Bevillningsutskottets betänkande nr 34 dr 1963
1
Nr 34
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om trafikomläggningsskatt
jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 15 februari 1963 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 59, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning
om trafikomläggningsskatt.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
I anslutning till proposition om övergång till högertrafik framlägges förslag
till förordning om den trafikomläggningsskatt, varmed kostnaderna för
den föreslagna trafikreformen skall bestridas.
Trafikomläggningsskatten föreslås utgå under vart och ett av budgetåren
1963/64—1966/67. Skatten skall enligt förslaget erläggas för registrerade motorfordon,
däremot inte för mopeder eller traktorer. De årliga skattebeloppen
föreslås bli 20 kronor för motorcykel, 40 kronor för mindre personbil,
75 kronor för medelstor personbil samt 100 kronor för större personbil, lastbil
och buss. Uppbörd av skatten avses ske i samband med den ordinarie bilskatteuppbörden.
Trafikomläggningsskatten beräknas sammanlagt ge omkring 400 miljoner
kronor, varav omkring 90 miljoner kronor under budgetåret 1963/64.
Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse.
| Bihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 34
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1963
Förslag
till
Förordning
om trafikomläggningsskatt
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Under åren 1964—1967 skall i enlighet med bestämmelserna i denna förordning
till staten erläggas särskild skatt för motorfordon (trafikomläggningsskatt).
2 §.
Skattepliktiga enligt denna förordning äro för visst år de motorfordon, som
vid årets början finnas upptagna i bilregister eller vid denna tidpunkt i avbidan
på registrering användas i trafik lika med registrerade fordon, ävensom
motorfordon, vilka under månaderna oktober, november eller december
närmast föregående år från bilregister överförts till samt vid nämnda
tidpunkt kvarstå i bilreservregister.
Att i vissa fall trafikomläggningsskatt skall erläggas för motorfordon, vilket
icke blivit infört i bilregister ehuru det bort här i riket registreras, följer
av vad nedan i 10 § stadgas.
Uttrycket motorfordon användes i denna förordning i samma betydelse
som i vägtrafikförordningen.
3 §•
Skatteplikt enligt denna förordning föreligger icke för motorfordon som
vid den i 2 § angivna tidpunkten eller, i fråga om reservuegistrerat fordon,
vid överföringen till bilreservregister är jämlikt 2 § första eller andra stycket
förordningen den 2 juni 1922 om automobilskatt frikallat från skatteplikt
enligt sistnämnda förordning.
4 §•
Skattskyldig för fordon är för visst år den, som vid årets början är eller
bort vara i bilregister eller bilreservregister antecknad såsom ägare av fordonet.
Åvilar skattskyldighet för ett fordon flera som samfällt ägare av fordonet,
skola de svara för skattens erläggande en för alla och alla för en.
5 §•
Trafikomläggningsskatt skall för varje år erläggas med följande belopp:
a) för motorcykel tjugo kronor;
b) för personbil, vars tjänstevikt ej överstiger ettusenetthundra kilogram,
fyrtio kronor;
c) för personbil, vars tjänstevikt överstiger ettusenetthundra men icke
ettusenfemhundra kilogram, sjuttiofem kronor; samt
d) för annat motorfordon etthundra kronor.
Skatten skall bestämmas med hänsyn till fordonets beskaffenhet sådan
denna vid den i 2 § angivna tidpunkten är registrerad eller bort vara registrerad.
Bevillningsutskottets betänkande nr 3b år 1963
3
6 §•
Debitering av trafikomläggningsskatt skall ske hos vederbörande länsstyrelse
i de för länet förda fordonsregistren.
7 §•
Kvitto å trafikomläggningsskatt, som senast erlagts för visst fordon, skall
under färd medföras i fordonet och på tillsägelse av polisman uppvisas för
denne.
8 §.
Fordon, för vilket trafikomläggningsskatt ej blivit behörigen erlagd, må
icke brukas.
9 §•
Den som brukar motorfordon i strid mot stadgandet i 8 § dömes till dagsböter.
Den som eljest brukar enligt denna förordning skattepliktigt fordon och ej
på begäran av polisman företer kvitto, vilket enligt 7 § skall medföras i fordonet,
dömes till böter, högst femtio kronor. Visar den, som ertappats med
att under färd icke hava medfört vederbörligt kvitto, senast tredje söckendagen
därefter hos vederbörande åklagare, att han vid tiden för förseelsen
innehade sådant kvitto, och giva omständigheterna vid handen, att förseelsen
haft sin grund endast i ett tillfälligt förbiseende, skall ej dömas till ansvar.
Har förseelse, varom i första stycket sägs, skett med ägarens vetskap, dömes
även han till straff, som där stadgas. Brukades fordonet av någon, vilken
enligt 6 eller 7 § lagen angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik
är ansvarig för skada till följd av trafik med fordonet, dömes
han till ansvar i ägarens ställe.
Där den, mot vilken åtal väckts för förseelse varom stadgas i denna förordning,
därefter fortsätter sitt brottsliga förfarande, skall som särskilt brott
anses vad han förbrutit före varje åtal.
10 §.
Dömes ägare av motorfordon, enligt vad därom är särskilt stadgat, till
ansvar för att fordonet tagits i bruk, innan det registrerats och försetts med
registreringsskylt, eller för att han underlåtit föreskriven anmälan till fordonsregister
eller i sådan anmälan lämnat veterligen oriktig uppgift, skall
han tillika förpliktas att utgiva den skatt för fordonet, som undandragits
genom detta förfarande.
11 §•
I fråga om besvär över beslut rörande trafikomläggningsskatt skall i tilllämpliga
delar gälla vad i motsvarande hänseende är stadgat rörande automobilskatt.
12 §.
Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj :t förordnar äger, när synnerliga
skäl äro därtill, helt eller delvis medgiva befrielse från eller återbetalning
av skatt enligt denna förordning. Vad i 11 § sägs om besvär skall
icke gälla beslut, vilket meddelas med stöd av förordnande som nu sagts.
13 §.
Kungl. Maj :t äger utfärda de föreskrifter, som fordras för tillämpning av
denna förordning.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
liihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Ni 34
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1963
Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta
motioner, nämligen
I) de likalydande motionerna I: 603 av herr Jonasson m. fl. samt II: 745
av herrar Johansson i Dockered och Björkänge, vari hemställts, »att riksdagen
måtte avslå propositionen nr 59 angående trafikomläggningsskatt på
motorfordon»;
II) de likalydande motionerna 1:604 av herr Ernst Olsson in. fl. och II:
747 av herr Svensson i Vä m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte avslå
Kungl. Maj :ts förslag om särskild trafikomläggningsskatt på motorfordon»;
III)
de likalydande motionerna 1:613 av herr Per Petersson och II: 763
av fru Boman, vari hemställts, att riksdagen måtte antaga det vid propositionen
nr 59 fogade förslaget till förordning om trafikomläggningsskatt med
den ändringen, att 5 § erhåller följande lydelse.
5 §•
Trafikomläggningsskatt skall för varje år erläggas med följande belopp:
a) för motorcykel tjugo kronor; samt
b) för annat motorfordon fyrtio kronor.
Skatten skall bestämmas med hänsyn till fordonets beskaffenhet sådan
denna vid den i 2 § angivna tidpunkten är registrerad eller bort vara registrerad.
IV) de likalydande motionerna 1:614 av herr Sveningsson m. fl. och II:
762 av herr Bohman m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte antaga det
vid propositionen nr 59 fogade förslaget till förordning om trafikomläggningsskatt
med den ändringen, att 5 § erhåller följande lydelse.
5 §•
Trafikomläggningsskatt skall för varje år erläggas med följande belopp:
a) för motorcykel tjugo kronor; samt
b) för annat motorfordon femtio kronor.
Skatten skall bestämmas med hänsyn till fordonets beskaffenhet sådan
denna vid den i 2 § angivna tidpunkten är registrerad eller bort vara registrerad;
V)
de likalydande motionerna I: 615 av herr Åkesson m. fl. och II: 765 av
herr Hamrin i Jönköping m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandlingen
av Kungl. Maj :ts proposition nr 59 måtte
1) avslå propositionen,
2) i skrivelse till Kungl. Maj :t begära nytt förslag om finansiering av
omläggningen till högertrafik innefattande att 200 milj. kr. skall uttagas
som allmänna skattemedel åren 1964—1965 och att 200 milj. kr. skall uttagas
genom fordonsskatt åren 1966—1967, samt
3) uttala att de extra skatter som beslutas för finansieringen av trafikomläggningen
inte skall bli bestående utöver den för finansieringen avsedda
och nödvändiga tiden»;
VI) motionen I: 600 av herr Ferdinand Nilsson m. fl., vari hemställts,
Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1963
5
1) att riksdagen måtte avslå i propositionerna nr 58 och nr 59 framlagda
förslag om extrabeskattning av bilar, motorcyklar, lastbilar och bussar,
2) att, för den händelse riksdagen skulle besluta bifalla förslag om övergång
till s. k. högertrafik (propositionen nr 58) och att detta skall betalas
av bilmedel, medlen härför liksom för i samband härmed ökat behov av
förbättrat vägväsende måtte av riksdagen för varje år anvisas av automobilskattemedel,
samt
3) att utöver årligen inflytande bilskattemedel automobilskattefondens
per den 30 juni 1963 till ca 953 milj. kr. beräknade medel därvid måtte i
erforderlig utsträckning tagas i anspråk;
VII) motionen II: 731 av herrar Braconier och Palm, vari hemställts, »att
riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 58 måtte besluta
att övergången till högertrafik finansieras genom ianspråktagande av överskottet
på automobilskattemedlens specialbudget och alt således någon särskilt
trafikomläggningsskatt inte skall uttagas»;
VIII) motionen II: 733 av herrar Braconier och Palm, vari hemställts, »att
riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts i propositionen nr 59 framlagda förslag
till förordning om trafikomläggningsskatt»;
IX) motionen II: 734 av herr Börjesson i Falköping, vari hemställts, »att
riksdagen måtte avslå propositionen nr 59 angående trafikomläggningsskatt»;
X)
motionen II: 741 av herr Persson i Heden, vari hemställts, »att riksdagen
måtte avslå propositionen nr 59»;
XI) motionen II: 744 av herr Hagberg m. fl., vari hemställts, »att riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 59»;
XII) motionen II: 746 av herr Magnusson i Nennesholm, vari hemställts,
»att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag om särskild trafikomläggningsskatt
på motorfordon»;
XIII) motionen II: 761 av herrar Asp och Sundelin, vari hemställts, »att
riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts propositioner nr 58 och 59 måtte besluta
att trafikomläggningsskatten under åren 1964—1967 skall utgå med
50 kronor per år och registrerat motorfordon»;
XIV) motionen II: 764 av fru Eriksson i Stockholm m. fl., vari hemställts,
»att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 59»; ävensom
XV)
motionen II: 766 av herrar Magnusson i Borås och Nilsson i Göingegården,
vari hemställts, »att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition
nr 59».
Den ovan under VI) upptagna motionen 1:600 har hänvisats till bevillningsutskottet
i vad densamma avser trafikomläggningsskatt och i övrigt
till statsutskottet.
Motionen II: 731 under VII) här ovan, vilken endast avser finansieringen
av trafikomläggningen, har hänvisats till lagutskott men upptages av utskottet
till behandling i detta betänkande.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1963
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det
följande, hänvisa till motionerna 1:600, 1:613, 11:733 (11:731), 11:734
(It: 732), II: 741 (II: 740), II: 744 (II: 742), II: 745 (II: 730), II: 746, II: 747,
II: 761, II: 762, II: 764 (II: 755), II: 765 och II: 766.
I inom parentes upptagen motion återfinnes motiveringen till yrkandet
i den närmast dessförinnan angivna motionen.
Den grundläggande motiveringen till förslaget om finansieringen av trafikomläggningen
återfinnes i propositionen nr 58 å s. 24—28 samt s. 42—44.
Sistnämnda proposition har såvitt avser medelsanvisning hänvisats till statsutskottet
och i övrigt till lagutskott för behandling i tredje lagutskottet.
Rörande motiveringen för det i propositionen nr 59 framlagda förslaget
hänvisar utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen
Inledning, s. 4.
Förordningen om trafikomläggningsskatt, s. 4—6.
Departementschefens hemställan, s. 6.
Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.
Motiveringen för avslagsyrkandet i motionerna I: 603 och II: 745 återfinnes
i den i anledning av propositionen nr 58 väckta motionen II: 730. I sistnämnda
motion, vari hemställes om avslag å propositionen nr 58, anföres
bl. a. följande. Det kan inte bestridas, att oenhetlighet i trafikriktningen
föranleder trafikolyckor. Utländska bilister, som är ovana vid vår vänstertrafik,
orsakar sålunda trafikolyckor på våra vägar, liksom svenska bilister
gör det på utländska vägar med högertrafik. Detta måste emellertid avvägas
mot de speciella olycksrisker, som en övergång till högertrafik innebär. Någon
egentlig prövning av de speciella trafikriskerna har inte föregått det
nu framlagda förslaget till trafikomläggning. Den år 1960 tillsatta utredningen
har endast prövat frågan om kostnaderna för övergång till högertrafik
men inte huruvida en trafikomläggning bör äga rum. Det synes därför
inte finnas bärande grund för beslut om en trafikomläggning, som blir
synnerligen kostsam och som otvivelaktigt kommer att medföra ökad olycksfrekvens
i trafiken. Om en övergång till högertrafik förr eller senare skulle
befinnas nödvändig, måste reformen under alla förhållanden föregås av en
väsentlig upprustning och förbättring av vägstandarden.
I motionerna I: 604 och II: 747 framhålles bl. a., att högertrafikreformen
leder till framtida nytta för alla grupper av befolkningen. Finansieringen
av reformen synes därför böra utformas i överensstämmelse härmed. Av den
undersökning, som 1960 års utredning företog, framgår att omläggningen
av busstrafiken beräknas svara för drygt 50 procent av de totala kostnaderna
och omläggningen av spårvägstrafiken i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Norrköping och Hälsingborg för cirka 15 procent. Huvudparten av kostna
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 3b år 11)63 7
derna gäller alltså de kollektiva kommunikationsmedlen, som givetvis i realiteten
är av mindre intresse för bilisterna i allmänhet än för övriga trafikantgrupper.
Om flertalet övriga utgiftsposter i sammanhanget kan konstateras,
att de inte avser motorfordonsägarna i större utsträckning än andra
grupper.
Den föreslagna trafikomläggningsskatten innebär, att motorfordonsägarna
skulle få svara för kostnader, som till huvuddelen avser andra grupper
av trafikanter, nämligen buss- och sparvägspassagerarna. En sådan ordning
synes inte rimlig. En trafikomläggning, som måste anses vara till nytta för
hela befolkningen, bör enligt motionärernas mening finansieras på vanligt
sätt över den allmänna statsbudgeten.
Motionärerna i motionerna 1:613 och II: 763 anser sig inte kunna godtaga
departementschefens förslag till finansiering av trafikomläggningen
genom en högre avgift för tyngre fordon, till vilken grupp praktiskt taget
all yrkestrafik hör. Över huvud taget torde sambandet mellan fordonsvikt
och differentierad avgift per fordon för finansiering av övergången till högertrafik
ej gå att sakligt motivera. Med hänsyn till önskemålet om lika avgift
för alla bilar och bussar samt osäkerheten om de slutliga kostnaderna
för omläggningen till högertrafik föreslår motionärerna, att årsavgiften för
alla bilar och bussar, som enligt propositionen skall avgiftsbeläggas, fastställes
till 40 kr. under fyra år och att den eventuella slutliga kostnadstäckningen
sker av automobilskattemedel.
Till stöd för yrkandet i motionerna I: 61b och 11: 762 anföres i huvudsak
följande. Vid de överläggningar som förekom mellan företrädare för de demokratiska
partierna i december månad 1962 uppnåddes enighet om att leformen
skulle finansieras genom eu temporär extra beskattning av bilismen.
Härigenom skapades förutsättningar för reformens snara genomförande.
Det förslag som diskuterades vid detta tillfälle och som också godtogs av
högerpartiet omfattade en generell beskattning med 50 kr. per fordon och
är under fyra år. För motorcyklar skulle uttas en skatt på 20 kr. per år
under motsvarande tid. Genom det schablonmässiga uttaget maikerades att
intet försök gjorts till avvägning efter bärkraft. En skatt på 50 kr. per år
under en fyraårsperiod för alla, oavsett fordonets storlek, underströk karaktären
av en tillfällig och solidarisk uppoffring från bilisterna för genomförandet
av en angelägen reform.
Kung]. Maj :t har emellertid frångått den i höstas presenterade lin jen och
förordar nu i stället en differentierad skatt. Därmed har Kungl. Maj:t gjort
eu avvägning, som enligt motionärernas mening varken är eller kan bli
rättvis och sakligt motiverad. Några sakliga motiv kan således inte åberopas
för en högre beskattning av den tyngre trafiken. Den relativt sett stöno
förslitning av vägbanan, som brukar anföras som skäl för att den tunga tialiken
skall drabbas av eu högre motorfordonsskatt, kan givetvis inte åberopas
i detta fall. Inte heller kan den tunga trafiken anses ha större ansvar
för eller behov av eu högertrafikreform än andra trafikantgrupper. Varför
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1963
den större personbilen skall belastas med en nära dubbelt så hög avgift som
den mindre vid finansieringen av en trafiksäkerhetsreform som berör alla
medborgare kan lika litet motiveras. Några sociala motiv kan icke heller åberopas,
eftersom inte sällan de lägre inkomsttagarnas bilbestånd består av begagnade
fordon oavsett storlek.
Motionärerna föreslår för sin del en generell beskattning om 50 kr. för
varje registrerat motorfordon med undantag av motorcyklar, som bör beskattas
med 20 kr., och mopeder och traktorer, som över huvud inte bör
beskattas, allt i enlighet med de riktlinjer som diskuterades vid de nämnda
partiöverläggningarna i december 1962.
I motionerna I: 615 och II: 765 framhålles att de skäl, som anförts för att
motoi tordonsägarna skall bära hela kostnaden för omläggningen till högertrafik,
inte är övertygande. Ett av skälen för övergång till högertrafik är
visserligen den starka tillväxten av bilbeståndet i vårt land. Men andra skäl
är av helt annan natur. Det internationella perspektiv, som anläggs på tratikomläggningen,
kan snarast motivera att omläggningen betraktas som en
allmän samhällelig angelägenhet och därför bör bekostas med allmänna
skattemedel. Uppenbarligen måste eu avvägning av för- och nackdelar med
olika finansieringssystem ske. Mot att bilismen skall bära hela bördan kan
anföras att vissa kostnader för trafikomläggningen, t. ex. kostnaderna för
spårvägarnas del, inte kan bokföras på bilismens konto. Man bör vidare beakta,
att inotorfordonsägarna blivit hårt drabbade av ökade skatter och
höjda trafikförsäkringspremier under den senaste tiden. Vid den avvägning,
som motionärerna sålunda gjort, har de kommit till det resultatet, att hälften
av kostnaderna för trafikomläggningen bör belasta inotorfordonsägarna
och hälften allmänheten genom allmänna skattemedel. Trafikomläggningen
bör därför enligt motionärernas mening finansieras genom att 200 milj. kr.
uttages av allmänna skattemedel åren 1964—1965 och 200 milj. kr. genom
fordonsskatt åren 1966—1967. Det måste därvid noga tillses att den ökade
skattebelastning, som härigenom kommer till stånd, inte blir bestående
utöver den angivna tiden.
Som motivering för yrkandena i motionen 1: 600 anföres i huvudsak följande.
Starka och berättigade tvivel kan resas mot att högertrafikens införande
skulle höra till de »nödiga och nyttiga» reformerna. En överväldigande
folkmening har också genom folkomröstning för få år sedan uttalat
sig däremot. Vidare tramhålles, att bilismen redan nu är underkastad eu
betydande beskattning, som dessutom nyligen höjts genom ökad skatt på
bensin och brännolja. Betydande belopp är även fonderade genom avsättning
till budgetregleringsfondens konto för automobilskattemedel. I årets
stats^erksproposition uppges att fonden per den 30 juni 1962 uppgick till
722 milj. kr. samt att behållningen per den 30 juni 1963 beräknas ha stigit
till ca 953 milj. kr. Det synes motionärerna även uppenbart att kostnaderna
för vägväsendet behöver ökas avsevärt, om en trafikreform av här avsedd
omfattning skulle komma till stånd.
Att am ända belopp, som kan befaras åtskilligt överskrida 400 milj. kr.,
Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1063 9
på en så föga välmotiverad reform som en övergång till högertrafik måste
enligt motionärernas mening väcka de starkaste betänklighetei. Av principiella
skäl och med hänsyn till storleken av fonderade bilskattemedel är det
heller inte motiverat att ytterligare öka en redan hög beskattning av motortrafiken.
Resurserna på detta område är redan så stora, att de torde räcka
även för en betydande förstärkning av vägväsendet därutöver.
Motiveringen för avslagsyrkandet i motionen II: 733 återfinnes i den i anledning
av propositionen nr 58 väckta motionen II: 731, vari bl. a. anföres
följande. En särbeskattning av bilismen kan i och för sig ge anledning till
tveksamhet, eftersom det här gäller en åtgärd, som har betydelse för samhällslivet
i dess helhet. Då emellertid övergången till högertrafrik torde bli
till största nytta för bilismen, synes principen till nöds kunna godtagas. Darmed
är dock inte sagt att en särskild trafikomläggningsskatt behöver uttagas.
Sedan flera år tillbaka föreligger ett betydande överskott på automobilskattemedlens
specialbudget, vilket innebär att skatteuttaget varit stöne än
det sammanlagda belopp som anvisats för vägändamål. Vid sistförflutna
budgetårsskifte uppgick detta överskott till närmare 687 milj. kr. Utrymme
föreligger således att utan ytterligare pålagor på bilismen finansiera trafikomläggningen
inom specialbudgetens ram.
I motionen II: 734 hemställes om avslag på förslaget till trafikomläggningsskatt
under åberopande av motiveringen i den i anledning av propositionen
nr 58 väckta motionen II: 732. I sistnämnda motion framhålles
bl. a., att det givetvis finns skäl för en övergång till högertrafik. Utländska
bilisters ovana vid vänstertrafik orsakar trafikolyckor på våra vägar, liksom
svenska bilister föranleder olyckor på utländska vägar på grund av
ovana vid där gällande högertrafik. 1954 års utredning ansåg dock att olika
trafikriktningar i skilda länder inte nödvändigtvis behöver vara en trafiksäkerhetsfråga
av större betydelse. En omläggning till högertrafik kommer
otvivelaktigt att medföra ökade olycksrisker under ett övergångsskede. En
eventuell reform måste således sägas vara en svår avvägningsfråga. Det kan
enligt motionärens mening principellt inte anses försvarligt att fatta beslut
om övergång till högertrafik, innan frågan ånyo varit föremål för folkomröstning.
Under hänvisning till motiveringen i den i anledning av propositionen
nr 58 väckta motionen II: 740 hemställer motionären i motionen 11:7 M om
avslag på förslaget till trafikomläggningsskatt. I förstnämnda motion framhålles
bl. a. såsom särskilt anmärkningsvärt, att grunderna för finansieringen
av reformen inte blivit närmare utredda. 1954 års kommitté föreslog,
att trafikomläggningen skulle finansieras genom särskilda tilläggsskatter
på bensin och motorbrännolja med 3 öre per liter under fyra år.
1961 års utredning har inte närmare prövat frågan men konstaterat, att en
tilläggsskatt av 2 öre per liter bensin och motorbrännolja under eu tid av
fem år skulle vara tillräcklig för att täcka kostnaderna. Eu hel del remissinstanser
har emellertid uttalat sig för alt kostnaderna för reformen inte
10 Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1963
alls eller endast till viss del bör bäras av bilismen. Förslaget i propositionen
är inte baserat på någon egentlig utredning av frågan. Principiellt torde
det inte kunna hävdas, att kostnaderna för en trafikomläggning skall betalas
av enbart bilismen.
De i de föreliggande propositionerna framlagda förslagen måste enligt
motionärens mening anses otillräckligt underbyggda för beslut i det aktuella
sammanhanget. Det synes motionären nödvändigt, att en grundlig utredning
snarast kommer till stånd såväl av förutsättningarna för en övergång
till högertrafik som av de lämpligaste grunderna för en finansiering av en
sådan reform.
Motiveringen för avslagsyrkandet i motionen II: 744 återfinnes i den i anledning
av propositionen nr 58 väckta motionen 11:742, vari bl. a. frainhålles,
att högertrafikreformen innebär en grov kränkning av den officiellt
registrerade folkviljan och demokratiens spelregler. Man kan nämligen inte
bortse ifrån att 82,9 procent av alla deltagande i folkomröstningen i frågan
så sent som 1955 uttalade sig för fortsatt vänstertrafik. Endast cirka 15 procent
av dem som deltog i omröstningen uttalade sig för högertrafik. Även
om denna folkomröstning var rådgivande, utgick alla från att den därvid
tillkännagivna allmänna meningen måste respekteras.
I en skrivelse till statsministern förra året riktade den kommunistiska
riksdagsgruppen uppmärksamheten på det ur parlamentarisk och demokratisk
synpunkt orimliga tillvägagångssätt som planerades. Det hävdades samtidigt,
att även om ett principbeslut om högertrafik fattades under vårriksdagen
1963, måste frågan underställas väljarna i samband med 1964 års
riksdagsmannaval och att, om flertalet ställde sig bakom högertrafikkravet,
hostriksdagen 1964 kunde fatta definitivt beslut. Samtidigt protesterades
mot planerna att övervältra de väntade kostnaderna på motortrafiken, då
687 milj. kr. i automobilskattemedel var disponibla i budgetutjämnings
tonden,
varjamte 400 milj. kr. i icke utnyttjade anslagsreservationer fanns
i reserv.
Motionärerna anser, att om ett preliminärt principbeslut till förmån för
högertrafik kan fattas denna vår, detta inte får bli definitivt, förrän folkets
mening inhämtats. Motionärerna anser sig heller inte kunna godtaga den föreslagna
reformen för finansiering av de omkostnader, som skulle följa av
ett beslut att införa högertrafik.
I motionen II: 746 framhålles, att resultatet av 1960 års utredning klart
visar, att huvudparten av kostnaderna för genomförandet av högertafikreformen
avser andamål, som inte i någon högre grad berör motorfordonsagarna.
De största kostnaderna avser omläggningen av buss- och spårvägstrafiken.
Lika svårt är att förstå varför bilismen skall betala för de kostnaer,
som uppstår for försvaret eller de kostnader, som är förenade med upplysning,
utbildning och administration i samband med omläggningen Dessa
kostnader är av sådan art att de bör bestridas över den allmänna statsbudf6
e^...°C^ *n*e soni en Punktbeskattning på en viss grupp i samhäl
let.
Däremot borde en kostnad, som bilismen får bära om riksdagen fattar
Bevillningsutskottets betänkande nr 3b år 1963
11
beslut om en trafikomläggning, nämligen den höjning av bilförsäkringspremierna,
som kommer att ske i samband med eller som en följd av trafikomläggningen,
ingå i de för trafikreformen beräknade kostnader, som
skall gäldas av det allmänna.
Till stöd för yrkandet i motionen II: 761 anföres i huvudsak följande.
Såsom skäl för eu begränsad differentiering av den särskilda trafikomläggningsskatten
har i propositionen nr 58 anförts, att den nuvarande fordonsskatten
är differentierad efter vissa grunder. Motionärerna kan inte finna
en dylik jämförelse bärande. Differentieringen av den ordinarie fordonsskatten
är baserad på strävandena att ernå en så rättvis fördelning som
möjligt mellan olika fordon och fordonsgrupper efter deras »kostnadsansvar».
Någon motsvarande eller liknande kostnadsansvarsfördelning fordonen
emellan, när det gäller högertrafikreformen, är inte möjlig att ernå och
därmed saknas även underlag för en differentiering av trafikomläggningsskatten.
Under anförda förhållanden och då kostnaderna för trafikreformens
genomförande — med motorfordonsbeståndets nuvarande omfattning
och beräknade tillväxt — torde kunna täckas genom en enhetlig tilläggsskatt
om 50 kr. per fordon och år, synes starka skäl tala för att denna beskattningsform
i stället tillämpas. För den händelse ej full kostnadstäckning
skulle komma att ernås genom denna enhetliga tilläggskatt under budgetåren
1963/64—1966/67 torde senare kunna övervägas att förlänga skatteuttaget
ytterligare ett år, alternativt att täcka överskjutande kostnader med
ordinarie bilskattemedel eller över allmänna budgeten.
Under hänvisning till motiveringen i den i anledning av propositionen nr
58 väckta motionen II: 755 hemställer motionärerna i motionen 11: 76b om
avslag på förslaget till trafikomläggningsskatt. I förstnämnda motion anföres
i huvudsak följande. Att vid en tidpunkt då vi otvivelaktigt befinner oss
i ett brytningsskede när det gäller kommunikationerna satsa 400 milj. kr.
på eu omläggning till högertrafik måste anses mindre välbetänkt. Detta är
så mycket mera otillfredsställande som kraven på större investeringar i
vägbyggnader är så stora att de icke kan tillgodoses, i varje fall inom de
närmaste åren.
Den föreslagna finansieringsmetoden med de högsta skattebeloppen för
bussar och lastbilar innebär, att allmänheten genom höjda taxor delvis får
betala trafikomläggningen, då trafikföretagen inte har något intresse av omläggningen
eller dess finansiering. Denna belastning på de kollektiva kommunikationsmedlen
strider även klart mot samhällets trafikpolitik att gynna
de allmänna kommunikationsmedlen.
I motionen II: 766 framhållcs alt det inte är motiverat att nu införa eu
ny beskattningsforin på den förut mycket hårt skaltetyngda motorismen.
Även om riksdagen skulle besluta om införande av högertrafik, kan motionärerna
inte finna det nödvändigt med denna nya beskattningsforin. Den
hårda beskattningen av motorfordon i förening med eu eftersläpning av
upprustningen av vägväsendct har medfört att i den s. k. automobilskatte
-
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1963
medelsfonden uppkommit ett betydande överskott. Sålunda fanns enligt uppgift
i statsverkspropositionen vid utgången av budgetåret 1961/62 ett överskott
av ca 722 milj. kr. och därutöver i befintliga reservationer ca 400 milj.
kr. eller tillhopa mer än 1 100 milj. kr. Med hänsyn härtill anser motionärerna
det motiverat, att de kostnader som staten kan åsamkas för den händelse
riksdagen skulle besluta om övergång till högertrafik i sin helhet täckes
genom användande av överskottet å automobilskattemedelsfonden.
Utskottet
I propositionen nr 58, vilken proposition hänvisats till tredje lagutskottet,
föreslår chefen för kommunikationsdepartementet, att principbeslut fattas
om övergång till högertrafik. Trafikomläggningen förutsättes bli genomförd
under år 1967. Ersättning av statsmedel skall i princip utgå för sådana
kostnader, som har ett omedelbart samband med omläggningen. Dessa
kostnader bär beräknats till omkring 400 milj. kronor. Trafikreformen
skall enligt förslaget finansieras genom en särskild beskattning av bilismen
i form av en trafikomläggningsskatt under budgetåren 1963/64—
1966/67.
I den till bevillningsutskottet hänvisade propositionen nr 59 framlägger
chefen för finansdepartementet under hänvisning till vad som anförts i propositionen
nr 58 förslag till förordning om trafikomläggningsskatt. Sådan
skatt skall enligt förslaget utgå för registrerade motorfordon — således inte
för mopeder och traktorer — under vart och ett av åren 1964—1967. De årliga
skattebeloppen föreslås bli 20 kronor för motorcykel, 40 kronor för
mindre personbil, 75 kronor för medelstor personbil samt 100 kronor för
större personbil, lastbil och buss. Skattskyldighet skall i princip åvila den,
som vid årets början är i bilregister antecknad som ägare av fordonet. Uppbörd
av skatten avses ske i samband med den ordinarie bilskatteuppbörden.
Trafikomläggningsskatten, som föreslås skola redovisas på en särskild inkomsttitel
under automobilskattemedlen, beräknas för hela fyraårsperioden
inbringa omkring 400 milj. kronor.
Utskottet behandlar i förevarande betänkande dels vad som i propositionen
nr 58 anföres under rubrikerna »Finansieringen» å s. 24 och 42 med
undantag av vad som under dessa rubriker uttalas om en statlig lånefond och
dels förslaget till trafikomläggningsskatt i propositionen nr 59.
I de inbördes likalydande motionerna 1:603 och 11:745, 1:604 och II:
747 samt I: 615 och II: 765 ävensom i motionerna I: 600, II: 733, II: 734, II:
741, II: 744, II: 746, II: 764 och II: 766 hemställes om avslag på förslaget till
förordning om trafikomläggningsskatt. Som motivering för avslagsyrkandena
anföres dels trafikpolitiska skäl och dels att andra former för finansieringen
av trafikomläggningen bör väljas. I de likalydande motionerna I: 615 och
II: 765 hemställes således om riksdagsskrivelse med begäran om nytt förslag
rörande finansieringen av reformen, innebärande att 200 milj. kronor
Bevillningsutskottets betänkande nr 3t år 1963 13
skall uttagas av allmänna skattemedel under åren 1964—1965 och 200 milj.
kronor genom fordonsskatt under åren 1966—1967. I motionen I: 600 yrkas
däremot, att trafikomläggningen helt skall finansieras genom ordinarie
autoinobilskattemedel. Slutligen yrkas i den till lagutskott hänvisade, av
bevillningsutskottet till behandling i detta sammanhang upptagna motionen
II: 731 att reformen skall finansieras genom ianspråktagande av överskottet
på automobilskattemedlens specialbudget.
Förslaget angående övergång till högertrafik, som tillstyrkts av tredje lagutskottet
i dess utlåtande nr 23, är baserat på den förutsättningen, att trafikreformen
skall finansieras av bilismen genom en särskild fordonsbeskattning.
Genom bilismens snabba utveckling har — såsom även framhållits i
propositionen nr 58 — motorfordonen blivit det dominerande elementet i
trafiken, vilka så gott som helt bestämmer dess struktur. Mot bakgrunden
härav anser utskottet, att kostnaderna för reformen bör bäras av bilismen.
Utskottet har vidare funnit, att finansieringen lämpligen bör ske genom en
särskild trafikomläggningsskatt på registrerade motorfordon. Med det anförda
tillstyrker utskottet i princip förslaget till trafikomläggningsskatt och
avstyrker således motionsyrkandena dels om avslag på förslaget i propositionen
nr 59 och dels om andra former för finansiering av trafikomläggningen.
Såsom ovan nämnts föreslås trafikomläggningsskatten skola utgå med 20
kronor för motorcykel, 40 kronor för personbil med en högsta tjänstevikt av
1 100 kilogram, 75 kronor för personbil med en högsta tjänstevikt av 1 500
kilogram och 100 kronor för övriga personbilar samt för bussar och lastbilar.
1 de inbördes likalydande motionerna I: 613 och II: 763 samt I: 614 och II:
762 yrkas att skatten skall utgå med 20 kronor för motorcykel och 40 resp.
50 kronor för annat motorfordon. Vidare hemställes i motionen II: 761 om
en enhetlig skattesats å 50 kronor för samtliga registrerade motorfordon.
Utskottet finner övervägande skäl tala för — såsom även i propositionerna
föreslagits — en viss differentiering av skatten efter fordonsvikt. Det
får dock anses motiverat med en lägre skattesats än den föreslagna för den
tyngre fordonskategorien. Utskottet förordar därför för sin del följande
skattesatser: 20 kronor för motorcykel, 40 kronor för personbil med högsta
tjänstevikt av 1 100 kilogram och 75 kronor för personbil med tjänstevikt
över 1 100 kilogram samt för buss och lastbil. Utskottets förslag, som kan
beräknas medföra en inkomstminskning med ca 22 milj. kronor, innebär således
den ändringen i förhållande till vad som förordats i propositionerna,
all skattesatsen för de tyngsta motorfordonen föreslås sänkt från 100 till 75
kronor. Vad utskottet sålunda föreslagit föranleder ändring i 5 § förslaget
till förordning om trafikomläggningsskatt. Utskottets ställningstagande innebär
även avslag å motionerna 1:613 och 11:763, samt 1:614 och 11:762
ävensom motionen II: 761.
I övrigt har utskottet inte funnit anledning till erinran mot den tekniska
utformningen av bestämmelserna i det i propositionen nr 59 framlagda förlatt
ni ngsför slaget.
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1963
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 58 och med förklarande att Kungl. Maj :ts proposition
nr 59 icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas
samt med avslag å följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:603 av herr Jonasson
m. fl. samt II: 745 av herrar Johansson i Dockered och
Björkänge,
2) de likalydande motionerna I: 604 av herr Ernst Olsson
in. fl. och II: 747 av herr Svensson i Vä m. fl.,
3) de likalydande motionerna I: 613 av herr Per Petersson
och II: 763 av fru Boman,
4) de likalydande motionerna I: 614 av herr Sveningsson
in. fl. och II: 762 av herr Bohman m. fl.,
5) de likalydande motionerna I: 615 av herr Åkesson in. fl.
och II: 765 av herr Hamrin i Jönköping in. fl.,
6) motionen I: 600 av herr Ferdinand Nilsson in. fl., såvitt
motionen hänvisats till bevillningsutskottet,
7) motionen II: 731 av herrar Braconier och Palm,
8) motionen II: 733 av herrar Braconier och Palm,
9) motionen II: 734 av herr Börjesson i Falköping,
10) motionen II: 741 av herr Persson i Heden,
11) motionen II: 744 av herr Hagberg m. fl.,
12) motionen II: 746 av herr Magnusson i Nennesholm,
13) motionen II: 761 av herrar Asp och Sundelin,
14) motionen II: 764 av fru Eriksson i Stockholm m. fl.
ävensom
15) motionen II: 766 av herrar Magnusson i Borås och
Nilsson i Göingegården,
måtte antaga det vid propositionen nr 59 fogade förslaget
till förordning om trafikomläggningsskatt med den ändringen
att 5 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:
Kungl. Maj.ts förslag
a §•
Trafikomläggningsskatt skall för
varje år erläggas med följande belopp:
a)
för motorcykel tjugo kronor;
b) för personbil, vars tjänstevikt
ej överstiger ettusenetthundra kilogram,
fyrtio kronor;
c) för personbil, vars tjänstevikt
överstiger ettusenetthundra men icke
ettusenfemhundra kilogram, sjuttiofem
kronor; samt
Utskottets förslag
5 §.
Trafikomläggningsskatt skall för
varje år erläggas med följande belopp:
a)
för motorcykel tjugo kronor;
b) för personbil, vars tjänstevikt
ej överstiger ettusenetthundra kilogram,
fyrtio kronor; samt
c) för annat motorfordon sjuttiofem
kronor.
15
betänkande nr 3i år 1963
Bevillningsutskottets
Kungl. Maj:ts förslag
d) för annat motorfordon etthundra
kronor.
Skatten skall bestämmas med hänsyn
till fordonets beskaffenhet sådan
denna vid den i 2 § angivna tidpunkten
är registrerad eller bort vara registrerad.
Utskottets förslag
Skatten skall bestämmas med hänsyn
till fordonets beskaffenhet sådan
denna vid den i 2 § angivna tidpunkten
är registrerad eller bort vara registrerad.
B) att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:603 av herr Jonasson
in. fl. samt II: 745 av herrar Johansson i Dockered och
Björkänge,
2) de likalydande motionerna I: 604 av herr Ernst Olsson
m. fl. och II: 747 av herr Svensson i Vä m. fl.,
3) de likalydande motionerna 1:613 av herr Per Petersson
och II: 763 av fru Boman,
4) de likalydande motionerna I: 614 av herr Sveningsson
m. fl. och II: 762 av herr Bohman in. fl.,
5) de likalydande motionerna I: 615 av herr Åkesson
m. fl. och II: 765 av herr Hamrin i Jönköping m. fl.,
6) motionen I: 600 av herr Ferdinand Nilsson m. fl., såvitt
motionen hänvisats till bevillningsutskottet,
7) motionen 11:731 av herrar Braconier och Palm,
8) motionen 11:733 av herrar Braconier och Palm,
9) motionen II: 734 av herr Börjesson i Falköping,
10) motionen II: 741 av herr Persson i Heden,
11) motionen II: 744 av herr Hagberg m. fl.,
12) motionen 11:746 av herr Magnusson i Nennesholm,
13) motionen II: 761 av herrar Asp och Sundelin,
14) motionen II: 764 av fru Eriksson i Stockholm m. fl.
ävensom
15) motionen 11:766 av herrar Magnusson i Borås och
Nilsson i Göingegården,
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom
vad utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.
Stockholm den 3 maj 1963
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1963
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, fröken Ranmark,
herrar Oscar Carlsson*, Wärnberg, Lundström, Yngve Nilsson, Sundin,
Paul Jansson och Erik Filip Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Brandt, Allard*, Nilsson i Svalöv*,
Engkvist, Christenson i Malmö*, Magnusson i Borås, Andersson i Essvik,
Larsson i Umeå, Carlsson i Västerås och Fälldin.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservationer
I) av herrar Sundin och Fälldin, vilka ansett,
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 13, som börjar med orden
»Förslaget angående» och slutar med orden »framlagda författningsförslaget»,
bort ha följande lydelse:
»Förslaget angående övergång till högertrafik, som tillstyrkts av tredje
lagutskottet i dess utlåtande nr 23, är baserat på den förutsättningen, att
trafikreformen skall finansieras av bilismen genom en särskild fordonsbeskattning.
Bevillningsutskottet, som delar uppfattningen att övergång till
högertrafik bör ske vid den tidpunkt som förordats i proposition nr 58 och
i tredje lagutskottets ovannämnda utlåtande, vill emellertid ifrågasätta riktigheten
av att kostnaderna för trafikomläggningen skall bäras enbart av
bilismen. Bilismen bestämmer numera nära nog helt landsvägs- och gatutrafikens
struktur, men härav får man inte dra slutsatsen att övergång
till högertrafik skulle vara en reform endast i motorfordonsförarnas intresse.
Inte heller får man dra slutsatsen att finansieringen bör åvila endast
bilisterna. Av den undersökning, som 1960 års utredning företog, framgår
att huvudparten av kostnaderna för omläggningen avser ändamål, som inte
närmare berör motorfordonsägarna i allmänhet. Omläggningen av bussliafiken
beiäknas sålunda dra drygt 50 procent av de totala kostnaderna
och omläggningen av spårvägstrafiken ca 15 procent. Huvudparten av kostnaderna
gäller alltså kommunikationsmedel, som är av mindre intresse
för bilisterna i allmänhet än för övriga trafikantgrupper. Flertalet utgiftsposter
i sammanhanget kan inte anses avse bilisterna i större utsträckning
än andra grupper. Då därjämte trafikreformen torde leda till framtida
nytta för alla grupper av befolkningen, finner utskottet att kostnaderna, såsom
framhållits i motionerna I: 604 och II: 747, bör bestridas över den allmänna
statsbudgeten. Utskottet tillstyrker sålunda sistnämnda motioner.
Härav följer att utskottet icke kan biträda proposition nr 59 om att reformen
skall finansieras genom särskild skatt på bilismen. Ej heller kan utskottet
biträda motionsyrkandena rörande en annan utformning av en
sådan skatt. Motionerna I: 613 och II: 763, I: 614 och II: 762 samt II: 761
avstyrkes följaktligen. Likaså avstyrkes motionerna 1:600 samt II: 731 rörande
finansiering genom ordinarie automobilskattemedel resp. överskottet
på automobilskattemedlens specialbudget. Övriga motioner, 1:603 och
II: 745, I: 615 och II: 765 samt II: 733, II: 734, II: 741, II: 744, II: 746, II: 764
Bevillningsutskottets betänkande nr 3t år 1963 17
och II: 766 torde, i den mån de ej kan anses besvarade genom det ovan anförda,
ej böra föranleda någon riksdagens åtgärd.»
dels ock att utskottet bort hemställa,
att riksdagen, med avslag på Kungl. Maj :ts proposition
nr 58, såvitt gäller finansieringen, och Kungl. Maj:ts proposition
nr 59 samt med bifall till de likalydande motionerna
I: 604 av herr Ernst Olsson m. fl. och II: 747 av herr
Svensson i Vä in. fl., måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t ge
till känna vad utskottet ovan anfört.
II) av herr Erik Filip Petersson, som ansett
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Förslaget
angående» och slutar med »framlagda författningsförslaget» bort
ersättas med en text av följande lydelse:
»Som skäl för att trafikomläggningen skall bekostas genom fordonsskatt
har anförts av bilismen har varit föremål för en snabb utveckling och att
den har kommit att så gott som helt bestämma trafikens struktur. Som
framhålls i motionerna I: 615 och II: 765 talar en rad andra skäl för att omläggningen
inte bör finansieras genom skatt på bilismen utan genom allmänna
skattemedel. Självfallet får en avvägning av skälen för och emot de
olika finansieringsmöjligheterna ske. Den avvägning, som gjorts i nyssnämnda
motioner och som lett till att förslag väckts om att hälften av kostnaderna
skall bestridas av bilismen och andra hälften av allmänna skattemedel,
synes ha goda skäl för sig.
Utskottet hemställer således, med avslag på förevarande proposition nr
59, att förslag av i motionerna 1:615 och 11:765 nämnt innehåll snarast
måtte av Kungl. Maj :t föreläggas riksdagen.»
dels ock att utskottet bort hemställa,
»att riksdagen, med bifall till motionerna I: 615 och II: 765,
såvitt nu är i fråga, samt med avslag på propositionen nr
59, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära nytt förslag
från Kungl. Maj :t om finansiering av omläggningen till högertrafik,
innebärande att 200 milj. kronor skall uttagas
som allmänna skattemedel åren 1964—1965 och att 200 milj.
kronor skall uttagas genom fordonsskatt åren 1966—1967.»
HD av herr Magnusson i Borås, vilken — under åberopande av innehållet
i motionen II: 731 av herrar Braconier och Palm samt i motionen II: 766
av herrar Magnusson i Borås och Nilsson i Göingegården — ansett att utskottet
bort hemställa,
att riksdagen måtte med avslag å Kungl. Maj:ts proposition
nr 59 uttala, att en övergång till högertrafik bör finansieras
genom ianspråktagande av överskottet å automobilskattemedlens
specialbudget.
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 63054G