Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1963

1

Nr 23

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning huruvida
den kollektiva bespisningen uppfyller berättigade näringsfysiologiska
krav.

I eu inom andra kammaren väckt och till allmänna beredningsutskottet
hänvisad motion, II: 688, av herr Nilsson i Tvärålund hemställes, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att en undersökning snarast
genomföres, förslagsvis under ledning av statens institut för folkhälsan,
i syfte att klarlägga i vilken mån bespisning i framför allt skolor
och militärförläggningar samt vid sjukhus motsvarar berättigade näringsfysiologiska
krav på allsidig och hälsosam kost, samt att de åtgärder måtte
vidtagas som undersökningsresultatet ger anledning till.

I motionen anföres att den näringsfysiologiska forskningen klarlagt hur
människans föda bör vara sammansatt för att hälsotillståndet skall bli gott.
Samhället har även betydande ekonomiska intressen av att ohälsa ej förekommer.
Den svenska folkkosten fyller emellertid i allmänhet icke berättigade
näringsfysiologiska krav, och från sakkunnigt håll har förekommit
hård kritik av den allmänna bespisningsverksamheten. När det allmänna
ombesörjer bespisningen bör den tillhandahållna maten vara exemplarisk.
Folkets hälsotillstånd bör kunna förbättras, om den kollektiva bespisningen
sker i överensstämmelse med näringsfysiologiska forskningsresultat.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från medicinalstyrelsen,
skolöverstyrelsen, statens institut för folkhälsan och Målsmännens riksförbund.

Medicinalstyrelsen framhåller betydelsen av sunda kostvanor
för ett gott hälsotillstånd. Eu ingående granskning av kostfrågorna i samband
med olika former av bespisning är därför påkallad.

Styrelsen anför vidare bl. a.:

Medicinalstyrelsen är medveten om värdet av en sådan granskning även
på grund av egna erfarenheten. Dessa avser bland annat i universitetsstäderna
och vid statens institut för folkhälsan pågående näringsfysiologiska
undersökningar berörande såväl sjukhuskost som skol- och militärmåltider.
Även vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har sjukhuskosten blivit föremål
för en särskild undersökning. Inom avdelningen för mentalsjukhusens
ekonomiska förvaltning i medicinalstyrelsen har alltsedan år 1956 bedrivits
utredningar, vilka resulterat i kostplaner, vari åstadkommits såväl kvalitativa
som kvantitativa kostförbättringar. Dessa kostplaner är underkastade
Bihang till riksdagens protokoll 1963. 11 saml. Nr 23

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1963

en fortlöpande revision, och denna sker i samverkan med statens institut för
folkhälsan. Problemet har även uppmärksammats av Svenska landstingsförbundet,
som biträtt förslag om upprättande av en särskild arbetsgrupp för
sjukhusens utspisning.

För verkställande av ett utredningsuppdrag på förevarande område synes
statens institut för folkhälsan vara det lämpligaste organet, men detta förutsätter
att dess födoämneshygieniska avdelning erhåller i första hand personell
förstärkning. Medicinalstyrelsen räknar med att i så fall ett nära
samarbete rörande näringsfysiologiska frågor kan etableras mellan institutet
och medicinalstyrelsen på samma sätt som nu förekommer mellan
veterinärstyrelsen och medicinalstyrelsen i livsmedelshygieniska frågor.
Slutligen vill medicinalstyrelsen i förevarande sammanhang betona behovet
av ett samordnande organ för det speciella undersöknings- och utredningsområde
som representeras av den kollektiva bespisningen.

Styrelsen tillstyrker motionen.

Skolöverstyrelsen omnämner att till grund för skolmåltidsverksamheten
ligger anvisningar och råd utarbetade av styrelsen i samråd med
medicinalstyrelsen och institutet för folkhälsan. Dessa anvisningar som
sammanställes i broschyren »Kosthållet vid skolmåltider» och som omarbetas
successivt, innehåller bl. a. typmatsedlar. Kommunerna har full frihet
att anpassa måltiderna efter de lokala förhållandena, vilket bör ske med
sakkunnig hjälp av ekonomiföreståndare eller hushållslärare. Näringsnivån
i enlighet med typmatsedlarna bör dock bibehållas.

Årligen hålles kurser för skolmåltidspersonal med omkring 200 deltagare.

Senare år har styrelsen disponerat 10 000 kr. för arbetsstudier m. m. rörande
skolmåltidsverksamheten. Medlen har till stor del använts för C-vitaminbestämningar
på i storhushåll tillagade livsmedel. Undersökningarna,
som utförs vid folkhälsoinstitutet, kommer att slutföras under våren och
publiceras i »Aktuellt från skolöverstyrelsen».

Styrelsen erinrar vidare om att statsbidrag till anordnande av skolmåltider
för många kommuner icke kan utgå för annat än elever från annan
kommun. Statsbidraget utgör f. n. endast omkring 15 % av totalkostnaderna
för skolmåltider.

Skolmåltidsverksamheten är i stor utsträckning en kommunal angelägenhet,
varför styrelsens insats endast är rådgivande. Styrelsen har inte
något att invända mot utredning men erinrar om att det numera finns en
delegation för förplägnadsfrågor, där det sitter representanter för de statliga
verk under vilka kollektiv bespisning sorterar.

Institutet för folkhälsan framhåller, att institutet under årens
lopp granskat ett stort antal utspisningsstater för kollektiva bespisningar för
att söka fastställa huruvida utspisningen är i överensstämmelse med de
krav som man från näringsfysiologisk synpunkt bör kunna ställa. Tillgängliga
resurser har emellertid varit begränsade så att hittills egna systematiska
undersökningar icke kunnat bedrivas. Uppdragen har på senare tid ökat
särskilt i fråga om skolor.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 dr 1963 3

Institutet anför vidare:

Analyserna omfattar beräkning av den mängd kalorier, äggvita, fett, kolhydrater,
kalcium, fosfor, järn, A-vitamin, tiamin, riboflavin, niacin och
askorbinsyra, som varje elev dagligen erhåller vid skollunchen. Vidare sker
en fördelning av de olika näringsämnena på sju födoämnesgrupper: 1) grönsaker,
2) frukt och bär, 3) potatis och andra rotfrukter, 4) mjölk och ost,
5) kött, fisk och ägg, 6) bröd och andra spannmålsprodukter och 7) matfett.
Genom fördelningen underlättas de åtgärder, som måste vidtagas i fall,
där analysresultaten visar otillfredsställande förhållanden ur näringsfysiologisk
synpunkt.

Resultaten av de verkställda beräkningarna för skolbespisningar har i
vissa fall visat otillfredsställande och till och med alarmerande förhållanden.
Sålunda har det exempelvis förekommit, att eleverna under 2—30 dagar
av en trettiodagarsperiod ej fått tillräckliga mängder av kalorier äggvita,
fosfor, järn, A-vitamin, tiamin och askorbinsyra i förhållande till de anvisningar
för kosthållet vid skolmåltider, vilka utgivits av skolöverstyrelsen
i samråd med medicinalstyrelsen och statens institut för folkhälsan. Därjämte
kan nämnas, att fetthalten i många fall varit anmärkningsvärt högre
än vad institutet anser vara rekommendabelt. Institutet har emellertid hittills
icke haft möjlighet att analysera något större antal bespisningar, så
att en allsidig belysning av hithörande frågekomplex kunnat erhållas.

En väsentlig utvidgning av verksamheten är nödvändig, men härför erfordras
förstärkning av de personella resurserna och ökade lokalutrymmen.
Styrelsen avser att hos Kungl. Maj :t hemställa om medel härför. Kan undersökningsverksamheten
ökas tillgodoses motionens syftemål.

Målsmännens riksförbund yttrar sig främst om skolmåltidsverksamheten
och anser det vara ett oavvisligt krav att varje kollektiv bespisning
i allmän regi fyller måttet från näringsfysiologiska synpunkter.
Statens institut för folkhälsan bör ges möjligheter att genomföra en kontinuerlig
kontroll av skolmåltidernas näringsstandard. Koststaterna bör
dessutom vara näringsvärdesberäknade av institutet. Förbundet hänvisar
vidare till sitt yttrande till statsutskottet år 1953, vari anfördes att en institution
av centralt anställda konsulenter för skolmåltidsverksamheten,
som vid besök i respektive orter kunde ge råd och anvisningar, skulle vara
av stor betydelse.

Förbundet tillstyrker motionen.

Utskottet

Det av motionären upptagna spörsmålet om det näringsfysiologiska
värdet av den kost som tillhandahålles i den kollektiva bespisningen tilldrager
sig f. n. ett betydande intresse i den allmänna debatten. Särskilt gäller
detta i fråga om skolmåltiderna. Vid innevarande års riksdag har chefen
för ecklesiastikdepartementet nyligen besvarat en interpellation angående
bl. a. åtgärder för att säkerställa att skolmåltiderna får en utformning som
ger fullvärdig kost och goda kostvanor. Ecklesiastikministern hänvisade i

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1963

sitt svar till den verksamhet som bedrives av berörda statliga myndigheter
för att tillgodose de av interpellanten påtalade behoven. Den omedelbara
tillsynen över skolmåltiderna ankommer på respektive lokala skolstyrelser.
Skolöverstyrelsen har i särskilda anvisningar rekommenderat att tillsynen
överlåtes på en skolmåltidskoinmitté, i vilken bör ingå skolläkare eller skolsköterska.
Enligt vad utskottet erfarit lär denna rekommendation ha följts
i ett stort antal kommuner. Kommunerna tillhandahålles vidare anvisningar
om kosthållet vid skolmåltiderna, utarbetade av skolöverstyrelsen i samråd
med medicinalstyrelsen och tolkhälsoinstitutet. Dessa anvisningar omarbetas
successivt, t. ex. när näringsfvsiologiska skäl eller ändringar i varusortimentet
för storhushåll ger anledning därtill. Genom skolöverstyrelsen
pågår sedan flera år en omfattande utbildningsverksamhet för skolmåltidspersonal.
För lärarna vid denna verksamhet ordnas årligen instruktionskurser,
där aktuella problem såsom näringshygien- och tandvårdsfrågor behandlas.
Sedan några år företages arbetsstadier m. m. rörande skolmåltidsverksamheten,
för vilka studier redogörelser fortlöpande publiceras i skriften
»Aktuellt från skolöverstyrelsen».

Departementschefen anförde vidare bl. a. att han mot bakgrunden av den
aktiva rådgivnings-, utbildnings- och undersökningsverksamhet som myndigheterna
bedreve och med den tillit han hyste till kommunernas ansvar
för verksamheten icke fann påkallat med några särskilda åtgärder från departementschefens
sida i de av interpellanten angivna hänseendena.

Utskottet vill först framhålla att frågan hur kosten bör vara sammansatt
icke bör ses som ett isolerat problem för den kollektiva bespisningen utan
som ett spörsmål gällande folkkosten i dess helhet. Det kan i detta sammanhang
erinras om att utskottet vid 1959 års riksdag hade till behandling motioner
om utredning beträffande en på näringsproblemen inriktad forskning.
Utskottet (utlåtande nr 22/1959) framhöll bl. a. att näringsforskning
bedrevs på olika håll inom landet men underströk behovet av samordning
och tillstyrkte motionerna, vilka bifölls av riksdagen. Ärendet har överlämnats
till en kommitté, 1953 års lärarinneutbildningskommitté, för att tagas
i beaktande vid fullgörandet av dess uppdrag att verkställa utredning rörande
åtgärder för forskning och högre utbildning på näringslärans område
samt därmed sammanhängande spörsmål. Kommittén uppgives komma att
slutföra sitt arbete första halvåret 1963.

I diskussionen om skolmåltiderna har från olika håll hävdats bl. a. att
missförhållanden skulle förekomma till följd av att skolöverstyrelsens anvisningar
i vissa fall icke följes av kommunerna och att detta i sin tur skulle
bero på att statsbidragen vore otillräckliga.

Utskottet vill beträffande frågan om grunderna för statsbidrag, vilken
dock icke berörts i motionen, endast erinra om att detta spörsmål senast
behandlats vid 1961 och 1962 års riksdagar. I statsverkspropositionen till
1962 års riksdag anförde således chefen för ecklesiastikdepartementet bl. a.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1963 5

att här ifrågavarande statsbidrag icke syntes böra behandlas fristående från
det mera allmänna problem som sammanhängde med att inkomstutvecklingen
och det stigande skatteunderlaget i kommunerna medfört förskjutningar
på flera olika områden i kostnadsfördelningen mellan stat och kommun.
Frågor av denna art behandlades av 1958 års skatteutjänmingskommitté
och prövningen av frågan om ändrade grunder för statsbidrag till skolmåltider
borde anstå, tills dess den kunde insättas i ett större finanspolitiskt
sammanhang.

I sina av riksdagarna år 1961 och 1962 godkända utlåtanden angående
åttonde huvudtiteln avstyrkte statsutskottet i vad gällde anslagsyrkanden
motioner beträffande ifrågavarande anslagspost men uttalade, att det vore
av synnerlig vikt att frågan om kostnadsfördelningen mellan staten och
kommunerna beträffande skolmåltiderna utan dröjsmål bragtes till en
lösning. Enligt utskottets förslag har dessa uttalanden givits Kungl. Maj :t
till känna. Utskottet finner med anledning bl. a. härav icke anledning att
nu taga ställning i denna fråga.

Det är enligt utskottets mening eu angelägenhet av stor vikt för vårt
folkhushåll att olika förhållanden som rör vår kost och våra kostvanor
blir ingående kända. Forsknings- och undersökningsverksamheten på detta
område bör därför erhålla stöd och stimulans från det allmännas sida. Utskottet
förutsätter vidare alt det utredningsmaterial som kommer att framläggas
av den förenämnda utredningen om näringsforskning lägges till
grund för praktiska åtgärder. Det skulle också enligt utskottets mening
vara av värde om det genom folkhälsoinstitutet pågående arbetet med undersökningar
av kostförhållandena beträffande såväl skolmåltiderna som
den kollektiva bespisningen i övrigt kunde fullföljas och vidgas. Såvitt utskottet
med ledning bl. a. av institutets yttrande över motionen kunnat bedöma
kräves emellertid härför ökade resurser. Institutet har uttalat sin
avsikt att hos Kungl. Maj :t begära förstärkning av de personella resurserna
vid födoämneshygieniska avdelningens kostsektion ävensom medel för ytterligare
lokaler samt förklarat att det med motionen avsedda syftet skulle
kunna uppnås om institutet erhåller ökade resurser. Enligt vad utskottet
erfarit har en sådan framställning numera avgivits.

Utskottet vill slutligen något beröra vissa initiativ som tagits på senare
tid av statsmyndigheterna och kommunförbunden och som synes kunna
bli av betydelse för utvecklingen inom olika områden där kollektiv bespisning
förekommer. Sålunda har numera Landskommunernas förbund och
Stadsförbundet eu gemensam delegation för skolfrågor som bl. a. skall verka
för rationalisering av skolmåltidsverksamheten. Eu statlig samarbetsdelegation
för förplägnadsfrågor med anknytning till riksrevisionsverket har
inrättats av fångvårdsstyrelsen, arméintendenturförvaltningen, socialstyrelsen,
riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen. Vidare
föreligger ett principbeslut om tillsättande av en särskild kostdelegation

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1963

för bespisningen vid sjukhusen, vari skall ingå representanter för Landstingsförbundet,
folkhälsoinstitutet och medicinalstyrelsen samt ett antal
experter i övrigt. Det kan förutsättas att genom de nämnda organen de näringsfysiologiska
aspekterna på kosthållet blir väl beaktade och att delegationerna
verksamt skall kunna bidraga till att de rön som göres i forsknings-
och undersökningsarbetet kommer till praktisk tillämpning i bespisningsverksamheten.

Av vad ovan anförts torde framgå, att utskottet finner den i motionen berörda
frågan av stor vikt. Den ägnas emellertid f. n. avsevärd uppmärksamhet
och olika åtgärder har vidtagits eller planerats som synes ägnade att
verka i motionens syfte. Utskottet finner icke tillräckliga skäl föreligga att
nu föreslå något riksdagens initiativ i ämnet utan hemställer,

att motion II: 688 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 18 april 1963

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jonasson*, Hedström, Eric Gustaf
Peterson, Enarsson*, Hellebladh, Ernst Olsson, Bengt Gustafsson och Wallmark; från

andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Skoglösa, Jacobsson
i Sala*, Dickson*, fru Jäderberg*, herr Svensson i Kungälv, fru
Thunvall, herrar Nilsson i Bästekille, Keijer, Andersson i Billingsfors*,
Westberg och Larsson i Borrby.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM SS
112888