Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

1

Nr 1

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den av
fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank, till
utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning under
år 1962, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen överlämna samma
berättelse.

Stockholm den 16 januari 1963

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÅHLE

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Schmidt, Gustaf Henry Hansson,
Åke Larsson, Gorthon, Augustsson och Mattsson;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Persson i Appuna, Berglund, fru
Renström-Ingenäs, herrar Hansson i Önnarp, Carlsson i Stockholm och Nordgren.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 8 samt Nr 1

• in l-i t

i

i :■ w.v : '' hl"

"fl ll ••.■!!

.

i

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

3

Till Riksdagens Bankoutskott.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens tillstånd,
rörelse och förvaltning under år 1962.

Kreditpolitiken

Den svenska ekonomien har under 1962 präglats av tydliga tecken pa en
konjunkturavmattning, som visat sig främst i industriens investeringar och i
exportefterfrågan för några av våra viktigaste exportvaror. Den anpassning av
den ekonomiska politiken som skett har utöver bostadsbyggandet och investeringsfonderna
även berört penningpolitiken. På det penningpolitiska området
har en serie lättnader genomförts med en kraftig ökning av den totala kreditgivningen
som följd.

Redan under senare delen av 1961 hade en viss svaghet i efterfragesituationen
framträtt för skogsindustrierna, järnmalmsgruvorna och järnverken, och den
starka expansionen av industriens investeringar visade tendenser att stagnera.
Den ekonomiska utvecklingen under 1962 kom också att kännetecknas av en
lägre expansionstakt. Industriproduktionen ökade med 3 % mot 5 % under
föregående år, och sysselsättningen inom industrien låg något lägre. En verklig
nedgång av aktiviteten kunde dock konstateras endast inom trä- och massaindustrien
och vid järnmalmsgruvorna. Sysselsättningssvårigheterna var begränsade
till vissa områden, främst de nordligaste länen. De starkt ökade igångsättningarna
inom bostadsbyggandet och utnyttjandet av investeringsfonderna motverkade
riskerna för arbetslöshet inom byggnadsindustrien vinterna 1962—63.
Den totala exporten fortsatte att stiga, trots det tryckta läget på vissa exportområden,
och importöverskottet låg kvar vid den relativt låga nivå som nåddes
1961. Valutareservens tillväxt fortsatte också. Reserven uppgick vid slutet av
året till 4 359 mkr, dvs. 569 mkr mer än vid utgången av 1961.

Konjunkturavmattningen har motiverat att den tidigare restriktiva kreditpolitiken
lättats, så mycket hellre som varken betalningsbalansens eller statsbudgetens
utveckling givit anledning till oro. Målet för kreditpolitiken under
1962 har därför varit att underlätta kredittillförseln till näringslivet och bostadsbyggandet.

Redan i november 1961 hade riksbanken sänkt de for affarsbankerna rekommenderade
likviditetskvoterna från 43% för de fem största bankerna jämte
Sparbankernas Rank och Jordbrukets Bank och 33 % för de flesta av de övriga,
till 30 % för den förstnämnda gruppen och 25 % för övriga. Sänkningen innebar,

4

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

i kombination med en ökning av banksystemets likviditet, att grunden lades för
en ökad bankutlåning. Den sammankrympning av den totala kreditströmmen,
som karakteriserat utvecklingen från varen 1960, hade upphört redan vid mitten
av år 1961 och efterträtts av en viss ökning.

I januari upphörde riksbanken att tillämpa det särskilda räntetillägg, den s. k.
straffräntan, som hade införts i maj 1961 och som för den del av en banks upplåning
i riksbanken, som översteg hälften av dess egna fonder, förde upp lånekostnaden
till maximalt 9 %.

Riksbankens officiella diskonto sänktes under första halvåret 1962 i två etapper:
från 5 till 4,5% fr. o. m. den 6 april och till 4% fr. o. m. den 8 juni. Som
normalt följdes diskontoförändringarna av lika stora nedsättningar av bankernas
obundna räntesatser vid in- och utlåning.

I fråga om mlåningsräntorna kan erinras om att bankinstituten efter överläggningar
med riksbanken fr. o. m. mars införde tva nya långa inlåningsräkningar
med 6 resp. 12 manaders uppsägningstid och med räntesatser som med
% resp. 1/2 procentenhet överstiger kapitalsamlingsräkningens. Betydande belopp
kunde väntas bli överförda till de nya räkningarna, något som även syntes
kunna medföra att bankernas räntemarginaler krympte. För att motverka eventuella
tendenser till en motsvarande ökning av utlåningsräntorna och hävda
diskontots betydelse för bankernas räntesättning, fäste riksbanken uppmärksamheten
på att den vid behov i räntepåverkande syfte kunde utvidga sin
utlåning till allmänheten. För att bevara det potentiella räntepolitiska vapen,
som utlåningen till allmänheten utgör, har riksbanken under 1962 sökt effektivisera
sin organisation för växeldiskontering och även bedrivit sådan diskontering
i nagot större omfattning än under föregående år.

Mot bakgrunden av den förbättrade balansen på kapitalmarknaden ansåg
riksbanken det ändamålsenligt att medge en smidigare räntebildning vid emission
av obligationer och för bundna inteckningslån. Vid diskontosänkningen i
april uttalades därför, att emissionsvillkor och bundna räntor i fortsättningen
skulle fritt få anpassa sig efter marknadsläget. Nedjusteringarna i samband med
diskontosänkningarna blev något mindre för de långa räntorna än för de obundna
bankräntorna och uppgick sammanlagt till 0,6—0,75 procentenheter. Sedan
april kvarstår av riksbankens ränterekommendationer endast, att räntesatser
icke bör bindas för längre tid än tio år.

Placeringsrekommendationerna till kapitalmarknadsinstituten anpassades i
juni till den nya linjen i kreditpolitiken. Härvid avskaffades den rekommendation
till sparbankerna som innebar, att deras utlåning för andra ändamål än
nyproducerade bostäder skulle begränsas till 50 % av inflytande amorteringar
och slutbetalningar å lån. För livförsäkringsbolagen hade gällt, att de skulle
använda 75 % av nettoökningen av sina resurser till placeringar, som avsåg
staten eller nyproduktion av bostäder; denna andel sänktes till 50 %. Rekommendationen
till livförsäkringsbolagen är sålunda nu av samma innehåll som
den som avser sakförsäkringsbolagen. Likviditetsrekommendationen till affärs -

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

5

bankerna har icke ändrats sedan sänkningen av likviditetskvoterna i november
1961. Ingen av de återstående rekommendationerna torde under 1962 ha inneburit
någon faktisk begränsning av de berörda institutens kreditgivning.

Staten avstod under 1962 från långfristig upplåning. Under förra delen av
året återbetalades förfallande korta statslån, varefter följde en serie korta emissioner
med resultat, att för året som helhet den utestående obligationsskulden
visade en relativt obetydlig ökning. Hypoteksinstituten fick i mera allmän omfattning
medgivande att fritt sälja obligationer. Bostadsinstituten fick även tilllåtelse
att använda en viss del av lånevalutan för finansiering av andra objekt
än nya bostadsfastigheter. För kommun- och industrilån gavs emissionstillstånd
i så snabb takt, som var möjligt med hänsyn till marknadsefterfrågan.

Utvecklingen på kreditmarknaden kom under årets lopp att karakteriseras av
en stark kreditexpansion, som främst visade sig i obligationsemissionerna för
bostadssektorn, näringslivet och kommunerna, och i affärsbankskrediterna till
näringslivet. Emissionerna av obligations- och förlagslån för andra låntagare än
staten steg från 1 900 mkr år 1961 till 3 800 mkr år 1962. Lånekön eliminerades
praktiskt taget helt i fråga om obligationslån för hypoteksinstituten, och ej heller
beträffande industrier och kommuner förelåg vid årets slut några av bankerna
anmälda önskemål om emissioner.

Bakom tillväxten av obligationsköpen låg endast till en mindre del en ökning
av kreditutbudet på marknaden utanför affärsbankerna, eftersom den starka
ökningen av allmänna pensionsfondens placeringsbehov motvägdes av en närmast
motsvarande minskning av allmänhetens intresse för värdepappersplaceringar.
De stora emissionerna möjliggjordes emellertid också genom att proportionen
mellan obligationer och reverslån försköts till de förstnämndas fördel vid
försäkringsbolagens, postbankens och sparbankernas placeringar och, framför
allt, genom att långtidsplacerarna kunde skaffa medel till förvärv av nyemitterade
hypoteks- och industriobligationer genom försäljning av äldre obligationer
till affärsbankerna.

Affärsbankernas kreditutvidgning, både i form av obligationsköp och bankkrediter,
spelade därför en avgörande roll i den allmänna kreditexpansionen.
Deras likvida tillgångar, i vilka stats- och hypoteksobligationer ingår, ökade
under tolvmånadersperioden fram till slutet av november med 1 700 mkr och
deras utlåning till allmänheten med 1 500 mkr (exkl. bostadsbyggnadskrcditerna
1 800 mkr). En förutsättning för affärsbankernas utlånings- och placeringspolitik
har varit, att deras kassaställning under vårmånaderna var mer tillfredsställande
än föregående år, och att de till följd av riksbankens politik varit mera
oförhindrade att vid behov falla tillbaka på upplåning i riksbanken.

Sverige har liksom tidigare aktivt deltagit i det internationella finansiella
samarbetet. Under året har riksbanken biträtt det generella lånearrangemanget
för att stärka Internationella valutafondens resurser och ett avtal om kortfristiga
krediter mellan centralbankerna i de nordiska länderna. Här kan även
nämnas, att Sverige i förväg återbetalat återstoden av det s. k. Marshallånet.

6

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Det generella lånearrangemanget omfattar de viktigaste industriländerna och
innebär, att deltagarna för att förekomma eller motverka en försvagning av det
internationella betalningssystemet är beredda att enligt särskilda regler lämna
krediter till valutafonden. Totalt omfattar arrangemanget för närvarande tio
länder med kreditutfästelser på sammanlagt 6 000 miljoner dollar. Den svenska
utfästelsen utgör 517 mkr, motsvarande 100 miljoner dollar.

Avtalet mellan de fem nordiska centralbankerna innebär, att de skall bistå
varandra genom lån av valutor, dock först sedan vissa kreditmöjligheter hos
Internationella valutafonden utnyttjats. Rätten att utnyttja kredit är begränsad
till 100 mkr för varje land och skyldigheten att lämna kredit till 200 mkr; för
Island gäller lägre belopp.

De av riksbanken noterade marginalkurserna för vissa valutor har icke ändrats
under året. Beträffande valutaregleringens tillämpning får hänvisas till
valutastyrelsens bilagda berättelse till fullmäktige.

Riksbankens transaktioner

Den ekonomiska utvecklingen under 1962 föranledde riksbanken att uppmjuka
den tidigare rätt strama likviditetspolitiken gentemot bankväsendet. Vid
sidan av att den s. k. straffräntan från början av året inte längre tillämpades,
sökte riksbanken tillgodose bankväsendets kassabehov i den utsträckning som
bedömdes erforderlig för att kreditgivningen skulle kunna fortgå obehindrad.
Detta ledde indirekt till att affärsbankerna under årets gång kunde visa starka
ökningar i såväl direkt utlåning som i innehav av värdepapper.

De operationer från riksbankens sida, som den nämnda inriktningen av politiken
föranlett, må här kommenteras i anslutning till tabell 1, som visar förändringarna
i riksbankens balansräkningar under de senaste åren. En kommentar
synes lämpligen kunna börja med de balansposter som är mer eller mindre
fullständigt bestämda utifrån och som därför utgör utgångspunkter för riksbankens
operationer på marknaden.

Den utelöpande sedelmängden ökade under 1962 med 460 mkr motsvarande
6,7 %. Den relativt starka ökningen står framför allt i samband med de totala
inkomsternas stegring. I genomsnitt låg sedelmängden under året 5,5 % över
1961 års nivå, med lägre siffror under förra delen av året och högre — omkring
7 % — fr. o. m. augusti.

Balansposten depositions- och kapitalräkning har under de senaste tre åren
dominerats av kontona för investering i rörelse. På dessa hade stora insättningar
ägt rum 1961 och 1960 på grund av de särskilda regler för avsättning till
investeringsfond som gällt för dessa år. Första halvåret 1962 skedde normala
insättningar på ca 80 mkr. Frisläppandet av investeringsfonder medförde fr. o. m.
juli successiva uttag, som fram till utgången av november uppgick till ca 140 mkr.
I december kom därtill uttag på 305 mkr, huvudsakligen avseende de 1960 och

7

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963
Tabell 1. Riksbankens tillgångar och skulder

Förändringar i bokförda värden. Mkr

Tillgångar

Guld- och
valutareserv

Skattkam-

marväxlar

Obligationer

Utlåning
till banker

1 Övriga
'' tillgångar

Summa

1957 ...........

— 88

+ 880

— 220

+ 78

+ 51

+ 701

1958 ...........

+ 85

— 290

— 215

+ 8

— 23

— 435

1959 ...........

— 279

+ 275

+ 73

+ 149

+ 262

+ 480

1960 ...........

+ 269

+ 1 135

— 24

— 235

+ 56

+ 1201

1961 ...........

+ 883

— 24.5

— 58

—

— 18

+ 562

1962 ...........

+ 551

— 405

+ 136

+ 27

+ 5

+ 314

Skulder

Statliga

Utelöpande myndigheters
sedlar check-

räkningar

Bankernas

check-

räkningar

Depositions-och kapi-talräkning

Övriga

skulder

Summa

1957 ...........

+ 242

+ 13

— 105

+ 525

+ 26

+ 701

1958 ...........

+ 219

— 115

+ 27

— 684

+ 118

— 435

1959 ...........

+ 207

— 12

— 26

+ 27

+ 284

+ 480

1960 ...........

+ 293

— 28

+ 17

+ 768

+ 151

+ 1201

1961 ...........

+ 311

+ 91

+ 8

+ 98

+ 54

+ 562

1962 ...........

+ 460

— 57

+ 18

— 349

+ 242

+ 314

Anm I mai 1962 minskade riksbankens värdepappersportfölj genom att riksbankens fordran på
svenska staten avskrevs med 500 mkr, varvid skattkammarväxlar på detta belopp överlämnades till
riksgäldskontoret utan likvid, samt genom att 250 mkr i obligat.oner avskildes för en särskild nksbankens
jubileumsfond. Siffrorna i tabellen har justerats med hänsyn härtill, varför dessa transaktioner
ej påverkar jämförbarheten mellan perioderna.

1961 i särskild ordning insatta medlen. Resultat för året som helhet blev, att
de innestående investeringsfondsmedlen minskade med 331 mkr.

Riksbankens guld- och valutareserv ökade under året med 551 mkr. Härav
hänförde sig huvuddelen, 383 mkr, till första halvåret.

Nu nämnda faktorer bidrog tillsammantagna till att stärka bankernas nettoställning
gentemot riksbanken. Ställningen fluktuerade dock från månad till
månad. Det statliga budgetöverskottet resulterade t. ex. under vårhalvåret i en
betydande lösen av skattkammarväxlar i riksbanken och i en tidvis stor upplåning
hos riksbanken från affärsbankernas sida. För att förhindra en skärpning
av det redan därmed åtstramade kassaläget hos affärsbankerna avstod riksgäldskontoret
tills vidare från att söka förnya de korta obligationslån som förföll
under våren. Riksbanken å sin sida sökte i viss utsträckning bidraga till en

8

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Tabell 2. Affärsbankernas nettoställning gentemot riksbanken

Mkr

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

1957

400

247

418

231

285

166

441

261

238

209

140

73

1958

204

95

47

11

— 16

— 72

178

131

158

155

116

120

1959

222

109

65

146

25

— 5

67

20

3

34

—123

—12

1960

36

28

—229

— 91

—104

—182

—114

—353

—357

— 99

—165

—23

1961

32

29

—231

—375

—299

—293

—205

14

—201

— 5

—109

58

1962

17

25

6

52

—232

—285

12

— 46

—307

—226

—220

—43

Anm. Nettoställningen under en månad har beräknats som medeltalet av de vid månadens fyra
rapportdagar föreliggande differenserna mellan affärsbankernas tillgodohavanden på checkräkning i
riksbanken och deras skuld till riksbanken för upptagna lån.

förbättring av penningtillgången inom banksystemet genom köp av värdepapper
på marknaden. Ett resultat av dessa åtgärder blev att minskningen i riksbankens
portfölj av värdepapper, trots det under första halvåret 1962 ökade budgetöverskottet,
begränsades till ca 1 000 mkr mot ca 1 300 mkr under motsvarande
period 1961.

Effekten pa bankernas kassaställning av nu nämnda balansförändringar framgår
av tabell 2, som visar affärsbankernas genomsnittliga ställning mot riksbanken
under varje manad 1957—1962. Nagon betydande upplåning hos riksbanken
förekom icke från december 1961 till maj 1962 och läget vid halvårsskiftet var
för bankerna gynnsammare än året innan.

Operationerna under andra halvåret inriktades på att, med bibehållet utrymme
för fortsatt ökning av kreditgivningen, binda en del av det likviditetstillskott
till banksystemet, som uppstod bl. a. genom de säsongmässiga underskotten
på budgeten och utbetalningar från investeringskon ton. Genom en serie
korta obligationslån sökte riksgäldskontoret att i samråd med riksbanken neutralisera
likviditetstillskottet. Riksbankens behållning av skatt kammarväxlar och
obligationer minskade, tvärt emot den vanliga säsongrytmen, under månaderna
juli—november och affärsbankerna stod med korta avbrott i skuld till riksbanken
från augusti till slutet av december.

Kreditmarknaden

Den svenska kreditmarknaden kännetecknades under 1962 av en synnerligen
omfattande upplåning från den privata sektorns sida. Förändringen från 1961
dominerades av en kraftig tillväxt i näringslivets upplåning, vilket innebar en
betydande omsvängning i jämförelse med de båda föregående åren, då likvidi -

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

9

teten pressats och lånemöjligheterna varit begränsade. Men en ökning förelåg
även i efterfrågan på bostadskrediter. Inom den offentliga sektorn ökade budgetunderskottet
för kommunerna, medan ett växande budgetöverskott redovisades
för staten.

Bland förändringarna på utbudssidan var ökningen i affärsbankernas kreditgivning
i form av direkta lån och förvärv av obligationer den mest patagliga.
Tillväxten av allmänna pensionsfonden innebar ett ökat kreditutbud från denna,
men å andra sidan minskade allmänhetens förvärv av värdepapper, varför kapitalmarknadens
totala placeringar ökade i relativt begränsad utsträckning. Ökningen
hänförde sig till obligationerna. Aktieförvärven minskade, och i fråga om
den direkta långivningen från kapitalmarknadsinstituten inträffade ej nagon
större förändring.

Utvecklingen hos olika låntagargrupper

Staten

Statens inkomster täckte under 1962 såväl utgifterna för investering, konsumtion
och inkomstöverföring som kapitalbehovet för statens utlåning, och ett
inkomstöverskott om 599 mkr uppstod. Även under 1961 förelag ett inkomstöverskott
uppgående till 365 mkr, medan tidigare under en lång följd av år
utgiftsöverskott förelegat. Statens utgifter har visserligen fortsatt att stiga,
men inkomsterna har stigit kraftigare. Successiva 12-månaderstal för utgiftsöverskottet
visar en sjunkande trend fr. o. m. ingången av 1960. Först i maj 1961
förbyttes emellertid utgiftsöverskotten i inkomstöverskott (diagram A).

Statens upplåningsverksamhet var under 1962 i huvudsak koncentrerad till
lån av mera kortfristigt slag. Förfallande kortfristiga obligationslån inlöstes till
ett belopp av 579 mkr och nyemissioner inbringade ett belopp av 769 mkr.
Skattkammarväxel- och dagslånerörelsen var omfattande men resulterade i nettoåterbetalning.
Ett premielån emitterades, huvudsakligen utgörande konvertering
av 1946 års förfallande lån. Netto inflöt 50 mkr. Inga andra långfristiga lån
emitterades, men vissa återbetalningar av ursprungligen långfristiga krediter
ägde rum. Härvid märks främst inlösen av återstående delen (83 mkr) av de
krediter på sammanlagt 106 mkr, som Sverige beviljades år 1949 från den amerikanska
staten (Marshallånet), och delåterbetalningen (144 mkr) av de under
åren 1951 och 1952 uttagna avgifterna vid export av skogsindustriella produkter.
Totalt minskade statens långfristiga skulder med 125 mkr och de kortfristiga
med 962 mkr. Minskningen av den kortfristiga statsskulden betingades till ett
belopp av 500 mkr av riksbankens nedskrivning av sin skattkammarväxelfordran
på staten. Korrigeras för denna nedskrivning och dessutom för förändringen
av statens tillgodohavanden i riksbanken, uppgår minskningen i den kortfristiga
statsskulden till 474 mkr, vilket belopp tillsammans med förändringen i den
långfristiga skulden svarar mot det ovan redovisade inkomstöverskottet.

10

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Tabell 3 A. Kreditmarknaden 1961

Nettobelopp för 12-månadersperioden t. o. m. september 1961. Mkr

Långivare och finansobjekt

Låntagare

Summa

Staten

Kommuner

Bostäder

Näringsliv

Riksbanken ...................

169

_

loa

_

271

Skattkammarväxlar ..........

212

—

—

—

212

Obligationer .................

— 43

—

102

—

59

Reverslån m. m..............

—

—

—

—

—

Affärsbanker ..................

— 577

— 27

318

366

80

Dagslån ....................

20

—

—

—

20

Skattkammarväxlar ..........

142

—

—

—

142

Obligationer .................

— 726

— 11

— 30

12

— 755

Aktier ......................

—

—

—

9

9

Reverslån m. m..............

— 13

— 16

348

345

664

Andra banker .................

37

m

1U1

31 i

1 933

Dagslån.....................

85

—

—

—

85

Skattkammarväxlar ..........

7

—

—

—

7

Obligationer .................

— 68

34

146

125

237

Reverslån m. m..............

13

107

1 295

189

1 604

Enskilda försäkringsinrättningar .

- H

83

380

329

7 38

Skattkammarväxlar ..........

— 19

—

—

—

— 19

Obligationer .................

— 35

— 20

232

— 4

173

Förlagsbevis .................

—

—

—

— 16

— 16

Aktier ......................

—

—

—

144

144

Reverslån m. m..............

—

103

148

205

456

Offentliga försäkringsinrättningar

29

m

312

168

653

Obligationer .................

29

22

303

127

481

Förlagsbevis .................

—

—

—

4

4

Reverslån m. m..............

—

122

9

37

168

Allmänheten (restpost) .........

122

26

87

527

762

Dagslån.....................

20

—

—

—

20

Skattkammarväxlar ..........

— 2

—

—

_

_ 2

Obligationer .................

91

26

87

107

311

Förlagsbevis .................

—

—

—

— 37

— 37

Aktier ......................

—

—

—

457

457

Reverslån m. m..............

13

—

—

—

13

Samtliga långivare .............

—m

367

2 6i0

no it

H37

Dagslån....................

125

—

—

_

125

Skattkammarväxlar ..........

340

—

_

_

340

Kortfristiga obligationer ......

— 850

—

—

82

— 768

Långfristiga obligationer......

98

51

840

285

1274

Förlagsbevis .................

—

—

—

— 49

— 49

Aktier .....................

—

—

—

610

610

Reverslån m. m..............

13

316

1 800

776

2 905

Anm. »Kreditmarknaden» omfattar i denna tabell statens, kommunernas, bostadssektorns och
näringslivets totala upplåning i banker och försäkringsinrättningar samt deras kapitalanskaffning
utanför bankerna och försäkringsinrättningama mot aktier, förlagsbevis och obligationer (för staten
även andra finansobjekt än obligationer). Upplåningen är räknad netto, d. v. s. upplånade belopp har

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell 3 B. Kreditmarknaden 1962

Nettobelopp för 12-månadersperioden t. o. m.

september 1962. Mkr

Långivare och finansobjekt

Låntagare

Summa

Staten

Kommuner

Bostäder

Näringsliv

— m

160

2

— 759

Skattkammarväxlar ..........

— 1 019

48

—

160

—

— 1019

208

50

_

—

2

52

1313

i7

— 139

1586

2 807

— 25

_

—

—

— 25

514

—

—

—

514

826

_

334

37

1197

_

—

—

53

53

— 2

47

— 473

1 496

1 068

— 157

381

1279

W

1 9U

10

—

—

—

10

— 4

—

—

—

— 4

— in

80

272

195

436

— 52

301

1 007

246

1 502

Enskilda försäkringsinrättningar..

— 273

98

719

223

767

— 273

— 22

582

69

356

_

—

—

14

14

_

—

—

58

58

-

120

137

82

339

Offentliga försäkringsinrättningar

31

31

159

40

892

864

392

279

im

1 214

_

—

9

45

54

_

119

19

68

206

— 578

91

23

333

— 131

30

_

—

—

30

— 92

_

—

—

— 92

— 353

91

23

70

— 169

_

—

—

— 37

— 37

_

_

—

300

300

Reverslån m. ...............

— 163

—

—

—

— 163

— 585

776

2 935

2 977

6102

15

—

—

15

— 601

_

—

—

— 601

121

___

8

10

139

47

189

2 227

640

3103

_

9

22

31

_

_

—

411

411

Reverslån m. ...............

— 167

587

690

1 894

3 004

minskats med återbetalade. Siffrorna för riksbanken har i tabell 3 B justerats pa samma satt som
i tabell 1. Dessutom har riksbankens skattkammarväxelinnehav minskats med statens tillgodohavande
i riksbanken, så att statens upplåning överensstämmer med budgetutfallet. Brister i kallmaterialet
bär i en del fall nödvändiggjort uppskattningar.

12

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Diagram A. Kreditmarknaden 1957—1962

Den totala upplåningen och dess fördelning på låntagare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Mkr

Totalt

Staten /

Kommuner

-1 000

Mkr
7 000

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

-1 000

Anm. Diagrammet omfattar samma material som tabell 3. Dessutom ingår i den privata sektorn
förutom bostadssektorns och näringslivets kapitalanskaffning även affärsbankernas förlagsbeviscx:h
aktieemissioner, som dock i intet fall överstigit 190 mkr. Obligationsbeloppen har i diagrammet
beräknats efter emissionsdatum och i tabellen efter inbetalningsdag. Även andra olikheter i beräkningssätten
föreligger.

Varje punkt på de olika kurvorna anger upplåningen under den närmast föregående 12-månadspenoden.
Upplåningen är räknad netto (upplånade belopp minus återbetalade).

Kommunerna

Kommunernas utgifter ökade från 1961 till 1962. Även inkomsterna steg men
ej i samma utsträckning. Finansieringsbehovet, som 1961 utgjorde ca 400 mkr.
kan beräknas ha ökat med mellan ett och två hundra miljoner kronor.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

13

Upplåningen steg emellertid betydligt mera än finansieringsbehovet. Förklaringen
härtill ligger delvis i det ändrade kreditmarknadsläget. De begränsade
möjligheterna till upplåning under 1961 drev kommunerna liksom andra låntagare
till att använda egna likvida tillgångar, såsom banktillgodohavanden m. m.,
i relativt stor utsträckning. Under 1962 med då föreliggande större upplåningsmöjligheter
tilltog lånefinansieringen, och de likvida tillgångarna ökade. Utvecklingen
har naturligtvis inte varit enhetlig för alla kommuner. För många
kan mycket väl finansieringsbehovet ha överstigit upplåningen.

Tillväxten av kommunernas upplåning 1962 hänförde sig till såväl reverslånen
som obligationslånen. Upplåningen mot reverser hos postbanken och sparbankerna
var relativt omfattande, likaså lånen hos enskilda och offentliga pensionsinrättningar.
Totalt torde kommunernas reverslåneskulder under 1962 ha ökat
med ca 500 mkr. Upplåningen mot obligationer uppgick brutto till 376 mkr och
netto till ca 325 mkr. Under 1961 hade kommunerna upplånat mot reverser netto
ca 350 mkr och mot obligationer ca 50 mkr.

Den -privata sektorn

Sedan mitten av 1961 har kommunernas upplåning i stort sett balanserats av
skuldåterbetalningarna från staten, och nettoupplåning från hela den offentliga
sektorn har endast sporadiskt förekommit. Den privata sektorns upplåning har
däremot som nämnts ökat i betydande utsträckning. En särredovisning av denna
upplåning i bostadskrediter och övriga krediter, huvudsakligen bestående av lån
till näringslivet, visar en avsevärt kraftigare ökning i näringslivets upplåning än
i fråga om bostadskreditgivningen. Under lång tid har bostadskrediterna i öppna
marknaden regelmässigt varit det största beloppet — för 1961 ca 2,6 miljarder
kronor att jämföras med 1,7 ä 1,8 miljarder kronor för näringslivet. Under 1962
kan näringslivets upplåning beräknas ha kommit upp i nivå med bostadskreditgivningen
och eventuellt överstigit denna, trots att den senare ökat till drygt
2,9 miljarder kronor.

Det mest intressanta draget i bostadskreditemas utveckling under 1962 är
förskjutningen från byggnadskrcditer till slutliga bostadslån. Genom hypoteksinrättningarnas
synnerligen omfattande obligationsemissioner alltifrån fjärde
kvartalet 1961 växte under de sista månaderna av 1961 och under 1962 primäroch
sekundärlångivningen i betydande grad. För 12-månadersperioden t. o. m.
september 1962 uppgick kreditgivningen till bostadssektorn från hypoteks- och
försäkringsinrättningama, postbanken och sparbankerna till ca 3,4 miljarder kronor,
väsentligen slutliga lån, vilken siffra kan jämföras med 2,3 miljarder kronor
för 12-månadersperioden t. o. m. september 1961. Affärsbankernas nyutlåning
till bostadsbyggandet höll sig på en oförändrad eller något högre nivå än under
de närmast föregående åren, men genom de omfattande avlyften minskade de
utestående beloppen. Under sommaren och hösten 1962 förekom hos affärsbankerna
praktiskt taget inga oavlyftade krediter i färdigställda bostadsfastigheter,

14

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Tabell k- Inlåningen hos bankerna

Förändringar i innestående belopp. Mkr

12-månadersperioderna t. o.

m. november

1960

1961

1962

Riksbanken1 ........................................

912

391

— 369

Affärsbanker .......................................

— 579

483

2 799

Kapitalsamlings- och sparkasseräkning ..............

1 in

1048

— 969

Kapitalräkning med 12 månaders uppsägning2........

2 829

Kapitalräkning med 6 månaders uppsägning2........

1 126

Övriga räkningar..................................

— 1 690

— 565

— 188

Sparbanker3 ........................................

910

1 034

1 279

Postsparbanken .....................................

374

329

429

Postgiro ...........................................

47

— 28

264

Centralkassor för jordbrukskredit ....................

no

157

185

Summa

1 774

2 366

4 587

1 Siffrorna för riksbanken avser andra insättare än banker och statliga myndigheter.

2 Kapitalräkning med 12 resp. 6 månaders uppsägning infördes i mars 1962.

3 Siffrorna är uppskattade med ledning av uppgifter från de 81 större sparbankerna.

utöver de som normalt måste förekomma i deras lånerörelse. Bankernas intresse
av att på nytt öka stocken av byggnadskrediter har inneburit att tillgången på
sådan kredit för såväl bostadsbyggandet som andra byggnadsinvesteringar varit
god.

För industrin fortsatte de fasta investeringarna att växa under 1962, ehuru i
en lägre takt än under 1961. Inom handeln synes investeringstakten däremot ha
ökat. För de totala privata fasta investeringarna förelåg dock en mindre ökning
under 1962 än tidigare och för investeringarna i lager redovisas en minskning.
Trots detta ökade företagens upplåning mycket kraftigt under 1962. Under

1960 och första hälften av 1961, då upplåningen hölls tillbaka av en stram kreditpolitik,
täcktes finansieringsbehovet i relativt stor utsträckning genom krediter
mellan företagen och genom ianspråktagande av banktillgodohavanden. Under
1962 med då föreliggande bättre upplåningsmöjligheter ökade lånefinansieringen.
Handelskrediterna fick en mindre omfattning, och banktillgodohavandena ökade.
Avsättningar på investeringskonton i riksbanken bidrog framför allt under 1960
men även 1961 till en minskning av de likvida tillgångarna inom näringslivet.
Under 1962 förekom däremot nettoåterbetalning av avsatta medel.

Ökningen av företagens långfristiga kapitalanskaffning under åren 1960 och

1961 fortsatte 1962. Aktieemissionerna gav ett lägre belopp 1962 men obligationsemissionerna
ett avsevärt större. Av företagens totala upplåning hänförde
sig dock den kraftigaste ökningen till upplåningen i affärsbankerna. För 12-månadersperioden
t. o. m. september 1962 kan denna upplåning beräknas ha upp -

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963 15

gått till ca 1 500 mkr mot endast ca 350 mkr under 12-månadersperioden ett år
tidigare.

Hushållens inkomster ökade från 1961 till 1962 ej oväsentligt mera än konsumtionen,
och deras finansiella ställning förbättrades. Banktillgodohavandena
steg betydligt, men däremot torde enskilda personers förvärv av aktier och
obligationer ha avtagit.

Kreditförmedlingen över den organiserade kreditmarknaden

Som tidigare nämnts var verksamheten på kapitalmarknaden betydligt livligare
under 1962 än tidigare. Detta berodde väsentligen på ett mycket starkt
ökat intresse från affärsbankernas sida för placeringar i obligationer. Dessa placeringar
ökade nämligen under 12-månadersperioden fram t. o. m. september
1962 med nära 1 200 mkr, att jämföras med en minskning under motsvarande
period fram till september 1961 med ca 750 mkr. Det senaste årets obligationsförvärv
inkluderar de teckningar som affärsbankerna gjort på statens korta obligationslån,
men däri ingår också betydande förvärv från marknaden avseende
både långt och kort material. De omfattande obligationsemissionerna har hos de
placerande institutionerna framkallat en önskan att göra sig av med äldre material
för att bereda utrymme för nya längre placeringar. Den betydande avsättningen
av obligationer på marknaden under det senaste året har sålunda till stor
del finansierats genom bytestransaktioner mellan placerarna och affärsbankerna.

jKapitalmarknaden

Det totala placeringsbehovet hos andra än affärsbankerna under det gångna
året har om man tar hänsyn till förändringen i »allmänhetens» värdepappersinnehav
ökat rätt obetydligt jämfört med 1961. Sparbankerna, postbanken och
de enskilda försäkringsinrättningama har placerat ungefär samma belopp båda
åren, men inom ramen för detta har en förskjutning av intresset ägt rum mot
obligationsplaceringar. De senare har sålunda ökat från ca 400 mkr till ca 800
mkr inom ramen för en total placeringskapacitet båda åren om ca 2 700 mkr.
En väsentlig förändring i placeringarna har däremot inträtt inom gruppen offentliga
försäkringsinrättningar, där allmänna pensionsfonden helt dominerar.
Här har det årliga placeringsbeloppet, avläst i september 1961 och september
1962, ökat från ca 650 mkr till närmare 1 475 mkr. Det tillskott av långfristigt
kapital, som därmed framträtt på marknaden, har emellertid inotvägts av att
övriga, icke institutionella, placerare på kapitalmarknaden — »allmänheten» —
övergått ifrån en ganska stor nettoplacering till nettoförsäljning av värdepapper.

För »allmänhetens» del har nämligen de årliga placeringarna, avlästa vid
samma tidpunkter som nyss nämnts, förändrats från nettoförvärv av värdepapper
om ca 760 mkr till försäljningar om ca 130 mkr. Iläri ligger en förändring
om ca 890 mkr, en förändring som uppväger det ökade placeringsbehovet
det senaste året från allmänna pensionsfondens sida. Om sålunda den totala

16

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963
Diagram B. Kapitalmarknaden 1957—1962

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Mkr

Totalt

Reverslån

Obligationer och/förlagsbevis

Aktier

Mkr
5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

Anm. »Kapitalmarknaden» är avgränsad på följande sätt. Från den totala kreditgivningen enligt
tabell 3 har all affärsbankernas och riksbankens kreditgivning avskilts. Vidare har avskilts upplåningen
mot andra statspapper än obligationer på marknaden utanför affärsbankerna och riksbanken,
huvudsakligen bestående av postbankens kortfristiga kreditgivning till staten. Affärsbankernas
emissioner av förlagsbevis och aktier har lagts till.

Varje punkt på de olika kurvorna anger kreditgivningen under den närmast föregående 12-månadersperioden. Kreditgivningen är räknad netto (placerade belopp minus återbetalade).

kapitalmarknaden, omfattande institutionella placerare och »allmänheten», under
1962 icke visat någon väsentlig förändring i placeringsbehovet, har dock
inom ramen härför ett större intresse än tidigare för obligationsemissioner förelegat.
Denna förskjutning i placeringsinriktningen och affärsbankernas medverkan
i de förut nämnda bytestransaktionerna utgör den väsentliga förklaringen
till den ökade omfattningen av emissionsverksamheten under 1962.

Emissionerna av obligationer under år 1962 gällde så gott som helt hypoteks-,
industri- och kommunobligationer. Reverslångivningen till kommunerna ökade,
men minskade till näringsliv och bostäder (bostadsfinansieringen över hypoteksinrättningama
räknas här som kapitalanskaffning mot obligationer). Totalt kan
kreditförmedlingen över kapitalmarknaden till kommuner, bostäder och näringsliv
för 1962 beräknas ha uppgått till 0,7, 2,9 resp. 1,4 miljarder kronor. Den har
för samtliga tre sektorer överstigit beloppen för 1961.

Även om en viss ökning kan registreras av kreditutbudet på kapitalmarknaden
under 1962 har det, sedan expansionen begynte 1960, ej haft en obrutet

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

17

stigande trend. Efter den kraftiga ökningen sistnämnda år avtog placeringarna
fram till mitten av 1961, varefter på nytt en tillväxt följde. Under kalenderåren
1960, 1961 och 1962 kan kapitalmarknadsplaceringarna beräknas ha uppgått till
4,4, 4,1 resp. 4,8 miljarder kronor eller tillsammans ca 13 miljarder kronor. Under
de tre närmast föregående åren, 1957, 1958 och 1959, uppgick de till 2,4, 2,6
resp. 3,1 miljarder kronor och utgjorde således sammanlagt ca 8 miljarder kronor.
Placeringsökningen har till eu del bestått av en tillväxt av aktieköpen. Reverslångivningen
har också legat på en relativt hög nivå men har ej visat någon
stegringstendens efter ingången av 1960. För placeringarna i obligationer redovisas
däremot en stark ehuru ojämn stegring. Även under perioder, då obligationsförvärven
varit som lägst, har de hållit sig i nivå med toppbeloppen för
tiden 1957—1959. Under övriga perioder har de varit avsevärt större (diagram B).

Affärsbankernas rörelse

Expansionen av affärsbankernas kreditgivning 1962 tog formen av en ökning
både i den direkta utlåningen och i förvärven av obligationer och skattkammarväxlar
(diagram C). Ökningen i obligationsportföljerna gällde främst statsobligationer,
till stor del bestående av papper som köptes från marknaden utanför
bankerna. Men även förvärven av hypoteksobligationer fick ökad omfattning.

Diagram C. Affärsbankernas utlåning 1957—1962

Mkr

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Mkr

Totalt

Obligationer

f -s jV-* Utlåning ’

i '' till all *,

/ mänheten

". Skattkammar A

växlar m. m.

/ ''•I

-1 000

3 000

2 000

1 000

0

-1 000

Anm. Diagrammet visar affärsbankernas totala utlåning, bestående av lån till allmänheten,
förvärv av obligationer samt kortfristig kreditgivning till staten (skattkammarväxlar och dagslån).

Varje punkt på de olika kurvorna anger kreditgivningen under den närmast föregående 12-månadersperioden. Kreditgivningen är räknad netto (lämnade krediter minus återbetalade).

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 8 samt. Nr 1

OD

Tabell 5. Affärsbankernas utlåning

Månatliga förändringar i utestående belopp. Mkr

Bostadsbyggnad skrediter

Övrig utlåning

Totalt

1960

1961

1962

1960

1961

1962

1960

1961

1962

Januari ..................

— 23

18

- 58

— 49

132

155

— 72

150

97

Februari .................

— 167

20

32

124

45

83

— 44

65

115

Mars ....................

61

26

-206

401

313

379

462

339

173

April ....................

21

24

- 65

140

11

145

161

35

80

Maj .....................

13

43

-113

234

258

504

247

300

391

Juni .....................

97

— 10

- 44

— 26

— 281

14

71

— 291

— 30

Juli......................

83

— 65

32

207

83

224

290

19

256

Augusti ..................

28

14

- 3

— 121

— 103

— 67

— 93

— 89

— 70

September................

— 92

58

39

257

275

443

166

333

482

Oktober ..................

69

— 21

70

— 212

— 210

— 273

— 143

— 230

— 202

November ................

113

— 18

72

74

91

421

188

73

493

December ................

38

— 47

— 303

— 207

— 266

— 254

12-månadersperioden

t. o. m. november .........

264

127

-292

1 094

311

1 822

1 359

438

1 530

Bankoutskottets inemorial nr 1 år 1963

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963 19

Tabell 6. Affärsbankernas likvida tillgångar och faktorer som påverkat dessa

Mkr

12-månadersperiodema t. o. m.

november

1960

1961

1962

Påverkande faktorer

— 438

+ 905

+ 661

+ 1 067

— 1 169

— 397

— 651

Statspapper placerade utanför riksbanken och affärs-

+ 190

+ 928

— 367

— 277

— 431

Företagens investeringsfonder i riksbanken (ökn. —) ....

— 915

— 163

— 369

+ 17

+ 343
+ 203

Affärsbankernas nettoköp av hypoteksobligationer ....

+ 118
-f 260

+ 95

4- 98

+ 330
+ 340

Summa

— 1 607

4 262

+ 1 723

Affärsbankernas likvida tillgångar

Sedlar, mynt, checkar och postremissväxlar............

+ 87

+ 101
— 632

+ io

4 137

+ 28
+ 81

4- 93

+ in

— 710

+ 327

+ 441

— 453

— 305

+ 1 062

Summa

— 1 607

+ 262

+ 1 723

Anm. Plustecken anger ökning av affärsbankernas likvida tillgångar, minustecken minskning.

Den direkta långivningen till bostadsbyggandet i form av nya bostadsbyggnadskrediter
höll sig som tidigare nämnts på en hög nivå, men på grund av de omfattande
avlyften sjönk de utestående beloppen (tabell 5). Under 12-månadersperioden
t. o. m. november 1962 lämnades nya byggnadskrediter till ett belopp
av 2 077 mkr (föregående 12-månadersperiod 2 049 mkr), men avlyften uppgick
till 2 368 mkr (föregående 12-månadersperiod 1 922 mkr). För övrig utlåning
växte de utestående beloppen mycket starkt. Större ökningstal än under 1961
redovisades praktiskt taget månad för månad. Bankernas sammanlagda utlåning
till bostadsbyggande och övriga ändamål uppgick under 12-månadersperioden
t. o. m. november 1962 till 1 530 mkr (netto) att jämföras med 438 mkr under
den närmast föregående 12-månadersperioden.

I fråga om bankernas likvida tillgångar ägde en synnerligen kraftig ökning
rum under 1962 efter nedgången 1960 och den relativt måttliga stegringen 1961
(tabell 6). Till ökningen 1962 bidrog, förutom bankernas ovannämnda köp från
marknaden av stats- och hypoteksobligationer, i första hand tillväxten av valutareserven
och delåterbetalningar till företagen av i riksbanken innestående medel
på investeringskonton. Åtstramande verkade det statliga inkomstöverskottet
liksom också ökningen av allmänhetens scdelinnehav. Olikheten jämfört med

20

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

1961 var mest betydande i fråga om obligationsköpen från marknaden och i
fråga om utvecklingen av företagens investeringsfonder i riksbanken.

Till följd av kreditexpansionen har en stark ökning av inlåningen skett. Bankernas
inlåningsräkningar ökade under 12-månadersperioden t. o. m. november

1962 med 2 799 mkr att jämföras med 483 mkr för 12-månadersperioden ett år
tidigare. De likvida tillgångarnas relativt starkare tillväxt innebar en ökning av
bankernas likviditetskvoter. Genomsnittet för dessa, beräknade enligt riksbankens
rekommendationer, låg i slutet av november 1961 vid 37,7% och i slutet
av november 1962 vid 40,3 %.

Obligationsmarknaden

Kursutvecklingen på obligationsmarknaden dominerades under 1962 av de
kursändringar som hängde samman med årets två diskontosänkningar. Under
årets första kvartal förblev kurserna i stort sett oförändrade och kursläget tydde
inte på att marknaden väntade någon snar förändring av ränteläget. Den första
halvprocentiga diskontosänkningen den 5 april gav ej heller omedelbart något
nämnvärt utslag i kurssättningen, men sedermera inträdde en successiv uppgång
innebärande att vid april månads utgång obligationskurserna hade justerats
upp med genomsnittligt 1 å 2 procentenheter.

Tabell 7. Köpkurser och effektiv förräntning vid kvartalsskiften för några

representativa statslån

Lån

Kurser

Effektiv ränta

1961

31.12

31.3

1962

30.6 30.9

31.12

1961

31.12

31.3

1962

30.6 30.9

31.12

5 % 1960/75 ....

98%

98%

102%

103%

103%

5,69

5,70

5,07

4,98

4,96

4 % 1956/80 ....

88

88%

96

95%

96

5,55

5,52

4,84

4,86

4,85

3% 1943/88 ....

78

77

81%

81 %

81 %

5,01

5,11

4,76

4,74

4,77

3 1945/85 ....

71

70%

75%

75%

75%

5,14

5,23

4,77

4,78

4,79

3 1934 ____

66

66%

69%

69

69

4,55

4,52

4,32

4,35

4,35

De under maj och början av juni rådande förväntningarna om ytterligare en
diskontosänkning tog sig uttryck i nya kurshöjningar, som för vissa papper var
förhållandevis kraftiga. Då diskontosänkningen kom den 7 juni, resulterade den
i ett omedelbart utslag på kurserna för långt material med 1 ä 2 procentenheter
och en mindre successiv höjning under veckorna närmast därefter. De under
årets senare hälft tidvis återkommande diskussionerna kring en eventuell tredje
diskontosänkning satte inga nämnvärda spår i kursutvecklingen, och det läge
som rådde vid halvårsskiftet förblev i stort sett oförändrat till årets slut.

Obligationsmarknaden präglades under 1962 av en livlig emissionsverksamhet.
Det framgår av tabell 8, som visar utvecklingen under de sista fem åren, att

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963
Tabell 8. Obligations- och förlagslåneemissioner 1958—1962

Mkr

21

Låntagare

1958

1959

1960

1961

1962

Staten ................................

989

2115

1315

370

1050

Korta obligationer ...................

689

1 515

89

200

1 000

Långa obligationer ...................

200

450

1 074

—

—

Premieobligationer ...................

100

ISO1

—

1002

503

Sparobligationer .....................

—

—

152

70

—

Hypoteksinstitut .......................

790

824

957

1416

2 216

Bostadsinstitut ......................

678

755

824

1 269

2 0614

Övriga hypoteksinstitut ..............

112

69

133

147

155

Övriga låntagare .......................

309

133

455

479

1586

Industrier ...........................

125

80

216

316

1 068

Kommuner ..........................

150

—

140

110

376

Kommunala företag..................

—

—

25

—

34

Banker .............................

2

53

12

18

98

Utlandet ............................

32

—

62

35

10

Summa

2 088

3 072

2 727

2 265

4 852

1 Dessutom konvertering 250 mkr. 8 Dessutom konvertering 300 mkr. 3 Dessutom konvertering
150 mkr. 4 Dessutom konvertering 400 mkr.

Anm. Siffrorna avser belopp varom under respektive år avtal om försäljning träffats (tecknade
belopp). I beloppen ingår även försäljningar av under tidigare år daterade lån.

staten, vars upplåning under 1960 dominerade marknaden, under 1961 och 1962
tagit den långa marknaden i anspråk med mycket begränsade belopp. En förskjutning
har skett i obligationsupplåningen till fördel under 1961 främst för
bostadssektorn men under 1962 även för industrin och kommunerna.

Bostadsinstituten emitterade sålunda under 1962 obligationer för 2 061 mkr
exklusive konvertering mot 1 269 år 1961 och 824 mkr år 1960. Försäljningarna
koncentrerades till i stort sett tre perioder. Under tiden närmast före den första
diskontosänkningen såldes ca 700 mkr, under tiden mellan diskontosänkningama
ca 500 mkr samt i december ca 450 mkr. Under hela året såldes därjämte successivt
ca 400 mkr. I oktober förföll ett av stadshypotekskassan 1957 emitterat lån
å 400 mkr. Av lånet, som sålunda ursprungligen var 5-årigt, låg huvudparten i
affärsbankerna. Ett erbjudande om konvertering till ett nytt 5-årslån lämnades.
Det antogs till ett belopp av i runt tal 300 mkr och resterande 100 mkr upplånades
mot långa obligationer.

Siffrorna för lån som emitterats av industrier och kommuner under 1962,
representerar en förhållandevis ännu större ökning i jämförelse med föregående
år än för bostadslånen. Industrin upptog under året obligations- och förlagslån
till ett sammanlagt belopp av 1 068 mkr (förra året 316 mkr), medan kommuner
och kommunala företag på obligationsmarknaden upplånade 410 mkr (förra året
110 mkr).

22 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

TabeU 9. Emissionsvillkor för obligations- och förlagslån under 1962

Räntesats i procent. Emissionskurs angiven då den avviker från pari

Hypoteksinstitut

1/1—5/4

6/4—7/6

8/6—31/12

Stadshypotekskassan m. fl. primärlångivare..

5,5 (99%)

5,25

5,0

Bostadskreditkassan m. fl. sekundärlångivare

5,75 (99 %)

5,50

5,25

Industrier

Obligationer .........................

6,0

5,50 (99 %)

5,25

Förlagslån .........................

6,5

—

5,75

Kommuner .......................

6,0

5,50 (99 %)

5,25

Banker (förlagslån) ......................

6.251

6,0

5,75—5,50

1 Dec. 1961

Försäljningarna av bostadsobligationer medförde en motsvarande avlyftning
av byggnadskreditiv i bankerna. Under första halvåret uppnåddes sålunda en
sådan minskning av affärsbankernas utestående byggnadskreditiv, att balans
kunde sägas råda på marknaden för långfristig bostadsfinansiering. Detta läge
rådde även vid årets slut.

Beträffande industrisektorn decimerades successivt lånekön i riksbanken.
Obligations- och förlagslån släpptes fram i en takt som i vart fall under årets
sista månader i stort sett motsvarade efterfrågan, och vid årets slut förelåg från
bankernas sida inga anmälda önskemål om emissioner. Genom att jämväl kommunerna
i större utsträckning än tidigare tilläts ta obligationsmarknaden i anspråk
och den kommunala reversupplåningen därtill under året var jämförelsevis
stor, torde vid årets slut en väsentlig del av den tidigare uppdämda efterfrågan
inom denna sektor ha eliminerats.

Lånevillkoren för nya obligations- och förlagslån framgår av tabell 9, där de
angivna tidsperioderna avser tiden före första diskontoändringen, tiden mellan
diskontoändringarna och slutligen tiden efter den sista ändringen. De huvudsakliga
förändringarna under året har ägt rum i anslutning till diskontoförändringarna,
men en viss omstrukturering mellan olika grupper av lån har skett.
Diskontoförändringarna har ej heller alltid givit fullt utslag i räntesättningen på
obligationsmarknaden.

Riksgäldskontoret inlöste under vårmånaderna förfallande korta lån å tillsammans
ca 600 mkr. Under året emitterades fyra korta lån å tillsammans
1 000 mkr. De förfallande obligationerna låg till övervägande del i affärsbankerna
och de nyemitterade köptes huvudsakligen av samma institut. I mars
upplades vidare ett nytt premiobligationslån å 200 mkr, varav 150 mkr avsåg
konvertering av 1946 års premielån.

Diskontosatserna för skattkammarväxlar med löptiderna 3, 6 och 9—12 månader
framgår av tabell 10, som visar att diskontosatserna på skattkammarväx -

23

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

TabeU 10. Diskontosatser vid riksgäldskontorets
försäljning av skattkammarväxlar

31/3 30/6 30/9 31/12

3-månaders växlar

1960 ........ 3,85 4,15 4,35 4,5

1961 ........ 5,0 5,0 4,0 4,2o

1962 ........ 4,5 2,25 3,0 2,8

6-månaders växlar

1960 ........ 4,15 4,45 4,65 5,0

1961 ........ 5,0 5,0 5,0 5,25

1962 ........ 4,5 2,75 4,0 3,8

9 — 12-månaders växlar

1960 ........ 4,25 4,75 4,75 5,0

1961 ........ 5,0 5,0 5,0 5,25 * i

4,75—5,25 3,5—3,75

lar, även om förändringarna varierat, tenderat att falla mera än riksbankens
officiella diskonto, ett förhållande som kan tas som ett uttryck för det lättare
läge, som under 1962 rått på marknaden.

Aktiemarknaden

Kraftigt stigande aktiekurser under 1959 följdes av en stagnation under 1960.
Efter en tillfällig höjning av kursnivån i mitten av 1961 inträffade i september
ett markant tendensomslag med fallande kurser. Under 1962 präglades utvecklingen
av en genomgående kurssänkning för så gott som samtliga huvudgrupper
av aktier. Affärsvärldens generalindex sjönk salunda under aret med 8 %•

Mest markant var nedgången för bruks- och träföretag, för vilka index sjönk
med 22 resp. 19%. För rederiaktier noterades en nedgång med 13 %. Verkstadsaktierna
visade en något mera stabil utveckling med en nedgång som stannade
vid 2 %. Bankaktierna steg under året med 6 %.

Många faktorer har spelat in i den relaterade utvecklingen. Konjunkturläget

i allmänhet med avsättningssvårigheter för cellulosaindustrin och vikande orderingång
för varvs- och verkstadsindustrin har medverkat liksom oron på de utländska
börserna och det tidvis spända utrikespolitiska läget. Den livliga
emissionsverksamheten på såväl aktie- som obligationsmarknaden har vidare
krävt kapital och på sitt sätt verkat dämpande på utvecklingen av aktiekurserna.
Det bör vidare konstateras, att det senaste årets förhållandevis kraftiga
kursfall endast återfört kurserna till läget 1959. Utsträckes jämförelsen något

24

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963
Diagram D. Affärsvärldens aktieindex 1957—1962

1937 = 100

Bruksföretag

Generalindex

Rederier

Verkstäder

Banker

800

700

600

500

400

300

200

längre bakåt, visar det sig, att från december 1957 till augusti 1961 Affärsvärldens
generalindex stigit med ca 80 %, varefter en nedgång med 15 % fram till
slutet av 1962 följt.

Näringslivets kapitalanskaffning genom emission av aktier har under de båda
senaste åren varit osedvanligt omfattande med tyngdpunkten förlagd till 1961.
De kontanta inbetalningarna till bolagen, exklusive av staten tecknade belopp,
uppgick 1961 till 634 mkr och under 1962 till 427 mkr. Under 1959 och 1960
hade inbetalningarna uppgått till 190 resp. 346 mkr. Till en del förklaras de
relativt omfattande aktieemissionerna under de båda senaste åren av de nya
bestämmelserna om beskattning av utdelningar på aktier emitterade fr. o. m.
1961 (prop. 1960:162). Till nybildade bolag inbetalda belopp för emitterade
aktier uppgick under åren 1959—1962 till 40, 105, 94 resp. 134 mkr. Inbetalningarna
i äldre bolag uppgick till 150, 241, 541 resp. 293 mkr (netto). Fondemissionerna
ökade under tiden 1959—1961 men avtog under 1962.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

25

V alutamarknaden

Valutareserven. Den svenska valutareserven har under de senaste åren utvecklats
gynnsamt. Vid utgången av augusti 1962 nådde den sitt hittills högsta
värde och uppgick till 4 464 mkr. Den hade då under den senaste förflutna tvåårsperioden
ökat med 1 718 mkr eller med drygt 62 % och sedan motsvarande
tid föregående år med 877 mkr. Sedan augusti 1962 har utvecklingen varit mera
oenhetlig, dock med övervägande underskott. Enligt preliminära siffror uppgick
valutareserven vid utgången av 1962 till 4 359 mkr och var därmed 569 mkr
större än vid årsskiftet 1961/62.

Valutareserven redovisas månadsvis i tabell 11. Det bör observeras, att de där
presenterade siffrorna ibland påverkats av större kapitalrörelser. Som framgår
av noten till tabellen har dylika rörelser förekommit inom den statliga sektorn
vid ett flertal tillfällen under de senaste åren och totalt resulterat i ett valutautflöde
om 135 mkr. Därtill kommer att det även inom den privata sektorn

Tabell 11. Sveriges valutareserv
Mkr

Riksbanken

Affärsbankerna

Totala valutareserven

Förändring

Guld

Valutor

Valutor

Ställning

under senaste

12-månadersperiod

1957 december .....

1 134.

1 226

478

2 838

+ 73

1958 > .....

1 053

1 392

546

2 991

+ 153

1959 »

987

1 179

881

g 047

4- 57

1960 » .....

881

1 554

453

2 888

— 159

1961 » .....

934

2 385

472

3 7901 *

+ 902

1962 januari .......

934

2 431

483

3 847

+ 914

februari ......

934

2 450

486

3 870

+ 869

mars .........

934

2 502

495

3 931

+ 882

april .........

934

2 629

452

4 015

+ 935

maj ..........

934

2 771

405

4 1103

+ 809

juni ..........

939

2 762

474

4 1753

+ 720

juli ..........

940

2 862

545

4 347*

+ 697

augusti .......

939

2 938

588

4 464

+ 877

september.....

938

2 905

511

4 353

+ 669

oktober.......

936

2 954

532

4 423

+ 811

november .....

935

2 931

521

4 387

+ 661

december .....

935

2 934

490 p

4 359 p

+ 569 p

1 Valutareserven minskade i aug. 1961 med 104 mkr och i okt. 1961 med 26 mkr genom transak tioner

med Valutafonden.

3 Valutareserven ökade i maj 1962 med 26 mkr genom en transaktion med Valutafonden.

3 Valutareserven minskade i juni 1962 med 83 mkr genom återbetalning av Marshallånet.

* Valutareserven ökade i juli 1962 med 52 mkr genom en tranksaktion med Valutafonden.

26 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

företagits en del överföringar, vilka överstigit vad som normalt brukar förekomma.

Sveriges guldinnehav har under 1962 varit praktiskt taget oförändrat. Genom
valutareservens tillväxt har guldets andel fortsatt att minska och uppgick vid
slutet av året till 21 % mot 25 % ett år tidigare. Ställningen gentemot de
icke-konvertibla länderna, som vid årsskiftet 1961/62 visade en skuld om 136
mkr, har under året successivt utjämnats, och vid utgången av november hade
skulden reducerats till 34 mkr.

Affärsbankernas andel av den totala valutareserven har under året varit
relativt konstant och varierat mellan 10 och 13 %. Vid utgången av 1962 utgjorde
den 11% mot 12% ett år tidigare.

Växelkurserna. Utvecklingen på de viktigaste internationella valutamarknaderna
har i stort sett varit lugnare än under 1961. Under året förekommande
störningar, såsom försvagningen av den kanadensiska dollarn under våren, kursfallen
på vissa utländska fondbörser på försommaren och Kuba-krisen på hösten,
föranledde i allmänhet icke någon utpräglad oro, och de kursförskjutningar som
inträffade, var relativt begränsade. Till den ökade motståndskraften på detta
område har bidragit — förutom förbättrad jämvikt i de internationella betalningsförhållandena
— den utbyggnad av samarbetet mellan länderna, som under
senare år försiggått i anslutning till Internationella valutafondens verksamhet.
Ökad direkt samverkan mellan centralbankerna i de viktigare länderna har också
varit av betydelse i detta sammanhang.

Den svenska kronan har varit jämförelsevis fast i förhållande till andra valutor.
Sålunda har på den svenska marknaden kurserna för bl. a. US-dollar, pund
och tyska mark under större delen av året legat under eller omkring pariteten
gentemot den svenska kronan. Från omkring årsskiftet 1961/62 och fram till
mitten av mars sjönk kurserna på de utländska valutorna i stort sett kontinuerligt
för att därefter stabilisera sig. Under senare delen av november och början
av december inträdde en tämligen markant, säsongmässigt betingad uppgång av
kurserna på de utländska valutorna i Sverige.

De av riksbanken för vissa valutor noterade marginalkurserna gentemot valutabankerna
har under året varit oförändrade.

Canada, som sedan 1950 icke tillämpat något paritetsvärde för sin valuta,
anmälde den 2 maj en paritet till Internationella valutafonden, nämligen 0,9250
US-dollar per Can.dollar. I fråga om andra viktigare valutor har några paritetsändringar
icke förekommit under 1962.

Clearingkursen gentemot rubel har under året varit föremål för smärre justeringar
vid ett flertal tillfällen. Denna kurs följer helt kronkursen i Sovjetunionen.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

27

Betalningsbalansen

Utfallet av bytesbalansen och kapitaltransaktionerna med utlandet under
1962 tyder enligt de preliminära beräkningar som redovisas i tabell 12 på att de
in- och utgående betalningarna i stort sett har balanserat. Den efter svenska
förhållanden betydande ökningen i valutareserven under 1962, för vilken redogjorts
i ett tidigare avsnitt, och som sålunda icke förklaras av betalningsstatistiken,
innebär att en betydande positiv »restpost» på nytt uppkommit. Vad som
ligger bakom denna är osäkert men kommer att i varje fall till någon del kunna
belysas senare, när ett fullständigare statistiskt material står till förfogande.

Utrikeshandeln. Som framgår av diagram E har den successiva ökning i exporten
som började redan 1959, fortsatt under 1962. Procentuellt har exporten
under vart och ett av de två senaste åren ökat med ca 6 %. Importen har under
1962 stigit ungefär lika mycket, i motsats till 1961 då ökningen stannade vid
1%.

Till följd av de fallande priserna på järnmalm och skogsprodukter — framför
allt på den kemiska massan, som ensam svarar för drygt 10 % av Sveriges exportinkomster
— har terms of trade undergått en viss försämring under 1962.
Exportpriserna beräknas sålunda ha sjunkit med ca 2 %, medan importpriserna
stigit med ca 1 %. På importsidan har verkstadsprodukterna, som svarar för
drygt 30 % av import värdet, stigit i pris med ca 3 %.

Av en jämförelse mellan utrikeshandelns fördelning på vissa större ländergrupper
under de tre första kvartalen 1961 och 1962 framgår, att varuutbytet
med övriga EFTA-länder uppvisade ett minskat överskott genom att importen
ökade med 11 %, medan exporten minskade med 1 %. Gentemot EEC ökade det
tidigare underskottet i handelsbalansen. Däremot minskade underskottet på
USA och Canada. Genom att exporten ökade med 15 % vid en endast obetydlig
ökning av importen förstärktes den tidigare positiva handelsbalansen ytterligare
gentemot »övriga länder».

Tabell 12. Betalningsbalansen 1960—1962
Mkr

1960 1961 1962

prel.

4- 13 273

+ 14198

+ 15 070

_

15 006

_

15 151

— 16 100

_

1 7 33

_

953

— 1 030

+

1 355

+

1 380

-)- 1 400

215

360

— 500

593

+

67

— ISO

76

31

+ 20

+

510

+

866

+ 679

169

+

902

+ 569

28

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Diagram E. Utrikeshandeln och förändringar i valutareserven 1957—1962

12-månadersuppgifter

Mkr

16 000

15 000

14 000

13 000

12 000

11 000

10 000

Mkr
16 000

15 000-

14 000

13 000

12 000

11 000

10 000

12-mcnadersförändring i valutareserven

Handelsbalans

—1 000

1 000

0

—1 ooc

—2 000

Anm. Varje punkt på de olika kurvorna anger import, export och handelsbalans resp. valutareservens
förändring under den närmast föregående 12-månadersperioden.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

29

Sjöfartsnettot. Sjöfartskonjunkturen har under 1962 alltjämt varit svag.
Fraktraterna har varit under konstant press och uppläggningar har successivt
framtvingats. På hösten 1962 beräknades ca 3,5 % av världens handelstonnage
vara upplagt. För Sveriges del började icke uppläggningarna att öka påtagligt
förrän under hösten. Den 1 december 1962 uppgick det på grund av fraktbrist
upplagda svenska handelstonnaget (här inräknas endast fartyg på minst 100
bruttoton) till 100 000 bruttoton motsvarande drygt 2 % av handelsflottan.

Den svenska handelsflottan beräknas under 1962 tonnagemässigt ha ökat med
4 ä 5 %. För dess sysselsättning är det av betydelse hur utrikeshandeln utvecklas
och som tidigare nämnts har betydande ökningar i denna ägt rum även under
1962. För exporten beräknas den volymmässiga ökningen under 1962 uppgå till
8 %, medan motsvarande siffra för importen torde stanna vid 5 %. Då den
svenska handelsflottan i allt högre grad sysselsättes i trafik mellan utländska
hamnar — 1961 var ca 75% av det svenska tonnaget sysselsatt i sådan trafik —
spelar dock förändringen i världshandeln en än större roll. Denna expanderade
ungefär lika mycket som den svenska utrikeshandeln och låg under vart och ett
av de tre första kvartalen värdemässigt ca 6% högre än under motsvarande
perioder 1961.

Dessa förhållanden resulterade för de svenska rederiernas del i att såväl intäkter
som kostnader under de två första kvartalen 1962 låg ca 10 mkr högre
än motsvarande kvartal 1961. Under tredje kvartalet inträdde en överraskande
vändning i och med att intäkterna blev 85 mkr högre än under tredje kvartalet
1961, medan kostnaderna steg med endast 25 mkr. Någon anledning att antaga
att tredje kvartalet skulle innebära en vändpunkt i lönsamhetsutvecklingen för
den svenska handelsflottan finnes dock tills vidare ej.

Övriga löpande betalningar, avseende räntor, utdelningar, uppehållskostnader,
arv, gåvor, licenser, försäkringar m. m. skulle enligt tillgängligt statistiskt material
under 1962 resultera i ett nettovalutautflöde om ca 500 mkr, att jämföras
med ca 360 mkr under 1961. Det kan dock ifrågasättas om dessa siffror ger en
rättvisande bild av utvecklingen. Under större delen av 1950-talet balanserade
in- och utgående betalningar, och den försämring som därefter registrerats och
som ytterligare accentuerades fr. o. m. andra halvåret 1961, har orsakats av att
betalningarna till Sverige stagnerat eller fallit, medan betalningarna från Sverige
fortsatt att öka. Under första halvåret 1962 låg sålunda betalningarna till
Sverige ca 10 % lägre än under motsvarande tid 1961. Denna utveckling förefaller
svårförklarlig, och det kan icke uteslutas, att den fortgående liberaliseringen
i valutaregleringen och därmed följande uppmjukningar i anmälningsskyldigheten
medfört ett ökat redovisningsbortfall, som speciellt kommit att
drabba betalningarna till Sverige. Om denna tolkning är riktig, skulle utfallet
av »övriga löpande betalningar» kunna vara bättre än nyss angivits.

Kapitaltransaktionerna i betalningsbalanstabellen omfattar endast statliga
kapitaltransaktioner och värdepappershandeln enligt bankinspektionens statistik.

00

o

Tabell 13. Utrikeshandeln 1960—1962
Mkr

1960

Export

1961

1962

1960

Import

1961

1962

Import-

1960

(—) resp. export
överskott

1961

-(+)

1962

Januari .........

1 016

1 140

1 252

1 326

1 282

1 415

— 310

— 142

— 163

Februari ........

1 101

1 041

1 127

1 267

1 152

1 220

— 166

— in

— 93

Mars ..........

992

1 088

1 155

1 207

1 308

1 448

— 215

— 220

-— 293

April...........

1075

1 062

1216

1 119

1 214

1 191

— 44

— 152

+ 25

Maj ...........

1 087

1 275

1 388

1 239

1 233

1 372

— 152

+ 42

+ 16

Juni ...........

1 075

1 242

1 316

1 207

1 228

1 234

— 132

+ 14

+ 82

Juli ............

1 073

1 190

1 170

1 020

1035

1 149

+ 53

+ 155

+ 21

Augusti ........

1 030

1 135

1 161

1 161

1 155

1 232

— 131

— 20

— 71

September ......

1 118

1 171

1 199

1 254

1 359

1 282

— 136

— 188

— 83

Oktober ........

1 236

1 297

1 419

1 283

1 367

1 589

— 47

— 70

— 170

November ......

1 208

1 251

1 363

1369

1 474

1 552

— 161

— 223

— 189

December ......

1 262

1 306

1 554

1344

— 292

— 38

Kvartal

1 ............

3 109

3 269

3 530

3 800

3 742

4 079

— 691

— 473

— 549

2 ............

3 237

3 579

3 921

3 565

3 675

3 799

— 328

— 96

+ 122

3 ............

3 221

3 496

3 526

3 435

3 549

3 667

— 214

— 53

— 141

4 ............

3 706

3 854

4 206

4185

— 500

— 331

Summa för året..

13 273

14198

15 006

15151

— 1733

— 953

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

31

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Privata kapitalöverföringar till och från utlandet ingar salunda ej, da uppgifter
härom ännu ej föreligger.

Under 1962 har Sverige erhållit amorteringar på krediter till utlandet till ett
sammanlagt belopp av 140 mkr. Såsom i annat sammanhang beröres, medförde
Storbritanniens amorteringar på den i augusti 1961 erhallna krediten från Internationella
valutafonden för Sveriges del ett valutainflöde om 78 mkr, och amorteringarna
på de svenska fordringar, som uppkom i samband med EPU:s likvidation,
belöpte sig till 6 mkr. Som framgår av nedanstående sammanställning
över svenska statens långfristiga krediter till utlandet återbetalades ca 56 mkr
under 1962.

Utnyttjat

Åter-

Härav

Utestående

kredit-

betalt

återbetalt

belopp

belopp

belopp

under 1962

ult. 1962

Mkr

Mkr

Mkr

Mkr

Danmark ......

.......... 144,4

32,7

3,9

111,7

Finland ........

52,1

13,6

403,0

Norge .........

.......... 125,0

30,4

4,2

94,6

Sovjetunionen

.......... 553,7

71,5

34,7

482,2

Summa 1278,2

186,7

56,4

1 091,5

Den statliga svenska kapitalexporten var väsentligen koncentrerad till två
transaktioner, nämligen slutbetalningen på det s. k. Marshallånet med 83 mkr
och förvärv av obligationer från Förenta Nationerna till ett belopp av 30 mkr.
Övriga kapitaltransaktioner, omfattande bl. a. inbetalningar till Internationella
utvecklingsfonden (IDA) samt värdepappershandeln, har beräknats medföra en
nettokapitalexport på sammanlagt 7 mkr.

Differensen mellan statistiskt redovisade transaktioner i betalningsbalansen
å ena sidan och valutareservens förändring å den andra, restposten, skulle enligt
nu berörda beräkningar komma att uppgå till -f- 679 mkr för 1962.

Internationellt finansiellt samarbete

I syfte att förstärka Internationella valutajondens (IMF) resurser har under
1962 en överenskommelse träffats mellan Belgien, Canada, Frankrike, Förbundsrepubliken
Tyskland, Italien, Japan, Nederländerna, Storbritannien, USA och
Sverige angående generella lånearrangemang, innebärande att de deltagande
länderna utfäster sig att intill vissa angivna belopp och enligt särskilda regler
ge krediter till valutafonden. Arrangemanget är avsett att utnyttjas vid allvarliga
betalningsbalansrubbningar, som hotar att medföra en försvagning av
det internationella betalningssystemet. Sammanlagt uppgår av länderna i fråga
sålunda gjorda krcditutfästelser till motvärdet av 6 000 miljoner dollar. Riksbanken
har för Sveriges del anslutit sig till överenskommelsen med motvärdet av
100 miljoner dollar. I samband därmed har riksbankslagen ändrats sa att riksbanken
må bevilja Internationella valutafonden kredit och inräkna sådan kredit

32

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

i den s. k. supplementära sedeltäckningen (prop. 1962: 102). Förhandlingar, som
sedermera ägt rum mellan IMF och Schweiz, som icke är medlem av fonden,
har resulterat i en preliminär överenskommelse enligt vilken Schweiz under förutsättning
av förbundsförsamlingens godkännande kommer att kunna lämna lån
på särskilda villkor med ett totalbelopp av högst 200 miljoner dollar.

Den dragning på IMF, som Storbritannien företog 1961, har avvecklats under
1962. Vid återbetalningen, som verkställts i valutor, har 78 mkr erlagts i svenska
kronor. Därmed har tre fjärdedelar av det belopp som vid dragningen disponerades
ur fondens egna tillgodohavanden av svenska kronor återställts. Den 31
december 1962 uppgick IMF:s behållning av svenska kronor till 530 mkr, vilket
motsvarar 68 % av Sveriges kvot i IMF.

Under 1962 har en överenskommelse träffats om kortfristiga valutakrediter
mellan centralbankerna i de nordiska länderna innebärande att centralbankerna
skall bistå varandra genom krediter i form av s. k. swap-transaktioner i händelse
att deltagande land råkar i globala betalningsbalanssvårigheter. Skyldigheten
att lämna kredit är begränsad till motvärdet av 200 miljoner svenska kronor
(för Island 20 mkr). Rätten att utnyttja kredit enligt överenskommelsen är
begränsad till motvärdet av 100 miljoner svenska kronor (för Island 10 mkr)
och inträder först sedan vederbörande land utnyttjat dels den egna valutareserven
i skälig utsträckning dels ock den s. k. guldtranchen och en kredittranch i
IMF. Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj:t att lämna riksbanken garanti för
täckning av eventuella förluster på grund av överenskommelsen (prop. 1962:146).

Riksgäldskontoret har efter samråd med riksbanken i juni 1962 slutbetalat
det s. k. Marshallånet, vilket Sverige beviljades 1949 under det bistånd USA
lämnade för Europas ekonomiska återuppbyggnad efter kriget. Av lånet som
ursprungligen uppgick till 20,4 miljoner dollar och skulle amorteras under 1956—
1983, kvarstod 16 miljoner dollar, som sålunda återbetalts i förtid. Med hänsyn
till den förstärkning av den svenska valutareserven som ägt rum, och mot bakgrunden
av det ökade internationella samarbete som kommit till stånd i ekonomiska
och valutamässiga frågor, bedömdes det lämpligt att Sverige, i likhet med
andra europeiska länder med överskott i sina betalningar med utlandet, på detta
sätt medverkade till att nedbringa det underskott som kapitalströmmarna mellan
USA och Europa resulterat i under senaste år för amerikansk del.

De i samband med EPU.s likvidation uppkomna fordringarna, varav kvarstår
fordringar på Grekland, Island, Norge och Turkiet, har under 1962 genom
amortering nedgått från 5,1 till 3,8 miljoner dollar.

Den Europeiska fondens verksamhet har icke föranlett någon inbetalning till
fonden för Sveriges del under 1962. På grund av att Spanien avstått från fortsatt
uppskov med inbetalningen av sin del av det till fonden infordrade kapitalet,
har fonden till Sverige återbetalat 49 000 dollar. Det inbetalade svenska bidraget
till fonden har därigenom nedgått från 1 955 000 till 1 906 000 dollar per 31 december
1962.

En överenskommelse har under 1962 träffats mellan svenska regeringen och

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

33

Internationella utvecklingsfonden (IDA) angaende ett särskilt svenskt bidrag
till IDA (prop. 1962:100 bil. 3). Det särskilda bidraget, som uppgår till ett tre
gånger så stort belopp som Sveriges ordinarie bidrag för 1962, erlades i juli 1962
i form av en skuldförbindelse å 30,1 mkr utställd av svenska staten. Det ordinarie
bidraget, 10 mkr, erlades i november 1962 med 0,6 mkr i konvertibel valuta
och 9,4 mkr i form av en skuldförbindelse.

Riksbankens bokslut

Å sidorna 34—40 har intagits riksbankens bokslut för år 1962.

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1962 har guldbehållningen i likhet
med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480 kronor per
kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde a guld» upptages skillnaden
mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.

Liksom föregående år har upplupna, ännu ej betalda räntor a svenska obligationer
per den 31 december 1962, samt den del av diskontot a svenska skattkammarväxlar,
som belöper sig på bokföringsåret, bokförts a vinst- och förlusträkningen.

Riksbankens nettovinst under 1962 har uppgått till ett belopp av 227 150 447
kronor och 66 öre. 3

3 — Bihang till riksdagens -protokoll 1963. 8 samt Nr 1

34

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Utgående

196 1

1 9

6 2

Kronor

Kronor

Kronor

Tillgångar

Guldbehållning ...........................

397 707 131

36

398 479 966

61

Övervärde å guld .........................

535 828 571

37

536 869 807

60

935 349 774

21

(933 535 702

73''

Utländska statspapper .....................

1 998 361 375

—

2 336 836 500

Utrikes växlar ............................

126 463 385

59

45180 828

92

Fordringar hos utländsk bank eller bankir,

nettobelopp ............................

259 967 778

67

551 880 037

90

Övriga utländska tillgångar ................

10 770 992

29

10 500 909

30

2 944398 276

12

(2 395 563 531

55)

Skattkammarväxlar .......................

4 105 000 000

—

3 200 010 000

—

Statens och hypoteksinrättningars obligationer

1 597 016 025

—

1 483 077 890

—

4 683 087 890

(5 702 016025

-)

Diskonterade växlar .......................

1 534 850

95

2 857 375

30

Hypotekslån .............................

4 899 410

40

31 786 932

25

Kredit i checkräkning......................

—

19 743

78

Avbetalningslån ..........................

56 878 621

78

60 075 395

48

94 739 446

81

(63 312 883

13)

Hos riksgäldskontoret innestående pensions-

fondsmedel .............................

6 767 843

18

6 767 843

18

Skiljemynt ...............................

17 724 878

42

10 043 985

35

Inhemska bankers checkar, postremissväxlar

m. m...................................

18 511377

51

25 723 236

22

Övriga tillgångar ..........................

118164 278

01

118 244 268

04

Sveriges kvot i Internationella valutafonden

775 981 500

—

775 981 500

—

Sveriges andel i Internationella återuppbygg-

nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..

103 464 200

—

103 464 200

Summa

10135042219|53

| 9 697 800 419|93

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

35

balansräkning

Skulder

Utelöpande sedlar .........

Utelöpande postremissväxlar

Checkräkning (statliga myndigheter)

» (bankaktiebolag) .....

> (andra insättare).....

Depositions- och kapitalräkning
Innestående särskilda fondmedel

Investeringskontomedel ........

Skogskontomedel .............

och rörelse

Kursdifferenskonto ........................ 686 842 392

Övriga skulder .......................

Grundfond ..............

Avbetalningslånefond .....

Reservfond ..............

Pensionsfonder...........

Riksbankens byggnadsfond
Balanserade vinstmedel

från föregående år.....

vinst för året ..........

Internationella valutafonden

Internationella återuppbyggnadsbanken .

Summa

1961

1

9

6 2

Kronor

Kronor

|

Kronor

6 870148171

7 330 360 941

—

10 436 125

01

19 667 616

86

209 359 809

73

151 926 184

94

162 553 302

37

181 469 376

54

1 592 879

32

1 531 682

84

334927 244

32

(373 505 991

42)

175 906

56

175 906

56

15 395 937

50

—

2 132 839

37

1 941 256

15

6 374 356

03

4 903 310

60

1 229883 991

50

897 010 883

64

904 031 356

95

(1 253 963 030

96)

686 842 392

07

137 722 877

97

115 001 439

39

20180 004

91

50 000 000

_

50 000 000

—

65 000 000

—

65 000 000

—

20 000 000

—

20 000 000

—

6 767 843

18

6 767 843

18

—

50 000 000

—

442 320

01

814121

22

230 371 801

21

227 150 447

66

419 732 412

06

(372 581 964

40)

452 460 931

20

530029 450

46

102 174

08

1 148 515

40

10135 042219

53 |

| 9 697 800 419]93

36

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Vinst- och

1961

1 9

6 2

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

Käntor & inlåningsräkningar ................

1 041 085

50

456 342

43

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige, m. fl.

Fullmäktige och suppleanter för dem........

98 041

01

97 475

36

Styrelseledamöter vid avdelningskontoren och

suppleanter för dem ....................

139 251

26

139 528

33

Ledamöter i valutastyrelsen och suppleanter

för dem ................................

15 180

—

15 180

—

252 472

27

252 183

69

Avlöningar till ordinarie tjänstemän

Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m. .

4 572 011

48

4 003 069

14

Avlöningar till icke-ordinarie personal

Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m.

3 051 692

98

3 695 819

57

Ersättning till tillfälliga befattningshavare ..

1 805 618

86

1 916 658

93

Övertidsersättning, m. m...................

98 686

82

82 781

78

4 955 998

66

5 695 260

28

Arvoden och särskilda ersättningar, m. m.

Arvoden enligt 36 § avlöningsreglementet ....

15 000

_

7 500

Gottgörelse jämlikt 18 §, 1 mom. avlönings-

reglementet ............................

13 926

60

13 726

65

Gratifikation eller belöning enligt 37 § avlö-

ningsreglementet ........................

3 900

—

3 250

—

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

113 492

—

113 023

—

146 318

60

137 499

65

Rörligt tillägg

2 289 974

93

2 960 502

47

13 048 515

23

(12 216 775

94)

Pensioner m. m............................

*3 229 184

40

23 507 881

75

16 487 045

84

Transport

17 012 739|

41

1 Därav preliminära avgifter för 1961 till den allmänna tilläggspensioneringen kr. 324.000: —
(efter avdrag av för mycket inbetalda avgifter för 1960).

2 Därav preliminära avgifter för 1962 till den allmänna tilläggspensioneringen kr. 455.000: —
(efter tillägg av för litet inbetalda avgifter för 1961).

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

37

förlusträkning

Inkomster och vinster

Diskonto & växlar ........................

Räntor å hypotekslån m. m................

Räntor å avbetalningslån ..................

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
lånefordringar ...................

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst........

Inkomst av svenska statspapper och obligationer,
efter nedskrivningar .............

Provisioner m. m..........................

Courtage å obligationer....................

Ränta & hos riksgäldskontoret innestående

pensionsfondsmedel ......................

Avgifter för i förvar mottagna depositioner ..
Ersättning för förvaltning av statens bosätt ningslånefond

...........................

Ersättning för förvaltning av statens egna hemslånefond

m. fl. fonder ...............

Köpeskilling för försålda fastigheter ........

Inkomster av fastigheter ..................

Kassaöverskott ...........................

Diverse ..................................

1961

Kronor

112 642
11 698136
3 266 853

799

(15 078 432
80 391 025

07)

28

155 757 037
108 033
10 459

351 927
426 609

246 198

157 580
430 000
387 261
4 993
28 701

(157 908 802

05)

19 6 2

Kronor

Kronor

160 903
10 507 318
3 026 283

551

140 971 771
64 774
18166

358 695
435 245

226 692

146 335

392 942
6142
98 747

I

Summa

253 378 259 40

13 695 057

93 578 939

11

50

142 719 512

75

249 993 509|36

38

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Vinst- och

1961

1 9

6 2

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

Förvaltningsutgifter, m. m.

(16 487 045

84)

Transp<

•rt

17 012 739

41

Ändrings- och reparationsarbeten å fastigheter

300 219

47

364 545

62

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar .................................

117 685

90

113 681

77

Kontorshyror inklusive hyra för Rosenbad ..

208 964

89

208 107

11

Rengöring inom fastigheterna ..............

281 865

20

303 823

56

Värme och belysning ......................

248 088

31

250 352

82

Omläggning av riksbankens värmesystem____

122 524

33

56 000

—

Inventarier och deras underhåll ............

206 472

55

184 453

62

Materialier, tidningar, böcker, m. m.........

375 169

39

289 194

15

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter

1 042 066

69

1 098 609

52

Rese-, traktaments- och flyttningskostnader ..

122126

—

115 654

01

Sjukvård och begravningshjälp, m. m.......

140 728

58

142 009

22

Vissa beredskapsutgifter ...................

25 827

91

80 676

94

Övriga förvaltningsutgifter .................

189 476

72

219 699

31

3 426 807

65

(3 381215

94)

Courtage å obligationer ....................

30160

07

28 344

51

Kassaförluster ............................

5 978

08

10 986

74

Diverse ..................................

102 058

26

64 183

39

103 514

64

(138 196

41)

Kostnader för sedeltryckeriet* ..............

2 000 000

1 300 000

Kostnader för pappersbruket1 ..............

1 000 000

—

1000 000

—

2 300 000

—

(3 000 000

-)

Summa utgifter och förluster...............

23 006 458

19

22 843 061

70

Saldo vinst ...............................

230 371 801

21

227 150 447

66

Summa

253 378 259

40

| 249 993 509

36

Jämför § 31 i berättelsen.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

39

förlusträkning

1961

Kronor

Kronor

19 6 2

Kronor

Inkomster och vinster

Summa 253 378 259140 |

249 993 509

36

249 993 509

40

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1961 och
1962 års slut

1961

1962

Kronor

Kronor

TUtgångar

Riksbankens mynt- och medaljsamling ..................

158 037

81

158 037

81

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid resp. års slut

enligt nedanstående specifikation ..................

20 238 400

_

20 238 400

_|

Aktier i Internationella Banken i Basel1 ..........

1 800 000

_

1 800 000

Vissa utländska obligationer och fordringar ...........

40 996 283

55

39 241 668

Summa

63 192 721

36

61 438 105

81

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset ................................

5 910 000

—

5 910 000

_

sedeltryckeriet ...........................

1 500 000

—

1 500 000

_

Göteborg................................

1585 000

—

1 585 000

_1

Falun..............................

365 000
375 000
410 000

365 000
375 000
410 000

Gävle...............................

Halmstad ...........................

_

_

Härnösand ..............................

290 000

—

290 000

_

Jönköping ........................

226 000

—

226 000

_

Karlstad ..................

200 000

—

200 000

_

Kristianstad ..........................

300 000

—

300 000

_

Linköping ......................

500 000

—

500 000

_

Luleå .............................

387 000

—

387 000

_

Nyköping ..........................

520 000

—

520000

_

Uppsala .......................

666 200

—

666 200

—

Visbv .....................

240 000

_

240 000
830 000

Växjö ..........................

830 000

—

_

Örebro .......................

325 000

—

325 000

_

Östersund ................

300 000

—

300 000

_

Tumba: Fabriksanläggningar jämte fasta maskiner och
bostäder .........................

4 313 000

4 313 000

—

hemmanet inkl. Lill-Tumba ..................

671 200

671 200

_

sedelförbränningshuset ...................

200 000

200 000

_

Diverse valv ............

125 000

—

125 000

_

Summa

20 238 400

-!

20 238 400

1 Hela aktieinnehavet utgör Schw. Frcs 10 000 000: — (4 000 st. aktier
Av likviden härför har 25 % erlagts.

Schw. Frcs 2 500: —).

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

41

Avbetalningslånefonden

Fördelningen den 31 december 1962 på riksbankens olika kontor av utestående
lån från avbetalningslånefonden framgår av följande tabell:

Utestående lån

Belopp

Antal

kronor

Huvudkontoret ..................................

343

1 044 296

—

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

1496

8 983 055

—

Malmö .....................

1 189

7 718 525

—

Falun ......................

293

877 592

-

Gävle ......................

418

1 546 132

—

Halmstad ...................

255

1102 631

—

Härnösand ..................

639

1 861 499

—

Jönköping ..................

477

1 723 741

—

Kalmar .....................

261

747 850

—

Karlskrona..................

243

885 430

—

Karlstad ....................

217

696 554

—

Kristianstad .................

301

1 406 563

—

Linköping ..................

621

2 207 265

—

Luleå.......................

1088

3 078 751

—

Mariestad...................

190

713 507

—

Nyköping ...................

277

1 080 803

—

Umeå.......................

813

2 479183

—

Uppsala ....................

2 469

13 656 194

—

Visby.......................

243

960 708

—

Vänersborg..................

181

631 775

—

Västerås ....................

469

1 450 452

—

Växjö.......................

334

1 394 253

—

Örebro......................

375

1 334 493

—

Östersund ...................

727

2 494143

—

Summa

13919

| 60 075 395

42

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Statens bosättningslånefond

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1962 på riksbankens
olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättningslånefonden:

Utestående lån

Antal

Belopp

kronor

Huvudkontoret .....................

6 013

6 105 670

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

1852

2 067 456

Malmö .....................

3 201

3 344 284

Falun ......................

1060

1 325 722

Gävle ......................

1310

1 551 359

Halmstad ...................

597

678 890

Härnösand ..................

2 001

2 136 070

Jönköping ..................

1055

1198 479

Kalmar ...................

972

1 228 683

Karlskrona ..................

764

870 089

Karlstad ....................

890

1 018 351

Kristianstad .................

1326

1 587 184

Linköping ..................

2 084

2 464 017

2 182 171

Luleå.......................

1 855

Mariestad...................

1095

1290 155

1 079 105

1 731 719

1 997 816

153 525

1 342 750

1 565 690

863 778

1 726 172

683 784

Nyköping ...................

847

Umeå.......................

1 534

Uppsala ....................

Visby.......................

Vänersborg..................

1467

137

1131

—

Västerås ....................

1 347

Växjö.......................

643

1 308

Örebro......................

Östersund ...................

604

_

Summa

35 093

40 242 919

—

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

43

Egnahems- m. fl. lånefonder

Den 31 december 1962 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på de olika kontoren
sålunda:

Utestående lån

Belopp

Antal

kronor

Huvudkontoret ..................................

3 217

34 763 558

—

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

859

2 448 731

—

Malmö .....................

279

1917 481

—

Falun ......................

852

2 951 153

—

Gävle ......................

1936

4 420 424

—

Halmstad ...................

1446

6 386 502

—

Härnösand ..................

3 517

6 426 612

—

Jönköping ..................

631

3 059 323

—

Kalmar .....................

931

3 627 223

—

Karlskrona..................

1027

4 361 826

—

Karlstad ....................

2125

6 434 128

—

Kristianstad.................

1864

8 102 780

—

Linköping ..................

1 196

5 389 059

—

Luleå.......................

3 810

7 527 874

—

Mariestad...................

901

3 869 230

—

Nyköping ...................

1021

5 785 783

—

Umeå.......................

2 739

7 922 675

—

Uppsala ....................

1323

5 008 096

—

Visby.......................

1198

3 422 579

—

Vänersborg..................

2 396

8 781 203

—

Västerås ....................

549

2130 972

—

Växjö.......................

1164

4152 213

—

Örebro......................

497

1 081 452

—

Östersund ...................

2 697

6 286 707

—

Summa

38 175

| 146 257 583

—

44

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Den 31 december 1962 utestående lan, vilka övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på följande olika
lånetyper:

Utestående lån

Antal

Belopp

kronor

Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret som

avdelningskontoren:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och

förstärkningslån .............

14 696

7 634

97

Bostadsegnahemslån ..........

qi iifti 1 m

Uppskovslån ................

Nybyggnadslån ................

Qiqq

Förbättringslån .........

Lån till estlandssvenskar.......

26

Premielån............

Täckdikningslån ........

oo t

Transport

36 376

116 825 137

—

Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån ..........

Lån till låneförmedlare:

Cd L

Arbetarsmåbrukslån.....

1432

45

19 265 325

526 411

Jordbruksegnahemslån........

Bostadsegnahemslån ........

297

9 616 948

Uppskovslån .........

5

1 911

—

Summa

38175

146 257 583

—

Riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd; stödlån till jordbrukare

Den 31 december 1962 utestående stödlån fördelar sig till antal och belopp i tusental kronor på de olika kontoren sålunda:

Enl. SFS 369/1951
St A

Enl. SFS 766/1951
St B

Enl. SFS 764/1952

St C

Enl. SFS 723/1954
St D

Enl. SFS 593/1955
StE

Enl. SFS 650/1957
St F

Enl. SFS 83/1960

St G

Summa

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal |

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

I1K .......

3

7,4

143

610,8

14

17,4

350

1165,8

515

2 286,9

74

289,2

1 099

4 377,6

Göteborg ..

—

—

—

3

5,0

19

45,4

96

103,4

146

210,5

82

185,3

346

549,7

Malmö ....

—

—

3

9,6

10

17,2

84

342,9

61

114,1

25

42,9

5

20,0

188

546,7

Falun .....

—

—

—

—

15

21,2

3

7,6

19

28,0

154

490,5

94

287,6

285

835,0

Gävle .....

—

—

—

—

45

38,4

37

27,0

88

91,9

85

139,0

35

82,3

290

378,6

Halmstad ..

—

—

—

—

30

17,7

200

388,4

306

606,0

316

471,5

126

327,6

978

1 811,1

| Härnösand .

—

—

—

—

88

56,7

87

68,3

135

75,6

82

76,0

10

11,1

402

287,7

Jönköping .

—

—

—

—

114

172,2

23

40,1

128

128,4

113

179,9

29

63,2

407

583,7

| Kalmar ....

—

—

9

6,2

369

469,1

2

7,2

524

1 131,8

108

230,1

439

1 397,3

1451

3 241,6

Karlskrona .

—

—

3

3,0

64

68,0

14

17,4

172

187,0

90

149,7

72

204,6

415

629,8

Karlstad ...

—

—

3

7,6

69

117,2

36

32,6

176

449,3

233

684,8

246

618,5

763

1 910,0

Kristianstad

—

—

6

5,2

37

54,4

278

816,1

192

323,7

112

242,8

68

241,3

693

1 683,7

Linköping ..

—

—

12

15,1

337

806,7

3

4,8

947

2 611,3

378

921,5

57

130,5

1 734

4 489,8

Luleå......

—

—

—

—

321

199,5

1 108

984,1

538

494,2

202

104,5

1

2,4

2170

1 784,7

Mariestad ..

—

—

2

2,9

191

352,7

29

31,0

809

1 743,0

969

1 957,2

207

397,2

2 207

4 484,0

Nyköping ..

—

—

—

—

91

230,1

12

24,0

790

2 763,1

334

1 232,9

74

216,1

1 301

4 466,3

Umeå .....

—

—

—

—

517

391,5

1376

1 355,5

1 101

1 071,7

865

881,0

32

40,7

3 891

3 740,3

Uppsala ...

—

—

i

0,5

97

277,4

16

28,7

275

1221,8

773

3 684,1

129

408,6

1291

5 621,1

| Visby......

—

—

—

—

49

85,1

—

—

67

72,3

36

61,2

340

887,7

492

1 106,4

Vänersborg .

2

3,7

3

8,3

in

117,0

34

50,0

415

617,5

466

684,4

314

711,3

1 345

2 192,2

1 Västerås ...

1

0,5

3

11,2

102

207,9

12

12,7

286

872,3

629

2 226,4

135

421,0

1 168

3 751,9

1 Växjö .....

—

—

—

—

76

72,0

31

39,5

63

40,8

77

87,9

40

79,1

287

319,3

Örebro ....

—

—

4

8,2

143

392,0

28

32,7

150

342,8

187

641,4

68

195,7

580

1 612,8

j Östersund ..

—

—

—

—

89

68,4

11

5,1

14

4,1

42

31,2

1

1,2

157

110,0

Summa

3

4,2

52

85,3

3111

4 848,1

3 457

4 378,3

7 702

16 260,0

6 937

17 718,5

2 678

7 219,5

23 940

50 513,9

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

46

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Fonden för supplementär jordbrukskredit

Den 31 december 1962 utestående lån fördelar sig till antal och belopp på de
olika kontoren sålunda:

Huvudkontoret ..................................

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

Malmö .....................

Falun ......................

Gävle ......................

Halmstad ...................

Härnösand ..................

Jönköping ..................

Kalmar .....................

Karlskrona..................

Karlstad ....................

Kristianstad.................

Linköping ..................

Luleå.......................

Mariestad...................

Nyköping ...................

Umeå.......................

Uppsala ....................

Visby.......................

Vänersborg..................

Västerås ....................

Växjö.......................

Örebro......................

Östersund ...................

Summa

Utestående l&n

Antal

Belopp

kronor

21

31 700

1

900

—

2

5 640

—

8

9 950

—

6

4 390

—

4

9 010

—

4

10 685

—

6

19 225

—

10

17 410

—

9

16 120

—

8

19 030

—

3

3 750

—

20

45 570

—

5

8 626

—

68

171 426

—

135

277 005

—

5

7 550

—

46

103 190

-

19

41 475

—

69

84 728

—

4

6 920

—

17

26 250

—

6

6 904

—

476

927 454

—

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

47

Vämpliktslån

Den 31 december 1962 utestående lån fördelar sig till antal och belopp på de
olika kontoren sålunda:

Utestående lån

V-Iån

(Värnpliktslån från
vämpliktslånefonden)

Vu-lån

(Värnpliktslån från
fonden för låne-understöd)

Antal

Belopp

kronor

Antal

Belopp

kronor

226

671 583

_

133

247 937

_

72

210 371

—

32

54 249

—

86

273 580

—

21

32161

—

38

115 662

—

3

4 203

—

32

101 007

—

4

5 641

—

33

109 764

—

6

12 508

—

36

93 841

—

15

18 723

—

37

112 363

—

18

25 576

—

31

118 108

—

—

—

—

47

140 812

—

7

9 736

—

29

80165

—

15

10 617

—

44

135 043

—

2

7 056

—

44

151 015

—

4

9 963

—

30

87 498

—

8

17 221

—

18

47 805

—

5

5 093

—

26

91 844

—

2

3 230

—

26

80 926

—

5

5 626

—

39

116 964

—

3

4 770

—

5

9 333

—

3

4 825

—

34

87 006

—

8

7 401

—

27

73 009

-

19

18 304

—

21

57 580

—

3

7150

—

25

91 820

—

6

4159

-

30

90 649

—

2

4 100

—

1036

3 147 748

—

324

520 249

—

Huvudkontoret .........................

Avdelningskontoret i: Göteborg ..........

Malmö ............

Falun .............

Gävle .............

Halmstad ..........

Härnösand .........

Jönköping .........

Kalmar ............

Karlskrona ........

Karlstad ...........

Kristianstad .......

Linköping..........

Luleå..............

Mariestad..........

Nyköping ..........

Umeå .............

Uppsala ...........

Visby .............

Vänersborg ........

Västerås ...........

Växjö .............

Örebro.............

Östersund ..........

Summa

48

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder

§ 1.

Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade den
18 maj 1962, utsågs herrar Gunnar Svärd och Emil Ahlkvist till fullmäktige
i riksbanken för valperioden 1962—1965, båda omvalda.

Till suppleanter valdes samtidigt
för herr Svärd direktören Ragnar Sundén (omvald)

» » Ahlkvist ledamoten av riksdagen II kammare ombudsmannen

Tore Bengtsson (omvald).

Fullmäktige utsåg därefter samma dag för tiden till dess nytt val av fullmäktige
år 1963 förrättats

till vice ordförande och deputerad: herr Persson i Vinberg (omvald);

till riksbankschef: herr Per Åsbrink (omvald)

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar vid
inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Sven Joge (omvald).

Vidare har de av riksdagens kamrar utsedda valmännen den 14 november 1962
till suppleant i fullmäktige för herr Persson i Vinberg — efter herr Sigfrid Jonsson
i Strömsund, som avlidit — utsett ledamoten av riksdagens andra kammare
herr Birger Nilsson under återstående delen av valperioden 1960—1963.

Kungl. Maj :t har för tre år fr. o. m. den 1 juli 1962 förlängt förordnandet för
f. d. generaldirektören, professor Alf Johansson att vara suppleant för fullmäktig.

Bankdirektören Åke Lundgren, som under två år varit tjänstledig från riksbanken
för att fullgöra uppdrag såsom direktör i Internationella återuppbyggnadsbanken
i Washington, har fr. o. m. den 1 november 1962 återinträtt i sin
tjänst i riksbanken.

§ 2.

Till ledamöter i riksbankens industristyrelse för tiden till dess
nytt val av fullmäktige år 1963 försiggått utsåg fullmäktige den 18 maj 1962
herr Persson i Vinberg, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren och civilingenjören
Gösta Carlsson, den sistnämnde såsom industrisakkunnig ledamot
(samtliga omvalda).

Till suppleanter utsågs samtidigt herr Gustaf Kollberg (för ordföranden),
bankokommissarien Helge Borggren (för Ekengren) och kommerserådet, civilingenjören
Bernt Löfström (för Carlsson). Det Löfström meddelade uppdraget
avsåg tiden till utgången av juni 1962.

Fullmäktige har sedermera den 15 november 1962 till nya suppleanter i industristyrelsen
utsett tf. kommerserådet Lennart Agartz (för Carlsson) och tf.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

49

bankokommissarien Anders Lemne (för Ekengren) i stället för bankokommmissarien
Helge Borggren, Agartz fr. o. m. den 1 december 1962 och Lemne fr. o. m.
den 1 januari 1963.

§ 3.

Till ledamöter i valutastyrelsen för tiden till dess nytt fullmäktigeval
under år 1963 ägt rum utsåg fullmäktige den 18 maj 1962 vice riksbankschefen
Sven Joge, ordförande, herr Persson i Vinberg, vice ordförande, och bankdirektören
Gunnar Åkermalm samt till personliga suppleanter för dem resp. bankdirektören
Hjalmar Ekengren, direktören Ragnar Sundén och bankokommissarien
Lennart Olofsson (samtliga omvalda). Sedan Olofsson beviljats tjänstledighet
under en tid av två år från den 1 november 1962 för att tjänstgöra som ställföreträdande
direktör i Internationella valutafonden i Washington och bankdirektören
Lundgren återinträtt i tjänst i riksbanken (jfr § 1 ovan), har fullmäktige
den 15 november 1962 beslutat, att Lundgren skall vara ledamot av valutastyrelsen
i stället för Åkermalm och att Åkermalm skall tjänstgöra som suppleant
för Lundgren. Dessa beslut äger tillämpning tillsvidare intill dess val av fullmäktige
under år 1963 ägt rum.

Beträffande valutastyrelsens sammansättning i övrigt torde få hänvisas till
§ 3 i fullmäktiges berättelse till 1961 års bankoutskott; dock att Kungl. Maj:t,
med entledigande av direktören H. O. Swedberg och byråchefen L. G. Kalderén,
förordnat direktören i Sveriges Allmänna Exportförening P. H. G. Zethelius och
budgetsekreteraren i finansdepartementet S. L. Klackenberg att för tiden t. o. m.
den 30 juni 1963 vara suppleanter i nämnda styrelse för resp. direktören L. H. O.
Sjunnesson och tf. expeditionschefen G. L. Eriksson.

§ 4.

Till ledamöter i delegerade för riksdagens verk år 1963 utsåg fullmäktige
den 13 december 1962 herrar Persson i Vinberg och Kollberg med herr Svärd som
suppleant (samtliga omvalda).

§ 5.

Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren torde
få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 20 december 1962.

§ 6.

Riksbankens organisationskommitté, som låtit sin verksamhet
vila i avvaktan på statsmakternas ställningstagande till det av bostadspolitiska
organisationskommittén i betänkandet »Handläggningen av bostadslån — enklare
regler och minskad organisation» (SOU 1961:32) framlagda förslaget om en
överflyttning till riksbanken av bostadsmyndigheternas låneförvaltning (jfr prop.
1962: 1, bilaga 7; SU:s uti. 1962: 46 och fullmäktiges berättelse till 1962 års bankoutskott,
§ 6), har återupptagit sitt arbete.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 19G3. 8 samt Nr 1

50

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

§ 7.

Riksbanken har jämlikt Kungl. Maj:ts brev till fullmäktige den 30 december
1959 omhänderhaft vården av svenska fordringar, som uppkommit i samband
med likvidationen av den Europeiska betalningsunionen (EPU) år
1959 (jfr ovan sid. 32).

§ 8.

Kungl. Maj.t har i brev till fullmäktige den 18 maj 1962 meddelat, att riksdagen
godkänt, att riksbanken för Sveriges del biträder det av Internationella
valutafondens (IMF) direktion fattade beslutet om generella
lanearrangemang i syfte att stärka IMF:s resurser. Lånearrangemangen avser
sammanlagt motvärdet av 6 000 milj. dollar, varav riksbanken har anslutit sig
med motvärdet av 100 milj. dollar. I samband därmed har riksbankslagen ändrats
så att riksbanken må bevilja Internationella valutafonden kredit och inräkna
sådan kredit i den s. k. supplementära sedeltäckningen (prop. 1962:102; jfr ovan
sid. 31—32).

§ 9.

Riksdagen har för budgetåret 1962/63 under fonden för låneunderstöd, riksbankens
delfond, till bidrag till Internationella utvecklingsfonden
(IDA) anvisat ett investeringsanslag av 40 200 000 kr. (Rskr 1962:315).
På hemställan av Kungl. Maj:t i brev till fullmäktige den 6 juni 1962 har riksbanken
inbetalat dels den tredje årsraten av Sveriges andel i utvecklingsfonden,
dels ett särskilt svenskt bidrag till fonden (jfr ovan sid. 33).

§ 10.

Riksbanken har anslutit sig till en överenskommelse om kortfristiga
valutakrediter mellan centralbankerna i de nordiska länderna. Riksbankens
kreditutfästelse uppgår till 200 milj. svenska kronor. Riksdagen har bemyndigat
Kungl. IVIaj.t att lämna riksbanken garanti för täckning av eventuella
förluster på grund av överenskommelsen (prop. 1962:146; Rskr 236; Kungl. brev
d. 25.5 1962; jfr ovan sid. 32).

§ 11.

Riksbanken har handhaft tillämpningen av de mellan Sverige å ena och Rumänien,
Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Ungern å andra sidan gällande betalningsavtalen,
vilka samtliga är av bilateral innebörd, samt det bilaterala betalmngsavtalet
med Bulgarien. Sistnämnda avtal har emellertid upphört att gälla
den 30 juni 1962 och har därefter ersatts med en multilateral betalningsordning.

I den mån tillämpningsfrågor på betalningsområdet uppkommit under de med
Argentina, Bulgarien, Finland och Folkrepubliken Kina träffade betalningsöverenskommelserna
— vilka samtliga är av multilateral innebörd och endast innebär
en formalisering av den betalningsordning som tillämpas i förhållande till det
konvertibla området — har dessa frågor handlagts av riksbanken. Överens -

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

51

kommclsen med Jugoslavien, vilken ej tillämpats i praktiken sedan betalningsutbytet
övergått till att ske i konvertibel valuta, har även formellt upphört att
gälla fr. o. m. den 1 juli 1962.

§ 12.

Vid utgången av år 1962 innestod i riksbanken a investeringskonto
för skog jämlikt lagen den 14 december 1951 (nr 783) sammanlagt omkring
2 mkr.

Å konton, som avses i Kungl. förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om
taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, innestod i riksbanken
vid samma tidpunkt i runt tal 5 mkr. För medel insatta å skogskonto
tillämpar riksbanken sedan den 1 juli 1962 en räntesats av 3 % %.

§ 13.

Enligt gällande bestämmelser om investeringsfonder för konjunkturutjämning
(se § 12 i berättelsen till 1962 års BoU) innestod i
riksbanken vid utgången av år 1962 å investeringskonto för rörelse i runt tal
881 mkr samt å investeringskonto för skogsbruk omkring 16 mkr.

Företag, som verkställt extra inbetalning å konto för investering i rörelse jämlikt
Kungl. förordningarna 1961:155 och 529, har efter framställning därom till
resp. länsstyrelse kunnat vid årsskiftet 1962/63 lyfta den del av inbetalningen
som överstiger vad som insatts enligt Kungl. förordningen 1955: 256 i dess genom
förordningen 1960:236 ändrade lydelse.

Ett belopp av 279 mkr har med stöd av här avsedda bestämmelse vid årsskiftet
uttagits från riksbanken.

§ 14.

Riksbankens officiella diskonto, som fr. o. m. den 6 april 1962 nedsattes
från 5 % till 4 V2 %, har fr. o. m. den 8 juni 1962 ytterligare sänkts med Va procentenhet
till 4 %.

§ 15-

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 65 mkr, utgjorde
utlåningen — inklusive på indrivning beroende medel — vid utgången av år 1962
sammanlagt ca 60,1 mkr. Detta belopp fördelar sig med ca 37,8 mkr å statliga
garantilån och ca 22,3 mkr å andra avbetalningslån. De statliga garantilånen har
utgivits enligt Kungl. kungörelserna 1946:676 (ändrad senast 1961:289),
1948:210 samt 1950:469 (ändrad senast 1962:357).

Antalet garantilån utgjorde vid 1962 års utgång 5 314 — därav 5 040 vid
avdelningskontoren och 274 vid huvudkontoret — vilket innebär en ökning under
året med 14. Antalet övriga avbetalningslån uppgick vid samma tidpunkt till
8 605, cn ökning under året med 166.

Räntan å lån från fonden har sedan den 8 juni 1962 utgjort 5% för lån utgivna
för studieändamål och 5 V2 % för övriga lån; för garantilan har dock
räntan fr. o. m. den 1 juli 1962, jämlikt Kungl. kungörelsen den 28 juni 1962 (nr
363), utgått med 4 x/\ %.

52

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Rörande avbetalningslånens fördelning till antal och belopp å de olika kontoren
hänvisas till de uppgifter, som intagits å sid. 41.

Enligt riksdagens medgivande får avbetalningslånefonden tagas i anspråk för
beviljande av lån för förvärv av bostadsrätt i bostadsrättsförening för tjänstemän
vid riksdagens verk (BoU:s uti. 1961:23). Hittills har fyra dylika lån utlämnats.

§ 16.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills
som kapital anvisat sammanlagt 61 102 700 kr — varav 56 mkr. överlämnats till
riksbanken — utgjorde utlåningen vid utgången av år 1962 ca 40,2 mkr. Under
1962 har antalet lån nedgått från 37 782 till 35 093 eller med 2 689. Det utestående
lånebeloppet har däremot ökat med omkring 1,6 mkr.

För lån från fonden utgår ränta efter fast, under hela lånetiden oförändrad
räntefot. För lån, som numera utgives tillämpas den normalränta, som av Kungl.
Maj.-t fastställts för det budgetår då lånet beviljats. Beträffande lån, som utlämnats
under innevarande budgetår, utgör räntefoten (normalräntan) 5 %.

Från låneverksamhetens början den 1 januari 1938 och till utgången av år
1962 har utlämnats lån till ett belopp av sammanlagt omkring 342,6 mkr. Därav
har återbetalats ca 299 mkr. Ett belopp av sammanlagt omkring 3,45 mkr har
efterskänkts eller avskrivits.

Rörande fördelningen å de olika kontoren av lånen till antal och belopp hänvisas
till de uppgifter, som intagits å sid. 42.

Kungl. Maj.-t har den 25 maj 1962 utfärdat kungörelse (nr 329) angående
ändring i kungörelsen den 29 juni 1946 (nr 570) om statliga bosättningslån. I anledning
av de vidtagna ändringarna i bosättningslånekungörelsen — vilka bl. a.

innebär att maximibeloppet för lånen höjts från 3 000 kr till 4 000 kr_ och i

anslutning till vad vederbörande departementschef och statsutskottet uttalat
(prop. 1962:1, bilaga 7, punkten 121; SU:s uti. 1962: 5, punkten 94; Rskr 5) har
fullmäktige den 5 juli 1962 meddelat riktlinjer i fråga om tillämpningen av bosättningslånebestämmelserna.

För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1961/62 har riksbanken
uppburit 226 692 kr.

§ 17.

Vid utgången av år 1962 förvaltade riksbanken lån, utgivna från fonden
för hantverks- och småindustrikredit före den 1 juli 1960, då
nyutlåningen upphörde, till följande antal och belopp, nämligen

Kontor Antal lån Sammanlagd

lånesumma kr.

Falun........................ 5 9 600: —

Linköping.................... 6 33 700: —

Uppsala...................... 16 60 265: —

Vänersborg................... 7 26 025: —

129 590: —

Summa 34

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

53

Räntan å här avsedda lån utgår efter fast, vid lånets beviljande bestämd räntefot
motsvarande normalräntan med tillägg av Va %.

§ 18.

De av riksbanken fr. o. m. den 1 juli 1948 från egnahemsorganen och
hushållningssällskapen övertagna lånen fördelade sig per den
31 december 1962 å de olika kontoren på sätt närmare framgår av sammanställningar
å sid. 43 och 44. Låneantalet har under år 1962 nedgått från 41 810 till
38 175 och det utestående lånebeloppet har under samma tid minskat från ca
158,1 mkr till ca 146,3 mkr.

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1961/62 uppburit
ersättning efter 3 kr 50 öre per lån med 146 335 kr.

Av de av riksbanken förvaltade fondmedlen, som sammanhänger med ifrågavarande
låneverksamhet, har till statsverket under år 1962 av influtna amorteringar
återlevererats 11,5 mkr. Beloppet fördelar sig med 7,65 mkr å egnahemslånefonden,
1,8 mkr å lånefonden för främjande av bostadsbyggande på
landsbygden, 0,9 mkr å arbetarsmåbrukslånefonden, 0,15 mkr å täckdikningslånefonden
samt ca 1 mkr å förbättringslån under riksbankens delfond av fonden
för låneunderstöd.

§ 19.

Vid utgången av år 1962 förvaltade riksbanken stödlån till jordbrukare,
utgivna enligt Kungl. kungörelserna nr 369/1951 (StA), 766/1951 (StB),
764/1952 (StC), 723/1954 (StD), 593/1955 (StE), 650/1957 (StF) och 83/1960
(StG), till ett sammanlagt belopp av ca 50,5 mkr, innebärande en minskning
under året med omkring 20,8 mkr.

Hittills har av riksbanken efterskänkts eller avskrivits stödlån med ett belopp
av sammanlagt ca 0,63 mkr.

Beträffande handläggningen av ärenden angående anstånd med vid månadsskiftet
november/december 1962, resp. vid senaste årsskifte förfallna amorteringar
å stödlån till jordbrukare, som funnit anledning begära skördeskadeersättning
enligt härför gällande bestämmelser, har särskilda direktiv lämnats riksbankens
kontor.

Rörande de utestående lånens fördelning å riksbankens kontor och å de olika
lånetypema hänvisas till sammanställning å sid. 45.

Riksbanken uppbär icke någon ersättning för förvaltningen av stödlånen.

§ 20.

Utlåningen från fonden för supplementär jordbrukskredit
uppgick vid utgången av december 1962 till omkring 0,9 mkr, en nedgång under
året med ca 0,8 mkr. Några nya lån från fonden har inte beviljats efter utgången
av juni 1959.

54

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

För de lån från fonden som är försedda med statlig garanti utgör räntan sedan
den 8 juni 1962 4 % %; för övriga lån från fonden gäller i allmänhet högre räntesatser.

Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställning
å sid. 46.

§ 21.

Av riksbanken jämlikt beslut av 1960 års riksdag förvaltade värnplikt s 1

å n, utgivna från fonden för låneunderstöd resp. från vämpliktslånefonden, fördelade
sig per den 31 december 1962 å riksbankens olika kontor såsom framgår
av sammanställning å sid. 47.

Under år 1962 har i amorteringar från låntagarna influtit ca 0,58 mkr, därav
omkring 0,51 mkr under vämpliktslånefonden. Jämlikt Kungl. kungörelsen den

2 juni 1961 (nr 384) om avskrivning av lån för studier har avskrivning skett å de
från sistnämnda fond utgivna lånen med ett belopp av omkring 0,45 mkr.

Någon ersättning utgår ej till riksbanken för här avsedda låneförvaltning.

§ 22.

Fr. o. m. den 1 juli 1962 har riksbanken att bevilja och förvalta lån från statens
fiskredskapslånefond, s.k. fiskredskapslån, i enlighet med bestämmelserna
i Kungl. kungörelsen den 6 april 1962:100. (Se prop. 1962: 23; JoU: s uti.
1962:5; Rskr 140). I brev sistnämnda dag till fullmäktige har Kungl. Maj:t
hemställt till fullmäktige att disponera till nämnda fond av 1962 års riksdag
anvisat investeringsanslag å 0,6 mkr.

Räntan å dessa lån motsvarar normalräntan för det budgetår, då lånet beviljats.

Något lån från fonden har icke utlämnats enligt nämnda kungörelse.

§ 23.

Såsom omnämnts i § 21 i fullmäktiges berättelse till 1962 års bankoutskott
innestod i riksbanken vid ingången av nämnda år ett belopp om 15 mkr, utgörande
vinstmedel från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,
vilka avsatts till den s. k. Norrlandsfonden. Beloppet har uttagits från
riksbanken den 31 mars 1962.

§ 24.

Genom lag den 13 april 1962 (nr 106) höjdes maximibeloppet för sedelutgivningen
fr. o. m. den 1 juli 1962 med 400 mkr till 7 800 mkr.

Sedelomloppet uppgick å rapportdagen den 22 december 1962, när det var som
störst, till 7 661 mkr, en ökning i förhållande till motsvarande dag 1961 med
586 mkr. Det lägsta utelöpande sedelbeloppet under 1962 förelåg å rapportdagen
den 23 maj och utgjorde då 5 966 mkr. Den minsta procentuella ökningen i förhållande
till 1961 uppgick till 1,1 % och noterades den 31 mars 1962; den största
procentuella ökningen registrerades den 22 december och utgjorde 8,3 %.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

55

§ 25.

Angående användningen av riksbankens vinst för år 1961 torde få
hänvisas till bankoutskottets memorial nr 13 år 1962.

Beträffande riksbankens jubileumsfond hänvisas till härvid fogad
bilaga 1.

§ 26.

Riksbankens personal — bortsett från personalen vid sedeltryckeriet och pappersbruket
— uppgick per den 31 december 1962 till följande antal (motsvarande
antal vid utgången av december månad 1961 inom parentes).

Ordinarie tjänstemän med

a) lönegradsbeteckningen Bp ......

18

(16)

b) » ABp.....

21

(21)

c) » År.......

71

(7)

d) » Ao.......

2662'' 3

(278)

därav bankpersonal ............

160

(168)

biträdespersonal..........

54

(57)

vaktpersonal m. fl.........

52

(53)

extra ordinarie tjänstemän...........

1534, 5

(147)

därav bankpersonal ............

226

(25)

bankexpeditörspersonal ...

307

(24)

biträdespersonal..........

75

(75)

vaktpersonal m. fl.........

26

(23)

aspiranter .........................

31

(27)

därav bankaspiranter...........

9

(?)

biträdesaspiranter ........

22

(20)

extra tjänstemän....................

49

(48)

därav bankexpeditörspersonal ...

l8

(1)

biträdespersonal..........

43

(38)

vaktpersonal.............

5

0)

Summa

545

(544)

1 Därav 3 tjänstemän, vilka tillika innehar lägre tjänst med lönegradsbeteckningen Ao. Av dessa
har 2 förts över stat.

3 Därav 8 tjänstemän, vilka innehar personlig extra ordinarie tjänst (tjänstetidsbefordran).

3 Därav 9 tjänstemän, som tjänstgör vid sedeltryckeriet och redovisas bland tryckeriets personal.
Av dessa har 6 överförts till tryckeriet i och med att sedelkontoret upphört och dess arbetsuppgifter
tillförts tryckeriet.

4 Därutöver 142 tjänstemän, vilka tillika innehar ordinarie tjänst och vilka i uppställningen redovisats
som ordinarie tjänstemän. 11 e. o. tjänstemän innehar personlig tjänst i reglerad befordrings gnng “

Därav 1 tjänsteman, som tjänstgör vid sedeltryckeriet och redovisats bland dess personal.

0 Därav 1 tjänsteman, vilken innehar ordinarie tjänst, men som ej redovisats som ordinarie
tjänsteman.

1 Därav 23 tjänstemän, vilka innehar ordinarie tjänst, men som ej redovisats som ordinarie
tjänstemän.

8 Innehar tillika ordinarie tjänst, men har ej redovisats som ordinarie tjänsteman.

56

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Utöver den löneplansanställda personalen finnes vid riksbanken s. k. reservpersonal,
d. v. s. personal anställd huvudsakligen för sedelräkning och i allmänhet
med intermittent tjänstgöring. Av denna personal har under det gångna året i
medeltal tjänstgjort ca 180 per dag.

§ 27.

Sedan delegerade för riksdagens verk förklarat sig intet ha att invända mot
att Kungl. kungörelsen den 2 mars 1962 (nr 49) med bestämmelser om sommararbetstid
för viss personal i statlig tjänst m. m. tillämpades även vid riksdagens
verk, har enligt fullmäktiges medgivande huvudkontoret och avdelningskontoren
hållits stängda samtliga lördagar under tiden 14 april—30 september
1962. De lördagar under ifrågavarande tid, då affärsbankerna hållit öppet, har
dock viss jourtjänst uppehållits vid huvudkontoret och kontoret i Göteborg för
genomförande av bankclearing och därmed sammanhängande kassatjänst.

§ 28.

I sin till 1962 års riksdag avgivna berättelse om den verkställda granskningen
av riksbanken har riksdagens revisorer uttalat, att revisorerna för sin del kommit
till den uppfattningen att någon tillfredsställande lösning av riksdagens
lokalproblem knappast torde vara möjlig utan ianspråktagande av lokaler i riksbankshuset.
Riksdagen har, sedan fullmäktige yttrat sig i frågan, bemyndigat
fullmäktige att med beaktande av vad bankoutskottet anfört under punkten 3 i
sitt utlåtande 1962 nr 4 vidtaga åtgärder för att säkerställa dispositionsrätten
till en lämplig tomt.

Med anledning av statsrevisorernas uttalande bemyndigade fullmäktige den
4 januari 1962 direktionen att anlita expertis för sådan preliminär planläggning,
som kunde erfordras för att vid nu pågående underhandlingar rörande regleringen
av Nedre Norrmalm i Stockholm bevaka riksbankens eventuellt uppkommande
behov av tomt för nybyggnad. Direktionen har såsom expert anlitat professor
Nils Olof Ahrbom.

§ 29.

Inom huvudkontorets fastighet å Helgeandsholmen har under året
utförts eller beslutats om diverse smärre byggnads- och reparationsarbeten för
ca 66 000 kr, därav målningsarbeten för ca 31 000 kr. Den för riksdags- och riksbankshusen
gemensamma oljetankanläggningen är numera färdig, och riksbankens
andel i kostnaderna har uppgått till 81 000 kr. (jfr. BoU:s uti. 1959: 31).

Vid avdelningskontoren har kostnaderna under året för fastighetsunderhåll
uppgått till belopp, som framgår av nedanstående sammanställning.
De kontor, där kostnaderna understiger 5 000 kr, har ej medtagits.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

57

K;ontor Kronor Kostnaden avser huvudsakligen

Göteborg......... 31 000: — Ommålning av gatu- och gårdsfasader, repara tion

av tak och hissanläggning, reparation av
gårdsmur m. m.

Karlstad ......... 7 200:— Diverse reparationer i två bostadslägenheter

på grund av skador, uppkomna genom sättningar
i grunden.

Växjö............ 5 700:— Målningsarbeten i trapphus och banksal.

Örebro ........... 11 000:— Anslutning av kontorsfastigheten till stadens

fjärrvärmeverk och rörledningsarbeten i samband
härmed.

Såsom i föregående års förvaltningsberättelse (§ 26) omnämnts har riksbanken
haft att bekosta vissa ombyggnads- och reparationsarbeten inom fastigheten i
Halmstad med anledning av uthyrning till Hallands läns allmänna sjukkassa av
de utrymmen i fastigheten, som tidigare disponerades av postverket. Arbetena
har nu slutförts och kostnaderna har, utöver vad som angivits i förra årets berättelse,
belöpt sig till i runt tal 54 000 kr. I beloppet ingår arvoden till anlitade
konsulter samt kostnader för byggnadskontroll och utredningar.

Beslut har under året fattats om omputsning av samtliga fasader å kontorsfastigheten
i Jönköping och om utbyte av all plåtgarnering på lister och fönsterbänkar
mot sådan av koppar. Kostnaderna för dessa arbeten beräknas uppgå
till ca 125 000 kr.

Kontorsfastigheten i Karlstad har utsatts för vissa sättningsskador i samband
med grundgrävningsarbeten för en byggnad som uppförts å en angränsande tomt.
Överenskommelse om reglering av dessa skador har träffats mellan riksbanken
och det försäkringsbolag som i detta avseende representerar ägaren till ifrågavarande
grannfastighet.

§ 30.

På framställning av fullmäktige, som den 4 augusti 1960 godkänt nytt sedelpapper
för tryckning av 5-kronesedlar å sedeltryckeriets helrotationsmaskin, har
Kungl. Maj :t den 9 november 1962 utfärdat kungörelse (nr 564) om utgivande
av riksbankssedlar å fem kronor med vissa förändringar i papperets utseende.
Dylika sedlar har enligt beslut av fullmäktige fått utgivas i den allmänna rörelsen
fr. o. m. den 3 december 1962.

§ 31.

Nya kollektivavtal för arbetarpersonalen vid pappersbruket
och sedeltryckeriet har träffats för tiden den 1 februari 1962 — 31
januari 1964. Avtalet för pappersbrukets arbetare har sedermera kompletterats
i vad avser lönerna under det andra avtalsåret. Vidare har nytt kollektivavtal för
förmännen vid pappersbruket ingåtts för åren 1962 och 1963. Avtalen innebär
viss höjning av tidigare utgående löner för berörda personalgrupper. För här

5 — Bihang till riksdagens protokoll J963. 8 samt Nr 1

58

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

avsedda personalkategorier har fr. o. m. den 1 januari 1963 överenskommits om
grupplivförsäkring, varvid i tillämpliga delar skall gälla vad därom stadgas i
statens grupplivreglemente.

Beträffande de båda industrierna må vidare meddelas följande.

Pappersbruket: I likhet med vad som varit fallet de senaste åren har
även under 1962 beställningar och leveranser av sedelpapper varit av ringa omfattning.
Nagon tillverkning eller bearbetning av arksedelpapper har icke förekommit
under året. (Tillverkad och bearbetad mängd arksedelpapper uppgick
under 1961 till ca 17,2 milj. och under 1960 till omkring 31,6 milj. sedelenheter.
) Leveranser till sedeltryckeriet av tidigare tillverkat dylikt papper har
under aret uppgått till ca 7,71 milj. sedelenheter mot 35,9 milj. sedelenheter under
närmast föregående år. Tillverkningen av rullsedelpapper har under 1962
uppgått till ca 37 ton; motsvarande siffra föregående år var ca 8 ton. Av den tillverkade
kvantiteten rullsedelpapper har under 1962 ca 25 ton levererats till
sedeltryckeriet för inkörning av och tryckning i helrotationsmaskinen.

Försäljningen av annat papper än sedelpapper, m. m. har under året uppgått
till i runt tal 3,9 mkr mot ca 3,7 mkr under år 1961.

Beträffande nyanskaffningar och större reparationer kan nämnas, att en vithetsmätare
anskaffats till brukets laboratorium och att omknivning av en holländarekubb
utförts till en sammanlagd kostnad av omkring 36 000 kr.

Arbetena fortgår inom det i tidigare berättelser omnämnda bergskyddsrummet.
Hittills nedlagda kostnader uppgår till ca 143 000 kr.

Moderniseringen och reparationen av brukets bostäder har fortgått planenligt.

Vid utgången av år 1962 uppgick antalet anställda vid bruket till 19 tjänstemän,
6 förmän samt 64 manliga och 33 kvinnliga kollektivavtalsanställda arbetare
(därav 4 deltidsanställda), vartill kommer städningspersonal och 5 tillfälligt
anställda arbetare å byggnadsavdelningen. Motsvarande antal fast anställda vid
1961 års utgång utgjorde resp. 18, 6, 64 och 37.

Med anledning av riksdagsrevisorernas yttrande i samband med den 1961
verkställda granskningen av riksbanken har fullmäktige tillkallat f. d. chefen för
AB Statens Skogsindustrier, direktören Knut O. Norlin att verkställa en genomgång
och granskning av förutsättningarna för brukets verksamhet i nuvarande
eller modifierad uppläggning.

Sedeltryckeriet: Under år 1962 levererade sedeltryckeriet (sedelkontoret,
se härom nedan) till riksbankens huvudkontor omkring 46,2 milj. sedelenheter
mot omkring 46,7 milj. sedelenheter föregående år. De relativt låga
leveranssiffrorna beror på den omställning av tryckeriets produktion som skett
i syfte att successivt kunna övergå till tryckning av flertalet sedelvalörer i den
installerade helrotationsmaskinen. Av årets leveranser har omkring 4,1 milj.
sedelenheter 5-kronesedlar tryckts i helrotationsmaskinen. Såsom omnämndes i

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

59

1961 års förvaltningsberättelse har papperet för dessa sedlar försetts med annat
vattenmärke än tidigare samt med säkerhetstråd i stället för fiberband (se ovan
§ 30).

Med anledning av produktionsomläggningen har ändrade kontrollföreskrifter
beträffande sedeltillverkningen beslutats för tiden fr. o. m. den 1 juli 1962. De
arbetsuppgifter, vilka tidigare åvilat det under huvudkontoret sorterande sedelkontoret,
har därvid överförts till sedeltryckeriet. Sedelkontoret har i samband
därmed upphört.

De under tidigare år påbörjade reparationsarbetena inom äldre lokaler har
fortsatts under året genom att lunchlokalerna, varuhiss och elcentral reparerats
och moderniserats. Kostnaderna härför har uppgått till omkring 120 000 kr,
varav omkring 20 000 kr för inventarier till lunchlokalerna.

Avsikten var ursprungligen, att helrotationsmaskinen skulle utrustas med
fullständig elektronisk registerkontrollanläggning till ett beräknat pris av omkring
150 000 kr. Med hänsyn till beloppets storlek samt svårigheten att avgöra,
i vilken utsträckning dylik utrustning erfordrades, beslöts emellertid vid beställningen
av helrotationsmaskinen att avvakta maskinens provkörning, innan
definitiv ställning togs i frågan. Under inkörningen erhållna erfarenheter har
givit vid handen, att åtminstone en del av ifrågavarande registerkontrollanläggning
är nödvändig, varför sådan utrustning under året inköpts för ett belopp av
omkring 66 000 kr. I tidigare förvaltningsberättelser förebådad anskaffning av
kompletterande nummerverk till helrotationsmaskinen har under året ägt rum
till en kostnad av omkring 25 000 kr.

För att öka sedeltryckeriets kapacitet i fråga om annat värdetryck än sedlar
och som en beredskapsåtgärd för sedelframställning har beslutats om inköp av en
svensk tvåfärgsoffsetmaskin till ett pris av 159 000 kr. Till beloppet kommer allmän
varuskatt och vissa montagekostnader.

Maskiner och inventarier har i övrigt inköpts för sedeltryckeriet för en sammanlagd
kostnad av omkring 85 000 kr.

Vid utgången av december 1962 uppgick personalen vid sedeltryckeriet till 34
tjänstemän samt 37 manliga och 24 kvinnliga kollektivavtalsanställda arbetare.
(Motsvarande antal vid utgången av föregående år — inklusive vid sedelkontoret
anställd personal — var resp. 33, 46 och 14.) Härtill kommer städningspersonal
samt 10 tillfälligt anställda timavlönade äldre nattvakter och arbetare. Därutöver
tjänstgör vid sedeltryckeriet 6 sedelräkningsbiträden, vilka redovisas bland
huvudkontorets personal (se § 26).

De belopp, som i riksbankens bokslut upptagits såsom riksbankens kostnader
för pappersbruket och sedeltryckeriet, anger endast de nettosummor, som under
året utbetalats till dessa industrier. Först när boksluten för industrierna föreligger
blir det möjligt att bilda sig en uppfattning om resultatet av verksamheten
under året.

60

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

§ 32.

Föi i iktigheten av de a sid. 34—40 lämnade sifferuppgifterna svarar bankkamrerarna
Axel Rosengren och Stig Franzén, vilka undertecknat resp. kontrasignerat
riksbankens bokslut.

; § 33.

Inspektioner av avdelningskontoren har under år 1962 verkställts
av vice riksbankschefen Joge vid kontoren i Kalmar och Karlskrona;
av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Malmö, Halmstad, Härnösand och
Växjö samt tillsammans med bankokommissarien Åke Gustafsson vid kontoret
i Karlstad och tillsammans med bankokommissarien Kurt Eklöf vid kontoren i
Luleå och Umeå;

av bankdirektören Åkermalm vid kontoret i Uppsala samt tillsammans med
bankokommissarien Gustafsson vid kontoret i Vänersborg och tillsammans med
bankokommissarien Helge Borggren vid kontoret i Örebro;

av bankdirektören Callans tillsammans med bankokommissarien Sture Laurén
vid kontoren i Göteborg, Falun, Linköping, Visby och Västerås;
av bankokommissarien Laurén vid kontoret i Nyköping; samt
av bankokommissarien Borggren vid kontoren i Gävle, Jönköping, Kristianstad,
Mariestad och Östersund.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets
kassor och förvaringsrum ävensom av Tumba pappersbruks och sedeltryckeriets
kassor har ägt rum.

Revision genom därtill av chefen för revisionsavdelningen utsedda tjänstemän
har under året verkställts vid samtliga avdelningskontor.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bilägges.
Stockholm den 10 januari 1963.

Ragnar Persson
Emil Aiilkvist

PER EDVIN SKÖLD
Per åsbrink
Gunnar Svärd

Gustaf Kollberg
Torsten Bengtson

j Karin Winberg

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

61

Bilaga I

Berättelse över förvaltningen av
Riksbankens Jubileumsfond

I skrivelse den 13 april 1962 meddelade riksdagen att den bifallit bankofullmäktiges
framställning av den 1 mars 1962 (bankoutskottets utlåtande nr 13)
rörande användningen av riksbankens vinst för år 1961 och dispositionen av
överskotten å riksbankens rörelse. Riksdagens beslut innebar bl. a., att av riksbankens
tillgångar värdepapper till ett bokfört belopp av 250 mkr skulle tillföras
en riksbankens jubileumsfond, vars avkastning i anslutning till riksbankens
1968 inträffande trehundraårsjubileum skall användas till understödjande
av till Sverige knuten vetenskaplig forskning. I enlighet därmed beslöt fullmäktige
den 3 maj 1962, att obligationer till ett sammanlagt bokföringsvärde av
249 998 750 kronor skulle avskiljas för ändamålet. Obligationerna har sedermera
för jubileumsfondens räkning inlagts i depå hos riksbankens depositaexpedition.

Till fonden har under år 1962 influtit räntor till ett belopp av 4 375 000 kronor
motsvarande förfallande kuponger på två av de i fonden representerade obligationslånen.
Av beloppet har till riksbanken erlagts 3 345 836 kronor och 88 öre,
utgörande banken tillkommande kupongränta för tiden fram till den 3 maj
1962. Fondens under året uppburna ränteinkomster kom därigenom att netto
uppgå till 1 029 163 kronor och 12 öre. Under året upplupna men ej uppburna
räntor har ännu icke bokförts. Fonden har sålunda endast tillgodoförts på kupongdagarna
utbetalade räntor.

Fondens ställning per den 31 december 1962 framgår av följande utdrag ur
räkenskaperna, som upptar obligationerna till de bokföringsvärden, varmed de
överfördes till fonden.

Balansräkning
per den 31 december 1962

Tillgångar

Svenska statens 3,5% obl. 1944 15/12 ................. Kr. 25 002 000: —

» » 3 % » 1946 1/2 » 24 997 500: —

» » 4,5% » 1956 20/3 » 75 000 250: —

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

3 % obl. 1946 15/4 » 25 003 000: —

3,5% » 1950 15/10 ............................... » 49 998 000: —

3,5% » 1952 15/4 » 49 998 000: —

På räkning i riksbanken................................ » 1 029 163:12

Kr. 251 027 913:12

Skulder

Kapitalkonto ........................................ Kr. 251 027 913:12

62

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Vinst- och jörlusträkning
för år 1962

Utgifter

Per den 3 maj 1962 upplupna, riksbanken tillgodoförda

räntor ............................................. Kr. 3 345 836:88

Fonden tillgodoförd ränteinkomst....................... » 1 029 163:12

Kr. 4 375 000: —

Inkomster

Influtna räntor ....................................... Kr. 4 375 000: —

Stockholm den 10 januari 1963.

PER EDVIN SKÖLD

Ragnar Persson Per åsbrink Gustaf Kollberg

Emil Ahlkvist Gunnar Svärd Torsten Bengtson

/ Karin Winberg

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

63

Bilaga II

Valutastyrelsens berättelse

Till Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank

Valutastyrelsen får härmed lämna följande berättelse för år 1962 angaende
sitt verksamhetsområde.

Förordnande gavs under året om fortsatt valutareglering intill den 1 juli 1963.

Betalningsförbindelserna med Bulgarien överfördes under året på multilateral
basis. Härefter kvarstår bilateral reglering av betalningarna med endast fem
länder, nämligen Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Ungern och Östtyskland.

Såsom framgick redan av föregående års berättelse tillämpas icke längre
några restriktioner beträffande löpande betalningar. Valutabankerna har enligt
generella bemyndiganden kunnat utföra dylika betalningar till och från utlandet.
I avsikt att ernå ytterligare administrativ förenkling beträffande betalningar av
mindre belopp har gränsen för valutabankernas bemyndiganden att utan någon
som helst prövning av ändamålet utföra betalningar till och från utlandet under
året höjts från 100 till 500 kronor.

Vad beträffar kapitalrörelserna har i stort sett samma praxis tillämpats som
under föregående år. Liberalare regler för valutatilldelning för inköp av fastighet
eller lägenhet i utlandet för rekreationsändamål har införts under året. Tidigare
kunde privatpersoner påräkna valutatilldelning för sådant förvärv, därest fastighetens
värde icke översteg 50 000 kronor. Valutatilldelning lämnas numera
för inköp av fastighet till ett pris av högst 75 000 kronor.

På de kommersiella krediternas område har den redan tidigare för valutabankerna
gällande rätten att under vissa betingelser diskontera exportväxlar i
utlandet utvidgats på så sätt att tillstånd till sådan diskontering efter ansökan
i princip lämnas även exportörerna själva.

Intresset från näringslivets sida för upptagande av lån och krediter utomlands
har under året minskat jämfört med år 1961, vilket åtminstone delvis torde
sammanhänga med att tillgången på kapital pa den inhemska kreditmarknaden
ökat under året. Framställningar om finansiell upplåning utomlands har under
året bifallits för tillsammans 616 mkr jämfört med 755 mkr under 1961. De bifallna
framställningarna avsåg liksom år 1961 i stort sett varvs och redares lån
för fartygsbyggen (249 mkr), övriga svenska exportindustriers lån (18 mkr),
finansiering av investeringar i utlandet (46 mkr) samt utländska bolags finansiering
av dotterbolag i Sverige (296 mkr). Tillstanden har hittills utnyttjats till
ett belopp av 289 mkr, varav 46 mkr för användning utomlands.

Vid prövning av ansökningar om tillstånd till direkta investeringar i utlandet
har samma liberala praxis tillämpats som under de senaste åren; under året

64

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

inkomna ansökningar har praktiskt taget undantagslöst bifallits. Sammanlagt
har tillstånd under 1962 lämnats för 430 mkr.

Tillstånden till direkta investeringar från utlandets sida i Sverige uppgick
under året till 322 mkr, innebärande en markant ökning jämfört med 1961 års
siffra, 166 mkr.

I valutastyrelsens berättelse för år 1961 konstaterades, att utnyttjandet av
tillstånden till direkta investeringar i utlandet icke närmare kunde angivas,
beroende på att de för riksbanken tillgängliga uppgifterna som regel icke utgjorde
tillräckligt underlag för en mera tillförlitlig statistik. Ett försök har i år
gjorts att genom införskaffande av upplysningar vid direkta förfrågningar komplettera
nyssnämnda uppgifter beträffande utnyttjandegraden av beviljade tillstånd
icke blott beträffande direkta investeringar i utlandet utan även beträffande
direkta investeringar från utlandets sida i Sverige.

Närmare uppgifter om de direkta investeringarna lämnas i bifogade promemoria.

Avslutningsvis kan nämnas att den på hösten 1960 tillsatta kommittén för utredning
rörande valutaregleringen (valutakommittén) den 23 oktober 1962 avgivit
en promemoria (stencilerad) med förslag till ändringar i valutaförfattningarna.
Promemorian utmynnar i förslag om att valutaförordningens förbud
skall bibehållas väsentligen oförändrade men att i förordningen skall införas
dels en bestämning av begreppet löpande betalningar, dels undantag från förordningens
förbud innebärande att sådana betalningar icke skall omfattas av
valutaregleringen. Kommittén föreslår vidare, att postbanken får möjlighet att
bli valutabank, varjämte viss överarbetning av valutaförordningens förverkandebestämmelser
gjorts.

Å valutastyrelsens vägnar:

Sven Joge A. Lundgren

Stockholm den 29 december 1962

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

65

PM

Tillstånd till direkta investeringar i utlandet lämnades under 1962 för ett
sammanlagt belopp av 430 mkr. Härav utnyttjades under året ca 60 % eller
259 mkr. Utnyttjandet skedde i något långsammare takt än under 1961, då
givna tillstånd på 345 mkr utnyttjades med 282 mkr eller ca 82%.

I tabell 1 redovisas totalbeloppen av de investeringstillstånd, som givits under
åren 1955—1962. Den för tidigare år noterade ökningen av totalbeloppen har
fortsatt även under 1962.

Tabell 1. Tillstånd till investeringar i utlandet

Mkr

1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962

Totalt ...,........... 136,6 135,4 191,3 170,8 356,61 288,3 345,5“ 430,1“

Härav: EFTA ........ 28,1 14,7 35,9 18,7 32,0 44,5 53,9 133,5

EEC .......... 28,6 29,7 43,1 40,1 162,21 65,1 78,4 154,6

Nordamerika . . 11,8 20,1 46,4 18,4 62,7 9,0 12,0 51,9

U-länder‘...... 62,5 63,5 61,3 88,1 91,8 149,8 183,2 42,9

EFTA = Danmark, Norge, England, Portugal, Schweiz, Österrike
EEC = Belgien, Frankrike, Holland, Italien, Luxemburg, Västtyskland

1 Beloppet inkluderar extraordinärt stora reinvesteringar av vinstmedel, 117 mkr, företagna till

följd av utländska skattebestämmelser.

v: i

2 Fr. o. m. 1961 inkluderas i beloppen även upplåning i utlandet för

investering därstädes.

’ Investeringsformerna (mkr):

1961

1962

Kontanter ........................

209,4

261,6

Varor och tjänster .................

15,6

14,2

Omläggning av lån.................

0,4

1,4

Utnyttjande av varufordran ........

19,2

33,7

» » vinstmedel .........

39,9

70,3

» > licensavgifter .......

12,0

1,5

Ianspråktagande av värdepapper ....

1,7

1,2

Upplåning i utlandet ...............

47,3

46,2

Summa mkr

345,5

430,1

Härav har såsom lån från investerar-

nas sida tillhandahållits ..........

67,3

131,3

* Siffrorna uppvisar till följd av viss omgruppering av länderna smärre avvikelser i förhållande
till i tidigare ärsredogörelser angivna.

66

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

I fråga om fördelningen av investeringstillstånden på olika områden märkes
en ökning under 1962 för EFTA med ca 80 mkr och för EEC med ca 75 mkr.
Detta innebär en ökning från föregående år med 148 % för EFTA och 97 % för
EEC. Mellan 1960 och 1961 utgjorde de procentuella ökningarna 21 % för EFTA
och 20 % för EEC. Minskningen av investeringarna i U-länderna framstår som
påfallande stor men förklaras bl. a. av att de på de svenska intressenterna fallande
investeringarna i Lamcoprojektet i Liberia fullgjorts under tidigare år.

I tabell 2 upptages under 1961 och 1962 lämnade investeringstillstånd samt
deras utnyttjande med fördelning på verksamhetstyp och geografiska områden.
Med försäljningsbolag avses här sådana bolag, vilkas ändamål enbart är att
sälja svenska exportprodukter utomlands, medan gruppen »övriga» huvudsakligen
omfattar utvinnings-, tillverknings- och sammansättningsföretag (produktionsbolag).
Den senare gruppen är i många fall även avnämare och försäljare
av svensk export, totalt sett i mycket stor omfattning. Som framgår av tabellen
har en betydande ökning skett av de totala tillstånden till investering i försäljningsbolag,
nämligen från ca 20 mkr under 1961 till ca 72 mkr under 1962. Kapitaltillskottet
för nybildning av dylika bolag har varit av något mindre omfattning
än under 1961, och investeringstillstånden under 1962 har följaktligen i
huvudsak avsett utökning av redan existerande försäljningsbolag. Den största
ökningen har beträffande försäljningsbolagen skett för EEC-området och Nordamerika
med vartdera ca 19 mkr. För EFTA och U-länderna noteras en ökning
med ca 5 mkr för vartdera området.

I fråga om produktionsbolagen, som i regel är betydligt mera kapitalkrävande
än försäljningsbolagen, har tillstånd till investeringar under 1962 givits för ett
belopp av ca 358 mkr mot ca 326 mkr under 1961 — en ökning med ca 10 %.
Största andelen faller på EEC och EFTA med ca 130 respektive ca 120 mkr,
vilket innebär en ökning jämfört med föregående år med ca 79 % för EEC och
med ca 167 % för EFTA. Även i fråga om produktionsbolagen har investeringstillstånden
för utökning av redan existerande bolag uppgått till högre belopp
än tillstånden för nybildning. För EEC uppgick sålunda tillstånden för investering
i äldre produktionsbolag till ca 90 mkr, medan tillstånden till investering
i nya sådana uppgick till ca 40 mkr. Motsvarande siffror för EFTA var ca
75 mkr respektive ca 45 mkr, för Nordamerika ca 30 mkr respektive endast 0,4
mkr samt för U-länderna ca 23 mkr respektive ca 12 mkr.

B ankautskottets memorial nr 1 år 1963

67

Tabell 2. Tillstånd till investeringar i utlandet samt dessas utnyttjande med
fördelning på verksamhetstyp och geografiska områden

Mkr

1961

1962

Antal

Belopp j

Därav utnyttjat
1961 1962

Antal

Belopp

Därav

utnyttjat

Totalt ......................

345,5

282,2

24,2

430,1

259,4

försäljningsbolag ...........

19,5

72,0

Övriga.....................

326,0

358,1

därav nya under året ........

170

105,1

150

104,9

försäljningsbolag ...........

81

10,8

69

7,9

Övriga.....................

89

94,3

81

97,0

Härav:

EFTA ......................

53,9

50,1

2,8

133,5

77,9

försäljningsbolag ...........

8,9

13,4

Övriga.....................

45,0

120,1

därav nya under året ........

70

21,7

67

47,7

försäljningsbolag ...........

36

5,5

34

3,0

Övriga.....................

34.

16,2

33

44,7

EEC ........................

78,4

53,7

9,9

154,6

97,3

försäljningsbolag ...........

5,6

24,2

Övriga.....................

72,8

130,4

därav nya under året ........

51

23,6

34

42,4''

försäljningsbolag ...........

26

1,7

14

2,6

Övriga.....................

25

21,9

20

39,8

Nordamerika ................

12,0

12,0

51,9

33,6

försäljningsbolag ...........

2,2

21,2

Övriga.....................

9,8

11

30,7

därav nya under året ........

9

1,7

1,8

försäljningsbolag ...........

7

1,6

8

1,4

Övriga.....................

2

0,1

3

0,4

U-länder ....................

183,2

149,3

6,5

42,9

22,9

försäljningsbolag ...........

2,8

8,1

Övriga.....................

180,4

34,8

därav nya under året ........

29

44,6

23

12,6

försäljningsbolag ...........

7

1,7

5

0,7

Övriga.....................

22

42,9

18

11,9

1 Häri ingår ca 5,9 mkr för investeringar i produktionsföretag i skilda EEC-länder, beträffande
vilket belopp uppgift om antalet företag saknas.

68

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Under 1961 lämnade tillstånd till investeringar har sammanlagt under 1961
och 1962 utnyttjats till ca 89 %. Fördelar man investeringarna på länderområden,
är utnyttjandegraden för EFTA ca 98%, för EEC ca 82%, för Nordamerika
100 % och för U-länderna ca 85 %.

1962 års tillstånd har givetvis ännu ej hunnit utnyttjas i samma grad. Procenttalen
för utnyttjandet under 1962 av tillstånd lämnade detta år är sålunda:
totalt ca 60 %, EFTA ca 58 %, EEC ca 63 %, Nordamerika ca 65 % och U-länderna
ca 53%.

För ordningens skull bör påpekas, att siffrorna för utnyttjandet av lämnade
tillstånd på grund av bristfälligheter i det statistiska materialet bör betraktas
som approximativa.

Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida har under
året lämnats för 321,9 mkr, vilket innebär en ökning med ca 93% från 1961.
Av tabell 3 framgår att de ökade investeringarna enbart gjordes från EFTAländerna.
Investeringarna från EEC visade jämfört med 1961 en minskning på
ca 2 mkr och investeringarna från Nordamerika en relativt stor minskning på
ca 41 mkr.

Tabell 3. Tillstånd till investeringar i Sverige
Mkr

1960 1961 1962

Tillstånd Utnyttjat

Totalt.............................. 134,3 166,4 321,9 196,9

Härav: EFTA ...................... 91,2 49,4 247,1 144,1

EEC ........................ 9,9 48,5 46,9 39,5

Nordamerika ................ 33,0 68,0 27,1 12,6

EFTA — Danmark, Norge, England, Portugal, Schweiz, Österrike
EEC — Belgien, Frankrike, Holland, Italien, Luxemburg, Västtyskland

I föregående stycke nämnda investeringstillstånd fördelar sig, såsom framgår
av tabell 4, med 52 mkr på försäljningsbolag och 270 mkr på produktionsbolag.
Av det senare beloppet hänför sig 235 mkr till EFTA, 20 mkr till EEC och 14
mkr till Nordamerika. Nyinvesteringarna i produktionsbolag utgör för EFTA,
EEC respektive Nordamerika 183 mkr, 4 mkr respektive 0,8 mkr.

Under 1962 lämnade tillstånd har under året utnyttjats till ca 61 %. Fördelar
man investeringarna på länderområden, är utnyttjandegraden för EFTA ca 58 %,
för EEC ca 84 % och för Nordamerika ca 46 %.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

69

Tabell 4- Tillstånd till investeringar i Sverige från utlandets sida under 1962
samt dessas utnyttjande med fördelning på verksamhetstyp och
geografiska områden

Tillstånd

Utnyttjat

Antal

Belopp

Antal Belopp

T otalt ..............................

321,9

196,9

försäljningsbolag ...................

52,4

41,9

Övriga.............................

269,5

155,0

därav nya under året ................

91

197,9

77

143,1

försäljningsbolag ...................

58

9,0

48

6,1

Övriga.............................

33

188,9

29

137,0

Härav:

EFTA ..............................

247,1

144,1

försäljningsbolag ...................

11,8

10,8

Övriga.............................

235,3

133,3

därav nya under året ................

49

186,1

43

135,1

försäljningsbolag ...................

30

2,8

26

2,5

Övriga.............................

19

183,3

17

132,6

EEC ................................

46,9

39,5

försäljningsbolag ...................

27,1

21,9

Övriga.............................

19,8

17,6

därav nya under året ................

15

7,9

13

6,4

försäljningsbolag ...................

12

3,5

10

3,1

Övriga.............................

3

4,4

3

3,3

Nordamerika ........................

27,1

12,6

försäljningsbolag ...................

13,3

8,9

Övriga.............................

13,8

3,7

därav nya under året ................

13

3,4

9

1,0

försäljningsbolag ...................

9

2,6

6

0,2

Övriga.............................

4

0,8

3

0,8