Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1963
9
Nr 10
Utlåtande i anledning av väckta motioner om laglig reparationsplikt
beträffande flerfamiljshus.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1: 60 av herrar Adolfsson och Lager samt 11: 74- av herr Nilsson i Gävle och
fru Ryding föreslås, att riksdagen måtte uttala sig för att ägare av flerfamilj
shyreshus ålägges reparationsplikt i enlighet med vad i motionerna anförts
och till Kungl. Maj :t hemställa om utarbetandet av förslag i överensstämmelse
härmed.
I motionerna framhålles, att en betydande del av bostadsbeståndet alltjämt
befinner sig i enskild ägo och att frågan, hur denna egendom skötes och
underhålles, inte kan betraktas som fastighetsägarnas privatsak. Det är ett
samhällsintresse att fastigheterna inte nedslits i förtid på grund av bristande
underhåll, men tyvärr förhåller det sig i stor utsträckning så, att lägenheterna
förblir utan tillbörligt underhåll. I en år 1959 väckt motion påtalades förhållandet,
men denna motion avvisades med hänvisning till bestämmelserna
i hyresregleringslagen och till en mellan fastighetsägarnas organisation och
Hyresgästernas riksförbund ingången överenskommelse om ökad reparation.
Hyresregleringslagen har emellertid nu upphört att gälla på en rad platser
och det ingångna avtalet har ej visat sig effektivt. Det effektivaste är därför
att en reparationsplikt lagfästes.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 74.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från bostadsstyrelsen,
statens hyresråd, Sveriges fastighetsägareförbund, Hyresgästernas riksförbund
och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO).
Bostadsstyrelsen hänvisar till de bestämmelser som gäller enligt allmänna
hyreslagen och lagen om hyresreglering. Styrelsen anför vidare, att det skulle
innebära en väsentlig förbättring om innehållet i reparationsplikten kunde
angivas mera detaljerat men att det skulle vara svårt att formulera de lämpliga
normerna och, om man kunde göra det, svårt att infoga dem i deras
rätta sammanhang. Rätta platsen torde vara som klausul i hyresavtalen.
Två utredningar, hyresregleringskommittén (SOU 1954: 34) och hyreslagskommittén
(SOU 1961: 47) har under senare år haft frågan uppe utan att
komma fram till positivt resultat. Motionärerna har ej heller anvisat någon
framkomlig väg.
Statens hyresråd hänvisar likaledes till att hyreslagskommittén diskuterat
problemet men icke ansett sig böra framlägga något förslag. Rådet erinrar
vidare om att överenskommelsen mellan riksorganisationerna på hyresmarknaden
förlängts. Erfarenheterna av överenskommelsen torde hittills ha varit
relativt gynnsamma och rådet anser det finnas anledning antaga, att frågan
10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1963
om tillbörligt underhåll i de flesta fall kan lösas genom organisationernas
medverkan. Rådet avstyrker motionerna.
Fastighetsaägareförbundet hänvisar likaledes till gällande bestämmelser
och till att hyreslagskommittén ej funnit anledning föreslå lagändring. Vidare
förklarar förbundet att den ingångna överenskommelsen med hyresgästorganisationen
fungerat tillfredsställande. I den mån hyresregleringen avvecklas
kommer dessutom konkurrensen att medföra att frågan om tvångsåtgärder
får en alltmer undanskymd plats. Förbundet avstyrker motionerna.
Hgresgästernas riksförbund hänvisar också till gällande bestämmelser och
den ingångna överenskommelsen och anser att en förbättring av lägenhetsunderhållet
uppnåtts, även om man alltjämt kan påträffa fastigheter, i vilka
underhållet är otillfredsställande. Förbundet anser det lämpligast, att ytterligare
erfarenheter av partsöverenskommelsen vinnes, innan ytterligare åtgärder
vidtages.
SABO framhåller, att motionerna berör ett område som ligger utanför dess.
erfarenhetsfält, varför SABO saknar påtagligt underlag för ett ställningstagande.
Utskottet
Utskottet behandlade vid 1959 års riksdag en motion, i vilken yrkades utredning
av frågan om införande av lagligt reparationstvång för innehavare
av flerfamiljshus. I utlåtande (nr 18/1959) över motionen avstyrkte utskottet
motionen under hänvisning bl. a. till att det lagliga skyddet för hyresgästs
rätt till reparationer förstärkts genom avtal mellan berörda parter
och till att lagstiftningen på hyresområdet vore under prövning. Riksdagen
avslog motionen.
Frågan om förhyrd lägenhets skick har diskuterats inom hyreslagskommittén
som emellertid icke funnit anledning att i sitt betänkande (SOU 1961:
47) framlägga något reformförslag i ämnet. I de av utskottet införskaffade
remissyttrandena över motionerna avstyrkes dessa samstämmigt med hänvisning
huvudsakligen till att frågor om lägenheternas underhåll som icke vore
reglerade i lag lämpligen borde lösas genom förhandlingar och avtal mellan
parternas organisationer. Utskottet vill särskilt framhålla vad Hyresgästernas
riksförbund anfört om att ytterligare erfarenheter av nu gällande partsöverenskommelse
borde avvaktas innan åtgärder av annan art vidtages.
Utskottet får för egen del under hänvisning till det ovan anförda hemställa,
att de likalydande motionerna 1: 60 och II: 74 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 6 mars 1963
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1963 II
Närvarande:
från första kammaren: herrar Schött, Sörlin, Jonasson, Hedström, Eric
Gustaf Peterson, Enarsson, Hellebladh, Ernst Olsson, Tage Johansson och
fru Hamrin-Thorell;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i
Sala, Hamrin i Jönköping, Dickson,* fru Jäderberg, herrar Svensson i Kungälv,
Carlsson i Huskvarna, Lundmark, fru Gunne, herrar Andersson i Billingsfors,
* Larsson i Borrby* och Magnusson i Nennesholm.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 03038/V