Nr 17—19 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 17 år 1963

I

Nr 17

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande
reklamens omfång och kostnader.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1: 464 av herr Tage Johansson och II: 560 av herr Carbell m. fl. hemställes,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en utredning om
reklamens omfång och kostnader med belysning av de problemställningar
inom reklamen som är väsentligast ur konsumentsynpunkt.

I motionerna anföres bl. a. att det föreligger ett behov av att vissa problem
inom reklamen blir närmare belysta. Det gäller bl. a. reklamens inflytande
på köpkraften, dess roll för konsumenterna, vilka krav man kan
ställa på reklamen, vilken effekt ett upphörande av reklamen skulle få
o. s. v. En utredning skulle kunna peka på de punkter, där forskning om
reklamens verkningar bör sättas in. Framför allt bör problemet granskas
ur konsumentsynpunkt.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion
II: 560.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från Statens konsumentråd,
statens pris- och kartellnämnd och Svenska försäljnings- och reklamförbundet.

Konsumentrådet finner det angeläget med en löpande insamling
av uppgifter om reklamkostnadernas omfattning. Arbetsmarknadsstyrelsens
prognosinstitut har uppskattat antalet i reklamen sysselsatta till 7 000
personer år 1960 och räknat med en ökning till 32 000 år 1980. Även om
vägande kritik kan riktas mot prognosen, ger uppgifterna dock antydan
om stark expansion. Reklamkostnadernas omfattning kan ha betydelse i
många sammanhang såsom för frågan om statens engagemang i reklamutbildningen
eller frågan om reklam i radio och TV. Uppläggningen av reklamstatistik
är förenad med intrikata definitionsmässiga och insamlingstekniska
problem och viss försöksverksamhet erfordras.

Beträffande reklamens verkningar är det särskilt angeläget att intresse
ägnas den enskilde konsumentens reaktion inför reklamen. Frågorna om
reklamens effekt är så komplicerade att det vore en fördel om en samtidig
och allsidig inventering av hela problemkomplexet kunde komma till stånd.

Rådet förordar en expertutredning med uppdrag

»a) att tillsammans med statistiska centralbyrån föranstalta om åtgär1
—Bihang till riksdagens protokoll 1963. 11 samt. Nr 17—19

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 17 år 1963

der för uppläggning av en löpande statistik över reklamkostnadernas omfattning
och fördelning samt

b) att utföra en samlad inventering av reklamens olika verkningar ur
samhällets och den enskilde konsumentens synpunkt samt att utföra de
utredningar som befinnes nödvändiga för att en sådan inventering skall
kunna genomföras.

Pris- och kartellnämnden framhåller, att motion med likartat
syfte väcktes vid 1958 års riksdag men avslogs av riksdagen. Nämnden
ställde sig i sitt yttrande över 1958 års motion tveksam och ansåg sig icke
kunna tillstyrka den. Bl. a. framhöll nämnden att ett kontinuerligt utrednings-
och upplysningsarbete påginge och att reklamproblemet vore föremål
för ständig uppmärksamhet såväl inom de statliga organ, som har att
svara för konsumentvaruforskning och konsumentupplysning, som inom
näringslivet och den ekonomiska forskningen. Nämnden ansåg, att det för
konsumenterna värdefullaste vore att arbetet på de inslagna vägarna fullföljdes
för effektivisering av lagstiftningen om illojal reklam, för förbättring
av konsumentvaruforskning och konsumentupplysning samt för fortsatt
självsanering inom näringslivet.

Några nya omständigheter anser nämnden icke ha tillkommit, som nu
gör en utredning mera motiverad än år 1958. Nämnden avstyrker därför
motionerna.

Försäljnings- och reklamförbundet säger sig alltid ha
ansett behov föreligga för forskning på reklamens område. Förbundet har
själv tagit initiativ till och stött sådan forskning. För närvarande pågår en
ny utredning om reklamens omfång och kostnader. Förbundet tillstyrker
emellertid en statlig utredning, ty det vore för svensk försäljning och reklam
en fördel med årliga översikter av reklamens kostnader.

Förbundet finner dock att motionärerna begränsat den föreslagna utredningen
allt för snävt. Man kan icke se frågan enbart ur konsumentens synvinkel.
Företagens och samhällets intressen måste tas med i bilden. Man
bör ej heller utgå från konsumentens behov, ty vilka behov skall man avse?
Är det behovet av att resa till subtropiska badorter? Behovet att ha sylvassa
klackar? Behovet att ha TV? Konsumenterna måste accepteras sådana de
är och med den efterfrågan som de har alldeles oberoende av hur denna
efterfrågan förhåller sig till någons uppfattning om deras behov.

Utskottet

Utskottet behandlade vid 1958 års riksdag en motion med väsentligen
samma yrkande som de nu föreliggande — tillsättande av en utredning
angående reklamens omfång och kostnader med särskild hänsyn till konsumenternas
intressen. I sitt utlåtande över motionen (nr 16/1958), som
fått en omfattande remissbehandling, hänvisade utskottet bl. a. till den
bevakning av reklamverksamheten som kontinuerligt ägde rum genom olika
statliga myndigheter och enskilda organ inom näringslivet samt den forsk -

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 17 år 1963 3

ning och undervisning på området som kommit till stånd. Utskottets ställningstagande
innebar vidare att den omvårdnad om konsumenternas intressen
som kommit till uttryck i lagstiftningen och i tillskapandet av särskilda
organ finge fullföljas även när det gällde frågor om reklamen. Det
vore önskvärt att vederbörande statliga organ erhölle ökade resurser för
att kunna ägna reklamspörsmålen uppmärksamhet, och det kunde ifrågasättas
om icke även den på enskilt initiativ bedrivna sanerings- och upplysningsverksamheten
förtjänade stöd i någon form från det allmänna.
Ämnets omfattning och art vore sådant att det snarare borde behandlas av
permanenta organ och av forskningen än av en statlig utredning. Utskottet
avstyrkte motionen, som avslogs av riksdagen.

Vad i det förenämnda utlåtandet nr 16/1958 anförts äger enligt utskottets
mening väsentligen fortfarande giltighet och utskottet får, i den mån
redogörelse för utlåtandet icke lämnats ovan, hänvisa till utlåtandet. Utskottet
vill härtill foga följande.

Såvitt utskottet kunnat bedöma har, sedan ärendet senast behandlades
i riksdagen, icke förekommit sådana nya omständigheter, som bör föranleda
ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida. Frågor om reklamen
ägnas fortlöpande uppmärksamhet. Enligt vad utskottet erfarit pågår
inom AB Tidningsstatistik en undersökning syftande till ett klarläggande
av reklamkostnaderna. Vidare göres inom Industriens utredningsinstitut
en undersökning av reklamens allmänna verkningar m. m. Det synes i
detta sammanhang också av intresse, att Kungl. Maj :t i proposition nr 96
till innevarande riksdag om vissa ändringar i taxeringsförordningen föreslagit
bl. a. att skyldighet skall stadgas att i självdeklaration lämna uppgift
om kostnader för annan reklam än annonsering.

Utskottet förutsätter att de myndigheter som har att kontinuerligt bevaka
konsumentintressena i sin verksamhet beaktar även frågor om reklamen
och därvid tillgodogör sig den ytterligare belysning av sådana frågor
som kan erbjudas genom åtgärder av ovan exemplifierad art.

Utskottet får under åberopande av det anförda hemställa,

att de likalydande motionerna I: 464 och II: 560 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 april 1963

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

HARALD J. SKOGLÖSA

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller*, Widén*, Jonasson, Hedström,
Eric Gustaf Peterson, Enarsson, Hellebladh, Ernst Olsson och Dahl*;

från andra kammaren: herrar Skoglösa, Jacobsson i Sala, Dickson,
fru Jäderberg, herr Svensson i Kungälv, fru Thunvall, herrar Nilsson i
Bästekille, Lundmark, Keijer, Larsson i Borrby och fru Hörnlund.

* Ej närvnrnndc vid utlåtandets justering. ;

1 * — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 11 sand. Nr 17—19