Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963

1

Nr 2

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret
till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 51 av det för nämnda verk
gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges
berättelse till 1962 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande
instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1963

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÄHLE

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Schmidt, Gustaf Henry Hansson,
Ake Larsson, Gorthon, Augustsson och Mattsson;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Persson i Appuna, Berglund,
fru Renström-Ingenäs, herrar Hansson i önnarp, Carlsson i Stockholm och
Nordgren.

1 It i h ang till riksdagens protokoll 1963. 8 samt. Nr 2

i t i. v

•»<;_ . • . U.M f

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963

3

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till riksdagen

Fullmäktige i riksgäldskontoret får härmed jämlikt § 51 av det för verket
gällande reglementet avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och
förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till
1962 års riksdag avgavs.

Vid mitten av december 1962 utkom riksgäldskontorets årsbok för budgetåret
1961/62, innehållande text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets
verksamhet jämte vissa uppgifter även för tiden efter budgetårets
utgång. Beträffande nämnda period torde fullmäktige få hänvisa
till årsboken; i det följande lämnas sålunda allenast en kompletterande översikt
över riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1962.

Statsverkets utgiftsöverskott för driftbudgeten och transaktioner vid sidan
av riksstaten uppgick under andra halvåret 1962 till 1 077 mkr. För
täckande härav återlämnade riksgäldskontoret till statsverket 1 075 mkr av
statsverkets i riksgäldskontoret innestående kassabehållningar. Riksgäldskontorets
nettoutgifter för kapitalbudgeten utgjorde 710 mkr, under det att
återbetalningarna å rörliga krediter översteg utbetalningarna med 59 mkr.
Det totala statliga utgiftsöverskottet under andra halvåret 1962 uppgick till
1 731 mkr.

Dessa utgifter finansierades helt genom upplåning. Statsskulden steg under
andra halvåret 1962 med 1 751 mkr till 21 325 mkr den 31 december 1962.

Under andra halvåret 1962 emitterade riksgäldskontoret tre korta obligationslån
på sammanlagt 900 mkr. Å lånen hade vid årsskiftet influtit 669
mkr, varav 450 mkr från affärsbankerna och 200 mkr från riksbanken. Upplåningen
i övrigt skedde huvudsakligen mot skattkammarväxlar med netto
960 mkr och i form av dagslån från affärsbankerna med netto 97 mkr och
från postgirokontoret med netto 55 mkr Under halvåret inlöstes 50 mkr korta
statsskuldförbindelser.

Riksgäldskontorets ställning vid slutet av år 1962 framgår av det såsom
bilaga 1 till denna berättelse fogade sammandraget av balansräkningen, utvisande
de förändringar i riksgäldskontorets tillgångar och skulder, som ägt
rum under andra halvåret 1962. I bilaga 2 lämnas en sammanställning a\
statens lånebehov och detta lånebehovs täckning under kalenderåren 1960—
1962 med beloppen fördelade på halvår.

I det följande redogöres närmare för rörelsen under andra halvåret 1962.

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster under tiden
1 juli—31 december 1962

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster under andra halvåret 1962
(netto i mkr) sammanfattas här nedan under sina huvudrubriker, varjämte
för jämförelse intagits siffror för andra halvåret 1961.
tf Ilihang till riksdagens protokoll 1963. 8 samt. Nr 2

4

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963

Kassaförstärkning åt statsverket..........

Till statsverket återlämnad kassabehållning

Kapitalbudgeten........................

Rörliga krediter ........................

Övriga konton..........................

Upplåning..............................

Kassaökning ..........................

Summa

1/7—31/12 1962 1/7—31/12 1961

Utgifter

Inkomster

Utgifter

Inkomster

—

—

1 120

—

1075

—

—

—

*749

—

*856

—

—

59

44

—

—

36

—

26

—

1 751

—

2 001

22

—

7

—

1846

1846

2 027

2 027

Kassabehållning från och kassaförstärkning åt statsverket

Riksgäldskontorets fordran hos statsverket på grund av utbetalda kassaförstärkningar,
som vid ingången av år 1962 utgjorde 1 645 mkr, har förbytts
i en skuld till statsverket på grund av överlämnade kassabehållningar
på 725 mkr per den 31 december 1962. Genom riksrevisionsverket har statsverket
under år 1962 till riksgäldskontoret överlämnat 1 870 mkr, varjämte
500 mkr tillgodoförts statsverket i samband med att riksbanken genom ianspråktagande
av på kursdifferenskontot innestående ackumulerad riksbanksvinst
avskrivit 500 mkr å riksbankens fordran på svenska staten, varvid
skattkammarväxlar på detta belopp utan likvid överlämnats till riksgäldskontoret
(BoU:s uti. nr 13/1962). Riksgäldskontorets skuld för av statsverket
överlämnad kassabehållning uppgick den 30 juni 1962 till 1 800 mkr och
minskade under andra halvåret 1962 med 1 075 mkr.

Kapitalbudgeten

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster å investeringsbemyndigandena
för de olika kapitalfonderna under andra halvåret 1962 fördelar sig på följande
sätt:

Nettoutgifter:

Televerkets fond ..........................

Statens järnvägars fond ...................

Statens vattenfallsverks fond...............

Domänverkets fond.......................

Luftfartsfonden...........................

Försvarets fonder.........................

Statens utlåningsfonder....................

Fonden för statens aktier .................

Fonden för förlag till statsverket .........

Nettoinkomster:

Fonden för låneunderstöd .................

Fonden för kreditgivning till utlandet......

Fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster

Mkr

20

58

126

2

8

12

375

186

3

789

5

33

1

40

»749

1 Bokföringsmässigt belopp.

Netto

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963

5

I nettoutgifterna till statens utlåningsfonder ingår nyinvesteringar i lånefonden
för bostadsbyggande med 380 mkr. Under fonden för låneunderstöd
redovisas bl. a. utgifter för räntefria lån till bostadsbyggande med 16 mkr
samt inkomster på 23 mkr på grund av återbetalning å ett till LKAB tidigare
lämnat lån å 100 mkr. I det under fonden för statens aktier redovisade beloppet
ingår bl. a. 130 mkr för teckning av aktier i ASSI och 50 mkr för
teckning av aktier i AB Svensk Exportkredit.

Rörliga krediter

Riksgäldskontorets fordran för utbetalningar till vissa myndigheter å för
dem jämlikt riksdagens beslut i riksgäldskontoret öppnade rörliga krediter,
som den 30 juni 1962 utgjorde 736,70 mkr, minskade under andra halvåret
1962 med 58,70 mkr till 678,00 mkr per den 31 december 1962 på sätt framgår
av följande sammanställning:

Myndighet m. fl.

Telestyrelsen..............

Järnvägsstyrelsen..........

Vattenfallsstyrelsen........

Domänstyrelsen...........

Luftfartsstyrelsen..........

Försvarets fabriksstyrelse ..
Marinverkstäderna i

Stockholm..............

Överstyrelsen för ekonomisk

försvarsberedskap........

Svenska Reproduktions AB

Karlskronavarvet AB......

Svenska Tobaks AB........

AB Vin- och spritcentralen
Svensk spannmålshandel,

ekonomisk förening......

Norrbottens järnverk AB ..

Kungl. Maj:t..............

Summa

Med-

Räntefot

Ute-

77—s7i»

1962

Ute-

givna

fr. o. m.

stående

Utbe-

Återbe-

stående

högsta

3/. 1962

belopp

talda

talda

belopp

kredit

*

den s%

belopp

belopp

den s7ia

mkr

1962

mkr

mkr

mkr

1962

mkr

55,0

4 V.

>

_

—

—

—

150,0

10,00

170,00

175,00

5,00

100,0

>

80,00

40,00

45,00

75,00

80,0

>

53,00

18,00

71,00

—

3,0

>

—

—

—

—

15,0

I

—

—

—

5,0

»

—

—

—

—

1 740,0

>

520,00

5,00

—

525,00

0,7

*57.

0,70

—

0,70

—

8,0

57.

—

•—

—

—

10,0

>

—

—

—

—

10,0

»

—

—

—

—

■ 190,0

»

67,00

45,00

43,00

69,00

75,0

>

6,00

46,00

48,00

4,00

3 5,0

—

—

—

—

—

1446,7

736,70

324,00

382,70

678,00

i. s Kungl. Maj:t har medgivit, att krediten må disponeras intill resp. 540 och 140 mkr.

3 För oförutsedda kapitalmedelsutgifter av katastrofnatur (prop. nr 308/46). * Fr. o. m. 7, 1962.

Riksgäldskontorets upplåning under andra halvåret 1962

Av efterföljande sammanställning framgår förändringarna i statsskuldens
sammansättning under andra halvåret 1962.

6 Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963

Räntelöpande obligationslån ..............

30/6 1962
Mkr

11847

31/12 1962
Mkr

12 516

F''örändring

Mkr

+ 669

Premieobligationslån......................

Statsskuldförbindelser ....................

2 252

1 333

2 252

1 282

50

Sparobligationer (äldre emissioner)..........

4

3

—

1

Sparobligationer av år 1960 (Spar 60)......

159

161

+

2

Sparobligationer av år 1961 (Spar 61)......

69

72

+

3

Av staten övertagna lån..................

13

12

—

1

Prisutjämningsavgifter vid export av träva-ror m. m.............................

34

30

4

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.

646

626

—

20

Kortfristig upplåning hos banker ..........

—

152

+

152

Tillfälliga depositioner ....................

—

42

+

42

Skattkammarväxlar ......................

3 216

4176

+

960

Summa

19 574

21 325

+

1751

Därav:

Fonderad statsskuld......................

15 062

15 064

+

2

Tillfällig statsskuld ......................

4 512

6 261

+

1 749

De viktigaste förändringarna i statsskulden under andra halvåret 1962
framgår av följande redogörelser.

Räntelöpande obligationslån

Statens skuld för utgivna räntelöpande obligationer uppgick den

30 juni 1962 till........................................

Under andra halvåret 1962 ökade denna skuld genom försäljning
å följande obligationslån

1962 års 4 Va % lån av 18/8 (4 år 9 mån.) 300 000 000

1962 » 4 3/8% » » 6/9 (ca 3 år 9 mån.) 300 000 000

1963 » 4,3 % » » 12/1 (ca 2 » 4 » ) 68 730 000

Skulden utgjorde den 31 december 1962 ....................

1962 års 4 1/2 % statslån av den 18/8

I syfte att binda viss del av bankernas likvida medel och samtidigt tillgodose
deras placeringsbehov beslöt fullmäktige den 2 augusti 1962 att till
teckning utbjuda 200 000 000 kr av ett 4 1/2 % obligationslån, dagtecknat
den 18 augusti 1962 och förfallande till betalning den 18 maj 1967 (löptiden
sålunda 4 år och 9 månader). Obligationerna, som finns i valörerna 100 000,
50 000 och 10 000 kr, åtföljs av räntekuponger förfallande den 18 augusti
1963—1966 samt den 18 maj 1967. Den sista kupongen avser nio månaders
ränta. Lånet var i första hand avsett för affärsbankerna och utbjöds till teckning
under endast en dag, den 3 augusti 1962, med rätt för riksgäldskontoret
att avbryta teckningen ävensom att reducera tecknade belopp. Försälj -

Kronor

11 847 395 670

+ 668 730 000
12 516 125 670

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963

7

ningskursen var pari. Likvid för tecknade obligationer skulle erläggas under
tiden 13—31 augusti 1962 och skulle få ske även medelst skattkammarväxlar,
som köpts senast den 1 augusti 1962, varvid returdiskonto skulle beräknas
efter samma diskontosats, som tillämpats vid ifrågavarande växels
försäljning.

Lånet emitterades under medverkan av riksbanken, affärsbankerna m. fl.
fondkommissionärer, vilka erhöll en provision av 0,1 % å tecknat och tilldelat
nominellt belopp, som förmedlades för kunds räkning.

Vid teckningstidens utgång hade tecknats sammanlagt 300 580 000 kr,
varför en kraftig reducering av tecknade belopp vidtogs.

Möjligheten att erlägga likvid medelst förtidsinlösen av skattkammarväxlar
begagnades icke, utan hela det tilldelade beloppet, 200 mkr, likviderades
kontant.

Utöver detta belopp övertogs obligationer å nom. 100 000 000 kr av riksbanken,
varför lånets totalbelopp blev 300 000 000 kr.

De tilldelade beloppens fördelning på olika grupper av tecknare framgår
av nedanstående sammanställning:

Riksbanken..................................

Postgirokontoret..............................

Affärsbanker..................................

Sparbanker ..................................

Övriga kreditinrättningar......................

Fonder, stiftelser etc. som ej förvaltas av statsinstitutioner
..................................

Enskilda personer (5 st.) ......................

Mkr

100,00

8,00

190,42

0,50

1,00

0,01

0,07

300,00

Den influtna lånevalutan redovisas enligt följande:

Nominellt

belopp

kr

Provision

kr

Influtet

belopp

kr

300 000 000

1 540 299 998 460

Kurs

%

99,999

Effektiv

räntefot

%

4,500

1962 års 4 3/8 % statslån av den 6/9

Den 16 augusti 1962 beslöt fullmäktige i samma syfte som för föregående
lån att till försäljning utbjuda 200 000 000 kr av ett 4 3/8 % obligationslån,
daterat den 6 september 1962 och förfallande till inlösen den 18 maj 1966
(löptid sålunda ca 3 år och 9 månader). Obligationerna, som finns i valörerna
100 000, 50 000 och 10 000 kr, åtföljs av räntekuponger förfallande den 6
september 1963—1965 samt den 18 maj 1966. Den sista kupongen avser 252
dagars ränta. Teckningstidcn begränsades till en dag, den 17 augusti 1962,
med rätt för riksgäldskontoret att avbryta teckningen ävensom att reducera
tecknade belopp. Försäljningskursen var pari. Likvid för tecknade obliga -

8

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963

tioner skulle erläggas under tiden 23 augusti—12 september 1962. Likvid
tick ske även medelst skattkammarväxlar, varvid returdiskontot skulle beräknas
efter den diskontosats, som tillämpades då växeln såldes, dock högst
4 3/8%. Vid tidigare tillfällen har vid likvid medelst skattkammarväxlar
växelinnehavaren i samtliga fall fått erlägga returdiskonto efter den diskontosats,
som tillämpades då växeln i fråga såldes.

Provision skulle utgå med 0,1 % på likviderat nominellt belopp, som av
vid lånets försäljning medverkande kreditinrättningar m. fl. — riksbanken
och affärsbanker m. fl. fondkommissionärer — förmedlades för kunds räkning.

Vid teckningstidens utgång hade tecknats sammanlagt 293 460 000 kr, varför
en kraftig reducering av tecknade belopp vidtogs.

Av det tilldelade beloppet, 200 mkr, likviderades 178 mkr kontant och 22
mkr genom förtidsinlösen av skattkammarväxlar per 15/9 1962 och 30/4
1963.

Utöver ovanstående tilldelade belopp övertogs obligationer å nominellt
100 000 000 kr av riksbanken, varför lånets totalbelopp blev 300 000 000 kr.

De tilldelade beloppens fördelning på olika grupper av tecknare framgår av

nedanstående sammanställning:

Mkr

Riksbanken .................................. 100,00

Postgirokontoret.............................. 7(60

Affärsbanker.................................. 190,94

Sparbanker .................................. ^30

Försäkringsanstalter (liv-, sak- och pensionsförsäkring)
........................................ 0,10

Enskilda personer (4 st.)...................... 0,06

300,00

Den influtna lånevalutan redovisas enligt följande:

Nominellt

belopp

kr

300 000 000

Provision Influtet Kurs

belopp

kr kr %

1 450 299 998 550 100 000

Effektiv

räntefot

%

4,375

1963 års 4,3 % statslån av den 12/1

I syfte att ersätta viss del av riksgäldskontorets stora säsongmässiga upplåning
i riksbanken under december månad med lån i marknaden beslöt
fullmäktige den 13 december 1962 att till teckning utbjuda 200 000 000 kr
av ett 4,3 % obligationslån, dagtecknat den 12 januari 1963 och förfallande
till betalning den 18 maj 1965 (löptiden sålunda ca 2 år 4 månader). Obligationerna,
som utges i valörerna 100 000, 50 000 och 10 000 kr, åtföljs av
räntekuponger förfallande den 12 januari 1964—1965 samt den 18 maj 1965.
Den sista kupongen avser 126 dagars ränta. Lånet var i första hand avsett

9

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963

för bankerna och utbjöds till teckning den 14—15 december 1962, med rätt
för riksgäldskontoret att avbryta teckningen ävensom att reducera tecknade
belopp Försäljningskur sen var pari. Likvid för tecknade obligationer skulle
erläggas under tiden 18 december 1962-12 januari 1963 och skulle få ske
även medelst skattkammarväxlar, varvid returdiskontot skulle beräknas i
varje särskilt fall efter samma diskontosats, som av riksgäldskontoret till lämpats

vid växelns försäljning, dock högst 4,3 %•

Lånet emitterades under medverkan av riksbanken, affärsbankerna m. 11.
fondkommissionärer mot en provision av 0,1 % å tecknat och tilldelat nominellt
belopp, som förmedlades för kunds räkning.

Vid teckningstidens utgång hade tecknats sammanlagt 266 660 000 kr, varför
en kraftig reducering vidtogs.

Av det tilldelade beloppet, 200 mkr, hade den 31 december 1962 likviderats
68,73 mkr varav 59,58 mkr kontant och 9,15 mkr genom förtidsinlösen

av skattkammarväxlar per 15/5 1963.

Utöver ovanstående tilldelade belopp övertog riksbanken obligationer a
nominellt 100 000 000 kr, vilka likviderades i januari 1963. Lånets totalbelopp
blir sålunda 300 000 000 kr.

Statsskuldförbindelser

Statens skuld på grund av upplåning mot statsskuldförbindelser utgjorde
den 30 juni 1962 1 332 745 200 kr.

Under andra halvåret inlöstes följande statsskuldförbindelser

Belopp kr.

Förfallodag

Ränte-fot %

Utfärdade

50 000 ......

1/7 1962

3,0

1/7 1937

200 000 ......

.... 15/7 1962

3,0

15/7 1937

50 000 000 ......

.... 1/101962

5,0

28/4 1958

Skulden mot statsskuldförbindelser minskade således under andra halvåret
1962 med 50 250 000 kr till 1 282 495 200 kr per den 31 december 1962.

Sparobligationer (äldre emissioner)

Statens skuld på grund av utgivna sparobligationer av äldre emissioner uppgick
den 30 juni 1962 till 4 085 056: 68 kr. Beloppet har under andra halvåret
1962 minskat genom att obligationer för 778 941: 40 kr inlösts. Å andra sidan
har skulden under samma tid ökat genom kreditering av upplupen ränta
(värdestegring) med 44 836:19 kr och uppgick den 31 december 1962 till
3 350 951: 47 kr.

Sparobligationer av år 1960 (Spar 60)

Riksgäldskontorets skuld på grund av utgivna sparobligationer av år 1960
uppgick den 30 juni 1962 till 158 516 143: 50 kr. Beloppet har under andra
halvåret 1962 minskats genom inlösen av obligationer med 1 263 864 kr. Ä

10

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963

andra sidan har skulden under samma tid ökat med 3 677 547: 75 kr genom
kreditering av upplupen ränta (värdestegring) till 160 929 827:25 kr den
31 december 1962.

Sparobligationer av år 1961 (Spar 61)

Riksgäldskontorets skuld på grund av utgivna sparobligationer av år 1961
uppgick den 30 juni 1962 till 68 923 400 kr. Beloppet har under andra halvåret
1962 minskat genom att obligationer för 212 900 kr har inlösts. Å andra sidan
har skulden under samma tid ökat med 3 263 748: 75 kr, motsvarande ett
års upplupen ränta å 4,75 % å den 1 december 1962 utelöpande kapitalbelopp
(68 710 500 kr), till 71 974 248: 75 kr den 31 december 1962.

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.

Den del av statsskulden, som redovisas under ovanstående

lånegrupp, utgjorde den 30 juni 1962 ....................

Under andra halvåret 1962 ökade denna skuld genom följande
inlåning:

Militära tjänstepensionsfonden ..........................

Allmänna familj epensionsfonden..........................

Exportkreditfonden ............................

Serafimerlasarettets köpeskillingsmedel....................

Å andra sidan minskade skulden enligt följande:

Statens pensionsanstalt (netto)..........................

Skulden utgjorde den 31 december 1962................

Mkr

645,79

0,07

0,19

1,79

0,26 + 2,31

- 22,45

625,65

Kortfristig upplåning hos banker

Riksgäldskontoret upptog under andra halvåret 1962 hos affärsbankerna
och postbanken (postgirokontoret) lån med kort löptid (dagslån) på sätt
framgår av följande sammanställning.

Månad

Ränte-

Upptag-

Återbe-

Netto-

Högsta

Lägsta

Utestå-

1962

fot %

na lån

talda lån

föränd-

saldo

saldo

ende lån

ring un-

under

under

vid slu-

der må-

månaden

månaden

tet av

naden

månaden

mkr

mkr

mkr

mkr

mkr

mkr

Juni .......

Juli .......

. 0,5—3

2 851

2 830

+ 21

1977

18

21

Augusti.....

1—4,5

913

758

+ 155

371

8

176

September .

. 0,5—5

2 290

2 351

— 61

1437

0

115

Oktober ...

. 4,75—5

817

769

+ 48

254

16

163

November .

. 0,5—5

1973

2135

— 162

1530

1

1

December...

. 3—5

1205

1054

+ 151

351

53

152

10 049 9 897 + 152

Summa

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963

11

Tillfälliga depositioner

Riksgäldskontoret har under andra halvåret 1962 vid tre tillfällen upptagit
kortfristiga lån å tillsammans 66 mkr på marknaden utanför banksystemet
till räntor mellan 2 och 4 % och löptider varierande mellan 10 dagar
och 9 månader. Den 31 december 1962 utestod 41,76 mkr.

Skattkammarväxlar

Beloppet av utelöpande skattkammarväxlar utgjorde den 30 juni 1962

3 216,27 mkr och ökade under andra halvåret 1962 med 959,66 mkr till

4 175,93 mkr den 31 december 1962.

Fördelningen av utelöpande växlar per den 30 juni och 31 december 1962
på olika förfallotider ävensom tillämpade diskontosatser framgår av nedanstående
sammanställning.

Utelöpande skattkammarväxlar

den 30 juni 1962 den 31 december 1962

Förfallo-

Diskonto

Mkr

Förfallo-

Diskonto

Mkr

tid

*

tid

%

riksbanken

riksbanken

1/7 1962..........

4

1575,00

3l/l 1963 .........

4

1 300,00

31/7 1962 ........

4

1 000,00

31/1 1963 .........

5

1900,00

marknaden

marknaden

Juli 1962..........

4—5,25

1 24,80

Januari 1963.......

3,5,5,25

75,20

Augusti 1962......

.. 3,25-5,25

19,53

Februari 1963 .....

5,25

0,21

September 1962 ..

.. 3,25-5,25

47,74

Mars 1963 .........

4,5''—5,25

389,48

Oktober 1962......

5

2,85

April 1963 .........

3,9—5,25

105,75

November 1962....

.. 3,75—5,25

27,48

Maj 1963...........

3,75—5,25

203,43

December 1962....

.. 4,25—5,25

23.15

Juni 1963 .........

3,75, 4,1

22,80

Januari 1963......

5,25

0,20

Juli 1963...........

4,1

1,00

Februari 1963 ....

5,25

0,21

September 1963 ...

4,0, 4,1

100,05

Mars 1963 ........

.. 4,5—5,25

389,48

Oktober 1963 .....

4,1

1,0

April 1963 ........

.. 4,5—5,25

54,75

November 1963.....

4,1

77,01

Maj 1963 ........

.. 4.75—5,25

51,08

Summa

3 216,27

Summa

4 175,93

1 Inkl. 0,24 mkr per 30/6 1962.

Följande sammanställning utvisar skattkammarväxelrörelsen för varje
månad under andra halvåret 1962.

Skattkammarväxelrörelsen under andra halvåret 1962 (i mkr)

Månad

Marknaden

Riks-

1962

Juni 30..

Emitte-

rade

In-

lösta

Netto

ban-

ken

Juli......

115,01

19,39

+ 95,62

— 50

Augusti ..

100,00

34,41

+ 65,59

- 350

September

75,00

89,22

- 14,22

- 875

Oktober..

50,85

0,30

+ 50,55

+ 1 125

November

22,50

28,07

- 5,57

- 675

December

177,01

34,32

+ 142,69

+ 1 450

Summa

540,37

205,71

+ 334,66

+ 625

Total

Utelö-

Därav

nettoför-

pande

Marknaden

Öv-

Riks-

ändring

belopp

Affärs-

Post-

banken

banker-

ban-

riga

na

ken

3 216,27

600,34

_

40,93

2 575

+ 45,62

3 261,89

697,34

—

39,55

2 525

- 284,41

2 977,48

778,34

—

24,14

2175

- 889,22

2 088,26

769,34

—

18,92

1300

+ 1175,55

3 263,81

819,34

—

19,47

2 425

- 680,67

2 583,24

820,71

—

12,53

1750

+ 1592,69

4 175,93

966,56

—

9,37

3 200

+ 959,66

12

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963

Riksgäldskontoret har under större delen av andra halvåret 1962 erbjudit
marknaden skattkammarväxlar, varvid löptiden varierat mellan 2 och 12
månader.

De olika försäljningsperioderna med därunder erbjudna förfallotider och
diskontosatser framgår av bilaga 3. I korthet har utvecklingen varit följande.

Efter ett tillfälligt uppehåll i utbudet av skattkammarväxlar under tiden
27/5—3/7 1962 återupptog riksgäldskontoret försäljningen fr. o. m. den 4
juli 1962, varvid erbjöds växlar med endast 2 1/2 och 3 månaders löptid till
2 1/4 % diskonto. Fr. o. in. mitten av juli ökades antalet förfallotider avsevärt
till att omfatta växlar med 2—10 1/2 månaders löptid, vilka erbjöds till
diskontosatser varierande mellan 2 1/4 och 3 3/4 %. Växlar med förfallolider
i mars 1963 erbjöds dock icke. Under september utbjöds endast växlar
förfallande november 1962—januari 1963. Diskontosatsen för dessa växlar
var 3 och 3 1/2 %, vilket innebar en höjning med 3/4—1/2 % i förhållande
till diskontosatsen för lika långa växlar under närmast föregående försäljningsperiod.
Under ett begränsat antal dagar i början av oktober (1—12/10 )
erbjöds endast växlar med 7—12 månaders löptid. För 7—8 månaders växlar
betalades 4 % diskonto och för växlar med längre löptid 4,1 % diskonto.
Under tiden 13—25/10 1962 utbjöds inga skattkammarväxlar. Försäljningen
återupptogs emellertid i slutet av oktober och under tiden 26/10—26/12 utbjöds
växlar med 5—12 månaders löptid till diskontosatser från 3,8 % till
4,1 %. Fr. o. m. den 27/12 1962 utbjöds växlar med 2 1/2—12 månaders löptid
till i jämförelse med den omedelbart föregående försäljningsperioden något
sänkta diskontosatser utom för de längsta växlarna, för vilka diskontot
4,1 % bibehölls.

Skattkammarväxelrörelsen under andra halvåret 1962 belyses närmare av
ovanstående tabellsammanställning, varav bl. a. framgår att affärsbankerna
ökat sitt skattkammarväxelinnehav med 366 mkr under andra halvåret 1962.
De i marknaden utanför banksystemet placerade växlarna har under halvåret
minskats med 32 mkr och uppgick till endast 9 mkr den 31 december
1962. Riksbankens växelinnehav visar ungefär samma utveckling som föregående
år, d. v. s. en kraftig säsongmässig uppgång under oktober och december.
Vid slutet av december 1962 uppgick riksbankens skattkammarväxelinnehav
till 3 200 mkr mot 4 105 mkr den 31 december 1961. Diskontot
å de till riksbanken försålda skattkammarväxlarna har varit 4 och 5 %.

Svenska statens ansvarsförbindelser

Med stöd av 1960 års riksdags beslut (prop. nr 105, rskr 211) anmälde
Sverige den 21 juni 1960 sin anslutning till Internationella utvecklingsfonden
(IDA). Den svenska andelen av fondens grundkapital uppgår till 10,09
milj. dollar motsvarande ca 52,2 mkr, som enligt fondens stadga skall inbetalas
under en tid av fem år med 12 006 000 kr det första året (1960) och
10 048 000 kr under ett vart av de följande fyra åren (1961—1964). Det ordinarie
svenska bidraget till IDA uppgår således för budgetåret 1962/63 lik -

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963

13

som för de två närmast följande till 10 048 000 kr. I prop. nr 100/1962 föreslogs
att IDA under budgetåret 1962/63, utöver det förfallande ordinarie bidraget,
skulle tillföras en extra svensk kapitalinsats på 30 144 000 kr. Riksdagen
har med anledning härav (rskr nr 315/1962) på kapitalbudgeten för
budgetåret 1962/63 under fonden för låneunderstöd anvisat ett investeringsanslag
på 40 200 000 kr till Bidrag till Internationella utvecklingsfonden.
På anmodan av Sveriges riksbank, som av riksdagen utsetts att tjänstgöra
som förbindelseorgan mellan svenska staten och IDA, utfärdade riksgäldskontoret
såsom ett särskilt bidrag till utvecklingsfonden den 5 juli 1962 en
skuldförbindelse på 30 144 165 kr samt den 31 oktober 1962 i anslutning till
det ordinarie bidraget till fonden för budgeåret 1962/63 en skuldförbindelse
på 9 395 584 kr. Förbindelserna, som är räntefria och betalbara vid anfordran,
överlämnades till riksbanken för deposition för IDA:s räkning. Tidigare
har riksgäldskontoret utfärdat två liknande skuldförbindelser till IDA vardera
på 9 395 584 kr.

Den 20 december 1962 utfärdade riksgäldskontoret förbindelser till Konungariket
Sveriges Stadshypotekskassa och Svenska Bostadskreditkassan
att såsom grundfond tillhandahålla 1 000 mkr 3 1/2 % resp. 250 mkr 4 1/2 %
statsobligationer. Tidigare förbindelser å resp. 725 och 160 mkr återställdes
därvid till riksgäldskontoret.

Statsskuldens fördelning på förfallotider

I följande sammanställning har statsskulden uppdelats med hänsyn till
de olika lånens återstående löptid:

31/12 1961 30/6 1962 31/12 1962

Mkr

Lån med en återstående löptid av

högst 1 år.................... 6 265

över 1 men högst 5 år...... 3 387

, 5» > 10 i ...... 3 094

,10 > > 20 > 4189

> 20 år.................... 4 501

Amorteringslån.................. 188

Lån utan bestämd återbetalningstid 788

Summa 22 412

I %

Mkr

I %

Mkr

I %

28

4 569

23

5 845

27

15

2 093

11

3 027

14

14

3 784

19

3 322

16

19

3 764

19

4122

19

20

4 501

23

4143

19

1

103

1

102

0

4

760

4

764

4

100

19 574

100

21 325

100

Stockholm den 10 januari 1963

GÖSTA RENLUND

AXEL STRAND ERIK HAGBERG WALD. SVENSSON

BIRGER ANDERSSON TORSTEN FREDRIKSSON IVAR JOHANSSON

GEORG RINGSTRÖM

Riksgäldsdlreklör

Torsten Bjerlöw

14

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963

Sammandrag

av

Bilaga 1

Riksgäldskontorets balansräkning (i in kr)
Tillgångar

Riksgåldsf onden

Uppköpta obligationer m. m................

Förskott och utlånta medel.................

Rörliga krediter åt vissa myndigheter........

Vissa garantimedel........................

Oreglerade anslagsmedel ...................

Fordran hos riksgäldskontorets kommissio

närer ...................................

Checkräkning hos riksbanken..............

Postgirokonto nr 1015......................

Kapitalinvesteringar.

Summa

Skulder

Riksgälds fonden
Statsskulden
Fonderad statsskuk
Tillfällig statsskuld

Kassabehållning från statsverket

Förfallna obligationer..........

Förfallna kuponger m. m.......

Icke disponerade medel tillhöriga
därlånefond för rederinäringen
Skattemedel....................

Tillgångar över skulder1
Statens eget kapital_____

Summa

1962

1962

30/6

31/12

Förändr.

1

8

+ 7

16

16

—

737

678

— 59

6

6

—

39

—

— 39

16

6

— 10

2

23

+ 21

1

0

— 1

817

737

— 80

23 131

23 880

-)- 749

t 23 948

24 618

+ 670

. 15 062

15 064

+ 2

4 512

6 261

+ 1 749

19 574

21325

+ 1 751

1 800

725

—1 075

33

13

— 20

18

33

+ 15

2

2

_

1

1

—

1854

774

—1 080

2 520

2 520

—

23 948

24 618

+ 670

1 Motsvarar den del av statens kapitalinvesteringar, som finansierats av andra medel än lånemedel.

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963

15

Bilaga 2

Det statliga lånebehovet och dess täckning under kalenderåren 1960—1962 kassamässiga belopp i mkr

1960

1961

1962

1: a

2: a

Summa

1: a

2: a

Summa

l:a

2: a

Summa

halv-

halv-

halv-

halv-

halv-

halv-

året

året

året

året

året

året

Statens utgiftsöverskott

Statsverket1 ..................

-1910

1437

-473

-3133

1121

-2 012

- 2 950

1077

-1873

Riksgäldskontoret

Kapitalbudgeten............

852

664

1516

737

849

1587

602

710

1312

Rörliga krediter............

31

12

43

27

44

71

24

— 59

— 34

Diverse ....................

4

- 11

- 7

9

- 19

- 11

- 6

3

— 3

=

-1023

2102

1079

- 2 360

1995

- 365

- 2 330

1731

- 599

Checkräkningsförändringar2____

- 3 89

8

— 381

2

6

7

— *508

20

- 488

Lånebehov (= statsskuld-

förändring) ................

-1112

2110

998

- 2 359

2 001

- 358

- 2 838

1 751

— 1087

Statsupplåningens fördelning på

lånetyper (nom. belopp)

Statsobligationer

Långfristiga ................

1072

0

1072

98

—

98

47

—

47

Kortfristiga ................

- 286

- 54

-340

- 382

-350

- 732

- 479

669

190

Statsskuldförbindelser m. m.

Långfristiga ................

- 121

54

- 67

- 46

4

- 42

- 175

2

— 172

Kortfristiga ................

3

1

4

3

1

4

— 2

— 32

— 35

Skattkammarväxlar, dagslån ..

-1779

2108

329

-2 032

2 346

314

- 2 229

1112

- 1117

Summa (= statsskuldförändring)

-1112

2110

998

-2 359

2 001

- 358

-2 838

1751

-1087

Statsupplåningens placering5

Marknaden

Affärsbanker................

- 112

-535

-647

- 527

522

— 5

84

Postbanken ................

- 990

372

-618

- 395

464

69

- 758

Övriga ....................

652

521

1173

- 75

-no

- 185

— 541

=

- 450

358

- 92

- 997

876

- 121

-1215

Riksbanken ..................

- 662

1752

1090

-1361

1124

- 237

-1623

Summa (= statsskuldförändring)

-1112

2110

998

- 2 359

2 001

- 358

-2 838

1751

-1087

1 Driftbudgeten och transaktioner vid sidan av riksstaten enligt rörelsen på statsverkets check -

2 Förändring i behållningen å statsverkets och riksgäldskontorets checkräkningar i riksbanken.

2 Härav disponerade steriliseringsmedel 90 mkr.

* Härav 500 mkr ackumulerad riksbanksvinst, som disponerats för nedskrivning av statsskulden.
6 Förändringar i resp. sektors innehav av statspapper.

Anm. Långfristig upplåning: ursprunglig löptid över 6 1/2 år.

Kortfristig « : » » högst 6 1/2 år.

16

Bankoulskottets memorial nr 2 år 1963

Av riksgäldskontoret tillämpade diskontosatser vid försäljning av skattkammarväxlar i rnark -

Försäljningsperiod

Förfallodag

1962

1963

sept.

okt.

nov.

dec.

jan.

febr.

mars

15

30

15

31

15

30

15

31

15

31

15

28

15

31

1962

1— 3.7 Inget utbud av

skattkammarväxlar......

—

—

—

—

—

__

_

_

__

_

_

4—16.7 ..

9M.

9M.

17.7— 5.8 ................

27.

27.

27,

27.

27.

27,

27.

27.

3

3

3

3

I

6—31.8..................

—

—

2 7.

av.

27.

21/,

27.

27.

3

3

3

3

_

_

1—30.9..................

—

—

—

—

3

3

3

3

37,

37,

—

_

_

_

1—12.10 ................

—

—

—

—

—

—

—

_

_

13—25.10 Inget utbud av

skattkammarväxlar......

—

—

_

__

_

_

_

_

_

_

,

26.10—5.12................

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

__

_

_

_

6—26.12 ................

■-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

27—31.12 ................

—

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

2,4

2,8

Anm. Enligt försäljningsvillkoren äger växelinnehavaren efter framställning få skattkammarväxel
inlöst före förfallodagen, dock tidigast åtta dagar före densamma, varvid på ifrågavarande
dagar belöpande diskonto återbetalas. Vid inlösen efter förfallodagen erhåller växelinneha -

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963

17

Bilaga 3

naden under andra halvåret 1962, i %

april

maj

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

15

30

15

31

15

30

15

31

15

31

15

30

15

31

15

30

15

31

31/*

3l/s

3*/.

3''/i

3*/,

av»

3*/4

3V.

3»/.

3*/4

-

4

4

4

4,1

4,1

4,1

4,1

4,1

4,1

4,1

4,1

-

—

—

—

—

—

3,9

4

4

4,1

4,1

4,1

4,1

4,1

4,1

4,1

4,1

4,1

4,1

, .

__

_

,_

—

3,8

3,9

3,9

4

4

4,1

4,1

4,1

4,1

4,1

4,1

4,1

4,1

4,1

4,1

—

—

2,8

3,2

3,6

3,6

3,8

3,8

3,9

3,9

3,9

3,9

4

4

4

4

4,1

4,1

4,1

4,1

varen upplupen ränta från nämnda dag t. o. m. inlösningsdagen, dock för högst åtta dagar.
Såväl returdiskonto vid förtidsinlösen som upplupen ränta vid inlösen efter förfallodagen beräknas
på växelbeloppet efter den diskontosats som tillämpats vid växelns försäljning.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 030052