Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

1

Nr 21

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1963/64 av utgifterna
under huvudtiteln Riksdagen och dess verk
m. m. ävensom i anledning av väckt motion om viss
utvidgning av riksdagens upplgsningstjänst.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för
budgetåret 1963/64 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m. (fjortonde
huvudtiteln).

Chefen för finansdepartementet har anfört att riksgäldskontoret med
skrivelse den 22 november 1962 överlämnat beräkningar rörande de anslag
under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. in., som bör upptagas i riksstaten
för budgetåret 1963/64. Jämte uppställning över anslagen har överlämnats
specifikation, innefattande förslag till stater m. m.

Beträffande anslagsberäkningen inhämtas bl. a. följande av skrivelsen.

Arvoden till riksdagens ledamöter har beräknats i enlighet med förutsedd
ändring av utgående arvoden och traktamenten. Kostnadsökningen i förhållande
till beräkningarna för innevarande budgetår utgör 1 200 000 kr.

Anslaget till reseersättningar till riksdagens ledamöter har med hänsyn till
dels stegrade biljettpriser och dels ökat utnyttjande av inrikesflyget uppräknats
från 1 600 000 kr. till 1 750 000 kr.

Kostnaderna för riksdagsirgcket har uppräknats med 50 000 kr., beroende
på stegrade trycknings- och bokbinderikostnader. Försäljningen av riksdagstryck
beräknas öka med 125 000 kr. till följd av ökad efterfrågan och förhöjt
försäljningspris. Nettoanslaget har därför minskats med 75 000 kr.

Under anslaget till utgivande av särskilda publikationer har beräknats
kostnader för Uppslagsboken över riksdagens verksamhet med 40 000 kr. och
för utgivande av publikationer i anslutning till representationsreformens
100-årsjubileum med samma belopp som innevarande budgetår, 40 000 kr.

Anslaget till utgivande av otrgckta ståndsprotokoll har beräknats till 75 000
kr., vilket belopp tillsammans med en den 31 oktober 1962 förefintlig anslagsbehållning
på cirka 133 000 kr. torde fram t. o. m. budgetåret 1963/64
täcka såväl beräknade tryckningskostnader som redaktionsarvoden m. m.

Då kyrkomöte avses äga rum under hösten 1963 har anslaget till allmänt
kyrkomöte uppförts med ett beräknat belopp av 550 000 kr.

Avlöningsanslagen till under huvudtiteln redovisade riksdagens verk har
beräknats efter nu utgående grundlöner, allt i överensstämmelse med därom
av civildepartementet den 16 maj 1962 lämnade allmänna direktiv. I anslutning
härtill har för samtliga verk anslagsposten till rörligt tillägg upptagits
till 43 procent av grundlönekostnaderna och posten Kompensation för höjda
folkpensionsavgifter till två procent av grundlönekostnaderna för ordinarie
och icke-ordinarie personal.

Anslagsposten till icke-ordinarie personal under avlöningsanslagen till
riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå har höjts med resp. 90 000

1 Bihang till riksdagens protokoll 1903. 8 samt. Nr 21

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

kr. och 50 000 kr., beroende bl. a. på nyanställning av biträdes- och vaktpersonal.
Den under avlöningsanslaget för riksdagens ekonomibyrå upptagna
inkomstposten till ersättning för utlånad personal har sänkts från 65 000
kr. under innevarande budgetår till 45 000 kr. Orsaken härtill är att utlåningen
av vaktmästare ej äger rum i den utsträckning som tidigare beräknats.
Pensionsanslagen har beräknats enligt nu gällande grunder.

Anslaget till kostnader vid emission av statslån m. m. har minskats med
140 000 kr. genom sänkning av anslagsposterna till obligationspapper och
värdepapper stryck.

Övriga omkostnader för riksdagen har höjts med 175 000 kr., varav 165 000
kr. utgöres av kostnader för ny telefonväxel i riksdagshuset samt därmed
sammanhängande ändrade abonnemangsavgifter. För riksgäldskontorets del
upptages oförändrat belopp, 275 000 kr. Ekonomibyråns expenser väntas öka
med 25 000 kr. samtidigt som influtna hyror minskas med 15 000 kr., vilket
innebär en nettoökning med 40 000 kr. jämfört med beräkningarna för innevarande
budgetår.

Anslaget till vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande har
med hänsyn till beräknat ökat sparande höjts med 75 000 kr. till 900 000 kr.

För innevarande budgetår har under fjortonde huvudtiteln upptagits ett
förslagsanslag benämnt Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande
på 1 000 000 kr. avsett att täcka kostnaderna för en ordinarie och en
extra vinstutlottning. Vinstsumman vid de ordinarie utlottningarna skall utgöra
1/2 procent av nettoökningen på samtliga allmänna lönsparkonton (insättningarna
minskade med uttagen) under kalenderåret (kvalifikationsåret)
närmast före det år då resp. utlottning skall äga rum. Rätt att deltaga
i vinstutlottning tillkommer envar allmän lönsparare, som under kvalifikationsåret
ökat behållningen på sitt lönsparkonto med minst 500 kr. (utöver
ränta) genom ett visst minimiantal månads- eller kvartalsvis gjorda insättningar.
I den extra vinstutlottning, som skulle få anordnas under år 1962
eller vid annan lämplig tidpunkt, skulle — förutsatt att utlottningen ägde
rum under år 1962 — få deltaga varje allmän lönsparare, som haft lönsparkonto
med kapitalbehållning och som därå gjort visst angivet minimiantal
insättningar under nämnda år samt vars behållning på kontot för den period
den extra vinstutlottningen avsåg uppgått till minst 150 kr. Vinstsumman
skulle utgå med elt belopp, motsvarande 1/2 procent av nettosparandet på
samtliga allmänna lönsparkonton för den period (fem månader) den extra
utlottningen avsåg.

Den första ordinarie vinstutlottningen på det allmänna lönsparandet kommer
att äga rum i början av år 1963, eventuellt under mars månad. Någon
extra vinstutlottning har ännu inte ägt rum. Enligt vad som under hand inhämtats
planerar emellertid kommittén för allmänna lönsparandet en sådan
utlottning, vilken skulle ske någon gång under budgetåret 1963/64. I
riksgäldskontorets nu förevarande anslagsäskande har därför — i likhet med
vad som skedde beträffande motsvarande anslag för innevarande budgetår
— upptagits medel jämväl för ifrågavarande extra vinstutlottning. Anslaget
har beräknats till sammanlagt 1 500 000 kr. för båda vinstutlottningarna.

I detta sammanhang föreslår riksgäldskontoret viss komplettering av reglerna
för beräkningen av vinstsumman vid vinstutlottning i samband med
det allmänna lönsparandet. Det skulle nämligen kunna inträffa, att under
en kvalifikationsperiod lönsparkontouttagen sammantagna blev så stora i
förhållande till insättningarna, att nettosparbeloppet skulle bli för litet för
att ge underlag för en skälig vinstsumma. Det skulle också kunna inträffa,
att i stället för ett nettosparande en nettominskning av den totala kontobehållningen
kunde uppkomma. För att utfästelsen om vinstutlottning även

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963 3

under nu angivna förhållanden skall kunna hållas, föreslår riksgäldskontoret
att reglerna kompletteras med en bestämmelse, innebärande att vinstsumman
skall utgöra minst ett belopp, motsvarande i fråga om de årliga
ordinarie utlottningarna 2 kr. 50 öre (1/2 procent av 500 kr.) for varje lonsparkonto,
som under kvalifikationsåret ökat med minst 500 kr. (utöver
ränta), samt i fråga om den extra vinstutlottningen 75 öre för varje lonsparkonto,
som under en kvalifikationsperiod av fem månader ökat med minst

150 kr. (utöver ränta). .

Anslaget till arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. m.
har beräknats i enlighet med lag om allmän försäkring m. m., varvid bidragsprocenten
satts till 1,5. Bidrag har härvid även beräknats för riksdagens
ledamöter. Anslaget till arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen
har bl. a. med hänsyn till uttagsprocentens höjning från 5 procent

till 6 procent höjts med 160 000 kr. .

Följande anslag har uppförts i överensstämmelse med framställningar i
särskilda skrivelser från vederbörande myndigheter m. fl., nämligen anslagen
till Riksdagens interparlamentariska grupp, Riksdagsbiblioteket, Justitieombudsmannen
och hans expedition, Militieombudsmannen och hans expedition,
Riksdagens revisorer och deras kansli samt Nordiska rådets svenska
delegation och dess kansli.

De nämnda skrivelserna har sedermera överlämnats till bankoutskottet.

För egen del har departementschefen anfört, att anslaget till ersättning
till Statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond i enlighet
med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor torde böra beräknas till 120 000 kr.

Kommittén för firande av representationsreformens 100-årsjubileum har
den 13 november 1962 till fullmäktige i riksgäldskontoret avgivit berättelse
över sin verksamhet under åren 1961 och 1962. Berättelsen har såsom bilaga
2 fogats till detta utlåtande.

Riksgäldskontoret har med skrivelse den 28 mars 1963 till utskottet inkommit
med ny förslagsberäkning beträffande fjortonde huvudtiteln, innebärande
höjningar av de av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under
anslagen till pensioner åt efterlevande till riksdagsmän och till vinstutlottning
i samband med allmänt lönsparande äskade beloppen.

1 :o) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter, m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkterna 1—6 framställda förslag hemställer
utskottet,

alt riksdagen må för budgetåret 1963/64 anvisa till

a) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter ett förslagsanslag
av 13 900 000 kr.;

b) Riksdagen: Reseersättningar till riksdagens ledamöter
ett förslagsanslag av 1 750 000 kr.;

c) Riksdagen: Avlöningar till personal ett förslagsanslag
av 1 960 000 kr.;

d) Riksdagen: Kostnader för riksdagstrycket ett förslagsanslag
av 1 500 000 kr.;

4

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

e) Riksdagen: Utgivande av särskilda publikationer ett reservationsanslag
av 79 000 kr.;

f) Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll ett
reservationsanslag av 75 000 kr.

2ro) Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp. Under
punkten 7 har Kungi. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1963/
64 till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp anvisa
ett förslagsanslag av 80 000 kr.

Styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp har i sin den 21 november
1962 dagtecknade framställning till riksgäldsfullmäktige anfört bl. a.
följande:

Vid 1963 års allmänna interparlamentariska konferens i Belgrad bör gruppen
enligt styrelsens mening vara företrädd av sina båda rådsmedlemmar
samt av tolv särskilt utsedda medlemmar av gruppen, vartill kommer sekreterare.
Beräknas kostnaderna för varje svensk deltagare i konferensen, som
kan beräknas pågå åtta till nio dagar, till 2 600 kronor, bli de totala kostnaderna
för gruppens representation vid konferensen 39 000 kronor.

Gruppens bidrag till interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariat
i Geneve är för närvarande 10 350 schweizerfrancs. För nästa år har
unionens ledning föreslagit en böjning av samtliga gruppers bidrag till unionen
med omkring 10 procent. Enligt styrelsens mening bör den svenska
gruppen icke motsätta sig en av förhållandena betingad höjning av det
svenska bidraget till 11 500 schweizerfrancs, motsvarande cirka 13 800 kronor.

Med hänsyn till att det ännu får anses osäkert om något nordiskt interparlamentariskt
delegerademöte kommer att hållas nästa år, anser sig styrelsen
i förevarande budgetförslag icke böra upptaga några kostnader för ett
dylikt möte utan förbehåller sig att i vederbörlig ordning återkomma till
denna fråga, om anledning därtill framdeles skulle uppstå.

Kostnaderna för deltagande i ett nordiskt interparlamentariskt rådsmöte
under loppet av nästa budgetår beräknar styrelsen till 1 000 kronor.

Gruppens egentliga förvaltningskostnader — kostnaderna för gruppens
byrå vilka icke äro högre nu än år 1948 häri inbegripna — äro i gruppens
budget för löpande budgetår endast upptagna till 10 000 kronor, ehuru de
i budgetförslagen för ett antal tidigare budgetår beräknats till 12 500 kronor.
Styrelsen anser sig i budgetförslaget för budgetåret 1963/64 åter böra
beräkna dessa kostnader till 12 500 kronor.

Gruppens utgifter för budgetåret 1963/64 som på övriga punkter är oförändrade
i förhållande till 1962/63, har i skrivelsen sammanfattats på följande
sätt:

deltagande i interparlamentariska unionens arbete

konferens........................................... 39 000

råds- m. fl. möten .................................. 10 000

bidrag till interparlamentariska unionen och dess generalsekretariat
deltagande i nordiska interparlamentariska förbundets arbete

delegerademöte .................................... - - -

rådsmöte........................................... 1 000

49 000
13 800

1 000

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

5

bibliotek ...........

representation......

förvaltningskostnader
extra utgifter.......

500
2 000
12 500
2 400

Summa kronor 81 200

Efter avdrag för beräknade inkomster återstår ett belopp av omkring
80 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 7 framställda förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1963/64 anvisa till Riksdagen:
Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp
ett förslagsanslag av 80 000 kr.

3:o) Riksdagen: Övriga omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
under punkten 8 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1963/64 anvisa till Riksdagen:
Övriga omkostnader ett förslagsanslag av 725 000 kr.

4:o) Allmänt kyrkomöte. Med erinran om att riksdagen med bifall till utskottets
utlåtande nr 17 tillstyrkt propositionen nr 55 angående ersättning till
ledamot av allmänt kyrkomöte får utskottet med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts under punkten 9 framställda förslag hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1963/64 anvisa till Allmänt
kyrkomöte ett förslagsanslag av 550 000 kr.

5ro) Kiksgäldskontoret: Avlöningar, m. m. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts under punkterna 10—14 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1963/64 anvisa till

a) Riksgäldskontoret: Avlöningar ett förslagsanslag av
2 352 000 kr.;

b) Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån
m. m. ett förslagsanslag av 1 190 000 kr.;

c) Riksgäldskontoret: Övriga omkostnader ett förslagsanslag
av 275 000 kr.;

d) Riksdagens ekonomibyrå: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 058 000 kr.;

e) Riksdagens ekonomibyrå: Omkostnader ett förslagsanslag
av 465 000 kr.

6:o) Riksdagsbiblioteket: Avlöningar. Under punkten 15 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1963/64 till Riksdagsbiblioteket: Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 573 000 kr.

6

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

Styrelsen för riksdagsbiblioteket har i sina den 6 november 1962 dagtecknade
anslagsäskanden anfört bi. a. följande.

Som chef för upplysningstjänsten har under senare år fungerat en bibliotekarie
i lönegrad Ao 23. I föregående års anslagsäskande föreslog styrelsen
att han borde beredas en mera tillfredsställande löneplacering, varför styrelsen
begärde inrättandet av en extra förste bibliotekariebefattning i lönegrad
Af 26, varvid styrelsen förutsatte, att tills vidare ingen ändring av gällande
reglemente, där »förste bibliotekarien» betecknas som chefens ställföreträdare,
behövde ske. Riksdagen beslöt på bankoutskottets förslag att en
extra befattning som bibliotekarie skulle inrättas med placering i lönegrad
A-g 25.

Chefskapet för upplysningstjänsten måste enligt styrelsens uppfattning
kräva en högre lönesättning än den nuvarande. Arbetets art och karaktär
motiverar en placering av tjänsten som förste bibliotekare, vilket i nuvarande
utvecklingsskede måste betecknas som ett minimum. Härtill kommer
att ingen bibliotekariebefattning vid de vetenskapliga biblioteken är placerad
i lönegrad 25, och att de senaste löneförhandlingarna, som berörde
frågan, innebar, att då befintliga tjänster mellan lönegraderna 23 och 26
undantagslöst höjdes till förste bibliotekarietjänster i lönegrad 26. Så skedde
också med hänsyn härtill vid riksdagsbiblioteket 1960.

Med hänvisning till det nu sagda föreslår styrelsen att befattningen som
bibliotekarie i lönegrad Ag 25 ersättes med en förste bibliotekariebefattning
i lönegrad Ag 27 för upplysningstjänsten.

I eu motion vid innevarande års vårriksdag (II: 205) föreslogs bland annat,
att en tjänst skulle inrättas i upplysningstjänsten i lönegrad 21. Förslaget,
som remitterades till biblioteksstyrelsen, tillstyrktes av denna men vann
ej riksdagens bifall. Styrelsen framhöll i sitt tillstyrkande, att inrättandet
av den föreslagna tjänsten skulle erbjuda en möjlighet att tillförsäkra sig en
arbetskraft, som skulle kunna tänkas stanna under eu längre tid, och därigenom
erbjuda ett tryggande av arbetets behöriga gång och kontinuitet. Detta
behov har under innevarande år ytterligare accentuerats, vilket framgår
av följande siffror för till upplysningstjänsten ställda frågor:

1/1—31/5 1962: 582 (1961: 329)

1/1—15/10 1962: 695 (1961: 380)

Med hänvisning till det nu sagda föreslår styrelsen, att en befattning som
byråsekreterare i lönegrad Ag 21 inrättas vid upplysningstjänsten.

I framställning till Bankoutskottet av den 24 januari i år hemställde styrelsen
om viss löneförbättring för bibliotekets expeditionsförman och en expeditionsvakt.

Framställningen grundade sig på ett av riksdagen sedermera bifallet förslag
i årets statsverksproposition under kungl. biblioteket: avlöningar, med
följande lydelse: »Vid Uppsala universitetsbibliotek har i anslutning till en
omorganisation av expeditionsvaktsarbetet en expeditionsvaktstjänst ombildats
till en expeditionsassistenttjänst i lönegrad Ae 10. Till denna tjänst
skall tormansskapet för bokframtagningen vara knutet. Vid kungl. biblioteket
är hela detta arbete, alltså såväl ledningen av bokframtagningen som
förmansskapet för alla övriga sysslor av expeditionsvaktskaraktär understaUt
bibliotekets uppsyningsman. Då dennes uppgifter sålunda är av avsevärt
större omfattning än assistentens vid universitetsbiblioteket synes
kungl. bibliotekets tjänst som uppsyningsman böra uppflyttas till 10 lönegraden.
Vid Uppsalabiblioteket har vidare sex expeditionsvaktstjänster i 7
lönegraden ombildats till expeditionsbiträdestjänster i 9 lönegraden. Samtliga
är sysselsatta med bokframtagning. Kungl. biblioteket har sex expedi -

7

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

tionsvaktstjänster i 7 lönegraden, vilka utnyttjas för bokframtagiimg och
därmed direkt för sysslor av mer kvalificerad art. Detta arbete staller sto
krav, icke endast på vcderbörandes ordningssinne, snabbhet och arbetstoi
måga utan även på boksinne och elementära språkkunskaper. Under h -visning till löneutvecklingen vid uppsalamstitutionen föreslår jag att sex
expeditionsvaktstjänster omvandlas till tjänster som expeditionsbitrade i
lönegraden.» Departementschefen anför följande: »Som ett led i rationaliseringen
av verksamheten vid biblioteket har framlagts ett under punkterna
11—13 redovisat förslag om ändrad löneställning för en uppsynmgsman och
sex expeditionsvakter. Med anledning härav har jag ansett nng bora berakna
medel till en expeditionsassistent i Ao 10 i stället för en uppsynmgsman i
Ao 9 och till två expeditionsbiträden i Ao 9 i stället for tva expeditionsvakter
i Ao 7. Jag förordar därjämte, att två tjänster som expeditionsvakt
i Ae 7 förändras till tjänster som expeditionsbitrade lAe ?. Vid bifall härtill
torde för tjänst som expeditionsassistent eller expeditionsbitrade bora uppställas
samma kompetenskrav som för motsvarande tjänster vid universitetsbiblioteken,
nämligen grundlig skolutbildning, innefattande eller kompletterad
med språkkunskaper motsvarande dem som kraves i realexamen
eller vid avgång från årskurs 9 g vid försöksskola, och teoretisk utbildning
i bibliotekskunskap inom kungl. biblioteket eller universitetsbibliotek samt
omfattande praktisk yrkesverksamhet.» .. t... ,, , „c

Styrelsens förslag hade följande lydelse: »Med hansyn till att riksdagsbibliotekets
samtliga expeditionsvakter äro sysselsatta med bokframtagmng
och besitta en tillfredsställande skolutbildning samt bibliotekskannedom tar
styrelsen hemställa, att expeditionsförmannen uppflyttas i lönegrad Ao 10
och en expeditionsvaktsbefattning placeras i lönegrad Ao 9 från och med
den 1 juli 1962.»

Förslaget vann ej riksdagens bifall.

Styrelsen får nu vidare påpeka, att genom förhandlingar mellan nksgäldsfullmäktige
och vederbörande personalorganisation i juni 19b2 expeditionsförmannen
vid riksdagens ekonomibyrå, som i övrigt har en ml1,3 ande
expeditionsförman i lönegrad Ao 9 och tre vaktmästare i lönegrad Ae ,
från och med den 1 juli i år uppflyttades från lönegrad Ao 10 till lönegrad
Ae 11.

Styrelsen föreslår, att expeditionsförmannen placeras i lönegrad Ao 11 och
en expeditionsvakt i lönegrad Ao 9. ,

Upplysningstjänstens tillväxt har även föranlett ett okat lanspraktagande
av bibliotekets expeditionsvakter, särskilt för fotokopiering och budskickning.
Med anledning härav har vissa inskränkningar måst beslutas för att möjliggöra
vakthållning och låneexpeditionens behöriga gång. Dessa inskränkningar
har sålunda måst vända sig mot utnyttjandet av bibliotekets expeditionsvakter
av upplysningstjänsten, indirekt för riksdagens ledamoters

räkning.

Kiunj>. , , ,.. , „

Med hänvisning till detta uppenbart otillfredsställande forliallande föreslår
styrelsen inrättandet av ytterligare eu expeditionsvakt i lönegrad Ag /.

Författningsutredningen, som på begäran fått ta del av riksdagsbibliotekets
an slagsäskanden för budgetåret 1963/64, har i anledning därav i
skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret den 29 november 1962 tillkännagivit,
att de förslag beträffande upplysningstjänsten, som utredningens
slutbetänkande kommer att innehålla, i intet avseende utgör hinder för ett
bifall till riksdagsbibliotekets nuvarande äskanden i vad angår upplysningstjänsten.
Författningsutredningen anför vidare.

8

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

Med hänsyn till det alltmer uppskattade värdet av upplysningstjänsten
och till att med all säkerhet åtskillig tid kommer att åtgå, innan författnmgsutredningens
förslag blivit vederbörligen behandlade anser utredningen
det angelaget att de förslag till förstärkning som nu framlagts bliva bifallna.
De tillstyrkas alltså utan tvekan av författningsutredningen.

Över styrelsens för riksdagsbiblioteket anslagsäskanden har utskottet inhämtat
yttranden från delegerade för riksdagens verk och från lönenämnden
för riksdagens verk.

Lönenämnden har anfört följande.

I iråga om förslaget att befattningen som bibliotekarie i lönegrad Ag 25
ersattes med en förste bibliotekariebefattning i lönegrad Ag 27 finner löne“en
Uader erlnran om sitt tidigare ståndpunktstagande i den 5 mars
1 h2 fYgivet utlåtande — icke skäl tillstyrka bifall till framställningen.

\ ad betraffar förslagen om inrättande av en tjänst som förste byråsekreterare
i Ag 21 samt en tjänst som expeditionsvakt i Ag 7 har lönenämnden

som icke kan bedöma behovet av dessa tjänsters inrättande — icke någon
erinran mot förordad lönesättning för tjänsterna.

tiän°fen“mAndon*-nu- ick? tillstyrka uppflyttning av expeditionsförmanstjansten
i Ao 9 till högre lönegrad än Ao 10 samt kan slutligen icke biträda
iorsiaget om uppflyttning av en expeditionsvaktstjänst i Ao 7 till Ao 9.

Delegerade för riksdagens verk har anfört följande.

Delegerade vilja erinra om att frågan om personalorganisationen vid riksdagsinbhoteket
— och särskilt personalbehovet å den s. k. upplysningstjansten
var föremål för ingående överväganden så sent som vid 1962
ars nksdag. Bankoutskottet uttalade därvid i sitt av riksdagen godkända
utlåtande (nr 32, p. 11:o) att i avvaktan på författningsutredningens förnag°n
definitiv ståndpunkt till upplysningstjänstens organisation och
ställning i forhallande till biblioteket icke lämpligen borde fattas. Upplysningstjanstens
arbete syntes sålunda enligt utskottet tills vidare böra fortpT,
1 i fori“e.r som.dittills tillämpats. I sitt betänkande Sveriges statsskick,
Del 1 bär författningsutredningen berört frågan om upplysningstjänsten.

I forslagen till riksdagsordning (6 kap. 5 §) bär författningsutredningen
intagit eu bestämmelse om att riksdagsbiblioteket och riksdagens upplysmngstjanst
skola sta under ledning av en gemensam styrelse och att närmare
bestammdser om biblioteket och dess uppgifter samt om upplysningstjansten
skola meddelas av riksdagen i särskilt reglemente. Författmngsutredningen
namner också i sin redogörelse för förslagens huvudgrun418)
aU U,tredningen avser att föreslå en förstärkning av upplys JS^,

n Cn; V,ad forstarkningen kommer att innebära kan bedömas
forst sedan uirednmgens betänkande föreligger i dess helhet.

till -egenideil UPPfattnin§ bör man’ innan definitiv ställning tagits

I i ,''nnr !ngerlS f,Örslag på denna Punkt’ iakttaga viss&försikÄ"
''ld uPPbyggnad av upplysningstjänsten. Den bör dock utrustas med

med an t icleii °naresurser a« den kan fylla rimliga anspråk på service under

f|rams.tadning om anslag för innevarande budgetår föreslog bibliotekss
tyrel sen i nra t tan de av en extra forste bibliotekarietjänsl i lönegraden

anledning C?efeni-nr -UpplySn^gStjänsten- Riksdagen beslöt med

" “§ av, sa!da framställning, att ifrågavarande chef skulle placeras i

hiSa^eni Agi 25 (Se,BoU:S utL 1962:32). Det är visserligen riktigt som
bibliotek sstyrelsen anfor i den nu remitterade skrivelsen, att denna tjänste -

Bcmkoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

9

grad icke förekommer vid de Kungl. Maj :t underställda biblioteken; tjänsteplaceringarna
äro där bibliotekarie i A 21, bibliotekarie i A 23 och förste
bibliotekarie i A 27. Detta förhållande synes emellertid icke motivera en
uppflyttning av ifrågavarande extra tjänst till sistnämnda lönegrad. Delegerade
kunna följaktligen i likhet med lönenämnden icke tillstyrka framställningen
i denna del.

Frågan om inrättande av en befattning som extra förste byråsekreterare
i lönegraden Ag 21 vid upplysningstjänsten väcktes i motioner till förra
årets riksdag, men dessa motioner lämnades av riksdagen utan bifall. Delegerade
hava i anledning av att biblioteksstyrelsen nu återupptagit spörsmålet,
från biblioteket införskaffat bifogade uppgifter om antalet frågor
som ställts till upplysningstjänsten under tiden januari 1960—mars 1963.
Av dessa uppgifter framgår att arbetsbelastningen å tjänsten fortsätter att
växa. Med hänsyn till vad sålunda inhämtats vilja delegerade icke motsätta
sig den begärda personalförstärkningen med en extra förste byråsekreterare
i Ag 21.

Framställningen om uppflyttande av expeditionsförmanstjänsten från
Ao 9 till Ao 11 kunna delegerade icke biträda i vidare mån än att delegerade
i likhet med lönenämnden förorda att tjänsten placeras i Ao 10.

Bibliotelcsstyrelsens hemställan angående ombildning av en expeditionsvaktstjänst
i Ao 7 till en tjänst som expeditionsbiträde i Ao 9 kunna delegerade
icke för närvarande tillstyrka. Däremot sakna delegerade anledning
motsätta sig att vid biblioteket nyanställes en extra expeditionsvakt
i Ag 7, om en sådan tjänst anses erforderlig för att biblioteket skall kunna
fullgöra sina uppgifter.

De av delegerade införskaffade uppgifterna om antalet frågor, som ställts
till upplysningstjänsten, innehåller följande.

Till upplysningstjänsten ställda frågor 1960—1963 (mars).

1960

1961

1962

1963

Januari ........

.. . 59

81

168

168

Februari ......

,. . 45

55

104

148

Mars .........

.. . 47

66

118

1721

April .........

.. . 45

53

74

Maj ..........

.. . 44

74

118

Juni .........

.. . 12

13

21

Juli...........

9

6

19

Augusti .......

4

6

27

September.....

7

21

26

Oktober .......

. . . 36

51

90

November .....

.. . 78

121

133

December .....

.. . 26

71

101

412

618

999

. m. 28/3.

delegerades yttrande

anfördes

reservation

dels av

vice ordföranden

herr Wahlund, vilken ansåg att delegerade bort till alla delar tillstyrka
styrelsens för riksdagsbiblioteket förevarande framställning, dels ock av
herr Kollberg, vilken såsom sin uppfattning angav, att delegerade bort i
sitt yttrande biträda den av biblioteksstyrelsen begärda höjningen av befattningen
såsom chef för upplysningstjänsten till lönegraden Ag 27.
liiliang till riksdagens protokoll 1063. 8 samt. Nr 21

10

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 189 av herr Christenson i
Malmö, har hemställts, att riksdagen måtte besluta om en utvidgning av riksdagens
upplysningstjänst med ett speciellt organ för utåtriktad informationsverksamhet,
samt öka anslagen till riksdagsbiblioteket för budgetåret
1963/64 från 768 000 kronor till 868 000 kronor.

Eeträffande motiveringen för förslaget hänvisas till motionen.

över motionen har utskottet inhämtat yttrande från styrelsen för riksdagsbiblioteket.
Styrelsen hemställer att riksdagens utåtriktade informationsverksamhet
i sin helhet göres till föremål för utredning, eventuellt genom
biblioteksstyrelsens försorg. Till stöd härför anför styrelsen följande.

Passiv informationsverksamhet gentemot press in. m. och allmänhet i
form av förfrågningars besvarande torde förekomma hos flertalet riksdagsorgan
i mer eller mindre begränsad omfattning. I större utsträckning utövas
dylik verksamhet å ekonomibyrån för besvarande av frågor rörande riksdagstryckets
publicering, tillgänglighet o. s. v. En jämförelsevis betydande
omfattning och kvalificerad karaktär torde upplysningsverksamheten i kamrarnas
kanslier ha, där bl. a. informationer om riksdagsarbetets planering
i första rummet står att få. I båda de nu nämnda fallen synes också ett betydande
arbete nedläggas på visningen av riksdagens hus, varvid redogörelser
lämnas. Det må i detta sammanhang erinras om att verksamheten i
kamrarnas kanslier principiellt är begränsad till de tider, då session pågår.

Som en blandad aktiv och passiv informationsverksamhet skulle man kanske
kunna beteckna det förhållande, att riksdagen ställer olika lokaler till
förfogande till press o. s. v., även om resurserna härvidlag är otillräckliga.

En aktiv informationsverksamhet från riksdagens sida utgör givetvis riksdagstrycket.
Från kamrarnas kanslier utgår också meddelanden av olika slag,
men framför allt bör härvidlag framhållas kammarkansliernas leverans av
material till T. T. Någon aktiv informationsverksamhet i form av bevakning
av pressens på grundval av T. T:s redigering och distribution av materialet
lämnade redogörelser med försök att korrigera eventuella onöjaktigheter
i redovisningen förekommer ej.

Det torde av den nu lämnade redogörelsen framgå, att informationsverksamheten
om riksdagen kan sägas ha en betydande omfattning. Även om
denna i ett eller annat hänseende torde kunna tarva kompletteringar och
förbättringar, är det styrelsens uppfattning, att det är så pass väl sörjt för
denna verksamhet, som man med hänsyn till föreliggande organisation och
tillgängliga resurser kan begära. Det är dock för styrelsen angeläget att
framhålla, att den i pressen m. m. lämnade redovisningen av materialet om
riksdagens verksamhet givetvis i första hand grundar sig på bedömning av
nyhetsvärdet.

Beträffande det föreliggande förslaget att utvidga den inom biblioteket
arbetande upplysningstjänsten vill styrelsen först och främst framhålla, att
riksdagens upplysningstjänst är avsedd för riksdagen. Styrelsen är för sin
del neredd att påbörja en utåtriktad verksamhet av föreslagen art, som närmast
bör ges försökskaraktär, om den anses erforderlig och bemyndigande
härtill lämnas. Styrelsen vill dock som en oundgänglig förutsättning framhålla,
att lokalfrågan löses.

Det synes styrelsen, alt fragans omfattning och betydelse motiverar eu
närmare utredning av hela problemet under hänsynstagande till författningsutredningens
väntade förslag om riksdagsförvaltningens organisation. Det
förefaller också vara av vikt, att en undersökning sker av riksdagsverksamhelens
behandling i pressen etc.

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

11

Utskottet. Styrelsen för riksdagsbiblioteket har förordat inrättandet av en
befattning som byråsekreterare i Ag 21 och av en befattning som expeditionsvakt
i Ag 7. Mot de föreslagna tjänsterna har av remissinstanserna inte
anförts annan erinran än att tjänsten i Ag 21 bör avse en förste byråsekreterare.
Med denna av remissorganen förordade ändring av styrelsens förslag
tillstyrker bankoutskottet inrättandet av de begärda tjänsterna. I enlighet
med remissorganens förslag tillstyrker utskottet vidare att en tjänst som
expeditionsförman höjes från Ao 9 till Ao 10. I övrigt är utskottet på av remissinstanserna
anförda grunder inte berett att biträda de av styrelsen föreslagna
förändringarna.

I propositionen nr 157 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att godkänna
en överenskommelse angående vissa lönegradsändringar, innebärande bl. a.
att samtliga befattningar som förste biblioteksassistent i lönegrad A 17 skall
uppflyttas till lönegrad A 19. Vid riksdagsbiblioteket finnes till följd av beslut
vid föregående års riksdag inrättade två tjänster som förste biblioteksassistent
i lönegrad Ag 17. För nämnda befattningar gäller samma kompetensregler
som är föreskrivna beträffande motsvarande befattningar vid
de vetenskapliga biblioteken. Under förutsättning av riksdagens bifall till
Kungl. Maj :ts nämnda förslag förordar därför bankoutskottet att de båda
tjänsterna som biblioteksassistent i lönegrad Ag 17 vid riksdagsbiblioteket
med verkan fr. o. m. den 1 juli 1963 uppflyttas till lönegrad 19.

Vad gäller de i motionen II: 189 anförda synpunkterna på riksdagens utåtriktade
upplysningsverksamhet finner utskottet dessa i och för sig värda
beaktande. Såsom anföres i det av styrelsen för riksdagsbiblioteket avgivna
yttrandet över motionen kan den i dag bedrivna informationsverksamheten
om riksdagen sägas ha en betydande omfattning och det torde kunna tillfogas
att verksamheten undergår en kontinuerlig ökning bl. a. som resultat
av ett stigande intresse hos allmänheten för samhällets angelägenheter. Enligt
utskottets mening torde ytterligare erfarenheter böra avvaktas innan
åtgärder av den art som föreslagits av motionären eller av styrelsen för riksdagsbiblioteket
kan anses påkallade. Utskottet vill härvid peka på författningsutredningens
förslag, vilkas förverkligande i olika hänseenden torde
komma att påverka de betingelser under vilka den utåtriktade upplysningsverksamheten
i dess olika former bedrives. Utskottet är således inte berett
att tillstyrka det i motionen ställda yrkandet.

Någon ändring i de under anslaget av Kungl. Maj:t äskade beloppen
torde icke behöva föranledas av utskottets ovan redovisade ställningstaganden.

Åberopande det ovan anförda hemställer utskottet

att riksdagen med avslag å motionen II: 189 må för budgetåret
1963/64 anvisa till Riksdagsbiblioteket: Avlöningar
ett förslagsanslag av 573 000 kr.

7 :o) Riksdagsbiblioteket: Omkostnader. Med åberopande av vad utskottet
anfört under föregående punkt hemställer utskottet, med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts under punkten 16 framställda förslag,

12

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

att riksdagen med avslag å motionen II: 189 må för budgetåret
1963/64 anvisa till Riksdagsbiblioteket: Omkostnader
ett förslagsanslag av 60 000 kr.

8:o) Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning. Med åberopande av
vad utskottet anfört under punkten 6 hemställer utskottet, med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkten 17 framställda förslag,

att riksdagen med avslag å motionen II: 189 må för budgetåret
1963/64 anvisa till Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och
bokbindning ett reservationsanslag av 135 000 kr.

9:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar m. m. Kungl.
Maj :ts under punkterna 18—22 framställda förslag har behandlats i sammansatta
konstitutions-, banko- och första lagutskottets betänkande nr 2. Av
förslagen föranledd hemställan om anslag under berörda punkter har gjorts

i nämnda betänkande med följande belopp:

Justitieombudsmannen och hans expedition:

Avlöningar .................................. 556 000 kr.

Omkostnader ................................ 32 000 »

Utgivande av register till justitieombudsmannens
ämbetsberättelser............................. 5 000 »

Militieombudsmannen och hans expedition:

Avlöningar .................................. 324 000 »

Omkostnader................................. 28 000 »

I den vid bankoutskottets utlåtande såsom bilaga 1 fogade specifikationen
till anslagen under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. för budgetåret
1963/64 har ifrågavarande anslag upptagits med de belopp varom hemställan
sålunda gjorts i det sammansatta konstitutions-, bank- och första
lagutskottets nämnda betänkande.

10:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Arvoden till revisorerna,
m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkterna 23—25 framställda
förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1963/64 anvisa till

a) Riksdagens revisorer och deras kansli: Arvoden till revisorerna
ett förslagsanslag av 45 000 kr.;

b) Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar
ett förslagsanslag av 254 000 kr.;

c) Riksdagens revisorer och deras kansli: Omkostnader
ett förslagsanslag av 28 000 kr.

ll:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar. Under
punkten 26 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

13

1963/64 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar
anvisa elt förslagsanslag av 224 000 kr.

I sin den 26 november 1962 dagtecknade framställning till fullmäktige i
riksgäldskontoret lämnade delegationen en redogörelse för administrationen
av rådets löpande uppgifter samt för fördelningen av kostnaderna mellan
länderna. Inledningsvis hänvisar delegationen till den i föregående års petitaskrivelse
omnämnda översynen av personalorganisationen och i anledning
därav företagna personalförstärkningar. Härefter anför delegationen följande.

Vid fortsatta överläggningar i sekretariatsfrågan beslöt presidiet vid sitt
möte i Sigtuna den 2—3 juli 1962

1. att uttala, att rådets växande arbetsbelastning, som kommer att ytterligare
öka i anledning av de stora uppgifter, inför vilka rådet ställes i samband
med förverkligande av den allmänna nordiska samarbetsöverenskommelsen,
enligt presidiets mening kräver att i varje land två kvalificerade
personer äro sysselsatta med vad på rådet ankommer att föroereda och lölja
upp rådets rekommendationer och att handha tillsynen av rådets löpande
angelägenheter;

2. att bemyndiga rådets niomannakommittéer att anskaffa de sekreterarekrafter,
som erfordras för kommittéarbetets behöriga utförande, samt i övrigt
för särskilda fall anlita det bistånd som kan behövas;

3. att bemyndiga de nationella sekreterarna att vid behov i särskilda fall
gemensamt besluta om tillfällig arbetshjälp; samt

4. att bordlägga frågan om inrättande av ett rådets eget sekretariat, intill
dess de nordiska ländernas förhållande till det europeiska samarbetet erhållit
klarare former.

Vid samma tillfälle beslöt presidiet att vid sitt nästa möte taga upp fragan
om en eventuell ändring av reglerna rörande fördelningen av de gemensamma
kostnaderna för rådet. Överläggningar ha i denna del förts vid presidiets
möte i Köpenhamn den 13 oktober 1962.

Enligt 13 § stadgan för Nordiska rådet gäller att varje land svarar för
utgifterna för sitt deltagande i rådet samt att rådet självt bestämmer hur
gemensamma utgifter skola fördelas. Reglerna härom återfinnas i § 21 arbetsordningen
för rådet. Där stadgas att utgifter tör tryckning och andra
gemensamma utgifter, som avses i 13 § stadgan, skola fördelas mellan länderna
i förhållande till antalet valda medlemmar i rådet, d. v. s. med 16/89
på ettvart av länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige och med 5/69
på Island (i procent uttryckt 23,2 %, respektive 7,2 %), dock att varje land
skall svara för de särskilda utgifter som föranledas av i landet hållna möten.
Presidiet har därjämte i arbetsordningen bemyndigats att för särskilt
tillfälle besluta om annan fördelning.

Då presidiet under 1962 för egen information låtit uppgöra en sammanställning
av kostnaderna för rådet, har en annan sammanställningsgrund
brukats än den i stadgan angivna. För närvarande betalar exempelvis varje
land kostnaderna för sina egna medlemmars resor till gemensamma möten
samt alla kostnader för dylika möten, som hållas i det egna landet. I nedanstående
uppställning ha under rubriken »Utgifter för rådet» sammanförts
alla utgifter för rådet, såväl sådana, som äro gemensamma utgifter i ordets
tekniska mening, som sådana utgifter, vilka betalats av ett enskilt land men
avse ett gemensamt ändamål, t. ex. resekostnader i samband med ett radsmöte.
En efter dessa grunder företagen sammanställning av de totala utgifterna
för rådet avseende år 1961 ger följande bild:

14

Bankoutskotlets utlåtande nr 21 år 1063

Danmark Finland Island Norge Sverige Summa

Utgifter för delegationen
.............. 93 431:58 48 347:63 7 440:33 27 566:76 144 798:01 321584:31

Andel .............. 29 % 15 % 2 % 9 % 45 %

Utgifter för rådet .... 122 866:56 143 297:88 45 645:67 129 802:02 151378:10 592 990:23

Andel .............. 21% 24% 8% 22% 25%

Summa 216 298:14 191645:51 53 086:00 157 368:78 296 176:11 914 574:54

Andel .............. 24 % 21 % 6 % 17 % 32 %

Ovanstående uppställning är icke i alla delar fullt rättvisande, enär huvuddelen
av kostnaderna för de nationella delegationerna, vilka avse utgifter
dels för personal (ca 2/3) dels för kontorsomkostnader (ca 1/3), förbrukas
icke för rent nationella behov utan för det samlade rådets räkning.
Over huvud torde vara svårt att göra någon skarp skillnad mellan vad som
göres för delegationen och vad som uträttas till förmån för rådet. Gränsdragningen
mellan utgifter för delegationerna och utgifter för rådet kan
därtör sägas vara i viss mån konstlad. Vanskligheterna föranledas framförallt
därav, att rådet självt för närvarande saknar egen personal med vissa
undantag utan i stället måste förlita sig på delegationernas sekretariat. Därest
rådets verksamhet skolat finansieras inom ramen för en egen budget,
hade en råd poster, som här redovisats under utgifter för delegationen, kommit
att påföras rådet.

Åtgärder för att i enlighet med presidiemölets uttalande förstärka de nationella
sekretariaten torde endast ha vidtagits i Finland, där riksdagen nu
bär till behandling ett lagförslag rörande personalen i Finlands Nordiska
rådsdelegation. Antages detta förslag, erhållas tekniska förutsättningar bl. a.
för anställande av en biträdande sekreterare i Finland. Frågan om ett gemensamt
sekretariat för rådet torde knappast komma att åter aktualiseras,
förrän samtliga länders relationer till Europeiska ekonomiska gemenskapen
erhållit en definitiv utformning.

Det nuvarande läget kan för rådets del sägas vara följande.

Rådets egen personal är och kan förväntas bliva av ganska blygsam omfattning.
Heltidsanställd är allenast redaktören för rådets förhandlingar.
Genom sin lokala anknytning till det svenska sekretariatet kommer han att
i det löpande arbetet praktiskt sett ingå i detta sekretariat. Av rådets samlade
medel ersättes även den statistiker, vilken av presidiet som bisyssla aniörtrotts
uppgiften att utgiva en nordisk statistisk årsskrift. Också han har
lokal anknytning till det svenska sekretariatet. Vidare ha numera s. k. niomannakommittéer,
d. v. s. rådskommittéer med uppgift att förbereda rådets
behandling av de till en session väckta sakerna, inrättats för rådets
samtliga fem traditionella verksamhetsområden; dessa betjänas envar av
sin sekreterare. Nämnda sekreterare ha annan huvudanställning och sekreteraruppgifter
i respektive kommittéer är en bisyssla, som blott kan ägnas
begränsad tid. Av dessa sekreterare äro två danskar, en finländare, en norrman
och eu svensk. Envar får i sitt arbete kontorshjälp m. in. från vederbörande
lands nationella rådssekretariat. Presidiets beslut i Sigtuna innebär
visserligen att kommittéerna bemyndigats anskaffa heltidsanställd arbetskraft,
men kommittéerna torde tills vidare föredraga att tillgodose det
växande arbetskraftsbehovet genom att anlita tillfällig expertis för särskilda
arbetsuppgifter, såsom för övrigt redan sker i viss omfattning.

Huvuddelen av den planläggande och ledande verksamheten i rådet kommer
under angivna förhållanden att ligga på den heltidsanställda personalen
i de nationella sekretariaten. Vad dessa angår torde en realistisk bedömning
giva vid handen att någon egentlig förstärkning av de danska och norska

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1903 15

sekretariaten icke för närvarande kan paråknas. 1 Norge uudci lättas dock dt t
nationella rådssekretariatets arbete genom att statsministerns kontor tagit
på sig att ombesörja en rad nationella sekretariatsuppgifter. Även i Danmark
kan statsininisteriet sägas på liknande sätt, ehuru i mindre omlatlning,
biträda det danska sekretariatet. I Finland är läget snarare det motsatta.
På grund av bl. a. språksvårigheterna och andra liknande omständigheter
har rådets Finlandssekretariat kommit att i icke ringa grad få tjänstgöra
som det allmänt koordinerande organet för nordiska angelägenheter i
Finland, även vad angår ministeriernas arbete. o

Vad angår rådets arbetsuppgifter befinna sig dessa i oavlåtligt tilltagande.
Efterhand som rådets arbete blir mera känt, kopplas det in i nya sammanhang.
Vidare är att beakta att genom den nordiska samarbetsöverenskommelsen,
som trätt i kraft den 1 juli 1962, rådet fått sig pålagt ytterligare
samarbetsuppgifter och tillika ett ansvar för att det nordiska samarbetet
bevaras och utvecklas i överensstämmelse med avtalets olika stadganden.
Kraven på den personal, som har att svara lör rådets löpande arbete, ha
härigenom vuxit.

Mot bakgrund av det anförda och med hänsynstagande till vunna erfarenheter
synes det vara angeläget, att rådets svenska sekretariat liksom hittills
tager på sig uppgiften att i väsentlig mån fungera som koordinerande
och sammanhållande instans för rådsarbetet.

Budgetmässigt blir konsekvensen, att den utbyggnad av de personella resurserna,
som visat sig ofrånkomlig, mast företagas på främst svensk bekostnad.
Denna merbelastning på Sverige vad gäller personalkostnaderna
motväges likväl av att Sverige i fråga om de s. k. gemensamma kostnaderna
icke betalar större andel än ett vart av övriga länder (bortsett från Island).
Som framgår av den tidigare uppställningen utgöra de proportionellt sett
mellan länderna relativt lika fördelade utgifterna för rådet nära 2/3 av ländernas
samlade rådsomkostnader. Sveriges andel i de totala utgifterna utgjorde,
som siffrorna för 1961 utvisa, detta år 32 %. Även om denna Svenges
andel under nästa budgetår kan komma att bliva något större, torde dock
den samlade belastningen å Sverige icke komma att överstiga vad som kan
anses rimligt.

Nordiska rådets svenska delegation har i sina anslagsaskanden tor budgetåret
1963/64 utgått från att den modus vivendi, som enligt vad nyss sagts
uppnåtts rörande arbetets organiserande och kostnadernas täckande, tills
vidare skall bestå och anpassat sina anslagsäskanden härefter.

Delegationen förordar i sin framställning vissa tjänsteförändringar. Således
upprepar delegationen sin i förra årets petitaskrivelse gjorda framställning
att en ordinarie förordnandetjänst i lönegrad Br 4 måtte uppföras i
stället för det nuvarande arvodet motsvarande lönegrad B 4 till sekreteraren
och kanslichefen. Delegationen åberopar härvid den ovan återgivna redogörelsen
och sina förra året framförda synpunkter (BoU 1962:32, s. 16)
samt hänvisar ytterligare till att Nordiska rådet numera genom den noi diska
samarbetsöverenskommelsens tillkomst tillerkänts eu fast plats i samlivet
mellan de nordiska länderna. Delegationen hemställer vidare att den nuvarande
registratorstjänsten i lönegrad A 13 förändras till en kamrerarbefattning
förslagsvis placerad i lönegrad Ae 17. Härom anför delegationen följande.

Den nuvarande registratorstjänsten har under senare år alltmera förändrat
karaktär. Från det alt tidigare i arbetsuppgifterna ingått eu rad mång -

16

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

skiftande uppgifter, har genom den arbetsfördelning, soin kommit till stånd
mellan sekretariaten och inom det svenska kansliet, tjänsten kommit att
koncentreras på främst vissa kamerala uppgifter. På befattningen vilar numera
det huvudsakliga arbetet med rådets ekonomi. Då flertalet av de för
rådet gemensamma utgifterna utbetalas i Sverige — för rådets förhandlingar,
för utredningsserien, för Nordisk Kontakt, för upplysningsmaterial
m- m-— har det fallit på registratorns lott att omhänderha alla härmed sammanhängande
uträkningar och fördelningsåtgärder. Vidare har registratorn
hand om de kassaförskott, över vilka delegationen disponerar. 1 samband
med sessionerna uppgår dessa till betydande belopp, som då förvaltas
i utländsk valuta under ofta besvärliga yttre förhållanden. Härjämte åvilar
det tjänstens innehavare att upprätta och förhandsgranska alla reseräkningar
i samband med för rådet företagna resor; dessa uppgå till bortemot 150
om året. Slutligen kvarstår som en viktig uppgift skötseln av rådets arkiv.

Över delegationens framställning har yttrande inhämtats från fullmäktige
i riksgäldskontoret i vad avser delegationens organisation samt anslagsberäkningarna
för budgetåret 1963/64 samt från delegerade för riksdagens
verk och lönenämnden för riksdagens verk i vad avser äskandena under
avlöningsanslaget.

Fullmäktige i riksgäldskontoret har anfört följande.

. När fullmäktige senast hade att yttra sig angående personalorganisationen
vid Nordiska rådets svenska delegation förelåg information om en förestående
översyn av rådets samfällda personalbehov och därmed förenade kostnader
samt fördelningen av dessa. Vad sistnämnda spörsmål beträffar fann
fullmäktige detsamma vara av särskilt intresse för Sveriges vidkommande,
eftersom personalkostnaderna för den svenska delegationen var så ojämförligt
mycket högre än i våra nordiska grannländer. I avvaktan på resultatet
av nämnda översyn syntes fullmäktige bl. a. kunna anstå med en ifrågasatt
ändring av kanslichefens anställningsförhållanden.

Av delegationens föreliggande framställning inhämtas hl. a., alt frågan
om ett gemensamt sekretariat för rådet knappast torde komma att åter
aktualiseras, förrän samtliga nordiska länders relationer till Europeiska ekonomiska
gemenskapen erhållit en definitiv utformning. Såsom delegationen
vidare framhåller, synes rådets arbetsuppgifter befinna sig i oavlåtligt stigande,
dekis såsom en följd av den nordiska samarbetsöverenskommelse,
som trätt i kraft den 1 juli 1962. Mot bakgrunden härav har delegationen ansett
angeläget, att rådets svenska sekretariat liksom hittills tar på sig uppgiften
att i väsentlig mån fungera som koordinerande och sammanhållande
instans för rådsarbetet. Delegationens anslagsberäkningar för nästkommande
budgetår bär skett bl. a. med utgångspunkt härifrån. Fullmäktige har,
sasom utvecklingen nu blivit, i och för sig icke funnit anledning att häremot
rikta någon erinran. Däremot har fullmäktige vad angår den svenska
delegationens personalorganisation ansett sig icke kunna i alla hänseenden
biträda delegationens förslag. Således är fullmäktige liksom tidigare icke
beredda att tillstyrka, att befattningen såsom delegationens sekreterare och
“chef inrättas såsom en ordinarie förordnandetjänst i lönegraden Br 4.
Med hansyn till att delegationens arbetsuppgifter och dess ställning inom Nordiska
rådets^ organisation ännu icke slutgiltigt fixerats, saknas nämligen
enligt fullmäktiges mening tillräckligt underlag för ett bedömande av fråffan
om hur kanslichefens anställningsförhållanden för framtiden bör ordnas.

''Mtningen bör därför enligt fullmäktiges mening lämpligen tills vidare
bihehallas sasom en arvodesbefattning, varvid arvodet till den nuvarande
innehavaren bör utgå efter oförändrade grunder.

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

17

Beträffande förslaget angående ändring av den nuvarande registratorstjänsten
i Ae 13 till en kamrerarbefattning i Ae 17 vill fullmäktige erinra
om att lönenämnden för riksdagens verk tidigare (i yttrande til bankoutskottet
1959) förordat en väsentligt lägre placering än den nuvarande. Även
om, såsom av delegationen göres gällande, ifrågavarande befattningshavares
arbetsuppgifter under senare år skulle ha ökat i omfattning och delvis också
ändrat karaktär, har fullmäktige likväl icke blivit övertygade om att tillräckliga
skäl för närvarande föreligger för den ifrågasatta lönegradsuppflyttningen.
Tjänsten bör sålunda kvarstå i 13:e lönegraden.

Fullmäktiges ovan tillkännagivna ståndpunktstagande påkallar allenast
smärre jämkningar i delegationens anslagsberäkningar. I övrigt har dessa
ej föranlett någon erinran från fullmäktiges sida.

Lönenämnden har uttalat följande.

I fråga om tjänsten som sekreterare och kanslichef med arvode motsvarande
lönegrad B 4 finner lönenämnden — under erinran om sitt senaste
ståndpunktstagande i frågan i den 6 mars 1962 avgivet utlåtande — icke
skäl tillstyrka bifall till framställningen.

Nämnden kan icke heller biträda förslaget att tjänsten som registrator i
Ae 13 förändras till en kamrerarbefattning i Ae 17.

Delegerade för riksdagens verk har anfört.

Delegerade vilja erinra om att frågan angående anställningsformen och
löneställningen för sekreteraren och kanslichefen hos delegationen förut
varit föremål för riksdagens överväganden. Den kommitté, som fullmäktige
i riksgäldskontoret på bankoutskottets uppdrag tillsatte den 24 oktober 1957
för utredning rörande Nordiska rådets svenska delegations ställning inom
den riksdagen underställda förvaltningen, föreslog i betänkande den 24 juli
195S att tjänsten skulle placeras i Br 4. Därvid utgick kommittén från den
förutsättningen att tjänsten ej skulle vara förenad med pensionsrätt. Under
hänvisning till att denna förutsättning icke vore realistisk med hänsyn till
de ändrade pensioneringsgrunderna ifrågasatte delegerade i sitt yttrande
över kommitténs betänkande, om en placering av tjänsten i så hög lönegrad
som Er 4 vore tillräckligt motiverad i jämförelse med vad som tillämpades
inom statsförvaltningen i övrigt. Lönenämnden för riksdagens verk fann för
sin del icke skäl föreligga för högre placering av tjänsten än i lönegraden
B 1, och fullmäktige i riksgäldskontoret föreslogo i skrivelse den 19 februari
1959 att tjänsten skulle placeras i Br 2. Bankoutskottet uttalade i sitt av 1959
års riksdag godkända utlåtande nr 37, under hänvisning till de framförda
erinringarna och då utvecklingen av frågan om den nordiska marknaden
kunde komma att påverka delegationens arbete, att det borde anstå med ordinariesättningen
av befattningen.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1962/63 föreslog Nordiska rådets
svenska delegation ånyo att kanslichefstjänsten skulle uppföras som en ordinarie
förordnandetjänst i Br 4. I sitt yttrande över sistnämnda framställning
uttalade lönenämnden under hänvisning till sitt tidigare ståndpunktstagande,
att nämnden icke fann skäl tillstyrka bifall till framställningen, en
ståndpunkt som lönenämnden vidhållit i sitt yttrande över den nu remitterade
framställningen. Bankoutskottet anförde i sitt av 1962 års riksdag godkända
utlåtande nr 32 p. 21 :o), att tjänsten tills vidare borde bibehållas såsom
eu med pensionsrätt förenad arvodesbefattning. Frågan om anställningsformen
borde emellertid aktualiseras i samband med att resultatet av den
av delegationen igångsatta översynen av rådets samfällda personalbehov och
därmed förenade kostnader in. m. förelädes statsmakternas prövning.

I den nu remitterade skrivelsen har delegationen redovisat resultatet av

18

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

nyssberörda översyn. Delegerade kunna emellertid icke finna att vad delegationen
anfört utgör tillräckliga skäl för ett bifall till förslaget om tjänstens
ordinariesättande. Sakligt sett skulle för den nuvarande tjänsteinnehavaren
ett bifall till delegationens förslag icke få större betydelse, eftersom han
redan åtnjuter arvode och pensionsrätt såsom om han vore innehavare av
tjänst i lönegraden Er 4.

Delegationen har vidare föreslagit, att den nuvarande tjänsten som registrator
i Ae 13 skulle förändras till en kamrersbefattning i Ae 17. Även
frågan om löneställningen för ifrågavarande tjänst var föremål för överväganden
vid 1959 års riksdag. Den förenämnda kommittén hade föreslagit
tjänstens placering i lönegraden A 13, men lönenäinnden förklarade sig
icke kunna tillstyrka att tjänsten hänfördes till högre lönegrad än A 9. Bankoutskottet
ansåg dock att någon ändring av registratorstjänstens lönegradsplacering
icke horde ske och att befattningen följaktligen borde vara placerad
i Ae 13 (jfr BoU:s ovan omförmälda uti. 1959: 37).

Såvitt delegerade kunna finna är tjänstens nuvarande lönegradsplacering
lämpligt avpassad. Några sådana ändrade arbetsuppgifter som skulle motivera
en lönegradsuppflyttning synas icke ha tillkommit. Delegerade kunna
följaktligen icke heller på denna punkt tillstyrka bifall till delegationens
framställning.

Utskottet. I sina anslagsäskanden har delegationen lämnat en redogörelse
för de överväganden som skett inom Nordiska rådet med avseende på rådets
personalorganisation ävensom en sammanställning av kostnaderna för rådet
under år 1961 fördelade på de olika länderna. Mot bakgrunden av det
sålunda redovisade materialet har delegationen ansett angeläget att rådets
svenska sekretariat liksom hittills tar på sig uppgiften att i väsentlig mån
iungera som koordinerande och sammanhållande instans för rådsarbetet.
Delegationens anslagsberäkningar för nästkommande budgetår har skett
bl. a. med utgångspunkt härifrån. I likhet med fullmäktige i riksgäldskontoret
har utskottet icke i och för sig funnit anledning att rikta någon erinran
häremot.

Delegationen har förordat att befattningen såsom delegationens sekreterare
och kanslichef inrättas såsom en ordinarie förordnandetjänst i lönegraden
Br 4. Utskottet vill erinra om att denna fråga även föregående år var
föremål för prövning av riksdagen, som därvid icke fann påkallat att vidtaga
någon ändring av anställningsformen. Utskottet finner i likhet med de
nu hörda remissinstanserna vad som därefter förekommit icke utgöra skäl
till omprövning av det då gjorda ställningstagandet och avstyrker således
bifall till delegationens förslag i denna del.

Den av delegationen förordade förändringen av tjänsten som registrator
i Ae 13 till kamrer i Ae 17 har avstyrkts av remissinstanserna. På av dessa
anförda grunder avstyrker utskottet bifall till delegationens förslag.

Det av utskottet förordade ställningstagandet torde icke böra föranleda
någon ändring av det under anslaget beräknade beloppet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1963/64 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar
ett förslagsanslag av 224 000 kr.

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

19

12:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader.
Under punkten 27 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1963/64 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader
anvisa ett förslagsanslag av 86 000 kr.

I sin framställning anför delegationen bl. a. att beräkningarna grundats
på att en rådssession med all sannolikhet kommer att hållas under nästa
budgetår samt att denna, såvitt nu kan bedömas, kommer att förläggas till
Stockholm.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 27 framställda förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1963/64 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader
ett förslagsanslag av 86 000 kr.

13:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma
kostnader för Nordiska rådet. Under punkten 28 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1963/64 till Nordiska rådets svenska
delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska
rådet anvisa ett förslagsanslag av 63 000 kr.

I sin framställning meddelar delegationen att rådets presidium för år
1963 beslutat följande budget för den del av utgifterna vilka fördelas såsom
gemensamma kostnader (i sv. kr.)

1. Arvoden och löner

Redaktör (Ag 21) ................................ 28 260

Sekreterare i 5 niomannakommittéer................ 27 000

Redaktör för statistisk årsskrift.................... 3 000

Diverse utredningar............................... 6 740 65 000

2. Resor för gemensam personal 10 000

3. Rådets tryck

Förhandlingarna.................................. 140 000

Nordisk udredningsserie........................... 30 000

Statistisk skrift .................................. 5 000

Diverse .......................................... 5 000 180 000

4. Upplysningsmaterial

Nordisk Kontakt (underskott) .................... 125 000

Nytt från Nordiska rådet.......................... 8 000

»Wendts bok» på danska och finska................ 7 000 140 000

Summa kr. 395 000

Av framställningen framgår att Sveriges andel av angivna kostnader upptagits
med följande belopp.

1. Arvoden till gemensam personal m. in..................... 15 000 kr.

2. Tryckningskostnader för rådets förhandlingar ............ 42 000 »

3. Informationsmaterial .................................... 3 500 »

4. Reseersättningar m. m................................... 2 500 »

63 000 kr.

20

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 28 framställda förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1963/64 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma
kostnader för Nordiska rådet ett förslagsanslag
av 63 000 kr.

14:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i kostnaderna
för tidskriften Nordisk Kontakt. Under punkten 29 har Kungl. Maj :t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1963/64 till Nordiska rådets svenska
delegation och dess kansli: Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt
anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kr.

I sin framställning upplyser delegationen att den i tidigare petitaskrivelse
omförmälda utredningen, som företagits av tidskriftens redaktionskommitté
rörande en eventuell omläggning av tidskriften, förelädes Nordiska rådet
vid dess tionde session i mars 1962. Rådet beslöt då för sin del, att tidskriften
skulle fortsatt utgivas med bibehållet omfång och oförändrad periodicitet.
Några mera avsevärda kostnadsreduktioner är enligt delegationen under
sådana omständigheter icke att förvänta.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 29 framställda förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1963/64 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i kostnaderna
för tidskriften Nordisk Kontakt ett förslagsanslag av
45 000 kr.

15 :o) Pensioner åt f. d. riksdagsmän. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
under punkten 30 framställda förslag hemställer utskottet,

alt riksdagen må för budgetåret 1963/64 anvisa till Pensioner
åt f. d. riksdagsmän ett förslagsanslag av 1 680 000 kr.

16 :o) Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän. Under punkten 31 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1963/64 till Pensioner
åt efterlevande till riksdagsmän anvisa ett förslagsanslag av 435 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbeloppet
till 535 000 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1963/64 anvisa till Pensioner
åt efterlevande till riksdagsmän ett förslagsanslag av
535 000 kr.

17:o) Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts under punkten 32 framställda förslag hemställer utskottet,

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

21

att riksdagen må för budgetåret 1963/64 anvisa till Pensioner
åt f. d. befattningshavare m. fl. ett förslagsanslag av
1 025 000 kr.

18 :o) Pensioner åt efterlevande till befattningshavare. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkten 33 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1963/64 anvisa till Pensioner
åt efterlevande till befattningshavare ett förslagsanslag
av 125 000 kr.

19:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkten 34 framställda
förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1963/64 anvisa till Ersättning
till statens allmänna fastighetsfond: Bgggnadsstgrelsens
delfond ett förslagsanslag av 120 000 kr.

20 :o) Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkten 35 framställda förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1963/64 anvisa till Vinstutlottning
i samband med ungdomens lönsparande ett förslagsanslag
av 900 000 kr.

21 :o) Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande. Under punkten
36 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1963/64 till
Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande anvisa ett förslagsanslag
av 1 500 000 kr. Riksgäldsfullmäktige har i sin framställning föreslagit
viss komplettering av reglerna för beräkningen av vinstsumman.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet
till 2 500 000 kr.

Utskottet, som inte har någon erinran mot den av riksgäldsfullmäktige
föreslagna kompletteringen av reglerna för beräkningen av vinstsumman,
får med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1963/64 anvisa till Vinstutlottning
i samband med allmänt lönsparande ett förslagsanslag
av 2 500 000 kr.

22 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkterna 37—39 framställda förslag hemställer
utskottet,

22

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

att riksdagen må för budgetåret 1963/64 anvisa

a) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ett
förslagsanslag av 10 000 kr.;

b) till Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen
m. m. ett förslagsanslag av 195 000 kr.;

c) till Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen
ett förslagsanslag av 600 000 kr.

Slutsumman av huvudtiteln för riksdagen och dess verk m. m. kommer
vid bifall till vad utskottet samt till vad det sammansatta konstitutions-,
banko- och första lagutskottet i dess betänkande nr 2 sålunda föreslagit att
i riksstaten för budgetåret 1963/64 utgöra 36 107 000 kr., vilket innebär en
ökning i förhållande till gällande riksstat med 4 432 000 kr. samt i förhållande
till det i statsverkspropositionen beräknade beloppet med 1 081 000 kr.
Specifikation av de beräknade utgifterna under huvudtiteln innefattande förslag
till stater är såsom Bilaga 1 fogad vid detta utlåtande.

Stockholm den 14 maj 1963

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke
Larsson, Gorthon, Palm, Mattsson och Lundin;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Sköldin, Berglund, fru Renström-Ingenäs,
herrar Hagnell, Bengtsson i Landskrona, Hyltander och
Börjesson i Falköping.

* Ej närvarande vid justeringen.

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

23

Bilaga 1

Specifikation

till anslagen under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.
för budgetåret 1963/64

Riksdagen

Kronor Kronor

1. Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag

Första kammaren, förslagsvis........................ 5 450 000

Andra kammaren, förslagsvis ....................... 8 450 000 13 900 000

2. Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag .......... 1 750 000

3. Avlöningar till personal, förslagsanslag

Kamrarna och utskotten samt riksdagens kansli (exkl.

vaktpersonal), förslagsvis.......................... 1 885 000

Utrikesnämnden, förslagsvis.......................... 6 000

Övriga avlöningar, förslagsvis......................... 69 000 1 960 000

4. Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag

Utgifter

Tryckpapper, förslagsvis........................... 200 000

Riksdagshandlingar:

Tryckningskostnader, förslagsvis.................. 1 215 000

Bokbinderikostnader, förslagsvis.................. 350 000

Kommittétryck, förslagsvis...................... 10 000

1 775 000

Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1

Försäljning av riksdagstryck......................— 275 000 1 500 000

5. Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag

Uppslagsboken över riksdagens verksamhet............ 40 000

Utgivande av publikationer i anslutning till representationsreformens
100-årsjubileum ...................._ 40 000

80 000

Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1

Försäljning av särskilda publikationer.............. — 1 000 79 000

6. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag
Ridderskapets och adelns protokoll för 1769—1770 års riksdag
(del 27—28), prästeståndets protokoll vid riksdagarna
1719—1720 och 1723 (del 5—6), borgarståndets protokoll
vid 1734 års riksdag (del 5) samt bondeståndets
protokoll vid 1760—1762 års riksdag (del 8)..........

75 100

24

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

Kronor

Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1

Försäljning av ståndsprotokoll....................— 100

7. Kostnader för riksdagens inlerparlamentariska grupp, förslagsanslag ..

8. Övriga omkostnader, förslagsanslag

Reseersättningar, förslagsvis........................ 95 000

Expenser, förslagsvis.............................. 540 000

Riksdagens restaurant, förslagsvis................... 50 000

Övriga utgifter, förslagsvis......................... 40 000

Kronor

75 000
80 000

725 000

Allmänt kyrkomöte

9. Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag...........

550 000

Riksgäldskontoret

10. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för fullmäktige,

förslagsvis ...................................... 53 500

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. 1 161 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis...... 422 000

Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis......... 3 000

Rörligt tillägg, förslagsvis........................... 681 000

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis. 31 500 2 352 000

Specifikation till avlöningsstat för riksgäldskontoret:

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för fullmäktige
I denna post ingår:

arvoden å 6 000 kronor till en var av sju fullmäktige......... 42 000

särskilda arvoden därutöver

till ordföranden............................................ 4 500

> tredje ledamoten av arbetsutskottet..................... 3 500

arvoden å 500 kronor till en var av sju suppleanter......... 3 500 53 500

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat
I denna post ingår:

grundlöner, förslagsvis...................................... 1145 000

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra ordinarie
tjänst, förslagsvis..................................... 6 550

tilläggsarvode till riksgäldsdirektören.......................... 6 000

arvode till riksgäldsdirektörens ersättare ...................... 3 450 1161000

Avlöningar till icke-ordinarie personal in. in.

I denna post ingår:

grundlöner, förslagsvis ...................................... 420 000

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra ordinarie
tjänst, förslagsvis..................................... 1000

övertidsersättning för ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis................................................ 1 000 422 000

Arvoden och särskilda ersättningar

Under denna rubrik har medel beräknats för följande utgifter: gratifikationer

eller belöningar, förslagsvis ..................... 2 000

gottgörelse enligt 18 § 1 mom. andra stycket avlöningsreglemen tet

för riksdagens verk. förslagsvis.......................... 1000 3 qqq

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

25

Kronor

11. Kostnader vid emission av slaisldn m. m., förslagsanslag

Obligationspapper, förslagsvis........................ 5 000

Värdepapperstryck, förslagsvis ......................... 150 000

Annonsering m. m., förslagsvis...................... 1 000 000

Vinstutlottning å premielånen, förslagsvis ............ 40 000

1 195 000

Särskilda uppbördsraedel

Förvaringsavgifter................................ — 5 000

12. Övriga omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis ........... 10 000

Reseersättningar, förslagsvis......................... 10 000

Expenser, förslagsvis............................... 225 000

Publikationstryck, förslagsvis.................. 12 100

Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1

Försäljning av publikationer................ —100 12 000

Övriga utgifter, förslagsvis.......................... 18 000

Riksdagens ekonomibyrå

13. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. 345 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis ...... 415 000

Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis1......... 1 000

Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 327 000

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis . 15 000

1 103 000

Särskilda uppbördsmedel
Ersättning för utlånad personal.................... — 45 000

14. Omkostnader, förslagsanslag
Utgifter:

Sjukvård m. m., förslagsvis.......................... 2 000

Reparationer och underhåll av riksdagshuset m. m., förslagsvis
........................................ 175 000

Expenser, förslagsvis ............................... 300 000

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 13 000

490 000

Särskilda uppbördsmedel
Influtna hyror.................................. — 25 000

* Under denna rubrik har medel beräknats för gratifikationer eller belöningar
relse enligt 18 S 1 mom. andra stycket avlöningsrcglcmentet för riksdagens verk.

Kronor

1 190 000

275 000

1 058 000

465 000
samt gotlgö -

26

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

Kronor Kronor

Riksdagsbiblioteket

15. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter, förslagsvis 1 800

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis 165 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis ....... 230 200

Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 168 000

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis .. 8 000 573 000

16. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis........................... 1 000

Expenser, förslagsvis................................. 32 000

Publikationstryck, förslagsvis.......................... 15 000

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 12 000 60 000

17. Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag1..................... 135 000

Justitieombudsmannen och hans expedition

18. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . .. 324 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 75 000

Rörligt tillägg, förslagsvis............................. 162 000

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis .. 8 000 556 000

19. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis........................... 900

Reseersättningar, förslagsvis........................... 5 000

Expenser, förslagsvis................................ 26 000

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 100 32 000

20. Utgivande av register till justitieombudsmannens ämbetsberättelser,

reservationsanslag .............................................. 5 000

Militieombudsmanncn och hans expedition

21. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... 204 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 20 000

Rörligt tillägg, förslagsvis............................. 96 000

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis .. 4 000 324 000

22. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis ............................ 900

Reseersättningar, förslagsvis........................... 14 000

Expenser, förslagsvis................................. 13 000

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 100 28 000

komplettering av bibliotekets samlingar av porträtt av riksdagsledamöter (bankoutsk. uti.
nr 19/1947).

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963 27

Kronor Kronor

Riksdagens revisorer och deras kansli

23. Arvoden till revisorerna, förslagsanslag

Arvoden, förslagsvis........................................... 45 000

24. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis.... 40 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 135 000

Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 75 500

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis 3 500 254 000

25. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m , förslagsvis............................ 400

Reseersättningar, förslagsvis .......................... 20 000

Expenser, förslagsvis................................. 7 500

Övriga utgifter, förslagsvis............................_100 28 000

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli

26. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Arvoden, för deltagande i sammanträden, förslagsvis...... 3 000

Arvode till sekreteraren och kanslichefen, förslagsvis .... 40 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 127 000

Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 52 000

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis .. 2 000 224 000

27. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis ............................ 1 000

Reseersättningar, förslagsvis ............................ 30 000

Expenser, förslagsvis.................................... 35 000

Övriga utgifter, förslagsvis.............................. 20 000 86 000

28. Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag
Utgifter:

Arvoden till gemensam personal, kostnader för utredningar

m. m , förslagsvis.................................... 15 000

Tryckningskostnader för rådets förhandlingar, förslagsvis .. 42 000

Informationsmaterial, förslagsvis ........................ 3 500

Reseersättningar m. m., förslagsvis...................... 2 600

63 100

Särskilda uppbörds medel

Övriga nordiska länders andelar i utgifterna.............. — 1001 63 000

1 Formellt belopp.

28

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

29. Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt, förslagsanslag
Utgifter:

Kostnader för utgivande av Nordisk Kontakt, förslagsvis 45 200

Särskilda uppbördsmedel

Övriga nordiska länders andelar i utgifterna...... 1 100

Försäljning av Nordisk Kontakt.................. 1100 — 200

Pensioner

30. Pensioner dt /. d. riksdagsmän, förslagsanslag ..................

31. Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag..........

32. Pensioner dl f. d. befattningshavare, förslagsanslag................

33. Pensioner dl efterlevande till befattningshavare, förslagsanslag........

Diverse

34. Ersättning till statens allmänna fastighets/ond:

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......................

35. Vinstutlotlning i samband med ungdomens lönsparande, förslagsanslag

36. Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande, förslagsanslag ..

37. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag......

38. Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. m., förslags anslag

....................................................

39. Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen, förslags anslag

....................................................

Summa

45 000

1 680 000
535 000
1 025 000
125 000

120 000
900 000
2 500 000
10 000

195 000

600 000
36 107 000

1 Formellt belopp.

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

29

Bilaga 2

Till herrar fullmäktige i riksgäldskontoret

Sedan riksdagen den 14 december 1960 beslutat i princip godkänna ett
av Kommittén för firande av representationsreformens 100-årsjubileum
framlagt förslag till publikationer i anledning av jubileet samt uppdragit
åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i enlighet med de av kommittén uppdragna
riktlinjerna föranstalta om utgivning av det föreslagna jubileumsverket,
har fullmäktige uppdragit åt kommittén att vidtaga alla för utgivningen
erforderliga åtgärder, varvid fullmäktige förutsattes komma att fortlöpande
hållas underrättade om utgivningsarbetets fortgång och eventuella
förskjutningar i de beräknade kostnaderna. I anledning härav får kommittén
nu avgiva berättelse över sin verksamhet under åren 1961 och 1962.

Ledningen av arbetet med jubileumsverket har, såsom i kommitténs publikationsprogram
förordades, anförtrotts förre universitetskanslern Arthur
Thomson. Kommitténs befattning med hithörande frågor har i det inledande
skedet kunnat begränsas till två sammanträden, hållna den 14 december
1961 och den 13 november 1962, då kommittén tagit ställning till
viktigare principfrågor och spörsmål av ekonomisk innebörd. I fråga om
författarvalet, närmare överväganden rörande de olika skrifternas innehåll,
omfång och disposition samt innebörden och utformningen av de med författarna
träffade avtalen hänvisas till universitetskansler Thomsons här i
avskrift bilagda skrivelse till kommittén den 13 november 1962.

Kostnaderna för åren 1961 och 1962 framgår av nedanstående samman -

ställning.

1961

Arvode till redaktören .................................... 1 000: —

» » redaktionssekreteraren .......................... 5 000: —

» » författaren av bibliografien och registren ........ 1 000: —

Resekostnader ............................................ 45: 50

Summa kronor 7 045: 50

1962

Arvode till redaktören .................................... 2 000: —

» » redaktionssekreteraren .......................... 5 000: —

» » författaren av bibliografien och registren.......... 1 000: —

Ersättning till biträde åt författaren av bibliografien och registren 4 673: 10

Resekostnader ............................................ 57: 40

Ersättning till pastorsexpedition för uppgifter, erforderliga för

registret till »Sveriges riksdag» .................. 10: —

Summa kronor 12 740:50

Stockholm den 13 november 1962

För Kommittén för firande av representationsreformens
100-årsjubileum

FRIDOLF THAPPER

Sune K. Johansson

30

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

Till Kommittén för firande av representationsreformens 100-årsjubileum

I det av kommittén för firande av representationsreformens 100-årsjubileum
framlagda förslaget till publikationer i anledning av jubileet angavs
problemställning, huvudinnehåll och ungefärligt omfång för de planerade
skrifterna. Närmare överväganden rörande de olika avhandlingarnas innehåll
och disposition skulle ankomma på vederbörande författare i samråd
med ledaren av det fortsatta arbetet med publikationsserien (redaktören).
Förslag beträffande författare till skrifterna hade diskuterats inom kommittén,
men ett avgörande inflytande på författarvalet förutsattes tillkomma redaktören.

I anledning härav har alltsedan årsskiftet 1960—1961 förhandlingar förts
i syfte att till arbetet knyta de för de olika uppgifterna bäst skickade krafterna,
varjämte förberedande kontakter tagits med vissa företag angående
tryckningen av det planerade jubileumsverket. Redan i slutet av år 1961 hade,
såsom redovisades vid kommitténs sammanträde den 14 december 1961,
preliminära överenskommelser träffats med huvudparten av de tilltänkta författarna.
De diskussioner, som härefter ägt rum angående de olika avsnittens
detaljutformning, har föranlett några smärre avvikelser från det ursprungliga
publikationsprogrammet. Om uppgörelserna, som preciserats i här bilagda,
av respektive författare godkända avtalsförslag,1 må anföras följande.

Den politiska utvecklingen 1866—1965

Denna del kommer att inledas med ett av professor Sten Carlsson författat
avsnitt, som skall utgöra introduktion till verket i övrigt och ge en skildring
av den sociala bakgrunden med beaktande av de ekonomiska aspekterna.
Huvudvikten kommer att läggas vid den sociala utvecklingen, och avsnittets
omfång har maximerats till 14 ark eller 224 sidor.

I här ifrågavarande volym skall vidare behandlas frågorna om valrätt och
valsätt, partiväsende m. m. Någon ändring i publikationsprogrammet förutsättes
icke härutinnan, men skildringen av partiväsendet måste utformas
med hänsynstagande till att vissa hithörande spörsmål kommer att upptagas
även i avhandlingen om riksdagens arbetsformer. Författare blir rektorn, docenten
Lars G. Sköld, som för sin framställning disponerar maximalt 17 ark
eller 272 sidor. Det för skriften om den politiska utvecklingen 1866—1965
angivna totala sidantalet, 500, skulle sålunda icke behöva överskridas.

Parlamentarismens utveckling

Docenten Gunnar Gerdner kommer att författa skildringen av parlamentarismens
utveckling. Gjorda överväganden har givit vid handen, att det torde
bli ofrånkomligt att begränsa den del av framställningen, som avser parlamentarismens
utveckling efter år 1932, till en skissartad översikt med hänsyn
till att tillräckligt material för en mera djupgående undersökning ännu
icke föreligger.

Avsnittet om decharge-, interpellations- och frågeinstituten inkluderas i
avtalsförslaget i den del Gerdner skriver men kan, om denne efter ytterligare
överväganden så påfordrar, komma att anförtros annan författare.

Frågan om folkomröstningsinstitutet behandlas av docenten Gunnar Wallin.

Här uteslutna.

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

31

Enligt publikationsprogrammet skulle i delen om parlamentarismens utveckling
också ingå ett avsnitt om riksdagen och förvaltningen, närmast avsett
att belysa tillämpningen och tolkningen av § 90 regeringsformen. Det har
emellertid befunnits lämpligare att upptaga sistnämnda spörsmål till behandling
i skriften om riksdagens arbetsformer.

Enligt avtalsförslaget får Gerdner disponera högst 26 ark eller 416 sidor,
varav 5 ark eller SO sidor för avsnittet om decharge-, interpellations- och frågeinstituten.
Wallins skildring av folkomröstningsinstitutet skulle omfatta
högst 5 ark eller 80 sidor, varför även delen om parlamentarismens utveckling
kommer att hållas inom det anslagna utrymmet av maximalt 500 sidor.

Tvåkammar systemets funktion

Författandet av denna skrift kommer att uppdragas åt docenten Olle Nyman.
Beträffande vissa av de i denna undersökning ingående frågorna avses
en sådan avgränsning skola ske, att de olika institutens återverkningar på
förhållandet mellan kamrarna behandlas av Nyman medan själva praxis tas
upp i delen om riksdagens arbetsformer. Omfånget har fixerats till 12 ark
eller 192 sidor och ligger alltså inom den angivna ramen, 200 sidor.

Riksdagens arbetsformer

Professor Nils Stjernquist har åtagit sig att utarbeta den planerade framställningen
rörande riksdagens arbetsformer. Då riksdagsbeslut i anledning
av författningsutredningens väntade förslag icke kan föreligga i sådan tid,
att det blir möjligt att vid skriftens författande taga hänsyn till av utredningen
föreslagna nya bestämmelser, kommer skriften endast att behandla
nu rådande förhållanden. Omfånget har dock — bl. a. med beaktande av
vad tidigare anförts angående ett överförande till denna avhandling av vissa
arbetsuppgifter — befunnits böra fixeras till i publikationsprogrammet angivet
maximum, 25 ark eller 400 sidor.

Bibliografien över skrifter rörande riksdagen

Överbibliotekarien Lars Frykholm har påbörjat arbetet med bibliografien.
Sålunda har de i »Sveriges riksdag» redovisade litteraturöversikterna genomgåtts,
likaså Svensk historisk bibliografi t. o. m. år 1935.

Register till »Sveriges riksdag» m. m.

Redan i juli månad innevarande år hade överbibliotekarien Frykholm uppgjort
ett av lösa lappar bestående manuskript till register till »Sveriges riksdag»,
och utskriften beräknas bli färdigställd under loppet av år 1963.

Även registren till skrifter i samband med representationsreformens 100-ärsjubileum och regeringsformens 150-årsjubileum kommer att utarbetas av
Frykholm. Arbetet med dessa register har ännu icke påbörjats.

För att de planerade skrifterna med säkerhet skall kunna föreligga i tryck
våren 1966, då jubileumsfestligheterna avses skola äga rum, har med författarna
avtalats att manuskripten till de olika avsnitten skall avlämnas successivt
under tiden den 1 januari—30 juni 1965. Under förutsättning att
detta tidsschema hålles torde det även bii möjligt alt till våren 1966 färdigställa
den volym, som innehåller bibliografien över skrifter rörande riksdagen
samt registren till skrifter i samband med representationsreformens 100-ärsjubileum och regeringsformens 150-årsjubileum.

De med författarna träffade ekonomiska uppgörelserna har i huvudsak
kunnat hållas inom den ram som angivits i kommitténs förslag.

32

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1963

Såsom författarhonorar räknade kommittén med som regel högst 700
kronor per ark. I de föreliggande avtalsförslagen har arvodet beräknats efter
detta å-pris beträffande samtliga avhandlingar utom det förhållandevis korta
inledande avsnitt, som ingår i volymen om den politiska utvecklingen 1866—
1965 och kommer att författas av professor Sten Carlsson. Det för nämnda
avsnitt överenskomna arvodet utgör 16 800 kronor, motsvarande 1 200 kronor
per ark. I avtalet med docenten Gerdner har intagits en bestämmelse av
innebörd, att det efter 700 kronor per ark beräknade honoraret skall minskas
i viss omfattning i den mån ersättning utgår för avstådda löneförmåner under
tjänstledighet för arbetet med avhandlingen om parlamentarismens utveckling.
Grunderna för denna reducering skall fastställas i samband med
att kommittén lämnar Gerdner medgivande att söka tjänstledighet. Professor
Stjemquist och rektor Sköld har i avtalen tillförsäkrats möjligheter att
— efter medgivande av redaktören och i den utsträckning denne prövar skäligt
—- på kommitténs bekostnad anlita arbetskraft för speciella, mera omfattande
forsknings- och utredningsuppgifter, som kräves för deras avhandlingar.
För dylika utgifter har i kostnadsberäkningen för jubileumsverket
upptagits ett belopp av 10 000 kronor.

I enlighet med vad som förutsattes i publikationsprogrammet har arvodet
till överbibliotekarien Frykholm för bibliografien och registren fastställts till
sammanlagt 4 000 kronor, varjämte ersättning skall utgå för avstådda löneförmåner,
om Frykholm efter medgivande av kommittén begär och erhåller
någon kortare tjänstledighet för arbetets bedrivande. Av de till 12 000 kronor
beräknade kostnaderna för erforderligt biträde åt Frykholm har hittills utbetalts
kronor 4 673: 10.

Stockholm den 13 november 1962

A. THOMSON

Sune K. Johansson

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630615