Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
1
Nr 98
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående omorganisation
av byggnadsstyrelsen, m. m.; given Stockholms
slott den 2 mars 1962.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gösta Skoglund
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges förslag rörande avveckling av djurgårdsnämnden
och omorganisation av byggnadsstyrelsen.
I fråga om djurgårdsnämnden föreslås, att nämnden skall avvecklas och
dess återstående arbetsuppgifter överflyttas till byggnadsstyrelsen den 1 juli
1964.
Vad beträffar byggnadsstyrelsen föreslås en genomgripande omorganisation
av väsentliga delar av ämbetsverket och i samband därmed en kraftig
upprustning av styrelsens personella resurser. Härigenom skapas ökade förutsättningar
för styrelsen att kunna rationellt, effektivt och ekonomiskt leda
den omfattande statliga byggnadsverksamhet, som erfordras for genomförande
av beslutade eller planerade reformer inom olika områden av samhällslivet.
Omorganisationen innebär bl. a., att verkets ledning förstärkes med
två nya chefsbefattningar, vilkas innehavare skall ha till uppgift att närmast
under generaldirektören sammanhålla och samordna verksamheten. A idare
föreslås en ändring av byråindelningen, varigenom antalet permanenta
byråer ökas från sex till åtta. Uppgifter som sammanhänger med bokföring
och ekonomisk kontroll förutsättes koncentrerade till den administrativa
byrån. För- och efterkalkylering samt upprättande av byggnadskostnadsindex
skall åvila en särskild avdelning. Vid sidan av de permanenta enheterna
skall vid behov kunna inrättas speciella byråer för vissa byggnadsprojekt av
större omfattning. Dessa byråer föreslås kompletterade med lämpligt sammansatta
programkommittéer, varigenom särskilda byggnadskommittéer i
fortsättningen icke kommer att behöva tillsättas. Vidare förordas inrättandet
1 Jiihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 98
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
av två rådgivande organ för samhällsplaneringsfrågor och för tekniska frågor.
I förenklande syfte föreslås även vissa anslagstekniska förändringar.
I propositionen framlägges förslag om en förstärkning av byggnadsstyrelsen
med ett 50-tal nya tjänster. Vidare uppflyttas ett betydande antal tjänster
i högre lönegrad. Dessutom omändras en rad extra tjänster till extraordinarie,
varigenom verkets personalorganisation ges ökad stadga.
Slutligen äskas anslag för nästa budgetår till byggnadsstyrelsens verksamhet
med sammanlagt 8 416 000 kr. De i propositionen framlagda förslagen
innebär en ökning i förhållande till motsvarande anslag innevarande budgetår
med i runt tal 2 439 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
3
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 2 mars 1962.
N ärva rande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler
— efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga angående
omorganisation av byggnadsstgrelsen, m. m. och anför därvid följande.
I årets statsverksproposition har jag vid anmälan av de frågor, som tillhör
regleringen för budgetåret 1962/63 av utgifterna under riksstatens sjätte
huvudtitel (bil. 8, p. 42), hemställt att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition rörande byggnadsstyrelsens organisation,
för budgetåret 1962/63 till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar m. m. preliminärt
beräkna ett anslag av 9 000 000 kr. Vidare har jag vid behandlingen
av anslaget till avlöningar till djurgårdsnämnden (VI ht p. 55) anfört,
att jag vid framläggandet av förslag rörande omorganisation av byggnadsstyrelsen
även avsåg att redovisa mitt ställningstagande till frågan om avveckling
av djurgårdsnämnden. Hithörande frågor torde nu få tagas upp till
fortsatt behandling.
A. AVVECKLING AV DJURGÅRDSNÄMNDEN
I. Inledning
1. Utredningsuppdraget m. m.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 oktober 1959 uppdrog
jag åt tre sakkunniga att utreda frågan om djurgårdsnämndens uppgifter
och därmed sammanhängande spörsmål. I yttrande till statsrådsprotokollet
samma dag anförde jag bl. a., att de sakkunniga borde närmare klarlägga
samt redovisa arten och omfattningen av de uppgifter, som ännu syntes
återstå för djurgårdsnämndens del. Vidare borde förslag framläggas,
hur sådana uppgifter, som kunde beräknas återstå vid en viss framtida
tidpunkt, med hänsyn till statens ekonomiska intressen bäst borde slutfö
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
ras eller eljest lösas samt om de härför lämpligaste organisatoriska formerna.
I fråga om organisationen framhöll jag, att i första hand möjligheterna
att överföra återstående uppgifter till byggnadsstyrelsen borde undersökas.
De sakkunniga borde även överväga huruvida riksdagens inflytande
i frågor rörande försäljning av statlig mark på Djurgården fortfarande
med hänsyn till exploateringsverksamhetens framtida omfattning behöver
tillgodoses i särskild ordning. Som sakkunniga tillkallade jag generaldirektören
R. G. Renlund, tillika ordförande, numera överintendenten
S. E. Granström och numera ledamoten av riksdagens första kammare, ombudsmannen
F. J. H. Persson.
De sakkunniga, som antagit benämningen djurgårdsnämndsutredningen,
har den 17 januari 1961 överlämnat ett betänkande med förslag rörande avveckling
av djurgårdsnämnden och överförande av dess återstående uppgifter
till annat organ (stencilerat). Betänkandet var enhälligt.
Över djurgårdsnämndsutredningens betänkande har utlåtanden avgivits
av bostadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, kammarkollegiet, statskontoret, riksantikvarieämbetet,
lantmäteristyrelsen, överståtliållarämbetet (efter hörande
av Stockholms stadskollegium), vetenskapsakademien samt — såvitt avser
betänkandets kap. 6 angående behovet av särskilda statliga markorgan
—- fortifikationsförvaltningen, försvarets fastighetsnämnd och domänstyrelsen.
Därjämte har riksmarskalksämbetet och fullmäktige i riksgäldskontoret
inkommit med yttranden.
Djurgårdsnämnden har dels avgivit utlåtande över betänkandet, dels
i särskild skrivelse den 26 januari 1962 lämnat den av utredningen förutsatta
tidsplanen för slutförandet av nämndens återstående arbetsuppgifter.
2. Djurgårdsnärnndens nuvarande arbetsuppgifter och organisation m. m.
I det följande lämnas först en redogörelse för de historiska förhållanden,
som ligger till grund för djurgårdsmarkens nuvarande användning och för
den tidigare statliga exploateringsverksamheten på Djurgården.
Djurgården överfördes år 1810 i statens ägo, varvid emellertid den regerande
Konungen förbehölls dispositionsrätten över området. Som eu följd
av denna rätt har Djurgårdens förvaltning varit uppdragen åt ämbetsmän,
som utsetts av Konungen personligen; denna förvaltning utövas f. n. av en
avdelning inom riksmarskalksämbetet, benämnd djurgårdsförvaltningen.
Djurgården har i stort fått karaktären av ett fritidsområde för huvudstadens
invånare. Emellertid har en rad upplåtelser av djurgårdsmark till
skilda ändamål ägt rum, på senare tid i regel under medverkan av Kungl.
Maj it i statsrådet och riksdagen. Sålunda har mark ställts till förfogande
för en rad undervisningsanstalter, vetenskapliga institutioner, sjukhus m. m.
Vidare har till Stockholms stad upplåtits bl. a. Hjorthagen och Värtahamnen,
delar av Ladugårdsgärde samt Kaknäsområdet. Slutligen har kronan
själv bedrivit en ganska omfattande exploateringsverksamhet.
Denna verksamhet har krävt en särskild organisation. Sålunda tillskapades
år 1910 den s. k. djurgårdskommissionen för att ombesörja exploateringen
av vissa mindre områden. Sedan grunderna för användningen av
kronans mark pa Norra Djurgården öster om Lidingövägen klarlagts ge
-
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962
nom avtal med Stockholms stad (1928 års ladugårdsgärdesavtal) bestämdes
vid 1930 års riksdag att kommissionen skulle handhava den förestående^ exploateringen
av Ladugårdsgärdet och även förvalta huvuddelen av
varande område. I samband härmed erhöll Kungl. Maj :t bemyndigande att
försälja mark utan riksdagens hörande vid exploatering genom kommissionens
försorg. Riksdagen tillförsäkrades medinflytande genom vissa bestämmelser
om kommissionens sammansättning. Sedermera uppdrogs åt kommissionen
att förhandla om stadsplaneavtal och genomfora exploatering a
tre kronan tillhöriga områden i Stockholm utanför Djurgarden, bl. a. hon
radsbergs-Mariebergsområdet.
Djurgårdskommissionens åligganden i fråga om exploateringsverksamheten
övertogs den 1 juli 1947 av ett nytt organ, djur g år ds nämnden. Nämnden
erhöll därjämte vissa nya uppgifter, främst att verka för en andamalsenlig
och enhetlig disposition av statens mark på Djurgården.
Djurgårdsnämndens återstående exploateringsuppgifter hänför sig tid tre
områden, nämligen Ladugårdsgärdet och Östermalm, Marieberg och konradsberg
på Kungsholmen samt Frescati, Lappkärrsberget och Torphagen
inom stadsdelen Brunnsviken. Exploateringen inom det förstnämnda området
är numera till större delen slutförd. Under nämndens förvaltning eller
vård och inseende kvarstår dock vissa områden, som enligt stadsplanen reserverats
för allmänt ändamål eller idrottsändamål eller vilkas slutliga disposition
eljest av skilda orsaker ej blivit löst. Detsamma är förhållandet
med vissa angränsande områden; i första hand märkes därvid den nordöstra
delen av Ladugårdsgärdet, för vilken ett stadsplaneförslag godkänts av
1960 års riksdag (prop. 114; SU 125; Rskr 253). Enligt planen skall har
uppföras bostads- och kontorshus jämte vissa industri- och lagerbyggnader;
tomtmarken har redan till stor del försålts.
Inom det andra huvudområdet, beläget på Kungsholmen, har exploateringen
av Marieberg i det närmaste slutförts, medan Konradsberg sannolikt måste
behållas för sjukhusändamål under ytterligare lång tid. Beträffande det
tredje huvudområdet, som ligger inom stadsdelen Brunnsviken, fastställdes
grunderna för exploateringen vid 1959 års riksdag (prop. 106; SU 103; Rskr
256). För närvarande pågår arbetet med upprättande av stadsplan för de delar
av området, som är avsedda för studentbostäder in. in. i anslutning till
Stockholms universitet.
Det sammanlagda försäljningsvärdet av djurgårdsnämndens återstående
exploateringsområden — med undantag för Konradsberg uppskattas av
nämnden till ca 60 mkr.
Beträffande djurgårdsnämndens uppgifter i vad avser planläggningen av
den återstående statliga djurgårdsmarkens användning kan nämnas, att albetet
på upprättandet av en dis positions plan sedan ett antal år pågått inom
nämnden. Planen avser att åstadkomma en slutgiltig avvägning mellan å
ena sidan markbehov för allmän och enskild bebyggelse, trafikleder in. in.
och å andra sidan intresset att bevara Djurgården som naturlig park.
Vidare har nämnden jämlikt sin instruktion även att fungera som remiss -
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
organ åt bl. a. riksmarskalksämbetet i frågor om markupplåtelser på Djurgården.
Slutligen har nämnden i begränsad omfattning biträtt vissa myndigheter
i ärenden rörande avyttring av kronomark i och utanför Stockholm.
Djurgårdsnämnden består av ordförande samt ytterligare fyra ledamöter,
de senare skall tillhöra riksdagen. Nämndens personal utgöres av en
kanslichef och två ingenjörer jämte viss biträdespersonal. Härjämte äger
nämnden anlita expertis. Avlöningar och arvoden till ledamöter, personal
och experter liksom omkostnader för nämndens kansli bekostas från särskilda
anslag på riksstaten. För budgetåret 1961/62 uppgår nämndens avlönings
anslag till 184 000 kr. och omkostnadsanslag till 12 000 kr.
Kostnaderna för exploateringsverksamheten bestrides i övrigt från diversemedelstiteln
Djurgårdsnämndens markförsäljningsmedel på vilken influtna
exploateringsinkomster redovisas. För dessa kostnader fastställes
efter förslag av nämnden årligen en utgiftsstat av Kungl. Maj :t. För budgetåret
1961/62 upptar denna stat utgifter med sammanlagt omkring 2,7 mkr.
Inkomsterna av djurgårdsnämndens markförsäljningar tillföres numera
i huvudsak investeringsstaten för statens allmänna fastighetsfond. Summan
av nämndens och kommissionens markförsäljningsinkomster från 1931
t. o. m. budgetåret 1960/61 uppgår till 128 mkr., varav en tredjedel avser
de fem senaste budgetåren.
II. Djurgårdsnämndsutredningen
1. Återstående arbetsuppgifter
Utredningen framhåller inledningsvis att djurgårdsnämndens exploateringsverksamhet
ännu är av relativt stor omfattning och omspänner betydande
värden. Det anses därför uppenbart att alltjämt stora krav, inte minst
i ekonomiskt och tekniskt avseende, måste ställas på det organ, som har
det omedelbara ansvaret för denna verksamhet, och att de skäl som föranlett
inrättandet av en för dessa speciella uppgifter särskilt anpassad organisation
ännu äger giltighet. Utredningen har också ansett sig kunna konstatera
att djurgårdsnämndens exploateringsuppgifter icke omedelbart kan
övertagas av annan myndighet. Enligt utredningens mening bör således
djurgårdsnämnden bibehållas, till dess att de åt nämnden anförtrodda uppgifter,
som är av större omfattning, i huvudsak slutförts.
Utredningen övergår härefter till frågan när sådana nga förutsättningar
för exploateringsverksamheten kan beräknas komma att inträda, att en ändring
av organisationen är motiverad.
Inom nu aktuella exploateringsområden räknar utredningen med att stadsplane-
och avtalsfrågorna i stort sett skall bli lösta under loppet av år 1962.
Även härefter kan dock en del planarbeten, väsentligen avseende ändringar
i 1931 års stadsplan för ladugårdsgärdesområdet, återstå.
Föi sälj ningen eller upplåtelsen av tomtmark beräknas av utredningen, om
icke oförutsedda hinder uppstår, kunna vara i huvudsak avslutad vid ut
-
7
Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962
gången av år 1962. Ännu olösta planfrågor, vissa evakueringsproblem samt
frågor rörande finansiering av studentbostäder och industriella anläggningar
synes emellertid kunna verka fördröjande och föranleda att försäljning
av en del tomtmark måste utsträckas över en något längre tidrymd.
Även de på exploateringsorganet ankommande gatu- och ledningsarbetena
beräknas vara i huvudsak avslutade år 1962. Inom bl. a. Torphagen Lappkärrsområdet
kan emellertid vissa sådana arbeten av större omfattning antagas
pågå även under år 1963.
Utredningens tidsuppskattning inbegriper ej Konradsbergsområdet, vars
slutliga disposition f. n. ter sig tämligen osäker. På grund härav och med
hänsyn till områdets relativt begränsade storlek har utredningen bedömt
ifrågavarande område endast böra tillmätas sekundär betydelse för den nu
aktuella organisationsfrågan.
Enligt vad utredningen inhämtat torde någon ytterligare exploateringsmark
på Djurgården för enskild bebyggelse icke komma att redovisas i djurgårdsnämndens
dispositionsplan, som skulle framläggas under år 1961. Ej
heller i övrigt synes inom Stockholm i kronans ägo finnas någon mark,
som under överskådlig tid kan tänkas bli exploaterad genom statligt organ.
Statens exploateringsverksamhet i Stockholm under den tidsperiod som nu
kan överblickas kan därför beräknas vara avslutad i och med att sådana åt
djurgårdsnämnden hittills uppdragna uppgifter slutförts. Utredningen har
därvid förutsatt, att någon statlig exploateringsverksamhet icke kommer att
bedrivas i fråga om det s. k. Järvafältet.
Utredningen har således bedömt det sasom sannolikt, att redan under något
av de närmaste åren djurgårdsnämndens exploateringsuppdrag torde
vara i stort sett avslutade och att därför —i enlighet med vad som förutsattes
vid nämndens tillkomst — en ändring av verksamhetens organisation
från och med en näraliggande tidpunkt är påkallad. När det gäller att bestämma
denna tidpunkt blir bedömningen säkrare vid ett senare ställningstagande
än i nuläget. Enligt utredningens mening bör det därför uppdragas
åt djurgårdsnämnden att förslagsvis före den 1 februari 1962 anmäla i vad
män större avvikelser i den av utredningen beräknade tidsplanen inträffat
eller kan beräknas inträffa, varvid nämnden i så fall bör ange orsakerna
härtill. Utredningen anser på basis av föreliggande, huvudsakligen från djurgårdsnämnden
införskaffade material att en ändrad organisationsform är
möjlig att genomföra från och med den 1 januari, alternativt den 1 juli,
1963. Emellertid bör fastställandet av tidpunkten för genomförandet såsom
förut nämnts bli beroende av de faktiska förhållanden som djurgårdsnämnden
har att anmäla.
2. Omorganisationens genomförande m. m.
Utredningen tar först upp frågan om lämpligheten av att till byggnadsstyrelsen
överföra djurgårdsnämndens vid utgången av år 1962 återstående uppgifter.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962
Vad först exploateringsverksamheten beträffar anses rent principiellt behandlingen
av de stadsplaneärenden, varom efter den valda tidpunkten kan
bli fråga, vara väl förenlig med byggnadsstyrelsens verksamhet. Särskilt är
detta givetvis fallet beträffande mark, vilken enligt gällande stadsplan avsetts
för allmänna byggnader. Utredningen finner sålunda, att samma betänkligheter
ej längre är för handen som vid djurgårdsnämndens tillkomst,
då vissa invändningar restes mot att byggnadsstyrelsen som central myndighet
på stadsplaneväsendets område skulle företräda markägaren vid ny planläggning
för exploatering av större omfattning.
Utredningen anser vidare, att sådana markförsäljningsfrågor, som ej är
slutbehandlade vid utgången av år 1962, lämpligen bör överflyttas till befintlig
förvaltningsmyndighet i stället för att ett särskilt organ skall bibehållas
för handhavande av ett fåtal ärenden årligen. Byggnadsstyrelsen är på grund
av sina förvaltnings- och övriga uppgifter enligt utredningens uppfattningbäst
lämpad att mottaga denna verksamhet. Försäljningsfrågorna bör härvid
behandlas i den ordning som gäller för försäljning av statlig mark över
huvud. Utredningen pekar särskilt på möjligheten för Kungl. Maj:t att, om
så befinnes lämpligt för att ernå större smidighet, begära riksdagens medgi\ande
innan avtal i de enskilda fallen slutligt träffats. Utredningen har med detta
ställningstagande ansett det icke behövligt att, såsom i direktiven för utredningen
ifrågasatts, tillgodose riksdagens inflytande i hithörande frågor i särskild
ordning.
o Utredningen anser ej heller, att betänkligheter föreligger i fråga om att
låta byggnadsstyrelsen övertaga djurgårdsnämndens ansvar för gatu- och
ledmngsarbeten. Uppgifter, som ankommer på djurgårdsnämnden i samband
med byggandet av Stockholms universitet vid Frescati, finner utredningen
ävenledes utan tvekan ligga inom byggnadsstyrelsens kompetensområde. Övrig
med exploateringen förbunden verksamhet, som kan beräknas återstå vid
utgången av år 1962, torde väsentligen vara av administrativ natur. Jämväl
dessa uppgifter torde utan större svårighet kunna överflyttas till byggnadsstyrelsen.
Vissa smärre områden som omfattas av exploateringsverksamheten torde
f. n. närmast ha karaktären av naturlig park. Det ändamålsenligaste organet
för sådana områdens skötsel och vård torde, så länge denna karaktär består,
iara djurgårdsförvaltningen. Det synes därför utredningen lämpligt,
att vid överförandet av djurgårdsnämndens verksamhet till byggnadsstyrelsen
vården och inseendet över sådana områden i nämnda avseende får mot
viss ersättning för kostnaderna tills vidare omhänderhavas av djurgårdsförvaltningen.
Vad beträffar frågan om den slutliga dispositionen av Djurgårdens mark
förutsätter utredningen, att de väsentligaste hithörande problemen kommer
att på en gång prövas i samband med den allmänna dispositionsplanen. Sedan
ställning tagits till innehållet i denna plan, synes sålunda väsentligt
enklare förutsättningar finnas att i fortsättningen handhava de uppgifter,
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962
som gäller markdispositionsfrågor. Utredningen anser, att byggnadsstyrelsen
är ett lämpligt organ för att ombesörja sådana eventuellt uppkommande
frågor inom ramen för den allmänna planen.
Även djurgårdsnämndens uppgifter i fråga om att tillhandagå riksmarskalksämbetet
med råd och utredningar i ärenden rörande markupplåtelser
på den del av Djurgården, som omfattas av den kungliga dispositionsrätten,
bör enligt utredningens mening kunna övertagas av byggnadsstyrelsen. Utredningen
påpekar emellertid, att styrelsen i framtiden kan tänkas bli försatt
i en sådan situation att den anser sig företräda ett statligt intresse, som
står i visst motsatsförhållande till intresset av Djurgårdens bevarande som
park och fritidsområde. Mot bakgrund härav har utredningen ansett befogat
att undersöka om icke en viss organisatorisk förstärkning är påkallad inom
riksmarskalksämbetet. Denna förstärkning torde enligt utredningens mening
kunna ernås om ämbetet utser en särskild rådgivande nämnd till djurgårdsförvaltningen
i frågor rörande disposition av mark eller andra betydelsefulla
frågor rörande Djurgården. Nämnden skulle bestå av förslagsvis
sex ledamöter av vilka fem skulle utses av riksmarskalksämbetet enligt föislag
av de institutioner vilkas intressen kan anses bliva berörda i sammanhanget.
Utredningen framhåller sålunda, att en ledamot lämpligen kan föreslås
av vetenskapsakademien som företrädare för naturvården, en av riksantikvarieämbetet
som företrädare för kulturvården, en av Stockholms stad
som företrädare för det lokala parkvårdande intresset, en av riksgäldsfullmäktige
som representant för det allmänna och utövare av riksdagens insyn
i djurgårdsfrågor och slutligen en av byggnadsstyrelsen som föietiädare
för den statliga förvaltningens intresse. Riksmarskalken eller chefen för
djurgårdsförvaltningen synes böra vara nämndens ordförande.
Sammanfattningsvis föreslår utredningen, att djurgårdsnämndens efter
utgången av år 1962 återstående arbetsuppgifter med nämnd inskränkning
överföres till byggnadsstyrelsen och att djurgårdsnämnden avvecklas efter
nämnda tidpunkt. En viss jämkning med avseende på tidpunkten kan emellertid
komma i fråga beroende på eventuella avvikelser i den beräknade
tidsplan, som djurgårdsnämnden enligt utredningens förslag skulle få i uppdrag
att anmäla före den 1 februari 1962.
Beträffande omorganisationens genomförande bör enligt utredningen den
föreslagna tidpunkten ge djurgårdsnämnden möjligheter att dessförinnan
bedriva sin verksamhet på sådant sätt, att övergången till den nya organisationen
kan ske utan men för återstående arbetsuppgifters ändamålsenliga
handläggning. Utredningen har vidare utgått från att de av djurgårdsnämndens
befattningshavare, som icke söker sig anställning på annat håll, skall
kunna beredas anställning hos byggnadsstyrelsen inom ramen för dess då
gällande personalstat. Utredningen anser sålunda, att övertagandet av de
uppgifter av förhållandevis ringa omfattning, som utredningen beräknat
återstå för djurgårdsnämnden vid utgången av år 1962, icke bör medföra
några ökade kostnader för byggnadsstyrelsens organisation. Skulle däremot
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
utvecklingen fram till denna tidpunkt ge vid handen att verksamhetens omfattning
till en början blir större än som nu kan förutses, synes vissa temporära
personalförstärkningar kunna bli erforderliga. Härmed förbundna
kostnader torde i så fall böra bestridas av inkomsterna från exploateringsverksamheten.
Som en följd av djurgårdsnämndens avveckling bör föreskrifter utfärdas
för byggnadsstyrelsen med avseende på de till styrelsen överförda arbetsuppgifterna.
Dessa föreskrifter torde ges formen av dels ändringar i styrelsens
instruktion, dels — beträffande de tidsbegränsade uppgifterna —- särskilda
Kungl. brev. Utredningen förutsätter att vid byggnadsstyrelsens nu''
arande organisation huvuddelen av den verksamhet, som övertages från
djurgårdsnämnden, inordnas i intendentsbyrån.
Med hänsyn till att djurgårdsnämnden i några fall biträtt vid markförsäljningsärenden
vid sidan av sitt instruktionsenliga arbetsområde har under
utredningsarbetets gång satts i fråga om förevarande organisationsspörsmål
borde ses i ett något vidare sammanhang. Utredningen framför i anslutning
liäi till vissa synpunkter pa behovet av ett särskilt statligt markorgan i första
hand för rådgivning vid försäljningsärenden. Med hänvisning till försvarets
fastighetsnämnds sedan 1955 utvidgade befogenheter framhåller utredningen
därvid som sin mening, att inrättandet av ytterligare ett fristående
organ för markfrågor knappast är motiverat. Utredningen anför fortsättningsvis
följande.
Om behov av ytterligare samordning av vissa fastighetsförvaltningsspörsmal
i nuläget ändå anses föreligga, torde ifrågavarande uppgifter böra anknytas
till ett redan befintligt organ, varvid i första hand försvarets fastighetsnamnd
bör ifrågakomma. En lösning i denna riktning kan bedömas
kräva endast relativt begränsade åtgärder. Sålunda bör åt nämnden försöksvis
kunna uppdragas att, i de fall Kungl. Maj :t eller statlig myndighet
finner viss fråga om försäljning för bebyggelse eller motsvarande ändamål
av annan kronan tillhörig mark än försvarets böra behandlas med särskild
hänsyn till andra intressen än dem vederbörande myndigheter företräder,
biträda statlig myndighet i markförsäljningsfrågorna bl. a. genom att verkställa
utredningar och om så erfordras å myndighetens vägnar förhandla
med kommunala organ ävensom på grundval härav eller eljest hos myndigheten
föiesla de åtgärder som kan finnas påkallade. Erforderlig samverkan
med vederbörande fastighetsförvaltande myndighet torde därvid smidigt
kunna ernås, om representant för myndigheten ingår som ledamot i nämnden
vid behandlingen av fråga som rör av myndigheten förvaltad mark.
Med hänsyn till den kyrkliga jordens speciella natur och ordningen för
sådan jords försäljning synes däremot nämndens biträde vad gäller dessa
markfrågor böra begränsas till att på begäran tillhandagå med erforderlig
rådgivning och liknande uppgifter.
Skulle behov föreligga att inte endast för de nu ifrågasatta uppgifterna
utan även för nuvarande verksamhet till nämnden anknyta ytterligare teknisk
expertis, bör detta uppmärksammas i samband med behandlingen av
personalfrågorna vid djurgårdsnämndens avveckling.
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
11
III. Yttrandena
Utredningens förslag om en avveckling av djurgårdsnämnden har vid remissbehandlingen
i princip biträtts eller lämnats utan erinran. I vad avser
vissa delar av betänkandet har ett antal remissinstanser dock framlört särskilda
synpunkter. En samlad redogörelse för djurgårdsnämndens ställningstaganden
kommer att lämnas i ett följande avsnitt.
Byggnadsstyrelsen har i fråga om tidpunkten för djurgårdsnämndens avveckling
och överförandet av nämndens uppgifter till styrelsen framhållit
angelägenheten av att beslut i ärendet fattas på ett tidigt stadium. Med hänsyn
till dels önskvärdheten av en ej alltför kort övergångstid, dels lämpligheten
av att omläggningen sker i samband med ett budgetårsskifte förordar
styrelsen, att nämndens avveckling sker per den 1 juli 1963. Representanter
för byggnadsstyrelsen bör därvid i god tid före omläggningen beredas
tillfälle att följa nämndens verksamhet. Styrelsen önskar särskilt deltaga i
nämndens arbete med dispositionsplanen för djurgårdsmarken. Helt oberoende
av den tidpunkt som kan komma att fastställas för omläggningen bör
möjlighet vidare hållas öppen att till styrelsen överflytta djurgårdsnämndens
befattning med Frescatiområdet så snart exploateringen för universitetet
börjar. Styrelsen utgår från att styrelsen vid övertagandet av djurgårdsnämndens
arbetsuppgifter skall äga anställa den personal, som för dessa
uppgifter kan visa sig oundgängligen erforderlig och att kostnaderna för
personalen övergångsvis får bestridas av inkomsterna från exploateringsverksamheten.
Några remissinstanser har givit uttryck åt en viss tveksamhet beträffande
den av utredningen föreslagna tidpunkten för omorganisationen. Sålunda
anser fullmäktige i riksgäldskontoret, att någon bestämd dag för avvecklingen
av djurgårdsnämnden tills vidare icke bör fixeras. Riksmarskalksämbetet
framhåller med hänvisning till intresset av att bevara Djurgården som
park, att nämnden ej bör avskaffas innan dispositionsplanen för Djurgården
blivit definitivt av statsmakterna fastställd och förhandlingarna med Stockholms
stad slutförda. Liknande synpunkter framföres av kammarkollegiet
— som anser att planen bör underställas riksdagens prövning — och lantmäteristyrelsen.
Härutöver framhåller kammarkollegiet, att det starkt måste
ifrågasättas, om djurgårdsnämndens exploateringsuppgifter kommer att ha
slutförts vid den av utredningen beräknade tidpunkten. Med hänsyn till
bl. a. önskvärdheten av att ej försvaga nämndens förhandlingsposition bör
enligt kollegiets mening överhuvudtaget icke på förhand fixeras en viss tidpunkt,
vid vilken den nuvarande organisationen skall brytas. Kollegiet förordar
därför, att nämnden tills vidare bibehålies intill dess nämndens återstående
arbetsuppgifter i huvudsak slutförts.
I några utlåtanden hänvisas till den pågående utredningen angående
byggnadsstyrelsens organisation. Enligt statskontorets mening bör åt utred
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
ningen uppdragas att pröva på vad sätt inlemmandet av djurgårdsnämndens
arbetsuppgifter i byggnadsstyrelsen bör komma till stånd. Kammarkollegiet
och lantmäteristgrelsen anser, att ett eventuellt överförande av djurgårdsnämndens
arbetsuppgifter till byggnadsstyrelsen bör anstå tills dess utredningen
framlagt sitt förslag.
Utredningens förslag om förstärkning av djurgårdsförvaltningen med en
rådgivande nämnd tillstyrkes av bl. a. riksmarskalksämbetet och Stockholms
stadskollegium. Stadskollegiet understryker i anslutning härtill angelägenheten
av att programmet för djurgårdsmarkens skötsel får en mera
aktiv utformning och att erforderliga resurser ställs till förfogande. Den
föreslagna nämnden borde sålunda få som första uppgift att framlägga en
plan för pånyttfödelse av Djurgården som rekreationsområde.
Utredningens uppfattning att ett för hela statsförvaltningen gemensamt
markorgan icke är motiverat delas av fortifikationsförvaltningen, försvarets
fastighetsnämnd och domänstyrelsen. Bostadsstyrelsen framhåller däremot,
att samordningsproblemen icke är av den begränsade omfattning som utredningen
förutsatt. Det betecknas som tvivelaktigt om förslaget rörande utvidgning
av försvarets fastighetsnämnds uppgifter inrymmer önskvärda garantier
för att nämnden alltid anlitas där så enligt förslagets syfte bör ske. Enligt
styrelsens mening föreligger behov av en ytterligare samordning av statens
och kyrkans markförsäljning utöver det som f. n. kan tillgodoses genom
försvarets fastighetsnämnd.
Djurgårdsnämnden framhåller i sitt yttrande, att nämndens återstående
exploateringsverksamhet påverkas av en rad olika faktorer, som var för sig
kan vara svåra att överblicka och som sammantagna gör verksamheten mycket
komplicerad. Som exempel på sådana faktorer anför nämnden stadsplaneförhandlingar
med de kommunala myndigheterna, friställande av markområden
från befintlig användning samt samordning av bebyggelse med
gatu- och ledningsarbeten. Dessa faktorer, över vilka exploateringsorganet
icke ensamt kan råda, kan verka fördröjande, och försök att forcera verksamheten
måste vanligen medföra ett försämrat ekonomiskt resultat. I fråga
om flera exploateringsobjekt har tidsförskjutningar uppstått, och utredningens
tidsplan framstår redan på grund härav som orealistisk. Härtill
kommer att utredningen ansett det möjligt att vid avvecklingen helt bortse
från sådana fullföljdsarbeten i fråga om exploateringen, som kvarstår efter
markförsäljningarna. Enligt nämndens mening skulle emellertid detta innebära
åsidosättande av väsentliga krav i fråga om verksamhetens praktiska
och ekonomiska handhavande. Ett brytande av kontinuiteten i verksamheten
måste förorsaka störningar i avtalsförhållanden med åtföljande risk för
skadeståndsanspråk från avtalsparters sida. Därest nämnden i dagens läge
trots alla osäkra faktorer skulle söka ange hur lång awecklingsperiod, som
erfordras, nödgas nämnden nöja sig med att uttala, att exploateringsverksamheten
icke kan vara i huvudsak avslutad före utgången av år 1966.
Beträffande den av utredningen föreslagna överföringen av djurgårds -
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
nämndens återstående uppgifter till byggnadsstyrelsen framhåller nämnden,
att starka invändningar av såväl principiell som praktisk art alltjämt kvalstår
mot ett sammanförande hos ett och samma centrala statliga ämbetsverk
av markexploateringsuppgifter med tillsynen över stadsplaneväsendet. Enligt
nämndens mening skulle bevakandet av kronans intressen såsom markägare
ogynnsamt påverka styrelsens obundenhet i de planvårdande uppgifterna.
Därtill anser nämnden, att behovet av affärsmässighet och smidighet
vid markfrågornas handläggning svårligen kan tillgodoses med byggnadsstyrelsens
nuvarande organisation.
Enligt djurgårdsnämndens mening bör andra organisatoriska lösningar
av föreliggande spörsmål övervägas. Nämnden framhåller, att åtskilliga betydelsefulla
frågor rörande kronans markinnehav inom Stockholmsområdet
under den närmaste framtiden kommer att aktualiseras och kräva sin lösning,
varvid en samordnad prövning erfordras mellan å ena sidan kronans
olika långsiktiga markbehov för skilda ändamål och å andra sidan markbehov
för andra ändamål. Tillgodoseendet av dessa skilda intressen kan i regel
icke erhållas genom överenskommelser av engångsnatur utan kräver en
fortlöpande utrednings- och förhandlingsverksamhet från den statliga sidan.
Ett för sådana arbetsuppgifter särskilt avpassat fristående organ, försett
med erforderlig expertis och med uppgift att samordna olika statliga
intressen, är erforderligt. En närmare utredning av hithörande spörsmål är
enligt djurgårdsnämndens mening motiverad innan slutlig ställning tages
till frågan om nämndens upphörande och om hur de kvarstående arbetsuppgifterna
i fortsättningen skall handläggas.
I skrivelse den 26 januari 1962 har djurgårdsnämnden närmare angivit
omfattningen av nämndens återstående arbetsuppgifter. Rörande tidsplanen
för exploateringsverksamheten framhålles bl. a. följande.
Inom den nordöstra delen av Ladugårdsgärdet, för vilken stadsplaneförslag
godkänts av 1960 års riksdag, har tomtmarken till stor del forsalts.
Vissa tomter har dock ännu ej kunnat friställas från förutvarande användning.
Inom hela området pågår gatu- och ledningsarbeten. Vissa mindre
stadsplanefrågor återstår också att lösa. Markförsäljningarna beraknas vara
avslutade under åren 1964—1965 och exploateringen i huvudsak ar 1967.
Detta torde innebära en försening med ett å två år i förhallande till utredningens
tidsschema. ...
Beträffande de övriga områden på Östermalm, som fortfarande förvaltas
av nämnden, är frågan om en revision av stadsplanen för vissa kvarter öster
om Lidingövägen — bl. a. förutvarande kasernområden — under utredning.
Ett av staden nyligen framlagt förslag till s. k. zonplan för innerstaden synes
få betydelse för stadsplaneförhandlingarna. Tidpunkten för dessas slutförande
är svår att angiva, ehuru stadsplanerevisionen torde komma att försenas
minst ett år i förhållande till den av utredningen angivna tidpunkten.
Efterföljande exploateringsåtgärder kan antagas vara slutförda tidigast år
1966 Vissa andra uppgifter återstår också att lösa, bl. a. friställande av
kvarteret Fältöversten norr om Karlaplan från nuvarande användning samt
vissa gatu-och ledningsarbeten.
I fråga om Mariebergsområdet återstår endast en försäljning, som beraknas
kunna äga rum år 1963 eller 1964. För Konradsberg pågår förhandlingar
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
om en stadsplanerevision, som synes behöva utsträckas över en tidrymd av
2—3 år. J
Vad angår områdena inom stadsdelen Brunnsviken, som enligt 1959 års
riksdags beslut avses disponeras för bl. a. Stockholms universitet, erfordras
förhandlingar med staden angående avloppsledningar och Roslagsvägens
dragning. Förhandlingar med skogs- och lantbruksakademien pågår beträffande
friställandet av Experimentalfältet. För den östra delen av Stora
Lappkärrsberget, som är avsedd för studentbostäder, har en stadsplanetävhng
hålhts; en erforderlig omtävling pågår och beräknas vara slutförd våren
1962. Stadsplan torde kunna föreligga i början av år 1963, en försening
med ett a två år i förhållande till utredningens tidsplan. Tomtförsäliningarna
kan beraknas bli genomförda under åren 1963—1964 och exploateringen
i huvudsak utförd år 1966. För Torphagen är stadsplanen beroende av Roslagsvagens
utformning, varför ett genomförande av bebyggelsen torde komma
att fördröjas och ligga åtminstone ett år senare än för Lappkärrsberget.
Beträffande dispositionsplanen för djurgårdsmarkens användning framhåller
nämnden, att vissa delfrågor fortfarande är föremål för överläggningar
med berörda intressenter. Anspråk på markreservationer föreligger
från ett antal institutioners sida. Under år 1962 väntas vidare de förslag till
markreservation komma att framläggas, som föranledes av generalplanen
för tekniska högskolans utbyggnad. Vissa trafikledsfrågor kommer även att
vara av betydelse för planläggningen. Vidare måste principerna för planens
genomförande klarläggas genom förhandlingar med staden. Förslag till dispositionsplan
torde kunna framläggas för statsmakternas ställningstagande
under senare delen av år 1963, d. v. s. två år senare än som angivits i djurgårdsnämndsutredningens
betänkande.
Enligt djurgårdsnämndens mening är avsevärda olägenheter förenade med
att redan nu fastställa en tidpunkt för nämndens upphörande. Svårigheter
skulle uppkomma för nämnden att under tvånget av ett fixerat tidsschema
genomföra förhandlingar och träffa för verksamheten erforderliga avtal. Ett
ställningstagande till tidpunkten för nämndens upphörande bör därför icke
ske förrän förutsättningar och konsekvenser säkrare kan överblickas. Åt
nämnden bör kunna uppdragas att i god tid anmäla, när förutsättningarna
för ett slutligt ställningstagande föreligger. Nämnden torde därjämte ha att
i samband med sina årliga anslagsäskanden redovisa verksamhetens omfattning.
B. BYGGNADSSTYRELSENS ORGANISATION
I. Inledning
1. Utredningsuppdraget m. m.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade jag den 28 november
1960 direktören i Svenska riksbyggen förening u. p. a. E. J. Severin, tillika
ordförande, professorn vid tekniska högskolan i Stockholm N. O. Ahrbom,
direktören i Svenska industribyggen aktiebolag S. A. R. Dahlberg, överdi
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
15
rektören i statskontoret P. A. V. Tammelin och byråchefen i civildepartementet
R. I. T:son Wetterblad att såsom sakkunniga verkställa översyn av byggnadsstyrelsens
organisation. De sakkunniga, vilka antagit benämningen 1960
års byggnadsstyrelseutredning, har den 12 september 1961 avlämnat delbetänkandet
Byggnadsstyrelsens organisation (SOU 1961:48). För utredningen
återstår härefter vissa frågor vilka enligt utredningen icke är av sådan
natur, att de påverkar genomförandet av utredningens nu föreliggande förfdag.
Över betänkandet har yttranden avgivits av fångvårdsstyrelsen, fortifikationsförvaltningen,
arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, medicinalstyrelsen,
generalpoststyrelsen, telestyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, luftfartsstyrelsen, djurgårdsnämnden, statskontoret,
riksrevisionsverket, riksantikvarieämbetet, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen,
lantmäteristyrelsen, statens råd för byggnadsforskning, statens institut
för byggnadsforskning, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Uppsala,
Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län (den sistnämnda
länsstyrelsen efter hörande av länsarkitekten och överlantmätaren
i länet), kanslern för rikets universitet (efter hörande av rektorsämbetena
vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm samt drätselnämnden
vid universitetet i Göteborg och lärarkollegiet vid karolinska institutet),
överstyrelsen för de tekniska högskolorna (efter hörande av kollegienämnden
vid tekniska högskolan i Stockholm, tekniska högskolans i Stockholm
byggnadskommitté och kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola),
statens råd för samhällsforskning, administrationsutredningen, fångvårdens
byggnadskommitté, kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande,
kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande, mentalsjukvårdsberedningen,
organisationskommittén för medicinska högskolan
i Umeå, organisationskommittén för teknisk högskola i Lund, postutredningen
1956, 1955 års universitctsutredning och utredningen om universitetens
egendomsförvaltning.
Härjämte har yttranden över betänkandet avgivits av riksmarskalksämbetet
(efter hörande av Kungl. Djurgårdens förvaltning och ståthållarämbetena
på de Kungl. slotten), Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas
förbund, Svenska landstingsförbundet, Svenska teknologföreningen,
Tjänstemännens centralorganisation (TCO; efter hörande av Statstjänstemannaförbundet),
Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund
u. p. a. (HSB), Svenska arkitekters riksförbund (SAR), Svenska
byggnadsentreprenörföreningen, Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska
byggnadsingenjörers riksförbund (SBR), Svenska kommunal-tekniska
föreningen, Värme-, ventilations- och sanitetstekniska föreningen (VVS-tckniska
föreningen), Svenska riksbyggen förening u. p. a., Svenska väg- och
vattenbyggares riksförbund (SVR), Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO; efter hörande av Svenska museimannaföreningens facksektion)
och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), varjämte Aktiebolaget
Bostadsforskning, Föreningen Civilekonomer i allmän tjänst (CIAT) och
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
Svenska museimannaföreningen inkommit med skrifter. Landsorganisationen
i Sverige, som förklarat sig icke finna anledning att avgiva eget yttrande
i ärendet, har överlämnat yttrande från Svenska byggnadsarbetareförbundet.
2. Byggnadsstyrelsens nuvarande arbetsuppgifter och organisation m. m.
Byggnadsstyrelsens verksamhet regleras genom instruktionen för styrelsen
den 27 juli 1961 (nr 452), byggnadslagen, byggnadsstadgan och vissa
andra författningar ävensom genom särskilda beslut av Kungl. Maj :t.
Enligt instruktionen är byggnadsstyrelsen central statsmyndighet för
ärenden rörande planläggning av bebyggelse och byggnadsväsende i övrigt.
Styrelsen är chefsmyndighet för länsarkitektsorganisationen och har att
meddela erforderliga föreskrifter för denna organisation. Det åligger styrelsen
att förvalta de under styrelsen ställda delfonderna av statens allmänna
fastighetsfond. Styrelsen har att anskaffa lokaler för statsmyndigheterna,
utreda behovet av statliga byggnadsföretag samt verkställa förhyrningar för
statens räkning, allt i den mån dessa uppgifter icke ankommer på annan
myndighet. Vidare skall styrelsen efter vederbörligt uppdrag projektera och
utföra byggnadsföretag för kronans räkning. Styrelsen har också till uppgift
att handha föreskriven kontroll över driftsekonomien vid värmeanläggningar.
Slutligen föreskrives i instruktionen att styrelsen skall insamla och
bearbeta kunskapsmaterial inom styrelsens verksamhetsområde ävensom
utöva den rådgivande verksamhet och utgiva de publikationer som kan föranledas
härav.
Byggnadsstyrelsens tekniska och ekonomiska fastighetsförvaltning avser
de fastigheter, som redovisas på slottsbyggnadernas delfond, beskickningsfastigheternas
delfond och byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna
fastighetsfond. Kungl. Djurgården förvaltas dock av djurgårdsförvaltningen
och djurgårdsnämnden. Även i vissa andra fall är styrelsens tekniska förvaltningsuppgifter
begränsade.
Styrelsens utredande, projekterande och byggande verksamhet avser i stort
sett följande slag av byggnader.
1. Byggnader som redovisas på de av styrelsen förvaltade delfonderna,
såvida byggnadsverksamheten icke uppdragits åt tillfälliga organ. För närvarande
är ett sådant organ verksamt, nämligen tekniska högskolans i Stockholm
byggnadskommitté.
2. Byggandet av lokaler för fångvårdens räkning är anförtrodd fångvårdens
byggnadskommitté. Byggnadsstyrelsen har emellertid hittills fått i uppdrag
att utföra huvuddelen av dessa byggnadsföretag. Byggnaderna redovisas
på fångvårdsstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden.
3. Byggnader för Uppsala och Lunds universitet. Den byggnadsverksamhet,
som avser Akademiska sjukhuset i Uppsala, handhas dock av en särskild
kommitté. Förevarande byggnader redovisas på respektive universitets
delfond av allmänna fastighetsfonden.
4. Byggnader för mentalsjukvård utredes och projekteras av mentalsjukvårdsberedningens
byggnads- och utrustningsdelegation, medan byggnadsstyrelsen
i allt väsentligt svarar för byggandet. Byggnaderna redovisas på
medicinalstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden.
17
Kungl. Maj.ts proposition, nr 98 år 1962
5. På postverkets fond redovisade lokaler för postverket, vilkas byggnadskostnad
överstiger 100 000 kr.
6. På televerkets fond redovisade lokaler för televerket, vilkas byggnadskostnad
i allmänhet överstiger 400 000 kr.
7. Vissa på luftfartsfonden redovisade byggnader, vilka bestämmes efter
samråd mellan byggnadsstyrelsen och luftfartsstyrelsen.
8. Centrala ämbetsbyggnader för försvaret, vilka redovisas på försvarets
fastighetsfond.
9. Byggnader, som förvaltas av riksgäldsfullmäktige och riksbanken.
10. Icke statliga undervisningssjukhus, där statsbidrag utgår för vissa lokaler.
Bebyggelse inom övriga delfonder av allmänna fastighetsfonden, d. v. s.
generaltullstyrelsens, sjöfartsstyrelsens och karolinska sjukhusets delfonder,
utföres av vederbörande verk respektive kommittén för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande. Byggnader, som redovisas på statens järnvägars,
statens vattenfallsverks och domänverkets affärsverksfonder utföres av vederbörande
f örvaltningsmyndigh et.
Byggnadsstyrelsen utgöres av en generaldirektör och chef samt såsom
ledamöter en byggnadschef, fyra byggnadsråd och två byråchefer. En av ledamöterna
skall vara generaldirektörens ställföreträdare. Hos styrelsen är
anställda tjänstemän i enlighet med gällande personalförteckning samt dessutom
annan personal i mån av behov och tillgång på medel.
Inom styrelsen finnes sex byråer, nämligen administrativa byrån, byggnadsbyrån,
intendentsbyrån, kulturhistoriska byrån, planbyrån och utredningsbyrån,
samt en värmeteknisk avdelning. Av dessa föreslås administrativa
byrån och värmetekniska avdelningen av byråchefer, byggnadsbyrån av
byggnadschefen samt övriga byråer av byggnadsråd.
En tablå över byggnadsstyrelsens nuvarande organisation torde såsom bilaga
(Bilaga 1) ik fogas till statsrådsprotokollet.
1 fråga om de olika byråernas och värmetekniska avdelningens verksamhet
och organisation gäller i huvudsak följande.
Administrativa bgrån handlägger ärenden, som rör styrelsens medelsförvaltning,
organisation och personal samt juridiska och administrativa ärenden,
vilka ej tillhör annan byrå. Byrån består av fyra avdelningar, nämligen
allmänna avdelningen, personalavdelningen, ombudsmannaavdelningen
och kameralavdelningen. Under personalavdelningen sorterar på byrån placerad
personal för hela styrelsens gemensamma behov, nämligen skrivcentral,
telefonväxel, expeditionsvakter, bibliotek, arkiv och kontorsmaterielförråd
samt byråns kansli.
Vtredningsbgrån handlägger ärenden, som avser utredning och projektering
av byggnadsfrågor t. o. m. huvudhandlingar samt granskning av förslag
till byggnadsföretag och vad därmed äger samband.
Byråns organisation bär på grund av arbetsuppgifternas väsentligt ökade
omfattning under de senaste åren undergått flera förändringar. På byrån
ankommande uppgifter är f. n. fördelade på i huvudsak fem enheter, nämli
2
Bihang till riksdagens protokoll 1962.1 samt. Nr 98
18
Kungl. Maj:ls proposition nr 98 år 1962
gen en allmän avdelning, en avdelning för universitet och högskolor i allmänhet,
en enhet för utbyggnaden av Stockholms universitet vid Frescati,
en anstaltssektion samt en särskild arbetsgrupp med personal från såväl utredningsbyrån
som byggnadsbyrån för frågor rörande planering, projektering
och byggande av radio- och televisionshus i Stockholm. De olika enheterna
har en huvudsakligen fristående ställning i förhållande till varandra
och har sålunda i viss mån karaktär av självständiga byråer.
Byggnadsbyrån är verkställande organ i avseende på ny-, om- och tillbyggnader.
Byrån svarar dessutom för byggnadsärendenas projektering under
hela projekteringsskedet beträffande byggnads-, VVS- och el-konstruktioner
samt beträffande arkitekthandlingar efter huvudhandlingarna, allt i samråd
med vederbörande utredningsorgan. Kostnadsberäkning och kostnadsuppskattning
för styrelsens byggnadsärenden samt erforderliga tekniska utredningar
och geotekniska undersökningar utföres på byrån. Vid sidan av den
by§§ande verksamheten tillhandahåller byrån sakkunskap åt övriga byråer
i fråga om kostnader, byggnadsteknik, geoteknik, VYS- och el-teknik samt
handhar den rådgivande och upplysande verksamhet, som sammanhänger
med styrelsens centrala ställning inom husbyggnadsområdet.
Byrån består av åtta avdelningar, nämligen entreprenadavdelningen, egenregiavdelningen,
byggnadstekniska avdelningen, VVS-avdelningen, el-avdelningen,
ekonomiavdelningen, samordnings- och kalkylavdelningen samt allmänna
avdelningen. Under egen-regiavdelningen sorterar eu arbetschef sorganisation
samt under entreprenadavdelningen en distriktsorganisation omfattande
sju distrikt.
Intendentsbyrån handlägger ärenden beträffande under styrelsens förvaltning
ställda, staten tillhöriga fastigheter samt vissa nybyggnadsfrågor. Förvaltningen
omfattar i första hand fastigheter, som redovisas på byggnadsstyrelsens
delfond, beskickningsfastigheternas delfond och slottsbyggnadernas
delfond, dock med undantag för Kungl. Djurgården. Byrån handlägger
vidare uppgifter beträffande möblering av vissa statliga representationslokaler
m. in. samt remisser i frågor rörande fastighetsförvaltning, köp och försäljning
av fastigheter för statens räkning m. m. Byrån handhar även förhyrning
av lokaler för statsverkets räkning och uthyrning av lokaler i förvaltade
fastigheter. Arbetsuppgifterna fördelas i stort på sex avdelningar:
Stockholms-, landsorts- och slottsavdelningarna, som tillsammans bildar
inrikessektionen under en gemensam chef, samt hyresavdelningen, allmänna
avdelningen och utrikesavdelningen.
Kulturhistoriska byrån handlägger ärenden rörande statliga byggnadsminnesmärken
samt kyrkor, kapell och andra byggnader eller anordningar
på kyrkotomt ävensom begravningsplatser och byggnader på dessa inklusive
krematorier, begravningskapell och kolumbarier. De grundläggande bestämmelserna
för byråns verksamhet återfinnes huvudsakligen i dels kungörelsen
rörande det offentliga byggnadsväsendet, dels kungörelsen om begravningsplatser
samt gravsättning och eldbegängelse m. m.
Planbyrån handlägger de ärenden som berör bebyggelseplaneringen och
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
huvuddelen av de ärenden som avser byggande, vilka ankommer på styrelsen
vid tillämpningen av byggnadslagstiftningen. Byrån arbetar i princip på
följande sex avdelningar, nämligen avdelningen för översiktlig planläggning,
avdelningen för detaljplaner, avdelningen för utredning och information,
juridiska avdelningen, samhällsvetenskapliga avdelningen samt vatten- och
avloppstekniska avdelningen.
Värmetekniska avdelningens huvudsakliga arbetsuppgifter består av bränslekontroll,
utredningar av större värmetekniska frågor samt i viss mån
granskning av värmetekniska program. Därtill kommer tillsyn över byggnadsstyrelsens
värmepersonal, frågor rörande personal vid samtliga av
bränslekontroll berörda värmeanläggningar och anbudsgranskning samt
konstruktions- och besiktningsarbete. Den bränslekontrollerande verksamheten
omfattar statsverkets och riksdagens byggnader med undantag av dem,
som järnvägsstyrelsen och försvarets myndigheter förvaltar. Därjämte äger
landstingen rätt att ansluta sina anläggningar mot en avgift, vars storlek
Kungl. Maj :t årligen fastställer. För närvarande är 20 landsting anslutna.
Till byggnadsstyrelsen är sedan år 1953 knutet ett råd för översiktlig
planläggning. Rådet fungerar som en samarbetsdelegation mellan centrala
ämbetsverk samt vissa andra institutioner och sammanslutningar, som hai
intressen att bevaka i samband med den översiktliga planläggningen. Dess
huvuduppgift är att verka för utformning av enhetliga bedömningsgrunder
inom olika sektorer av samhällsplaneringen. Det har vidare bedrivit viss utredningsverksamhet
för att belysa principiella planläggningsfrågor.
I rådet ingår representanter för arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen,
lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen, skolöverstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas
förbund och statens råd för samhällsforskning. Ordförande är generaldirektören
och chefen för byggnadsstyrelsen samt vice ordförande och föredragande
chefen för styrelsens planbyrå. Till rådet har vidare knutits vissa experter.
Vid rådets tillkomst utsågs ledamöterna och experterna av vederbörande
myndighet eller institution efter hemställan från byggnadsstyrelsen. Sedermera
har rådet utsett ledamöter och experter efter initiativ av rådet självt
eller av respektive myndighet eller institution.
Enligt instruktionen den 27 juli 1961 (nr 453) för länsarkitektsorganisationen
skall varje län utgöra ett länsarkitektsdistrikt, som förestås av en
länsarkitekt. Personalen utgöres härjämte av biträdande länsarkitekter, arkitekter,
ingenjörer och biträdespersonal.
Länsarkitektsorganisationen har till uppgift att biträda byggnadsstyrelsen
och länsstyrelserna vid fullgörandet av deras uppgifter med avseende å planläggnings-
och byggnadsväsendet, att handha den närmaste tillsynen över
kronans under byggnadsstyrelsens förvaltning ställda fastigheter samt all
utöva arkitektverksamhet för statsverkets räkning.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
II. Byggnadsstyrelseutredningen
1. Allmänt angående byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter m. m.
Utredningen konstaterar, att arbetsvolymen inom byggnadsstyrelsens
byggnads- och förvaltningsverksamhet ungefär fördubblats under 1950-talet.
Motsvarande relativa tillväxt ägde rum under femtonårsperioden 1935—
1950. Byggnadsverksamhetens produktionsvärde i 1960 års prisläge, som år
1935 var 25 mkr., hade år 1950 stigit till 65 mkr. och år 1960 till 125 in kr
Motsvarande värden för reparations- och underhållskostnader var resp. 3,5,
7,5 och 14,0 mkr. samt för byggnadsvärdet å byggnadsstyrelsens delfond av
statens allmänna fastighetsfond resp. 300, 650 och 1 140 mkr.
Den statliga husbyggnadsverksamhetens framtida årsvolym är enligt utredningens
uppfattning icke möjlig att förutsäga med någon större säkerhet.
Utredningen har emellertid införskaffat vissa uppgifter rörande den sannolika
byggnadsvolymen under 1960-talet för hittills aktualiserade byggnadsobjekt
inom byggnadsstyrelsens verksamhetsområde. Enligt dessa uppgifter
skulle styrelsens byggnadsverksamhet under decenniet medföra följande
medelsförbrukning (mkr. i 1960 års priser).
1961/62.... |
.. 210,1 |
1966/67...... |
264,3 |
1962/63.... |
.. 284,6 |
1967/68...... |
251,8 |
1963/64.... |
.. 349,6 |
1968/69...... |
229,6 |
1964/65.... |
.. 368,6 |
1969/70...... |
227,1 |
1965/66.... |
.. 307,1 |
Summa |
2 492,8 |
Uppgifterna antyder att byggnadsstyrelsen de närmaste åren får att svara
för en synnerligen starkt ökad byggnadsverksamhet, vilken redan budgetåret
1963/64 kan innebära ungefär en tredubbling i jämförelse med byggnadsvolymen
år 1960. Det synes dock utredningen ligga närmast till hands
antaga, att investeringsökningen under den närmaste femårsperioden sker
i något långsammare takt än de lämnade uppgifterna anger. Vidare torde efter
hand nya byggnadsbehov uppkomma. Utredningen anser det därför föga
sannolikt, att en nedgång i byggnadsverksamhetens volym kommer att ske
efter år 1965.
Utredningen anför, att drygt två tredjedelar av såväl total- som årsinvesteringarna
synes komma att avse ett fåtal större byggnadsobjekt inom områden
där en exceptionellt stark utbyggnad pågår eller planeras. Enligt de
till utredningen lämnade uppgifterna beräknas sålunda investeringarna under
budgetåret 1964/65 för universitet och högskolor, mentalsjukvård, fångvård
samt radio och television uppgå till sammanlagt ca 270 mkr. Dessa investeringar
kan till en betydande del beräknas vara av i princip engångskaraktär,
även om byggnadstiderna kommer att bli av avsevärd längd. Sam
-
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
tidigt finnes anledning räkna med att för den tidsperiod som nu kan överblickas
den årliga byggnadsvolymen, oberäknat större investeringsobjekt av
den art som nyss nämnts, kommer att vara av minst samma storleksordning
som under större delen av 1950-talet, d. v. s. lägst 80 mkr. och att den kan
nå upp till ett produktionsvärde per år av inemot 200 mkr.
Det av byggnadsstyrelsen förvaltade fastighetsbeståndet torde enligt utredningen
komma att öka snabbt och en tredubbling inom en femtonarsperiod
bedömes såsom sannolik. Nybyggnadsvärdet å byggnadsstyrelsens delfond
kan beräknas ha stigit till omkring 2 000 mkr. år 1965 och till inemot
3 000 mkr. i början av 1970-talet. Ungefär motsvarande relativa utveckling
är att förvänta beträffande beskickningsfastigheternas delfond.
Utredningen erinrar vidare om att jämsides med den kvantitativa tillväxten
av byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter en djupgående förändring agt
rum bl. a. beträffande teknik och metoder inom byggandet, vilket sjalvlallet
i hög grad kommit att påverka styrelsens verksamhet inom hela dess arbetsområde
Den snabba utvecklingen inom samhällslivets och på teknikens olika
områden har därför medfört ett växande behov av central ledning, samordning
och vidareutveckling vad gäller planläggnings- och husbvggnadsfragorna.
Härigenom har byggnadsstyrelsens ställning som central statlig myndighet
inom planväsende och byggnadsväsende enligt utredningen blivit mera
accentuerad än förut.
Mot bakgrund av utvecklingen under de senaste årtiondena och uppskattningarna
rörande byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter under 1960-talet konstaterar
utredningen sammanfattningsvis, att styrelsen nu av allt att doma
står i början av en period, som kännetecknas av en synnerligen snabb ökning
av arbetsuppgifternas omfattning. Denna utveckling sammanfaller i tiden
med en period, under vilken bristen på tekniker synes bil allt mera markerad.
Det har för utredningen framstått som angeläget att snara åtgärder
vidtages för att möta det uppkomna läget. En översyn av huvuddragen i
byggnadsstyrelsens organisation har därför bedömts böra föregå en narmare
analys i fråga om organisationsdetaljer och behovet av biträdande personal
etc Utredningen har vidare bedömt de modifikationer av styrelsens
samhet, som kan bli eu följd av ifrågasatta förändringar i gränsdragningen
mot andra verks eller organs uppgifter, ha så begränsad räckvidd, att de in e
rimligen kan påverka organisationens utformning i stort.
Mot bakgrund av byggnads- och förvaltningsuppgifternas starka tillväxt
och den ökade betydelsen av styrelsens uppgifter som central myndighet
inom plan- och byggnadsväscndet har utredningen inte ansett sig bora underlåta
att antydningsvis ifrågasätta, om det inte relativt snart kan visa sig
befogat alt även med hänsyn till styrelsens interna organisationsproblem
åter taga upp frågan om avgränsningen av verkets ambetsbefattnmg till ornyad
prövning. Den hittillsvarande utvecklingen torde ej kunna fortgå utan
att de problem, som sammanhänger med kompetensområdet, leder till komplicerade
och relativt kostnadskrävande organisationslösningar utan medtoljande
vinster i effektivitetshänseende. 1 särskilt hög grad torde detta galla
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
i fråga om verksamhetens samordning och planering samt administrativ
edning och kontroll. Redan nu kan enligt utredningens uppfattning flera
skal åberopas för bildandet av ett särskilt organ för byggande och fastighetsförvaltning.
°
För utredningens del synes någon reform med avseende på styrelsens förvaltningsformer
icke vara aktuell. Utredningen utgår således från att byggnadsstyrelsen
skall bibehållas vid sin nuvarande verkstyp.
Utredningen har vidare övervägt frågan, huruvida som ledamöter i byggnadsstyrelsen
lämpligen bör ingå andra personer än tjänstemän vid verket
men har icke funnit att styrelsens arbetsuppgifter motiverar någon ändrad
organisation på denna punkt.
Utredningen har funnit, att byggnadsstyrelsens verksamhetsområde med
hansyn till uppgifternas kvalitativa och kvantitativa representation kan
sammanfattas i följande tio större funktionsgrupper, nämligen administrana
inklusive juridiska och kamerala frågor, lokalplanering, programarbete,
projektering, byggande, fastighetsförvaltning inklusive förhyrning, bränslekontroll,
kultur- och konsthistorisk byggnadsvård samt centrala uppgifter
Hmj!™endet °Ch motsvarande uppgifter beträffande byggnadsväsenclet.
Mellan flera av funktionsgrupperna finnes ett starkt samband varför
eu samordning är erforderlig. Lika viktig är emellertid kravet på specialisering,
vilket skarpes genom arbetsvolymens tillväxt och uppgifternas alltmer
komplicerade natur.
2. Verksledning
Utvecklingen av byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och de ökade kraven
i fråga om bl. a. ledning, samordning och specialisering gör enligt utredningen
en förstärkning av styrelsens ledning nödvändig. Flera olika lösnmgar
har diskuterats. Valet har funnits böra stå mellan två huvudalterna
förutsättas
SynCS Cn Strikt 8enomförd specialisering på byråer böra
Det ena alternativet innebär inrättandet av två eller flera avdelningar var
och en under ledning av en teknisk direktör och uppdelad i två eller flera
byråer. En sadan lösning medför att i förhållande till nuvarande ordning
ytterhgare en organisationsnivå mellan generaldirektören och byråernas chefer
införes. Tankbart är härvid även att låta vissa uppgifter sortera direkt
under generaldirektören liksom att låta teknisk direktör samtidigt förestå
viss byrå. Till foljd av det samband som råder mellan olika grupper av uppgifter
inom ämbetsverket är det knappast möjligt att ange, vilken kombination
av grupper som är mest ändamålsenlig vid en fördelning av uppgifterna
ineHan generaldirektören och de tekniska direktörerna. Bl. a. är detta i viss
mån beroende av kompetens och intresseinriktning hos de personer, som kan
forvarvas till ledande befattningar. Därest det nu diskuterade alternativet
skulle valjas, har utredningen emellertid för sin del stannat för att förorda
en lösning med två tekniska direktörer, varav en för fastighetsförvaltning
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
bränslekontroll, lokalplanering och programmering samt en för projektering,
byggande och styrelsens uppgifter för byggnadsväsendet. Övriga arbetsuppgifter,
d. v. s. planväsende, kultur- och konsthistorisk byggnadsvård
ävensom administration, synes i så fall böra ledas direkt av generaldirek
t0
Utredningens andra alternativ innebär, att verkets ledning förstärkes med
eu överdirektör i souschefs ställning, överdirektören bor i sa fall följa styrelsens
hela verksamhet och biträda generaldirektören vid utövandet av dennes
ämbete. Han bör ha till särskild uppgift att åstadkomma samordning
mellan de olika byråernas arbete. Vidare bör han efter uppdrag av genera
direktören i dennes ställe kunna avgöra viss grupp eller visst slag av ärenden
eller alla till en eller flera byråer hörande ärenden. Detta alternativ innebär
till skillnad mot det föregående alternativet en förstärkning av verksledningen
utan att ytterligare en organisationsnivå införes.
Efter vilket av de två nämnda huvudalternativen verksledningens organisation
bör sökas, anser utredningen ytterst vara beroende av verksamhetens
omfattning och organisationens härav beräknade totala storlek. Den
mera tyngande administration, som torde bli följden av en lösning efter det
först diskuterade alternativet, anser utredningen således inte kunna forordas
med mindre ett sådant steg framtvingas av en ytterligare ökning av arbetsmängden.
Även om en lösning efter dessa linjer sålunda for narvarande
synes innebära en överorganisation, är det dock möjligt att verksamheten
framdeles kan komma att öka så väsentligt, att en omprövning blir påkallad.
Utredningen har därför slutligen stannat för att föreslå, att en tjänst såsom
överdirektör med nyss nämnda arbetsuppgifter inrattas vid byggnadss yrelsen.
Därest en organisationsförändring på förevarande punkt efter n
gon tid skulle visa sig erforderlig, anser utredningen att en sådan anpassning
relativt enkelt kan genomföras efter förslag av styrelsen själv.
Verksamhetens omfattning och ekonomiska betydelse motiverar emellertid
redan nu en ytterligare förstärkning i styrelsens ledning genom inrättandet
av ett mindre stabsorgan för samordnings- och andra organisationsfrågor.
Utredningen föreslår därför, att en särskild organisationsavdelnmg inrättas
och ställes direkt till ledningens förfogande.
Den byråindelning, som utredningen i det följande föreslår, har utformats
så att den avsetts vara anpassbar till båda de diskuterade lösningarna av
Aerksledningens konstruktion.
3. Byråindelning m. m.
Permanenta byråer
För att styrelsens verksamhet skall kunna bedrivas effektivt och ekonomiskt
samt tillgodose högt ställda kvalitetskrav erfordras enligt utredningen
en sådan gruppering av arbetsuppgifterna, att en klar och entydig samt
med hänsyn till sak, funktion eller annan grund ändamålsenlig arbets- och
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
Zrrf7lell:ing CrnåS'' DC sannolika växlingarna i arbetsmängden för
byggnadsstyrelsen nödvändiggör också en elastisk organisation.
I-ST6” i>å by§§nadsstyrelsens organisation numera väsentligt
betsområd! nJ Z0™4 ^dovisade utvecklingen inom styrelsens ar
betsområde
har saval gransdragningen mellan olika byråers uppgifter som
sammansättningen i övrigt av vissa byråers verksamhet kommit att framstå
som otidsenlig. En av de mest framträdande bristerna när det gäller gränsdragningen
mellan byråerna är uppdelningen mellan utredningsbyrån och
yggnadsbyrån pa olika avsnitt av projekteringen. Den nu rådande arbets
v
ttZn ^ bL a,°klarheter 1 -svarsfördelningen. En samordning
av styrelsens experter under en projektledare försvåras också. Utredningen
har funnit att projektering och byggande bör skiljas åt på olika enheter
Inom bveebran h ^ arbetsf5rdeln5n§ dämpas så gott som konsekvent
Z n f r t °:;ngt- Proiekk''ringsuppgifterna har numera fått såra
siå nå drmg’ U redn»ngen f-nit att särskilda enheter bör koncentre
Insvf/f
,?g HarVid ha1'' Utrednin§en även beaktat det vidgade
ansvar för projekteringen som vid den förordade lösningen bör läggas på
projektenngsorganet inom styrelsen. ög pa
Projektering och byggande skall föregås dels av eu mera långsiktig planenng
dels av upprättandet av ett byggnadsprogram. Utredningen betonar
särskilt vikten av dessa förberedande åtgärder och framhåller vidare att
programarbetet normalt bör utföras av tjänstemän hos styrelsen, givetvis
under erforderligt samarbete med nyttjaren m. fl. Utredningen har funnit
att en noggrann och effektiv handläggning av dessa uppgifter måste vara
garanterade i organisationen. Utredningen har sålunda kommit till att en
ny hyra bor inrattas för planerings- och programarbete beträffande statliga
byggnadsföretag. Denna byrå benämnes förslagsvis lokalplaneringsbyrån.
De arbetsuppgifter, som åvilar byggnadsstyrelsen som central myndighet
mom husbyggnadsområdet, har till följd av utvecklingen påtagligt ökat i
omfattning, varjamte den hithörande verksamheten blivit av mera komplicerad
natur. Utredningen erinrar om att det bör ankomma på centralorganet
att med uppmärksamhet följa utvecklingen på husbyggnadsområdet och
draga, till att framja en rationalisering av byggnadsverksamheten. Häroi
erfordras en kontinuerlig och auktoritativ arbetsinsats från styrelsens
sida. Denna insats bör bl. a. sikta till en fortlöpande översyn och utformning
av husbyggnadsnormerna i anvisningarna till byggnadsstadgan (BABS). De
storre krav pa styrelsen, som således numera ställes i denna för byggnadsfacket
sa väsentliga verksamhet, gör det enligt utredningens mening nödvändigt,
att styrelsens resurser förstärkes. Detta synes lämpligen böra ske
genom inrättandet av en särskild teknisk byrå, sammansatt av experter på
olika tekniska ^^byggnadsfrågor. Ett ytterligare motiv för en sådan åtgärd
a|ratt,styrelsens byggande verksamhet nu nått en sådan volym, att en särski
d byggnadsbyrå utan tvekan erfordras enbart för denna verksamhet.
Utredningen har ej funnit anledning ifrågasätta ett bibehållande av nuvarande
planbvrån.
25
Kungl. Maj:ts proposiiion nr 98 år 1962
Byggnadsstyrelsen förvaltar en betydande del av landets förnämsta byggnadsminnesmärken.
Styrelsen är för sin byggande och förvaltande verksamhet
därför beroende av den specialinriktade arkitektexpertis, som finnes
inom kulturhistoriska byrån. Vid förvaltningen och underhållet av slott och
andra märkliga statliga bygnader måste intendentsbyrån således ha nära
samarbete med denna byrå. Också med den nuvarande utredningsbyrån förekommer
dylikt samarbete. Planbyrån är vidare i stigande omfattning i behov
av kulturhistoriska byråns speciella sakkunskap, t. ex. i fråga om ingrepp
i kulturhistoriskt märkliga stadsbilder och miljöer eller i fråga om sådana
motsättningar mellan gammalt och nytt som allt oftare uppkommer vid
städernas ombyggande och tillväxt.
För kulturhistoriska byråns verksamhet är å andra sidan nära tillgång till
den tekniska sakkunskap, som finnes inom de projekterande och byggande
byråerna, av stort värde. Utredningen har därför kommit till att kulturhistoriska
byrån har sin naturliga hemvist i byggnadsstyrelsen och att byrån,
även om den är förhållandevis liten, bör bestå som självständig enhet.
Behovet av en särskild byrå för styrelsens fastighetsförvaltning finner utredningen
ej behöva närmare motiveras. På denna byrå bör samtliga med
fastighetsförvaltningen sammanhängande uppgifter handläggas. Det har diskuterats
om icke lämpligen det rent tekniska byggnadsunderhållet bör anförtros
åt byggnadsbyrån. Då dessa uppgifter har en från nybyggnadsverksamheten
artskild karaktär, som kräver särskild skolning och erfarenhet,
har utredningen funnit att de bästa garantierna för en ekonomisk och tekniskt
fullgod underhållsverksamhet erhålles, om densamma bibehålies i förvaltningsorganet.
Däremot bör större om- och tillbyggnader på inrikesfastigheter,
vilka nu i viss utsträckning projekteras och utföres genom intendentsbyråns
försorg, enligt utredningen överföras till respektive projekteringsbyrån
och byggnadsbyrån.
För ett riktigt handhavande av nybyggnadsverksamheten för beskicknings
fastigheterna utomlands anser utredningen de erfarenheter av utländska
förhållanden, som erhålles via förvaltningen, vara en stor tillgång. Det
bör också beaktas, att en stor del av projektering och byggledning vad gäller
utrikes fastigheter utlämnas till arkitekter på platsen och vederbörande beskickning.
Dessa förhållanden jämte de goda erfarenheterna av nuvarande
ordning för handläggning av byggnadsfrågor för de utrikes beskickningarna
talar enligt utredningen för att uppgifterna bibehålies vid en särskild enhet
inom styrelsens förvaltningsorgan. Härigenom vinnes också förenklingar ur
administrativ synpunkt med hänsyn till samarbetet med utrikesdepartementet.
Utredningen föreslår att benämningen intendentsbyrån bibehålies för styrelsens
förvaltningsorgan.
Värmetekniska avdelningens ställning inom byggnadsstyrelsen har förut
diskuterats i olika sammanhang. Två tidigare utredningar har föreslagit, att
den bränslekontrollerande verksamheten bör inordnas i den byrå som svarar
för fastighetsförvaltningen. Även byggnadsstyrelseutredningen konstate
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
rar, att bränslekontrollen har nära samband med förvaltningen. Utredningen
anser sålunda att det bör ankomma på det bränslekontrollerande organet
att till den som är ansvarig för förvaltningen lämna de förslag, vartill kontrollen
ger anledning. Det förhållandet att byggnadsstyrelsen skall utöva
värmekontroll även för statliga fastighetsbestånd, som icke förvaltas av styrelsen,
samt för landstingens räkning synes icke ge anledning till att modifiera
detta bedömande. Den bränslekontrollerande verksamheten torde ej
heller påkalla sådana ställningstaganden från styrelsens sida att den motiverar
en särskild ledamot i styrelsen. Utredningen föreslår således, att värmetekniska
avdelningen inordnas i intendentsbyrån.
En administrativ byrå slutligen utgör enligt utredningen en självklar enhet
inom styrelsen.
Särskilda byråer
Den förestående starka ökningen av styrelsens byggnadsverksamhet betingas
väsentligen av ett fåtal projekt av sällan förekommande storleksordning.
Vid sådana större byggnadsobjekt ställes speciella krav på planering,
programutredning och projektering, vilka vanligen icke kan tillgodoses utan
särskilda organisatoriska anordningar. De olika delarna av arbetet är också
vanligen tidsmässigt och funktionellt inflätade i och beroende av varandra
och pågår parallellt under i stort sett hela byggnadstiden. Dessa förhållanden
medför enligt utredningen, att starka skäl finnes för en gemensam ledning
av hela detta arbete. Organisationen av byggnadsstyrelsens uppgifter för nu
avsedda byggnadsobjekt kan inte utan vidare inordnas i den permanenta byråindelning
som utredningen skisserat. Ett av de mera framträdande skälen
härtill är behovet av kvalificerade ledare, som kan ägna hela sin tid för uppgiften.
Utredningen räknar med att i nuvarande läge erforderliga toppkrafter
härför knappast kan förvärvas under byråchefsplanet. En möjlig lösning är
att förse styrelsen med flera permanenta projekteringsbyråer och förutsätta
att styrelsen fördelar arbetet mellan dessa inbördes samt mellan dessa och
övriga byråer efter omständigheterna i det enskilda fallet. Utredningen anser
emellertid att ett sådant alternativ ej ger tillräcklig elasticitet och smidighet
åt organisationen utan förordar i stället att särskilda, för det speciella
faliet anpassade organisationsenheter — särskilda byråer — inrättas. Dessa
enheter bör anknytas till styrelsen på samma sätt som de permanenta byråerna,
varigenom de får tillgång till styrelsens administrativa och tekniska
resurser och ställes under gemensam ledning med verksamheten i övrigt.
Med hänsyn till de förberedande arbetenas vikt och omfattning anser utredningen
det ändamålsenligt att Kungl. Maj:t utser lämpligt sammansatta
programkommittéer eller programdelegationer med representanter för bl. a.
huvudmannen och eventuellt även för berörda departement. Dessa organs
ledning bör samordnas med ifrågavarande byrå inom byggnadsstyrelsen. En
sådan kommitté bör fungera som kontaktorgan mellan styrelsen och huvudmannen
även under projekterings- och byggnadstiden, men bör i övrigt ej
ha befattning med verksamheten under dessa skeden.
27
Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962
Genom förslaget med särskilda byråer kombinerade med nyssnämnda organ
anser utredningen även, att en ersättning för byggnadskommittéer och
liknande organ tillskapats, varför nya sådana i fortsättningen ej blir erforderliga.
Utredningen finner det vara möjligt att, även om särskilda byråer inrättas
för vissa byggnadsprojekt, själva byggandet kan anförtros åt byggnadsbyrån.
Lämpligheten härav i de enskilda fallen kan vara beroende av flera omständigheter.
Utvägen att för ett objekt bilda ett särskilt organ för projekteringen
och ett för byggandet anser utredningen också böra hållas öppen.
De särskilda organens sammansättning och arbetsuppgifter blir sålunda
enligt utredningen beroende av förhållandena i varje särskilt fall. Dessa
frågor torde bäst kunna överblickas av byggnadsstyrelsen, som därför synes
böra vara förslagsställare. Beslutanderätten bör dock tillkomma Kungl.
Maj :t.
Utredningen föreslår att de särskilda byråernas chefer, vilka bör benämnas
byggnadsråd, i styrelsens plenum skall ha att taga befattning enbait
med ärenden som rör vederbörande byrå.
För nu förestående byggnadsverksamhet anser utredningen, att särskilda
byråer bör övervägas för Stockholms universitet, radio- och TV-hus i Stockholm,
universitetet och Chalmers tekniska högskola i Göteborg, universitetet
och ny teknisk högskola i Lund samt för mentalsjukvård och fångvård.
Det är emellertid tänkbart, att det kan visa sig lämpligt att åt en byrå uppdraga
flera av dessa objekt. Utredningen ifrågasätter, om inte en av de
nämnda byråerna bör placeras i Göteborg och en i Lund eller Malmö. Ett
ställningstagande härtill blir beroende av bl. a. möjligheterna att rekrytera
erforderlig personal.
Utredningen, som framhåller eventualiteten av ytterligare viss reform
med avseende på byggnadsstyrelsens ledning, anser att man vid ett sådant
tillfälle också bör ha vunnit tillräckliga erfarenheter av systemet med särskilda
byråer samt att säkrare bedömanden då bör kunna ske med avseende
på arbetsuppgifternas utveckling. Det är också möjligt att ett annat
läge på arbetsmarknaden inträtt och att därför behovet av tekniker blir
lättare att tillgodose. Det torde då enligt utredningen också kunna visa sig
lämpligt att anknyta de särskilda byråernas uppgifter till den permanenta
byråindelningen på sätt här nyss antytts. En sådan anpassning av styrelsens
organisation efter utvecklingen bedömer utredningen icke komma att
möta större svårigheter. Det bör ankomma på styrelsen själv att uppmärksamma
dessa frågor och komma med erforderliga föxslag.
Rådgivande organ
Den organisatoriska splittringen inom den översiktliga planläggningens
område finner utredningen medföra ett starkt behov av ett samordnande
organ. Det till byggnadsstyrelsen knutna rådet för översiktlig planläggning
liar härvidlag en viktig funktion att fylla. Ett sådant råd bör därför enligt
utredningen bibehållas. Rådet bör emellertid ej längre bedriva utrednings
-
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962
verksamhet utan vara ett rent samordningsorgan. De stora och väsentliga
frågorna för rådet torde även i fortsättningen komma att avse den översiktliga
planläggningen. Rådet bör emellertid kunna behandla också andra med
samhällsplanering förbundna problem.
Rådets behov av kansli bör lämpligen kunna tillgodoses genom byggnadsstyrelsens
planbyrå. Särskilda medel för avlöning av personal åt rådet är
således icke längre nödvändiga. Utredningen förutsätter då, att erforderliga
medel kommer att ställas till disposition för en ändamålsenlig och tillräcklig
organisation av planbvrån.
Utredningen har ej funnit anledning föreslå någon förändring med avseende
på rådets sammansättning. Det bör emellertid nu ges en något fastare
form. Utredningen föreslår därför att rådets ledamöter, förutom representanterna
för byggnadsstyrelsen, på förslag av styrelsen förordnas av Kungl.
Maj :t för en tid av tre år. Såsom rådets ordförande bör styrelsens generaldirektör
fungera och såsom dess vice ordförande och föredragande chefen
för styrelsens planbyrå. Rådets benämning synes samtidigt böra ändras,
förslagsvis till byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering. Byggnadsstyrelsen
bör ha möjlighet att från fall till fall adjungera ledamöter eller tillkalla
särskilda sakkunniga och experter.
Vid handläggning av ärenden rörande tekniska frågor, som sammanhänger
med byggnadsstyrelsens ställning som central myndighet på husbyggandets
område samt vid utarbetande aAT tekniska anvisningar m. m. är det nödvändigt
för styrelsen att samråda med åtskilliga parter, intressenter och expertinstanser.
Ett sådant samråd torde oftast kunna äga rum genom direkt
kontakt med representanter för de i varje särskilt fall närmast berörda
parterna. Vid handläggning av frågor av större vikt och omfattning eller
av principiell betydelse torde det emellertid inte sällan vara motiverat att
samrådet sker inom en för ändamålet särskilt tillsatt kommitté eller arbetsgrupp.
Detta förfaringssätt bör bland annat ifrågakomma, då det gäller att
revidera och komplettera de tekniska anvisningarna till byggnadsstadgan.
Då de första anvisningarna av denna art skulle utarbetas, förutsatte Kungl.
Maj:t att byggnadsstyrelsen skulle utföra arbetet i samråd med särskilda
sakkunniga. Även vid de sedermera genomförda omarbetningarna av anvisningarna
har byggnadsstyrelsen med Kungl. Maj :ts medgivande tillkallat
sakkunnigkomittéer, med vilka samråd ägt rum.
Samråd och samarbete enligt de angivna principerna måste förutsättas
komma att äga rum även i framtiden. I och med att byggnadsstyrelsens
åliggande att utfärda anvisningar till byggnadsstadgan utvidgats att avse
praktiskt taget alla tekniska frågor inom husbyggandet samt anvisningarna
genom den nya byggnadsstadgan får giltighet för huvudparten av husbyggnadsverksamheten
i landet, finnes det emellertid anledning att taga upp frågan
om en mera fast organiserad form för en fortlöpande samverkan mellan
byggnadsstyrelsen och företrädare för berörda parter på husbyggandets
område. En sådan samverkan skulle kunna ske inom ett permanent organ,
i vilket ingår sakkunskap på olika tekniska områden.
Behovet av ett permanent samarbetsorgan bör också ses mot bakgrund
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
av den form, som anvisningarna till byggnadsstadgan (BABS) nu erhållit.
Enligt 76 § byggnadsstadgan har byggnadsstyrelsen att utfärda råd och anvisningar,
vilka för att bli bindande kräver Kungl. Maj:ts fastställelse.
BABS 1960 har efter samråd emellan kommunikationsdepartementet och
byggnadsstyrelsen icke fastställts av Kungl. Maj :t och har sålunda ej bindande
form. Det kan i den nuvarande situationen på det tekniska området
vara en fördel att normerna icke är alltför fastlåsta och att de utan större
omgång låter sig justeras. Men för att de utfärdade normerna under sin
giltighetstid ändå så långt möjligt skall respekteras, är det angeläget att
bvggnadsstyrelsen vid normernas utfärdande har stöd hos de berörda paiterna.
Organet, som lämpligen kan benämnas byggnadsstyrelsens tekniska rad,
bör vid behov och på kallelse av byggnadsstyrelsen sammanträda för att
dryfta frågor av större vikt eller av principiell betydelse för att lämna råd
till byggnadsstyrelsen. Härigenom torde förutsättningarna vidgas för styrelsen
att fullgöra sina krävande och mångskiftande uppgifter som centralmyndighet
på husbyggnadsområdet.
I rådet bör ingå representanter för de mera väsentliga verksamhetsgrenarna
inom husbyggandet. Det synes utredningen lämpligt att rådet begränsas
till att omfatta förslagsvis högst 16 personer representerande forsknings-
och projekteringsverksamhet, byggnadsarbetare och byggnadsföretagare
samt byggnadsnämnder. I rådet bör ingå byggnadsstyrelsens generaldirektör
som ordförande och chefen för tekniska byrån som vice ordförande
och föredragande. Erforderlig sekreterarhjälp m. m. bör tillhandahållas rådet
av byggnadsstyrelsen. Styrelsen bör liksom beträffande planrådet ha
möjlighet att från fall till fall vid sidan av rådet eller som adjungerade ledamöter
av rådet tillkalla särskilda sakkunniga och experter.
Utredningen har funnit att rådet bör tjänstgöra endast som rådgivande
sakkunnigorgan. Beslut i de ärenden som behandlas av rådet skall sålunda
i vanlig ordning fattas av byggnadsstyrelsen. Rådet bör ej heller bedriva
någon självständig, utåtriktad verksamhet. Rådets ledamöter, förutom representanterna
för byggnadsstyrelsen, bör på förslag av styrelsen förordnas a\
Kungl. Maj :t för en tid av tre år.
Till de icke statsanställda ledamöterna av de båda föreslagna råden synes
böra utgå särskild ersättning. För detta ändamål bör medel beräknas
på styrelsens avlöningsanslag. För första budgetåret har medelsåtgången
uppskattats till 10 000 kr.
Organisation för vissa arbetsuppgifter
Bokföring och ekonomisk kontroll
Bokföring och ekonomisk kontroll förekommer f. n. på såväl administrativa
byrån som utrednings-, byggnads- och intendentsbyråerna. Med eu sådan
decentralisering följer enligt utredningen lätt en bristande enhetlighet
såväl i fråga om bokföringens uppläggning som beträffande metoder och
hjälpmedel för dess utförande, varjämte risken för dubbelarbete ökar. Även
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
beträffande principerna för kostnadsredovisningen synes samordningssvårigheter
föreligga. Med styrelsens bokföringssystem föreligger också svårigheter
att snabbt kunna erhålla sammanställning av vissa kostnadsuppgifter.
Tillräckliga resurser synes även saknas för att lämna regelbunden information
beträffande medelsdispositioner och det ekonomiska läget för pågående
arbeten och uppdrag till underlag för den ekonomiska kontrollen. Dessa svårigheter
befarar utredningen kan öka avsevärt vid stigande omslutning och
allt större antal byggnadsobjekt m. m.
Enligt utredningens mening måste bästa möjliga garantier skapas för att
verksledningen på snabbaste och effektivaste sätt skall kunna tillförsäkras
information om det ekonomiska läget och för att en effektiv kostnadsövervakning
skall kunna utövas samt underlag för erforderliga kostnadsanalyser
etc. erhållas. Utredningen anser vidare, att detta mål måste nås genom en
effektivisering av bokföring och redovisning, varigenom onödiga felkällor
i görligaste man undvikes och dubbelarbete i största utsträckning elimineras.
Väsentligt härvid synes utredningen vara, att antalet bokföringar och
redovisningar nedbringas till ett minimum och samtidigt samordnas så
långt som möjligt. I den mån så erfordras för att dessa resultat skall kunna
uppnås måste styrelsen tillföras ytterligare resurser, varjämte organisationen
måste ges en sådan utformning att den befordrar dessa syften. De krav,
som med denna målsättning måste ställas på bokföringen i fråga om snabbhet,
korrekthet och detaljrikedom, kan tillgodoses, även om arbetsvolymen
kraftigt stegras, genom att insätta i marknaden tillgängliga bokföringsanläggningar.
En eventuell kombination av manuella och maskinella system
eller av maskinella system av olika mekaniseringsgrad måste emellertid avvägas
rätt för att arbetsprocessen skall kunna förlöpa så jämnt och störningsfritt
som möjligt.
Det successivt ökade behovet av snabb tillgång till detaljerade och aktuella
data för såväl planering som kontroll har inom alla områden visat sig
framtvinga samordning av förekommande bokföringssystem och nödvändiggjort
en högre grad av mekanisering än tidigare på detta område. Ett sammanförande
av de olika bokföringsenheterna — ej blott organisatoriskt utan
även genom att lokalt samla dem hos en enda organisationsenhet — skapar
enligt utredningens mening de bästa förutsättningarna för ledningen att
kunna utnyttja bokföringen som ett instrument för ekonomisk ledning och
övervakning av verksamheten. En sådan lösning medför också att den erforderliga
maskinparken kan dimensioneras efter det samlade behovet samt
att förekommande bokföringssystem kan utformas i anslutning härtill.
Utredningen föreslår, att redovisnings- och bokföringsuppgiftcrna på de
olika byråerna sammanslås till en ekonomiavdelning placerad på den administrativa
byrån. Till denna byrå överföres den dispositions- och kostnadsbokföring,
som föres på den nuvarande byggnadsbyråns ekonomiavdelning
liksom de specialbokföringar av skilda slag, som förekommer på intendentsbyrån
och utredningsbyrån. Det skall åvila ekonomiavdelningen att
genom regelbundna rapporter hålla berörda tekniska byråer informerade
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
om medelsdispositioner och om den ekonomiska ställningen för uppdrag och
arbeten samt att tillhandahålla dem erforderliga sammanställningar och utdrag
ur bokföringen.
Utredningen föreslår även, att utanordningar skall tecknas av chefen föi
ekonomiavdelningen i förening med chefen för dess kamerala sektion på
grundval av attest från vederbörande byrå. Attestskyldigheten skall i princip
åvila respektive byråchef men skall av denne kunna delegeras.
Förslaget att sammanföra de olika bokföringskontoren till en organisationsenhet
innebär icke att utredningen föreslår bortflyttning av det reella
ekonomiska ansvaret från de olika tekniska byråerna. Ansvaret skall alltjämt
vila på dessa och det måste därför ankomma på dem att analysera
de från det gemensamma bokföringskontoret kommande rapporterna och
verkställa erforderliga jämförelser med uppnådda arbetsresultat. För utförande
av dessa arbetsuppgifter måste en mindre ekonomiavdelning eller motsvarande
anordning på de berörda tekniska byråerna bibehållas. Dessa a%-delningar skall fungera som stabsorgan och är sålunda icke avsedda att utvecklas
till lokala bokföringskontor.
Framställningar till Kungl. Maj:t
Vid upprättandet av framställningar till Kungl. Maj:t under olika skeden
av ett byggnadsärende liksom vid framställningar angående fastighetsfondens
driftstat är det enligt utredningens mening av vikt att administrativa
byrån medverkar med hänsyn såväl till den formella behandlingen som till
sambandet med byråns bokföringsuppgifter. Utredningen föreslår därför, att
nämnda framställningar skall upprättas av vederbörande fackbyrå i samarbete
med administrativa byrån, vilken självfallet jämväl skall svara för
äskanden på driftbudgeten.
Kostnadsberäkning och efterkalkylering
Kalkyleringsuppgifterna handhas f. n. av byggnadsbyråns samordningsoch
kalkylavdelning. Kostnadsuppskattningar och kostnadsberäkningar skall
utföras vid flera tillfällen och för skilda ändamål under en byggnads tillblivelse.
Till grund för beräkningar och uppskattningar måste läggas tillförlitliga
uppgifter rörande kostnader för olika material, konstruktioner,
metoder m. m. Ett värdefullt hjälpmedel är därvid sådana kostnadsanalyser
som kan göras vid och genom efterkalkyler. Avsaknaden f. n. av sådana
efterkalkyler har påtalats som en stor olägenhet. Det till styrelsens förfogande
stående materialet tillåter noggranna efterkalkyler endast för egenregiföretag.
Även bokföringen för entreprenadbyggen bör dock vara en nöjaktig
utgångspunkt för överslagsmässiga kalkyler rörande t. ex. kostnad
per volyms- eller annan lämplig enhet. Det finnes således enligt utredningen
anledning att det omfattande bokföringsmaterial rörande offentliga byggnader,
som styrelsen har tillgång till, utnyttjas för sådana efterkalkyler som
materialet tillåter. Särskild personal synes böra avdelas för dessa uppgifter.
För utarbetande av det byggnadskostnadsindex, som ingår i styrelsens
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
arbetsuppgifter, erfordras material och personal av i stort sett samma slag
som för kalkylarbetet. Utredningen har funnit att denna uppgift därför lämpligen
kan samordnas med detta arbete.
Kalkylerings- och indexuppgifterna anser utredningen bäst lösas, om de
samlas i en enda arbetsgrupp inom styrelsen. Huruvida gruppen skall föriäggas
till viss byrå anser utredningen emellertid tveksamt. Det synes därför
böra ankomma på styrelsen själv att med ledning av vunna erfarenheter
taga ställning till denna fråga. I den nya organisationens begynnelseskede
torde övervägande skäl dock tala för att arbetsgruppen såsom en
särskild kalkylavdelning direkt underställes verksledningen.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis föreslår således utredningen följande vad gäller verkets
ledning och indelning i byråer.
Byggnadsstyrelsen organiseras med en generaldirektör och chef, en överdirektör
och souschef samt följande åtta permanenta byråer, nämligen,
en administrativ byrå för administrativa, juridiska och kamerala uppgifter,
en lokalplaneringsbyrå för planering och utredningar avseende statens lokalbehov
samt utarbetande av byggnadsprogram,
en projekteringsbyrå för projektering av byggnadsföretag (totalprojektering
från skiss till fullständiga bygghandlingar),
en byggnadsbyrå för utförande av byggnadsföretag på entreprenad eller
under vissa speciella förutsättningar i egen regi,
en intendentsbyrå för fastighetsförvaltning inklusive köp och försäljning
av fastigheter samt förhyrning av lokaler ävensom bränslekontroll,
en kulturhistorisk byrå som skall svara för styrelsens uppgifter avseende
den kultur- och konsthistoriska byggnadsvården,
en planbyrå för handhavande av byggnadsstyrelsens uppgifter som central
myndighet inom planväsendet samt
en teknisk byrå för handhavande av motsvarande verksamhet beträffande
byggnadsväsendet.
I styrelsen föreslås därjämte skola ingå en organisationsavdelning, vilken
ges ställning såsom stabsorgan, samt en kalkylavdelning.
För vissa exceptionellt stora byggnadsobjekt eller för viss art av byggnader
och under vissa förutsättningar i övrigt föreslås att Kungl. Maj:t
efter förslag av byggnadsstyrelsen skall kunna inrätta särskilda byråer för
programutredningar, projektering och/eller byggande.
Til! byggnadsstyrelsen anknytes slutligen två rådgivande organ, nämligen
byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering och byggnadsstyrelsens
tekniska råd, vilka har anslutning till planbyråns respektive tekniska byråns
arbetsuppgifter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
33
4. De olika byråernas organisation i stort
Fördelningen i detalj av arbetsuppgifter mellan byråerna liksom byråernas
organisatoriska uppbyggnad är enligt utredningen väsentligen uppgifter
som ankommer på styrelsen att lösa internt. I förevarande avseende föreslår
utredningen i huvudsak följande.
Utredningen finner ej anledning föreslå någon principiell ändring av a dministrativa
byråns organisation. Byrån föreslås sålunda indelad
i tre avdelningar, nämligen en allmän avdelning och en personalavdelning
med i princip samma arbetsuppgifter som i nuvarande organisation, samt
en ekonomiavdelning. Med hänsyn till de vidgade arbetsuppgifterna anser
utredningen att ekonomiavdelningen bör uppdelas i en kameralsektion och
en sektion för driftbokföring. På byrån bör slutligen liksom nu finnas en
ombudsman, vilken enligt byråchefens bestämmande kan placeras direkt
under denne eller på allmänna avdelningen.
Lokalplaneringsbyrån förutsättes bli ett planerande och utredande
organ för att på ett ändamålsenligt och rationellt sätt tillgodose
statens lokalbehov inom byggnadsstyrelsens verksamhetsområde. Den skall
också ha att granska och yttra sig över lokal- och byggnadsärenden, i de
avseenden byråns kompetensområde anger. Byråns verksamhet kan enligt
utredningen funktionellt uppdelas i två huvudgrupper av arbetsuppgifter,
nämligen dels allmänna utredningar och planeringar, dels programarbete
med anknytning till aktuella byggnadsprojekt. Det synes lämpligt att byråns
organisation följer denna indelning. Utredningen föreslår således, att
byrån indelas i en planeringsavdelning och en programavdelning.
'' Bland byråns personal bör ett ganska differentierat kunskaps- och erfarenhetsområde
vara representerat. Såväl teknisk utbildning inom olika fack
som ekonomisk och samhällsvetenskaplig utbildning samt erfarenheter av
organisationsfrågor och allmän administration kan vara en lämplig grund
för handhavande av olika uppgifter inom byrån. Några speciella kompetenskrav
synes inte böra införas för innehavare av tjänster inom byrån.
Byråns chef bör benämnas byggnadsråd.
Projekteringsbyråns huvuduppgift blir att på grundval av de
av Kungl. Maj:t fastställda byggnadsprogrammen svara för projektering av
byggnadsföretag fram till fullständiga bygghandlingar. Byrån skall i samarbete
med administrativa byrån utforma framställningarna till Kungl.
Maj:t i byggnadsärendenas andra skede och således även svara för äskandena
av erforderliga byggnadsmedel.
För närvarande utföres all projektering för byggnadsstyrelsens räkning
av enskilda företag, som engageras av styrelsen. Så bör även för framtiden
ske i övervägande antalet fält. Denna projekteringsverksamhet måste givetvis
ske under erforderlig ledning och kontroll från den ansvariga myndighetens
sida. För att övervakningen skall fungera tillfredsställande torde
det vara lämpligt att beställaren tillhandahåller klara direktiv i form av
normer in. in., som ger vissa riktlinjer ur arkitektoniska och byggnadstek
3
Bihang till riksdagens protokoll 1902.1 samt. Nr 98
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
niska synpunkter. Härigenom underlättas och förenklas kontroll och ledning
i den löpande verksamheten. I arkitektoniskt avseende bör denna normerande
verksamhet handhas av projekteringsbyrån. För att lösa motsvarande
uppgifter i fråga om konstruktioner m. m. bör erfordras i stort sett
samma sakkunskap, som förutsättes ingå i den tekniska byrån, som därför
bör omhänderha dessa uppgifter. Den förenkling av projekteringsbyråns
uppgifter på konstruktörssidan, som blir en följd av en sådan lösning, bör
beaktas vid bedömningen av erforderliga kvalifikationer hos personalen på
de bägge byråerna. Det får härvid förutsättas, att de ledande krafterna
bör placeras på tekniska byrån. Denna bör sålunda biträda även vid uppkommande
tekniska problem av principiell art eller eljest av större vikt,
vilka kan medföra behov av speciell teknisk sakkunskap. Den löpande normala
verksamheten bör däremot helt ombesörjas av projekteringsbyrån.
Omfattningen och betydelsen av byggnadsstyrelsens projekterande och
byggande verksamhet motiverar enligt utredningens åsikt en organisation,
som möjliggör projektering genom eget organ till viss mindre del. Härtill
kommer värdet av att styrelsens befattningshavare lämnas möjligheter att
hålla den direkta kontakt med yrket, som endast egen projekteringsverksamhet
kan ge. Utan en sådan kontakt får man räkna med att rekryteringen
av kvalificerad personal till styrelsen ytterligare försvåras. Det torde numera
knappast förekomma något företag eller organ i riket med tillnärmelsevis
så omfattande byggnadsverksamhet som byggnadsstyrelsen, vilket icke
ansett det förmånligt att till sig knyta ett eget arkitekt- eller projekteringskontor.
Byråns organisation bör enligt utredningen utformas på ett principiellt
enkelt sätt. I organisationen skall ingå samtliga de huvudslag av fackmän
som normalt deltar i projekteringsarbetet, nämligen arkitekter, byggnadskonstruktörer,
värme-, ventilations- och sanitetstekniker och elektrotekniker.
Härjämte bör tillgång till väg- och vattenbyggnadstekniker finnas. I
allmänhet bör för större objekt ett projektledarlag organiseras, vilket utväljes
bland de för det speciella fallet mest lämpade fackmännen, bland
vilka en skall vara projektledare med ansvar för arbetet under projekteringsskedet.
Det bör ankomma på byråns chef att för varje objekt eller för
visst slag av objekt utse detta lag. Byråns mera formellt betonade organisation
bör emellertid på sedvanligt sätt återspegla de i arbetet representerade
facken, varvid konstruktörerna lämpligen bör samlas under en gemensam
kvalificerad chef.
Utredningen föreslår att projekteringsbyrån organiseras i en arkitektavdelning
och en konstruktionsavdelning samt ett projektering skontor för
egen projektering. Till detta bör ett ritkontor anslutas. Dessutom bör finnas
ett gemensamt kansli. Personalcirkulation mellan projekteringskontoret
och avdelningarna förutsättes. Någon indelning av arkitektavdelningen
i sektioner synes ej vara erforderlig eller lämplig. Däremot bör konstruktionsavdelningen
indelas i en byggnadsteknisk sektion, en VVS-sektion, en
35
Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962
el-sektion och en VoV-sektion. Projekteringskontoret synes böra vara direkt
underställt byråns chef.
Byggnadsbyråns huvuduppgift blir att, sedan bygghandlingar
mottagits från projekteringsbyrån, utföra eller genom entreprenör låta utföra
byggnadsföretagen och att därefter överlämna byggnaderna till vederbörande
förvaltningsorgan. Byrån skall ansvara för byggnadsmedlens användning.
Byråns organisation blir avhängig av bl. a. egenregiverksamhetens
framtida omfattning. Beträffande denna verksamhet anför utredningen
bl. a. följande.
Då egenregi-organisationen inrättades var syftet härmed bl. a. att motverka
konsekvenserna av kartellbildningar inom byggnadsbranschen. Detta
skäl synes numera ej längre föreligga. Däremot kan enligt utredningen en
sådan organisation vara motiverad av andra skäl. Statliga byggnadsobjekt
har i viss omfattning karaktär av specialarbeten, vilka endast vissa storföretag
kan åtaga sig. För sådana speciella byggnadsföretag har styrelsen själv
tillgång till arbetare och arbetsledare, vilka skaffat sig betydande erfarenhet
inom vederbörande områden. Arbetenas utförande i egen regi torde här
ge särskilt goda betingelser för tekniskt goda lösningar och god byggekonomi.
Vid om- och tillbyggnadsarbeten på äldre statliga byggnader är det vidare
ofta svårt att i förväg bestämma arbetsvolymen. Oförutsedda fördröjningsmoment
uppstår tid efter annan vid dessa företag. Särskilda hänsyn
måste också tagas, i de fall verksamheten i byggnaden måste fortgå under
byggnadsarbetets gång. Här nämnda objekt kan i regel ej utlämnas mot
fasta entreprenadanbud. Fall förekommer också, då på grund av särskilda
omständigheter rimliga entreprenadanbud ej kan erhållas. Detta kan ha sin
orsak i att byggnadsplatsen är avlägsen i förhållande till större tätort eller
förhållanden av annat motsvarande slag.
Egenregi-byggena under den senast förflutna femårsperioden ävensom
nu pågående byggnadsföretag i egen regi har av utredningen undersökts ur
nu nämnda synpunkter. Utredningen har härav kunnat dra den slutsatsen att
omkring 60 procent av byggnadsvolymen motiverat egen regi av de sagda
skälen. Återstoden av byggnaderna har utförts i egen regi väsentligen för
att hålla den befintliga organisationen effektivt sysselsatt. De angivna procenttalen
gäller i stort sett både för byggnads-, VVS- och el-arbeten.
En viss krympning av egenregi-verksamheten synes således vara motiverad.
Utredningen vill emellertid uttala att något material, som medger en
kostnadsmässig jämförelse mellan byggnadsverksamhet på entreprenad respektive
i egen regi, icke kunnat ställas till utredningens förfogande. Bedömandena
måste därför göras utifrån delvis vaga utgångspunkter.
Utredningen har från byggnadsstyrelsen inhämtat, att byggnadsarbeten
i egen regi på flera platser kommer att avslutas redan de närmaste åren,
varvid styrelsen kommer att avveckla organisationen på dessa platser. Härigenom
kommer antalet byggnadsarbetare att minskas från nuvarande ca
350 till under 250. Under senare år har en minskning av arbetsstyrkan från
drygt 600 man skett. I fråga om VVS-installationer kommer antalet arbetare
att relativt snart minskas från nuvarande drygt 70 till knappt 60 och beträffande
el-installationer från omkring 190 till 175. På el-sidan innebär
detta, om utvecklingen under de senaste åren medräknas, en minskning
inom ett fåtal år till ungefär halva arbetsstyrkan.
En viss ytterligare minskning av egenregi-verksamheten planeras av styrelsen.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
Mot bakgrund av den så skisserade utvecklingen finner utredningen, att
några förslag från dess sida rörande egenregi-verksamhetens krympning
f. n. icke är påkallade.
Sedan slutet av år 1960 bär för byggnadsledning och byggnadskontroll vid
entreprenadbyggen en distriktsorganisation med sju distrikt inrättats. Denim
är f. n. under utbyggnad. En sådan utveckling finner utredningen ändamålsenlig.
Utredningen räknar med att verksamhetens ökning väsentligen
bör återspeglas i en konsolidering och utvidgning av organisationen inom
distrikten, medan någon större ökning av personalens numerär inom den
centrala ledningen ej skall bli erforderlig. Detta torde emellertid medföra
behov av ytterligare delegering till distrikten av befogenheter och ekonomiskt
ansvar.
Utredningen föreslår, att byggnadsbyrån organiseras med en byggnadschef,
en biträdande byggnadschef och fem avdelningar, nämligen en entreprenadavdelning,
en egenregiavdelning för byggnadsarbeten, en VVS-avdelning,
en el-avdelning samt en i förhållande till den nuvarande krympt ekonomiavdelning
såsom förut närmare utvecklats. Till byrån bör härjämte
höra ett kansli.
Erforderlig elasticitet i organisationen bör kunna ernås huvudsakligen
genom ett varierande antal sektioner inom entreprenadavdelningen. Principen
för arbetsfördelning mellan sektionerna torde böra förbehållas byggnadschefen
alt besluta om eller, i de fall övriga byråers verksamhet anses
bli påverkad härav, verksledningen.
Utredningen har funnit det nödvändigt att så långt möjligt renodla förvaltningsverksamhetens
verkställande funktioner och att begränsa intendentsbyråns
arbetsområde till dessa. Härigenom bör byråns löpande
arbete bli enklare, och tidigare svårigheter att kombinera utredande och
planerande uppgifter med de verkställande blir i stort sett undanröjda.
Eu underhållsavdelning bör anförtros det löpande underhållet och därmed
förbunden verksamhet ävensom fastigheternas skötsel och drift. Avdelningen
indelas i ett antal underhållssektioner. En sektion bör lämpligen
reserveras för planläggnings- och upphandlingsuppgifter m. m. Sektionen
bör vidare handha kalkylfrågor och utarbeta underhållskostnadsindex. Särskild
personal för driftkontroll, som ej avser ren värmekontroll, bör härjämte
placeras på sektionen. Vid sidan av denna sektion synes f. n. en utökning
från tre till fem sektioner för det tekniska underhållet vara nödvändig.
En fastighetsavdelning inrättas för köp och försäljning av fastigheter,
fastighetsvärdering, fastigheternas rättsliga vård, remisser i allmänna förvaltningsspörsmål
och liknande frågor. Avdelningen skall företräda ägarens
intressen i planfrågor m. m. Den skall vidare handha på ägaren ankommande
författningsenliga skyldigheter i olika avseenden. Till avdelningen
bör byråns registerföring och arkiv förläggas liksom erforderligt ritkontor.
Därest djurgårdsnämndens återstående uppgifter kommer att överföras
till byggnadsstyrelsen, förutsättes de böra inplaceras på en för ändamålet
utbyggd fastighetsavdelning. En hy res avdelning bibehålies för samma upp
-
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
gifter som avdelningen nu har. Vtrikesavdelningen synes också böra ingå i
organisationen med oförändrat arbetsområde. Den till byrån överflyttade
värmetekniska avdelningen bör ingå i byrån som en särskild bränslekontrollavdelning.
Slutligen torde ett gemensamt kansli erfordras. Till detta synes
bl. a. personalen för ekonomiska övervakningsuppgifter kunna anknytas.
Kulturhistoriska byrån får i stort sett oförändrade uppgifter.
Utredningen är inställd på att en viss förstärkning av byråns kapacitet bör
ske men uppskjuter ett ställningstagande i denna fråga till ett senare tillfälle.
Planbyråns arbetsuppgifter fördelar sig i stort sett på två huvudgrupper,
varav en grupp utgöres av remisser och jämförliga löpande ärenden,
samt en grupp av utrednings- och utvecklingsarbete, information, rådgivning
och allmänt samordnande uppgifter.
Utredningen är av den bestämda uppfattningen, att den minskning i den
löpande verksamheten, som blir en följd av 1960 års ändringar i byggnadslagstiftningen,
icke medför minskning av planbyråns behov av personella
resurser. I stället bör ökad vikt tillmätas byråns rådgivande och samordnande
verksamhet ävensom utvecklingsarbetet. För denna sistnämnda verksamhet
torde inom byrån på ett helt annat sätt än hittills krävas medverkan
av alla de slag av fackmän, som visar intresse för och förmåga att bidraga
till samhällsplaneringens utveckling. Dessa olika fackmän synes icke
böra isoleras i särskilda avdelningar utan samlas till arbetsgrupper inom
avdelningar efter funktion.
En avdelning för samordning och information bör ha som huvuduppgift
att dels genom kontakter med de regionala och lokala plan- och byggorganen
verka för samordning av deras verksamhet m. m., dels medverka i utredningsarbetet
inom detaljplanläggningens område. En avdelning för översiktlig
planläggning skall för byggnadsstyrelsens del medverka i arbetet för
en riktig utveckling av den översiktliga samhällsplaneringen. En direkt kontaktlinje
skall gå till byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering för vilket
avdelningen skall hålla kanslipersonal. En allmän avdelning bör handha
remisser o. d. En juridisk avdelning bör liksom nu medverka i hela byråns
verksamhet i övrigt. Slutligen erfordras en expedition med arkiv.
För ett organ med tekniska byråns arbetsuppgifter torde en lämplig
organisation kunna baseras på de olika kunskapsområden, som bör vara
företrädda inom byrån. Dessa kunskapsområden täcker husbyggandets alla
tekniska sektorer. Därtill kommer vissa funktions- och måttfrågor m. in.,
som hänger samman med normverksamheten ävensom frågor rörande ritningsnoriner,
beskrivningar och arkivhandlingar m. m. Slutligen måste byrån
också ägna stor uppmärksamhet åt informationsfrågor. Av praktiska
skäl är det nödvändigt att föra samman de olika arbetsuppgifterna i ett
tämligen begränsat antal avdelningar, varvid emellertid avdelningscheferna
bör behärska huvudparten av de frågor som faller under resp. avdelning.
Utöver löpande samarbete direkt mellan avdelningarna torde det inte
38
Kungl. Maj:ls proposition nr 98 år 1962
sällan bli aktuellt att organisera tillfälliga eller permanenta samarbetsgrupper
för avgränsade specialfragor. Samverkan genom sådana grupper måste
också förutsättas komma att äga rum mellan tekniska byrån och övriga
byråer inom byggnadsstyrelsen. Ett nära samarbete måste etableras med
projekteringsbyrån. I vissa delar av anvisningsarbetet måste ett nära samarbete
upprätthållas mellan planbyrån och tekniska byrån. Kontakt med
iorskningen förutsättes som en självklarhet. Egen forskning bör däremot
inte bedrivas inom byrån. Utredningen föreslår en indelning av byrån i tre
avdelningar med följande arbetsuppgifter.
Allmänna avdelningen: allmänna byggnadsfrågor, administrativa frågor
angående handläggning av bvggnadsärenden, frågor angående utformning
av ritningar, beskrivningar, byggnadslovshandlingar och arkivhandlingar
in. m., information samt redigering av skrifter, meddelanden, typbeskrivningar
m. m., ritkontor. Konstruktionsavdelningen: byggnadsstatiska och
konstruktiva frågor angående olika konstruktioner av betong, murverk, stål,
lättmetall och trä in. in., typgranskning av fabrikstillverkade monteringsfardiga
byggnadselement, belastningsfrågor, säkerhetsfrågor, dimensionei
ingsprinciper. Hit föres även geotekniska frågor, markundersökningar och
ytavvägningar m. m., jordtryck och stabilitetsfrågor, grundvatten- och dräneringsfrågor,
markarbeten (schaktning, sprängning och spontning in. m.),
grundläggning och markförstärkning (pålning, injektering m. m.). Materialavdelningen:
provningsmetoder, byggnadstekniska frågor angående fukt-,
värme-, ljudisolering och brandskydd samt skorstenar, eldstäder och ventilationskanaler
m. m„ beklädnadsmaterial, ytbehandlingar, golvbeläggningsmaterial,
underhålls- och driftsfrågor. Till denna avdelning hänföres
också installationsfrågorna. Inom byrån erfordras härjämte en expedition.
Utredningen föreslår att byråns chef benämnes överingenjör.
Organisationsavdelningens arbetsuppgifter blir att biträda
verksledningen med att fortlöpande tillse att organisationen är fullt rationell
och effektiv med hänsyn till verksamhetens utveckling. Avdelningen bör
vara kontaktorgan mellan styrelsen och statskontoret. Också vid organiserandet
av nya arbetsenheter inom styrelsen bör avdelningen kunna fylla en
viktig funktion. Avdelningens chef bör vara organisationsföredragande inom
styrelsen.
Avdelningen bör ges en variabel organisation förslagsvis med en fast del
bestående av en chef och en kanslist samt en rörlig del vars personal cirkulerar
mellan avdelningen och byråerna. För den rörliga delen bör två
tjänster beräknas.
De särskilda byråerna kommer att få arbetsuppgifter av varierande
art och omfattning samt arbeta under skilda betingelser. Relativt stor
frihet måste därför tillkomma byggnadsstyrelsen vid det närmare bestämmandet
av deras organisation.
Man torde få utgå ifrån att byråerna i allmänhet bör innehålla de olika
slag av fackmän, som normalt medverkar i motsvarande verksamhet i övrigt.
Det är emellertid enligt utredningen inte uteslutet att det i vissa fall
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
kan visa sig mera ändamålsenligt att låta tjänstemän, t. ex. VVS- och eltekniker,
anknutna till övriga byråer, medverka även i en särskild byrås
verksamhet.
En typorganisation för särskild byrå synes närmast böra motsvara projekteringsbyråns,
därest byrån även handhar byggandet kompletterad med
ett organ för byggnadskontrollen. Om VVS- och el-tekniker ingår i särskild
byrå, bör det prövas ifall dessa icke lämpligen kan deltaga vid såväl projekteringen
som byggnadskontrollen.
De särskilda byråernas organisation får således bestämmas från fall till
fall med hänsyn till det aktuella behovet. En tänkbar lösning är här att den
projekterande arkitekten anställes som chef för byrån i byggnadsråds ställning
och att övriga fackmän utses av styrelsen i samråd med denne. Den
relativt stora frihet och smidighet i anställningsförhållandena, som systemet
med särskilda byråer bedömts möjliggöra, torde påtagligt underlätta
en lösning efter dessa riktlinjer. Härigenom torde bl. a. den tekniska arbetskraften
bli bättre utnyttjad, behovet av kontrollerande organ minskas och
sannolikt ansenlig tid och betydande kostnader sparas.
Utredningen anser att denna fråga allvarligt bör övervägas av byggnadsstyrelsen
vid prövning av organisationen för projektering av nu förestående
större byggnadsföretag.
5. Personalfrågor
I sitt organisationsförslag har utredningen i första hand sökt främja tillgången
på kvalificerad personal i ledande ställning hos byggnadsstyrelsen.
Utredningen har vidare på olika sätt sökt bereda väg för sådana anställnings-
och arbetsformer, vilka kan bidraga till att lösa styrelsens rekryteringsproblem.
För att dessa olika förslag skall få avsedd effekt erfordras
emellertid också att lönefrågorna och anställningsvillkoren i övrigt får en
godtagbar lösning. I detta sammanhang framhåller utredningen att rådande
brist på kvalificerade tekniker haft svåra verkningar för byggnadsstyrelsen.
Enligt utredningens mening är det angeläget, att styrelsens teknikerlöner
i möjligaste mån anpassas efter läget på allmänna arbetsmarknaden
genom bl. a. kontraktsanställning.
Den förslagna tjänsten som överdirektör torde vid jämförelse med motsvarande
tjänster inom andra verk böra placeras i lönegrad Bp 5. I anslutning
härtill anför utredningen att löneställningen för generaldirektörstjänsten
i lämpligt sammanhang bör omprövas.
Löneställningen för de permanenta byråernas chefer samt för chefer för
avdelningar och sektioner bör enligt utredningen på sedvanligt sätt prövas
med hänsyn till arbetsuppgifternas kvalitet. En viss differentiering i lönesättningen
för dessa tjänster synes befogad. Utredningen bedömer likaså
ytterligare tjänster som avdelningsdirektör samt byrådirektörer i den för
dessa tillämpade högre lönegraden motiverade.
Cheferna på de särskilda byråerna bör kallas byggnadsråd. Eu rörligare
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
lönesättning torde kunna ernas genom tillämpning av kontraktsanställning,
högstlönegrader eller göromålsförordnanden. Hinder bör inte möta att på
dessa byråer i viss utsträckning ha extra ordinarietjänster och ej heller att
till dem knyta innehavare av tjänster placerade på de permanenta byråerna.
För chefstjänsterna pa de bada föreslagna fristående avdelningarna —
organisations- och kalkylavdelningen — bör med hänsyn till behovet av en
smidig rekrytering högstlönegradsystem komma i fråga, varvid för avdelningsdirektör
tillämpad lönegrad bör vara övre gräns.
Ett genomförande av utredningens förslag förutsätter att vissa chefstjänster
inrättas från och med budgetåret 1962/63. Utredningen föreslår att följande
tjänster inrättas från den 1 juli 1962.
I samband med inrättandet av en tjänst som överdirektör i lönegrad Bp 5
kan nuvarande arvode till generaldirektörens ställföreträdare indragas. Såsom
chefer för organisationsavdelningen och kalkglavdelningen föreslås två
nya tjänster som avdelningsdirektör alternativt byrådirektör (högstlönegrad).
De ökade uppgifter, som utredningen föreslagit för administrativa
byråns allmänna avdelning, motiverar inrättandet av en ny byrådirektörstjänst
för anslagsfrågor in. m. Som chef för ekonomiavdelningen erfordras
härjämte en byrådirektörstjänst. För chefsposten på den nyinrättade
lokalplaneringsbyrån föreslås en byggnadsrådstjänst. För byråns bägge avdelningar
erfordras dessutom två nya chefsbefattningar, varav åtminstone
en synes böra vara avdelningsdirektör. På projekteringsbyråns konstruktionsavdelning
torde en avdelningsdirektör som chef icke kunna undvaras.
De nuvarande chefstjänsterna på byggnadsbyråns VVS- och el-avdelningar
synes böra placeras på projekteringsbyrån. Med anledning härav bör två nya
chefstjänster lägst på byrådirektörsnivå beräknas på dessa avdelningar inom
byggnadsbyrån. På intendentsbyråns stora underhållsavdelning torde en
avdelningsdirektör som chef vara klart motiverad. En sådan tjänst bör därför
inrättas. För chefen för tekniska byrån föreslår utredningen att en ny
överingenjörstjänst inrättas. Motsvarande tjänst i nuvarande organisation
innehas av en kontraktsanställd överingenjör. Byrån synes härjämte böra
förstärkas med en tjänst som byrådirektör alternativt avdelningsdirektör
som chef på konstruktionsavdelningen. Med hänsyn till de särskilda byråernas
speciella natur och den förslagna ordningen för deras inrättande torde
byggnadsstyrelsen efter hand få inkomma med erforderliga förslag till lösning
av dessa byråers personalfrågor.
De sammanlagda kostnaderna för de nu föreslagna fjorton tjänsterna,
som bestrides från resp. avlöningsanslag och byggnadsanslag enligt särskild
förskottsstat, har utredningen för budgetåret 1962/63 beräknat till omkring
0,6 mkr., varav enligt den fördelning mellan olika anslag som föreslås i efterföljande
avsnitt, 0,4 mkr. belöper på avlöningsanslag och 0,2 mkr. på bva''"-nadsanslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
41
6. Anslagsfrågor
Avlöningar till byggnadsstyrelsens personal bestrides nu dels från avlöningsanslag
på driftbudgeten, varvid fördelning på skilda avlöningsstater
sker beträffande byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet och värmeledningspersonal,
dels från anslaget Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. in. på driftbudgeten, dels från projekteringsanslag under fonden
för förlag till statsverket, dels från byggnadsanslag å kapitalbudgeten, varvid
kostnaderna för huvuddelen av personalen förskottsvis bestrides enligt
en av Kungl. Maj :t fastställd stat och i bokslutet för varje budgetår av
byggnadsstyrelsen fördelas mellan de tillgängliga byggnadsanslagen och för
viss numera fast anställd personal på byggnadsföretagen enligt uppgift
ca 50 — bestrides direkt från byggnadsanslag, dels ock från fastighetsfondens
utgiftsstat. För styrelsens omkostnadsanslag sker vidare fördelning på
två omkostnadsstater på samma sätt som för avlöningsanslaget. Även de
kostnader som bestrides från utrednings- och projekteringsanslagen fördelas
slutligen om möjligt mellan vederbörande byggnadsanslag.
Av administrativa byråns personal avlönas ungefär hälften från avlöningsanslag
och hälften från byggnadsanslag. Personalen på utredningsbyrån
avlönas från såväl avlöningsanslag som från utrednings- och projekteringsanslag.
På byggnadsbyrån utgår lön till byggnadschefen och en byrådirektör
från avlöningsanslag och till övrig personal från byggnadsanslag.
Huvuddelen av intendentsbyråns tjänstemän avlönas från avlöningsanslag
men vissa befattningshavare från fastighetsfondens stat. Kostnaderna
för personalen på planbyrån, kulturhistoriska byrån och värmetekniska
avdelningen slutligen bestrides helt från avlöningsanslag.
I syfte att söka begränsa antalet anslag, avlönings- och omkostnadsstater
samt avdelningar på personalförteckningen föreslår utredningen följande.
.. .
All byggnadsstyrelsens personal avlönas antingen från avlöningsanslag
på driftbudgeten eller enligt av Kungl. Maj :t fastställd förskottstat.
Kostnaderna enligt nämnda stat fördelas i bokslutet för vederbörande
budgetår mellan tillgängliga byggnadsanslag eller, om byggnadsanslag ej
beviljats av riksdagen för visst objekt som är under projektering, det särskilda
projekteringsanslaget under fonden för förlag till statsverket. Dessa
sistnämnda kostnader fördelas sedermera enligt nu tillämpade normer.
Det särskilda utredningsanslaget slopas och vederbörande kostnader bestrides
från avlöningsanslaget. Avlöningsstaten kompletteras i anslutning
härtill med en förslagspost för avlöningar till tillfällig personal m. m., vilken
inte får överskridas utan Kungl. Maj :ts medgivande. Från denna post
bör i princip kostnader för utredningar, som utföres av experter och konsulter
etc. utanför styrelsen, betalas. Posten bör emellertid också kunna utnyttjas
för en provisorisk anpassning av personalnumerären inom vederbörande
byråer efter byggnadsverksamhetens omfattning. En sådan anordning
motiveras av tidsintervallet på närmare ett år mellan förslagen till
äskanden på driftbudgeten och till stat på kapitalbudgeten.
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
Avlönings- respektive omkostnadsstaterna liksom avdelningarna av personalförteckningen
för byggnadsstyrelsens personal i allmänhet och för
värmeledningspersonal sammanslås.
Från avlöningsanslag bestrides kostnaderna för generaldirektören, överdirektören
och all personal inom administrativa byrån, lokalplaneringsbyran,
intendentsbyrån, kulturhistoriska byrån, planbyrån, tekniska byrån
och organisationsavdelningen samt enligt förenämnda förskottsstat kostnaderna
för all personal inom projekteringsbyrån, byggnadsbyrån inklusive
tast anstallda tjänstemän som nu avlönas direkt från byggnadsanslag, de
särskilda byråerna och kalkylavdelningen.
Förskottsstaten kompletteras med en ordinariepost. I gengäld sammanslås
posten till avlöningar till icke-ordinarie personal med posten till avlöningar
till biträdande ingenjörer och arkitekter m. fl. till en förslagsvis
beraknad post, som icke får överskridas utan Kungl. Maj :ts medgivande.
Hl. Yttrandena
Behovet av en omorganisation av b y g g n a d s s t y r e 1-s e n med hansyn till ökningen av styrelsens arbetsuppgifter och utvecklingen
i övrigt inom dess verksamhetsområde har understrukits i ett 20-tal remissvar,
bl. a. av styrelsen själv, andra centrala ämbetsverk, representanter
tor byggbranschen, organisationer samt myndigheter och organ för vilkas
rakning styrelsen handhar byggnadsverksamhet. I allmänhet har härvid
angelägenheten av en förstärkning av styrelsens resurser påtalats.
Av de remissinstanser som yttrat sig mera allmänt över betänkandet
har det stora flertalet intagit en positiv hållning till de framlagda förslagen
i stort. I en del svar har invändningar rests mot vissa avsnitt av betankandet,
varjämte förslag i olika frågor framförts.
Frågan om utbrytning av uppgifterna inom plan- och
byggnadsvasendet från byggnadsstyrelsens verksamhetsområde
har behandlats i flera av remissvaren. I en del fall föreslås
att frågan göres till föremål för ytterligare utredning. Lantmäteristyrelsen
anför sålunda, att ur allmänna förvaltningssynpunkter en kombination
mom ett och samma organ av så artskilda arbetsuppgifter som, å ena
sidan, myndighetsutövning i förvaltningsrättslig bemärkelse och, å andra
sidan, byggnadsverksamhet och fastighetsförvaltning i regel torde betraktas
som mindre lämplig. Med hänsyn härtill och till att arbetsuppgifterna
kvantitativt är så omfattande, att det torde vara förenat med påtagliga organisatoriska
svårigheter att sammanhålla dem inom ett organ, synes den av
utredningen antydningsvis ifrågasatta omprövningen av byggnadsstyrelsens
arbetsuppgifter motiverad. Styrelsen ifrågasätter om inte i avvaktan på en
sådan omprövning omorganisationen av byggnadsstyrelsen nu bör begränsas
till sådana drag i den organisatoriska uppbyggnaden, som ter sig i stort
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
sett fristående från frågan om arbetsuppgifternas avgränsning. Liknande
synpunkter framföres av djurgårdsnämnden. Statskontoret erinrar om riksdagsrevisorernas
år 1960 framlagda förslag rörande en allsidig utredning av
planväsendets centrala ledning. Enligt ämbetsverkets mening bör en sådan
omprövning av planeringsorganisationen i stort nu igångsättas. Även länsstyrelserna
i Uppsala, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län, Svenska
stadsförbundet, Svenska byggnadsentreprenörföreningen, SABO och Svenska
byggnadsindustriförbundet ifrågasätter huruvida icke ytterligare utredning
av ifrågavarande spörsmål bör komma till stånd.
Några remissinstanser anser, att tiden redan nu är inne att dela byggnadsstyrelsen
i två verk. Svenska teknologföreningen anser detta ur organisatorisk
synpunkt nödvändigt och föreslår inrättandet av ett byggverk,
vartill skulle hänföras de av utredningen föreslagna lokalplanerings-, projekterings-,
byggnads- och intendentsbyråerna samt de särskilda byråerna
för vissa större byggnadsobjekt. Till en av föreningen föreslagen byggnadsstyrelse
skulle hänföras planbyrån, tekniska byrån — med uppgifter inom
byggnadsväsendet — och kulturhistoriska byrån samt de av utredningen
föreslagna tekniska rådet och rådet för samhällsplanering. En liknande
uppdelning föreslås också av statens institut för byggnadsforskning, Svenska
kommunal-tekniska föreningen och SAR. De tva sistnämnda remissinstanserna
anser att ett planverk bör tillföras även vissa uppgifter, som nu
sorterar under bostadsstyrelsens tekniska byrå.
Även vissa andra frågor rörande byggnadsstyrelsens
verksamhetsområde har berörts i en del av remissvaren.
Administrationsutredningen anmäler att vid genomgång av bl. a. organisationen
för handläggning av utrikesförvaltningens byggnadsärenden fråga
uppkommit om byggnadsstyrelsens utrikesavdelning bör bibehållas med
nuvarande funktioner inom styrelsen eller om dess verksamhet bör mera intimt
samordnas med departementets administrativa förvaltning. Utredningen
har emellertid ej några erinringar mot byggnadsstyrelseutredningens
förslag i berörd del men understryker samtidigt det angelägna i att sådana
personalförstärkningar inom utrikesavdelningen undvikes som kan föranleda
olägenheter vid en framtida organisationsförändring. Icke heller utredningen
om universitetens egendomsförvaltning har ur sina synpunkter
någon erinran mot nu föreslagna reformer av byggnadsstyrelsen.
Enligt postutredningen bör planeringen av poströrelsens lokalbehov åvila
generalpoststyrelsen liksom lokalprogram för postala byggnader till stor del
måste bygga på överväganden inom postverket. Utredningar i dessa avseenden
synes därför framdeles liksom hittills böra i första hand ankomma på
generalpoststyrelsen. Den tekniska expertis, som styrelsen har för bl. a.
dessa uppgifter, bör därför bibehållas och i förekommande fall ingå i delegationer,
genom vilka samarbetet mellan byggnadsstyrelsen och nyttjaren
enligt betänkandet eventuellt skulle kunna ordnas.
Telestyrelsen anser, att övervägande skäl numera talar för att utförandet
44
Knngl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
av samtliga för televerkets drift erforderliga byggnader anförtros åt telestyrelsen
på sätt som gäller beträffande järnvägs- och vattenfallsstyrelserna
samt försvarsväsendet och domänstyrelsen. Vid behov av byggnad för
central förvaltning bör däremot byggnadsstyrelsen engageras liksom hittills.
Mot bakgrund av den förestående ökningen av byggnadsstyrelsens
verksamhet pekar fångvårdsstyrelsen på möjligheten för vissa redan befintliga
organ, som har viss byggnadsteknisk personal anställd för ledning
och kontroll av reparations- och underhållsarbeten samt ny- och tillbyggnadsarbeten
av mindre omfattning, att åtaga sig att svara för ny- och tillbyggnadsarbeten
i något större utsträckning än vad nu är fallet. Fångvårdsstyrelsen
med dess byggnadssektion nämnes som exempel. Även SAR
i rågasätter om inte vissa byggnads- och fastighetsförvaltande uppgifter kan
överföras till andra ämbetsverk.
Djurgårdsnamnden anser, att omfattningen av byggnadsstyrelsens åligganden
inger starka betänkligheter mot att ålägga styrelsen nämndens återstående
uppgifter. Därtill kommer invändningar av principiell art, vilka
synes vara avgörande, så länge tillsyn över planväsende och byggnadsväsende
kvarligger hos styrelsen. Byggnadsstyrelseutredningen svnes enligt
nämnden icke heller ha visat, att fördelar i något avseende skulle vinnas
vid genomförande av djurgårdsnämndsutredningens förslag. Att inplacera
nämndens uppgifter i en underordnad avdelning inom ett stort centralt
verk med en mångfald andra uppgifter synes nämnden icke tillfredsställanae.
Djurgårds förvaltningen framhåller, att byggnadsstyrelsen vid överflyttande
dit av djurgårdsnämndens uppgifter avseende disposition av djurgårdsmark
kommer att intaga en mycket ömtålig dubbelställning. Å ena sidan
har styrelsen att genomföra dispositionsplanen och därvid tillse, att Djurgardens
för friluftsändamål reserverade markområden icke inskränkes. Å
andra sidan skall styrelsen anskaffa mark för statlig bebyggelse inom stockholmsområdet
till billigt pris. Avvägningen mellan dessa ofta mot varandra
stridande önskemål synes böra anförtros åt ett utomstående organ innan
frågan undenstalles Kungl. Maj:t. Den av djurgårdsnämndsutredningen föreslagna
rådgivande nämnden har här enligt förvaltningen en av sina främsta
uppgifter.
Enligt HSB och Svenska riksbyggen synes ett bibehållande av den kulturhistoriska
byråns verksamhet i anslutning till byggnadsstyrelsen riktigt.
Samarbetet med övriga kulturvårdande myndigheter bör kunna ske på samma
satt som hittills. Riksantikvarieämbetet kan däremot icke biträda det av
utredningen framlagda förslaget till organisation och arbetsuppgifter för
kulturhistoriska byrån. Frågan om en avvägning av de båda ämbetsverkens
uppgifter avseende byggnadsminnesvården måste enligt ämbetets uppfattning
bli föremål för ytterligare överväganden. Enligt vad som nyligen bekantgjorts
kommer en utredning om ämbetets organisation och arbetsuppgifter
att igångsättas under loppet av innevarande år. Ämbetet hemställer,
att frågorna om kulturhistoriska byrån icke avgöres förrän denna utredning
slutförts. Svenska museimannaföreningens facksektion redovisar i stort
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 45
sett samma synpunkter rörande kulturhistoriska byrån som riksantikvarieämbetet.
I fråga om s. k. le k mannainslag i byggnadsstyrelsen anser
postutredningen att de synpunkter, vilka vanligen åberopas som motiv
för inrättande av lekmannastyrelser, tillgodoses genom de av byggnadsstyrelseutredningen
föreslagna rådgivande organen. Liknande synpunkter anföres
av statstjänstemannaförbundet.
Beträffande sättet för förstärkningen av verksledningens organisation
har olika meningar yppats från remissinstansernas sida. Utredningens
förslag med en överdirektör och en organisationsavdelning med
stabsfunktioner tillstyrkes av byggnadsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
statstjänstemannaförbundet, SBR och Svenska riksbyggen. Byggnadsstyrelsen
anser det emellertid vara klart att en delning av organisationen
i flera avdelningar kan bli nödvändig. Huruvida styrelsen nu uppnått
eller inom de närmaste åren kan väntas uppna en storleksordning, som gör
detta motiverat, kan vara tveksamt. Styrelsen hyser närmast den uppfattningen
att så inte är fallet. Då styrelsen åtminstone f. n. avböjer alternativet
med ett par nya toppkrafter och ansluter sig till lösningen med en överdirektör
beror detta framför allt på att styrelsen i nuvarande läge bedömer
olägenheterna av att införa en ny organisationsnivå mellan generaldirektören
och byråcheferna i dagens situation väga tyngre än fördelarna härav.
Därvid har beaktats, förutom den tyngre handläggningsordningen med olika
organisationsnivåer, de ökade svårigheter som kan förväntas vid rekrytering
av tekniska byråchefer, om dessa så att säga sättes ned genom tillskapandet
av en ny instans mellan dem och generaldirektören, överdirektörsalternativet
ger också större möjligheter till smidig fördelning av ärendena
mellan generaldirektören och överdirektören allt efter ärendenas art
och vederbörandes personliga intressen och inriktning. Det förordade alternativet
ställer sig även något billigare. Styrelsen förutskickar emellertid
att, när närmare erfarenheter vunnits, styrelsen kommer att taga upp berörda
organisationsfråga och anmäla den för Kungl. Maj :t, om därtill skulle
bli anledning.
Flera remissinstanser ifrågasätter om verksledningen icke redan nu bör
förstärkas utöver vad utredningen föreslagit. SACO anser, att ingenting talar
emot att styrelsens verksamhet mycket snart kommer att ha ökat i den
utsträckningen, att kraftigare förstärkning, än den utredningen förordat,
i någon form visar sig effektiv. SABO finner, att verksledningen vid ett bibehållande
av nuvarande verkstyp ofrånkomligen måste förstärkas och pekar
på önskvärdheten att välja en lösning som medger anpassbarhet efter
lämplighetssynpunkter i anslutning till vunnen erfarenhet och nya omständigheter.
SAR — som förordat att byggnadsstyrelsen uppdelas i två
skilda verk — instämmer i utredningens uppfattning att det i och för sig
är olämpligt att införa ytterligare en nivå i organisationen. Ä andra sidan
måste organisationen enligt förbundet anses alltför omfattande för att möj
-
46
Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962
liggöra den föreslagna lösningen med en souschef. Organisationskommittén
för teknisk högskola i Lund finner att behovet av en överdirektör synes föreligga
redan nu oavsett den förestående expansionen av byggnadsstyrelsens
verksamhet. En ändamålsenlig lösning torde enligt kommittén i nuläget
kunna ernås om — utan ändring av överdirektörens ställning och uppgifter
eller den föreslagna organisationen i övrigt — möjlighet skapas att
genom kontraktsanställning för viss tid ställa kvalificerade hjälpkrafter
till ledningens förfogande särskilt för frågor avseende universitet och högskolor
samt eventuellt andra på särskild byrå ankommande uppgifter. Statens
råd för byggnadsforskning är inne på i princip samma tanke som organisationskommittén.
Andra remissinstanser ansluter sig till det av utredningen diskuterade alternativet
med två tekniska direktörer. Kollegienämnden vid tekniska högskolan
i Stockholm och högskolans byggnadskommitté framhåller att i realiteten
en fördelning av byråerna mellan generaldirektören och överdirektören
liksom en delegering av beslutanderätt till byråcheferna blir nödvändig.
Det oaktat torde belastningen på generaldirektören och överdirektören
bil av sådan omfattning att det med fog kan ifrågasättas om icke arbetet
borde handhas av tre personer i stället för två. Om så icke redan nu kan
anses vara fallet, torde så småningom en personalförstärkning i nämnda
riktning bli nödvändig. Statskontoret framhäver, att den omfattande organisationen
ställer mycket höga krav på verksledningen främst vid samordningen
mellan de olika enheterna men jämväl på grund av anhopningen
av ärenden som icke anses kunna delegeras till byråcheferna. Redan produktionsdelen
inom styrelsen torde sålunda kräva en särskild organisationsnivå
mellan generaldirektören och byråcheferna. En sådan mellaninstans
erfordras enligt statskontorets mening även för huvuddelen av styrelsens
övriga verksamhetsområden. Statskontoret förordar därför, att två befattningshavare
inskjutes som mellaninstans mellan generaldirektören och
byråcheferna. Ett sammanförande av projekterings- och byggnadsbyråerna
under gemensam ledning bör därvid övervägas. För övriga byråer kan olika
kombinationsmöjligheter tänkas, varvid hänsyn torde få tagas till kompetens
och intresseinriktning hos personer i ledande befattningar. Enligt
statskontorets mening torde det icke vara nödvändigt att i förväg uppdraga
exakta gränslinjer mellan de grupper av funktioner eller byråer som skulle
sammanföras under respektive avdelningschef. Statskontoret är icke berett
att ge sin anslutning till förslaget om inrättande av en organisationsavdelning.
Det behov av rationaliseringsexpertis som kan göra sig gällande i samband
med omorganisationen, torde nämligen vara av den art att det bör tillgodoses
genom statskontorets försorg. Även Svenska byggnadsentreprenörföreningen
och Svenska byggnadsindustriförbundet anser, att man redan
nu bör taga steget fullt ut genom att införa ytterligare en organisationsnivå
och inrätta de avdelningar, vilka utredningen behandlat i anslutning till
sitt första alternativ. Den lösning som utredningen härvid rekommenderat
forordas. Inom en enhet bör sammanföras projekterings- och byggnadsby
-
47
Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962
råerna, de särskilda byråerna och kalkylavdelningen. Ur upphandlingssynpunkt
skulle det nämligen medföra fördelar för styrelsen att ha alla erfarenheter
samlade inom en enhet. Att inrätta ytterligare en organisationsnivå
skulle dessutom befästa ansvarsfördelningen och rutinen vid olika ärendens
handläggning skulle kunna förbättras. Det är, framhålles det, väsentligt
att byggnadsstyrelsens handläggning av byggnadsärenden genom hela
produktionskedjan kan tjäna som föredöme för behandling av byggnadsärenden
överhuvudtaget. Också enligt HSB:s mening utgör det av utredningen
redovisade alternativet med två souschefer en bättre lösning. Det
föreslagna stabsorganet anser förbundet vara erforderligt och lämpligt.
Även ett alternativ med tre direktörer antydes. SVR, som finner det av
utredningen diskuterade alternativet med två tekniska direktörer vara att
föredraga framför det föreslagna, ifrågasätter sålunda om inte utredningen
i sitt fortsatta arbete bör undersöka om för ledning av vissa av de övriga
byråerna en tredje teknisk direktör erfordras. Införandet av en organisationsnivå
med tekniska direktörer är ägnat att leda till ett förbättrat samarbete
mellan de organisationsenheter där detta är speciellt viktigt, såsom
mellan projekterings- och byggnadsbyråerna.
Utredningens förslag rörande indelningen i permanenta byråer
har i allt väsentligt tillstyrkts av de remissinstanser som yttrat sig i denna
fråga, nämligen bl. a. byggnadsstyrelsen, fortifikationsförvaltningen, lantmäteristyrelsen,
tekniska högskolans i Stockholm kollegienämnd och högskolans
byggnadskommitté, kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola,
kommittén för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande, organisationskommittén
för teknisk högskola i Lund, HSB, SBR, Svenska byggnadsentreprenörföreningen,
Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska
byggnadsindustriarbetareförbundet, Svenska riksbyggen och SACO.
Vissa smärre erinringar har emellertid framförts i en del av svaren. För
att undvika namnlikhet med planbyrån föreslår sålunda byggnadsstyrelsen
att lokalplaneringsbyrån i stället benämnes utredningsbyrån.
I viss mån tveksam synes fortifikationsförvaltningen den gränslinje vara,
som utredningen drar upp mellan programarbete och projektering. Även
organisationskommittén för medicinska högskolan i Umeå framhåller det
som mindre lämpligt att programarbetet isoleras från projekteringen, varför
ordningen för dessa ärendens handläggning bör upptagas till omprövning.
Å andra sidan understrykes i flera remissvar vikten av att den av utredningen
föreslagna lokalplaneringsbyrån inrättas. Statskontoret anser att
grundtanken att varje större funktionsgrupp skulle sammanhållas inom en
byrå — bortsett från projekteringen — blivit beaktat i reformförslaget.
Chefen för värmetekniska avdelningen hos byggnadsstyrelsen har anmält
avvikande mening rörande avdelningens ställning inom styrelsen och menar
att den alltjämt bör vara en fristående avdelning vid sidan av byråerna.
Med hänsyn till avdelningens speciella uppgifter och det behov av specialisering,
som utredningen i övrigt funnit erforderligt, torde det enligt stats
-
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
tjänstemannaförbundet vara styrkt, att verksamheten bäst gagnas vid ett
bibehållande av avdelningen såsom en självständig enhet.
Beträffande VVS-området framför VVS-tekniska föreningen bl. a. följande.
Utvecklingen inom byggnadstekniken ger tydliga belägg för vikten
av att projekterande och anläggande verksamhet genomföres under en mycket
direkt samverkan mellan olika deltagare i projektet. Av detta skäl kan
den föreslagna uppläggningen vad VVS-frågorna beträffar anses fullt i sin
ordning. Förslaget att inordna VVS-tekniska frågor under i huvudsak tre
olika byråer medför dock den nackdelen, att fackområdet som sådant kommer
att få vissa svårigheter att med tillräcklig kraft hävda de synpunkter
rörande den byggnadstekniska utformningen, som är av väsentlig betydelse
för VVS-<anläggningarnas funktion och ekonomiska drift. En huvudman
för det VVS-tekniska området med tillräckligt stark ställning inom styrelsens
organisation hade av flera skäl varit önskvärd.
I flera yttranden understrykes behovet av samordning av de olika byråernas
verksamhet. Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola anför
sålunda att den föreslagna uppdelningen givetvis inte får utesluta, att byggnadsbyrån
i förekommande fall inkopplas på projekteringsstadiet så att
nödvändig anpassning sker mellan projektering och byggande. Vidare framhålles
att det i praktiken är viktigt att tekniska byråns samarbete med befintliga
institutioner för byggnadsforskning sker i relativt fast form för att
forskningsresultat i tillämpliga fall skall bli utnyttjade i styrelsens verksamhet.
Även kommittén för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
framhåller vikten av kontakt och samarbete mellan byråerna, varvid inte
minst viktigt är att byggnadsteknisk expertis med omedelbar kontakt med
pågående byggnadsverksamhet medverkar redan på projekteringsstadiet. Å
andra sidan framhåller institutet för byggnadsforskning att styrelsen för
sitt byggande i egen regi ej i större utsträckning än andra byggherrar och
projektorer bör kunna påräkna hjälp från tekniska byrån. Gränsen mellan
byggnadsstyrelsen som byggande och förvaltande organ och som myndighet,
vilken utfärdar anvisningar, måste nämligen vara fullt klar. Vidare anser
institutet, att verkets egen projektering och byggnadsverksamhet bör redovisas
som särskilda enheter i verkets organisation och ekonomi.
Utredningens förslag rörande särskilda byråer för vissa större
byggnadsobjekt eventuellt kompletterade med programkommittéer
eller liknande organ tillstyrkes i huvudsak av fångvårdsstyrelsen, byggnadsstyrelsen,
statskontoret, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, rektorsämbetet
vid universitetet i Lund, drätselnämnden vid universitetet i Göteborg,
lärarkollegiet vid karolinska institutet, kollegienämnden vid tekniska
högskolan i Stockholm och högskolans byggnadskommitté, Chalmers tekniska
högskola, organisationskommittén för teknisk högskola i Lund, postutredningen,
universitetsutredningen, statstjänstemannaförbundet och SBR.
Byggnadsstyrelsen anser emellertid att åtminstone till en början endast
tre byråer erfordras, nämligen radio- och TV-byrån, universitetsbyrån samt
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
anslaltsbyrån. Så långt som möjligt bör enligt styrelsen projekteringen för
samtliga universitet och högskolor hållas samman av en byråchef, då erfarenheterna
från en universitetsort bör utan omgång kunna tillgodogöras för
övriga orter. I fråga om anstaltsbyrån bör enligt styrelsens uppfattning gälla,
att mentalsjukvårdsberedningen och fångvårdens byggnadskommitté liksom
hittills bör ha ansvaret för programmeringen och anslagsäskandena inom
respektive områden, givetvis med erforderligt tekniskt biträde från anstaltsbyrån.
Till denna byrå, som motsvarar den nu fristående anstaltssektionen
inom nuvarande utredningsbyrån med den skillnaden att projekteringen
i fortsättningen skall föras fram till färdiga bygghandlingar, bör enligt
styrelsen mentalsjukvårdsberedningens tekniska personal överföras. Genom
möjligheten att inrätta särskilda byråer bedömer styrelsen att särskilda
byggnadskommittéer icke skall behöva tillsättas. Däremot bör enligt styrelsen
särskilda programkommittéer i vissa fall tillsättas för större objekt.
Också universitetsutredningen anser förslaget om särskilda byråer ge en
mycket värdefull möjlighet till en smidig anpassning av byggnadsstyrelsens
organisation till dess arbetsuppgifter. En sådan anpassbarhet anser utredningen
vara den första förutsättningen för att det skall vara möjligt att
anförtro en enda verksorganisation den omfattande byggnadsproduktion varom
blir fråga. Det föreliggande utbyggnadsprogrammet motiverar särskilda
byråer på samtliga universitetsorter. Programkommittéerna är en nödvändig
beståndsdel i den byggnadsorganisation, som skall svara för och handha
utbyggnaden av de högre läroanstalterna.
Rektorsämbetet vid universitetet i Lund understryker betydelsen av ett
nära samarbete mellan universitetet och den särskilda byrån för universitetet
och tekniska högskolan i Lund, vilken självklart bör förläggas till Lund. Ämbetet
tillstyrker livligt förslaget om tillsättande av programkommittéer eller
programdelegationer i vilka den lokala universitetsmyndigheten måste ha en
stark och mångsidig representation. Liknande synpunkter i fråga om det
lokala inflytandet anföres av organisationskommittén för teknisk högskola
i Lund, lärarkollegiet vid karolinska institutet, drätselnämnden vid Göteborgs
universitet samt tekniska högskolans i Stockholm kollegienämnd och
högskolans byggnadskommitté.
Enligt fångvårdsstyrelsens mening bör det föreslagna programorganet ges
en starkare ställning än som antydes i betänkandet. Fångvårdens byggnadskommitté
bör härvid kunna tjäna som mönster.
Fångvårdens byggnadskommitté framhåller att betydande fördelar synes
vara att vinna, om den ifrågasatta särskilda byrån för bl. a. fångvårdsärenden
svarar för såväl programutredning och projektering som byggande. Å
andra sidan framhåller kommittén att i fråga om byggnadsverksamheten
för fångvården icke sådana skäl framlagts som motiverar en ändring av
gällande ordning med en kommitté som beslutande organ i fråga om programulrcdning
och projektering.
Enligt statskontoret bör en fastare samordning mellan de särskilda byråerna
och projektcringsbyrån böra ske för att bl. a. skapa garantier för
4 Ttiliang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 98
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
att de erfarenheter i olika projekteringsfrågor, som vinnes inom de särskilda
byråerna, kan komma den permanenta projekteringsbyrån till godo.
Statstjänstemannafärbundet kan ej finna, att utredningen förebragt bärande
skäl för att särskilda byråer placeras i Göteborg och Lund eller
Malmö.
Universitetskanslern, rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala och
Stockholm, organisationskommittén för medicinska högskolan i Umeå, kommittén
för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande, kommittén för Akademiska
sjukhusets i Uppsala utbyggande, länsstyrelsen i Uppsala län, landstingsförbundet,
mentalsjukvårdsberedningen och SAR hyser tveksamhet intör
inrättandet av särskilda byråer eller föredrar fristående byggnadskommittéer.
Från flera av dessa remissorgan framhålles emellertid samtidigt
att förslaget med särskilda byråer i och för sig innebär en förbättring av
organisationen.
Institutet för byggnadsforskning ifrågasätter om de av utredningen föreslagna
samarbetsformerna de olika byråerna emellan ger erforderlig fasthet
åt byggherrefunktionen. Produktionen av en byggnad från programstadium
till färdig byggnad bör bilda en obruten enhet. Erfarenheterna bör samtidigt
tillåtas gå i motsatt riktning. Den föreslagna organisationen bör bl. a.
därför kompletteras med en form som ger möjlighet att till ett visst byggnadsobjekt
knyta en stab, en »byggherregrupp», som följer och leder arbetet
för detta objekt från program till färdig byggnad. De av utredningen föreslagna
särskilda byråerna borde kunna ges uppgifter och form som motsvarar
kraven på sådana byggherregrupper. De kunde rekryteras från de
fasta byråerna med personal i ledarställning och dessutom bestå av bl. a.
representanter för dem som skall använda den färdiga byggnaden. Byggherregrupperna
skulle vara verkställande organ och visserligen vara tillfälliga
— för varje större byggobjekt eller grupp av likartade objekt — men
dock bilda en arbetsform av permanent karaktär. Även SACO ifrågasätter
om inte vissa sammanhållande funktioner borde införas. Om den föreslagna
organisationen något modifierades, kunde i regel för varje projekt eller
grupp av projekt avdelas en projektledare med uppgift att samordnande
följa projektet från projekteringens början till dess de färdiga byggnaderna
övertages av intendentsbyrån. Vidare bör utomstående konsulterande
projektorer smidigt kunna lotsas med projektet genom hela produktionskedjan.
Behovet av särskilda byråer för vissa större byggnadsprojekt skulle
då inte heller göra sig så starkt gällande anser SACO. SVR är inne på samma
tanke och föreslår, att för samordningsarbetet projektledare avdelas att
för varje grupp av projekt fungera som samordningsmän.
Utredningens förslag angaende två rådgivande organ anknutna
till byggnadsstyrelsen — byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering
(planrådet) och byggnadsstyrelsens tekniska råd (tekniska rådet) — har
i allmänhet tillstyrkts av de remissorgan som direkt uttalat sig i frågan. Förslaget
har i intet fall helt avstyrkts.
Tillstyrkande yttranden har avlämnats av bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen,
51
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
bostadsstyr elsen, byggnadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, organisationskommittén
för teknisk högskola i Lund, statens råd för byggnadsforskning, statens
institut för byggnadsforskning, länsstyrelsen i Uppsala län, statstjänstemannaförbundet,
WS-telcniska föreningen, Svenska byggnadsentreprenörföreningen,
Svenska byggnadsindustriförbundet, SABO, Svenska riksbyggen
och Svenska landskommunernas förbund.
I vissa fall har avvikande meningar beträffande rådens status anmälts.
Lantmäteristyrelsen ifrågasätter om det icke med hänsyn till ärendenas
skiftande art vore bättre med i de enskilda fallen tillsatta kommittéer, vilkas
sammansättning bättre kunde anpassas till de aktuella uppgifterna.
Detta synes enligt styrelsen särskilt gälla beträffande det tekniska rådets
kompetensområde. De permanenta råden torde dock inte utesluta, att för
beredning av vissa större frågor särskilda kommittéer tillkallas. Mot den
bakgrunden anser sig styrelsen i princip kunna biträda förslaget beträffande
såväl tekniska rådet som planrådet, varvid styrelsen utgår från att den
liksom hittills skall vara representerad i sistnämnda råd. Med hänsyn till
att fråga väckts om en omprövning av avgränsningen av byggnadsstyrelsens
arbetsuppgifter synes det dock styrelsen mindre lämpligt att nu fixera
rådens formella status, varför styrelsen ifrågasätter^ om de icke till en
början bör ges en mer informell karaktär. I avvaktan på utredningens fortsatta
arbete och förslag beträffande det centrala planorganet föreslår också
SVR att den nuvarande ordningen vad gäller rådet för översiktlig planläggning
bibehålies. HSB biträder förslaget beträffande planrådet men anser,
när det gäller att komplettera de tekniska anvisningarna till byggnadsstadgan,
det hittills tillämpade systemet med tillkallade speciella sakkunniga
kommittéer bättre än att rådgivningen organiseras i ett mera permanent
och högtidligt organ. De tekniska anvisningarna omspänner ett så stort
kunskapsområde, att det inte är tänkbart, att ett fåtal personer skall kunna
besitta tillräckliga insikter i alla frågor. En liten kommitté på ett par,
tre personer för varje specialområde skulle ge ett betydligt snabbare och
bättre resultat. Det nuvarande systemet bör enligt HSB bibehållas såsom
varande rörligare och säkert effektivare. Det understrykes att de sakkunniga
inte bör tillsättas i alltför högtidliga former. Det blir då gärna fråga om
honnörsposter med därmed följande högtidlig tungroddhet.
I vissa fall framföres förslag beträffande rådens sammansättning. I fråga
om planrådet föreslår lantbruksslyrelsen att Kungl. Maj:ts förordnande av
ledamöter i rådet skall grundas på förslag upprättat inom vederbörande i
rådet företrätt organ. Det är nämligen enligt styrelsen av vikt att rådet behåller
sin karaktär av samarbetsorgan mellan de verk, institutioner och
sammanslutningar, som har intressen att bevaka i samband med den översiktliga
planläggningen. HSB, kommunal-tekniska föreningen och TCO anser
sig böra vara representerade i tekniska rådet. SBR yrkar att förbundet
skall vara representerat i båda råden och medicinalstyrelsen framhåller att
hygienisk expertis bör finnas inom de två råden.
52
Kungi. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
Förslagen rörande bokföring och ekonomisk kontroll tillstyrkes
av bl. a. fångvårdsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
postutredningen, statstjänstemannaförbundet och SBR.
Byggnadsstyrelsen ifrågasätter emellertid starkt om inte en särskild byrå
borde inrättas för samtliga kamerala funktioner och bokföringsuppgifter.
Styrelsen ansluter sig doek f. n. till utredningens förslag men utgår från
att frågan om den slutliga organisationen av ekonomiavdelningens funktioner
får, om erfarenheterna skulle ge anledning därtill, framdeles upptagas
till en ny förutsättningslös utredning.
Fayvårdsstyrelsen uttalar det önskemålet, att byggnadsstyrelsen genom
den föreslagna omläggningen av bokföringen och den ekonomiska kontrollen
får resurser att tillhandagå även de utomstående myndigheter, för vilkas
rakning byggnadsföretag utföres och vilka har att utanordna medel
härför, med specificerade redovisningar för varje sådant företag.
Enligt riksrevisionsverkets mening bör utövandet av den centrala kostnads-
och investering skontrollen koncentreras till administrativa byråns
ekonomiavdelning. Nämnda avdelning bör därför dela det reella ekonomiska
ansvaret med de olika tekniska byråerna samt verkställa all erforderlig
kostnadsanalys. Härigenom bortfaller den av utredningen föreslagna attestskyldigheten
liksom behovet av en mindre ekonomiavdelning eller motsvarande
anordning på de berörda tekniska byråerna. Å andra sidan kommer
storre krav att ställas på den administrativa byråns medverkan vid handläggningen
av mera betydelsefulla frågor av ekonomisk innebörd, vilket påkallar
en såväl kvalitativ som kvantitativ förstärkning av byråns resurser.
Cl ÅT anser att handläggningen av alla ekonomiska frågor bör sammanföras
till en särskild ekonomibyrå, vars chef skall erhålla plats och stämma
i rådets styrelse. Till den av föreningen föreslagna ekonomibyrån bör även
överföras vissa andra uppgifter, såsom arbetet med anslagsframställningar,
personalärenden och uppgifter rörande verkets inre organisation.
Utredningens förslag rörande kalkylavdelningen och dess arbetsuppgifter
till styrkes av byggnadsstyrelsen, postutredningen, statstjänstemannaförbundet,
SBR och HSB.
Beträffande de olika byråernas organisation har synpunkter
lämnats i närmare 20 yttranden. I allmänhet beröres här behovet av förstärkningar
inom planbyrån eller framföres önskemål om komplettering
med vissa personalkategorier etc. Utredningens förslag till indelning i avdelningar
och sektioner lämnas väsentligen utan erinringar.
I fråga om administrativa byrån framhåller statstjänstemannaförbundet
vikten av att den organiseras så att personalfrågorna kan handläggas
med största möjliga smidighet och effektivitet. Enligt SACO:s uppfattning
bör ombudsmannen sortera direkt under byråns chef.
I flera yttranden understrykes nödvändigheten av att planbyrån förses
med erforderlig samhällsvetenskapligt utbildad arbetskraft. Detta torde enligt
SACO:s mening vara en förutsättning för byråns verksamhet. Även lönefrågorna
måste enligt organisationen ägnas särskild uppmärksamhet.
53
Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962
Med den betydelse som måste tillerkännas byrån är av yttersta vikt, att
den personellt, kvalitativt och kvantitativt får möjlighet att klara av sina
stora och svårlösta problem. SACO anser utredningens förslag till organisation
av planbyrån vara gott. Även statens råd för samhällsforskning understryker
vikten av att personer med samhällsvetenskaplig utbildning i större
utsträckning än hittills tages i byggnadsstyrelsens tjänst på bl. a. planbyrån.
Enligt kommunal-tekniska föreningen bör planbyrån ges större kapacitet
vad beträffar översiktlig planering samt dessutom utrustas med expertis
i frågor rörande trafik, landskapsvård och fastighetsvärdering. Enligt
föreningen synes en kännbar brist i dessa avseenden nu föreligga. SVR finner
det uppenbart, att personalorganisationen på planbyrån behöver överses.
Liknande synpunkter framföres även av bostadsstyrelsen och Svenska
landskommunernas förbund, vilka även understryker det centrala planorganets
stora roll som samordnare och ledare av planväsendet i landet.
Svenska landstingsförbundet framhåller landstingens goda erfarenheter
av byggnadsstyrelsens bränslekontrollerande verksamhet och understryker
angelägenheten av att denna verksamhet beredes sådana betingelser, att den
väl förmår fylla sina även för landstingen betydelsefulla uppgifter.
Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller bl. a., att det är av stor betydelse ur
sysselsättningspolitisk synpunkt att de offentliga investeringarna planlägges
och projekteras på ett tidigt stadium. Sådana uppgifter torde i den föreslagna
organisationen huvudsakligen ankomma på projekteringsbyrån eller
de särskilda byråerna. Detta torde enligt styrelsen innebära ökade uppgifter
för projekteringsbyrån jämfört med vad utredningen förutsett. Styrelsen
framhåller det som angeläget att organisationen utbygges så att icke
minst nu nämnda uppgifter i möjligaste man kan lösas på ett tillfredsställande
sätt. SVR ställer sig tveksam till förslaget att indela projekteringsbyrån
i en projekteringsavdelning, som utför ritningar och fullständiga handlingar
för vissa byggnader, och tva granskande avdelningar, val av en arkitekt-
och en konstruktionsavdelning, som granskar av konsulter utförda
handlingar för övriga byggnader. För att erhålla bättre överensstämmelse
med gängse uppdelning av konsulterna och för att säkerställa bättre toppkrafter
inom varje tekniskt fack, föreslår SVR att byrån indelas i en arkitektavdelning,
en byggnadsteknisk avdelning, en VVS-avdelning, en el-sektion
och en VoV-sektion. Varje sådan avdelning eller sektion kan indelas i
två grupper, en för egen projektering och en för granskning av konsulternas
arbeten. Härigenom torde enligt SVR även den växelverkan mellan projektering
och granskning, som utredningen eftersträvat, lättare kunna uppnås.
Byggnadsstyrelsen föreslår att VVS-personalen inom projekteringsbyrån
av lönetekniska skäl skall bilda en särskild avdelning direkt under byråchefen
i stället för en sektion tillhörande konstruktionsavdelningen.
SAR anser att styrelsens befattning med övervakning av projektering och
byggande ej bör tillåtas bli av sådan omfattning att ett onödigt och dyrbart
dubbelarbete blir följden. Då det kan förutsättas att styrelsen vid anlitande
av fristående konsulter endast använder sig av kvalificerade och an
-
54
Kungl. Maj:is proposition nr 98 år 1962
svarsmedvetna sådana, bör enligt SAR en stor del av ansvaret för projektens
genomförande — inklusive byggnadsledning — med fördel kunna läggas
på konsulterna. Ett arkitektkontor för projektering i styrelsens egen
regi skall enligt SAR:s åsikt icke ges större omfattning och dess uppgifter
bör begränsas till huvudsakligen utredande projekteringsverksamhet. Samma
förhållande, som enligt betänkandet motiverar en krympning av byggnadsbyråns
egenregiverksamhet, utgör delvis grunden för denna uppfattning.
Utredningens ställningstagande i fråga om egenregiverksamhet
e n s omfattning synes enligt SVR väl underbyggt och SVR anser sig kunna
stödja förslaget. De ekonomiska konsekvenserna vid ställningstaganden i
fråga om egenregiverksamhetens omfattning bör beaktas noggrannare än
hittills. HSB anser, att styrelsen själv genom egen personal bör projektera
viss verksamhet och bibehålla visst byggande i egen regi. Båda dessa verksamheter
tillför styrelsen värdefullt erfarenhetsmaterial framhåller HSB.
I fråga om löne- och anställningsvillkoren för byggnadsstyrelsens
personal erinrar fortifikationsförvaltningen om att anpassningen
till löneläget på allmänna arbetsmarknaden måste avse all personal och
inte endast den tekniska samt är av den uppfattningen att kontraktsanställning
kan komma att erfordras i ökad utsträckning. Också väg- och vatlenbgggnadsstgrelsen
finner, att i nuvarande läge på arbetsmarknaden frågan
om tillgripande av kontraktsanställning i ökad utsträckning förtjänar
allt beaktande. Statstjänstemannaförbundet framhåller bl. a., att lönernas
anpassning efter allmänna arbetsmarknaden bör gälla även ingenjörspersonal,
samt att rörligare lönesättning genom utnyttjande av kontraktsanställning
och högstlönegrader såsom utredningen föreslagit bör komma till stånd.
Förbundet rekommenderar, att kanslister i ökad utsträckning tages i anspråk
inom styrelsen. Vidare anser förbundet, att vissa av de uppgifter, som
nu utföres av arkitekter och civilingenjörer bör kunna handläggas av lägre
ingenjörspersonal, varjämte vissa rutinärenden, som nu utföres av sådana
tekniker bör kunna överföras till dugande tjänstemän i kontorskarriären.
SACO är av den åsikten att den föreslagna organisationen kommer att främja
tillgången på kvalificerad personal i ledande ställning hos styrelsen. Om
det åsyftade malet skall nas måste emellertid lönegradsplaceringarna för
denna personal förbättras, även om de kompletteras med kontraktsanställning.
SAR påpekar angelägenheten av att inrätta tjänster med attraktionskraft
på högt kvalificerade fackmän. Förslagsvis bör högre tjänster (avdelningsdirektör,
byråchef och däröver) anordnas som förordnandetjänster
eller tillsättas genom kontraktsanställning.
Medicinalstyrelsen framhåller betydelsen av att lönesättningen utformas
så, att rekryteringen av kompetent teknisk personal till övriga statliga ämbetsverk
icke försvåras genom konkurrens med byggnadsstyrelsen. Telestyrelsen
anför liknande synpunkter på konkurrensproblemet. Styrelsen tilllägger
att, så länge det totalt sett råder brist på tekniker inom landet, det
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
av utredningen angivna målet att säkerställa kvalificerade tekniker i erforderlig
utsträckning svårligen kan uppnås i praktiken. Däremot kan åtgärder
i en eller annan form, vilka är ägnade att starka de statliga fore agens onkurrenskraft
på arbetsmarknaden, förbättra den nuvarande kritiska situationen.
Det enda alternativet härtill vore med nu radande utvecklmgste -dens att medvetet nedskära de statliga tekniska uppgifterna.
Drätselnämnden vid universitetet i Göteborg finner det uppenbart att en
successiv förstärkning på det lokala planet av den personal, som skaU
handha den omedelbara tillsynen och vården av fastigheterna ar oundgängligen
nödvändig. Organisationskommittén för medicinska hogskolan i
Umeå och länsstyrelsen i Västerbottens län anför likartade synpunkter.
Bqqqnadsstyrelsen anför, att nuvarande system för avloningarnas
och omkostnadernas bestridande uppenbarligen medför
en försvårad överblick av personalfrågorna och medelsdispositionerna. Styrelsen
har därför intet att invända mot utredningens förslag till foren -lingar. Styrelsen förutsätter emellertid härvid, att omläggningen icke får
begränsa de möjligheter styrelsen f. n. har att anpassa sin personal ef er
växande uppgifter. Styrelsen understryker särskilt vad utredningen uttalat
med anledning av det nuvarande utredningsanslagets slopande och ersättande
med en särskild post på avlöningsstaten for avlöningar till tillfällig
personal, att posten bör kunna utnyttjas för en provisorisk anpassning av
personalnumerären inom vederbörande byråer efter den utredande och byggande
verksamhetens omfattning. Vidare utgår styrelsen från att de uppgifter
av omkostnadsnatur, som kan uppstå i samband med att posten användes
för personalutgifter, får bestridas från denna post. Skulle denna
uppfattning ej godtagas måste på styrelsens omkostnadsstat upptagas en
särskild post, som motsvarar här ifrågavarande post på avlöningsstaten.
Utredningens förslag att begränsa antalet anslag, avlönings- och omkostnadsstater
samt avdelningar på personalförteckningen får aven enligt riksrevisionsverket
anses innebära förbättring i förhållande till vad nu gal er,
varför verket tillstyrker detsamma. Med anledning av vad byggnadsstyrelsen
anfört rörande bestridande av vissa omkostnader från avlöningsanslaget,
anför riksrevisionsverket att enligt dess mening ifrågavarande omkostnader
i vanlig ordning bör bestridas från omkostnadsanslaget. Statstjanstemannaförbundet
understryker, att genomförandet av förslaget rörande omläggning
av anslagen icke får begränsa styrelsens nuvarande möjligheter
att på ett smidigt sätt anpassa och avlöna sin personal.
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
C. BYGGNADSSTYRELSENS ANSLAGSFRAMSTÄLLNING
1 skrivelse den 10 oktober 1961 har byggnadsstyrelsen hemställt om anslag
tor verksamheten under budgetåret 1962/63.
I skrivelsen erinrar styrelsen inledningsvis om att byggnadsstyrelseutredningen
ansett, att ett genomförande av dess förslag förutsätter sammanlagt
t toTo tjä,nster 1 byrådirektörs- och högre ställning fr. o. m budgetåret
,„OCh att det skuIle ank°mma på styrelsen att för nämnda budgetår
därtill föreslå det ytterligare antal tjänster, som jämsides med de nya organisationsformerna
motiverades av den väntade ökade arbetsvolymen.
yggnadsstyrelsen ansluter sig med vissa detalj erinringar till utredningens
förslag och anför fortsättningsvis i huvudsak följande.
Byggnadsverksamhetens omslutning kommer att öka från omkring 150
mkr. år 1961 till omkring 250 mkr. budgetåret 1962/63. Byggnadskostnaderna
för de objekt som projekteras budgetåret 1962/63 uppskattas till 300—
350 mkr. Styrelsen har anpassat sina äskanden till dessa bedömningar av
den framtida omslutningen av byggnadsverksamheten. För att icke föregripa
utredningens fortsatta arbete har styrelsen, bortsett från en underinspektorstjanst
och några biträdestjänster, helt avstått från att föreslå
onskvarda personalökningar inom planbyrån, kulturhistoriska byrån och
varmetekmska avdelningen. För intendentsbyrån föreslås endast en mindre
personaloknmg på grund av den successiva ökningen i fastighets- och hyresbeståndet.
Vad beträffar tekniska byrån har styrelsen utgått från att dess
dimensionering skall närmare övervägas under utredningens fortsatta arbete.
Pa grund av den allmänna löneutvecklingen är det nödvändigt, att åtskdliga
befintliga tjänster, framför allt tekniska, löneregleras. Personalsvarigheterna
har ytterligare skärpts under det sista året. Avgången bland
den tekniska personalen har varit kännbar. Särskilt ifråga om arkitekter
oc civilingenjörer har det varit svårt att få uppkomna vakanser återbesatta.
Det har heller icke varit möjligt att till styrelsen som icke-ordinarie högskoletekniker
knyta det antal, som varit motiverat av ökningen i arbetsvolymen.
Avgången bland styrelsens byggnadsingenjörspersonal har också
vård kannbar. Det har visserligen visat sig möjligt att någorlunda fylla uppkomna
vakanser i lönegraderna 17, 19 och 21, men det har därvid ofta rört
sig om personal utan tillräcklig praktisk erfarenhet. Det måste ur statsverkets
synpunkt vara ofördelaktigt, om byggnadsstyrelsen skall träna upp
byggnadsingenjörer och därefter, sedan de blivit verkligt nyttiga, nödgas
avsta från deras tjänster.
StyreJsen har ingående dryftat hur svårigheterna skall kunna bemästras,
lillsattandet av särskilda av byggnadsstyrelseutredningen föreslagna programmeringskommittéer
för vissa större objekt kan innebära lättnader. Vidare
eftersträvar styrelsen en successiv förenkling av olika rutiner. Genom
en langt gående delegering av beslutanderätt har man även sökt uppnå en
57
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
så smidig och snabb handläggning av ärendena som möjligt. En ytterligare
ökning på olika tekniska byråer av inslaget av administrativ personal med
skiftande utbildning bör också ske. Styrelsen har försökt att till sig knyta
deltidsanställda arkitekter, vilket dock icke givit några resultat. Slutligen
ämnar styrelsen successivt göra ytterligare försök med så kallade totalentreprenader,
varigenom någon lättnad i de administrativa bestyren beräknas
kunna vinnas.
Om marknadslönerna för den tekniska personalen fortsätter att stiga i de
senaste årens takt, kommer styrelsen att få än större svårigheter att behålla
den nuvarande personalen och rekrytera ny personal. Erfarenheterna
från försöken att organisera en särskild radio- och TV-byrå visar, att det
torde bli särskilt svårt att få de kvalificerade chefstjänsterna besatta. Det
är icke osannolikt att det blir nödvändigt att under nästa budgetår vid nyrekrytering
tillgripa kontraktsanställning för teknisk chefspersonal i vissa
fall.
Styrelsen övergår härefter till beräkningen av avlönings- och omkostnadsanslagen
och utgår därvid från byggnadsstyrelseutredningens i det föregående
redovisade förslag rörande kostnadernas fördelning mellan olika anslag.
över byggnadsstyrelsens framställning har yttrande avgivits av statskontoret
och riksrevisionsverket i samband med yttrande över utredningens
betänkande samt av byggnadsstyrelseutredningen. Härjämte har statens
lönenåmnd avgivit yttrande rörande vissa yrkanden angående löneregleringar
och nya tjänster.
1. Byggnadsstyrelsen: Avlöningar
Anslag
1960/61 .......................... 4 082 000
1961/62 (statsliggaren s. 420)........ 4 718 000
1962/63 (förslag) ................ 6 915 000
Byggnadsstyrelsen hemställer, att anslaget höjes med 3 358 700 kr., varav
ca 1 120 000 kr. avser reella personalförstärkningar och löneförbättringar,
medan ca 2 240 000 kr. hänför sig till ändrad redovisning av avlöningskostnader.
ökning eller
minskning
I. Löneregleringar m. m.
Kalkylavdelningen
1. 1 byrådirektör Ae 24—Ae 26 .............
2. 2 förste byråingenjörer Ag 23/Ae 21—Ae 23
3. 2 byråingenjörer Ag 20—Ae 21 ...
4. 1 byråingenjör Ag 19—Ae 21 .....
Administrativa byrån
5. 1 byråchef Bo 1—byggnadsråd Bo 3
Nettoutgift
3 999 000
+ 4 392
58 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
allmänna avdelningen
6. 1 förste byråsekreterare Ag 21—Ae 21..................
personalavdelningen
7. 1 byrådirektör Ae 24—Ao 26 ..........................
8. 1 förste byråsekreterare Ao 21—Ao 23..................
ombudsmannaavdelningen
9. 1 byrådirektör Ae 24—Ae 26 ..........................
ekonomiavdelningen
10. 1 förste kansliskrivare Ae 12—kontorsskrivare Ae 13
11. 1 kamrerare Ao 21—Ao 23............................
12. 1 byråsekreterare Ae 19—kamrerare Ae 21..............
13. 1 kassör Ao 10—Ao 12 ..............................
Utredningsbyrån
kansliet
14. 1 intendent Ao 23—förste byråsekreterare Ao 23 ........
planeringsavdelningen
15. 1 förste byråsekreterare Ag 21—byrådirektör Ae 24......
16. 1 intendent Ag 23—byrådirektör Ae 24..................
17. 1 tekniker Ae 11—Ae 13 ..............................
programavdelningen
18. 1 byrådirektör Ag 26—Ae 26 ..........................
19. 1 byrådirektör Ag 24—Ae 24 ..........................
20. 1 intendent Ag 23—byrådirektör Ae 24 ................
Pro j ekteringsbyrån
21. 1 byggnadsråd Bo 3—Bp 4 ............................
kansliet
22. 1 byråsekreterare Ae 19—förste byråsekreterare Ae 21 ....
23. 1 amanuens Ae 17—förste byråsekreterare Ae 21 ........
arkitektavdelningen
24. 2 byrådirektörer Ag 26/Ae 23—Ae 26 ..................
25. 1 byrådirektör Ag 26—Ae 26 ..........................
26. 3 byrådirektörer Ag 24—Ae 26 ........................
27. 1 byråarkitekt Ae 21—byrådirektör Ae 24 ..............
28. 1 intendent Ag 23—Ae 23 ............................
29. 1 byråarkitekt Ag 21—intendent Ae 23 ................
byggnadstekniska sektionen
30. 1 byrådirektör Ag 26/Ae 23—Ae 26 ....................
31. 1 byrådirektör med arvode motsvarande löneklass 26-—
byrådirektör Ae 26....................................
32. 1 byrådirektör Ag 24—Ae 26 ... .......................
33. 1 byrådirektör Ag 24—Ae 24 ..........................
34. 1 förste byråingenjör Ag 23—byrådirektör Ae 24........
35. 1 förste byråingenjör Ag 23—Ae 23 ....................
36. 1 byråingenjör Ae 21—intendent Ae 23 ................
ökning eller
minskning
+ 3 804
+ 1428
+ 1752
+ 912
+ 1512
+ 1 284
+ 1 860
+ 1512
+ 1 680
+ 1644
+ 1 512
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
59
ökning ellet
minskning
37. 1 byråingenjör Ag 21—Ae 21 ..........................
38. 1 byråingenjör Ae 20—Ae 21 ..........................
39. 1 byråingenjör Ag 20—Ae 21 ..........................
40. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 ..........................
el-sektionen
41. 1 förste byråingenjör Ag 23—Ae 23 ....................
VVS-avdelningen
42. 1 byrådirektör Ag 26—Ae 26 ..........................
43. 1 förste byråingenjör Ag 23—byrådirektör Ae 24........ —
44. 1 förste byråingenjör Ag 23—Ae 23....................
45. 1 byråingenjör Ag 21—Ae 21 ..........................
standardiseringsgruppen
46. 2 byråingenjörer Ag 20—Ae 21 ........................
47. 1 ingenjör Ag 18—byråingenjör Ae 21 ..................
Byggnadsbyrån
entreprenadavdelningen
48. 1 byrådirektör Ae 26—avdelningsdirektör Be 1 .......... —
49. 1 förste byråingenjör Ae 23—byrådirektör Ae 24........ —
50. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 ..........................
egen-regiavdelningen
51. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 ..........................
V V S-avdelningen
52. 6 byråingenjörer Ag 21—Ae 21 ........................
el-avdelningen
53. 1 byrådirektör Ag 24—Ae 24 ..........................
54. 2 byråingenjörer Ag 21/Ae 19—Ae 21 ..................
ekonomiavdelningen
55. 1 byrådirektör Ag 24/Ae 23—Ae 26 ....................
distriktsorganisationen
56. 3 förste byråingenjörer Ag 23/Ae 21—Ae 23 ............
57. 1 byråingenjör Ag 21/Ae 19—förste byråingenjör Ae 23.. —
58. 1 byråingenjör Ag 21/Ae 18—förste byråingenjör Ae 23 . . —
59. 1 byråingenjör Ag 21/Ae 17—förste byråingenjör Ae 23 .. —
60. 1 byråingenjör Ag 21—förste byråingenjör Ae 23........ —
61. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 ............................
Intendentsbyrån
kansliavdelningen
62. 1 kanslibiträde Ao 7—kontorist Ao 9 .................. 4" 1 5?2
63. 1 kanslibiträde Ag 7—Ae 7 ............................
underhållsavdelningen
64. 1 byrådirektör Ag 24—Ae 24.......................... ~“
65. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 ................ + 2 640
66. 1 förste byråingenjör Ag 23—byrådirektör Ae 24 ........ + 1 680
67. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 .......................... + 2 640
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
Ökning eller
minskning
68. 1 förste byråingenjör Ag 23—byrådirektör Ae 24 ........ + 1 680
69. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 .......................... _}. 2 640
70. 1 byråingenjör Ao 21—förste byråingenjör Ao 23 ...... + 3 096
71. 1 byråingenjör Ae 21—förste byråingenjör Ae 23 ........ -f- 3 096
72. 1 ingenjör Ae 17—byråingenjör Ae 19.................. -f 2 508
73. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 .......................... -j_ 2 640
74. 1 byrådirektör Ae 24—Ae 26 .......................... -j- 3612
75. 1 förste byråingenjör Ag 23—Ae 23.................... .
76. 1 byråingenjör Ag 21—förste byråingenjör Ae 23 ...... + 3 096
77. 1 byråingenjör Ag 19—Ae 19.......................... _
78. 1 ingenjör Ae 15—Ae 17.............................. _}_ 2 268
fastighetsavdelningen
79. 1 byrådirektör Ae 24—Ae 26 .......................... _j_ 3612
80. 1 byråingenjör Ao 21—förste byråingenjör Ao 23 ........ + 3 096
81. 1 kontorsskrivare Ae 13—bokhållare Ae 15 .............. + 2 040
bränslekontrollavdelningen
82. 1 byråchef Be 1—avdelningsdirektör Be 1 .............. .
83. 1 reparatör Ae 8—förste reparatör Ae 10................ -f 1 524
hyresavdelningen
84. 1 fastighetsintendent Ae 24—byrådirektör Ae 26 ........ -f 3 612
85. 1 kansliskrivare Ae 10—förste kansliskrivare Ae 12...... + 1 752
utrikesavdelningen
86. 1 byrådirektör Ag 24—Ae 24.......................... .
87. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 .......................... _|_ 2 640
88. 1 byråingenjör Ag 21—Ae 21 .......................... _
89. 1 kontorsbiträde Ag 5—Ae 5 .......................... ..
Kulturhistoriska byrån
avdelningen för utredning och information
90. 1 intendent Ae 23—byrådirektör Ae 24 ................ -j- l 584
avdelningen för granskning
91. 1 byrådirektör Ae 24—Ae 26 .......................... _|_ 3 432
92. 1 byråarkitekt Ao 21—Ao 24.......................... 4 524
Planbyrån
expeditionen
93. 1 kontorist Ao 9—kansliskrivare Ao 10................-f- 804
arkivet
94. 1 kontorsbiträde Ae 5—kanslibiträde Ae 7 .............. -j- l 224
avdelningen för samordning och information
95. 1 byråarkitekt Ae 21—intendent Ae 23 ................ -f 3 096
avdelningen för översiktlig planläggning
96. 1 byrådirektör Ao 24—Ao 26.......................... 3012
97. 1 byrådirektör Ae 24—Ae 26 .......................... 3012
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
61
allmänna avdelningen
98. 2 byråarkitekter Ae 21—byrådirektörer Ae 24............
juridiska avdelningen
99. 1 byrådirektör Ae 24—Ao 26 ..........................
Tekniska byrån
100. 2 kanslibiträden Ae 7—kontorister Ae 9 ................
101. 1 byrådirektör Ag 26/Ae 23—Ae 26....................
102. 1 ingenjör Ae 15—Ae 17 ..............................
103. 1 kontorsbiträde Ao 5—kanslibiträde Ao 7 ..............
104. 1 byrådirektör Ag 24/Ae 21—Ae 26....................
105. 1 förste byråingenjör Ag 23—byrådirektör Ae 24........
106. 1 byråingenjör Ag 19—Ae 21 ..........................
107. 1 byrådirektör Ag 26/Ae 23—Ae 26 ....................
108. 1 byrådirektör Ag 24—Ae 26 ..........................
109. 1 förste byråingenjör Ae 23—byrådirektör Ae 24........
110. 1 byråingenjör Ag 21/Ae 19—förste byråingenjör Ae 23 ..
111. 1 ingenjör Ag 12—Ae 15..............................
112. arvoden för särskilda utredningar ......................
Anstaltsbyrån
från mentalsjukvårdsbe
113.
2 byrådirektörer Ae 26 redningens byggnads- och
114. 1 förste byråingenjör Ae 23 utrustningsdelegation
överförda tjänster
115. 1 byrådirektör Ag 24/Ae 23—Ae 26 ....................
116. 1 byråingenjör Ag 21—förste byråingenjör Ae 23........
117. 1 byråingenjör Ag 19—Ae 21..........................
II. Nya tjänster
Verksledningen in. m.
118. 1 överdirektör Bp 5 ..................................
119. 1 kontorist Ao 9 ....................................
120. särskilda ersättningar till icke statsanställda ledamöter i de
rådgivande organen...................................
Organisationsavdelningen
121. 1 byrådirektör—avdelningsdirektör högst Be 1 ..........
122. 1 förste byråsekreterare Ae 21 ........................
123. 1 kanslibiträde Ae 7 ..................................
124. arvoden till ersättare för cirkulationspersonal ..........
Kalkylavdelningen
125. 1 byrådirektör—avdelningsdirektör högst Be 1 ..........
126. 2 förste byråingenjörer Ae 23..........................
ökning eller
minskning
+ 9 048
+ 3 432
+ 2 928
+ 2148
+ 1248
+ 3 432
+ 1 584
+ 2 640
+ 3 432
+ 1 584
+ 2 940
+ 2 856
+ 30 000
+ 163 896
+ 52 584
+ 14 544
+ 10 000
+ 42 840
+ 26 988
+ 13 080
+ 58 500
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 dr 1962
ökning elie
minskning
Administrativa byrån
allmänna avdelningen
127. 1 byrådirektör Ae 24 ................................. 31 512
128. 1 förste byråsekreterare Ae 23 ........................ -j- 29 928
129. 1 förste byråsekreterare Ag 21 ........................ 26 988
personalavdelningen
130. 1 förste byråsekreterare Ae 21 ........................ -{- 26 888
131. 1 vaktmästare Ao 8 .................................. _j_ 13 738
132. 2 kontorsbiträden Ae 5............................... 22 440
ekonomiavdelningen
133. 1 byrådirektör Ae 26.................................. _j_ 34 944
134. 1 kamrerare Ae 21 ................................... _j_ 26 988
135. 1 kontorist Ae 9..................................... ,j_ 14 544
U tredningsbyrån
136. 1 byggnadsråd Bo 3.................................. _j_ 47 232
kansliet
137. 1 förste kansliskrivare Ao 12 .......................... _i_ ig 955
planeringsavdelningen
138. 1 avdelningsdirektör Bo 1 ............................ 42 840
programavdelningen
139. 1 avdelningsdirektör Bo 1 ............................ _|_ 42 840
Proj ekteringsbyrån
konstruktionsavdelningen
140. 1 avdelningsdirektör Be 1 ............................ .
kansliet
141. 1 förste byråsekreterare Ae 23 ...................... .
arkitektavdelningen
142. 1 byrådirektör Ae 24............................ .
el-sektionen
143. 1 byrådirektör Ae 26 ..............
144. 1 byrådirektör Ae 24............................ .
V o V-sektionen
145. 1 byrådirektör Ae 26.......................
VVS-avdelningen
146. 1 avdelningsdirektör Be 1...................
1 byrådirektör Ae 26......................
standardiseringsgruppen
147. 1 byrådirektör Ae 26 ............................. .
Byggnadsbyrån
entreprenadavdelningen
148. 1 byrådirektör Ae 26..........................
149. 1 byråingenjör Ae 21 ..............
Kungl. Maj.ts proposition nr 98 dr 1962
63
ökning eller
minskning
V V S-avdelningen
150. 1 byrådirektör Ae 24 . .
distriktsorganisationen
151. 5 byråingenjörer Ae 21
Intendentsbyrån
152. 1 avdelningsdirektör Be 1 ............................ + 42 840
153. 1 byråingenjör Ae 21 ................................ + 26 088
154. 1 kanslibiträde Ae 7 .................................. + I3 888
155. 1 kontorsbiträde A 5.................................. + H 220
bränslekontrollavdelningen
156. 1 underinspektör Ag 17 .............................. + 21960
157. 1 maskinist Ao 9 .................................... + 14 544
158. 1 eldare Ae 7 ........................................ + l3080
hyresavdelningen
159. 1 byråsekreterare A 19................................ “t" 24 348
160. 1 kontorist Ae 9 .................................... + 14^44
Planbyrån
161. 3 kontorsbiträden Ae 5................................ + 33 883
Tekniska byrån
162. 1 överingenjör Bo 3 .................................. + 47 232
163. 1 avdelningsdirektör Bo 1 ............................ + 42 840
Anstaltsbyrån
164. 1 byggnadsråd Be 3 ..................................
165. 2 förste byråingenjörer Ae 23...........................
+ 902 760
III. Personal, hittills avlönad med andra medel än medel från
avlöningsanslag.
Administrativa byrån
166. 1 förste kansliskrivare Ae 12 .......................... + l8 818
167. 1 kanslibiträde Ae 7 .................................. + 12 444
168. 2 kontorsbiträden Ae 5 ................................ + 22 440
169. 1 förste expeditionsvakt Ae 9 .......................... + 14 544
170. 5 expeditionsvakter Ae 7 ........... + 64 200
171. 1 expeditionsvakt Ag 7 ................................ + 14 544
172. 1 kontorist Ae 9...................................... + 16 H6
173. 1 kanslibiträde Ae 7 .................................. + 12 444
174. 8 kontorsbiträden Ae 5 ............................... + 94 656
175. 2 kontorsbiträden Ae 5 ............................... + 23 052
176. 2 kontorsbiträden Ae 5 .............................. + 23 664
177. 1 kansliskrivare Ae 10 ................................ + 16 956
178. 1 kontorsbiträde Ae 5 ................................ + 11220
179. 1 byrådirektör Ae 24 ................................. + 33 192
180. 1 kamrerare Ae 17................................... + 21 960
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
ökning eller
minskning
181. 2 bokhållare Ae 15 .................................. 39 672
182. 1 kontorsskrivare Ae 13 .............................. _|_ 17 868
183. 2 kontorister Ae 9.................................... _|_ 29 904
184. 8 kanslibiträden Ae 7 ................................ -j- 106 908
185. 1 kanslibiträde Ag 7 .................................. 12 444
186. 2 kontorsbiträden A 5 ................................ -j- 22 440
187. 1 byråsekreterare Ae 19 .............................. _j_ 24 348
188. 1 kamrerare Ae 17.................................... 23 124
189. 1 kansliskrivare Ae 10 ................................ -f- 15 312
190. 1 kontorist Ae 9...................................... _|_ 16 116
191. 3 kanslibiträden Ae 7 ................................ 38 676
192. 6 kontorsbiträden A 5 ................................ _j_ 67 320
Utredningsbyrån
193. 1 amanuens Ag 15.................................... _|_ 18 816
194. 2 kontorister Ag 9.................................... 29 904
195. 1 förste byråsekreterare Ag 21 ........................ _|_ 28 416
196. 1 byrådirektör Ag 24................................. 31 512
197. 1 kontorsbiträde Ag 5 ................................ _j_ 11220
198. 1 byrådirektör Ag 26 . ................................ _|_ 33 192
199. 1 byrådirektör Ag 24 ................................ _|_ 29 928
200. 1 intendent Ag 23 .................................... 28 416
201. 1 byråingenjör Ae 21................................. 28 416
202. 1 byråingenjör Ag 21 ................................ _|_ 25 632
Proj ekteringsbyrån
203. 2 byrådirektörer Ae 26
204. 1 intendent Ae 23
205. 2 byråarkitekter Ae 21
Intendentsbyrån
206. 1 kanslibiträde Ag 7 .................................. 13 080
207. 1 förste byråingenjör Ag 23............................ _j_ 29 928
208. 1 förste byråingenjör Ag 23 .......................... 29 928
209. 1 förste byråingenjör Ag 23 .......................... -f. 29 928
210. 1 byråingenjör Ag 19................................. 24 348
211. 1 byråingenjör Ag 21 ................................ + 26 988
212. 1 kontorsbiträde Ag 5 ................................ n 220
213. 1 husföreståndarinna Ae 12 .......................... _j_ 16 956
214. 1 trädgårdsmästare Ae 10............................. 15 312
215. 1 värmeskötare och reparatör Ae 9 .................... -)- 14 544
216. arvode för särskilda utredningar....................... 16 000
Tekniska byrån
217. 2 kanslibiträden Ae 7 ................................ 29 088
218. 1 kontorsbiträde Ae 5 ................................ _j_ n 222
219. 1 byrådirektör Ag 26/Ae 23............................ _|_ 34 944
220. 1 byråsekreterare Ae 19 .............................. _|_ 23 124
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 är 1962 65
ökning eller
minskning
221. 1 ingenjör Ae 15 .................................... + 19 812
222. 1 byrådirektör Ae 26 ................................ 34 ^44
223. 1 byrådirektör Ag 24/Ae 21 .......................... + 31 512
224. 1 förste byråingenjör Ag 23 ............................ + 28 416
225. 1 byråingenjör Ag 19 + 23 *24
226. 1 byrådirektör Ag 26/Ae 23 ............................ + 34 944
227. 1 byrådirekör Ag 24.................................. + 31 512
228. 1 förste byråingenjör Ae 23........................... + 29 928
229. 1 byråingenjör Ag 21/Ae 19 ............................ + 28 416
230. 1 byråingenjör Ae 21 ................................ + 26 988
231. 1 ingenjör Ag 12 .................................... + 16 H6
232. 1 laboratoriebiträde Ag 5..............................
+ 1 723 374
IV. Personal, hittills avlönad med medel från avlöningsanslag.
Administrativa byrån
233. arvoden bestämda av Knngl. Maj :t .................... 3 000
Projekteringsbyrån
234. 1 byggnadsråd Bo 3 .................................. 47 232
235. 1 avdelningsdirektör Bo 1 ............................ 42 840
236. 1 byrådirektör Ao 26 ................................. 34 944
237. 1 intendent Ae 23 ................................... — 28 416
238. 1 intendent Ao 23 .................................... 28 416
239. 1 byråsekreterare Ae 19 .............................. 24 348
240. 1 amanuens Ae 17 ................................... * 21 960
Byggnadsbyrån
241. 1 byggnadschef Bp 4................................. '' 49 596
242. 1 kanslibiträde Ao 7 .................................. 13 93®
243. 3 kontorsbiträden Ao 5 .............................. '' 33 660
Planbyrån
244. minskning av i icke-ordinarieposten inräknade medel, 60 000
kr., till rådet för översiktlig planläggning .............. — 30 000
Anstaltsbyrån
245. 1 avdelningsdirektör Bo 1 ............................ 42 840
246. 1 byrådirektör Ae 26 ................................ 33192
— 433 524
V. Omräkningar
247. löneregleringar i anl. av beslut av 1961 års riksdag........ - 32 834
248. avlöningar till tillfällig personal in. in................. j- 800 000
249. vikariats- och övertidsersättningar in. m................. + 53 700
250. löneklassuppflyttningar m. in......................... + 78 160
251. kompensation för höjda folkpensionsavgifter ............ + 37 500
+ 1 002 194
Totalt + 3 358 700
5 Bihang till riksdagens protokoll 1962.1 samt. Nr 98
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
M o t in
118., 119. I enlighet med förslag av byggnadsstyrelseutredningen upptages
en ny tjänst som överdirektör i Bp 5. Därjämte bör såsom biträde åt hohonom
finnas en kontorist i Ao 9.
125. I och med att den nuvarande kalkylsektionen utbytes mot en fristående
kalkylavdelning, synes kravet på den nya avdelningschefens kvalifikationer
böra ställas avsevärt mycket högre än vid nuvarande organisation.
Inom den enskilda verksamheten är löneläget för personal med de ingående
kunskaper som erfordras för kalkylchefen mycket högt. Om den av byggnadsstyrelseutredningen
föreslagna tjänsten skall kunna besättas med person
som tillnärmelsevis uppfyller nu nämnda krav, bör kalkylchefsbefattningen
icke placeras lägre än i B 1. En ny tjänst som avdelningsdirektör i Be 1
föreslås därför.
126. Med hänsyn till de höga krav som måste ställas på sakkunskap och
erfarenhet beträffande kalkylering inom VVS- och elfacken bör dessa tjänster,
som föreslås nyinrättade, placeras lägst i Ae 23.
127., 128. Byggnadsstyrelseutredningen har med hänsyn till administrativa
byråns allmänna avdelnings ökade arbetsuppgifter förutsatt, att avdelningen
förstärkes med en byrådirektörstjänst, vilken styrelsen föreslår inrättad i
Ae 24. Därutöver erfordras ytterligare förstärkning, som tills vidare beräknas
till en halv arbetskraft. Styrelsen föreslår, att medel räknas för en befattningshavare
med full tjänstgöring, därvid den andra delen av hans tjänst
ansetts som en nödvändig förstärkning av ombudsmannasidan. Uppgifterna
för ombudsmannen har nämligen blivit av så stor omfattning, att han icke
längre hinner att ensam svara för på honom ankommande uppgifter. Dessutom
har ombudsmannen icke någon medhjälpare, som vid hans frånvaro
kan träda i hans ställe. Efter utflyttningen av intendentsbyrån blir behovet
av förstärkning än större. Med hänsyn till de kvalificerade arbetsuppgifter
som skulle ankomma på den nye befattningshavaren och som förutsätter en
tingsmeriterad jurist med goda erfarenheter av både administrativt arbete
och praktisk juridisk verksamhet, bör tjänsten placeras i lägst Ae 23.
130. Arbetsmängden för personalföredragandena har ökat så starkt, att
personalavdelningen måste förstärkas. Detta har föranletts inte enbart av
personalens ansvällning utan även av den betydande tid som bl. a. pensionsfrågorna
numera tar i anspråk. Byggnadsstyrelseutredningen har förutsatt,
att dylika frågor avseende styrelsens arbetarepersonal, som hittills handlagts
på byggnad sbyrån, skall ankomma på personalavdelningen. Styrelsen hemställer,
att denna förstärkes med en förste byråsekreterare i Ae 21.
132. Vid årsskiftet 1961/62 flyttar intendentsbyrån, som omfattar över 90
personer, till nya lokaler. För byrån har måst anordnas särskild telefonväxel.
För skötseln av denna erfordras två telefonister i Ae 5.
133. Chefen för ekonomiavdelningen kommer att ha sig underställda närmare
50 befattningshavare och får till uppgift bl. a. att i förening med chefen
för kameralsektionen inom avdelningen teckna samtliga utanordningsbeslut
och att besluta i övriga ärenden av ekonomisk och kameral natur, som
67
Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962
delegeras till honom. Det förutsattes vidare, att avdelningschefen kommer att
deltaga i styrelsens sammanträden och förhandlingar beträffande ekonomiska
frågor, redovisning o. dyl. Med hänsyn till de krav på såväl erfai enhet i
ekonomiska och kamerala frågor som organisationsförmåga som bör ställas
på avdelningschefen, bör tjänsten placeras i lägst Ae 26.
134. På chefen för driftbokföringssektionen inom ekonomiavdelningen
kommer att vila ett betydande ansvar och därför skulle en tjänst i samma
lönegrad som chefstjänsten för kameralsektionen, d. v. s. A 24, vara motiverad.
Styrelsen inskränker sig t. v. till att föreslå en kamreraretjänst i Ae 21.
135. På kameralsektionen förslås en ny kontoristtjänst i Ae 9.
136. Byggnadsstyrelseutredningen har föreslagit, att en byggnadsrådstjänst
för utredningsbyråns chef skall inrättas. I anslutning härtill föreslås, att
tjänsten i likhet med nuvarande byggnadsrådstjänster placeras i Bo 3.
137. Åtskilligt av det arbete som ankommer på utredningsbyråns kansli
kan med fördel överlåtas till icke högskoleutbildad personal under förutsättning
att sådan personal med nöjaktiga kvalifikationer finnes tillgänglig. Om
delegering av uppgifter i erforderlig utsträckning skall kunna genomföras,
bedömer styrelsen behov föreligga av en tjänst som förste kansliskrivare i
lägst Ao 12.
138., 139. Utredningsbyrån skall enligt byggnadsstyrelseutredningens förslag
organiseras på två avdelningar, nämligen en planeringsavdelning och en
programavdelning. Föx- chefsbefattningarna pa dessa avdelningar har utredningen
föreslagit två nya tjänster, varav åtminstone en ansetts böra vara avdelningsdirektör.
Enligt styrelsens uppfattning måste på de båda chefsposternas
innehavare ställas mycket höga krav. Styrelsen anser jämväl att med
tjänsterna förenade arbetsuppgifter och ansvar är likvärdiga. Två nya tjänster
såsom avdelningsdirektör i Bo 1 bör därför inrättas.
I de fall viss tjänst till följd av omorganisationen bedömts böra överföras
från nuvarande byggnadsbyrån till den nya projekteringsbyrån men samtidigt
behov av tjänst i samma lönegrad beräknats alltjämt föreligga inom
byggnadsbyrån, har styrelsen för enkelhets skull föredragit att bibehålla
tjänsten vid denna byrå och i stället upptagit förslag om nyinrättad tjänst
vid projekteringsbyrån. Detta gäller bl. a. för cheferna för byggnadsbyråns
VVS- och el-avdelningar, beträffande vilka byggnadsstyrelseutredningen föreslagit
överflyttning till projekteringsbyrån och nya befattningar vid byggnadsbyrån.
14(h Chef för projekteringsbyråns konstruktionsavdelning bör vara avdelningsdirektör
i lönegrad Be 1 enligt byggnadsstyrelseutredningens förslag.
141. Genom ett utbyggt kansli med tillräckligt kvalificerade befattningshavare
räknar styrelsen med att de tekniskt utbildade tjänstemännen skall
kunna avlastas administrativa uppgifter i betydande omfattning. Om detta
skall bli möjligt måste kansliet ledas av en person med kvalificerad utbildning
och erforderlig erfarenhet. Styrelsen hemställer därför att en tjänst som
förste byråsekreterare i Ae 23 inrättas för kansliets chef.
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
142. Personalen på arkitektavdelningen behöver förstärkas. Med hänsyn
till förefintliga vakanser på avdelningen och byggnadsstyrelseutredningens
fortsatta arbete inskränker sig styrelsen i förevarande sammanhang till att
föreslå inrättandet av endast en ny tjänst som byrådirektör i Ae 24.
143., 144. På el-sektionen bör inrättas en tjänst såsom byrådirektör i Ae
26 för sektionens chef. Tjänsten har av utredningen föreslagits för byggnadsbyråns
el-avdelning. Härjämte erfordras en ny tjänst som byrådirektör i Ae
24. Sektionen erhåller härigenom en stomme av minimistorlek.
145. Chef för VoV-sektionen bör vara byrådirektör i Ae 26. Denna sektion
är ny. Den föreslagna tjänsten har ej upptagits av utredningen. Detta
förhållande torde sammanhänga med att utredningen tänkt sig att utnyttja
en tjänst för motsvarande uppgifter inom planbyrån. Med hänsyn till planbyråns
personalbehov, vilket för övrigt understrukits av utredningen, anser
styrelsen emellertid en försvagning av byrån nu icke kunna genomföras. Vederbörande
tjänst avser styrelsen använda för andra arbetsuppgifter.
146. På VVS-avdelningen föreslår styrelsen en tjänst som avdelningsdirektör
i Be 1, avsedd för avdelningens chef, samt en byrådirektörstjänst i Ae 26.
Styrelsen har haft synnerligen stora svårigheter att rekrytera kompetent
VVS-personal. Mot bakgrund av VVS-installationernas under senare år allt
mera komplicerade natur och deras ökade andel av de totala investeringarna
kan styrelsen ej längre undvara kvalificerade VVS-ingenjörer vid projekteringen.
Härvid erfordras erfarna fackmän med specialisering såväl på ventilationsområdet
som på värme- och sanitetsteknik.
147. För att leda standardiserings- och typiseringsarbete har styrelsen
hittills anlitat bl. a. en konsulterande arkitekt. Med hänsyn till den ekonomiska
betydelsen av detta arbete anser styrelsen, att en fastare organisation
härför nu inte längre kan undvaras. Styrelsen föreslår därför att en
byrådirektörstjänst i Ae 26 inrättas för arbetsgruppens chef.
148., 149. Åtskilliga av de byggnadsföretag, för vilka byggnadsbyråns entreprenadavdelning
har ansvaret — institutionsbyggnader, sjukhus, radiooch
TV-hus — ställer stora anspråk på avdelningens ledning i vad avser
såväl högt tekniskt kunnande som lång erfarenhet inom byggnadsbranschen.
Även kraven på vederbörandes personliga kvalifikationer måste ställas
högt. Dessa förhållanden jämte de stora ekonomiska värden, för vilka ledningen
har ansvaret, gör att de till denna hörande tjänsterna måste göras
ekonomiskt lockande, om de skall kunna besättas med personal som fvller
de nödvändiga kraven. Inom motsvarande enskilda verksamhet, från
vilken styrelsen har att rekrytera sin personal, är löneläget högt. Som
chefer för byggnadssektionerna erfordras två byrådirektörstjänster i resp.
Ae 26 och Ae 24. En av dem skall vara avdelningschefens ställföreträdare.
Styrelsens förslag i detta sammanhang innebär bl. a., att en ny tjänst i Ae
26 nyinrättas. Chefen för uppliandlingssektionen föreslås placerad i Ae 21,
för vilket ändamål erfordras en ny tjänst.
150. Byggnadsbyråns VVS-avdelning bör organiseras på två sektioner, en
för entreprenader och en för egen regi. En av sektionscheferna bör vara avdel
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962 t)9
ningschefens ställföreträdare och placeras i Ae 24. Denna tjänst föreslås
nyinrättad. För den andra sektionen finnes en tjänst i Ae 23.
151. Inom entreprenadavdelningens distriktsorganisation fordras ett antal
byråingenjörstjänster i A 21 som kontrollanter för byggnads-, rör- och
el-arbeten. Framför allt inom installationsfacket har behovet av kontrollanter
visat sig mycket starkt. Med placering av en rörkontrollant och en elkontrollant
inom varje distrikt, erfordras 14 tjänster enbart för installationsfacket,
vartill kommer minst en byggnadskontrollant i varje distrikt
för själva husbyggnadsverksamheten. Med hänsyn till att distriktsorganisationen
ännu är under uppbyggnad har styrelsen stannat vid att föreslå, att
som extraordinarie endast inrättas sex tjänster i A 21. För detta ändamål
erfordras fem nya sådana tjänster.
152. I enlighet med förslag av byggnadsstyrelseutredningen bör en ny
tjänst som avdelningsdirektör i Be 1 inrättas på intendentsbyrans underhållsavdelning.
153. På grund av ökningen av det av styrelsen förvaltade fastighetsbeståndet
i Stockholm och Stockholms län erfordras på underhållsavdelningen
en ny byråingenjörstjänst i Ae 21 (byggnadskontrollant).
154. På den nuvarande slottssektionen saknas biträdespersonal. Sektionen
anlitar intendentsbyråns expedition och styrelsens gemensamma skrivcentral
för skrivhjälp och andra expeditionsgöromål. I och med att intendentsbyrån
flyttar till nya lokaler och sektionen därvid placeras i annat
våningsplan än byråns expedition, bortfaller så gott som helt möjligheten
till hjälp med kontorsgöromål. Behov föreligger för övrigt sedan länge av
ett biträde, som vid sidan av kontorsarbetet kan avlasta den tekniska peisonalen
vissa göromål. Då byråns allmänna uppgifter ökar, bedömer styi elsen
det icke möjligt att överflytta någon befattningshavare från expeditionen
till slottssektionen. Styrelsen föreslår därför, att en ny kanslibiträdestjänst
i Ae 7 inrättas.
155. Den nya planerings- och upphandlingssektionen måste tillföras erforderlig
biträdeshjälp för expeditionsgöromål. Det kanslibiträde, som nu
finnes, handlägger vissa relativt kvalificerade ärenden och bör därför icke
åläggas göromål, som kan utföras av personal i lägre tjänsteställning. Vad
styrelsen nyss nämnt om konsekvenserna av byråns flyttning gäller även
planerings- och upphandlingssektionen. Styrelsen föreslår därför, att en ny
biträdestjänst i reglerad befordringsgång inrättas vid sektionen.
156. För att icke föregripa resultatet av byggnadsstyrelseutredningens
fortsatta arbete har byggnadsstyrelsen i fråga om bränslekontrollavdelningen
icke föreslagit annan personalförstärkning än en underinspektörstjänst
i Ag 17. På grund av det starkt ökade antalet anläggningar, som står under
avdelningens tillsyn, har styrelsen sett sig nödsakad att redan nu tills vidare
anställa en befattningshavare i denna lönegrad, varvid han avlönas av medel,
som innevarande budgetår sparats i anledning av att vissa tjänster tidvis
stått obesatta. För att kunna behålla befattningshavaren nästa budgetår
erfordras medel för eu tjänst i Ag 17.
70
Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962
157. Enligt Kungl. Maj:ts brev den 13 maj 1960 angående klassificering
av vissa fasta maskinanläggningar m. m. skall som ansvarsman vid värmeanläggningen
i kvarteret Björnen i Stockholm vara placerad en maskinist
i lönegrad A 9. Med anledning härav hemställer byggnadsstyrelsen, att en
tjänst som maskinist (ansvarsman) i Ao 9 inrättas för denna anläggning.
158. Av den personal som f. n. sköter värmeanläggningen i kvarteret
Björnen i Stockholm — en montör, med arvode motsvarande löneklass 12,
och en eldare i Ae 7 — avses montören flyttas till vattenfallsstyrelsen i
Råcksta, medan eldaren önskar kvarstanna i innerstaden och bli överförd
till styrelsens tjänst. Styrelsen föreslår att för nästa budgetår medel inräknas
i byggnadsstyrelsens avlöningsstat för den sistnämnda tjänsten som eldare
i Ae 7.
159. Arbetsförhållandena på liyresavdelningens landsortsdetalj är numera
så ansträngd att om icke personalförstärkning tillföres avdelningen,
hyresuppbörden och hyresutbetalningarna icke kommer att kunna effektueras
tidsenligt. Avdelningschefen och dennes närmaste man, en byråsekreterare,
måste avlastas vissa kvalificerade göromål om verksamheten på
avdelningen skall kunna skötas. För detta ändamål förslår styrelsen, att
en amanuensbefattning inrättas. Arbetet förutsättes skola bedrivas självständigt
och av befattningshavaren kräves kameral utbildning och goda
insikter i hyresfrågor.
160. Hyresavdelningens bostadsdetalj erfordrar en förstärkning med en
kontorist som skall dels biträda föreståndaren rent allmänt, dels tilldelas
egna kvalificerade göromål. Befattningshavaren skall bl. a. äga befogenhet
att besluta om ändrade redovisningsterminer och att i viss omfattning medge
uppskov med hyresinbetalning.
161. Planbyråns arkiv, som f. n. omhänderhas av fyra befattningshavare i
^ ^ A 10, behöver på grund av det svällande arkivmaterialet förstärkas
med en kartriterska i lönegrad Ae 5. Avdelningen för översiktlig planläggning
och den juridiska avdelningen saknar f. n. till avdelningarna knuten biträdeshjälp
och måste därför anlita byråns expedition. Då denna fått allt
större svårigheter att tillhandagå med hjälp måste för att avdelningarna
skall kunna sköta sina uppgifter på ett godtagbart sätt dessa förstärkas
med var sitt biträde i reglerad befordringsgång.
162., 163. Den nuvarande chefen för den byggnadstekniska avdelningen
är kontraktsanställd. Chefskapet för den nya tekniska byrån innebär ökade
arbetsuppgifter och större ansvar. Bl. a. förutsättes att byråns chef skall
ingå som ledande kraft i det av byggnadsstyrelseutredningen föreslagna
byggnadsstyrelsens tekniska råd. I enlighet med vad byggnadsstyrelseutredningen
föreslagit bör en chefstjänst i Bo 3 inrättas. Innehavaren av befattningen
bör benämnas överingenjör. Enligt utredningen bör vidare en chefstjänst
som byrådirektör alternativt som avdelningsdirektör inrättas på konstruktionsavdelningen.
Då denne tillika skall vara överingenjörens ställföreträdare
föreslås att tjänsten placeras i Bo 1 och därmed sättes i nivå med
stallföreträdaretjänsterna på Övriga tekniska bvråer.
71
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
1G4. Enligt byggnadsstyrelseutredningen skall särskild projekteringsbyrå
förestås av byggnadsråd. Styrelsen föreslår i enlighet härmed, att en byggnadsrådsbefattning
i Be 3 inrättas på anstaltsbyrån.
165. Anstaltsbyrån måste i viss utsträckning förses med olika slag av
fackmän såsom statiker, VVS- och el-tekniker. Dessa bör genom den ingående
kännedom de kan förskaffa sig om byråns speciella byggnader
kunna medverka till en ekonomisk typisering och förenkling av konstruktioner
och installationer i förhållande till vad nu sker. De skall därjämte
medverka vid projektering och upprättande av bygghandlingarna. Skall byrån
kunna förvärva personer med de erforderliga kvalifikationerna måste
till byråns förfogande stå två tjänster i Ae 23 (statiker, VVS) och eu i Ae
21 (el). Av dessa tjänster finnes f. n. endast den senare, varför de två Övriga
behöver nyinrättas och placeras på byråns konstruktionsavdelning.
166. _192. Sammanlagt bör kostnaderna för 58 personer på administra
tiva
byrån föras över från byggnadsanslag till avlöningsanslaget.
193._202. Elva personer på utredningsbyrån har hittills avlönats från i
huvudsak utredningsanslaget och dessa lönekostnader bör nu föras över till
avlöningsanslaget.
203.—205. Lönekostnaderna för fem personer på projekteringsbyrån, vilka
nu avlönas med utredningsmedel, bör föras över till förskottsstat.
206.—216. På intendentsbyrån avlönas nu tio personer från huvudsakligen
fastighetsfondens stat. Kostnaderna för dessa personer bör belasta
avlöningsanslaget.
217._232. Lönekostnaderna för sammanlagt 17 personer på den föreslag
na
tekniska byrån bör överföras från byggnadsmedel till avlöningsanslaget.
234._243., 245., 246. Sju personer på projekteringsbyrån, fem på bygg
nadsbyrån
och två på anstaltsbyrån har hittills avlönats från avlöningsanslaget.
I enlighet med utredningens förslag bör kostnaderna för dessa personer
bestridas från förskottsstat.
248. Byggnadsstyrelsen tillstyrker byggnadsstyrelseutredningens förslag
att det nuvarande anslaget Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
in. in. slopas och att vederbörande kostnader i stället bestrides från avlöningsanslaget.
I enlighet härmed bör avlöningsstaten kompletteras med en
förslagspost för avlöningar till tillfällig personal in. in. I fråga om det äskade
beloppets storlek hänvisar styrelsen till tidigare framställning den 14 augusti
1961 angående anslag för budgetåret 1962/63 till utredningar rörande
tillämnade byggnadsföretag m. in. Av nämnda skrivelse framgår i huvudsak
följande.
Anslaget utgick under budgetåren 1959/60—1961/62 med resp. 240 000,
500 000 och 700 000 kr. Nettoutgiften under hudgetåren 1959/60 och 1960/
61 var resp. 188 600 och 665 000 kr. Vid utgången av budgetåret 1959/60
utgjorde reservationen å anslaget 395 900 kr. Ett år senare var motsvarande
belopp 230 000 kr., vilken summa dock disponerats för beslutade utredningar.
För budgetåret 1961/62 beräknade styrelsen den del av anslaget, som
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
ej hänförde sig till generalplanekostnader, till 300 000 kr. Sist nämnda
kostnader beräknades till 400 000 kr. De för budgetåret tillgängliga medlen
jämte möjliga tillgodoföranden från projekterings- och byggnadsanslag
kan beräknas bliva i sin helhet tagna i anspråk för redan pågående utredningar
och för sådana som nu kan förutses.
I fråga om medelsbehovet för budgetåret 1962/63 anför styrelsen följande.
På grundval av idétävlingen rörande plan för förläggning av Stockholms
universitet bör en generalplan upprättas för universitetet. Vidare är befintgeneralplaner
för de markområden, som disponeras av Karolinska mediko-kirurgiska
institutet och Chalmers tekniska högskola, föråldrade bl. a.
med hänsyn till universitetsutredningens förslag och måste därför överses.
Kostnaderna för dessa planer uppskattas till (200 000 4- 150 000 4- 50 000)
400 000 kr.
Den del av anslaget, som ej hänför sig till generalplanearbetena, måste
raknas upp med 100 000 kr. Höjningen är betingad av de ökade anspråk på
utredningar, som föranledes av statsmakternas beslut i fråga om upprustning
av verksamheten på bl. a. jordbrukets område, samt av väntade krav
på utredningar på vårdområdet särskilt rörande specialskolor för handikappade.
Vidare reses ständigt nya krav på utredningar rörande mark- och
lokalbehov för institutioner i Stockholmsregionen, vilka har central förvaltningskaraktär.
Samtidigt anmäler styrelsen att av de under år 1960 antagna riktlinjerna
för handläggning av byggnadsfrågor ej framgår om kostnaderna för ett
visst byggnadsobjekt, som bestridits av utredningsanslaget, kan ersättas
redan i samband med att projekteringsmedel anvisas ur det särskilda projekteringsanslaget
under fonden för förlag till statsverket eller om utredningsanslag
kan ersättas först när byggnadsanslag anvisats. Styrelsen har
vid sin beräkning av utredningsanslagets storlek förutsatt att de av utredningsmedel
bestridda initialkostnaderna för ett byggnadsföretag skall ersättas
när projekteringsanslag anvisas.
Sammanlagt erfordras således under budgetåret 1962/63 för generalplane-
och utredningsarbeten (400 000 -f 400 000) 800 000 kr.
Yttranden
Vid utarbetande av sitt betänkande har byggnadsstyrelseutredningen förutsatt
att ett fullständigt personalförslag för budgetåret 1962/63 skulle
utarbetas av styrelsen och utredningen i samråd samt redovisas i anslutning
till styrelsens anslagsäskanden dels i petitan hösten 1961, dels i förslaget
till förskottsstat våren 1962. Sådant samråd har enligt utredningen
agt rum under petitaarbetet, varjämte utredningen tagit del av petitan under
hand.
Den av styrelsen redovisade förändringen beträffande avlöningskostnadernas
fordelning mellan olika anslag ansluter sig enligt utredningen till
dess förslag. Utredningen anser sig kunna stödja byggnadsstyrelsens förslag
rörande nya tjänster. Utredningen kan dock ej nu uttala sig om behovet
av biträdespersonal i kontorstjänst.
73
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
Utredningen tillägger att förslaget till extraordinariesättning av extra
tjänster med hänsyn till den ökade arbetsvolymen och styrelsens rekryteringsproblem
ter sig rimligt och att styrelsens förslag till lönereglering av
chefstjänster för byråer överensstämmer med de intentioner, varåt uttryck
getts i betänkandet.
De smärre jämkningar i utredningens förslag, som styrelsen av lönetekniska
och motsvarande skäl förordat, ger ej anledning till erinran från
utredningens sida.
Utredningen uttalar att de i styrelsens petita lämnade förslagen, såvitt
utredningen nu kan bedöma, icke kommer att föregripa resultaten av utredningens
fortsatta arbete.
2. Byggnadsstyrelsen: Omkostnader
Anslag |
Nettoutgift |
||
1960/61 ...................... |
509 600 |
540 200 |
|
1961/62 (statsliggaren s. 423)---- |
559 000 |
||
1962/63 (förslag)............... |
801 000 |
||
Byggnadsstyrelsen hemställer, att anslaget hö; |
jes med 310 |
800 kr. |
|
Nettoutgift |
Anvisat |
Ökning eller |
|
1960/61 |
1961/62 |
minskning |
|
1. Sjukvård m. m. .................. |
13 100 |
16 700 |
+ 9 500 |
2. Reseersättningar.................. |
113 700 |
119 000 |
+ 90 500 |
3. Bränsle, lyse och vatten ........... |
53 500 |
34 500 |
+ 19 700 |
4. Övriga expenser.................. |
361 600 |
386 800 |
+ 190 100 |
5. Publikationstryck................. |
83 200 |
12 000 |
+ 6 000 |
Nettoinkomst Beräknat |
|||
1960/61 |
1961/62 |
||
6. Särskilda uppbördsmedel: Försäljning |
|||
av publikationer.................. |
84 700 |
10 000 |
— 5 000 |
+ 310 800
M o t in
Vid beräkningen av omkostnadsanslaget har styrelsen utgått från nuvarande
antal befattningshavare, för vilka omkostnaderna skall bestridas av
anslaget. Detta antal befattningshavare uppgår till 202. Vid bifall till styrelsens
förslag skulle antalet öka med 115 befattningshavare till 317. ökningen
motsvarar avrundat 57 procent, ökade medel måste räknas för dessa
115 tillkommande tjänstemän. I brist på andra beräkningsgrunder bör man
utgå från att de nytillkomna befattningshavarna i medeltal kräver i stort
sett motsvarande omkostnader, som erfordras för nuvarande befattningshavare.
1. I enlighet härmed bör posten Sjukvård m. m., som nu motsvaras av
två poster om 15 500 och 1 200 kr. under respektive styrelsens verksamhet i
74 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
allmänhet och styrelsens värmeledningspersonal ökas till sammanlagt avrundat
26 200 kr.
2. Posten Reseersättningar bör ökas på samma sätt till avrundat 187 000
kr. Med hänsyn till att utrednings- och tekniska byråernas personal företager
resor i större utsträckning än övrig personal bör posten ökas med
ytterligare 15 000 kr. till 202 000 kr. Från och med den 1 juli 1961 har traktamentskostnaderna
stigit med drygt tio procent, vilket föranleder en ytterligare
uppräkning av reseposten med ca 7 500 kr. till 209 500 kr.
3., 4. I posten Expenser ingår nu dels 49 000 kr. för engångsutgifter, varav
45 000 kr. för särskilda anläggningar, och dels 96 200 kr. för övriga utgifter
för dessa anläggningar. Till dessa belopp bör vid en beräkning av
anslagsökningen hänsyn icke tagas. Till grund för beräkningen bör således
läggas (421 300 — 49 000 — 96 200) 276 100 kr. 57 procent av detta
belopp uppgår till avrundat 157 400 kr. För de 38 helt nya tjänsterna erfordras
engångsanskaffningar av möbler m. m. till ett beräknat belopp av sammanlagt
57 000 kr. Byggnadstekniska avdelningen, vars expensutgifter
f. n. bestridas från förskottsstat, erlägger i likhet med flera statliga myndigheter
bidrag till statens betongkommitté. Då någon ändring härutinnan
icke bör ske, bör medel för bidraget, 10 000 kr., inräknas i styrelsens expenspost.
På sätt framgår av särskild skrivelse skall i omkostnadsanslaget
inräknas 130 600 kr. för särskilda anläggningar. Beträffande den närmare
motiveringen för detta belopp hänvisas till skrivelsen, för vilken i detta
sammanhang någon närmare redogörelse icke torde böra lämnas. Posten
Expenser skulle alltså för nästa budgetår upptagas med (276 100 + 157 400
-f- 57 000 -j- 10 000 -f- 130 600) 631 100 kr. Beloppet bör fördelas med 54 200
kr. på delposten Bränsle, lyse och vatten samt 576 900 kr. på delposten Övriga
expenser.
5. I fråga om posten till Publikationstrvck föreslås en höjning till
18 000 kr.
Yttranden
Byggnadsstyrelseutredningen har intet att erinra mot styrelsens sätt att
beräkna omkostnadsanslaget.
Riksrevisionsverket erinrar om att byggnadsstyrelsen i anslutning till utredningens
förslag om det nuvarande utredningsanslagets slopande och ersättande
med en särskild post på avlöningsstaten för avlöningar till tillfällig
personal uttalat, att styrelsen utgår från att de utgifter av omkostnadsnatur,
som kan uppstå i samband med att posten användes för personalutgifter,
får bestridas från denna post samt att om denna uppfattning ej
skulle godtagas, på styrelsens omkostnadsstat upptages en särskild post,
som motsvarar ifrågavarande post på avlöningsstaten. Enligt riksrevisionsverkets
mening bör ifrågavarande omkostnader i vanlig ordning bestridas
från omkostnadsanslaget.
Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962
75
D. DEPARTEMENTSCHEFEN
I. Avveckling av djurgårdsnämnden
Djurgårdsnämnden har till uppgift att handha statens exploateringsverksamhet
i Stockholm samt att verka för en enhetlig och ändamålsenlig disposition
av statens mark på Djurgården. Den senare uppgiften konkretiseras
i åligganden för nämnden att verkställa en allmän planläggning i fråga
om djurgårdsmarkens användning för skilda ändamål samt att bitrada vid
markupplåtelseärenden.
Den av nämnden bedrivna exploateringsverksamheten och dess arbete
med uppgörandet av en dispositionsplan för Djurgården är att betrakta som
uppdrag av engångsnatur. En avveckling av nämnden är därför påkallad,
när angivna verksamhet nått ett sådant stadium att väsentligt ändrade betingelser
för organisationen föreligger. Detta förutsattes också vid nämndens
tillkomst år 1947. Efter en kartläggning i detalj av nämndens arbetsuppgifter
har djurgårdsnämndsutredningen föreslagit, att nämnden skall
avvecklas och dess återstående uppgifter överflyttas till byggnadsstyrelsen
den 1 januari alternativt den 1 juli 1963. Viss reservation vad gäller tidpunkten
har emellertid lämnats med hänsyn till de närmare uppgifter för verksamhetens
fortgång som nämnden förutsatts skola redovisa. Sådana uppgifter
har sedermera lämnats av nämnden i januari 1962.
Utredningens förslag har i allmänhet fått ett positivt mottagande vid remissbehandlingen.
Viss tvekan har emellertid i några yttranden yppats rörande
den föreslagna tidpunkten för djurgårdsnämndens avveckling. Härvid
har bl. a. nämnden själv uttalat, att en fixering av denna tidpunkt f. n. icke
bör ske.
Frågan om avveckling av djurgårdsnämnden och därmed sammanhängande
spörsmål har aktualiserats vid flera tillfällen under senare år. För egen
del anser jag, att med den nu framlagda utredningen erforderligt underlag
föreligger för ett slutligt ställningstagande i frågan.
Även om en relativt sen tidpunkt väljes för djurgårdsnämndens avveckling,
kommer likväl då alt finnas kvar vissa på nämnden vilande uppgifter,
vilka måste överföras till annat statligt organ. Såsom djurgårdsnämndsutredningen
framhållit, ligger det närmast till hands att dessa uppgifter övertages
av byggnadsstyrelsen. Denna fungerar som central myndighet för den
civila statliga fastighetsförvaltningen och svarar bl. a. för förvaltningen av
de delfonder av allmänna fastiglietsfonden, varå djurgårdsmarken redovisas.
Jag ansluter mig därför till utredningens förslag, att vid djurgårdsnämndens
avveckling dess återstående uppgifter skall överföras till byggnadsstyrelsen.
Genom de av utredningen och nämnden lämnade uppgifterna torde vara
klarlagt, att nämndens exploatcringsverksamhet nu befinner sig i etl avslutande
skede. Viss osäkerhet kan dock ännu anses föreligga i fråga .om tidsplanen
för avslutandet av denna verksamhet. Med hänsyn härtill finner jag
76
Knnyl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
bl. a. täljande principiella synpunkter böra vara vägledande vid valet av
tidpunkt för omorganisationens genomförande.
Sådana inom eller utom stadsplan belägna områden, som avsetts för allmänna
byggnader, bör utan olägenhet kunna överföras till byggnadsstyrelsens
förvaltning praktiskt taget oberoende av tidsplanen för exploateringen
för enskild bebyggelse. De av styrelsen nu förvaltade fastigheterna är i princip
av samma natur som nämnda områden, varför deras överförande icke
tillför styrelsen uppgifter av nytt slag. Med tanke på styrelsens åligganden
att svara för statlig lokalanskaffning och byggnadsverksamhet torde dessutom
en sådan överföring komma att medföra uppenbara fördelar ur samordningssynpunkt.
I särskilt hög grad gäller detta i fråga om universitetsområdet
vid Frescati. Utbyggnaden av Stockholms universitet, för vilken
byggnadsstyrelsen svarar, innebär för styrelsen en omfattande och komplicerad
arbetsuppgift. Fn särskild tjänsteman har inom byggnadsstyrelsen
förordnats att med byggnadsråds ställning handlägga planerings- och programfrågorna
för utbyggnaden. Behovet av en närmare samordning av byggnadsfrågorna
och därmed förbundna åtgärder av exploateringskaraktär har
i samband med planeringsarbetet kommit att framstå som allt klarare. Jag
ämnar därför föreslå Kungi. Maj :t, att förvaltningen av universitetsområdet
vid lämplig tidpunkt skall överföras från djurgårdsnämnden till byggnadsstyrelsen.
Vidare har erfarenheten visat, att vid en planmässigt bedriven exploateringsverksamhet
ett slutförande av exploateringen för enstaka områden av
skilda orsaker kan komma att taga längre tid än ursprungligen beräknats.
Jag kan med hänsyn till byggnadsstyrelsens kompetens på området ej finna,
att ett överförande till styrelsen i begränsad omfattning av vissa fullföljdsarbelen
till exploateringen skulle kunna medföra större olägenheter.
Eventuella risker härför bör kunna elimineras genom samarbete mellan
nämnden och styrelsen under ett övergångsskede. Övervägande skäl talar
vidare för att kontinuiteten i verksamheten säkrast garanteras, om tidpunkten
för övergången till en ny organisation bestämmes i så god tid, att de
berörda organen med tillräcklig noggrannhet hinner förbereda omställningen.
Jag kan följaktligen icke heller dela de från ett par remissorgan framförda
farhågorna att staten genom ett beslut om djurgårdsnämndens avveckling
skulle försättas i ett sämre förhandlingsläge.
I likhet med utredningen anser jag, att djurgårdsnämndens exploateringsuPP§ifter
bör vara i huvudsak slutförda, innan en ändrad organisation genomföres.
Detta är motiverat av såväl principiella som praktiska skäl. Försiktigheten
bjuder också, att byggnadsstyrelsen icke belastas med nya uppgifter
förrän den i vissa avseenden mycket genomgripande omorganisation
av styrelsen, som jag i efterföljande avsnitt kommer att föreslå, i praktiken
genomförts samt verksamhetsformerna och arbetsrutinerna enligt de nya
riktlinjerna hunnit stabiliseras.
Med beaktande av nu anförda synpunkter och de tidsuppgifter, som lämnats
av djurgårdsnämnden, förordar jag avveckling av nämnden vid en något
senare tidpunkt än den av utredningen föreslagna. Jag anser att en be
-
77
Kungl. Maj.ts proposition nr 08 år 1062
tryggande tidsmarginal kommer att stå till nämndens förfogande, därest
omorganisationen genomföres ett år senare än som angivits av utredningen
eller den 1 juli 1964.
Enligt min mening bör det åligga nämnden att, i enlighet med vad nämnden
själv uttalat, senast under år 1963 framlägga en plan för djurgårdsmarkens
framtida disposition. Jag förutsätter'', att nämnden även i övrigt
bedriver sin verksamhet så, att överförandet av de återstående arbetsuppgifterna
till byggnadsstyrelsen vid den av mig fixerade tidpunkten i möjligaste
mån underlättas. I samband med anslagsäskandena för budgetåret
1964/65 bör byggnadsstyrelsen och djurgårdsnämnden i samråd framlägga
förslag rörande personalens anställningsförhållanden m. m. och verksamhetens
bedrivande under övergångsskedet. Vid avvecklingen bör beaktas personalens
berättigade intressen.
Liksom utredningen anser jag att det fåtal försäljningsärenden, vilka kan
beräknas bli överflyttade till byggnadsstyrelsen, bör kunna utan olägenhet
behandlas i den ordning, som gäller för avyttring in. m. av statlig mark i
övrigt.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser
för byggnadsstyrelsen rörande handhavandet av de överförda uppgifterna
ävensom övergångsbestämmelser i anledning av den föreslagna omorganisationen.
Till frågan om uppgifternas närmare inordnande i byggnadsstyrelsens
organisation återkommer jag i det följande vid behandlingen av styrelsens
byråorganisation.
I anslutning till sitt förslag bär utredningen förordat, att riksmarskalksämbetet
skulle utse en särskild rådgivande nämnd till djurgårdsförvaltningen
i frågor om disposition av mark m. m. rörande Djurgården. I nämnden
skulle riksmarskalken eller chefen för djurgårdsförvaltningen vara ordförande;
övriga fem ledamöter skulle föreslås av respektive vetenskapsakademien,
riksantikvarieämbetet, Stockholms stad, riksgäldsfullmäktige och
byggnadsstyrelsen. Kostnaderna för nämnden skulle bestridas av djurgårdskassan.
Ifrågavarande förslag har allmänt tillstyrkts vid remissbehandlingen.
Djurgårdens bevarande som park i största möjliga utsträckning är enligt
min mening ett angeläget samhällsintresse. Det torde därför finnas skäl att
det parkvårdande organet — djurgårdsförvaltningen — på angivet sätt förstärkes
oavsett den nu föreslagna omorganisationen. Då den rådgivande
nämndens verksamhet helt ligger inom ramen för djurgårdskassans ändamål,
bör kostnaderna bestridas med kassans medel. Jag ansluter mig således
till utredningens förslag i denna del och föreslår, att det skall ankomma på
berörda statsorgan att, vid ifrågakommande initiativ från riksmarskalksämbetets
sida, lämna den medverkan som förutsatts för nämndens verksamhet.
Utredningen har slutligen anfört vissa synpunkter i fråga om behandlingen
av en del statliga markfrågor och ansett, att en mindre utvidgning av försvarets
fastighetsnämnds uppgifter borde övervägas. Beredningen av dessa
spörsmål är ännu icke avslutad inom vederbörande departement.
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
II. Omorganisation av byggnadsstyrelsen
1. Vissa organisationsfrågor rörande samhällsplaneringen
I direktiven för byggnadsstyrelseutredningen framhävde jag bl. a., att utredningens
huvuduppgift var att skyndsamt utarbeta förslag till en ändamålsenlig
och effektiv organisation för statens husbyggnadsverksamhet och
fastighetsförvaltning. Med tanke härpå ansåg jag att den i och för sig betydelsefulla
frågan om avgränsningen av byggnadsstyrelsens verksamhetsområde
tills vidare borde lämnas åsido och att utredningen således hade att
utgå från att styrelsen alltjämt skulle vara den centrala myndigheten för
bl. a. planväsendet.
I sitt betänkande har byggnadsstyrelseutredningen erinrat om ifrågavarande
uttalanden i utredningsdirektiven och understrukit att utredningen
bedrivit sitt arbete och utformat sina förslag från här angivna utgångspunkter.
Utredningen har emellertid ansett sig böra ifrågasätta, om det med
hänsyn till utvecklingen beträffande byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter inte
relativt snart kan visa sig befogat att taga upp frågan om en avgränsning av
styrelsens ämbetsbefattning till förnyad prövning. I flera remissyttranden
föreslås i anslutning härtill att bl.a. uppgifterna inom plan- och byggnadsväsendet
bör brytas ut ur styrelsens verksamhet eller förordas att frågan om
planväsendets organisation göres till föremål för särskild utredning.
Frågan rörande planväsendets organisation, vilken får ses som ett delspörsmål
i det omfattande problemkomplexet rörande organisationen av
samhällsplaneringen i vidaste bemärkelse, har tidigare berörts i skilda sammanhang.
Härvid har förslag väckts rörande bl. a. samordnande åtgärder på
samhällsplaneringens område. Jag vill i detta sammanhang erinra om några
av de väsentligaste förslagen.
Relativt vittsyftande samordningsförslag beträffande organisationen på
länsplanet framlades av 1948 års länsstyrelseutredning i dess betänkande
angående länsstyrelsernas organisation och ställning inom länsförvaltningen
(SOU 1950: 28). Förslagen ledde emellertid endast till en reformering av
länsstyrelsernas inre organisation, varjämte samordningen av bl. a. planeringsverksamheten
hos olika länsorgan utvecklades genom vissa åtgärder i
syfte att skapa bättre förutsättningar för samverkan på tjänstemannaplanet.
År 1950 framlades av kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation
ett betänkande med förslag rörande planväsendets uppgifter och organisation
(SOU 1950: 45). Kommittén fann, att den på längre sikt mest rationella
lösningen av planväsendets centrala ledning vore att inrätta ett fristående
organ. Av olika skäl, främst ovissheten om planuppgifternas framtida omfattning,
samt om en statlig lokaliseringspolitisk verksamhet skulle komma
att upptagas, hade emellertid kommittén ansett, att tillsynen över planväsendet
och byggnadsväsendet tills vidare borde ankomma på byggnadsstyrelsen.
Dessa frågor borde dock anförtros en särskild avdelning inom sly
-
79
Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962
relsen under ledning av en överdirektör och indelad i två byråer. Även 1947
års byggnadsstyi*elseutredning föreslog i anslutning till sist nämnda förslag
i sitt betänkande rörande byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och organisation
(SOU 1952:35) att bl. a. ledningen av planväsendet skulle förläggas
till en särskild avdelning inom styrelsen.
Båda de sist berörda förslagen anmäldes i 1954 års statsverksproposition
(VI ht. s. 67—70), varvid föredragande departementschefen bl. a. framhöll,
att utvecklingen sedan stadsplanekommitténs betänkande framlagts i vissa
avseenden gjort dess organisationsförslag mindre aktuellt. Depaitementschefen
hänvisade härvid bl. a. till att vissa i sammanhanget betydelsefulla
frågor utreddes av 1951 års byggnadsutredning samt till förslagen i 1946
års vatten- och avloppssakkunnigas betänkande (SOU 1951: 26) rörande organisationen
för den statliga vatten- och avloppsverksamheten. Denna och
organisationen för planväsendet borde lämpligen prövas i ett sammanhang.
Riksdagen anslöt sig till departementschefens uppfattning.
1946 års vatten- och avloppssakkunniga hade förordat att vatten- och avloppsfrågorna
skulle anförtros åt en till byggnadsstyrelsen knuten nämnd,
som under ledning av en överdirektör skulle utgöra en avdelning i styrelsen.
Frågan behandlades i samband med spörsmålet om vattenvårdens upprustning
vid 1957 års riksdag. I propositionen nr 49 föreslogs, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
vatten- och avloppsbyrå samt fiskeristyrelsens tillsynsavdelning
skulle överföras till byggnadsstyrelsen. Förslaget blev emellertid
icke bifallet av riksdagen (Rskr nr 381). Vattenvårdsfrågan behandlades
sedermera vid 1958 års riksdag, då den nuvarande organisationen på
området beslutades.
Planväsendets organisation berördes även av statens byggnadsbesparingsutredning
i dess år 1957 avlämnade betänkande (SOU 1957: 47). Planväsendet
och därmed likartade uppgifter borde enligt förslaget läggas på en särskild
myndighet och en utredning härom tillsättas.
I sin år 1960 avgivna berättelse (§19) upptog riksdagens revisorer frågan
om planväsendets centrala ledning till behandling. Revisorerna framhöll
härvid bl. a., att redan de för samhällsbyggandet gällande författningarna
medförde att ett icke ringa antal myndigheter och befattningshavare
inkopplades på planfrågorna, varvid centralt främst märktes byggnadsstyrelsen.
Bland myndigheter som bedrev översiktlig planeringsverksamhet
nämndes vidare arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
järnvägsstyrelsen, luftfartsstyrelsen, skolöverstyrelsen,
lantbruksstyrelsen och lantmäteristyrelsen. Även kammarkollegiet samt fiskeristyrelsen
med statens vatteninspektion framhölls ha centrala uppgittei
som berörde planväsendet. Bland regionala organ med uppgifter i planfrågor
omnämnde revisorerna länsstyrelse, länsarkitektkontor, länsarbetsnämnd,
länsbostadsnämnd, vägförvaltning med distriktsingenjör för vatlenoch
avloppsfrågor, lantbruksnämnd och lantmäterikontor.
Efter erinran om de tidigare övervägandena rörande med planväsendet
sammanhängande organisationsfrågor föreslog revisorerna att frågan om
80
Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962
samhällsplaneringens centrala organisation skulle göras till föremål för eu
allsidig utredning. Revisorerna anförde i anslutning härtill bl. a. följande
synpunkter.
Den moderna samhällsutvecklingen hade enligt revisorerna haft till följd,
att behovet av översiktlig planering blivit alltmer framträdande och för framtiden
kunde väntas göra sig gällande med ökad styrka. Den pågående befolkningsomflyttningen,
vilken främst medförde en tillväxt av tätorterna,
ställde sålunda bestämda krav på samhällenas utbyggnad icke minst så vitt
gällde områden för bostads- och industribebyggelse, vägar och andra kommunikationsleder
samt allmänna inrättningar av skilda slag. Alla dessa åtgärder
avsåg investeringar till högst avsevärda belopp. Redan av detta skäl
var det, framhöll revisorerna, av yttersta vikt, att utbyggnaden icke feldimensionerades
eller erhöll en olämplig lokalisering. För människornas
trivsel var det vidare inte mindre betydelsefullt, att problemen härvidlag löstes
på ett ändamålsenligt sätt. Detta gällde f. ö. icke blott bebyggelseplaneringen
i mera inskränkt bemärkelse. Allteftersom vattenkraften exploaterades
och andra ingrepp i landskapsbilden gjordes, anmälde sig nämligen
spörsmålet, om icke tiden var inne för en mera allomfattande landskapsplanering,
inom vilken även naturvården erhöll sin tillbörliga plats. Det var
enligt revisorerna med andra ord en fråga om gestaltningen av hela den
miljö i vilken dagens och morgondagens människor hade att leva, verka och
finna rekreation.
Vidare framhölls att förhållandena på förevarande område kännetecknades
därav, att någon självständig planmyndighet icke fanns inrättad utan
att hithörande förvaltningsuppgifter fullgjordes av en rad olika ämbetsverk.
Det aktuella läget innebar alltså, att den centrala och översiktliga samhällsplaneringen
var starkt splittrad, och att denna ordning åt verksamheten
måste förläna ett drag av tyngd och omständlighet, som icke kunde undgå
att verka hämmande på planarbetet. Icke minst förelåg enligt revisorerna
risk för att mindre rationella lösningar kom till stånd i sådana fall, då viss
fråga ingick i ett större, sakligt sett sammanhängande komplex men av administrativa
skäl fick en isolerad behandling. Genom det till byggnadsstyrelsen
knutna rådet för översiktlig planläggning hade, framhöll revisorerna,
icke olägenheterna, som var förbundna med den organisatoriska splittringen
på området, kunnat hävas.
Revisorerna skisserade även vissa konturer till en gemensam planmyndighet.
I flera remissyttranden över förslaget framfördes emellertid kritik
häremot, varvid i allmänhet anfördes att frågan om samhällsplaneringens
organisation borde angripas allsidigt och förutsättningslöst.
Statsutskottet yttrade (SU 1961: 116) i anledning av revisorernas förslag
bl. a. att vägande skäl skulle kunna anföras för en omprövning av planeringsorganisationen
i stort. Emellertid kunde resultaten av ett flertal då
pågående sakkunnigutredningar förväntas påverka ett ställningstagande till
föreliggande spörsmål. Härvid nämndes utredningarna om den bostadspolitiska
organisationen, om byggnadsstyrelsens organisation, om den samhäl
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
81
leliga lokaliseringsverksamheten och om naturskyddets organisationsproblem.
En samlad prövning borde därför tills vidare anstå, varvid det dock
var av största vikt att utbildade former för samarbetet mellan berörda myndigheter
ytterligare utvecklades. Utskottet förutsatte slutligen, att Kungl.
Maj :t hade sin uppmärksamhet riktad på problemet och tog de initiativ, som
eventuellt kunde visa sig påkallade.
Av de tidigare nämnda utredningarna har, förutom byggnadsstyrelseutredningen,
bostadspolitiska organisationskommittén numera framlagt sitt
betänkande. Under år 1962 torde vidare förslag från 1960 års naturvårdsutredning
vara att förvänta. Det bör här framhållas, att flera andra utredningar
f. n. pågår i frågor som har nära samband med samhällsplaneringens
organisation. Sålunda återstår för 1951 års byggnadsutredning, som år 1957
avlämnade sitt huvudbetänkande, ännu att behandla vissa frågor rörande
regionplanering in. in. Bostadsbyggnadsutredningen har att överväga frågor,
som äger samband med bostadsbyggandets planering. Vidare behandlar vattenvårdskommittén
bl. a. organisationen inom vattenvårdens område och
länsförvaltningsutredningen frågan om länsförvaltningens organisation. I
sistnämnda utrednings uppdrag intager spörsmålet om samordning av samhällsplaneringsfrågor
på länsplanet en framskjuten plats.
För egen del vill jag i förevarande sammanhang ytterligare betona de
snabba förändringarna av samhället, som föranledes av bl. a. befolkningsomflyttningarna,
den stigande levnadsstandarden, strukturomvandlingen
inom näringslivet och bilismens expansion. För att kunna tillgodose de behov,
denna utveckling medför inom samhällsbyggandet, kräves varje år avsevärda
investeringar i anläggningar och byggnader. För att bl. a. riskerna
för felinvesteringar skall elimineras, måste vikten av en samordning av verksamheten
hos berörda statsorgan kraftigt understrykas. En större sammanhållning
i organisatoriskt avseende inom samhällsplaneringen i vidsträckt
bemärkelse ter sig därför såsom högst angelägen. Såsom en första åtgärd i
detta syfte föreslår jag i det följande vissa ändringar beträffande det till
byggnadsstyrelsen knutna rådet för översiktlig planläggning. En lösning av
problemet i hela dess vidd synes emellertid, såvitt nu kan bedömas, icke kunna
ernås utan ytterligare rätt vittgående åtgärder. Vilka konkreta organisatoriska
anordningar, som från här antydda synpunkter bör vidtagas, kan
självfallet inte avgöras förrän en allsidig utredning av hithörande frågor
verkställts. En sådan utredning bör anförtros åt en i vanlig ordning tillkallad
sakkunnigkommitté. Med hänsyn till de invecklade frågekomplex del
här gäller krävs emellertid en ingående analys av problemställningarna samt
ett klarläggande och angivande av de närmare riktlinjerna för sakkunnigkommitténs
arbete. Den förberedande undersökning som sålunda erfordras
synes mig lämpligen böra uppdragas åt en särskild arbetsgrupp med företrädare
för de närmast berörda departementen.
I detta sammanhang vill jag även ta upp frågan om forskning på samhällsplaneringens
område. Sådan forskning har hittills bedrivits i förhållandevis
ringa omfattning och ulan den samordning, som krävs för elt ratt
Bihang till riksdagens protokoll 1902. Isaml.Nr 98
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
tionellt och effektivt utnyttjande av resurserna. Under senare år har behovet
av en intensifierad forskning på detta område blivit alltmer framträdande.
Med hänsyn härtill bör enligt min mening den nämnda sakkunnigkommittén
taga även denna fråga under bedömning.
Innan jag övergår till att närmare redogöra för mina förslag till omorganisation
av byggnadsstyrelsen vill jag framhålla, att jag härvid beaktar den
förestående utredningen om samhällsplaneringens organisation. Vid omorganisationen
av byggnadsstyrelsen föreslår jag sålunda, att plan- och byggnadsväsendet
skall inordnas i styrelsen på sådant sätt, att förändringar i
styrelsens organisation i detta avseende skall kunna vidtagas utan större
olägenheter.
2. Allmänt rörande byggnadsstyrelsens organisation
Byggnadsstyrelsens nuvarande organisation grundar sig på beslut av statsmakterna
år 1918. Genom en organisationsförändring 1925, varvid byggnadsbyråns
utredningsavdelning ombildades till en självständig byrå, fick ämbetsverket
i huvudsak sin nuvarande utformning. Den nu mer än 40-åriga
organisationen svarar av flera skäl icke längre mot tidens krav. Personalen
har sedan 1925 i det närmaste tiodubblats. Enbart under 1950-talet har verksamhetens
omfattning ungefär fördubblats. Vidare kan en mycket kraftig expansion
av byggnads- och förvaltningsuppgifterna väntas under innevarande
decennium. Redan pågående eller beslutade utbyggnader av lokaler bl. a.
för högre utbildning och forskning, för telefoni, radio och television samt
för mentalsjukvård och fångvård pekar sålunda mot en fördubbling av den
nuvarande byggnadsverksamheten redan under de närmaste åren. I detta
läge är det enligt min mening nödvändigt, att en genomgripande omorganisation
och en kraftig personell upprustning av byggnadsstyrelsen genomföres
utan tidsutdräkt så att styrelsen blir i stånd att rationellt, effektivt
och ekonomiskt leda den omfattande byggnadsverksamhet, som erfordras
för förverkligande av beslutade och planerade reformer inom olika områden
av samhällslivet. Vid omorganisationen och upprustningen bör särskilt beaktas
att uppgifternas alltmer komplicerade natur och vidgade betydelse
ställer ännu större krav än tidigare på specialisering, entydig arbetsfördelning
och klar ansvarsfördelning. Samtidigt härmed skärpes fordringarna
på styrelsens ledning och på samordningen av styrelsens olika delar. Det är
vidare viktigt, att styrelsens organisation erhåller ökad flexibilitet för att
med enklast möjliga medel kunna anpassas efter arbetsvolymens successiva
tillväxt och variationer.
Mot den bakgrund, som här tecknats, vill jag med tillfredsställelse konstatera,
att byggnadsstyrelseutredningen efter ett forcerat utredningsarbete
kunnat framlägga ett betänkande inom sådan tid, att en proposition i ämnet
kan föreläggas årets riksdag.
Byggnadsstyrelseutredningens förslag till organisation av byggnadsstyrelsen
innebär i korthet följande.
83
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
Verksledningen förstärkes med en överdirektör i souschefs ställning jämte
ett mindre stabsorgan i form av en organisationsavdelning. Som ett alternativ
härtill har utredningen prövat behovet av ytterligare en organisationsnivå
mellan verkschefen och byråcheferna, innebärande att två tjänster som
teknisk direktör skulle inrättas. Utredningen har emellertid bedömt den sistnämnda
lösningen icke nu vara påkallad.
Utredningen räknar vidare med att vissa byggnadsföretag av sällan förekommande
art och storleksordning kan komma att kräva organisatoriska anordningar,
som inte lämpligen kan tillgodoses inom ramen för eu fast byråindelning.
Med hänsyn härtill föreslår utredningen att, vid sidan av de permanenta
byråerna, särskilda byråer skall kunna inrättas av Kungl. Maj :t efter
förslag av byggnadsstyrelsen. Dessa bör enligt utredningens mening kunna
kompletteras med programkommittéer eller motsvarande organ. Sådana
särskilda byggnadskommittéer, som f. n. leder vissa större utbyggnadsprojekt,
behöver vid denna organisation icke inrättas i fortsättningen.
Utredningens förslag till permanent byråindelning innebär, att byggnadsstyrelsens
nuvarande sex byråer jämte en fristående avdelning ersättes med
åtta byråer, nämligen en administrativ byrå för administrativa, juridiska och
kamerala uppgifter, en lokalplaneringsbyrå för planering av statens lokalfrågor
m. m. och för programutredningar, en projekteringsbyrå för projektering
t. o. m. fullständiga bygghandlingar, en byggnadsbyrå för själva byggandet,
en intendentsbyrå för fastighetsförvaltning inklusive bränslekontroll,
en kulturhistorisk byrå för styrelsens uppgifter avseende kultur- och
konsthistorisk byggnadsvård, en planbyrå för styrelsens uppgifter som centralt
organ inom planväsendet samt en teknisk byrå för motsvarande åligganden
inom byggnadsväsendet. För kostnadsuppskattningar och kostnadsberäkningar
vid byggnadsföretag, vilka skall verkställas vid flera byråers befattning
med ett byggnadsärende, samt för efterkalkylering och indexarbete
föreslås en särskild kalkylavdelning, direkt underställd verksledningen.
För att uppnå en effektiv organisation för bokföring och ekonomisk kontroll
bör enligt utredningens mening dessa uppgifter centraliseras till en ekonomisk
avdelning inordnad i administrativa byrån.
Utredningen förordar vidare, att två rådgivande organ inrättas vid byggnadsstyrelsens
sida, nämligen byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering,
vilket avses ersätta det nuvarande rådet för översiktlig planläggning, samt
byggnadsstyrelsens tekniska råd, vars verksamhet skall anknyta till tekniska
byråns uppgifter.
Utredningen har i detta sammanhang ej lämnat fullständigt förslag till
personalorganisation för byggnadsstyrelsen, utan förklarat sig ämna återkomma
till dessa frågor senare. För budgetåret 1962/03 har utredningen förutsatt
att styrelsens personalbehov skall kunna tillgodoses efter förslag av
styrelsen själv i samråd med utredningen. Utredningen har emellertid avgivit
förslag rörande inrättande av vissa ledande befattningar från och med
den 1 juli 1902.
Slutligen föreslår utredningen vissa förenklingar rörande styrelsens anslag.
(i-f Dihang till riksdagens protokoll 19Ci2. 1 samt. Nr 98
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
Utredningens förslag har i allt väsentligt tillstyrkts vid remissbehandlingen.
För egen del finner jag förslaget väl ägnat att läggas till grund för en
omorganisation och upprustning av byggnadsstyrelsen. I det följande kommer
jag att redovisa mina ställningstaganden till de olika avsnitten i utredningens
förslag. Av praktiska skäl vill jag härvid först behandla frågan om
byråorganisationen och vissa därmed omedelbart sammanhängande spörsmål.
Därefter kommer jag att framlägga mitt förslag beträffande verksledningen
och slutligen tar jag ställning till personal- och anslagsfrågorna.
3. Byråorganisationen m. m.
Utvecklingen inom byggnadsst3rrelsens verksamhetsområde nödvändiggör,
såsom förut påpekats, en klar och entydig arbets- och ansvarsfördelning mellan
styrelsens olika enheter. För att främja effektivitet och ekonomi i organisationen
bör denna fördelning syfta till att ge enheterna ensartade och ändamålsenligt
avgränsade arbetsuppgifter. Vid styrelsens indelning i byråer
bör härvid enligt min mening såsom byggnadsstyrelseutredningen föreslagit
funktionsprincipen tillämpas.
I likhet med utredningen finner jag en omorganisation i första hand erforderlig
i fråga om nuvarande utredningsbyrån och byggnadsbyrån. De mest
framträdande organisatoriska bristerna i den bestående byråorganisationen
hänför sig nämligen till den olämpliga fördelningen mellan de båda byråerna
av olika avsnitt i projekteringsarbetet och i sammanförandet inom nämnda
byråer av sinsemellan olikartade uppgifter. Jag biträder därför utredningens
förslag, att en byrå inrättas för planering, utredning och programmering
rörande statens lokalfrågor. Såsom byggnadsstyrelsen förordat bör denna byrå
lämpligen kallas utredningsbyrån. En byrå — vilken med hänsyn till vad
jag föreslår i det följande bör benämnas första projekteringsbyrån — bör
svara för styrelsens allmänna projekteringsarbete på grundval av föreliggande
programhandlingar fram till fullständiga bygghandlingar. Ansvaret
för själva byggandet bör förläggas till en uteslutande för denna uppgift organiserad
byggnadsbyrå. En förstärkning av styrelsens resurser är vidare
motiverad av de alltmer ökade kraven på styrelsen med avseende på dess
allmänna uppgifter inom byggnadsväsendet. Dessa uppgifter bör därför brytas
ut ur den nuvarande byggnadsbyrån och förläggas till en nyinrättad
teknisk byrå.
En administrativ byrå finner jag självklart böra ingå i organisationen.
Förslaget rörande en planbyrå och en kulturhistorisk byrå föranleder ej heller
invändning från min sida.
Styrelsens fastighetsförvaltning bör liksom nu omhänderhas av intendentsbyrån.
I enlighet med vad utredningen föreslagit torde värmetekniska avdelningen
med hänsyn till bränslekontrollens nära samband med fastighetsförvaltningen
inordnas i denna byrå.
Såsom utredningen uppmärksammat, kommer byggnadsstyrelsens verksamhet
under 1960-talet att bl. a. avse vissa exceptionellt stora byggnadsob
-
85
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
jekt. Detta förhållande betingas väsentligen av den pågående utbyggnaden
inom universitets- och högskoleväsendet. Projekt av denna art har hittills i
vissa fall icke ansetts böra uppdragas åt byggnadsstyrelsen utan har anförtrotts
fristående organ i form av särskilda byggnadskommittéer. Då en större
organisation torde innebära avsevärda fördelar bl. a. genom tillgång till
bättre tekniska, ekonomiska och administrativa resurser, ökade möjligheter
till utvecklingsarbete samt goda betingelser för att samla vidgad erfarenhet
och att åstadkomma samordning mellan skilda byggnadsuppgifter, bör enligt
min mening fristående byggnadskommittéer i fortsättningen icke nyinråttas.
I stället bör byggnadsstyrelsens organisation tillföras sådana förstärkningar
och ges sådan flexibilitet, att styrelsen kan förutsättas effektivt genomföra
projekt av nämnda storleksordning.
När det gäller själva byggandet utgår jag från att byggnadsbyrån vid behov
skall kunna svara för även de största projekten. I likhet med utredningen
och ett antal remissinstanser finner jag däremot, att programarbetet
och ledningen av projekteringen kan fordra särskilda organisatoriska anordningar.
Jag kan i stort sett biträda utredningens förslag till lösning av
denna fråga. Möjlighet bör sålunda finnas att inom byggnadsstyrelsen för
mycket stora eller eljest särpräglade byggnadsprojekt inrätta speciella enheter
vid sidan av den permanenta byråindelningen. Dessa enheters chefer
torde vanligen böra ges byggnadsråds ställning och efter förslag av byggnadsstyrelsen
tillsättas av Kungl. Maj :t. Med hänsyn härtill föreslår jag, att bemyndigande
lämnas Kungl. Maj :t att vid behov inrätta dylika tjänster. Erforderlig
personal i övrigt på dessa speciella byråer bör lämpligen avdelas
från styrelsens permanenta byråer och då i första band från utredningsbyrån
och första projekteringsbyrån.
För närvarande bedömer jag behov föreligga av två speciella byråer. Med
hänsyn till bl. a. den nuvarande organisationen för utbyggnaden inom mentalsjukvård
och fångvård bör en sådan byrå inrättas för denna och därmed
jämförlig byggnadsverksamhet -—- andra projekteringsbyrån. Vidare bör en
byrå inrättas för i huvudsak universitets- och högskoleulbyggnaderna i Göteborg
och Lund -— tredje projekteringsbyrån. Inom en snar framtid torde det
därjämte bli nödvändigt att inrätta en särskild projekteringsbyrå för i första
hand utbyggnaden av Stockholms universitet vid Frescati. Det bör ankomma
på byggnadsstyrelsen att närmare fördela projekteringsarbetet mellan de
olika byråerna, varvid praktiskt-organisatoriska synpunkter bör vara avgörande.
I likhet med utredningen finner jag det ändamålsenligt, att för större
byggnadsföretag programkommittéer med företrädare för nyttjaren och andra
intressenter, i förekommande fall även kommunala, utses av Kungl. Maj :t.
I allmänhet torde det vara lämpligt, att den representant för byggnadsstyrelsen
som jag förutsätter böra ingå i sådan kommitté, blir chefen eller eventuellt
annan högre tjänsteman inom vederbörande projekteringsbyrå. Kommittéernas
behov av utredningspcrsonal bör, såsom jag förut antytt, huvudsakligen
tillgodoses genom utredningsbvråns försorg. Härigenom erhålles
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
samordning mellan byggnadsstyrelsens programarbete och det programarbete,
som bedrives av kommittéerna, liksom även kontinuitet i byggnadsärendenas
handläggning. Det torde få ankomma på byggnadsstyrelseutredningen
att i sitt fortsatta arbete beakta denna fråga vid den mera ingående
bedömningen av personalbehovet inom utredningsbyrån.
Tillsättandet av en programkommitté bör enligt min mening icke innebära,
att byggnadsstyrelsens uppgifter rörande byggnadsärendena begränsas.
Styrelsen bör sålunda även i dessa fall göra vederbörande framställningar
till Kungl. Maj :t samt efter erforderligt samråd med kommittén svara för
projekteringen och byggandet.
Vad beträffar frågan om organisationen för bokföring och ekonomisk kontroll
samt för kostnadsberäkning och efterkalkylering vill jag anföra följande.
Bokföring och ekonomisk kontroll är i nuvarande organisation förlagda
till administrativa byråns kameralavdelning samt till olika enheter inom
styrelsens tekniska byråer. Ett sådant system kan, då arbetsuppgifterna är av
mindre omfattning, i och för sig innebära vissa fördelar. Utredningen har
emellertid framhållit, att åtskilliga ganska betydande olägenheter är förenade
med detta system och att dessa olägenheter kommer att ytterligare
accentueras vid den ökade arbetsvolym som väntas under 1960-talet.
I likhet med utredningen finner jag det synnerligen angeläget, att garantier
skapas för att verksledningen snabbt och effektivt skall kunna tillförsäkras
information om det ekonomiska läget beträffande byggnadsverksamhet
och fastighetsförvaltning. Lika viktigt är att en effektiv kostnadsövervakning
kan utövas och att tillfredsställande underlag erhålles för erforderliga
kostnadsanalyser. Härför erfordras en effektivisering av bokföring och
redovisning, främst genom samordning av förekommande bokföringssystem
och en högre grad av mekanisering av bokföringsarbetet.
Organisatoriskt ställer dessa förhållanden krav på en större koncentration
än f. n. i arbetets handhavande inom styrelsen. Jag biträder på grund
härav utredningens förslag, att de olika bokföringsenheterna skall sammanföras
till en ekonomiavdelning inom administrativa byrån. På denna avdelning
skall bl. a. ankomma att genom regelbundna rapporter hålla berörda
tekniska byråer informerade om medelsdispositioner och om den ekonomiska
ställningen för uppdrag och arbeten m. m.
Här avsedda åtgärder är emellertid endast att betrakta som ett första steg
mot en slutlig lösning av denna fråga. Ett fullföljande av omorganisationen
kräver en omsorgsfull och detaljerad planering av såväl bokföringssystemen
som de därmed sammanhängande rutinerna. Härför erfordras ytterligare ingående
utredning, vilken enligt byggnadsstyrelseutredningens mening bör
anförtros åt en särskild sakkunnig. Jag kommer därför senare denna dag
att begära Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla en sådan sakkunnig.
Under omställningsperioden kommer vidare olika övergångsanordningar i
fråga om bokföringens organisation att erfordras. I avbidan på resultatet
87
Kurigl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
av utredningen är jag icke beredd att taga ställning till frågan om förändringar
med avseende på attestskyldighet och utanordningsbeslut. Ett ställningstagande
till förslaget att mindre ekonomiavdelningar eller motsvarande
anordningar skall bibehållas på de berörda tekniska byråerna bör av samma
skäl anstå.
Enligt min uppfattning är det angeläget, att byggnadsstyrelsen tilldelas erforderliga
resurser för att med tillräcklig omsorg kunna utföra de kostnadsuppskattningar
och kostnadsberäkningar, vilka skall ligga till grund för
Kungl. Maj :ts och riksdagens beslut i byggnadsärenden. För ett ekonomiskt
byggande kan vidare analyser och delberäkningar erfordras för att belysa de
kostnadsmässiga konsekvenserna av olika alternativa lösningar. Såsom utredningen
påpekat bör också efterkalkyler verkställas. En med hithörande
arbete sammanhängande uppgift är slutligen att utarbeta byggnadskostnadsindex
och index för kostnadsreglering av husbyggnadsentreprenader. Jag delar
utredningens uppfattning, att dessa uppgifter bäst torde lösas, om de
samlas i en enda arbetsgrupp inom styrelsen. Då denna arbetsgrupp kommer
alt få betjäna eller eljest har samband med flera av styrelsens byråer,
tillstyrker jag utredningens förslag, att arbetsgruppen såsom en särskild
kalkylavdelning ingår i organisationen vid sidan av byråerna.
Däremot kan jag på av statskontoret anförda skäl icke biträda utredningens
förslag att en fristående organisationsavdelning inrättas som ett stabsorgan
åt verksledningen.
De olika byråernas interna organisation synes i allt väsentligt kunna lösas
enligt byggnadsstyrelseutredningens förslag.
Administrativa byrån bör lämpligen indelas i en allmän avdelning, en personalavdelning
och en ekonomiavdelning, varvid den sistnämnda indelas i
en kameralsektion och en sektion för kostnadsbokföring. På byrån bör slutligen
styrelsens ombudsman vara placerad.
Utredningens förslag att utredningsbyrån (lokalplaneringsbyrån) indelas
i en planeringsavdelning och en programavdelning samt förses med en gemensam
expedition kan jag tillstyrka. Jag ansluter mig också till utredningens
uttalanden, att ett differentierat kunskaps- och erfarenhetsområde bör
vara representerat bland byråns personal och att såväl teknisk utbildning
inom olika fack som ekonomisk och samhällsvetenskaplig utbildning samt
erfarenheter av organisationsfrågor m. m. kan vara lämplig grund för handhavandet
av olika uppgifter inom byrån. Härigenom räknar jag med att byråns
inrättande skall vidga möjligheterna att överföra uppgifter från svårrekryterad
personal med kvalificerad teknisk utbildning till andra personalkategorier.
Första projektcringsbyråns organisation bör enligt min mening lämpligen
anknyta till de i projekteringsarbetet deltagande huvudslagen av fackmän.
Varje fack bör bilda en avdelning inom byrån. Jag föreslår sålunda att byrån
indelas i en arkitektavdelning, en byggnadsteknisk avdelning, en värme-,
ventilations- och sanitetsteknisk avdelning, eu elektroteknisk avdelning och
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
en \äg- och vattenbyggnadsteknisk avdelning. Byrån bör härjämte i enlighet
med byggnadsstyrelsens förslag förses med en avdelning för standardiserings-
och utvecklingsarbete ävensom med ett gemensamt kansli.
Utredningen har ansett, att omfattningen och betydelsen av byggnadsstyrelsens
projekterande och byggande verksamhet motiverar en organisation
som möjliggör projektering genom eget organ till viss mindre del. Huvuddelen
av projekteringsarbetet förutsättes dock alltjämt skola utföras av utomstående
konsulter. Emot dessa riktlinjer har jag intet att invända. Huruvida
det egna projekteringsarbetet bör bedrivas i ett särskilt projekteringskontor
eller direkt inom de olika avdelningarna är ett spörsmål, vartill jag nu icke
är beredd att taga ställning. Det synes mig lämpligt att utredningen, som
under sitt fortsatta arbete har att mera ingående undersöka personalbehovet
inom byrån, ytterligare överväger ifrågavarande organisationsspörsmål.
Byggnadsbyråns huvuduppgifter skall vara att, sedan bygghandlingar
mottagits från projekteringsorganet, utföra byggnadsföretagen genom entreprenör
eller i egen regi. Egenregiverksamhetens omfattning har under senare
år avsevärt reducerats. En viss ytterligare minskning planeras av byggnadsstyrelsen.
Detta är enligt min uppfattning lämpligt. Det torde vidare
bora undersökas om inte verksamheten inom det elektrotekniska facket vtterligare
bör krympas något.
Jag föreslår med avvikelse i vissa avseenden från utredningens förslag
att byggnadsbyrån indelas i en entreprenadavdelning och en egenregiavdelning
för byggnadsarbeten, en värme-, ventilations- och sanitetsteknisk
avdelning, en elektroteknisk avdelning och en allmän avdelning.
Såsom chef för allmänna avdelningen bör den av utredningen föreslagna biträdande
byggnadschefen fungera. I avdelningen bör kansliet inordnas. Till
entreprenadavdelningen bör en regional organisation för byggnadsledning och
byggnadskontroll anslutas samt till egenregiavdelningen liksom nu en arbetschefsorganisation.
Frågan om antalet regionala enheter, deras närmare
uPPg1fter otc. ingår i byggnadsstyrelseutredningens uppdrag att vidare undersöka.
Intendentsbyrån bör i enlighet med byggnadsstyrelseutredningens förslag
organiseras i en underhållsavdelning, uppdelad i fem underhållssektioner
samt en planerings- och upphandlingssektion, en fastighetsavdelning, en
hyresavdelning, en utrikesavdelning, en bränslekontrollavdelning och ett
gemensamt kansli. Djurgårdsnämndens återstående arbetsuppgifter förutsattes
bli förlagda till den härför anpassade fastighetsavdelningen.
Jag bitrader byggnadsstyrelseutredningens förslag i fråga om kulturhistoriska
byråns organisation samt vidare utredningens förslag att planbyrån
skall indelas i en avdelning för samordning och information, en avdelning
för översiktlig planläggning, en allmän avdelning, en juridisk avdelning
och en expedition med arkiv. I detta sammanhang vill jag understryka
önskvärdheten av att bland planbyråns personal bör ingå olika slag
av fackmän med samhällsvetenskaplig och annan utbildning, vilka genom
89
Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962
sin kunskap och erfarenhet på skilda specialområden kan bidraga till ett
effektivt lagarbete för vidareutveckling av samhällsplaneringen.
Tekniska byrån bör enligt min mening, såsom utredningen föreslagit,
tills vidare organiseras i en allmän avdelning, en konstruktionsavdelning,
en materialavdelning och en expedition med ai''kiv. Med hänsyn till installationsteknikens
betydelse i byggnadsverksamheten och för dess ekonomi förordar
jag emellertid att byggnadsstyrelseutredningen ytterligare undersöker
hur installationsfrågorna organisatoriskt skall handläggas inom byrån.
I det föregående har angivits huvuddragen i den planerade fördelningen
av projekteringsarbetet mellan första projekteringsbyrån och de speciella
byråerna —- andra och tredje projekteringsbyråerna. Det har vidare förutsatts,
att byggnadsstyrelsen skall äga från praktiskt-organisatoriska synpunkter
bestämma den närmare arbetsfördelningen mellan de olika projekteringsbyråerna.
Med hänsyn härtill får det även ankomma pa byggnadsstyrelsen
att fixera byråernas organisation alltefler omfattningen och karaktären
av de arbetsuppgifter, som anförtros respektive byrå. Huvudprincipen
för de speciella byråernas organisation bör vara att de med avseende
på projekteringsuppgifterna skall byggas upp efter samma mönster som
första projekteringsbyrån och erhålla fackmän av skilda slag från denna.
När det gäller organisationen av andra projekteringsbyrån bör med beaktande
av redan bestående organisation och föreslagen överflyttning av personal
från mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation två
avdelningar inrättas, nämligen en för programmerings- och projekteringsledning
för mentalsjukvårdsbyggnader och en för fångvårdsbyggnader m. m.
Föreslagen personal i övrigt redovisas enligt huvudprincipen för organisationen
på första projekteringsbyrån.
4. Byggnadsstyrelsens ledning m. m.
Jag anser det uppenbart att verksamhetens väsentligt ökade omfattning
och de olika uppgifternas alltmer komplicerade karaktär f. n. ställer betydligt
större fordringar på byggnadsstyrelsens ledning än förut. Det är
bl. a. angeläget, att tillräckliga resurser finnes för att tillse att erforderlig
samordning av de olika byråernas verksamhet kommer till stånd. Vidare
synes en fördelning på flera personer av sådana ledande, kontrollerande
och beslutande funktioner, vilka nu måste utövas av verkschefen ensam
och därför i längden måste bli alltför betungande för denne, inte längre
kunna anstå. En förstärkning av byggnadsstyrelsens ledning bör därför
enligt min mening ske.
Byggnadsstyrelseutredningen har övervägt två alternativ för en sådan
förstärkning. Det ena går ut på att en tjänst som överdirektör och souschef
skall inrättas och det andra innebär, att närmast under generaldirektören
skall finnas två tekniska direktörer. Utredningen har stannat för att f. n.
förorda det förra alternativet men samtidigt anfört, att en omprövning av
frågan framdeles kan bli påkallad. Behovet av en förstärkning av verkslcd
-
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
ningen har i allmänhet understrukits vid remissbehandlingen och flera remissinstanser,
däribland statskontoret, har ansett att alternativet med två
direktörer redan nu bör väljas.
Efter att ha övervägt de skilda för- och nackdelar, som är förenade med
de olika förslagen, har jag kommit till den uppfattningen, att organisationen
av byggnadsstyrelsens ledning bör lösas efter de principer som förordats
av bl. a. statskontoret. Härvid bör behovet av samordning och gemensam
ledning av dels projektering och byggande, dels fastighetsförvaltning
och lokalplanering samt de administrativa och ekonomiska funktionerna
i första hand tillgodoses. Jag föreslår på grund härav att administrativa
hyrån, utredningsbyrån, intendentsbyrån och kalkylavdelningen underställes
eu avdelningschef samt att första projekteringsbyrån, de för vissa större
objekt organiserade specialbyråerna och byggnadsbyrån samordnas under
en teknisk direktör. Kulturhistoriska byrån, planbyrån och tekniska hyrån,
vilka huvudsakligen representerar styrelsens myndighetsuppgifter, anser jag
lämpligen böra direkt underställas generaldirektören. Jag har härvid beaktat
att nämnda byråer kan komma att beröras av den i det föregående
föreslagna särskilda utredningen rörande den statliga organisationen av
samhällsplaneringen och därmed sammanhängande spörsmål.
I enlighet med nu gällande ordning bör generaldirektören i princip ha
ensam beslutanderätt i de ärenden, i vars prövning han deltar. Såsom ledamöter
i styrelsen skall ingå den tekniske direktören, avdelningschefen
och byråcheferna. Som ställföreträdare för generaldirektören bör, efter förslag
a^ denne, förordnas tekniske direktören eller avdelningschefen.
Den nuvarande organisatoriska splittringen inom samhällsplaneringens
område motiverar enligt min uppfattning, såsom tidigare framhållits att
det till byggnadsstyrelsen knutna rådet för översiktlig planläggning ges
en fastare form. Att en utredning rörande den statliga organisationen av
samhällsplaneringen in. m. kommer att tillsättas kan icke få utgöra något
hinder härför, eftersom en ändrad organisation inom området kan beräknas
bli genomförd först efter ett flertal år. Jag biträder sålunda byggnadsstyrelseutredningens
förslag om inrättandet av byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering.
I rådet bör, liksom i dess nuvarande motsvarighet, ingå
representanter för arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen,
lantmäteristyrelsen, skolöverstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
statens råd för samhällsforskning, Svenska stadsförbundet och Svenska
landskommunernas förbund.
Behov av ett permanent samarbetsorgan föreligger också i anslutning till
byggnadsstyrelsens uppgift att utfärda tekniska anvisningar till byggnadsstadgan
och därmed sammanhängande verksamhet. I överensstämmelse
med byggnadsstyrelseutredningens förslag bör därför ett byggnadsstyrelsens
tekniska råd inrättas. Såsom utredningen föreslagit bör detta tills vidare
omfatta 16 ledamöter. Av dessa bör en ledamot representera vardera
statens råd för byggnadsforskning, Svenska arkitekters riksförbund, Svenska
väg- och vattenbyggares riksförbund, Värme-, ventilations- och sani
-
91
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år i 962
letstekniska föreningen, Svenska elektroingenjörers riksförening, Svenska
byggnadsarbetareförbundet, Svenska byggnadsentreprenörföreningen,
Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas
förbund, stadsarkitektföreningen och byggnadsinspektorsföreningen
samt två ledamöter representera de kooperativa och allmännyttiga
bostadsföretagen. o
Nu nämnda ledamöter i de båda råden bör för en tid av högst tre ar xorordnas
av Kungl. Maj :t på förslag av byggnadsstyrelsen efter samråd med
vederbörande myndighet, organisation eller företag. Byggnadsstyrelsens generaldirektör
bör vara ordförande i båda råden. Chefen för planbyrån bor i
denna sin egenskap vara vice ordförande och föredragande i rådet för samhällsplanering
samt chefen för tekniska byrån inneha samma funktioner
i tekniska rådet. Rådens behov av kansli anser jag kunna tillgodoses genom
de nämnda byråernas försorg. Byggnadsstyrelsen bör vidare ha möjlighet
att_vid sidan av råden eller som adjungerade ledamöter av dessa — till
kalla
särskilda sakkunniga och experter. Jag föreslår slutligen att till icke
statsanställda ledamöter i råden skall utgå särskild ersättning enligt grunder
som torde få fastställas av Kungl. Maj :t.
En tablå över den nu föreslagna organisationen för byggnadsstyrelsens
verksledning och byråindelning torde såsom bilaga (Bilaga 2) få fogas till
statsrådsprotokollet för denna dag.
5. Personalfrågor
Den nya organisationen av byggnadsstyrelsen förutsätter bl. a. inrättande
av ett betydande antal nya tjänster. Såsom jag tidigare föreslagit skall
verkets ledning förstärkas med två högre tjänster, nämligen en som teknisk
direktör och en som avdelningschef. Den tekniske direktören bör placeras
i lönegraden B 5 och avdelningschefen i B 4. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att senare taga ställning till om innehavarna av dessa
tjänster skall vara extra ordinarie eller förordnas på viss tid. Genom denna
förstärkning av verksledningen torde behovet av ett särskilt arvode till generaldirektörens
ställföreträdare bortfalla.
Jag har intet att erinra mot att en tjänst som avdelningsdirektör i Be 1
inrättas på den nya kalkylavdelningen. Vidare förordar jag att på denna
avdelning inrättas två nya tjänster som förste byråingenjör alternativt förste
aktuarie i Ae 23.
Genom den nya byråindelningen erhåller chefen för den administrativa
byrån större ansvar och mera omfattande arbetsuppgifter än tidigare. Bl. a.
med hänsyn härtill bör hans tjänst i lönehänseende jämställas med chefstjänsterna
på övriga byråer och placeras i Bo 3. Vidare bör hans tjänstetitel
ändras till byggnadsråd. På administrativa byråns allmänna avdelning toide
vidare inrättas en tjänst som byrådirektör i Ae 24 och en tjänst som forste
byråsekreterare i Ae 23. Vidare bör en befattning som kontorist i Ae 9
placeras på avdelningen. Befattningshavaren skall ha till uppgift att In tralla
avdelningschefen och tekniske direktören. Personalavdelningen bör för
-
92
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
starkas med en förste byråsekreterare i Ae 21 samt två kontorsbiträden i reglerad
bcfordringsgång. Chefen för ekonomiavdelningen bör i enlighet med
styrelsens förslag vara byrådirektör i Ae 26. Chefen för kostnadsbokföringssektionen
torde placeras i Ae 21 med tjänstetiteln förste revisor. På kameralsektionen
bör en tjänst som kontorist i Ae 9 inrättas. Övriga förslag till
nya tjänster på administrativa byrån anser jag mig icke kunna tillstyrka.
Jag tillstyrker de föreslagna nya tjänsterna på utredningsbyrån, dock med
den modifikationen att tjänsterna bör vara extra-ordinarie i stället för, som
styrelsen begärt, ordinarie.
Chefen för första projekteringsbyrån torde liksom motsvarande befattningshavare
på nuvarande utredningsbyrån vara placerad i Bo 3. 1 övrigt har
jag icke annan erinran mot de föreslagna nya tjänsterna på denna byrå än
att chefen för el-avdelningen bör vara avdelningsdirektör i Be 1 i stället för
byrådirektör i Ae 26. Vidare bör de av styrelsen för anstaltsbyrån begärda
två tjänsterna som förste byråingenjör i Ae 23 inplaceras på projekteringsbyråns
byggnadstekniska avdelning respektive VVS-avdelning.
Mot styrelsens förslag till nya tjänster på byggnadsbyrån har jag ingen
annan erinran än att beteckningen på de fem nya tjänsterna i Ae 21 inom
distriktsorganisationen bör vara byggnadsinspektör. Den nuvarande chefen
för byrån är placerad i lönegraden Bp 4 med byggnadschefs tjänstetitel.
Vid uppkommande vakans bör tjänsten ändras till tjänst som byggnadsråd
i Be 3.
Styrelsens förslag till nya tjänster på intendentsbyråns underhållsavdelning
till st j rker jag, dock att tjänsten som kontorsbiträde bör placeras i reglerad
befordringsgång. Jag har heller icke något att erinra mot att på bränslekontrollavdelningen
inrättas en tjänst som maskinist i Ao 9 och en tjänst
som eldare i Ae 7. Utrikesavdelningen bör förstärkas med en kontor sskrivare
i Ae 13 på grund av avdelningens ökade arbetsuppgifter för utrikesrepresentationens
personalbostadsärenden. På hyresavdelningen bör inrättas
en tjänst som byråassistent i Ae 19 och en som kontorist i Ae 9.
I fråga om planbyrån föreslår jag inrättandet av en tjänst som kartbiträde
och en som kontorsbiträde, båda i reglerad befordringsgång, på bvråns
expedition.
Tekniska byråns chef bör vara överingenjör i Be 3 och chefen för byråns
konstruktionsavdelning avdelningsdirektör i Be 1.
Vidare bör två tjänster som byggnadsråd i Be 3 inrättas för cheferna för
andra och tredje projekteringsbyråerna.
Mitt förslag innebär, att sammanlagt 52 nya tjänster nyinrättas hos
byggnadsstyrelsen.
Styrelsens förslag till extra-ordinariesättning av ett antal befintliga tjänster
anser jag mig böra biträda. Vidare förordar jag ändrad lönegradsplacering
m. in. för ett antal befintliga tjänster. En översiktlig tablå över hela den
föreslagna personalorganisationen torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet
(Bilaga 3). I tablån har upptagits dels samtliga tjänster för vilka
kostnaderna avses skola bestridas från avlöningsanslaget, dels alla ordina
-
93
Kungt. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
rie tjänster samt extra-ordinarie tjänster i lägst lönegraden 21, för vilka
kostnaderna förutsättes komma att bestridas från byggnadsanslag.
Jag vill anmäla, att mina förslag beträffande byggnadsstyrelsens personaluppsättning,
i vad de angår de olika befattningarnas lönegradsplacering,
har varit föremål för överläggningar mellan företrädare för kommunikations-
och civildepartementen samt vederbörande personalorganisationer och
därvid godtagits av organisationerna.
Kungl. Maj :t bör äga i den utsträckning, som erfordras i samband med
genomförandet av de av mig i det föregående förordade förslagen, uppföra
tjänster å övergångsstat och utfärda övergångsbestämmelser i övrigt.
6. Anslagsfrågor
Kostnaderna för byggnadsstyrelsens personal bestrides f.n. från dels avlöningsanslag
på driftbudgeten, varvid fördelning på skilda avlöningsstater
sker beträffande byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet och styrelsens
värmeledningspersonal, dels anslag till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. in. på driftbudgeten, dels projekteringsanslag under fonden
för förlag till statsverket, dels byggnadsanslag å kapitalbudgeten, dels fastighetsfondens
utgiftsstat. Från byggnadsanslag bestrides kostnaderna för
huvuddelen av personalen på byggnadsbyrån förkottsvis enligt en av Kungl.
Maj :t fastställd stat, varvid i bokslutet för varje budgetår kostnaderna av
styrelsen fördelas mellan de tillgängliga byggnadsanslagen. För viss numera
fast anställd personal på byggnadsföretag bestrides lönekostnaderna direkt
från byggnadsanslag. Även de kostnader, som bestrides från utredningsoch
projekteringsanslagen, fördelas slutligen om möjligt mellan vederbörande
byggnadsanslag. Även styrelsens omkostnadsanslag fördelas på två
omkostnadsstater på samma sätt som avlöningsanslaget.
Det nuvarande systemet för bestridande av avlöningar och omkostnader
är komplicerat och svåradministrerat. Byggnadsstyrelseutredningen har därför
i förenklande syfte föreslagit, att all byggnadsstyrelsens personal skall
avlönas antingen från avlöningsanslag på driftbudgeten eller enligt en av
Kungl. Maj :t fastställd förskottsstat. En följd härav skulle bl. a. bli att det
särskilda utredningsanslaget skulle slopas och vederbörande kostnader bestridas
från avlöningsanslaget.
I likhet med riksrevisionsverket finner jag en förenkling på detta område
önskvärd. Jag förordar därför, att avlöningskostnaderna för generaldirektören,
tekniske direktören och avdelningschefen, kostnaderna för de
tvenne råden och kostnaderna för all personal på administrativa byrån, utredningsbyrån,
intendentsbyrån, kulturhistoriska byrån, planbyrån och tekniska
byrån bestrides från avlöningsanslaget, dock att avlöningskostnaderna
för tre tjänster i Ae 9, Ae 10 och Ae 12 å intendentsbyrån alltjämt bör
bestridas från fastighetsfondens utgiftsstat. Jag delar vidare uppfattningen,
alt kostnaderna för projektering och byggande bör belasta byggnadsverksamheten
och förordar i enlighet härmed att kostnaderna för all personal
inom projekteringsbyråerna, byggnadsbyrån, inklusive last anställda tjäns
7
Bihang till riksdagens protokoll 1062. 1 samt. Nr 98
94
Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962
temän som nu avlönas direkt från byggnadsanslag, och kalkylavdelningen
bestrides enligt förskottsstat, vilken fastställes av Kungl. Maj:t. Förskottsstaten
bör därvid kompletteras med en ordinariepost. De nuvarande posterna
för avlöningar till icke-ordinarie personal och för avlöningar till biträdande
ingenjörer och arkitekter m. fl. sammanslås till en förslagsvis beräknad
post, som icke får överskridas utan Kungl. Maj :ts medgivande. Kostnaderna
enligt förskottsstaten bör i bokslutet för vederbörande budgetår
fördelas mellan tillgängliga byggnadsanslag eller, om byggnadsanslag ännu
icke beviljats av riksdagen för visst objekt som är under projektering, det
särskilda projekteringsanslaget under fonden för förlag till statsverket.
Jag delar däremot icke uppfattningen, att det nuvarande utredningsanslaget
bör slopas och ersättas med en särskild post till tillfällig personal
under avlöningsanslaget. Enligt min mening bör utredningsanslaget i stället
bibehållas med sin nuvarande konstruktion men bör belastas endast med
kostnaderna för utredningar, som utföres av experter och konsulter m. fl.
utanför styrelsen. Härigenom erhålles en strikt uppdelning mellan avlöningar
och omkostnader för styrelsens fasta personal å ena sidan och å den andra
en lättöverskådlig särredovisning av kostnaderna för konsultuppdragen på
utredningssidan. Jag förordar att utredningsanslaget upptages med oförändrat
belopp av 700 000 kr. för nästa budgetår.
Mitt förslag innebär vidare, att endast en stat upptages under ettvart av
anslagen till avlöningar och omkostnader och att personalförteckningen för
byggnadsstyrelsen begränsas till att omfatta endast personal avlönad från
avlöningsanslaget och personal avlönad av byggnadsmedel.
Den personaluppsättning för byggnadsstyrelsen, som jag förordat i det
föregående, innebär att sammanlagt 307 tjänstemän kommer att avlönas
från avlöningsanslaget jämfört med 202 f. n. Avlöningskostnaderna — inklusive
rörligt tillägg — för denna personal beräknar jag till 6 724 300 kr.
Härjämte tillstyrker jag byggnadsstyrelsens förslag om att sammanlagt 76 000
kr. ställes till styrelsens förfogande för att inom intendentsbyrån, planbyrån
och tekniska byrån användas för särskilda utredningar och arvoden till viss
expertis m. m. Jag biträder även förslaget om att 10 000 kr. anvisas för bestridande
av ersättningar till icke statsanställda ledamöter av de rådgivande
organen. Liksom hittills bör för arvode till organisationsföredragande beräknas
1 200 kr. Anslagsposten Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
beräknar jag till 103 500 kr. Vid bifall till mina förslag bör således avlöningsanslaget
upptagas med 6 915 000 kr. innebärande en ökning med
2 197 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.
Från omkostnadsanslaget skall i fortsättningen bestridas omkostnaderna
för de tjänstemän, som avses skola avlönas från styrelsens ordinarie avlöningsanslag.
Byggnadsstyrelsen har vid beräkningen av omkostnadsanslaget använt en
schematisk beräkningsmetod, enligt vilken de olika anslagsposterna räknas
upp i stort sett i direkt proportion till det ökade antalet tjänster. I de fall där
95
Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962
någon mera exakt beräkningsmetod icke står till buds har jag i princip intet
att erinra häremot. Uppräkningsprocenten bör dock justeras med hänsyn till
att jag förordat inrättandet av ett mindre antal tjänster än det av byggnadsstyrelsen
äskade.
I enlighet härmed beräknar jag för sjukvård in. m. — inberäknat den tidigare
särskilda anslagsposten för värmeledningspersonalen — ett belopp av
25 000 kr., vilket innebär en ökning med 8 300 kr. i förhållande till innevarande
budgetår. Anslagsposten till reseersättningar bör höjas med 71 000 kr.
till 190 000 kr. Av höjningen utgör 7 500 kr. en automatisk uppräkning till
följd av höjda traktamenten.
Delposten till bränsle, lyse och vatten torde höjas med 5 500 kr. till 40 000
kr. på grund av utökade lokaler och höjda bränslekostnader.
Delposten till övriga expenser bör räknas upp generellt med 120 800 kr. för
styrelsens ordinarie, löpande expenser. Härjämte beräknar jag dels ett engångsbelopp
av 40 000 kr. för nyanskaffning av möbler m. in. för de 28 helt nya
tjänster, som jag tidigare föreslagit till inrättande under avlöningsanslaget,
dels ett belopp av 10 000 kr. som bidrag till statens betongkommitté, vilket
tidigare bestritts av förskottsmedel. I enlighet med vad byggnadsstyrelsen
föreslagit i särskild skrivelse -— av vilken riksdagens vederbörande utskott
torde beredas tillfälle att taga del — beräknar jag en ökning för särskilda
anläggningar med 34 000 kr., varav 28 000 kr. utgör engångsbelopp. Ett för
innevarande budgetår beräknat engångsbelopp av 49 000 kr., varav 45 000
kr. för särskilda anläggningar, utgår. Delposten ökar således enligt mitt förslag
med 156 200 kr. till 543 000 kr.
Anslagsposten till publikationstryck bör i enlighet med byggnadsstyrelsens
förslag räknas upp med 6 000 kr. till 18 000 kr. Till följd härav bör posten
Särskilda uppbördsmedel beräknas till 15 000 kr. eller 5 000 kr. högre än
för innevarande budgetår, vilket medför en motsvarande minskning av medelsbehovet.
I enlighet med vad jag sålunda anfört torde byggnadsstyrelsens omkostnadsanslag
böra uppföras med (559 000 -f- 242 000) 801 000 kr.
III. Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
I. besluta om avveckling av djurgårdsnämnden från och
med den 1 juli 1964 och överförande av dess kvarstående
uppgifter till byggnadsstyrelsen i enlighet med vad jag föreslagit
i det föregående;
II. godkänna av mig i det föregående föreslagna riktlinjer
för omorganisation av byggnadsstyrelsen;
III. bemyndiga Kungl. Maj:l att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för byggnadsstyrelsen som föranledes av
vad jag föreslagit i det föregående;
96
Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962
IV. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsanordningar
som erfordras i anledning av omorganisationen;
V. godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis ...................................... 1 365 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. 11 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal....... 3 884 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 549 900
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 103 500
Summa kr. 6 915 000
VI. för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under sjätte
huvudtiteln anvisa
a) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av
6 915 000 kr.,
b) till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 801 000 kr.,
c) till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. ett reservationsanslag av 700 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Bo Järmark
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
97
Bilaga 1
Tablå över byggnadsstyrelsens nuvarande organisation
Inten dents byrån -
Kultur historiska byrån -
Utred nings byrån -
Admini strativa byrån -
Plan -
Bygg -
nads -
Värme tekniska avdel ningen -
G eneraldirektör
Rådet för översiktlig
planläggning
Tablå över förslaget till ny organisation för byggnadsstyrelsen
«©
00
l:a pro -
Plan -
2: a projckteringsbyrån -
Tek niska byrån -
Inten dents byrån -
Kultur histo riska byrån -
Utred nings byrån -
3:e pro -
Kalkyl avdel ningen -
nads -
Admi nistra tiva byrån -
Teknisk direktör
Avdelningschef
Ev. en ytterligare
projekteringsbyrå
-
Generaldirektör
Byggnadsstyrelsens råd
för samhällsplanering
Byggnadsstyrelsens tekniska
råd
ta
a
a
ta
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962
99
Bilaga 3
Tablå över tjänster hos byggnadsstyrelsen efter omorganisationen
(exkl. extra ordinarie och extra tjänster i A 1—20
på förskottsstat)
Personal avlönad från avlöningsanslag
Antal och tjänstebenämning Lönegrad
1 Generaldirektör.............. Bp 6
1 Teknisk direktör .... Be 5 eller Bp 5
1 Avdelningschef......Be 4 eller Bp 4
Administrativa byrån
1 Byggnadsråd................ Bo 3
Allmänna avdelningen
1 Avdelningsdirektör .......... Bo 1
1 Byrådirektör................ Ae 24
1 Förste byråsekreterare........ Ae 23
1 Förste byråsekreterare........ Ae 21
1 Byråingenjör................ Ag 21
1 Maskinchef.................. Ae 17
1 Kontorist .................. Ao 9
1 Kontorist .................. Ae 9
1 Reparatör.................. Ag 9
1 Kontorsbiträde............ A 1—5
Personalavdelningen
1 Byrådirektör .............. Ae 26
1 Byrådirektör .............. Ao 24
1 Förste byråsekreterare ......Ae 21
1 Förste biblioteksassistent .... Ae 13
1 Förste kansliskrivare........ Ae 12
1 Materialförvaltare .......... Ae 10
1 Kansliskrivare.............. Ao 10
1 Kontorist.................. Ae 9
2 Förste expeditionsvakter .... Ao 9
1 Kanslibiträde............... Ao 7
4 Kanslibiträden ............ Ae 7
3 Expeditionsvakter.......... Ao 7
7 Expeditionsvakter.......... Ae 7
1 Expeditionsvakt............ Ag 7
23 Kontorsbiträden .......... A 1—5
Ombudsmannaavdelningen
1 Byrådirektör................ Ae 26
Ekonomiavdelningen
1 Byrådirektör................ Ae 26
Antal och tjänstebenämning 1 Lönegrad
Kostnadsbokföringssektionen
1 Förste revisor...............Ae 21
1 Kamrerare.................. Ao 17
1 Kamrerare.................. Ae 17
2 Bokhållare.................. Ae 15
2 Kontorsskrivare............. Ae 13
1 Förste kansliskrivare ..... Ae 12
1 Kansliskrivare .............. Ae 10
6 Kontorister.................Ae 9
1 Kanslibiträde............... Ao 7
6 Kanslibiträden.............. Ae 7
1 Kanslibiträde.............. Ag 7
3 Kontorsbiträden...........A 1—5
Kameralsektionen
1 Byrådirektör................ Ao 24
1 Förste byråsekreterare........ Ao 23
1 Förste byråsekreterare........ Ae 21
1 Kamrerare.................. Ae 17
1 Kanslist.............. Af 9-—Ae 13
1 Kassör..................... Ao 12
1 Kansliskrivare .............. Ao 10
1 Kontorist .................. Ao 9
3 Kontorister................. Ae 9
1 Kanslibiträde............... Ao 7
4 Kanslibiträden.............. Ae 7
6 Kontorsbiträden........... A 1—5
Utredningsbyrån
1 Byggnadsråd................ Be 3
Kansliet
1 Förste byråsekreterare........ Ao 23
1 Amanuens............Af 15—Ae 19
1 Förste kansliskrivare......... Ae 12
1 Kansliskrivare .............. Ae 10
2 Kontorister................. Ag 9
1 Kontorsbiträde............ A 1—5
Planering
1 Avdelningsdirektör .......... Be 1
1 Byrådirektör................ Ae 26
100
Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962
Antal och tjänstebenämning Lönegrad
1 Byrådirektör................ Ae 24
1 Byrådirektör................ Ag 24
1 Förste byråsekreterare........ Ae 23
1 Ingenjör.............. högst Ae 15
1 Kontorsbiträde............ A 1—5
Programmering
1 Avdelningsdirektör .......... Be 1
1 Byrådirektör................ Ao 26
1 Byrådirektör................ Ae 26
2 Byrådirektörer.............. Ae 24
1 Byråingenjör................ Ae 21
1 Byråingenjör................ Ag 21
Intendentsbyrån
1 Byggnadsråd................ Bo 3
Kansliavdelningen
1 Förste byråsekreterare........ Ae 23
l Amanuens............Af 15—Ae 19
1 Kansliskrivare .............. Ae 10
1 Kontorist .................. Ao 9
3 Kanslibiträden.............. Ae 7
2 Kontorsbiträden .......... A 1—5
Vnderhållsavdelningen
1 Avdelningsdirektör........... Be 1
Underhållsseklion 1
1 Byrådirektör................ Ae 24
1 Förste byråingenjör.......... Ao 23
1 Byråingenjör................ Ao 21
2 Byråingenjörer.............. Ae 21
1 Byråingenjör................ Ag 21
1 Byråingenjör................ Ao 19
Underhållssektion 2
1 Byrådirektör................ Ae 24
1 Förste byråingenjör.......... Ao 23
1 Byråingenjör................ Ao 21
2 Byråingenjörer.............. Ae 21
1 Byråingenjör................ Ao 19
1 Byråingenjör................ Ae 19
Underhållssektion 3
1 Byrådirektör................ Ae 24
1 Förste byråingenjör.......... Ao 23
2 Byråingenjörer.............. Ae 21
1 Byråingenjör................ Ag 21
1 Byråingenjör................ Ao 19
1 Ingenjör.............. högst Ae 15
Antal och tjänstebenämning Lönegrad
Underhållssektion 4
1 Byrådirektör................ Ao 24
1 Förste byråingenjör ..........Ao 23
1 Förste byråingenjör.......... Ae 23
2 Byråingenjörer.............. Ae 19
Underhållssektion 5
1 Byrådirektör................ Ao 24
1 Intendent.................. Ae 23
1 Byråingenjör................ Ae 21
1 Byråingenjör................ Ag 19
1 Kanslibiträde ............... Ae 7
Planerings- och upphandlingssektionen
1 Byrådirektör................ Ae 26
1 Förste byråingenjör.......... Ae 23
3 Byråingenjörer.............. Ae 21
1 Byråingenjör................ Ael9
1 Ingenjör.................... Ae 17
1 Kanslibiträde ............... Ao 7
1 Kontorsbiträde............ A 1—5
Fastighetsavdelningen
1 Byrådirektör................ Ae 26
1 Förste byråingenjör.......... Ao 23
1 Byråingenjör................Ag 19
1 Bokhållare.................. Ae 15
2 Kansliskrivare .............. Ae 10
1 Kontorist|.................. Ao 9
1 Kontorist .................. Ae 9
Bränslekontrollavdelningen
1 Avdelningsdirektör .......... Be 1
1 Inspektör .................. Ae 24
1 Förste byråingenjör......Ae 21/Ag 23
1 Byråingenjör................ Ae 21
2 Underinspektörer............ Ae 19
3 Underinspektörer............ Ae 17
1 Kontorist .................. Ao 9
2 Maskinchefer................ Ao 13
1 Förste maskinist ............ Ao 11
2 Förste reparatörer ........... Ae 10
1 Förste reparatör1............ Ae 10
4 Maskinister................. Ao 9
1 Maskinist .................. Ae 9
2 Reparatörer ................ Ae 9
2 Värmeskötare............... Ae 8
2 Eldare ..................... Ae 7
Hyresavdelningen
1 Fastighetsintendent.......... Ae 26
2 Förste byråsekreterare........ Ae 23
1 Tjänsten omprövas vid uppkommande vakans.
101
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
Antal och tjänstebenämning Lönegrad
1 Förste byråingenjör.......... Ae 23
1 Amanuens............Af 15—Ae 19
1 Byråassistent ............... Ae 19
1 Kontorsskrivare............. Ag 13
1 Förste kansliskrivare ........ Ae 12
2 Kontorister.................Ae 9
2 Kanslibiträden..............Ao 7
1 Kanslibiträde ...............Ae 7
2 Kontorsbiträden .......... A 1—5
Ulrikesavdelningen
1 Avdelningsdirektör .......... Bo 1
1 Byrådirektör................Ae 24
2 Byråingenjörer..............Ae 21
1 Amanuens............Af 15—Ae 19
1 Bokhållare.................. Ae 15
1 Kontorsskrivare............. Ae 13
1 Kontorist .................. Ae 9
1 Kanslibiträde ............... Ao 7
1 Kontorsbiträde............ A 1—5
Kulturhistoriska byrån
1 Byggnadsråd................ Bo 3
Expeditionen, arkivet
1 Kansliskrivare .............. Ao 10
1 Kontorist .................. Ae 9
1 Kanslibiträde ............... Ae 7
1 Kontorsbiträde............ A 1—5
Avdelningen för utredning och information
1 Avdelningsdirektör .......... Bo 1
1 Byrådirektör................ Ae 24
1 Intendent.................. Ag 23
Avdelningen för granskning
1 Byrådirektör................ Ae 26
1 Byrådirektör................ Ao 24
1 Intendent .................. Ag 23
Planbyrån
1 Byggnadsråd................ Bo 3
Expeditionen, arkivet
1 Kansliskrivare .............. Ao 10
1 Kansliskrivare .............. Ae 10
1 Kontorist .................. Ae 9
2 Kanslibiträden.............. Ao 7
1 Kartbiträde .............. A 3—7
2 Kontorsbiträden .......... A 1—-5
Antal och tjänstebenämning Lönegrad
Avdelningen för samordning och
information
1 Avdelningsdirektör .......... Bo 1
1 Byrådirektör................ Ao 24
1 Byrådirektör................ Ag 24
1 Förste byråsekreterare........ Ae 23
1 Förste byråsekreterare........ Ag 21
1 Byråingenjör................ Ag 21
1 Kontorsbiträde............A 1—5
Avdelningen för översiktlig planläggning
1 Avdelningsdirektör.......... Be 1
1 Byrådirektör................ Ao 26
1 Byrådirektör................Ae 26
1 Byrådirektör................Ae 24
1 Byrådirektör................ Ag 24
Allmänna avdelningen
1 Avdelningsdirektör .......... Bo 1
1 Byrådirektör................Ao 26
2 Byrådirektörer..............Ae 24
1 Intendent .................. Ae 21
Juridiska avdelningen
1 Byrådirektör................ Ao 26
1 Byrådirektör................Ae 26
1 Förste byråsekreterare........ Ag 21
1 Amanuens............Af 15—Ae 19
Tekniska byrån
1 Överingenjör................ Be 3
Expeditionen, arkivet
1 Kontorist .................. Ae 9
1 Kanslibiträde ............... Ae 7
1 Kontorsbiträde............ A 1—5
Allmänna avdelningen
1 Byrådirektör................ Ae 26
1 Förste byråsekreterare........Ae 23
1 Ingenjör.................... Ae 17
1 Kanslibiträde ............... Ao 7
Konstruktionsavdelningcn
1 Avdelningsdirektör .......... Be 1
2 Byrådirektörer.............. Ae 26
1 Byrådirektör................ Ae 24
1 Förste byråingenjör.......... Ae 23
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
Antal och tjänstebenämning Lönegrad
Materialavdelningen
1 Avdelningsdirektör .......... Be 1
2 Byrådirektörer.............. Ae 26
1 Förste byråingenjör.......... Ae 23
Antal och tjänstebenämning Lönegrad
1 Byråingenjör................ Ae 21
1 Ingenjör.............. högst Ae 15
1 Institutionsbiträde ........ A 1—5
Personal avlönad från förskottsstat
Ordinarie tjänster samt extra ordinarie tjänster i lägst lönegrad A 21
Kalkylavdelningen
1 Avdelningsdirektör .......... Be 1
1 Byrådirektör................ Ae 26
2 Förste byråingenjörer........ Ae 23
2 Förste byråingenjörer/förste ak
tuarier.
.................... Ae 23
3 Byråingenjörer.............. Ae 21
Första projekteringsbyrån
1 Byggnadsråd................ Bo 3
Kansliet
1 Förste byråsekreterare........ Ae 23
1 Förste byråsekreterare........ Ae 21
Arkitektavdelningen
1 Avdelningsdirektör
1 Byrådirektör.....
8 Byrådirektörer ...
2 Byrådirektörer ...
1 Byrådirektör......
1 Intendent.......
2 Intendenter .....
Byggnadstekniska avdelningen
1 Avdelningsdirektör .......... Be 1
3 Byrådirektörer.............. Ae 26
2 Byrådirektörer.............. Ae 24
1 Intendent.................. Ae 23
2 Förste byråingenjörer........ Ae 23
5 Byråingenjörer.............. Ae 21
V V S-avdelningen
1 Avdelningsdirektör .......... Be 1
2 Byrådirektörer.............. Ae 26
1 Byrådirektör................ Ae 24
2 Förste byråingenjörer........ Ae 23
2 Byråingenjörer.............. Ae 21
El-avdelningen
1 Avdelningsdirektör .......... Be 1
1 Byrådirektör................ Ae 24
1 Förste byråingenjör.......... Ae 23
1 Byråingenjör................ Ae 21
Vo V-avdelningen
1 Byrådirektör................ Ae 26
Standardisering m. m.
1 Byrådirektör................ Ae 26
2 Byråingenjörer.............. Ae 21
Andra projekteringsbyrån
1 Byggnadsråd................ Be 3
Avdelningen för programmering och projekteringsledn
ing (mentalsjukvård)
1 Avdelningsdirektör .......... Bo 1
2 Byrådirektörer.............. Ae 26
1 Förste byråingenjör.......... Ae 23
Avdelningen för programmering och projekteringsledning
(fångvård, ungdomsvård,
alkoholistvård m. m.)
2 Byrådirektörer..............Ae 26
1 Förste byråingenjör.......... Ae 23
1 Byråingenjör................ Ae 21
Tredje projekteringsbyrån
1 Byggnadsråd................ Be 3
Byggnadsbyrån
1 Byggnadschef .............. Bp 4
(vid uppkommande vakans ändras
tjänsten till byggnadsråd Be 3)
..... Bo 1
.....Ao 26
..... Ae 26
..... Ae 24
Ae 21/Ag 24
..... Ao 23
..... Ae 23
103
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
Antal och tjänstebenämning Lönegrad
Allmänna avdelningen
1 Avdelningsdirektör (tillika byggnadschefens
stf).............. Be 1
1 Byrådirektör................ Ae 24
1 Kontorist ..............Ao 7/Ae 9
Entreprenadavdelningen
1 Avdelningsdirektör .......... Be 1
1 Byrådirektör................ Ae 26
1 Byrådirektör................ Ae 24
7 Byråingenjörer.............. Ae 21
Egenregiavdelningen
1 Byrådirektör................ Ae 26
1 Byrådirektör................ Ae 24
3 Byråingenjörer.............. Ae 21
2 Kontorsbiträden .......... A 1—5
VV S-avdelningen
1 Byrådirektör................ Ae 26
1 Byrådirektör................ Ae 24
Antal och tjänstebenämning Lönegrad
1 Förste byråingenjör.......... Ae 23
8 Byråingenjörer.............. Ae 21
El-avdelningen
1 Byrådirektör................ Ae 26
2 Byrådirektörer.............. Ae 24
3 Byråingenjörer........... Ae 21
Distriktsorganisationen
Entreprenad
3 Förste Byggnadsinspektörer ... Ae 24
4 Byggnadsinspektörer......... Ae 23
8 Byggnadsinspektörer......... Ae 21
Egen regi
1 Byrådirektör................ Ae 26
2 Arbetschefer................ Ae 24
Anm. 44 tjänster som kontorsbiträde i A 1—5, varav 33 under avlöningsanslaget, är placerade
i Ao 5.
104
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962
Innehållsf ör teckning
A. Avveckling av djurgårdsnämnden.......................... 3
I. Inledning.................
1. Utredningsuppdraget m. m
2. Djurgårdsnämndens nuvar
nisation m. m...........
II. Djurgårdsnämndsutredningen
2. Omorganisationens genomförande m. m...............
III. Yttrandena.......................................... jj
B. Byggnadsstyrelsens organisation............................ 14
I. Inledning............................................ 14
1. Utredningsuppdraget m. m........................... 14
2. Byggnadsstyrelsens nuvarande arbetsuppgifter och organisation
m. m..................................... 16
II. Byggnadsstyrelseutredningen .......................... 20
1. Allmänt angående byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter m.m. 20
2. Verksledning...................................... 22
3. Byråindelning m. m................................. 23
Permanenta byråer ................................ 23
Särskilda byråer .................................. 26
Rådgivande organ.................................. 27
Organisation för vissa arbetsuppgifter ................ 29
Bokföring och ekonomisk kontroll.................. 29
Framställningar till Kungl. Maj:t.................. 31
Kostnadsberäkning och efterkalkylering ............ 31
Sammanfattning .................................. 32
4. De olika byråernas organisation i stort................ 33
5. Personalfrågor .................................... 39
6. Anslagsfrågor...................................... 41
III. Yttrandena.......................................... 42
C- Byggnadsstyrelsens anslagsframställning .................... 56
1- Byggnadsstyrelsen: Avlöningar...................... 57
2. Byggnadsstyrelsen: Omkostnader .................... 73
D. Departementschefen...................................... 75
I. Avveckling av djurgårdsnämnden ...................... 75
II. Omorganisation av byggnadsstyrelsen.................... 78
1. Vissa organisationsfrågor rörande samhällsplaneringen... . 78
2. Allmänt rörande byggnadstyrelsens organisation........ 82
3. Byråorganisationen m. m............................. 84
4- Byggnadsstyrelsens ledning m. m..................... 89
O 05 05 ^ w w
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 105
5. Personalfrågor .................................... 91
6. Anslagsfrågor...................................... 93
III. Hemställan.......................................... 95
Bilaga 1. Tablå över byggnadsstyrelsens nuvarande organisation .. 97
Bilaga 2. Tablå över förslaget till ny organisation för byggnadsstyrelsen
............................................ 98
Bilaga 3. Tablå över tjänster hos byggnadsstyrelsen efter omorganisationen
.......................................... 99
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620298