Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

1

Nr 45

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1963/6i, m. m., jämte i ämnet
väckta motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1963/64 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda
grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1963 (Bilaga 1
till statsverkspropositionen 1963: Inkomster å driftbudgeten) har chefen
för finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan
och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1963/64
jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält
riksrevisionsverkets skrivelse den 14 december 1962 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår.

I en den 26 april 1963 dagtecknad proposition nr 150 angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1963/64, m. m., har Kungl. Maj:t
bl. a. föreslagit riksdagen att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå
i preliminär skatt för budgetåret 1963/64 med 100 procent av grundbeloppet.

Propositionen nr 150 har i här berörd del hänvisats till bevillningsutskottet
och i övrigt till statsutskottet.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit följande vid
riksdagens början väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 8 av herrar Harry Carlsson och Eric Peterson
samt II: 8 av herr Carlsson i Huskvarna m. fl., vari hemställts, »att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om skyndsam utredning
och förslag till sådana bottenavdrag för folkpensionärer att den oskäliga
skattebelastningen av pensionärernas inkomster vid sidan av folkpensionen
bringas att upphöra»;

2) de likalydande motionerna I: 14 av herr Lundström m. fl. och II: 16
av herr Ohlin in. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

| Bihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 45

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

A. besluta att förvärvsavdraget för förvärvsarbetande gift kvinna och ensamstående
med hemmavarande barn under 16 år skall — utöver det fasta
avdraget om 300 kronor — förstärkas så, att det nuvarande kvotavdraget
som är 20 % av inkomsten, höjes till 25 % av inkomsten och att avdragets
maximibelopp, som nu är 2 000 kr., höjes till 4 000 kr., att gälla fr. o. m.
1963 års inkomster,

B. i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att allmänna skatteberedningen vid
fortsatt översyn av förvärvsavdragen skyndsamt måtte pröva

a) en omkonstruktion av förvärvsavdraget i syfte att

dels genomföra en höjning av avdraget för avdragsberättigade med lägre
inkomster, så att avdraget även för dessa bättre överensstämmer med de
faktiska merkostnaderna,

dels höja den nuvarande gränsen för barns ålder för åtnjutande av rätt
till kvotavdrag inom förvärvsavdraget,

dels genomföra en höjning av avdraget i de fall en familj inte har barn
under 16 år och kvinnan har förvärvsarbete utanför hemmet,

dels ock genomföra en höjning av förvärvsavdraget i de fall, där hustrun
verksamt deltagit i makens rörelse eller jordbruk eller haft inkomst av arbete
i eget jordbruk, enligt i motionernas motivering givna riktlinjer,

b) möjligheterna att medge rätt för två förvärvsarbetande makar att begära
särtaxering vid inkomstbeskattningen;

3) de likalydande motionerna I: 90 av herrar Jonasson och Eric Carlsson
samt II: 103 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl., vari hemställts, »att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam prövning av
möjligheterna att undantaga från deklarationsskyldighet folkpensionärer,
som i huvudsak inte har andra inkomster än folkpensionen, samt därmed i
inkomstavseende likställda»;

4) de likalydande motionerna I: 255 av herr Hagberg m. fl. och II: 305 av
herr Heckscher m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t

a) hemställa, att Kungl. Maj :t måtte, efter företagen utredning, för riksdagen
framlägga förslag om en indexreglering av ortsavdragen och av inkomstskatteskalornas
skiktintervaller,

b) uttala, att enligt riksdagens mening allmänna skatteberedningen bör
inrikta sig på att framlägga förslag bl. a. om en betydande och över hela fältet
gående sänkning av progressiviteten, med tyngdpunkten förlagd till de
nu obehörigt hårt drabbade mellanskikten i skatteskalan för gifta, i så god
tid att dessa kan föreläggas 1964 års riksdag;

5) de likalydande motionerna I: 365 av herr Hagberg m. fl. och II: 434 av
herr Heckscher m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

dels antaga följande

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 3

a) Förslag
till

Lag om ändring av 48 § 2 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 48 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september
1928 skall erhålla följande ändrade lydelse.

48 §.

2 mom. Skattskyldig fysisk---nedan sägs.

Skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans
med andra maken och icke haft hemmavarande barn under 18 år, åtnjuter
kommunalt ortsavdrag med 4 500 kronor.

Har skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans
med andra maken, haft hemmavarande barn under 18 år, som icke
haft 2 400 kronors inkomst, åtnjuter han ortsavdrag med dels 4 500 kronor,
dels därutöver följande belopp för sådant barn, nämligen 1 000 kronor för
ettvart av de två första barnen och 1 500 kronor för varje följande barn.

Gift skattskyldig, som under beskattningsåret icke levt tillsammans med
andra maken, ävensom ogift skattskyldig (varmed jämställes änkling, änka
eller frånskild) äger, därest han haft ett eller två hemmavarande barn under
18 år, som icke haft 2 400 kronors inkomst, åtnjuta kommunalt ortsavdrag
med 4 500 kronor och, därest han haft ytterligare sådant barn, med
1 500 kronor för varje barn utöver två.

Annan skattskyldig än i andra, tredje eller fjärde stycket sägs (ensamstående)
äger åtnjuta kommunalt ortsavdrag med 2 250 kronor.

Har skattskyldig —--tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt däri meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, dock att
äldre bestämmelser skola gälla i fråga om 1963 års taxering samt i fråga om
eftertaxering för år 1963 eller tidigare år.

b) Förslag
till

Förordning om ändring av 10 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 7947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om
statlig inkomstskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt---angivna grundbelopp.

För skattskyldig, som åtnjuter statligt ortsavdrag med belopp, som beräknats
med ledning av 48 § 2 mom. andra, tredje eller fjärde stycket kom -

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 dr 1963

munalskattelagen och som varit här i riket bosatt under hela eller någon
del av beskattningsåret, utgör grundbeloppet:

när den---av återstoden.

För annan--— av återstoden.

Ändå att---denna inkomstdel.

Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
dock att äldre bestämmelser skola gälla i fråga om 1963 års taxering
samt i fråga om eftertaxering för år 1963 eller tidigare år.

dels i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till sådana författningsändringar,
som må föranledas av ett bifall till vad i motionerna föreslagits; 6)

de likalydande motionerna I: 366 av herr Hagberg m. fl. och II: 435 av
herr Heckscher m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

A. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning samt förslag snarast
om skattefrihet för inkomst — förslagsvis upp till ett årligt belopp av 1 500
kronor — i den mån denna förvärvats genom deltidsarbete för vård och tillsyn
av äldre människor i deras hem; samt

B. besluta, att för ålders- och invalidpensionär skall utgå förhöjda ortsavdrag,
nämligen med 3 600 kronor för ensam pensionär, med 6 000 kronor
för makar av vilka en är pensionär och med 7 200 kronor för makar som
båda är pensionärer;

samt på grund härav antaga följande

a) Förslag
till

Lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 65 § kommunalskattelagen den 28 september
1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives samt att i nämnda
lag skall införas en ny paragraf benämnd 48 a §, av nedan angiven lydelse.

48 a §.

Vad i 48 § 2 mom. stadgas skall icke gälla skattskyldig fysisk person,
som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret och som enligt
bestämmelserna i 3 § 1 och 2 mom. lagen om folkpensionering är ålderseller
invalidpensionär eller vars make är sådan pensionär. Denne äger att
å den i hemortskommunen taxerade inkomsten åtnjuta kommunalt ortsavdrag
på sätt nedan sägs.

Skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 5

med andra maken, åtnjuter, därest endast en av makarna ar pensionar
som i första stycket sagts, kommunalt ortsavdrag med 6 000 kronor.

Därest sammanlevande makar båda är pensionärer enligt ovan, åtnjutes

kommunalt ortsavdrag med 7 200 kronor.

Gift skattskyldig, som under beskattningsåret icke levt tillsammans med
andra maken, ävensom ogift skattskyldig (varmed jämställes änka, änkling
eller frånskild) äger, därest han haft hemmavarande barn under 16
år, likaledes åtnjuta kommunalt ortsavdrag med 7 200 kronor.

Annan skattskyldig än i andra, tredje eller fjärde stycket sagts äger åtnjuta
kommunalt ortsavdrag med 3 600 kronor.

Bestämmelser om ortsavdrag enligt 48 § 2 mom. skola i tillämpliga delar

avse jämväl avdrag enligt 48 a §.

65 §.

Fråga, huruvida skattskyldig är ålders- eller invalidpensionär och huruvida
skattskyldig haft barn eller icke, liksom ock frågan om barns ålder
skall bedömas efter förhållandena den 1 november året näst före taxeringsåret.
Med barn avses jämväl styvbarn ävensom adopterat barn.

I fråga---följande beskattningsåret.

De för---make avlidit.

Har eljest---för taxeringen.

De för---haft barn.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964, dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1964 års taxering samt i fråga om
eftertaxering för år 1964 eller tidigare år.

b) Förslag
till

Förordning om ändrad lydelse av 8 § och 10 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 8 § och 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli
1947 om statlig inkomstskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

8 §.

Skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt under beskattningsåret,
äger att å den taxerade inkomsten åtnjuta statligt ortsavdrag.
Vad i 48 § 2 och 3 mom., 48 a § samt 49 § kommunalskattelagen stadgas
angående kommunalt ortsavdrag skall äga motsvarande tillämpning beträffande
statligt ortsavdrag.

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt---angivna grundbelopp.

För skattskyldig, som åtnjuter statligt ortsavdrag med belopp, som beräknats
med ledning av 48 § 2 mom. andra eller tredje stycket kommunalskattelagen
eller 48 a § andra, tredje eller fjärde stycket samma lag och
som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret,
utgör grundbeloppet:

när den — — — beskattningsbara inkomsten;

när den — --av återstoden.

För annan--— av återstoden.

Ändå att--— denna inkomstdel.

Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1964, dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1964 års taxering samt
i fråga om eftertaxering för år 1964 eller tidigare år;

7) de likalydande motionerna I: 428 av herr Bengtson m. fl. och II: 532
av herr Hedlund m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

a) besluta att 46 § 3 mom. kommunalskattelagen såvitt gäller 1964 och
kommande års taxeringar må erhålla följande lydelse.

Har kvinna med hemmavarande barn under 16 år haft inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse, vari hon varit verksam i ej blott ringa omfattning,
eller inkomst av eget arbete, må hon åtnjuta avdrag med 300 kronor
jämte 20 procent av nämnda inkomst, sammanlagt dock högst med
2 000 kronor. Gift kvinna, som inte har hemmavarande barn under 16 år
må, därest hon levt tillsammans med sin man och haft inkomst som nyss
sagts, åtnjuta avdrag med 300 kronor.

Vad i föregående stycke sägs skall även gälla beträffande man med hemmavarande
barn under 16 år, därest han antingen varit gift men icke levt
tillsammans med sin hustru eller ock varit ogift (varmed jämställes änkling
eller frånskild).

Har gift man haft inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse och har
hustrun utfört arbete i förvärvskällan till ett värde av minst 300 kronor, må
mannen åtnjuta avdrag med nämnda belopp. Har hustrun haft hemmavarande
barn under 16 år och har hon i ej blott ringa omfattning deltagit i
arbetet i förvärvskällan, må mannen utöver sagda belopp åtnjuta avdrag
med jämväl 20 procent av det belopp som motsvarar femtedelen av hans
inkomst av förvärvskällan, dock så att det fasta avdraget och kvotavdraget
sammanlagt uppgår till högst 1 000 kronor.

Avdrag enligt---sagda kommun,

b) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att frågan rörande utformning och
förbättring av förvärvsavdragen skyndsamt måtte utredas samt att förslag

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 7

föreläggs 1964 års riksdag i syfte att uppnå främst dels höjning av nu gällande
fasta avdrag, dels sådana grunder i övrigt att rätt till relativt högre
förvärvsavdrag erhålles vid lägre inkomster, dels högre maximalt forvarvsavdrag,
allt i enlighet med vad i motionerna anförts;

8) de likalydande motionerna 1:510 av herr Adolfsson samt 11:62 av
herrar Hagberg och Holmberg, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse i
Kungl. Maj :t måtte understryka att i motionerna angivna förslag skall beaktas
av den arbetande skatteutredningen;

9) de likalydande motionerna I: 515 av herr Bengtson m. fl. och II: 627
av herr Hedlund m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla att vid pågående skatteberedning, främst med
hänsyn till de lägre inkomstgrupperna, måtte utarbetas förslag till

en successiv höjning av de skattefria ortsavdragen med sådan utformning,
att avdragsbeloppen därefter garanteras värdebeständighet och standardföl
j samhet, samt

att riksdagen även i övrigt måtte beakta vad i motionerna har anförts;

10) de likalydande motionerna 1:518 av herr Lundström m. fl. och

630 av herr Ohlin m. fl., vari hemställts,

A. att riksdagen måtte fastställa ändrad skatteskala för statlig inkomstskatt
i enlighet med i motionerna angivna grunder att galla fr. o. m. 196

års inkomster, , ..

B. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig forfatt mill

l^de likalydande motionerna I: 524 av herrar Sveningsson och Kaijser
samt II: 620 av herr Björkman m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

att förvärvsavdragets maximum skall höjas från 2 000 till 3 000 kr. med
rätt för den som kan styrka högre kostnader för barnets omhänderhavande
än 3 000 kr. att inom ramen för 20 procent av inkomsten få avdrag har or,

att förvärvsavdraget för gift kvinna som haft inkomst av jordbruksfastighet
liksom avdraget vid s. k. faktisk samtaxering skall, där hustrun haft
hemmavarande barn under 16 år och styrkta kostnader för barnens omhanderhavande
som överstiger 300 kr., medges för de verkliga kostnaderna, dock
högst med 20 procent av det värde vartill hustruns arbete uppskattas,
samt på grund härav antaga följande

Förslag

till

Lag om ändrad Igdelse av 46 § 3 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 46 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september
1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

46 §.

3 mom. Har kvinna med hemmavarande barn under 16 år haft inkomst
av rörelse, vari hon varit verksam i ej blott ringa omfattning, eller inkomst
av eget arbete, må hon åtnjuta avdrag med 300 kr. och därjämte utan särskild
prövning med 20 procent av nämnda inkomst, sammanlagt dock högst
med 3 000 kr. Kan den skattskyldige styrka, att hennes verkliga kostnader
för barnens omhänderhavande överstigit 3 000 kr. må hon åtnjuta avdrag
för dessa kostnader intill ett belopp motsvarande 20 procent av inkomsten.
Gift kvinna, som icke har hemmavarande barn under 16 år, må, därest hon
levt tillsammans med sin man och haft inkomst som nyss sagts, åtnjuta
avdrag med 300 kr. Kvinna, som haft inkomst av jordbruksfastighet och
utfört arbete i förvärvskällan till minst 300 kronors värde, må, därest hon
antingen varit gift och levt tillsammans med sin man eller ock haft hemmavarande
barn under 16 år, åtnjuta avdrag enligt vad som sägs i tredje stycket
beträffande gift man.

Vad i---eller frånskild).

Har gift man, som levt tillsammans med sin hustru, haft inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse och har hustrun utfört arbete i förvärvskällan
till ett värde av minst 300 kr., må mannen åtnjuta avdrag med nämnda belopp.
Har hustrun haft hemmavarande barn under 16 år och kan det styrkas,
att de verkliga kostnaderna för barnens omhänderhavande överstigit
300 kr., må mannen åtnjuta avdrag för dessa kostnader, dock högst med ett
belopp motsvarande 20 procent av det värde vartill hustruns arbete uppskattas.

Avdrag enligt detta moment må åtnjutas endast av den som under större
delen av beskattningsåret varit här i riket bosatt. Avdraget må åtnjutas
endast om och i den mån den inkomst som berättigar till avdrag därtill förslår
och må för skattskyldig eller, om skattskyldig varit gift och levt tillsammans
med sin make och icke haft hemmavarande barn under 16 år, för
makarna tillsammans icke överstiga 300 kr. Har skattskyldig haft hemmavarande
barn under 16 år, må avdraget för skattskyldig eller för makarna
tillsammans icke utan prövning överstiga 3 000 kr. Där avdraget beräknas
med hänsyn till de verkliga kostnaderna för barnens omhänderhavande,
må de för skattskyldig eller för makarna tillsammans icke överstiga dessa
kostnader.

Avdrag enligt — ---sagda kommun.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1964 års taxering samt i fråga om eftertaxering
för år 1964 eller tidigare år;

12) motionen II: 628 av herr Nordgren och fröken Wetterström, vari hemställts,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte, efter företagen utredning där de i motionen anförda synpunk -

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

9

terna beaktats, för riksdagen snarast framlägga förslag rörande förvärvsavdragets
utformning; ävensom

13) motionen II: 633 av herr Westberg, vari hemställts, att riksdagen måtte
beträffande avdraget i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen för icke-vårdnadshavare
för underhåll till eget barn

a) i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att allmänna skatteberedningen
skyndsamt prövar frågan om en höjning av gränsen för barnets ålder för
åtnjutande av rätt till avdraget, samt

b) besluta att fr. o. m. 1963 års inkomster höja avdragets maximibelopp
till 2 000 kr. och således antaga följande

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 46 § 2 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 46 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september
1928 skall erhålla följande ändrade lydelse.

46 §.

2 mom. I hemortskommunen —--njuta avdrag:

1) för periodiskt---eller uppfostran;

2) för dels---omyndiga barn;

3) för dels---försäkring; samt

4) för belopp som den skattskyldige under beskattningsåret utgivit för
underhåll av sådant hans barn under 16 år som icke varit hemmavarande,
dock sammanlagt högst för 2 000 kronor.

Har skattskyldig---eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig---nämnda tid.

Avdrag, som---18 år.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, dock att äldre
bestämmelser fortfarande skola gälla i fråga om 1963 års taxering och i
fråga om eftertaxering för år 1963 och tidigare år.

Motionerna under 8) har, såvitt de avser överförande av skolkostnader
från kommunerna till staten, hänvisats till statsutskottet och i övrigt till bevillningsutskottet.

De under punkten 9) upptagna motionerna behandlas i detta betänkande
allenast i vad de avser ovan angivna yrkanden. I övrigt kommer dessa motioner
att behandlas i ett senare sammanhang.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna II: 8, II: 16, II: 103, II: 305, II: 434, II: 435 (jfr
11:400), 11:532, 11:620, 11:624, 11:627, 11:628, 11:630 och 11:633.

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

Statsverkspropositionen

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1963/64 är bevillningarna i överensstämmelse
med departementschefens förslag beräknade till följande be -

lopp

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 8 200 000 000

Kupongskatt............................ 8 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ---- 1 000 000

Skogsvårdsavgifter ...................... 10 200 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter........................ 2 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt.................. 120 000 000

Lotterivinstskatt ........................ 87 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 126 000 000 8 554 200 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ........................... 505 000 000

Bensin- och brännoljeskatt............... 1 160 000 000 1 665 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel .............................. 925 000 000

Allmän varuskatt........................ 2 800 000 000

Särskilda varuskatter.................... 415 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon.......... 230 000 000

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. 37 000 000

Skatt å kaffe............................ 29 000 000

Tobaksskatt ............................ 1 035 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
................................ 20 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
............................. 35 000 000

Skatt å sprit............................ 1 325 000 000

Skatt å vin ............................ 120 000 000

Skatt å malt- och läskedrycker............ 185 000 000

Statlig nöjesskatt........................ 25 000 000

Energiskatt ............................ 640 000 000 7 821 000 000

Postverket (överskott) ................................ 15 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna hänvisar utskottet till den i statsverkspropositionen
lämnade sammanfattningen av beräkningarna, varvid dock endast de poster
som på grund av sin storlek eller av andra skäl är av speciellt intresse särskilt
berörts. De närmare detaljerna i riksrevisionsverkets inkomstberäkning
framgår av vid bilaga 1 till statsverkspropositionen fogat bihang 1.

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

11

Riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsternas
utveckling på längre sikt

I en bilaga till riksrevisionsverkets vid statsverkspropositionen fogade inkomstberäkning
för budgetåret 1963/64 har ämbetsverket redovisat en promemoria
med vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 196t/
65—1966/67. I promemorian framhålles inledningsvis att utvecklingen av
statsinkomsterna i första hand är beroende av den allmänna ekonomiska
utvecklingen, för vilken på längre sikt endast schablonmässiga antaganden
kan göras. Sambandet med den allmänna ekonomiska utvecklingen är särskilt
utpräglat för titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Beträffande
beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel har riksrevisionsverket framhållit
i huvudsak följande.

Varje procent förändring i de sammanlagda till taxering uppgivna inkomsterna
kan sålunda, vid en i stort oförändrad inkomststruktur, beräknas
medföra en förändring i summa påförd statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt
och folkpensionsavgifter med drygt 100 miljoner kronor per år. Vid
ett schablonmässigt antagande om en 4-procentig ökning av skatteunderlaget
vid 1965—1967 års taxeringar kan de påförda beloppen av statlig inkomstskatt,
förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter beräknas uppgå till
de belopp, som angives i följande tablå, i vilken även det enligt det föregående
uppskattade beloppet vid 1963 och 1964 års taxeringar medtagits (miljoner
kronor).

Taxeringsår

1963 1964 1965 1966 1967

7 640 8 280 8 610 9 070 9 540

+ 640 +330 +460 +470

I fortsättningen anför riksrevisionsverket följande.

Genom uppbördstekniska förhållanden kan betydande skillnader förekomma
mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna på skattetiteln
under budgetåret. I detta sammanhang kan främst nämnas eftersläpningen
i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som blir speciellt märkbar
vid större förändringar av skatteunderlaget. En antagen stegring av
skatteunderlaget under budgetåren 1964/65—1966/67 med 4 procent skulle
innebära, att inkomsterna på titeln skulle uppgå till 8 500 miljoner kronor
under budgetåret 1964/65. Budgetåret 1965/66 skulle de kassamässiga intäkterna
på titeln uppgå till 9 200 miljoner kronor och under budgetåret 1966/67
till 9 800 miljoner kronor.

För under tullar och acciser redovisade inkomsttitlar är sambandet med
den löpande ekonomiska utvecklingen speciellt framträdande för allmän
varuskatt, som utgår på den värdemässiga omsättningen. För övriga tullar
och acciser liksom för automobilskattemedlen har skattesatserna i betydande
utsträckning karaktären av styckeskatter och är relativt oberoende av
förändringar i prisnivån. Vid givna skattesatser kan därför en prognos över
intäkterna för ifrågavarande inkomsttitlar utföras med ledning av mindre
preciserade antaganden om den allmänna ekonomiska utvecklingen än när
det gäller titeln skatt ä inkomst och förmögenhet m. m. Detsamma gäller

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

under förutsättning av bland anna\ oförändrade förräntningskrav också för
flertalet kapitalfonder.

I nedanstående sammanställning, i vilken även de kända beloppen för budgetåret
1961/62 och de nu beräknade beloppen för budgetåren 1962/63
och 1963/64 medtagits, har de beräknade intäkterna under budgetåren
1964/65—1966/67 för andra titlar än titeln skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. sammanställts (miljoner kronor).

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

1965/66

1966/67

Övrig skatt å inkomst, för-

mögenhet och rörelse ......

343

373

354

363

372

381

Automobilskattemedel........

1 227

1 575

1 665

1 755

1 845

1 935

Tullar och acciser............

6 552

7 524

7 821

8 105

8 386

8 667

Uppbörd i statens verksamhet..

245

268

276

285

295

305

Diverse inkomster............

370

333

346

359

372

385

Statens affärsverksfonder ....

415

395

415

485

535

585

Övriga kapitalfonder ........

578

661

700

730

762

794

Summa

9 730

11 129

11577

12 082

12 567

13 052

Beräkningen bygger på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten
och dess komponenter i ungefär samma takt som hittills genomsnittligt
under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa titlar såsom
allmän varuskatt, tullmedel och i viss mån även affärsverksfonderna
kan genom det nära sambandet mellan intäkter och den löpande ekonomiska
utvecklingen också tämligen små förändringar i utvecklingstakten för nationalprodukten
och dess komponenter ge utslag i intäkterna. Helt allmänt
bör dessutom understrykas, att den absoluta nivån hos de beräknade beloppen
för de olika inkomsttitlarna är baserad på det beräknade utfallet av
motsvarande inkomster under budgetåren 1962/63 och 1963/64. I den mån
denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes, måste givetvis beräkningarna
för budgetåren 1964/65—1966/67 revideras.

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna

Härutinnan har departementschefen i statsverkspropositionen anfört följande.

I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget
ansluter jag mig till riksrevisionsverkets förslag där intet annat anges
i det följande.

I enlighet med gällande grunder bör, som jag tidigare framhållit, under
budgetåret 1963/64 avsättning ske till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel.
De avsatta medlen bör särredovisas på budgetutjämningsfonden.
Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring från budgetutjämningsfonden
ske av tidigare avsatta medel. I enlighet med riksrevisionsverkets
förslag kan dessa avsättningar och återföringar beräknas resultera
i en nettoåterföring av 250 milj. kr.

I sitt den 5 december 1962 avgivna betänkande (SOU 1962: 52) bär 1956
års postutredning föreslagit, att generalpoststyrelsens uppgifter som central
myndighet för stämpelväsendet skall överflyttas till kontrollstyrelsen. Till

13

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

dess ställning tagits till denna fråga — vilket kan ske först sedan remissbehandlingen
av postutredningens betänkande avslutats — torde frågan om
ny lagstiftning på stämpelområdet i anledning av stämpelutredningens förslag
böra anstå. Jag föreslår därför, att titeln omsättnings- och expeditionsstämplar
m. m. budgetåret 1963/64 uppföres med av riksrevisionsverket förordat
belopp, 126 milj. kr.

Skogsvårdsavgiften har av 1962 års riksdag fastställts att för 1962 utgå
efter promilletalet 1,0. I anslutning till de principer för finansieringen av
skogsvårdsstyrelsernas verksamhet som antogs av 1960 års riksdag föroidar
jag, att skogsvårdsavgiften för år 1963 skall utgå efter oförändrat promilletal,
1,0. Jag hemställer i det följande härom, varvid jag beräknar inkomsterna
av titeln skogsvårdsavgifter till 10,2 milj. kr.

Vattenfallsstyrelsen har med verkan fr. o. m. den 1 januari 1963 beslutat
en sänkning av gällande elkrafttaxor. Sänkningen torde komma att återverka
i minskande riktning på inkomsterna av energiskatt såväl innevarande
budgetår som budgetåret 1963/64. Med hänsyn till ovissheten om verkningarna
av sänkningen förordar jag emellertid, att inkomsttiteln energiskatt
för budgetåret 1963/64 preliminärt uppföres med av riksrevisionsver -

ket föreslaget belopp, 640 milj. kr.

I fråga om de under rubriken uppbörd i statens verksamhet upptagna inkomsttitlarna
förordar jag följande. Inkomsttiteln inkomster vid matematikmaskinnämnden
torde i avbidan på särskild proposition om handläggningen
av vissa databehandlingsfrågor inom statsförvaltningen för 1963/64
böra uppföras med av riksrevisionsverket förordat belopp 2,5 milj. kr. I enlighet
med det av riksrevisionsverket omnämnda förslaget av försäkringsinspektionen
har Kungl. Maj :t numera fastställt ändrade bidragssatser. Inkomsttiteln
bidrag till försäkringsinspelctionen torde således böra uppföras
med av riksrevisionsverket förordat belopp 1 670 000 kr. I avvaktan på ställningstagande
till växtskyddsanstaltens förslag till ändrade växtskyddsavgifter
torde inkomsttiteln avgifter för växtskyddsinspektion m. m. budgetåret
1963/64 med avvikelse från riksrevisionsverkets förslag böra uppföras
med oförändrat belopp, 1,1 milj. kr. Inkomsttiteln avgifter vid köttbesiktning
bör — sedan beslut i taxefrågan numera träffats — uppföras med av
riksrevisionsverket föreslaget belopp, 4,4 milj. kr.

Riksrevisionsverket har för 1963/64 upptagit inkomsterna av inkomsttiteln
övriga diverse inkomster med i förhållande till riksstaten 1962/63 oförändrat
belopp 20 milj. kr. De verkliga inkomsterna under denna titel utgjorde
budgetåret 1961/62 68 milj. kr., varav 44 milj. kr. utgjorde återbetalning
av kostnader för svenska FN-styrkor. Sådana återbetalningar toide
komma att ske jämväl under budgetåren 1962/63 och 1963/64. Med anledning
härav beräknar jag med avvikelse från riksrevisionsverkets förslag inkomsterna
av titeln Övriga diverse inkomster budgetåret 1962/63 till 65
milj. kr. och föreslår alt de för nästa budgetår uppföres med samma belopp.

Enligt vad jag under hand inhämtat har vattenfallsstyrelsen vid beräkningen
av överskotten för budgetåren 1962/63 och 1963/64 beaktat verk -

ning

eu u '' W ------- (J

ama av den nyss nämnda sänkningen av elkraftlaxorna. Jag ansluler

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

mig därför till riksrevisionsverkets förslag beträffande beräkningen av inkomsterna
under statens affärsverksfonder, vilket bl. a. innebär, att jag
räknar med en extra avsättning till värdeminskningskonto om 15 milj. kr.
för televerket.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar

I propositionen nr 150 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
Härav inhämtas bl. a. följande.

I skrivelse den 1 april 1963 har riksrevisionsverket jämlikt gällande instruktion
avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1963/64. Vid beräkningens
verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande
myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna
ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande
de olika inkomsttitlarna har riksrevisionsverket i huvudsak anfört
följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver
uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln, även
kommunalutskylder samt vissa skatter, avgifter och bidrag som uppbäres i
samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes
de behållna inkomsterna på titeln i överensstämmelse med riksrevisionsverkets
förslag med 8 200 miljoner kronor.

Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts har
riksrevisionsverket funnit det lämpligt att samtidigt bedöma såväl utfallet
för innevarande budgetår som beräkningen av titeln för nästkommande budgetår.
Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid
riksrevisionsverkets beräkningar i december 1962 medtagits som jämförelse
(miljoner kronor):

1962/63

1963/64

Inkomster

december-

beräkning

ny beräk-ning

december-

beräkning

ny beräk-ning

Preliminärskatt inklusive fyllnads-betalningar ..................

Kvarstående skatt..............

15 580

1 080

15 520
1050

16 610

910

16 470
910

Y rkesskadef örsäkringsavgif ter, bidrag
till sjukförsäkringen och
byggnadsforskningsavgifter från

större arbetsgivare............

480

470

600

550

Tillkommande skatt, sjömansskatt,
restantier m. m...............

400

400

400

400

Summa inkomster

17 540

17 440

18 520

18 330

Bevillningsutskottets

Utgifter

Kommunalskattemedel..........

Överskjutande skatt ............

Övriga restitutioner ............

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag
till sjukförsäkringen och
byggnadsforskningsavgifter från

större arbetsgivare............

Förskott till allmänna försäkringskassorna
m. m...............

Utbetalningar till allmänna pensionsfonden
..................

Omföringar ....................

Summa utgifter
Inkomster utöver utgifter........

betänkande nr 45

dr 1963

15

1962/63

1963/64

december-

ny beräk-

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

6 350

6 350

7 330

7 330

1 130

1 125

1 300

1300

50

50

50

50

480

470

600

550

740

770

830

880

140

140

180

180

30

30

30

30

8 920

8 935

10 320

10 320

8 620

8 505

8 200

8 010

Beträffande innebörden av de olika posterna hänvisas till riksrevisionsverkets
decemberberäkning. Såsom framgår av sammanställningen har riksrevisionsverket
nu räknat med lägre preliminärskatter och med storre förskott
m. m. till de allmänna försäkringskassorna än i decemberberäkningen.
Nedräkningen av preliminärskatteinflödet hänför sig till den preliminära
B-skatten och fyllnadsbetalningarna, medan en viss ökning jämfört med decemberberäkningen
förutses för den preliminära A-skatten. Orsakerna till
avvikelserna kommer att beröras i det följande.

För beräkningen av den preliminära A-skattens storlek kunde riksrevisionsverket
i december utnyttja uppgifter till och med uppbördsterminen i
september 1962. Nu tillgängliga uppgifter för uppbördsterminerna i november
1962 och januari 1963 utvisar sammanlagt ett ca 70 miljoner kronor större
belopp, än vad riksrevisionsverket antog i sin decemberberäkning. Huvuddelen
av denna ökning faller på januariterminen. De preliminära uppgifter,
som föreligger för uppbördsterminen i mars 1963, motsäger icke riksrevisionsverkets
beräkning i december. Genom sin karaktär av egentlig källskatt
kommer den fortsatta uppbörden av preliminär A-skatt att bli beroende av
lönesummans utveckling. Som utgångspunkt för bedömning av lönesummans
utveckling under 1963 räknade riksrevisionsverket i december med en
ökning av de anställdas inkomster under 1962 med ca 10 procent. Den ökade
uppbörden av preliminär A-skatt under november- och januariterminerna
och vissa nu tillgängliga uppgifter om lönesummans utveckling har föranlett
riksrevisionsverket att nu räkna med en ökning av de anstalldas inkomster
om 10,5 procent under 1962. Vid bedömningen av den fortsatta utvecklingen
av lönesumman under 1963 framhöll riksrevisionsverket i december,
att man i första hand hade att taga hänsyn till dels de avtalsmässiga
löneökningarna och dels att lönenivån till följd av löneglidning under
1962 vid ingången av 1963 översteg den för 1962 genomsnittliga. Vid den

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

samhällsekonomiska utveckling, som förutsattes i riksrevisionsverkets decemberberäkning,
föreföll en viss fortsatt löneglidning, ehuru mindre än tidigare,
sannolik. Dessutom ansågs någon ökning av antalet anställda under
1963 kunna väntas. Riksrevisionsverket räknade i december med att de nu
nämnda faktorerna skulle innebära en ökning av lönesumman med ca 7
procent. Den ökning av lönesumman, som därutöver skulle uppkomma genom
förmånen av grupplivförsäkring, förutsatte riksrevisionsverket i stort
sett skulle komma att motsvaras av ökade avdrag för försäkringspremier
och sålunda ej föranleda någon nämnvärd ökning av de beskattningsbara
inkomsterna. Sedermera har riksdagen beslutat, att förmånen av grupplivförsäkring
ej skall utgöra skattepliktig inkomst för arbetstagaren. Riksrevisionsverket
har liksom i december räknat med en 7-procentig ökning av
lönesumman under 1963, vilket med hänsyn bl. a. till den nu högre utgångsnivån
innebär en viss uppräkning av den inflytande preliminära A-skatten.

Inkomstutvecklingen under de första månaderna 1964 kan ännu ej överblickas.
Liksom tidigare har riksrevisionsverket därför schablonmässigt räknat
med en stegring av lönesumman med 4 procent under 1964.

Preliminär B-skatt erlägges i huvudsak av fysiska personer med inkomst
av andra förvärvskällor än tjänst samt av bolag och andra skattskyldiga
uppförda i B- och C-längd. De under uppbördsterminerna i november 1962
och januari 1963 influtna beloppen överensstämmer nära med vad riksrevisionsverket
beräknade i december. Preliminär B-skatt för uppbördsåret
1963—64 har normalt debiterats med det belopp som påfördes som slutlig
skatt vid 1962 års taxering. De skattskyldiga, som erlägger preliminär Bskatt,
har emellertid möjlighet att på grundval av preliminära självdeklarationer
begära jämkningar av den preliminära B-skatten.

Beträffande fysiska personer som erlägger preliminär B-skatt har riksrevisionsverket
nu liksom i decemberberäkningen antagit, att de deklarerade
inkomsterna vid 1963 års taxering skall uppgå till i stort sett samma belopp
som vid 1962 års. Någon anledning finnes därför ej att nu antaga någon
annan jämkningsfrekvens, än vad riksrevisionsverket räknade med i december
i fråga om fysiska personer.

Även för bolagen räknade riksrevisionsverket i december med i stort sett
oförändrade taxerade inkomster mellan 1962 och 1963 års taxeringar. Riksrevisionsverket
har liksom föregående år i form av en enkät till ett antal
större bolag, vilka svarar för ungefär tre fjärdedelar av samtliga bolags taxerade
inkomster, under mars månad inhämtat uppgifter om dessa bolags till
statlig inkomstskatt beräknade taxerade inkomster vid 1963 års taxering.
Enligt enkäten skulle bolagens till statlig inkomstskatt taxerade inkomster
komma att minska med 10 procent mellan 1962 och 1963 års taxeringar.
Riksrevisionsverket har förutsatt, att denna minskning kommer att resultera
i såväl en större jämkningsfrekvens som i ett mindre utrymme för fyllnadsbetalningar
än enligt decemberberäkningen. I anslutning härtill har
revisionsverket räknat med ett lägre inflöde av preliminär B-skatt under
uppbördsåret 1963—64 och 100 miljoner kronor mindre fyllnadsbetalningar
våren 1963 än enligt decemberberäkningen.

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 17

Det nu förutsedda lägre taxeringsutfallet för bolagen föranleder även en
nedräkning av den preliminära B-skatten för uppbördsåret 1964—65 och
av fyllnadsbetalningarna våren 1964, eftersom riksrevisionsverket liksom i
december räknat med att bolagens taxerade inkomster vid 1964 års taxering
skall uppgå till i stort sett samma belopp som vid 1963 års. Nedräkningen
som för fyllnadsbetalningarnas del utgör 100 miljoner kronor innebär, att
fyllnadsbetalningarna under våren 1964 nu uppskattas till 700 miljoner kronor.

I skrivelse till riksrevisionsverket den 18 mars 1963 har riksförsäkringsverket
redovisat nya beräkningar av transaktioner hänförliga till inkomstskattetiteln
avseende sjuk- och tilläggspensionsförsäkringarna m. m. De nya
beräkningarna innebär, att de större arbetsgivarnas bidrag till sjukförsäkringen
m. m. jämfört med decemberberäkningen beräknats till något lägre
belopp, medan utbetalningarna av förskott till de allmänna försäkringskassorna
m. m. beräknats till högre belopp för såväl 1962/63 som för 1963/64.
Återföringarna från sjukförsäkringsfonden under budgetåret 1963/64 har
nu beräknats till 15 miljoner kronor.

Övriga poster vid framräkningen av den behållna inkomsten på titeln skatt
å inkomst och förmögenhet m. m. utvisar inga eller endast obetydliga förändringar
jämfört med decemberberäkningen.

De avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av
kommunalskattemedel, som enligt de nu framlagda beräkningarna bör verkställas
under budgetåren 1962/63 och 1963/64, framgår av nedanstående
tablå, i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid riksrevisionsverkets
decemberberäkning (miljoner kronor):

1962/63 1963/64

december- ny beräk- december- ny beräk beräkning

ning beräkning ning

Avsättning...................... 1 200 1200 800 800

Återföring ...................... 775 775 1 050 1 075

Nettoavsättning ................ 425 425 — —

Netto återföring.................. — — 250 275

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna
tidpunkt föreligger vid beräkningen, uppskattar riksrevisionsverket de
behållna inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för
budgetåret 1962/63 till 8 500 miljoner kronor och förordar, att titeln i riksstaten
för budgetåret 1963/64 uppföres med 8 000 miljoner kronor, vilket
är 200 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel
uppförd med 120 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 18
mars 1963 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster uppföres
med 130 miljoner kronor i riksstaten. Vid beräkningen har styrelsen
bland annat tagit hänsyn till den inverkan, som ett osedvanligt stort inkomst2
Bihang till riksdagens protokoll 1063. 7 saml. Nr 45

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

belopp kan få på inkomstinflödet. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln
arvsskatt och gåvoskatt i riksstaten uppföres med 130 miljoner kronor, vilket
är 10 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med
87 miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse har generalpoststyrelsen
beräknat inkomsterna på titeln till oförändrat belopp. Riksrevisionsverket
föreslår i enlighet härmed, att titeln lotterivinstskatt i riksstaten uppföres
med oförändrat 87 miljoner kronor.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Inkomsterna under denna
titel uppfördes i statsverkspropositionen med 126 miljoner kronor. I sin förenämnda
skrivelse förordar generalpoststyrelsen, att inkomsterna på titeln
uppföres med oförändrat belopp. Riksrevisionsverket, som beräknar inkomsterna
på titeln för innevarande budgetår till 130 miljoner kronor, förordar,
att titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. i riksstaten för
budgetåret 1963/64 uppföres med 132 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner
kronor mer än i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 505
miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade
uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie
uppbördsstämman i februari—mars 1963 till 450,3 miljoner kronor, vilket
är 33,3 miljoner kronor mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom
bestämmelserna om anstånd i vissa fall med att erlägga automobilskatt
i kungörelsen den 15 augusti 1962 (nr 499) kan ett belopp av ca 30 miljoner
kronor hänförligt till budgetåret 1962/63 beräknas inflyta först under budgetåret
1963/64. Å andra sidan inlevererades på grund av motsvarande anståndsbestämmelser
drygt 26 miljoner kronor avseende debiteringen i februari
1962 först under innevarande budgetår. Med ledning av de anförda uppgifterna
har riksrevisionsverket beräknat inkomsterna på titeln till 480 miljoner
kronor för budgetåret 1962/63, vilket är 5 miljoner kronor mer än i
decemberberäkningen. Enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna
uppgick vid utgången av år 1962 antalet registrerade personbilar
till ca 1 424 000 och antalet registrerade lastbilar till ca 124 000 stycken, vilket
var ca 120 000 respektive ca 1 000 stycken fler än vid utgången av år
1961. Beträffande beräkningen för nästkommande budgetår finner sig
riksrevisionsverket kunna utgå från en ökning av fordonsbeståndet av i stort
sett samma storlek som under innevarande budgetår. Riksrevisionsverket
föreslår, att titeln fordonsskatt i riksstaten uppföres med 520 miljoner kronor,
vilket är 15 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen
med 1 160 miljoner kronor. Med ledning av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden erhållna uppgifter

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

19

förordar riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten för budgetåret 1963/64
uppföres med 1 200 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor mer än i
statsverkspropositionen.

Trafikomläggningsskatt. I proposition den 15 februari 1963 (nr 59) föreslås
införandet av en trafikomläggningsskatt, varmed kostnaderna för övergången
till högertrafik skall bestridas. Trafikomläggningsskatten skall enligt
propositionen utgå under vart och ett av budgetåren 1963/64—1966/67. Skatten
skall erläggas för registrerade motorfordon, däremot inte för mopeder
eller traktorer. De årliga skattebeloppen föreslås bli 20 kronor för motorcykel,
40 kronor för mindre personbil, 75 kronor för medelstor personbil
samt 100 kronor för större personbil, lastbil och buss. Uppbörd av skatten
avses ske i samband med den ordinarie bilskatteuppbörden. Trafikomläggningsskatten
bör enligt propositionen redovisas på en särskild inkomsttitel
under automobilskattemedlen, och beräknas inbringa 90 miljoner kronor
för budgetåret 1963/64. Riksrevisionsverket förordar, under förutsättning
av bifall till ifrågavarande proposition, att i riksstaten under automobilskattemedlen
uppföres en ny inkomsttitel benämnd trafikomläggningsskatt med
90 miljoner kronor.

Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 925 miljoner
kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 15 mars 1963 har generaltullstyrelsen
uppskattat nettouppbörden av tullmedel till 900 miljoner kronor
under budgetåret 1963/64. Enligt styrelsens beräkning, vilken företagits
med beaktande av den i den preliminära nationalbudgeten gjorda
prognosen över importutvecklingen samt med ledning av eljest tillgängliga
uppgifter om importutveckling och tulluppbördens storlek, torde bruttouppbörden
av tullmedel för budgetåret 1963/64 uppgå till högst 1 010 miljoner
kronor. Därvid har hänsyn i möjligaste mån tagits till EFTA-konventionens
tullsänkningsprogram. För restitutioner har styrelsen beräknat
ett belopp av 110 miljoner kronor. Riksrevisionsverket, som för innevarande
budgetår beräknar tullmedlen till 860 miljoner kronor, förordar, att titeln
tullmedel i riksstaten uppföres med 900 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner
kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med
2 800 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket
inkomsterna på ifrågavarande titel till 2 850 miljoner kronor, vilket
är 150 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. Med hänvisning till
de allmänna förutsättningar angående den fortsatta ekonomiska utvecklingen,
som riksrevisionsverket lagt till grund för sin beräkning, förordar ämbetverket
att inkomsterna på titeln allmän varuskatt i riksstaten för budgetåret
1963/64 uppföres med 3 000 miljoner kronor, vilket är 200 miljoner
kronor mer än i statsverkspropositionen.

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen
med 415 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har vid förnyad beräkning
uppskattat intäkterna vid oförändrade skattesatser till samma belopp,
som styrelsen angav vid beräkningen till statsverkspropositionen. I proposition
den 8 mars 1963 (nr 87) föreslås, att särskild varuskatt ej skall utgå
på glass från och med den 1 juli 1963. Enligt kontrollstyrelsens i propositionen
återgivna uppgifter har intäkterna av skatterna på glass under åren
1960—62 genomsnittligt uppgått till ca 16 miljoner kronor per år. Under
förutsättning av bifall till ifrågavarande proposition förordar riksrevisionsverket,
att titeln särskilda varuskatter i riksstaten uppföres med 400 miljoner
kronor, vilket är 15 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å motorfordon. Denna titel är i statsverkspropositionen
upptagen med 230 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket
nu inkomsterna på titeln till 240 miljoner kronor, vilket är
20 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. Riksrevisionsverket förordar,
att titeln omsättningsskatt å motorfordon i riksstaten uppföres med
250 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Tobaksskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 035
miljoner kronor. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat
inkomsterna på titeln till 1 020 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar,
att titeln tobaksskatt i riksstaten uppföres med oförändrat 1 035
miljoner kronor.

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag och rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag uppfördes i statsverkspropositionen med
20 respektive 35 miljoner kronor. I anslutning till kontrollstyrelsens förnyade
beräkning förordar riksrevisionsverket, att titeln rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag i riksstaten uppföres med 15 miljoner kronor,
vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen, och
att titeln rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag i riksstaten
uppföres med 27 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor mindre än i
statsverkspropositionen.

Skatt å sprit. Utfallet av denna titel för innevarande budgetår beräknades
av riksrevisionsverket i december till 1 275 miljoner kronor. Vid den nu
företagna utfallsberäkningen har riksrevisionsverket uppskattat inkomsterna
till 1 200 miljoner kronor, varvid endast beaktats det skattebortfall som
hittills kan beräknas ha uppstått genom arbetskonflikten vid vin- och spritcentralen.

Inkomsterna under titeln uppfördes i statsverkspropositionen med 1 325
miljoner kronor för budgetåret 1963/64. I sin förnyade beräkning uppskat -

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 ar 1963 21

tar kontroll styrel sen, vid oförändrade skattesatser, inkomsterna på titeln
till oförändrat 1 325 miljoner kronor. I proposition den 8 mars 1963 (nr 90)
föreslås en höjning av skatterna på spritdrycker. De förordade skattehöjningarna
på spritdrycker medför en prisökning om ca 15 procent pa de vanligaste
spritsorterna och beräknas ge 60 miljoner kronor i ökade skatteintäkter
per år. I propositionen föreslås vidare, att utskänkningsskatten avskaffas,
vilket beräknas medföra ett inkomstbortfall för statsverket om ca
17 miljoner kronor per år. Under förutsättning av bifall till ifrågavarande
proposition förordar riksrevisionsverket, att titeln skatt a sprit i riksstaten
uppföres med 1 400 miljoner kronor, vilket är 75 miljoner kronor mer än i
statsverkspropositionen.

Skatt å vin. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 120 miljoner
kronor. Vid förnyad beräkning har kontrollstyrelsen vid oförändrade
skattesatser uppskattat inkomsterna till 117 miljoner kronor, vilket är samma
belopp som styrelsen angav till decemberberäkningen. I den förenämnda
propositionen den 8 mars 1963 (nr 90) föreslås viss skattehöjning för vin
innebärande prishöjningar varierande mellan 5 och 15 procent. Enligt propositionen
torde dessa höjningar inte nämnvärt påverka intäkterna för
ifrågavarande titel. Riksrevisionsverket förordar, att titeln skatt å vin i riksstaten
uppföres med oförändrat 120 miljoner kronor.

Skatt å malt- och läskedrycker. Inkomsterna under denna titel uppfördes
i statsverkspropositionen med 185 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i
sin förnyade beräkning angivit inkomsterna till 180 miljoner kronor, vilket
är 5 miljoner kronor mer än vad styrelsen räknade med till decemberberäkningen.
Riksrevisionsverket förordar, att titeln skatt å malt- och läskedrycker
i riksstaten uppföres med oförändrat 185 miljoner kronor.

Statlig nöjesskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med
25 miljoner kronor. I proposition den 8 mars 1963 (nr 101) föreslås att
förordningen den 21 december 1945 (nr 823) om nöjesskatt skall upphävas
från och med den 1 juli 1963. Under förutsättning av bifall till ifrågavarande
proposition förordar riksrevisionsverket att någon inkomsttitel för statlig
nöjesskatt icke uppföres i riksstaten för budgetåret 1963/64, vilket innebär
en minskning med 25 miljoner kronor jämfört med statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 640 miljoner
kronor. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen räknat upp
inkomsterna för nästkommande budgetår med 5 miljoner kronor, varvid
enligt under hand inhämtade uppgifter en viss minskning för skatten på
elektrisk kraft till följd av sänkta eltaxor mer än uppväges av förutsedda
större inkomster av energiskatt på bensin och andra bränslen. Riksrevisionsverket
förordar att titeln energiskatt i riksstaten uppföres med 650 miljoner
kronor, vilket är 10 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

22 Bevillningsutskottets betänkande nr Ji-5 år 1963

Totalisatormedlen uppfördes i statsverkspropositionen med 03 miljoner
kronor. Riksrevisionsverket, som för innevarande budgetår beräknar utfallet
på titeln till 64 miljoner kronor, förordar, att titeln totalisatormedel i
riksstaten uppföres med 67 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor mer
än i statsverkspropositionen.

Tipsmedel. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd med
105 miljoner kronor. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres
med oförändrat 105 miljoner kronor.

Lotterimedlen upptogs i statsverkspropositionen med 118 miljoner kronor.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 26 februari 1963 har Svenska
Penninglotteriet Aktiebolag beräknat inkomsterna till 119,2 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket förordar, att titeln lotterimedel i riksstaten uppföres
med 120 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 15 miljoner
kronor. Generalpoststyrelsen hade i sin beräkning till statsverkspropositionen
uppskattat inkomsterna på titeln till 14 miljoner kronor. I förnyad
beräkning den 16 mars 1963 har generalpoststyrelsen beräknat inkomsterna
på titeln till 7 miljoner kronor. Det nu förutsedda försämrade resultatet
hänför sig bland annat till ökade kostnader för pensioner in. m. och till en
icke tidigare förutsedd ökning av kostnaderna för förhyrda lokaler. Generalpoststyrelsens
beräkning av driftkostnaderna för nästkommande budgetår
har verkställts under antagande, att statstjänstemännens löner m. m. kommer
att utgå efter oförändrade grunder under hela budgetåret.

Generalpoststyrelsen meddelar i sin skrivelse, att kostnaderna för ett genomförande
av de nya semester- och sjuklönebestämmelser, varom överenskommelse
traffats mellan civildepartementet och personalorganisationerna,
torde komma att minska överskottet för nästkommande budgetår till en eller
annan miljon kronor. Då postverkets överskott härigenom icke skulle bli
storre an att det faller inom beräkningens felmarginaler, förordar riksrevisionsverket,
att titeln postverket i riksstaten uppföres med ett formellt beopp
av 1 miljon kronor, vilket innebär en minskning i förhållande till statsverkspropositionen
med 14 miljoner kronor.

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.

I denna del anför departementschefen i kompletteringspropositionen bl. a
följande.

Jag ansluter mig till riksrevisionsverket förslag till förändringar i den beräkning
av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår som redovisades
i statsverkspropositionen med de ändringar och kompletteringar jag i det
''oljande kommer att ange.

23

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

Som en konsekvens av förslaget i propositionerna nr 58 och 59 till årets
riksdag om en särskild beskattning av bilismen för att finansiera kostnaderna
av övergången till högertrafik i Sverige bör en särskild inkomsttitel benämnd
trafikomläggnings skatt uppföras under automobilskattemedlen. Liksom
i förenämnda propositioner beräknas inkomsterna på ifrågavarande inkomsttitel
under nästa budgetår till omkring 90 milj. kr.

I propositionerna nr 87 och 101 till innevarande års riksdag har föreslagits
att den särskilda varuskatten å glass samt nöjesskatten skall avskaffas.

I enlighet med den av innevarande års riksdag redan bifallna propositionen
nr 90 höjes skatterna på spritdrycker och vin samt avskaffas utskänkningsskatten.
De i nu nämnda propositioner föreslagna förändringarna
har jag beräknat inte skall leda till någon nettoförändring av statsverkets
inkomster. I statsverkspropositionen uppfördes titeln skatt å sprit med 1 325
milj. kr. Nettoökningen av inkomsterna under titeln på grund av den höjda
skatten på spritdrycker och det samtidiga borttagandet av utskänkningsskatten
beräknar jag till 43 milj. kr.

Med hänvisning härtill samt med hänsyn till att en till följd av arbetskonflikten
vid AB Vin- & Spritcentralen uppdämd efterfrågan i viss utsträckning
kan förväntas bli tillgodosedd först under budgetåret 1963/64,
förordar jag, att inkomsterna under titeln skatt å sprit för nästa budgetår
uppföres med 1 400 milj. kr.

I det föregående har jag meddelat min avsikt att senare föreslå avveckling
av nu utgående skatt å kaffe. Med anledning härav förordar jag att
densamma upptages med avrundat 10 milj. kr.

I propositionen nr 85 har behandlats organisationen av den automatiska
databehandlingen inom statsförvaltningen. Vid bifall till de i nämnda proposition
framförda förslagen förordar jag i likhet med riksrevisionsverket att
rubriken för inkomsttiteln Inkomster vid matematikmaskinnämnden ändras
till Inkomster av datamaskindrift vid statskontoret.

Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med
gällande grunder för budgetåret 1963/64 avsättning ske till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas
på fonden. Ä andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare
avsatta belopp. I enlighet med riksrevisionsverkets förslag kan dessa avsättningar
och återföringar nu beräknas resultera i en nettoåterföring av 275
milj. kr.

Beträffande budgetläget framhåller departementschefen i kompletteringspropositionen
bl. a. följande.

För att ge en bild av lotalbudgetens utveckling 1962/63—1963/64 och de
förändringar som inträtt sedan statsverkspropositionen framlades, har totalbudgetens
huvudkomponenter sammanfattats i följande tabell.

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

Totalbndgeten 1962/63—1963/64

Milj. kr.

1

1 2

1 3

4

1 5

1 6

7

1962/63

1963/64

Förändr.

1962/63—

Stv-

Ny

För-

Stv-

Ny

För-

1963/64

prop.

beräk-

än dr.

prop.

beräk-

ändr.

(5—2)

1963

ning

(2-1)

1963

ning

(5-4)

Driftbudgetens in-

komster..........

19 774

19 702

- 72

19 823

20 034

+ 211

+ 332

Driftbudgetens utgif-

ter (inkl. reserva-tionsmedelsföränd-ring) ............

18592

18 746

+ 154

19 728

19 830

+ 102

+ 1084

Överskott (+), un-

derskott (—)......

Medelsbehov på ka-

+1182

+ 956

-226

+ 95

+ 204

+ 109

- 752

pitalbudgeten ____

Ökad ( —), minskad

1518

1031

-487

1113

1255

+ 142

+ 224

( + ) disposition av
rörliga krediter ..

- 50

- 75

- 25

__

_

_

+ 75

Totalbudgetens saldo

- 386

—150

+ 236

- 1018

-1051

- 83

- 901

Som framgår av tabellen beräknas nu totalbudgetens underskott för innevarande
budgetår nedgå från det i årets statsverksproposition beräknade
underskottet på ca 400 milj. kr. till ett underskott på 150 milj. kr. För
budgetåret 1963/64 förutses endast en mindre förändring på ca 30 milj. kr.
i det tidigare beräknade totalunderskottet på drygt 1 000 milj. kr. Vad beträffar
utvecklingen från 1962/63 till 1963/64 innebär de nya beräkningarna,
att totalbudgetens saldo kommer att förskjutas i negativ riktning
med ca 900 milj. kr.

Jag övergår härefter till en mera detaljerad redogörelse för utvecklingen
under innevarande och nästa budgetår. Jag kommer därvid att först uppehålla
mig vid statsinkomsternas utveckling under de båda åren och sedan
lämna en redogörelse för utgifternas förändring. En mera ingående beskrivning
av såväl inkomsternas som utgifternas utveckling lämnas därjämte
i senare avsnitt.

I statsverkspropositionen beräknade jag statsinkomsterna under budgetåren
1962/63 och 1963/6b till 19 774 milj. kr. respektive 19 823 milj. kr.
Riksrevisionsverket har i sin skrivelse med beräkning rörande budgetutfallet
för 1962/63 (Bihang A) upptagit inkomsterna på driftbudgeten till
19 802 milj. kr. och i sin förnyade beräkning av statsinkomsterna för budgetåret
1963/64 (bihang B) upptagit dem till 20 053 milj. kr. Jag har
emellertid företagit vissa justeringar i dessa beräkningar och upptager
nu statsinkomsterna för budgetåret 1962/63 till 19 702 milj. kr. och för
budgetåret 1963/64 till 20 034 milj. kr.

Beräkningarna innebär, att de totala statsinkomsterna 1962/63 skulle
överstiga inkomsterna 1961/62 med 1,7 miljarder kr., medan ökningen

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 25

1963/64 skulle stanna vid drygt 300 milj. kr. Denna utveckling överensstämmer
väl med vad som förutsågs i statsverkspropositionen. I jämförelse
med de däri upptagna beloppen innebär de nya beräkningarna, att
statsinkomsterna minskar med 72 milj. kr. under innevarande budgetår
och ökar med 211 milj. kr. under nästa budgetår. Dessa förändringar utgör
emellertid saldobelopp av icke oväsentliga förskjutningar mellan vad
som beräknas inflyta under skilda inkomsttitlar.

För inkomstskattetiteln beräknar riksrevisionsverket, att inkomsterna
sjunker med 100 respektive 200 milj. kr. under vartdera budgetåret i jämförelse
med de belopp som redovisades i statsverkspropositionen. Minskningen
är huvudsakligen hänförlig till en nu beräknad nedgång i aktiebolagens
till statlig inkomstskatt taxerade inkomster samt en ökning av
förskottsutbetalningarna till de allmänna försäkringskassorna m. m. under
såväl 1962/63 som 1963/64. I decemberberäkningen räknade riksrevisionsverket
med i stort sett oförändrade inkomster för aktiebolagen mellan 1962
och 1963 års taxeringar. Nu föreliggande uppgifter tyder på en minskning
av dessa inkomster med 10 procent, vilket får till resultat ett lägre inflöde
av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1963—64 ävensom mindre fyllnadsinbetalningar
våren 1963. Då bolagens taxerade inkomster vid 1964
års taxering förutses uppgå till i stort sett samma belopp som 1963, föranleder
detta även nedrälcningar av motsvarande inbetalningar under uppbördsåret
1964—65.

Utgångspunkten för den i statsverkspropositionen redovisade beräkningen
av den preliminära A-skattens utveckling under år 1963 var att de anställdas
inkomster under 1962 skulle ha ökat med ca 10 procent. Enligt nu
tillgängliga uppgifter har denna uppskattning uppjusterats något och beräknas
till 10,5 procent. Den högre utgångsnivå som detta innebär för
1963 medför en viss uppräkning av den inflytande preliminärskatten, även
om den nya uppskattningen liksom statsverkspropositionens inkomstberäkning
bygger på en stegring av den totala lönesumman med 7 procent
under 1963 och en schablonmässig uppräkning av lönesumman med 4 procent
under 1964. Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor
än tjänst finner ämbetsverket nu ingen anledning att frångå
decemberberäkningen, vilket innebär en oförändrad nivå under innevarande
år och en stegring med 4 procent under nästa år i anslutning till schablonantagandet
beträffande löneinkomsternas stegring. Även för aktiebolagen
har detta antagande bibehållits beträffande 1964.

Den största ökningen i jämförelse med i statsverkspropositionen angivna
inkomstsiffror hänför sig till allmänna varuskatten som nu uppföres med
2 850 milj. kr. budgetåret 1962/63 och 3 000 milj. kr. budgetåret 1963/64,
vilket innebär 150 respektive 200 milj. kr. högre belopp än tidigare. Riksrevisionsverket
har vid sin beräkning av inkomsterna under denna titel
utgått ifrån senast kända utfall och vidare erfarenhetsmässigt kalkylerat
med en ökning av försäljningen under maj månad.

Riksrevisionsverket har för innevarande budgetår räknat med ett visst

26 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

inkomstbortfall under titeln Skatt å sprit till följd av arbetskonflikten vid
AB Vin- & Spritcentralen. Enligt under hand inhämtade upplysningar synes
skäl nu föreligga att räkna med ett större inkomstbortfall, och jag beräknar
därför inkomsterna under titeln för budgetåret 1962/63 till 1 100
milj. kr. Jag vill påpeka att storleken av skattebortfallet sammanhänger med
uppbördstekniska förhållanden såtillvida att skatten inbetalas viss tid efter
det varan levererats från AB Vin- & Spritcentralen till systembolaget och
således inte följer den löpande detaljförsäljningen.

Vad beträffar övriga mera väsentliga förändringar på inkomstsidan må
erinras om att i propositionen angående övergång till högertrafik har föreslagits,
att kostnaderna för denna reform skall bäras av bilismen genom
uttagande av en trafikomläggningsskatt å registrerade motorfordon. Inkomsterna
budgetåret 1963/64 under denna nya titel har jag beräknat till
90 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört beträffande förslag
att slopa kaffeskatten nedräknar jag denna titel med 19 milj. kr. för nästa
budgetår.

Förändringarna å olika inkomsttitlar budgetåren 1962/63 och 1963/64 i
förhållande till vad som angivits i statsverkspropositionen framgår sammanfattningsvis
av särskild uppställning, i vilken även medtagits utfallet för
budgetåret 1961/62.

Jag vill i likhet med riksrevisionsverket i detta sammanhang starkt understryka
den osäkerhet som inkomstberäkningarna, framför allt i vad avser
inkomstskattetiteln, även vid denna tidpunkt är behäftade med.

I likhet med vad som angivits i statsverkspropositionen upptages nu en
nettoavsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden av
425 milj. kr. under budgetåret 1962/63. Den för nästa budgetår beräknade
nettoåterföringen från budgetutjämningsfonden av dylika medel beräknas
nu öka med 25 milj. kr. till 275 milj. kr.

Jag övergår härefter till att behandla statsutgifterna under budgetåren
1962/63 och 1963/64. I statsverkspropositionen beräknades driftbudgetens utgifter
1962/63 till 18 592 milj. kr. I detta belopp ingick utgifter å tilläggsstat
uppgående till sammanlagt 289 milj. kr. samt en beräknad reservationsmedelsförbrukning
om 100 milj. kr. Det finns nu skäl att något revidera beräkningen
och i stället räkna med att driftbudgetens utgifter kommer att
uppgå till 18 746 milj. kr., vilket innebär en ökning från budgetåret 1961/62
med inemot 2,8 miljarder kr. De beloppsmässigt viktigaste förklaringarna till
förändringen i förhållande till den tidigare beräkningen är att ytterligare
anslag å tilläggsstat äskats utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen
samt att medelsförbrukningen på förslagsanslag nu kan överblickas bättre
än tidigare. Vidare finns nu skäl till ett ändrat antagande om reservationsmedelsförbrukningen.

Vad beträffar utgifterna å tilläggsstat II har, utöver de i propositionen
nr 2 till årets riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat till -

27

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

Statsinkomsternas utveckling 1961/62—1963,64

Milj. kr.

i

•n

<M

5

6 1

7

8

1961/

62

Utfall

1962/63

1963/64

Förändr.
1962/63—
1963/64

ny

beräkn.

(6-3)

Stv-

prop.

1963

Ny

beräk-

ning

För-

ändr.

(6-2)

Stv-

prop.

1963

Ny

beräk-

ning

För-

ändr.

(6-5)

Inkomstskaltetiteln..

8 277

8 600

8 500

-100

8 200

8 000

-200

-500

Fordonsskatt ......

443

480

480

—

505

520

+ 15

+ 40

Trafikomläggnings-skatt ............

,

__

__

_

_.

90

+ 90

+ 90

Bensin- och bränn-oljeskatt..........

784

1100

1120

+ 20

1160

1200

+ 40

+ 80

Tullmedel..........

856

900

860

- 40

925

900

- 25

+ 40

Allmän varuskatt ..

1941

2 700

2 850

+ 150

2 800

3000

+200

+ 150

Särskilda varuskatter

367

395

400

+ 5

415

400

— 15

—

Omsättningsskatt å
motorfordon......

210

220

240

+ 20

230

250

+ 20

+ 10

Skatt å kaffe ......

28

28

29

1

29

10

- 19

- 19

Skatt å sprit ......

1218

1275

1100

-175

1325

1400

+ 75

+ 300

Skatt å vin ........

107

112

100

- 12

120

120

—

+ 20

Statlig nöjesskatt ..

23

22

25

+ 3

25

—

— 25

— 25

Energiskatt ........

543

600

640

+ 40

640

650

+ 10

+ 10

Övriga div. inkomster

68

65

30

- 35

65

65

—

+ 35

Postverket ........

1

13

10

- 3

15

i

- 14

— 9

Televerket..........

130

no

130

+ 20

120

120

--

- 10

Riksbanksfonden .. ..

50

50

100

+ 50

50

100

+ 50

—

Fonden för statens
aktier............

68

105

80

- 25

105

105

-■

+ 25

Övriga inkomsttitlar
(netto) ..........

2 893

2 999

3 008

+ 9

3 094

3103

+ 9

+ 95

Totalt

18 607

19 774

19702

- 72

19 823

20 034

+211

+332

kommit 30 milj. kr. till ytterligare kostnader för vissa sysselsättningspolitiska
åtgärder och 5 milj. kr. till stöd åt Aktiebolaget Statsgruvor. Härutöver
äskas senare denna dag anslag till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
å sammanlagt 452 milj. kr. Huvuddelen därav eller 411 milj. kr. avser
det ytterligare behov av avskrivningsmedel som uppkommit främst inom
statens utlåningsfonder för erhållande av full förräntning av det i fonderna
investerade statskapitalet efter höjningen av förräntningskravet på statens
investeringar till 5 procent. En närmare redogörelse härför lämnas i ett följande
avsnitt. Sammanlagt kommer härmed å tilläggsstat efter avlåtandet av
propositionen nr 2 till årets riksdag att ha äskats 511 milj. kr.

Vidare är det nu möjligt att bättre än tidigare överblicka den kommande
belastningen på förslagsanslag och obetecknade anslag. I statsverkspropositionen
redovisades ett schablonmässigt antagande om att överskridanden
och besparingar skulle gå jämnt ut, medan riksrevisionsverket nu förutser
en sammanlagd nettobesparing av 207 milj. kr. Huvuddelen av den angivna
nettobesparingen hänför sig till medelsanvisningar för avlöningskostnader.
Därvid noteras, att belaslningssiffrorna på myndigheternas avlöningsanslag

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1!)G3

i och för sig visar merutgifter. Häremot står dock ännu större besparingar
på de täckningsanslag som anvisats för att motsvara sådana förändringar i
!öne- och pensionsförmåner, till vilka hänsyn inte kunnat tagas vid den
ordinarie anslagsavvägningen. Bland övriga större besparingsposter märkes
ränteeftergifter å vissa bostadslån m. m. och underskottet å riksgäldsfonden,
som beräknas understiga i riksstaten uppförda belopp med 30 respektive
45 milj. kr. De på dessa anslag uppkommande underbelastningarna förklaras
av de diskontosänkningar som ägt rum efter riksstatens fastställande.

Den nu av riksrevisonsverket förutsedda avvikelsen är i förhållande till
anvisade belopp något större än genomsnittligt under senare år. Följande
serie utvisar den faktiska belastningen på förslagsanslag och obetecknade
anslag uttryckt som procent av anvisade belopp.

Budgetår

1954/

1955/

1956/

1957/

1958/

1959/

1960/

1961/

1962/

55

56

57

58

59

60

61

62

63

(prel.)

Belastningsprocent

99,2

100,4

101,9

101,5

99,5

100,2

97,9

99,2

98,4

Även om en viss genomgående tendens, särskilt markerad under högkonjunkturår,
tycks vara att underbelastningar uppkommer på avlöningsanslag,
är förklaringarna till avvikelserna under de olika åren i huvudsak hänförliga
till speciella faktorer. Den anförda serien utvisar dock att avvikelserna procentuellt
sett är obetydliga.

Behållningarna å driftbudgetens reservationsanslag antogs i statsverkspropositionen
komma att minska med 100 milj. kr. I riksrevisionsverkets
beräkningar förutses en reservationsmedelsökning med 50 milj. kr. Enligt
inom finansdepartementet senare gjorda undersökningar beräknar myndigheterna
nu att reservationsmedelsbehållningarna under 1962/63 kommer att
sammanlagt nedgå med endast ca 20 milj. kr. mot 175 milj. kr. enligt den
undersökning som företogs i december 1962. För egen del finner jag det i
likhet med riksrevisionsverket inte osannolikt, att reservationsmedelsbehållningarna
kan komma att öka under innevarande budgetår. Det i statsverkspropositionen
gjorda antagandet om en reservationsmedelsminskning
med 100 milj. kr. under 1962/63 bör därför ändras och i stället torde man
böra räkna med att reservationsmedelsbehållningarnas totalbelopp ökar med
50 milj. kr.

Jag har tidigare haft anledning påpeka att uppgifterna från de anslagsdisponerande
myndigheterna beträffande reservationsmedelsförändringar ofta
visat sig vara orealistiska. I allmänhet har möjligheterna att förbruka tillgängliga
medel överskattats. För att något illustrera detta förhållande och
den under budgetårets gång inträdda förskjutningen i beräkningen kan nämnas
att myndigheternas uppgifter till finansdepartementet inför 1962 års
kompletteringsproposition tydde på en reservationsmedelsförbrukning å driftbudgeten
under 1962/63 med ca 240 milj. kr. I årets statsverksproposition
angavs motsvarande förbrukning, visserligen grundat på ett något vidgat
anslagsurval, till nyssnämnda belopp om 175 milj. kr. medan siffran nu stannar
vid ca 20 milj. kr.

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 29

I vad avser kapitalbudgeten bär sedan i januari å tilläggsstat II äskats anslag
å 59 milj. kr., varav bl. a. 30 milj. kr. till statens järnvägars dispositionsanslag,
20 milj. kr. till förvärv och teckning av aktier i Uddevallavarvet
aktiebolag samt 5 milj. kr. till väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag.
Sammanlagt har därmed å kapitalbudgeten för innevarande år
äskats anslag uppgående till 2 853 milj. kr. Riksrevisionsverket har i sin beräkning
av kapitalbudgetutfallet beräknat en ökning av anslagsbehållningarna
med sammanlagt 33 milj. kr. Enligt en senare inom finansdepartementet
företagen undersökning skulle anslagsbehållningarna enligt myndigheternas
bedömning komma att minska med 170 milj. kr. Med hänsyn till myndigheternas
påtalade överskattning av medelsförbrukningen anser jag mig böra
räkna med att minskningen av anslagsbehållningarna begränsar sig till 50
milj. kr. I statsverkspropositionen räknades med en minskning av anslagsbehållningarna
med 100 milj. kr. Som regel är det särskilt vanskligt att bedöma
betalningsutvecklingen under lånefonden för bostadsbyggande. Den
takt i vilken utbetalningarna av bostadslån äger rum ävensom den slutliga
storleken av dessa lån beror i hög grad på utvecklingen på kreditmarknaden
och undandrar sig därför i stor utsträckning den anslagsförvaltande myndighetens
kontroll. För innevarande år beräknas nu endast en relativt obetydlig
minskning av anslagsbehållningen uppkomma. Medelsbehovet reduceras
bl. a. genom att fördjupningsgraden minskat i en utsträckning som
man inte tidigare ansett sig böra räkna med, huvudsakligen till följd av en
bättre anpassning mellan de statliga belåningsvärdena och de värden som
kreditinstituten lägger till grund för sin belåning samt till följd av det lättare
läget på kreditmarknaden. Vidare har en icke klarlagd, ytterligare eftersläpning
i utbetalningarna ägt rum.

För finansieringen av investeringarna beräknas komma att disponeras avskrivningsmedel
och övriga likvida medel till ett sammanlagt belopp av 1 872
milj. kr. ökningen i förhållande till statsverkspropositionens beräkning
hänför sig främst till den i det föregående omnämnda avsättningen till fonden
för oreglerade kapitalmedelsförluster, vilken inte påverkar totalbudgetens
saldo. Det totala medelsbehovet för kapitalbudgeten beräknas följaktligen
till 1 031 milj. kr.

I statsverkspropositionen räknades med en ökning av dispositionen av rörliga
krediter med 50 milj. kr. På grundval av en inom finansdepartementet
företagen enkät kan man nu räkna med en ökad disposition av rörliga krediter
uppgående till 75 milj. kr.

I fråga om driftbudgetens utgifter för 1963/G4 innebar det i statsverkspropositionen
framlagda förslaget en ökning med 1 136 milj. kr. jämfört
med det då beräknade utfallet av driftbudgeten för innevarande år. De under
våren framlagda anslagspropositionerna avseende 1963/64 och vissa
andra förändringar har jämfört med statsverkspropositionen medfört en
nettoökning med 102 milj. kr. till 19 830 milj. kr. I förhållande till nu beräknat
utfall för 1962/63 skulle driftbudgetens utgifter alltså öka med

30 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

1,1 miljard kr. Den beloppsmässigt viktigaste förändringen jämfört med
beräkningen i statsverkspropositionen är att man nu kan räkna med att
lönegradsuppflyttningar m. m. för statstjänstemännen fr. o. m. 1 juli 1963
kommer att medföra en ökning av de egentliga statsutgifterna på driftbudgeten
med 92 milj. kr. Härav faller 35 milj. kr. på ändrad lönegradsplacering
(B-listan) och 57 milj. kr. på övriga förmåner, varav huvudparten
är hänförlig till förbättrade semestervillkor. Motsvarande täckningsanslag
fördelar sig med 20 milj. kr. på försvarsdepartementets och 72 milj.
kr. på civildepartementets huvudtitlar. Å andra sidan har en nedräkning
skett av räntebidragen under inrikesdepartementets huvudtitel med 30
milj. kr. till följd av anpassningen av lånemarknadsräntorna efter riksbankens
diskontosänkning i januari samt en nedräkning av underskottet
å riksgäldsfonden med 20 milj. kr. av samma anledning. Genom en minskning
i övrigt å försvarsdepartementets huvudtitel uppvisar denna en nettoökning
med 9 milj. kr. Under socialdepartementets huvudtitel ökas stödet
till barnstugor med 11 milj. kr., vilket förklarar huvuddelen av departementets
anslagsökning med netto 15 milj. kr. I övrigt uppvisar endast jordbruks-
och inrikesdepartementens huvudtitlar några större förändringar.
I fråga om jordbruksdepartementet stiger anslagen till jordbrukets rationalisering
och permanent skördeskadeskydd med sammanlagt ca 11 milj.
kr. För inrikesdepartementets del förklarar det ökade stödet till verkstäder
för handikappade med 10 milj. kr. tillsammans med den nyssnämnda
reduktionen av anslaget till räntebidrag huvudtitelns minskning med 20
milj. kr.

Enligt uppgifter från vederbörande anslagsförvaltande myndigheter skulle
behållningarna under driftbudgetens reservationsanslag komma att minska
med totalt ca 240 milj. kr. under det framförliggande budgetåret. För
egen del finner jag det dock mera realistiskt att räkna med att ifrågavarande
förbrukning kommer att stanna vid 100 milj. kr. eller samma belopp
som antogs i statsverkspropositionen. Den antagna förändringen ingår
i det ovan angivna utgiftsbeloppet.

Vad angår kapitalbudgeten för budgetåret 1963/64 innebar förslaget i
statsverkspropositionen en minskning av medelsförbrukningen under investeringsanslagen
med ca 100 milj. kr. jämfört med det då beräknade
utfallet för 1962/63, huvudsakligen beroende på att ett bortfall av betydande
investeringar under 1962/63 i fonden för statens aktier inte fullt
kompenserades av anslagsökningen under övriga fonder. Sedan statsverkspropositionen
avlämnades har framlagts förslag innebärande en ökning av
investeringsanslagens summa med 71 milj. kr. Härav faller 26 milj. kr. på
försvarets fonder, 19 milj. kr. på statens järnvägar och 20 milj. kr. på
jordfonden. Investeringsanslagens summa uppgår därmed till 2 868 milj. kr.

I fråga om utvecklingen av kapitalbudgetens anslagsbehållningar tyder
uppgifter från de fondförvaltande myndigheterna på en minskning under
budgetåret 1963/64 med 210 milj. kr. Denna bedömning torde böra ses
mot bakgrund av den förutsedda minskade nedgången av anslagsbehåll -

Tot albudgeten 1957 / 58—1963 / 64

Milj. kr.

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

enl.

riksst.

stv-

prop.

1963

ny ber.

stv-

prop.

1963

ny ber.

Driftbudgeten

Inkomster................................

12 019

12 604

13 657

16 641

18 007

19 206

19 774

19 702

19 823

20034

Avsättning/återföring av kommunalskatte-medel ..................................

(- 250)

(-200)

(-)

(- 350)

(- 450)

(- 400)

(- 425)

(- 425)

(+ 250)

(+ 275)

Utgifter..................................

12 120

12 743

13 698

14 829

15 993

218 383

218 592

818 746

819 728

1019 830

Överskott eller underskott

*- 101

- 139

- 41

+ 1812

+ 2 014

+ 823

+ 1182

+ 956

+ 95

+ 204

Kapitalbudgeten

•2 893

Investeringsanslag ........................

2 510

2 441

2 675

2 526

2 693

82 783

•2 903

•2 797

"2 968

Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida
medel ............................

- 1306

- 869

- 998

- 1134

- 1274

- 1281

- 1375

- 1872

-1684

- 1713

Återstående medelsbehov

1204

1572

1677

1392

1419

1502

1518

1031

1113

1 255

Ökad ( —) resp. minskad (+) disposition av

rörliga krediter ........................

+ 25

+ 242

- 91

- 39

- 68

- 50

- 60

- 75

—

—

Totalbudgetens saldo

‘•-1135

12— 1423

,s- 1632

+ 381

+ 527

- 729

- 386

- 150

- 1018

- 1051

Anm. Då avsättning till (—) och återföring från (+) budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte representerar någon kassamässig
utgift respektive inkomst för staten har nettobeloppen för dessa bokföringsmässiga transaktioner satts inom parentes.

1 Därav riksstat 18 203 mkr, beräknad reservationsmedelsförbrukning 150 mlcr samt beräknat anslagsöverskridande 30 mkr.

2 Därav riksstat 18 203 mkr, tilläggsstat I och II 289 mkr samt beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 mkr.

5 Därav riksstatsförslag 19 628 mkr och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 mkr.

* Under detta år gjordes dessutom avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto i riksbanken med 100 mkr (se motsvarande
tabell i finansplanen för budgetåret 1958/59).

* Därav riksstat 2 683 mlcr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.

* Därav riksstat 2 683 mkr, tilläggsstat I och II 110 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.

7 Anslagsbehållningar beräknades till oförändrat belopp.

8 Därav riksstat och tilläggsstater 19 003 mkr, 50 mkr reservationsmedelsökning och 207 mkr besparingar på anslag (netto).

8 Därav riksstat och tilläggsstater 2 853 mkr och minskning av anslagsbehållningar 50 mkr.

10 Därav kompletterat riksstatsförslag 19 730 mkr och reservationsmedelsförbrukning 100 mkr.

11 Därav kompletterat riksstatsförslag 2 868 mkr och minskning av anslagsbehållningar 100 mkr.

18 Åven inkluderat medel för fondering av sjukkassorna tillkommande arbetsgivarbidrag; 1957/58: 45 mkr, 1958/59: 41 mkr, 1959/60
177 mkr.

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

32 Bevillningsutskottets betänkande nr 15 år 1963

ningarna under innevarande budgetår. I statsverkspropositionen räknades
med totalt sett oförändrade anslagsbehållningar. Detta antagande torde nu
böra förändras på grundval av myndigheternas bedömning. En minskning
av anslagsbehållningarna med 100 milj. kr. framstår därvid som sannolik.
Utgiftsnivån skulle därmed uppgå till 2 968 milj. kr. eller 170 milj. kr. mer
än som antogs i statsverkspropositionen och 65 milj. kr. mer än som nu
beräknas för innevarande budgetår.

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande
för investeringarnas finansiering, dels i form av anslag å driftbudgeten,
dels i form av avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna kan
nu beräknas uppgå till 1 713 milj. kr. Då bruttoinvesteringarna, efter den
förändring som redovisats i det föregående, uppgår till 2 968 milj. kr. kan
det totala medelsbehovet för kapitalbudgeten sålunda uppskattas till 1 255
milj. kr. Jämfört med det nu beräknade utfallet för 1962/63 innebär detta
en ökning med 224 milj. kr.

Myndigheternas disposition av rörliga krediter beräknades i statsverkspropositionen
totalt sett inte komma att undergå någon förändring. Någon
anledning att nu frångå denna beräkning föreligger inte.

Drift- och kapitalbudgetens nu bedömda utfall för innevarande och
nästkommande budgetår framgår av särskild tabell, vari även medtagits
tidigare redovisade beräkningar för dessa budgetår ävensom de faktiska
utfallssiffrorna för budgetåren 1957/58—1961/62. Tabellen visar bl. a. att
driftbudgeten för 1962/63 och 1963/64 nu väntas ge kassamässiga överskott
av 956 respektive 204 milj. kr. Totalbudgeten uppvisar samtidigt
underskott med 150 respektive 1 051 milj. kr.

En sammanfattning av här redovisade uppgifter visar att budgetåret
1962/63 innebär en vändpunkt efter de två senaste budgetårens betydande
överskott på totalbudgeten. Inkomstökningen ansluter sig visserligen för
detta budgetår rätt nära till utvecklingen under de senaste budgetåren, medan
utgifterna stiger kraftigare. Mot en ökning 1962/63 av de totala statsutgifterna
— d. v. s. summan av driftbudgetens utgifter och medelsbehovet
på kapitalbudgeten jämte de rörliga krediterna — av 2 372 milj. kr.
står en beräknad inkomstökning av 1 695 milj. kr. Motsvarande tal för
1961/62 var 1 220 respektive 1 366 milj. kr. Efter en förstärkning av budgeten
under 1961/62 med ca 150 milj. kr. skulle alltså innevarande år inträda
en försvagning av inemot 700 milj. kr. Den höga nivån för ökningarna
på såväl utgifts- som inkomstsidan under 1962/63 av budgeten sammanhänger
i hög grad med den omläggning av skattesystemet som beslöts
av höstriksdagen 1961. Det må sålunda bl. a. erinras om att utgiftssidan
1962/63 belastas med drygt 400 milj. kr. för skatteersättning till kommunerna
i anledning härav.

Även under 1963/64 följer utgifterna med en sammanlagd ökning av
1 233 milj. kr. — eller efter justering för den kommunala skatteersättning -

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

33

en inemot 1 400 milj. kr. — den tidigare utvecklingen. Att en väsentlig budgetförsvagning
uppträder detta år är en följd av att statsinkomsterna samtidigt
inte beräknas stiga med mer än ca 1 1/2 procent eller ca 330 milj. kr.

Beräkningarna för budgetåret 1963/64 är givetvis även vid denna tidpunkt
av flera skäl mycket osäkra. I den mån det nu skönjbara betydande
budgetunderskottet tillskrives den lägre inkomstökningen, uppställer sig
frågan om realismen i de antaganden som ligger till grund för den anförda
inkomstberäkningen. Närmast till hands ligger därvid att ifrågasätta rimligheten
av det såsom schablonmässigt betecknade antagandet om en 4-procentig
stegring av skatteunderlaget under år 1964. Om man i stället antar att
stegringen skulle uppgå till 7 procent, d. v. s. samma relativa ökning som
innevarande år, skulle en merinkomst av ca 350 milj. kr. uppkomma. Vid
bedömningen av effekten härav på budgetunderskottet skall uppmärksammas
att bland utgifterna inte ingår något belopp för en lönehöjning för
statstjänstemännen fr. o. m. 1964. Också i övrigt är utgiftssidan ofullständig,
såtillvida att något belopp för erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter
å tilläggsstat icke kunnat medtagas i kalkylen. Dessa uppgår regelmässigt
till 1 å 2 procent av budgetomslutningen. Vidare kan under budgetåret
1963/64 ytterligare ett indextillägg till folkpensionerna komma att utlösas.
Årskostnaden härför uppgår till ca 70 milj. kr. Som tidigare framhållits
är förändringarna av anslagsbehållningarna på reservationsanslagen och
investeringsanslagen liksom belastningarna på övriga anslag svåra att uppskatta.
Man kan inte bortse från — trots myndigheternas uppgifter —• att
en underbelastning på de i budgeten upptagna anslagen kan uppkomma.
Även om osäkerhet föreligger i bedömningen av såväl inkomst- som utgiftsutvecklingen
är dock denna under alla förhållanden inte större, än att förskjutningen
mot en betydande försvagning av budgeten under nästa budgetår
står fast.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t
i propositionen nr 150 föreslagit riksdagen att upptaga inkomsterna å driftbudgeten
för budgetåret 1963/64 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom Bilaga
1 fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer med statsverkspropositionens
förslag till beräkning av bevillningarna med undantag
av att i specifikationen dels inkomsttiteln Statlig nöjesskatt, 25 000 000 kronor
utgått, dels inkomsttiteln Trafikomläggningsskatt, 90 000 000 kronor tillkommit,
dels ock inkomsterna å följande inkomsttitlar beräknats sålunda:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.....................

Arvsskatt och gåvoskatt ................................

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. in...............

Fordonsskatt ..........................................

Trafikomläggningsskatt ................................

Bensin- och brännoljeskatt ..............................

Tullmedel ............................................

Allmän varuskatt ......................................

8 000 000 000
130 000 000
132 000 000
520 000 000
90 000 000
1 200 000 000
900 000 000
3 000 000 000

3 Biharuj till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 45

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

Särskilda varuskatter......... 400 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon.......................... 250 000 000

Skatt å kaffe .......................................... 10 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag .......... 15 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag.......... 27 000 000

Skatt å sprit .......................................... 4 400 000 000

Energiskatt ............................................ 6150 000 000

Postverket (överskott) .................................. 1 000 000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 150
föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens
beräkningar innebär en sammanlagd ökning med 155 milj. kronor.

Motionerna

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

I. Ortsavdrag

I motionerna 1: 255 och II: 305 påtalas att rådande inflation leder till en
skärpning av skattenivån bl. a. därigenom att ett i kronor räknat oförändrat
ortsavdrag får ett lägre realvärde. Särskilt anmärkningsvärda är — menar
motionärerna — skatteökningarna i inkomstskikten 15 000—30 000 kronor.
En indexreglering av ortsavdragen i takt med penningvärdeförsämringen
skulle delvis eliminera dessa obehöriga skatteökningar.

Enligt motionerna I: 515 och II: 627 är det angeläget att de lägre inkomsttagarna
tillförsäkras ett skattefritt existensminimum. Detta bör ske genom
en höjning av ortsavdragen. Som aktuell målsättning bör enligt motionärerna
anges höjning till 3 000 kronor för ensamstående och 6 000 kronor
för gifta. Ortsavdragen kan emellertid också tänkas utformade som ett avdrag
på skattens slutbelopp.

Enligt motionerna I: 365 och II: i34 bör ortsavdraget för familjer om
fler än två personer ytterligare höjas. Det förhållandet att beskattningen
av gifta nu sker utan hänsynstagande till förekomsten av barn innebär
reellt sett att barnfamiljerna beskattas efter en högre skattesats än barnlösa
makar. Särskilt för skattskyldiga med lägre och medelstora inkomster
betyder frånvaron av ortsavdrag för barn en kännbar orättvisa. Motionärerna
förordar därför att gift, med andra maken sammanlevande skattskyldig
skall äga rätt till ortsavdrag med — utöver 4 500 kronor — ytterligare
1 000 kronor för ettvart av de två första barnen nnder 18 år och
1 500 kronor för varje följande sådant barn. Motsvarande avdrag bör för
skattskyldig som inte sammanlevt med andra maken samt för ogift skattskyldig
bestämmas till 4 500 kronor om vederbörande haft ett eller två barn
under 18 år och till ytterligare 1 500 kronor för varje sådant barn utöver

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 35

två. En sådan reform skulle enligt motionärerna inte medföra någon förändring
av kommunernas ekonomiska status utan endast en omfördelning
av skatterna inom kommunerna till förmån för barnfamiljerna. För de
barnlösa skulle skatteökningen bli relativt obetydlig.

I motionerna I: 8 och II: 8 framhålles, att folkpensionärernas rätt till
avdrag för nedsatt skatteförmåga bortfaller redan vid mycket låga sidoinkomster
samtidigt som bostadstilläggen starkt reduceras. En betydande
grupp pensionärer får härigenom en marginalskattebelastning utan motstycke
vid jämförelse med de flesta andra skattskyldiga i motsvarande inkomstläge.
Särskilt drabbas de som har ett arbete som ger en mindre inkomst.
Den orättvisa som nuvarande skattebörda på folkpensionärernas
sidoinkomster innebär bör undanröjas genom bestämmelser av innebörd
att det särskilda avdraget avtrappas mindre snabbt än vad nu är fallet. Bestämmelserna
bör ges en inom angiven gräns generell utformning. Därigenom
undvikes de olägenheter som eljest kan följa av brister i initiativ
eller skattetekniska kunskaper från pensionärernas sida, och man undviker
också de ojämnheter som kan följa av växlande praxis bland olika beskattningsnämnder.

I motionerna I: 90 och 11: 103 yrkas riksdagsskrivelse angående prövning
av möjligheterna att från deklarationsplikt undanta sådana skattskyldiga
som i huvudsak inte har andra inkomster än folkpensionen samt med dem
i inkomstavseende likställda. Till stöd därför åberopas att deklarations-,
taxerings- och debiteringsförfarandet i fråga om dessa deklaranter torde
vara i hög grad både oekonomiskt för samhället och belastande för den
enskilde. Deklarationsplikt för folkpensionärer och likställda bör — menar
motionärerna — föreligga först när inkomsten överstiger existensminimum
eller summan av schablonavdrag, ortsavdrag och högsta avdrag för nedsatt
skatteförmåga.

I motionerna I: 366 och II: 435 yrkas bl. a. förhöjda ortsavdrag fr. o. in.
1965 års taxering för ålders- och invalidpensionärer. Motiveringen för detta
yrkande återfinnes i de likalydande motionerna I: 343 och II: 400. I dessa
motioner framföres synpunkter av innebörd i huvudsak att enligt nu gällande
regler den beskattningsbara inkomsten för folkpensionärer med andra
inkomster att folkpensionen stiger i snabbare takt än årsinkomsten. Härigenom
blir behållningen av extrainkomster ofta relativt obetydlig, och
detta i sin tur leder till att folkpensionärer förlorar lusten att skaffa sig
avlönat arbete. Denna effekt anser motionärerna högst olycklig inte minst
från socialmedicinsk synpunkt.

I motionerna I: 518 och II: 630 har bl. a. framhållits att allmänna skatteberedningen
förutsättningslöst bör pröva frågan om skattefria barnavdrag
som komplement till ortsavdrag och barnbidrag. Något yrkande härutinnan
framställes dock inte.

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

II. Skatteskalor

I motionerna I: 255 och II: 305 yrkas bl. a. uttalande av riksdagen om att
allmänna skatteberedningen bör framlägga förslag till en betydande och över
hela fältet gående sänkning av progressiviteten i skatteskalorna för gifta, med
tyngdpunkten förlagd till de obehörigt hårt drabbade mellanskikten. Som
motivering härför åberopas progressivitetens negativa inverkan på arbetsvilja,
företagsamhet och sparvilja. Insikten härom har i många länder runt
om i världen lett till långtgående lättnader i de progressiva statsskatterna.
Motionärerna anser progressiviteten farlig inte minst för deklarationsinoralen.
De påvisar att den mycket starka progressionen i fråga om högre inkomster
inte spelar någon nämnvärd statsfinansiell roll. Skatteskalan för gifta har
en utformning som i speciell grad missgynnar de medelstora inkomsttagarna.
En ökning av den beskattningsbara inkomsten för gifta skattskyldiga med
cirka 8 000 kronor från 12 000 till något över 20 000 kronor medför sålunda
en ökning av skattesatsen från 10 till 38 procent, d. v. s. en nära fyra gånger
så hög skattesats.

Liknande synpunkter framföres i motionerna I: 518 och II: 630. Den vid
1961 års höstriksdag genomförda breddningen av det proportionella skiktet
i skatteskalan var — menar motionärerna — i och för sig en riktig reform.
Men skatteskalans ändring i övrigt, innebärande en kraftig skärpning av
progressionen i inkomstskikten närmast ovanför den proportionella delen,
innebar ett steg i fel riktning. I avvaktan på allmänna skatteberedningens
översyn av skatteskalorna, vilken bör leda till en fortsatt breddning av skatteskalornas
proportionella del och en mindre brant stegring av marginalskatterna
i inkomstskikten närmast ovanför denna del föreslår motionärerna en
provisorisk ändring av skatteskalorna i sådan riktning att gifta och ensamstående
med barn med beskattningsbara inkomster mellan 12 000 och 30 000
kronor samt ensamstående utan barn med beskattningsbara inkomster mellan
6 000 och 12 000 kronor får sänkt skattesats.

III. Allmänna avdrag

I motionen II: 633 yrkas lagstiftning av innebörd att icke vårdnadshavare
tillerkännes ett till 2 000 kronor maximerat belopp i avdrag för vad han
under beskattningsåret utgivit i underhåll åt eget barn. Motionären förmenar
att den nuvarande maximilåldersgränsen i fråga om avdragsrätt för underhåll
av sådant barn är för låg och anser att allmänna skatteberedningen bör
pröva frågan om höjning av denna åldersgräns till 18 år.

IV. Skattefrihet för inkomst av deltidsarbete vid vård och tillsyn av äldre
människor i deras hem

Enligt motionerna I: 366 och II: 435 bör inkomst genom sådant arbete —
förslagsvis intill ett årligt belopp av 1 500 kronor -— vara fri från skatt, och
motionärerna begär utredning och förslag om sådan skattefrihet. Motivering -

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 37

en för detta yrkande, vilken återfinnes i de likalydande motionerna I: 343
och II: 400 är i huvudsak att motionärerna finner det angeläget att rekryteringen
av deltidsarbetskraft för åldringsvården underlättas. Härigenom kommer
fler äldre människor att kunna få nödig vård i sitt hem och belastningen
av anstaltsvården att lätta.

V. Förvärvsavdrag

I motionerna I: 14 och II: 16 framhålles angelägenheten av — från bl. a.
samhällsekonomisk och social synpunkt — att en större del av den väl
utbildade arbetskraft som representeras av hemmafruarna beredes tillträde
till arbetsmarknaden. En snabb reformering av förvärvsavdragsreglerna skulle
ge kvinnan större valfrihet mellan arbete utanför och i hemmet och motverka
den tendens till ökad avgång från arbete i samband med ingående av
äktenskap som på senare år gjort sig gällande. De faktiska merkostnaderna
i samband med förvärvsarbete — särskilt i de fall vederbörande arbetar utanför
hemmet och har barn — överstiger i väsentlig mån de nuvarande förvärvsavdragen.
1954 års familj eutredning uppskattade sålunda merkostnaderna
för en tvåbarnsfamilj, där hustrun har heltidsarbete utanför hemmet,
till 5 000 kronor. Enligt en senare undersökning uppgår motsvarande kostnader
till 7 000—7 500 kronor.

I motionerna I: 428 och II: 532 anföres att nuvarande förvärvsavdrag inte
kan anses slutgiltiga. De tillgodoser — menar motionärerna — inte behovet
av avdrag vid sambeskattning. Gifta kvinnor gör särskilt inom vissa näringar
betydande arbetsinsatser. Den omständigheten att inkomsten därav vid beskattningen
påförs mannen utgör inget skäl för att ej medge en avdragsrätt
som tillkommer kvinnan i eget arbete eller egen rörelse. Enligt motionärerna
bör rätt till större avdrag införas i de fall vederbörande har hemmavarande
barn under 16 år. Vidare anser de en höjning av grundavdraget befogad, då
det måste antas att gifta kvinnor med relativt låga inkomster i stort sett har
samma extra kostnader på grund av sitt förvärvsarbete som kvinnor med
högre inkomster. En procentuellt räknat högre avdragsrätt vid låg inkomst
skulle vara gynnsam också för deltidsarbetande kvinnor. Enligt motionärerna
bör också en höjning av de maximala avdragsbeloppen komma i fråga.
Därigenom skulle förvärvsarbetande gifta kvinnor med hemmavarande barn
få en skälig kompensation för extra kostnader i hemmet till följd av förvärvsarbetet.
Det maximala avdragsbeloppet bör — menar motionärerna —
uppnås vid en inte alltför hög inkomst.

I motionerna I: 524 och II: 620 framförs liknande synpunkter. Motionärerna
förordar en höjning av förvärvsavdragets maximibelopp till 3 000 kronor.
Om en barnförsörjare kan styrka högre kostnader än 3 000 kronor bör
avdrag för dessa medges intill 20 procent av inkomsten. Motionärerna finner
det otillfredsställande att förvärvsavdraget är begränsat till 300 kronor i de
fall att hustrun biträder mannen i dennes förvärvsverksamhet. De kostnader

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

för barnens omhänderhavande som föranledes av att hustrun biträder mannen
i t. ex. dennes affär kan bli lika stora som om hon själv driver förvärvsverksamhet
utanför hemmet. Slutligen påtalar motionärerna det otillfredsställande
i att kvinna med minderåriga barn, vilken haft inkomst av jordbruksfastighet,
inte har rätt till förhöjt ortsavdrag. Därest hon kan styrka,
att hennes verkliga kostnader för barnens omhänderhavande under tid, då
hon är sysselsatt i jordbruket, varit större än grundbeloppet 300 kronor bör
hon ha rätt till avdrag intill 20 procent av inkomsten.

I motionen II: 628 har med i huvudsak samma motivering som i motionerna
1: 524 och II: 620 framhållits önskvärdheten av att förvärvsarbetande
mödrar, som kan styrka verkliga kostnader utöver dem schablonen medger
beredes möjlighet att göra avdrag härför. Motionärerna anser vidare att frågan
om rätt till förvärvsavdrag bör knytas inte bara till kostnader som förorsakats
av vårdnaden av barn under viss ålder utan även till kostnader som
föranletts av vård av kroniskt sjuka m. fl.

VI. Särskilt skrivelseyrkande

I motionerna I: 510 och II: 624 yrkas utredning — inom allmänna skatteberedningens
ram — i syfte att åstadkomma olika beskattningsreformer såsom
höjning av förvärvsavdragen för ensamstående och för gifta kvinnor
med hemmavarande barn samt av schablonavdraget för försäkringar ävensom
höjning av bolags- och förmögenhetsskatterna. I fråga om förvärvsavdragen
anför motionärerna att det nu gällande maximibeloppet inte på långt
när täcker de faktiska kostnaderna för barnens vård i samband med arbete
utom hemmet.

Utskottets yttrande

Såvitt angår den förevarande propositionen nr 150 angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1963/64, m. m. har bevillningsutskottet
att ta ställning till Kungl. Maj :ts förslag om att riksdagen måtte besluta, att
statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1963/64
med 100 procent av grundbeloppet. I detta sammanhang behandlar utskottet
även vissa vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade
motioner, i vilka huvudsakligen yrkats ändringar av gällande bestämmelser
om ortsavdrag, förvärvsavdrag och skatteskalor. Utskottet har nämligen
funnit det lämpligt att låta dessa frågor undergå ett samlat bedömande
vid sitt ställningstagande till propositionsförslaget.

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

39

Ortsavdrag m. m.

Ortsavdragen uppgår enligt gällande bestämmelser till 4 500 kronor för gifta
ävensom för ensamstående med hemmavarande barn under 16 ar och
till 2 250 kronor för annan ensamstående skattskyldig.

1 motionerna I: 365 av herr Hagberg in. fl. och II: 434 av herr Heckscher
in fl yrkas förhöjda ortsavdrag för skattskyldiga med hemmavarande barn
under 18 år — utöver avdraget å 4 500 kronor — dels såvitt avser gifta
1 000 kronor för varje av de två första barnen samt därutöver 1 500 kronor
för varje följande barn, dels såvitt avser ensamstående 1 500 kronor for varje
barn utöver två. Vidare yrkas i motionerna I: 366 av herr Hagberg m. fl. och
II- 435 av herr Heckscher m. fl. med verkan från och med 1965 års taxering
förhöjda ortsavdrag för ålders- och invalidpensionärer, nämligen till 3 600
kronor för ensamstående, till 6 000 kronor för makar, om den ene är pensionär,
samt till 7 200 kronor om båda makarna är pensionärer.

Förutom dessa förslag till lagstiftningsåtgärder föreligger yrkanden om
utredningar. Sålunda hemställes i motionerna I: 255 av herr Hagberg m. 1.
och II: 305 av herr Heckscher in. fl. bl. a. om utredning och förslag om indexreglering
av ortsavdragen. Vidare hemställes i motionerna I: 515 av herr
Bengtson in. fl. och 11:627 av herr Hedlund m. fl. att allmänna skatteberedningen
bl. a. utarbetar förslag till en successiv höjning av de skattefria
ortsavdragen med hänsyn till värdebeständighet och standardfölj samhet.
Som aktuell målsättning anges en höjning till 3 000 kronor för ensamstående
och 6 000 kronor för gifta. Vidare yrkas i motionerna I: 8 av herrar Harry
Carlsson och Eric Peterson samt II: 8 av herr Carlsson i Huskvarna m. fl.
skyndsam utredning och förslag om höjning av bottenavdragen för folkpensionärer
så att skattebelastningen av pensionärernas sidoinkomster bringas
att upphöra. Slutligen upptas i motionerna 1: 90 av herrar Jonasson och
Eric Carlsson samt II: 103 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. ett närstående
yrkande, nämligen hemställan om prövning av möjligheterna att undanta
folkpensionärer, vilkas huvudsakliga inkomst utgöres av folkpension, och
i inkomstavseende likställda från skyldighet att avge självdeklaration.

Vad först angår det i motionerna I: 365 och II: 434 framställda yrkandet
om införande från och med 1964 års taxering av högre ortsavdrag vill utskottet
till en början erinra om att ortsavdragen genom den vid 1961 års höstriksdag
beslutade höjningen av avdragen indexmässigt sett ansågs skola bibehålla
sitt realvärde från den senaste höjningen den 1 januari 1958 och höjas
något därutöver. Frågan om höjning av ortsavdragen behandlades även i
1962 års bevillningsutskotts, av riksdagen godkända betänkande nr 45. Utskottet
uttalade därvid att vissa skäl kunde anföras för en ytterligare höjning
men avstyrkte likväl en sådan höjning med hänvisning till budgetläget
och allmänna skatteberedningens arbete. Motionärerna beräknar, att ett genomförande
av deras förslag minskar statens inkomster med ca 300 milj.
kronor och att kommunernas inkomster — om utdebiteringen inte höjes

40 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

nedgår med ca 280 milj. kronor. Ett sådant skattebortfall för kommunernas
del skulle, om inte staten ger kommunerna ersättning, resultera i betydande
höjningar av utdebiteringen. Utskottet anser det av stats- och kommunfinansiella
skäl inte möjligt att höja ortsavdragen i enlighet med motionernas förslag.
Härutinnan får utskottet hänvisa till den följande redogörelsen för innehållet
i propositionen nr 150. Enligt utskottets mening bör en höjning av
ortsavdragen anstå i avbidan på resultatet av allmänna skatteberedningens
arbete. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1:365 och 11:434.

I motionerna I: 255 och II: 305 samt I: 515 och II: 627 hemställes om utredning
av bl. a. frågan rörande indexreglering av ortsavdragen. Denna fråga
prövades senast vid 1962 ars riksdag, som på hemställan av bevillningsutskottet
(bet. nr 45) avstyrkte motionsyrkanden i ämnet. I likhet med 1962
års bevillningsutskott anser utskottet att det i och för sig skulle vara av
stort värde om inträffande förändringar i penningvärdet automatiskt kunde
beaktas vid beskattningen. Emellertid möter stora praktiska svårigheter,
främst på grund av källskattesystemet, att finna en godtagbar metod härför.
De grunder, efter vilka det preliminära skatteuttaget skall ske, måste nämligen
bestämmas i god tid före ingången av det aktuella beskattningsåret.
Att låta prisutvecklingen under inkomståret bli bestämmande och därefter
verkställa omräkningar av preliminärskatten skulle enligt utskottets upptattnmg
innebära en så väsentlig reducering av källskattesystemets fördelar
att en sådan ordning ej bör ifrågakomma. På grund härav och med hänvisning
till allmänna skatteberedningens utredningsuppdrag avstyrker utskottet
förevarande skrivelseyrkanden.

Vad angår lagstiftningsyrkandet i motionerna I: 366 och II: 435 om förhöjda
ortsavdrag för folkpensionärer samt utredningsyrkandet i motionerna
1:8 och 11:8 om särskilda bottenavdrag för sådana pensionärer föreligger
enligt gällande bestämmelser möjligheter att medge skattskyldig, utöver
ortsavdrag, avdrag för nedsatt skatteförmåga med belopp om högst 3 000 kronor.
Utgöres skattskyldigs huvudsakliga inkomst av folkpension skall författningsenligt
den skattskyldige i regel anses ha sådan nedsatt skatteförmåga,
som berättigar till särskilt avdrag. Har den skattskyldige åtnjutit
aven annan inkomst än folkpension, vilken dock utgjort den huvudsakliga
delen av hans inkomst, bör det extra avdraget jämkas med hänsyn härtill.

Nu gällande bestämmelser torde i regel erbjuda tillräckliga möjligheter
att beakta de särskilda förhållanden, som i beskattningshänseende föreligger
beträffande folkpensionärerna. Utskottet vill även erinra om att riksskattenämnden
nyligen utfärdat anvisningar beträffande tillämpningen av
har berörda bestämmelser. Dessa anvisningar är avsedda att försöksvis tilllampas
vid årets taxering. Frågan om förhöjda extra avdrag för nedsatt skatteformåga
är också för närvarande föremål för utredning inom finansdepartementet.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet förevarande motionsyrkanden.
J

Beträffande skrivelseyrkandet i motionerna I: 90 och II: 103 att folkpensionärer,
som i huvudsak inte har andra inkomster än folkpensionen, och

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år J963 41

i inkomsthänseende likställda inkomsttagare, skall befrias från deklarationsplikt,
får utskottet anföra följande. Efter beslut av 1961 års höstriksdag
inträder skyldighet att avlämna självdeklaration vid en årsinkomst
av 2 400 kronor. Då ortsavdraget för gifta skattskyldiga uppgår till 4 500
kronor är för beskattningens vidkommande en höjning av deklarationsgränsen
för dem i och för sig möjlig. Emellertid uttas vissa socialförsäkringsavgifter
beträffande såväl ensamstående som gifta skattskyldiga redan
å taxerade inkomster av 2 400 kronor. Enligt utskottets mening ställer det
sig av praktiska skäl svårt att, på sätt motionärerna synes avse, ha olika deklarationspliktsgränser
för skilda kategorier skattskyldiga. En generell höjning
av gränsen i förhållande till vad nu gäller kan, åtminstone för ensamstående
skattskyldiga, inte ske utan en samtidig höjning av ortsavdragen.
Då — såsom nämnts — någon höjning av dessa avdrag enligt utskottets mening
för närvarande inte bör ske, avstyrker utskottet motionerna I: 90 och
II: 103.

Allmänna avdrag

I motionen II: 633 av herr Westberg upptas frågan om utvidgning av den
år 1960 införda avdragsrätten för skattskyldig, som underhåller icke hemmavarande
barn. Tidigare fick nämnda skattskyldiga ett med 50 procent förhöjt
ortsavdrag. 1960 borttogs denna förmån, och nu avsedda skattskyldiga
— i regel frånskild fader med underhållsskyldighet mot barn, som vistas
hos modern — fick samma ortsavdrag som annan ensamstående skattskyldig.
Som kompensation infördes rätt till allmänt avdrag om högst 1 000 kronor
för skattskyldig som underhåller icke hemmavarande barn under 16 år.
Motionärerna yrkar dels en höjning av maximiavdraget till 2 000 kronor, dels
skrivelse att allmänna skatteberedningen skyndsamt måtte pröva frågan om
en höjning av förut angiven åldersgräns till 18 år.

I likhet med vad bevillningsutskottet tidigare uttalat, bl. a. i sitt av riksdagen
godkända betänkande nr 58 år 1962, finner utskottet vissa skäl tala
för en uppräkning av maximibeloppet å 1 000 kronor. För här avsedda skattskyldiga
framstår deras avdragsrätt i många fall som mycket begränsad
jämfört med de skatterättsliga förmåner som numera tillkommer ensamstående
skattskyldiga med hemmavarande barn. Utskottet anser sig emellertid
inte berett att tillstyrka omedelbar lagstiftning i denna fråga. Ändring
av bestämmelserna för underhållsavdraget kan nämligen bli aktuell såsom
ett resultat av överväganden inom socialpolitiska kommittén, som har att
pröva frågan om översyn och samordning av reglerna om underhållsbidrag
och bidragsförskott, samt av allmänna skatteberedningen, som har att ta
ställning till i vad mån ökad hänsyn till försörjningsbördan bör tas vid beskattningen.
I enlighet härmed anser utskottet sig inte heller kunna tillstyrka
skrivelseyrkandet beträffande höjning av åldersgränsen. Med det anförda
avstyrker utskottet motionen II: 633.

I de inbördes likalydande motionerna I: 14 av herr Lundström m. fl. och
11:16 av herr Ohlin m. fl., 1:428 av herr Bengtson in. fl. och 11:532 av

42 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

herr Hedlund m. fl., I: 524 av herrar Sveningsson och Kaijser samt II: 620 avherr
Björkman m. fl. ävensom i motionen II: 628 av herr Nordgren och fröken
Wetter ström har framställts ett flertal yrkanden rörande allmänna avdrag
i form av förvärvsavdrag.

Vad först angår inkomst av eget arbete eller rörelse gäller för närvarande
att gift kvinna har rätt till ett s. k. fast avdrag om 300 kronor. Har hon hemmavarande
barn under 16 år förhöj es avdraget med 20 procent av arbetsresp.
rörelseinkomsten, dock högst med 1 700 kronor, s. k. kvotavdrag, så
att högsta avdragsbelopp blir 2 000 kronor. Rätt till fast avdrag jämte kvotavdrag
tillkommer även ensamstående skattskyldig med hemmavarande
barn under 16 år.

I motionerna 1: 524 och II: 620 yrkas att förvärvsavdragets maximibelopp
fr. o. m. 1965 års taxering höjes från 2 000 till 3 000 kronor. Om vederbörande
kan styrka sig på grund av förvärvsarbete ha haft större kostnader
för barn än 3 000 kronor, skall avdrag medges för de faktiska kostnaderna,
dock högst 20 procent av inkomsten. Även i motionerna I: 14 och II: 16 yrkas
höjning av maximibeloppet men till 4 000 kronor och med verkan fr. o. in.
1964 års taxering. Vidare yrkas i sistnämnda motioner höjning av procenttalet
för kvotavdraget från 20 till 25. Högsta förvärvsavdrag uppnås då vid
en inkomst av 14 800 kronor.

Förvärvsavdraget var föremål för översyn vid 1960 och 1961 års riksdagar.
År 1960 blev kvotavdraget, som tidigare medgivits endast vid taxeringen
till statlig inkomstskatt, tillämpligt även vid taxeringen till kommunal
inkomstskatt, varjämte förvärsavdragets maximibelopp fördubblades från
1 000 till 2 000 kronor. År 1962 infördes rätten till kvotavdrag för ensamstående
såväl kvinnor som män med hemmavarande barn under 16 år.

Utskottet anser sig med anledning av vad som anförts i motionerna böra
framhålla, att förvärvsavdragets effekt såsom pådrivande faktor då det gäller
gift kvinnas vilja att ta eller kvarstå i förvärvsarbete inte bör överdrivas.
Det torde otvivelaktigt förhålla sig så att de gifta kvinnornas val i detta
hänseende påverkas av en mångfald faktorer, därvid beskattningen givetvis
inte är utan betydelse men inte sällan torde spela en underordnad roll. Det
bör vidare understrykas att förvärvsavdraget utformats såsom ett schablonavdrag,
oberoende av barnens ålder och antal, bl. a. med hänsyn till svårigheterna
att fastställa vilka kostnader som i de enskilda fallen kan anses
vara föranledda av förvärvsarbetet. En höjning av förvärvsavdraget skulle
ytterligare accentuera skatteförmånen för sådana här berörda skattskyldiga,
som har inga eller obetydliga omkostnader härvidlag. Ett bifall till yrkandet
i motionerna 1:524 och 11:620 skulle inte medföra någon förhöjning
av ifrågavarande förvärvsavdrag vid inkomster understigande 8 500 kronor.
Det i motionerna I: 14 och II: 16 ställda yrkandet skulle däremot —
med hänsyn till att procentsatsen för beräkning av kvotavdraget föreslås
skola utgöra 25 — i motsvarande inkomstläge medföra förhöjt avdrag med
425 kronor. Enligt utskottets mening bör förvärvsavdragets natur av schablonavdrag
bibehållas utan undantag, och utskottet kan således inte till -

Bevillningsutskottets betänkande nr ko år 1963

43

styrka det i motionerna I: 524 och II: 620 framställda yrkandet att, utöver
schablonavdrag, avdrag för kvinnas faktiska merkostnader för barn i viss
utsträckning skulle medges, särskilt som avdrag utöver 3 000 kronor endast
skulle kunna tillkomma skattskyldiga med inkomst överstigande 13 500
kronor. Utskottet vill slutligen erinra om att kvotavdraget utgår till dess
barnet fyllt 16 år. Vid bedömande av skäligheten av föreslagna avdragsbelopp
måste beaktas att de största kostnaderna för barnens tillsyn och vård
under arbetstid infaller under förskoleåldern. Därefter torde kostnaderna
betydligt minska. När barnet uppnått 12—13 års ålder förekommer i regel
inte några större sådana utgifter. De avdragsbelopp som erhålles enligt nuvarande
regler torde mot bakgrunden härav få anses så avvägda att de i de
allra flesta fall täcker de verkliga merkostnaderna, fördelade på hela minderårighetstiden.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna I: 14 och II: 16 samt
I: 524 och II: 620 i nu förevarande del.

Vad härefter angår förvärvsavdrag för gift kvinna med inkomst av jordbruksfastighet
och vid s. k. faktisk sambeskattning, d. v. s. i de fall då gift
kvinna biträder mannen i dennes rörelse eller jordbruk, gäller för närvarande
att ett fast avdrag med 300 kronor medges om värdet av kvinnans
arbete i förvärvskällan uppgår till detta belopp. Vid faktisk sambeskattning
tillkommer avdraget mannen. I motionerna I: 428 och II: 532 yrkas att skattskyldig
med inkomst av jordbruksfastighet medges kvotavdrag enligt samma
grunder, som för närvarande tillämpas, då skattskyldig har inkomst av
eget arbete eller rörelse. Även för fall av faktisk sambeskattning förordas
i nämnda motioner kvotavdrag, men beräknat enligt särskilda regler. Avdraget
bör enligt motionärernas mening bestämmas till 20 procent av det
belopp som motsvarar 1/5 av mannens inkomst, dock högst 700 kronor.
Kvotavdrag yrkas också i motionerna I: 524 och II: 620, därvid motionärerna
för båda nu ifrågavarande fall förordar ett avdrag av i stort sett motsvarande
konstruktion som de föreslagit såsom allmän regel för förvärvsavdrag,
således avdrag för de verkliga kostnaderna för barnens omhänderhavande,
dock högst med 20 procent av det värde vartill hustruns arbetsinsats
kan uppskattas.

Utskottet vill med anledning härav framhålla att förvärvsavdraget grundar
sig på en presumtion att skattskyldig har särskilda kostnader för vård
av de minderåriga barnen. De grupper som nu avses, nämligen rörelseidkare
och jordbrukare, kan i regel inte antas utföra arbete i inkomstkällan under
sådana förhållanden att merkostnader för barnens vård uppkommer så generellt
att de kan motivera ett schablonmässigt beräknat avdrag för sådana
kostnader. Utskottet anser sig därför inte kunna tillstyrka förevarande motionsyrkanden.

Utskottet har vidare att ta ställning till utredningsyrkanden om förvärvsavdraget.
Enligt motionerna 1:14 och 11:16 bör en sådan utredning ske
inom allmänna skalteberedningens ram och särskilt inriktas på en höjning
av förvärvsavdraget för skattskyldiga med lägre inkomster och för famil -

44

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

jer soin inte har barn men där hustrun har förvärvsarbete utom hemmet.
Även frågan om barns ålder och förvärvsavdrag vid faktisk sambeskattning
samt möjligheterna för förvärvsarbetande makar att begära särtaxering vid
inkomstbeskattningen bör uppmärksammas. Också motionerna 1:428 och
II: 532 samt motionen II: 628 innehåller utredningsyrkanden om höjning av
förvärvsavdraget.

I vad utskottet tidigare anfört ligger också ett ställningstagande till de
i ämnet framställda utredningsyrkandena. Härutöver vill utskottet erinra
om att ett flertal av de spörsmål, som motionärerna berört, för närvarande
är föremål för uppmärksamhet inom olika kommittéer och utredningar. Särskilt
må i detta sammanhang nämnas socialpolitiska kommittén, som bl. a.
har att beakta de ensamstående barnförsörjarnas problem. Vidare bör framhållas
att allmänna skatteberedningen enligt sina direktiv har att pröva
frågan om skattebördans avvägning mellan gifta och ensamstående skattskyldiga
och att i denna prövning även torde komma att ingå frågan om
förvärvsavdragets storlek och konstruktion. Utskottet vill även erinra om
familjerättskommittén och familjeberedningen. Utskottet anser därför skäl
inte föreligga att göra de i motionerna berörda spörsmålen till föremål för
särskild behandling. Med det anförda avstyrker utskottet utredningsyrkandena
i motionerna I: 14 och II: 16, I: 428 och II: 532 samt i motionen II: 628.

Inkomster av deltidsarbete vid vård av åldringar

I motionerna I: 366 av herr Hagberg m. fl. och II: 435 av herr Heckscher
m. fl. begäres även utredning om skattefrihet för inkomster av deltidsarbete
— förslagsvis upp till ett årligt belopp av 1 500 kronor — för vård och tillsyn
av åldringar i deras hem.

Det svenska inkomstskattesystemet bygger på principen att skatt skall
utgöras efter förmåga. Visserligen har i några undantagsfall stadgats att
viss inkomst, som i och för sig är av skattepliktig natur, skall vara undantagen
från inkomstbeskattning. Detta har emellertid främst berott på taxeringstekniska
skäl eller på att inkomsten har understödskaraktär och till
sin storlek uttryckligen avvägts med utgångspunkt från att beskattning inte
skulle äga rum. I sistnämnda fall har för övrigt skatteförmågeprincipen
även kunnat åberopas för skattebefrielse. Däremot måste det anses vara
helt stridande mot skatteförmågeprincipen att befria principiellt skattepliktiga
inkomster från beskattning på den grund att de utgöres av ersättningar
för ett arbete som är särskilt angeläget ur det allmännas synpunkt. Enligt
utskottets mening bör den särskilda uppmuntran till dylikt arbete, som kan
befinnas erforderlig, ske på annat sätt än genom lättnader vid beskattningen.
Utskottet anser sig inte kunna bortse från att ett bifall till föreliggande
motionsyrkande skulle kunna föranleda att i och för sig lika berättigade
krav framställes på skattebefrielse för ett flertal andra, under motsvarande
förhållanden utgående ersättningar. Härtill kommer att den av motionärerna
avsedda skattefriheten skulle medföra inte oväsentligt praktiska svårigheter
bl. a. ur kontrollsynpunkt. Utskottet avstyrker således förevarande utredningsyrkande.

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 45

Skattepolitiken

I motionerna I: 510 av herr Adolfsson samt II: 624 av herrar Hagberg och
Holmberg, såvitt motionerna hänvisats till bevillningsutskottet, yrkas att
riskdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala sig om inriktningen av
allmänna skatteberedningens arbete i olika hänseenden.

Beredningen har enligt sina direktiv möjlighet att överväga mycket långtgående
reformer och att, där ett mera omedelbart genomförande av reformer
visar sig önskvärt, framlägga förslag i fråga om centrala beskattmngsfrågor.
Uttalanden av den art och omfattning motionärerna önskat skulle
avsevärt försvåra allmänna skatteberedningens möjligheter att komma fram
till ur olika synpunkter lämpliga lösningar. Med det anförda avstyrkes förevarande
skrivelseyrkande.

Skatteskalorna

I förevarande sammanhang har utskottet vidare att behandla väckta motioner
rörande ändrade skatteskalor vid den statliga inkomstbeskattningen.
Sådana yrkanden har framställts dels i motionerna I: 518 av herr Lundström
m. fl. och 11:630 av herr Ohlin m. fl-, dels i motionerna 1:255 av
herr Hagberg m. fl. och II: 305 av herr Heckscher m. fl.

De i motionerna I: 518 och II: 630 föreslagna skalorna innebär en sänkning
med verkan fr. o. m. 1965 års taxering av marginalskatten för gifta i
inkomstläget 15—35 000 kronor och för ogifta i skiktet 9—17 000 kronor.

Såsom föregående års bevillningsutskott uttalat får de av motionärerna
föreslagna skatteskalorna från teknisk synpunkt anses äga vissa företräden
framför de då fastställda, fr. o. m. 1963 års taxering gällande skalorna.
Emellertid skulle ett bifall till motionärernas förslag innebära ett betydande
årligt skattebortfall, beräknat till 65 milj. kronor för nästa budgetår samt
ytterligare 155 milj. kronor för det därpå följande budgetåret. Såsom framgår
av det följande är konjunkturläget nu sådant att man måste inta en
ytterligt restriktiv hållning till framställningar som går ut på minskade
statsinkomster. Med hänsyn härtill anser utskottet sig inte kunna tillstyrka
föreliggande motionsyrkande.

Yrkandet i motionerna 1:255 och 11:305 avser att riksdagen måtte uttala
att allmänna skatteberedningen bör inrikta sig på en sänkning av
progressiviteten i skatteskalorna, särskilt då det gäller gifta i mellanskikten
med inkomster mellan 15—30 000 kronor. Enligt motionärernas uppfattning
bör skatteskalorna indexregleras. Härigenom och genom indexreglering
av ortsavdragen skulle inflationens verkningar på den statliga inkomstskatten
elimineras. Inflationen medför enligt motionärerna, att en blott
nominell höjning av inkomsten kan föranleda att den skattskyldige helt eller
delvis blir beskattad inom högre progressionsskikt än innan penningvärdeförsämringen
satte in.

Såsom i fråga om ortsavdragen torde gälla alt del ingår i allmänna skat -

46

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

teberedningens utredningsuppdrag att pröva de statliga inkomstskatteskalornas
höjd. Då således utredning pågår i ämnet anser sig utskottet inte
kunna tillstyrka det här framlagda skrivelseyrkandet.

Bevillningarna m. m.

I propositionen nr 150 har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om
statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1963/
64 med 100 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj :t i propositionen
avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.

Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens
uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal
för senare hälften av löpande budgetår är 100, tillstyrker utskottet att
samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret 1963/
64.

Beträffande uttagningsprocenten för senare hälften av budgetåret 1963/
64 får utskottet framhålla följande.

Av den redogörelse för budgetläget, som departementschefen lämnat i den
förevarande propositionen, framgår att det sannolika utfallet av statsregleringen
för det nu löpande budgetåret inte torde undergå någon väsentlig
förändring i förhållande till vad som förutsågs i årets statsverksproposition.
Totalbudgeten för budgetåret 1962/63 kan sålunda enligt nu tillgängliga
beräkningar antas visa ett underskott av ca 150 milj. kronor mot i årets
statsverksproposition angivet underskott av 386 milj. kronor. I jämförelse
med utfallet för närmast föregående budgetår, 1961/62, innebär de nu framlagda
beräkningarna en försvagning av budgeten med ca 700 milj. kronor.

Vad angår totalbudgeten för budgetåret 1963/64 förutses i propositionen
nr 150 endast en mindre förändring på ca 30 milj. kronor av det tidigare
i årets statsverksproposition beräknade totalunderskottet på drygt
1 000 milj. kronor.

I samband med kompletteringspropositionen redovisas vissa kalkyler rörande
utvecklingen av statsverkets inkomster och utgifter under de tre budgetåren
1964/65, 1965/66 och 1966/67. Kalkylerna visar en stegring av utgifterna
under vissa angivna förutsättningar med 1,7 respektive 1,0 och 1,4
miljarder kronor, medan inkomsterna vid en ökning av skatteunderlaget i
takt med den totala produktionsstegringen, som antagits vara 4 procent
per år, beräknas stiga med 0,8 respektive 1,3 och 1,2 miljarder kronor. Den
speciellt snabba stegringen av statsutgifterna budgetåret 1964/65 påverkas i
hög grad av höjningen av folkpensionsbeloppen. I jämförelse med förra årets
beräkning tillkommer starkt ökade anspråk på den statliga bostadslånegivningen.
Vidare inverkar bl. a. kostnaderna för 1963 års reform av familjebostadsbidragen.
För budgetåret 1964/65 innebär kalkylerna en ökning av

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 47

statens lånebehov med ytterligare 900 inilj. kronor, varigenom det statliga
npplåningsbehovet skulle komma att uppgå till närmare 2 miljarder kronor.
Beräkningen av lånebehovets storlek får bedömas mot bakgrund av
att i utgiftskalkylerna endast undantagsvis ingår kostnader för större reformer.
ökningen kan därför bli väsentligt större. Slutsatsen av de redovisade
kalkylerna är rätt entydig. Utskottet delar departementschefens uttalande
att svårigheterna framöver att upprätthålla den budgetbalans, som
kräves för en stabil utveckling, framstår ännu klarare i dag än för ett år
sedan och att det finns anledning att betrakta framtiden med viss oro.

Utskottet finner sig i sin bedömning av det samhällsekonomiska läget kunna
ansluta sig till den i propositionen nr 150 redovisade uppfattningen. Med
hänsyn härtill tillstyrker utskottet att procenttalet för den statliga inkomstskattens
uttagande även för senare hälften av budgetåret 1963/64 fastställes
till 100.

De i propositionen nr 150 framlagda bevillningarna utvisar i förhållande
till årets statsverksproposition en ökning av 155 milj. kronor. Därvid har
inkomsten av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. vid den i propositionen
nr 150 föreslagna uttagningsprocenten upptagits med 8 000 milj. kronor
mot i statsverkspropositionen 8 200 milj. kronor. Motsvarande belopp
för inkomsttiteln allmän varuskatt är 3 000 milj. kronor respektive 2 800
milj. kronor. Den av riksdagen beslutade trafikomläggningsskatten beräknas
tillföra statsverket ca 90 milj. kronor. Emellertid har riksdagen härutinnan
i visst hänseende frångått Kungl. Maj :ts förslag, varigenom inkomster
å ca 5 milj. kronor skulle bortfalla. Inkomsttiteln synes det oaktat kunna
upptas till 90 milj. kronor. Inkomsterna av bensin- och brännoljeskatt har
uppräknats med 40 milj. kronor. Riksdagen har vidare beslutat avskaffa
den särskilda varuskatten på glass samt nöjesskatten, vilket iakttagits vid
beräkningarna i den förevarande propositionen. Därvid medför beslutet beträffande
nöjesskatten ett skattebortfall av 25 milj. kronor. Departementschefen
har tillkännagivit sin avsikt att senare föreslå avveckling av nu utgående
skatt på kaffe. Med anledning härav har inkomsterna i denna del
minskats med 19 milj. kronor. Inkomsterna under titeln skatt å sprit upptas
i förevarande proposition till 1 400 milj. kronor mot i statsverkspropositionen
1 325 milj. kronor. Även i övrigt föreslås en del ändringar av de
i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna angående statsverkets inkomster.

De här ovan omnämnda, i propositionen nr 150 gjorda beräkningarna
liksom övriga i propositionen beträffande bevillningarna upptagna belopp
föranleder ingen erinran från utskottets sida.

48

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) beträffande lagstiftning om höjda ortsavdrag för
barnfamil jer

att de likalydande motionerna I: 365 av herr Hagberg m.
fl. och II: 434 av herr Heckscher m. fl., i vad avser förevarande
fråga, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; B)

beträffande utredning om indexreglering av ortsavdrag
och skatteskalor m. m.

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 255 av herr Hagberg
m. fl. och II: 305 av herr Heckscher m. fl. om indexreglering
av ortsavdragen, ävensom

2) de likalydande motionerna I: 515 av herr Bengtson
m. fl. och II: 627 av herr Hedlund m. fl. såvitt angår höjning
av ortsavdragen,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

C) beträffande ortsavdragen för folkpensionärer m. fl.

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 366 av herr Hagberg
m. fl. och II: 435 av herr Heckscher m. fl., såvitt angår lagstiftning
om höjda ortsavdrag, ävensom

2) de likalydande motionerna I: 8 av herrar Harry Carlsson
och Eric Peterson samt 11:8 av herr Carlsson i Huskvarna
m. fl. om utredning angående särskilda bottenavdrag
för folkpensionärer,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

D) beträffande utredning om befrielse från deklarationsskyldighet
för folkpensionärer m. fl.

att de likalydande motionerna I: 90 av herrar Jonasson
och Eric Carlsson samt II: 103 av herr Gustavsson i Alvesta
m. fl. icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

E) beträffande avdrag för underhåll till icke hemmavarande
barn

att motionen II: 633 av herr Westberg

a) i vad avser höjning av maximibeloppet till 2 000 kronor,
samt

b) i vad avser utredning om åldersgränsen för barn,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

F) beträffande ändrad lagstiftning rörande förvärvsavdrag
för gift kvinna med inkomst av jordbruksfastighet, rörelse
eller eget arbete och för gift man, vars hustru utför

49

Bevillningsutskottets betänkande nr år 1963

arbete i mannens jordbruk eller rörelse, ävensom för ensamstående
barnförsörjare

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 14 av herr Lundström
m. fl. och II: 16 av herr Ohlin m. fl.,

2) de likalydande motionerna 1:428 av herr Bengtson
m. fl. och II: 532 av herr Hedlund m. fl., ävensom

3) de likalydande motionerna I: 524 av herrar Sveningsson
och Kaijser samt II: 620 av herr Björkman m. fl.,

samtliga motioner i vad avser förevarande frågor,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

G) beträffande utredning om förvärvsavdraget
att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 14 av herr Lundström
m. fl. och II: 16 av herr Ohlin m. fl.,

2) de likalydande motionerna 1:428 av herr Bengtson
m. fl. och II: 532 av herr Hedlund m. fl., ävensom

3) motionen II: 628 av herr Nordgren och fröken Wetterström,

samtliga motioner i vad avser förevarande fråga,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

H) beträffande utredning om skattefrihet för visst deltidsarbete att

de likalydande motionerna I: 366 av herr Hagberg
m. fl. och II: 435 av herr Heckscher m. fl., i vad avser förevarande
fråga,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

I) beträffande utredning om skattepolitiken

att de likalydande motionerna I: 510 av herr Adolfsson
samt II: 624 av herrar Hagberg och Holmberg, såvitt motionerna
hänvisats till bevillningsutskottet, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd;

J) beträffande lagstiftning om skatteskalorna för statlig
inkomstskatt

att de likalydande motionerna 1:518 av herr Lundström
m. fl. och II: 630 av herr Ohlin in. fl. icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd;

K) beträffande utredning om skatteskalorna för statlig inkomstskatt att

de likalydande motionerna I: 255 av herr Hagberg
m. fl. och II: 305 av herr Heckscher m. fl., i vad avser förevarande
fråga, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; L)

beträffande uttagningsprocenten

att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition, nr 150, i vad propositionen hänvisats till bevill4
Biliang till riksdagens protokoll 1SG3. 7 samt. Nr 45

50

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

ningsutskottet — måtte besluta att statlig inkomstskatt för
skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret
1963/64 med 100 procent av grundbeloppet; ävensom

M) beträffande bevillning ar na

att bevillningarna för budgetåret 1963/64 måtte beräknas
sålunda;

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 8 000 000 000

Kupongskatt ............................ 8 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000

Skogsvårdsavgifter ...................... 10 200 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter........................ 2 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt.................. 130 000 000

Lotterivinstskatt ........................ 87 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 132 000 000
Automobilskattemedel:

Fordonsskatt............................ 520 000 000

Trafikomläggningsskatt .................. 90 000 000

Bensin- och brännoljeskatt............... 1 200 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel .............................. 900 000 000

Allmän varuskatt........................ 3 000 000 000

Särskilda varuskatter .................... 400 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon .......... 250 000 000

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. 37 000 000

Skatt å kaffe............................ 10 000 000

Tobaksskatt ............................ 1 035 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandels ho^g

................................ 15 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
............................. 27 000 000

Skatt å sprit............................ 1 400 000 000

Skatt å vin............................. 120 000 000

Skatt å malt- och läskedrycker............ 185 000 000

Energiskatt ............................ 650 000 000

Postverket (överskott)........................

Stockholm den 22 maj 1963

Kronor

8 370 200 000

1 810 000 000

8 029 000 000
1 000 000

På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON

51

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 dr 1963
Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,
fröken Ranmarlc, herrar Stefanson, Wärnberg, Lundström, Yngve Nilsson*,
Sundin och Paul Jansson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Allard, Gustafson i Göteborg,
Nilsson i Svalöv, Kärrlander*, Vigelsbo, Engkvist, Christenson i Malmö,
Magnusson i Borås och Forsberg.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

beträffande lagstiftning om höjda ortsavdrag för barnfamiljer

I) av herrar Hagberg, Yngve Nilsson, Nilsson i Svalöv och Magnusson i
Borås, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna
I: 365 av herr Hagberg m. fl. och II: 434 av herr Heckscher m. fl. —
ansett, att utskottet bort tillstyrka motionärernas förslag om en höjning
av nuvarande ortsavdrag å 4 500 kr. för skattskyldiga med hemmavarande
barn under 18 år, nämligen för gifta med 1 000 kr. för ett vart av de två
första barnen och 1 500 kr. för varje följande barn samt för ensamstående
med 1 500 kr. för varje barn utöver två, samt att utskottet på grund härav
under punkt A bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga de vid motionerna fogade förslagen
till

1) lag om ändring av 48 § 2 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370); samt

2) förordning om ändring av 10 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

beträffande utredning om indexreglering av ortsavdrag och skatteskalor
in. m.

II) av herrar Hagberg, Stefanson, Lundström, Yngve Nilsson, Sundin,
Gustafson i Göteborg, Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Christenson i Malmö och
Magnusson i Borås, vilka

dels anfört följande:

»Frågan om åtgärder i syfte att förhindra den automatiska höjning av
skattetrycket som inflationen leder till genom att den urholkar ortsavdragens
värde och samtidigt åstadkommer alt progressionsskärpningar inträder
vid reellt sett allt lägre inkomstbelopp är inte uttryckligen berörd i direktiven
för allmänna skatteberedningen. Med hänsyn till de principiella
skäl som talar för sådana åtgärder förutsätter utskottet, att ifrågavarande
spörsmål och andra därtill anknutna skattetekniska problem blir ingående
belysta av utredningen, samt att utredningen framlägger förslag i anslutning
härtill.»

52

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

dels dock ansett, att utskottet under punkt B bort hemställa,

att riksdagen — i anledning av motionerna 1: 255 av herr
Hagberg m. fl. och II: 305 av herr Heckscher m. fl. samt
I: 515 av herr Bengtson m. fl. och II: 627 av herr Hedlund
m. fl., alla motionerna såvitt nu är i fråga — måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet ovan
anfört.

beträffande utredning om höjning av ortsavdragen

III) av herrar Sundin och Vigelsbo, vilka ansett,

dels att i utskottets yttrande efter det stycke på s. 40, som börjar med
orden »I motionerna I: 255» och slutar med orden »förevarande skrivelseyrkanden.
», bort intagas ett stycke av följande lydelse:

»I motionerna I: 515 och II: 627 har som aktuell målsättning för en successiv
höjning av ortsavdragen angivits en höjning till 3 000 kronor för ensamstående
och 6 000 kronor för två gifta inkomsttagare. Ett sådant skattefritt
existensminimum är enligt motionärernas mening angeläget ur de
lägre inkomsttagarnas synpunkt. Motionärerna förordar också prövning av
möjligheterna att låta ortsavdragen utgöra ett direkt avdrag på skattens slutbelopp,
varigenom ortsavdragen på bättre sätt skulle tjäna sitt syfte. Utskottet
delar motionärernas uppfattning och tillstyrker sålunda, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller att vid pågående skatteberedning
förslag måtte utarbetas till en successiv höjning av ortsavdragen i enlighet
med vad utskottet här anfört.»

dels ock att utskottet under punkt B bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna
I: 515 av herr Bengtson m. fl. och II: 627 av herr Hedlund
m. fl., såvitt nu är i fråga, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla att vid pågående skatteberedning förslag måtte utarbetas
till en successiv höjning av ortsavdragen i enlighet
med vad utskottet anfört.

beträffande ortsavdragen för folkpensionärer m. fl.

IV) av herrar Hagberg, Yngve Nilsson, Nilsson i Svalöv och Magnusson i
Borås, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna
I: 343 av herr Hagberg m. fl. och II: 400 av herr Heckscher m. fl. ävensom
de likalydande motionerna 1: 8 av herrar Harry Carlsson och Eric Peterson
samt II: 8 av herr Carlsson i Huskvarna m. fl., förstnämnda motionspar
såvitt här är i fråga — ansett, att utskottet bort föreslå, att för åldersoch
invalidpensionärer skall utgå förhöjda ortsavdrag, nämligen 3 600 kr.
för ensam pensionär, 6 000 kr. för makar av vilka en är pensionär och 7 200
kr. för makar som båda är pensionärer, samt att utskottet på grund härav
under punkt C bort hemställa,

53

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

att riksdagen måtte antaga de vid motionerna I: 366 av herr
Hagberg m. fl. och 11:435 av herr Heckscher m. fl. fogade
förslagen till

a) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370); samt

b) förordning om ändrad lydelse av 8 § och 10 § 1 mom.
förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
med den ändring, att 8 § erhåller följande lydelse.

8 §.

Skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt under beskattningsåret,
äger att å den taxerade inkomsten åtnjuta statligt ortsavdrag.
Vad i 48 § 2 och 3 mom., 48 a § samt 49 § kommunalskattelagen stadgas angående
kommunalt ortsavdrag skall äga motsvarande tillämpning beträffande
statligt ortsavdrag.

V) av herrar Stefanson, Lundström, Gustafson i Göteborg och Christenson
i Malmö, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna
I: 8 av herrar Harry Carlsson och Eric Peterson samt II: 8 av herr
Carlsson i Huskvarna m. fl. — ansett, att utskottet bort tillstyrka den av
motionärerna föreslagna utredningen, och att utskottet således under punkt
C bort hemställa,

att riksdagen — med bifall till de likalydande motionerna
I: 8 av herrar Harry Carlsson och Eric Peterson samt II: 8
av herr Carlsson i Huskvarna m. fl. — i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte hemställa om skyndsam utredning och förslag
till sådan höjning av de skattefria bottenavdragen för folkpensionärer
att smärre inkomster vid sidan av folkpensionen
blir i ökad utsträckning skattefria.

beträffande utredning om befrielse från deklarationsskyldighet för folkpensionärer
m. fl.

VI) av herrar Sundin och Vigelsbo, vilka ansett,

dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 40 börjar med orden
»Beträffande skrivelseyrkandet» och slutar på s. 41 med orden »motionerna
I: 90 och II: 103.», bort ha följande lydelse:

»Beträffande skrivelseyrkandet i motionerna I: 90 och II: 103 att folkpensionärer,
som i huvudsak inte har andra inkomster än folkpensionen, och
därmed i inkomsthänseende likställda inkomsttagare skall befrias från deklarationsplikt
får utskottet anföra följande. Efter beslut av 1961 års höstriksdag
inträder skyldighet att avlämna självdeklaration vid en årsinkomst
av 2 400 kronor. Då ortsavdraget för gifta skattskyldiga uppgår till 4 500
kronor är för beskattningens vidkommande en höjning av deklarationspliktsgränsen
möjlig. Emellertid uttas vissa socialförsäkringsavgifter heträf -

54

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

fande såväl ensamstående som gifta skattskyldiga redan å taxerade inkomster
av 2 400 kronor.

Folkpensionär erna uppgår f. n. totalt till ca 980 000. Såsom framhållits i
motionerna torde flertalet av dessa befinna sig i ett sådant inkomstläge, att
de på grund av väsentligt nedsatt skatteförmåga medgives extra avdrag vid
taxeringen. Ortsavdrag, schablonavdrag och högsta extra avdrag tillsammans
uppgår till 5 500 kronor för ensamstående och 8 000 kronor för sammanlevande
makar. Ett omfattande deklarations-, taxerings- och debiteringsförfarande
för hundratusentals folkpensionärer, som inte har inkomster
överstigande existensminimum och sålunda inte beskattas, är såsom motionärerna
framhållit i hög grad oekonomiskt för samhället och belastande för
den enskilde. Då folkpensionärerna inte erlägger de till den taxerade inkomsten
knutna folkpensions- och sjukvårdsförsäkringsavgifterna, synes det utskottet
vara möjligt att befria folkpensionärer, vilkas inkomster inte överstiger
existensminimum, från deklarationsskyldighet.

Enligt motionärerna bör sådan befrielse från deklarationsskyldighet prövas
även för andra personer med inkomster, som ej överstiger existensminimum.
Utskottet delar denna uppfattning. En svårighet härvid är f. n. uttaget
av vissa socialförsäkringsavgifter, men enligt utskottets mening bör finansieringen
av de grundläggande förmånerna inom socialförsäkringarna
snarast möjligt omläggas från avgifts- till skattefinansiering.»

dels ock att utskottet under punkt D bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna I:
90 av herrar Jonasson och Eric Carlsson samt II: 103 av herr
Gustavsson i Alvesta m. fl. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla om skyndsam prövning av möjligheterna att undantaga
från deklarationsskyldighet folkpensionärer, som i huvudsak
inte har andra inkomster än folkpensionen, samt
därmed i inkomsthänseende likställda i enlighet med vad
utskottet ovan anfört.

beträffande avdrag för underhåll till icke hemmavarande barn

VII) av herrar Hagberg, Stefanson, Lundström, Yngve Nilsson, Sundin,
Gustafson i Göteborg, Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Christenson i Malmö och
Magnusson i Borås, vilka — under åberopande av innehållet i motionen II:
633 av herr Westberg — ansett, att utskottet bort föreslå en höjning av
maximibeloppet för ifrågavarande avdrag till 2 000 kronor ävensom översyn
av gällande regler beträffande barnets ålder och att utskottet således under
punkt E bort hemställa,

a) att riksdagen måtte antaga det vid motionen fogade förslaget
till lag om ändrad lydelse av 46 § 2 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370); samt

b) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

55

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

om skyndsam översyn av frågan om höjning av barnets ålder
för rätt till avdrag för ensamstående barnförsörjares underhållsbidrag
till icke hemmavarande barn.

VIII) av fröken Ranmark.

beträffande ändrad lagstiftning rörande förvärvsavdrag för gift kvinna med
inkomst av jordbruksfastighet, rörelse eller eget arbete och för gift man,
vars hustru utför arbete i mannens jordbruk eller rörelse, ävensom för ensamstående
barnförsörjare

IX) av herrar Stefanson, Lundström, Gustafson i Göteborg och Christenson
i Malmö, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna
I: 14 av herr Lundström m. fl. och II: 16 av herr Ohlin m. fl. i vad desamma
avser ändrad lagstiftning rörande förvärvsavdrag — ansett, att utskottet
under punkt F bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna
I: 14 av herr Lundström m. fl. och II: 16 av herr Ohlin m. fl.,
måtte antaga följande

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 46 § 3 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 46 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september
1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

46 §.

3 mom. Har kvinna med hemmavarande barn under 16 år haft inkomst
av rörelse, vari hon varit verksam i ej blott ringa omfattning, eller inkomst
av eget arbete, må hon åtnjuta avdrag med 300 kronor jämte 25 procent av
nämnda inkomst, sammanlagt dock högst med 4 000 kronor. Gift kvinna,
som icke har hemmavarande barn under 16 år, må, därest hon levt tillsammans
med sin man och haft inkomst som nyss sagts, åtnjuta avdrag med
300 kronor. Avdrag med sistnämnda belopp må jämväl åtnjutas av kvinna,
som haft inkomst av jordbruksfastighet och utfört arbete i förvärvskällan
till minst 300 kronors värde, därest kvinnan antingen varit gift och levt tillsammans
med sin man eller ock haft hemmavarande barn under 16 år.

Vad i — —- — eller frånskild).

Har gift---nämnda belopp.

Avdrag enligt detta moment må åtnjutas endast av den som under större
delen av beskattningsåret varit här i riket bosatt. Avdraget må åtnjutas endast
om och i den mån den inkomst som berättigar till avdrag därtill förslår

56

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

och må för skattskyldig eller, om skattskyldig varit gift och levt tillsammans
med sin make, för makarna tillsammans icke överstiga 300 kronor
eller, därest förhöjning av avdraget med 25 procent av inkomsten ifrågakommer,
4 000 kronor.

Avdrag enligt — -— ■— sagda kommun.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1963 års taxering samt i fråga om eftertaxering
för år 1963 eller tidigare år.

X) av herrar Sundin och Vigelsbo, vilka ansett,

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 43, som börjar med orden
»Utskottet vill» och slutar med orden »förevarande motionsyrkanden.», bort
ha följande lydelse:

»Särskilt inom vissa näringar, t. ex. handel, hantverk, jordbruk och trädgårdsskötsel,
där s. k. familjeföretag i stor utsträckning dominerar, görs betydande
arbetsinsatser av gifta kvinnor, vilka arbetar i makarnas gemensamma
företag. Genom detta arbete åsamkas betydande merkostnader för
barntillsyn m. m. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att ett
särskilt kvotavdrag bör medges, när vederbörande har barn under 16 år i
hemmet. Likaledes bör rätten till kvotavdrag utsträckas att gälla även gift
kvinnas och ensamstående vårdnadshavares inkomst av jordbruksfastighet.
Den utformning av resp. kvotavdrag, som förordats i motionerna I: 428 och
II: 532, anser sig utskottet kunna tillstyrka. Med det anförda torde även motionerna
I: 524 och II: 620 ha beaktats.»

dels ock att utskottets hemställan under punkt F bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
I: 428 av herr Bengtson m. fl. och II: 532 av herr Hedlund
m. fl. ävensom i anledning av de likalydande motionerna
I: 14 av herr Lundström m. fl. och II: 16 av herr Ohlin
m. fl. samt de likalydande motionerna I: 524 av herrar
Sveningsson och Kaijser samt II: 620 av herr Björkman
m. fl., samtliga motioner såvitt nu är i fråga, måtte antaga
följande

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 46 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 46 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september
1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 57

46 8.

3 mom. Har kvinna med hemmavarande barn under 16 år haft inkomst
av jordbruksfastighet eller rörelse, vari hon varit verksam i ej blott ringa
omfattning, eller inkomst av eget arbete, må hon njuta avdrag med 300 kronor
jämte 20 procent av nämnda inkomst, sammanlagt dock högst med 2 000
kronor. Gift kvinna, som inte har hemmavarande barn under 16 år, må, därest
hon levt tillsammans med sin man och haft inkomst som nyss sagts, åtnjuta
avdrag med 300 kronor.

Vad i föregående stycke sägs skall även gälla beträffande man med hemmavarande
barn under 16 år, därest han antingen varit gift men icke levt
tillsammans med sin hustru eller ock varit ogift (varmed jämställes änkling
eller frånskild).

Har gift man, som levt tillsammans med sin hustru, haft inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse och har hustrun utfört arbete i förvärvskällan
till ett värde av minst 300 kronor, må mannen njuta avdrag med nämnda
belopp. Har makarna haft hemmavarande barn under 16 år och har hustrun
i ej blott ringa omfattning deltagit i arbetet i förvärvskällan, må mannen
utöver sagda belopp åtnjuta avdrag med jämväl 20 procent av det belopp,
som motsvarar femtedelen av hans inkomst av förvärvskällan, dock så att
det fasta avdraget och kvotavdraget sammanlagt uppgår till högst 1 000
kronor.

Avdrag enligt -— -- 2 000 kronor.

Avdrag enligt--— sagda kommun.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1963 års taxering samt i fråga om eftertaxering
för år 1963 eller tidigare år.

XI) av herrar Hagberg, Yngve Nilsson, Nilsson i Svalöv och Magnusson
i Borås, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna
I: 524 av herrar Sveningsson och Kaijser samt II: 620 av herr Björkman
m. fl. — ansett, att utskottet under punkt F bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga det vid motionerna fogade förslaget
till lag om ändrad lydelse av 46 § 3 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370).

beträffande utredning om förvärvsavdraget

XII) av herrar Hagberg, Stefanson, Lundström, Yngve Nilsson, Sundin,
Gustafson i Göteborg, Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Christenson i Malmö och
Magnusson i Borås, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande
motionerna I: 14 av herr Lundström m. fl. och II: 16 av herr Ohlin

58

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

m. fl., de likalydande motionerna I: 428 av herr Bengtson m. fl. och II: 532
av herr Hedlund m. fl., båda motionspar såvitt här är i fråga, samt motionen
II: 628 av herr Nordgren och fröken Wetterström —- ansett, att utskottet
under punkt G bort hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
om skyndsam översyn av bestämmelserna angående förvärvsavdrag
med beaktande av de i ovannämnda motioner
framförda förslagen och synpunkterna.

beträffande utredning om skattefrihet för visst deltidsarbete

XIII) av herrar Hagberg, Yngve Nilsson, Nilsson i Svalöv och Magnusson
i Borås, vilka •— under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna
I: 343 av herr Hagberg m. fl. och II: 400 av herr Heckscher m. fl. —
ansett, att utskottet under punkt H bort hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till motionerna I: 366 av
herr Hagberg m. fl. och 11:435 av herr Heckscher m. fl.,
såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
utredning samt förslag snarast om skattefrihet för inkomst
— förslagsvis upp till ett årligt belopp av 1 500 kronor —
i den mån denna förvärvats genom deltidsarbete för vård och
tillsyn av äldre människor i deras hem.

beträffande lagstiftning om skatteskalorna för statlig inkomstskatt

XIV) av herrar Stefanson, Lundström, Gustafson i Göteborg och Christenson
i Malmö, vilka

dels anfört följande:

»I det nu kompletterade förslaget till riksstat för budgetåret 1963/64 upptar
finansministern ett överskott på driftbudgeten om 204 milj. kr. En konkret
redovisning ger en betydligt högre siffra.

Liksom tidigare belastar finansministern utgiftssidan med ett belopp —
nu 100 milj. kr. — för en antagen minskning av behållningarna på reservationsmedelsanslagen.
Erfarenheterna visar å andra sidan att det är mycket
svårt att med säkerhet i förväg bedöma i vilken riktning förändringen av
behållningarna på reservationsanslagen kommer att gå och till vilket belopp
förändringen kommer att uppgå. För innevarande budgetår beräknade finansministern
i statsverkspropositionen liksom vid riksstatens fastställande
för ett år sedan en minskning av behållningarna om 100 milj. kr. Finansministern
meddelar nu — en dryg månad före budgetårets slut — att behållningarna
sannolikt kommer att öka. Också de närmast föregående budgetåren
har utfallet av reservationsmedelsförbrukningen avvikit i samma riktning
från finansministerns beräkningar. Med hänsyn till svårigheten att beräkna
reservationsmedelsbehållningarnas förändring och omfattning bör utgiftssidan
i budgetförslaget inte belastas med någon post härför.

Vid redovisningen av driftbudgetens beräknade saldo tar finansministern

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 59

icke hänsyn till transaktionerna via kommunalskattemedelsfonden. Under
nästa finansår beräknas en nettoåterbetalning om 275 milj. kr. äga rum från
staten till kommunerna av tidigare uppburna kommunalskattemedel. Kassamässigt
är det således fråga om en belastning för statskassan under det
framförliggande budgetåret, men det gäller en utbetalning för skuldminskning.
Det är inte en utgiftspost som gäller statens omkostnader under året.
Posten minskar alltså inte överskottet på driftbudgeten. Då beloppet emellertid
fråndragits de till statskassan under året inflytande skatteinkomsterna,
bör till kompensation härför en post av samma storlek införas som en
från budgetutjämningsfonden kommande inkomstpost, vilken ökar det eljest
redovisade överskottet å statsregleringen. Det ifrågavarande beloppet varmed
staten minskar sin skuld till kommunerna utgör ju uppenbarligen en del av
årets överskott på statens driftbudget. En sådan framställning står i god
överensstämmelse med transaktionens redovisning i riksstaten såsom framgår
av statsverkspropositionen, överföringen innebär för kommunerna, att
deras samlade lånebehov minskas med i princip samma belopp i jämförelse
med vad det eljest skulle ha upgått till. Ökningen av statens lånebehov i och
för denna transaktion motväges således av minskningen för kommunerna,
varför överföringen i stort sett är neutral i samhällsekonomiskt hänseende.
Det är alltså det högre å riksstaten beräknade överskottet som närmast är
relevant vid en bedömning av sambandet mellan statsfinanser och samhällsekonomi.

Reservationsmedelsbehållningarnas förändring och transaktionen av kommunalskattemedlen
har dessutom följande reella innebörd. Reservationsanslagen
i fråga har anvisats på tidigare riksstater och då finansierats med
löpande inkomster. Skall utbetalningarna från anslagen nu inräknas i det
samlade utgiftsbelopp, vilket ligger till grund för skatteuttaget, blir följden
att ett och samma anslag betalas två gånger. Vad gäller återbetalningen av
komnninalskattemedel, bör uppmärksammas att det är fråga om kommunalskatter
som de skattskyldiga betalat in två år tidigare. Om utbetalningen
från staten till kommunerna behandlas som en ordinär utgiftspost för
statskassan, blir den reella innebörden för skattebetalarna att de får betala
ifrågavarande skattebelopp (nu 275 milj. kr.) två gånger.

Det är således inte enbart formella, bokföringsmässiga hänsyn utan ekonomiska
realiteter för de enskilda skattebetalarna som ligger bakom vår anmärkning
mot finansministerns sätt att redovisa ifrågavarande poster.

Driftbudgetens överskott för budgetåret 1963/64 blir således med finansministerns
förutsättningar i övrigt i verkligheten 204 -j- 100 -f- 275 = 579
milj. kr.

Vad gäller det beräknade lånebehovet — 1 051 milj. kr. — bör i enlighet
med vad ovan redovisats beaktas att 275 milj. kr. utgöres av en nettoåterbetalning
till kommunerna av två år tidigare uppburna kommunalskatter,
vilket belopp i princip minskar kommunernas lånebehov i samma omfattning.
I det av finansministern beräknade lånebehovet ingår dessutom det
ovan berörda beloppet för antagen reservationsinedclsförbrukning på driftbudgeten
(100 milj. kr.) samt en antagen minskning av anslagsbehållning -

60

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

arna under kapitalbudgeten om likaledes 100 milj. kr. Vidare baseras beräkningen
av lånebehovet på att skatteunderlagets ökning 1964 endast skulle
komma att uppgå till 4 procent.

Vid bedömningen av budgetläget spelar antagandet i fråga om skatteunderlagets
och statsinkomsternas utveckling en central roll. Detta framgår
bl. a. av utvecklingen vad innevarande budgetår beträffar. I riksstaten upptogs
ett beräknat överskott på driftbudgeten av 423 milj. kr. medan det
jämförbara överskottet nu beräknas till 942 milj. kr. Lånebehovet upptogs i
riksstaten till 729 milj. kr. men nu till blott 150 milj. kr. Förbättringen av
budgetläget beror så gott som helt på att statsinkomsterna nu beräknas uppgå
till ca 500 milj. kr. mer än vad finansministern ursprungligen angav. Det
finns anledning antaga att inkomstutfallet blir ytterligare förbättrat. Fyllnadsbetalningarna
innevarande år kommer nämligen enligt uppgift att betydligt
överstiga det belopp som ingår i den i kompletteringspropositionen
nu redovisade beräkningen. Inkomstnivån torde m. a. o. ligga högre än vad
som antagits i propositionen.

Vad gäller inkomstberäkningarna för budgetåret 1963/64 bör uppmärksammas
att dessa bl. a. utgår från det schablonmässiga antagandet om en till
4 procent begränsad ökning av skatteunderlaget år 1964. Finansministern synes
medveten om att ett sådant antagande sannolikt innebär en underskattning.

Med hänsyn till den internationella konjunkturutvecklingen, vilken är
grundläggande för utvecklingen här hemma, synes det troligt att ökningen
av skatteunderlaget även 1964 kommer att överstiga 4 procent, överskottet
på driftbudgeten för nästa budgetår kan därför beräknas till ett större belopp
än förut angivna 579 milj. kr. En ökning av skatteunderlaget med
ytterligare 1 procent betyder grovt räknat en merinkomst för statskassan av
150 ä 200 milj. kr. för helt budgetår vilket endast uppväges delvis av ökade
kostnader för löner m. in.

Utvecklingen av den svenska samhällsekonomien innehåller emellertid ett
mörkare inslag, nämligen den relativt svaga tillväxten i industriproduktionen
under de senaste åren. Inom denna centrala sektor av den samlade nationalinkomsten
föreligger en klar eftersläpning i förhållande till den av
långtidsutredningen förordade målsättningen. För att så snart som möjligt
återvinna en gynnsammare produktionsutveckling spelar självfallet kostnadsutvecklingen
och rationaliseringsmöjligheterna en stor roll. Av denna
anledning har vi under den gångna vårriksdagen föreslagit särskilda åtgärder
i syfte att stärka företagens kapitalförsörjning — för att underlätta rationaliseringen
— och sänka produktionskostnaderna. Om våra förslag i dessa
hänseenden hade bifallits, hade utsikterna för en gynnsam produktionsutveckling
utan tvivel varit ljusare.

Skatteskalorna

I de likalydande motionerna I: 518 av herr Lundström m. fl. och II: 630 av
herr Ohlin m. fl. har föreslagits sådan ändring av gällande skatteskalor för
den statliga inkomstskatten, att den mycket kraftiga stegringen i progres -

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

61

sionen i början av skalans progressiva del skulle avlägsnas och ersättas med
en mindre brant höjning av marginalskattesatserna i ifrågavarande inkomstskikt.
I de likalydande motionerna I: 255 av herr Hagberg m. fl. och II: 305
av herr Heckscher m. fl. har likaledes kritik riktats mot skatteskalornas nuvarande
utformning. Motionärerna hemställer — i anslutning till av dem
tidigare föreslagna ändringar av skalorna — att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhåller om förslag till reformerade skatteskalor till nästa
års riksdag.

Den utformning skatteskalorna erhöll genom beslutet vid 1961 års höstriksdag
kan inte anses tillfredsställande. Inom en så jämförelsevis begränsad
intervall som ca 5 000 kr. — från en inkomst av något under 20 000 kr. till
något över 25 000 kr. för gift skattskyldig — stiger marginalskatten, vad
gäller den statliga inkomstskatten, från 10 procent till 30 procent. Härtill
skall sedan läggas den kommunala skatten vilken i genomsnitt uppgår till ca
15 procent.

Knappast på något håll torde man bestrida att den nuvarande skatteskalan
bör justeras. En reform av denna innebörd, också innefattande en breddning
av det proportionella skiktet i botten i kombination med en höjning av
ortsavdragen, bör bli ett av resultaten av skatteberedningens arbete. Detta
väntas dock först under loppet av nästa år. En omedelbar justering av skalorna
i enlighet med vad som yrkats i motionerna I: 518 och 11:630 skulle
såsom bevillningsutskottet framhållit vid frågans tidigare behandling bl. a.
underlätta en framtida breddning av de enhetliga skikten genom att den ger
en jämnare stigning av skattesatsen vid stigande inkomster och därigenom
också underlätta en kommande, mera omfattande reform. Ur statsfinansiell
synvinkel har en reform i etapper fördelar, eftersom inkomstbortfallet då
fördelas över en flerårsperiod.

Den ändring av skatteskalorna, som föreslagits i motionerna 1:518 och
II: 630, kan beräknas medföra ett inkomstbortfall för statsverket av 65 milj.
kr. nästa budgetår. För hd tolvmånadersperiod beräknas skattebortfallet
till 220 milj. kr. Det bör uppmärksammas att vid beräkningen av angivna
siffror hänsyn inte har kunnat tagas till den stimulerande verkan på i
första hand viljan till extra arbetsinkomster som en sänkning av marginalskatterna
kan beräknas medföra. Det tillskott till skatteunderlaget, som härigenom
uppkommer, reducerar givetvis skattebortfallets storlek, i varje fall
på några års sikt.

Med hänsyn till det förutsedda budgetöverskottets storlek föreligger enligt
vår uppfattning inte statsfinansiella hinder att genomföra den ändring av
skatteskalorna, som föreslagits i motionerna I: 518 och II: 630. Vi hemställer
därför om bifall till dessa. Vid sådant beslut får det i motionerna I: 255
och II: 305 framställda utredningsyrkandet anses sakna aktualitet.

Ortsavdragen

I de likalydande motionerna I: 365 av herr Hagberg m. fl. och 11:434 av
herr Heckscher in. fl. har föreslagits att beslut skulle fattas om höjning av
ortsavdragen för barnfamiljerna, d. v. s. införande av barnavdrag vid in -

62 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

komstbeskattningen, att gälla såväl den statliga som den kommunala inkomstskatten.
Ifrågavarande spörsmål ingår i den allmänna skatteberedningens
uppdrag och förtjänar där enligt vår mening ingående överväganden. Bl. a.
av tekniska skäl bör den prövas i det större sammanhang som innefattas i
den översyn av hela inkomstbeskattningen som skatteberedningen har att utföra.
Av anförda skäl anser vi oss inte kunna yrka bifall till det i motionerna
framförda yrkandet.

I fråga om ortsavdragen har slutligen i motionen II: 633 av herr Westberg
föreslagits att det till 1 000 kr. maximerade avdrag, som icke-vårdnadshavare
är berättigad till för underhåll åt eget barn under 16 år, måtte höjas
till 2 000 kr. Motionären har enligt vår uppfattning framfört övertygande
skäl för sitt yrkande. Vi hemställer därför om bifall till detta.

Vad slutligen gäller frågan om en höjning av de skattefria bottenavdragen
för folkpensionärer bör det framhållas att den synnerligen hårda marginalbelastning,
som här utgör ett allvarligt problem, gäller folkpensionärer
med blygsamma inkomster vid sidan av folkpensionen. I första hand bör
därför en lösning åstadkommas som tar sikte på dessa inkomsttagare. Det
kan som framhålles i de likalydande motionerna I: 8 av herrar Harry Carlsson
och Eric Peterson och II: 8 av herr Carlsson i Huskvarna m. fl. ske genom
en höjning och mjukare avtrappning av det särskilda avdrag, som tillkommer
skattskyldiga med nedsatt försörjningsförmåga, bl. a. folkpensionärer.
Det bör här inskjutas att de överarbetade schablonregler för det särskilda
avdragets avtrappning, som riksskattenämnden nyligen utarbetat,
inte åstadkommer någon tillfredsställande lösning. I kombination med avdragsreglema
för de inkomstprövade folkpensionsförmånerna, vilka enligt
vår mening bör ytterligare mildras, kan avbränningarna genom minskad
folkpensionsförmån och inkomstskatt i många fall ta nästan hela extrainkomsten
i anspråk.

Vi hemställer därför om bifall till den i de likalydande motionerna 1: 8
och II: 8 begärda utredningen. De likalydande motionerna I: 366 av herr
Hagberg m. fl. och II: 435 av herr Heckscher m. fl. får härmed anses besvarade.
»

dels ock ansett att utskottet under punkt J bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna
I: 518 av herr Lundström m. fl. och II: 630 av herr Ohlin
m. fl., måtte antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den
26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om
statlig inkomstskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

63

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt — — — angivna grundbelopp.

För skattskyldig, — — — utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 12 000 kronor: 10
procent av den beskattningsbara inkomsten;
när den beskattningsbara inkomsten överstiger

12 000

men

icke

16 000 kr.: 1 200 kr.

för

12 000 kr.

och

18%

av

återstoden

16 000

»

»

20 000

» : 1 920

»

»

16 000

»

»

26%

»

»

20 000

»

»

25 000

» : 2 960

»

»

20 000

»

»

33%

»

»

25 000

»

»

30 000

» : 4 610

»

»

25 000

»

»

38%

»

»

30 000

»

»

40 000

» : 6 510

»

»

30 000

»

»

43%

»

»

40 000

»

»

60 000

» : 10 810

»

»

40 000

»

»

48%

»

»

60 000

»

»

100 000

»: 20410

»

»

60 000

»

»

54%

»

»

100 000

»

»

150 000

» : 42 010

»

»

100 000

»

»

59%

»

»

150 000 kr.

: 71 510

»

»

150 000

»

»

65%

»

»

För annan---utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 6 000 kronor: 10 procent
av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

6 000 men

icke

9 000 kr.: 600 kr.

för

6 000 kr.

och

18%

av

återstoden

9 000 »

»

12 000

» : 1 140

»

»

9 000

»

»

24%

»

»

12 000 »

»

16 000

» : 1 860

»

»

12 000

»

»

30%

»

»

16 000 »

»

20 000

» : 3 060

»

»

16 000

»

»

36%

»

»

20 000 »

»

30 000

»: 4 500

»

»

20 000

»

»

41 %

»

»

30 000 »

»

40 000

»: 8 600

»

»

30 000

»

»

45%

»

»

40 000 »

»

60 000

» : 13 100

»

»

40 000

»

»

49%

»

»

60 000 »

»

100 000

» : 22 900

»

»

60 000

»

»

54%

»

»

100 000 »

»

150 000

» : 44 500

»

»

100 000

»

»

59%

»

»

150 000 kr.

: 74 000

»

»

150 000

»

»

65%

»

»

Ändå att -

— denna inkomstdel.

Med familjestiftelse--— ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1964; dock att äldre bestämmelser
alltjämt skola gälla i fråga om 1964 års taxering samt i fråga
om eftertaxering för år 1964 eller tidigare år.

beträffande utredning om skatteskalorna för statlig inkomstskatt

XV) av herrar Hagberg, Yngve Nilsson, Nilsson i Svalöv och Magnusson
i Borås, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna
1:255 av herr Hagberg m. fl. och 11:305 av herr Heckscher m. fl.
— ansett, att utskottet under punkt K bort hemställa,

64

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 dr 1963

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala,
att enligt riksdagens mening allmänna skatteberedningen
bör inrikta sig på att framlägga förslag bl. a. om en betydande
och över hela fältet gående sänkning av progressiviteten,
med tyngdpunkten förlagd till de nu obehörigt hårt
drabbade mellanskikten i skatteskalan för gifta, i så god
tid att detta kan föreläggas 1964 års riksdag.

Särskilda yttranden

beträffande skatteskalorna för statlig inkomstskatt

I) av herrar Sundin och Vigelsbo, vilka anfört följande.

»De i motionerna I: 518 och II: 630 föreslagna skatteskalorna skulle möjliggöra
en riktigare beskattning av gifta i inkomstläget 15 000—35 000
kronor och av ogifta i skiktet 9 000—17 000 kronor. Vi finner det angeläget,
att en sådan justering av skalorna kommer till stånd. Då denna fråga torde
tillhöra den pågående skatteberedningens uppdrag och det aviserats, att dess
förslag beträffande beskattningen av fysiska personer skall avlämnas redan
under nästa år, anser vi, att beslut om ändring av skatteskalorna inte
bör fattas i förevarande sammanhang.»

beträffande bevillningarna och uttagningsprocenten

II) av herrar Hagberg, Yngve Nilsson, Nilsson i Svalöv och Magnusson
i Borås, vilka anfört följande:

»Från högerpartiets sida har under innevarande års riksdag väckts förslag
om olika skattesänkningar, varav de väsentligaste avser för fysiska
personer förhöjda ortsavdrag för barnfamiljerna och för juridiska personer
ett borttagande av energiskatten å elkraft. Å andra sidan har partiet föreslagit
betydande utgiftsminskningar, främst vad angår bostadssubventionerna.
De föreslagna inkomstminskningarna uppgår, räknat för helt budgetår,
till något högre belopp än de yrkade utgiftsminskningarna. Ett överskott
skulle dock alltjämt föreligga på driftbudgeten, även räknat med utgångspunkt
från de i propositionen nr 150 framlagda inkomst- och utgiftsberäkningarna,
och högerpartiets budgetalternativ är alltså väl underbyggt.
Alternativet skulle vidare i föreliggande konjunktursituation, där betydande
svårigheter förefinnes för en rad av våra viktigaste exportindustrier och där
det är i hög grad angeläget att främja vårt näringslivs konkurrensförmåga
gent emot utlandet, innebära en välbehövlig stimulans.

Med det anförda tillstyrker vi förslaget i proposition nr 150 att procenttalet
för den statliga inkomstskattens uttagande för senare hälften av budgetåret
1963/64 fastställes till 100.»

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630705