likalydande I: 555 av herr
Dahlberg in. fl. och II: 671 av herr Johansson i Trollhättan m. fl.) uttalade
konstitutionsutskottet (uti. 1962: 13), att olägenheter i olika avseenden
var förbundna med varierande valtider vid allmänna val. Utskottet uttalade
vidare:
38
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
Utskottet anser emellertid att man — innan frågan om nya regler beträffande
valtiderna för kommunalval närmare överväges — bör avvakta resultatet
av de av departementschefen anbefallda åtgärderna för uppnående av
största möjliga enhetlighet inom de olika länen. Utskottet finner det önskvärt
att Kungl. Maj :t, sedan ytterligare erfarenheter sålunda vunnits, upptager
frågan till förnyat övervägande.
Utskottet hemställde vidare, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte giva till känna vad utskottet anfört.
Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr. 185).
Utskottet uttalade sålunda år 1962, att erfarenheter från länsstyrelsernas
samordnande verksamhet beträffande valtiderna borde avvaktas. Utskottet
vidhåller denna uppfattning. Emellertid torde erfarenheterna från kommunalvalet
1962 ej vara helt tillfredsställande. Utskottet finner det därför önskvärt
att Kungl. Maj :t uppmärksammar frågan.
Under hänvisning till vad ovan anförts får utskottet hemställa,
1) att riksdagen, med avslag å motionerna I: 598 och II:
738, I: 599 och II: 737 jämte I: 597 och II: 739, i vad dessa
två motioner berör annat än förutnämnda avsägelserätt, måtte
— med förklaring att riksdagen beträffande 35 § lagen
om val till riksdagen funnit viss ytterligare ändring böra ske
— för sin del, med bifall till sistnämnda två motioner i vad
gäller yrkandet däri angående förutnämnda avsägelserätt,
antaga de vid propositionen fogade lagförslagen med den
ändringen, att 35 § i lagen om val till riksdagen erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
(Kungl. Maj:ts förslag)
35
Av kommunalfullmäktige eller
stadsfullmäktige lämnat uppdrag att
vara ledamot eller suppleant i valnämnd
må ej annan avsäga sig än
ämbets- eller tjänsteman, som av sin
befattning är hindrad att uppdraget
fullgöra; den, som uppnått sextio års
ålder; samt den, vilken eljest uppgiver
hinder, som av fullmäktige godkännes.
(Utskottets förslag)
§•
Av kommunalfullmäktige eller
stadsfullmäktige lämnat uppdrag att
vara ledamot eller suppleant i valnämnd
må ej annan avsäga sig än
den, som uppnått sextio års ålder,
samt den, vilken eljest uppgiver hinder,
som av fullmäktige godkännes.
Stockholm den 4 april 1963
På konstitutionsutskottets vägnar:
TORSTEN ANDERSSON
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963
39
Närvarande:
från första kammaren: herrar Torsten Andersson, Damström, fru Segerstedt
Wiberg, herrar Sveningsson, Olsén, Erik Olsson*, Kronstrand, Dahl»
fröken Stenberg och herr Dahlberg; samt
från andra kammaren: herrar Spångberg*, Magnusson i Tumhult, Larsson
i Luttra, Bengtsson i Halmstad, Nilsson i Östersund, Hammar, Braconier,
Henningsson och Andersson i Billingsfors.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer
A) av herrar Torsten Andersson, Olsén, Erik Olsson, Dahlberg, Spångberg r
Larsson i Luttra och Nilsson i Östersund, vilka i fråga om vallokals öppethållande
ansett, att utskottet därjämte bort hemställa,
2) att riksdagen med hänsyn till olägenheterna med andra
valtider för kommunalval än för andrakammarval och andra
tider för val å landet än för val i stad måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställa om förnyat övervägande av frågan om
lika valtider vid allmänna val samt förslag till lagändringar å
sådan tid att ändringarna kan beslutas och träda i kraft till
1964 års andrakammarval.
B) av herr Larsson i Luttra i fråga om antalet ledamöter i valnämnd.
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630514