Bevillningsutskottets betänkande nr >r6 år 1963

1

Nr 46

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370), m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 29 mars 1963 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 151, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370); samt

2) förordning om ändrad lydelse av 10 § uppbördsförordningen den 5
juni 1953 (nr 272).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås, i anslutning till en förhandlingsöverenskommelse
om nya grunder för beräkning av sjuklön åt statsanställda, skatteplikt för
sådan lön vid sjukdom och havandeskap som uppbäres från arbetsgivare
vilken gjort s. k. arbetsgivarinträde enligt 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 19 § kommunalskattelagen den 28 september
1928 och anvisningarna till 19 § samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

19 §.

Till---100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring
i allmän sjukkassa eller jämlikt
lagen om yrkesskadeförsäkring till -

(Föreslagen lydelse)

19 §.

Till---100 kronor;

ersättning, som på grund av sjukförsäkring
jämlikt lagen om allmän
försäkring eller försäkring jämlikt la -

1 Senaste lydelse av 19 § se 1961: 42 samt av anvisningarna till 19 § se 1962: 160.
1 llihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 46

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1963

(Nuvarande lydelse)

fallit den försäkrade, så ock sådan ersättning
enligt annan lag eller särskild
författning, som utgått annorledes
än från allmän sjukkassa till någon
vid sjukdom eller olycksfall i arbete
eller under militärtjänstgöring,
ävensom ersättning, vilken vid sjukdom,
olycksfall eller arbetslöshet tillfallit
någon på grund av annan försäkring,
som icke tagits i samband
med tjänst, dock att till skattepliktig
inkomst räknas ersättning i form av
pension eller annan livränta, så ock
ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring
eller annan ansvarighetsförsäkring
och avser förlorad inkomst
av skattepliktig natur;

belopp, som---likartad form.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar
till 19 §.

Socialhjälp, begravningshjälp--

— influtna medlemsavgifter.

Utbytes sådan---skatteplik tig

intäkt.

Bestämmelsen att till skattepliktig
inkomst icke räknas ersättning, som
på grund av försäkring i allmän sjukkassa
tillfallit den försäkrade, avser
jämväl lön, som utgår från arbetsgivare
i sådant fall, då denne enligt 28 §
lagen om allmän sjukförsäkring eller
jämlikt överenskommelse, som
där sägs, äger uppbära arbetstagaren
tillkommande ersättning från sjukkassa,
dock att som skattepliktig inkomst
skall anses den del av lönen,
som överstiger vad arbetsgivaren ägt
uppbära. För arbetsgivaren är den av
honom i nämnda fall uppburna ersättningen
från sjukkassan ävensom
annan därifrån uppburen ersättning
i anledning av kostnad för den anställdes
räkning att betrakta såsom
icke skattepliktig inkomst, endast
därest den till den anställde utbetalda
lönen eller den för honom havda kost -

(Föreslagen Igdelse)

gen om yrkesskadeförsäkring tillfallit
den försäkrade, så ock sådan ersättning
enligt annan lag eller särskild
författning, som utgått annorledes
än på grund av sjukförsäkring,
som nyss sagts, till någon vid sjukdom
eller olycksfall i arbete eller under
militärtjänstgöring, ävensom ersättning,
vilken vid sjukdom, olycksfall
eller arbetslöshet tillfallit någon
på grund av annan försäkring, som
icke tagits i samband med tjänst,
dock att till skattepliktig inkomst
räknas ersättning i form av pension
eller annan livränta, så ock ersättning
som utgår på grund av trafikförsäkring
eller annan ansvarighetsförsäkring
och avser förlorad inkomst av
skattepliktig natur;

belopp, som — -—■ — likartad form.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar
till 19 §.

Socialhjälp, begravningshjälp--

— influtna medlemsavgifter.

Utbytes sådan---skatteplik tig

intäkt.

Bestämmelsen att till skattepliktig
inkomst icke räknas ersättning, som
på grund av sjukförsäkring jämlikt
lagen om allmän försäkring tillfallit
den försäkrade, avser icke lön, som
utgår från arbetsgivare i sådant fall,
då denne på grund av 3 kap. 16 §
andra eller tredje stycket nämnda
lag äger uppbära arbetstagaren tillkommande
ersättning från allmän
försäkringskassa. För arbetsgivaren
är den av honom i nämnda fall uppburna
ersättningen från försäkringskassan
ävensom annan därifrån uppburen
ersättning i anledning av kostnad
för den anställdes räkning att
betrakta som skattepliktig inkomst,
dock att ersättningen icke är skattepliktig
för arbetsgivaren, därest
den till den anställde utbetalda
lönen eller den för honom havda
kostnaden utgör för arbetsgivaren

3

Bevillningsutskottets

(Nuvarande lydelse)

naden utgör för arbetsgivaren icke
avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning,
som annorledes än i form av
pension eller annan livränta utbeta-.
las av arbetsgivare vid yrkesskada i
de fall, då arbetsgivaren står s. k.
självrisk enligt lagen om yrkesskadeförsäkring,
räknas icke till skattepliktig
inkomst i vidare mån än ersättningen
överstiger vad som skulle hava
utgått vid försäkring enligt sistnämnda
lag.

Skatteplikt föreligger icke---

av motorfordon.

Skatteplikt föreligger ej---

mottagarens utbildning.

Enligt 46 § 2 mom.---och

32 §§.

betänkande nr 46 år 1963

(Föreslagen lydelse)

icke avdragsgill utgift i förvärvskälla.
Ersättning, som annorledes än i form
av pension eller annan livränta utbetalas
av arbetsgivare vid yrkesskada
i de fall, då arbetsgivaren står s. k.
självrisk enligt lagen om yrkesskadeförsäkring,
räknas icke till skattepliktig
inkomst i vidare mån än ersättningen
överstiger vad som skulle hava
utgått vid försäkring enligt sistnämnda
lag.

Skatteplikt föreligger icke---

av motorfordon.

Skatteplikt föreligger ej---

mottagarens utbildning.

Enligt 46 § 2 mom.---och

32 §§.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestämmelser
skola dock alltjämt äga tillämpning dels i fråga om sådan lön som
utgivits av statlig myndighet eller eljest utgått enligt av Kungl. Maj :t utfärdade
bestämmelser i den mån lönen hänför sig till tid före den 1 juli 1963,
dels ock i fråga om lön som utgivits av annan i den mån lönen hänför sig
till år 1963 eller tidigare år.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 10 § uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 10 § uppbördsförordningen den 5 juni 19531
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

10 §.

Preliminär A-skatt skall icke beräknas
— — — kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå
— — .—. grund av lagen om allmän
försäkring.

1 Senaste lydelse av 10 § se 1962: 666.

(Föreslagen lydelse)

10 §.

Preliminär A-skatt skall icke beräknas
---kostnadernas bestri dande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå

--— grund av lagen om allmän

försäkring.

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1963

(Nuvarande lydelse)

Då lön utbetalas för tid, varunder
arbetsgivaren äger jämlikt lagen om
allmän sjukförsäkring uppbära arbetstagaren
tillkommande ersättning
enligt samma lag, skall preliminär Askatt
icke beräknas å den del av lönen,
som svarar mot nämnda ersättning.

Preliminär A-skatt--— •—-i kon kurs.

(Föreslagen lydelse)

Preliminär A-skatt---i kon

kurs.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Äldre bestämmelser skola dock alltjämt äga tillämpning dels i fråga
om sådan lön som utgivits av statlig myndighet eller eljest utgått enligt av
Kungl. Maj :t utfärdade bestämmelser i den mån lönen hänför sig till tid
före den 1 juli 1963, dels ock i fråga om lön som utgivits av annan i den
mån lönen hänför sig till år 1963 eller tidigare år.

Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta, likalydande
motionerna 1:772 av herr Gorthon m. fl. och II: 935 av herr
Carlsson i Göteborg m. fl., vari hemställts,

1) att riksdagen måtte besluta, att den i propositionen nr 151 föreslagna
ändringen av 19 § kommunalskattelagen jämte anvisningar icke skall äga
tillämpning beträffande lön, å vilken skatt skall beräknas enligt sjömansskatteförordningen,
samt

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig
ändring av författningstexten.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen I: 772.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen

Inledning, s. 5,

Gällande bestämmelser, s. 5—6,

Departementschefen, s. 6—7.

Av innehållet i de för svarande motionerna må här återges följande.
Motionärerna framhåller, att i propositionen inte synes ha beaktats de speciella
skatteregler som gäller för ombordanställd personal, den s. k. sjömans -

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1963

5

skatten. I samband med ikraftträdandet av förordningen om sjömansskatt
föreslog de ombordanställdas organisationer ett särskilt system för beräkning
av skatt för de fall, då sjuklön utgår och redaren uppbär utgående sjukpenning
från sjukkassan. Detta system siktade på att den anställde skulle få
samma nettolön efter skatt under sjukdom som när han var frisk och i arbete.
Efter förhandlingar träffades den 4 april 1959 likalydande överenskommelser
mellan Sveriges Redareförening och de ombordanställdas organisationer
innebärande bl. a. att redare, som utbetalar lön till ombordanställd,
vilken är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller skada, skulle äga
tillgodoräkna sig det belopp som motsvarar skillnaden mellan sjömansskatt
å lön före och efter avdrag av sjukpenningen.

I anslutning till ovannämnda överenskommelser har sjömansskattenämnden
i särskilt meddelande fastställt regler, som skall gälla vid beräkning av
beskattningsbar inkomst då sjuklön utgår. I praktiken innebär dessa att den
anställde under sjukdom skall erhålla full lön och att skatteavdrag skall
verkställas i vanlig ordning å denna inkomst. Den ombordanställde erhåller
med andra ord samma nettolön som då han är i tjänst. Vid beräkning av den
beskattningsbara inkomsten vid redovisning av sjömansskatt minskas den
utbetalade lönen per sjukdag med av sjömansskattenämnden fastställda belopp.
Detta system, som medger en långt gående individuell rättvisa, har i
praktiken visat sig fungera väl och vara till fördel för alla parter. Enligt motionärernas
mening bör man därför söka bibehålla detta system. Motionärerna
föreslår därför att de i propositionen föreslagna bestämmelserna inte
skall gälla för lön, å vilken skatt beräknas enligt sjömansskatteförordningen.

Utskottet

Den 28 mars 1983 träffades överenskommelse mellan civildepartementet
och statstjänstemännens huvudorganisationer rörande de statsanställdas
sjuklöner och semesterförmåner, överenskommelsen innebär bl. a. att s. k.
arbetsgivarinträde enligt 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring skall ske
beträffande tjänstemän med rätt till sjuklön. Undantagande från arbetsgivarinträde
skall kunna medgivas i fråga om tjänsteman, som ansökt härom.
Vid överenskommelsen har förutsatts att utgiven sjuk- och havandeskapslön
i sin helhet skall utgöra skattepliktig inkomst.

Enligt nuvarande bestämmelser är ersättning, som vid sjukdom utgår på
grund av den obligatoriska sjukförsäkringen, skattefri. Har arbetsgivarinträde
skett, är den del av sjuklönen, som motsvarar sjukpenningen, skattefri
för arbetstagaren, medan den av arbetsgivaren uppburna sjukpenningen
är skattepliktig för den senare.

I den förevarande propositionen föreslås — såsom förutsatts vid träffandet
av den ovannämnda överenskommelsen — att utgiven sjuklön vid arbetsgivarinträde
i sin helhet skall utgöra skattepliktig inkomst för arbetstagaren.

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1963

I de likalydande motionerna I: 772 och II: 935 har hemställts att den i
propositionen föreslagna ändringen av beskattningsreglerna inte skall äga
tillämpning beträffande sjuklön, å vilken skatt beräknas enligt bestämmelserna
i sjömansskatteförordningen. Som motivering för yrkandet har anförts
att beskattningsreglerna för sjömän medfört speciella, av sjömansskattenämnden
fastställda bestämmelser för beräkning av skatteavdrag på
sjuklön samt att dessa bestämmelser i praktiken visat sig fungera väl och
vara till fördel för berörda parter.

Innan ställning tas till förslagen i propositionen och motionerna skall här
i korthet lämnas en redogörelse för gällande bestämmelser rörande beräkning
av sjömansskatt på sjuklön.

Sjöman tillkommande ersättning från allmän försäkringskassa för tid,
under vilken han varit sjuk eller skadad och erhållit lön från redaren, äger
redaren i sjömannens ställe uppbära från försäkringskassan. På grund av
att ersättningen från försäkringskassan är skattefri, skall sjömansskatt inte
beräknas på den del av sjuklönen, som motsvarar nämnda ersättning. Enligt
överenskommelse mellan redarna och de ombordanställda äger emellertid
redare, som utbetalar lön till ombordanställd i när- eller fjärrfart,
vilken är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller skada, tillgodoräkna
sig det belopp, som motsvarar skillnaden mellan sjömansskatt på lön före
och efter avdrag av sjukpenningen. Från sjömannens inkomst skall redaren
sålunda verkställa avdrag med belopp, som motsvarar det skatteavdrag,
vilket skulle ha verkställts om sjuklönen utgjort vanlig lön.

Det i propositionen framlagda förslaget rörande beskattning av sjuklön
vid arbetsgivarinträde är som ovan nämnts föranlett av den överenskommelse,
som träffats med statstjänstemännens huvudorganisationer om nya grunder
för beräkning av sjuklön. Utskottet har för sin del inte funnit anledning
till erinran mot förslaget i propositionen i vad detsamma avser sådana statliga
och enskilda befattningshavare, på vilka enbart kommunalskattelagens
regler är tillämpliga vid beskattningen.

Beträffande skattskyldiga, som har att erlägga sjömansskatt, vill utskottet
emellertid framhålla följande. Vid tillämpningen av nuvarande bestämmelser
rörande skattefrihet för ersättning, som vid sjukdom utgår från allmän
försäkringskassa, har man för redarnas och sjömännens del sökt
åstadkomma ändamålsenliga och materiellt riktiga bestämmelser. Med hänsyn
till sjömansskattens karaktär av definitiv källskatt har av tvingande
skäl de på grundval av avtalsuppgörelser mellan redarna och de ombordanställda
i administrativ väg utfärdade tillämpningsföreskrifterna rörande
skatteavdrag på sjuklön givits en sådan utformning, att de svårligen — med
bibehållande av nuvarande ekonomiska förmåner för redarna — kan anpassas
till de i propositionen föreslagna bestämmelserna. På grund härav
vill utskottet för sin del förorda, att gällande ordning för beskattning av
sjömännens sjuklöner bibehålies. Utskottets förslag medför, att bestämmelserna
i 14 § 1 mom. sjömansskatteförordningen rörande uppbörd av sjömansskatt
bör kompletteras med ett stadgande, som ansluter sig till de av sjö -

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1963

7

mansskattenämnden utfärdade tillämpningsföreskrifterna rörande beräkning
av skatteavdrag på sjuklön. Med det anförda har yrkandet i motionerna
I: 772 och II: 935 blivit tillgodosett.

Vad i övrigt föreslagits i propositionen föranleder ingen erinran från utskottets
sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 151 icke kunnat av riksdagen oförändrad
bifallas samt med bifall till de likalydande motionerna
I: 772 av herr Gorthon m. fl. och II: 935 av herr Carlsson
i Göteborg m. fl. — måtte

dels antaga de vid propositionen fogade förslagen till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), samt

2) förordning om ändrad lydelse av 10 § uppbördsförordningen
den 5 juni 1953 (nr 272),

dels ock antaga följande såsom utskottets förslag betecknade Förslag till Förordning angående

ändrad lydelse av 14 § 1 mom. förordningen den 16 maj 1958
(nr 295) om sjömansskatt

Härigenom förordnas, att 14 § 1 mom. förordningen den 16 maj 1958 om
sjömansskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

14 §.

1 in o m. Det åligger redare att till
sjömansskattekontoret för varje period
om två månader, räknat från
beskattningsårets början, inbetala
och redovisa under perioden innehållen
sjömansskatt.

(Utskottets förslag)

14 §.

1 mom. Det åligger redare att till
sjömansskattekontoret för varje period
om två månader, räknat från
beskattningsårets början, inbetala
och redovisa under perioden innehållen
sjömansskatt. Sådan skatt skall
dock icke inbetalas å den del av till
sjöman utbetald sjuklön, vilken motsvarar
den ersättning från allmän försäkringskassa
som redaren äger
uppbära på grund av bestämmelserna
i 3 kap. 16 § andra eller tredje
stycket lagen om allmän försäkring.

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1963

(Nuvarande lydelse)

För redovisningen — — — över
skatteavdrag.

För varje---en månad.

Förteckning skall---— fast ställt

formulär.

(Utskottets förslag)

För redovisningen — — — över
skatteavdrag.

För varje---en månad.

Förteckning skall — — — fastställt
formulär.

Denna förordning träder i kraft dagen
efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från
trycket i Svensk författningssamling.

Stockholm den 14 maj 1963

På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken
Ranmark, herrar Stefanson, Wärnberg, Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson,
Sundin*, Paul Jansson och Erik Filip Petersson*; samt

från andra kammaren: herrar Rrandt, Allard, Vigelsbo, Magnusson i
Borås*, Darlin, fru Holmqvist, herrar Kristenson i Göteborg, Larsson i Umeå,
fru Skantz och herr Broberg.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630660