Kungl. Maj.ts proposition nr 75 år 1962

1

Nr 75

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående gtterligare investeringar
inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde,
m. m.; given Stockholms slott den 23
februari 1962.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Skoglund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås utökning av televerkets anläggning för teletekniskt
utvecklingsarbete i Farsta med ytterligare en åttavåningsbyggnad. Vidare
förordas en utbyggnad av Karlstads nuvarande flygplats. Förslag framlägges
om uppförande av en kontorsbyggnad för central förvaltning i kvarteret
Murmästaren i Stockholm och av nybyggnader för statens bilinspektion
i Kalmar, Malmö, Vänersborg, Östersund och Umeå. Slutligen anmäles en
fråga om fortsatt disposition av ett äldre investeringsanslag.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 75

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 75 år 1962

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 23 februari 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Holmqvist.

Chefen för kommunikationsdepartementet anmäler — efter gemensam beredning
med chefen för finansdepartementet -— frågor om ytterligare investeringar
inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, m. m.,
samt anför följande.

Vid min anmälan i årets statsverksproposition av kapitalinvesteringarna
under televerkets fond (bil. 8, pkt 69) ansåg jag mig — med hänsyn till att
säkra kostnadsberäkningar ännu ej redovisats -— icke kunna tillstyrka av
telestyrelsen framförda förslag om bl. a. uppförande av ytterligare byggnader
i anslutning till verkets anläggning i Farsta. Jag förklarade mig dock
beredd att i den mån tillfredsställande kostnadsberäkningar presenterades
förorda att förslag framlades senare för årets riksdag. Vidare anförde jag
vid anmälan av investeringarna under luftfartsfonden (pkt 72) att i fråga
om Torslanda flygplats luftfartsstyrelsen ej hunnit föra fram utredningen
i ärendet till ett sådant stadium, att slutgiltigt avgörande kunnat träffas
och förhandlingar upptas med Göteborgs stad rörande fördelningen av kostnaderna
för utbyggnaden. Beträffande Karlstads flygplatsfråga pågick
kompletterande undersökningar i syfte att finna en från såväl kostnadssom
trafiksynpunkt acceptabel, alternativ lösning. Därest efter slutförda
utredningar godtagbara uppgörelser kunde träffas med berörda lokala intressenter
rörande kostnadsfördelning in. m., var avsikten att framlägga
förslag rörande dessa flygplatser senare under årets riksdag.

Sedan telestyrelsen numera inkommit med kostnadsberäkningar rörande
en ny åttavåningsbyggnad i Farsta, anhåller jag att få taga upp detta ärende
till behandling. Vad angår Karlstads flygplatsfråga har en uppgörelse
träffats med staden rörande utbyggnad och finansiering av den befintliga
flygplatsen, varför även denna fråga nu torde få anmälas. Förhandlingarna
beträffande Torslanda flygplats har däremot ännu icke kunnat slutföras.

Jag anhåller vidare att till fortsatt behandling få upptaga frågan om vissa

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 75 år 1962

investeringsanslag under statens allmänna fastighetsfond, vilka i statsverkspropositionen
upptogs till beräknade belopp, nämligen

punkt 76 Ämbetsbyggnad i kvarteret Murmästaren i Stock ]1()jin

........................................ 4 000 000 kr.

» 77 Byggnadsarbeten för statens bilinspektion 1 000 kr.

Slutligen ämnar jag taga upp frågan om fortsatt disposition av det för budgetåret
1958/59 anvisade investeringsanslaget Ämbetsbyggnad för central
förvaltning.

Statens affärsverksfonder
Televerket

[1] Tillbyggnad till televerkets anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete
m. m. i Farsta

Telestyrelsen

I framställning den 31 augusti 1961 angående anvisande av investeringsanslag
för budgetåret 1962/63 anmälde telestyrelsen, att det för att tillgodose
styrelsens lokalbehov kommer att bli nödvändigt att i Farsta utöver den pågående
bebyggelsen uppföra ytterligare en åttavåningsbyggnad och en hallbyggnad
för en preliminärt beräknad kostnad av 8 å 9 mkr. Emedan styrelsen
av kostnadsskäl uppgivit planerna på bebyggelse inom kvarteret Fyrmörsaren
vid det blivande Sergels torg måste fler avdelningar flyttas ut till
Farsta än som ursprungligen avsetts. För påbörjande av den nya bebyggelsen
under budgetåret 1962/63 beräknade styrelsen preliminärt ett belopp
av 2 mkr.

I skrivelse den 31 oktober 1961 har telestyrelsen lämnat en närmare redogörelse
för projektet.

För att klarlägga behovet av den nya bebyggelsen redogör styrelsen inledningsvis
för vissa lokalfrågor i samband med utflyttningen till Farsta. På
grundval av statsmakternas beslut vid 1958 och 1959 års riksdagar har i
Farsta uppförts två fristående teletekniska byggnader, vardera i åtta våningar,
en byggnad inrymmande lunchrestaurant, föreläsningssal, bibliotek
m. in. samt en hallbyggnad avsedd för hålkortscentral. Dessa byggnader,
som beräknas kosta ca 24 mkr., blir färdiga för inflyttning i början av år
1962. Styrelsen avsåg ursprungligen att i nybyggnaderna inrymma delar
av tekniska byråns stationsutvecklingsavdelning, samma byrås provningsanstalt
samt radiobyråns avdelning för allmän radioteknik. Personalen i
den nya anläggningen beräknades därvid till 350 personer år 1965. Det projekt,
som slutligen kom att godkännas av statsmakterna, möjliggjorde

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 75 år 1962

emellertid utflyttning av viss ytterligare personal från de äldre byggnader
vid Brunkebergstorg, som styrelsen disponerar sedan lång tid tillbaka, till
nyanläggningen i Farsta. Detta skulle i hög grad underlätta lösandet av de
lokalproblem, som förutsågs komma att uppstå för styrelsen i samband
med regleringen av nedre Norrmalm.

Styrelsen avsåg att utnyttja det ökade lokalutrymmet för att flytta ut till
Farsta återstoden av tekniska byråns stationsutvecklingsavdelning och av
samma byrås stationsprojekteringsavdelning. Ett intimt samarbete måste
nämligen kontinuerligt äga rum mellan dessa avdelningar. Hela denna personal
— beräknad till ca 375 personer år 1965 •— kunde icke inrymmas i de
två teletekniska byggnaderna. Styrelsen räknade emellertid då med att för
större delen av stationsprojekteringsavdelningen kunna förhyra lokaler i
Farsta i avvaktan på en framtida ytterligare utbyggnad på televerkets tomt.
Förhyrning har emellertid visat sig vara möjlig endast i mycket ringa omfattning.
Huvudparten av avdelningens personal måste därför beredas utrymme
i nybyggnaderna, varvid ett trettiotal personer placeras provisoriskt
i hallbyggnaden för hålkortscentralen. Dessutom måste en del av radiobyråns
avdelning för allmän radioteknik med ytterligare ett trettiotal personer
tills vidare kvarbliva i förhyrda lokaler i Hammarby.

Personalökningen har på flertalet av de avdelningar, som skall flytta
till Farsta, skett i något snabbare takt än som ursprungligen förutsågs. I
nybyggnaderna kommer att från början inflytta ca 535 personer, frånsett
i hålkortsbyggnaden fast och provisoriskt placerade ca 200 personer. Detta
innebär att lokalerna måste utnyttjas långt intensivare än som ursprungligen
avsetts. Vissa avdelningar blir sålunda redan vid inflyttningen trångbodda,
och reservutrymmen saknas.

Med hänsyn till den snabba expansion, som äger rum inom televerkets
hela tekniska verksamhetsområde, fordras ytterligare utökning av antalet
ingenjörer och hjälpkrafter inom de avdelningar, som är placerade vid de
teletekniska laboratorierna i Farsta, liksom även av laboratorieutrymmen.
Personalökningen inom dessa avdelningar fram till år 1965 beräknas till ca
175 personer. Detta förutsätter emellertid en snabb utbyggnad av anläggningen
i Farsta.

Telestyrelsen framhåller, att den föreslagna nya bebyggelsen i Farsta,
bestående av en åttavåningsbyggnad och en hallbyggnad, därför är nödvändig
med hänsyn såväl till det dagsaktuella läget som till oundgänglig
personalökning. Dessutom är det önskvärt att till Farsta utflytta även den
del av avdelningen för allmän radioteknik, som tills vidare måst kvarstanna
i förhyrda lokaler i Hammarby. Lokalutökningen har beräknats mycket
restriktivt och uppgår för den föreslagna åttavåningsbyggnaden till ca
3 200 kvm och för hallbyggnaden till ca 1 000 kvm nettogolvyta. Ruinsinredningen
i åttavåningsbyggnaden blir av kontorsbetonad karaktär, medan
hallbyggnaden i huvudsak kommer att innehålla laboratorieutrustning.

Kungl. Maj. ts proposition nr 75 år 1962 5

Byggnadskostnaderna har enligt uppgift från byggnadsstyrelsen uppskattats
till 9 mkr.

Slutligen framhåller telestyrelsen, att styrelsens lokalproblem endast blir
delvis lösta genoin den pågående och nu föreslagna bebyggelsen i Farsta. Lokalfrågorna
för styrelsen i övrigt sammanhänger med vissa ännu ej träffade
avgöranden angående den fortsatta regleringen av nedre Norrmalm.

Telestyrelsen har sedermera inkommit med en kostnadsberäkning för den
planerade tillbyggnaden i Farsta. Härav framgår, att kostnaden för åttavåningsbyggnaden
av byggnadsstyrelsen beräknats till 6 080 000 kr., vartill
kommer ett till byggnaden hörande radiotorn i betong för en uppskattad
kostnad av 530 000 kr. Den i telestyrelsens äskande upptagna hallbyggnaden
har i detta sammanhang icke kunnat färdigprojekteras och kostnadsberäknas,
varför uppförandet av byggnaden torde få anstå.

Departementschefen

Efter förslag i 1958 års statsverksproposition beslöt samma års riksdag
att i Farsta skulle för telestyrelsen uppföras en anläggning för teletekniskt
utvecklingsarbete m. m. Anläggningen skulle bestå av två åttavåningsbyggnader
jämte en byggnad inrymmande lunchrestaurant, föreläsningssal, bibliotek
m. m. Året därpå beslöt statsmakterna att i Farsta uppföra även en
hallbyggnad för televerkets hålkortscentral. Ifrågavarande byggnader håller
nu på att färdigställas och väntas bli inflyttningsklara under första halvåret
1962. De totala byggnadskostnaderna beräknas uppgå till ca 24 mkr.

Anläggningen i Farsta var från början avsedd som ett första steg mot en
långsiktig lösning av telestyrelsens lokalproblem. Dessa har successivt försvårats
genom verksamhetens expansion och genom regleringen av nedre
Norrmalm, där styrelsen tidigare haft huvuddelen av sina lokaler förlagda.
För närvarande är verksamheten splittrad på ett 20-tal tjänsteställen i olika
delar av Stockholm. Splittringen har haft oförmånliga verkningar särskilt
för de avdelningar, som handhar det teletekniska utvecklingsarbetet, eftersom
detta ofta kräver ett nära samarbete mellan de olika enheterna. Utvecklings-
och försöksverksamheten är av stor betydelse för televerkets ekonomiska
resultat och den har hittills möjliggjort och kan förväntas även i
framtiden möjliggöra investeringsbesparingar i televerkets rörelse, vilka
många gånger överskrider kostnaderna för nämnda verksamhet. Det har
mot bakgrund härav ansetts lämpligt att i första hand bereda ifrågavarande
avdelningar samlade och ändamålsenliga lokaler i Farsta.

Sedan den första byggnadsetappen i Farsta inom kort slutförts kommer
i de två åttavåningsbyggnaderna att inflytta ca 535 personer, utgörande hela
stationsutvecklingsavdelningen och provningsanstalten inom tekniska byrån,
delar av samma byrås stationsprojekteringsavdelning samt delar av
radiobyråns avdelning för allmän radioteknik. Härmed har emellertid det

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 75 år 1962

tillgängliga utrymmet i byggnaderna tagits i anspråk lielt. För ett 100-tal
tjänstemän inom stationsprojekteringsavdelningen och avdelningen för allmän
radioteknik måste alltjämt provisoriska lösningar av lokalfrågan tillgripas.
För den personalökning, som kräves på grund av den snabba tekniska
utvecklingen inom de berörda verksamhetsgrenarna, saknas likaledes
utrymme.

Telestyrelsen har framlagt förslag till en tredje byggnadsetapp, omfattande
ytterligare en åttavåningsbyggnad med plats för ca 300 personer.
Styrelsen har numera inkommit med en tillfredsställande kostnadsberäkning.
Den nya byggnaden beräknas kosta ca 6,6 mkr. inklusive kostnaderna
för ett radiotorn i betong.

Mot bakgrunden av det sagda framstår det enligt min mening som angeläget
att anläggningen i Farsta utvidgas på sätt som telestyrelsen förordat.
För ändamålet beräknar jag under budgetåret 1962/63 en medelsförbrukning
av ca 1,5 inkr. under anslaget Inköp och byggande av fastigheter. Beloppet
torde få rymmas inom den i årets statsverksproposition beräknade
investeringsramen för televerket. Det synes ej erforderligt att hos riksdagen
begära någon ökning av det nyssnämnda anslaget. I den mån anslaget genom
de nya arbetena skulle bli otillräckligt, torde det få ankomma på Kungl.
Maj :t att i sedvanlig ordning förstärka detsamma med medel från televerkets
dispositionsanslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ytterligare en åttavåningsbyggnad må uppföras för
televerket i Farsta.

Luftfartsfonden

[2] Utbyggnad av Karlstads flygplats

Luftfartsstyrelsen

I skrivelse den 25 augusti 1961 anförde luftfartsstyrelsen bl. a., att rullbanan
på Karlstads flygplats numera var i sådant skick att även relativt
kostnadskrävande underhållsarbeten skulle vara otillräckliga för att under
rimlig tid hålla banan trafikabel. En fullständig ombyggnad och komplettering
av flygplatsen skulle med hänsyn till de dåliga inflygningsförhållandena
och de begränsade utvidgningsmöjligheterna icke resultera i en fullgod
flygplats. Styrelsen ansåg därför, att ytterligare avsevärda investeringar
å den nuvarande flygplatsen borde undvikas. Mot denna bakgrund hade styrelsen
undersökt möjligheterna att i stadens närhet finna ett lämpligt läge
för en ny flygplats.

Undersökningarna hade givit vid handen, att den avgjort bästa placeringen
för en ny flygplats var ett område vid Botorp, beläget 12 km norr
om Karlstads centrum. De mycket gynnsamma terräng- och grundförhål -

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 75 år 1962

landena gjorde Botorpsförslaget klart överlägset övriga tänkbara alternativ
vid en jämförelse av byggnadskostnaderna. Med hänsyn härtill förordade
styrelsen nämnda förslag till utförande. Kostnaderna för en ny flygplats i
Botorp, omfattande 1 500 m bana (förlängningsbar till 2 000 m), byggnader,
belysning, fordon och radioanläggningar, hade beräknats till 5,7 mkr. för en
lokalflygplats av typ Skellefteå eller Örnsköldsvik. Enligt styrelsens uppfattning
syntes det lämpligt att redan i första utbyggnadsetappen förse
Karlstads nya flygplats med en instrumentlandningsbana. Totalkostnaden
för flygplatsen beräknades därvid uppgå till 6,5 mkr.

Sedan från kommunikationsdepartementets sida begärts kompletterande
utredning rörande möjligheterna att utbygga och förbättra den nuvarande
flygplatsen i Karlstad, har luftfartsstyrelsen i promemorior den 5 december
1961 samt den 24 och 27 januari 1962 framlagt ytterligare utredningsmaterial.
Av handlingarna i ärendet inhämtas i huvudsak följande.

Rullbanan på den nuvarande flygplatsen kan förlängas från 1 200 in till
1 350 m. Efter samråd med statens väginstitut har en långsiktig förbättring
av banan ansetts kunna göras i form av en komplett ombyggnad, inbegripet
en omläggning av dräneringssystemet. Kostnaderna för förlängningen
och ombyggnaden beräknas till 2 mkr. Ombyggd enligt detta alternativ bedömes
banan hålla under överskådlig tid för en trafik av nu förutsedd tyngd
och omfattning.

Befintliga byggnader behöver upprustas och kompletteras med en eller
flera baracker. Kostnaden härför beräknas till 0,2 mkr. För modernisering
och utbyggnad av belysningsanläggningen erfordras 0,8 mkr. Slutligen bör
en riktningssändare för instrumentlandning anordnas för en kostnad av
0,5 mkr.

En upprustning av den nuvarande flygplatsen skulle således kosta inalles
3,5 mkr. En ny flygplats vid Botorp med jämförlig standard ifråga om byggnader,
belysning och instrumentlandningssystem men med en 1 500 in lång
bana kan beräknas till ca 5,4 mkr. förutom kostnaderna för erforderligt
markområde, vars värde kan uppskattas till storleken 0,5 mkr.

Yttranden

Luft farsstyrelsen har beträffande ifrågasatt utbyggnad av det nuvarande
fältet inhämtat de utlåtanden som anges i det följande.

Chefen för försvarsstaben anför, att ur totalförsvarets synpunkt ett fält
vid Botorp är att föredraga med hänsyn till att det nuvarande fältets användbarhet
är begränsat.

Byggnadsstyrelsen förordar en flyttning av flygplatsen och framhåller
som skäl härför, att ett bibehållande av flygplatsen i dess nuvarande läge
skulle komma att innebära risk för bullerstörningar inom stora delar av
redan utbyggda områden i både Karlstad och Hammarö och begränsa möj -

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 75 år 1962

ligheterna till ett fortsatt planmässigt utbyggande härvidlag. Länsarkitekten
i Värmlands län uttalar liknande synpunkter.

Förste provinsialläkaren i länet framhåller, att olägenheter av flygbuller
hittills icke konstaterats i Karlstad. Den ifrågasatta utökningen av flygplatsens
rullbanor är av ringa storleksordning och torde i varje fall icke tilllåta
jetplan. Nuvarande in- och utflygningsriktning torde komma att behållas.
Någon ökning av buller eller därav uppkommande olägenheter torde
knappast kunna förväntas även om intensiteten av flvgplanstrafiken skulle
öka något. Ur bullersynpunkt finnes således intet att erinra mot den föreslagna
om- och tillbyggnaden av rullbanorna. Hälsovårdsnämnden, byggnadsnämnden
och drätselkammaren i Karlstad anför liknande synpunkter.

Länsstyrelsen i Värmlands län uttalar sammanfattningsvis, att den i och
för sig icke har något att erinra mot en utbyggnad av den befintliga flygplatsen.
Länsstyrelsen anser dock, att erforderliga investeringar bör bedömas
mot bakgrunden av att flygplatsen måste ersättas av en ny sådan utanför
staden. Frågan om flygbullrets inverkan på bostadsbebyggelsen måste
enligt länsstyrelsens mening tillmätas sådan betydelse att, om uppenbara
olägenheter därav skulle visa sig uppstå för stadsbebyggelsen, gjorda investeringar
icke får utgöra hinder för en flyttning av flygplatsen tidigare än
som eljest beräknats.

Departementschefen

De undersökningar som verkställts rörande Karlstads flygplats har visat,
att den ej längre fyller trafikens krav ifråga om säkerhet och regularitet.
Det har därför av trafiksäkerhetsskäl bedömts ofrånkomligt att antingen
verkställa en fullständig upprustning av det befintliga fältet eller anlägga
en helt ny flygplats i stadens närhet. Luftfartsstyrelsen har för sin del föreslagit,
att en ny flygplats anlägges vid Botorp, beläget 12 km norr om Karlstad,
för en beräknad kostnad av 6,5 mkr.

Vid ärendets beredning inom kommunikationsdepartementet har det bedömts
att såväl trafik- som driftekonomiska synpunkter talar för att alternativet
med en upprustning av det befintliga fältet är att föredra. Från några
håll har en viss tvekan framförts rörande en ombyggnad av det befintliga
flygfältet med hänsyn till bullerstörningar från flygtrafiken. De myndigheter,
som i första hand har att bedöma bullerfrågorna från hälsovårdssynpunkter,
har emellertid från bullersynpunkt icke haft något att erinra mot
en ombyggnad av det befintliga fältet. Representanter för staden har också
vid överläggningar i kommunikationsdepartementet rörande flygplatsfrågan
förordat ombyggnad av den nuvarande flygplatsen.

Kostnaderna för ombyggnaden har beräknats till totalt 3,5 mkr. Enligt en
preliminär överenskommelse, som — under förbehåll av vederbörande beslutande
organs godkännande — träffats mellan representanter för staten
och Karlstads stad, skall staden i huvudsak dels bidra till anläggningskost -

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 75 år 1962

naderna med 50 %, dock högst 1 750 000 kr., dels tillhandahalla viss erforderlig
mark och svara för borttagande av vissa hinder i inflygningssektorerna
samt dels bidra till driftkostnaderna med ett årligt belopp av 45 000 kr.
och svara för vissa andra prestationer med ett årligt värde av ca 8 000 kr.
Åtagandet om driftbidrag gäller för åren 1963—1967 och för tiden därefter
skall förhandlingar upptagas i god tid. Utbyggnaden har förutsatts vara
färdig före utgången av år 1963.

Under förutsättning att staden definitivt binder sig för de åtaganden, som
innefattas i den preliminära överenskommelsen, förordar jag att beslut fattas
om ombyggnad av den befintliga flygplatsen i Karlstad. Om riksdagen
icke har något att erinra häremot, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att
senare godkänna slutligt avtal med staden angående finansieringen av flygplatsen
i huvudsaklig överensstämmelse med den preliminära överenskommelsen.
Erforderliga anslagsmedel för genomförandet av projektet finnes
tillgängliga på luftfartsverkets dispositionsanslag. Ytterligare anslag behöver
således icke äskas av riksdagen i detta sammanhang. Med hänsyn till
beräknad medelsåtgång för projektet budgetåret 1962/63 erfordras däremot
en utökning av luftfartsverkets investeringsram från 6 mkr. till 7,5 mkr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Karlstads flygplats må ombyggas i enlighet med vad
jag förordat i det föregående.

Statens allmänna fastighetsfond

[3] 4. Kontorshus i kvarteret Murmästaren i Stockholm

Byggnadsstyrelsens förslag m.m.

Hösten 1958 föreslog byggnadsstyrelsen uppförande av ett nytt kontorshus
på tomterna nr 2 och 6 i kvarteret Murmästaren i Stockholm i omedelbar
anslutning till den befintliga förvaltningsbyggnaden med gatuadress
Hantverkargatan 29. Bebyggelsen på tomterna nr 2 och 6, vilka äges av kronan,
angavs vara starkt nedsliten och i sitt nuvarande skick helt otjänlig för
statsförvaltningens lokalbehov. En nybyggnad beräknades ge ett lokaltillskott
om ca 400 rum. Byggnadsstyrelsen hade i frågan tagit kontakt med
lokaliseringsutredningen, som inte haft något att erinra mot en förvaltningsbyggnad
inom Stockholmsområdet av den föreslagna storleken, förutsatt
att lokalerna kunde användas för förvaltningsändamål i allmänhet.
Efter förslag i 1959 års statsverksproposition (bil. 27, pkt 11) anvisades
för budgetåret 1959/60 ett investeringsanslag av 100 000 kr. till projektering
och förberedande arbeten för byggnadsföretaget i fråga.

I skrivelse den 25 augusti 1960 redovisade byggnadsstyrelsen den aktuella

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 75 år 1962

situationen beträffande lokalförhållandena inom den civila statliga förvaltningen
i Stockholm. Av den framlagda redovisningen framgick, att ett
nytillskott av lokaler för statlig förvaltning av den storleksordning, som en
nybyggnad i kvarteret Murmästaren representerade, var nödvändig för att
förbättra lokalsituationen. Genom en sådan nybyggnad, sammanbyggd med
det befintliga ämbetshuset i kvarteret, skulle tillskapas ett stort sammanhängande
lokalbestånd, som möjliggjorde ett sammanförande till ett ställe
av olika förvaltningsenheter, som nu är splittrade på många håll. Såsom
exempel nämndes, att skolöverstyrelsen var förlagd på sju olika ställen.
Även byggnadsstyrelsen hade måst flytta till lokaler på flera olika platser
utanför ämbetshuset för att lösa sina lokalproblem. Efter en nybyggnad i
kvarteret Murmästaren kunde dit förläggas samtliga lokaler för bl. a. skolöverstyrelsen
och byggnadsstyrelsen, och samtidigt kunde bl. a. byggnadsstyrelsens
och skolöverstyrelsens utvidgningsbehov tillgodoses. Innan lokalfrågan
för rikets allmänna kartverk definitivt lösts, kunde provisoriska
lokaler för detta verk beredas genom omdispositioner i det befintliga ämbetshuset.

Byggnadsstyrelsen hemställde sedan i skrivelse den 7 november 1960 att
Kungl. Maj :t måtte dels godkänna förslag till byggnadsprogram för ifrågavarande
kontorshus, dels anvisa medel för projektering därav. Styrelsen anförde
att vid utformningen av byggnadsprogrammet förutsatts att byggnaden
skulle byggas som ett allmängiltigt kontorshus, lämpligt för verk och
inrättningar, som ej fordrade specialbyggda lokaler. Denna utformning
skulle underlätta framtida omdispositioner av lokalerna. I nybyggnaden
föreslogs en lunchrestaurang, avsedd för samtliga statliga verk inom kvarteret
Murmästaren. Vidare upptog programmet ett postkontor och en tillräckligt
stor sammanträdeslokal, som även avsågs att användas för viss
kursverksamhet.

över byggnadsstyrelsens sistnämnda framställning avgav statens sakrevision
utlåtande den 20 februari 1961. Sakrevisionen vitsordade behovet
av byggnaden samt framförde vissa synpunkter på lokalprogrammet.

Genom beslut den 12 maj 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att på grundval av styrelsens förslag till byggnadsprogram utföra projektering
av ifrågavarande kontorshus ävensom att verkställa kostnadsberäkning
av projektet.

I skrivelse den 6 februari 1962 har byggnadsstyrelsen anmält att huvudhandlingar
jämte kostnadsberäkning för byggnadsföretaget färdigställts.
Styrelsen beräknar kostnaderna för ämbetsbyggnaden till 16 mkr. i prisläget
den 1 juli 1961. I ärendet har byggnadsstyrelsen samrått med statskontoret.

®y§Sna^cns utformning ansluter sig i huvudsak till vad som redovisats i
samband med programmets fastställelse, d. v. s. en allmängiltig kontors -

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 75 år 1962

byggnad samt lokaler för post, bank och butiker i bottenplanet mot Hantverkargatan.
Med den modul och med de proportioner beträffande rumsstorlekar
som angivits av dåvarande sakrevisionen inrymmer byggnaden ca
360 rum, som kan hysa 450 å 500 befattningshavare. I källaren utföres garageplatser
i den omfattning som anges i gällande parkeringsnormer.

Styrelsen räknar med att — under förutsättning av statsmakternas bifall
— kunna påbörja byggnadsarbetena under hösten 1962. Med en byggnadstid
av ca två och ett halvt år torde byggnaden således kunna tas i bruk i
början av år 1965.

Medelsförbrukningen för budgetåret 1962/63 beräknar byggnadsstyrelsen
till 4 mkr.

Departementschefen

Bristen på lokaler för den centrala och regionala statliga förvaltningen i
Stockholmsområdet har under de senaste åren alltmer accentuerats. Inom
byggnadsstyrelsen verkställdes förra året en undersökning rörande lokalbehovet
för den statliga förvaltningen för de närmaste åren. Lokalbristen
beräknades därvid till omkring ett tusen rum sedan hänsyn tagits till kända
lokaltillskott och till att vissa lokaler beräknades kunna friställas av olika
skäl.

Den rådande bristen på kontorslokaler medför för många myndigheter betydande
svårigheter att på mest ändamålsenliga sätt utnyttja sina personella
resurser och effektivt utföra åliggande förvaltningsuppgifter. I åtskilliga
fall medför rumsbristen en uppsplittring av myndigheternas verksamhet på
ett flertal arbetsplatser vilket avsevärt fördyrar verksamheten.

För att avhjälpa en del av lokalbristen föreslår byggnadsstyrelsen nu,
att beslut fattas om att uppföra ett nytt kontorshus å tomterna nr 2 och 6
i kvarteret Murmästaren vid Hantverkargatan. Kronan äger båda de nämnda
tomterna. Den föreslagna byggnaden skulle inrymma, förutom lokaler
för post, bank och butiker, omkring 360 rum för 450 å 500 anställda. Kostnaderna
för byggnadsprojektet har beräknats till 16 mkr. i prisläget den
1 juli 1961.

Lokaliseringsutredningen har inte haft något att erinra mot att en förvaltningsbyggnad
av den föreslagna storleken uppföres i Stockholm. Utredningen
förutsätter att lokalerna utformas för förvaltningsändamål i
allmänhet.

De beräknade kostnaderna för byggnadsprojektet torde enligt min mening
få betraktas som acceptabla. Vid bedömningar av kostnadernas skälighet
får hänsyn tas bl. a. till att byggnaden förutom angivna kontorslokaler
innehåller vissa specifikt dyra lokaler för post, bank och butiker. Vidare
innehåller byggnaden en matservering som skall betjäna även personalen
i det intilliggande statliga kontorshuset på lomten nr 3 i samma kvarter.

Enligt min mening är det nu oundgängligen nödvändigt att en ny kon -

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 75 år 1962

torsbyggnad uppföres i Stockholm för alt skapa förutsättningar för ett
flertal myndigheter att organisera sin verksamhet så rationellt som möjligt.
Jag förordar därför att en kontorsbyggnad uppföres i enlighet med
byggnadsstyrelsens förslag och tillstyrker det för ändamålet föreslagna beloppet,
4 mkr., för budgetåret 1962/63.

De egentliga byggnadsarbetena synes lämpligen böra påbörjas hösten
1962 och under denna förutsättning torde byggnaden kunna tas i bruk
för sitt ändamål i början av år 1965.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kontorshus i kvarteret Murmästaren i Stockholm
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av
4 000 000 kr.

[4] 5. Byggnadsarbeten för statens bilinspektion

Ing. behålln.

1960/61 .......... 309 000

1961/62 .......... 2 018 000

1962/63 styrelsen 1 968 000

dep. ch 1 968 000

* Preliminärt belopp.

Anslag
2 000 000
1 800 000
4 000 000
3 500 000

Utgift
291 000
1 850 000*
6 000 000*
5 500 000*

Byggnadsstyrelsen

I skrivelser den 30 augusti 1961 samt den 5 februari 1962 har byggnadsstyrelsen
hemställt om anslag för budgetåret 1962/63. Av skrivelserna och
i samband därmed lämnade uppgifter inhämtas följande.

Sedan nybyggnaden för bilinspektionen i Stockholm färdigställdes år 1957
har byggnadsstyrelsen genom utomstående arkitekter färdigprojekterat ytterligare
tre anläggningar, nämligen i Luleå, Norrköping och Sundsvall, varjämte
projektering pågår av ytterligare två nämligen Göteborg och Falun.
Nybyggnaden för bilinspektionen i Luleå blev färdig i slutet av år 1961.
Byggnaderna i Norrköping och Sundsvall påbörjades hösten 1961.

I en följande sammanställning redovisas byggnadsstyrelsens investeringsplan
för nybyggnad av bilinspektionsanläggningar.

Genom beslut den 30 juni 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att verkställa projektering fram till färdiga huvudhandlingar och att utföra
kostnadsberäkningar av nybyggnader för statens bilinspektion i Kalmar,
Malmö, Vänersborg, Östersund och Umeå. Samtidigt föreskrev Kungl. Maj :t
att projekteringen skulle grundas på ett av byggnadsstyrelsen framlagt
förslag till lokalprogram, dock att byggnaderna i Kalmar, Vänersborg, Östersund
och Umea borde utformas lika och samtliga med ca tio arbetsplatser.

Byggnadsstyrelsen har i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
verkställt en sådan omarbetning av styrelsens tidigare framlagda lokalpro -

Kungl. Maj.ts proposition nr 75 år 1962

13

Tidigare

beräknad

Kostnad

Beräknad

Utgift
Faktisk
t. o. m.
30.6.61

Beräknad för

kostnad1

19611

1961/62

1962/63

tusental kronor

I. Företag, påbörjade 1961

2590

70

460

60

2660

93

470

97

Luleå..................

—

2580

200

380

—

Summa I

1 830

363

1 310

157

II. Företag, avsedda att påbör-jas under 1961/62

1 590

21 635

215

900

Falun..................

675

2 660

19

20

500

Summa II

2 295

19

235

1 400

III. Företag, avsedda alt påbör-jas under 1962/63

845

50

700

1 300

_ ''

25

900

__

930

_

50

750

950

—

70

800

Umeå..................

—

1 090

—

no

900

Summa III

—

] 5 115

—

305

4 050

Totalsumma

—

9 240

382

1 850

| 5 607

1 Inklusive mark, exklusive skyddsrum.

2 Exklusive hårdgörning av vägar och gårdsplaner.

gram att de i Kalmar och Östersund planerade inspektionsbyggnaderna skulle
få tio arbetsplatser och de i Vänersborg och Umeå likaledes tio jämte ett
kurs- och konferensrum på ca 30 kvm. De fyra nu nämnda inspektionsbyggnaderna
skulle härigenom icke bli helt lika men komma att i huvudsak innehålla
samma utrymme. De kan därför ges en i motsvarande mån lika planlösning.

Sedan statskontoret beretts tillfälle att taga del av såväl de omarbetade lokalprogrammen
som de skissförslag vilka uppgjorts i samband med programarbetet
och därvid förklarat sig kunna tillstyrka ett utförande av inspektionsbyggnaderna
i Kalmar, Vänersborg, Östersund och Umeå i enlighet
med dessa förslag, har byggnadsstyrelsen dels låtit upprätta huvudhandlingar
för ifrågavarande byggnader och dels verkställt kostnadsberäkningar
av desamma.

Styrelsen har även låtit upprätta huvudhandlingar och verkställt kostnadsberäkning
för den i Malmö planerade inspektionsbyggnaden, för vilken
lokalprogram godkänts av Kungl. Maj :t.

I den mån nybyggnaderna i Kalmar, Malmö, Vänersborg, Östersund och
Umeå skulle förses med skyddsrum tillkommer en kostnad av 50 000 ä

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 75 år 1962

55 000 kr. per anläggning. Vidare ingår kostnaderna för hårdgörning av vägar
och gårdsplaner inom respektive tomtområden, ehuru dessa arbeten
bör utföras först ett eller två år efter anläggningarnas färdigställande, då
marken hunnit komprimeras.

Beträffande tomter för de planerade projekten meddelar byggnadsstyrelsen
att ett lämpligt område skulle kunna erhållas i Vänersborg genom ett
tomtbyte. Förhandlingar härom pågår. För övriga nu aktuella inspektionsbyggnader,
d. v. s. för de i Kalmar, Malmö, Östersund och Umeå, har några
avtal om tomtförvärv ännu icke upprättats. Styrelsen har emellertid under
hand försäkrat sig om lämplig tomtmark på dessa platser och avser att
även i dessa fall återkomma med förslag till köpeavtal. I Malmö kan dock den
för bilinspektionen reserverade marken icke förvärvas, då staden endast
medgiver upplåtelse med tomträtt.

Under nästa budgetår beräknar byggnadsstyrelsen kunna igångsätta sju
nya byggnadsföretag, nämligen i Kalmar, Malmö, Vänersborg, Östersund
och Umeå, för vilka huvudritningar och kostnadsuppgifter nu föreligger,
samt i Göteborg och Falun. För de två sistnämnda — vilka i princip beslutats
av statsmakterna — har ännu ej verkställts fullständiga kostnadsberäkningar,
varför för dem angivna kostnader får anses såsom preliminära.

Medelsförbrukningen under nästa budgetår beräknas av byggnadsstyrelsen
komma att uppgå till ca 5 600 000 kr. för de i investeringsplanen redovisade
objekten. Härutöver beräknar styrelsen ett belopp av 400 000 kr.
för markförvärv. Totalt skulle därmed medelsbehovet för budgetåret 1962/63
uppgå till 6 mkr. Med hänsyn till den beräknade behållningen å anslaget
skulle behovet av nya anslagsmedel därmed uppgå till 4 mkr.

Departementschefen

I enlighet med vad byggnadsstyrelsen föreslagit förordar jag, att beslut
nu fattas om uppförande av nya anläggningar för statens bilinspektion i
Kalmar, Malmö, Vänersborg, Östersund och Umeå. Anläggningen i Malmö
är av sådan storlek och har sådan belägenhet, att den bör förses med
skyddsrum.

Däremot synes mig tillräckliga skäl ej föreligga för att byggnaderna i
Vänersborg och Umeå förses med särskilda kurs- och konferensrum. Sistnämnda
byggnader bör således utföras lika med anläggningarna i Kalmar
och Östersund. I kostnadsbesparande syfte bör vidare de yttre arbetena vid
samtliga byggnadsprojekt begränsas så långt möjligt.

Den för bilinspektionen i Umeå förutsatta tomten har uppgivits vara av
sådan beskaffenhet att en kostnadsfördyring av inemot 100 000 kr. beräknas
uppkomma i anledning därav. Med hänsyn härtill förordar jag att en
lämpligare tomt anskaffas för ändamålet. En sådan åtgärd bör kunna medföra,
att kostnaden för byggnaden i Umeå bringas ned till i stort sett samma
nivå som kostnaderna för inspektionsbyggnaden i Östersund.

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 75 år 1962

Förutom de konkreta besparingsåtgärder jag nu förordat bör självfallet
styrelsen beakta övriga möjligheter till kostnadssänkningar. Den fortsatta
planeringen av ifrågavarande byggnadsprojekt bör mot bakgrunden av
vad som i det föregående anförts inriktas på att hålla kostnaden inom en ram
av i genomsnitt 800 000 kr. för anläggningarna i Kalmar, Vänersborg, Östersund
och Umeå, exklusive kostnader för inköp av tomtmark.

Vid bifall till vad jag förordat bör medelsbehovet för nästa budgetår kunna
begränsas till 5,5 mkr. Då den till budgetåret ingående behållningen har
uppskattats till omkring 2 mkr. erfordras ett anslag av 3,5 mkr.

Som framgår av årets statsverksproposition (bilaga 8 pkt 25) hemställde
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sina petita hösten 1961 om medelsanvisning
av 200 000 kr. för teknisk utrustning i de planerade anläggningarna i
Malmö, Kalmar, Vänersborg, Umeå och Östersund. Då frågan om anslag
till nybyggnader för bilinspektionen ännu inte hade avslutats, var jag för
min del ej då beredd att tillstyrka någon medelsanvisning för utrustning av
berörda nya lokaler. Såvitt nu kan bedömas kommer ifrågavarande byggnader
att kunna tas i bruk först under budgetåret 1963/64. Enligt min uppfattning
bör det därför vara tillräckligt, att styrelsen erhåller ett beställningsbemyndigande
avseende budgetåret 1963/64 för ifrågavarande arbeten.
Jag förordar därför att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhåller ett sådant
bemyndigande om högst 200 000 kr. gällande anskaffning av utrustning
till statens bilinspektion under budgetåret 1963/64.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten för statens bilinspektion för budgetåret
1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 3 500 000 kr.

[5] Fortsatt disposition av investeringsanslaget Ämbetsbyggnad för central
förvaltning

Genom beslut den 31 augusti 1961 har Kungl. Maj :t medgivit, att utgifter
må under budgetåret 1961/62 avföras å det under statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1958/59 anvisade investeringsanslaget till ämbetsbyggnad
för central förvaltning.

Enligt uppgift från byggnadsstyrelsen kvarstod å anslaget den 31 december
1961 en behållning av 85 000 kr.

I skrivelse den 1 februari 1962 har byggnadsstyrelsen anfört att den utredning
som bestrides från anslaget för närvarande icke kan slutföras, då
den är beroende av den ännu pågående stadsplaneutredningen beträffande
Märsta. Styrelsen hemställer därför att Kungl. Maj :t måtte föreslå 1962
års riksdag att den behållning, som vid budgetårets utgång kvarstår å anslaget,
måtte få disponeras för sitt ändamål även under budgetåret 1962/63.

16

Kungl. Maj ds proposition nr 75 år 1962

Departementschefen

Riksdagens medgivande till fortsatt dispositionsrätt under nästa budgetår
synes böra inhämtas beträffande detta anslag för att möjliggöra att ifrågavarande
undersökningar kan slutföras.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t måtte förslå riksdagen

att medgiva att Kungl. Maj:t jämväl under budgetåret
1962/63 må förfoga över det å riksstaten för budgetåret
1958/59 under statens allmänna fastighetsfond anvisade investeringsanslaget
Ämbetsbyggnad för central förvaltning.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Jan Thyberg

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 62
201632