Bevillningsutskottets betänkande nr 2 år 1963
1
Nr 2
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till lag om undrad lydelse av
ö3 § 1 mom. kommunalskattelagen den 2S september
1928 (nr 370), m. m.
I en den 7 december 1962 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 6, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag om ändrad lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28
september 1928 (nr 370);
2) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli
1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt; samt
3) förordning om ändrad lydelse av 33 § taxeringsförordningen den 23
november 1956 (nr 623).
I propositionen föreslås skattebefrielse för stiftelser och föreningar med
ändamål att främja nordiskt samarbete.
De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28
september 1928 (nr 370)
Härigenom förordnas, att 53 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28 september
19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives2.
53 §.
1 mom. Skyldighet att —--eller rörelse.
Riksskattenämnden må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara,
att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att
främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tilllämpning
av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som
1 Senaste lydelse av 53 § 1 mom. se 1962:160.
* Förslaget innebär den ändringen i förhållande till gällande lydelse att det föreslagna andra
stycket Infogats i författningstexten.
| liihang till riksdagens protokoll 1002. 7 samt. .Yr 2
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 2 år 1963
ovan i första stycket vid c) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna
det föranleda, av riksskattenämnden återkallas, över beslut, som riksskattenämnden
meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)
om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig
inkomstskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives2.
7 §•
Från skattskyldighet — ---hänförlig verksamhet.
Riksskattenämnden må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara,
att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att
främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tilllämpning
av denna förordning skall anses jämställd med stiftelse eller förening,
som ovan i första stycket vid f) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna
det föranleda, av riksskattenämnden återkallas, över beslut,
som riksskattenämnden meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.
Aktiebolag och---bolagens verksamhet.
Om aktierna--- —- lös egendom.
Riksskattenämnden må,----icke föras.
Att personer, — ---samma paragraf.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
1 Senaste lydelse av 7 § se 1962:161.
2 Förslaget innebär den ändringen i förhållande till gällande lydelse att det föreslagna andra
stycket infogats i författningstexten.
Bevillningsutskottets betänkande nr 2 år 1963
3
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 33 § taxeringsförordningen den 23 november 1956
(nr 623)
Härigenom förordnas, att 33 § taxeringsförordningen den 23 november
1956 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse)
33 §.
Är stiftelse — ---till beskatt
ning.
Uppgiftsskyldighet, som i första
stycket sägs, åligger
1) pensionsstiftelse,
2) jämlikt lagen — — — vid
olycksfall,
3) stiftelse som — — — rikets
försvar,
4) stiftelse som har till huvudsakligt
ändamål att, utan begränsning
till viss familj, vissa familjer eller
bestämda personer, främja vård och
uppfostran av barn eller lämna understöd
för beredande av undervisning
eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet
bland behövande eller
främja vetenskaplig forskning, ävensom
5)
förening som, utan att den i sin
verksamhet tillgodoser medlemmarnas
ekonomiska intressen, huvudsakligen
verkar för ändamål av den art, som
angivits vid 3) eller 4).
Uppgift avfattas — ---från skatt
skyldighet.
Uppgift avlämnas-------nämn
da
skyldighet.
Det åligger------föreningens
skattskyldighet.
(Föreslagen lydelse)
33 §.
Är stiftelse---till beskatt
ning.
Uppgiftsskyldighet, som i första
stycket sägs, åligger
1) pensionsstiftelse,
2) jämlikt lagen -— — — vid
olycksfall,
3) stiftelse som —--rikets
försvar,
4) stiftelse som har till huvudsakligt
ändamål att, utan begränsning
till viss familj, vissa familjer eller
bestämda personer, främja vård och
uppfostran av barn eller lämna understöd
för beredande av undervisning
eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet
bland behövande eller
främja vetenskaplig forskning,
5) förening som, utan att den i sin
verksamhet tillgodoser medlemmarnas
ekonomiska intressen, huvudsakligen
verkar för ändamål av den art, som
angivits vid 3) eller 4), ävensom
6) stiftelse och förening, som avses
i 53 § 1 mom. andra stycket kommunalskattelagen
eller 1 § andra stycket
förordningen om statlig inkomstskatt.
Uppgift avfattas---från skatt
skyldighet.
Uppgift avlämnas----— nämn
da
skyldighet.
Det åligger — — — föreningens
skattskyldighet.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1964,
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 2 år 1963
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen
1. Inledning, s. 5—6.
2. Gällande bestämmelser in. in., s. 6—8.
3. Skattelagssakkunnigas promemoria, s. 8—11.
4. Frågans behandling vid Nordiska rådets tionde session, s. 11—13.
5. Departementspromemorian, s. 13—16.
6. Remissyttrandena över departementspromemorian, s. 17—18.
7. Departementschefen, s. 19—21.
Utskottet. Gällande bestämmelser om skattefrihet för stiftelser och ideella
töreningar har i huvudsak erhållit sin nuvarande utformning genom 1942 års
lagstiftning om dylika rättssubjekts beskattning. Skattebefrielse för dessa
institutioner inträder enligt gällande bestämmelser i kommunalskattelagen,
törordningen om statlig inkomstskatt och förordningen om statlig förmögenhetsskatt
endast om desamma fullföljer vissa angivna, högt kvalificerade
ändamål. Detta gäller även stiftelser och föreningar med ändamål att främja
nordiskt samarbete; de är således utom i undantagsfall oinskränkt skattskyldiga
på samma sätt som gäller för stiftelser och föreningar i allmänhet.
Annorlunda är förhållandet i de övriga nordiska länderna, där lagstiftningen
i princip medger skattefrihet för stiftelser och föreningar med allmännyttig
och likartad inriktning.
hrån de restriktiva principer på vilka den svenska lagstiftningen i förevarande
avseende är uppbyggd, har alltsedan år 1942 endast smärre avvikelser
gjorts, såsom beträffande Nobelstiftelsen, stiftelsen Dag Hammarskjölds
Minnesfond, norrlandsfonden samt malmfonden för forsknings- och
utvecklingsarbete.
I skrivelse den 20 april 1956, nr 186, anhöll riksdagen i enlighet med bevillningsutskottets
hemställan i betänkande nr 30, att Kungl. Maj :t ville låta
verkställa utredning om skattefrihet för stiftelser med huvudsakligt ändamål
att främja nordiskt samarbete och för riksdagen framlägga de förslag,
som kunde föranledas av utredningen. Detta spörsmål har därefter varit
1 öremål för utredning i olika etapper och har jämväl föranlett initiativ inom
Nordiska rådet. Till grund för den förevarande propositionen ligger en inom
■finansdepartementets rättsavdelning år 1962 upprättad promemoria angåifrågasatt
skattefrihet för stiftelser och föreningar med ändamål att
främja nordiskt samarbete.
Tiots de invändningar av principiell art som kan anföras mot eu utvidgning
av gällande bestämmelser om skattefrihet för stiftelser och föreningar,
tinner utskottet det nordiska samarbetet vara av sådan vikt att utskottet
är berett tillstyrka den föreslagna skattefriheten i enlighet med de riktlinjer
som uppdragits av departementschefen. Därvid anser utskottet sig ej
Bevillningsutskottets betänkande nr 2 år lf)63
5
heller ha anledning att rikta någon erinran mot den tekniska lösningen av
ifrågavarande spörsmål.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 6, antaga de vid propositionen fogade
förslagen till
1) lag om ändrad lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370);
2) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt; samt
3) förordning om ändrad lydelse av 33 § taxeringsförordningen
den 23 november 1956 (nr 623).
Stockholm den 7 februari 1963
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,
fröken Ranmark, herrar Stefanson, Gustaf Elofsson, Wärnberg, Yngve
Nilsson och Paul Jansson; samt
från andra kammaren: herrar Brandt, Allard*, Gustafson i Göteborg,
Kärrlander, Vigelsbo, Asp, Christenson i Malmö*, Andersson i Essvik, Björkman
och fru Kristensson*.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Stockholm 1963. Isauc Marcus Boktryckeri Aktiebolag 030100