Bevillningsutskottets betänkande nr 18 är 1963
1
Nr 18
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om ändrad lagstiftning angående stämpelavgifter.
(l:a avd.)
Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,
av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 519 av herr Lundström m. fl. och II: 631
av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte — med erinran
om 1945 och 1952 års riksdagars beslut — i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
att den av stämpelutredningen i betänkande SOU 1961: 37 föreslagna
nya lagstiftningen på stämpelområdet, innebärande teknisk samordning och
förenkling samt anpassning av avgifterna efter det ändrade penningvärdet,
måtte föreläggas innevarande års riksdag med de justeringar i enskilda
punkter som remissbehandlingen kan motivera»; samt
2) motionen II: 11 av herr Ekström i Iggesund m. fl., vari hemställts, »att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening ge till känna,
att den proposition som kommer att föreläggas riksdagen angående ändring
av gällande stämpelförordning måtte innehålla bestämmelser om befrielse
från stämpelavgift vid överlåtelse av fast egendom i de fall som i motionen
anförts».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna II: 11 och II: 631.
Förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften innehåller
bestämmelser om stämpel såväl å enskilda handlingar som å utgående
expeditioner från statsmyndigheter. Jämsides med stämpelförordningens
bestämmelser om expeditionsstämplar finns föreskrifter angående lösen för
expeditioner i förordningen den 7 december 1883 angående expeditionslösen,
vilken förutom avgiftsbestäminelser även upptar vissa regler om expeditionens
form och tillhandahållande.
Bihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 18
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 18 år 1963
Behovet av en omarbetning och modernisering av ovannämnda författningar
har upprepade gånger framhållits i riksdagen och annorstädes. Sedan
riksdagen i skrivelse år 1945 anhållit om en översyn beträffande expeditionsavgifterna,
upptogs frågan ånyo av riksdagens revisorer i berättelsen
över 1951 års granskning angående statsverket. I statsutskottets utlåtande
nr 145 år 1952 i anledning av berättelsen fann utskottet behovet av en utredning
i ämnet väl styrkt och hemställde att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte anhålla om en översyn av gällande regler för stämpelbeläggning
av de från statsmyndigheterna utgående expeditionerna ävensom
vissa därmed sammanhängande spörsmål. Riksdagen fattade beslut i överensstämmelse
med utskottets hemställan.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för finansdepartementet
den 5 juni 1953 justitierådet Nils Regner såsom särskild utredningsman
med uppdrag att verkställa översyn av lösen- och stämpelförordningarna.
1961 avgav utredningen sitt betänkande med titeln »Stämpel- och expeditionsavgifter»
(SOU 1961:37). Över betänkandet har efter remiss yttranden
avgivits av ett mycket stort antal myndigheter och organisationer.
I sitt år 1962 avgivna betänkande angående postverkets organisation (SOU
1962: 52) har 1956 års postutredning bl. a. föreslagit, att generalpoststyrelsens
uppgifter som central myndighet för stämpelväsendet skall överflyttas
till kontrollstyrelsen. Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling.
I de vid 1962 års riksdag väckta motionerna I: 341 och II: 417 hemställdes
om riksdagsskrivelse med begäran om förslag till 1962 års riksdag angående
justering av avgifterna i stämpelförordningen i anledning av den år 1961
avslutade utredningen angående översyn av lösen- och stämpelförordningarna.
Bevillningsutskottet avstyrkte i sitt av riksdagen godkända betänkande
nr 49 bifall till motionerna och anförde att utredningens betänkande
varit föremål för remissbehandling och att de inkomna remissvaren för det
dåvarande var föremål för beredning inom finansdepartementet. På grund
av materialets omfattning kunde emellertid proposition i ämnet, vilken i
vissa delar måste föregås av remiss till lagrådet, inte framläggas förrän
tidigast till 1963 års riksdag.
Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.
Till stöd för yrkandet i motionerna I: 519 och II: 631 erinrar motionärerna
om att utredningen angående översyn av lösen- och stämpelförordningarna
i sitt betänkande föreslagit en förenkling och modernisering av bestämmelserna.
Avgifterna, som delvis har varit oförändrade sedan 1920-
Bevillningsutskottets betänkande nr 18 dr 1963 3
talet eller ännu längre, har därvid anpassats efter penningvärdets förändringar.
De föreslagna justeringarna har av utredningen beräknats medföra
en stegring av statsverkets stämpeluppbörd om 16 milj. kronor för helt år
räknat. I årets statsverksproposition meddelar finansministern, att han anser
att stämpelutredningens förslag till ny lagstiftning på stämpelområdet
bör anstå i avvaktan på ett ställningstagande till det av postutredningen i
december 1962 framlagda förslaget, att generalpoststyrelsens uppgifter som
central myndighet för stämpelväsendet skulle överflyttas till kontrollstyrelsen.
Motionärerna kan inte finna det av finansministern anförda skälet
för ett nytt uppskov bärande.
I motionen II: 11 framhålles, att gällande lagstiftning inte upptar något
förbud mot bildande eller bibehållande av flera kommunala bostadsföretag
inom en och samma kommun. Självfallet kan det ur många synpunkter
vara fördelaktigt att kommunal bostadsproduktion och -förvaltning i en
kommun handhaves av ett enda företag. Man torde kunna hävda, att det i
allmänhet är mindre lämpligt, att kommunen medverkar till bildande av
flera olika företag. Med hänsyn till den oklarhet som synes råda beträffande
möjligheterna att undgå erläggande av lagfartsstämpel vid överföring av
den fasta egendomen till ett enda företag synes skäl föreligga att detta
spörsmål aktualiseras. Enligt uppgift hävdas från juristhåll, att lagfartsstämpel
icke behöver erläggas, eftersom det ena företaget kan överlåta den
fasta egendomen som gåva till det andra. Lagfartsstämpel utgår ej på gåvohandling.
Därest fastigheten är intecknad, kan man dock ifrågasätta, om
gåva verkligen föreligger. Särskilt är detta fallet om fastigheten är intecknad
till fulla värdet. Därest ett kommunalt bostadsföretag i samband med
omorganisation, även om det sker vederlagsfritt, överlåter sin fasta egendom
till ett annat sådant företag, torde man knappast kunna göra gällande,
att överlåtelsen har innebörd av gåva. Därest överlåtelsen likväl skulle godtagas
som gåva återstår dock ett annat problem i form av bestämmelserna
om gåvoskatt. Eventuellt skulle 38 § arvs- och gåvoskatteförordningen kunna
ges den tolkningen, att allmännyttiga bostadsföretag är befriade från
gåvoskatt. Enligt motionärernas mening är dock detta knappast troligt och
vidare tillägges att eventuell gåvobeskattning drabbar bostadsföretaget hårdare
än stämpelbeläggning för lagfart.
I yttranden över stämpelutredningens förslag har frågan om stämpelavgift
i ovan nämnda fall inte direkt berörts. Motsvarande problem vid förändring
av kommunal företagsform — från stiftelse till aktiebolag - - har
dock uppmärksammats av någon enstaka remissinstans.
4 Bevillningsutskottets betänkande nr 18 år 1963
Utskottet
Utskottet behandlar till en början yrkandet i de likalydande motionerna
1:519 och 11:631 om riksdagsskrivelse med begäran om förslag till årets
riksdag om ny lagstiftning på stämpelområdet i huvudsaklig överensstämmelse
med det av stämpelutredningen år 1961 framlagda förslaget i ämnet.
Chefen för finansdepartementet har i årets statsverksproposition (bilaga
1 s. 60) framhållit, att 1956 års postutredning i sitt i slutet av år 1962 avgivna
betänkande — SOU 1962:52 — föreslagit, att generalpoststyrelsens
uPPgifter som central myndighet för stämpelväsendet skall överflyttas till
kontrollstyrelsen. Till dess ställning tagits till denna fråga, vilket kan ske
först sedan remissbehandlingen av postutredningens betänkande avslutats,
bör enligt departementschefens mening frågan om ny lagstiftning på stämpelområdet
i anledning av stämpelutredningens förslag anstå.
Utskottet kan för sin del inte dela motionärernas uppfattning att ändrade
bestämmelser rörande stämpelavgifterna bör genomföras, innan slutlig
ställning tagits till postutredningens förslag. På grund härav och under
hänvisning till vad i årets statsverksproposition anförts anser sig utskottet
inte kunna tillstyrka bifall till de likalydande motionerna 1:519
och II: 631.
I detta sammanhang behandlar utskottet även yrkandet i motionen II: 11
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall ge till känna, att den proposition,
som kommer att föreläggas riksdagen angående ändring av gällande
stämpelförordning, måtte innehålla bestämmelser om befrielse från
stämpelavgift vid överlåtelse av fast egendom i samband med sammanslagning
av kommunala bostadsföretag.
Såsom motionärerna framhållit har stämpelutredningen i sitt betänkande
inte föreslagit ändrade bestämmelser rörande stämpelavgifter vid sådana
transaktioner som avses i motionen. Under remissbehandlingen av betänkandet
har emellertid motsvarande problem vid förändring av kommunal
företagsform från stiftelse till aktiebolag uppmärksammats. Med hänsyn
härtill torde det kunna förutsättas, att även det i motionen behandlade
spörsmålet kommer att beaktas vid utarbetandet av propositionen. Under
sådana förhållanden anser sig utskottet inte ha anledning att tillstyrka det
i motionen framställda skrivelseyrkandet. Med det anförda avstyrker utskottet
bifall till motionen 11:11.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 519 av herr Lundström
5
Bevillningsutskottets betänkande nr 18 år 1963
m. fl. och II: 631 av herr Ohlin m. fl. om ändrad lagstiftning
angående stämpelavgifter, ävensom
2) motionen II: 11 av herr Ekström i Iggesund m. fl. om
befrielse från stämpelavgift vid överlåtelse av fast egendom
i samband med sammanslagning av kommunala bostadsföretag,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 19 mars 1963
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,
Stefanson, Oscar Carlsson, Gustaf Elofsson, Wärnberg, Lundström,
Yngve Nilsson och Hellebladh; samt
från andra kammaren: herrar Allard, Gustafson i Göteborg, Kärrlander,
Vigelsbo, Engkvist, Asp, Christenson i Malmö, Andersson i Essvik,
Darlin och fru Kristensson.
Reservation
av herrar Stefanson, Lundström, Gustafson i Göteborg och Christenson
i Malmö, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna
I: 519 av herr Lundström m. fl. och II: 631 av herr Ohlin m. fl. —
ansett, att utskottet under punkten 1) bort hemställa,
att riksdagen, med bifall till nämnda motioner, måtte —
med erinran om 1945 och 1952 års riksdagars beslut — i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att den av stämpelutredningen
i betänkande SOU 1961: 37 föreslagna nya lagstiftningen
på stämpelområdet, innebärande teknisk samordning
och förenkling samt anpassning av avgifterna efter
det ändrade penningvärdet, måtte föreläggas innevarande
års riksdag med de justeringar i enskilda punkter som remissbehandlingen
kan motivera.