Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

1

Nr 6

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
ändring av 21 § riksdagsstadgan.

I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion
nr 360 av herr Hamilton hemställes, »att riksdagen måtte besluta sådan
ändring av § 21 riksdagsstadgan att sista meningen får följande lydelse:
''Det åligger talmannen tillse, att anteckning om anmälan verkställes å föredragningslistan
för kammarens nästa sammanträde’».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Riksdagsstadgans 21 § lyder sålunda:

Har från något riksdagens verk till utskott inkommit framställning, som
kan föranleda beslut av riksdagen, vare utskottet pliktigt att ofördröjligen
göra anmälan därom till vardera kammarens talman och till kanslideputerade.
Vid anmälan skall framställningen fogas, i huvudskrift till talmännen
och i avskrift till kanslideputerade. Det åligger talmannen tillse, att anteckning
om anmälan verkställes å föredragningslistan för kammarens nästa
sammanträde, varefter förfares på sätt i 58 § första stycket riksdagsordningen
sägs.

I förevarande motion föreslås uteslutning ur paragrafen av satsen, »varefter
förfares på sätt i 58 § första stycket riksdagsordningen sägs».

Med anledning av detta förslag får utskottet framhålla följande.

I det betänkande med förslag angående riksdagens arbetsformer och därmed
sammanhängande frågor, som år 1947 avgavs av inom justitiedepartementet
tillkallade sakkunniga (SOU 1947: 79) uppmärksammades, att riksdagens
ledamöter dittills praktiskt taget saknat möjlighet att väcka motioner
i anledning av till utskott från riksdagens verk ingivna framställningar,
som påkallade riksdagens beslut, något som föranledde de sakkunniga till
följande uttalande:

Då detta synes vara en oformlighet, föreslå vi att sådana framställningar
skola anmälas av talmannen vid kammarplenum. Det skall därför åligga utskott
att för anmälan i kamrarna till talmännen meddela sådana framställningar.
De skola uppföras på föredragningslistan för den dag då de anmälas
i kamrarna, så att de bli kända av kammarledamöterna. Motion med anledning
av sålunda anmäld framställning synes böra få avlämnas i samma
ordning som motion i anledning av proposition. Motionstiden skall löpa från
den dag då framställningen till utskottet anmäles i kammaren.

I proposition (nr 244) till 1948 års riksdag med förslag till ändringar i
regeringsformen och riksdagsordningen förklarade föredragande departementschefen
i frågan om motionsrätten i anledning av framställning från

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 5 samt. 2 avd. Nr 6

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

riksdagens verk att det av de sakkunniga framlagda förslaget borde genomföras.
Av förslaget i denna del föranledda ändringar i och tillägg till § 55
riksdagsordningen antogos vid 1948 års riksdag — på hemställan av särskilda
utskottet i dess utlåtande nr 1 — såsom vilande för vidare grnndlagsenlig
behandling. Slutligt antogos de vid 1949 års riksdag.

Vid sistnämnda riksdag antogs också, på hemställan av konstitutionsutskottet
förslag till riksdagsstadga, i vars 21 § föreskrevs skyldighet för utskott,
till vilket inkommit framställning från något riksdagens verk, att
ofördröjligen göra anmälan därom till vardera kammarens talman, vilken
hade att tillse, att anteckning om sådan anmälan verkställdes å föredragningslistan
för kammarens nästa sammanträde.

Med anledning av motioner vid 1953 års riksdag, nr 64 i första kammaren
av herrar Sunne och Andersson, Axel, och nr 91 i andra kammaren av
herr Anderson i Sundsvall m. fl., antogos samma år vissa ändringar i §§ 21
och 28 riksdagsstadgan till säkerställande av att kamrarnas ledamöter skola
erhålla kännedom om innehållet i sådana framställningar från riksdagens
verk, som kunna föranleda riksdagens beslut. Sålunda föreskrevs bl. a., att
till anmälan om sådan framställning skall fogas avskrift av framställningen
samt att talmannen skall tillse att sådan avskrift finns tillgänglig i kammarens
kansli (konstitutionsutskottets utlåtande nr 8).

Vidare antogs vid 1954 års riksdag — i anledning av motion nr 1 i andra
kammaren av fröken Vinge — såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling
förslag till sådana ändringar i §§ 55 och 58 riksdagsordningen att
reglerna om uppskov med behandlingen av proposition till höstsession samt
om motionstid i sådant fall gjordes tillämpliga även i fråga om framställningar
från riksdagens verk (konstitutionsutskottets betänkande nr 19).
Slutligt antogos ändringarna vid 1957 års riksdag.

Riksdagsstadgans 21 § ändrades på nytt år 1961 med anledning av en inom
första kammaren väckt motion nr 176 av fru Segerstedt Wiberg. Motionen
syftade till att även sådana framställningar från något riksdagens verk, som
kunna föranleda beslut av riksdagen, skulle komma att hänvisas till det
utskott, vederbörande kammare ansåge böra bereda ärendet. I konstitutionsutskottets
till grund för riksdagens beslut liggande utlåtande (nr 3) i ämnet
framhöll utskottet bl. a. följande.

Motionären vill i förevarande motion fästa uppmärksamheten på ytterligare
en punkt, där frånvaron av bestämmelser angående ifrågavarande grupp
av ärenden kan föranleda en ur riksdagens synpunkt olämplig särbehandling.
I anslutning till vad i motionen uttalas vill utskottet framhålla, att propositioner
och motioner avlämnas i kamrarna och därifrån remitteras till
det utskott, som enligt i riksdagsordningen §§ 36—44 givna kompetensregler
har att bereda ärendet. Framställningar från riksdagens verk riktas
understundom till riksdagen och bliva då föremål för remiss på enahanda
sätt. När åter en dylik framställning ingives direkt till ett utskott, förekommer
ingen hänvisning från kamrarna, trots att det — såsom i något fall
förekommit — kan visa sig, att ärendet enligt riksdagsordningens bestämmelser
helt eller till någon del borde handläggas av annat utskott. Med hänsyn
härtill finner konstitutionsutskottet det önskvärt, att de regler, som

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

3

gälla för remiss till utskott av propositioner och motioner, göras tillämpliga
även på sådana till utskott ingivna framställningar från riksdagens verk,
som kunna föranleda beslut av riksdagen. Då anmälan om en dylik framställning
uppföres på kammarens föredragningslista, bör detta därför icke
endast såsom för närvarande utgöra utgångspunkt för motionstiden utan
även följas av beslut om hänvisning av framställningen till vederbörligt utskott.
För sådant ändamål bör framställningen i huvudskrift bifogas anmälan
till talmännen.

Bestämmelser i angivet syfte borde egentligen ha sin plats i riksdagsordningen,
men i avvaktan på den inom författningsutredningen pågående allmänna
översynen av reglerna angående riksdagens arbetsformer får utskottet
förorda, att föreskrifter tills vidare införas i riksdagsstadgan.

Den av riksdagen år 1961 med stöd av 78 § riksdagsordningen beslutade
ändringen av 21 § riksdagsstadgan får alltså betraktas som en rent provisorisk
åtgärd i avvaktan på en mera allmän översyn av riksdagens arbetsformer.
Gällande föreskrifter om riksdagsbehandlingen av framställningar
från riksdagens verk torde härvid böra överses i ett sammanhang. Utskottet
finner därför ej anledning att nu tillstyrka den i förevarande motion
åsyftade ändringen av bestämmelsen i 21 § riksdagsstadgan om remiss till
utskott av dylika framställningar. Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 mars 1963

På konstitutionsutskottets vägnar:

TORSTEN ANDERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren*, Torsten Andersson, Damström,
Sveningsson, Olsén, Erik Olsson, Kronstrand, Isacson* och Dahlberg;
samt

från andra kammaren: herrar Spångberg, Andersson i Linköping*, von
Friesen*, Adamsson, Larsson i Luttra, Bengtsson i Halmstad*, Nilsson i Östersund,
Hammar, Braconier* och Hedin.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag G30478