Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 3b år 1963
1
Nr 34
Utlåtande i anledning av väckta motioner om förbättring av personalvården
och de psykohygieniska betingelserna inom
arbetslivet samt om förbättring av personalvården inom
den statliga verksamheten.
I de likalydande till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 561 av herr Bengtson m. fl. och II: 685 av herr Hedlund m. fl. hemställes,
att riksdagen med tillkännagivande att ökade resurser bör ställas till den
arbetsvetenskapliga forskningens förfogande måtte
1. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag rörande
dels frågan om försöksverksamhet vid vissa enheter inom den statliga
sektorn avseende överförande av arbetsvetenskapliga forskningsresultat i
praktisk tillämpning i syfte att därigenom förbättra personalvård och psykohygieniska
betingelser inom arbetslivet,
dels frågan om upplysnings- och rådgivningsverksamhet, likaledes i syfte
att förbättra personalvård och psykohygieniska betingelser inom arbetslivet,
samt
2. beakta vad i motionerna i övrigt anförts.
I den likaledes till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen
II: 691 av herr Wahrendorff m. fl. hemställes, att riksdagen, i syfte att få
till stånd en bättre personalvård och främja trivsel och arbetsanpassning
för ett psykiskt arbetsskydd inom den statliga verksamheten, i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla
a) att frågan om kurser i arbetsledning och personalvård för personal
i arbetsledande ställning skyndsamt prövas,
b) att frågan om allmän aktivisering och upplysning på personalvårdsområdet
inom den statliga verksamheten likaledes skyndsamt prövas,
c) att i samband med prövning av den personella förstärkning som kan
föranledas av ovanstående yrkanden även frågan om personalvårdsorganisationens
uppbyggnad inom den statliga verksamheten prövas, samt
d) att de förslag som föranledes av ovanstående yrkanden snarast måtte
föreläggas riksdagen.
Utskottet har upptagit motionerna till samtidig behandling.
I motionerna 1:561 och 11:685 framhållcs, alt arbetslivet medför avsevärda
och ibland hälsovådliga psykiska påfrestningar. Arbetsförhållandena
bör emellertid vaTa förenliga icke blott med den arbetandes kroppsliga utan
även med hans psykiska hälsa. Man bör därför verka för en psykohygienisk
sanering av arbetslivet, vilket måste vara en humanitärt och ekonomiskt
gynnsam investering. En sådan sanering innebär »rätt man på rätt plats»,
anpassning av arbetsuppgifter och arbetsmiljö till individens totala för1
—Bihang till riksdagens protokoll 1963. 11 sand. Nr 3b
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1963
måga och behov samt en konstruktiv personalvård. Det krävs en god yrkesvägledning
och anlagsundersökningar samt arbetsanalyser. Den arbetsvetenskapliga
forskningen bör ha till uppgift utformning av yrkesutbildningen
så, att förmågan att utföra arbetet på bästa sätt blir så välutvecklad
som möjligt, lämpligaste introduktion och inkörning i nya arbetsuppgifter,
studier av olycksfallsrisker och deras sammanhang med tekniska, fysiologiska
och psykiska faktorer, gruppdynamiken på arbetsplatsen, arbetsledning
och personaladministration, automationens, den kontinuerliga driftens
och ackordsarbetets medicinska och psykologiska problem, motivationsforskning,
forskning rörande den fysikaliska arbetsmiljön, utformning
av maskiner och verktyg på det fysiologiskt och psykologiskt riktiga sättet,
forskning kring problemet monotoni, trötthetsforskningen med sina många
problem om vilopausernas längd, antal, placering och utformning i olika
arbeten, personalvårdens många olika aspekter. Denna forskning har emellertid
otillräckliga resurser. Motionärerna förordar att en försöksverksamhet
igångsättes och då lämpligen inom den statliga sektorn. Dessutom bör
rådgivnings- och upplysningsverksamheten intensifieras och frågan om
hur en sådan verksamhet bör utformas och organiseras bör utredas varvid
man bör pröva om inte arbetarskyddsstyrelsen i samarbete med PA-rådet
och arbetsmarknadens parter bäst lämpar sig för uppgiften.
I motion II: 691 anföres att god personalvård och goda psykiska betingelser
på arbetsplatsen är lika angelägna som goda arbetsbetingelser i fysiskt
avseende. Häri brister det dock på åtskilliga håll, och staten ligger klart efter
i utvecklingen. Företagsnämnderna för en tynande tillvaro på många håll.
För att nå bättre förhållanden erfordras utbildning av arbetsledarpersonalen
samt rådgivnings- och upplysningsverksamhet på arbetsplatserna. Företagsnämnderna
är härvid ett av de viktigaste medlen, men det kräves också
ökat antal personal- och personalvårdskonsulenter. Frågan om den lämpligaste
personalorganisationen bör även överses.
Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna
II: 685 och II: 691.
Utskottet har inhämtat yttrande från medicinalstyrelsen och arbetarskyddsstyrelsen
över motionerna 1:561 och 11:685 samt berett PA-rådet,
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Landsorganisationen (LO),
Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Statstjänstemännens
riksförbund (SR) att inkomma med yttrande över motion II: 691. TCO har
ej begagnat sig härav.
Medicinalstyrelsen anför att inom vissa större privata företag
en mycket aktiv personalvård bedrives men att inom den statliga sektorn
ännu icke i tillräckligt hög grad beaktats nödvändigheten av förbättrad
personalvård och bättre psykohygieniska betingelser. Den stora omsättningen
av personal hos vissa statliga förvaltningar talar för riktigheten av
denna uppfattning.
Styrelsen tillstyrker utredning.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ,''H år 19611
3
Arbetarskyddsstyrelsen anför:
Det torde knappast råda delade meningar om att arbetslivet genom specialisering,
rationalisering och automatisering medför avsevärda och ofta
hälsovådliga psykiska påfrestningar för många människor.
Det är väl även en allmän uppfattning, att det inom de olika arbetsområdena
bör vidtagas åtgärder för en bättre anpassning av arbetsuppgifter
och arbetsmiljö till individens fysiska och psykiska förmåga samt att denna
arbetslivets anpassning till individen bör grundas på bl. a. arbetsvetenskaplig
forskning.
Sådan forskning pågår också såväl utomlands som i Sverige. Den svenska
forskningen på detta område bedrives genom arbetsmarknadens huvudorganisationer,
i Personaladministrativa rådet, vid universitet och andra
forskningsanstalter, ävensom av enskilda forskare med hjälp av anslag
från skilda håll. Arbetarskyddsstyrelsen, som även är representerad i Personaladministrativa
rådet, följer med största intresse denna forskning. I
den subkommitté för yrkesforskning, som finnes inom statens medicinska
forskningsråd och i vilken även ingå företrädare för statens tekniska forskningsråd
och för jordbruksforskningsrådet är arbetarskyddsstyrelsens överläkare
sekreterare. Denna subkommitté samlar data om pågående sådan
forskning samt kommer att lämna förslag till främjande av densamma.
Kommittén väntas under våren framlägga ett betänkande över sin utredning.
Styrelsen avvaktar även med intresse resultatet av 1962 års arbetspsykologiska
utredning rörande de psykotekniska institutens ställning och framtida
verksamhet.
Då det gäller frågan om en försöksverksamhet vid vissa enheter inom den
statliga sektorn genom överförande av arbetsvetenskapliga forskningsresultat
i praktisk tillämpning, vill styrelsen framhålla, att om sådan försöksverksamhet
skall komma till stånd, detta bör ske i samarbete med Personaladministrativa
rådet vid eu sektion inom ett av de affärsdrivande verken,
där en välorganiserad personalavdelning med personalchef och/eller
personalkonsulent redan finnes.
I fråga om upplysnings- och rådgivningsverksamhet i syfte att förbättra
personalvård och psykohygieniska betingelser inom arbetslivet bedrives sådan
verksamhet dels genom arbetsmarknadens organisationer och dels i
viss utsträckning genom arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen.
Styrelsen avser att genom socialinspektörerna verkställa en undersökning
rörande sociala anordningar och förhållanden vid arbetsställen med mer än
etthundra anställda. Vid de konferenser med arbetsgivare och personalfunktionärer,
som föranledas av undersökningen, komma bl. a. olika personalvårdsfrågor
att diskuteras för att söka stimulera företagsledningen
till allt större insatser på personalvårdens område.
Styrelsen är emellertid medveten om att den av styrelsen och yrkesinspektionen
bedrivna verksamheten på här ifrågavarande område icke kan
fullföljas i önskvärd utsträckning på grund av de begränsade personalresurserna.
Sålunda finnes inom verket ingen befattningshavare med teoretisk
psykologisk utbildning. Med anledning härav har styrelsen uttalat sig
i en skrivelse till psykologutredningen den 2 november 1953 om vikten av
att arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen skulle ha tillgång till
psykologiskt utbildad arbetskraft med stor praktisk erfarenhet inom de
verksamhetsområden, som styrelsen företräder. I sitt yttrande av den 24
1* Bihang till riksdagens protokoll 196,‘t. 11 sand. Nr .74
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr tU år 196it
januari 1956 till Kungl. Maj :t över arbetarskyddsutredningens betänkande,
i vilket frågan om en fackpsykolog icke berördes, underströk styrelsen ånyo
angelägenheten av att styrelsen skulle ha tillgång till psykologisk expertis.
Vidare har styrelsen i skrivelse den 7 mars 1957 med förslag till användning
av den i styrelsens avlöningsstat upptagna delposten »Ersättningar till
experter och sakkunniga» betonat angelägenheten av att till sig få knyta
en expert med psykologisk utbildning. Dessa framställningar och uttalanden
ha dock icke föranlett någon åtgärd från anslagsbeviljande myndigheter.
Motionärerna framhålla arbetarskyddslagstiftningens betydelse för minskandet
av olycksfall och yrkesskador samt arbetstidslagstiftningens värde
för minskandet av den fysiska belastningen.
Styrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att den säkerhet och sundhet,
som efterlevnaden av arbetarskyddslagstiftningen skapar, icke endast
har betydelse för arbetstagarnas fysiska hälsa utan även för deras trivsel och
psykiska hälsa.
Om statsmakterna anse, att en utvidgning av arbetarskyddsverkets arbetsuppgifter
i enlighet med de av motionärerna uppdragna linjerna bör
komma till stånd, finner styrelsen en förstärkning av personalen med bl. a.
psykologisk expertis vara nödvändig.
Styrelsen tillstyrker att ökade resurser ställes till förfogande och att eu
samordning av forskningsarbetet åstadkommes.
PA-rådet anför:
Arbetsmarknadens huvudorganisationer, som är den naturliga remissinstansen
i frågor rörande arbetslivet, är som bekant företrädda i PA-rådet,
vilket innebär att rådet som sådant normalt icke anser sig böra avge yttranden
av detta slag.
De frågor, som upptagits i ovannämnda motion, ligger emellertid så helt
inom det område, där PA-rådet verkar, att vi, utan att ta ställning till motionärernas
förslag, anser det väsentligt att lämna vissa informationer om
PA-rådets aktivitet. Detta har ansetts särskilt angeläget eftersom PA-rådet
inte bara nämnes som en eventuellt lämplig instans att medverka i den upplysningsverksamhet,
som förordas, utan dessutom vissa synpunkter, som
framförts i motionen, ger vid handen att motionärerna inte är förtrogna
med den verksamhet, som under snart tio år bedrivits inom PA-rådet.
Rådets uppgifter är att främja arbetsvetenskaplig forskning samt genom
information och konsultation verka för en praktisk tillämpning av vetenskapens
rön.
Avslutningsvis vill vi citera vårt eget yttrande till Allmänna Beredningsutskottet
av den 12 mars 1962 över en motion om arbetsvetenskaplig forskning,
där det anges »att det icke enbart är den arbetsvetenskapliga forskningen,
som är i behov av personella och ekonomiska resurser. Lika angeläget
anser vi det vara att de lärosäten, från vilka statsförvaltningen och
näringslivet rekryterar den personal, som i framtiden kommer att intaga
ledande befattningar inom respektive verksamheter, ges en möjlighet att
bedriva en gedigen och kontinuerlig undervisning på det arbetsvetenskapliga
området».
Vad som framhållits ovan får icke tolkas som att de resurser, som för närvarande
står till förfogande, tillnärmelsevis skulle svara mot det behov av
ytterligare forskning, information och konsultation, som är för handen.
LO hänvisar i sitt yttrande till ett yttrande av Statstjänarkartellen. Däri
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1963 5
beröres bl. a. tidigare vidtagna åtgärder. Kompetensutredningen framlade
år 1954 vissa förslag om slopande av krav på formell kompetens och år 1957
förslag om införande av kanslistutbildning, överenskommelse om företagsnämnder
ingicks år 1958, personalutbildningsberedningen tillsattes år 1961
och kanslistutbildningsnämnden samma år.
Avtalsmässigt ligger den statliga sidan icke efter, men det är uppenbart
att företagsnämnderna arbetar olika effektivt, vilket mest beror på bristande
företagsamhet.
Kartellen anför vidare att huvuddelen av de påpekanden som göres i motionen
återfinnes i direktiven för personalutbildningsberedningen. Beredningen
har föreslagit en rad åtgärder, vilka också genomförts. Andra problem
såsom arbetsledarutbildning och introduktionskurser har diskuterats.
Kartellen anser, att i den mån personalutbildningsberedningens synpunkter
genomföres, kommer motionärernas krav beträffande utbildning och personalvård
att bli tillgodosedda, varför någon riksdagsskrivelse icke är behövlig.
SACO hänvisar likaledes till personalutbildningsberedningen och anser
att för undvikande av splittring ytterligare utredning icke bör göras. Beträffande
aktivisering och upplysning inom personalvårdsområdet ligger
detta i stor utsträckning på personalorganisationerna.
SACO avstyrker motionen.
S R redogör för vad som åtgjorts vid postverket och statens järnvägar
samt försvaret. Eftersom personalorganisationen vid posten endast verkat
en kort tid kan SR icke yttra sig om dess lämplighet. Organisationen vid
SJ överensstämmer i stort med postens.
För försvarets del anför SR att personalvården för de värnpliktiga städse
omhuldats av statsmakterna men för de anställda är mindre tillfredsställande.
SR framhåller emellertid såsom angeläget att centrala direktiv icke lämnas
i sådan form att personalvården på alla håll inom den statliga sektorn
skulle lösas på ett och samma sätt. De olika myndigheterna måste i stor utsträckning
ha fria händer.
SR tillstyrker motionen.
Utskottet
I motionerna I: 561 och II: 685 föreslås utredning av dels frågan om försöksverksamhet
vid enheter inom den statliga sektorn avseende att överföra
arbetsvetenskapliga forskningsresultat i praktisk tillämpning för att
erhålla förbättrad personalvård och förbättrade psykohygieniska bctingel
-
6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 3å år 1963
ser inom arbetslivet och dels frågan om upplysnings- och rådgivningsverksamhet
i samma syfte. 1 motion II: 691 föreslås en rad åtgärder i syfte att
få till stånd en bättre personalvård inom den statliga verksamheten.
I motionerna 1:561 och 11:685 understrykes vikten av den arbetsvetenskapliga
forskningen och av att denna forskning får goda resurser till sitt
förfogande. Utskottet har vid olika tillfällen behandlat spörsmål om den
arbetsvetenskapliga forskningen — senast i sina utlåtanden nr 24/1961
samt nr 24/1962 och nr 55/1962. Utskottet har härvid redovisat för och hänvisat
till den verksamhet inom den arbetsvetenskapliga forskningen som
bedrives av Personaladministrativa rådet och av de statliga forskningsråden
samt till strävandena att åstadkomma samordning inom forskningen. I sitt
törenämnda utlåtande nr 24/1962 erinrade utskottet bl. a. om en inom medicinska
forskningsrådet nytillkommen kommitté, »subkommittén för medicinsk
yrkesforskning», med uppgift bl. a. att skaffa en överblick över den
arbetsmedicinska forskningen och forskningsbehovet. Innebörden av utskottets
uttalanden i övrigt i nämnda utlåtande var att det vore av väsentligt
intresse att Personaladministrativa rådet fortsatte sin verksamhet och
att forskningen och samordningsarbetet finge ökade resurser.
Utskottet finner icke anledning frångå sin tidigare uttalade och av riksdagen
godkända uppfattning och får med anledning av vad i motionerna
uttalats framhålla, att det får förutsättas att även de psykohygieniska aspekter
på förhållandena i arbetslivet som givits en särskilt framträdande plats
i motionerna uppmärksammas av den ovannämnda subkommittén inom
medicinska forskningsrådet och de övriga organ som är verksamma på
området.
Motionärerna har som nämnts föreslagit utredning om viss försöksverksamhet
inom den statliga sektorn för överförande i praktiken av arbetsvetenskapliga
forskningsresultat. Motionerna anknyter härigenom till det i
motion II: 691 framförda yrkandet om prövning av frågor om åtgärder för
lörbättrad personalvård inom den statliga verksamheten. Utskottet vill i
fråga om den statliga personalvården anföra följande.
Chefen för civildepartementet har i proposition nr 160 till årets riksdag
angående statstjänstemännens sjuklöne- och semesterförmåner in. in., vilken
proposition ännu icke behandlats av riksdagen, tagit upp frågan om den
statliga personalvården och föreslagit inrättande av ett särskilt personalvårdsorgan
inom statsförvaltningen.
Statsrådet anför härom bl. a. följande:
Vid en diskussion av möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt ordna
den socialmedicinska rådgivningen till myndigheterna synes det befogat
att jämväl ta upp frågan om personalvården i hela dess omfattning. Vissa
brister i detta hänseende torde f. n. föreligga inom den statligt reglerade
sektorn av arbetsmarknaden. Härpå tyder bl. a. den stora omsättning på
arbetskraft, som vissa myndigheter uppvisar. Även den omfattande sjukledighet,
som redovisas för vissa personalgrupper hos en del myndigheter,
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1963 7
torde kunna tas som ett utslag av att erforderliga personalvårdande insatser
ej kunnat genomföras.
Jag finner det i hög grad påkallat att resurser tillskapas för ett aktivt
personalvårdsarbete. Till en början torde man härvid få inrikta sig på en
försöksverksamhet som i första hand tar sikte på personal vid andra myndigheter
i Stockholm än de affärsdrivande verken.
Personalvårdsarbetet bör inriktas på att genom rådgivning till enskilda
anställda och genom andra positiva åtgärder minska anpassningssvårigheterna
till arbetsplats, arbetsbefäl och arbetskamrater. Även rådgivning i
privata anlägenheter bör om så erfordras kunna ifrågakomma. Genom eu
kombination av dylika åtgärder med medicinsk rådgivning bör trivseln på
arbetsplatsen kunna förbättras och frånvarofrekvensen härigenom minskas.
Ett centralt organ för här avsett personalvårdsarbete bör tillskapas. Till
organet bör knytas läkare och sjuksköterskor samt annan personal med
personalvårdande uppgifter i övrigt. I de lokaler, som erfordras för verksamheten,
bör finnas tillgång till sådan utrustning, att vissa läkarundersökningar
kan företas. Det nu nämnda organet skall i första hand utöva
sin rådgivning gentemot myndigheterna. I den utsträckning, som befinnes
ändamålsenlig, skall dock organet stå i direkt kontakt med de anställda.
Organet bör även uppehålla nära kontakt med de allmänna försäkringskassorna.
Som jag redan nämnt bör det här skisserade personalvårdsarbetet
vara av försökskaraktär, intill dess erfarenhet vunnits om bur personalvårdsarbetet
lämpligen bör ordnas organisatoriskt.
Det är icke möjligt för utskottet att bedöma i vad mån de i motionerna
framförda önskemålen kan beräknas bli tillgodosedda genom det föreslagna
organet. Det må framhållas att arbetet avses att till en början bedrivas såsom
försöksverksamhet och att man först efter en tids erfarenhet torde
ha underlag för eu sådan bedömning. Den sammansättning som tänkts för
organet talar emellertid för att de medicinska synpunkterna på personalvården
skulle bli väl beaktade. I vart fall bör enligt utskottets mening riksdagens
ställningstagande till förslaget avvaktas innan ytterligare åtgärder
i motionernas syfte ifrågasätts.
Utskottet får under åberopande av vad ovan anförts hemställa,
att de likalydande motionerna 1:561 och 11:685 samt
motion 11:691 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 7 maj 1963
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
HARALD .1. SKOGLÖSA
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller, Widén, Jonasson, Hedström,
Eric Gustaf Peterson*, Enarsson, Hellebladh, Ernst Olsson*, Dahl* och
Wallmark;
från andra kammaren: herrar Skoglösa, Jacobsson i Sala*, Dickson*,
fru Jäderberg, fru Thunvall, herrar Nilsson i Bästekille, Lundmark*, Andersson
i Billingsfors, Larsson i Borrby* och fru Hörnlund.
* Ej närvarande vid utlätandets justering.
8
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr :U år 19611
Reservation
av herrar Skoglösa, Jonasson, Eric Gustaf Peterson, Ernst Olsson och
Larsson i Borrby, vilka ansett att utskottet bort anföra och yrka följande:
I förevarande motioner framföres vissa förslag i syfte att nå bättre psykohygieniska
betingelser inom arbetslivet. De likalydande motionerna 1:561
och II: 685 rör arbetslivet i allmänhet och främst åtgärder för att överföra
arbetsvetenskapliga forskningsresultat i praktisk lillämpning. Motionen
11:691 gäller arbetslivet inom den statliga sektorn och åtgärder som bör
ankomma på staten i dess egenskap av arbetsgivare.
Utskottet lar först upp de förstnämnda motionerna till behandling. I
dessa har som en allmän förutsättning framhållits att ökade resurser bör
ställas till den arbetsvetenskapliga forskningens förfogande. I anledning
härav vill utskottet erinra om vad arbetarskyddsstyrelsen framhållit i sitt
remissvar, nämligen att subkommittén för yrkesforskning samlar data
om pågående arbetslivsforskning och att den kommer att lämna förslag
till främjande av denna forskning, vilket beräknas ske innevarande vår.
Härigenom torde en grundval för den ökning och samordning av den arbetsvetenskapliga
forskningen, som åsyftas i motionerna, kunna skapas. Utskottet
förutsätter under erinran om sina tidigare av riksdagen godkända
uttalanden i ämnet att de sålunda framkommande möjligheterna till en
effektivare forskning tillvaratages.
Till motivering för yrkandena har motionärerna bl. a. anfört att överförandet
av den arbetsvetenskapliga forskningens resultat till praktisk
tillämpning i arbetslivet är ett principiellt enkelt kommunikationsproblem,
som dock i praktiken är förenat med sådana hinder och svårigheter att det
måste anses utgöra ett grundproblem vid en psykohygienisk sanering av
arbetslivet. Motionärerna förordar dels försöksverksamhet, dels upplysnings-
och rådgivningsverksamhet för att befrämja forskningsresultatens
tillämpning. Försöksverksamheten, som borde omfatta enheter inom den
statliga sektorn, skulle ha till syfte dels att kartlägga de problem som möter
vid överförande av forskningsresultaten till praktisk tillämpning och ge
impulser till forskning kring sådana problem, dels att utröna vilka metoder
som bör användas vid överförandet, dels att tillskapa enheter och arbetsplatser
som kan tjäna som allmänna föredömen. Rådgivnings- och upplysningsverksamheten
borde gälla såväl företagare som arbetsledare och andra
anställda och borde särskilt rikta sig till lokala instanser, såsom företagen,
företagsnämnderna och arbetstagarnas lokala sammanslutningar. Enligt
motionärerna bör det utredas om inte en sådan verksamhet kan bedrivas i
samarbete mellan PA-rådet och arbetsmarknadens parter samt arbetarskyddsstyrelsen
och dess underinstanser.
Medicinalstyrelsen har under erinran att nödvändigheten av en förbätt -
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 3i år 1963 9
råd personalvård och förbättrade psykohygieniska betingelser inte beaktats
tillräckligt inom den statliga sektorn tillstyrkt utredning. Arbetarskyddsstyrelsen
har tillstyrkt att ökade resurser ställes till förfogande och att en
samordning av forskningsarbetet åstadkommes. I övrigt har styrelsen framhållit
att om en försöksverksamhet kommer till stånd bör denna bedrivas i
samarbete med Personaladministrativa rådet och vid en sektion inom ett
av de affärsdrivande verken, där en välorganiserad personalavdelning med
personalchef och/eller personalkonsulent redan finnes. Styrelsen har även
framhållit att ett engagemang från dess sida i det åsyftade rådgivnings- och
upplysningsarbetet förutsätter att den får ökade personalresurser.
Utskottet vill som sin mening framhålla att de ökade psykiska påfrestningarna
inom arbetslivet påfordrar effektiva åtgärder i form av aktiv personalvård
och andra åtgärder för befrämjande av en psykohygienisk sanering
av arbetslivet. De åtgärder som föreslagits i motionerna för att medverka
till de arbetsvetenskapliga forskningsresultatens tillämpning synes
väl grundade. En försöksverksamhet vid någon eller några lämpliga enheter
inom arbetslivet skulle otvivelaktigt kunna medföra de möjligheter som motionärerna
angivit. Utskottet tillstyrker att en sådan speciell försöksverksamhet
startas. Härvid bör beaktas vad arbetarskyddsstyrelsen anfört rörande
samarbete med PA-rådet och förläggandet till en sektion vid något av
de affärsdrivande verken. I övrigt torde det få ankomma på Kungl. Maj :t
att ombesörja riktlinjer och vidtaga i övrigt erforderliga åtgärder.
Utskottet kan också ansluta sig till uppfattningen att rådgivnings- och
upplysningsverksamheten måste ökas om de berörda spörsmålen inom arbetslivet
skall kunna ägnas tillräcklig uppmärksamhet. De åtgärder som
motionärerna förordat synes på ett ändamålsenligt sätt kunna medverka till
större förståelse och en aktivare inställning till de åsyftade anpassningsproblemen.
Då arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen redan har
viss beröring med dessa spörsmål, samarbetar med övriga berörda parter
och har en ändamålsenlig organisation synes samhällets insatser främst
böra baseras på dessa instanser. Det utredningsarbete, som fordras för
verksamhetens utformning, torde kunna utföras av arbetarskyddsstyrelsen
i samarbete med övriga berörda. Härvid bör särskilt uppmärksammas vad
styrelsen anfört rörande personalresurser, särskilt behovet av psykologiskt
utbildad arbetskraft.
Beträffande motionen 11:691 rörande den statliga sektorn och staten i
dess egenskap av arbetsgivare kan utskottet ansluta sig till de allmänna
synpunkter som framförts av både motionärerna och de hörda remissinstanserna.
Behovet av en aktiv personalvård och andra åtgärder för bättre
psykiska betingelser inom arbetslivet synes vara särskilt påtagligt inom
den statliga sektorn. Denna fråga har emellertid kommit i ett annat läge
sedan förevarandc motion väcktes.
Chefen för civildepartementet —---(lika med utskottet)----bör
ordnas organisatoriskt.
10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1963
Utskottet hälsar de aviserade åtgärderna med tillfredsställelse. Genom
dessa synes de i motionen framförda förslagen kunna bli tillgodosedda.
Utskottet förutsätter att de förslag och synpunkter som motionärerna framfört
beaktas både vid det centrala organets utformning och vid försöksverksamhetens
bedrivande och utformning. Härigenom anser sig utskottet
ha besvarat förevarande motion.
Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,
1) att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
I: 561 och II: 685 i skrivelse till Ivungl. Maj:t måtte anhålla
om startande och bedrivande av försöksverksamhet rörande
bättre personalvård och förbättrade psykohygieniska
betingelser inom arbetslivet samt utredning rörande upplysnings-
och rådgivningsverksamhet i personalvårds- och
psykohygieniska frågor i övrigt inom arbetslivet, samt
2) att motionen II: 691 måtte anses besvarad genom vad
utskottet anfört.
IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. STHLM 6S
312690