Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 14 år 1963

7

Nr 14

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning rörande
mikrofilmningens användning inom svenskt arkivoch
biblioteksväsen.

I en inom andra kammaren väckt motion II: 354 av herr Regnéll hemställes,
att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj :t anhålla att mikrofilmningens
användning inom svenskt arkiv- och biblioteksväsen blir föremål
för utredning.

I motionen erinras om det förslag som särskilda sakkunniga framlagt om
mikrofilmens användning (SOU 1951:36), vilket förslag emellertid endast
i begränsad omfattning kommit till genomförande. Nya omständigheter
har numera tillkommit, som ökar angelägenhetsgraden av mikrofilmning.
En sådan omständighet är det starkt växande intresset för släkt- och
hembygdsforskning, som medfört en mycket betydande ökning av arkivaliernas
användning med åtföljande förslitning av dem. Under senare år
har dessutom betydande framsteg gjorts i fråga om den tekniska apparaturen.

I motionen omnämnes vissa omfattande mikrofilmningar, som utförts
och som borde vidare bearbetas, t. ex. den mikrofilmning av arkivalier som
utförts på uppdrag av The genealogical society of the church of Jesus
Christ of latter days saints (mormonerna). Riksarkivet har som gåva fått
positiva kopior, och det synes rimligt att dianegativa kopior utföres, vilka
kan ställas till förfogande som arbetsexemplar för lands- och länsarkiven.
Mikrofilmningen har vidare betydelse för magasineringen i arkiv och bibliotek
av utrymmesskäl och när det gäller planläggningen för skydd vid
krigsfara och i krig.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från riksarkivet och riksbibliotekarien.

Riksarkivet anför att det i motionen omnämnda sakkunnigförslaget var
tämligen kostnadskrävande och att det icke föranlett åtgärder från statsmakternas
sida men däremot delvis kunnat förverkligas genom institutionernas
egna åtgärder. Exempel härpå anföres. Ännu återstår dock mycket
att göra, men fördenskull erfordras icke någon ny utredning utan ekonomiska
resurser, varvid anslag bör begäras petitavägen.

Riksarkivet bekräftar uppgiften i motionen att intresset för släkt- och
hembygdsforskning är starkt växande, vilket medfört en betydande ökning
i antalet framtagningar av volymer, särskilt tillhörande kyrkoarkiven.
Detta har avsevärt ökat förslitningen av dessa omistliga arkivhandlingar.

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr li år 1963

Riksarkivet har redan prövat frågan att använda arkivfilm i stället för arkivhandlingar
vid forskning i landsarkiven men funnit att just släktforskning
är särskilt illa ägnad att utföras med hjälp av filmkopior. Som exempel på
svårigheterna nämnes, att till och med vid en begränsad släktforskning, omspännande
blott 100 år, filmbyte kan behöva ske 130 gånger. Härigenom
försvåras och försenas forskarens arbete, vartill kommer att filmen skulle
utsättas för mycket stark nötning och repning. En allmän övergång i landsarkiven
till släktforskning med hjälp av arkivfilm skulle förorsaka anskaffningskostnader
för film och apparatur på inemot två miljoner kronor. En
sådan åtgärd har riksarkivet icke ansett genomförbar.

Det i motionen omnämnda diapositiva exemplaret av de för mormonerna
utförda filmerna har sitt värde framför allt som en säkerhetskopia. Från
denna har dianegativa kopior kunnat göras, vilket också är lämpligt i sådana
fall där kyrkobok blivit så starkt försliten att den ej längre bör utlämnas
till allmänheten. Det lämpligaste torde då vara att från moderfilmen
framställa förstoringar som kan direkt läsas av forskaren.

Problemet är framför allt ett konserveringsspörsmål, men för konserveringsverksamheten
erfordras personal, som f. n. saknas.

Riksarkivet anser, att de av motionären framförda synpunkterna för arkivväsendets
del icke kan anses motivera ny utredning rörande mikrofilmens
användning. Ej heller synes den tekniska utvecklingen utgöra skäl
härför. Riksarkivet, som noga följer utvecklingen inom området för fotografisk
reproduktion, känner icke några tekniska nyheter som skulle kunna
motivera ny utredning.

Riksbibliotekarien anför att mikrofilmningen för forskningsbiblioteken
redan spelar en högst betydelsefull roll, och samtliga större forskningsbibliotek
har efter hand utrustat sina fotografiska servicedetaljer med apparatur
för mikrofilmning. Där filmas sådant material som icke rimligen kan
komma i fråga för utlåning i original. Genom mikrofilmning reduceras
dessutom slitaget på ömtåligt material och man erhåller dubblering av
unikt eller sällsynt material. Genom filmkopior kan man vidare komplettera
luckor i vissa biblioteks samlingar. En noggrann inventering av dessa behov
i nära samarbete mellan de stora biblioteken är önskvärd och kan organiseras
av riksbibliotekarien om nödiga medel ställs till förfogande.

Den del av mikrofilmningsverksamheten som hittills bedrivits i största
utsträckning är tidningsfilmningen, men även på detta område återstår
mycket att göra. Tidningsfilmningen har främst bedrivits av ett enskilt företag.
Forskningsbiblioteken har emellertid icke ekonomiskt kunnat gå i
land med att inköpa alla de filmkopior, som kan erhållas. För att sådana
tidningar som nedlagts skall bli filmade torde krävas att kungl. biblioteket
gör beställning och får medel att inköpa positiva kopior för sig och de tre
universitetsbiblioteken.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 14 år 1963

9

Utskottet

Motionären hemställer om en utredning beträffande mikrofilmningens
användning inom svenskt arkiv- och biblioteksväsen.

Användning av mikrofilmning synes vara av stor betydelse för olika ändamål
inom vårt arkiv- och biblioteksväsen. Motionären har särskilt omnämnt
bl. a. filmningens värde för släkt- och hembygdsforskning, för lösandet
av berörda institutioners magasineringsproblem och för åstadkommande
av katastrofskydd vid krig och krigsfara. Som ytterligare exempel
på områden, där mikrofilmningen synes ha en viktig uppgift kan nämnas
tidningsfilmningen — av värde bl. a. för arkivering av tidningar som nedlagts
— samt arbetet med att fylla luckor i vissa biblioteks samlingar.

Utskottet anser sålunda det i motionen upptagna spörsmålet värt stort
beaktande. Av vad de i ärendet hörda centrala myndigheterna, riksarkivarien
och riksbibliotekarien, anfört, framgår emellertid att behov av en särskild
utredning i ämnet nu icke kan anses föreligga. De undersökningar
som kan vara påkallade i vissa frågor — t. ex. den av riksbibliotekarien omnämnda
inventeringen av luckor i bibliotekens samlingar, som bör fyllas,
och av behovet av statens medverkan till tidningsfilmningen — synes de
hörda myndigheterna beredda att själva ombesörja i mån av tillgängliga
resurser. Såvitt utskottet kunnat finna är det sålunda anslagsfrågor som
här kommer i förgrunden. Myndigheterna har också själva framhållit detta,
och utskottet förutsätter att olika spörsmål på området i samband med
myndigheternas anslagsäskanden kommer att underställas statsmakternas
prövning. Det må i detta sammanhang erinras om att för riksarkivets del
beslut föreligger om nybyggnad. Sannolikt torde vid realiserandet av detta
beslut även frågor som rör mikrofilmningen komma att beaktas.

Utskottet får under åberopande av vad ovan anförts hemställa,

att motion II: 354 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 19 mars 1963

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Schött*, Sörlin, Jonasson, Eric Gustaf
Peterson, Hellebladh och Wallmark;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Skoglösa,
Hamrin i Jönköping, Dickson, fru Jäderberg, herrar Svensson i Ivungälv,
Haglund, Westberg*, Edlund, fröken Anderson i Lerum*, herrar Svanberg
och Magnusson i Nennesholm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630443