Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962

1

Nr 19

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändring i tulltaxan den 12 september 1958
(nr 4-75), m. m.; given Stockholms slott den 29 december
1961.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning om ändring i tulltaxan den
12 september 1958 (nr 475);

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås godkännande för Sveriges del av en rekommendation
från Tullsamarbetsrådet i Bryssel rörande ändringar i den internationella
nomenklaturen för klassificering av varor i tulltarifferna. Samtidigt
framlägges förslag till därav föranledda ändringar i den svenska tulltaxan.
Ändringarna, som väsentligen är av tullteknisk och formell natur, föreslås
träda i kraft å dag som Kungl. Maj :t bestämmer, då ikraftträdandet är beroende
av ratifikation av samtliga medlemsstater.

Vidare föreslås att tullen på s. k. flatbröd från och med den 1 juli 1962
sänkes från 20 till 12 %.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 19

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 196g

Förslag

till

förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna
delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft, såvitt avser tulltaxenr 19.07, den 1 juli
1962 samt i övrigt å dag som Konungen bestämmer.

Vid tillämpning i förekommande fall av förordningen angående rätt för
Konungen att i vissa fall förordna om avvikelse från tulltaxan m. m. skall
avvikelse som där sägs ske med utgångspunkt från tullsatserna enligt den
nu utfärdade förordningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962

3

Bilaga

Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt
spaltningsprodukter därav; beredda ätbara fetter; växer av
animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

15.12 Animaliska och vegetabiliska fetter och feta oljor, som helt
eller delvis hydrerats eller som gjorts fastare eller härdats
genom andra processer, även raffinerade men icke vidare bearbetade
..............................................

Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk

19.07 Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk utan tillsats
av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt:

A. flatbröd ............................................ 12 %

B. andra slag .......................................... 20 %

Kap. 31. Gödselmedel

Anmärkningar

X. Nr 31.02 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke
föreligga i sådan form eller förpackning, som angives i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:

natriumnitrat, innehållande högst 16,3 viktprocent nitrogen;

Kap. 40. Naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis

samt varor därav

Anmärkningar

2. Detta kapitel omfattar icke följande varor av gummi och textilmaterial, vilka i allmänhet
hänföras till avd. XI:

c) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi (med undantag
av till nr 40.10 hänförliga varor):

5. Till nr 40.01 och 40.02 hänföras icke:

a) latex (gummimjölk), naturlig eller syntetisk (även förvulkad), försatt med vulkmedel,
acceleratorer, fyllmedel (aktiva eller inaktiva), mjukningsmedel, färgämnen
(andra än färgämnen, som tillsatts endast i avsikt att underlätta identifieringen)
eller andra ämnen; latex, endast stabiliserad eller koncentrerad, samt värmekänslig
och elektropositiv latex tulltaxeras dock enligt nr 40.01 eller 40.02;

'' lf Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 19

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 19 år 1962

b) gummi som före koaguleringen försatts med kimrök (»carbon black») eller kiseldioxid,
med eller utan tillsats av mineralolja, ävensom gummi, som efter koaguleringen
försatts med annat ämne än gummi;

c) blandningar av två eller flera av i anm. 1 till detta kapitel angivna produkter, med
eller utan tillsats av annat ämne.

40.01 Naturlig latex (gummimjölk) med eller utan tillsats av syntetisk
latex; förvulkad naturlig latex; naturgummi, balata, gut -

taperka och liknande naturliga produkter.................. fri

40.02 Syntetisk latex (gummimjölk); förvulkad syntetisk latex;

syntetiskt gummi; faktis, framställd av oljor.............. fri

40.05 Plattor, duk och band av ovulkat naturgummi eller ovulkat
syntetiskt gummi, med undantag av rökt arkgummi och kräppgummi,
hänförligt till nr 40.01 eller 40.02; korn av ovulkat
naturligt eller syntetiskt gummi, färdigblandat för vulkning;
s. k. master-batch, bestående av ovulkat naturligt eller syntetiskt
gummi, som före eller efter koaguleringen försatts med
kimrök (»carbon black») eller kiseldioxid, med eller utan tillsats
av mineralolja, oavsett varans form:

A. s. k. master-batch.................................... fri

B. andra slag .......................................... 8 %

40.06 Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi, latex härunder
inbegripen, i andra former eller tillstånd (t. ex. rör och
strängar, även profilerade, lösningar och dispersioner); artiklar
av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi
(t. ex. överdraget eller impregnerat garn av textilmaterial;
ringar och rondeller):

C. andra slag .......................................... 8 %

Anmärkningar

AVDELNING XI

Textilvaror

3. A. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras, med i B här nedan nämnda
undantag, följande slag av garn, enkelt eller flertrådigt (en eller flera gånger
tvinnat):

c) garn av mjuk hampa eller av lin:

polerat eller glättat, vägande per 7 000 m, efter det enkla garnet räknat, mer
än 1 kg;

Kap. 73. Järn och stål

73.37 Apparater för centraluppvärmning, såsom värmeledningspannor
och värmeledningselement, av järn eller stål, icke elektriska,
samt delar därtill av järn eller stål; varmluftsgeneratorer
och varmluftsfördelare (härunder inbegripet apparater
som även kunna användas för fördelning av friskluft eller

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962

konditionerad luft) av järn eller stål, icke elektriska, försedda
med motordriven fläkt eller blåsmaskin, samt delar därtill,
av järn eller stål........................................

Kap. 81. Andra oädla metaller

Anmärkning

Till detta nummer hänföras även skärsten, speis och dylika mellanprodukter vid framställning
av kobolt, ävensom kermeter.

81.04 Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade, samt varor
därav; kermeter, obearbetade eller bearbetade, samt varor
därav ................................................

Kap. 85. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel

85.19 Apparater och andra artiklar för brytning, slutning, avgrening,
förbindning eller skyddande av elektriska strömkretsar, såsom
strömställare, reläer, säkerhets- och överspänningsapparater,
vägguttag, kopplingsdosor och glödlampshållare; motstånd
(andra än värmemotstånd), fasta eller variabla, potentiometrar
härunder inbegripna; manöver centraler, såsom manöverpulpeter,
manövertavlor o. d.:

Kap. 90. Optiska instrument och apparater, foto- och
kinoapparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll,
medicinska och kirurgiska instrument och apparater

Anmärkningar

6. Nr 90.28 omfattar endast:

c) instrument och---strålning e. d.;

d) instrument och apparater för automatisk reglering av elektriska storheter ävensom
instrument och apparater för automatisk reglering av icke-elektriska storheter,
vilkas funktion grundar sig på ett elektriskt fenomen, som varierar med det som
skall regleras.

Kap. 94. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d.

94.04 Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artiklar, försedda
med resårer, stoppning eller inlägg eller tillverkade av
poröst gummi eller porös plast, med eller utan överdrag, såsom
madrasser, sängtäcken och kuddar:

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962

B. elektriska värmedynor................................ 10 %

C. andra slag:

1. av metall eller trä, utan överdrag.................... 8 %

2. av poröst gummi, utan överdrag.................... 10 %

3. andra ............................................ 15 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962

7

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 december
1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Holmqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vissa ändringar i
tulltaxan, m. m. samt anför därvid följande.

Genom beslut den 9 juni 1961 har det internationella i Bryssel verksamma
Rådet för samarbete på tullområdet antagit en rekommendation rörande vissa
ändringar i den internationella nomenklaturen för klassificering av varor
i tulltarifferna (Brysselnomenklaturen). I skrivelse den 6 september 1961
har generaltullstyrelsen förordat att de rekommenderade ändringarna i nomenklaturen
godkännes för Sveriges del och framlagt förslag till de i sammanhanget
erforderliga ändringarna i den svenska tulltaxan.

över generaltullstyrelsens förslag har, efter remiss, yttranden avgivits av
kommerskollegium och statens jordbruksnämnd. Kommerskollegium har
därvid överlämnat yttranden från handelskamrarna i riket samt från Jemkontoret,
Kooperativa förbundet, Sveriges allmänna exportförening, Sveriges
grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges kemiska industrikontor,
Sveriges mekanförbund och Textilrådet.

Efter ärendets remissbehandling har från tullsamarbetsrådet meddelats,
att en av punkterna i rekommendationen — avseende s. k. gränsletruckar
(tulltaxenr 87.07) — numera uteslutits ur densamma och sålunda icke
längre är aktuell.

Tullsamarbetsrådets rekommendation i svensk översättning och en inom
generaltullstyrelsen utarbetad sammanställning av ändringarna i Brysselnomenklaturen
torde såsom Bihang A och B få fogas till statsrådsprotokollet
i detta ärende.

I förevarande sammanhang torde också få anmälas en i anslutning till
vissa överläggningar mellan vederbörande svenska och norska myndigheter
uppkommen fråga om ändrad tull för s. k. flatbröd.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962

I. Ändringarna i tullnomenklaturen

Förslaget och yttrandena

De förut nämnda, av tullsamarbetsrådet rekommenderade ändringarna i
den internationella nomenklaturen ansluter sig till de två tidigare rekommendationer
i sådant hänseende, vilka samtidigt med erforderliga ändringar
i den svenska tulltaxan antogs av riksdagen vid 1961 års vårsession. Tillsammans
innefattar tullsamarbetsrådets tre rekommendationer resultatet av
en allmän översyn av nomenklaturen, som verkställts under senare år med
ledning av de erfarenheter som vunnits under nomenklaturens hittillsvarande
tillämpningstid. De nu aktuella nomenklaturändringarna berör dock endast
ett begränsat antal varuslag. Efter genomförande av dessa anses ytterligare
ändringar icke vara erforderliga under de närmaste åren.

Generaltullstyrelsen framhåller i sin skrivelse att endast vissa av de nu
rekommenderade ändringarna är av saklig innebörd så till vida att de innebär
överflyttning av varor från en position till en annan. I andra fall är de
av sådan art att endast vissa formella jämkningar i den svenska texten är
erforderliga. Flera av ändringarna är inte av beskaffenhet att överhuvud påkalla
revision av den svenska översättningen och därmed icke heller ändring
av den svenska tulltaxan.

Vid remissbehandlingen har någon erinran mot ett antagande av tullsamarbetsrådets
rekommendationer icke framförts. Vad beträffar de av generaltullstyrelsen
föreslagna ändringarna i den svenska tulltaxan har dessa
föranlett särskilda uttalanden endast på vissa punkter. I anslutning till ett
inom finansdepartementet utarbetat förslag till ändring i tulltaxan lämnas
i det följande en redogörelse för generaltullstyrelsens förslag och remissyttrandena
beträffande de tulltaxepositioner som påkallar närmare kommentarer.

Nr 3 1.02

Enligt gällande ordning hänföres natriumnitrat till nr 31.02 C, om
nitrogenhalten icke överstiger 16 viktprocent medan natriumnitrat i övrigt
hänföres till nr 28.39. Tullsamarbetsrådets förslag innebär på förevarande
punkt endast att den nyssnämnda gränsen — som är angiven i anmärkningarna
till kap. 31 tulltaxan — höjes till 16,3 viktprocent. Generaltullstyrelsen
framhåller att någon ändring av tullbeläggningen icke inträder, då tullfrihet
gäller vid både nr 28.39 och nr 31.02 C.

Nr 4 0.0 1, 4 0.0 2, 4 0.05 och 40.06

De av samarbetsrådet föreslagna ändringarna innebär att s. k. m a s t e rbatches
(mellanprodukter avsedda för tillverkning av gummivaror) med
andra fyllmedel än kimrök eller kiseldioxid överföres från nr 40.05—06 till
nr 40.01 -02. Förslaget innebär vidare att master-batches, försatta med

9

Kungl. May.ts proposition nr 19 år 1962

kimrök eller kiseldioxid, vilka f. n. faller under nr 40.05 eller 40.06, i fortsättningen
alltid skall hänföras till nr 40.05.

Master-batches, försatta med kimrök, är för närvarande, efter beslut av
1961 års riksdag, fria från tull, medan för övriga master-batches tull uttages
med 8 %.

Generaltullstyrelsen förordar, att i anslutning till nomenklaturändringarna
tullfrihet införes för samtliga slag av master-batches. Styrelsen framhåller
att de för närvarande icke tullfria varorna är av underordnad betydelse
i jämförelse med master-batches, innehållande kimrök. Förslaget har av
kommerskollegium och Sveriges kemiska industrikontor lämnats utan erinran.

Såsom exempel på till nr 40.06 hänförliga artiklar av ovulkat gummi omnärnnes
i den nuvarande nomenklaturen bl. a. »gummiklister på alla slags
underlag». Till följd härav har till nr 40.06 hänförts isoleringsremsor
och klister remsor (tejp), bestående av ett underlag av t. ex. plast,
vävnad eller papper belagt med klister av gummi. Tullsatsen är 10 %.

Tullsamarbetsrådets förslag innebär att ifrågavarande artiklar icke skall
betraktas som artiklar av ovulkat gummi utan tulltaxeras efter undei lagets
beskaffenhet. Tullen skulle i enlighet därmed — om ingen utbrytning av
de med gummiklister försedda artiklarna genomföres — komma att utgöra
15 % för varor med underlag av plast, 13 % för varor med underlag av vävnad,
11 % för varor av fiberduk och 6 % för varor med underlag av papper.
Anmärkas må i detta sammanhang att nämnda tullsatser redan gäller för
motsvarande artiklar i vilka klistret utgöres av annat ämne än gummi, t. ex.
plast.

Såvitt avser artiklar med gummiklister var importvärdet 1960 7,1 milj.
kr. för varor med underlag av plast, 1,9 milj. kr. för varor med underlag
av textilmaterial och 5,4 milj. kr. för varor med underlag av annat material.

Generaltullstyrelsen har efter närmare prövning av de föreliggande omständigheterna
funnit övervägande skäl tala för att icke föreslå någon utbrytning
av de nu aktuella varorna ur de rubriker till vilka de kommer att
överföras. Styrelsens förslag innebär sålunda att tejp med klister av gummi
i fortsättningen skall tulltaxeras efter de tullsatser som nu gäller för
tejp försedd med plastklister. Styrelsen framhåller i sin motivering inledningsvis
att varorna oftast består av ett till vikten dominerande underlag
av plast, vävnad eller papper, varför en differentiering av tullsatsen efter
underlagets art enligt styrelsens mening i och för sig är motiverad. Styrelsen
anför.

I enlighet med ett uttalande av 1952 års tulltaxekommitté har detta förhållande
visserligen icke hindrat tillämpningen av en enhetlig tull för dessa
varor under nr 40.06. När nu den ändrade nomenklaturen fordrar ett särskiljande
av artiklar med olika slags underlag kommer saken dock i ett nytt
läge, i det att man icke längre uppnår någon förenkling av tulltaxan genom
att tillämpa en enhetlig tull. Tvärtom skulle ett bibehållande av 10 % tull
för ifrågavarande artiklar, oavsett materialet, komplicera tulltaxan därige -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962

nom att nya underpositioner måste införas under ett flertal rubriker (t. ex.
nr 39.01, 39.02, 39.03, 48.15, 59.11). I sak kan en sådan differentiering av
tullen icke heller anses lämplig. Det kan exempelvis knappast vara motiverat
att en plastfolie, som i och för sig drager en tull av 15 % av värdet,
genom ytterligare bearbetning i form av klisterbeläggning får tullen sänkt
till 10 % av värdet. Icke heller synes det befogat alt en klisterremsa av
papper skall draga 10 % tull om klistret utgöres av gummi men endast
6 % tull om klistret består av annat ämne.

Styrelsen framhåller i övrigt att även tarifferingstekniska skäl i övervägande
grad talar för den ståndpunkt styrelsen intagit. Härvidlag anföres följande.

Från tarifferingsteknislc synpunkt kan det i ett hänseende vara fördelaktigt
att bibehålla en enhetlig tullsats för ifrågavarande artiklar, i det att
eventuella misstag i fråga om underlagets beskaffenhet icke skulle spela någon
roll för tullbeskattningen, men särskiljandet av olika slags underlag bereder
i allmänhet icke sådana svårigheter att denna synpunkt kan tillmätas
någon större betydelse. I övrigt tala tarifferingstekniska skäl mot en utbrytning
av ifrågavarande artiklar ur de positioner till vilka de komma att överföras.
Det är sålunda förenat med avsevärda svårigheter att skilja mellan
artiklar med klister av gummi och artiklar med klister av annat ämne, vilka
senare såsom ovan nämnts redan nu draga tull efter underlagets art. Vidare
har det visat sig mycket vanskligt med en gränsdragning mellan å ena sidan
varor, som få sin karaktär av klistret i så väsentlig mån att de kunna betecknas
som »guminiklister på underlag» och sålunda hänföras till nuvarande
nr 40.06, och å andra sidan varor, beträffande vilka klistret endast har
en sekundär uppgift för applicering av materialet och tulltaxeringen därför
måste ske efter dettas beskaffenhet. I själva verket är det icke minst de
taritleringstekniska svårigheterna som ligga bakom det nu framlagda förslaget
till ändring i nomenklaturen, och syftet med denna skulle i väsentlig
mån förfelas om man skulle nödgas särbehandla de nu berörda varorna för
att bibehålla hittillsvarande tullförhållanden.

Kommerskollegium finner övervägande skäl tala för alt generaltulls!yrelsens
förslag godtages. Kollegium anför bl. a. följande.

Som framgår av de i styrelsens skrivelse lämnade uppgifterna är importen
av ifrågavarande artiklar betydande. En icke oväsentlig produktion inom
landet av främst klisterremsor av plast förekommer därjämte. Då fråga är
om varor av någon betydenhet är det enligt kollegii mening klart att en omklassificering
i och för sig'' icke skall få resultera i förändringar i tullbeläggningen.
Särskilt synes det, icke minst i dagens läge, te sig svårt att — utan
redovisade behov härför — acceptera tullhöjningar. I förevarande fall skulle
såväl tullhöjningar som tullsänkningar ifrågakomma och skäl härför, såväl
sakliga som tarifferingstekniska, har anförts av tullstyrelsen. I fråga om
de anförda sakskälen kan det enligt kollegii mening te sig tveksamt, icke
minst mot bakgrund av de skäl som av tulltaxekommittén anfördes för den
nuvarande tullen, huruvida dessa äro tillräckliga för en tullhöjning för vilka
ingå särskilda behov redovisats. De svårigheter av tariffteknisk art vid
en differentiering, som tullstyrelsen redovisat, är emellertid uppenbarligen
väsentliga. Med hänsyn härtill och då tullhöjningen för en stor del av importen
av plasttejp (omkring 60 procent) begränsas som följd av import
från EFTA-området — icke från 10 till 15 procent, utan från 7 till 10,5 pro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962 11

cent — anser sig kollegium icke nu böra påyrka en differentiering av tullarna.

Generaltullstyrelsens förslag tillstyrkes också av Kemikontoret, som erinrar
om att kontoret tidigare framhållit den stora betydelsen av enhetligt
tullskydd på plastområdet och bl. a. anför följande.

Men även själva tulltaxans logiska uppbyggnad talar till förmån för Generaltullstyrelsens
förslag. Som också anföres i utredningen kan det knappast
vara motiverat att en plastfolie, som normalt drar en tull av 15 %, efter
ytterligare bearbetning i form av klisterbeläggning får denna tull sänkt till
10 %. Så har varit fallet hittills, genom att dessa varor hänförts till tulltaxenummer
40.06 B. När varorna nu skola överflyttas till kap. 39, är det all anledning
att nyss nämnda oformlighet i tullbeläggningen undanröjes.

Sveriges grossistförbund motsätter sig däremot förslaget. Förbundet anför
bl. a. följande.

Även om ett av syftena med en ändring i nomenklaturen varit att underlätta
tarifferingen enligt tulltaxan så bör detta dock ej få vara avgörande
för en varas tullbeläggning. Vid ändringar av tullnivån i samband med omklassificering
av en vara bör i första hand hänsyn tagas till storleken av
tulländringen och till varans omfattning i importen. För t. ex. plasttejper,
som är en betydande importvara, skulle förslaget innebära en 50 %-ig höjning
av tullnivån.

Förbundet anser inte att en utbrytning under respektive varuavsnitt med
bibehållna tullsatser på 10 % för klister- och isoleringsremsor skulle så avsevärt
försvåra tulltaxeringsarbetet att tillräckliga skäl föreligger att överge
en enhetlig tullnivå för denna varutyp. Vid en sådan utbrytning kan man av
praktiska skäl bortse från beskaffenheten hos det häftande materialet, vilket
avsevärt reducerar svårigheterna vid tulltarifferingen.

Från importörhåll är det vidare ett önskemål att huvuddelen av dessa varor
även i fortsättningen upptas under särskilda statistiska nummer i tulltaxan
så att man kan följa importutvecklingen. Redan av detta skäl blir det nödvändigt
att uppgöra sådana varubeskrivningar, som är förutsättningen för
att bryta ut en särskild tullsats för dessa artiklar.

Nr 5 9. 0 4

Enligt anm. 3 A c) till avd. XI tulltaxeras polerat eller glättat garn av
mjuk hampa eller lin, oavsett vikten, såsom bind- och segelgarn enligt nr
59.04, varvid tull utgår med 9 % för enkelt garn och 10 % för flertrådigt
garn.

Nomenklatur ändringen innebär att ifrågavarande hamp- och lingarn skall
hänföras till nr 59.04 endast för så vitt vikten överstiger 1 kg per 7 000 m,
efter det enkla garnet räknat. Annat polerat eller glättat garn behandlas i
fortsättningen som vanligt hamp- och lingarn (nr 54.03—04 och 57.05).

Generaltullstyrelsens förslag innebär att ingen ändring vidtages i tulltaxan
utöver vad som påkallas genom nomenklaturändringen. Styrelsen påpekar
att tullsatserna i regel blir oförändrade.

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 19 år 1962

Nr 9 0.28

Genom ändring av anm. 6 till kap. 90 och texten till nr 85.19 föreslås instrument
och apparater för automatisk reglering av elektriska
storheter m. m. bli överflyttade från nr 85.19 och 85.22 till nr 90.28. Tullsatsen
blir emellertid oförändrad, 10 % av värdet.

Nr 9 4.04

Den av tullsamarbetsrådet förordade ändringen vid nr 94.04 har praktisk
betydelse endast i avseende på elektriska värmedynor. Dylika artiklar
har i Sverige hittills hänförts till nr 85.12 (vissa elektriska artiklar)
med en tull på 10 %. Nomenklaturändringen innebär att de i fortsättningen
skall tulltaxeras under nr 94.04, där den tillämpliga tullsatsen är 15 %.

Generaltullstyrelsen uttalar att artiklarna i fråga icke torde vara av den
betydelse att tillräcklig anledning föreligger att bryta ut dem så att nuvarande
tull bibehålies.

Kommerskollegium förordar att en differentiering av tullsatserna under
nr 94.04 genomföres så att tullen för värmedynor kan bibehållas vid 10 %.
Kollegium anför.

Enligt vad kollegium kunnat inhämta synes importen vara av storleksordningen
300 000 till 400 000 kronor årligen. Någon väsentlig produktion torde
icke förekomma. Med hänsyn härtill är tullfrågan av mindre betydelse. Å
andra sidan torde svårigheter ur tullteknisk synpunkt att åstadkomma en
utbrytning vara mindre i fråga om denna artikel, varför önskvärdheten av
att undvika onödiga tullhöjningar synes kunna tillgodoses. Kollegium får
härför förorda att en ytterligare differentiering av positionen 94.04 sker så
att tullen för värmedynor kan bibehållas vid 10 procent av värdet.

Också Sveriges grossistförbund hemställer att nomenklaturändringen inte
skall föranleda tullhöjning.

Departementschefen

Såsom i det föregående berörts har Sverige för sin del nyligen, efter beslut
av 1961 års vårriksdag, antagit två rekommendationer från tullsamarbetsrådet
i Bryssel rörande ändringar i det internationella klassificeringssystem,
den s. k. Brysselnomenklaturen, som ligger till grund för den
svenska tulltaxan. Dessa ändringar innefattade inte några ingrepp i nomenklaturens
allmänna uppbyggnad utan åsyftade endast vissa jämkningar av
i huvudsak formell och tullteknisk innebörd. De av tullsamarbetsrådet nu
förordade ändringarna har samma karaktär och innebär ett slutförande av
den tidigare påbörjade översynen av nomenklaturens utformning, som i sin
helhet är avsedd att underlätta tullbehandlingen i de olika länderna.

Icke heller den nu föreliggande rekommendationen synes böra föranleda
några erinringar från svensk sida. Jag är också beredd att tillstyrka att tullsamarbetsrådets
förslag godkännes.

Vad sedan angår de ändringar i den svenska tulltaxan som blir påkallade
genom ett antagande av tullsamarbetsrådets rekommendation är dessa, som

13

Knngl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962

framgått av vad tidigare anförts, av förhållandevis begränsad omfattning
och torde icke medföra några större problem. Generaltullstyrelsen har för sin
del förordat, att ändringarna i nomenklaturen överföres utan att utbrytningar
med särskilda tullsatser göres för de speciella varuslag för vilka en
ändring av nu utgående tull härigenom uppkommer. Remissinstanserna har
å sin sida lämnat styrelsens förslag utan erinran bortsett från ett par fall —
avseende isoleringsremsor och tejp samt elektriska värmedynor — där detta
innebär en höjning av gällande tullsatser.

En anpassning av den svenska tulltaxans utformning efter de av tulltekniska
skäl betingade ändringarna i den internationella nomenklaturen bör
givetvis genomföras på sådant sätt att nu utgående tullar i möjligaste mån
bibehålies oförändrade. Generaltullstyrelsens förslag innebär i stort sett inte
heller någon ändring av gällande tullsatser. Undantag av egentlig betydelse
föreligger endast beträffande tullsatserna för isoleringsremsor och tejp och
för elektriska värmedynor. När det gäller den förstnämnda varugruppen synes
emellertid den för ett bibehållande av gällande tull nödvändiga uppdelningen
av berörda tullsatser vara förenad med så betydande olägenheter att
den av generaltullstyrelsen och kommerskollegium intagna ståndpunkten bör
godtagas. I fråga om elektriska värmedynor torde däremot nackdelarna med
en uppdelning icke vara sådana att en tullhöjning från 10 till 15 procent kan
anses motiverad. För elektriska värmedynor bör därför vid ifrågavarande tullposition
upptagas en särskild tullsats med hittillsvarande 10 procent. Vad
generaltullstyrelsens förslag i övrigt beträffar synes det icke böra föranleda
någon erinran. Jag finner mig därför med nyss angivet undantag kunna tillstyrka
detsamma.

II. Tullen på s. k. flatbröd

I anslutning till tidigare handelsförhandlingar mellan Sverige och Norge
har under senare tid mellan de båda länderna förekommit vissa underhandsöverläggningar
rörande behandlingen i Sverige av importen av s. k. flatbröd
respektive behandlingen i Norge av importen av knäckebröd.

Vad beträffar flatbrödet är detta en viss typ av matbröd, som utgöres av
ett mellan plattor gräddat, ojäst, tunt och sprött bröd, i regel framställt av
rågmjöl men eventuellt med tillsats av andra mjölsorter. Vikten överstiger
icke sex gram per kvadratdecimeter. Enligt gällande svenska tulltaxebestämmelser
hänföres dylikt bröd till nr 19.07 med en tull av 20 %. Före den 1
januari 1959 utgjorde tullen 20 kronor för 100 kg, motsvarande i genomsnitt
ca 12 % av värdet.

Vad åter angår den norska importen av bl. a. svenskt knäckebröd har
denna hittills varit föremål för särskilda restriktioner. Under de senaste åren
har importlicenser medgivits endast i begränsad omfattning.

Vid de förutnämnda underhandsöverläggningarna har enighet uppnåtts
om vissa åtgärder med syfte att möjliggöra en ökad handel med de nu ifråga -

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962

varande produkterna. På norsk sida är man sålunda beredd att medge höjda
importkontingenter för svenskt knäckebröd under första halvåret 1962 och
att fr. o. m. den 1 juli 1962 helt slopa importrestriktionerna. För Sveriges del
har det förutsatts att tullen på flatbröd återställes till den nivå som gällde
före den 1 januari 1959, d. v. s. 12 %.

Mot vad sålunda förutsatts föreligger ingen anledning till erinran från
min sida. Jag förordar alltså att tullen på flatbröd sänkes från 20 till 12 %.
Ändringen synes böra tråda i kraft den 1 juli 1962.

III. Departementschefens hemställan

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag
till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr kl5).
Såsom i det föregående förordats bör ändringen beträffande tullen på flatbröd
träda i kraft den 1 juli 1962. Vad angår de ändringar i tulltaxan, som
sammanhänger med tullsamarbetsrådets rekommendation, gäller att de kan
sättas i kraft först sedan tre månader förflutit från det rekommendationen
ratificerats av samtliga medlemsstater. Det torde därför — liksom fallet var
med de ändringar i anledning av tullsamarbetsrådets föregående rekommendationer
som redan antagits av riksdagen — få ankomma på Kungl. Maj :t
att bestämma dag för ikraftträdandet. Med hänsyn till att de nu ifrågavarande
tulländringarna i princip endast innebär en teknisk justering av nomenklaturen,
synes — liksom skett i fråga om tulländringarna med anledning av
de tidigare rekommendationerna —- de nya tullsatser som föranledes av justeringen
böra gälla som bastullar i fråga om tullavvecklingen gentemot
EFTA-länderna. Därest bastullfrågan skulle bli föremål för närmare behandling
inom EFTA torde härmed förbundna spörsmål få prövas i särskild ordning.

Av tulltaxans ändrade lydelse föranledda ändringar i förteckningen över
varor som omfattas av jordbruksregleringen torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att vidtaga.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t
måtte, med godkännande för egen del av tullsamarbetsrådets förslag, genom
proposition föreslå 1962 års riksdag att

dels antaga nyssnämnda författningsförslag,
dels godkänna de ändringar i den vid konventionen rörande
nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna
fogade nomenklaturen, som föreslagits av Rådet för samarbete
på tullområdet genom förenämnda rekommendation
den 9 juni 1961,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga sådana ändringar
i regleringsförfattningarna på jordbrukets område,
vilka föranledes av ändringarna i tulltaxan.

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:

Olof Norén

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 19 år 1962

Bihang A

(Översättning)

Rekommendation den 9 juni 1961 av Rådet för samarbete
på tullområdet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering

av varor i tulltarifferna

Rådet för samarbete på tullområdet,

som beaktar artiklarna III b, IV e, VI och XVI i konventionen den 15 december
1950 rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna,
som beaktar protokollet den 1 juli 1955 angående ändring i nämnda konvention,
till vilket protokoll nomenklaturens text är fogad,

som anser, att det är nödvändigt att företaga vissa ändringar i denna
nomenklatur,

på nomenklaturkommitténs tillrådan,

rekommenderar de fördragsslutande parterna, i överensstämmelse med
bestämmelserna i ovannämnda artikel XVI i konventionen, följande ändringar
i nomenklaturen:1

•Texten här utelämnad; texten till de föreslagna ändringarna återfinnes i Bihang B (i
den mån ändringarna äro av sådan art att de föranleda ändringar i den svenska tulltaxetexten).

Kungl. Maj.ts proposition nr 19 år 1962

17

Bihang B

Sammanställning av ändringar i Brysselnomenklaturen enligt
Tullsamarbetsrådets rekommendation den 9 juni 19611

Nuvarande lydelse

Kapitel 15

Nr 15.12

Animaliska och vegetabiliska fetter
och feta oljor, som gjorts fastare eller
härdats genom hydrering eller
andra processer, även raffinerade
men icke vidare bearbetade2

Kapitel 31
Anm. 1 A

A. endera av följande produkter:

natriumnitrat, innehållande högst 16
viktprocent nitrogen;

Kapitel 40
Anm. 2 c)

c) Vävnader, impregnerade, överdragna eller
laminerade med gummi (med undantag
av till nr 40.06 eller 40.10 hänförliga
varor):

Föreslagen lydelse

Animaliska och vegetabiliska fetter
och feta oljor, som helt eller delvis
hydrerats eller som gjorts fastare eller
härdats genom andra processer,
även raffinerade men icke vidare bearbetade -

A. endera av följande produkter:

natriumnitrat, innehållande högst 16,3
viktprocent nitrogen;

c) Vävnader, impregnerade, överdragna eller
laminerade med gummi (med undantag
av till nr 40.10 hänförliga varor)
:

Anm. 5

5. Till nr 40.01 och 40.02 hänföras icke
gummi, innehållande fyllmedel (aktiva
eller inaktiva), mjukningsmedel, vulkmedel,
acceleratorer eller färgämnen, ej

5. Till nr 40.01 och 40.02 hänföras icke:

a) latex (gummimjölk), naturlig eller
syntetisk (även förvulkad), försatt
med vulkmedel, acceleratorer, fyllmedel
(aktiva eller inaktiva), mjukningsmedel,
färgämnen (andra än
färgämnen, som tillsatts endast i avsikt
att underlätta identifieringen)
eller andra ämnen; latex, endast stabiliserad
eller koncentrerad, samt
värmekänslig och elektropositiv latex
tulltaxeras dock enligt nr 40.01 eller
U0.02;

b) gummi, som före koaguleringen försatts
med kimrök (i>carbon black»)
eller kiseldioxid, med eller utan tillsats
av mineralolja, ävensom gummi

11 sammanställningen ha endast upptagits ändringar av sådan art att de föranleda ändringar
i den svenska tulltaxetexten. ....... ,

“Lydelse enligt K. F. 2 juni 1961, nr 164, som ännu icke tratt i kraft i denna del.

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 19 år 1962

Nuvarande lydelse

heller blandningar av naturgummi med
syntetiskt gummi eller andra blandningar
av olika slag av gummi. Till nr i0.02
hänföres dock syntetiskt gummi, som
före koaguleringen försatts med mineraloljor,
ävensom syntetiskt gummi, innehållande
konserveringsmedel eller till
vilket satts färgämnen endast i avsikt
att underlätta identifieringen.

Nr 40.01

Naturgummi, balata, guttaperka och
liknande naturliga produkter, råa,
härunder inbegripet latex (gummimjölk),
även stabiliserad

Nr 40.02

Syntetiskt gummi, härunder inbegripet
latex (gummimjölk), syntetisk,
även stabiliserad; faktis, framställd
av oljor

Nr 40.05

Plattor, duk och band av ovulkat naturgummi
eller ovulkat syntetiskt
gummi, med undantag av rökt arkgummi
och kräppgummi, hänförligt
till nr 40.01 eller 40.02; korn av ovulkat
naturligt eller syntetiskt gummi,
färdigblandat för vulkning:

Nr 40.06

Ovulkat naturgummi och ovulkat
syntetiskt gummi, latex härunder inbegripen,
i andra former eller tillstånd
(t. ex. rör och strängar, även
profilerade, lösningar och dispersioner);
artiklar av ovulkat naturgummi
eller ovulkat syntetiskt gummi
(t. ex. överdraget eller impregnerat
garn av textilmaterial; gummiklister
på alla slags underlag, även på mjukgummi;
ringar och rondeller):

Föreslagen lydelse

som efter koaguleringen försatts med
annat ämne än gummi;

c) blandningar av två eller flera av i
anm. 1 till detta kapitel angivna produkter,
med eller utan tillsats av annat
ämne.

Naturlig latex (gummimjölk) med
eller utan tillsats av syntetisk latex;
förvulkad naturlig latex; naturgummi,
balata, guttaperka och liknande
naturliga produkter

Syntetisk latex (gummimjölk); förvulkad
syntetisk latex; syntetiskt
gummi; faktis, framställd av oljor

Plattor, duk och band av ovulkat
naturgummi eller ovulkat syntetiskt
gummi, med undantag av rökt arkgummi
och kräppgummi, hänförligt
till nr 40.01 eller 40.02; korn av ovulkat
naturligt eller syntetiskt gummi,
färdigblandat för vulkning; s. k.
master-batch bestående av ovulkat
naturligt eller syntetiskt gummi som
före eller efter koaguleringen försatts
med kimrök (»carbon black-»)
eller kiseldioxid, med eller utan tillsats
av mineralolja, oavsett varans
form ;

Ovulkat naturgummi och ovulkat
syntetiskt gummi, latex härunder inbegripen,
i andra former eller tillstånd
(t. ex. rör och strängar, även
profilerade, lösningar och dispersioner);
artiklar av ovulkat naturgummi
eller ovulkat syntetiskt gummi
(t. ex. överdraget eller impregnerat
garn av textilmaterial; ringar och
rondeller):

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962

Nuvarande lydelse

Avdelning XI
Anm. 3 A c)

c) garn av mjuk hampa eller av lin:
polerat eller glättat);

Kapitel 73

Nr 73.37

Apparater för centraluppvärmning,
såsom värmeledningspannor och värmeledningselement,
av järn eller stål,
icke elektriska, samt delar därtill av
järn eller stål

Föreslagen lydelse

c) garn av mjuk hampa eller av lin:

polerat eller glättat, vägande per 7 000
m, efter det enkla garnet räknat, mer
än 1 kg;

Apparater för centraluppvärmning,
såsom värmeledningspannor och värmeledningselement,
av järn eller
stål, icke elektriska, samt delar därtill
av järn eller stål; varmluftsgeneratorer
och varmluftsfördelare (härunder
inbegripet apparater som även
kunna användas för fördelning av
friskluft eller konditionerad luft),
av järn eller stål, icke elektriska, försedda
med motordriven fläkt eller
blåsmaskin, samt delar därtill, av
järn eller stål

Kapitel 81
Anmärkning

Till detta nummer hänföras även skärsten,
speis och dylika mellanprodukter vid framställning
av kobolt.

Nr 81M

Andra oädla metaller, obearbetade
eller bearbetade, samt varor därav;
kermeter1

Kapitel 85

Nr 85.19

Apparater och andra artiklar för
brytning, slutning, avgrening, förbindning
eller skyddande av elektriska
strömkretsar, såsom strömställare,
reläer, säkerhets- och överspänningsapparater,
vägguttag, kopplingsdosor
och glödlampshållare; mot -

Till detta nummer hänföras även skärsten,
speis och dylika mellanprodukter vid
framställning av kobolt, ävensom kermeter.

Andra oädla metaller, obearbetade
eller bearbetade, samt varor därav;
kermeter, obearbetade eller bearbetade,
samt varor därav

Apparater och andra artiklar för
brytning, slutning, avgrening, förbindning
eller skyddande av elektriska
strömkretsar, såsom strömställare,
reläer, säkerhets- och överspänningsapparater,
vägguttag, kopplingsdosor
och glödlampshållare; mot -

> Lydelse enligt K. F. 2 juni 1961, nr 164, som ännu icke trätt i kraft i denna del.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962

Nuvarande lydelse

stånd (andra än värmemotstånd)
fasta eller variabla, potentiometrar
härunder inbegripna; automatiska
spänningsregulatorer av motstånds-,
transduktor- eller kontakttyp eller
motormanövrcrade; manövercentraler,
såsom manöverpulpeter, manövertavlor
o. d.:

Kapitel 87

Nr 87.07

Truckar (drag-, staplings- och krantruckar
härunder inbegripna) för
verkstäder, lager, järnvägsstationer
e. d. samt delar till dylika truckar

Kapitel 90
Anm. 6 d)

(Ny punkt)

Kapitel 94

Nr 9iM

Resårbottnar till sängar; sängkläder
och liknande artiklar, försedda med
resårer eller stoppning eller tillverkade
av poröst gummi eller porös
plast, med eller utan överdrag, såsom
madrasser, sängtäcken och kuddar1 -

Föreslagen lydelse

stånd (andra än värmemotstånd),
fasta eller variabla, potentiometrar
härunder inbegripna; manövercentraler,
såsom manöverpulpeter, manövertavlor
o. d.:

Motordrivna fordon, speciellt konstruerade
för transport av varor eller
material inom eller i anslutning
till verkstäder, lager e. d. (t. ex.
gränsletruckar, gaffeltruckar och
plattformstruckar); traktorer av den
typ som användes å järnvägsstationer;
delar till nämnda fordon och
traktorer

d) instrument cch apparater för automatisk
reglering av elektriska storheter
ävensom instrument och apparater för
automatisk reglering av icke-elektriska
storheter, vilkas funktion grundar sig
på ett elektriskt fenomen, som varierar
med det som skall regleras

Resårbottnar till sängar; sängkläder
och liknande artiklar, försedda med
resårer, stoppning eller inlägg eller
tillverkade av poröst gummi eller porös
plast, med eller utan överdrag,
såsom madrasser, sängtäcken och
kuddar

1 Lydelse enligt K. F. 2 juni 1961, nr 164, som ännu icke trätt i kraft i denna del.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 611006