Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962
1
Nr 53
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändring i lagen om val till riksdagen m. m.;
given Stockholms slott den 26 januari 1962.
Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll över justitiedepartementsärenden
vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till
1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen; samt
2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).
GUSTAF ADOLF
Herman Kling
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att den tid, varunder röstmottagning före val
skall äga rum, utsträckes från 18 till 30 dagar före valdagen. I anslutning
härtill förordas jämkning av åtskilliga i vallagarna uppställda tidsgränser.
Propositionen innehåller vidare förslag till regler om fartygsröstning. Finnes
anledning antaga, att svenskt fartyg kommer att befinna sig utomlands
under den tid, då röstmottagning äger rum här i riket, skall Kungl. Maj :t vid
vissa val av större betydelse äga förordna, att röstmottagning utom riket
skall anordnas å fartyget, såvida icke hinder härför uppkommer. Vid röstmottagning
å fartyg skall befälhavaren eller den han i sitt ställe sätter vara
röstmottagare. Rätt att rösta å fartyg skall tillkomma fartygets personal och
passagerare.
Den rätt att på valdagen rösta å postanstalt vid sjukhus, som nu tillkommer
sjukhusets patienter, föreslås utsträckt till personal, som tjänstgör vid
sjukhuset.
I syfte att undvika onödig masskassering av valsedlar föreslås viss uppmjukning
av reglerna om verkan av att valsedlar icke förvarats under stadgad
försegling eller eljest på föreskrivet sätt. I sådant fall skall valsedlarna
icke förklaras ogiltiga, om skälig anledning förekommer till antagande, att
obehörig åtgärd icke vidtagits med dem.
Vissa regler, som har betydelse för bedömande av verkan av riksvalsedel,
föreslås i propositionen förtydligade.
1 llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 53
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)
om val till riksdagen
Härigenom förordnas, att 18 §, 41 §, 54 §, 55 §, 55 a §, 56—58 §§, 62 8,
65 §, 70—73 §§, 75 §, 77 §, 78 §, 80 §, 95 § och 96 § ävensom rubriken till
70—75 §§ lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
18
Är något----------
Finnas å valsedel flera namn för
själva riksdagsmannavalet än som
enligt 15 § är medgivet, eller äro
namn, som särskilt upptagits för val
av efterträdare åt riksdagsman, flera
än två, anses det eller de sista övertaliga
namnen såsom obefintliga.
För val-------.__
§•
såsom obefintligt.
Återstår efter tillämpning av vad i
första stycket sägs å valsedel flera
namn för själva riksdagsmannavalet
än som enligt 15 § är medgivet, eller
äro namn, som särskilt upptagits för
val av efterträdare åt riksdagsman,
flera än två, anses det eller de sista
övertaliga namnen såsom obefintliga.
- såsom obefintligt.
41 §•
Kungörelse varom i 40 § förmäles Kungörelse varom i 40 § förmäles
skall uppläsas i kyrkan och, där så skall anslås på kommunens anslagskan
ske, i ortstidningar införas. tavla och, där så kan ske, i ortstidningar
införas.
Underrättelse jämlikt---fastställt formulär.
54 §•
}■ Förening med----företräder (partibeteckning).
2. Ansökan om----i riksgäldskontoret.
3. Partibeteckning må — ----—- ej prövats.
4. Registrerad partibeteckning----56 § sägs.
5. Då partibeteckning----allmänna tidningarna.
6. Parti, som-----56 § sägs.
7. När val i hela riket till andra 7. När val i hela riket till andra
7;.aIrni.??.aren sk°la a8a ram> skola i god kammaren skola äga rum, skola i god
tid fore valen från inrikesdeparte- tid före valen från inrikesdepartementet
till samtliga Konungens be- mentet till samtliga Konungens be
-
W*; av 18 *■ “SFS 1921: 316’ av 80 §- se SFS 1940: 550, av 55 §, 56 § 5 mom.,
1 Lo’ono §’ 7r A4 TA’7? § °ch rubnken till 70—75 §§, se SFS 1944:84, av 41 §, se SFS
on47s 2o°2’ A I4 § °Ch ™ § 1 mom-> se SFS 1948: 197, av 56 § 2 mom., se SFS 1952: 266, av
™ n§ s2 °c* 3 “> 7oA°oCh Z5o§’ Se SFS 1956:299> av 62 §, se SFS 1957:159, samt av
55 a §, 58 §, 71 §, 73 §, 77 § 2 och 3 mom., 95 § och 96 §, se SFS 1960: 59.
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
fallningshavande översändas utdrag
nr registret, upptagande varje partibeteckning
som är registrerad på
grund av ansökan, vilken gjorts, om
valen förrättas på grund av bestämmelsen
i 17 § 1 mom. riksdagsordningen,
senast den 1 augusti närmast
före valen samt, om valen förrättas
på grund av Konungens förordnande
jämlikt 17 § 2 mom. riksdagsordningen,
senast femte dagen efter det förordnandet
givits. Vid varje beteckning
skall angivas det parti, för vilket
registreringen skett, samt partiets enligt
6 mom. anmälda ombud.
Anmäles till —---—--
fallningshavande översändas utdrag
ur registret, upptagande varje partibeteckning
som är registrerad på
grund av ansökan, vilken gjorts, om
valen förrättas på grund av bestämmelsen
i 17 § 1 mom. riksdagsordningen,
senast den 20 juli närmast
före valen samt, om valen förrättas
på grund av Konungens förordnande
jämlikt 17 § 2 mom. riksdagsordningen,
senast femte dagen efter det förordnandet
givits. Vid varje beteckning
skall angivas det parti, för vilket
registreringen skett, samt partiets
enligt 6 mom. anmälda ombud.
--i registerutdragen.
55 §.
1. Val i ___—---— -— Konungen bestämmes.
Om valdag -—---- generalpoststyrelsen underrättas.
2. Annat val till andra kammaren 2. Annat val till andra kammaren
än i 1 mom. sägs förrättas å sön- el- än i 1 mom. sägs förrättas å sön- el
-
ler helgdag, som Konungens befallningshavande
sist trettionde dagen
förut låter kungöra i ortstidningar;
och skall generalpoststyrelsen underrättas
om valdagen.
ler helgdag, som Konungens befallningshavande
sist fyrtionde dagen
förut låter kungöra i ortstidningar;
och skall generalpoststyrelsen underrättas
om valdagen.
55 a §.
Då val------------röstberättigade tillhör.
Röstkorten skola senast å tjugo- Röstkorten skola senast å trettiofemte
dagen före valdagen med pos- femte dagen före valdagen ined posten
översändas till de röstberättigade, ten översändas till de röstberättigade.
Då annat----erhålla röstkort.
Framställning om----till honom.
Röstkort må —--till efterrättelse.
Närmare föreskrifter--—- -— av Konungen.
1. Då val
2. Anmälan skall göras skriftligen
genom partiets i registerutdraget an
givna
ombud eller genom någon av
honom därtill förordnad person samt
hava inkommit sist å tjugufemte da
gen
före valdagen. Vid anmälan skola
fogas intyg, utvisande att envar av de
anmälda kandidaterna är i röstlängd
för valdistrikt inom valkretsen upp
förd
såsom röstberättigad och senast
valdagen uppnått tjugutre års ålder,
ävensom intyg av varje kandidat, att
valbara personer.
2. Anmälan skall göras skriftligen
genom partiets i registerutdraget angivna
ombud eller genom någon av
honom därtill förordnad person samt
hava inkommit sist å trettiosjunde
dagen före valdagen. Vid anmälan
skola fogas intyg, utvisande att envar
av de anmälda kandidaterna är i
röstlängd för valdistrikt inom valkretsen
uppförd såsom röstberättigad
och senast valdagen uppnått tjugutre
års ålder, ävensom intyg av var
-
56 §.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
han lämnat partiet tillstånd att anmäla
honom.
Giver anmälan
Senast å
3. Två eller
Anmälan av
4. Sedan den --
Över godkända
över Konungens
5. Därefter utfärdar Konungens befallningshavande
omedelbart kungörelse
om valet, vilken uppläses i kyrkorna
och införes i ortstidningar.
I kungörelsen skall upptagas:
a) antalet av dem, som skola väljas
inom valkretsen;
b) dag och tider för valet;
c) valstället för varje valdistrikt;
d) den i 4 mom. omförmälda lista;
samt
e) erinran om rätt för väljare att
i vissa fall utöva rösträtt inom riket
å postanstalt samt utom riket å svensk
beskickning eller svenskt konsulat.
je kandidat, att han lämnat partiet
tillstånd att anmäla honom,
anmälan skett,
intyg ingivas,
för valet,
tredje stycket.
• anses obefintligt.
av Konungen,
över valet.
5. Därefter utfärdar Konungens befallningshavande
omedelbart kungörelse
om valet, vilken anslås på kommunernas
anslagstavlor och införes i
ortstidningar.
I kungörelsen skall upptagas:
a) antalet av dem, som skola väljas
inom valkretsen;
b) dag och tider för valet;
c) valstället för varje valdistrikt;
d) den i 4 mom. omförmälda lista;
e) erinran om rätt för väljare att i
vissa fall utöva rösträtt inom riket
å postanstalt samt utom riket å svensk
beskickning eller svenskt konsulat;
samt
f) då val i hela riket till andra
kammaren skola förrättas, erinran
om rätt för väljare att i vissa fall utöva
rösträtt å svenskt fartyg utom
riket.
57
1. Val förrättas-------
Om rätt för väljare att i vissa fall
avlämna valsedel inom riket å postanstalt
samt utom riket å svensk beskickning
eller svenskt konsulat stadgas
i 70—75 §§.
2. Valet äger — —------
Det åligger--------
I vallokal — —------- 58
§•
--— 91 § sägs.
Om rätt för väljare att i vissa fall
avlämna valsedel inom riket å postanstalt
samt utom riket å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller
svenskt fartyg stadgas i 70—75 §§.
— ■—- inom vallokalen.
—avbryta förrättningen.
- omförmälda lista.
58
Valet skall — —---— — — —
Där å någon ort andra tider för valets
förrättande finnas mera lämpliga,
äge Konungens befallningshavande
att därom på framställning av
valförrättaren förordna, med iakttagande
att tillträde till valet skall finnas
minst två timmar före kloc
-
§-
— gudstjänsten pågår.
Där å någon ort andra tider för valets
förrättande finnas mera lämpliga,
äge Konungens befallningshavande
att därom på framställning av
valnämnden eller magistraten förordna,
med iakttagande att tillträde till
valet skall finnas minst två timmar
5
Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
kan tre eftermiddagen samt å landet
minst två timmar efter klockan fem
eftermiddagen och i stad minst två
timmar efter klockan sju eftermiddagen.
62
Vill äkta make ingiva valsedel genom
andra maken, skall valsedelsförsändelse
anordnas tidigast aderton
dagar före valet.
65
Ej må någon i annan ordning än
nu är sagd utöva sin rösträtt; dock
skall om rätt att i vissa fall avlämna
valsedel inom riket å postanstalt samt
utom riket å svensk beskickning eller
svenskt konsulat gälla vad i 70—
75 §§ stadgas.
Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna
valsedel å postanstalt, beskickning
eller konsulat.
70
1. Är någon på grund av vistelse å
annan ort inom riket förhindrad att
utöva sin rösträtt vid valförrättningen
för det valdistrikt, där han är i
röstlängden uppförd, må han å valdagen
avlämna valsedel, avseende valet
i valkretsen dit nämnda distrikt
hör, å fast postanstalt. Den som vårdas
å sjukvårdsanstalt inom riket, vid
vilken postanstalt finnes inrättad, må
å valdagen där avlämna valsedel, som
nyss sagts, ändock att sjukvårdsanstalten
är belägen å den ort, där han
är i röstlängden uppförd.
2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad
kommer att å valdagen vistas
utom riket eller att röstberättigad,
vilken utövar militärtjänst eller
tillhör besättning eller annan personal
å fartyg eller personalen vid statens
järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag
eller vid post-, tull- eller
lotsverket, till följd av tjänstens utövning
icke kan utöva sin rösträtt å
före klockan tre eftermiddagen samt
å landet minst två timmar efter klockan
fem eftermiddagen och i stad
minst två timmar efter klockan sju
eftermiddagen.
§•
Vill äkta make ingiva valsedel genom
andra maken, skall valsedelsförsändelse
anordnas tidigast trettio dagar
före valet.
§•
Ej må någon i annan ordning än
nu är sagd utöva sin rösträtt; dock
skall om rätt att i vissa fall avlämna
valsedel inom riket å postanstalt samt
utom riket å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller svenskt fartyg
gälla vad i 70—75 §§ stadgas.
Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna
valsedel å postanstalt, beskickning,
konsulat eller fartyg.
§•
1. Är någon på grund av vistelse å
annan ort inom riket förhindrad att
utöva sin rösträtt vid valförrättningen
för det valdistrikt, där han är i
röstlängden uppförd, må han å valdagen
avlämna valsedel, avseende valet
i valkretsen dit nämnda distrikt
hör, å postanstalt. Den som vårdas
eller tjänstgör å sjukvårdsanstalt inom
riket, vid vilken postanstalt finnes
inrättad, må å valdagen där avlämna
valsedel, som nyss sagts, ändock
att sjukvårdsanstalten är belägen
å den ort, där han är i röstlängden
uppförd.
2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad
kommer att å valdagen vistas
utom riket eller att röstberättigad,
vilken utövar militärtjänst eller tillhör
besättning eller annan personal
å fartyg eller personalen vid statens
järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag
eller vid post-, tull- eller lotsverket,
till följd av tjänstens utövning
icke kan utöva sin rösträtt å valda
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
valdagen, må sådan röstberättigad
före valdagen avlämna valsedel, avseende
valet i den valkrets där han är i
röstlängd upptagen, å fast postanstalt
inom riket.
3. Vistas röstberättigad utom riket
och kan med skäl antagas, att han
till följd härav eller till följd av tjänsteutövning
som i 2 mom. sägs icke
kan utöva sin rösträtt å valdagen inom
riket, äger han avlämna valsedel,
avseende valet i den valkrets där han
är i röstlängd upptagen, å svensk beskickning
eller svenskt konsulat, som
Konungen bestämmer.
71
Väljare, som avlämnar valsedel enligt
70 §, skall innehava röstkort. Är
väljaren ej för röstmottagaren känd,
skall han styrka sin identitet.
72
Röstmottagare är inom riket den
postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen
meddelade föreskrif
-
gen, må sådan röstberättigad före valdagen
avlämna valsedel, avseende valet
i den valkrets där han är i röstlängd
upptagen, å postanstalt inom
xuket.
3. Vistas röstberättigad utom riket
och kan med skäl antagas, att han
till följd härav eller till följd av
tjänsteutövning som i 2 mom. sägs
icke kan utöva sin rösträtt å valdagen
inom riket, äger han avlämna
valsedel, avseende valet i den valkrets
där han är i röstlängd upptagen,
å svensk beskickning eller
svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.
Tillhör i fall som nu sagts
den röstberättigade besättning eller
annan personal å fartyg, där röstmottagning
enligt vad nedan är stadgat
skall anordnas, eller är han passagerare
å dylikt fartyg, må han ock avlämna
sådan valsedel å fartyget.
Förekommer, då val till andra
kammaren skola förrättas i hela riket,
anledning till antagande, att
svenskt fartyg kommer att befinna
sig utom riket under den tid, då röstmottagning
enligt 72 § sker inom riket,
äger Konungen på därom gjord
framställning föreskriva, att röstmottagning
utom riket skall, om hinder
härför icke uppkommer, äga rum å
fartyget. Konungen meddelar närmare
bestämmelser om behörighet att
göra sådan framställning och om den
ordning, vari framställningen skall
ske.
§•
Väljare, som avlämnar valsedel enligt
70 §, skall innehava röstkort. Vid
röstmottagning å fartyg må dock den,
som innehar sjöfartsbok, avlämna
valsedel, ehuru han icke kan förete
röstkort.
Väljare, som ej är för röstmottagaren
känd, skall styrka sin identitet.
§•
Röstmottagare är inom riket den
postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen
meddelade föreskrif
-
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse)
ter därtill utses, samt utom riket beskickningens
eller konsulatets chef
eller den lian i sitt ställe sätter.
Röstmottagning skall äga rum från
och med adertonde dagen före valdagen
till och med valdagen, utom riket
dock ej längre än till dess avgivna
valsedlar, enligt vad i 75 § sägs,
skola insändas till överståthållarämbetet.
Röstmottagning å
De väljare
Ej må
Å postanstalt
Där röstmottagning
(Föreslagen lydelse)
ter därtill utses, samt utom riket beskickningens
eller konsulatets chef
eller fartygets befälhavare eller den
någon av dem i sitt ställe sätter.
Röstmottagning skall äga rum från
och med trettionde dagen före valdagen
till och med valdagen, utom riket
dock ej längre än till dess avgivna
valsedlar, enligt vad i 75 § sägs,
skola insändas till överståthållarämbetet
eller översändas till beskickning
eller konsulat för vidarebefordran till
ämbetet.
en timme,
sina valsedlar,
väljande tillåtas.
denna lag.
till kännedom.
Där röstmottagning skall äga rum
å fartyg, skall fartygets befälhavare
bestämma dagar och tider samt ställe
å fartyget för röstmottagningen.
Vad befälhavaren härutinnan bestämt
skall genom anslag eller på annat
lämpligt sätt bringas till de ombordvarandes
kännedom.
Vid röstningen
Väljaren skall personligen inställa
sig hos röstmottagaren. Han skall
därvid förete sitt röstkort samt avlämna
ytterkuvertet vederbörligen
ifyllt, sedan han å detsamma inför
röstmottagaren tecknat sitt namn.
Sker röstningen före valdagen, skall
väljaren å ytterkuvertet teckna uppgift
rörande den omständighet, som
för honom enligt 70 § 2 eller 3 mom.
kan medföra rätt till sådan röstning.
73 §.
---i 96 §.
Väljaren skall med ledning av röstkortet
ifylla ytterkuvertet. Väljare,
som enligt 71 § avlämnar valsedel
utan att innehava röstkort, skall på
lämplig plats å ytterkuvertet teckna
uppgift om fullständigt namn, yrke
eller titel, födelsetid, födelsenummer,
om detta är för honom känt, mantalsskrivningsort
samt bostads- och postadress.
Väljaren skall personligen inställa
sig hos röstmottagaren. Han skall
därvid förete sitt röstkort. I fall, där
röstkort jämlikt 71 § icke erfordras,
skall väljaren, om han icke innehar
röstkort, i stället uppvisa sin sjöfartsbok.
Väljaren avlämnar ytterkuvertet
vederbörligen ifyllt, sedan han å
detsamma inför röstmottagaren tecknat
sitt namn. Sker röstningen före
valdagen, skall väljaren å ytterkuvertet
teckna uppgift rörande den om
-
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse)
Finnes ytterkuvertet vara i behörig
ordning ifyllt och föreligger ej
anledning antaga, att väljaren är annan
än den röstkortet avser, samt synes,
där röstningen sker före valdagen,
den å kuvertet tecknade uppgiften
sannolik, erhåller väljaren av
röstmottagaren ett valkuvert.
Väljaren skall
Är valkuvertet
(Föreslagen lydelse)
ständighet, som för honom enligt 70 §
2 eller 3 mom. kan medföra rätt till
sådan röstning.
Finnes ytterkuvertet vara i behörig
ordning ifyllt och föreligger ej anledning
antaga, att väljaren är annan
än den röstkortet eller sjöfartsboken
avser, samt synes, där röstningen
sker före valdagen, den å kuvertet
tecknade uppgiften om anledningen
härtill sannolik, erhåller väljaren av
röstmottagaren ett valkuvert.
--till röstmottagaren.
---- för avlämnandet.
I sammanhang härmed antecknas
väljarens namn samt den Konungens
befallningshavande, som skall verk
den
-
I sammanhang härmed antecknas
väljarens namn samt den Konungens
befallningshavande, som enligt vad
känt är skall verkställa röstsammanräkning
för den valkrets väljaren tillhör,
å en särskild förteckning, vilken
föres enligt av Konungen fastställt
formulär.
Därefter tillsluter röstmotlagaren ytterkuvertet.
ställa röstsammanräkning för
valkrets väljaren tillhör, å en särskild
förteckning, vilken föres enligt
Konungen fastställt formulär.
av
75 §.
Ytterkuvert, vari valkuvert eller
valsedelsförsändelse inlagts, översändes
av röstmottagare inom riket till
den Konungens befallningshavande,
som skall verkställa röstsammanräkningen,
samt av röstmottagare utom
riket till överståthållarämbetet. I det
senare fallet skola ytterkuvcrten vara
inlagda i omslag, och skall, där insändandet
sker med post, försändelsen
anordnas som värdepost. översändandet
skall ske från röstmottagare
inom riket omgående samt från
röstmottagare utom riket i så god
tid, att kuverten kunna beräknas vara
överståthållarämbetet till handa sist
å fjärde dagen efter valdagen.
Röstmottagare inom riket skall omgående
översända ytterkuvert, vari
valkuvert eller valsedelsförsändelse
inlagts, till den Konungens befallningshavande,
som skall verkställa
röstsammanräkningen.
Röstmottagare htom riket skall
översända nämnda ytterkuvert till
överståthållarämbetet; dock må röstmottagare
å fartyg i stället översända
kuverten till svensk beskickning eller
svenskt konsulat för vidarebefordran
till överståthållarämbetet. Ytterkuverten
skola vara inlagda i omslag,
och skall, där ytterkuverten sändas
med post, försändelsen anordnas som
värdepost. Översändandet skall ske i
så god tid, att kuverten kunna beräknas
vara överståthållarämbetet till
handa sist å fjärde dagen efter valdagen.
Ytterkuvert, som----verkställa röstsammanräkningen.
över ytterkuvert, som från röst- Ytterkuvert, som från röstmottagamottagare
inkommit till den Konung- re inkommit till den Konungens beens
befallningshavande, som har fallningshavande, som har att verkatt
verkställa röstsammanräkningen, ställa röstsammanräkningen, skola
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år i 962
(Gällande lydelse)
skall särskild förteckning föras. Kuverten
skola förvaras under lås.
(Föreslagen lydelse)
numreras i löpande följd. Efter varje
tillfälle, då ytterkuvert numrerats,
skall antalet antecknas i särskilt protokoll.
Kuverten skola förvaras under
lås.
77
1. Å utsatt —-------—
2. Hava ytterkuvert inkommit från
röstmottagare, räknas kuverten, och
antalet jämföres med den över sådana
kuvert förda förteckningen.
Inkomma ytterkuvert----
3. Därefter granskas ytterkuverten
och därå tecknade uppgifter. Förekommer
skälig anledning antaga, att
ytterkuvert blivit efter tillslutandet
öppnat, eller finnas flera ytterkuvert
härröra från samma väljare, lämnas
dessa ytterkuvert orubbade, och däri
inneslutna valsedlar inverka ej på valet.
Lag samma vare, där väljaren
icke är i röstlängden för det å ytterkuvertet
angivna valdistriktet upptagen
såsom röstberättigad eller där
denne har utövat sin rösträtt vid valförrättningen.
Övriga ytterkuvert —---—
4. Valprotokollen uppläsas och
granskas. Sigillen å omslagen jämföras
med de sigill, som äro avtryckta
å protokollen. Förekommer därvid ej
skälig anledning antaga, att omslag
blivit efter tillslutandet öppnat, brytes
förseglingen. I annat fall lämnas
omslaget orubbat, och däri inneslutna
valsedlar inverka ej på valet.
§•
— öppna dörrar.
2. Hava ytterkuvert inkommit från
röstmottagare, räknas kuverten, och
antalet jämföres med det över sådana
kuvert förda protokollet.
- ■—- — på valet.
3. Därefter granskas ytterkuverten
och därå tecknade uppgifter. Förekommer
skälig anledning antaga, att
ytterkuvert blivit efter tillslutandet
öppnat, eller finnas flera ytterkuvert
härröra från samma väljare, lämnas
dessa ytterkuvert orubbade, och däri
inneslutna valsedlar inverka ej på
valet. Lag samma vare, dels då väljaren
icke är upptagen såsom röstberättigad
i det valdistrikt, som angivits på
ytterkuvertet, eller, om väljaren jämlikt
71 § avlämnat valsedel utan att
innehava röstkort, i valdistrikt å den
mantalsskrivningsort, som angivits å
ytterkuvertet, dels ock då väljaren
utövat sin rösträtt vid valförrättningen.
---— såsom ogillt.
4. Valprotokollen uppläsas, därest
så påkallas, samt granskas. Sigillen
å omslagen jämföras med de sigill,
som äro avtryckta å protokollen, varefter
omslagen brytas.
78
Efter det de kuvert, som nedlagts i
en urna, uttagits ur denna, uttagas
valsedlarna ur dessa kuvert och ur de
från valförrättarna insända valkuverten.
De sålunda uttagna valsedlarna
jämte de från valförrättarna insända
valsedlarna granskas, varefter Konungens
befallningshavande prövar
valsedlarnas giltighet och meddelar
§•
Efter det de kuvert, som nedlagts i
en urna, uttagits ur denna, uttagas
valsedlarna ur dessa kuvert och ur
de från valförrättarna insända valkuverten.
De sålunda uttagna valsedlarna
jämte de från valförrättarna insända
valsedlarna granskas, varefter
Konungens befallningshavande prövar
valsedlarnas giltighet och medde
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse)
de beslut, vartill valsedlarna och protokollen,
med hänsyn jämväl till enligt
76 § sista stycket inhämtade upplysningar,
må giva anledning.
(Föreslagen lydelse)
lar de beslut, vartill valsedlarna och
protokollen, med hänsyn jämväl till
enligt 76 § sista stycket inhämtade
upplysningar, må giva anledning.
Hava avgivna valsedlar icke förvarats
på föreskrivet sätt, skola de förklaras
ogilla, såframt ej skälig anledning
förekommer till antagande, att
obehörig åtgärd icke vidtagits med
valsedlarna.
Är något —
År
å valsedel utsatt partibeteckning,
som uppförts å den i 56 § 4
mom. omförmälda lista, men har icke
å sedeln, om den upptager namnen i
en följd, det ena under det andra,
såsom första namn, samt, om sedeln
upptager särskilda efterträdarenamn,
såsom första namn å dess vänstra sida
upptagits namnet på någon kandidat,
som å nämnda lista uppförts under
den beteckningen, anses samtliga
namn å valsedeln såsom obefintliga.
80 §.
såsom obefintligt.
År
å valsedel utsatt partibeteckning,
som uppförts å den i 56 § 4
mom. omförmälda lista, men har icke
å sedeln, om den upptager namnen i
en följd, det ena under det andra, såsom
första namn, samt, om sedeln
upptager särskilda efterträdarenamn,
såsom första namn å dess vänstra
sida upptagits namnet på någon kandidat,
som å nämnda lista uppförts
under den beteckningen, anses samtliga
namn å valsedeln såsom obefintliga.
Vid bedömandet av vilket namn
som skall anses som det första skall
hänsyn icke tagas till namn, som
enligt första stycket är att betrakta
såsom obefintligt.
Återstår efter tillämpning av vad i
första stycket sägs å valsedel flera
namn för själva riksdagsmannavalet
än som enligt 59 § är medgivet, eller
äro namn, som särskilt upptagits för
val av efterträdare åt riksdagsman,
flera än två, anses det eller de sista
övertaliga namnen såsom obefintliga.
För val-----------såsom obefintligt.
Finnas å valsedel flera namn för
själva riksdagsmannavalet än som
enligt 59 g är medgivet, eller äro
namn, som särskilt upptagits för val
av efterträdare åt riksdagsman, flera
än två, anses det eller de sista övertaliga
namnen såsom obefintliga.
95 §.
Valnämnden eller -—■ —- — ordentligen verkställas.
Kostnaden för------------— lämpliga vallokaler.
Röstmottagare å fartyg är berättigad
att i den ordning Konungen bestämmer
utfå ersättning av statsverket
för nödiga utgifter för uppdragets
fullgörande.
96 §.
Kuvert, varom-------politiskt parti.
I 63 § omnämnda kuvert och ytter- I 63 § omnämnda kuvert och ytterkuvert
som avses i 73 § skola i god kuvert som avses i 73 § skola i god
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse)
tid före valet finnas tillgängliga på
Ilandet hos ordförande och ledamöter
i valnämnd och kommunalnämnd
samt i stad hos magistraten eller valnämnden
ävensom hos de tjänstemän
eller andra personer, åt vilka
magistraten eller valnämnden uppdrager
att i sådant hänseende tillbandagå
väljarna. Nyssnämnda ytterkuvert
skola inom samma tid härjämte
finnas tillgängliga å fast postanstalt
samt å svensk beskickning eller
svenskt konsulat, där röstmottagning
äger rum.
Det åligger-------—
Blanketter till-------
(Föreslagen lydelse)
tid före valet finnas tillgängliga på
landet hos ordförande och ledamöter
i valnämnd och i kommunalnämnd
samt i stad hos magistraten eller valnämnden
ävensom hos de tjänstemän
eller andra personer, åt vilka
magistraten eller valnämnden uppdrager
att i sådant hänseende tillhandagå
väljarna. Nyssnämnda ytterkuvert
skola inom samma tid härjämte
finnas tillgängliga å postanstalt samt
å svensk beskickning, svenskt konsulat
eller svenskt fartyg, där röstmottagning
äger rum.
— 73 §§ sägs.
--eller magistraten.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
Förslag
till
Lag
om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)
Härigenom förordnas, att 4 §, 11 §, 19 §, 20 §, 23 §, 28 §,31 §, 35—38 §§,
40 §, 41 §, 44 §, 59 § och 60 § ävensom rubriken till 6 kap. kommunala vallagen
den 6 juni 19301 2 3 4 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
4 §.
Röstberättigad äger — -—- — är mantalsskriven.
_ Om rätt att i vissa fall utöva röst- Om rätt att i vissa fall utöva rösträtt
inom riket å postanstalt samt ut- rätt inom riket å postanstalt samt utom
riket å svensk beskickning eller om riket å svensk beskickning,
svenskt konsulat stadgas i 6 kap. svenskt konsulat eller svenskt fartyg
stadgas i 6 kap.
11 §
1 mom. Allmänna kommunalval--
2 mom. Annat än allmänt kom
munalval
skall äga rum å sön- och
helgdag, som sist tjugonde dagen förut
bestämmes av länsstyrelsen. ________________
Beträffande församling---------är stadgat.
Sådant val--
Om valdag--
--sistnämnda månad.
2 mom. Annat än allmänt kommunalval
skall äga rum å sön- eller
helgdag, som sist trettiofemte dagen
förut bestämmes av länsstyrelsen.
------ager rum.
underrätta generalpoststyrelsen.
19 §.
1 mom. Då kommunalval---
Röstkorten skola senast å tjugofemte
dagen före valdagen eller, om
korten avse flera val som förrättas å
olika dagar, å samma tid före den
första valdagen med posten översändas
till de röstberättigade.
Upprättande och--------
2 mom. Har röstkort-----
Framställning om------
Röstkort må — --------
3 mom. Röstkort som-----
4 mom. Närmare föreskrifter--
kortet.
Röstkorten skola senast å trettiofemte
dagen före valdagen eller, om
korten avse flera val som förrättas
å olika dagar, å samma tid före den
första valdagen med posten översändas
till de röstberättigade.
---vid valet.
— erhålla röstkort.
- ---till honom.
--före valdagen.
----- - till efterrättelse.
--- av Konungen.
> Senaste lydelse av 4 §, 20 § 3 mom., 31 §, 41 §, 44 § 2, 4 och 5 mom. samt rubriken till
6 SI?ncoS 1,?42:177’ av 23 §’ se SFS 1952:265, av 11 § 2 mom. samt 20 § 1 och 2 mom.,
II ?,FS *95?: 756, av 40 §’ se SFS 1956:30°- av 28 §, se SFS 1957: 160, samt av 19 §, 39—
38 §§, 44 § 3 mom., 59 § och 60 §, se SFS 1961: 606.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
20
1 mom. När val av landstingsman,
kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige
skall äga rum, utfärdar
länsstyrelsen därom sist nittonde dagen
före valdagen kungörelse, som
anslås på kommunernas anslagstavlor
och införes i ortstidningar.
I kungörelsen skall upptagas:
a) antalet av dem, som skola väljas
inom varje valkrets;
b) dag och tider för valet;
c) valstället för varje valdistrikt;
samt
d) erinran om rätt för väljare att
i vissa fall utöva rösträtt inom riket
å postanstalt samt utom riket å
svensk beskickning eller svenskt konsulat.
2 mom. Om val av municipalfullmåktige
skall i den beträffande fullmäktigsammanträde
föreskrivna ordningen
kungörelse sist nittonde dagen
före valdagen utfärdas av valnämndens
ordförande. I kungörelsen
skola upptagas de uppgifter, som angivas
i 1 mom.
3 mom. Om val av kyrkofullmäktige
skall i den för kyrkostämma föreskrivna
ordningen kungörelse sist
nittonde dagen före valdagen utfärdas,
i stad av magistraten samt på
landet av valnämndens ordförande.
T kungörelsen skola upptagas de uppgifter,
som angivas i 1 mom.
i mom. I fråga--— och kyrko
§•
1 mom. När val av landstingsman,
kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige
skall äga rum, utfärdar länsstyrelsen
därom sist trettioförsta dagen
före valdagen kungörelse, som
anslås på kommunernas anslagstavlor
och införes i ortstidningar.
1 kungörelsen skall upptagas:
a) antalet av dem, som skola väljas
inom varje valkrets;
b) dag och tider för valet;
c) valstället för varje valdistrikt;
d) erinran om rätt för väljare att
i vissa fall utöva rösträtt inom riket
å postanstalt samt utom riket å
svensk beskickning eller svenskt konsulat;
samt
e) då fråga är om allmänt val, erinran
om rätt för väljare att i vissa
fall utöva rösträtt å svenskt fartyg
utom riket.
2 mom. Om val av municipalfullmäktige
skall i den beträffande fullmäktigsammanträde
föreskrivna ordningen
kungörelse sist trettioförsta
dagen före valdagen utfärdas av valnämndens
ordförande. I kungörelsen
skola upptagas de uppgifter, som angivas
i 1 mom. a)—d).
3 mom. Om val av kyrkofullmäktige
skall i den för kyrkostämma föreskrivna
ordningen kungörelse sist
trettioförsta dagen före valdagen utfärdas,
i stad av magistraten samt på
landet av valnämndens ordförande. I
kungörelsen skola upptagas de uppgifter,
som angivas i 1 mom. a)—<l).
Val är
Valsedel bör
Är något namn å valsedel överstruket,
eller framgår med avseende å
något där förekommande namn ej
fullt otvetydigt, vem därmed åsyftas,
eller upptager valsedeln namn å någon,
som ej är valbar, anses sådant
namn såsom obefintligt. Jiro å valse
-
sedeln avser,
vilka åsyftas.
Är något namn å valsedel överstruket,
eller framgår med avseende å något
där förekommande namn ej fullt
otvetydigt, vem därmed åsyftas, eller
upptager valsedeln namn å någon,
som ej är valbar, anses sådant namn
såsom obefintligt. Återstår efter till
-
23 §.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse)
del eller särskild del därav upptagna
flera namn, än enligt 24 § är medgivet,
anses det eller de sista, övertaliga
namnen såsom obefintliga.
28
Äkta make må ingiva valsedel genom
andra maken. Vill make begagna
den rätt nu är sagd, skall valsedelsförsändelse
anordnas tidigast aderton
dagar före valet.
31
Ej må någon i annan ordning än
nu är sagd utöva sin rösträtt; dock
skall om rätt att i vissa fall avlämna
valsedel inom riket å postanstalt samt
utom riket å svensk beskickning eller
svenskt konsulat gälla vad i 6 kap.
stadgas.
(Föreslagen lydelse)
lämpning av vad nu sagts å valsedel
eller särskild del därav flera namn,
än enligt 24 § är medgivet, anses det
eller de sista, övertaliga namnen såsom
obefintliga.
§•
Äkta make må ingiva valsedel genom
andra maken. Vill make begagna
den rätt nu är sagd, skall valsedelsförsändelse
anordnas tidigast trettio
dagar före valet.
§•
Ej må någon i annan ordning än
nu är sagd utöva sin rösträtt; dock
skall om rätt att i vissa fall avlämna
valsedel inom riket å postanstalt samt
utom riket å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller svenskt fartyg
gälla vad i 6 kap. stadgas.
6 KAP.
Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna
valsedel å postanstalt, beskickning valsedel å postanstalt, beskickning,
eller konsulat. konsulat eller fartyg.
35
i mom. Vid allmänt val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige och
stadsfullmäktige, så ock vid annat
kommunalval, beträffande vilket Konungen
förordnat att röstmottagning
å postanstalt skall äga rum å valdagen,
må röstberättigad som på grund
av vistelse å annan ort inom riket är
förhindrad att utöva sin rösträtt vid
valförrättning för det valdistrikt, där
han är uppförd i röstlängden, å valdagen
avlämna valsedel å postanstalt.
Vid val som nu sagts må den, som
vårdas å sjukvårdsanstalt inom riket,
vid vilken postanstalt finnes inrättad,
å valdagen där avlämna valsedel, ändock
att sjukvårdsanstalten är belägen
å den ort, där väljaren är uppförd
i röstlängden.
Vid annat kommunalval än som av -
§.
1 mom. Vid allmänt val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige och
stadsfullmäktige, så ock vid annat
kommunalval, beträffande vilket Konungen
förordnat att röstmottagning
å postanstalt skall äga rum å valdagen,
må röstberättigad som på grund
av vistelse å annan ort inom riket
är förhindrad att utöva sin rösträtt
vid valförrättning för det valdistrikt,
där han är uppförd i röstlängden, å
valdagen avlämna valsedel å postanstalt.
Vid val som nu sagts må den,
som vårdas eller tjänstgör å sjukvårdsanstalt
inom riket, vid vilken
postanstalt finnes inrättad, å valdagen
där avlämna valsedel, ändock att
sjukvårdsanstalten är belägen å den
ort, där väljaren är uppförd i röstlängden.
Vid annat kommunalval än som
Kurigl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
15
(Gällande lydelse)
ses i första stycket må röstberättigad
närmaste helgfria dag före valdagen
avlämna valsedel å postanstalt, om
det med skäl kan antagas att den röstberättigade
på grund av vistelse å annan
ort inom riket eller på grund av
vård å sjukvårdsanstalt inom riket
är förhindrad att utöva sin rösträtt å
valdagen.
2 mom. Kan med------
3 mom. Vistas röstberättigad utom
riket och kan med skäl antagas, att
han till följd härav eller till följd av
tjänsteutövning som i 2 mom. sägs
eller till följd av omständighet som
angives i 1 mom. andra stycket icke
kan utöva sin rösträtt å valdagen inom
riket, äger han avlämna valsedel
å svensk beskickning eller svenskt
konsulat, som Konungen bestämmer.
i mom. Valsedel som----i
(Föreslagen lydelse)
avses i första stycket må röstberättigad
närmaste helgfria dag före valdagen
avlämna valsedel å postanstalt,
om det med skäl kan antagas att den
röstberättigade på grund av vistelse
å annan ort inom riket eller på grund
av vård eller tjänstgöring å sjukvårdsanstalt
inom riket är förhindrad att
utöva sin rösträtt å valdagen.
— inom riket.
3 mom. Vistas röstberättigad utom
riket och kan med skäl antagas, att
han till följd härav eller till följd av
tjänsteutövning som i 2 mom. sägs
eller till följd av omständighet som
angives i 1 mom. andra stycket icke
kan utöva sin rösträtt å valdagen inom
riket, äger han avlämna valsedel
å svensk beskickning eller svenskt
konsulat, som Konungen bestämmer.
Tillhör i fall som nu sagts den röstberättigade
besättning eller annan
personal å fartyg, där röstmottagning
enligt vad nedan är stadgat skall anordnas,
eller är han passagerare å dylikt
fartyg, må han ock avlämna valsedel
å fartyget.
Förekommer, då allmänt val av
landstingsmän, kommunalfullmäktige
eller stadsfullmäktige skall förrättas,
anledning till antagande, att svenskt
fartyg kommer att befinna sig utom
riket under den tid, då röstmottagning
enligt 37 § sker inom riket, äger
Konungen på därom gjord framställning
föreskriva, att röstmottagning
utom riket skall, om hinder härför
icke uppkommer, äga rum å fartyget.
Konungen meddelar närmare bestämmelser
om behörighet att göra
sådan framställning och om den ordning,
vari framställningen skall ske.
röstlängden.
36 §.
Väljare som avlämnar valsedel en- Väljare, som avlämnar valsedel enligt
35 § skall innehava röstkort. År ligt 35 §, skall innehava röstkort.
väljaren ej för röstmottagaren känd, Vid röstmottagning å fartyg må dock
skall han styrka sin identitet. den, som innehar sjöfartsbok, av
lämna
valsedel, ehuru han icke kan
förete röstkort.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Väljare, som ej är för röstmottagaren
känd, skall styrka sin identitet.
37
Röstmottagare är inom riket den
postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen
meddelade föreskrifter
därtill utses, samt utom riket beskickningens
eller konsulatets chef
eller den han i sitt ställe sätter.
Röstmottagning skall äga rum från
och med adertonde dagen före valdagen
till och med valdagen eller, vid
annat kommunalval än som avses i
35 § 1 mom. första stycket, närmaste
helgfria dag före valdagen. Utom riket
skall röstmottagning ej i något
fall äga rum längre än till dess avgivna
valsedlar, enligt vad i 40 § sägs,
skola insändas till överståthållarämbetet.
Röstmottagning å
De väljare
Ej må
Å postanstalt
Där röstmottagning
§•
Röstmottagare är inom riket den
postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen
meddelade föreskrifter
därtill utses, samt utom riket beskickningens
eller konsulatets chef
eller fartygets befälhavare eller den
någon av dem i sitt ställe sätter.
Röstmottagning skall äga rum från
och med trettionde dagen före valdagen
till och med valdagen eller, vid
annat kommunalval än som avses i
35 § 1 mom. första stycket, närmaste
helgfria dag före valdagen. Utom riket
skall röstmottagning ej i något
fall äga rum längre än till dess avgivna
valsedlar, enligt vad i 40 §
sägs, skola insändas till överståthållarämbetet
eller översändas till beskickning
eller konsulat för vidarebefordran
till ämbetet.
en timme,
sina valsedlar,
väljande tillåtas.
denna lag.
till kännedom.
Där röstmottagning skall äga rum
å fartyg, skall fartygets befälhavare
bestämma dagar och tider samt ställe
d fartyget för röstmottagningen. Vad
befälhavaren härutinnan bestämt
skall genom anslag eller på annat
lämpligt sätt bringas till de ombordvarandes
kännedom.
Vid röstningen
Väljaren skall personligen inställa
38 §.
----— i 60 §.
Väljaren skall med ledning av röstkortet
ifylla ytterkuvertet. Väljare,
som enligt 36 § avlämnar valsedel
utan att innehava röstkort, skall på
lämplig plats å ytterkuvertet teckna
uppgift om fullständigt namn, yrke
eller titel, födelsetid, födelsenummer,
om detta är för honom känt, mantalsskrivningsort
samt bostads- och postadress.
Väljaren skall personligen inställa
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
sig lios röstmottagaren. Han skall därvid
förete sitt röstkort samt avlämna
ytterkuvertet vederbörligen ifyllt, sedan
han å detsamma inför röstmottagaren
tecknat sitt namn. Sker röstningen
före valdagen, skall väljaren
å ytterkuvertet teckna uppgift rörande
den omständighet, som för honom
enligt 35 § 1 mom. andra stycket, 2
eller 3 mom. kan medföra rätt till sådan
röstning.
Finnes ytterkuvertet vara i behörig
ordning ifyllt och föreligger ej anledning
antaga, att väljaren är annan
än den röstkortet avser, samt synes,
där röstningen sker före valdagen,
den å kuvertet tecknade uppgiften
sannolik, erhåller väljaren av röstmottagaren
ett valkuvert, försett med
valbeteckning för det val röstningen
avser.
sig hos röstmottagaren. Han skall därvid
förete sitt röstkort. I fall, där
röstkort enligt 36 § icke erfordras,
skall väljaren, om lian icke innehar
röstkort, i stället uppvisa sin sjöfartsbok.
Väljaren avlämnar ytterkuvertet
vederbörligen ifyllt, sedan han å
detsamma inför röstmottagaren tecknat
sitt namn. Sker röstningen före
valdagen, skall väljaren å ytterkuvertet
teckna uppgift rörande den
omständighet, som för honom enligt
35 § 1 mom. andra stycket, 2 eller 3
mom. kan medföra rätt till sådan
röstning.
Finnes ytterkuvertet vara i behörig
ordning ifyllt och föreligger ej anledning
antaga, att väljaren är annan än
den röstkortet eller sjöfartsboken avser,
samt synes, där röstningen sker
före valdagen, den å kuvertet tecknade
uppgiften om anledningen härtill
sannolik, erhåller väljaren av
röstmottagaren ett valkuvert, försett
med valbeteckning för det val röst
-
ningen avser.
Väljaren skall —-----------till röstmottagaren.
Är valkuvert-----------för avlämnandet.
I sammanhang härmed antecknas
väljarens namn samt den myndighet,
som enligt vad känt är skall verkställa
sammanräkning av de vid valet
avgivna rösterna, å en särskild förteckning,
vilken föres enligt av Konungen
fastställt formulär.
Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.
I sammanhang härmed antecknas
väljarens namn samt den myndighet,
som skall verkställa sammanräkning
av de vid valet avgivna rösterna, å en
särskild förteckning, vilken föres enligt
av Konungen fastställt formulär.
40
Ytterkuvert, vari valkuvert eller
valsedelsförsändelse inlagts, översändes
av röstmottagare inom riket till
den myndighet, som skall verkställa
röstsammanräkningen, samt av röstmottagare
utom riket till överståthållarämbetet.
I det senare fallet skola
ytterkuverten vara inlagda i omslag,
och skall, där insändandet sker med
post, försändelsen anordnas som värdepost.
översändandet skall ske från
röstmottagare inom riket omgående
samt frän röstmottagare utom riket
i så god tid, att kuverten kunna beräknas
vara överståthållarämbetet till
2 Dihang till riksdagens protokoll 1962. 1
§•
Röstmottagare inom riket skall omgående
översända ytterkuvert, vari
valkuvert eller valsedelsförsändelse
inlagts, till den myndighet, som skall
verkställa röstsammanräkningen.
Röstmottagare utom riket skall
översända nämnda ytterkuvert till
överståthållarämbetet; dock må röstmottagare
å fartyg i stället översända
kuverten till svensk beskickning eller
svenskt konsulat för vidarebefordran
till överståthållarämbetet. Ytterkuverten
skola vara inlagda i omslag och
skall, där ytterkuverten sändas med
post, försändelsen anordnas som vär
saml.
iVr 63
18
Kungi. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
handa sist å fjärde dagen efter valda- depost. Översändandet skall ske i så
gen. god tid, att kuverten kunna beräknas
vara överståthållarämbetet till handa
sist å fjärde dagen efter valdagen.
41 §.
Ytterkuvert, som----verkställa röstsammanräkningen.
Över ytterkuvert, som från röst- Ytterkuvert, som från röstmottagamottagare
inkommit till myndighet, re inkommit till myndighet, som har
som har att verkställa röstsamman- att verkställa röstsammanräkning,
räkning, skall särskild förteckning skola numreras i löpande följd. Efter
föras. Kuverten skola förvaras under varje tillfälle, då ytterkuvert numrelås.
rats, skall antalet antecknas i särskilt
protokoll. Kuverten skola förvaras
under lås.
1 mom. Å utsatt
44 §.
— — — öppna dörrar.
2 mom. Hava ytterkuvert inkommit
från röstmottagare, räknas kuverten,
och antalet jämföres med den
över sådana kuvert förda förteckningen.
Inkomma ytterkuvert--------på valet.
2 mom. Hava ytterkuvert inkommit
från röstmottagare, räknas kuverten,
och antalet jämföres med det
över sådana kuvert förda protokollet.
3 mom. Därefter granskas ytterkuverten
och därå tecknade uppgifter.
Förekommer skälig anledning antaga,
att ytterkuvertet blivit efter tillslutandet
öppnat, eller finnas flera
ytterkuvert härröra från samma väljare,
lämnas dessa ytterkuvert orubbade,
och däri inneslutna valsedlar
inverka ej på valet. Lag samma vare,
där väljaren icke är i röstlängden för
det åt ytterkuvertet angivna valdistriktet
upptagen såsom röstberättigad
vid valet eller där denne har
utövat sin rösträtt vid valförrättningen.
3 mom. Därefter granskas ytterkuverten
och därå tecknade uppgifter.
Förekommer skälig anledning antaga,
att ytterkuvertet blivit efter tillslutandet
öppnat, eller finnas flera ytterkuvert
härröra från samma väljare,
lämnas dessa ytterkuvert orubbade,
och däri inneslutna valsedlar
inverka ej på valet. Lag samma vare,
dels då väljaren icke är upptagen såsom
röstberättigad vid valet i det valdistrikt,
som angivits på ytterkuvertet,
eller, om väljaren jämlikt 36 §
avlämnat valsedel utan att innehava
röstkort, i valdistrikt å den mantalsskrivningsort,
som angivits å ytterkuvertet,
dels ock då väljaren utövat
sin rösträtt vid valförrättningen.
Övriga ytterkuvert — —--såsom ogillt.
4 mom. Valprotokollen uppläsas
och granskas, Sigillen å omslagen
jämföras med de sigill, som äro avtryckta
å protokollen. Förekommer
därvid ej skälig anledning antaga, att
omslag blivit efter tillslutandet öppnat,
brytes förseglingen. I annat fall
lämnas omslaget orubbat, och däri
inneslutna valsedlar inverka ej på valet.
5 mom. De kuvert, som nedlagts i
4 mom. Valprotokollen uppläsas,
därest så påkallas, samt granskas. Sigillen
å omslagen jämföras med de
sigill, som äro avtryckta å protokollen,
varefter omslagen brytas.
5 mom. De kuvert, som nedlagts i
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse)
en urna, uttagas ur denna. Valsedlarna
uttagas ur dessa kuvert och ur
de från valförrättarna insända valkuverten.
De sålunda uttagna valsedlarna
jämte, där förfarande som avses
i 34 § 1 mom. ägt rum, de från
valförrättarna insända valsedlarna
granskas, varefter myndigheten prövar
valsedlarnas giltighet och meddelar
de beslut, vartill valsedlarna och
protokollen, med hänsyn jämväl till
enligt 43 § sista stycket inhämtade
upplysningar, må giva anledning.
(Föreslagen lydelse)
en urna, uttagas ur denna. Valsedlarna
uttagas ur dessa kuvert och ur de
från valförrättarna insända valkuverten.
De sålunda uttagna valsedlarna
jämte, där förfarande som avses i
34 § 1 mom. ägt rum, de från valförrättarna
insända valsedlarna granskas,
varefter myndigheten prövar valsedlarnas
giltighet och meddelar de
beslut, vartill valsedlarna och protokollen,
med hänsyn jämväl till enligt
43 § sista stycket inhämtade upplysningar,
må giva anledning. Hava: avgivna
valsedlar icke förvarats på föreskrivet
sätt, skola de förklaras ogilla,
såframt ej skälig anledning förekommer
till antagande, att obehörig
åtgärd icke vidtagits med valsedlarna.
Valnämnden eller---
Kostnaden för-----
59 §.
ordentligen verkställas.
------i 26 §. .....
Röstmottagare å fartyg är berättigad
att i den ordning Konungen bestämmer
utfå ersättning av statsverket
för nödiga utgifter för uppdragets
fullgörande.
60
Kuvert, varom-------
I 26 och 29 §§ -------
Kuvert, som-------—''—
I 29 § omnämnda kuvert av de slag,
som erfordras för inom valdistriktet
förekommande val, samt ytterkuvert,
som avses i 38 §, skola i god tid före
varje val finnas tillgängliga pa landet
hos ordförande och ledamöter i valnämnd
och i kommunalnämnd samt
i stad hos magistraten ävensom hos
de tjänstemän eller andra personer,
åt vilka magistraten uppdrager att i
sådant hänseende tillhandagå väljarna.
Sistnämnda ytterkuvert skola inom
samma tid finnas tillgängliga
även å postanstalt samt å svensk beskickning
eller svenskt konsulat, där
röstmottagning äger rum.
Det åligger--------
statsverkets försorg,
mot ersättning.
politiskt parti.
I 29 § omnämnda kuvert av de slag,
som erfordras för inom valdistriktet
förekommande val, samt ytterkuvert,
som avses i 38 §, skola i god tid före
varje val finnas tillgängliga på landet
hos ordförande och ledamöter i
valnämnd och i kommunalnämnd
samt i stad hos magistraten ävensom
hos de tjänstemän eller andra personer,
åt vilka magistraten uppdrager
att i sådant hänseende tillhandagå
väljarna. Sistnämnda ytterkuvert
skola inom samma tid finnas tillgängliga
även å postanstalt samt å
svensk beskickning, svenskt konsulat
eller svenskt fartyg, där röstmottagning
äger rum.
27 och 38 §§ sägs.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningsamling.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 26 januari 1962.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om vissa ändringar
i vallagstiftningen.
Föredraganden anför följande.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 tillkallade dåvarande
chefen för justitiedepartementet samma dag kanslidirektören S.
Waller att verkställa en översyn av bestämmelserna rörande allmänna val.
Sedermera tillkallades såsom ytterligare ledamöter av utredningen ledamoten
av riksdagens andra kammare redaktören J. Braconier, organisationschefen
C. H. Brolin, ombudsmannen S. H. E. Lundgren och förbundssekreteraren
C. E. R. Moberg. Utredningen, som antagit benämningen 1955 års
valutredning, har främst till uppgift att undersöka möjligheterna att främja
valdeltagandet samt att göra en teknisk översyn av vallagstiftningen. Utredningen
har framlagt ett flertal förslag till reformer på valrättens område.
Dessa förslag har till stor del kunnat läggas till grund för lagstiftning.
Såsom särskilt betydelsefull framstår härvid den s. k. röstkortsreformen,
som numera är genomförd både för andrakammarvalens och kommunalvalens
vidkommande och som innefattade en åtgärd av mera allmän räckvidd
till underlättande av valdeltagandet.
Det senaste resultatet av valutredningens arbete utgöres av ett den 25
april 1961 dagtecknat betänkande (SOU 1961: 20) om vissa frågor rörande
allmänna val. I detta betänkande har utredningen främst inriktat sitt arbete
På en undersökning av möjligheterna att underlätta valdeltagandet för
en del mera speciella välj arkategorier, för vilka svårigheter att utöva rösträtten
ofta möter med nuvarande lagstiftning. I betänkandet framlägges också
vissa förslag till reformer i syfte att avhjälpa eller minska dylika svårigheter.
Med tanke närmast på väljare, som vid val tillfället befinner sig
utom riket, föreslås sålunda en utsträckning av tiden för röstning före
valdagen. Till främjande av sjömännens valdeltagande förordas, att röstmottagning
skall under vissa förutsättningar få äga rum å fartyg. I betänkandet
dryftas även den svårlösta frågan om åtgärder till underlättande
av sjukas, invaliders och åldringars valdeltagande. I denna del har
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
utredningen utan att taga definitiv ståndpunkt framlagt vissa alternativa
principförslag till frågans lösning. Utredningen har jämväl prövat möjligheterna
att underlätta valdeltagandet för vissa andra väljargrupper, nämligen
avlägset boende väljare, i fångvårdsanstalt intagna personer samt
vissa väljare, som på grund av sitt yrke emellanåt kunnat ha svårigheter
att utöva sin rösträtt. Även frågor av valteknisk natur har upptagits till
behandling i betänkandet. Sålunda har utredningen däri redovisat en översyn
av gällande föreskrifter om sigillering och om valsedels ogiltighet. Jämväl
på detta område föreslår utredningen vissa reformer. Utredningen har
också i betänkandet prövat möjligheterna att anordna ett snabbare sammanräkningsförfarande.
Slutligen förordar utredningen med avseende å
valnämndsorganisationen på landet vissa reformer, som med hänsyn till de
nu fungerande valnämndsledamöternas mandatperiod dock icke föreslås
skola träda i kraft förrän den 1 januari 1964.
I betänkandet framlagda förslag till ändringar i lagen om val till riksdagen
och kommunala vallagen samt förslag till kungörelse om framställning
för röstmottagnings anordnande ombord å svenskt fartyg utom riket torde
få fogas såsom bilaga till detta protokoll.
Över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av fångvårdsstyrelsen
såvitt angår frågan om de i fångvårdsanstalt intagnas möjligheter
att utöva sin rösträtt, generalpoststyrelsen, statistiska centralbyrån, sjöfartsstyrelsen
såvitt angår frågan om utsträckning av tiden för röstning
före valet och om sjömännens valdeltagande, överståthållarämbetet, samtliga
länsstyrelser, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund,
Svenska landstingsförbundet, Sveriges redareförening, Sveriges fartygsbefälsförening,
Svenska maskinbefälsförbundet, Svenska sjöfolksförbundet,
Svenska stewardsföreningen, sistnämnda fem sammanslutningar
såvitt angår frågan om utsträckning av tiden för röstning före valet och
om sjömännens valdeltagande, samt Sveriges folkpensionärers riksförbund
såvitt angår frågan om sjukas, invaliders och åldringars valdeltagande.
Därjämte har överståthållarämbetet och länsstyrelserna överlämnat yttranden
från ett nittiotal kommunala organ.
De Vanföras riksförbund har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet
såvitt angår frågan om sjukas, invaliders och åldringars valdeltagande
men ej inkommit med yttrande.
Det torde få ankomma på valutredningen alt med beaktande av vad som
framkommit under remissbehandlingen taga slutlig ställning till frågan
om åtgärder till underlättande av sjukas, invaliders och åldringars valdeltagande.
Prövningen av frågan om ändrad valnämndsorganisation synes
kunna anstå till en senare tidpunkt. Däremot är tiden inne att taga ståndpunkt
till övriga i utredningens betänkande framlagda förslag, och jag anhåller
alt nu få upptaga dem till närmare behandling.
22
Kungl. Mcij:ts proposition nr 53 år 1962
I. Frågan om utsträckt tid för röstning före valdagen in. m.
Gällande bestämmelser
Enligt 70 § lagen om val till riksdagen (ValL) och 35 § kommunala vallagen
(KVL) äger röstberättigad i vissa fall avlämna valsedel före valdagen.
Kan med skäl antagas, att röstberättigad kominer att å valdagen vistas
utom riket, har han sålunda rätt att före valdagen rösta å postanstalt inom
riket. Samma rätt tillkommer röstberättigad, som utövar militärtjänst
eller tillhör besättning eller annan personal å fartyg eller personalen vid
statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller
lotsverket, om det med skäl kan antagas, att han till följd av tjänstens utövning
icke kan utöva sin rösträtt å valdagen. Vistas röstberättigad utom
riket, äger han under vissa förutsättningar avlämna valsedel å svensk beskickning
eller svenskt konsulat, som Kungl. Maj :t bestämmer.
Röstmottagning före valet skall å postanstalt, beskickning och konsulat,
som nu sagts, äga rum från och med den adertonde dagen före valdagen
(72 § andra stycket ValL och 37 § andra stycket KVL). Å beskickning eller
konsulat får sådan röstmottagning icke fortgå längre än till dess avgivna
valsedlar skall insändas till överståthållarämbetet, vilket måste ske i så
god tid, att de kan beräknas vara ämbetet tillhanda sist å fjärde dagen efter
valdagen.
Liksom röstmottagning före valet icke äger rum förrän från och med
adertonde dagen före valdagen, må ej heller valsedelsförsändelse, varigenom
äkta make avser att avge valsedel genom andre maken, anordnas förrän
tidigast aderton dagar före valet (62 § ValL och 28 § KVL).
Den tidpunkt, då röstmottagning före valet påbörjas eller anordnande av
äktamakeförsändelse tidigast får ske, är bestämd med hänsyn tagen till
andra tidsgränser, som vallagarna uppställer för olika valförberedande åtgärder.
I det anmälningsförfarande, som föreskrivits för vinnande av skydd
för partibeteckning, stipuleras flera sådana tidsgränser. Enligt 54 § 7 mom.
ValL gäller sålunda, att ansökan om registrering av partibeteckning skall
vid ordinarie andrakammarval vara gjord hos inrikesdepartementet senast
den 1 augusti närmast före valen och, då Kungl. Maj :t förordnar om
nya andrakammarval, senast femte dagen efter förordnandet, för att partibeteckningen
skall medtagas i de till länsstyrelserna utsända registerutdragen.
Parti, vars partibeteckning är upptagen å sådant registerutdrag och
som därför äger hos länsstyrelsen göra kandidatanmälan enligt 56 § ValL,
skall göra dylik anmälan sist å tjugofemte dagen före valdagen, men ändring
av anmälan kan ske senast femte dagen efter anmälningstidens utgång
(56 § 2 mom. ValL). Sedan fristen för ändring av skedd anmälan utgått,
skall länsstyrelsen ofördröjligen företaga slutlig prövning av de inkomna
kandidatanmälningarna och därefter omedelbart utfärda kungörelse om
valet, i vilken även en lista över godkända kandidatanmälningar skall in
-
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
flyta (50 § 4 och 5 inom. ValL). Av det sagda följer alltså, att kungörelse
om valet icke kan utfärdas förrän å nittonde dagen fore valdagen.
Begynnelsedagen för röstmottagning före valet äger jämväl samband med
andra tidsgränser för valförberedande åtgärder. Då val till andra kammaren
skall förrättas allenast i del av riket, gäller sålunda, att kungörelse om
tidpunkten för valet skall ske sist trettionde dagen före valet (55 § 2 mom.
ValL). Enligt 11 § 2 mom. första stycket KVL åligger det länsstyrelse att bestämma
dag för extra kommunalval senast tjugonde dagen före valdagen.
Kungörelse om ordinarie eller extra kommunalval skall utfärdas senast nittonde
dagen före valdagen (20 § 1-3 mom. KVL). För såväl andrakammarval
som kommunalval gäller att, i den mån röstkort allmant skall utsandas
till de röstberättigade före valet, sådant utsändande skall ske senast å tjugofemte
dagen före valdagen eller, då röstkorten avser flera kommunalval som
förrättas på olika dagar, å samma tid före den första valdagen (55 a § andra
stycket ValL och 19 § 1 mom. andra stycket KVL).
Valutredningen
Utredningen påpekar inledningsvis, att röstmottagmng före valet enligt
en av 1934 års riksdag villkorligt antagen lag skulle äga rum från och med
trettionde dagen före valdagen. I samband med införande av skydd för
välj arbeteckning föreslogs emellertid i proposition (nr 139) till 1935 ars
riksdag, att tiden för röstmottagning före valet skulle begränsas till vad nu
gäller eller aderton dagar före valdagen. Härvid uttalade föredragande departementschefen,
att denna inskränkning av tiden för röstmottagmng
före valdagen icke syntes i någon mera betydande mån minska institutets
användbarhet. Enligt valutredningens mening synes detta uttalande också
ha besannats, såvitt gäller väljare, som under hela den tid röstningen pågår
vistas inom riket. För väljare, som vistas utom riket, torde det däremot
många gånger vara svårt att under den jämförelsevis korta tid som står
till buds för röstningen — vilken på vissa orter måste avbrytas åtskilliga
dagar före valdagen — komma i förbindelse med någon beskickning eller
något konsulat, där röstning är anordnad. Även för personer, som vistas
här i riket men som avser att före valdagen avresa till utlandet, anser utredningen
det vara fördelaktigt, om de i större utsträckning än vad nu är
fallet får tillfälle att rösta på postanstalt före avresan. Utredningen anser
därför skäl föreligga att utsträcka tiden för röstning före valet. Utredningen
tillägger, att ett genomförande av dess förslag till fartygsröstning med
nödvändighet förutsätter en sådan utsträckning. På grund härav föreslår
utredningen sådan ändring av 62 § och 72 § andra stycket ValL samt 28 §
och 37 § andra stycket KVL, att röstning före valdagen, liksom ock anordnande
av valsedelsförsändelse av äkta make, far ske från och med den trettionde
dagen före valdagen.
Utredningen påpekar att, om tiden för röstning före valdagen skall kunna
förlängas, det erfordras eu tidigare anmälan av partikandidater vid
24
år 1962
Kungl. Maj. ts proposition nr
andrakammarval. När det gäller att bedöma de praktiska möjligheterna
härför, bör enligt utredningen uppmärksammas, att dessa anmälningar
icke binder partierna i fråga om valsedlarna i vidare mån än att namnet
på någon av de anmälda kandidaterna skall stå som första namn å sedeln.
Det finns möjlighet både att utesluta anmälda kandidater och att upptaga
icke tidigare anmälda namn. Valsedlarna behöver således icke med nödvändighet
vara färdigställda samtidigt som anmälan av kandidater sker, även
om det måste anses önskvärt att de föreligger färdiga, då röstningen får
taga sin början. Utredningen framhåller, att den tid av fem dagar, som står
till förfogande för ändringar av gjorda anmälningar, endast i mycket liten
utsträckning utnyttjas för detta ändamål. Anmälningarna är därför som
regel slutgiltiga redan den tjugofemte dagen före valdagen. För länsstyrelsernas
del är dock denna tidsfrist av viss betydelse, då den kan användas
för en preliminär granskning av anmälningarna och för upprättande av förSlag.
tilJ den föreskrivna listan på godkända kandidater. Utredningen har
därför icke ansett sig böra föreslå någon förkortning av fristen för ändring
av skedd anmälan.
Om den tid, som står till buds för ändringar av gjorda kandidatanmälningar,
vid andrakammarval alltjämt skall vara bestämd till fem dagar,
skulle det för en återgång till ett system med röstning från och med trettionde
dagen före valdagen enligt utredningen erfordras, att anmälan av kandidater
göres sist å trettiosjunde dagen före valdagen. Anmälningarna
måste i sådant fall vara definitiva senast å trettioandra dagen före valdagen,
medan de nu i allmänhet föreligger i slutgiltigt skick sist å tjugofemte
dagen före valdagen, ehuru de icke behöver vara det förrän på tjugonde
dagen före valdagen. Såvitt utredningen kunnat finna, torde från partiernas
sida icke möta några hinder mot en sådan ordning. Utredningen förordar
därför att kandidatanmälan, som avses i 56 § 2 mom. ValL, skall göras
senast trettiosjunde dagen före valdagen med bibehållen möjlighet att
ändra skedd anmälan senast femte dagen efter anmälningsfristens utgång.
Utredningen förordar tillika en jämkning av åtskilliga andra tidsgränser,
som galler för olika valförberedande åtgärder. Sålunda föreslås, att
den i 54 § 7 mom. ValL angivna tidsgränsen för ansökan om registrering
av partibeteckning förskjutes från den 1 augusti till den 20 juli närmast
fore valen. Vidare föreslås den i 55 § 2 mom. ValL stadgade tidpunkten, då
kungörande av val som avser del av riket senast skall ske, bestämd till fyrtionde
i stället for trettionde dagen före valdagen. Den tid, då dagen för
extra kommunalval enligt It § 2 mom. första stycket KVL senast skall bestämmas,
föreslås också ändrad från tjugonde till trettiofemte dagen före valdagen.
Jämväl den tidpunkt, då kungörande av kommunalval enligt 20 § 1—3
mom. KVL sist skall ske, föreslås flyttad från nittonde till trettioförsta dagen
fore valdagen. Slutligen förordar utredningen den ändringen av 55 a §
andra stycket ValL, att då allmänt utsändande av röstkort skall ske, åtgärden
skall vidtagas senast trettiofemte i stället för tjugofemte dagen före
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
25
Remissyttrandena
Den föreslagna utsträckningen av tiden för röstning
före valdagen och för anordnande av äktamakeförsänd
e 1 s e tillstyrkes eller lämnas utan erinran av så gott som samtliga remissorgan.
Länsstyrelsen i Örebro län framhåller att, även om den nuvarande tidsfristen
icke kan anses ha vållat några olägenheter för inom landet röstande,
förslaget synes ha påtagliga fördelar för utlandssvenskarna och för dem,
som väl vistas här i riket men som avser att avresa till utlandet före valdagen.
För den sistnämnda kategorien väljare skulle det enligt styrelsen vara
fördelaktigt, om de i större utsträckning än vad nu kan bli fallet får tillfälle
att rösta å postanstalt före avresan. Då utlandsresenärernas antal tenderar
att stiga för varje år och då från de politiska partiernas sida några
invändningar mot den föreslagna ordningen icke torde möta, vill styrelsen
tillstyrka ändringarna. Samma synpunkter framföres av drätselkammaren
i Örebro, som tillika understryker vikten av att möjligheterna till valdeltagande
icke begränsas av en onödigt snäv tidsmarginal. Även länsstyrelsen
i Kopparbergs län finner skäl föreligga att utsträcka tiden för röstning före
valdagen, och styrelsen konstaterar därvid att genom det numera förekommande
stora antalet utlandsresor har — särskilt med hänsyn till att de
flesta människor nu har längre semester än tidigare — ett behov otvivelaktigt
uppstått för många att rösta tidigare än för närvarande tillätes.
Svenska stadsförbundet finner förslaget stå i god överensstämmelse med tidigare
beslutade reformer i syfte att underlätta valdeltagandet.
Länsstyrelsen i Stockholms län anser de föreslagna ändringarna kunna
genomföras utan några påtagliga praktiska olägenheter men framhåller
vikten av att röstkorten kan färdigställas i tid. Samma uttalande göres av
magistraten i Södertälje. Generalpoststyrelsen framhåller att ändringen av
tiden för röstmottagning visserligen torde medföra ett visst merarbete för
postverket men att detta knappast kan bli av sådan omfattning, att det ger
anledning till några invändningar mot förslaget.
Kommunalfullmäktige i Skellefteå landskommun finner det obehövligt
att utsträcka tiden för anordnande av valsedelsförsändelse av äkta make.
Mot utredningens förslag om ändring av tidsgränsen för röstkortens
utsändande har endast vissa enstaka remissinstanser uttalat
betänkligheter. Magistraten i Umeå ifrågasätter sålunda, om det är erforderligt
och önskvärt med en ändring av tiden för röstkortens utsändande
och anför.
Enligt magistratens erfarenhet från de val, där röstkort kommit till användning,
har det i icke så få fall hänt att röstkorten tappats bort eller förlagts
under den tid av minst 25 dagar, som de röstberättigade omhänderhaft
korten. Särskilt markant har detta varit vid kyrkofullmäktigevalen, som ju
äga rum månaden efter valen till stadsfullmäktige och landsting. Röstning
utan röstkort har då varit regel. EU allmänt utsändande av röstkorten så
långt före valdagen som förslaget innebär, skulle även medföra att röst
-
26
Kungi. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
korten komina att nå åtskilliga mottagare under tillfälliga semester- och
sommaradresser, vilket kan befaras medföra risk för att korten bli kvarliggande
där.
Redan den nu stadgade tiden, då röstkort senast skola utsändas, synes
magistraten vara väl lång och skulle tiden förlängas, kan man befara att flera
röstande än nu komma att vid valförrättningen sakna röstkort. Ett allmänt
begagnande vid valen av röstkorten är så värdefullt, i det att det underlättar
valförrättarnas arbete samt nedbringar väntetiderna i valköerna, att allt
som kan göras för att röstkorten också kommer att begagnas, bör göras.
Enligt magistratens mening bör röstkorten visserligen vara färdigställda
senast på trettiofemte dagen före valdagen men allmänt utsändande skall
ske först senast 14 dagar före nämnda dag. Sådana röstberättigade, som ha
behov av röstkort före den allmänna distributionen, skola dock efter rekvisition
hos valnämnd och magistrat kunna få röstkort sig tillskickade tidigare.
Även magistraten i Hälsingborg finner förslagets genomförande få till följd
att åtskillig valmateriel måste färdigställas tidigare än förut och ifrågasätter
om icke, med hänsyn till semester- och arbetstidsförhållanden under
sommaren, svårigheter kan uppstå att i tid få fram denna materiel, i synnerhet
såvitt angår röstkorten. Enligt magistratens uppfattning måste dessa
praktiska spörsmål noga undersökas innan slutlig ställning tages till utredningens
förslag i denna del. Skulle därvid besannas, att svårigheter av antydd
art kan yppa sig, finner magistraten det kunna övervägas, om anledning
föreligger alt för det dock relativt ringa antal väljare som beröres avförslaget
införa de utökade möjligheter att rösta före valdagen, som utredningens
förslag innebär. I motsatt fall tillstyrker magistraten förslaget.
Betänkligheter mot förslaget om ändring av tiden för utsändande av röstkorten
framföres även av kommunalborgmästarna i Lidköping och Skövde,
kommunalnämnden i Åtvidaberg och valnämnden i Lagunda mellersta valdistrikt.
Magistraten i Malmö däremot finner sig kunna utan erinran tillstyrka de
av förslaget föranledda ändringarna av vissa tidsfrister i vallagarna. Magistraten
förklarar, att den särskilt beaktat att den tid, som kommer att stå
magistrat och valnämnd till buds för utsändande av röstkort, är minskad med
tio dagar. Enligt magistratens mening torde emellertid även i större städer
den kvarstående tiden, aderton dagar, vara tillräcklig för översändandet avröstkorten
till de röstberättigade.
Med hänsyn till förslaget att röstkorten skall översändas till de röstberättigade
senast å trettiofemte dagen före valdagen ifrågasätter kommunalborgmästaren
i Ljungby, om det icke vore lämpligt att tidigarelägga tidpunkten
för röstlängdens upprättande och offentliggörande samt övriga åtgöranden
i samband därmed.
Den rätt, som enligt utredningens förslag alltjämt skall tillkomma registrerade
partier att ändra gjorda anmälningar om partikandidater,
anser länsstyrelsen i Gävleborgs län böra borttagas. Liksom
utredningen konstaterar styrelsen att den femdagarsperiod, som står
till partiernas förfogande för sådana ändringar, har utnyttjats i mycket li
-
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
ten utsträckning, och det synes därför styrelsen lämpligt att den tid, som ligger
mellan slutdagen för kandidatanmälningarna och dagen för utfärdandet
av valkungörelsen, uteslutande får tjäna sitt praktiska huvudsyfte att lämna
länsstyrelserna rådrum för färdigställande och expediering av kungörelsen.
Enligt styrelsen skulle detta medföra, att kungörelsen kunde föreligga
tidigare än vad nu är fallet. Den nuvarande femdagarstiden finner styrelsen
i praktiken icke innebära annat än att alla åtgärder för färdigställandet av
kungörelsen får vila lika många dagar.
Vad utredningen föreslagit rörande övriga hithörande tidsgränser
har lämnats utan erinran av det stora flertalet remissorgan.
Kommunalfullmäktige i Skellefteå landskommun finner det dock obehövligt
att ändra tidsgränserna för bl. a. kungörande av val.
Enligt länsstyrelsen i Västernorrlands län förutsätter förslagets genomförande,
att länsstyrelserna betydligt tidigare än vad nu är fallet erhåller
erforderliga uppgifter om vallokaler och valtider. Även
om det enligt styrelsen i allmänhet icke torde föreligga någon större svårighet
för länsstyrelserna att erhålla sådana uppgifter i rätt tid, ifrågasätter
styrelsen om det icke borde i 58 § lagen om val till riksdagen föreskrivas en
■viss tidpunkt, före vilken valorganen — därest de önskar att andra tider
för valets förrättande skall tillämpas än vad i paragrafens första stycke
stadgas — måste inkomma med framställningar härom till länsstyrelse. Tidpunkten
finner styrelsen, med hänsyn till att röstkorten färdigställas redan
på våren, böra sättas till exempelvis den 1 april. En sådan föreskrift skulle
enligt styrelsen icke oväsentligt underlätta länsstyrelsernas arbete med valförberedelserna.
I fråga om kungörandet av val av landstingsmän, stadsfullmäktige
och kommunalfullmäktige torde enligt styrelsen ett genomförande
av förslaget föranleda ändring jämväl i 22 § 1 mom. andra stycket
kommunala vallagen. Sålunda bör enligt styrelsens mening underrättelse
om beslut beträffande vallokal och valtid meddelas länsstyrelse tidigare än
vad som stadgas i nämnda lagrum, förslagsvis senast den 15 juli.
Departementschefen
Vissa välj arkategorier äger rätt att rösta före valdagen. Röstberättigad,
som med skäl kan antagas komma att vistas utom riket på valdagen, äger
sålunda avgiva sin valsedel här i riket redan före valdagen. Detsamma gäller
röstberättigad, som utövar militärtjänst eller tillhör besättning eller annan
personal på fartyg eller personalen vid statens järnvägar eller vid enskilt
järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller lotsverket, såframt det finnes skäl
antaga, att han till följd av tjänsten icke kan utöva sin rösträtt på valdagen.
Slutligen har röstberättigad, som vistas utomlands, rätt att före valdagen
lämna sin valsedel på vissa svenska beskickningar eller konsulat, såvida
skäl finnes till antagande, alt han på grund av utlandsvistelse eller
tjänsteutövning av nyss angivet slag är ur stånd att på valdagen utöva sin
rösträtt här i riket.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
För närvarande kan röstning före valet icke påbörjas förrän adertonde
dagen före valdagen. Ej heller kan äktamakeförsändelse anordnas tidigare
än nu sagts. Valutredningen har föreslagit, att tiden för röstning före valet
och för anordnande av valsedelsförsändelse utsträckes till trettio dagar före
valdagen. Detta förslag har vunnit allmän anslutning från remissorganens
sida. Även jag är av den meningen, att förslaget är förenat med påtagliga
fördelar. Visserligen får antagas, att den nuvarande fristen för röstning före
valdagen och för anordnande av valsedelsförsändelse i regel är tillräcklig
för sådana hithörande väljare, som vistas inom landet under hela den tid
röstmottagning äger rum. För andra röstberättigade, som äger avlämna valsedel
före valet, kan däremot en förlängning av fristen vara av stort värde.
Detta gäller framför allt vissa inom fiskeri- och sjöfartsnäringen verksamma
väljare samt sådana röstberättigade, som vistas i främmande land men
icke uppehåller sig på ort, där svensk beskickning eller svenskt konsulat finnes.
Med tanke på den stora utsträckning, vari svenska medborgare numera
besöker främmande länder, framstår en reform i den föreslagna riktningen
som ett tämligen naturligt led i strävandena att anpassa vallagstiftningen
efter ändrade förhållanden. En förlängning av fristen för röstmottagning
och anordnande av valsedelsförsändelse kan vidare vara av betydelse för
andra reformer, som är aktuella på valrättens område. En i allo godtagbar
lösning av frågan om underlättande av sjöfolkets valdeltagande förefaller
t. ex. svår att uppnå utan alt en förlängning av denna frist sker. Jag är därför
beredd att förorda, att valutredningens förslag i denna del genomföres.
Ett genomförande av detta förslag föranleder i sin tur justeringar av åtskilliga
andra i vallagarna fastställda tidsgränser. Utredningens förslag att
förlägga den i 54 § 7 mom. ValL stipulerade tidsgränsen rörande ansökan
om registrering av partibeteckning till den 20 juli i stället för den 1 augusti
näimast före valen har icke mött någon gensaga under remissbehandlingen
och torde utan olägenhet kunna genomföras. Detsamma gäller förslaget att
flytta tidsgränsen för kandidatanmälningar från tjugofemte till trettiosjunde
dagen före valdagen. I likhet med utredningen anser jag, att den nuvarande
möjligheten att ändra gjord kandidatanmälan inom fem dagar från
anmälningsfristens utgång bör bibehållas. Även den föreslagna förskjutningen
av tidsgränsen för kungörande av sådant andrakammarval, som endast
avser del av riket, från trettionde till fyrtionde dagen före valdagen har
lämnats utan erinran under remissbehandlingen och jag anser mig också i
denna del kunna biträda utredningens förslag. Såsom utredningen förordat,
bör vidare den tid, då dagen för extra kommunalval enligt 11 § 2 inom.
första stycket KVL senast skall bestämmas, sättas till trettiofemte dagen
före valdagen. Påpekas bör, alt detta är en minimitid. Huruvida i det enskilda
fallet dagen för ett extraval bör bestämmas tidigare än nu sagts, beror
på vilka valförberedande åtgärder som fordras. Då allmänt utsändande
av i östkol t undantagsvis skall ske före ett extraval, bör sålunda dagen för
valet bestämmas tidigare än å trettiofemte dagen dessförinnan. Den tidpunkt,
då kungörande av kommunalval enligt 20 § 1—3 mom. KVL sist skall
ske, bör i enlighet med vad utredningen förordat och remissinstanserna läm
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962 29
nät utan anmärkning flyttas från nittonde till trettioförsta dagen före valdagen.
Vad slutligen angår utredningens förslag att förlägga tidpunkten, då allmänt
utsändande av röstkort senast skall ske vid andrakammarval i hela
riket, till trettiofemte i stället för tjugofemte dagen före valdagen vill jag
till en början erinra om att innehav av röstkort för närvarande är en förutsättning
för att få rösta före valdagen, en ordning som även fortsättningsvis
bör i huvudsak bestå. Om möjligheten att begagna sig av institutet röstning
före valdagen i större eller mindre utsträckning göres beroende av att
väljarna själva gör särskild framställning om erhållande av röstkort, förlorar
institutet med all sannolikhet en del av sin praktiska användbarhet.
Det framstår därför såsom önskvärt att det allmänna utsändandet av röstkorten
äger rum å sådan tid, att röstkorten kan beräknas i allmänhet komma
väljarna tillhanda före eller samtidigt med röstmottagningsperiodens
början. Beaktansvärda skäl talar sålunda för att låta den förordade förlängningen
av röstmottagningsperioden beledsagas av en framflyttning av tidsgränsen
för röstkortens allmänna utsändande på det sätt utredningen föreslagit.
Från några remissorgans sida har framhållits, att en dylik ordning
kan medföra svårigheter för valmyndigheterna att medhinna röstkortens
färdigställande och expediering inom föreskriven tid. Med hänsyn särskilt
till möjligheten att preliminärt iordningställa röstkorten redan innan röstlängden
är slutgiltig, synes mig dessa svårigheter icke vara av den art, att
de bör hindra en från andra synpunkter önskvärd reform. För riktigheten
av denna bedömning talar det förhållandet, att många remissorgan på denna
punkt lämnat förslaget utan erinran samt att magistraten i en så stor
stad som Malmö uttryckligen förklarat att den avkortade tid, som enligt
förslaget skulle stå till valmyndigheternas förfogande för röstkortens färdigställande
och utsändande, är för ändamålet tillräcklig. Det föreslagna
tidigare översändandet av röstkorten torde ej heller, såsom vissa remissorgan
antytt, i sådan mån öka risken för att röstkorten förkommer för väljarna,
att man av denna anledning bör avstå från reformen. Jag vill alltså
för andrakammarvalens del förorda, att tidsgränsen för röstkortens allmänna
utsändande i överensstämmelse med utredningens förslag sättes vid trettiofemte
dagen före valdagen. Sedan utredningen framlade sitt förslag, har
röstkortsreformen genomförts även för kommunalvalens del. Tidsgränsen
för röstkortens allmänna utsändande vid kommunalval torde i förevarande
sammanhang böra jämkas på samma sätt som föreslagits i fråga om andrakammarvalen.
II. Sjömännens deltagande i allmänna val
Såsom redan nämnts, har röstberättigad, som tillhör besättning eller annan
personal å fartyg, i gällande rätt beretts viss möjlighet att rösta i extraordinär
ordning. Han äger sålunda liksom vissa andra väljargrupper avlämna
sin valsedel å postanstalt här i riket redan före valdagen, såframt det
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
med skäl kan antagas, att han kommer att vara förhindrad att utöva sin
rösträtt å valdagen antingen på grund av utlandsvistelse eller till följd av
tjänstens utövning. Vistas han utom riket, äger han under enahanda förutsättning
rösta å svensk beskickning eller svenskt konsulat, där enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande röstmottagning finnes anordnad.
Reformkrav
Under de senaste åren har i artiklar i dagspressen och i olika facktidskrifter
för de ombordanställda framhållits, att de gällande bestämmelserna
i vallagarna icke gör det möjligt för de röstberättigade tillhörande denna
yrkeskategori att i någon större utsträckning deltaga i de allmänna valen.
I några artiklar har påpekats, att vissa ombordanställda t. o. m. får anses
helt betagna möjligheten härtill. Tankfartyg och andra fartyg som går i
oceanfart kan, har det framhållits, ofta vara ute till sjöss så länge, att
anlöpandet av hamn sker först sedan tiden för konsulatröstning är ute. Vidare
har det påpekats, att en del fartyg understundom icke anlöper sådana
hamnar, där konsulatröstning är anordnad, samt att, även om så sker, deras
hamnuppehåll kan vara så korta, att någon tid för konsulatröstning
icke står till buds för de ombordvarande. I de berörda artiklarna har önskemål
kommit till uttryck om en reformering av bestämmelserna, så att de
ombordanställdas möjligheter till valdeltagande i väsentlig grad ökas. Därvid
har bl. a. förslag framförts att inrätta ett för sjöfolket särskilt institut
för röstavgivning, enligt vilket fartygsbefälhavarna skulle fungera såsom
röstmottagare. Vissa jämförelser har därvid gjorts med de regler, som gäller
för de norska sjömännen med avseende å deras deltagande i norska val.
I artiklarna har ifrågasatts, om det icke är möjligt att för det svenska sjöfolkets
vidkommande genomföra en ordning, som i väsentliga hänseenden
överensstämmer med det norska systemet.
Även i riksdagen har frågan om sjöfolkets möjligheter till valdeltagande
blivit uppmärksammad. Vid 1958 års B-riksdag hemställdes sålunda i en
motion (II: B 5) om en undersökning av vilka åtgärder, som lämpligen bör
vidtagas för att trygga sjöfolkets och fiskarenas möjligheter att utöva sin
rösträtt. De utvägar, som enligt motionen syntes stå till buds för att avhjälpa
rådande olägenheter, var antingen en utsträckning av valtiden eller,
för fartyg på långresor, bestämmelser som medgav fartygets befälhavare rätt
att fungera som röstmottagare. För fiskarenas del skulle enligt motionen särskilt
röstning med äktamakeförsändelse vidga möjligheterna att utöva rösträtten,
om tiden för röstningen utsträcktes så att röstningen merendels
kunde ske, innan fiskefartyg lämnade hemmahamn. Konstitutionsutskottet
erinrade i sitt utlåtande (nr B 5) över motionen, att frågan om sjömännens
rösträtt stod på valutredningens arbetsprogram samt att chefen för justitiedepartementet,
i samband med att nya riktlinjer givits för utredningen, framhållit
angelägenheten av att den berörda frågan snarast bringades till en
tillfredsställande lösning. I enlighet med utskottets hemställan blev motionen
avslagen av riksdagen.
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
I samband med att proposition om röstlängdsutdragens avskaffande och
ersättande med röstkort vid andrakammarval förelädes 1960 års riksdag,
väcktes motioner (I: 581 och II: 738) med förslag, som likaledes syftade till
att underlätta valdeltagandet för sjömän ehuru i ett mera speciellt hänseende.
I motionerna föreslogs en sådan överarbetning av det i propositionen
framlagda lagförslaget, att lagtexten kompletterades med en anvisning, att
försändelser till anställda ombord på fartyg skulle — om den röstberättigade
begärde röstkort senast två månader före valdagen — utsändas till adressaten
med flygpostbefordran senast 45 dagar före valdagen och att även i
de fall sådan röstberättigad uppgav adress i hemlandet, t. ex. rederiadress
f. v. b., försändelsen skulle frankeras för flygpostbefordran. Konstitutionsutskottet,
som behandlade motionerna i samband med propositionen, uttalade
i sitt utlåtande (nr 12), att utskottet, innan valutredningen slutfört sitt
arbete rörande frågan om sjömännens möjligheter att utöva sin rösträtt,
icke ansåg sig böra tillstyrka införandet av några särbestämmelser i lagen om
val till riksdagen med avseende å röstkorts expediering till anställda ombord
å fartyg. Deras intresse av att i god tid före valet erhålla röstkort kunde
enligt utskottets förmenande tillgodoses redan inom ramen för det i propositionen
framlagda lagförslaget. Utskottet fann det dock angeläget, att
för de myndigheter, som hade att utfärda röstkort, anvisningar meddelades
i administrativ väg därom att expedieringen av röstkort till bl. a. anställda
å fartyg skulle ske med största möjliga skyndsamhet och på mest ändamålsenliga
sätt. Utskottet förutsatte, att vad utskottet sålunda anfört skulle
beaktas inom vederbörande departement vid utarbetandet av anvisningar till
valmyndigheterna. På så sätt fann utskottet det väsentliga syftet med motionerna
kunna tillgodoses i avvaktan på slutförandet av valutredningens arbete
i det angivna ämnet. Motionerna föranledde ej heller någon åtgärd från
riksdagens sida.
Valutredningen
Inledningsvis lämnar utredningen en utförlig redogörelse för de bestämmelser
som, innan rätten att i vissa fall rösta före valdagen inför särskilda
röstmottagare infördes, gällde med avseende å bl. a. de ombordanställdas
rösträttsutövning. Utredningen redovisar även resultatet av vissa undersökningar,
som har verkställts rörande bl. a. röstfrekvensen inom nämnda
yrkesgrupp, och ger därjämte en översikt över de bestämmelser, som gäller
i våra nordiska grannländer i fråga om sjömäns valdeltagande. I nu angivna
avseenden torde här få hänvisas till betänkandet s. 67—71 och 73—78.
Utredningen konstaterar, att det betydande antal svenska medborgare,
som är sysselsatta inom sjöfartsnäringen, hittills endast har uppvisat ett
tämligen begränsat valdeltagande. Sålunda har av de röstberättigade sjömännen
inom handelsflottan endast omkring en tredjedel deltagit vid andrakammarvalen
åren 1956 och 1958. För kategorien fartygsbefäl har valdeltagandet
vid samma val varit något högre men dock ojämförligt mycket lägre
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
än för andra yrkesgrupper. Den förhållandevis låga röstfrekvensen hos de
förvärvsarbetande inom sjöfartsnäringen finner utredningen icke kunna
förklaras på annat sätt än att deras möjligheter till rösträttsutövning varit
sämre än de röstberättigades inom andra verksamhetsområden. Enligt utredningen
vill det även synas som om de reformer, vilka under de senaste
decennierna genomförts i syfte att allmänt främja valdeltagandet, icke i någon
nämnvärd grad förbättrat sjöfolkets möjligheter till sådant deltagande.
Med hänsyn till nu angivna förhållanden har utredningen ansett sig böra
till särskild behandling upptaga frågan om vilka åtgärder som lämpligen
bör vidtagas för att sjöfolkets möjligheter till rösträttsutövning bättre skall
kunna tillgodoses.
Till en början framhåller utredningen, att redan avskaffandet av röstlängdsutdragen
och deras ersättande med röstkort synes i viss omfattning
ha underlättat de ombordanställdas valdeltagande. Särskilt för sjöfolket,
som långa tider vistas ute till sjöss och som icke har någon bestämd tjänstgöringsort,
har det säkerligen varit förenat med stora besvär att anskaffa
röstlängdsutdrag för att kunna rösta utom det egna valdistriktet. En annan
reform, som utredningen även finner vara ägnad att befrämja möjligheterna
för sjöfolket att deltaga i val, är utsträckningen av tiden för såväl röstning
före valdagen som anordnande av äktamakeförsändelse. Såvitt utredningen
kunnat finna torde nu angivna reformer i och för sig dock icke vara tillräckliga,
för att sjöfolket skall erhålla samma möjligheter till valdeltagande
som övriga yrkesgrupper. Fartyg, som går i utrikes fart, kan ofta vara borta
från hemlandet under flera månader. För ombordanställda å sådana fartyg
skulle det säkerligen även efter dessa reformers genomförande alltjämt i åtskilliga
fall kunna uppkomma svårigheter att utöva rösträtt. Skall dessa
svårigheter i mera väsentlig grad kunna undanröjas, torde det vara nödvändigt
att genomföra sådana lagändringar, som mera direkt tar sikte på
de ombordanställda och de former, i vilka dessa skall kunna avge sina röster.
Utredningen framhåller, att den vid sin undersökning kommit till den
slutsatsen, att endast en reform, som åsyftar införandet av möjlighet för
sjöfolket att rösta ombord å fartyget, kan vara ägnad att i mera betydande
hänseende underlätta de ombordanställdas deltagande i de allmänna valen.
Enligt vad utredningen framhåller kan en reform i syfte att
möjliggöra röstning å fartyg ske på olika sätt. En utväg
är att komplettera vallagarnas föreskrifter om valförrättning med sådana
bestämmelser, att röstberättigade, som vistas utom riket ombord å
svenskt fartyg, kan avlämna sina röster vid valförrättning, som hålles ombord
å fartyget. I den finska lagen om val till riksdagen finnes bestämmelser
av detta innehåll. Den enklaste formen att ordna en sådan valförrättning
anser utredningen vara att lata fartygsbefälhavarna bli röstmottagare, vilka
— på motsvarande sätt som post- eller konsulattjänstemän, då fråga är
om poströstning respektive konsulatröstning — skall äga mottaga de ombordvarandes
röster och vidarebefordra dessa till vederbörande valmyndighet.
En annan utväg är att i en eller annan form införa ett valsedelsförsän
-
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år i962
delseinstitut för ombordanställda röslberätligade. En eller annan kombination
av nu antydda system finner utredningen även vara tänkbar. Utredningen
erinrar därvid om att i Norge och Danmark sjöfolkets möjligheter
till valdeltagande har tillgodosetts genom ett röstavgivningssystem, vilket
synes utgöra en mellanform mellan en tillämpning av valsedelsförsändelseinstitutet
och en ordning med särskilda röstmottagare. Enligt såväl de norska
som de danska vallagsbestämmelserna kan sålunda sjöfolket upprätta valsedelsförsändelser,
och det åligger därvid fartygsbefälhavarna att medverka
vid försändelsernas anordnande ävensom att ombesörja deras vidarebefordran
till vederbörande valmyndighet i hemlandet.
För genomförandet av en reform i syfte att underlätta sjöfolkets valdeltagande
bör enligt utredningens förmenande i möjligaste mån eftersträvas
en sådan lösning, som varken föranleder några väsentliga ändringar i den
redan förefintliga organisationen för ombesörjandet av valens förrättande
eller kräver mera omfattande kompletteringar av gällande regelsystem på
ifrågavarande område. Från nu angivna synpunkter finner utredningen några
betänkligheter icke kunna hysas mot införandet av en sådan ordning,
som gör fartygsbefälhavare till röstmottagare, jämställd med post- eller
konsulattjänsteman. Skulle ett valsedelsförsändelseinstitut tillämpas för de
ombordanställda, blir det enligt utredningen icke möjligt att följa de regler,
som nu gäller beträffande valsedelsförsändelse av äkta make, utan det erfordras
införandet av vissa särbestämmelser i vallagarna. Med hänsyn till
att denna röstningsform skulle vara avsedd för endast en begränsad kategori
väljare, skulle dessa särbestämmelser måhända icke behöva föranleda,
att redan gällande regelsystem ändrades i några mera väsentliga hänseenden.
Införandet av detta institut för de ombordanställda finner utredningen under
alla omständigheter icke kräva någon ändring av förefintlig valförrättningsorganisation.
Härtill kommer, att systemet med valsedelsförsändelser
icke utgör någon nyhet på ifrågavarande område. I detta sammanhang erinrar
utredningen om att valsedelsförsändelseinstitutet tidigare — innan rätten
att rösta inför särskilda röstmottagare infördes — kunnat användas såsom
röstningsform av röstberättigade, tillhörande bl. a. yrkeskategorien
ombordanställda. Såvitt utredningen kunnat finna, synes därför en tillämpning
av detta institut för de ombordanställdas del kunna ifrågakomma såsom
en tänkbar utväg alt undanröja deras svårigheter till valdeltagande.
Om ett valsedelsförsändelseinstitut skall ifrågakomma för
det svenska sjöfolkets del, finner utredningen det mest ändamålsenligt att
detta institut utformas i huvudsak efter samma principer som det norskdanska
systemet, vilket har flera beröringspunkter med det tidigare i Sverige
tillämpade valsedelsförsändelseinstitutet. Utredningen anför härom.
Utformningen av ett valsedelsförsändelseinstitut för det svenska sjöfolkets
del finge sålunda lämpligen ske på sådant sätt, att fartygets befälhavare eller
dennes närmaste man ålades skyldighet alt såsom vittne medverka vid anordnandet
av valsedelsförsändelse ombord å fartyget ävensom att ombesörja
försändelsens befordran till svensk valmyndighet. Denna skulle därvid
ti Ilihang till riksdagens protokoll 11102. 1 samt. AV 53
34
Kungl. Maj. ts proposition nr 53 är 1962
kunna vara den myndighet, som hade att verkställa röstsammanräkningen,
eller —■ för samtliga valsedelsförsändelsers vidkommande — överslåthållarämbetet,
i vilket fall det borde åligga ämbetet att till vederbörande sammanräkningsinyndigheter
vidarebefordra sådana inkomna valsedelsförsändelser,
med vilka ämbetet självt ej hade att taga befattning såsom dylik myndighet.
För valsedelsförsändelsens anordnande erfordrades tydligtvis ett särskilt
valkuvert — innerkuvert — och ett särskilt ytterkuvert. För att möjliggöra
att väljares valsedelsförsändelse komme rätt valmyndighet tillhanda
och att denna myndighet snabbt kunde återfinna väljaren i röstländen, vore
det säkerligen ändamålsenligt, att valsedelsförsändelseinstitutet utformades
med hänsynstagande jämväl till röstkortsystemet. Väljare, som anordnade
valsedelsförsändelse, borde sålunda inneha röstkort och överföra röstkortets
uppgifter å valsedelsförsändelsens ytterkuvert.
Anordnandet av valsedelsförsändelsen skulle i övrigt kunna tillgå på följande
sätt. Väljaren skulle själv frivilligt inlägga sin valsedel i innerkuvCrtet
och tillsluta detta samt i närvaro av vittnet — fartygsbefälhavaren eller
dennes närmaste man — inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet, vilket omedelbart
därpå skulle tillslutas av väljaren. Därefter skulle väljaren egenhändigt
underteckna en å ytterkuvertet anbragt förklaring att så tillgått som nu
sagts och att det med skäl kunde antagas, att väljaren till följd av sin vistelse
å fartyget vore förhindrad att rösta å valdagen inom riket. Vittnet skulle,
med angivande av fartygets namn och hemort ävensom dag och ort för valsedelsförsändelsens
anordnande, å ytterkuvertet intyga, att väljaren ombord
å fartyget i vittnets närvaro egenhändigt undertecknat nämnda förklaring,
ävensom vitsorda den av väljaren angivna förfallogrunden. Lämpligen borde
reglerna om valsedelsförsändelses anordnande kompletteras med föreskrift
därom att vittnet å ytterkuvertet jämväl skulle intyga, att väljaren för honom
företett sitt röstkort samt att uppgifterna å detsamma blivit riktigt
överförda å ytterkuvertet.
Bortsett från en viss principiell olikhet har utredningen icke funnit ett
valsedelsförsändelseinstitut, utformat på det sätt utredningen sålunda skisserat,
i någon nämnvärd utsträckning skilja sig från en ordning med fartygsbelälhavare
som röstmottagare. Skulle institutet kombineras med skyldighet
för fartvgsbefälhavare att tillhandahålla väljare, som önskade anordna
valsedelsförsändelse ombord å fartyget, härför erforderliga kuvert,
anser utredningen skillnaden bli än mindre. Med hänsyn till dessa förhållanden
och då en ordning med fartygsbefälhavare som röstmottagare enligt
utredningens uppfattning avgjort lättare låter sig inpassa i gällande regelsystem
än ett för sjöfolket avsett valsedelsförsändelseinstitut, har utredningen
ansett sig böra förorda lösningen med fartygsbefälhavare
såsom röst mot tagare. Detta skulle medföra, att fartygsbefälhavarna
erhölle i huvudsak motsvarande åligganden som post- eller
konsulattjänstemän, då fråga är om post- respektive konsulatröstning.
Vid genomförandet av en sådan ordning har utredningen dock funnit vissa
praktiska spörsmål uppkomma. Enligt utredningen synes det till en
början nödvändigt att åstadkomma en begränsning av den
krets av fartygsbefälhavare, som skall fungera som
i ost mottagare. Av naturliga skäl kan endast befälhavare å svenska
fartyg ifrågakomma. Att införa eu ordning, som gör befälhavare å svenska
35
Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962
fartyg i gemen till röstmottagare, finner utredningen emellertid vara förenat
med stora svårigheter. En eftersträvad reform i syfte att förbättra
sjöfolkets möjligheter till valdeltagande torde ej heller med nödvändighet
behöva innebära, att varje befälhavare å svenskt fartyg blir röstmottagare.
Ombordanställda å fartyg, som går i inre fart eller i kustfart eller som eljest
vid liden för valet ligger i eller anlöper svensk hamn, synes regelmässigt
kunna utnyttja de ordinära röstningsformerna, i synnerhet om tiden för
poströstningen och anordnandet av äktamakeförsändelse utsträckes till att
omfatta tiden fr. o. m. den trettionde dagen före valdagen. Färtygsröstning,
d. v. s. en ordning med fartygsbefälhavare som röslmottagare, anser utredningen
därför överhuvudtaget endast behöva ifrågakomma å svenska fartyg,
som vid tidpunkten för valet befinner sig utom riket. Med hänsyn härtill
finner utredningen en komplettering av vallagarnas bestämmelser om
röstning inför röstmottagare endast vara påkallad i sådant hänseende, att
röstavgivning utom riket möjliggöres — förutom å svenska beskickningar
och konsulat — å svenska fartyg utom riket.
Utredningen erinrar om att Kungl. Maj :t, när det gäller konsulatröstningen,
för varje val bestämmer å vilka svenska beskickningar och konsulat
röstmottagning skall vara anordnad. En motsvarande ordning för fartygsröstningen,
varigenom Kungl. M a j : t vid varje val förordnar,
å vilka fartyg röst mottagning skall få äga rum,
anser utredningen vara ändamålsenlig från flera synpunkter. En sådan ordning
skulle främst tillgodose valsäkerheten och i väsentlig mån förhindra
uppkomsten av besvärsgrunder vid valen. Härigenom skulle även valförberedelsearbetet
i hög grad underlättas. Med denna ordning blir det tillika möjligt
att anpassa anordnandet av röstmottagning å fartyg — på samma sätt
som beträffande röstmottagning å beskickningar eller konsulat — efter det
vid valet i fråga föreliggande behovet av sådan röstmottagning.
Enligt utredningen bör med hänsyn till de omfattande valförberedelseåtgärder,
som erfordras bl. a. för att förse fartygen med erforderlig valmateriel
för röstmottagning ombord, färtygsröstning få förekomma
e n d a st vid större allmänna val, där behovet av denna
röstningsordning är betydande. Utredningen betonar, att möjlighet till
färtygsröstning givetvis regelmässigt bör stå till buds, då val i hela riket
till riksdagens andra kammare hålles samt då allmänna val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige förrättas. Däremot har
utredningen icke ansett sig böra förorda, att ordningen med fartygsröstning
göres tillämplig jämväl å val av municipalfullmäktige och kyrkofullmäktige.
Utredningens förslag innebär, att Kungl. Maj :t får möjlighet att
begränsa förekomsten av färtygsröstning till vissa val, och utredningen
förutsätter, att sådan röstning tillätes endast i den omfattning som nyss
angivits.
Med hänsyn till det svenska fartygsbeståndets omfattning och svårigheten
att överhuvudtaget bedöma, vilka svenska fartyg som vid tiden för eif val
kan komma att befinna sig utom riket, anser utredningen det icke, utan
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962
att särskilda anordningar vidtages, möjligt att på tillfredsställande sätt avgöra
frågan å vilka fartyg röstmottagning skall få ske vid valet. Utredningen
finner mest ändamålsenligt att anordna ett särskilt anmälningsförfarande,
varigenom behörig representant för svenskt fartyg
får i framställning till Kungl. Maj:t anmäla behovet av röstmottagnings
anordnande å fartyget vid valet i fråga. Dylik framställning bör enligt utredningen
lämpligen få göras av redare för eller befälhavare å sådant
svenskt fartyg, som med skäl kan antagas komma att befinna sig utom
riket valdagen och de dagar dessförinnan, då röstning inför röstmottagare
inom riket kan äga rum. Endast för röstberättigade å fartyg, som nu sagts,
kan hinder antagas föreligga att utöva rösträtt inom riket. Därest de uppgifter,
som i framställningen lämnas om fartygets vistelse utom riket vid tiden
för valet, synes sannolika, anser utredningen det böra ankomma på
Kungl. Maj :t att förordna, att röstmottagning skall få vara anordnad å fartyget
medan det befinner sig utom riket.
Bestämmelserna rörande det berörda anmälningsförfarandet synes utredningen
lämpligen böra intagas i en av Kungl. Maj :t särskilt utfärdad kungörelse.
Utredningen framhåller, att sådan kungörelse givetvis kan utfärdas för
varje val, då ordningen med fartygsröstningen skall tillämpas. I ett förslag
till kungörelse, som utredningen upprättat och redovisat i sitt betänkande,
har emellertid kungörelsen gjorts generell med avseende å samtliga de val,
vid vilka fartygsröstning enligt utredningens åsikt bör förekomma.
Framställning om röstmottagnings anordnande å fartyg bör enligt förslaget
göras skriftligen och inges till inrikesdepartementet. För att fartygsröstningen
skall kunna förberedas och erforderlig valmateriel för röstmottagning
distribueras till fartygen i god lid före valet, behöver framställningarna
inges till departementet en avsevärd tid före valet i fråga. Utredningen
har i sitt förslag till kungörelse angivit den tidpunkt, före vilken
framställningar skall ha gjorts, till den 1 maj det år valet äger rum. I
framställning som nu sagts bör uppgift lämnas om fartygets namn och
hemort samt, där framställningen göres av befälhavaren å fartyget, om
dess redare. För att underlätta distributionen av valmateriel till fartyget
synes det önskvärt, att i framställningen uppgift även lämnas om det antal
ombordvarande, som kan antagas finnas å fartyget vid tiden för valet.
Ett förordnande om att röstmottagning skall vid visst val få vara
anordnad å svenskt fartyg, bör enligt utredningens förmenande icke ges
sådant innehåll, att f art y g s b e f ä 1 ha varen under alla
omständigheter blir skyldig att hålla röst motta g ning
å fartyget. Vissa oförutsedda förhållanden — exempelvis att befälhavaren
icke i tid erhåller kuvert och annan materiel, som erfordras för röstmottagningen
— kan omöjliggöra röstmottagning å fartyget. Förordnandet
bör därför endast innebära, att befälhavaren får möjlighet att hålla röstmottagning
å fartyget, därest förhållandena så medger.
Med den föreslagna ordningen blir röstmottagning å ett utom riket befintligt
svenskt fartyg beroende av icke blott Kungl. Maj:ts — efter veder
-
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
börlig framställning härom av fartygets redare eller befälhavare — lämnade
tillstånd till röstmottagningens anordnande å fartyget utan jämväl av fartygsbefälhavarens
föranstaltanden sedan dylikt tillstånd givits. Enligt utiedningen
torde det emellertid kunna förutsättas, att fartygsbefälhavare och
redare skall i möjligaste män söka tillgodose de ombordanställdas intresse
av att beredas möjlighet att avlämna sina röster vid de störie allmänna valen.
Några farhågor synes därför icke behöva hysas för att med nämnda
ordning fartygsröstningens omfattning kommer alt inskränkas i sådan grad,
att syftet med reformen — att underlätta sjöfolkets valdeltagande icke
uppnås. Däremot anser utredningen det föreslagna anmälningsförfarandet
kunna medverka till att fartygsröstning endast kommer att äga rum å sådana
fartyg, där för de ombordvarande röstberättigade ett verkligt behov
föreligger av möjlighet till sådan röstning och där de tekniska förutsättningarna
för anordnandet av röstmottagning förefinnes.
För att den av utredningen förordade ordningen skall kunna genomföras
erfordras att vissa för fartygs röstningen grundläggande
bestämmelser lagfästes. Utredningen föreslår sålunda, att 70 § 3
mom. ValL och motsvarande stadgande i KVL ändras så, att i nämnda lagrum
angivna röstberättigade — de, som vistas utom riket och som med skäl
kan antagas till följd härav eller till följd av viss bestämd tjänsteutövning
vara förhindrade att å valdagen utöva sin rösträtt inom riket erhåller
möjlighet att rösta, förutom å svensk beskickning eller svenskt konsulat
som Kungl. Maj :t bestämmer, å sådant utom riket befintligt svenskt fartyg,
där med Kungl. Maj :ts medgivande röstmottagning är anordnad.
De angivna lagändringarna innebär, att å fartyg, där röstmottagning är
anordnad, icke blott de röstberättigade bland fartygets personal utan även
andra personer å fartyget erhåller möjlighet att under samma förutsättningar,
som gäller för röstning å svensk beskickning eller svenskt konsulat, avlämna
sina valsedlar å fartyget. Enligt utredningen är det önskvärt, att passagerare,
som vistas å fartyget vid tiden för valet, i samma mån som de
ombord anställda får tillfälle att rösta å fartyget. Då ett tillgodoseende av
sjöfolkets röstningsmöjligheter på intet sätt förutsätter, att fartygsröstningen
inskränkes till att avse endast denna välj arkategori, finner utredningen
det naturligt att rätten till sådan röstning blir allmän. Det kan dock
icke påfordras, att befälhavaren under fartygets uppehåll i utländsk hamn
anordnar röstmottagning på sådant sätt att jämväl andra än fartygets personal
och passagerare erhåller möjlighet till röstning å fartyget.
Med den föreslagna ordningen följer att å fartyg, där röstmottagning är
anordnad, befälhavaren skall vara röstmottagare med samma funktioner
som en post- eller konsulattjänsteman, då fråga är om post- eller konsulatröstning.
Efter erinran härom anför utredningen.
Något krav på alt befälhavaren skall vara svensk medborgare torde icke
behöva uppställas i vallagarna. Det må erinras om att enligt föreskrift i 7 §
sjöbefälskungörelsen (SFS 1960 nr 487) för behörighet att vara befälhavare
å svenskt handelsfartyg eller fiskefartyg fordras svenskt medborgarskap.
Situationer kan givetvis inträffa, då hinder föreligger för befälhavaren att
38
Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962
fullgöra sina uppgifter som röstmottagare. Skulle i dylikt fall icke någon
annan person kunna inträda i befälhavarens ställe, bleve röstningen å fartyget
omöjliggjord. Enligt valutredningens förslag bör därför fartygsbefälhavaren
medgivas rätt att i sitt ställe sätta annan person såsom röstmotta;?al.
e Det torde kunna förutsättas att befälhavaren, då han utnyttjar sin
möjlighet härtill, utser någon av sitt närmaste befäl, som är svensk medborgare,
till röstmottagare. Framhållas må att en sådan befogenhet som nu
sagts kan vara ändamålsenlig även för det fall befälhavaren själv önskar
rösta ä fartyget.
När det gäller distributionen av valmat er iel till fartygen
anser utredningen det lämpligt, att fartygens redare får ombesörja
vidarebefordran av materielen till fartygen, eftersom kontakten mellan hemlandet
och de i utrikes fart gående fartygen regelmässigt sker via redarna.
Enligt vad utredningen erfarit, lär man på redarehåll även vara beredd att
lämna erforderligt bistånd härvidlag.
Vad angår tillvägagångssättet vid röstning ombord å
fartyg bör enligt utredningens uppfattning röstningen i huvudsak följa
de regler, som i vallagarna uppställts för röstning inför röstmottagare i allmänhet.
I den mån vallagarna innehåller särskilda bestämmelser med avseende
å röstning inför röstmottagare utom riket, bör dessa bestämmelser
tydligtvis tillämpas även å fartvgsröstningen, vilken är avsedd att endast
kunna äga rum utom riket.
I fråga om tiden för röst mottagningen å fartyg påpekar
utredningen, att med hänsyn till de många gånger långsamma postförbindelserna
mellan de utom riket befintliga svenska fartygen och hemlandet
det i och för sig vore önskvärt, att röstningen kunde påbörjas tidigare än
post- och konsulatröstningen. Varje utsträckning av tiden för röstning före
valdagen medför emellertid andra betydelsefulla ändringar i gällande valordning,
och utredningen förklarar att den med hänsyn härtill icke ansett
sig kunna tillstyrka att den tidpunkt, då röstmottagningen tidigast må äga
rum, för fartygsröstningen bestämmes annorlunda än för annan röstning
inför röstmottagare.
De å fartygen avgivna valsedlarna skall i likhet med de valsedlar, vilka
avges å svenska beskickningar och konsulat, tillställas överståthållarämbetet
och vara ämbetet till handa sist å fjärde dagen efter valdagen. Den sista
dagen för röstmottagningen ombord blir vid sådant förhållande beroende av
när de å fartyget avgivna valsedlarna måste avlämnas till befordran för att
kunna vara ämbetet till handa i tid. Röstmottagningen får under alla omständigheter
icke ske senare än å valdagen.
Det bör ankomma på fartygsbefälhavaren att, då röstmottagning skall anordnas
å fartyget, bestämma dagar och tider samt ställe å fartyget för löstmottagningen.
Vad befälhavaren sålunda bestämt bör genom anslag eller på
annat lämpligt sätt bringas till de ombordvarandes kännedom.
Eftersom fartygsröstningen skall försiggå på samma sätt som röstningen
å postanstalter, beskickningar och konsulat, måste — framhåller utredningen
— väljare som avlämnar valsedel å fartyg inneha röstkort. I vissa
39
Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962
fält kan helt säkert uppstå svårigheter för röstberättigade, som vistas ä far -ty er utom riket, att i tid erhålla röstkort. Någon handling, som innehåller de
för röstningen och sammanräkningen erforderliga uppgifterna och som vid
fartygsröstningen kan ersätta röstkortet, finns dock enligt valutredningens
åsikt icke, vare sig det är fartygets personal eller andra ombordvarande som
skall rösta å fartyget. Utredningen anser det därför icke böra ifrågakomma
att vid fartygsröstning, lika litet som vid annan röstning inför röstmottagare,
efterge kravet på innehav av röstkort.
Utredningen har förutsatt, att samma slags kuvert — valkuvert (mnerkuvert)
och ytterkuvert — som användes vid röstning å postanstalter, beskickningar
och konsulat, skall kunna utnyttjas även vid röstning å fartyg.
För att så skall kunna ske, erfordras dock en mindre omredigering av ytterkuverten.
Gällande formulär till förteckningar över väljare, som rostat
å postanstalt eller å svensk beskickning eller svenskt konsulat, bör enligt
utredningens mening — om förslaget genomföres lämpligen underkastas
en mindre omredigering, så att formulären även avser de fall, då
röstning äger rum inför röstmottagare å svenskt fartyg.
I fråga om hem sändandet av de å fartygen avgivna
rösterna anför utredningen.
Röstmottagare å svenska beskickningar och konsulat har i vissa fall möjlighet
att översända avgivna valsedlar till hemlandet som kurirpost, vilket
medför, att valsedlarna relativt snabbt kan befordras till överståthållarambetet
För att å svenskt fartyg avgivna valsedlar så skyndsamt som möjligt
skall kunna befordras till Sverige har valutredningen funnit rostmottagare
å fartyg lämpligen böra medgivas rätt att sända valsedlarna till svensk beskickning
eller svenskt konsulat. Därest så sker, kan beskickningen ellei
konsulatet med utnyttjande av sina många gånger snabbare postlorbindelser
med hemlandet vidarebefordra fartygets valhandlingar tdl overstathallarämbetet.
Givetvis bör röstmottagare å fartyg använda sig av nu angivna
förfarande endast i sådana fall, då det synes troligt att valsedlarna härigenom
skulle komma överståthållarämbetet till handa tidigare än om valsedlarna
sändes med post — lämpligen såsom flygpost — direkt till ämbetet.
Vare sig det ena eller andra förfaringssättet tillämpas för valhandlingarnas
befordran till Sverige, bör dessa vara inlagda i omslag och, där handlingarna
sändes med post, försändelsen anordnas som värdepost.
Utredningen har förutsatt, alt någon ersättning icke skall utgå för
fullgjort uppdrag såsom röstmottagare å fartyg. Däremot hör enligt utredningen
redare och fartygsbefälhavare erhålla gottgörelse av statsmedel för
de utlägg, som de haft för postbefordran av valmateriel eller valhandlingar.
Statsverkets utgifter för detta ändamål torde icke behöva uppgå till något
större belopp.
Remissyttrandena
I flertalet remissyttranden, där sjöfolkets valdeltagande närmare beröres,
frainhålles behovet av å t g ä r d e r för att bättre tillgodose denna
väljarkategoris möjligheter till röstavgivning. Därvid understrykes i all
-
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962
mänhet utiedningens uttalande, att de hittillsvarande reformerna i syfte
att underlätta valdeltagandet icke synes i någon nämnvärd grad ha förbättrat
de ombordanställdas möjligheter att rösta. Flera remissmyndigheter
konstaterar i likhet med utredningen att, även om tiden för röstning före
valdagen och för anordnande av äktamakeförsändelse utsträckes på sätt
utredningen föreslagit, detta ändå icke skulle undanröja samtliga ombordanställdas
svårigheter att rösta. Dessa remissmyndigheter förordar därför,
att säl skilda åtgärder vidtages för att tillgodose denna yrkesgrupps möjligheter
till valdeltagande. Icke något remissorgan har motsatt sig reformer
i detta syfte.
Såsom ett argument för dylika reformer framhåller sjöfartsstijrelsen särskilt
angelägenheten av att sådana regleringar undvikes, som ställer sjömannen
utanför den allmänna gemenskapen med hemorten och dess frågor.
Styrelsen uttalar tillika, att genom undanröjande av sjömännens nuvarande
praktiska svårigheter att utöva sin rösträtt vid större allmänna val
dessa skulle ges eu berättigad känsla av att, trots sina av sjömansyrket
betingade speciella livsförhållanden, likväl vara en med befolkningen i övligt
i hemorten likaberättigad grupp yrkesutövare. Sveriges redareförening
betonar å sm sida vikten av att röstberättigade personer beredes lika möjligheter
att utöva sin rösträtt, oavsett yrke och uppehållsort. Svenska f arty
gsbefälsf öreningen, Svenska sjöfolksförbundet och Svenska stewardsförc
ning eu finner varje åtgärd, som är ägnad att underlätta för de ombordanställda
att utöva sin rösträtt, vara ytterst angelägen och uttalar, att det synes
vara nödvändigt att vidtaga sådana lagändringar, som möjliggör för
denna yrkeskategori att i en eller annan form ombesörja sin röstning ombord
å fartygen. Denna uppfattning delas av bl. a. länsstyrelserna i Kronobergs
och Älvsborgs län. Svenska maskinbefälsförbundet framhåller, alt
endast en valordning, som är anpassad efter de särskilda förhållandena
inom handelsflottan, kan medföra att röstfrekvensen hos de ombordanställda
blir likartad med den, som uppnås av andra grupper.
När det gäller frågan, vilka åtgärder som bör vidtagas, ansluter
sig övervägande antalet remissorgan till utredningens förslag att göra
befälhavare å vissa svenska fartyg i utrikes fart till röstmottagare. Förslaget
tillslyrkes eller lämnas utan erinran av flertalet länsstyrelser samt av
Svenska stadsförbundet och Svenska landskommunernas förbund Överståthållarämbetet
finner förslaget tillfredsställande. Sjöfartsstijrelsen tillstyrker
i princip förslaget men förklarar att den funnit det i ett par avseenden
icke till fullo beakta sjöfartens praktiska problem. Sveriges farlygsbe
fals förening, Svenska sjöfolksförbundet och Svenska stewardsförcningen
anser icke förslaget innefatta en helt tillfredsställande, definitiv
os ning men finner sig höra i princip tillstyrka förslaget, eftersom detta
dock inrymmer avsevärt ökade möjligheter för sjöfolket att deltaga i all‘IU‘n,
n^..vfL Samma ståndpunkt till förslaget intages av Svenska maskinbefalsforbundet.
Länsstyrelserna i Älvsborgs, Skaraborgs och Kopparbergs
lan finner forslaget ge anledning till vissa betänkligheter. Länsstyrelsen i
41
Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962
Göteborgs och Bohus lön samt Sveriges redareförening avstyrker förslaget.
I de av länsstyrelserna inhämtade yttrandena från magistrater, kommunalborgmästare
och stadsfullmäktige m. fl. kommunala organ överväger
tillstyrkandena av utredningens förslag. Endast i några enstaka fall redovisas
i dessa yttranden betänkligheter mot förslaget, så t. ex. av magistraten
i Göteborg, som finner sig böra avstyrka detsamma helt.
De tillstyrkande yttrandena är — i den mån de icke innehåller
erinringar mot enskildheter i förslaget — oftast summariskt utformade.
I de fall skälen för ställningstagandet redovisats ansluter sig dessa
skäl oftast till utredningens. Några enstaka tillstyrkande remissorgan bär
dock framfört vissa synpunkter på frågan om lämpligheten av att införa
ett valsedelsförsändelseinstitut för de ombordanställda. Länsstyrelsen i Västernorrlands
län uttalar sålunda, att den funnit ordningen med fartygs
befälhavare såsom röstmottagare avgjort vara att föredraga framför ett
system med valsedelsförsändelser. För styrelsen förefaller det naturligast,
att sjöfolket får avge sina röster direkt till fartygsbefälhavaren som röstmottagare,
och styrelsen finner ett system med valsedelsförsändelser innebära
en onödig omgång, särskilt med beaktande av de med ett valsedelsförsändelseinstitut
nödvändiga föreskrifterna om väljarens förklaring och om
vittnesintyg å ytterkuvert. Magistraten i Södertälje anser sig böra helt avvisa
tanken på att för de ombordanställda införa en form av valsedelsförsändelse
utan särskilda garantier för att reglerna om valfrihet och valhemlighet
iakttages. Om särskilda uppgifter skall åläggas befälet ombord, är
enligt magistratens mening en inför befälet företagen förrättning för röstmottagning
mera betryggande och även för den enskilde väljaren enklare
än anordnande av valsedelsförsändelse med befälsperson som vittne.
Magistraten i Hälsingborg finner utredningens förslag väl genomtänkt
och anser de föreslagna reglerna om röstning ombord å fartyg böra lagfästas,
även om tiden för röstning före valdagen icke utsträckes på sätt utredningen
föreslagit.
I de avstyrkande yttrandena framföres betänkligheter mot den
av utredningen förordade ordningen med fartygsbefälhavare som röstmottagare
och ifrågasättes, om icke en lösning av de ombordanställdas röstningsproblem
kräver införandet av ett valsedelsförsändelseinstitut för denna väljarkategori.
Sålunda anför länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.
När det gäller åtgärder för att underlätta möjligheterna för sjömännens
deltagande i allmänna val har enligt utredningen valet stått mellan att anordna
röstmottagning ombord å fartyg eller att utöka valsedelsförsändelseinstitutet
alt gälla även för ombordanställda röstberättigade. Länsstyrelsen
är fullt införstådd med utredningens betänkligheter gentemot det sistnämnda
alternativet. Då utredningen förordar det förstnämnda alternativet synes
emellertid utredningen ej ha tillräckligt beaktat de svårigheter och nackdelar
som vidlåda detsamma. Frågan om röstmottagning skall kunna anordnas
blir helt beroende av om vederbörande rederi och kanske framför allt
fartygets befälhavare äro villiga medverka. Även om rederiet skulle vara
villigt, lärer befälhavaren ej kunna påtvingas uppdraget som röstmottagare.
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
då det ej torde ingå i hans tjänsteåligganden såsom befälhavare. Utredningen
har ej alls berört frågan om befälhavaren eller den han sätter i sitt ställe
i straffrättsligt avseende blir att likställa med ämbetsman. Denna fråga synes
bli beroende av huru Kungl. Maj :ls kungörelse eller beslut utformas.
Om röstmottagaren blir underkastad straffansvar enligt 25 kap. strafflagen,
kan det tänkas att mången befälhavare ej vill åtaga sig uppdraget.
Framställning till Konungen om rätt att anordna röstmottagning måste enligt
utredningen göras en avsevärd tid före valet, vilket torde ytterligare
komma att begränsa dess användande. Härtill kommer att en felaktighet
från en röstmottagares sida kan få avsevärda konsekvenser. Röstmottagaren
kan t. ex. försumma att insända avlämnade valkuvert i tid eller förvara
dem så slarvigt alt de förkomma eller oek kan röstmottagaren icke hålla tillkännagivna
tider för röstmottagning. Då de röstande å ett större fartyg som
regel icke tillhöra samma valkrets utan äro fördelade på ett flertal valkretsar
kan ett slarv eller en försummelse komma att medföra överklagande av
ett flertal valförrättningar. Då alternativet röstmottagning ombord å fartyg
endast skulle medföra ökade möjligheter för röstning för ett mindre antal
sjömän och då systemet är behäftat med en hel del nackdelar, kan länsstyrelsen
icke förorda detsamma. Länsstyrelsen nödgas därför förorda alternativet
med valsedelsförsändelser.
Såväl från valsäkerhetssynpunkt som av hänsyn till fartygsbefälhavarna
anser magistraten i Göteborg det av utredningen föreslagna systemet otillfredsställande.
Enligt magistraten kan man vidare, då ett så iögonfallande
beslut som att valförrättning skall äga rum på ett visst fartyg har fattats,
med hänsyn till att ett fartyg i utrikes fart ofta är en mycket isolerad och
sluten enhet icke helt bortse från att viss risk för obehöriga påtryckningar
föreligger. Det allvarligaste skälet mot förslaget finner magistraten dock
ligga däri, att av praktiska skäl framställning av rederiet eller befälhavaren
alltid måste göras hos Kungl. Maj :t för att valförrättning å fartyget skall
få äga rum. Bortsett från att en dylik anordning lätt kan komma att framstå
såsom orättvis i de fall, där framställning av någon anledning ej gjorts,
anser magistraten det från principiell synpunkt oriktigt att utövandet av en
så grundläggande medborgerlig rättighet, som rösträtten vid de allmänna
valen är, göres beroende av ett initiativ i angivet hänseende från andra enskilda
personer. De berörda olägenhetei*na anser magistraten kunna helt
undanröjas eller i vart fall avsevärt reduceras, om i stället valsedelsförsändelseinstitutet
utvidgades till att gälla även för ombordanställda å svenska
fartyg utom riket. En dylik lösning skulle enligt magistraten ännu lättare
kunna inpassas i gällande regelsystem, därest frågan om underlättandet för
sjuka, invalider och åldringar att deltaga i allmänna val jämväl löstes genom
en utvidgning av valsedelsförsändelseinstitutet.
Sveriges redareförening finner utredningens förslag belastat med betydande
praktiska olägenheter och anser det önskvärt, att förslaget överarbetas.
Därvid bör särskild uppmärksamhet fästas vid det förhållandet, att rederierna
och befälhavarna enligt förslaget kommer att bära såväl ansvaret
för en med nödvändighet osäker planering av valförrättningen som därmed
också risken för kritik, när oförutsedda händelser eller bristande admini
-
43
Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år J9C>2
strativ erfarenhet omöjliggör dess rätta genomförande. Föreningen sätter i
fråga om icke införandet av ett valsedelsförsändelseinstitut skulle leda till
bättre resultat.
Även några remissorgan, som i huvudsak tillstyrkt eller icke uttryckligen
avstyrkt utredningens förslag, framför vissa principiella invändningar
mot att anordnandet av fartygsröstning skall vara avhängigt av
åtgärder från redares och fartygsbefälhavares sida. Sjöfartsstyrelsen finner
sålunda sjömännens rätt att kunna utöva sin rösträtt principiellt böra lagfästas
och ej göras beroende av redares och befälhavares godtycke. Även
om utredningens antagande, att redare och befälhavare kommer att i möjligaste
mån söka tillgodose de ombordanställdas intresse av att beredas möjlighet
att avlämna sina röster vid de större allmänna valen, i och för sig
synes vara riktigt, finner styrelsen det dock angeläget att sjömännens röstande
underlättas även för det fall, att fartygsröstning icke skulle anordnas.
För detta ändamål torde erfordras föreskrifter om skyldighet för befälhavare
å fartyg i utrikes fart, å vilket fartygsröstning icke anordnas och där
förhållandena icke medger konsulatröstning, att medverka vid någon form
av valsedelsförsändelseförfarande. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser rätten
till röstning å fartyg bli mer eller mindre illusorisk genom den möjlighet,
som beredes redare eller befälhavare att efter eget gottfinnande avgöra,
huruvida röstning skall få äga rum å fartyget eller ej. Enligt länsstyrelsens
mening bör rätten till röstning göras ovillkorlig å alla fartyg, där
besättning och passagerare uppgår till ett visst, ej alltför lågt antal. I varje
fall bör rätten att påkalla röstning ombord på fartyg tillkomma icke blott
redare och befälhavare utan även besättningsmännen eller eventuellt deras
organisation. En annan fråga finner styrelsen emellertid vara, om man mot
vederbörande redares eller fartygsbefälhavares vilja kan anbefalla röstning
ombord på ett fartyg, som ej tillhör staten, eller ålägga en befälhavare, som
ej är statsanställd, att fungera som röstmottagare. Länsstyrelsen finner för
sin del frågan härom tveksam. Även länsstyrelsen i Kopparbergs län finner
det vanskligt att i vissa människors händer lägga en möjlighet att utestänga
andra från utövande av dem tillkommande rösträtt. Då tveksamhet kan
råda, om det är lämpligt att föreskriva skyldighet för redare eller befälhavare
att anordna röstmottagning, vill styrelsen emellertid icke motsätta sig
utredningens förslag i denna del. Samma ståndpunktstagande redovisas
av kommunalnämnden i Södra Hagunda kommun.
Länsstyrelsen i Kronobergs län anser det kunna närmare övervägas, om
icke skyldighet att medverka som röstmottagare bör införas för befälhavare
å de svenska fartyg, där med Kungl Maj :ts medgivande röstmottagning får
anordnas. Magistraten i Malmö ifrågasätter, om icke behörighet att göra
framställning om röstmoltagnings anordnande å svenskt fartyg även bör
tillkomma sjöfolkets förhandlingsberättigade fackliga organisationer.
överståthållarämbetet förklarar sig icke ha anledning hysa farhågor för
att med den föreslagna ordningen fartygsröstningen skall komma att inskränkas
i sådan grad alt syftel med reformen icke uppnås.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
Länsstyrelsen i Skaraborgs län sätter för sin del i fråga, om fartygsbefälhavarna
kan antagas i allmänhet besitta erforderlig kompetens för
att vara röst mottaga re. Enligt länsstyrelsen kan det icke utan
vidare förutsättas, att fartygsbefäl har den administrativa rutin och noggrannhet,
som torde vara nödvändig för att kassering av valsedlar på grund
av felaktighet i förfarandet icke skall behöva befaras. Med nödig varsamhet
i fråga om medgivande av röstmottagning å fartyg och genom utfärdande
av klara anvisningar för röstmoltagare å fartyg anser styrelsen dock,
att olägenheter av den i och för sig önskvärda anordningen med röstmottagning
å fartyg kan undvikas. Länsstyrelsen i Kopparbergs län finner icke
anledning till antagande, att icke befälhavare å svenska fartyg i utrikes fart
uppfyller de krav, som man måste ställa på en röstmotlagare. Emellertid
framhåller styrelsen angelägenheten av att vid ett genomförande av utredningens
förslag erforderliga anvisningar rörande förfarandet vid fartygsröstning
utarbetas centralt och tillställes dem, som skall tjänstgöra som
x-östmotlagare å fartyg. Även Sveriges redareförening efterlyser klara och
entydiga handledningar för fartygsbefälhavarna, om dessa skall fullgöra
uppdrag såsom röstmottagare. Om förslaget genomföres anser länsstyrelsen
i Jönköpings län det lämpligt, att vallagarna i erforderliga delar genomgås
i samband med sjöbefälsutbildningen.
Magistraten i Malmö förordar i detta sammanhang, att för anordnande av
röstmottagning å fartyg krav bör uppställas på att röstmottagaren är svensk
medborgare. Magistraten erinrar därvid om att, ehuru sjöbefälskungörelsen
i sin gällande lydelse föreskriver, att befälhavare å svenskt handelsfartyg
eller fiskefartyg skall inneha svenskt medborgarskap, de därutinnan i administrativ
ordning givna föreskrifterna kan ändras utan riksdagens hörande.
De av magistraten framförda synpunkterna delas av länsstyrelsen i
Malmöhus län.
När det gäller utformningen av det av utredningen förordade systemet
med fartvgsröstning vitsordas i allmänhet av de remissorgan, som mera ingående
behandlat förslaget härom, att det av praktiska skäl synes vara erforderligt
att komplettera systemet med ett särskilt förfarande, varigenom
behovet av röstmottagnings anordnande å fartyg får förhandsanmälas. I
några remissyttranden uttalas emellertid, att det torde bli svårt att i
praktiken tillämpa det föreslagna anmälningsförfarande
t, särskilt med den av utredningen angivna tidsfristen för sådana
anmälningar. Sveriges redareförening framhåller sålunda, att det torde vara
ogörligt för de allra flesta rederier alt före den av utredningen föreslagna
tidpunkten — den 1 maj det år valet äger rum — ange huruvida ett fartyg
vid tiden för valet anlöper svensk hamn eller icke. Sjöfartsstyrelsen och
länsstyrelsen i Kopparbergs län betonar, att det ofta torde förhålla sig så,
att man på grund av ovisshet om frakter och andra faktorer inte alls eller i
varje fall ej med någon större grad av säkerhet kan långt i förväg beräkna
var ett fartyg, som normalt går i utrikes fart, kommer att uppehålla sig under
valtiden. Länsstyrelsen, som visserligen anser det angeläget att förbe
-
45
Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962
redelsearbetet för fartygsröstning påbörjas i god tid men som tinner den
föreslagna anmälningstiden väl snäv, förordar att det överväges att framskjuta
tidpunkten, då anmälan sist skall ske. Även för Sveriges fartygsbejälsförening,
Svenska sjöfolksförbundet och Svenska stewardsföreningen förefaller
den föreslagna tidpunkten, före vilken framställning om röstmottagnings
anordnande skall göras, vara tämligen tidig. En följd härav torde
enligt dessa organisationer bli, att redare begär tillstånd till röstmottagning
för alla sina fartyg i utrikes fart, av vilka dock en del ej kommer att behöva
utnyttja tillståndet. Denna ofrånkomliga konsekvens finner organisationerna
dock ej medföra annan olägenhet än att valmateriel distribueras till en
del fartyg, som ej kommer att använda densamma. Eftersom en något senare
fastställd anmälningstid icke förändrar läget för redare eller befälhavare
_ det kan vara lika ovisst några månader senare att avgöra var fartygen
kommer att befinna sig vid tiden för valet —- har organisationerna icke
någon erinran mot utredningens förslag i angivna hänseende. Liknande synpunkter
framföres av Svenska maskinbefälsförbundet.
Magistraten i Södertälje finner den föreslagna ordningen kunna vid sin
tillämpning ge anledning till vissa svårigheter men anser dessa kunna undvikas
genom en uppmjukning av bestämmelserna. Magistraten anför.
Angående utformningen av förslaget liärutinnan synes det dock ibland
kunna bli svårt för rederiet och befälhavaren att flera månader i förväg avgöra,
om ett fartyg kommer att befinna sig utomlands under hela den tidrymd
av 30 dagar (nu 18 dagar), som avslutas med valdagen. I praktiken
kan också de ombordanställda av tjänsten hindras att rösta i sedvanlig
ordning även om fartyget angör svensk hamn under någon eller några få
dagar av den nämnda tidrymden. Då vidare för anordnande av röstning
ombord på ett fartyg enligt förslaget förutsätts tillstånd av Kungl. Maj :t,
synes bestämmelserna i den föreslagna kungörelsen utan olägenhet kunna
uppmjukas på sådant sätt, att Kungl. Maj:ts tillstånd må meddelas, om det
kan antagas att fartyg kommer att befinna sig utom riket valdagen och huvuddelen
av den tid dessförinnan, då röstning inför röstmottagare inom
riket må äga rum. För att göra bestämmelsen än smidigare och då en samverkan
med rederiet alltid förutsätts, förordar magistraten vidare en sådan
jämkning av förslaget, att Kungl. Maj :ts tillstånd till ett rederi att anordna
röstmottagning — i fall där så begäres och anses lämpligt — må kunna lämnas
generellt för samtliga rederiets fartyg, vilka antages befinna sig utom
riket den angivna tiden.
Sjöfartsstyrelsen framhåller, att behovet av alt underlätta för sjöfolket atl
deltaga i allmänna val torde vara i det närmaste lika stort, om det fartyg,
varå en sjöman är anställd, händelsevis uppehåller sig inom svenskt territorialvatten,
som om det ligger i utländsk hamn. I båda fallen kan samma
svårighet föreligga för sjömannen att lämna fartyget för att förrätta sitt val
vid postanstalt eller konsulat. Styrelsen delar visserligen uppfattningen, att
en formell bekräftelse i någon form bör föreligga, innan röstmottagning
må anordnas ombord å ett fartyg, men ifrågasätter om icke beslut av Kungl.
Maj :t i varje sådant ärende innebär eu onödig centralisering, som därjämte
kan medföra tidsförlust. Det förefaller styrelsen tillräckligt, att Kungl.
46
Kungl. Maj. ts proposition nr 53 ur 1962
Maj :l generellt anger, vid vilka val fartygsröstning skall få äga rum, samt
att i övrigt rätt och skyldighet att anordna röstmottagning skall föreligga i
och med att fartygets redare eller befälhavare gjort anmälan om avsikt att
anordna sådan till länsstyrelsen i det län, där fartyget har sin hemort.
Om ett system med fartygsröstning införes, har icke i något remissyttrande
framförts erinringar mot att, såsom utredningen föreslagit, systemets
tillämplighet begränsas till de större allmänna valen.
Från de av förslaget berörda organisationernas sida framhålles allmänt,
att en utsträckning av den föreslagna tiden för fartygsröstning
är önskvärd. Sveriges redareförening understryker, att röstningsförfarandet
omhord säkerligen kommer att erbjuda speciella svårigheter, bl. a. beroende
på att personal med administrativ erfarenhet icke står till förfogande, att
fartygens destination kan ändras och att postförbindelserna från deslinationsnamnen
allt emellanåt är obekanta. För rederierna kan även uppkomma
samma om icke än större svårigheter att i tid vidarebefordra erforderlig
valmateriel till fartygen. Föreningen finner det särskilt böra uppmärksammas,
att postbefordran mellan rederi och fartyg så gott som undantagslöst
sker via rederiets mäklare i de hamnar, som fartyget kan komma att anlöpa.
Av dessa skäl anser föreningen det nödvändigt med bredare tidsmarginaler
än i samband med valförrättningar å beskickningar och konsulat. Svenska
fartygsbefälsföreningen, Svenska sjöfolksförbnndet och Svenska stewardsföreningen
framhåller, att fartygsbefälhavarna givetvis kommer att tillse
att avgivna röstsedlar så snart kan ske avlämnas för befordran till hemlandet.
Det betonas, att fall dock kan tänkas inträffa, då tidsfristen visar sig vara
alltför kort, och att besvärsgrunder lätt kan uppkomma för den händelse de
sålunda avgivna röstsedlarna kasseras. Det skulle därför enligt organisationernas
mening utgöra en större säkerhet för befälhavarna, om tiden för
fartygsröstningen utökades i möjligaste mån.
Svenska maskinbefedsförbundet erinrar om att förbundet i annat sammanhang
föreslagit inrättandet av en handelsflottans postanstalt och att,
därest detta projekt kommer till förverkligande, distributionen av valmateriel
skulle bl. a. för vinnande av lid kunna handhavas av detta organ.
Utredningens uttalande, alt fartygsröstningen i huvudsak bör följa samma
regler, som gäller för röstning å postanstalter, beskickningar och konsulat,
möter i allmänhet icke några erinringar från remissorganens sida. I flera
remissyttranden ifrågasättes dock lämpligheten av att såsom förutsättning
för röstning å fartyg uppställa krav på innehav av röstkort.
Sjöfarlsstyrelsen förklarar sig hysa full förståelse för det praktiska i en
tillämpning av röstkortssystemet, sett från valförrättarnas synpunkt. Men
häremot bör ställas det förhållandet, att kravet på innehav av röstkort i realiteten
kan innebära att stora grupper av sjömän å fartyg i utrikes fart de
facto ställes utanför möjligheten att utöva sin rösträtt. Styrelsen fortsätter.
Trots det tidigareläggande av röstkortens utsändande, som föreslagits,
maste man nämligen räkna med att sjömännens röstkort ofta icke kommer
vederbörande sjöman till lianda i tid för valförrättningen. Det bör t. ex. be
-
47
Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 19(12
aktas alt det alltid måste taga viss tid att utröna å vilket fartyg en sjöman
är anställd vid tiden för röstkortets utsändande och till vilken hamn posten
lämpligen bör sändas för att snabbt komma fartyget till banda. Därtill kommer
de oregelbundenheter i postgången till ett fartyg, som alltid måste vara
förbunden med sjöfart och dess beroende av väderlek, väntetider i hamnar,
omdestinering och andra speciella förhållanden.
Enligt sjöfartsstyrelsens mening är det en fråga av principiell betydelse
att reglerna om sjömännens valdeltagande utformas sa att utövare av sjömansyrket
i allmänhet tillförsäkras samma praktiska möjligheter att utöva
sin rösträtt som de landanställda. Styrelsen anser sig därför bestämt böra
påyrka sådan överarbetning av förslaget att innehav av röstkort icke göres
till ett absolut villkor för en sjömans valdeltagande. Huruvida en sådan
överarbetning'' kan ske inom ramen för utredningens förslag eller föi utsätter
omläggning till ett system med valsedelsförsändelse, undandrager
sig sjöfarlsstyrelsens bedömande. \ ad nu sagts avser givetvis endast å
fartyg i utrikes fart påmönstrad sjöman och sålunda t. ex. icke passagerare
och andra, som även skulle vara berättigade att förrätta röstning a fartyg.
Det må i sammanhanget framhållas, att någon svårighet att fastställa en sjömans
identitet och kyrkoskrivningsort icke föreligger även om röstkort saknas,
då uppgift härom alltid finnes i den av sjömannen innehavda sj of artsboken.
Svenska fartygsbefälsföreningen, Svenska sjöfölksförbundet och Svenska
stewardsföreningen finner sig böra beklaga, att den föreslagna ordningen ej
synes ge utrymme för det enklare förfarande, som praktiseras i Danmaik
och Norge, där väljare å fartyg, tillhörigt dessa länder, vid röstavlämningen
tillätes legitimera sig genom pass, sjöfartsbok eller giltigt certifikat för tjänst
på fartyg. Enligt organisationerna kommer kravet på innehav av röstkort
för röstning å fartyg att vara en starkt återhållande faktor, för att sjöfolket
i normal omfattning skall deltaga i de allmänna valen. Röstningsfrekvensen
bland sjöfolket torde med tillämpningen av detta krav jämväl i fortsättningen
bli normerad av det egna initiativet att rekvirera röstkort eller på de
hemmavarande anförvanternas omtanke att i god tid förse sjömannen med
röstkort. Organisationerna förklarar sig emellertid hysa förståelse för att
avprickningen i röstlängderna av valkuvert, på vilka ej finns angivet \ aldistrikt
och andra för sammanräkningen erforderliga uppgifter, kan erbjuda
svårigheter, ägnade att fördröja den slutliga röstsammanräkningen. Med
beaktande av de av utredningen anförda skälen för sitt ställningstagande
och med hänsynstagande till vad utredningen i övrigt föreslår för underlättande
av sjöfolkets valdeltagande, förklarar sig organisationerna avstå
från något yrkande i denna del. Organisationerna understryker, att de framtida
erfarenheterna av de föreslagna ändringarna, därest dessa genomföres,
torde ge vid handen vilka ytterligare lättnader för att stimulera valdeltagandet
för denna yrkesgrupp som kan påfordras i framtiden.
Svenska maskinbefäls^örbundet ifrågasätter, om det icke skulle vara möjligt
att utforma sjöfartsboken på sådant sätt, att denna skulle kunna för de
ombordanställdas del ersätta röstkortet.
Magistraten i Malmö anser, att svårigheterna för röstberättigade å fartyg
48
Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962
att erhålla röstkort i viss mån kommer att elimineras, om tiden för röstkortens
utsändande utsträckes på sätt utredningen föreslagit. Magistraten erinrar
i detta sammanhang om möjligheten för röstberättigad att efter
framställning därom få sig röstkort tillställt redan dagen efter det röstlängden
justerats.
I några enstaka remissyttranden framhålles, att utfallet av en särskild
röstningsordning för sjöfolket i väsentlig mån är beroende av i vilken utsträckning
valsedlar finnes tillgängliga ombord å fartygen.
Magistraten i Umeå håller det sålunda för troligt, att även svårigheten
att få röstsedlar distribuerade till sjöfolket utgör en anledning till det
låga valdeltagandet hos denna yrkesgrupp. En förutsättning för att en valförrättning
ombord skall bli så lik den i hemlandet som möjligt är att de
politiska partierna får möjlighet att tillhandahålla de röstande ombord valsedlar
och att, om röstsedlar tillställes fartyget, befälhavaren är skyldig
tillse, att dessa röstsedlar även blir tillgängliga för de ombordvarande. Även
magistraten i Västerås betonar vikten av att röstsedlar finns att tillgå för
väljare ombord å fartygen.
När det gäller hem sändandet av de å fartygen avgivna
rösterna påpekar generalpoststyrelsen, att vissa problem kanske kan
komma att uppstå i vissa fall, när värdeförsändelse med dessa röster skall
befordras från fartygsbefälhavare direkt till överståthållarämbetet. Om t. ex.
försändelse blir av större format, kan det tänkas att tullmyndigheten i inlämningslandet
fordrar bestyrkande i någon form av att försändelsens innehåll
är utförseltillåtet enligt inlämningslandets bestämmelser. Med tanke
på dylika eventualiteter synes det generalpoststyrelsen vara att föredraga,
att försändelserna med de avgivna rösterna i största möjliga utsträckning
befordras till överstathallarämbetet genom förmedling av den svenska beskickningen
eller konsulatet i inlämningslandet.
Slutligen må redovisas vissa detaljanmärkningar, som framkommit
vid remissbehandlingen.
Länsstyrelsen i Gotlands län ifrågasätter, om tillräckliga skäl föreligger
för utredningens krav att vid fartygsröstning, som sker före valdagen, väljaren
å ytterkuvertet skall teckna uppgift rörande den omständighet, som
för honom kan medföra rätt till sådan röstning. De övriga särskilda krav,
som vid fartygsröstningen ställes på väljaren — personlig inställelse, innehav
av röstkort och eventuellt styrkande av identiteten — synes länsstyrelsen
innefatta tillräckliga garantier. Ett bibehållande av kravet på uppgift
i nämnda hänseende finner styrelsen kunna öka kassationsrisken.
Sveriges redareförening uppger, att den i motsats till utredningen finner
fartygsbefälhavarna böra av allmänna medel tillerkännas ersättning för
fullgörandet av uppdrag såsom röstmottagare å fartyg, och föreningen åberopar
såsom skäl härför att sådan ersättning utgår till de valförrättare i
land, som frivilligt fullgör motsvarande uppgifter.
Länsstyrelsen i Malmöhus län påpekar att, eftersom systemet med fartygs -
49
Kungi. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
röstning icke är avsett att göras tillämpligt å val av kyrkofullmäktige och
municipalfullmäktige, det kan ifrågasättas om icke 20 § 2 och 3 mom.
kommunala vallagen bör utformas i överensstämmelse härmed. Kungörelsen
om dessa val bör alltså icke upptaga erinran om rätt för väljare att i
vissa fall utöva rösträtt utom riket å svenskt fartyg.
Departementschefen
Det överensstämmer med demokratisk samhällssyn, att de röstberättigade
medborgarna i så stor utsträckning som med beaktande av valsäkerhetens
krav och andra samhällshänsyn rimligen kan ske sättes i tillfälle att utan
större uppoffring utöva sin rösträtt. Om vår nuvarande valordning torde
det allmänna omdömet kunna fällas, att den i stort sett bereder de röstberättigade
tillfredsställande möjligheter till valdeltagande. Alltjämt finnes
emellertid vissa medborgargrupper, vilkas yrkesutövning eller levnadsförhållanden
i övrigt skapat särskilda svårigheter för dem att utnyttja sin rösträtt.
Som förut berörts, utgör de fartygsanställda en sådan grupp. De reformer,
som vid olika tillfällen genomförts i syfte att underlätta valdeltagandet,
förefaller — att döma av den låga röstfrekvens, som de fartygsanställda
synes uppvisa — icke i någon nämnvärd mån ha ökat denna yrkeskategoris
möjligheter till rösträttsutövning.
Åtskilliga inom sjöfartsnäringen verksamma medborgare kommer visserligen
att få lättare att utöva sin rösträtt, om röstmottagningstiden utsträckes
på sätt jag i det föregående förordat. Efter en dylik reform lärer det
för personal å sådana fartyg, som går i inrikes fart eller nyttjas i trafik
mellan Sverige och någorlunda närbelägna länder, mera sällan behöva möta
några egentliga svårigheter att utöva rösträtten. En ingalunda obetydlig del
av den svenska handelsflottan nyttjas emellertid i trafik av annat slag. Åtskilliga
svenska fartyg brukas sålunda huvudsakligen i trafik mellan Sverige
och avlägsna länder eller mellan främmande länder. En ansenlig del
av den svenska sjömanskåren är verksam å dessa fartyg. Även med den föreslagna
förlängningen av röstmottagningstiden måste det inom denna del
av handelsflottan ofta komma att inträffa, att ett fartyg icke under röstmottagningstiden
angör svensk hamn eller anlöper sådan utländsk hamn, där
svensk beskickning eller svenskt konsulat finns inom räckhåll under hamnuppehållet.
Jag är därför liksom valutredningen och flertalet remissorgan
av den uppfattningen, att särskilda åtgärder i syfte att underlätta valdeltagandet
för ombordanställda å vissa fartyg är av behovet påkallade.
När det gäller att finna någon lämplig form härför, har man i huvudsak
att välja mellan två principiellt olika lösningar. En utväg är att för ifrågavarande
yrkesgrupp införa ett valsedelsförsändelseinstitut av ungefär den
typ, valutredningen närmare beskrivit. En annan lösning är att utbygga det
vid röstning å postanstalt, beskickning och konsulat praktiserade röstmottagningsinstitutet
så, att röstmottagning även kan äga rum vid förrättning
ombord på vissa fartyg. Valutredningen har i sitt förslag enhälligt förordat
den senare lösningen och förslaget har i denna del tillstyrkts eller
4 llihanq till riksdagens protokoll 1062. i samt. Nr 53
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
lämnats utan erinran av flertalet remissorgan. Ej heller för egen del har
jag funnit anledning föreligga att på denna punkt frångå utredningens förslag.
En ordning med röstmottagning ombord på vissa fartyg måste — liksom
för övrigt ett för sjöfolk avsett valsedelsförsändelseinstitut — bli förenat
med en viss praktisk omgång, i det att den tarvar olika delvis tidskrävande
valförberedelseåtgärder. Med hänsyn härtill bör röstmottagning ombord å
fartyg icke anordnas annat än vid val av större betydelse. Valutredningen
har förutsatt, att fartygsröstning endast skall ske, då val i hela riket till
riksdagens andra kammare skall äga rum och då allmänna val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige skall förrättas. Denna
begränsning, som icke föranlett någon erinran under remissbehandlingen,
synes mig vara lämplig.
I likhet med valutredningen anser jag vidare, att fartygsröstning endast
hör få äga rum utom riket. Personal å fartyg, som under röstmottagningsperioden
befinner sig i Sverige, torde nämligen utan olägenhet kunna utnyttja
de röstningsformer, som eljest står till buds här i riket.
Vad angår kretsen av fartyg, å vilka röstmottagning skall kunna anordnas,
ligger det i öppen dag att denna måste begränsas till svenska fartyg.
Såsom valutredningen framhållit, kan det emellertid ej heller ifrågakomma
att anordna röstmottagning å varje svenskt fartyg, som under någon aldrig
så ringa del av röstmottagningsperioden, befinner sig utom riket. Behovet
av fartygsröstning är i stort sett koncentrerat till sådana fartyg, som kan
beräknas icke komma att angöra svensk hamn under den tid, röstmottagning
pågår här i riket. Användningsområdet för fartygsröstning hör avgränsas
i enlighet härmed. De regler, varigenom denna avgränsning sker,
bör utformas så, att de medger en individuell bestämning av de fartyg, å
vilka röstmottagning skall ifrågakomma. En sådan ordning är nödvändig
för att möjliggöra distribution av valmateriel. I likhet med utredningen har
jag här kommit till den uppfattningen, att Kungl. Maj :t bör äga att på särskild
framställning, varigenom behovet av fartygsröstning förhandsanmäles,
meddela beslut om fartygsröstning. Sådant beslut bör, såsom valutredningen
ock synes ha förutsatt, kunna meddelas, om anledning förekommer till antagande,
att fartyget kommer att befinna sig utomlands under hela den tid,
då röstmottagning äger rum här i riket.
Enligt valutredningens förslag skall behörighet att göra framställning
om fartygsröstning endast tillkomma fartygets redare och befälhavare.
Även om denna anordning i stort sett kan förväntas vara tillfyllest för
ändamålet, kan det, såsom påpekats under remissbehandlingen, likväl icke
ur principiell synpunkt anses tillfredsställande att utestänga företrädare
för arbetstagarsidan från möjlighet till initiativ härutinnan. Enligt min
mening bör även sådan sammanslutning av arbetstagare inom sjöfartsnäringen,
som med hänsyn till medlemsantal och övriga omständigheter kan
antagas väl företräda hithörande yrkesgruppers intressen, tillerkännas behörighet
att påkalla beslut om fartygsröstning. Över framställning, som gjorts
av sådan sammanslutning, torde fartygets redare regelmässigt böra erhålla
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962 51
tillfälle att yttra sig, om icke framställning gjorts jämväl av honom eller
befälhavaren.
Om valmaterielen skall hinna komma fartyg, beträffande vilka beslut
om fartygsröstning meddelats, tillhanda före röslmottagningsperiodens början,
är det nödvändigt, att framställning om fartygsröstning göres i god
tid dessförinnan. Enligt valutredningens förslag skall framställning göras
före den 1 maj det år valet äger rum. Under remissbehandlingen har mot
denna ordning invänts, att det ofta kan vara svårt att så lang tid i förväg
bedöma, huruvida ett visst fartyg kommer att befinna sig utom riket under
röstmottagningsperioden. Då det ofta är förenat med betydande svårigheter
och tidsutdräkt att postledes nå ett fartyg i avlägsna delar av världen,
är det emellertid enligt min uppfattning icke rådligt att i någon mera avsevärd
mån förkorta den föreslagna tiden mellan anmälningsfristens utgång
och valtillfället. Detta synes ej heller vara erforderligt. Det är nämligen icke
meningen att kräva, att vid anmälningstillfället skall kunna med full säkerhet
avgöras, om fartyget kommer att befinna sig inom eller utom landet
under röstmottagningsperioden. Som jag förut berört, bör för beslut om
fartygsröstning icke fordras mera än att anledning förekommer till antagande,
att fartyget i fråga kommer att befinna sig utomlands, medan röstmottagning
pågår här i riket. Redan det förhållandet, att ett fartyg normalt
är utomlands bortåt en månad eller mera i sänder, innefattar enligt min
mening anledning till sådant antagande, om icke undantagsvis någon omständighet
föreligger som berättigar till slutsatsen, att fartyget kommer att
anlöpa Sverige under röstmottagningsperioden. Gäller det återigen fartyg,
som vanligtvis icke är utomlands mer än en eller annan vecka i följd, kan
förutsättning för anordnande av fartygsröstning icke anses vara förhanden,
med mindre det förekommer positiv anledning förmoda, att fartyget just
under röstmottagningsperioden kommer att vara utrikes under avsevärt
längre tid än vanligt. Det ligger i sakens natur, att en framställning om fartygsröstning
i tveksamma fall hellre bör bifallas än avslås. Med den innebörd,
som sålunda bör ges förslaget i denna del, synes i allmänhet icke behöva
uppkomma några nämnvärda svårigheter att taga ställning till frågan,
huruvida framställning om fartygsröstning bör göras.
Enligt valutredningens förslag skall beslut om fartygsröstning meddelas
i form av ett tillstånd beträffande varje särskilt fartyg att utom riket anordna
dylik röstning. Såsom framhållits under remissbehandlingen, kan
det emellertid icke anses tillfredsställande alt överlämna åt den, som avses
skola vara röstmottagare, att efter eget gottfinnande bestämma, huruvida
röstmottagning skall komma till stånd å fartyget. Det synes mig därför
lämpligare att låta beslut om fartygsröstning få karaktär av en föreskrift
av innebörd, att röstmottagning utom riket i princip skall ske å det eller
de fartyg, som avses med beslutet. Principiell skyldighet att utom riket
anordna röstmottagning ombord på fartyget bör alltså enligt min mening
åvila den som skall vara röslmottagare. Emellertid bör vid utformningen
av beslut om fartygsröstning beaktas, alt hinder stundom kan uppkomma
för röstmottagare å fartyg att fullgöra sina uppgifter, exempelvis därför att
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
valmaterielen icke kommit honom tillhanda eller att fartyget icke kommer
att angöra hamn å sådan tid, att röstmottagaren skulle kunna vidarebefordra
rösterna i föreskriven ordning. Med hänsyn härtill bör föreskrift om fartygsröstning
ges det innehållet, att röstmottagning utom riket skall äga rum
å fartyget, såframt hinder härför icke uppkommer.
Vad härefter angår frågan vem som skall vara röstmottagare vid fartygsröslning,
delar jag valutredningens och flertalet remissorgans uppfattning,
att denna uppgift bör anförtros fartygets befälhavare eller den han sätter
i sitt ställe. Detta skulle i och för sig kunna ske i den formen, att Kungl.
Maj :t, med stöd av vederbörlig bestämmelse härom i vallagarna, låter i
beslut om fartygsröstning intaga förordnande för befälhavaren eller den
han i sitt ställe sätter att vara röstmottagare. Enklare synes emellertid
vara att direkt i lag ange, att då röstmottagning skall äga rum å fartyg, befälhavaren
eller den han i sitt ställe sätter skall vara röstmottagare. Då
beslut om fartygsröstning meddelas, torde detta härigenom komma att i sig
innefatta ett förordnande för befälhavaren eller hans ersättare att förrätta
det tjänsteärende, som röstmottagningen utgör, och därmed att göra bestämmelserna
om tjänsteansvar tillämpliga å förrättningsmannen.
De befälhavare, som kan tänkas komma att tjänstgöra såsom röstmottagare,
är praktiskt taget undantagslöst svenska medborgare. Det torde kunna
förutsättas, att befälhavare i allmänhet icke sätter annan än svensk medborgare
i sitt ställe såsom röstmottagare.
Rätt att avlämna valsedel vid röstmottagning ombord å fartyg utom riket
bör, såsom valutredningen synes ha förutsatt, tillkomma ej endast röstberättigad
som tillhör fartygets personal utan även röstberättigad som är
passagerare å fartyget, såframt det med skäl kan antagas, att väljaren på
grund av vistelse utom riket eller tjänsteutövning, som avses i 70 § 2 mom.
ValL och 35 § 2 mom. KVL, icke kan å valdagen utöva sin rösträtt inom
riket.
Beträffande den lagtekniska utformningen av institutet fartygsröstning
synes frågan, vem som skall äga göra framställning om fartygsröstning
och i vilken ordning sådan framställning skall göras, lämpligen kunna
regleras i administrativ väg. I övrigt torde bestämmelserna om fartygsröstning
böra inflyta i vallagarna och jag föreslår, att de grundläggande
reglerna i ämnet för andrakammarvalens del placeras i 70 § 3 mom. ValL
och för kommunalvalens del i 35 § 3 mom. KVL.
Den, som vill rösta utom det egna valdistriktet, måste för närvarande
alltid vara försedd med röstkort. Om fartygsröstningen skall kunna i önskvärd
utsträckning fylla det praktiska behov, för vilket den är avsedd, synes
det svårt att inom dess användningsområde konsekvent upprätthålla detta
krav. Röstkort kan nämligen icke tillställas de röstberättigade förrän röstlängden
i slutet av juli månad blivit slutjusterad. Då röstmottagningen vid
de ordinarie septembervalen är avsedd att börja vid eller strax efter augusti
månads mitt, lärer tiden mellan röstkortens utsändande och röstmottagningsperiodens
inträde ofta bliva alltför knapp för att röstkorten före röstmottagningsperiodens
början skall hinna na väljare med så rörligt yrke
53
Kungi. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
som sjömannens. Då härtill kommer, att den fartygsanställde väljaren i
sjöfartsboken har ett dokument, som i viss utsträckning är ägnat att ersätta
röstkortet, synes något oeftergivligt krav på röstkort icke böra upprätthållas,
när väljare, som innehar dylik bok, vill avlämna valsedel vid röstmottagning
ombord på fartyg.
Ehuru det för röstning utom det egna valdistriktet avsedda ytterkuvertet
är iordningställt med tanke på det fall att väljaren innehar röstkort, torde
kuvertet likväl utan alltför stora olägenheter kunna användas jämväl då
fartygsanställd äger rösta utan röstkort. Att tillskapa ytterligare en typ av
valkuvert utöver de redan existerande, skulle i vart fall öka risken för användning
av felaktigt kuvert och därmed för stigande kassalionsfrekvens.
Då fartygsanställd vill rösta utan röstkort, bör det åligga honom att på
lämplig plats å ytterkuvertet teckna sådana uppgifter, som kan vara av
betydelse för hans återfinnande i röstlängden. Han bör sålunda å ytterkuvertet
lämna uppgift om fullständigt namn, yrke eller titel, födelsetid, födelsenummer,
om detta är för honom känt, mantalsskrivningsort samt bostadsoch
postadress. Den fartygsanställde bör, då han anmäler sig till röstning
inför röstmottagaren, förete sin sjöfartsbok, vilken skall innehålla uppgifter
i vissa av nu angivna hänseenden. Det bör ankomma på röstmottagaren att
med ledning av sjöfartsboken granska, att ytterkuvertet är i behörig ordning
ifyllt. Förfarandet vid röstning utan röstkort torde i övriga hänseenden kunna
i huvudsak följa samma regler som gäller för det fall att väljaren skall
inneha röstkort. I samband med att valmateriel distribueras till fartyg, varå
röstmottagning skall äga rum, torde anvisningar rörande röstmottagningen
få tillställas befälhavaren.
Vad utredningen i övrigt föreslagit rörande tillvägagångssättet vid röstning
å fartyg och hemsändandet av de därvid avgivna rösterna kan jag godtaga.
Om väljaren icke är upptagen såsom röstberättigad i det valdistrikt, som
angivits å ytterkuvertet, skall detta enligt 77 § 3 mom. ValL och 44 § 3
mom. KVL lämnas orubbat och däri innesluten valsedel inverkar ej på valet.
Denna ordning kan uppenbarligen icke bibehållas oförändrad för det
fall att fartygsanställd röstat utan röstkort, eftersom ytterkuvertet då saknar
uppgift om valdistrikt. I sådant fall bör den i nämnda båda lagrum angivna
verkan i stället inträda, om väljaren icke är röstberättigad i något
valdistrikt å den mantalsskrivningsort, som angivits på ytterkuvertet. Sammanräkningsmyndigheten
har alltså att undersöka, i vilket valdistrikt i
den uppgivna mantalsskrivningskommunen väljaren må vara i röstlängd
upptagen såsom röstberättigad. Då sammanräkningen sker valkretsvis, bör
denna undersökning ske i samband med den sortering av ytterkuverten efter
valkrets, som föregår den egentliga sammanräkningen.
I likhet med utredningen anser jag att något arvode icke bör av allmänna
medel utgå för uppdrag såsom röstmottagare å fartyg. Däremot synes ersättning
av statsmedel böra utgå för nödiga utgifter, som röstmottagare å
fartyg haft för uppdragets fullgörande, t. ex. för rösternas hemsändande.
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
För valet erforderliga kuvert skall redan enligt gällande rätt tillställas röstmottagare
på statsverkets bekostnad (96 § ValL och 60 § KVL).
För genomförande av den i det föregående förordade reformen krävs ett
flertal ändringar i vallagarna. Utöver de i tidigare sammanhang berörda
kompletteringarna av stadgandena i 70 § 3 mom. ValL och 35 § 3 mom.
KVL föreslås sålunda ändringar av 56 § 5 mom. andra stycket, 57 § 1 mom.,
65 §, 71 §, 72 §, 73 §, 75 §, 77 § 3 inom., 95 § och 96 § ValL samt 4 §, 20 §
1—3 mom., 31 §, 36 §, 37 §, 38 §, 40 §, 44 § 3 mom., 59 § och 60 § KVL. Därjämte
måste rubriken till 70—75 §§ i ValL och motsvarande rubrik till 6
kap. KVL ändras.
III. Frågan om reformer i syfte att underlätta valdeltagandet för vissa
andra väljargrupper än sjömän
Gällande bestämmelser
Väljare, som vill utöva sin rösträtt här i riket, skall i allmänhet å valdagen
personligen avlämna sin valsedel vid valförrättningen i det valdistrikt,
där han är uppförd i röstlängd. Från denna ordning har undantag gjorts i
skilda hänseenden. Väljare, som är gift, behöver sålunda icke personligen
avlämna sin valsedel utan kan i särskild ordning avgiva valsedel genom
sin make (62 § ValL och 28 § KVL). Vidare äger väljare i vissa fall möjlighet
att å valdagen avlämna sin valsedel annorledes än vid valförrättningen
i det egna valdistriktet. Den som på grund av vistelse å annan ort inom
riket är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättningen i det egna
valdistriktet, äger sålunda rätt att å valdagen rösta å postanstalt (70 § 1
mom. ValL och 35 § 1 mom. första stycket KVL). Dessutom är patient på
sjukvårdsanstalt, där postanstalt finnes inrättad, berättigad att avlämna sin
valsedel där, även om sjukvårdsanstalten ligger å väljarens hemort (70 §
1 mom. ValL och 35 § 1 mom. första stycket KVL). Den poströstning, som
i enlighet med dessa regler normalt äger rum å valdagen, är vid vissa kommunalval
förlagd till närmaste helgfria dag före valdagen (35 § 1 mom.
andra stycket KVL). Undantag från den normala ordningen för rösträttens
utövande här i riket har gjorts även i så måtto, att vissa väljarkategorier har
möjlighet att under en viss tidsperiod före valdagen rösta på postanstalt. Såsom
i ett tidigare avsnitt berörts, står denna möjlighet öppen dels för väljare,
som kan antagas komma att vistas utomlands å valdagen, och dels för väljare,
som utövar militärtjänst eller tillhör besättning eller annan personal
på fartyg eller personalen vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag
eller vid post-, tull- eller lotsverket och som på grund av sin tjänst
kan antagas vara förhindrad att rösta på valdagen.
Reformförslag
Vid olika tillfällen bär önskemål framställts om åtgärder för underlättande
av valdeltagandet för avlägset boende personer. Härvid har
framhållits, att väljarna i många fall, särskilt i Norrland, måste företaga
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
långa och kostsamma resor för att inställa sig vid valförrättning samt att
skärgårdsbefolkningen emellanåt har svårigheter inställa sig vid valförrättning
på grund av otjänlig väderlek. Emellanåt har önskemålen kommit till
uttryck i reformförslag, som framlagts för riksdagen. I en vid 1943 års riksdag
väckt motion (II: 153) föreslogs t. ex., att skyldighet borde införas att
förlägga vallokalerna så, att väljarnas avstånd till dem endast undantagsvis
skulle komma att överstiga 5 kilometer, samt att avlägset boende valjare
och väljare, som icke kunde komma till vallokal annat än sjöledes, skulle
få rätt att före valdagen rösta på postanstalt. Motionen avslogs emellertid
av riksdagen. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 10) framhöll konstitutionsutskottet,
att vidsträckt möjlighet förelåg att vid de allmänna valen
åstadkomma en ändamålsenlig valdistriktsindelning och att det svårligen
lät sig göra att meddela ännu mera preciserade bestämmelser i amnet.
Beträffande förslaget om utvidgning av rätten till röstning fore valdagen
framhöll utskottet, att det knappast var möjligt att i en lagtext precisera
den välj arkategori, som härmed avsågs. Ett tillmötesgående av det önskemål,
som i denna del framförts i motionen, skulle enligt utskottets mening
medföra, att en betydande del av väljarkåren kom att få rätt att rösta på
postanstalt under ett större antal dagar. En lagändring i motionens syfte
skulle därför framstå som en genomgripande ändring i valsystemet. Några
bärande skäl härför hade enligt utskottets mening icke förebragts. Aven
vid flera andra tillfällen har förslag väckts i riksdagen om åtgärder till underlättande
av de avlägset boende väljarnas möjligheter att utöva sin rosträtt
men jämväl dessa förslag har av riksdagen lamnats utan bifall. En redogörelse
härför och för tidigare gjorda utredningar i fråga om de avlagset
boendes röstningsmöjligheter lämnas å sid. 120—124 i valutredningens betänkande,
vartill här torde få hänvisas.
Valutredningen
Utredningen konstaterar inledningsvis, att några särbestämmelser för
avlägset boende väljare icke finnes i vår vallagstiftning, såsom
fallet däremot är i den danska vallagen; i Danmark äger väljare, som är
bosatta på avlägset belägna öar, vilka icke utgör egna valdistrikt, rätt att före
valdagen rösta inför röstmottagare, om de endast med stor svårighet kan
komma till vallokalen. .
Den negativa inställning, som hos oss mött olika framlagda förslag i sy -te att underlätta de avlägset boende väljarnas valdeltagande, har — framhåller
utredningen — i första hand motiverats med svårigheten att i lagtext
närmare precisera denna väljarkategori. Att låta rätten att rösta bli beroende
av om avståndet mellan väljarens bostad och vallokalen överstiger
viss längd, innebär enligt utredningen ingen tillfredsställande lösning, eftersom
det icke enbart är avståndet utan även förbindelserna, som är avgörande
för möjligheten att utan alltför stora svårigheter uppsöka vallokalen.
Skulle man å andra sidan nöja sig med en mera allmän formulering i lagtexten
— exempelvis att rätt att rösta före valdagen skall tillkomma väljare,
som på grund av långt avstånd och bristfälliga förbindelser mellan bo
-
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
staden och vallokalen endast med stor svårighet kan inställa sig vid valförrättningen
i det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden — befarar utredningen,
att rätten att rösta i angiven ordning ytterst skulle bli beroende
av val]arens egen skönsmässiga bedömning, i varje fall om valmyndighetens
prövning i likhet med vad nu är fallet vid röstning före valdagen endast
skulle ske på grundval av en av väljaren avgiven försäkran.
Vid frågans tidigare behandling har i stället — framhåller utredningen
— hanvisats till möjligheten att genom inrättande av nya valdistrikt minska
avstånden till vallokalerna. Så har också kontinuerligt skett. Vid 1958 års
andrakammarval var antalet valdistrikt 6 046, varav på landsbygden 4 627
och i städerna 1 419, en ökning sedan år 1944 med över 800. ökningen har
även kommit de nordligaste länen tillgodo. Sålunda har valdistriktens antal
okat i Västernorrlands län med 60, i Jämtlands län med 36, i Västerbottens
län med 37 och i Norrbottens län med 92. Ett genomförande av utredningens
förslag om gemensamma valnämnder i landskommunerna anser utredningen
komma att underlätta en ytterligare uppdelning av valdistrikten,
om så skulle anses erforderligt. Härtill kommer, att de förbättrade kommunikationerna,
framför allt bilismens utveckling och utbyggnaden av vägnätet,
alltmer reducerat avståndens betydelse. Utredningen finner det därför
med fog kunna göras gällande, att de avlägset boende väljarnas situation
undan för undan förbättrats. Då de olägenheter av långa avstånd och dåliga
förbindelser, som trots allt i vissa trakter kvarstår för väljarna, i första
hand måste vara kännbara för sjuka, invalider och åldringar, synes det utredningen
som om en lösning av dessa väljarkategoriers röstningsproblem
skulle ytterligare förbättra läget även för gruppen avlägset boende väljare.
Med hänsyn till det anförda har valutredningen ansett sig sakna anledning
att nu förorda ett frångående av den ståndpunkt, som intagits till
tidigare förslag om särbestämmelser för sistnämnda välj arkategori. Utredningen
framhåller emellertid, att en lösning av frågan om de sjukas röstning
samtidigt som den skulle minska behovet av särskilda åtgärder för
de avlägset boende väljarna, skulle kunna underlätta genomförandet av
sådana särskilda åtgärder, för den händelse något behov därav alltjämt
skulle finnas. Därvid åsyftas en sådan lösning av de sjukas röstningsproblem,
som förutsätter en förhandsprövning av valnämnden för att de
sjuka skall få rätt att rösta i särskild ordning. Införes en förhandsprövning
i naninda fall, anser utredningen det icke vara otänkbart med en förhandsprövning
även beträffande de avlägset boende, verkställd av valnämnden
enligt vissa i vallagarna uppdragna riktlinjer. Därmed skulle man enligt
utredningen kunna undanröja det hinder mot särbestämmelser, som ligger
i svårigheten att avgränsa gruppen avlägset boende från Övriga väljare.
V a 1 j a r e, intagna i fångvårdsanstalt, har enligt utredningens
uppfattning icke varit föremål för samma uppmärksamhet som
ovnga kategorier, för vilka svårigheter föreligger att deltaga i allmänna
val. Förespråkare har dock icke saknats för att särskilda åtgärder skall
vidtagas för att underlätta de intagnas röstning. Utredningen uppger sålunda,
att Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund i skrivelse till
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
57
utredningen förklarat sig vilja fästa uppmärksamheten på det problem,
som svårigheterna att utöva rösträtten utgör för de i fångvårdsanstalterna
intagna.
Enligt valutredningens mening kan det icke anses i och för sig omotiverat
att bereda i anstalt intagna möjlighet att rösta. Så sker exempelvis
i Västtyskland, där särskilda valnämnder kan inrättas för olika slags anstalter,
däribland fångvårdsanstalter. Utredningen anser emellertid, att även
frågan om de i anstalt intagnas röstning i viss mån är beroende av att
frågan om de sjukas röstning bringas till en lösning. Skall särskilda anordningar
vidtagas för att möjliggöra de intagnas röstning, torde enligt utredningen
poströstning inom de olika anstalterna vara den enda tänkbara
utvägen. Införes ett system med valsedelsförsändelse för de sjuka och med
dem jämställda väljare, kan detta komma att medföra en minskning av
behovet av särskilda postanstalter å sjukhusen på valdagen och således öka
de praktiska möjligheterna för postverket att åtaga sig nya uppgifter i fråga
om allmänna val. Skulle å andra sidan en generell lösning av de sjukas
röstningsproblem icke kunna genomföras, kan tvärtom ökade krav på postverkets
medverkan komma att ställas för att tillgodose dessa sistnämnda
väljares intressen.
Att någon systematisk översyn hittills icke verkställts av bestämmelserna
om rätt för vissa väljarkategorier att rösta före valdagen
finner utredningen bero på flera olika omständigheter. Sålunda
torde behovet av en utökning av de till sådan röstning berättigade yrkesgrupperna
ha minskat genom den fortgående inskränkningen i söndagstjänstgöringen.
Det behov av att rösta utanför det egna valdistriktet, som
uppstått därigenom att allt fler väljare av olika skäl å valdagen vistas utom
hemorten, kan i stor utsträckning tillgodoses genom poströstningen å valdagen.
Denna rätt kan utnyttjas vare sig frånvaron från hemorten sammanhänger
med yrkesutövning eller icke. Vid vistelse utom riket är visserligen
de faktiska möjligheterna att rösta inför särskilda röstmottagare, d. v. s. å
beskickningar och konsulat, mer begränsade, men utredningen understryker,
att väljare, som planerar att avresa till utrikes ort, redan av denna
anledning har rätt att poströsta före valdagen. På grund härav torde knappast
föreligga behov för en sådan väljargrupp som exempelvis personalen
å de reguljära flyglinjerna att erhålla någon särskild rätt att rösta före
valdagen.
Utredningen finner det visserligen icke kunna bestridas, att viss personal,
som har att fullgöra tjänstgöring å valdagen, exempelvis personal på
sjukhus samt brandmän och polispersonal, kan ha svårigheter att inställa
sig vid valförrättningen, även om tjänstgöringen är förlagd till hemorten.
Avståndet mellan hemmet och tjänstgöringsstället kan, exempelvis i en
stad av Stockholms storlek, vara mycket betydande. Den utsträckning av
liden för vallokalernas öppethållande, som år 1%0 genomförts beträffande
andrakammarvalen och som kan förväntas ha återverkningar även i fråga
om de borgerliga kommunalvalen, anser utredningen dock ha ökat möjlig
-
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
helerna att rösta för sådana väljare, som har att i hemorten fullgöra tjänstgöring
å valdagen.
Valutredningen har därför icke ansett sig böra framlägga förslag om att
ytterligare yrkesgrupper skall få rätt att rösta före valdagen.
I fråga om personal, som å valdagen tjänstgör å sjukvårdsanstalter,
där postanstalter finns inrättade, anser
utredningen dock den lättnaden kunna införas, att väljare, som tillhör
sådan personal, får möjlighet att rösta å postanstalten, även om denna är
belägen i vederbörandes hemort. Att sådan rätt icke förelegat torde, enligt
vad utredningen uppger, på sina håll ha medfört en viss irritation bland de
väljare, som på grund av sin jourtjänst haft svårt att lämna sjukhusen för
att rösta.
Remissyttranden
Utredningens uppfattning att anledning saknas att nu införa några särbestämmelser
i vallagarna för de avlägset boende väljarna delas
av övervägande antalet remissinstanser. I den mån dessa redovisat skäl
för sin anslutning till utredningens ställningstagande har därvid särskilt
framhållits, att de avlägset boende väljarnas situation blivit allt bättre
genom den ytterligare uppdelningen i valdistrikt och genom bilismens utveckling.
Endast länsstyrelserna i Gotlands och Älvsborgs lån är av annan mening
än utredningen. Båda dessa länsstyrelser finner det befogat med åtgärder
för att underlätta den ifrågavarande välj arkategorins valdeltagande.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län framhåller sålunda, att även om förbättrade
kommunikationer och utökning av antalet valdistrikt i kommunerna
har bidragit till att underlätta de avlägset boende väljarnas valdeltagande,
förhållandena inom stora delar av vårt land fortfarande är sådana, att avståndet
till vallokal eller postanstalt för många väljare är så stort, att deltagande
i valet innebär tillräckligt stora uppoffringar, för att väljaren skall
avstå från att utöva sin rösträtt. Enligt länsstyrelsen synes det föga konsekvent,
att man ansett sig böra bereda röstberättigade personer — som valdagen
vistas på ort på obetydligt avstånd utanför det egna valdistriktet och
som därför utan svårighet har möjlighet att rösta i vallokalen i det egna
valdistriktet — tillfälle att rösta å postanstalt å vistelseorten, medan man
ansett det onödigt att underlätta valmöjligheterna för avlägset boende väljare.
Länsstyrelsen anser, att tiden nu är mogen för åtgärder till underlättande
av valdeltagandet också för nyssnämnda väljarkategori. En tänkbar lösning
finner styrelsen måhända vara att på de orter, där lantbrevbärning är anordnad,
låta avlägset boende väljare avlämna valsedelsförsändelse, anordnad
i enahanda ordning som gäller för äkta makar, till lantbrevbäraren som
därefter skulle ha att vidarebefordra försändelsen till vederbörande postanstalt.
Rätten att begagna denna röstningsmetod skulle kunna göras beroende
av en av vederbörande valnämnd företagen förhandsprövning.
Länsstyrelsen i Gotlands län uppehåller sig i sitt yttrande särskilt vid
59
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 är 1962
de å Gotska Sandön boende väljarnas situation och uppger, att kortaste avståndet
mellan denna ö och Fårön, där vallokalen är belägen, fågelvägen
är omkring 38 kilometer och att avståndet sjövägen mellan Gotska Sandön
och färjeläget vid Broa å Fårön är omkring 57 kilometer. Enligt länsstyrelsen
har merendels inför varje allmänt val i tidningarna inom länet uppmärksamhet
ägnats åt de å Gotska Sandön boende och deras svårigheter
att deltaga i valförrättning i det egna valdistriktet. Det ringa antalet väljare,
vilket understiger tio, har redan det ansetts omöjliggöra bildande av ett
särskilt valdistrikt för Gotska Sandön. Från principiell synpunkt finner
länsstyrelsen det icke tillfredsställande, att en inom riket fast boende grupp
väljare — även om den är ringa till antalet — skall på grund av ogynnsamma
väderleksförhållanden kunna vara hindrad att utöva sin rösträtt eller
hänvisas att utöva den efter en måhända riskfull men alltid besvärlig sjöresa.
Länsstyrelsen föreslår därför införandet av sådana bestämmelser, att
den välj arkategori, varom här är fråga, får möjlighet att — därest icke
bosättningsplatsen utgör särskilt valdistrikt — rösta genom valsedelsförsändelse
i huvudsaklig överensstämmelse med det system härför, som utredningen
angivit såsom en tänkbar lösning av de sjukas och med dem
jämställda väljargruppernas röstningsproblem.
Även magistraten i Luleå antyder möjligheten av att införa ett valsedelsförsändelseinstitut
icke blott för de sjuka väljarna utan även för de avlägset
boende. Länsstyrelsen i Värmlands län finner däremot för sin del
särskild anledning understryka, att det icke bör ifrågakomma att låta reformer,
avsedda att underlätta sjuka personers valdeltagande, utsträckas
till att omfatta jämväl avlägset boende friska personer.
Frågan om den nomadiserande lappbefolkningens
röstning beröres särskilt av generalpoststyrelsen i dess yttrande. Styrelsen
erinrar om att vid allmänna val aren 1952 1960 enligt beslut av
Kungl. Maj :t särskilda tillfälliga postanstalter inrättats på olika platser
inom Norrbottens län för att underlätta lapparnas valdeltagande. Erfarenheterna
från dessa val har stärkt styrelsen i dess uppfattning, att särskilda
poslanslalter icke bör inrättas speciellt för röstmottagning bland lapparna.
Styrelsen förklarar, att den funnit frågan om åtgärder för att underlätta
valdeltagandet böra för lapparnas del lösas på samma sätt som valutredningen
synes ha tänkt sig beträffande avlägset boende väljare i allmänhet,
d. v. s. i första hand genom inrättande av nya valdistrikt. Valnämnden i
Rättviks första valdistrikt ifrågasätter, om icke anledning finnes att låta
kategorin renskötare erhålla samma rätt att rösta å postanstalt före valdagen,
som nu tillkommer väljare, tillhörande vissa yrkesgrupper.
Vad angår de i fångvår dsanstalt intagna väljarna uttalas
i åtskilliga remissyttranden, att det icke vore omotiverat att bereda
dessa väljare möjlighet att rösta. Ingen remissinstans har emellertid påkallat
omedelbara åtgärder i detta hänseende. I flera remissyttranden framhålles
i stället angelägenheten av att övriga eftersatta väljargruppers röstningsproblem
i första hand bringas till en lösning. Endast en kommunal
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
myndighet har helt motsatt sig reformer för att bereda de i fångvårdsanstalt
intagna ökade möjligheter till valdeltagande.
bångvårdsstyrelsen framhåller, att möjligheterna för den som intagits i
fångvårdsanstalt att utöva rösträtten ofta försvåras eller omintetgöres genom
frihetsberövandet. Om den intagne är gift, kan han inge valsedel genom
andra maken i form av valsedelsförsändelse, och om han på valdagen
har permission, kan han personligen avge sin röst i hemortens vallokal eller
genom poströstning på annan ort. Uppskattningsvis torde enligt styrelsen
ungefär hälften av de intagna ha möjlighet att rösta på något av dessa
sätt. För de övriga saknas för närvarande möjligheter att utöva rösträtten.
Styrelsen fortsätter.
Enligt fångvårdsstyrelsens uppfattning kan det inte anses tillfredsställande
a^. en §ruPP väljare sålunda till följd av tvångsåtgärder från samhällets
sida är avskuren från rätten att deltaga i de allmänna valen. Att den ena
hälften av de intagna men inte den andra har möjlighet att rösta kan med
skäl uppfattas som en orättvisa. Ur resocialiseringssynpunkt skulle det också
vara av värde om de intagnas samhällsintresse kunde väckas genom att
de får tillfälle att följa valkampanjerna och själva rösta. Styrelsen vill därför
föreslå att särskilda åtgärder vidtages för att underlätta de intagnas
röstning. Då åtgärder i detta syfte onekligen skulle kunna te sig utmanande
mot andra grupper av väljare som av olika yttre omständigheter är förhindrade
att rösta, såsom sjuka, avlägset boende och personer med viss tjänstgöring
på valdagen, förutsätter styrelsen dock att utredningens förslag skall
resultera i att det sörjes för att sådana väljargrupper får ökade möjligheter
att deltaga i valen.
Som utredningen anför torde poströstning inom de olika fångvårdsanstalterna
vara den enda tänkbara utvägen för att möjliggöra de intagnas röstning.
I den mån postverkets resurser inte skulle förslå för att på en gång inrätta
tillfälliga postanstalter vid samtliga fångvårdsanstalter — för närvarande
mellan 80 och 90 — får man enligt styrelsens mening göra en angelägenhetsgradering
med beaktande av de behandlingsmässiga principerna.
Detta bör leda till att de öppna anstalterna tillgodoses före de slutna.
Löses frågan om de intagnas röstning på ovan angivet sätt, vill styrelsen
hemställa att också den personal, som på valdagen tjänstgör på sådana
fångvårdsanstalter, där postanstalter finns inrättade, får möjlighet att rösta
på postanstalten, även om denna är belägen i befattningshavarens hemort.
I annat fall kan irritation befaras uppstå hos den personal, som på grund av
tjänstgöringen har svårt att lämna fångvårdsanstalten för att utöva sin rösträtt.
I likhet med fångvårdsstyrelsen finner flera andra remissinstanser införandet
av möjlighet till poströstning å fångvårdsanstalterna vara det lämpligaste
sättet att undanröja svårigheterna för de i sådana anstalter intagna
väljarna att avge sina röster. Drätselkammaren i Örebro ifrågasätter, om
icke i händelse av en dylik lösning med fångvårdsanstalt borde jämställas
annan anstalt av liknande frihetsberövande karaktär, där ett större antal
väljare kan antagas vara intagna, exempelvis alkoholistanstalt.
Generalpoststyrelsen anser sig däremot icke kunna dela uppfattningen, att
poströstning inom de olika fångvårdsanstalterna är den mest ändamålsenli
-
61
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
ga lösningen. Mot inrättandet av tillfälliga postanstalter fÖT röstmottagning
å dessa anstalter talar flera skäl. Under alla omständigheter anser styrelsen
frågan härom böra vila i avvaktan på att spörsmålet om de sjukas röstning
blivit slutgiltigt löst.
I några enstaka remissyttranden framföres den synpunkten, att en reform
för att tillgodose de sjuka väljarnas möjligheter till valdeltagande borde
kunna utsträckas till att omfatta jämväl de å fångvårdsanstalt intagna väljarna.
Att utredningen icke ansett sig böra framlägga förslag om en utvidgning
av rätten för vissa yrkesgrupper att rösta före valdagen,
föranleder i allmänhet icke något uttalande från remissorganens
sida. Endast generalpoststyrelsen finner det kunna ifrågasättas, om icke en
sådan utvidgning bör komma till stånd. Enligt styrelsen har nämligen erfarenheten
visat, att även andra yrkesgrupper än de, som nu har rätt till sådan
röstning, skulle kunna med hänsyn till sin yrkesutövning göra anspråk
på samma rätt. Styrelsen förklarar sig därför ha den uppfattningen, att rätten
till röstning före valdagen borde tillkomma även vissa ytterligare yrkesgrupper
än de nuvarande, exempelvis sjukhuspersonal, brandmän, polispersonal
och personalen vid vissa andra trafikföretag än järnvägarna.
Utredningens förslag att personal, som å valdagen tjänstgör
å sådan sjukvårdsanstalt, där postanstalt finns
inrättad, skall få möjlighet att rösta å postanstalten även om denna är
belägen i vederbörandes hemort, tillstyrkes eller lämnas utan erinran av
samtliga remissinstanser. Svenska landstingsförbundet förklarar sig såsom
företrädare för den största gruppen sjukvårdshuvudmän vilja särskilt understryka
önskvärdheten av den föreslagna ändringen. Enligt förbundet
brukar jour- och beredskapstjänst och de sammanhängande tjänstgöringsturer,
som på personalens önskan blivit allt vanligare vid sjukhusen, ofta
försvåra de anställdas deltagande i röstning på allmän vallokal. Även generalpoststyrelsen
framhåller angelägenheten av förslagets genomförande samt
uppger, att det för sjukhuspersonal, som på grund av sin tjänstgöring varit
förhindrad att rösta i vallokalen på hemorten, framstått som ett orimligt
förhållande, att röstning för deras del icke kunnat få ske vid sjukhusets
postanstalt. Styrelsen utgår från att, om sjukhuspersonal medges generell
rätt att rösta vid postanstalt på sjukhus, något särskilt bestyrkande av att
vederbörande väljare är anställd på sjukhuset normalt ej skall behövas.
Departementschefen
Frågan om vidtagande av särskilda åtgärder för att underlätta för avlägset
boende att utöva sin rösträtt har många gånger aktualiserats i den offentliga
debatten. Sålunda har frågan prövats av olika utredningar och behandlats
av riksdagen vid flerfaldiga tillfällen. Trots det intresse, som ägnats
saken, har svårigheterna att finna en tillfredsställande lösning hittills
visat sig övermäktiga. Ej heller valutredningen har ansett sig kunna föror
-
62
Kungi. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
da, att särskilda åtgärder nu vidtages för att öka de avlägset boende väljarnas
möjligheter till valdeltagande. Den ståndpunkt, som valutredningen sålunda
intagit, har med enstaka undantag godtagits av remissorganen.
Liksom valutredningen är jag av den meningen, att det är förenat med åtskilliga
vanskligheter att på godtagbart sätt precisera den väljargrupp,
som åsyftas med termen avlägset boende, i det att hänsyn måste tagas icke
blott till avståndet mellan väljarens bostad och vallokalen utan även till den
svårbestämbara faktor, som ortens mer eller mindre utvecklade kommunikationsförhållanden
utgör. De skäl, som anförts mot en reform i sådan riktning,
synes mig emellertid icke motivera, att denna fråga nu helt avföres
från dagordningen. Såsom jag inledningsvis framhållit bör det ankomma
på valutredningen att med beaktande av vad som framkommit under remissbehandlingen
taga slutlig ställning till frågan om åtgärder till underlättande
av sjukas, invaliders och åldringars valdeltagande. Enligt min mening
kan detta ställningstagande bli av betydelse även för möjligheterna att vidtaga
åtgärder, som syftar till att underlätta för de avlägset boende att utöva
sin rösträtt. Slutlig ställning till detta spörsmål bör därför icke tagas i
förevarande sammanhang, utan det torde få ankomma på valutredningen
att även undersöka om den lösning, utredningen kommer till beträffande
sjukas, invaliders och åldringars röstutövande, kan föranleda att frågan om
de avlägset boendes valdeltagande bör upptagas på nytt.
Vad därefter angår de i fångvårdsanstalt intagna föreligger mången gång
hinder för dem att deltaga i allmänna val. Om den intagne är gift, kan han
visserligen inge valsedel genom andra maken och, om han på valdagen har
permission, kan han personligen avge sin röst i hemorten eller genom poströstning
på annan ort. För övriga intagna saknas emellertid möjligheter att
utöva rösträtt. I och för sig kan det därför såsom valutredningen och åtskilliga
remissorgan framhållit synas motiverat med särskilda åtgärder för
att underlätta denna väljargrupps valdeltagande. Frågans lösning synes delvis
vara beroende av hur röstningsproblemen för övriga eftersatta väljargrupper
löses; dessa spörsmål kommer att bli föremål för ytterligare prövning
av valutredningen. Jag har med hänsyn härtill icke ansett mig böra
upptaga denna fråga till närmare behandling i förevarande sammanhang.
Valutredningens uppfattning, att någon utvidgning av rätten att på grund
av yrkesutövning rösta före valdagen icke bör ske, har allmänt godtagits under
remissbehandlingen, och jag kan även för egen del ansluta mig till utredningens
ståndpunkt.
Likaledes kan jag biträda utredningens förslag om sådan ändring i 70 §
1 mom ValL och 35 § 1 mom första stycket KVL, att personal å sjukvårdsanstalt,
där postanstalt är inrättad, får möjlighet att å valdagen rösta å
postanstalten, även om sjukvårdsanstalten är belägen i vederbörandes hemort.
Efter en år 1961 genomförd reform är vid vissa kommunalval den poströstning,
som i allmänhet äger rum å valdagen, i stället förlagd till närmaste
helgfria dag före valdagen. För att sjukvårdspersonalens röstning skall
kunna underlättas även vid dessa val bör sådan komplettering av bestäm
-
63
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
melserna i 35 § 1 mom. andra stycket KVL göras, att den som tjänstgör å
sj ukvårdsanstalt får rätt att vid nämnda kommunalval poströsta närmaste
helgfria dag före valdagen, om skäl föreligger till antagande att han på
grund av sin tjänstgöring är förhindrad att utöva sin rösträtt å valdagen.
IV. Verkan av att sigilleringsföreskrift åsidosatts
Gällande bestämmelser
För att möjliggöra kontroll av att de vid ett val avlämnade valsedlarna
icke utsättes för obehörig behandling skall valurnorna eller de omslag,
i vilka valsedlarna inlagts, förseglas med minst två närvarandes sigill dels
vid avbrott i valförrättning eller sammanräkningsförrättning dels vid
förrättningarnas avslutande. Bestämmelser härom återfinnes beträffande
andrakammarvalen i 66 §, 68 § 3 mom. e) och 5 mom., 83 §, 84 § och 87 §
1 mom. ValL samt beträffande kommunalvalen i 32 §, 33 § 3 mom., 34 §
1 mom. e) och g), 49 § 2 och 3 inom., 52 § 2 mom. och 53 a § KVL.
Beträffande förfarandet på vallokalerna i samband med valförrättningens
avslutande föreskriver vallagarna att, när alla som vid det för valförrättningens
slut fastställda klockslaget äger tillträde till valet avlämnat sina
valsedlar, valförrättaren skall förklara röstningen avslutad. Därefter uttages
valkuverten ur valurnan och räknas, varefter antalet valkuvert jämföres
med antalet röstande enligt anteckningarna i röstlängden (68 § 1 och 2 mom.
ValL och 33 § 1 och 2 mom. KVL). Vid andrakammarval liksom även vid
flertalet kommunalval fortsättes förfarandet med en preliminär sammanräkning
av valsedlarna, vilka uttages ur valkuverten och ordnas i grupper
på visst i vallagarna angivet sätt (68 § 3 mom. ValL och 34 § 1 mom. KVL).
Efter sammanräkningen inlägges valsedlarna i omslag. Å varje oinslag skall
antecknas vad det innehåller samt det valdistrikt, där förrättningen ägt rum.
Omslagen, som skall vara av hållfast beskaffenhet, skall omsorgsfullt förseglas
på sätt förut sagts under minst två närvarandes sigill. Dessa sigill skall
avtryckas å det vid den preliminära sammanräkningen förda protokollet. Vid
de kommunalval, där preliminär sammanräkning icke äger rum, inlägges
de oöppnade valkuverten i omslag, vilka på motsvarande sätt förseglas.
Om icke valförrättaren också skall verkställa den definitiva sammanräkningen,
såsom undantagsvis kan vara fallet vid kommunalval, skall de förseglade
omslagen jämte valprotokollet och röstlängden av valförrättaren
ofördröjligen insändas till den myndighet, som har att verkställa den definitiva
röstsammanräkningen. Nämnda myndighet har att i god tid före sammanräkningen
verkställa en förberedande granskning av ifrågavarande
handlingar. Bcfinncs dessa därvid icke vara i behörigt skick, skall myndigheten,
där så prövas nödigt, på lämpligt sätt införskaffa erforderliga upplysningar
angående anledningen därtill (76 § sista stycket ValL och 43 §
sista stycket KVL). Vid röstsammanräkningen skall sigillen å omslagen
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
jämföras med de sigill, som är avtryckta på protokollen. Förekommer därvid
ej skälig anledning antaga, att omslag blivit efter tillslutandet öppnat,
brytes förseglingen. I annat fall lämnas omslaget orubbat, och däri inneslutna
valsedlar inverkar ej på valet (77 § 4 mom. ValL och 44 § 4 mom. KVL).
I fråga om den fortsatta granskningen av de från valförrättarna insända
valsedlarna föreskrives i 78 § ValL och 44 § 5 mom. KVL, att sammanräkningsmyndigheten
skall pröva valsedlarnas giltighet och meddela de beslut,
vartill valsedlarna och protokollen — med hänsyn jämväl till upplysningar,
som inhämtats enligt 76 § sista stycket ValL respektive 43 § sista stycket
KVL — må giva anledning.
Historik och reformkrav
I ett år 1903 av därtill förordnade kommitterade avgivet betänkande med
förslag till proportionellt valsätt vid val till riksdagens andra kammare uttalade
de kommitterade, att särskilda försiktighetsmått borde iakttagas vid
insändandet av röstsedlarna till länsstyrelsen. De kommitterade yttrade i
detta sammanhang bl. a.:
Men på det att ingen misstanke sedan må kunna uppstå därom att allt icke
försiggått riktigt och lagligt, hava kommitterade ansett nödigt att de vid
valet avgivna röstsedlarna inläggas i ett hållfast omslag, som omsorgsfullt
förseglas under minst tre närvarandes sigill; att för behörig kontroll de
åsatta sigillen avtryckas i protokollet,---allt detta vid själva förrättningen.
---Det lärer härvid kunna antagas att valmyndigheten utan
särskild föreskrift inlägger alla dessa handlingar i ett gemensamt yttre omslag
och därvid särskilt iakttager att de å röstsedelsomslaget och protokollet
åsatta sigillen få sådant läge, att de skyddas för yttre skada.
I 1909 års lag om val till riksdagen infördes också föreskrifter om sigillering
av valpaketen före deras insändande till sammanräkningsmyndigheten.
Dessa föreskrifter upptogs i 54 §, vilken motsvarade 68 § ValL. Då någon
motsvarighet till den nuvarande preliminära sammanräkningen icke
förekom — bestämmelser om sådan sammanräkning tillkom först år 1927
—- var det de oöppnade valkuverten, som inlades i omslagen. Dessa omslag
skulle förseglas under minst två närvarandes sigill, vilka jämväl skulle avtryckas
i protokollet. Ursprungligen fanns ej i 1909 års lag någon motsvarighet
till den nuvarande bestämmelsen i 76 § sista stycket ValL om skyldighet
för sammanräkningsmyndigheten — länsstyrelsen — att verkställa
förberedande granskning av de från valförrättarna inkomna handlingarna.
I 1909 års lag fanns i 56 § blott föreskrift om skyldighet för sammanräkningsmyndigheten
att tillse, att valmaterialet inkom från samtliga valdistrikt.
Däremot hade bestämmelsen i sistnämnda lag om den definitiva granskningen
av omslagen i huvudsak samma innehåll som nu. Sålunda föreskrevs
i 57 § sista stycket följande: »Protokollen över röstningen granskas var för
sig, och sigillen å omslaget till de vid varje protokoll fogade valsedlar jämföras
med de sigill, som äro å protokollet avtryckta. Förekommer därvid ej
65
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
skälig anledning, att omslaget efter tillslutningen blivit öppnat, brytes förseglingen.
I annat fall lämnas omslaget orubbat, och de däri inneslutna valsedlar
inverka ej på valet.»
Bestämmelsen i 58 § samma lag var däremot mer knapphändig än den i
nuvarande 78 § ValL och hade följande lydelse: »Efter det protokollen från
de särskilda valdistrikten upplästs samt valsedlarna uttagils ur valkuverten
och granskats, pröve Konungens befallningshavande valsedlarnas giltighet
och meddele de beslut, vartill valsedlarna och protokollen må giva anledning.
»
Med anledning av vissa inträffade fall, där valsedlar kasserats på grund
av att sigilleringsföreskrifterna icke iakttagits, väcktes vid 1912 års riksdag
motion (II: 181) om åtgärder till förhindrande av masskassering av valsedlar.
I sitt utlåtande (nr 37) över motionen framhöll konstitutionsutskottet
bl. a. följande:
Det synes utskottet, att den största uppmärksamhet bör ägnas åt att i
möjligaste mån genom lagstiftningsåtgärder söka förekomma upprepande
av sådana fall, som de förut nämnda, där valmännen utan egen förskyllan
på grund av valförrättarens felaktiga förfarande berövas sitt inflytande på
valets utgång. Emellertid torde det vara förenat med synnerliga svårigheter
att utfinna bestämmelser, som kunna skydda valmännens rätt härutinnan.
Sålunda torde man icke genom lagstiftningsåtgärder kunna förekomma försummelser
från valförrättarnas sida, och ej heller synes det med hänsyn till
valsäkerheten vara lämpligt att göra någon eftergift i vallagens bestämmelser
om valets förrättande.
Däremot kan det efter utskottets mening ifrågasättas, huruvida man icke i
väsentlig mån skulle kunna nå det ovanberörda syftemålet därigenom att
Konungens befallningshavande tillerkändes större frihet vid granskningen
och prövningen av valprotokoll och försegling å valsedelskonvoluten.--•—
Man kunde sålunda möjligen tänka sig bestämmelser av den innebörd, att
Konungens befallningshavande, innan beslut om kassering fattades, på
lämpligt sätt hade att göra sig underrättad, om huru vid valförrättningen
förfarits och att kassering icke skulle få äga rum, med mindre det för kontrollens
skull visade sig vara nödvändigt. Emot en dylik bestämmelse torde
emellertid kunna riktas den invändningen att densamma ur valsäkerhetens
synpunkt måhända icke är tillrådlig, och utskottet har därför med hänsyn
till frågans ovissa läge ej ansett sig kunna förorda någon särskild åtgärd.
Motionen ledde ej heller till någon riksdagens åtgärd.
I anledning av inträffade nya fall av masskassering återupptogs emellertid
frågan av 1918 års riksdag, som i skrivelse till Kungl. Maj :t anhöll om
utredning om de åtgärder, som kunde vidtagas för undanröjande av de olägenheter,
vilka var förenade med masskassering av valsedlar.
Den begärda utredningen verkställdes av proportionsvalssakkunniga, vilka
den 10 mars 1920 avgav ett betänkande angående åtgärder mot s. k. masskassering
in. in. De sakkunniga erinrade i betänkandet bl. a. om att redan
med då gällande lagstiftning underlåtenhet att följa vallagens bestämmelser
icke ovillkorligen behövde medföra masskassering. Länsstyrelsen, som hade
att granska valförrättningens överensstämmelse med laga föreskrifter, och
regeringsrätten, som skulle pröva besvär över riksdagsmannaval, måste näm5
Bihang till riksdagens protokoll 1(.)(i2. i samt. Nr 53
66
Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962
ligen — framhöll de sakkunniga — på grund av 58 § vallagen vara berättigade
att med hänsyn till i det särskilda fallet förekommande omständigheter
avgöra, huruvida uraktlåtenhet att iakttaga vallagens föreskrifter skulle
föranleda masskassering. Enligt vad de sakkunniga inhämtat verkställde
även vissa länsstyrelser, innan sammanräkningen började, en förberedande
granskning av det från valförrättarna inkomna valmaterialet samt införskaffade
i anslutning därtill erforderliga upplysningar och kompletteringar.
Härigenom hade icke sällan föreliggande orsaker till masskasseringar undanröjts.
De sakkunniga ansåg för sin del icke att ur valsäkerhetens synpunkt
befogade invändningar kunde framställas mot stadganden, varigenom
sammanräkningsmyndigheten uttryckligen tillerkändes något större frihet
vid granskningen och prövningen av valmaterialet. I enlighet härmed föreslog
de sakkunniga sådana tillägg till 56 och 58 §§ i 1909 års vallag, att länsstyrelsen
skulle vara skyldig att verkställa en förberedande granskning samt
att införskaffa erforderliga upplysningar om anledningen till att valhandlingarna
till äventyrs icke vore i behörigt skick ävensom att vid den slutliga
granskningen taga hänsyn till sådana upplysningar.
Förslagen underställdes 1920 års riksdag (prop. nr 327) och vann riksdagens
bifall. Samma bestämmelser infördes jämväl i nu gällande lag om val
till riksdagen, där de, såsom redan angivits, återfinnes i 76 § sista stycket
och 78 §.
I en motion (I: 224) vid 1935 års riksdag hemställdes, att till undvikande
av masskassering av valsedlar måtte föreskrivas, att samtliga valsedlar skulle
inläggas i ett omslag. I sitt utlåtande (nr 4) över motionen hänvisade
konstitutionsutskottet till de nyssnämnda ändringarna i vallagstiftningen,
vilka införts på förslag av proportionsvalssakkunniga, samt uppgav, att det
därefter vid granskning av valhandlingar i flera fall förekommit, att vederbörande
myndigheter med hänsyn till inhämtade upplysningar godkänt valsedlar,
inlagda i felaktigt sigillerade omslag. Utskottet anförde vidare, att det
kunde förväntas att på valförrättarnas försummelse beroende felaktigheter
vid sigillering och vid andra i vallagarna föreskrivna åtgärder till valsäkerhetens
bevarande komme att bli allt mera sällsynta, eftersom anvisningar för
valförrättare utarbetades inom justitie- och socialdepartementen och genom
länsstyrelsernas försorg tillhandahölls valförrättarna. Utskottet, som fann
det vanskligt att i viss mindre detalj ändra det säkerhetsförfarande, vilket
uPPbyggts såsom ett helt för de offentliga valen, ansåg sig icke kunna tillstyrka
motionen, då däri ifrågasattes rubbning av en ur säkerhets- och ordningssynpunkt
värdefull bestämmelse, vars tillämpning icke kunde vara förenad
med nämnvärd svårighet. I enlighet med utskottets hemställan avslogs
motionen av riksdagen.
Frågan om åtgärder för att minska riskerna för kassation av valsedlar
fördes på nytt fram i två motioner vid 1955 års riksdag (I: 63 och II: 83). I
motionerna hemställdes om utredning och därav föranlett förslag till ändrade
bestämmelser angående försegling av s. k. valsedelspaket. Konstitutionsutskottet
anförde i sitt utlåtande (nr 6) över motionerna bl. a. följande:
67
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
Genom föreskriften att de omslag, i vilka valsedlarna inneslutas, skola
förseglas under minst två närvarandes sigill, vinnes tillfredsställande gaia -ti för att obehörig åtgärd icke vidtages med valsedlarna under tiden me an
valförrättningen och den slutliga sammanräkningen Forf arandetvdsgille
ring är tämligen enkelt. Enär reglerna harom galit sedan lång tid tillbaka
ävensom tydligt framgå av de promemorior samt formulär till omslag och
protokoll, vilka vid valen tillhandahållas valförrättarna, kunna dessa knappast
vara okunniga om förfarandet. Det måste därför antagas, att forelupna
felaktigheter i allmänhet berott darpå att valförrättarna icke iakttagit til
räcklig noggrannhet. Även om det skulle vara möjligt att finna nagot anna
förfarande, som erbjuder tillräcklig grad av säkerhet — ---ar det vid sa
dant
förhållande antagligt, att felaktigheter ledande till masskassering av
valsedlar icke skulle kunna undgås genom införandet av andra säkerhetsföreskrifter.
Det må vidare framhållas, att ett åsidosättande av sigillenngsföreskriften
icke under alla förhållanden torde behöva medföra, att valsedlarna
förklaras ogilla. Upplysningar, som sammanräkningsmyndigheten införskaffat
rörande anledningen til! den bristfälliga sigillenngen, lara nämligen
kunna giva vid handen, att skälig anledning icke förekommer till antagande
att omslag blivit efter tillslutandet öppnat. På grund av vad salunda
anförts anser utskottet skäl icke föreligga att tillstyrka utredning i ämnet.
Motionerna avslogs av riksdagen.
Slutligen väcktes vid 1959 års riksdag motioner (I: 188 och II: 241) med
hemställan, att frågan om ogiltigförklaring av valförrättning på grund av
oriktig sigillering av valsedelspaket skulle hänskjutas till 1955 års valutredning
och att förslag till ändring av härom gällande bestämmelser skulle senare
föreläggas riksdagen. I sitt över motionerna avgivna utlåtande (nr 12)
hänvisade konstitutionsutskottet till direktiven för valutredningen och framhöll
att dessa direktiv redan omfattade det i motionerna väckta spörsmålet.
Motionerna föranledde icke någon riksdagens åtgärd.
Valutredningen
Inledningsvis erinrar valutredningen om att föreskrifter rörande sigillering
av valsedelsomslag har funnits sedan år 1909 och att dessa föreskrifter
föranlett ofta uppmärksammade olägenheter i tillämpningen på grund
av den masskassering, som gång efter annan blivit en följd av att de berörda
bestämmelserna icke har iakttagits. Utredningen understryker, att myndigheterna
sedan lång tid tillbaka också har haft sin uppmärksamhet riktad
på behovet av åtgärder för att motverka masskassering av valsedlar på grund
av fel från valförrättarnas sida.
Enligt valutredningen torde det med fog kunna påstås, att från myndigheternas
sida gjorts allt vad som rimligen kan begäras i form av utfärdandet
av anvisningar samt utarbetandet av formulär och i övrigt ändamålsenlig
valmateriel i syfte att förebygga fel och försummelser med avseende å
sigilleringen. I betänkandet lämnar utredningen en utförlig redogörelse för
de åtgärder, som vidtagits i detta avseende. Utredningen konstaterar emellertid
att sigilleringsfelen trots dessa åtgärder icke har visat någon tydlig tendens
att minska i antal.
I fortsättningen erinrar valutredningen även om att frågan om ansvars -
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
påföljd för försumliga valförrättare har varit föremål för justitieombudsmannens
uppmärksamhet, närmast till följd av vissa omval som måst företagas
vid 1958 års kommunalval på grund av att valförrättare åsidosatt gällande
föreskrifter i fråga om sigillering av valsedelsomslag. I sin till 1960
års riksdag avgivna ämbetsberättelse har justitieombudsmannen behandlat
denna fråga och därvid intagit den principiella ståndpunkten, att valförrättare
är underkastad ämbetsansvar.
Enligt valutredningens mening måste det för väljarna framstå som stötande,
att en försummelse från valförrättarens sida medför att deras röster
icke kommer att inverka på valet. Icke heller framstår det som tillfredsställande,
att ett oriktigt förfaringssätt av valförrättaren leder till att nytt
val — förenat med olägenheter för väljarna och icke oväsentliga kostnader
för det allmänna — måste hållas.
De i vallagarna givna säkerhetsföreskrifterna, i vilka bestämmelserna om
sigillering utgör ett led, finner valutredningen emellertid vara av synnerlig
betydelse för att förhindra, att en förvanskning av valresultatet skall kunna
äga rum. Det måste enligt utredningen vara av största vikt, att man
tveklöst skall kunna avfärda varje misstanke, att obehörig åtgärd vidtagits
med valsedlarna. Utredningen framhåller, att man självfallet kan tänka sig
andra förfaranden, som erbjuder lika hög grad av säkerhet som det nu tilllämpade,
men att man svårligen torde kunna finna ett enklare tillvägagångssätt
utan att eftersätta viktiga säkerhetssynpunkter. Enligt utredningens
uppfattning står dessutom knappast något system till buds, som utesluter,
att fel blir begångna.
Valutredningen understryker, att de nu gällande sigilleringsföreskrifterna,
som måste sägas vara mycket enkla, har gällt sedan lång tid tillbaka och
är väl inarbetade. Rent allmänt kan sägas, att föreskrifterna fyllt sin uppgift
att trygga valsäkerheten. Om säkerhetsföreskrifter av annat slag skulle
införas, är det antagligt, att misstagen i varje fall till en början skulle öka
i antal. Utredningen anser därför, att sigilleringsföreskrifterna bör bibehållas.
I det följande tar utredningen upp frågan om verkan av sigill eringsfel.
Utredningen ifrågasätter därvid, huruvida åsidosättande av sigilleringsföreskrifterna
skall behöva, i den utsträckning som alltjämt är fallet,
leda till masskassering av valsedlar, även om varje anledning saknas till
antagande, att de begångna felen utnyttjats till att utsätta valsedlarna för
obehörig behandling.
Valutredningen framhåller, att underlåtenhet att följa vallagarnas föreskrifter
om försegling av omslag och sigillering av valprotokoll icke med
nödvändighet medför kassering av de berörda valsedlarna. Även om sådan
underlåtenhet i och för sig anses utgöra skälig anledning antaga, att omslag
blivit efter tillslutandet öppnat, kan dock detta antagande vederläggas av
andra omständigheter. I detta sammanhang erinrar utredningen om den undersökning,
som sammanräkningsmyndigheten i samband med den förberedande
granskningen har att föranstalta om, såvida anledning föreligger där
-
69
Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962
till. Blir resultatet av denna undersökning negativt, vilket enligt utredningen
ofta torde vara fallet, kvarstår emellertid antagandet, att omslaget blivit efter
tillslutandet öppnat. De däri inneslutna valsedlarna måste då kasseras,
vilket sker i den formen, att omslaget lämnas orubbat (77 § 4 mom. ValL
och 44 § 4 mom, KVL). För kassering av valsedlarna kräves alltså icke, att
det även finns anledning antaga, att valsedlarna utsatts för obehörig behandling,
och någon undersökning huruvida så kan vara fallet företages
därför icke. Utredningen framhåller, att man genom bestämmelsen, att omslaget
vid kassering skall lämnas orubbat, tvärtom har betagit sammanräkningsmyndigheten
möjligheten att jämföra det faktiska innehållet i omslaget
med anteckningarna i valprotokollet och a omslaget rörande försändelsens
innehåll och därigenom få belägg för att några obehöriga åtgärder icke
vidtagits med valsedlarna och sålunda knappast heller med omslaget.
Regeln att omslaget skall lämnas orubbat, såvida misstanke föreligger, att
det blivit öppnat efter tillslutandet, anser valutredningen dock vara fullt
förklarlig, om man beaktar att den kvarstått oförändrad ända sedan år
1909. Vid denna tid förekom icke någon preliminär sammanräkning i egentlig
mening. Valkuverten räknades visserligen men inlades sedan oöppnade
i ett eller flera omslag. Eftersom det enda man kunde veta om innehållet
var, att det skulle bestå av ett antal valkuvert från ett visst valdistrikt, var
det meningslöst att i kontrollsyfte bryta omslaget.
Valutredningen understryker, att förhållandena helt förändrats i dessa
hänseenden, sedan bestämmelser om preliminär sammanräkning av valsedlarna
år 1927 införts i ValL och därefter även i KVL. Vid denna sammanräkning
sorteras de som giltiga ansedda valsedlarna i olika grupper efter
väljarbeteckningen, och anteckningar om antalet sedlar i varje grupp sker
dels i valprotokollet dels å de olika omslagen. Helt uttömmande är visserligen
icke denna redovisning av valsedlarna, eftersom den i allmänhet icke
anger förekomsten av olika valsedelstyper med samma välj arbeteckning och
icke heller eventuella strykningar å valsedlarna. Men enligt vad utredningen
framhåller begagnar sig partierna ofta endast av en enda valsedelstyp
inom en och samma valkrets, och förekomsten av strykningar är vanligen
mycket ringa. Även om en granskning av valsedlarna icke skulle kunna innefatta
full bevisning om alt valsedlarna är desamma, som vid den preliminära
sammanräkningen inlagts i ett felaktigt sigillerat omslag, finner utredningen
dock resultatet av denna granskning tillsammans med övriga förekomna
omständigheter många gånger kunna ge fullt tillräckligt stöd för ett
antagande, att någon obehörig åtgärd icke vidtagits med valsedlarna.
Valutredningen föreslår därför, att bestämmelserna i 77 § 4 mom. ValL
och 44 § 4 inom. KVL ändras på sådant sätt att omslagen skall brytas, även
om sigillen å desamma icke är i behörig ordning. Frågan om de i sådana omslag
inneslutna valsedlarna skall tillåtas inverka på valet, bör enligt utredningen
därefter bli beroende på huruvida sammanräkningsmyndigheten vid
sin prövning av samtliga förekomna omständigheter finner skälig anledning
till antagande, all valsedlarna icke blivit utsatta för obehörig åtgärd, Irots
70
Kungi. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
att säkerhetsföreskrifterna åsidosatts. Denna princip anser utredningen böra
komma till uttryck i ett tillägg till 78 § ValL och 44 § 5 mom. KVL av
följande lydelse: Hava föreskrivna säkerhetsåtgärder beträffande valsedlars
förvaring åsidosatts, skall denna omständighet icke medföra att valsedlarna
förklaras ogilla, därest skälig anledning förekommer till antagande, att
obehörig åtgärd icke på grund av åsidosättandet vidtagits med valsedlarna.
Remissyttranden
Valutredningens förslag till uppmjukning av bestämmelserna
om verkan av att föreskrivna säkerhetsåtgärder
rörande valsedlars förvaring åsidosatts tillstyrkes eller
lämnas utan erinran i det övervägande antalet remissyttranden. Icke något
remissorgan har helt avstyrkt förslaget härom.
I åtskilliga yttranden framhålles angelägenheten av att de nuvarande sigilleringsföreskrifterna
bibehålies oförändrade men samtidigt understrykes,
att ett åsidosättande av dessa föreskrifter icke bör i den utsträckning
som hittills skett leda till masskassering av valsedlar. De av utredningen
föreslagna ändringarna hälsas i samma yttranden med tillfredsställelse.
Länsstyrelsen i Kronobergs län förklarar, att den anser sigilleringsföreskrifterna
nödvändiga som en garanti för att förvanskning av valmaterialet icke
äger rum. Föreskrifterna är också klara och enkla att tillämpa. Att trots
detta fel från valnämnderna förekommit får enligt länsstyrelsen tillskrivas
den mänskliga faktorn. Hur än bestämmelserna utformas, torde misstag icke
kunna undvikas. Det är emellertid önskvärt, att sammanräkningsmyndigheterna
får större möjligheter än nu att pröva, vilken verkan en försummelse
av sigilleringen skall ha. Genom bestämmelsen, att omslaget skall lämnas
orubbat, har dessa myndigheter betagits möjligen att genom granskning av
innehållet pröva, om det finns anledning antaga, att några obehöriga åtgärder
vidtagits med valsedlarna. I likhet med utredningen finner länsstyrelsen,
att omslagen bör få brytas, även om sigillen å desamma icke är i behörig
ordning, och att frågan huruvida valmaterialet skall godkännas eller ej bör
få avgöras efter prövning av samtliga föreliggande omständigheter. Länsstyrelsen
i Malmöhus län finner förslaget väl ägnat att förhindra de nu många
gånger onödiga och för allmänheten stötande masskasseringarna av valsedlar.
Uttalanden av enahanda innebörd gör magistraten i Malmö och drätselkammaren
i Örebro. Magistraten i Västerås betonar att, ehuru valrätten av
naturliga skäl måste vara formell, det är av vikt att bestämmelserna blir sådana,
att de icke i det enskilda fallet framstår som en meningslös formalism.
Även länsstyrelsen i Norrbottens län finner anledning påtala formalismen i
de nuvarande bestämmelserna.
Några remissmyndigheter, som i övrigt icke har något att erinra mot förslaget,
framhåller, att reformen kan tänkas menligt inverka på v a 1-f örrättarnas fullgörande av sina åligganden. Länsstyrelsen
i Västernorrlands län befarar sålunda, att valförrättarna, med kännedom
om att valmaterialet underkastas en allsidig granskning helt oberoende
71
Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962
av om sigilleringsföreskrifterna iakttagits, kommer att mindre noggrant än
tidigare efterfölja dessa föreskrifter, ej blott såvitt gäller försegling av omslag
och sigillering av valprotokoll utan även såvitt avser Övriga hithörande
bestämmelser. Liknande farhågor hyser länsstyrelsen i Västerbottens lan.
Länsstyrelsen i Stockholms län och magistraten i Södertälje framhåller a sin
sida angelägenheten av att i promemorior för valförrättare inskarpes vikten
av en riktig sigillering, så att icke uppmärksamheten och noggrannheten
hos valförrättarna kommer att minska till följd av uppmjukningen i bestämmelserna.
•• i •
I enstaka remissyttranden ifrågasättes, om icke de föreslagna andringar
na
kan medföra att sam manräknings myndigheterna
ställes inför svåra bedömanden. Så t. ex. framhåller länsstyrelsen
i Kopparbergs län, att det — särskilt vid kommunalfullmäktigval och
landstingsmannaval — inom vissa valkretsar i länet icke är ovanligt med ett
stort antal olika valsedelstyper med samma välj ar beteckning. Denna omständighet
liksom den inom samma valkretsar stora förekomsten av strykningar
av kandidatnamn på valsedlarna kan enligt styrelsen vid en tillämpning
av de föreslagna bestämmelserna försvåra ställningstagandet till frågan, huruvida
felaktigt sigillerat valsedelsmaterial skall godkännas eller ej.
Länsstyrelsen i Kalmar län betonar vikten av att en konsekvent och fast
praxis upprätthålles i fråga om vallagarnas formalitetsregler över huvud
taget. Sigilleringsfel förekommer ofta nog, särskilt vid de kommunala valen.
En ändring i enlighet med utredningens förslag kan tänkas orsaka att dessa
fel ökar och att även antalet valbesvär stiger. Länsstyrelsen förmodar, att
det hos sammanräkningsmyndigheterna kan framkomma en tendens att för
undvikande av omval hellre kassera bristfälligt sigillerade omslag, enär vid
sådan kassation ny sammanräkning kan komma till stånd. Med hänsyn härtill
ifrågasätter länsstyrelsen, om icke bestämmelser borde finnas, vilka möjliggör
ny röstsammanräkning, sedan besvär anförts i anledning av sigilleringsfel
och sammanräkningsmyndighets beslut att godtaga felaktigt sigillerat
omslag ändrats. För att sådan ny sammanräkning skall kunna verkställas,
måste valsedlar, vilka medtagits vid den första sammanräkningen ehuru
de legat i bristfälligt sigillerade omslag, ha hos sammanräkningsmyndigheten
förvarats för sig.
Sistnämnda tankegång återfinns även i yttrandet från länsstyrelsen i Gävleborgs
län. Länsstyrelsen anser sig således böra fästa uppmärksamheten på
det förhållandet, att sanunanräkningsmyndighetens beslut i händelse av
godkännande av en bristfälligt sigillerad försändelse kommer att bli utan
appell, eftersom all framtida identifikation av försändelsens innehåll upphör
i och med att valsedlarna utlagas ur denna och uppsorteras med det övriga
valsedelsmaterialet efter välj arbeteckningar och namntyper.
När det gäller utfo r mningc n av de ifrågavarande lagändringarna
finner länsstyrelsen i Stockholms län och magistraten i Södertälje skäl föreligga
att låta den avsedda uppmjukningen av bestämmelserna i syfte att förhindra
onödiga masskasseringar av valsedlar omfatta icke blott fall, där
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
föreskrivna säkerhetsåtgärder åsidosatts av valförrättaren, utan även inträffade
missöden t. ex. under den efterföljande postbehandlingen — varigenom
ursprungligen fullgoda sigill blivit defekta.
Departementschefen
Enligt olika bestämmelser i vallagarna skall valurnor och omslag med däri
inneslutna valsedlar förseglas med minst två närvarandes sigill, när val- eller
sammanräkningsförrättning avbrytes eller avslutas. Sigillen på omslagen
skall avtryckas i valprotokollet. Till dessa sigilleringsföreskrifter ansluter
sig vissa kontroll- och kassationsregler. Sammanräkningsmyndigheten har
att jämföra sigillen på omslagen med de sigill, som är avtryckta i protokollen.
Förekommer vid denna granskning skälig anledning antaga, att omslag
blivit efter tillslutandet öppnat, lämnas omslaget orubbat och däri inneslutna
valsedlar inverkar ej på valet. Denna effekt brukar benämnas masskassering.
Med den ordning, som sålunda gäller, avses att förebygga, att valmaterial,
som kan tänkas ha blivit förvanskat, kommer att inverka på valutgången.
Ett sigilleringsfel kan även få andra rättsföljder än masskassermg.
Om felet kan antagas ha inverkat på valutgången, kan valet i händelse
av anförda besvär upphävas och nytt val bli erforderligt.
Sigilleringsfel hör icke till de förrättningsfel, som kan sägas vara särskilt
sallsynta. Vid 1958 års stads- och kommunalfullmäktigeval förordnades sålunda
i icke mindre än tio valkretsar om omval på grund av sigilleringsfel.
Vid landstingsmannavalen nämnda år förekom i nio fall masskassering av
samma anledning. Fyra fall av masskassering på grund av sigilleringsfel
inträffade vid 1960 års andrakammarval.
Uppenbarligen är det önskvärt att förebygga masskassering av valsedlar,
så långt detta kan ske utan att kravet på valsäkerhet eftersättes. Ett sigilleringsförfarande
kan enligt min mening svårligen undvaras, om valsäkerheten
skall kunna på tillfredsställande sätt tryggas. I likhet med valutredningen
anser jag, att den nuvarande regleringen av frågan, när och hur sigillering
skall ske, fyller de anspråk på klarhet och enkelhet som i sådant
hänseende skäligen kan ställas. Det är därför knappast möjligt att genom
ändring av själva sigilleringsföreskrifterna minska kassationsfrekvensen.
Däremot kan ifrågasättas, om den nuvarande kassationsregeln är så avpassad,
att den håller kassationsfallen inom de gränser, som betingas av valsäkerhetens
krav. Föreligger skälig anledning antaga, att omslag blivit efter
tillslutandet öppnat, något som ofta är fallet vid sigilleringsfel, inträder för
närvarande kassationseffekt, även om en undersökning av samtliga på saken
inverkande omständigheter skulle ha givit fog för slutsatsen, att valmaterialet
icke utsatts för obehörig åtgärd. Denna kassationsregel, som tillkommit
utifrån delvis andra valtekniska förutsättningar än de nu rådande,
synes, såsom valutredningen funnit, sträcka sig längre än dess syfte kräver.
Valutredningen föreslår med hänsyn härtill, att ett bristfälligt sigillerat omslag,
även om det kan antagas ha blivit öppnat efter tillslutandet, skall av
sammanräkningsmyndigheten öppnas och däri inneslutna valsedlar medräk
-
73
Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962
nas, såframt undersökning av samtliga förekommande omständigheter ger
skälig anledning antaga, att valmaterialet icke utsatts för obehörig åtgärd.
Detta förslag har allmänt tillstyrkts av remissorganen, och jag kan i
stort sett ansluta mig därtill. Med den föreslagna ordningen kan masskassering
undvikas bl. a. i sådana fall, där en jämförelse mellan omslagets faktiska
innehåll och den i valförrättarens protokoll lämnade uppgiften om
dess innehåll ensam för sig eller i förening med övriga föreliggande omständigheter
klart utvisar eller ger befogad anledning utgå ifrån att någon förvanskning
av valmaterialet icke skett.
Att valförrättarna, som är underkastade ämbetsansvar, genom den föreslagna
ordningen skulle bli benägna att tillämpa sigilleringsreglerna med
mindre noggrannhet än för närvarande, finner jag föga sannolikt. Jag kan
därför icke dela de farhågor härför, som vissa remissorgan uttalat. Under
remissbehandlingen har mot förslaget även invänts, att möjligheten att besvärsvägen
vinna rättelse av ett beslut, enligt vilket valsedlar i bristfälligt
sigillerat omslag medräknas, kommer att saknas, därför att omslagets innehåll
icke skulle kunna identifieras efter sammanräkningen. Emellertid möter
intet hinder att även efter sammanräkningen bibehålla innehållet i ett
visst valsedelspaket som en enhet för sig. Så bör uppenbarligen förfaras med
valsedelspaket, som befinnes vara bristfälligt sigillerat. På en del håll förvaras
för övrigt alla valsedelspaket som skilda enheter efter sammanräkningen.
Vissa remissinstanser har anmärkt, att de av valutredningen föreslagna
reglerna om verkan av bristfällig sigillering bör gälla icke blott då
föreskrivna säkerhetsåtgärder åsidosatts av valförrättaren utan även då inträffade
missöden gjort ursprungligen fullgoda sigill defekta. Denna anmärkning
är förtjänt av beaktande.
Jag föreslår med hänsyn till det anförda, att ett tillägg göres till 77 §
4 mom. andra punkten ValL och 44 § 4 mom. andra punkten KVL, enligt
vilket de till sammanräkningsmyndigheten inkomna omslagen alltid skall
brytas, att bestämmelserna i tredje och fjärde punkterna i nämnda lagrum
utgår samt att till 78 § ValL och 44 § 5 mom. KVL fogas ett nytt stadgande
av innebörd, att om avgivna valsedlar icke förvarats på föreskrivet sätt, valsedlarna
skall förklaras ogilla, såframt ej skälig anledning förekommer till
antagande, att obehörig åtgärd icke vidtagits med dem.
V. Övriga reformförslag
Behörighet att göra framställning enligt 58 § ValL
I 58 § ValL anges de tider å valdagen, under vilka valet skall pågå. Om
på viss ort andra tider för valets förrättande finnes mera lämpliga, äger
länsstyrelsen enligt samma lagrum på framställning av valförrättaren förordna
därom inom vissa i lagen angivna gränser.
Valutredningen. Rätt att göra framställning enligt 58 § ValL hör enligt
utredningens mening endast tillkomma valnämnd och magistrat och icke de
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
deputerade, som valnämnd eller magistrat utser att vara valförrättare i valdistrikt.
Utredningen föreslår, att 58 § ValL jämkas i enlighet härmed.
Remissyttranden. Detta förslag har lämnats utan erinran av samtliga remissorgan.
Departementschefen. Jag biträder utredningens förslag på denna punkt.
Kungörande i kyrka
Vallagarna innehåller på skilda ställen regler om kungörande i kyrka. Sålunda
stadgas i 41 § ValL, att kungörelse om tid och ställe för framläggande
av röstlängd skall uppläsas i kyrkan och, där så kan ske, införas i ortstidningarna.
Genom hänvisningen i 9 § sista stycket KVL gäller detsamma beträffande
röstlängd, som där avses. Jämlikt 56 § 5 mom. ValL skall länsstyrelses
kungörelse om förestående val till andra kammaren uppläsas i kyrkorna
och införas i ortstidningarna.
Valutredningen. Utredningen föreslår, att kungörelse om tid och plats för
röstlängdens framläggande i stället för att uppläsas i kyrka skall anslås å
kommunens anslagstavla. Tillika föreslår utredningen, att bestämmelsen i
56 § 5 mom. ValL om valkungörelses uppläsande i kyrka ersättes med föreskrift
om att kungörelsen skall anslås på kommunernas anslagstavlor i likhet
med vad som gäller enligt 20 § 1 mom. KVL vid val av landstingsmän
samt kommunal- och stadsfullmäktige.
Remissyttranden. Valutredningens förslag har i denna del godtagits eller
lämnats utan erinran av samtliga remissorgan.
Departemenschefen. I likhet med remissorganen kan jag ansluta mig till
valutredningens förslag i denna del.
Verkan av riksvalsedel
Bruket av riksvalsedlar, d. v. s. valsedlar som utan åsatt valkretsbeteckning
upptar ett giltigt namn för varje valkrets, har föranlett vissa tolkningsspörsmål.
Av intresse för bedömande av dessa spörsmål är främst reglerna
i 80 § ValL, som avser andrakammarval. I första stycket av denna
paragraf stadgas, att namn å valsedel skall anses som obefintligt, om namnet
överstrukits eller det icke fullt otvetydigt framgår, vem som därmed
åsyftas, eller namnet avser någon, som ej är valbar. I andra stycket föreskrives
i huvudsak, att samtliga namn å valsedel med registrerad partibeteckning
skall anses obefintliga, om valsedeln icke som första namn för själva
riksdagsmannavalet upptar någon för partiet anmäld kandidat. Paragrafens
tredje stycke innehåller ett stadgande för det fall att valsedel upptar
flera namn för själva riksdagsmannavalet än som enligt 59 § är medgivet,
d. v. s. mer än två namn utöver det antal riksdagsmän valet avser. I sådant
fall skall enligt tredje stycket det eller de övertaliga namnen anses såsom
obefintliga.
Regler motsvarande de i 80 § första och tredje stycket ValL meddelade
finnes för förstakammarvalens del upptagna i 18 § ValL och för kommunalvalens
vidkommande i 23 § sista stycket KVL.
75
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
Valutredningen. I samband med en allmän genomgång av vallagarnas bestämmelser
om valsedels ogiltighet har valutredningen till behandling upptagit
de tolkningsspörsmål, vartill användningen av riksvalsedel givit upphov.
Utredningen framhåller, att tvekan råder, huruvida vid tillämpning av
80 § tredje stycket ValL hänsyn skall tagas till valsedelns samtliga namn
eller blott till de namn, som kvarstår sedan bestämmelserna i paragrafens
första och andra stycken tillämpats. Om det första alternativet skulle vara
det riktiga, anser utredningen nyttan med riksvalsedlar bli förhållandevis
begränsad. Valutredningen nämner, att en länsstyrelse vid sammanräkning av
de vid 1960 års andrakammarval i viss valkrets avgivna rösterna godkänt
en riksvalsedel, trots att namnet på den person, som var valbar inom valkretsen,
var upptaget på sådant ställe, att namnet med tillämpning av 80 §
tredje stycket skulle ha ansetts såsom obefintligt, om hänsyn tagits till valsedelns
samtliga namn. Vid sin bedömning av frågan, huruvida valsedeln
skulle anses upptaga flera namn än som är medgivet, tog länsstyrelsen alltså
icke hänsyn till de namn, som enligt paragrafens första och andra stycken
skulle anses såsom obefintliga. Enligt valutredningens uppfattning var
länsstyrelsens bedömning riktig. Möjligheten att på en valsedel medtaga
namn på personer, som icke är valbara inom den valkrets, där valsedeln
skall användas, anser valutredningen visserligen ägnad att i viss mån motverka
syftet med bestämmelsen i 80 § tredje stycket ValL. Å andia sidan
kan emellertid bruket av valsedlar av den typ, varom här är fråga, enligt
valutredningens mening verksamt bidraga till en minskning av de fall, då
valsedel kasseras på den grund att valsedeln saknar giltigt namn. För att
icke tvekan om utgången vid ett eventuellt överklagande av ett val, där valsedlar
av denna typ kommit till användning, skall avhalla partierna från att
tillhandahålla väljarna sådana valsedlar, föreslår valutredningen, att bestämmelsen
i 80 § tredje stycket förtydligas på sådant sätt, att det klart
framgår, att den endast skall tillämpas på de namn, som kvarstår sedan
bestämmelserna i paragrafens första och andra stycken tillämpats. Motsvarande
förtydligande bör enligt valutredningens uppfattning även göras i 18 §
andra stycket ValL och i 23 § sista stycket sista punkten KVL.
Remissyttranden. Valutredningens härutinnan framlagda förslag har icke
föranlett någon erinran från remissorganens sida.
Departementschefen. I likhet med valutredningen anser jag, att bestämmelserna
i 80 § ValL bör förtydligas. Enligt min mening bör detta ske dels
genom ett tillägg till paragrafens andra stycke och dels genom en omformulering
av tredje stycket. Genom tillägget till andra stycket bör klargöras, att
vid bedömande av vilket namn å valsedeln som skall anses såsom del första
hänsyn icke skall tagas till namn som enligt första stycket är att betrakta
såsom obefintligt. Tredje stycket bör omformuleras till utmärkande av att
den där stadgade rättsföljden endast skall inträda, om det efter tillämpning
av första stycket återstår flera namn än som är medgivet; har andra stycket
tillämpats återstår över huvud icke något namn på valsedeln och i detta
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
fall finns därför ej något utrymme för tillämpning av tredje stycket. En liknande
omformulering bör göras av 18 § andra stycket ValL och 23 § sista
stycket sista punkten KVL.
Viss förenkling av förfarandet vid röstsammanräkning
Rörande proceduren vid röstsammanräkning stadgas i vallagarna bl. a.,
att sammanräkningsmyndigheten skall föra särskild förteckning över de
ytterkuvert, som inkommer från röstmottagare (75 § sista stycket ValL och
41 § andra stycket KVL). Vid själva sammanräkningsförrättningen skall
dessa kuvert räknas och antalet jämföras med förteckningen (77 § 2 mom.
ValL och 44 § 2 mom. KVL). Enligt 77 § 4 mom. ValL och 44 § 4 mom. KVL
gäller vidare om proceduren omedelbart före den egentliga sammanräkningen,
att de från valförrättarna inkomna valprotokollen skall uppläsas.
Valutredningen. I anslutning till en undersökning av möjligheterna att
underlätta och därmed också påskynda sammanräkningen har valutredningen
upptagit ifrågavarande bestämmelser till behandling. Beträffande skyldigheten
att föra förteckning över inkomna ytterkuvert anför utredningen:
Ändamålet med förteckningen är tydligtvis att åstadkomma en redovisning
av de ytterkuvert, som inkommit till sammanräkningsmyndigheten,
och möjliggöra en kontroll av att samtliga dessa kuvert medtages vid sammanräkningsförrättningen.
Vallagarna innehåller icke några närmare föreskrifter
om hur denna förteckning skall föras. I det tidigare omförmälda
betänkandet, som låg till grund för poströstningssystemets införande för
kommunalvalen, uttalades beträffande förteckningen endast att det borde
ankomma på vederbörande sammanräkningsmyndighet att bestämma dess
beskaffenhet. Vanligtvis brukar icke i förteckningen antecknas — förutom
ankomstdag och eventuellt även avsändningsort — flera uppgifter än som
erfordras för att identifiera den väljare, som avgivit inkommet ytterkuvert.
I sistnämnda hänseende antecknas vid överståthållarämbetet numera för
varje ytterkuvert, som inkommer till ämbetet från i Stockholm skrivna väljare,
endast det registernummer, varunder väljaren är upptagen i röstlängden
(uppgiften om registernumret å röstkort i Stockholm motsvarar
närmast uppgiften å övriga röstkort om det uppslag och den rad i röstlängden,
där väljaren finns upptagen).
Enligt vad valutredningen erfarit är förandet av nämnda förteckning
tämligen arbetskrävande. Från överståthållarämbetet har sålunda blivit
upplyst, att för färdigställandet av den vid ämbetet förda förteckningen
över ytterkuvert, med vilka ämbetet haft att taga befattning såsom sammanräkningsmyndighet
vid 1960 års andrakammarval, åtgått cirka 500 arbetstimmar.
Länsstyrelsen i Stockholms län liar å sin sida uppgivit, att dess förteckning
vid samma val ej hunnit färdigställas före sammanräkningsförrättningens
påbörjande.
Det kan — såsom länsstyrelsen i Jämtlands län antytt i sin till valutredningen
överlämnade skrivelse — ifrågasättas om icke den föreskrivna ordningen,
enligt vilken sammanräkningsmyndighet har att anteckna varje
från röstmottagare inkommet ytterkuvert i" särskild förteckning, skulle
kunna förenklas eller ersättas med något annat mindre arbetskrävande och
tidsödande förfarande, som likväl möjliggör en tillfredsställande kontroll
av att samtliga till myndigheten inkomna ytterkuvert blir behandlade vid
77
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
sammanräkningsförrättningen. Vid flera sammanräkningsmyndigheter brukar
ylterkuverten, jämsides med att de antecknas i den särskilda förteckningen,
numreras i löpande följd. Såvitt valutredningen kunnat bedöma
synes en sådan numrering av ytterkuverten, lämpligen kombinerad med
en efter varje numreringstillfälle gjord anteckning -—- exempelvis i ett särskilt
protokoll — om antalet numrerade ytterkuvert, vara tillräcklig för att
den omförmälda kontrollen skall kunna utövas. Med en sådan ordning torde
en särskild uppteckning av vilka väljare, som avgivit de ifrågavarande
ytterkuverten, eller några anteckningar, som möjliggör en identifiering av
dessa väljare, enligt valutredningens förmenande icke vara behövliga. Det
må anmärkas att redan hos vederbörande röstmottagare föres en fullständig
förteckning över de väljare, som där utövat sin rösträtt.
Valutredningen föreslår att vallagarnas berörda föreskrifter ändras i
enlighet med vad här anförts. Framhållas bör dock att valutredningen funnit
den särskilda förteckning, som överståthållarämbetet enligt 75 § andra
stycket ValL och 41 § första stycket KVL har att föra över ytterkuvert, inkomna
från röstmottagare utom riket, böra bibehållas oförändrad. Nämnda
ytterkuvert skall av ämbetet vidarebefordras till de röstsammanräknande
myndigheterna och det kan därför från kontrollsynpunkt vara ändamålsenligt
att dessa ytterkuvert av ämbetet förtecknas på sätt hittills skett.
Vad angår skyldigheten att uppläsa valförrättarnas protokoll framhåller
utredningen, att denna är betingad av offentlighetskravet. Intresset för dessa
protokoll bland den allmänhet, som kan vara närvarande vid sammanräkningsförrättningen,
torde dock som regel vara mycket ringa. Ifrågavarande
protokoll uppläses för övrigt även vid själva valförrättningen (69 §
första stycket ValL samt 33 § 3 mom. och 34 § 1 mom. KVL). Enligt valutredningens
mening torde därför en uppläsning vid sammanräkningsförrättningen
av dessa protokoll kunna begränsas till de fall, då någon vid förrättningen
närvarande särskilt påkallar, att så skall ske.
Remissyttranden. Utredningens förslag, att inkomna ytterkuvert skall
numreras i löpande följd i stället för att registreras i särskild förteckning
och att skyldigheten att uppläsa valförrättarnas protokoll skall begränsas,
har allmänt tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissorganen. I åtskilliga
yttranden understrykes, att de föreslagna ändringarna är ägnade
att underlätta sammanräkningsmyndigheternas arbete. I anslutning härtill
betonas särskilt, att arbetet med förande av förteckning över inkomna ytterkuvert
är tidsödande.
I något yttrande förordas, att förslaget förtydligas i visst hänseende.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller sålunda, atl man sedan
många år fört länsstyrelsens förteckning över de från röstmottagare
inkomna ytterkuverten valdistriktsvis. Denna metod har länsstyrelsen funnit
ändamålsenlig, eftersom ytterkuverten ändå måste snarast möjligt sorteras
upp på de olika valdistrikten. Länsstyrelsen fortsätter.
I valutredningens förslag har angivils, atl förteckningen skall slopas men
att ytterkuverten skola numreras i löpande följd. Givetvis innebär ctl slopande
av förteckningen med det stora och alltmera ökande antalet ytterkuvert
en avsevärd lättnad i arbetsbördan och länsstyrelsen anser sig därför
böra biträda förslaget härom. Bestämmelserna om numreringen av ylterkuverten
äro emellertid något oklara och i författningsförslaget har endast
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
angivits, att numreringen skall ske i löpande följd. Länsstyrelsen förutsätter,
att före numreringen ytterkuverten sorteras upp på olika valkretsar
och att numreringen i varje fall sker valkretsvis. Då det ur arbetssynpunkt
är angeläget att skyndsammast sortera upp ytterkuverten å valdistrikten,
torde emellertid en löpande numrering genom hela valkretsen vara mindre
lämplig. Det är då bättre att numreringen sker inom varje valdistrikt.
Totala summan av antalet ytterkuvert för valkretsen kan sedan lätt erhållas
genom en enkel summering av antalet ytterkuvert i de olika valdistrikten.
Länsstyrelsen förordar därför, att den föreslagna bestämmelsen ändras
och förtydligas så att numreringen av ytterkuverten i varje fall icke behöver
ske i löpande följd genom en hel valkrets utan att numreringen lämpligen
sker valdistriktsvis och att åsyftade protokollet utformas i enlighet
härmed.
Departementschefen. Det är givetvis angeläget, att alla möjligheter att rationalisera
sammanräkningsproceduren och därmed påskynda sammanräkningen
tillvaratages. Att numrera inkommande ytterkuvert i löpande följd
i stället för att föra särskild förteckning över dem innebär en förenkling,
som är värd att genomföras. Huruvida numreringen bör ske valkretsvis eller
valdistriktsvis, torde i likhet med vad nu gäller beträffande förteckningens
förande få bero på vad vederbörande sammanräkningsmyndighet finner
lämpligast med hänsyn till det sätt, varpå den i övrigt organiserat sitt arbete
med sammanräkningen. Även den föreslagna begränsningen av skyldigheten
att omedelbart före sammanräkningen uppläsa valförrättarnas protokoll
synes med fördel kunna genomföras.
Redaktionella ändringar
Departementschefen. Genom en år 1961 företagen lagändring (SFS 1961:
606; prop. 1961: 175; KU 1961: 18) har uttrycket fast postanstalt i kommunala
vallagen utbytts mot ordet postanstalt. Motsvarande ändring bör ske i
lagen om val till riksdagen.
Ikraftträdande
Departementschefen. De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft snarast
möjligt, så att de nya reglerna kan komma i tillämpning redan vid 1962
års kommunalval.
I enlighet med vad i det föregående anförts har inom justitiedepartementet
upprättats förslag till
1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till
riksdagen; samt
2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).
Föredraganden hemställer, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå
riksdagen att antaga nämnda lagförslag.
79
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Margit Hirén
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
Bilaga
Valutredningens förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till
riksdagen
Härigenom förordnas, att 18 §, 33 §, 41 §, 54 §, 55 §, 55 a §, 56—58 §§,
62 §, 65 §, 70 §, 72 §, 75 §, 77 §, 78 §, 80 §, 90 §, 90 a §, 91 § och 96 § ävensom
rubriken till 70—75 §§ lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
18 §.
Är något---------
Finnas å valsedel flera namn för
själva riksdagsmannavalet än som
enligt 15 § är medgivet, eller äro
namn, som särskilt upptagits för val
av efterträdare åt riksdagsman, flera
än två, anses det eller de sista övertaliga
namnen såsom obefintliga.
För val
— såsom obefintligt.
Återstår efter tillämpning au vad
i första stycket sägs å valsedel flera
namn för själva riksdagsmannavalet
än som enligt 15 § är medgivet,
eller äro namn, som särskilt upptagits
för val av efterträdare åt riksdagsman,
flera än två, anses det eller
de sista övertaliga namnen såsom
obefintliga.
- såsom obefintligt.
33 §.
För varje valdistrikt å landet skall
finnas en valnämnd av fem inom distriktet
boende personer, vilka utses
för fyra år. Ordförande i denna
nämnd jämte suppleant för honom
förordnas av Konungens befallningshavande
före utgången av året näst
efter det, då allmänna val av kommunalfullmäktige
ägde rum. De fyra
ledamöterna jämte lika antal suppleanter
väljas under nyssnämnda år å
tid, då val till befattningar inom
kommunen eljest anställas. Utses ny
valnämnd under annat år än nu
sagts, skall valet avse allenast den
tid, som återstår av löpande fyraårsperiod.
Det åligger kommunalfullmäktiges
ordförande att ofördröjligen
om valet underrätta valnämn
-
För varje landskommun skall finnas
en valnämnd av fem inom kommunen
boende personer, vilka utses
för fyra år. Ordförande i denna
nämnd jämte suppleant för honom
förordnas av Konungens befallningshavande
före utgången av året näst
efter det, då allmänna val av kommunalfullmäktige
ägde rum. De fyra
ledamöterna jämte lika antal suppleanter
väljas under nyssnämnda år å
tid, då val till befattningar inom
kommunen eljest anställas. Utses ny
valnämnd under annat år än nu
sagts, skall valet avse allenast den
tid, som återstår av löpande fyraårsperiod.
Det åligger kommunalfullmäktiges
ordförande att ofördröjligen
om valet underrätta valnämn
-
81
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse)
dens ordförande samt utan lösen låta
tillställa en var av de valda ledamöterna
och suppleanterna i valnämnden
ett utdrag av protokollet, i vad
dem rörer. Om de personers namn
och bostad, som blivit till ordförande
och suppleant för honom utsedda,
låter Konungens befallningshavande
i länskungörelserna årligen meddela
underrättelse.
41
Kungörelse varom i 40 § förmäles
skall uppläsas i kyrkan och, där så
kan ske, i ortstidningar införas.
Underrättelse jämlikt------
(Föreslagen lydelse)
dens ordförande samt utan lösen låta
tillställa en var av de valda ledamöterna
och suppleanterna i valnämnden
ett utdrag av protokollet, i vad
dem rörer. Om de personers namn
och bostad, som blivit till ordförande
och suppleant för honom utsedda,
låter Konungens befallningshavande
i länskungörelserna årligen meddela
underrättelse.
§•
Kungörelse varom i 40 § förmäles
skall anslås på kommunens anslagstavla
och, där så kan ske, i ortstidningar
införas.
----fastställt formulär.
54
1. Förening med--------
2. Ansökan om-------
3. Partibeteckning må-----
4. Registrerad partibeteckning--
5. Då partibeteckning--—--
6. Parti, som---------
7. När val i hela riket till andra
kammaren skola äga rum, skola i
god tid före valen från inrikesdepartementet
till samtliga Konungens befallningshavande
översändas utdrag
ur registret, upptagande varje partibeteckning
som är registrerad på
grund av ansökan, vilken gjorts, om
valen förrättas på grund av bestämmelsen
i 17 § 1 mom. riksdagsordningen,
senast den 1 augusti närmast
före valen samt, om valen förrättas
på grund av Konungens förordnande
jämlikt 17 § 2 mom. riksdagsordningen,
senast femte dagen
efter det förordnandet givits. Vid
varje beteckning skall angivas det
parti, för vilket registreringen skett,
samt partiets enligt 6 mom. anmälda
ombud.
Anmäles till-----------
-företräder (partibeteckning).
--i riksgäldskontoret.
-------ej prövats.
-----56 § sägs.
---allmänna tidningarna.
----56 § sägs.
7. När val i hela riket till andra
kammaren skola äga rum, skola i
god tid före valen från inrikesdepartementet
till samtliga Konungens befallningshavande
översändas utdrag
ur registret, upptagande varje partibeteckning
som är registrerad på
grund av ansökan, vilken gjorts, om
valen förrättas på grund av bestämmelsen
i 17 § 1 mom. riksdagsordningen,
senast den 20 juli närmast
före valen samt, om valen förrättas
på grund av Konungens förordnande
jämlikt 17 § 2 mom. riksdagsordningen,
senast femte dagen efter det
förordnandet givits. Vid varje beteckning
skall angivas det parti, för
vilket registreringen skett, samt partiets
enligt 6 mom. anmälda ombud.
— i registerutdragen.
55 §.
1. vai i__________Konungen bestämmes.
Om valdag ____—---- — generalpoststyrelsen underrättas.
2. Annat val till andra kammaren 2. Annat val till andra kammaren
än i 1 mom. sägs förrättas å sön- el- än i 1 mom. sägs törrättas å sön
6
Uihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 53.
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse)
ler helgdag, som Konungens befallningshavande
sist trettionde dagen
förut låter kungöra i ortstidningar;
och skall generalpoststyrelsen underrättas
om valdagen.
(Föreslagen lydelse)
eller helgdag, som Konungens befallningshavande
sist fyrtionde dagen
förut låter kungöra i ortstidningar;
och skall generalpoststyrelsen underrättas
om valdagen.
55 a §.
Då val--------- -— röstberättigade tillhör.
Röstkorten skola senast å tjugo- Röstkorten skola senast å trettiofemte
dagen före valdagen med pos- femte dagen före valdagen med posten
översändas till de röstberätti- ten översändas till de röstberättigade.
gade.
Då annat-----------erhålla röstkort.
Framställning om--— •— -----— till honom.
Röstkort må-----------till efterrättelse.
Närmare föreskrifter---------av Konungen.
56 §.
1. Då val
2. Anmälan skall göras skriftligen
genom partiets i registerutdraget angivna
ombud eller genom någon av
honom därtill förordnad person
samt hava inkommit sist å tjugufemte
dagen före valdagen. Vid anmälan
skola fogas intyg, utvisande
att envar av de anmälda kandidaterna
är i röstlängd för valdistrikt inom
valkretsen uppförd såsom röstberättigad
och senast valdagen uppnått
tjugutre års ålder, ävensom intyg av
varje kandidat, att han lämnat partiet
tillstånd att anmäla honom.
Giver anmälan
Senast å
3. Två eller
Anmälan av
4. Sedan den
Över godkända
Över Konungens
5. Därefter utfärdar Konungens
befallningshavande omedelbart kungörelse
om valet, vilken uppläses i
kyrkorna och införes i ortstidningar.
I kungörelsen skall upptagas:
a) antalet av dem, som skola väljas
inom valkretsen;
b) dag och tider för valet;
c) valstället för varje valdistrikt;
— valbara personer.
2. Anmälan skall göras skriftligen
genom partiets i registerutdraget angivna
ombud eller genom någon av
honom därtill förordnad person samt
hava inkommit sist å trettiosjunde
dagen före valdagen. Vid anmälan
skola fogas intyg, utvisande att envar
av de anmälda kandidaterna är i
röstlängd för valdistrikt inom valkretsen
uppförd såsom röstberättigad
och senast valdagen uppnått tjugutre
års ålder, ävensom intyg av
varje kandidat, att han lämnat partiet
tillstånd att anmäla honom,
anmälan skett,
intyg ingivas,
för valet,
tredje stycket,
anses obefintligt.
av Konungen,
över valet.
5. Därefter utfärdar Konungens
befallningshavande omedelbart kungörelse
om valet, vilken anslås på
kommunernas anslagstavlor och införes
i ortstidningar.
I kungörelsen skall upptagas:
a) antalet av dem, som skola väljas
inom valkretsen;
b) dag och tider för valet;
c) valstället för varje valdistrikt;
83
Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse)
d) den i 4 mom. omförmälda lista;
samt
e) erinran om rätt för väljare att i
vissa fall utöva rösträtt inom riket
å postanstalt samt utom riket å
svensk beskickning eller svenskt
konsulat.
57
1. Val förrättas på landet inför
valnämnden samt i stad, som utgör
ett valdistrikt, inför magistraten och
i annan stad inför magistratens deputerade,
varom i 91 § sägs.
Om rätt för väljare att i vissa fall
avlämna valsedel inom riket å postanstalt
samt utom riket å svensk beskickning
eller svenskt konsulat
stadgas i 70—75 §§.
2. Valet äger--------
Det åligger--------
I vallokal -—--------
(Föreslagen lydelse)
d) den i 4 mom. omförmälda lista;
samt
e) erinran om rätt för väljare att i
vissa fall utöva rösträtt inom riket
å postanstalt samt utom riket å
svensk beskickning, svenskt konsulat
eller svenskt fartyg.
§•
1. Val förrättas på landet inför
valnämnden och i stad inför magistraten;
äro i landskommun eller
stad flera valdistrikt förrättas dock
val inför valnämndens eller magistratens
deputerade, varom i 91 § sägs.
Om rätt för väljare att i vissa fall
avlämna valsedel inom riket å postanstalt
samt utom riket å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller
svenskt fartyg stadgas i 70—75 §§.
----inom vallokalen.
--avbryta förrättningen.
--omförmälda lista.
58
Valet skall — --------
Där å någon ort andra tider för
valets förrättande finnas mera lämpliga,
äge Konungens befallningshavande
att därom på framställning av
valförrättaren förordna, med iakttagande
att tillträde till valet skall finnas
minst två timmar före klockan
tre eftermiddagen samt å landet
minst två timmar efter klockan fem
eftermiddagen och i stad minst två
timmar efter klockan sju eftermiddagen.
62
Vill äkta make ingiva valsedel genom
andra maken, skall valsedelsförsändelsc
anordnas tidigast aderton
dagar före valet.
65
Ej må någon i annan ordning än
nu är sagd utöva sin rösträtt; dock
skall om rätt att i vissa fall avlämna
valsedel inom riket å postanstalt
samt utom riket å svensk beskick
-
§■
--gudstjänsten pågår.
Där å någon ort andra tider för
valets förrättande finnas mera lämpliga,
äge Konungens befallningshavande
att därom på framställning av
valnämnden eller magistraten förordna,
med iakttagande att tillträde
till valet skall finnas minst två timmar
före klockan tre eftermiddagen
samt å landet minst två timmar efter
klockan fem eftermiddagen och i
stad minst två timmar efter klockan
sju eftermiddagen.
§•
Vill äkta make ingiva valsedel genom
andra maken, skall valsedelsförsändelse
anordnas tidigast trettio
dagar före valet.
§•
Ej må någon i annan ordning än
nu är sagd utöva sin rösträtt; dock
skall om rätt att i vissa fall avlämna
valsedel inom riket å postanstalt
samt utom riket å svensk beskick
-
84
Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse)
ning eller svenskt konsulat gälla vad
i 70—75 §§ stadgas.
Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna valsedel
å postanstalt, beskickning eller konsulat.
70
1. Är någon på grund av vistelse
å annan ort inom riket förhindrad
att utöva sin rösträtt vid valförrättningen
för det valdistrikt, där han är
i röstlängden uppförd, må han å valdagen
avlämna valsedel, avseende
valet i valkretsen dit nämnda distrikt
hör, å fast postanstalt. Den
som vårdas å sjukvårdsanstalt inom
riket, vid vilken postanstalt finnes
inrättad, må å valdagen där avlämna
valsedel, som nyss sagts, ändock att
sjukvårdsanstalten är belägen å den
ort, där han är i röstlängden uppförd.
2. Kan med — --------
3. Vistas röstberättigad utom riket
och kan med skäl antagas, att han
till följd härav eller till följd av
tjänsteutövning som i 2 mom. sägs
icke kan utöva sin rösträtt å valdagen
inom riket, äger han avlämna
valsedel, avseende valet i den valkrets
där han är i röstlängd upptagen,
å svensk beskickning eller
svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.
72
Röstmottagare är inom riket den
postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen
meddelade föreskrifter
därtill utses, samt utom riket
beskickningens eller konsulatets
chef eller den han i sitt ställe sätter.
Röstmottagning skall äga rum
från och med adertonde dagen före
valdagen till och med valdagen, utom
(Föreslagen lydelse)
ning, svenskt konsulat eller svenskt
fartyg gälla vad i 70—75 §§ stadgas.
Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna valsedel
ä postanstalt, beskickning, konsulat eller
fartyg.
§•
1. Är någon på grund av vistelse
å annan ort inom riket förhindrad
att utöva sin rösträtt vid valförrättningen
för det valdistrikt, där han är
i röstlängden uppförd, må han å valdagen
avlämna valsedel, avseende
valet i valkretsen dit nämnda distrikt
hör, å fast postanstalt. Den som vårdas
eller tjänstgör å sjukvårdsanstalt
inom riket, vid vilken postanstalt
finnes inrättad, må å valdagen
där avlämna valsedel, som nyss
sagts, ändock att sjukvårdsanstalten
är belägen å den ort, där han är i
röstlängden uppförd.
--inom riket.
3. Vistas röstberättigad utom riket
och kan med skäl antagas, att han
till följd härav eller till följd av
tjänsteutövning som i 2 mom. sägs
icke kan utöva sin rösträtt å valdagen
inom riket, äger han avlämna
valsedel, avseende valet i den valkrets
där han är i röstlängd upptagen,
å svensk beskickning eller
svenskt konsulat, som Konungen bestämmer,
eller å utom riket befintligt
svenskt fartyg, där med Konungens
medgivande röstmottagning är
anordnad.
§•
Röstmottagare är inom riket den
postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen
meddelade föreskrifter
därtill utses, samt utom riket
beskickningens eller konsulatets chef
eller den han i sitt ställe sätter eller,
då röstmottagning äger rum å fartyg,
fartygets befälhavare eller den han i
sitt ställe, sätter.
Röstmottagning skall äga rum
från och med trettionde dagen före
valdagen till och med valdagen, utom
85
Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
riket dock ej längre än till dess av- riket dock ej längre än till dess avgivna
valsedlar, enligt vad i 75 § givna valsedlar, enligt vad i 75 §
sägs, skola insändas till överståthål- sägs, skola insändas eller översandas
larämbetet. för vidarebefordran till överståtliål
larämbetet.
Röstmottagning å --------------- en timme.
De väljare —-----------sina valsedlar.
Ej må-----------väljande tillåtas.
Å postanstalt--- -----------denna lag.
Där röstmottagning---—• —-------- till kännedom.
Där röstmottagning skall äga rum
å fartyg, skall fartygets befälhavare
bestämma dagar och tider samt ställe
å fartyget för röstmottagningen. Vad
befälhavaren härutinnan bestämt
skall genom anslag eller på annat
lämpligt sätt bringas till de ombordvarandes
kännedom.
75 §.
Ytterkuvert, vari valkuvert eller Röstmottagare inom riket skall
valsedelsförsändelse inlagts, över- omgående översända ytterkuvert,
sändes av röstmottagare inom riket vari valkuvert eller valsedelsförsäntill
den Konungens befallningsha- delse inlagts, till den Konungens bevande,
som skall verkställa röstsam- fallningshavande, som skall verkmanräkningen,
samt av röstmotta- ställa röstsammanräkningen.
gare utom riket till överståthållar- Röstmottagare utom riket skall
ämbetet. I det senare fallet skola yt- översända nämnda ytterkuvert till
terkuverten vara inlagda i omslag, överståthållarämbetet; dock må röstoch
skall, där insändandet sker med mottagare å fartyg i stället öyersänpost,
försändelsen anordnas som da kuverten till svensk beskickning
värdepost. översändandet skall ske eller svenskt konsulat för vidarebefrån
röstmottagare inom riket om- fordran till överståthållarämbetet.
gående samt från röstmottagare Ytterkuverten skola vara inlagda i
utom riket i så god tid, att kuverten omslag, och skall, där ytterkuverten
kunna beräknas vara överståthållar- sändas med post, försändelsen anämbetet
till handa sist å fjärde da- ordnas som värdepost. Översändangen
efter valdagen. det skall ske i så god tid, att kuver
ten
kunna beräknas vara överståthållarämbetet
till handa sist å fjärde
dagen efter valdagen.
Ytterkuvert, som------verkställa röstsammanräkningen.
Över ytterkuvert, som från röst- Ytterkuvert, som från röstmottamottagare
inkommit till den Konung- gare inkommit till den Konungens
ens befallningshavande, som har att befallningshavande, som bär att
verkställa röstsammanräkningen, verkställa röstsammanräkningen,
skall särskild förteckning föras. Ku- skola numreras i löpande följd. Efverten
skola förvaras under lås. ter varje tillfälle, då ytterkuvert
numrerats, skall antalet antecknas i
särskilt protokoll. Kuverten skola
förvaras under lås.
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
77 §.
1. Å utsatt---------— — öppna dörrar.
2. Hava ytterkuvert inkommit från 2. Hava ytterkuvert inkommit från
röstmottagare, räknas kuverten, och röstmottagare, räknas kuverten, och
antalet jämföres med den över så- antalet jämföres med det över sådadana
kuvert förda förteckningen. na kuvert förda protokollet.
Inkomna ytterkuvert —---------på valet.
3. Därefter granskas ----------vid valförrättningen.
Övriga ytterkuvert —---------såsom ogillt.
4. Valprotokollen uppläsas och 4. Valprotokollen uppläsas, därest
granskas. Sigillen å omslagen jäm- så påkallas, samt granskas. Sigillen
föras med de sigill, som äro avtryck- å omslagen jämföras med de sigill,
ta å protokollen. Förekommer därvid som äro avtryckta å protokollen,
ej skälig anledning antaga, att om- varefter omslagen brytas.
slag blivit efter tillslutandet öppnat,
brytes förseglingen. I annat fall lämnas
omslaget orubbat, och däri inneslutna
valsedlar inverka ej på valet.
78 §.
Efter det de kuvert, som nedlagts
i en urna, uttagits ur denna, uttagas
valsedlarna ur dessa kuvert och ur
de från valförrättarna insända valkuverten.
De sålunda uttagna valsedlarna
jämte de från valförrättarna
insända valsedlarna granskas,
varefter Konungens befallningshavande
prövar valsedlarnas giltighet
och meddelar de beslut, vartill valsedlarna
och protokollen, med hänsyn
jämväl till enligt 76 § sista stycket
inhämtade upplysningar, må
giva anledning. Hava föreskrivna säkerhetsåtgärder
beträffande valsedlars
förvaring åsidosatts, skall denna
omständighet icke medföra att valsedlarna
förklaras ogilla, därest skälig
anledning förekommer till antagande,
att obehörig åtgärd icke på
grund av åsidosättandet vidtagits
med valsedlarna.
80 §.
Är något------------ — såsom obefintligt.
Är å-------------såsom obefintliga.
Finnas å valsedel flera namn för Återstår efter tillämpning av vad i
själva riksdagsmannavalet än som första och andra styckena sägs å valenligt
59 § är medgivet, eller äro sedel flera namn för själva riksdagsnamn,
som särskilt upptagits för val mannavalet än som enligt 59 § är
av efterträdare åt riksdagman, flera medgivet, eller äro namn, som sär
-
Efter det de kuvert, som nedlagts
i en urna, uttagits ur denna, uttagas
valsedlarna ur dessa kuvert och ur
de från valförrättarna insända valkuverten.
De sålunda uttagna valsedlarna
jämte de från valförrättarna
insända valsedlarna granskas,
varefter Konungens befallningshavande
prövar valsedlarnas giltighet
och meddelar de beslut, vartill valsedlarna
och protokollen, med hänsyn
jämväl till enligt 76 § sista stycket
inhämtade upplysningar, må giva
anledning.
87
Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse)
än två, anses det eller de sista övertaliga
namnen såsom obefintliga.
För val
(Föreslagen lydelse)
skilt upptagits för val av efterträdare
åt riksdagsman, flera än två, anses
det eller de sista övertaliga namnen
såsom obefintliga.
- såsom obefintligt.
90
Vad ovan---------
Valnämnd, som i första stycket
sägs, skall bestå av kommunalborgmästaren
i staden såsom ordförande
samt två ledamöter jämte suppleanter
för dem, vilka väljas för fyra år
av stadsfullmäktige eller, där sådana
ej finnas, av allmänna rådstugan.
Valet äger rum å tid, då val till befattningar
inom kommunen eljest
anställes. Vad i 33—36 §§ i övrigt är
stadgat i avseende å valnämnd å landet
skall äga motsvarande tillämpning
beträffande den valnämnd, varom
nu är fråga.
§•
— sådan stad.
Valnämnd, som i första stycket
sägs, skall bestå av kommunalborgmästaren
i staden såsom ordförande
samt två ledamöter jämte suppleanter
för dem, vilka väljas för fyra år
av stadsfullmäktige. Valet äger rum
å tid, då val till befattningar inom
kommunen eljest anställes. Vad i 33
—36 §§ i övrigt är stadgat i avseende
å valnämnd i landskommun skall
äga motsvarande tillämpning beträffande
den valnämnd, varom nu är
fråga.
90
För Stockholm skall vad i denna
lag stadgas i avseende å magistrat
i stället i tillämpliga delar gälla om
en valnämnd av fem inom staden boende
personer, vilka utses för fyra
år. Ordföranden i denna nämnd jämte
suppleant för honom förordnas av
överståthållarämbetet. De fyra ledamöterna
jämte lika antal suppleanter
väljas av stadsfullmäktige å tid, då
val till befattningar inom staden eljest
anställes. Vad i 33—36 §§ i övrigt
är stadgat i avseende å valnämnd
å landet skall äga motsvarande tilllämpning
å valnämnd i Stockholm.
91
Äro i stad flera valdistrikt, skall
magistraten eller i stad utan magistrat
valnämnden för varje valdistrikt
utse tre eller flera personer
att såsom magistratens eller valnämndens
deputerade vara valförrättare
i distriktet. Av dessa förer
den främste ordet. Protokollet över
valförrättningen föres av den ma
-
§•
För Stockholm skall vad i denna
lag stadgas i avseende å magistrat
i stället i tillämpliga delar gälla om
en valnämnd av fem inom staden
boende personer, vilka utses för fyra
år. Ordföranden i denna nämnd jämte
suppleant för honom förordnas av
överståthållarämbetet. De fyra ledamöterna
jämte lika antal suppleanter
väljas av stadsfullmäktige å tid,
då val till befattningar inom staden
eljest anställes. Vad i 33—36 §§ i
övrigt är stadgat i avseende å valnämnd
i landskommun skall äga
motsvarande tillämpning å valnämnd
i Stockholm.
§•
Äro i landskommun eller stad flera
valdistrikt, skall valnämnden eller
magistraten för varje valdistrikt utse
tre eller flera personer att såsom
valnämndens eller magistratens deputerade
vara valförrättare i distriktet.
Valnämnden eller magistraten
förordnar vem av dessa som skall
föra ordet. Protokollet över valför
-
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
gistraten eller valnämnden därtill rättningen föres av den valnämnden
utsett. eller magistraten därtill utsett.
96 §.
Kuvert, varom —------
I 63 § omnämnda kuvert och ytterkuvert
som avses i 73 § skola i
god tid före valet finnas tillgängliga
på landet hos ordförande och ledamöter
i valnämnd och i kommunalnämnd
samt i stad hos magistraten
eller valnämnden ävensom hos de
tjänstemän eller andra personer, åt
vilka magistraten eller valnämnden
uppdrager att i sådant hänseende
tillhandagå väljarna. Nyssnämnda
vtterkuvert skola inom samma tid
härjämte finnas tillgängliga å fast
postanstalt samt å svensk beskickning
eller svenskt konsulat, där röstmottagning
äger rum.
Det åligger----------
Blanketter till--------
---politiskt parti.
I 63 § omnämnda kuvert och ytterkuvert
som avses i 73 § skola i god
tid före valet finnas tillgängliga hos
valnämnden eller magistraten ävensom
hos de tjänstemän eller andra
personer, åt vilka valnämnden eller
magistraten uppdrager att i sådant
hänseende tillhandagå väljarna.
Nyssnämnda ytterkuvert skola inom
samma tid härjämte finnas tillgängliga
å fast postanstalt samt å svensk
beskickning, svenskt konsulat eller
svenskt fartyg, där röstmottagning
äger rum.
73 §§ sägs.
— eller magistraten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964 såvitt avser ändringarna i
33 §, 57 § 1 mom. första stycket, 90 §, 90 a §, 91 § och 96 § andra stycket
första punkten samt i övrigt den 1 januari 1962. Vid utseende av valnämnd
under år 1963 för ny fyraårsperiod skall dock 33 § tillämpas i sin ändrade
lydelse.
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
89
Valutredningens förslag
till
Lag
om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)
Härigenom förordnas, att 4 §, 5 §, 11 §, 20 §, 23 §, 28 §, 31 §, 35 §, 37 §,
40 §, 41 §, 44 § och 60 § ävensom rubriken till 6 kap. kommunala vallagen
den 6 juni 1930 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
2 KAP.
Röstberättigad äger------
Om rätt att i vissa fall utöva rösträtt
inom riket å postanstalt samt
utom riket å svensk beskickning
eller svenskt konsulat stadgas i 6
kap.
5
Kommunalval förrättas för varje
valdistrikt på landet inför den valnämnd,
som enligt lagen om val till
riksdagen har att förrätta val till
riksdagens andra kammare för distriktet,
samt i stad inför magistraten
eller sådana dess deputerade,
som avses i nämnda lag.
Har länsstyrelse meddelat förordnande,
som avses i 3 § 2 mom., skall
val av municipalfullmäktige förrättas
inför valnämnden i vart och ett
av de valdistrikt vid val till riksdagens
andra kammare, vilka helt eller
delvis ingå i municipalsamhället. Eljest
skall i municipalsamhälle, som
ej helt sammanfaller med ett eller
flera valdistrikt vid val till andra
kammaren, val av municipalf ullmäktige
förrättas inför valnämnden
i de distrikt vid val till andra kammaren,
varav municipalsamhället ut
-
--— är mantalsskriven.
Om rätt att i vissa fall utöva rösträtt
inom riket å postanstalt samt
utom riket å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller svenskt fartyg
stadgas i 6 kap.
§•
Kommunalval förrättas i landskommun
inför den valnämnd, som
enligt lagen om val till riksdagen
har att förrätta val till riksdagens
andra kammare för kommunen,
samt i stad inför magistraten; är o i
landskommun eller stad flera valdistrikt
förrättas dock kommunalval
inför sådana valnämndens eller magistratens
deputerade, som avses i
nämnda lag.
90
Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse)
gör del, eller, där samhället ingår i
flera sådana distrikt, inför valnämnden
i det distrikt, som länsstyrelsen
bestämmer.
Där valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige
ej helt sammanfaller
med valdistrikt vid val till riksdagens
andra kammare, skall val av
kyrkofullmäktige förrättas inför valnämnden
i det distrikt vid val till
andra kammaren, varav det kyrkliga
valdistriktet utgör del. Meddelar
länsstyrelsen beträffande valdistrikt
på landet förordnande, som avses i
3 § 3 mom., skall länsstyrelsen tilllika
förordna, inför vilken valnämnd
val av kyrkofullmäktige i det sålunda
bildade distriktet skall förrättas.
(Föreslagen lydelse)
Meddelar länsstyrelsen vid val av
kyrkofullmäktige beträffande valdistrikt
på landet förordnande, som
avses i 3 § 3 mom., skall länsstyrelsen
tillika, om valdistriktet kommer
att omfatta delar av flera kommuner,
förordna, inför vilken valnämnd
eller dess deputerade val av kyrkofullmäktige
i det sålunda bildade distriktet
skall förrättas.
4 KAP.
11 §•
1 mom. Allmänna kommunalval---sistnämnda månad.
2 mom. Annat än allmänt kommu- 2 mom. Annat än allmänt kommu
nalval
skall äga rum å sön- och helg- nalval skall äga rum å sön- eller helgdag,
som sist tjugonde dagen förut dag, som sist trettiofemte dagen förbestämmes
av länsstyrelsen. ut bestämmes av länsstyrelsen.
Beträffande församling-------är stadgat.
Sådant val — -—- — —-------— äger rum.
Om valdag--------underrätta generalpoststyrelsen.
5 KAP.
20
1 mom. När val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige
skall äga rum, utfärdar
länsstyrelsen därom sist nittonde dagen
före valdagen kungörelse, som
anslås på kommunernas anslagstavlor
och införes i ortstidningar.
I kungörelsen skall upptagas:
a) antalet av dem, som skola väljas
inom varje valkrets;
b) dag och tider för valet;
c) valstället för varje valdistrikt;
samt
d) erinran om rätt för väljare att
i vissa fall utöva rösträtt inom riket
å postanstalt samt utom riket å
§•
1 mom. När val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige
skall äga rum, utfärdar
länsstyrelsen därom sist trettioförsta
dagen före valdagen kungörelse, som
anslås på kommunernas anslagstavlor
och införes i ortstidningar.
I kungörelsen skall upptagas:
a) antalet av dem, som skola väljas
inom varje valkrets;
b) dag och tider för valet;
c) valstället för varje valdistrikt;
samt
d) erinran om rätt för väljare att
i vissa fall utöva rösträtt inom riket
å postanstalt samt utom riket å
91
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse)
svensk beskickning eller svenskt
konsulat.
2 mom. Om val av municipalfullmäktige
skall i den beträffande fullmäktigsammanträde
föreskrivna ordningen
kungörelse sist nittonde dagen
före valdagen utfärdas av valnämndens
ordförande. I kungörelsen
skola upptagas de uppgifter, som angivas
i 1 mom.
3 mom. Om val av kyrkofullmäktige
skall i den för kyrkostämma föreskrivna
ordningen kungörelse sist
nittonde dagen före valdagen utfärdas,
i stad av magistraten samt på
landet av valnämndens ordförande.
I kungörelsen skola upptagas de
uppgifter, som angivas i 1 mom.
4 mom. I fråga —-------
(Föreslagen lydelse)
svensk beskickning, svenskt konsulat
eller svenskt fartyg.
2 mom. Om val av municipalf ullmäktige
skall i den beträffande fullmäktigsammanträde
föreskrivna
ordningen kungörelse sist trettioförsta
dagen före valdagen utfärdas
av valnämndens ordförande. I kungörelsen
skola upptagas de uppgifter,
som angivas i 1 mom.
3 mom. Om val av kyrkofullmäktige
skall i den för kyrkostämma föreskrivna
ordningen kungörelse sist
trettioförsta dagen före valdagen utfärdas,
i stad av magistraten samt
på landet av valnämndens ordförande.
I kungörelsen skola upptagas de
uppgifter, som angivas i 1 mom.
—- och kyrkofullmäktige.
23
Val är------- —----
Valsedel bör----------
Är något namn å valsedel överstruket,
eller framgår med avseende
å något där förekommande namn ej
fullt otvetydigt, vem därmed åsyftas,
eller upptager valsedeln namn å
någon, som ej är valbar, anses sådant
namn såsom obefintligt. Äro å
valsedel eller särskild del därav upptagna
flera namn, än enligt 24 § är
medgivet, anses det eller de sista,
övertaliga namnen såsom obefintliga.
28
Äkta make må ingiva valsedel genom
andra maken. Vill make begagna
den rätt nu är sagd, skall valsedelsförsändelse
anordnas tidigast
aderton dagar före valet.
31
Ej må någon i annan ordning än
nu är sagd utöva sin rösträtt; dock
skall om rätt att i vissa fall avlämna
valsedel inom riket å postanstalt
samt utom riket å svensk beskickning
eller svenskt konsidat gälla vad
i 6 kap. stadgas.
§•
-----sedeln avser.
---- — vilka åsyftas.
Är något namn å valsedel överstruket,
eller framgår med avseende
å något där förekommande namn ej
fullt otvetydigt, vem därmed åsyftas,
eller upptager valsedeln namn å
någon, som ej är valbar, anses sådant
namn såsom obefintligt. Återstår
efter tillämpning av vad nu sagts
å valsedel eller särskild del därav
flera namn, än enligt 24 § är medgivet,
anses det eller de sista, övertaliga
namnen såsom obefintliga.
§•
Äkta make må ingiva valsedel genom
andra maken. Vill make begagna
den rätt nu är sagd, skall valsedelsförsändelse
anordnas tidigast
trettio dagar före valet.
§•
Ej må någon i annan ordning än
nu är sagd utöva sin rösträtt; dock
skall om rätt att i vissa fall avlämna
valsedel inom riket å postanstalt
samt utom riket å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller svenskt
fartyg gälla vad i 6 kap. stadgas.
92
Kungl. Maj.ts proposition nr 53 ur 1962
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
6 KAP.
Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna val- Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna val -
sedel å post anstalt, beskickning eller konsulat.
35
1 mom. Är någon på grund av vistelse
å annan ort inom riket förhindrad
att utöva sin rösträtt vid valförrättning
för det valdistrikt, där han
är i röstlängden uppförd, må han å
valdagen avlämna valsedel, avseende
valet i valkretsen dit nämnda distrikt
hör, å fast postanstalt. Den
som vårdas å sjukvårdsanstalt inom
riket, vid vilken postanstalt finnes inrättad,
må å valdagen där avlämna
valsedel, som nyss sagts, ändock att
sjukvårdsanstalten är belägen å den
ort, där han är i röstlängden uppförd.
2 mom. Kan med — ----- — —
3 mom. Vistas röstberättigad utom
riket och kan med skäl antagas, att
han till följd härav eller till följd av
tjänsteutövning som i 2 mom. sägs
icke kan utöva sin rösträtt å valdagen
inom riket, äger han avlämna
valsedel, avseende valet i den valkrets
där han är i röstlängd upptagen,
å svensk beskickning eller
svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.
37
Röstmottagare är inom riket den
postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen
meddelade föreskrifter
därtill utses, samt utom riket
beskickningens eller konsulatets
chef eller den han i sitt ställe sätter.
Röstmottagning skall äga rum
från och med adertonde dagen före
valdagen till och med valdagen, utom
sedel å postanstalt, beskickning, konsulat eller
fartyg.
§•
1 mom. Är någon på grund av vistelse
å annan ort inom riket förhindrad
att utöva sin rösträtt vid valförrättning
för det valdistrikt, där han
är i röstlängden uppförd, må han å
valdagen avlämna valsedel, avseende
valet i valkretsen dit nämnda distrikt
hör, å fast postanstalt. Den
som vårdas eller tjänstgör å sjukvårdsanstalt
inom riket, vid vilken
postanstalt finnes inrättad, må å valdagen
där avlämna valsedel, som
nyss sagts, ändock att sjukvårdsanstalten
är belägen å den ort, där
han är i röstlängden uppförd,
inom riket.
3 mom. Vistas röstberättigad utom
riket och kan med skäl antagas, att
han till följd härav eller till följd av
tjänsteutövning som i 2 mom. sägs
icke kan utöva sin rösträtt å valdagen
inom riket, äger han avlämna
valsedel, avseende valet i den valkrets
där han är i röstlängd upptagen,
å svensk beskickning eller
svenskt konsulat, som Konungen bestämmer,
eller å utom riket befintligt
svenskt fartyg, där med
Konungens medgivande röstmottagning
är anordnad.
§•
Röstmottagare är inom riket den
postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen
meddelade föreskrifter
därtill utses, samt utom riket
beskickningens eller konsulatets
chef eller den han i sitt ställe sätter
eller, då röstmottagning äger rum
å fartyg, fartygets befälhavare eller
den han i sitt ställe sätter.
Röstmottagning skall äga rum
från och med trettionde dagen före
valdagen till och med valdagen, utom
93
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
riket dock ej längre än till dess avgivna
valsedlar, enligt vad i 40 § sägs,
skola insändas till överståthållarämbetet.
riket dock ej längre än till dess avgivna
valsedlar, enligt vad i 40 §
sägs, skola insändas eller översändas
för vidarebefordran till överståt
-
hållarämbetet.
Röstmottagning å----------en timme.
De väljare------------sina valsedlar.
Ej må______________ väljande tillåtas.
Å postanstalt------------denna lag.
Där röstmottagning —- ----------- till kännedom.
Där röstmottagning skall äga rum
å fartyg, skall fartygets befälhavare
bestämma dagar och tider samt ställe
å fartyget för röstmottagningen.
Vad befälhavaren härutinnan bestämt
skall genom anslag eller på
annat lämpligt sätt bringas till de
ombordvarandes kännedom.
40
Ytterkuvert, vari valkuvert eller
valsedelsförsändelse inlagts, översändes
av röstmottagare inom riket
till den myndighet, som skall verkställa
röstsammanräkningen, samt
av röstmottagare utom riket till överståthållarämbetet.
1 det senare fallet
skola ytterkuverten vara inlagda
i omslag, och skall, där insändandet
sker med post, försändelsen anordnas
som värdepost. översändandet
skall ske från röstmottagare inom
riket omgående samt från röstmottagare
utom riket i så god tid, att kuverten
kunna beräknas vara överståthållarämbetet
till handa sist å
fjärde dagen efter valdagen.
41
Ytterkuvert, som------
Över ytterkuvert, som från röstinottagare
inkommit till myndighet,
som har att verkställa röstsammanräkning,
skall särskild förteckning
föras. Kuverten skola förvaras under
lås.
§•
Röstmottagare inom riket skall
omgående översända ytterkuvert,
vari valkuvert eller valsedelsförsändelse
inlagts, till den myndighet som
skall verkställa röstsammanräkningen.
Röstmottagare utom riket skall
översända nämnda ytterkuvert till
överståthållarämbetet; dock må röstmottagare
å fartyg i stället översända
kuverten till svensk beskickning eller
svenskt konsulat för vidarebefordran
till överståthållarämbetet. Ytterkuverten
skola vara inlagda i omslag
och skall, där ytterkuverten sändas
med post, försändelsen anordnas
som värdepost. översändandet skall
ske i så god tid, att kuverten kunna
beräknas vara överståthållarämbetet
till handa sist å fjärde dagen efier
valdagen.
§•
verkställa röstsammanräkningen.
Ytterkuvert, som från röstmottagare
inkommit till myndighet, som
bär att verkställa röstsammanräkning,
skola numreras i löpande följd.
Efter varje tillfälle, då ytterkuvert
numrerats, skall antalet antecknas i
särskilt protokoll. Kuverten skola
förvaras under lås.
94
Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
7 KAP.
44 §.
1 mom. Å utsatt-----—----öppna dörrar.
2 mom. Hava ytterkuvert inkom- 2 mom. Hava ytterkuvert inkom
mit
från röstmottagare, räknas ku- mit från röstmottagare, räknas kuverten,
och antalet jämföres med den verten, och antalet jämföres med det
över sådana kuvert förda förteck- över sådana kuvert förda protokolningen.
let.
Inkomna ytterkuvert -------på valet.
3 mom. Därefter granskas------vid valförrättningen.
Övriga ytterkuvert —---------såsom ogillt.
4 mom. Valprotokollen uppläsas 4 mom. Valprotokollen uppläsas,
och granskas. Sigillen å omslagen därest så påkallas, samt granskas,
jämföras med de sigill, som äro av- Sigillen å omslagen jämföras med de
tryckta å protokollen. Förekommer sigill, som äro avtryckta å protokoldärVid
ej skälig anledning antaga, len, varefter omslagen brytas.
att omslag blivit efter tillslutandet
öppnat, brgtes förseglingen. I annat
fctll lämnas omslaget orubbat, och
däri inneslutna valsedlar inverka ej
på valet.
5 mom. De kuvert, som nedlagts i 5 mom. De kuvert, som nedlagts i
en urna, uttagas ur denna. Valsed- en urna, uttagas ur denna. Valsedlarna
uttagas ur dessa kuvert och ur larna uttagas ur dessa kuvert och ur
de från valförrättarna insända val- de från valförrättarna insända valkuverten.
De sålunda uttagna val- kuverten. De sålunda uttagna valsedsedlarna
jämte, där förfarande som larna jämte, där förfarande som avavses
i 34 § 1 mom. ägt rum, de från ses i 34 § 1 mom. ägt rum, de från
valförrättarna insända valsedlarna valförrättarna insända valsedlarna
granskas, varefter myndigheten prö- granskas, varefter myndigheten prövar
valsedlarnas giltighet och med- var valsedlarnas giltighet och meddelar
de beslut, vartill valsedlarna delar de beslut, vartill valsedlarna
och protokollen, med hänsyn jämväl och protokollen, med hänsyn jämväl
till enligt 43 § sista stycket inhämta- till enligt 43 § sista stycket inhämde
upplysningar, må giva anledning, tade upplysningar, må giva anledning.
Hava föreskrivna säkerhetsåtgärder
beträffande valsedlars förvaring
åsidosatts, skall denna omständighet
icke medföra att valsedlarna
förklaras ogilla, därest skälig anledning
förekommer till antagande, att
obehörig åtgärd icke på grund av
åsidosättandet vidtagits med valsedlarna.
8 KAP.
60 §.
Kuvert, varom------------ statsverkets försorg.
I 26 och----—--—--mot ersättning.
Kuvert, som----------politiskt parti.
Ytterkuvert, som----------enligt 36 § 2 mom.
95
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
(Gällande lydelse)
I 29 § omnämnda kuvert av de
slag, som erfordras för inom valdistriktet
förekommande val, skola i
god tid före varje val finnas tillgängliga
på landet hos ordförande och ledamöter
i valnämnd och i kommunalnämnd
samt i stad hos magistraten
ävensom hos de tjänstemän eller
andra personer, åt vilka magistraten
uppdrager att i sådant hänseende
tillhandagå väljarna.
Det åligger---------
(Föreslagen lydelse)
I 29 § omnämnda kuvert av de
slag, som erfordras för inom valdistriktet
förekommande val, skola i
god tid före varje val finnas tillgängliga
hos valnämnden eller magistraten
ävensom hos de tjänstemän eller
andra personer, åt vilka valnämnden
eller magistraten uppdrager att
i sådant hänseende tillhandagå väljarna.
--38 §§ sägs.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964 såvitt avser ändringarna i
5 och 60 §§ samt i övrigt den 1 januari 1962.
96
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962
Valutredningens förslag
till
kungörelse om framställning för röstmottagnings anordnande ombord å
svenskt fartyg utom riket
Kungl. Maj :t finner gott förordna som följer.
Finnes anledning till antagande att svenskt fartyg, då val i hela riket till
riksdagens andra kammare eller allmänna val av landstingsman, kommunalfullmäktige
och stadsfullmäktige skola förrättas, kommer att befinna
sig utom riket såväl valdagen som dagarna dessförinnan, då röstning inför
röstmottagare inom riket må äga rum, äger fartygets redare eller befälhavare
hos Kungl. Maj :t göra framställning om att röstmottagning vid valet
skall få vara anordnad ombord å fartyget.
Framställningen, som avfattas enligt fastställt formulär, skall ingivas till
inrikesdepartementet före den 1 maj det år valet äger rum.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1962.
Stockholm 1962. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
620059