Iiungl. Mnj:ts proposition nr 156 år 1962
1
Nr 156
Knngl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändringar i
det till grund för samarbetet inom SAS liggande konsortialavtalet;
given Stockholms slott den 30 mars 1962.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
afl bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gösta Skoglund
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen begäres bemyndigande för Kungl. Maj :t att godkänna en
överenskommelse som träffats av de i SAS-konsortiet samverkande skandinaviska
flygföretagen om att det mellan företagen gällande konsortialavtalet
skall ändras i vissa väsentliga avseenden, överenskommelsen innebär
bland annat alt ledningen och förvaltningen av konsortiets angelägenheter
föres över från den nuvarande styrelsen med 32 medlemmar till det
av 6 ledamöter bestående arbetsutskottet, som därvid skall erhålla en styrelses
plikter och befogenheter. Den nuvarande styrelsen får karaktären av
en församling bestående av befullmäktigade ombud för parterna i konsortiet,
och dess uppgift blir i huvudsak att följa och granska den nya styrelsens
verksamhet.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 156
2
Kungl. Mnj. ts proposition nr 156 år 1962
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 30 mars 1962.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,
Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändringar
i det till grund för samarbetet inom Scandinavian Airlines System
(SAS) liggande konsortialavtalet samt anför därvid följande.
Inledning
Det nuvarande dansk-norsk-svenska samarbetet inom SAS grundas på
det den 8 februari 1951 undertecknade konsortialavtalet mellan Det Danske
Luftfartselskab A/S (DDL), Det Norske Luftfartselskap A/S (DNL) och
Aktiebolaget Aerotransport (ABA), vilket avtal godkänts av statsmakterna
i de tre länderna (prop. 1950: 260; rskr 415). År 1956 kom moderbolagen
överens om ett tilläggsavtal till konsortialavtalet innefattande bestämmelser
om bolagens inbördes förhållande i händelse av krig eller liknande omständigheter.
Dessa avtal var från början giltiga till och med 30 september
1975. År 1959 förlängdes emellertid konsortialavtalet och tilläggsavtalet med
ytterligare tio år till och med den 30 september 1985, bland annat för att
göra det möjligt skaffa långfristiga krediter.
Enligt konsortialavtalet bildar de tre moderbolagen ett konsortium, vilket
för moderbolagens gemensamma räkning och såsom en enhet bedriver trafikflygning
och i samband därmed stående verksamhet. DDL:s, DNL:s och
ABA:s andelar i konsortiet utgör respektive 2/7, 2/7 och 3/7. Verksamheten
skall bedrivas för gemensam räkning så att rättigheter och förpliktelser,
vinst eller förlust fördelas mellan de tre moderbolagen i förhållande till
deras andel i konsortiet. De tre moderbolagen är utåt solidariskt ansvariga
för kontortiets förpliktelser men är inbördes förpliktade enligt förutnämnda
förhållande.
Konsortiets startkapital var 157,5 miljoner svenska kronor, vilket belopp
tillsköts av moderbolagen enligt förutnämnda förhållande i form av moderbolagens
tillgångar samt av nya kapitaltillskott. Moderbolagens aktiekapi
-
Kurigl. Maj.ts proposition nr 156 år 1962
3
tal ägdes till hälften av vederbörande stat och till hälften av enskilda. Sedan
det ursprungliga insatskapitalet ansetts vara förbrukat har konsortiet
i juli 1961 från moderbolagen enligt förhållandet 2:2:3 tillförts ett nytt
insatskapital å tillhopa 210 miljoner svenska kronor (prop. 1961: 159; rskr.
330).
Enligt konsortialavtalet skall konsortiets verksamhet bedrivas efter sunda
affärsmässiga principer. Därest vederbörande statliga myndigheter så
begär skall envar av parterna äga påfordra, att konsortiet — på villkor
om vilka överenskommelse kan träffas — åtager sig sådan inrikestrafik,
som icke anses motiverad ur affärsmässig synpunkt.
Konsortiet skall dock enligt konsortialavtalet eftersträva att, i den mån
det låter sig göra inom ramen för en affärsmässig drift, fördela verksamheten
på ett rimligt sätt mellan de tre länderna. Under samma förutsättning
skall vid tillsättande av högre befattningshavare, ävensom i samband
med anställning och utbildning av flygande personal, utlandsrepresentanter,
tekniska specialister och ingenjörer val mellan kvalitativt jämställda
personer ske under skäligt hänsynstagande till att en rimlig fördelning
erhålles mellan danskar, norrmän och svenskar.
Enligt en den 28 oktober 1950 upprättad såsom aide-mémoire betecknad
handling mellan moderbolagen, som har formen av elt förtydligande av
konsortialavtalet, rådde enighet om att de affärsmässiga principerna i vissa
fall måste vika för hänsynen att bevara och öka konsortiets skandinaviska
karaktär och att tillgodose de nationella intressena. Därvid framhölls särskilt
hänsynen till respektive staters beredskap. Således skulle man bland
annat försöka att fördela verkstadsarbetena för SAS’ flygplan på de tre länderna
i förhållandet 2:2:3. Detta förhållande skulle även utgöra en riktlinje
för konsortiets personalpolitik. Vidare anbefalldes att konsortiets
huvudkontor av praktiska grunder tills vidare borde förläggas till Stockholm.
För närvarande är underhållsarbetena på konsortiets flygmateriel fördelade
på dess verkstäder i Köpenhamn, Oslo och Stockholm.
I samband med rekonstruktionen år 1961 av konsortiet framhölls att
staternas medverkan vid rekonstruktionen bland annat vilade på den förutsättningen
att konsortiet i sin verksamhet skall följa strängt affärsmässiga
principer och att detta gällde även om det måtte leda till att de olika ländernas
andelar i verksamheten skulle bli mindre än som ursprungligen
förutsatts.
Jämlikt konsortialavtalet skall konsortiets angelägenheter handhavas
av eu styrelse, ett inom styrelsen utsett arbetsutskott samt eu eller flera
direktörer, av vilka en skall vara verkställande direktör.
Konsortiets styrelse hestår av styrelserna i moderbolagen. Hälften av
ledamöterna i vederbörande moderbolags styrelse företräder i princip staten
i dess egenskap av aktieägare i bolaget, medan återstoden representerar
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 156 ur 1962
de privata aktieägarna. Högst sex från vai-je bolagsstyrelse kan rösta i konsortiets
styrelse.
Konsortiets styrelse omfattar för närvarande 32 ledamöter med tio suppleanter.
Av ledamöterna är tio medlemmar i DDL:s, sex i DNL:s samt 14
i ABA:s styrelse. I DNL:s styrelse finns sex suppleanter, av vilka två uti
konsortiets styrelse har ställning som ledamöter av densamma. Antalet
styrelsesuppleanter i ABA är sex.
Enligt konsortialavtalet skall styrelsen alltid behandla konsortiets årsbudget,
årsbokslut och trafikprogram. Den skall vidare utse verkställande
direktör och övriga direktörer samt högre befattningshavare, ävensom fastställa
deras lönevillkor. Jämväl frågor om huvudkontorets och övriga erforderliga
kontors belägenhet skall bestämmas av styrelsen. Styrelsen skall
besluta om viktigare nyanskaffningar och andra inköp för konsortiet samt
i viktigare försäkringsfrågor. Slutligen bestämmer styrelsen vilka personer
som äger rätt att teckna konsortiets firma.
Inom sig skall konsortiets styrelse utse för ett år åt gången en ordförande
samt en förste och en andre vice ordförande. Dessa befattningar skall
alternera mellan de tre moderbolagen, såvida icke styrelsen enhälligt beslutar
annorlunda. Styrelsens ordförande samt förste och andre vice ordförandena
bildar tillsammans med ytterligare tre ledamöter av styrelsen
ett arbetsutskott. Av dessa tre medlemmar utser varje moderbolag en. Ettvart
av moderbolagen utser inom styrelsen en suppleant för var och en av
dess representanter i arbetsutskottet att träda in vid förfall för sådan representant.
Arbetsutskottets medlemmar och suppleanter fungerar under
ett år åt gången. Arbetsutskottet skall löpande följa konsortiets verksamhet.
Dess övriga uppgifter bestämmes av styrelsen.
Sedan tillkomsten av det nu gällande konsortialavtalet har ordförandeposterna
besatts av styrelseledamöter, vilka tillsatts av de privata aktieägarna
i moderbolagen. De övriga ledamöterna i arbetsutskottet utgöres
av styrelseledamöter, som utsetts av staterna i deras egenskap av aktieägare.
Konsortiets verkställande direktör har enligt konsortialavtalet samma
befogenheter och åligganden, som normalt tillkommer verkställande direktören
i ett aktiebolag, såväl i förhållande till styrelsen och arbetsutskottet
samt konsortiets personal som i förhållande till tredje man. Styrelsen skall
meddela erforderliga föreskrifter rörande de befogenheter, som tillkommer
verkställande direktören samt de ytterligare direktörer som må finnas.
Verkställande direktören eller annan direktör får ej vara medlem av någotdera
moderbolagets styrelse.
Enligt konsortialavtalet skall konsortiets räkenskaper granskas av sex
revisorer. Envar av parterna utser två av revisorerna bland de revisorer,
som utsetts att granska partens egna räkenskaper. Den ene av dessa två
revisorer har hittills varit utsedd av statens representanter vid bolags
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962
stämma med partens aktieägare och den andre av de privata aktieägarna.
Konsortiets revisorer väljer inom sig en ordförande för ett år åt gången.
Ordförandeskapet alternerar mellan parterna.
I själva konsortialavtalet finnes icke någon bestämmelse om revisorssuppleanter.
Vederbörande moderbolags styrelse äger dock att vid förfall
för revisor inkalla någon av de övriga revisorerna i moderbolaget såsom
ersättare för denne.
I enlighet med vad som förutsatts vid den ekonomiska rekonstruktionen
av konsortiet år 1961 (prop. 1961: 159) beslöt kommunikationsministrarna
i Danmark, Norge och Sverige den 1 juli 1961 att var för sig och i samråd
med representanter för de privata aktieägargrupperna i vederbörande moderbolag
utse två medlemmar av en skandinavisk kommitté med uppdrag
att skyndsamt företaga en engångsutredning av huvudpunkterna i konsortiets
organisation, administration och driftsformer i syfte att lägga fram
förslag till åtgärder som kan öka konsortiets effektivitet och konkurrensförmåga.
Tillsättandet av denna kommitté skulle icke inverka på styrelsens,
arbetsutskottets och verkställande direktörens handlingsfrihet och ansvar
för konsortiets fortlöpande skötsel.
I kommittén, vilken konstituerades den 14 augusti 1961, har Sverige
»epresenterats av verkställande direktören i Luossavaara-lviirunavaara aktiebolag,
envoyén Arne Lundberg och ledamoten av riksdagens första kammare,
f. d. ambassadören Erik Boheman, Danmark av sekretariatschefen
Eduard Buchardt och bankdirektören Ejnar Glashof samt Norge av hpyesterettsadvokaten
Jens Hauge och administrerende direktören Martin Siem.
Hauge har varit kommitténs ordförande.
Kommitténs betänkande
I ett den 29 december 1961 dagtecknat betänkande har kommittén lagt
fram resultatet av sin utredning.
Kommittén framhåller inledningsvis följande.
Rationaliseringen av ett affärsföretags administration och driftsformer
bör i allmänhet komma inifrån, d. v. s. från den ledning som skall driva
företaget och bära ansvaret för detsamma i framtiden. Det som en utomstående
kommitté kan uträtta när det gäller att reformera ett sådant företags
administration och driftsformer är enligt kommitténs uppfattning begränsat.
Den naturliga uppgiften för kommittén har därför synts vara att undersöka
huruvida grunddragen i konsortiets ledning, administration och driftsformer
stämmer överens med moderna och sunda principer i affärslivet,
såsom kommitténs medlemmar känner desamma.
Till en början har kommittén undersökt om de bestämmelser och riktlinjer
om konsortiets syfte och ändamål samt grundläggande organisation
som intagits i det avtal genom vilket konsortiet stiftats och om andra för
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 156
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962
konsortiet gällande förutsättningar förhindrar eller försvårar en effektiv
och rationell drift av konsortiets verksamhet.
I den del uppdraget avser huvudpunkterna i konsortiets administration
och driftsformer har kommittén sökt undvika att dess utredning skulle få
till följd ett fördröjande av oundgängliga rationaliseringsåtgärder och en
oklarhet om ansvaret, vilket skulle ha kunnat allvarligt skada konsortiet.
Detsamma skulle också ha blivit fallet om ett parallellt arbete mellan konsortiet
och kommittén lett till onödiga meningsskiljaktigheter på väsentliga
områden beträffande konsortiets administration och driftsformer. Kommittén
har därför ansett det vara nödvändigt att intimt samarbeta med
konsortiets ledning och att fullgöra sitt uppdrag på en så kort tid som möjligt,
helst före utgången av år 1961.
Konsortialavtalet
Efter en redogörelse för konsortialavtalets bestämmelser rörande konsortiets
organisation har kommittén tagit upp till behandling frågan om
efter vilka normer konsortiets verksamhet bör bedrivas. Kommittén
sammanfattar sina synpunkter i denna fråga på följande sätt.
Konsortialavtalets lösning av konflikten mellan affärsmässiga synpunkter
och nationella intressen är sund och riktig. De affärsmässiga principerna
skall vara de primära. Parternas huvudintresse måste vara att konsortiet
tillgodoser deras transportbehov genom en företagsdrift, som är effektiv
och lönsam.
Såsom ett gemensamt skandinaviskt företag bör konsortiet ha ett skandinaviskt
ansikte och en skandinavisk karaktär både i de tre länderna och
i utlandet. En rimlig fördelning av verksamheten inom ramen för en sund
affärsmässig drift bör därför eftersträvas. Konsortiet bör emellertid icke
vara bundet av en fördelningsnorm för verksamheten, som skall äga prioritet
framför principen om en sund affärsmässig drift.
De avvikelser från konsortialavtalet som intagits i aide-mémoire har utvecklingen
nu gått förbi. Konsortialavtalets egna bestämmelser har lagts till
grund för staternas avtal om refinansiering. Enligt kommittén föreligger det
icke någon skillnad i sak mellan konsortialavtalet i detta hänseende och de
förutsättningar på vilka staternas deltagande i refinansieringen vilar även
om ordalydelsen icke är helt densamma. I syfte att för framtiden undvika
varje oklarhet på denna punkt rekommenderar kommittén moderbolagen,
vilka undertecknat aide-mémoire, att även formellt konstatera att de bestämmelser
i aide-mémoire, som icke överensstämmer med konsortialavtalet
och de avtalade förutsättningarna för refinansieringen, icke längre äger tilllämpning.
Med hänsyn till vad som förekommit före refinansieringen och
under den parlamentariska behandlingen av frågan i de tre länderna har
moderbolagen både rätt och skyldighet till ett sådant konstaterande.
Kommittén framhåller, att det i dagens och morgondagens Skandinavien
icke finnes någon verklig anledning att låta nationell prestige och patriotism
påverka sådana relativt sett mindre betydelsefulla spörsmål som för
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962
läggningen av konsortiets huvudkontor, verkstäder eller annan verksamhet.
Det krävs från alla parter i konsortiet ett starkt inslag av ömsesidig tillit,
ett nyktert affärsmässigt koncerntänkande och ett rimligt avstående från
nationella särkrav, därest konsortiet skall kunna lösa sin uppgift i parternas
eget intresse.
De investeringar moderbolagen gjort och de avtal konsortiet ingått,
däribland kollektivavtalen, är naturligtvis företagsmässiga realiteter som
konsortiets ledning måste ta hänsyn till i framtiden. De må dock icke förhindra
konsortiet att i sin planläggning på lång sikt söka få en ändring till
stånd i den mån den framstår såsom fördelaktig och nödvändig ur sund
affärsmässig synpunkt. Var huvudkontoret skall förläggas i framtiden må
t. ex. avgöras efter en nykter, samlad, driftsekonomisk värdering av olika
synpunkter, varvid normen skall vara att finna den plats som konsortiet är
bäst betjänt av som företag. På samma sätt bör konsortiet utforma en plan
för verkstäderna och såsom varje annat företag pröva frågan om en eller
flera tekniska baser på grundval av objektiva, tekniska och ekonomiska
studier. Kommittén vill i detta sammanhang framhålla vikten av att konsortiet
påskyndar sådana studier och utan dröjsmål efter en företagsmässig
bedömning tar ställning til) en plan för verkstadstjänsten som utgår från
konsortiets sannolika trafikprogram och flygflotta i framtiden.
I fråga om personalpolitiken bör ett tillgodoseende av de nationella intressena
ske, i den mån det är möjligt ur affärsmässig synpunkt, i fråga om
den ledande personalen vid huvudkontoret och i utlandsrepresentationen
samt vid anställning och utbildning av flygande personal. Vid anställning
av kontors- och verkstadspersonal är det nödvändigt att taga hänsyn till
lokaliseringen, därvid dock personer från de tre länderna i fråga om nationaliteten
bör vara jämställda. Vad beträffar den flygande personalen är
konsortiet bundet av gällande kollektivavtal och är till och med februari
1967 tvunget att eftersträva en fördelning av danska, norska och svenska
flygare efter kvotförhållandet 2:2:3. Även om så är fallet bör det emellertid
med hänsyn till framtiden i konsortialavtalet klart sägas ifrån att en
rimlig fördelning bör ske endast då den kan förenas med sunda affärsmässiga
principer.
Vad beträffar konsortiets ledning anför kommittén bland annat
följande.
Huvuduppgifterna för ett företags styrelse är bland annat att utse en
verkställande direktör samt att besluta om riktlinjerna för företagets verksamhet
och träffa avgöranden i frågor av stor betydelse. För att styrelsen
reellt skall kunna fullgöra denna sin ledande uppgift samt utöva tillsynen
över konsortiets verksamhet och verkställande direktören krävs erfarenhetsmässigt
att styrelsen icke är för omfattande och att den har eu ingående
kännedom om företagets förhållanden och successivt träffas till överlägg
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 156 år 1962
ningar med verkställande direktören, vid vilka företagets olika problem
kan få en allsidig och ingående belysning.
Det har synts kommittén uppenbart alt konsortiets nuvarande styrelse,
som består av 32 ledamöter och 10 suppleanter, är en alltför tungrodd apparat
för att den på ett effektivt sätt skall kunna handhava ledningen av konsortiets
förvaltning. Med hänsyn till att konsortiet skall drivas efter sunda
affärsmässiga principer måste det också vara ett önskemål att dess ledning
får en sådan organisation som inom näringslivet i övrigt visat sig vara
lämplig. Kommittén anser sig därför böra föreslå att förvaltningen av konsortiets
angelägenheter föres över på arbetsutskottet, som därvid tillägnas
en styrelses plikter och befogenheter. Den nuvarande styrelsens uppgift
bör i huvudsak begränsas till ämnen av den typ, som i vanliga aktiebolag
handlägges å bolagsstämma, såsom val av ordförande och beslut om fastställelse
av årsbokslut.
Den nuvarande styrelsen skulle alltså mera få karaktären av en församling
bestående av befullmäktigade ombud för parterna i konsortiet. Med
hänsyn till konsortiets karaktär av ett skandinaviskt företag torde det emellertid
icke vara lämpligt att helt befria den nya församlingen från alla förvaltningsuppdrag.
Således torde det böra tillkomma församlingen att besluta
i fråga om var konsortiets huvudkontor skall vara beläget. Det ligger
också i sakens natur att den nya styrelsen icke äger besluta om åtgärd som
förutsätter nya kapitaltillskott från parterna. Även andra frågor av utomordentlig
betydelse för konsortiets framtida verksamhet bör styrelsen icke
heller underlåta att, i den mån tiden så medger, hänskjuta till församlingen.
Styrelsen bör dessutom hålla församlingen underrättad om utvecklingen
av konsortiets verksamhet genom halvårsrapporter och prognoser.
Tillika har det ansetts att fyra medlemmar av församlingen bör vara berättigade
att få viss fråga hänskjuten till sammanträde med församlingen.
För att detta skall kunna ske bör yrkande därom framställas minst tio dagar
före sammanträdet. I fall yrkandet göres så sent att frågan icke kunnat
angivas i kallelsen, skall särskilda åtgärder vidtagas för att bringa till församlingsmedlemmarnas
kännedom, att frågan hänskjutits till församlingen.
Med denna funktionsfördelning mellan församlingen och den nya styrelsen
torde antalet sammanträden med församlingen kunna bringas ned till
två om året. Då konsortiets räkenskapsår omfattar tiden 1 oktober—30 september
bör ett sammanträde kunna hållas i januari eller februari och ett
under sommarmånaderna. Vid det första sammanträdet skulle kunna behandlas
styrelsens och verkställande direktörens redovisning för det senaste
vei''ksamhetsåret samt frågan om ansvarsfrihet för den tid redovisningen
omfattar. Under sommarmötet bör församlingen lämpligen behandla rapporter
om verksamheten under det löpande räkenskapsårets första hälft.
Församlingens beviljande av ansvarsfrihet innebär icke något ställningstagande
till frågan om ansvarsfrihet gentemot moderbolagen. Styrelseleda
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962
mot äger givetvis icke deltaga i beslut om beviljande av ansvarsfrihet för
förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig. Han må ej heller deltaga i
behandlingen av fråga om arvode åt honom själv i hans egenskap av medlem
utav styrelsen. Däremot är han oförhindrad att deltaga i fråga om utseende
av honom själv till ordförande, vice ordförande eller styrelseledamot.
Då den nuvarande styrelsen på angivet sätt får en annan karaktär än
hittills torde de skäl som må ha gällt för eu begränsning av antalet röstberättigade
icke längre ha samma tyngd. För att öka medlemmarnas i den
nya församlingen känsla av ansvar borde i princip samtliga bli röstberättigade.
Då emellertid antalet medlemmar i moderbolagens styrelser, som
tillsammans bildar församlingen, varierar från åtta till fjorton, är det icke
möjligt om man vill bibehålla den nuvarande pariteten mellan parterna att
låta mer än åtta av varje parts fullmäktige i församlingen få rösträtt.
Liksom den nuvarande styrelsen bör församlingen inom sig utse en ordförande,
en förste vice ordförande och en andre vice ordförande, vilka befattningar
liksom hittills bör alternera mellan parterna. Eftersom församlingen
närmast kommer att få till uppgift alt kontrollera den nya styrelsens
verksamhet har det icke ansetts lämpligt att låta ordförandena i församlingen
automatiskt ingå som medlemmar i den nya styrelsen.
Vad beträffar den nya styrelsen föreslås att denna skall komma att bestå
av sex ledamöter med sex suppleanter. Samtliga ledamöter och suppleanter
bör på grund av deras ansvar inför församlingen utses av denna. Med hänsyn
till konsortiets konstruktion bör församlingen därvid emellertid vara
bunden av vederbörande parts förslag. Det bör dock icke liksom hittills vara
part betaget att till medlem i konsortiets styrelse eller till suppleant föreslå
någon, som ej är medlem av församlingen. Styrelsen skall inom sig utse en
ordförande, en förste vice ordförande och en andre vice ordförande och dessa
befattningar bör alternera mellan parterna. Om representant för en part är
ordförande i församlingen bör till ordförande i styrelsen utses ledamot av
densamma som utsetts på förslag av annan part.
För att icke göra det omöjligt för styrelsen att utan tidsutdräkt fatta
brådskande beslut bör styrelsen vara beslutför även om styrelsen icke är
fulltalig. Beslut bör således kunna fattas där de vid sammanträdet tillstädesvarandes
antal uppgår till fyra och under förutsättning av att varje part
är företrädd. Som styrelsens beslut skall gälla den mening, om vilken vid
sammanträdet de flesta röstande förenar sig, och vid lika röstetal den mening,
som biträdes av ordföranden. Med hänsyn till konsortiets konstruktion
har en regel ansetts erforderlig därom, att i det fall då styrelsen icke
är fulltalig, för styrelsebeslut kräves anslutning av tre tillstädesvarande.
Beslut bör icke heller i sådant fall få fattas i fråga som icke angivits i kallelsen
till sammanträdet, såvida någon av de tillstädesvarande motsätter sig
detsamma. Det ligger i sakens natur alt styrelsen bör undvika, såvitt möjligt,
att fatta beslut i frågor av osedvanlig beskaffenhet eller av större betydelse
vid sammanträde då den ej är fulltalig.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962
Med anledning av vad som förekommit i den allmänna debatten uti främst
Danmark och Norge om styrelseledamöternas i konsortiet ställning gentemot
de olika aktieägargrupperna framhåller kommittén följande.
Det är uppenbart att var och en av medlemmarna i konsortiets styrelse
äger upprätthålla en löpande kontakt med den aktieägargrupp som faktiskt
utsett honom. Såsom organ för konsortiet har emellertid den nya styrelsen
en sysslomannaställning allenast i förhållande till församlingen och därmed
också moderbolagens styrelser och är förty ansvarig inför dem och icke
speciellt inför någon av aktieägargrupperna. Med hänsyn härtill och till
önskvärdheten av att inom konsortiets ledning skapa en verklig företagsanda
måste det därför vara förkastligt om någon av medlemmarna i styrelsen vid
dess sammanträden möter upp med fasta instruktioner som fastställts vid
tidigare diskussioner med aktieägarna på det nationella planet. Det skulle
exempelvis icke stämma överens med principen om en affärsmässig drift
av konsortiets rörelse om det skulle åligga de statliga styrelsemedlemmarna
att på förhand inhämta instruktioner från vederbörande departement eller
ministerium. Om det skall bli möjligt att driva konsortiet efter sunda affärsmässiga
principer och inom detsamma skapa ett enhetligt företagstänkande
bör moderbolagens styrelser också vara varsamma med att binda sina representanter
i konsortiets styrelse.
Det är enligt kommittén en nödvändig förutsättning för konsortiets framgång
att det äger en handlingskraftig ledning, vilken snabbt kan fatta beslut
och utföra de åtgärder som omständigheterna påkallar. Kommittén har därför
funnit det naturligt och ändamålsenligt att anförtro den dagliga ledningen
av konsortiets verksamhet åt en verkställande direktör, som har vanlig
befogenhet och ensam bestämmanderätt. Han bör emellertid vara biträdd av
två eller flera vice verkställande direktörer, som skall vara hans ställföreträdare
samt biträda honom vid utarbetandet av konsortiets politik och i ledningen
av företaget. I syfte att erhålla bästa möjliga samarbete mellan dessa
direktörer och för att göra det möjligt för de vice verkställande direktörerna
att tjänstgöra i verkställande direktörens ställe anser kommittén det vara
nödvändigt att även de vice verkställande direktörerna är stationerade vid
huvudkontoret. I den mån det låter sig förena med nödvändiga kvalifikationskrav
bör direktörerna vara av olika nationalitet, såsom en dansk, en
norrman och en svensk.
Genom ändamålsenlig fördelning av uppgifter och ansvar mellan styrelsen
och verkställande direktören bör enligt kommittén den för konsortiet lämpligaste
organisationen vinnas. Således bör verkställande direktören handhava
den löpande förvaltningen, medan ledningen och förvaltningen i övrigt
av konsortiets angelägenheter tillkommer styrelsen eller i vissa fall församlingen.
Styrelsen bör själv äga att till avgörande företaga ärenden som ingår
i den löpande förvaltningen.
I allmänhet torde det vara en fördel om antalet revisorer ej är alltför
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962
stort. Med hänsyn till konsortiets karaktär och sammansättning är det
emellertid icke tillrådligt att minska det nuvarande antalet revisorer i konsortiet
eller ändra på sättet att utse dem. Moderbolagens två intressegrupper,
nämligen vederbörande stat och de privata aktieägarna, har var för sig
ett legitimt intresse av att få deltaga i kontrollen av icke allenast den verksamhet
som drives av vederbörande moderbolag i dess egen regi utan även
den del av verksamheten som bedrives genom konsortiet. För att moderbolagens
revisorer på ett tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra sin uppgift
för sina respektive uppdragsgivare är det därför av största vikt att revisorerna
äger full kännedom om konsortiets förhållanden. Genom att båda
intressegrupperna i moderbolagen har sina egna revisorer i konsortiet underlättas
revisionsarbetet inom dessa bolag.
Vidare anser kommittén att varje part, samtidigt med alt den utser sina
revisorer, bör utse en revisorssuppleant för var och en av dem. Uppgiften för
suppleant bör vara att vid förfall för den ordinarie revisorn inträda i dennes
ställe.
Konsortiets administration och driftsformer
Kommittén, som ingående dryftat frågan om konsortiets organisation
under verkställande direktören, har liksom konsortiets ledning blivit övertygad
om nödvändigheten att ändra densamma i syfte att erhålla en förbättrad
effektivitet och räntabilitet och en ökad kostnadskontroll inom
företaget. Kommittén ansluter sig i det väsentliga till de synpunkter och
principer som konsortiets ledning i dessa hänseenden framfört. De uttalanden
och rekommendationer som gjorts av kommittén kan sammanfattas
på följande sätt.
Konsortiet bör ha ett huvudkontor som skall utforma företagets politik,
svara för samordningen och den ekonomiska kontrollen av konsortiets samtliga
organ samt driva den egentliga flygverksamheten. Den centrala ledningen
i huvudkontoret måste ha en stark ställning gentemot såväl styrelsen som
administrationen.
Verkställande direktören skall vara konsortiets obestridlige chef. Han
bör vid sin sida i huvudkontoret ha betrodda och högt kvalificerade medarbetare
som tillsammans med honom har ett samlat ansvar för hela konsortiet
och som kan arbeta som ett »team» under verkställande direktörens ledning
och var för sig vara hans ställföreträdare. Enligt kommittén kan en
sådan lösning lättast erhållas genom att det vid huvudkontoret tillsättes två
eller tre vice verkställande direktörer, vilka skall vara verkställande direktörens
närmaste medarbetare och ställföreträdare och tillsammans med denne
bilda ett sådant »team». De vice verkställande direktörerna bör ha ett direkt
ansvar för särskilda funktioner inom konsortiet, varigenom antalet avdelnings-
eller andra chefer, som sorterar direkt under verkställande direktören,
kan begränsas. 1 den mån det låter sig förena med kvalifikationskraven
bör verkställande direktören och de vice verkställande direktörerna vara
av olika skandinavisk nationalitet.
Konsortiet bör när det gäller administrationen av de s. k. servicefunktio -
12
Kungi. Maj:ts proposition nr 156 år 1962
nerna i ökad omfattning låta dessa handhas av självständiga divisioner eller
i vissa fall av lämpligt organiserade dotterbolag, vilka skall vara bundna av
konsortiets företagspolitik och ha fullt ansvar för sin verksamhets effektivitet
och lönsamhet. Huvudkontoret bör icke befatta sig med detaljer i denna
verksamhet utan koncentrera sig på att leda företaget i stort och tillse
att en tillfredsställande ekonomisk kontrollapparat finnes.
Konsortiets regioner bör således organiseras som självständiga divisioner
med fullt ansvar för sin verksamhets effektivitet och lönsamhet.
Kommittén ansluter sig också helt till de principer konsortiets ledning avser
att lägga till grund för sin verksamhet i fråga om kostnadskontrollen
inom företaget.
Kommittén har tagit del av konsortiets trafikprogram för de två närmaste
säsongerna, vilka icke föranlett någon erinran från kommitténs sida. Samtidigt
har den emellertid understrukit nödvändigheten av att konsortiets ledning
med största uppmärksamhet följer utvecklingen på främst flyglinjerna
till Sydamerika, Afrika och Fjärran östern södra vägen och så snart tillräckligt
material föreligger tar upp frågan om bibehållandet av desamma,
därvid en rent företagsmässig bedömning bör anläggas. Konsortiets strävanden
att begränsa antalet typer i sin flotta har kommittén funnit väl grundade.
I den mån dessa planer icke kan fullföljas bör enligt kommittén
övertaliga flygplan eller flygplanstyper icke på ett irrationellt sätt få inverka
på konsortiets trafikprogram och drift.
Slutligen har kommittén anslutit sig till de olika åtgärder i besparande
och intäktsfrämjande syfte, som konsortiets ledning vidtagit eller avser
att vidtaga. Kommittén, som funnit dessa åtgärder mycket angelägna, framhåller
i detta sammanhang att det på längre sikt är en kontinuerlig kostnadskontroll
och på grundval av densamma företagna systematiska rationaliseringar
som kan förhindra en ogynnsam kostnadsutveckling inom konsortiet.
Oaktat det icke varit kommitténs uppgift att försöka förutsäga konsortiets
ekonomiska resultat i framtiden eller att föreslå andra alternativa lösningar
för ett internationellt trafikflyg i Skandinavien, har kommittén efter
att ha slutfört sitt uppdrag velat framhålla följande.
1. Internationell civil luftfart är en riskfylld verksamhet, som undergår
en snabb teknisk utveckling och som är ytterst känslig för de politiska förhållandena
i världen. De som satsar kapital i denna verksamhet, de må vara
offentliga myndigheter eller enskilda, måste vara beredda på betydande konjunktursvängningar
och avsevärda risker för det insatta kapitalet. Det oaktat
har de skandinaviska länderna beslutat att gemensamt bedriva internationell
civil luftfart. De skäl som därvid varit avgörande äger enligt kommittén
alltjämt giltighet.
2. Sedan de planer och förslag som utarbetats inom konsortiet eller lagts
fram av kommittén blivit genomförda och under förutsättning av att de synpunkter
som ligger till grund för dessa planer och förslag upprätthålles, bör
konsortiet kunna komma över sina nuvarande ekonomiska svårigheter. Den
ekonomiska kris konsortiet sedan ett par år befinner sig i har otvivelaktigt
föranletts, förutom av de allmänna svårigheterna för den internationella
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962
luftfarten, till betydande del av vissa speciella orsaker, i första hand en
ogynnsam kostnadsutveckling i jämförelse med utvecklingen hos andra flygföretag
och vissa förlustbringande engagemang.
Det vill synas som om det lyckats konsortiet att bryta den ogynnsamma
utvecklingen. Såvitt nu kan bedömas med stöd av de beräkningar som lagts
fram av konsortiets ledning bör konsortiet under åren 1962 och 1963 kunna
nå fram till ett väsentligt fördelaktigare förhållande mellan intäkter och
kostnader än under de senaste åren. Kommittén har med tillfredsställelse
konstaterat att konsortiets ledning trots de många osäkerhetsfaktorerna
anser att det föreligger rimlig anledning antaga att resultatet för verksamhetsåret
1962/63 skall närma sig balans mellan intäkter och kostnader
och att konsortiets likviditetsmässiga ställning bör kunna bemästras intill
dess balans nås, såvida icke flygverksamheten i allmänhet eller konsortiet
i synnerhet råkar ut för helt oväntade bakslag. Dock påkallar uppfyllandet
av de amerikanska långivarnas kvalifikationskrav (ratios) kontinuerlig
uppmärksamhet från ledningens sida och understryker vikten av att balans
nås snarast möjligt.
3. De skandinaviska länderna har en befolkning å tillhopa 15 miljoner
innevånare. Samarbete mellan de tre länderna ger konsortiet den storleksordning
och det trafikunderlag som kräves för ett flygföretag av internationell
betydelse. Däremot är de skandinaviska ländernas geografiska belägenhet
i utkanten av Europa icke gynnsam ur luftfartspolitisk synpunkt. Det
förhållandet att konsortiet bildats av parter i tre olika länder skapar vissa
särproblem för konsortiet som icke finns för andra flygföretag, i första hand
en viss oundgänglig fördelning av konsortiets verksamhet.
Det är likväl kommitténs uppfattning att konsortiet bör kunna bli så
effektivt att det kan konkurrera med andra företag, vilka driver internationell
civil luftfart under jämförbara förhållanden. En väsentlig förutsättning
är dock att konsortiets styrelse och verkställande ledning var för sig och
gemensamt mäktar att samarbeta i en anda av ömsesidig tillit och nyktert
affärsmässigt koncerntänkande och att de nationella särkraven skjutes i
bakgrunden.
Det må tagas det förbehållet att därest andra flygföretag erhåller statliga
subventioner i olika former som konsortiet icke erhåller kommer detta att
ge utslag i jämförelsen med dessa flygföretag.
Kommittén är under dessa premisser övertygad om alt konsortiet i sin
grundtanke är ett sunt och affärsmässigt gemensamt företag mellan de
skandinaviska länderna och att samarbetet inom konsortiet utgör den bästa
lösningen för ett internationellt trafikflyg i Skandinavien.
Framställning från AB A
I skrivelse den 29 mars 1962 har ABA meddelat, att de i konsortiet samverkande
moderbolagen undertecknat ett tilläggsavtal innefattande godta
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962
gande av de utav kommittén föreslagna ändringarna i konsortialavtalet.
Därjämte har moderbolagen företagit vissa jämkningar och förtydliganden
i § 7 styckena 5 och 7, § 8 styckena 1 och 4 samt § 11 stycke 3. Sålunda
har bl. a. införts en uttrycklig bestämmelse om arvode åt suppleanterna i
styrelsen samt en bestämmelse om när ordinarie sammanträde med församlingen
skall hållas. Vidare har bestämts att minst fem, i stället för tre
som föreslagits av kommittén, från vart och ett av moderbolagens styrelser
skall vara närvarande för att församlingen skall vara beslutför. De övriga
ändringarna är närmast av redaktionell karaktär.
Under åberopande av vad sålunda anförts har ABA hemställt om godkännande
av tilläggsavtalet.
Tillsammans med framställningen har ABA överlämnat ett den 26 mars
1962 mellan de i konsortiet samverkande flygbolagen träffat avtal om
ändringar i konsortialavtalet den 8 februari 1951 och tilläggsavtalet av år
1956. Förstnämnda avtal torde i översättning från engelska språket såsom
bilaga få fogas till detta protokoll.
Departementschefen
I samband med den ekonomiska rekonstruktionen av konsortiet år 1961
förelåg enighet mellan de skandinaviska staterna och de privata aktieägargrupperna
i konsortiets moderbolag att efter samråd tillsätta en skandinavisk
kommitté med uppdrag att skyndsamt företaga en engångsutredning
av huvudpunkterna i konsortiets organisation, administration och driftsformer
i syfte att lägga fram förslag, som kan öka konsortiets effektivitet och
konkurrensförmåga. Den i anledning därav tillsatta kommittén har numera
slutfört sitt arbete och föreslagit vissa ändringar i 1951 års konsortialavtal.
Med hänsyn till bestämmelserna i konsortialavtalet och till vad som förutsatts
vid rekonstruktionen av konsortiet har utgångspunkten för kommitténs
ställningstaganden varit att konsortiet i framtiden skall drivas
strängt affärsmässigt och med största möjliga effektivitet. Endast i den
mån det låter sig göra utan avsteg från affärsmässigheten bör konsortiet
söka fördela sin verksamhet mellan de skandinaviska länderna. Konsortiets
ledning skall således i princip arbeta under samma förutsättningar
som ledningen för ett affärsföretag och ha samma affärsmässiga handlingsfrihet.
I syfte att för framtiden undvika varje oklarhet på denna punkt
synes lämpligt att — såsom kommittén förordat — de i konsortiet ingående
bolagen även formellt konstaterar att de bestämmelser härom i den i samband
med konsortialavtalet upprättade aide-mémoire, som icke överensstämmer
med konsortialavtalet och de avtalade förutsättningarna för rekonstruktionen
av konsortiet, icke längre äger tillämpning.
Kommittén föreslår att ledningen och förvaltningen av konsortiets angelägenheter
föres över från den nuvarande styrelsen om 32 ledamöter till
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962
ett mindre organ, som därvid skall erhålla en styrelses plikter och befogenheter.
Den nuvarande styrelsen får karaktären av en församling bestående
av befullmäktigade ombud för parterna i konsortiet, och dess uppgift blir
i huvudsak att följa och granska den nya styrelsens verksamhet. Enligt
förslaget skall vidare den nya styrelsen — liksom det nuvarande arbetsutskottet
— bestå av sex ledamöter med lika många suppleanter. Dessa kommer
dock i framtiden att utses av församlingen och ej av parterna. Med
hänsyn till konsortiets konstruktion skall församlingen emellertid därvid
vara bunden av parternas förslag. Till medlem i den nya styrelsen skall
kunna utses även den, som ej är medlem av församlingen. För närvarande
skall ordföranden och vice ordförandena i styrelsen tillika vara medlemmar i
arbetsutskottet. Enligt kommitténs förslag skall däremot ordföranden och
vice ordförandena i församlingen icke automatiskt vara ledamöter i den
nya styrelsen. Det förutsättes tillika att ordförandeposten i församlingen
och motsvarande post i styrelsen icke skall besättas av representanter för
samma part. Ordförandeposterna avses skola alternera mellan parterna
varje år.
Moderbolagen har genom avtal den 26 mars 1962 kommit överens om att
godtaga de förslag till ändringar i konsortialavtalet som föreslagits av kommittén.
Samtidigt därmed har moderbolagen enats om att företaga en del
ytterligare jämkningar i konsortialavtalet, vilka i huvudsak har redaktionell
karaktär.
• Det svenska moderbolaget, ABA, har hemställt att statsmakterna som
tidigare godkänt konsortialavtalet nu även måtte godkänna den mellan
moderbolagen träffade överenskommelsen om ändring av detsamma.
I likhet med kommittén anser jag nödvändigt att konsortiet i fråga om
dess ledande och förvaltande organ erhåller en organisation, som i högre
grad än den nuvarande skapar möjlighet för en rationell och effektiv drift
av konsortiets verksamhet. Med hänsyn till att konsortiet skall drivas efter
sunda affärsmässiga principer måste det vara ett starkt önskemål att ledningen
därvid får en sådan organisation som inom näringslivet i övrigt visat
sig ändamålsenlig. Genom de av kommittén föreslagna ändringarna i konsortialavtalet
torde detta önskemål ha tillgodosetts och förutsättningar skapats
för en mera effektiv och handlingskraftig ledning för konsortiet. Efter
samråd med de danska och norska trafikministrarna vill jag därför förorda,
att de av kommittén föreslagna ändringarna i konsortialavtalet godkännes
av statsmakterna. Mot de ytterligare jämkningar i avtalet som beslutats av
moderbolagen har jag icke något att erinra.
Som framgått av den förut lämnade redogörelsen har det ursprungliga
konsortialavtalet år 1951 för svensk del underställts riksdagen för godkännande.
Så torde även böra ske med den nu ifrågavarande ändringen av avtalet.
Vad beträffar ändringar, som framdeles kan komma att aktualiseras,
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962
synes mig från praktisk synpunkt lämpligt, att riksdagens godkännande
behöver inhämtas endast i fråga om sådana ändringar, som berör huvudgrunderna
i avtalet. Ändringar i övrigt torde få prövas av Kungl. Maj :t
ensam.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna det vid statsrådsprotokollet
fogade avtalet om ändring av konsortialavtalet den 8 februari
1951 mellan de i konsortiet samverkande flygföretagen.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Bo Järmark
Kungl. Mcij:ts proposition nr 156 år 1962
17
Bilaga
Översättning från engelska
ENÄR undertecknade, Aktiebolaget Aerotransport (ABA), Det Danske
Luftfartselskab A/S (DDL) och Det Norske Luftfartselskap A/S (DNL), den
8 februari 1951 avslutat ett konsortialavtal rörande bildandet av konsortiet
Scandinavian Airlines System, Denmark—Norway—Sweden,
ENÄR sagda konsortialavtal förtydligades genom ett tilläggsavtal avslutat
mellan parterna den 7 maj 1956,
ENÄR sagda konsortialavtal och sagda tilläggsavtal, såvitt rör tiden för
deras fortsatta giltighet, ändrats genom ett förlängningsavtal avslutat mellan
parterna den 16 december 1958,
OCH ENÄR parterna numera enats om att ytterligare ändra sina kontraktsmässiga
åtaganden,
har NUMERA överenskommits mellan parterna att göra följande ändringar
i sagda konsortialavtal:
Paragraferna 7, 8, 9, 10, 11 och 12 i konsortialavtalet skola upphöra att
gälla per den 30 juni 1962 och samtidigt ersättas av följande ändrade paragrafer,
vilka skola träda ikraft från och med den 1 juli 1962 och utgöra integrerande
delar av konsortialavtalet:
»§ 7.
Konsortiets ledning
1. Konsortiets angelägenheter skola handhavas av en fullmäktigförsamling,
en styrelse samt en verkställande direktör, biträdd av en eller flera direktörer.
2. Församlingen skall bestå av de personer, som vid varje tidpunkt äro
medlemmar av ABAs, DDLs och DNLs styrelser. Vid församlingens sammanträden
skola dock högst åtta representanter för envar av parterna utöva
rösträtt. Dessa representanter skola av parterna utses för varje sammanträde
med församlingen.
3. Församlingen utser inom sig för ett år åt gången en ordförande, en
förste vice ordförande och en andre vice ordförande, vilka befattningar skola
alternera mellan parterna, såvida icke församlingen enhälligt annorlunda
beslutar. I händelse av varaktigt förfall väljer församlingen en efterträdare
att fungera under återstående del av året.
4. Konsortiets styrelse skall väljas årligen och bestå av sex medlemmar
med sex suppleanter, vilka skola utses av församlingen i enlighet med förslag
uv parterna. Varje part skall föreslå två ledamöter och två suppleanter.
18
Kungl. Mcij.ts proposition nr 156 år 1962
Styrelsen utser inom sig en ordförande, en förste vice ordförande och en
andre vice ordförande, vilka befattningar skola alternera mellan parterna,
såvida icke styrelsen enhälligt beslutar annorlunda.
5. Vid sammanträde med fullmäktigförsamling eller med styrelse skall
varje i sammanträdet deltagande röstberättigad medlem äga en röst. Såsom
församlingens eller styrelsens beslut gäller, i den mån icke annat följer
av detta avtal, den mening varom de flesta röstande förena sig. Vid lika röstetal
gäller den mening, som omfattas av ordföranden (jfr. § 9 stycke 6).
6. Fullmäktig och styrelsemedlem må icke i denna sin egenskap deltaga
i behandlingen eller avgörandet av fråga, uti vilken han är jävig.
7. Styrelsens medlemmar skola uppbära ett skäligt arvode, ävensom ersättning
för resekostnader och vivre, allt efter församlingens bestämmande.
Enahanda skall även gälla suppleanter.
§ 8.
F ullmäktigförsamlingen
1. Sammanträde med församlingen skall hållas två gånger om året med
ett i januari eller februari och ett i augusti eller september. Platsen för
sammanträdet skall regelmässigt alternera mellan de tre länderna. Extra
sammanträde med församlingen skall hållas, när styrelsen så bestämmer
eller när revisorerna eller fyra medlemmar av församlingen det begär.
2. Kallelse till sammanträde med församlingen skall om möjligt ske minst
fjorton dagar i förväg. Om särskilda omständigheter så påfordra må kallelseliden
förkortas. I kallelsen skola de ärenden förtecknas, som skola behandlas
vid sammanträdet. Mot någon närvarande medlems bestridande må beslut
icke fattas i en fråga, som icke angivits i kallelsen.
3. Sammanträde med församlingen ledes av ordföranden eller, i hans
frånvaro, av förste vice ordföranden, eller i dennes frånvaro av andre vice
ordföranden.
4. Församlingen är beslutför, när minst fem medlemmar från envar av
parterna äro närvarande. Skulle församlingen icke på grund av vad nu
sagts vara beslutför, äger en part inom åtta dagar påfordra att ett nytt sammanträde
hålles. Vid sådant sammanträde är församlingen i en sådan fråga,
som uttryckligen angivits i kallelsen till det första sammanträdet, beslutför
när endast två av parterna äro företrädda genom minst fem representanter
för vardera av dem.
5. Vid sammanträde med församlingen skall föras protokoll, vilket skall
undertecknas av den vid sammanträdet fungerande ordföranden samt av
en vid sammanträdet närvarande medlem från envar av parterna. Varje part
skall tillställas en bestyrkt avskrift av protokollet.
6. Det åligger fullmäktigförsamlingen att, utöver vad som i övrigt finnes
stadgat i detta avtal, till avgörande företaga
frågan om godkännande av styrelsens för varje räkenskapsår avgivna re -
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 156 år 1962
dovisning för förvaltningen av konsortiets angelägenheter samt om fastställande
av konsortiets årsbokslut;
frågan om beviljande av ansvarsfrihet gentemot församlingen åt medlemmarna
i styrelsen för den tid redovisningen omfattar;
frågan om huvudkontorets belägenhet;
samt övriga frågor som av styrelsen hänskjutits till församlingen.
Församlingen skall erhålla periodiska räkenskapsöversikter samt berättelser
och prognoser över verksamheten.
7. Fråga skall hänskjutas till prövning å sammanträde med församlingen,
så framt fyra medlemmar av församlingen hos styrelsen framställa yrkande
därom minst tio dagar före sammanträdet.
§ 9.
Styrelsen
1. Styrelsen har, såvida icke annat föreskrives i detta avtal, samma befogenheter
och åligganden, som normalt tillkomma styrelsen i ett aktiebolag.
2. Församlingen meddelar närmare föreskrifter angående styrelsens verksamhet
och befogenheter.
3. Styrelsen utser verkställande direktör och andra direktörer, ävensom
högre befattningshavare, samt fastställer deras lönevillkor.
4. Styrelsesammanträde ledes av ordföranden eller, i hans frånvaro, av
förste vice ordföranden, eller i dennes frånvaro, av andre vice ordföranden.
5. Det åligger ordföranden tillse att sammanträden hållas då så erfordras.
Framställer styrelsemedlem eller verkställande direktören begäran om sammankallande
av styrelsen, skall hans begäran efterkommas.
6. Styrelsen är beslutför, där de vid sammanträdet tillstädesvarandes
antal uppgår till fyra och varje part är företrädd. Är styrelsen icke fulltalig
må beslut anses föreligga allenast där minst tre tillstädesvarande enat
sig. I sådant fall må icke mot någon tillstädesvarandes bestridande fattas beslut
i fråga, som icke angivits i kallelsen till sammanträdet.
7. Vid styrelsens sammanträden skola föras protokoll, vilka skola till
riktigheten bestyrkas av ordföranden och två vid sammanträdet närvarande
styrelsemedlemmar. Justeringsmännen skola företräda de tre parterna.
8. Styrelsen bestämmer vilka personer, som var för sig eller i förening
skola äga rätt att företräda konsortiet och med bindande verkan teckna dess
firma.
§ 10.
Konsortiets verkställande direktör och personal
1. Konsortiets verkställande direktör skall hava samma befogenheter och
åligganden, som normalt tillkomma verkställande direktören i ett aktiebo
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962
lag, såväl i förhållande till styrelsen och konsortiets personal som i förhållande
till tredje man. Styrelsen skall meddela närmare föreskrifter rörande
de befogenheter, som tillkomma verkställande direktören.
2. Verkställande direktören eller annan direktör må icke vara medlem
av vare sig konsortiets eller någondera partens styrelse.
3. Vid anställning av konsortiets personal skall styrelsen och verkställande
direktören på allt sätt söka åvägabringa en så rationell och effektiv
organisation som möjligt. I den mån bestämmelsen i § 1 stycke 2 det medgiver
skall anställning av ledande personal vid huvudkontoret och i utlandsrepresentationen,
ävensom anställning och utbildning av flygande personal
ske under skäligt hänsynstagande till att en rimlig fördelning erhålles
mellan danskar, norrmän och svenskar.
§ 11.
Räkenskaper och revision
1. Konsortiets räkenskapsår skall omfatta tiden 1 oktober—30 september.
Det första räkenskapsåret skall omfatta tiden 1 oktober 1950—30 september
1951.
2. Konsortiets räkenskaper skola granskas av sex revisorer. Envar av
parterna utser två av revisorerna jämte suppleant för var och en av dem
bland de revisorer och suppleanter, som vid ordinarie bolagsstämma med
partens aktieägare utsetts att granska partens egna räkenskaper. Revisorerna
utse bland sig en ordförande för ett år åt gången. Ordförandeskapet
skall alternera mellan parterna.
3. Konsortiets årsbokslut skall senast fyra månader efter räkenskapsårets
utgång överlämnas till revisorerna. Senast en månad därefter skall revisionsberättelsen
överlämnas till församlingens ordförande, varvid samtidigt
en avskrift av berättelsen skall överlämnas till styrelsens ordförande.
Församlingens ordförande skall snarast möjligt utlysa fullmäktigsammanträde
för genomgång av revisionsberättelsen och fastställande av det
slutliga bokslutet. I samband med bokslutets verkställande skola företagas
sådana avskrivningar å konsortiets tillgångar och sådana avsättningar till
mötande av särskilda risker, som må finnas påkallade ur affärsmässig synpunkt.
§ 12.
Utdelning, å-konto-utbetalning till parterna och framtida tillskott
1. Fullmäktigförsamlingen bestämmer om och i vad mån vinst skall utdelas
till parterna eller innestå i konsortiet. Församlingen bestämmer även
om och i vad mån förlust skall täckas genom inbetalningar till konsortiet
från parterna, ävensom den tid, inom vilken sådana inbetalningar skola
fullgöras.
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 156 år 1962
2. Oberoende härav äger församlingen, när den så finner lämpligt, med
iakttagande av affärsmässiga principer bestämma om och i vad mån tillgängliga
kontantbelopp skola ställas till parternas förfogande. Innebär församlingens
beslut att större kontantbelopp kommer att innestå i konsortiet
än som erfordras för den löpande verksamheten eller för ny- och ersättningsanskaffningar
under det närmaste året, skola vederbörande valutamyndigheter
kunna upptaga detta förhållande till prövning. Parterna förbliva
ansvariga gentemot konsortiet för belopp, som ställts till deras förfogande
enligt bestämmelserna i detta stycke, och skola, om församlingen så
påkallar, återbetala desamma till konsortiet.»
Alla övriga villkor i konsortialavtalet, inklusive ovan omnämnda tilläggsavtal
och förlängningsavtal, skola fortsatt äga full giltighet.
Detta avtal förutsätter erforderliga godkännanden av behöriga myndigheter
i Danmark, Norge och Sverige.
Detta avtal har undertecknats i tre originalexemplar på engelska språket,
av vilka parterna tagit var sitt. Envar av parterna skall översätta avtalet till
det egna språket och dessa översättningar skola utväxlas mellan parterna.
1 fall av bristande överensstämmelse mellan översättningarna skall den
engelska texten gälla.
Köpenhamn, Oslo och Stockholm den 2(3 mars 19(52.
AKTIEBOLAGET AEROTRANSPORT
Per Åsbrink M. Wallenberg
DET DANSKE LUFTFARTSELSKAB A/S
J. Chr. Aschengreen
DET NORSKE LUFTFARTSELSKAP A/S
E. F. Eckhoff
Per M. Hansson