Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Nr 150

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående komplettering
av riksstatsfårslaget för budgetåret 1962/63,
m. 77i.; given Stockholms slott den 27 april 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF : ''

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen
en redogörelse för den ekonomiska politiken. Det i statsverkspropositionen
framlagda riksstatsförslaget för budgetåret 1962/63 kompletteras med
hänsyn till senare inträffade förändringar i vad avser såväl budgetens inkomstsida
som dess utgiftssida. I samband härmed lämnas en förnyad beräkning
av budgetutfallet för innevarande budgetår. För nästa budgetår förutses
på grundval av nu kända transaktioner ett underskott på totalbudgeten
av ca 700 milj. kr., medan för innevarande budgetår beräknas ett överskott
av drygt 200 milj. kr.

Såsom särskilda bihang lämnas bl. a. en reviderad nationalbudget för år
1962 och en översikt av den statsfinansiella utvecklingen under budgetåren
1962/63—1965/66.

1 llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 150

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 april 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström,

Lange, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om
komplettering av rik sstatsför slaget för budgetåret
1 96 2/6 3 och vissa därmed sammanhängande spörsmål.

Härvid har jag att anmäla, att riksrevisionsverket i två särskilda skrivelser
den 2 april 1962 framlagt dels redogörelse för approximativ beräkning
rörande utfallet av slatsregleringen för budgetåret 1961/62 (bihang A),
dels ock förslag till förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1962/63 (bihang
B).

Det samhällsekonomiska läget

Den internationella konjunkturutvecklingen. Den västeuropeiska högkonjunktur
som inleddes under 1959 har trots en inte oväsentlig efterfrågeavmattning
inom särskilt vissa basindustrier ännu inte visat några mera påtagliga
tecken på att brytas. Den samlade västeuropeiska bruttonationalprodukten
väntas i år stiga med 3—4 procent mot närmare 5 procent 1961 och
drygt 6 procent 1960. Avsaktningen i produktionstillväxten kan till stor del
återföras på en påtaglig och i vissa fall förstärkt knapphet på produktionsresurser,
i första hand arbetskraft. Endast i Storbritannien, där betalningsbalansproblemet
i somras nödvändiggjorde en särskilt kraftig skärpning av
den ekonomiska politiken, har arbetsmarknadsläget blivit mindre ansträngt.

Avsaktningen på efterfrågesidan har främst hänfört sig till företagens investeringar
i lager och fasta anläggningar. Takten i lageruppbyggnaden reducerades
allmänt redan från början av förra året, medan avmattningen i de
lasta investeringarnas långvariga expansion knappast kom till uttryck förrän
mot slutet av 1961. För innevarande år varslar orderingångssiffror och
investeringsenkäter om att tendensen till långsammare tillväxt förmodligen
blir bestående inom dessa delar av investeringssektorn i Västeuropa. Bostads -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

byggandet, vars stegring i fjol i särskilt hög grad hämmades av brist på arbetskraft
i ett flertal länder, väntas i år undergå endast relativt små förändringar.
Däremot torde man kunna räkna med att de offentliga investeringsutgifternas
expansion kommer att motväga svaghetstendenser inom företagssektorn.
överhuvud taget synes den offentliga sektorn såväl i de kontinentala
länderna som i Storbritannien i år vidga sin andel av den samlade
produktionen och därmed lämna ett väsentligt bidrag till den fortsatta efterfrågetillväxten.
Vidare väntas den privata konsumtionen, alltjämt stimulerad
av kraftiga inkomststegringar, fortsätta sin snabba uppgång.

Som framhålles i konjunkturinstitutets senaste kvartalsrapport (Konjunkturläget,
april 1962) är det möjligt, att den västeuropeiska ekonomin
nu kommit in i en fas som gör den mera känslig för förändringar i det amerikanska
konjunkturläget än vad som varit fallet under de senaste årens
kraftiga investeringskonjunktur. En fortsatt avsevärd förbättring av betalningsbalansen
har av den brittiska regeringen uppställts som ett absolut villkor
för att landets interna efterfrågan skall kunna tillåtas expandera. Förhoppningarna
om en sådan förbättring knyts i stor utsträckning till exporten
till Förenta staterna. Det förefaller också troligt att denna, såväl för
Storbritanniens som för andra länders del, skall stimuleras av den efterfråge-
och produktionstillväxt som väntas prägla den amerikanska utvecklingen
under resten av innevarande år. Enligt tillgängliga prognoser kommer denna
att i första rummet bygga på en snabbare ökning av företagens fasta investeringar,
en fortsatt men förmodligen avsaktande expansion av de offentliga
utgifterna samt stigande privat konsumtion, inte minst vad gäller varaktiga
varor. Ä andra sidan synes varken bostadsbyggandet eller lagerutvecklingen
komma att lämna några mera betydande bidrag till den totala
efterfrågans stegring.

Den ekonomiska politikens inriktning ger en god bild av skillnaderna länderna
emellan vad gäller huvudproblemen i det aktuella ekonomiska läget.
Såväl i Förenta staterna som i Storbritannien utgör den svaga betalningsbalansen
alltjämt det stora hindret för en intensivare expansionsfrämjande
politik på längre sikt. Som jag redan nämnt har dock Storbritanniens läge
förbättrats något i detta avseende och man räknar — enligt den till den nya
budgeten knutna ekonomiska översikten — med att denna utveckling skall
fortsätta. Därmed skulle stagnationen i produktionsutvecklingen kunna brytas
och den interna efterfrågan tillåtas expandera i takt härmed. I Förenta
staterna fortsätter betalningsbalansen att visa underskott och man anser det
troligt att guld- och valutautflödet även i år skall uppgå till mer än 2 miljarder
dollar. Det vidgade internationella samarbetet, inte minst på centralbanksplanct,
och minskningen av räntedifferenserna mellan Förenta staterna
och andra länder har emellertid bidragit till alt göra valutaproblemet något
mindre akut. Av betydelse härvidlag är också att Internationella valutafondens
möjligheter alt vid behov stödja den amerikanska betalningsbalansen
med krediter förbättras genom den överenskommelse om speciella lånearrangcinang
som i vad avser det svenska deltagandet framlagts för riks -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

dagens godkännande i prop. 1962: 102. Också genom de föreslagna reformerna
av den amerikanska företagsbeskattningen har förutsättningarna förbättrats
för en ekonomisk politik som syftar till en långsiktig minskning av
arbetslösheten och en strukturell anpassning av produktionsapparaten i
Förenta staterna. En aktiv rörlighetsfrämjande politik — bl. a. omfattande
sådana för oss välkända medel som omskolning, omställnings- och flyttningsbidrag
— har därvid föreslagits och till stora delar redan satts i verket.
Delvis har dessa åtgärder knutits samman med det omfattande handelsprogrammet,
vars genomförande kan skapa en bas för en starkt produktivitetsfrämjande
vidgning av den internationella handeln.

I den mån som generaliserande omdömen av detta slag kan göras synes
den ekonomiska politiken i flera av de kontinentaleuropeiska länderna alltjämt
på kort sikt domineras av farhågor för en inflationistisk utveckling,
speciellt det stigande trycket från kostnadssidan. Som exempel härpå kan
anföras de i Västtyskland nyligen aviserade åtgärderna avseende en kraftig
begränsning av byggnadsverksamheten och uppmaningarna till moderation
i lönekraven. Det är också naturligt att den hittillsvarande snabba expansionen
begränsat intresset för en mera långsiktigt inriktad politik. Även i dessa
länder synes emellertid långsiktsproblemen komma i förgrunden. Denna utveckling
kan komma att påskyndas av riskerna för att den i betydande produktionsområden
redan föreliggande överkapaciteten skall leda till svårigheter
att vidmakthålla en tillfredsställande ekonomisk tillväxt.

Den inhemska konjunkturutvecklingen. Enligt nu framkommet statistiskt
material kännetecknades året 1961, ännu mer än enligt vad som var känt vid
uppgörandet av årets statsverksproposition, av betydande ekonomiska framsteg
i vårt land. Enligt de nu framlagda beräkningarna skulle den totala
produktionsökningen 1960—61 sålunda ha uppgått till 5 å 6 procent eller ca
1 procent mera än som kunde konstateras vid årsskiftet. Särskilt de industriella
investeringarna steg mycket starkt, sannolikt med 15 å 20 procent,
men även bostadsbyggandet ökade avsevärt, eller med ca 8 procent. De statliga
investeringarna hölls däremot tillbaka såsom ett led i konjunkturpolitiken,
så att deras omfattning blev praktiskt taget oförändrad. Kommunernas
investeringsverksamhet steg ungefär i takt med bostadsbyggandet. Den
privata konsumtionen ökade något mera än som varit regel under senare år,
den offentliga snarast något mindre. Utrikeshandelns expansion blev relativt
begränsad; importen var praktiskt taget oförändrad och export volymen
steg knappt 6 procent. I båda fallen kan den dämpade ökningstakten dock
förklaras med den starka lagerökning som ägt rum under det närmast föregående
året både hos avnämarna i utlandet och hos svenska köpare av utländska
produkter. Denna ökning byttes på många håll i utlandet i en snabb
lageravveckling, som tvingade de råvarubetonade svenska exportindustrierna
att acceptera en ökning av sina färdigvarulager för att undvika en omedelbar
inskränkning av produktion och sysselsättning. Till slut blev dock
även en sådan inskränkning i vissa branscher oundviklig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Enligt föreliggande produktionsindextal låg 1961 års industriproduktion
4 procent över 1960 års nivå, men efter justering av vissa systematiska ofullkomligheter
kan ökningen i själva verket skattas till så mycket som 6 procent.
Det var särskilt metall- och pappersindustrierna som svarade för uppgången.
Endast träindustrins och då speciellt sågverkens produktionsvolym
var mindre än 1960. Småningom har bilden förändrats. Under december—
februari, d. v. s. de tre senaste månader för vilka hittills uppgifter föreligger,
kan produktionsnivån — efter korrektion av indexens missvisning —
uppskattas ha legat 3 å 4 procent högre än ett år tidigare. Konsumtionsvaruindustrierna
framstår emellertid nu som ledande i expansionen tillsammans
med metallindustrin, medan en direkt nedgång registreras förutom för trä
även för malm och massa.

Den starka stegringen av inkomstnivån — särskilt markant för lönernas
del till följd av den ovanligt kraftiga löneglidningen — gjorde en viss prisstegring
oundviklig. Konsumentprisindex steg sålunda med något över 2
procent. Realinkomstökningen blev dock så stor att den stigande konsumtionsefterfrågan
gjort konsumtionsvaruproduktionen till ett av de mest expansiva
elementen i konjunkturen.

På arbetsmarknaden rådde hela 1961 full sysselsättning, dock utan mera
påfallande överdrifter i efterfrågan på arbetskraft och därmed följande
desorganisationstendenser av det slag som varit vanligt under tidigare toppkonjunkturer.
Härtill bidrog påtagligen de åtgärder för säsongutjämning
som vidtagits i samarbete mellan staten, kommunerna och näringslivet. De
störningar som började bli märkbara strax före årsskiftet hann ej medföra
någon ökning i arbetslöshetstalen förrän under februari och mars 1962.
Arbetslösheten i mars i år steg till 2,0 procent mot 1,5 procent ett år
tidigare. Siffran för april ligger i år på 1,9 procent mot 1,6 förra året.

Dagens konjunkturläge och konjunkturutsikter kännetecknas av en totalt
sett relativt god balans, som med endast lokala avvikelser kan förutses
bestå under året. Arbetskraftsbristen är på vissa håll och i vissa yrken fortfarande
stor och efterfrågan på krediter från näringslivets sida större än
tillgången, ehuru balansbristen i båda fallen är mindre än under 1961. På
några områden, som gemensamt kan kallas råvarubetonade exportindustrier,
bar vissa sysselsättningssvårigheter uppstått i samband med cn försvagning
eller åtminstone eftersläpning av avsättningen i förhållande till en snabbt
ökad kapacitet. Till väsentlig del sammanhänger detta med svängningar i
lagerhållningen i avnämarländerna; det är därför sannolikt att avsättningsmöjligheterna
för trä, massa, papper, järn och malm åter skall öka
men att konkurrensläget ändå kommer att förbli skärpt under den period
som nu kan överblickas, helst som en ökad efterfrågan tills vidare
i avsevärd omfattning kan mötas med lagernedskärning utan produktionsökning.
Som eu följd av detta läge inom skogsindustrierna måste man för
skogsbrukets del förutse eu viss nedgång i sysselsättningen nästa vinter.

Efter starkt ökade investeringar, som nu mognar ut i ökad produktionskapacitet
på en rad områden, är det naturligt om den industriella investe -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

ringsverksamhetens ökning tills vidare upphör och kanske småningom bytes
i nedgång även på andra industriområden än de som för dagen fått vidkännas
akuta svårigheter.

Särskilt mot slutet av året får man räkna med en minskad sysselsättning
inom den byggnadsverksamhet som avser industriella ändamål. Denna
utveckling skulle dra med sig en ökning av arbetslösheten inom byggfacken,
om inte en kompenserande uppgång kommer till stånd på andra byggnadsområden.
Den begynnande nedgången i industrins byggnadsinvesteringar
torde småningom följas även av en nedgång för maskininvesteringarnas del,
om inte motverkande åtgärder insättes.

Generellt sett dämpas efterfrågan på industriprodukter även av att lagerökningsbehovet
under 1962 kan förutses bli mindre än normalt i förhållande
till produktionsstegringen, beroende på den starka ökning av alla lagertyper
— råvaror, bränslen, varor under arbete och färdigvaror — som genomförts
under de senaste två åren.

Jämsides med avsaktningen av den industriella expansionen och uppbromsningen
av industrins investeringsökning, varav ingendera synes bli av
genomgripande betydelse under 1962, pågår en ökning av efterfrågan på
andra områden. Särskilt de kommunala men även de statliga investeringarna
ökar starkt, delvis på basis av ökad offentlig upplåning. Lönestegringarna
kan visserligen väntas utlösa en prisstegring utöver den av varuskattens
höjning föranledda, som är högre än under de närmast föregående åren,
bl. a. emedan de största lönehöjningarna genomförts på områden där återverkningarna
på konsumentpriserna sannolikt sker tämligen omedelbart.
Detta har för övrigt varit en konsekvens av att vissa låglönegrupper inom
handeln och transportväsendet, de till konsumtionsvaruindustrier koncentrerade
kvinnliga industriarbetarna in. fl. erhållit de procentuellt kraftigaste
löneförbättringarna. Trots prisstegringen kan realinkomstökningen
förutses även i år bli ovanligt stor. ökningen av efterfrågan på konsumtionsvaror
torde därför också bli relativt stark. Detta stimulerar verksamheten
inom konsumtionsvaruindustrierna och handeln; handelns investeringar
fortsätter dessutom att öka i mycket snabb takt, vilket utgör ett led i en
stark strukturrationalisering.

Den ekonomiska politiken

Konjunkturpolitiken 1961 och 1962. Den ekonomiska politiken under 1961
inriktades på att dämpa de tendenser till överkonjunktur som var tydligt
märkbara vid årets början och som fortfarande gör sig gällande på olika
delområden.

Det ansträngda likviditetsläget för affärsbankerna fortsatte under 1961
och dess effekt på bankernas utlåning skärptes genom införande av särskild
straffränta för upplåning i riksbanken utöver vissa belopp för varje bank.
överenskommelser i åtstramande syfte förelåg även med kreditinstituten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Liksom under 1960 erbjöds aktiebolagen att under sommaren och hösten
1961 göra avsättningar till investeringsfonder mot särskilda skattelättnader,
motsvarande 8 å 10 procents förräntning på extra insatt belopp. Den kreditpolitiska
åtstramningen hade emellertid gått så långt att de inflytande beloppen
detta år stannade under 300 milj. kr. mot ca 800 milj. kr. 1960. I sm
mån bidrog detta till att minska likviditeten i banksystemet. Vidare erbjöds
innehavarna av 1960 års särskilda fonder, av vilka 54 procent skulle friges
den 30 december 1961, att mot liknande förmåner hålla kvar innestående
medel även under 1962. Av drygt 400 milj. kr. uttogs dock 300, vilket även
tyder på att kreditåtstramningen hade börjat bli kännbar inom näringslivet.
Statsbudgeten var under kalenderåret 1961 totalt överbalanserad med ca
350 milj. kr.

De statliga investeringarna hölls tillbaka under 1961 dels genom anslagsavvägningen,
dels genom särskilda direktiv till myndigheterna om begränsning
av sysselsättningen och uppskov med vissa leveranskrav under
högsäsongen. Enligt överenskommelser med respektive organisationer utfärdades
även rekommendationer till kommunerna och industriföretagen att
följa en likartad politik. Som ytterligare led i den kombinerade säsong- och
konjunkturdämpningen nedskärs de beredskapsarbeten, som hade bedrivits
under vintern 1960/61, radikalt under våren. Arbetsmarknadsmyndigheternas
fördelning av igångsättningstillstånden för byggnadsverksamhet verkade
såsom förut i samma riktning. Inom vissa områden av landet — sedan
den 1 april 1962 omfattande drygt en tiondel av befolkningen — har
föreskrifterna om igångsättningstillstånd upphävts och försöksvis ersatts
med frivilligt lokalt samarbete för utjämning av sysselsättningen i byggnadsindustrin.
Erfarenheterna av dessa försök är ej helt entydiga och det
torde ännu vara för tidigt att dra bestämda slutsatser av de tillämpade
metodernas effekt.

Mot slutet av 1901 hade likviditetsåtstramningen kommit så långt att på
enstaka orter vissa bostadsbyggen hade svårt att komma igång i planerad
tid på grund av svårigheter att erhålla byggnadskreditiv. Genom emissioner
av hypoteksobligationer knnde dock risken härför med enstaka undantag
undanröjas så snabbt att allvarligare förseningar undveks.

Som ett totalomdöme om 1961 års konjunkturutveckling torde kunna
sägas, att man genom de insatta åtgärderna lyckades undvika det övertryck
av högsäsongens arbetsmarknadsläge som eljest varit sannolikt och
få en del investeringsverksamhet framskjuten till vintern 1961/62, då av
andra skäl en viss dämpning av aktiviteten började inträda.

I den nationalbudget och finansplan som framlades i januari förutsågs för
1962 ett konjunkturläge där inflationstrycket blivit betydligt mildrat. En
viss lättnad i finanspolitiken skulle därför vara tillåtlig. Denna lättnad kan
sägas ha påbörjats i och med den skattesänkning som i praktiken trädde i
kraft fr. o. in. mars månad. De statliga investeringarna ökas också på ett
markerat siilt under innevarande år, delvis som eu automatisk effekt av
återhållsamheten under 1961. En intensifierad allmän säsongutjämning ef -

Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

tersträvas dock fortfarande, och genom ett särskilt cirkulär (SFS 1962: 65)
har alla berörda statliga myndigheter erhållit anvisning om att lämna ökade
bidrag härtill genom att så långt möjligt koncentrera sina byggnadsarbeten
och beställningar till perioder då belastningen på arbetsmarknaden är lägst.

Den konstaterade dämpningen av inflationstrycket har även möjliggjort
en sänkning av räntan. Den 5 april nedsatte riksbanken sålunda diskontot
med 0,5 till 4,5 procent. Balansen på kapitalmarknaden har under inflytande
av bl. a. den förda finans- och penningpolitiken och genom allmänna
pensionsfondens tillväxt förbättrats så att en livlig emissionsverksamhet
kunnat komma till stånd. Härigenom har också situationen lättat på byggnadskrediternas
område. Utestående kreditiv har kunnat avlyftas i ökad
takt. Mot hösten förutses ett normalt läge i detta avseende. Några kreditsvårigheter
torde såvitt nu kan bedömas inte behöva hämma bostadsbyggenas
igångsättande.

Då inga farhågor för vare sig arbetslöshet eller överkonjunktur för närvarande
synes motiverade inför sommarhalvåret, knytes intresset för dagen till
vad som kan hända under vintern 1962/63 och under fortsättningen av
1963. Om inga motåtgärder vidtages, torde man få räkna med en nedgång
i sysselsättningen inom byggnadsindustrin och skogsarbetet under den kommande
vintern. Avgörande härför är till stor del den byggnadsverksamhet
som igångsättes nu under våren. Vederbörande myndigheter har därför medgivits
att under andra kvartalet meddela igångsättningstillstånd av sådan
omfattning att bostadsbyggandet under den kommande vintern blir större
än tidigare beräknats. Delta torde medföra att det tidigare uppställda programmet
på 75 000 lägenheter kommer att överskridas. Den ökning av medelsramen
för bostadslångivningen som detta medför torde sedermera få anmälas
i samband med äskande av anslag å tilläggsstat för budgetåret 1962/63.
De myndigheter som ansvarar för den offentliga byggnadsverksamheten,
särskilt undervisningsanstalter och sjukhus, har dessutom anmanats att påskynda
igångsättningen av de byggen som bekostas med anslag på 1962/63
års budget. Arbetsmarknadsstyrelsen förbereder vidare en snabb expansion
av sin verksamhet för omflyttning och omskolning, särskilt med tanke på
skogsarbetarna. Anläggningsarbeten, för vilka anslag upptagits å allmän beredskapsstat,
kan likaledes igångsättas med kort varsel.

Vad jag anfört understryker behovet att vidmakthålla en aktiv handlingsberedskap.
Skulle ytterligare åtgärder visa sig erforderliga utgör investeringsfonderna
ett viktigt medel att stimulera den privata efterfrågan. Utnyttjandet
av delta medel är administrativt enkelt och möjligt att snabbt
anpassa både lokalt och tidsmässigt. Erfarenheterna av investeringsfonderna
som konjunkturpolitiskt instrument var gynnsamma 1958—59. Det kan
emellertid inte uteslutas, att förutsättningarna att nå snabbt verkande resultat
nu kan vara något mindre med hänsyn till den kraftiga kapacitetsutbyggnad
som ägt rum och som kan verka återhållande på benägenheten
till ytterligare utbyggnad under de närmaste åren. En översyn av investeringsfondlagstiftningen
pågår för närvarande, och jag har anmodat de sak -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

kunniga att utarbeta förslag till sådan ändring av nämnda lagstiftning att
densamma i högre grad än för närvarande stimulerar till investering i lager.
Förslag härom bör ingivas i sådan tid att detsamma kan underställas årets
riksdag vid dess höstsession. Jag vill dock understryka att några så påtagliga
nedgångstendenser inte föreligger att det kan anses lämpligt med längre
gående generella lättnader. Åtgärderna bör fortfarande i huvudsak insättas
selektivt och med erforderlig försiktighet.

Stabiliseringspolitikens utformning. Nödvändigheten av en hög rörlighetsberedskap
i den ekonomiska politiken, som är så påtaglig mot bakgrunden
av den aktuella konjunkturbilden, utgör en av centralpunkterna i det enhälliga
betänkande, som förra hösten framlades av stabiliseringsutredningen
(Mål och medel i stabiliseringspolitiken, SOU 1961:42) och som nu remissbehandlats.
Detta krav gäller alla sektorer av den ekonomiska politiken.
Särskilt markerat är det för arbetsmarknadspolitiken. En ökad anpassning
av efterfrågan och utbudet av arbetskraft till varandra utgör en av de
viktigaste förutsättningarna för att med en stram finans- och penningpolitik
kunna erhålla en så låg allmän efterfrågenivå att prisstegringar på grund
av lönehöjningar utöver den genomsnittliga produktivitetsstegringen så
långt möjligt undvikes. De sysselsättningssvårigheter som på grund av en
allmänt åtstramande politik skulle kunna uppstå på mindre bärkraftiga
områden, bör sålunda enligt utredningen relativt snabbt kunna neutraliseras
genom rörlighetsstimulerande arbetsmarknadsåtgärder. Den under efterkrigstiden
stundom markerade konflikten mellan målen full sysselsättning
och fast penningvärde skulle reduceras genom en sådan kombination av
generellt och selektivt verkande medel. Stabiliseringsutredningens resonemang
ligger här helt i linje med min uppfattning.

Utan att närmare gå in på detaljutformningen av de olika ekonomiskpolitiska
medlen har utredningen framlagt förslag till aktivisering av konjunkturpolitiken
på en rad olika punkter. Dessa förslag, som i stor utsträckning
stöds av remissinstanserna, har i inte oväsentlig grad redan förverkligats
i den ekonomiska politiken eller är under närmare utredning. Den av
utredningen förordade förskjutningen mot en större andel indirekta skatter
och motsvarande lägre andel direkt skatt har till en del ägt rum genom
1961 års skattereform. Möjligheterna att göra företagsbeskattningen mera
effektiv som konjunkturstabiliserande medel studeras av den sittande skatteberedningen.
I fråga om medel att styra lagerutvecklingen, vilken i vårt
land liksom i andra industristater ofta verkar starkt balansrubbande, hänvisar
stabiliseringsutredningen, som här får stöd av flera av näringslivets
remissinstanser, till möjligheterna att utnyttja investeringsfondssystemet i
delta avseende. Som jag redan nämnt, är det min förhoppning att det till
höstriksdagen skall kunna framläggas förslag i delta syfte. Även på andra
punkter har åtgärder genomförts eller förberetts i överensstämmelse med
önskemål som framförts eller understrukits av stabiliseringsutredningen. Sålunda
har ramen för den statliga exportkreditgarantigivningen höjts till

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

2 000 milj. kr., och förslag har framlagts att 200 milj. kr. därav skall reserveras
för garantigivning på speciella villkor för exportprojekt av särskild
betydelse för u-ländernas utveckling. I detta sammanhang vill jag även erinra
om den förbättring av exportföretagens konkurrensvillkor, som följer
av de ökade möjligheterna till exportkrediter genom tillkomsten av det i
prop. 1962: 125 föreslagna exportkreditinstitutet. Reorganisationen av statistikverket
och den pågående utbyggnaden av statistikproduktionen, vilken
delvis behandlas i prop. 1962: 113, avser bl. a. att tillgodose det av utredningen
understrukna behovet av en väsentligt förbättrad belysning av konjunkturutvecklingen
i viktiga sektorer.

En effektivare kreditpolitik förutsätter enligt stabiliseringsutredningen
att villkoren för investeringarnas finansiering i högre grad än för närvarande
blir beroende av läget på den allmänna kreditmarknaden. I detta syfte
föreslår utredningen dels att prioriteringen av bostadsbyggandets och statens
kapitalbehov avskaffas, dels att företagen i den privata sektorn i större
utsträckning hänvisas till att medelst lån finansiera sina investeringar.

Utredningens förslag i vad avser prioriteringens upphävande har i den
ekonomisk-politiska debatten och i flera remissyttranden ställts i kontrast
till de förslag till kreditmarknadslagstiftning som framlagts i prop. 1962:
52. Jag får därför ånyo understryka, att den beredskapslagstiftning -— avsedd
att gälla från den 1 juli 1962 till och med den 30 juni 1965 — som föreslås
i denna proposition icke står i motsats till en långsiktig politik som
syftar till en ökning av kapitalmarknadens funktionsduglighet. En enhetligare
kapitalmarknad med mindre inslag av köer kan endast utvecklas i den
mån som klyftan mellan efterfrågan och tillgång på kapital minskas. Förutsättningar
för den förbättring som inträtt i balansen på kapitalmarknaden
har — vid sidan av en relativt hög räntenivå — framför allt varit åtstramningen
av finanspolitiken under de senaste budgetåren, uppbyggnaden av
allmänna pensionsfonden samt en positiv utveckling av hushållens sparande.
Att politiken även i fortsättningen inriktas på en hög grad av självfinansiering
av de offentliga investeringarna för alt därmed bringa det totala sparandet
i nivå med de samlade investeringskraven, utgör också en central
slutsats såväl i stabiliseringsutredningens som även i långtidsutredningens
nyligen avlämnade betänkande. Strävandena att öka kapitalmarknadens
funktionsduglighet är emellertid med nödvändighet en tidskrävande process.
Det är icke möjligt att utesluta att sådana lägen under de närmaste
åren kan uppkomma att placeringsreglerande ingrepp visar sig nödvändiga
för att undvika de avsevärt större olägenheter som skulle inträda vid en
mer renodlad räntepolitik. Jag vill i detta sammanhang ånyo understryka,
att den speciella ställning som i den föreslagna lagstiftningen ges åt utlåning
till staten och för finansiering av bostadsbyggandet inte bör ses som
en med kreditpolitiska medel verkställd prioritering utan som ett medel att
verkställa riksdagens beslut i avseende på hur stor del av de samlade resurserna
som skall disponeras för statliga ändamål och för bostadsbyggande.
Dessa beslut måste bilda en utgångspunkt för handlandet på det kreditpolitiska
området.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Stabiliseringsutredningen betonar vidare att en effektiv konjunkturpolitik
måste innefatta en viss anticyklisk variation av de offentliga utgifterna.
Jag kan här instämma helt med utredningen och erinrar om ingripandena
under konjunkturavmattningen 1958—59 samt om de åtgärder för begränsning
av statens investeringsverksamhet som vidtogs för att förhindra uppkomsten
av en inflatorisk högkonjunktur 1960 och 1961. Ansträngningarna
bör inriktas på att ytterligare utveckla de statliga investeringarnas anpassbarhet
inte bara för att motverka konjunktursvängningarna utan också för
att utjämna säsongvariationerna, vilka även har stor betydelse just för konjunkturförloppet.
I dessa sammanhang kan man emellertid inte bortse från
de svårigheter, särskilt på projekteringsplanet, som den i affärsverkens remissyttranden
starkt betonade teknikerbristen medför.

Jag har i det föregående berört några av de områden av den ekonomiska
politiken som i stabiliseringsutredningens betänkande och i remissyttrandena
häröver tilldragit sig särskilt stort intresse. Betänkandet omfattar emellertid
en nära nog fullständig genomgång av det ekonomisk-politiska fältet i
vidaste bemärkelse. Det kommer därför att bli anledning att återkomma till
de av utredningen behandlade problemen. Det är också min avsikt att låta
trycka de avgivna remissyttrandena såsom en särskild volym i serien Statens
offentliga utredningar.

Budgetutvecklingen 1961/62 och 1962/63. Vid nu aktuella antaganden om
inkomster och utgifter kommer totalbudgeten för 1962/63 att sluta på ett
underskott av ca 700 milj. kr. Innan jag närmare går in på de överväganden
som leder till att jag idag räknar med detta lånebehov, vill jag i
korthet beröra det nu förutsebara utfallet av budgeten för innevarande budgetår.
Detta visar formellt en relativt god överensstämmelse med den i statsverkspropositionen
1962 framlagda beräkningen av ett överskott på totalbudgeten
av 160 milj. kr. De justeringar som riksrevisionsverket vidtagit i sin förnyade
inkomstberäkning är i förhållande till de i januari redovisade kalkylerna
ytterst begränsade. Skatteunderlagets ökning, som under fjolåret uppgick
till ca 11 procent, beräknas sålunda nu liksom i statsverkspropositionen under
kalenderåret 1962 uppgå till mellan 8 och 9 procent. Inte heller på utgiftssidan
förutses någon mer betydande avvikelse från senast upptagna belopp.
De redan vid årsskiftet aviserade utgiftsbehoven har visserligen föranlett tillläggsstalsanslag
som uppgår till sammanlagt 285 milj. kr. utöver vad som
redovisades i januari. Av detta belopp hänför sig 125 milj. kr. till ökade löne-
och pensionskostnader. Mot dessa utgiftsökningar står emellertid en
minskning i den tidigare beräknade förbrukningen av reservationsmedel,
framför allt under försvarshuvudtiteln, och minskad disposition av rörlig
kredit, vilka faktorer för innevarande budgetår medför eu besparing av 300
milj. kr. i förhållande till januariuppskattningen. Totalbudgeten skulle därmed
uppvisa ett överskott på drygt 200 milj. kr.

ökningen i skatteunderlaget under kalenderåret 1963 antages nu komma
att uppgå till 6 procent, vilket innebär en uppjustering med 2 procentenhe -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

ter i förhållande till statsverkspropositionens beräkning. För nästkommande
budgetår blir ökningen därmed något långsammare än den extremt snabba
ökning som ägde rum under konjunkturuppgången 1960—61, då den
uppgick till mellan 10 och 11 procent per år, men ligger ändå högre än vad
som bör vara normalt. Totalt uppskattas statsinkomsterna 1962/63 stiga
med omkring 1 250 milj. kr. över nivån innevarande budgetår. Samtidigt beräknas
utgifterna nu stiga med ca 2 150 milj. kr. Till en inte oväsentlig del är
dessa ökningar formella, eftersom de betingas av den höjda omslutning av
budgeten som följer av den i fjol beslutade skattereformen. Inkomsterna
höjs sålunda med ca 710 milj. kr. på grund av höjda indirekta skatter, samtidigt
som utgiftssidan belastas med kostnader som i realiteten är ett element
i skattesänkningen, nämligen kompensationen till kommunerna för
höjningen av ortsavdragen, höjda barnbidrag och indextillägg till folkpensionärerna
m. m. med sammanlagt 550 milj. kr. Det ökade bortfallet på inkomstskattetiteln
på grund av höjda statliga ortsavdrag och ändrade skatteskalor
m. in. beräknas till 360 milj. kr. Den statsfinansiella nettoeffekten av
skattereformen för budgetåret 1962/63 kan därmed beräknas stiga med ca
200 milj. kr. i jämförelse med innevarande budgetår.

När statsverkspropositionen lades fram underströk jag mycket starkt, att
det däri redovisade överskottet på totalbudgeten 1962/63 på 21 milj. kr. var
av formell natur. I riksstatsförslaget hade då av tekniska skäl hänsyn ej tagits
till vissa betydande utgiftsökningar, som skulle komma att föreläggas
riksdagen. Omfattningen av dessa är nu känd och förklarar förändringen
från det formella överskottet till ett nu beräknat underskott på ca 700
milj. kr.

Den största utgiftsökningen i det kompletterade riksstatsförslaget för nästa
budgetår hänför sig till de föreslagna lönehöjningarna för tjänstemännen
inom det statliga avtalsområdet. Tagna för sig skulle sålunda de höjda
löne- och pensionsnivåerna medföra en belastning på statsbudgeten av omkring
700 milj. kr. i form av ökningar på driftbudgetens utgiftssida och minskad
inleverans av överskottsmedel från affärsverken.

För de statliga affärsverken innebär det träffade avtalet en total kostnadsökning
budgetåret 1962/63 med i det närmaste 250 milj. kr. Härtill
kommer kostnaden för lönehöjningarna för verkens kollektivavtalsanslällda
personal. Även om en intensivt bedriven rationaliseringsverksamliet motväger
en inte oväsentlig del av den totala kostnadsökningen, skulle, om inga
andra åtgärder vidtoges, räntabiliteten sjunka under vad som är ekonomiskt
rimligt. För posten och statens järnvägar skulle lönehöjningen väsentligen
komma att betalas via underskottsanslag från budgeten. Som jag tidigare
anfört kommer den prisstegring som är att vänta under 1962 att i stor utsträckning
vara det ofrånkomliga resultatet av att anställda inom serviceyrken
tillförsäkrats en rimlig andel av årets inkomststegring. Av samma skäl
bör även löneförhöjningarna för affärsverkens anställda, i de fall där föreliggande
rationaliseringsmöjligheter ej förslår, motsvaras av vissa taxehöj -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1062

ningar. Chefen för kommunikationsdepartementet har i anledning härav
tidigare denna dag framlagt förslag om höjning av vissa posttaxor, vilken
förutsätter riksdagens medverkan. Beträffande statens järnvägar avses höjningar
bli genomförda från och med den 1 juni 1962, inbringande ett sammanlagt
belopp av ca 80 milj. kr. för budgetåret 1962/63. Lönestegringen,
vilken för verket medför en utgiftsökning under nästa budgetår med inte
mindre än drygt 130 milj. kr., kommer jämte vissa andra utgiftsstegringar
att höja SJ:s underskott, inberäknat driftbidraget, till 160 milj. kr. för budgetåret
1962/63 trots den nämnda taxehöj ningen. Härutöver skall dessutom
beaktas att verket icke förräntar det i rörelsen nedlagda kapitalet. Sedan en
del år tillbaka pågår inom verket nedläggning av trafiksvaga järnvägar enligt
ett uppgjort program. På sikt kan denna nedläggningsverksamhet jämte andra
pågående rationaliseringar väntas medföra i och för sig betydande kostnadsbesparingar.
Utvecklingen av SJ:s ekonomi, som den nu kan förutses,
gör det dock nödvändigt att ytterligare, effektivt verkande åtgärder
vidtages för att åstadkomma en bättre balans i SJ :s ekonomi. Chefen för
kommunikationsdepartementet har därför för avsikt att inom kort åter anmäla
denna fråga och föreslå åtgärder i detta syfte.

Genom taxehöjningar och förutsatta rationaliseringsvinster m. in. reduceras
belastningen på budgeten för 1962/63 till följd av lönehöjningarna till
totalt omkring 500 milj. kr. Under innevarande budgetår kan motsvarande
merbelastning beräknas uppgå till närmare 190 milj. kr.

Bland övriga större utgiftsförändringar för nästa budgetår i förhållande
till statsverkspropositionen må nämnas, att förslagen i samband med lag
om allmän försäkring innebär ökade utgifter med 107 milj. kr. i förhållande
till de belopp som tidigare preliminärt upptagits. I huvudsak beror ökningen
på att i statsverkspropositionen av beräkningstekniska skäl inte upptagits
något belopp i anledning av socialförsäkringskommitténs förslag. Under kapitalbudgeten
har tillkommit anslag för teckning av aktier i instituten för
företagskredit respektive exportkredit samt för särskild lagring av livsmedel,
vilket sammanlagt inneburit ökade kostnader med ca 85 milj. kr.

Bortses från verkningarna av skattereformen skulle den nu beräknade utgiftsökningen
för 1962/63 uppgå till ca 1 600 milj. kr., vilket belopp är
mer direkt jämförbart med ökningarna under de närmast föregående budgetåren.
Även efter denna justering är ökningen i statsutgifterna avsevärt
högre än vad som kan betraktas som normalt. Detta är framför allt beroende
av den för nästa budgetår särskilt markanta ökningen av kostnaderna för
folkpensioneringen samt de stegrade statstjänarlönerna. Till den snabbare
ökningstakten bidrar också den förutsedda förändringen i förbrukningen av
reservationsmedel. Under de tre senaste budgetåren bar eu ökning av behållningarna
på reservations- och investeringsanslagen inträffat, som sammanlagt
uppgår till inte mindre än 765 milj. kr. Vid successivt stigande
medelsanvisningar är det visserligen naturligt att stocken av anslagsbehållningar
växer, men ökningen är avsevärt större än vad som kan ha
betingats bärav. ökningen är i stor utsträckning eu reflex av de förskjut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

ningar i verkställandet av beslutade utgifter som leveransförseningar och
arbetskraftsbrist tenderar att framkalla men också en eftersträvad följd av
återhållsamhet vid de statliga investeringarna. Vid den lugnare konjunkturutveckling
som nu förutses, torde myndigheterna ha större utsikter än under
de närmast föregående åren att realisera sina utgifter vid planerad tidpunkt.
Även om myndigheterna sannolikt även för nästkommande budgetår
överskattar förbrukningen, torde denna överskattning vara så pass mycket
mindre än föregående år att en omsvängning från tidigare ackumulering
av reservationer till en viss nettoförbrukning 1962/63 kan beräknas, vilket
skulle ge en ökning av utbetalningarna med ca 250 milj. kr. jämfört med
innevarande budgetår. Svårigheten att beräkna reservationsmedelsförbrukningen
bör dock betonas.

Det må även anmärkas, att de löneavtal som slutits efter det att riksrevisionsverket
avlämnat sin inkomstberäkning sannolikt innebär alt lönestegringen
blir något starkare än som där angivits. Å andra sidan tillkommer
erfarenhetsmässigt behov av tilläggsstater som verkar i motsatt riktning på
det slutliga budgetutfallet. Jag vill därför understryka att alla prognoser rörande
inkomst- och utgiftsutvecklingen för kommande hudgetår i dagens läge
måste göras med erforderliga reservationer.

Det statliga lånebehov som enligt nu redovisade kalkyler kommer att föreligga
under nästkommande budgetår och som alltså uppgår till ca 700
milj. kr., innebär en omsvängning av budgetbalansen från innevarande budgetår
av storleksordningen 900 milj. kr. Jag har tidigare angett de konjunkturpolitiska
skäl som motiverar denna uppmjukning av finanspolitiken. Till
en del är förändringen också en direkt följd av det lugnare konjunkturläge
som nu förutses. Stegringen i skatteunderlaget antages sålunda bli något
långsammare än under högkonjunkturens topp 1960 och 1961. Även omslaget
från en uppbyggnad av reservationsmedelsbehållningarna 1961/62 till
en förbrukning under det kommande budgetåret har sitt klara samband
med konjunkturlägets normalisering. Härtill kommer effekten av den nyligen
genomförda skattesänkningen. Den uppbromsning av ökningen i näringslivets
investeringar, som är naturlig mot bakgrund av att de senaste
fem årens intensiva investeringsaktivitet fört upp investeringsnivån med inte
mindre än 80 procent, har samtidigt skapat det samhällsekonomiska utrymmet
för en angelägen ökning av statliga investeringar bl. a. inom utbildningen
och sjukvården och inte minst för en betydande ökning av bostadsbyggandet
och de kommunala följ dinvesteringarna till detta. Härutöver innebär
1962/63 års budget en reformaktivitet inom socialförsäkringen av
osedvanlig omfattning som innebär en total icke-automatisk utgiftsökning
av 440 milj. kr.

Mot bakgrund av de anförda förhållandena framstår budgetförsvagningen
under 1962/63 som försvarbar. Icke desto mindre utgör den ett allvarligt
observandum. Utvecklingen 1962/63 ger sålunda eu konkret påminnelse
om med vilken snabbhet budgetläget kan förändras. Denna påminnelse
framstår som än mer befogad vid en blick på det statsfinansiella perspektivet
på något längre sikt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Långsiktsperspektivet. Jag har vid flera tillfällen, senast i årets statsverksproposition,
varnat för den överskattning av det statsfinansiella läget soin
ofta kommit till uttryck inför budgetutfallet 1960/61 och även 1961/62. Dessa
varningar får ytterligare stöd av den redovisning av tendenserna i budgetutvecklingen
under de närmast framförliggande åren som nu verkställts och
för vilken en redogörelse lämnas i bihang E. Jag har tidigare utförligt berört
de metodiska problem som är förknippade med kalkyler över budgetutvecklingen
på längre sikt och skall därför inte närmare gå in på dem i detta sammanhang.
Jag vill här inskränka mig till att påpeka det självklara förhållandet,
att dylika beräkningar aldrig kan få karaktären av fixerade bindningar
av utgifter och inkomster. Man kan binda politiken vid vissa målsättningar;
däremot kan de statsinkomster och statsutgifter som är erforderliga för alt
förverkliga dessa mål inte på samma sätt bindas. Varje kalkyl över budgetutvecklingen
måste därför bli av hypotetisk karaktär. Till de förutsättningar
som normalt väljes hör sålunda frånvaron av mera extrema störningar av
både ekonomisk och utrikespolitisk art. Bakom kalkylerna ligger därför med
nödvändighet ganska schablonmässiga antaganden om en »normal» utveckling
av samhällsekonomin.

Kalkylerna kan beskrivas som räkneexempel, som visar utgiftsutvecklingen
under vissa preciserade antaganden. Uppläggningen följer nära den
metod som användes i fjolårets kompletteringsproposition. Sålunda har
först uppskattningar gjorts av vissa större anslag omfattande ca tre fjärdedelar
av de totala utgifterna. För dessa anslag gäller att de styrs av befolkningsutvecklingen
eller av redan fattade och till sina ekonomiska konsekvenser
preciserade beslut eller att den förutsatta utgiftsutvecklingen av
andra skäl kan ges en klar innebörd. Till denna grupp hör exempelvis anslagen
till allmänna barnbidrag och bidrag till folkpensioner och skatteersättning
till kommunerna. Metoden innebär att folkpensionskostnaderna
beräknats utifrån ökningen i antalet pensionärer samt med beaktande av
den förutsatta standardhöjningen 1964, att barnbidragsbeloppet antagits
oförändrat och utvecklingen av kostnaderna således bestäms av förändringen
i antalet bidragsberättigade barn. Skatteersättningen till kommunerna
liksom statens avgifter till ATP bestäms likaså för större delen av perioden
genom fastlagda regler för ersättningens respektive avgifternas
beräkning. Andra större anslag av typen det militära försvaret och väganslag
bar i kalkylen framskrivits med den utgiftstakt som faktiskt förelegat
de senaste åren.

De icke-specificerade anslagen, vilka representerar en fjärdedel av de
totala utgifterna, bar sammanförts till en grupp. Beräkningen av utgiftsutvecklingen
inom denna grupp baserar sig bl. a. på från myndigheterna
inhämtade uppgifter om framtida utgiftsbehov. Dessa utgiftsönskemål, som
avser så vitala områden som bl. a. utbildning, forskning och sjukvård, har
överslagsmässigt budgetgranskats inom finansdepartementet, varvid självfallet
hänsyn tagits till pågående och av riksdagen i princip godkända utbyggnadsplaner.
Resultatet av denna granskning innebär att myndigheter -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

nas önskemål för det första året av prognosperioden, d. v. s. 1963/64, nedskrivits
med drygt 50 procent. För de därefter följande budgetåren är
skillnaden mellan myndigheternas önskemål och kalkylens ökningstal mindre.
Detta illustrerar det välkända förhållandet att kraven för det närmast
framförliggande året regelmässigt är avsevärt större än vad som faktiskt
kommer att bli realiserat. För senare perioder däremot sjunker myndigheternas
önskemål, dels emedan de naturligen i föreliggande uppskattningar
utgår från att det första årets krav blivit tillgodosedda, dels till
följd av en systematisk och även från andra sammanhang välkänd underskattning
av framtida behov. För att motverka denna felkälla har en tillläggspost
införts i kalkylen, som avser att täcka nu oförutsedda utgiftsbehov.
Detta tillägg är beräknat som skillnaden mellan en framskrivning
av trenden i de här behandlade anslagens tidigare utveckling och den ökning
som framkommer efter en budgetprövning av de nu anmälda utgiftsönskemålen.
Ju mindre denna marginal är, desto större är sannolikheten
för att den faktiska utgiftsutvecklingen kommer att överskrida kalkylen.
Det bör slutligen anmärkas att kalkylen utförts i fasta priser och att statstjänarnas
löneökning under beräkningsperioden antagits överensstämma
med nationalproduktens volymmässiga ökning, vilken här satts till 4 procent
per år.

En kalkyl, som utförs utifrån här angivna förutsättningar, ger en utgiftsökning
för perioden 1963/64—1965/66 med 0,8, 1,0 och 0,9 miljard
kronor under respektive budgetår. Det följer av den använda metoden att
denna utgiftsserie representerar ett relativt restriktivt alternativ. Bland de
större anslagen, som omfattar tre fjärdedelar av de totala utgifterna, har
nämligen endast undantagsvis inkalkylerats kostnader för reformer; utgiftsmässigt
dominerande är härvid den för 1964 förutsatta standardhöjningen
för folkpensionärerna. Försvarsutgifternas ökning har satts till 2 procent
per år, vilket motsvarar stegringstakten mellan budgetåren 1961/62 och
1962/63; likaledes av beräkningstekniska skäl har väganslagen uppräknats
i den takt som gällt i genomsnitt under de senaste fem åren. Kalkylerna
innebär icke något ställningstagande i sak. Vid beräkningarna har några
kostnader för nya reformer inom studiefinansieringens område icke beaktats,
trots att mycket talar för att vi här kommer att möta stora och
växande anspråk.

När utgifterna i en långsiktig budgetkalkyl beräknas i oförändrade priser,
bör härav följa att skatteunderlaget antages stiga i takt med den totala
produktionsökningen, d. v. s. motsvarande en inflationsfri inkomststegring
i samhället. Om med denna utgångspunkt skatteunderlagets ökning
sättes till 4 procent per år från och med kalenderåret 1964, skulle
statsinkomsterna under de tre budgetåren 1963/64—1965/66 stiga med 0,2,
0,9 respektive 1,3 miljarder kronor. Av beräkningarna framgår alltså, att en
mycket markerad uppbromsning av statsinkomsternas ökning inträder
1963/64. Detta sammanhänger med eftersläpningen i utbetalning av kommunalskattemedel
och efterverkningarna av den från och med 1962 genom -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1902

förda skattereformen, vilken för just detta budgetår försvagar budgeten
med ett belopp som är avsevärt högre än skattesänkningens långsiktiga
helårseffekt. Denna bild av inkomstutvecklingen förändras inte på något väsentligt
sätt ens vid en relativt kraftig höjning av antagandet om skatteunderlagets
stegring. Sättes denna till årligen 7 procent från inkomståret
1963 och framåt, blir ökningen av statsinkomsterna för budgetåret 1963/64
ändå inte högre än 0,5 i stället för här angivna 0,2 miljard kronor. Väljes
detta högre alternativ för skatteunderlagets ökning ändras emellertid samtidigt
också förutsättningarna för beräkningen av statsutgifterna. I sådant
fall bör sålunda statstjänarlönernas ökning uppräknas i motsvarande grad
och även förutsättningen om oförändrade priser uppges vilket medför ytterligare
stegring av utgiftstakten.

Föreliggande kalkyler pekar — med alla reservationer för osäkerheten i
uppskattningar av detta slag — på att en inte ohetydlig ytterligare ökning
av det statliga lånebehovet blir svår att undvika under 1963/64. Föreställningen
att det statsfinansiella läget efter de två senaste årens överskott nu
är problemfritt saknar stöd i verkligheten och är uttryck för en farlig illusion.
En realistisk syn på budgeten leder i stället till den slutsatsen att utrymme
för skattesänkningar och utgiftsökningar utöver dem som inrymmes
i kalkylerna saknas, om nuvarande åtaganden skall kunna infrias och en
rimlig konjunkturpolitisk rörelsefrihet bevaras. Emellertid varken kan eller
bör nya och i dag inte preciserade utgiftsökningar uteslutas. Vi möter
sålunda starkt motiverade utbyggnadskrav inom utbildning, forskning,
sjukvård och andra områden som det är angeläget att kunna motsvara.
Många väsentliga reformer väntar på sin lösning. Skall sådana förväntningar
infrias, kräver detta inte bara en fast hushållning utan också
en omdisposition av nu utgående utgifter eller anvisning på nya finansieringskällor.

Att det statsfinansiella läget på sikt framstår som ansträngt är i och för
sig naturligt mot bakgrund av de krav på det allmännas verksamhet som
samhällsutvecklingen ställer. Expansionen av den offentliga sektorn är inte
ett övergående fenomen, inte residtatet av en politisk modeströmning. Den
drivs i stället fram av de krattcr som omdanar samhället inte bara i väit
land utan också i andra länder.

En ytterligare bekräftelse på styrkan av dessa krafter ger den senaste
långtidsutredningens nyligen avlämnade betänkande (Svensk ekonomi 1960

_1965, SOU 1962:10 och IT). Utredningen finner det möjligt att under

1960__1965 en ökning av den svenska nationalprodukten uppnås, som är

snabbare än tidigare eller 4 procent per ar, trots att befolkningstillväxten
i de yrkesverksamma åldrarna kommer att bli relativt begränsad. Detta
förutsätter att produktionens utveckling i mer kapitalintensiv riktning påskyndas
och att industrins investeringar under femårsperioden ökar med ca
40 procent. Afl detta antagande inte kan betraktas som orealistiskt framgår
av att mer än hälften av denna målsättning torde ha förverkligats redan
1962. Den snabbare produktionsökningen förutsätter också betydande inves 2

Itihang till riksdagens protokoll 196?. 1 samt, Nr 150

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

teringar i forskning och tekniskt utvecklingsarbete, omskolning och omflyttning
av arbetskraften. Vidare räknar utredningen med att utbildningen,
sjuk- och åldringsvården och andra offentliga tjänster bör byggas ut i
minst den takt som nu planeras. Planeringen bör enligt utredningen här inriktas
på att på sikt ytterligare öka utbyggnadstakten. På utbildningsområdet
förutser utredningen en nyinvestering under 1961—65 av närmare 4 miljarder
kronor att jämföra med 2,3 miljarder kronor under 1956—60. Delta
investeringsprogram omfattar såväl grundskolans nybyggnadsbehov som investeringar
i yrkesskolor, gymnasier, högskolor och universitet. Också för
sjukhusbyggandet räknas med en högre investeringstakt. För bostadsbyggandet
anser utredningen den högsta realistiska volymen för 1963 vara
80 000 lägenheter, varefter nivån 1965 skulle stiga till 85 000.

Utredningens betänkande remissbehandlas för närvarande och det är därtör
inte möjligt att nu i detalj ta ställning till dess olika rekommendationer
och bedömningar. Trots detta kan redan nu sägas, att utredningens allmänna
syn stödjes av så många väldokumenterade förhållanden att den kan läggas
till grund för den allmänna uppläggningen av den ekonomiska politiken, med
vilken den för övrigt står i god samklang. För dagen vill jag endast beröra
utredningens rekommendationer på en speciell punkt. Det gäller den av utredningen
starkt understrukna angelägenheten att upprätta en »rullande»
långtidsbedömning. Hittills har långtidsutredningar utarbetats med intervaller
av fem år. Detta innebär en diskontinuitet i arbetets genomförande som
är både kostsam och effektivitetssänkande. Jag finner därför i likhet med
utredningen starka skäl tala för att långtidsprognoserna kontinuerligt revideras,
samtidigt som nästa långtidsutredning förberedes i så god tid att den
kan färdigställas vid början av den period som prognoserna avser. Med en
dylik kontinuerlig uppföljning av utvecklingstendenserna ökar självfallet
också värdet av materialet som grund för utformningen av den ekonomiska
politiken.

För närvarande tilldrar sig i så gott som alla betydande industriländer
frågorna om den ekonomiska tillväxten och behovet av en långsiktig expansionspolitik
ökat intresse. I samband härmed uppställes ofta preciserade mål
för tillväxten i form av bestämda procenttal både för den totala produktionen
och i många fall också för olika sektorer. För Sveriges del har vi anslutit
oss till den kollektiva målsättning som uppställts för OECD-ländernas
expansion under 60-talet och som innebär en 50-procentig ökning av dessa
länders samlade nationalprodukt från 1960 till 1970. Dylika procenttal bör
dock inte uppfattas som preciserade bindningar utan som en anvisning av
den stegringstakt som det förefaller realistiskt att söka uppnå. Den intensifiering
av det svenska arbetet med långsiktiga expansionsproblem som
jag förordar bör heller inte ta formen av fixerade mål för olika näringsgrenar.
Långsiktsplaneringens innebörd bör i stället vara att kartlägga utvecklingstendenserna
för att därigenom ge möjlighet att i god tid vidtaga de åtgärder
som kräves för att möta de anpassningsproblem som utvecklingen

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1062

aktualiserar. Det kan vara fråga om kapacitets- och arbetskraftsbrist ipom
vissa områden och begynnande överkapacitet på andra områden. Syftet med
en långtidsplanering är bl. a. att så långt möjligt förebygga sådana snedbelastningar
av ekonomin och därmed öka förutsättningarna tör en snabb och
friktionsfri expansion. Behovet av i god tid förberedda åtgärder för anpassning
till skiftande utvecklingstendenser inom olika branscher ökas självfallet
av den intensivare handelspolitiska integration som vi står inför.

En långtidsplanering som direkt tar sikte på att befrämja expansionstakten
inom den svenska ekonomin spänner självfallet över ett mycket vidsträckt
fält av den statliga verksamheten. Sedan länge har också långsiktiga
planer varit vägledande för handlandet inom viktiga grenar av den statliga
förvaltningen. Ett kontinuerligt fullföljande och en vidareutveckling av del
arbete som hittills bedrivits i långtidsutredningarnas form torde vara det
lämpligaste medlet för att åstadkomma grundvalen för den samordning som
är påkallad. Formerna för detta utredningsarbete får närmare prövas. Det
är emellertid redan nu uppenbart att den personal inom finansdepartementet
som har att svara för det tekniska arbetet härvidlag och som för detta
ändamål får förstärkas har ett starkt behov av kontakt med näringslivet och
arbetsmarknadsorganisationerna, eftersom utredningsarbetet förutsätter en
intim samverkan med berörda parter. Till en början torde del redan existerande
utredningsrådet kunna fungera som ett sådant kontaktorgan och jag
har för avsikt att för detta ändamål komplettera rådet med den tekniska och
ekonomiska sakkunskap frän näringsliv, arbetsmarknad och forskning som
rådets vidgade uppgifter gör önskvärd.

Sammanfattning. Vi kan se tillbaka på ett par framgångsrika år för det
svenska folkhushållet. Produktions- och investeringsökningen har varit starkare
än tidigare under efterkrigstiden. Vår utrikeshandel har expanderat
kraftigt och med bibehållen balans i varuutbytet. Vår valutareserv har undergått
en tillfredsställande och glädjande ökning. Trots en av högkonjunkturen
starkt uppdriven efterfrågan har en aktiv och rörelsestimulerande arbetsmarknadspolitik
i kombination med eu energiskt driven säsongutjämning
åstadkommit eu på det hela taget balanserad arbetsmarknad med god
-sysselsättning och utan påtagliga överansträngningsfenomen.

Goda statsfinanser och en aktiv penningpolitik har i hög grad medverkat
till en lugn utveckling i samhällsekonomin. Priserna har legat förhållandevis
stabila och sparandet visat en klar tendens att öka.

Denna tillfredsställande utveckling har haft sin motsvarighet även i andra
länder. Vår utrikeshandels expansion förklaras av den starka efterfrågan
som den internationella konjunkturen skapat förutsättningen för. I konkurrens
med övriga industrinationer har vårt land väl hävdat sin ställning i
varuutbytet länderna emellan. Detta förtjänar att särskilt understrykas och
ger oss välgrundade förhoppningar om våra fortsatta möjligheter, trots perspektivet
om hårdnande konkurrens i en integrerad stormarknad. Den positivt
avgörande faktorn i denna senare utveckling är emellertid att viljan till

2f liihmuj till riksdagens protokoll 1962. i samt. Nr 150

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

en progressiv och framåtsyftande ekonomisk politik blir vägledande för alla
nationer som har förutsättningar härför. Vi vill efter måttet av våra krafter
ge vårt bidrag till raserandet av handelshindren mellan nationerna och
medverka till den expansiva ekonomi som skapar framsteg och välstånd.

Konjunkturutsikterna för kommande år är icke lika allmänt uppåtriktade
som för de gångna två åren. En viss neddämpning framstår som ett
sannolikt alternativ för vissa områden av ekonomin och manar oss att upprätthålla
erforderlig handlingsberedskap för att trygga den fulla sysselsättningen.
Som tidigare redovisats vidtages åtgärder för att möta en sådan utveckling
och förutsättningarna för en effektiv insats bör vara goda. Det
statsfinansiella utgångsläget är sådant att en viss budgetförsvagning i en
avlugnande konjunktur kan godtagas. Vår valutareserv ger också en bättre
motståndskraft mot störningar i varuutbytet än tidigare. Statsutgifterna för
budgetåret 1962/63, som tillåtits expandera i förhållande till innevarande
år, jämte även andra expansiva inslag i ekonomin talar för att efterfrågan
skall upprätthållas på en tillfredsställande nivå. Bland annat kommer den
ökning av realinkomsterna som följer av de nyligen genomförda avtalsrörelserna
att i och för sig fungera som en stimulans. En viktig positiv faktor
i det ekonomiska framtidsperspektivet utgör också den genom de träffade
avtalen garanterade arbetsfreden för en tvåårsperiod framåt inom den helt
övervägande delen av den svenska arbetsmarknaden. Denna redovisning visar
således att en eventuell konjunkturavmattning redan har sina balanserande
motvikter, och med uppehållandet av en god beredskap bör alla förutsättningar
föreligga för att möta en sådan utveckling.

Konjunkturperspektivet är emellertid långt ifrån entydigt. Utvecklingen
kan även bli sådan att ett fortsatt och i stort sett oförändrat tryck kommer
att riktas mot våra reala resurser, arbetskraft och kapitaltillgångar. Försiktigheten
kräver således att såväl finans- som penningpolitiken inte försvagas
i vidare mån än att möjligheten att med dessa medel effektivt påverka
utvecklingen bevaras. De beredskapslagar i fråga om räntereglering samt
likviditets- och kassakvoter som förelagts riksdagen är bl. a. medel med vilka
penningpolitiken i en skärpt situation snabbt kan aktiviseras.

Beräkningarna av budgetutvecklingen på längre sikt, med de automatiska
åtaganden och verkningar som beslutade reformer och pågående utbyggnader
föranleder, ger också enligt min mening klart vid handen att ytterligare
försvagningar av finanspolitiken kan medföra svårreparabla konsekvenser.
Den gamla sanningen, att förutsättningen för en fortsatt standardhöjning
och ett fortsatt reformarbete på olika områden står och faller med vår förmåga
alt upprätthålla sunda statsfinanser och balans i vår yttre och inre
ekonomi, bevarar fullt ut sin oomtvistliga styrka och aktualitet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Budgetläget

Härefter övergår jag till en sedvanlig, mera teknisk redogörelse för den
statliga budgetutvecklingen under innevarande och nästkommande budgetår.

Den beskrivning av det sannolika utfallet av statsregleringen för budgetåret
1961/62 som jag gav i årets statsverksproposition innebar en i stort sett
balanserad totalbudget. Ett siffermässigt angivet totalöverskott av 160 milj.
kr. antogs därvid bli eliminerat av senare tillkommande utgifter, av vilka
särskilt nämndes kostnaden för statstjänstemännens lönehöjning för 1962.
Det finns nu anledning att något revidera denna bedömning och räkna med
en överbalansering av ca 210 milj. kr. Avvikelsen från beräkningen i statsverkspropositionen
i januari, som sedd mot budgetens omslutning inte är
särskilt stor, är huvudsakligen hänförlig till budgetens utgiftssida.

Riksrevisionsverket har i sin skrivelse med beräkning rörande budgetutfallet
för 1961/62 (bihang A) upptagit inkomsterna på driftbudgeten till
17 994 milj. kr. I årets statsverksproposition beräknades 17 972 milj. kr. I
båda fallen angav ämbetsverket, att beräkningen av affärsverkens överskott
bygger på oförändrad lönenivå för statstjänstemännen. Senare har beräkningen
därför justerats med hänsyn till den verkan som det nya avtalet om
statstjänstemännens löner kan antas få för affärsverkens inleverans av överskottsmedel.
Med hänsyn till sistnämnda beräkningar bör förenämnda inkomstbelopp
om 17 994 milj. kr. nedräknas till 17 963 milj. kr. Nettoavsättningen
av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden, som i statsverkspropositionen
upptogs till 450 milj. kr., ökas nu till 500 milj. kr.

Vad beträffar driftbudgetens utgifter har, utöver de i propositionen nr 2
till årets riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat tillkommit
20 milj. kr. för reglering av prisstegringar inom försvarets område, tillhopa
58 milj. kr. för kostnader för svenska FN-styrkor m. m. och 50 milj.
kr. till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder. Härjämte har för avskrivning
av nya kapitalinvesteringar äskats 21 milj. kr. Sedan statstjänstemännens
löneförhandlingar numera slutförts, tillkommer slutligen mot den beräknade
kostnaden för löne- och pensionshöjningarna svarande täckningsanslag på
124 milj. kr. Sammanlagt kommer därmed anslag på 411 milj. kr. att ha anvisats
eller äskats på tilläggsstater till gällande riksstat.

Vidare är det nu möjligt att bättre än tidigare överblicka den kommande
belastningen på förslagsanslag och obetecknade anslag. I statsverkspropositionen
redovisades ett schablonmässigt antagande av att överskridanden och
besparingar skulle gå jämnt ut. Enligt riksrevisionsverket kan nu förutses,
alt eu sammanlagd nettobesparing av 88 milj. kr. skall uppkomma vid budgetens
realiserande. Det bör påpekas att lönehöjningarna medför en ändrad
fördelning av de i ämbetsverkets kalkyl ingående merutgifterna och besparingarna.

Behållningarna å driftbudgetens reservationsanslag antogs i statsverks -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

propositionen komma att minska med 150 milj. kr. I riksrevisionsverkets beräkningar
förutses nu en reservationsmedelsökning för budgetåret 1961/62
om 170 milj. kr. Enligt inom finansdepartementet senare gjorda undersökningar
synes emellertid denna ökning böra uppskattas till 100 milj. kr. ökningen
är till stor del hänförlig till försvarsdepartementets anslag, framför
allt materielanslagen. Att reservationsmedelsantagandet har ansetts böra
ändras i förhållande till statsverkspropositionen torde reellt sett sammanhänga
med den tills vidare fortsatta högkonjunkturen och dess långa leveranstider,
vilket inneburit en förskjutning även av de statliga utgiftsplanerna.

I vad avser kapitalbudgeten har sedan i januari äskats 30 milj. kr. å tillläggsstat
II till inköp av FN-obligationer. På tilläggsstater på kapitalbudgeten
har därmed tillkommit sammanlagt 115 milj. kr. Riksrevisionsverkets
beräkning om en förbrukning av anslagsbehållningar av 65 milj. kr. har vid
den departementala beredningen ansetts böra ökas till 100 milj. kr.,, vilket
innebär ett i förhållande till statsverkspropositionen oförändrat antagande.
Det bör påpekas, att reservationsmedelsutvecklingen domineras av utbetalningarna
från lånefonden för bostadsbyggande och att därför säkerheten i
det gjorda antagandet i hög grad blir beroende av läget på kapitalmarknaden
under budgetårets sista månader. För finansieringen av investeringarna
beräknas komma att disponeras avskrivningsmedel och övriga likvida medel
till ett sammanlagt belopp av 1 280 milj. kr. Det totala medelsbehovet på kapitalbudgeten
för 1961/62 beräknas nu till 1 515 milj. kr., vilket är ett om
endast 4 milj. kr. högre belopp än som senast redovisades.

I statsverkspropositionen räknades med en ökning av dispositionen av rörliga
krediter med 100 milj. kr. Den senare utvecklingen tyder på att detta
antagande bör reduceras till en ökning av 50 milj. kr.

Förändringarna i det nu beräknade utfallet av totalbudgeten för 1961/62
i förhållande till beräkningarna vid fastställandet av den ursprungliga riksstaten
kan sammanfattas på följande sätt:

Totalbudgetens kassamässiga underskott enligt riksstaten —471

Inkomstförändringar

Merinkomst av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. + 300
Merinkomst av omsättnings- och expeditionsstämplar

m. m........................................... + 12

Merinkomst av fordonsskatt ........................ -j- 10

Minskad inkomst av bensinskatt .................... — 100

Merinkomst av tullmedel .......................... -j- 15

Merinkomst av allmän varuskatt .................... -j- 425

Merinkomst av särskilda varuskatter ................ 20

Merinkomst av tobaksskatt ........................ + 40

Merinkomst av omsättnings- och Utskänkningsskatt å

spritdrycker .................................... + 90

Minskad inkomst av energiskatt .................... — 35

Kungl. Mxxj.ts proposition nr 150 år 1962

Merinkomst av tipsmedel ..........................

Merinkomst av statens affärsverksfonder ............

Övriga inkomstförändringar (netto) ................

Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten

Reglering av prisstegringar inom försvarets område . .

Kostnader för svenska FN-styrkor m. m.............

Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder ..............

Nytt isbrytarfartyg ................................

Täckningsanslag för lönehöjningar..................

Avskrivningsanslag ................................

Övriga anslag ........................................

Minskad reservationsmedelsförbrukning å driftbudgeten
Anslagsöverskridanden och besparingar å förslagsanslag

och obetecknade anslag å driftbudgeten (netto) ........

Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten

Inköp av FN-obligationer ..........................

Atomenergianläggningar ..........................

Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget ..............

Övriga anslag ....................................

		23
+	15
+	19
+	69	+ 880
	20
—	58
—	50
—	20
—	124
—	127
	- 12	— 411

+ 200
+ 38

115

ökad tillgång på avskrivningsmedel och övriga likvida me medel

för kapitalinvesteringarnas finansiering...... + 140

ökad disposition av rörliga krediter.................... ^

Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga överskott----

4- 211

Av sammanställningen framgår, att totalbudgetsaldot kan väntas bil omkring
680 milj. kr. bättre än enligt de på riksstaten byggda beräkningarna.
Detta förklaras i första hand av den betydande inkomstökningen å driftbud
geten. Höjningen av den allmänna varuskatten från och med årsskiftet ger
sålunda 300 milj. kr. och det förbättrade skatteunderlaget — i fjolårets
kompletteringsproposition räknades med en ökning av lönesumman för år
1961 med 9 procent och för 1962 med 3 å 4 procent, medan riksrevisionsverkets
kalkyl nu grundas på ökningar av 11 respektive 8 ä 9 procent höjer
upp inkomstskattetiteln med 300 milj. kr. Inkomstbortfallet till följd av de
hösten 1961 beslutade lättnaderna i den direkta beskattningen påverkar inkomstskatletiteln
endast vid ett uppbördstillfälle nnder budgetåret 1961/62.
Samtidigt motväges till stor del de å tilläggsstat tillkomna utgifterna av reservationsmedelsökningar
och besparingar på driftbudgeten.

Jag övergår härefter till att behandla del kompletterade riksstatsförslaget
för budgetåret 1962/63. I .statsverkspropositionen beräknades driftbudgetens
inkomster till 18 827 milj. kr. Utgifterna upptogs till 17 324 milj. kr., i
vilket belopp hade inkalkylerats en minskning av reservationsmedelsbehållningama
med 150 milj. kr. Vidare räknades med en nettoåterföring av kom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Drift.

Milj.

	1955/56	1956/57	1957/58
Inkomster..............	10 072 9 691 + 381	m aqi
Utgifter......................	1 n Q7fi	uiy
överskott eller underskott	- 287	- 101
Avsättning till (-) resp. återföring från (+) budgetutjämningsfonden av kommunalskatte-medel (netto) ...............	- 250 •+ 131	1 nn
överskott eller underskott	• - 387	/OU 4 - 851

uaiav iiKMiat 10 3J.4 iMr ocn Deraknaa reservatlonsmedelsförbrukning 100 mkr.

. i t* *jfaX *?***«« 15 914 mkr, tilläggsstat I och II 136 mkr samt beräknad reservationsmedelsförbruknmg
150 mkr.

. * riksstat 15 914 mkr, tilläggsstat I och II 411 mkr, beräknad reservationsmedelsök nmg

100 mta samt beräknad nettobesparing å vissa anslag 38 mkr.

4 Därav riksstatsförslag 17 174 mkr och beräknad reservatlonsmedelsförbrukning 150 mkr.

munalskattemedel a 25 milj. kr. Jag redovisade följaktligen ett överskott på
driftbudgeten om 1 528 milj. kr.

Enligt de nu föreliggande beräkningarna kommer statsinkomsterna för
nästa budgetår att uppgå till 19 206 milj. kr., vilket belopp är 379 milj. kr.
högre än det som redovisades i statsverkspropositionen. Förenämnda inkomstsiffra
bygger på riksrevisionsverkets förnyade beräkning (bihang B),
för vilken jag i det följande lämnar en särskild redogörelse. Jag har dock
företagit vissa justeringar av dessa beräkningar, bl. a. med hänsyn till återverkningarna
av lönehöjningarna på affärsverkens inleverans av överskottsmedel.
Den största avvikelsen från statsverkspropositionens inkomstsiffra

Investeringsanslag ..........................

Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida
medel..............................

Återstående medelsbehov

Kapital Miij.

1955/56	1956/57	1957/58
2 272	2 046	2 510
- 1244	- 1403	- 1306
1028	643	1 204

! Därav riksstat 2 580 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.
i ”kssta.t 2 580 mkr, tilläggsstat I och II 86 mkr samt beräknad förbrukning av an slagsbehållningar

100 mkr.

i * riksstat 2 580 mkr, tilläggsstat I och II 115 mkr samt beräknad förbrukning av an slagsbehållningar

100 mkr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

budgeten

kr.

1958/59	1959/60	1960/61	1961/62	1962/63
			enl. riks-staten	enl. stv.-prop. 1962	ny beräk-ning	enl. stv.-prop. 1962	ny beräk-ning
12 604 12 743	13 657 13 698	16 641 14 829	17 083 >16 014	17 972 * 16 200	17 963 •16 187	18 827 ‘17 324	19 206 ‘18355
- 139	- 41	+ 1812	+ 1069	+ 1 772	+ 1776	+ 1503	+ 851
- 200		— 350	— 350	— 450	— 500	+ 25	— 400
- 339	- 41	+ 1462	+ 719	+ 1322	+ 1276	+ 1528	+ 451

. Därav kompi. riksstatsförslag 18 205 mkr samt beräknad reservationsmedelsförbrukning 150

”^Under dessa år gjordes dessutom avdrag lör vissa medel som insatts på särskilt konto i
riksbanken med 356, 184 respektive 100 mkr (se motsvarande tabell i linansplanen lor budget -

året 1958/59).

hänför sig till inkomstskattetiteln, som nu uppföres med ett 400 milj. kr.
högre belopp än tidigare. Denna ökning är såtillvida rent formell som den
betingas av en omläggning av redovisningen av statens utgifter för att kompensera
kommunerna i anledning av 1961 års ortsavdragsreform. Statsverkspropositionen
beräkning av titeln förutsatte, att kommunerna skulle kompenseras
för skattebortfallet genom direkt belastning av inkomsttiteln under
budgetåren 1961/62 och 1962/63. I anslutning till Kungl. Maj :ts numera
framlagda förslag (propositionen nr 69) skall emellertid ifrågavarande
kompensation utbetalas från ett särskilt anslag å driftbudgeten. Detta medför
för inkomstskattetiteln en minskning av förskottet till kommunerna

budgeten
kr.

1958/59	1959/60	1960/61	1961/62	1962/63
enl. riks-staten	enl. stv.-prop.1962	ny beräk-ning	enl. stv.-prop. 1962	ny beräk-ning
2 441	2 675	2 526	>2 680	*2 766	*2 795	*2 710	‘2 783
- 869	- 998	-1134	-1140	-1 255	—1280	-1 278	—1 281
1572	1677	1892	1640	1 511	1516	1482	1502

- Därav riksstatsförslag 2 610 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.
• Därav kompl. riksstat 2 683 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

med 420 milj. kr. I övrigt innebär de nya uppskattningarna endast helt obetydliga
förändringar i jämförelse med senaste beräkning. Beräkningen bygger
sålunda på en stegring av den totala lönesumman med 8 å 9 procent under
1962 och 6 procent under 1963. Detta innebär i förhållande till de grunder
sorti statsverkspropositionens inkomstberäkning baserats på ett oförändlat
antagande för 1962, medan siffran för 1963 uppjusterats med ett par procentenheter.
Beträffande bolagen antages nu att deras till statlig inkomstskatt
taxerade inkomster kommer att öka med sammanlagt 5 procent mellan
1961 och 1962 och 4 procent mellan 1962 och 1963. Effekten av skatteunderlagets
totala ökning i nu föreliggande beräkning i förhållande till statsverkspropositionen
motväges dock av ökade utbetalningar från titeln till
följd av höjda sjukförsäkringsavgifter enligt propositionen (nr 90) till årets
riksdag med förslag till lag om allmän försäkring m. m. De väsentligaste
förändringarna å olika inkomsttitlar i förhållande till statsverkspropositionen
framgår sammanfattningsvis av följande uppställning:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m................... -f 400 milj. kr.

Bensin- och brännoljeskatt .............................. 50 » »

Särskilda varuskatter.................................... 4- 15 » >}

Skatt å sprit .......................................... + 50 ,, »

Energiskatt ............................................ _ 20 » »

Statens affärsverksfonder ................................ 42 » t>

Övriga inkomsttitlar (netto).............................. 26 » »

Totalt + 379 milj. kr.

.lag vill i likhet med riksrevisionsverket i detta sammanhang starkt understryka
den osäkerhet som inkomstberäkningarna, framför allt i vad avser
inkomstskattetiteln, även vid denna tidpunkt är behäftade med.

I föreliggande beräkningar upptages nu en nettoavsättning av kommunalskattemedel
till budgetutjämningsfonden av 400 milj. kr. Förändringen i
förhållande till statsverkspropositionen hänger samman med att förskottet
till kommunerna, som nämnts i det föregående, minskats med 420 milj. kr.

Även beträffande utgifterna å driftbudgeten lämnas i det följande en särskild
redogörelse. En beloppsmässigt mycket betydande utgiftsförändring
sedärt statsverkspropositionen hänför sig till det i det föregående omnämnda
anslaget till skatteersättning till kommunerna i anledning av 1961 års
ortsavdragsreform om 420 milj. kr. och som motsvaras av en lika stor utgiftsminskning
å inkomstskattetiteln. Av den efterföljande redogörelsen
framgår vidare, att statsverkets kostnader för bidrag till folkpensioner och
sjukkassor tillhopa ökar med 107 milj. kr. i förhållande till de belopp som
preliminärt upptagits i statsverkspropositionen samt att underskottet å riksgäldsfonden
beräknas rtiirtska med 55 milj. kr. Lönehöjningarna för de statsanställda
kan uppskattas komma att belasta driftbudgetens utgiftssida med
sammanlagt 437 milj. kr., förutom den effekt uppgörelsen kan få för beläst -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

ningen på täckningsanslaget för SJ:s underskott. För att begränsa SJ:s
merkostnader härför, som för nästa budgetår kan beräknas uppgå till drygt
130 milj. kr., kommer, som jag redan nämnt, vissa taxehöjningar att vidtagas.
Trots detta torde merbelastningen på underskottsanslaget komma att
uppgå till 30 milj. kr. Det bör understrykas, att även den redovisade beräkningen
av inkomsterna från vissa andra affärsverk bygger på förutsättningen
att lönemerkostnaderna skall kunna motvägas av rationaliseringar och
taxepolitiska åtgärder.

Förändringarna av driftbudgetens anslag i förhållande till det i januari
framlagda riksstatsförslaget innebär en höjning av utgifterna med 1 001 milj.
kr. från 17 174 till 18 175 milj. kr. Inklusive SJ:s beräknade ökade underskott
stiger driftbudgetens utgifter till 18 205 milj. kr.

Enligt uppgifter från vederbörande anslagsförvaltande myndigheter skulle
behållningarna under driftbudgetens reservationsanslag komma att minska
med totalt sett ca 250 milj. kr. under det framförliggande budgetåret. För
egen del finner jag det dock mera realistiskt att räkna med att ifrågavarande
förbrukning kommer att stanna vid 150 milj. kr. eller samma belopp som
upptagits i statsverkspropositionen.

De redovisade uppgifterna om driftbudgetens inkomster och utgifter har
sammanställts i särskild tabell. Enligt denna överstiger inkomsterna utgifterna
med 851 milj. kr. Efter en bokföringsmässig korrigering med 400
milj. kr. motsvarande det nettobelopp av kommunalskattemedel som, enligt
vad jag tidigare anfört, beräknas skola avsättas till budgetutjämningsfonden,
uppgår överskottet till 451 milj. kr. I statsverkspropositionen redovisades,
som tidigare nämnts, ett motsvarande överskott på 1 528 milj. kr.

Jag vill framhålla att det sålunda kvarstående överskottet på 451 milj.
kr. kan komma att reduceras på grund av tillkommande utgifter i form av
anslagsöverskridanden och tilläggsstater. Det bör erinras om att under budgetåren
1956/57—1961/62 har tilläggsstater på driftbudgeten förekommit i
följande utsträckning av andra skäl än lönehöjningar, nämligen 175, 512,
319, 104, 147 respektive 287 milj. kr. eller med i genomsnitt ca 260 milj. kr.
per år.

I fråga om kapitalbadgeten har, sedan statsverkspropositionen avlämnades,
framlagts förslag innebärande en ökning av investeringsanslagens summa
med sammanlagt 73 milj. kr. Denna ökningssiffra är i huvudsak sammansatt
av nytillkomna anslag för aktieteckning i ett institut för exportkrediter
och särskild lagring av livsmedel å 50 respektive 33 milj. kr. samt
eu minskning genom överföring till driftbudgeten av ett preliminärt upptaget
belopp å 20 milj. kr. för bilateralt finansiellt bistånd. Investeringsanslagens
summa uppgår därmed till 2 683 milj. kr. I fråga om utvecklingen
av kapitalbudgetens anslagsbehållningar tyder uppgifter från de fondförvaltande
myndigheterna på en minskning under budgetåret 1962/63 med i
runt tal 300 milj. kr. I statsverkspropositionen räknades med en minskning
av 100 milj. kr. Detta antagande synes erfarenhetsmässigt mera sannolikt
och torde därför behållas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande
för investeringarnas finansiering dels i form av anslag å driftbudgeten, dels
såsom avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna kan nu beräknas
uppgå till 1 281 milj. kr. Då bruttoinvesteringarna, efter den förändring
som redovisats i det föregående, uppgår till 2 783 milj. kr. kan det totala
medelsbehovet för kapitalbudgeten sålunda uppskattas till (2 783 —
1 281) 1 502 milj. kr. Till denna beräkning får givetvis fogas en reservation
för eventuella tilläggsstatsanslag.

Myndigheternas disposition av rörliga krediter beräknades i statsverkspropositionen
öka med 50 milj. kr. från utgången av budgetåret 1961/62 till
utgången av 1962/63. Det synes inte finnas skäl att nu frångå denna beräkning.

För att få en samlad bild av statens totala faktiska inkomster och utgifter
måste drift- och kapitalbudgeten på vanligt sätt sammanställas till en
totalbudget. Resultatet redovisas i följande tabell.

Totalbudgeten

Milj. kr.

	1960/61	1961/62	1962/63
		Riks-	Stv.	Ny be-	Stv.	Ny be-
		stat	prop.	räkning	prop.	räkning
			1962		1962
överskott (+) eller underskott (—)
på driftbudgeten..............	+ 1462	+ 719	+ 1322	+ 1 276	+ 1 528	+ 451
Avsättning (+) resp. återföring (—)
av kommunalskattemedel......	+ 350	+ 350	+ 450	+ 500	- 25	+ 400
Medelsbehov på kapitalbudgeten ef-
ter avdrag för avskrivningar o. dyl.........................	-1392	-1 540	-1511	-1 515	— 1432	— 1 502
ökad (—) resp. minskad ( + ) dis-
position av rörliga krediter ....	- 39	—	- 100	— 50	- 50	- 50
Totalbudgetens saldo	+ 381	— 471	x+ 161	+ 211	a+ 21	3— 701

1 Utan hänsynstagande till ev. ytterligare tilläggsstater och överskridanden (bl. a. höjning av
statstjänstemannens löner för 1962).

* Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden (bl. a. höjning av statstjänstemännens
löner för 1962 och 1963).

3 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och ytterligare överskridanden.

I tabellen har beaktats, att återföring från respektive avsättning till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel inte representerar någon
kassamässig inkomst respektive utgift för staten.

Enligt de redovisade beräkningarna skulle de nu kända transaktionerna
för budgetåret 1962/63 alltså medföra ett underskott på totalbudgeten om
701 milj. kr. mot ett överskott om 211 milj. kr. för innevarande budgetår.

För att ytterligare belysa innebörden av det beräknade saldot på totalbudgeten
för nästa budgetår vill jag återge följande uppgifter rörande totalbud -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

getens saldon under budgetåren 1951/52—1960/61 tillika med de av mig nyss
beräknade saldona för budgetåren 1961/62 och 1962/63.

Budgetår	Totalbud-	Budgetår	Totalbud-
getsaldo		getsaldo
1951/52 .........	......... + 434	1957/58 .........	......... — 1 135
1952/53 .........	......... — 746	1958/59 .........	......... — 1 428
1953/54 .........	......... — 1 098	1959/60 .........	......... — 1 632
1954/55 .........	......... — 1 085	1960/61 .........	......... + 381
1955/56 .........	......... — 598	1961/62 .........	......... + 211
1956/57 .........	......... — 762	1962/63 .........	O J

1 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och ytterligare överskridanden.

Utgiftsförändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1962/63

I det i statsverkspropositionen framlagda riksstatsförslaget för budgetåret
1962/63 upptogs utgifter å driftbudgeten om sammanlagt 17 174 milj.
kr., varav 15 842 milj. kr. avsåg egentliga statsutgifter och 1 331 milj. kr.
utgifter för statens kapitalfonder. Investeringsanslagen upptogs med 2 610
milj. kr.

I särskilda propositioner har sedermera framlagts eller kommer att framläggas
förslag till vissa ändringar beträffande utgifterna å riksstaten. Vidare
har riksdagen i fråga om Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda
anslagsäskanden i flertalet fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen
har därvid på vissa punkter medfört ändringar i beloppen.

I avseende å driftbudgeten har bl. a. följande ändringar skett.

Anslagen under fjärde huvudtiteln ökar med netto 99,5 milj. kr. Ett anslag
till täckning av beräknade merkostnader för löner förväntas medföra
en ökning med 84,0 milj. kr. Bland de större utgiftsökningarna märks vidare
10 milj. kr. för fortsatt förstärkning av beredskapen på vissa områden
samt 10 milj. kr. för ökad lagerhållning av fortifikatorisk materiel. Vidare
har bärgningen av regalskeppet Wasa föranlett en merkostnad om 2,6 milj.
kr. Medelsåtgången under anslaget Flygvapnet: Luftförsvarsrobot har utifrån
tidigare angivna beräkningar kunnat reduceras med omkring 8 milj.
kr. I övrigt har vissa omfördelningar skett mellan anslagen.

Utgifterna under femte huvudtiteln visar en nettoökning av 106,9 milj.
kr. I proposition nr 90 med förslag till lag om allmän försäkring har statsverkets
kostnader för bidrag till folkpensioner och sjukkassor beräknats till
2 967 respektive 320 milj. kr., vilket innebär en ökning med 107 milj. kr.

För sjunde huvudtiteln noteras en nettoökning med drygt 470 milj. kr.
Utgiftsförändringen är i huvudsak hänförlig till i proposition 69 framlagt
förslag om skatteersättning till kommunerna i anledning av 1961 års ortsavdragsreform.
Det föreslagna bidragssystemet beräknas medföra en årlig
utgift för staten av för närvarande ca 280 milj. kr. På budgetåret 1962/63

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

beräknas dock falla ca 420 milj. kr. Vidare har anslaget till bidrag till
skattetyngda kommuner m. m. ökat med 23,5 milj. kr. som en följd av
förslag om ändrade grunder för bidrag till skattelindring åt synnerligt
skattetyngda kommuner (prop. 111). För bilateralt finansiellt bistånd har i
proposition nr 100 upptagits ett belopp av 20 milj. kr.

Åttonde huvudtiteln uppvisar en nettoökning med 11,2 milj. kr. Härvid
har till kulturfonden för Sverige och Finland föreslagits en avsättning med
5 milj. kr., innebärande att fondens kapital ökar från 5 till 10 milj. kr.
(prop. 83). Sveriges bidrag till Organisationen för europeiskt samarbete
inom rymdforskningen har upptagits under ett nytt anslag med 1,9 milj. kr.
För inhemsk rymdforskning har i samband härmed ävenledes under ett
nytt anslag beräknats 1 milj. kr. (prop. 85).

Nionde huvudtitelns nettoökning å 15,8 milj. kr. är till 5 milj. kr. beroende
på en uppräkning av automatisk natur av anslaget till prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område. I anledning av riksdagens beslut ökar vidare
anslaget till särskilt stöd åt det mindre jordbruket med 10 milj. kr.

Under elfte huvudtiteln har anslagen ökat med netto 10 milj. kr. I enlighet
med numera träffade nya avtal med de kommunala sjukvårdshuvudmännen
har anslagen till bidrag till lasaretten i Lund och i Umeå uppräknats
med sammanlagt 6 milj. kr. Vidare har under huvudtiteln upptagits
ett nytt anslag till kostnader för mentalsjukvårdsberedningen å 1,5 milj.
kr., som i princip innebär att de löpande administrationskostnaderna för beredningen
särredovisas. Tidigare har dessa kostnader bestritts från mentalsjukvårdens
byggnadsanslag.

För tolfte huvudtiteln torde det mellan staten och personalorganisationerna
nyligen ingångna tvåårsavtalet leda till en ökning med 353,0 milj. kr.
för täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m.

Under utgifterna för statens kapitalfonder beräknas underskott för riks~
gäldsfonden minska med 55 milj. kr. till följd av nedgången av upplåningsbehovet.
Vidare föreslår jag i det följande en minskning av huvudtiteln
avskrivning av nya kapitalinvesteringar med 10,1 milj. kr.

De här redovisade förändringarna medför en nettoökning av driftbudgetens
anslag i förhållande till statsverkspropositionen på totalt ca 1 001 milj.
kr.

I fråga om kapitalbudgetens investe ringsan slag redovisas
följande förändringar.

Statens allmänna fastighetsfond utvisar ingen nettoförändring genom att
föreslagna ökningar av preliminärt upptagna investeringsanslag samt nya
anslag motsvaras av reduceringar på andra investeringsanslag inom fonden.
Under försvarets fastighetsfond ökar anslagssumman netto med 8,1 milj.
kr. Höjningen står i samband med ytterligare kostnader för flyttning av
Stockholms örlogsbas. Anslagen till fonden för låneunderstöd minskar
med 19,8 milj. kr. som en följd av det förut berörda förslaget i proposition
nr 100 om uppförande av ett anslag av 20 milj. kr. på driftbudgeten under
sjunde huvudtiteln till bilateralt finansiellt bistånd. Vidare ökar fonden för

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

statens aktier med 52 milj. kr., varav 2 milj. kr. för teckning av aktier i ett
institut för långfristig kreditgivning till mindre och medelstora näringsföretag
(prop. 124) samt 50 milj. kr. för teckning av aktier i ett institut för
exportkrediter (prop. 125). Fonden för förlag till statsverket ökar med 33
milj. kr. i anledning av förslag i propositionen nr 95 om särskild lagring av
livsmedel.

Den totala nettoökningen av kapitalbudgetens investeringsanslag i förhållande
till statsverkspropositionen blir således 73,2 milj. kr.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1962/63

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning
upptagna med endast beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag
inte äskats definitivt. Jag får nu anmäla de förändringar
som betingas av de definitiva anslagsäskandena samt förslag om ytterligare
investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.

Under statens allmänna fastighetsfond har anslagen till kontorshus i
kvarteret Murmästaren i Stockholm, nybyggnad för riksarkivet, byggnadsarbeten
vid tekniska högskolan i Lund, utbyggande av karolinska sjukhuset
samt utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala definitivt äskats
med samma belopp som de i statsverkspropositionen för motsvarande ändamål
beräknade. Däremot svarande avskrivningsanslag upptages alltså med
de tidigare, preliminärt beräknade beloppen. För byggnadsarbeten för statens
bilinspektion upptogs i statsverkspropositionen preliminärt ett formellt
belopp å 1 000 kr. Sedermera har i proposition nr 75 äskats 3 500 000
kr. för ändamålet, inkluderande även vissa kostnader för förvärv av mark.
Motsvarande avskrivningsanslag bör beräknas till 775 000 kr. I statsverkspropositionen
preliminärt beräknade anslag till byggnadsarbeten vid universitetet
i Uppsala å 5 333 000 kr. samt byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska
högskola å 14 454 000 kr. har i propositionerna nris 91 och 43 upptagits
med 3 733 000 kr. respektive 14 418 000 kr., varvid det senare anslaget även
innefattar kostnader för visst markförvärv. Motsvarande avskrivningsanslag
torde böra beräknas till 1 867 000 kr. och 6 509 000 kr. För vissa byggnadsarbeten
vid statens mentalsjukhus m. in. har i proposition nr 76 äskats
32 100 000 kr., medan den preliminära beräkningen i statsverkspropositionen
ulgjorde 35 000 000 kr. Jag upptar nu för ändamålet ett avskrivningsanslag
å 16 030 000 kr.

I proposition nr 67 äskat anslag å 175 000 kr. till byggnadsarbeten vid
skogsbögskolan bör avskrivas med 88 000 kr. Slutligen torde anslagen till
nybyggnad för statens polisskolas huvudskola i Stockholm å 3 000 000 kr.
samt Vilhélmsro sjukhus: om- och ulbyggnadsarbeten å 300 000 kr., äskade
i propositionerna irris 60 och 76, avSkrivas med 1 500 000 kr. respektive
150 000 kr.

Under försvarets fonder äskades i statsverkspropositionen för de sam -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

manlagda investeringarna under befästningars delfond av försvarets fastighetsfond
ett kollektivt avskrivningsanslag å 116 045 000 kr. Sedermera
bär det i statsverkspropositionen preliminärt beräknade anslaget till flyttning
av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) å 20 500 000 kr. i proposition
nr 47 definitivt äskats med ett till 30 000 000 kr. förhöjt belopp. För ändamålet
torde därför ytterligare avskrivningsmedel å 9 500 000 kr. erfordras.

Under fonden för låneunderstöd beräknades i statsverkspropositionen ett
anslag å 60 000 000 kr. till internationell kapitalhjälp. I proposition nr 100
har viss del av del preliminärt beräknade beloppet äskats under anslag å
driftbudgeten, medan 40 200 000 kr. definitivt äskats för bidrag till Internationella
utvecklingsfonden under förevarande kapitalfond. Jag upptar för
ändamålet ett avskrivningsanslag å enahanda belopp, 40 200 000 kr.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionens
förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
framgår av följande översikt.

Förändr., kr.

Statens allmänna fastighetsfond:

byggnadsarbeten för statens bilinspektion (prop. nr 75) ____ + 775 000

Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala (prop. nr 91)____— 800 000

Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola (prop. nr 43) — 18 000

Byggnadsarbeten vid skogshögskolan (prop. nr 67) ........ -f 88 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. (prop.

nr 76) .............................................. _ i 450 000

Vilhelmsro sjukhus: om- och utbyggnadsarbeten (prop. nr 76) -f- 150 000

Nybyggnad för statens polisskolas huvudskola i Stockholm

(prop. nr 60) ........................................ + 1 500 000

Försvarets fastighetsfond:

Befästningars delfond (prop. nr 47) ...................... _j_ 9 500 000

Fonden för låneunderstöd:

Bidrag till Internationella utvecklingsfonden (prop. nr 100) —19 800 000

Summa — 10 055 000

Det torde få ankomma på riksdagen att vidtaga de justeringar av de under
förevarande huvudtitel äskade anslagen som med anledning av riksdagens
beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte

dels föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1962/63 i härefter angivna fonder anvisa följande
reservationsanslag, nämligen

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Statens allmänna fastighetsfond

Kommunikationsdepartementet:

Kontorshus i kvarteret Murmästaren i Stockholm
.................................. 1 000 000

Byggnadsarbeten för statens bilinspektion ... 775 000

Ecklesiastikdepartementet:

Nybyggnad för riksarkivet.................. 750 000

Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala .. 1 867 000

Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola
.................................. 6 509 000

Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund 763 000

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid skog shög skolan........ 88 000

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus
m. m................................ 16 050 000

Vilhelmsro sjukhus: om- och utbyggnadsarbe ten

.................................... 150 000

Utbyggande av karolinska sjukhuset......... 3 280 000

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala 3 150 000
Nybyggnad för statens polisskolas huvudskola i

Stockholm ............................. 1 500 000

Fonden för låneunderstöd

Finansdepartementet:

Bidrag till Internationella utvecklingsfonden.. 40 200 000

dels med ändring av i statsverkspropositionen för följande ändamål äskat
belopp föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1962/63 i härefter angiven fond anvisa följande reservationsanslag,
nämligen

Försvarets fonder

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond: Befästningars delfond -

125 545 000

Kungl. Maj ds proposition nr i 50 år 1962

Kapitalbudgeten för budgetåret 1962/63

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition
en beräknad investeringsplan för budgetåret 1962/63 jämte därvid
fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas
riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga medelsäskandena
i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,
samt därjämte de nya investeringsanslag som äskats i särskilda propositioner.
En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande fall
av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande framställning
framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag
på 2 683 milj. kr. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida har i
de följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar
under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka hänför
sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt de avskrivningsanslag
under samma huvudtitel, vilka hänför sig till senare under
riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte har de
i investeringsstaterna uppförda posterna avskrivningsmedel inom fonderna
och övriga kapitalmedel underkastats översyn.

En sammanställning av de beslutade och föreslagna investeringarna ger
följande resultat.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond...................... 6 003 000

B. Televerkets fond...................... 352 600 000

C. Statens järnvägars fond................ 305 700 000

D. Statens vattenfallsverks fond .......... 431 401 000

E. Domänverkets fond.................... 313 000

II. Luftfartsfonden......................................

III. Statens allmänna fastighetsfond ......................

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond .............. 204 345 000

B. Försvarets fabriksfond ................ 6 000 000

V. Statens utlåningsfonder ..............................

VI. Fonden för låneunderstöd ............................

VII. Fonden för statens aktier ............................

VIII. Fonden för förlag till statsverket......................

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds foad

................................ 44 000 000

B. Jordfonden .......................... 4 000 000

1 096 017 000

17 901 000
140 791 000

210 345 000

799 258 000
137 321 000
185 600 000
48 200 000

48 000 000

Summa kr. 2 683 433 000

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1062

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande
för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverket fond ...................... 7 101 000

B. Televerkets fond...................... 309 400 000

C. Statens järnvägars fond................ 218 800 000

D. Statens vattenfallsverks fond .......... 197 600 000

E. Domänverkets fond.................... 1 000

II. Luftfartsfonden ......................................

III. Statens allmänna fastighetsfond ......................

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond .............. 178 907 000

B. Försvarets fabriksfond ................ 3 701 000

V. Statens utlåningsfonder .

VI. Fonden för låneunderstöd

VII. Fonden för statens aktier

VIII. Fonden för förlag till statsverket......................

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds fond

............................................

Summa kr.

732 902 000

6 051 000
86 935 000

182 608 000

38 513 000
111 034 000
1 000
3 000 000

34 100 000
1 195 144 000

Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena preliminärt
beräknas till de belopp som framgår av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1962/63

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond...................... —1 098 000

B. Televerkets fond...................... 43 200 000

C. Statens järnvägars fond................ 86 900 000

D. Statens vattenfallsverks fond .......... 233 801 000

E. Domänverkets fond.................... 312 000 363115 000

II. Luftfartsfonden...................................... 11850 000

III. Statens allmänna fastighetsfond........................ 53 856 000

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond................ 25 438 000

B. Försvarets fabriksfond ................ 2 299 000 27 737 000

V. Statens utlåningsfonder .............................. 760 745 000

VI. Fonden för låneunderstöd ............................ 26 287 000

VII. Fonden för statens aktier ............................ 185 599 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket...................... 45 200 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds fond

................................

B. Jordfonden ..........................

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster
Övrig kapitalåterbetalning......

9 900 000 4 000 000	13 900 000
Säger	1 488 289 000
1 000 000
85 547 000	86 547 000
Summa kr.	1 401 742 000

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigan''
dena torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bilaga 2.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj.-t måtte
föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av
riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag
efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret
1962/63 jämte därtill fogade stater i enlighet med
här framlagda förslag samt att i riksstaten för nämnda budgetår
å kapitalbudgeten upptaga en mot investeringsplanen
svarande inkomsttitel sålunda

Lånemedel .......................... kr. 1 401 742 000

Förnyad beräkning av statsinkomsterna

Riksrevisionsverkets såsom Bihang B redovisade förnyade beräkning har
avsett större samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beräkningarna
bygger på uppgifter infordrade från vederbörande myndigheter
och under hand inhämtade kompletterande upplysningar.

Inledningsvis framhåller riksrevisionsverket att dess tidigare bedömning
av den ekonomiska utvecklingen alltjämt synes kunna läggas till grund för
beräkningen av statsverkets inkomster.

För inkomstskattetiteln har ämbetsverket i förhållande till decemberberäkningen
räknat med något högre preliminärskatter och med större förskott
till sjukkassorna medan utbetalningarna av kommunalskattemedel
nedräknats. Vad gäller beräkningen av den preliminära A-skatten framhåller
riksrevisionsverket att de preliminära uppgifter som föreligger för
uppbördsterminen i mars 1962 inte motsäger verkets beräkning i december.
Som utgångspunkt för lönesummans utveckling under 1962 har ämbetsverket
inte heller funnit skäl att frångå sin uppskattning i december
av lönesummans ökning under 1961, vilken då angavs till omkring 11 procent.
Med utgångspunkt vidare från den preliminära uppgörelse om tvåårs -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

avtal, som nu träffats centralt mellan arbetsmarknadens huvudparter och
med beaktande av de vid sidan härav träffade överenskommelserna mellan
olika bransch- och arbetstagarorganisationer ävensom den inverkan härav,
som kan väntas på ännu icke slutförda förhandlingar, finner riksrevisionsverket,
att dess tidigare antagande om en stegring av lönesumman under
1962 motsvarande en höjning av mellan 8 och 9 procent, fortfarande synes
kunna ligga till grund för inkomstberäkningen. Verket framhåller i detta
sammanhang särskilt, att det härvid jämväl utgått från de antaganden
om stegring av lönesumman till följd av löneglidning, ökning av antalet
sysselsatta och övergång från lägre till högre betalda yrken, som gjordes
redan i decemberberäkningen. En given förutsättning för de gjorda antagandena
är vidare, understryker riksrevisionsverket, att den inhemska konjunkturen
icke förändras mera väsentligt. För de första månaderna av 1963
har ämbetsverket med ledning av den preliminära avtalsuppgörelsen och
övriga på löneutvecklingen inverkande förut nämnda faktorer funnit sig
böra uppjustera antagandet om lönesummans ökning till 6 procent mot
tidigare beräknade 4 procent. Som följd av nu redovisade antaganden har
värdena för uppbörden av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1962—-63
bibehållits oförändrade medan man däremot räknat med en större uppbörd
av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1963—64 än som tidigare
ansågs motiverat. För sistnämnda uppbördsår har ämbetsverket även räknat
med en höjning av den preliminära A-skatten till följd av höjda sjukförsäkringsavgifter
i anledning av propositionen nr 90 till årets riksdag.

För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har
riksrevisionsverket räknat med samma utveckling som för lönesumman. Enligt
eu enkät i mars 1962 skulle vidare aktiebolagens till statlig inkomstskatt
taxerade inkomster komma att öka med sammanlagt 5 procent mellan
1961 och 1962 års taxeringar mot tidigare beräknade 7 procent. För 1963 års
taxering beräknas liksom i december en uppgång med 4 procent.

De högre belopp som nu beräknas för förskott till sjukkassorna är eu
följd av förslagen i den förutnämnda proposition nr 90.

1 överensstämmelse med förslagen i propositionen nr 69 angående kompensation
åt kommunerna för skattebortfallet till följd av den vid höstriksdagen
1961 genomförda ortsavdragsreformen har riksrevisionsverket nedräknat
utbetalningarna av kommunalskattemedel med 420 milj. kr. under
budgetåret 1962/63, varigenom de behållna inkomsterna på titeln för nämnda
budgetår ökar i motsvarande mån.

Med starkt understrykande av osäkerhetsmomenten uppskattar riksrevisionsverket
den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet
in. in. för budgetåret 1961/62 i likhet med tidigare till 8 200 milj. kr.
och för budgetåret 1962/63 till likaledes 8 200 milj. kr. För 1962/63 innebär
detta eu ökning med 400 milj. kr. i förhållande till statsverkspropositionen
i huvudsak till följd av nyssnämnda omläggning av teknisk art.

Avsättningarna av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden
uppskattas nu till 1 000 milj. kr. 1961/62 och till 1 200 milj. kr. 1962/63 mot

I! Rihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr 150

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1062

tidigare beräknade 950 respektive 750 milj. kr. Återföringarna beräknas för
1961/62 nu liksom tidigare till 500 milj. kr. medan de för 1962/63 uppskattas
till 800 milj. kr. mot förut beräknade 775 milj. kr. Nettoavsättningarna
blir sålunda för budgetåren 1961/62 och 1962/63 500 respektive 400 milj.
kr. I ämbetsverkets decemberräkning räknades med en nettoavsättning
1961/62 om 450 milj. kr. och en nettoåterföring 1962/63 om 25 milj. kr.

De förnyade beräkningarna har beträffande övriga inkomsttitlar föranlett
riksrevisionsverket att förorda, att följande titlar i riksstaten för budgetåret
1962/63 upptages tyi dessa i förhållande till statsverkspropositionen
ändrade belopp (milj. kr.):

• T ; '' '' ■ \ '' . . ■! ■ * j ; f • '' '' » i ■ . * ; ! , ..... . ,	Enligt	Enligt	Ökning
;;; t ■ , , . y, t • u ..	statsverks-	riksrevi-	( + )
«	propositio-	sions-	Minskning
.. '' r. •.'' i; : - i hr. • #. i>* :	nen	verkets ändrings- förslag	(-)
Lotterivinstskatt *............	83	84	+ 1
Fordonsskatt ..... . .	475	480	+ 5
Bensin- och brånnoljeskatt.......	1 050	1 000	—50
Särskilda varuskatter...........	365	380	+ 15
Omsättningsskatt å motorfordon..... Regleringsavgift och accis å fettvaror	200	205	+ 5
m. m.............	43	.50	+ 7
Skatt å sprit................	1 250	1 300	+50
Skatt å malt- och läskedrycker ......	180	185	+ 5
Energiskatt ............. & -	620	600	—20
Bötesmedel.............	34	37	+ 3
Postverket.............	10	1	— 9

I fråga om inkomsterna av postverket har generalpoststyrelsen i förnyad
beräkning uppgivit, att postverkets rörelse för budgetåret 1962/63 om några
portohöjningar ej skulle genomföras, skulle ge ett underskott på ca 2 milj.
kr. Riksrevisionsverket framhåller att styrelsen härvid icke räknat med att
några vinstmedel från postsparbanken eller postgirorörelsen skall inlevereras
under nästkommande budgetår. Med framhållande av att nedskrivning
i varje fall icke borde ske i större utsträckning än att viss vinst erhölles
från nämnda rörelser förordar riksrevisionsverket, att titeln postverket
1962/63 uppföres med ett formellt belopp av 1 milj. kr. Beträffande de affärsdrivande
verken erinrar ämbetsverket om att de nu beräknade inlevererade
överskotten kommer att påverkas av de utgifter, som kan bli följden
av höjd lönenivå för de statsanställda.

Innebörden av riksrevisionsverkets nu gjorda beräkningar beträffande
statsinkomsterna under budgetåren 1961/62 och 1962/63 jämfört med utfallet
för budgetåret 1960/61 framgår av följande sammanställning (beloppen
i milj. kr.).

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

	Redovisat	Beräknat utfall	ökning från föregående
	utfall 1960/61	1961/62	1962/63	budgetår 1961/62	1962/63
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.	7 670	8 200	8 200	+''	530	—
Övriga skatter......	7 523	8 187	9 358	+	664	+ 1 171
Uppbörd i statens verksamhet ......	229	240	257	+	11	+ 17
Diverse inkomster ..	313	343	327	+	30	— 16
Statens affärsverks-fonder ............	389	447	466	+	58	+ 19
Övriga kapitalfonder	517	577	631	+	60	+ 54
Summa	16 641	17 994	19 239	+ 1 353	+ 1 245

Departementschefens beräkning av de särskildå inkomsttitlarna m. m.

Jag ansluter mig till riksrevisionsverkets förslag till ändringar i den beräkning
av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår, som redovisades
i statsverkspropositionen med de ändringar och kompletteringar som
anges i fortsättningen.

Inkomsterna av statens affärsverksfonder har av riksrevisionsverket upptagits
med utgångspunkt från oförändrad lönenivå för de statsanställda.
Inkomsterna av jjbstverket föreslås uppförd med ett formellt belopp av 1
milj. kr., vilket i förhållande till statsverkspropositionen innebär en inkomstminskning
om 9 milj. kr., samt inkomsterna av televerket, statens vattenfallsverk
och domänverket med de i förhållande till statsverkspropositionen
oförändrade beloppen 175, 250 respektive 40 milj. kr.

Avtalsuppgörelsen medför, tagen för sig, en utgiftsökning för postverket
av ca 47 milj. kr. för budgetåret 1962/63. I detta läge har generalpoststyrelsen
framlagt förslag om vissa taxehöjningar. Chefen för kommunikationsdepartementet
har på grundval härav tidigare denna dag förordat vissa justeringar
av gällande posttaxor. Med hänsyn härtill bör inkomsttiteln postverket
uppföras med 13 milj. kr. Inkomsterna av televerket kan för budgetåret
1961/62 till följd av avtalsuppgörelsen beräknas komma att nedgå till 130
milj. kr. För budgetåret 1962/63 uppskattar jag inkomsterna från verket till
samma belopp. Beträffande vattenfallsverket och domänverket torde avtalsuppgörelsen
endast i mindre utsträckning påverka rörelseresultatet. Jag förordar
därför att inkomsttitlarna uppföres med av riksrevisionsverket angivna
belopp, 250 respektive 40 milj. kr.

Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med
gällande grunder för budgetåret 1962/63 avsättning ske till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas
på fonden. A andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

gare avsatta medel. I enlighet med riksrevisionsverkets förslag kan dessa avsättningar
och återföringar nu beräknas resultera i en nettoavsättning av
400 milj. kr.

En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna
å driftbudgeten för nästa budgetår som i enlighet med vad i det föregående
anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen
torde såsom bihang D få fogas till detta protokoll.

Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande
av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet
för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta
procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr
576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt
för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter angår
nästkommande budgetårs senare hälft förordar jag, att för fysiska personer,
oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt som skall
ingå i den preliminära skatten uttages med 100 procent av grundbeloppet.
Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1962 års taxering vill
jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen
om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda procenttal
av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära skatt
för kalenderåret 1961.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som
avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1962/63 med
100 procent av grundbeloppet; samt

b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1962/63 enligt den vid detta protokoll såsom Bilaga 1 fogade
specifikationen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Lars Th. Hellström

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 dr 1962

Bilaga 1

Specifikation av inkomsterna & driftbudgeten för budgetåret 1962/63

A. Egentliga statsinkomster

l. Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmögenhet
m.m., bevillning 8 200 000 000

b) Kupongskatt, bevillning . 7 000 000

c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,
bevillning 1 000 000

d) Skogsvårdsavgifter, bevillning
............... 10 200 000

e) Bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och
rättigheter, bevillning . , 2 000 000

f) Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning......... 115 000 000

g) Lotterivinstskatt, bevillning
.................. 84 000 000

h) Omsättnings- och expedi tionsstämplar

m. m., bevillning
............... 115 000 000 8 534 200 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning . 480 000 000

b) Bensin- och bränriolje skatt,

bevillning........ 1 000 000 000 1 480 000 000

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning---- 900 000 000

b) Allmän varuskatt, bevillning
.................. 2 700 000 000

c) Särskilda varuskatter, bevillning
............... 380 000 000

d) Omsättningsskatt å motorfordon,
bevillning .... 205 000 000

e) Regleringsavgift och accis

å fettvaror m. m., bevillning
.................. 50 000 000

f) Skatt å kaffe, bevillning.. 28 000 000

g) Tobaksskatt, bevillning.. 1 000 000 000

h) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag,

bevillning.............. 20 000 000

i) Rusdrycksförsäljningsme del

av detaljhandelsbolag,
bevillning.......... 34 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

j) Skatt å sprit, bevillning. .

k) Skatt å vin, bevillning...

l) Skatt å malt- och läskedrycker,
bevillning......

m) Statlig nöjesskatt, bevillning
..................

n) Energiskatt, bevillning ..

1 300 000 000
120 000 000

185 000 000

22 000 000

600 000 000 7 544 000 000 17 558 200 000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter................. 500 000

2. Inkomster vid fångvården.............. 4 000 000

3. Bidrag till riksförsäkringsverket och försäk ringsrådet.

............................ 4 000 000

4. Inkomster vid statens vårdanstalter för

alkoholmissbrukare..................... 350 000

5. Inkomster vid statens geotekniska institut 1 300 000

6. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,
att tillföras automobilskattemedlen ... 5 250 000

7. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,
att tillföras automob ilskattemedlen .. 1 500 000

8. Avgifter för registrering av motorfordon .. 10 000 000

9. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut.................. 7 500 000

10. Bidrag till statens bränslekontrollerande

verksamhet............................ 90 000

11. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen. 1 000 000

12. Inkomster vid matematikmaskinnämnden. 6 000 000

13. Inkomst av myntning och justering...... 7 000 000

14. Kontrollstämpelmedel................... 1 200 000

15. Bidrag till bank- och fondinspektionen . . . 585 000

16. Bidrag till sparbanksinspektionen........ 420 000

17. Bidrag för revision av sparbankerna...... 475 000

18. Bidrag till försäkringsinspektionen....... 1 220 000

19. Inkomster vid tandläkarhögskolorna..... 430 000

20. Avgifter för granskning av biografbilder .. 300 000

21. Inkomster vid lantbruksnämnderna...... 1 300 000

22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd . . . 350 000

23. Inkomster vid statens centrala frökontroll anstalt.

.............................. 2 400 000

24. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. .. 1 100 000

25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt......................... 250 000

26. Inkomster vid statens maskinprovningar. . 230 000

27. Avgifter vid köttbesiktning............. 2 800 000

28. Inkomster vid statens veterinärmedicinska

anstalt................................ 1 300 000

29. Inkomster vid veterinärhögskolan........ 770 000

30. Inkomster vid lantmäteriväsendet....... 17 500 000

31. Inkomster vid rikets allmänna kartverk... 4 000 000

32. Avgifter för statskontroll å krigsmateriel tillverkningen.

............. 50 000

33. Skeppsmätningsavgifter................. 500 000

34. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
............................... 1 400 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

35. Inkomster vid statens provningsanstalt ...

36. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten
...................................

37. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor
............................

38. Fyr- och båkmedel...............i-----

39. Lotspenningar.........................

40. Försäljning av sjökort m. m.............

41. Inkomster vid statens skeppsprovningsan stalt.

.................................

42. Patent- och varumärkes- samt registre ringsavgifter.

.........................

43. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.

44. Inkomster av statens gruvegendom.......

45. Inkomster vid statens institut för folkhälsan
...................................

46. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium
......................-.■ —

47. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
...............................

48. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium
................................

49. Inkomster vid statens mentalsjukhus.....

50. Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus........

51. Inkomster vid karolinska sjukhuset......

52. Inkomster vid serafimerlasarettet........

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel..............................

2. Totalisatormedel.......................

3. Tipsmedel................— •

4. Lotterimedel..........................

5. Övriga diverse inkomster...............

3 000 000

7 100 000

265 000
18 000 000
12 000 000
750 000

1 500 000

16 500 000

},/)/!

450 000
3 400 000

800 000

, 4 200 000

750 000

370 000
49 000 000
310 000
42 000 000
10 000 000

37 000 000
55 000 000
100 000 000
115 000 000
20 000 000

257 465 000

'' .)

327 000 000
142 665 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverks fonder:

1. Postverket, bevillning................... 13 000 000

2. Televerket............................ 130 000 000

3. Statens vattenfallsverk................. 250 000 000

4. Domänverket.......................... 40 000 000 433 000 000

II. Riksbanksfonden..............

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond

2. Fångvårdsstyrelsens *

3. Beskickningsfastigheternas *

4. Byggnadsstyrelsens »

5. Generaltullstyrelsens *

6. Uppsala universitets »

7. Lunds universitets *

50 000 000

1 000
2 735 000
1 540 000
10 651 000
270 000
1 020 000
915 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

8. Sjöfartsstyrelsens dellond....... 170 000

9. Medicinalstyrelsens » ....... 9 505 000

10. Karolinska sjukhusets » ....... 1 310 000

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond............... 35 167 000

2. Försvarets fabriksfond................. 2 900 000

V. Statens utldningsfonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond......... 25 000

2. Värnpliktslånefonden................... 1 000

3. Statens bostadslånefond................ 1 000

4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby................................ 7 000

5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer ......... 3 600 000

6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer

och stadsliknande samhällen............. 17 000

7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden.................. 300 000

8. Lånefonden för bostadsbyggande......... 275 000 000

9. Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrin..................... 625 000

10. Lånefonden för allmänna samlingslokaler.. 1 500 000

11. Statens bosättningslånefond.....1 500 000

12. Vattenkraftslånefonden................. 250 000

13. Luftfartslånefonden.................... 730 000

14. Tullverkets båtlånefond................. 1 000

15. Statens lånefond för universitetsstudier ... 500 000

16. Allmänna studielånefonden.............. 750 000

17. Lånefonden för inventarier i studentbostäder
................................... 225 000

18. Jordbrukets lagerhusfond............... 515 000

19. Statens mejerilånefond................. 1 000

20. Jordbrukets maskinlånefond............. l 000 000

21. Statens sekundärlånefond för jordbrukare . 75 000

22. Fonden för supplementär jordbrukskredit . 60 000

23. Kraftledningslånefonden................ 230 000

24. Elektrifieringslånefonden................ 1 000

25. Egnahemslånefonden................... 4 200 000

26. Arrendelånefonden..................... 1 000

27. Arbetarsmåbrukslånefonden............. 1 000

28. Västerbottens och Norrbottens nybygges och

bostadsförbättringslånefond......... l 000

29. Kronotorparnas inventarielånefond....... 1 000

30. Statens avdikningslånefond............. l 900 000

31. Täckdikningslånefonden................ 1 000

32. Bevattningslånefonden................. 1 000

33. Fiskerilånefonden...................... 430 000

34. Statens fiskredskapslånefond............ 1 000

35. Skogsväglånefonden.................... 27 000

36. Statens skogslånefond.................. 1 000

37. Lånefonden för insamling av skogsfrö .... 1 000

28 117 000

38 067 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962 45

38. Statens lånefond för den mindre skeppsfar ten.

.................................. 1 300 000

39. Statens sekundärlånefond för rederinäringen 35 000

40. Sjöfartsverkets båtlånefond............. 3 000

41. Statens hantverks- och industrilånefond... 4 100 000 298 918 000

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond ............. 675000

2. Statskontorets » ............. 11 800 000

3. Lantbruksstyrelsens * ............. 3 000

4. Riksbankens » ............. 3 300 000

5. Riksgäldskontorets , * .............. 1 000 15 779 000

VII. Fonden för statens aktier................... 80 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden................ 57 000 000

2. Civila tjänstepensionsfonden......i...... 1 800 000 t,n

3. Militära tjänstepensionsfonden ........... 200000

4. Allmänna familjepensionsfonden----..... 5 300 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond .... 10 200 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk .. _35 000 74 535 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet . ... 25 000 000

2. Övriga diverse kapitalfonder............ 20 000 000 45 000 000

1 068 416 000

Summa kr. 19 206 081 000

Kungl..Maj:ts proposition nr 150 år 1962

fl vi; .''ti ''I i; f.: > >fm 1Ö1 b • • ■ >1:: • .! li; I-»'' < i it, »ii.

bni)''» < -.. ''ii.( ej-j•!-. v>

. blUifofl&ihtotiiMi ii . . trtftil I ,■

Förslag till
Investeringsstater för budgetåret 1962/63
I. Statens affarsverksfonder
A. Postverket» fond

AiS’."'',• '' -i

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

inom fonden . i)i>........ 7 100 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. -1 098 000

6 008 000

B. Televerket» fond

oti»! <,! IMJli mii, i »v .........hn,-r/

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 7 300 000

inom fonden .......... 302 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 43 200 000

852 000 000

(mh> y.

000 /

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 7 800 000

inom fonden........... 210 000 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000 000

Investeringsbemyndigande. 86 900 000

805 700 000

D. Statens vattenfalls verks fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten ........ 18 500 000

inom fonden........... 178 900 000

Övriga kapitalmedel...... 200 000

Investeringsbemyndigande. 233 801 000

'' Bilaga 2

. 6 003 000

6 008 000

-/VHJill V \

ö -

352 600 000

852 600 000

305 700 000

805 700 000

431 401 000

481 401 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 åt 1962

E. Domänverkets fond

Övriga kapitalmedel......1 000 Summa investeringsanslag ... 313 000

Investeringsbemyndigande. 312 000 _

813 000 313 000

000 ...... . g k • * > iHn ‘.t^T ttajujBtr; i arv

II. Luftfartsfonden

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 17 901 000

inom fonden........... 6 050 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 11 850 000 ,.4 _

17 901 000 17 »01 000

in. Statens allmänna fastighetsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 140 791 000

från riksstaten...... 60 114 000

inom fonden........... 26 820 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 53 856 000 _

t 1 1 ''■ II I I ■ ■ ■ ... MpM |

140 791 000 140 791 000

IV. Försvarets fonder

»uo.iwi! i

A. Försvarets fastighetsfond

.-1

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 204 345 000

från riksstaten......... 160 195 000

inom fonden........... 15 762 000

Övriga kapitalmedel...... 2 950 000

Investeringsbemyndigande. 25 438 000 _

204 845 000 204 345 000

B. Försvarets fabriksfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 6 000 000

inom fonden........... 3 700 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 2 299 000 _

;»0‘

6 000 000

0 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

V. Statens utl&ningsfonder
Utrikesförvaltningens lånefond

Investeringsbemyndigande . 200 000 Investeringsanslag

Avskri vningsmedel
från riksstaten .

V ärnpliktslånefonden

456 000 Investeringsanslag

Lånefonden för bostadsbyggande

Investeringsbemyndigande. 740 000 000 Investeringsanslag

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag........

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag

biielsJwiJ-/.1 f uuåtfiXui •»«*»! JP.IIT

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

från riksstaten......... 5 400 000

Investeringsbemyndigande . 3 600 000

9 000 000

>■* . ! 0 : . ,(t

Avskrivningsmedel
från riksstaten .

Statens lånefond för universitetsstudier

.... 16 200 000 Investeringsanslag

Avskrivningsmedel
från riksstaten .

*’{<■ • <>V y

-i .VI

Allmänna stndielånefonden

»aob t t u: < ■ , ''i r

16 250 000 Investeringsanslag

Lånefonden för inventarier i studentbostäder

Investeringsbemyndigande . 600 000 Investeringsanslag .

Avskrivningsmedel
från riksstaten .

Kronotorpamas inventarielånefond

.. 60 000 Investeringsanslag

Avskrivningsmedel

från riksstaten.........

Investeringsbemyndigande.

F iskerilånefonden

I nvesterin gsanslag

158 000
842 000

200 000

466 000

740 000 000

1 000

9 000 000

16 200 000

16 260 000

600 000

60 000

1 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962 49

Statens fiskredskapslånefond

Investeringsbemyndigande.. 600 000 Investeringsanslag ...... 600 000

Statens hantverks» och industrilånefond

(nvesteringsbemyndigande. 15 000 000 Investeringsanslag........ 15 000 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyndigande. 1000 Investeringsanslag........ 1000

Summa investeringsbemyndiganden
för statens utldningsfonder.
........... 760 745 000

VI. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 137 321 000

från riksstaten......... 87 935 000

Övriga kapitalmedel...... 23 099 000

Investeringsbemyndigande. 26 287 000

187 321 000 137 321 000

VII. Fonden för statens aktier

Övriga kapitalmedel...... 1 000 Investeringsanslag ........ 185 600 000

Investeringsbemyndigande.. 185 599 000

185 600 000 185 600 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel....... 3 000 000 Summa investeringsanslag . 48 200 000

Investeringsbemyndigande.. 45 200 000

48 200 000 48 200 000

IX. Diverse kapitalfonder
A. Väg* och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 44 000 000

inom fonden............ 34 000 000

Övriga kapitalmedel....... 100 000

Investeringsbemyndigande.. 9 900 000

44 000 000

50 Kurigl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

(anijis

B. Jordfonden

Investeringsbemyndigande . 4 000 000 Investeringsanslag .

■ ii :< ilw wMkM

aöO odo >1 .....i-diii,; i 600 «O0 SI . >b

Säger beträffande samtliga investering sstater för:

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag

från riksstaten....... 380 357 000

inom fonden......... 784 332 000

Övriga kapitalmedel____ 30 455 000

Investeringsbemyndigande 1 488 289 000

2 683 433 000

bötsv:ibitu»aé(

fri

4 000 000

2 683 433 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962 51

Innehåll

Det samhällsekonomiska läget ................................ 2

Den internationella konjunkturutvecklingen .................. 2

Den inhemska konjunkturutvecklingen ...................... 4

Den ekonomiska politiken .................................... 6

Konjunkturpolitiken 1961 och 1962 .......................... 6

Stabiliseringspolitikens utformning ........................ 9

Budgetutvecklingen 1961/62 och 1962/63 .................... 11

Långsiktsperspektivet ...................................... 15

Sammanfattning ............................................ 19

Budgetläget ................................................ 21

Vtgiftsföråndringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1962/63 .. 29

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1962/63 .. 31

Kapitalbudgeten för budgetåret 1962/63 ...................... 34

Förnyad beräkning av statsinkomsterna ...................... 36

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna

m• n»..................................................... 39

Bilaga 1. Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1962/63 .................................. 41

Bilaga 2. Förslag till investeringsstater för budgetåret 1962/63 46

Bihang A: Biksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet 1961/62
Bihang B: Biksrevisionsverkets inkomstberäkning
Bihang C: Reviderad nationalbudget för år 1962
Bihang D: Driftbudgeten för budgetåret 1962/63
Bihang E: Den statsfinansiella utvecklingen budgetåren
1962/63—1965/66

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620672

BI HANG A

RIKSREVISIONSVERKETS
BERÄKNING AV
BUDGETUTFALLET 1961/62

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962
Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1961/62

Bihang A

Till KONUNGEN

I enlighet med föreskrifterna i den för riksrevisionsverket gällande instruktionen
får riksrevisionsverket härmed avgiva approximativ beräkning
rörande utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1961/62. Ämbetsverket bar

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 160. Bihang A

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

även utfört en beräkning av utfallet av kapitalbudgeten för samma budgetår.

Vid beräkningen av driftbudgetutfallet har hänsyn jämväl tagits till de
anslag, som före den 2 april 1962 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt
till riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas å tilläggsstat
till riksstaten för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet av sålunda
redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag å driftbudgeten uppgår till
287,42 miljoner kronor (jfr riksdagens skrivelse den 15 december 1961,
nr 404, samt propositionerna nr 2, 32, 61, 85 och 105 till 1962 års riksdag).

Beräkningen — vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet
med motsvarande beräkningar för föregående budgetår även avser förändringen
i beloppet av behållningar å reservationsanslag — grundar sig i regel
på de inom riksrevisionsverket förda bokföringsmässiga sammanställningarna
av de olika huvudförvaltningarnas månatliga kassarapporter för
budgetårets åtta första månader samt på från samtliga huvudförvaltningar
med flera myndigheter infordrade approximativa uppgifter avseende budgetårets
fyra sista månader.

Av närslutna sammanställning över beräkningen av utfallet av driftbudgetens
inkomstsida (bilaga) framgår, att driftbudgetens inkomster beräknas
överstiga de i riksstaten uppförda med 911,36 miljoner kronor. För de
inkomsttitlar, som ingår i driftbudgetens allmänna del, den s. k. allmänna
budgeten, d. v. s. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden,
redovisas en nettomerinkomst å 1 000,88 miljoner kronor, medan inkomsterna
å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättes
komma att understiga de ursprungligen beräknade med netto 89,52 miljoner
kronor. Sistnämnda belopp motsvarar praktiskt taget underskottet å de
till automobilskattemedlens specialbudget hörande inkomsttitlarna. Inkomsterna
å titeln för skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas, på sätt
närmare framgår av ämbetsverkets skrivelse denna dag angående förnyad
inkomstberäkning för budgetåret 1962/63, komma att överstiga det i riksstaten
upptagna beloppet med 300 miljoner kronor, medan riksstatens övriga
inkomsttitlar sammanlagt beräknas utvisa en nettomerinkomst på
611,36 miljoner kronor.

Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kan, om
man bortser från uppkommande besparingar å reservationsanslag, beräknas
komma att utvisa en nettomerutgift å 51,14 miljoner kronor. De belopp,
som för de olika huvudtitlarnas vidkommande förväntas komma att tagas
i anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden, angives i
efterföljande sammanställning.

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1961/62

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna .
II. Justitiedepartementet.........

III. Utrikesdepartementet.........

IV. Försvarsdepartementet........

V. Socialdepartementet...........

VI. Kommunikationsdepartementet.

VII. Finansdepartementet..........

VIII. Ecklesiastikdepartementet.....

IX. Jordbruksdepartementet.......

X. Handelsdepartementet.........

XI. Inrikesdepartementet..........

XII. Civildepartementet............

XIII. Oförutsedda utgifter..........

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.

Merutgifter
Milj. kr.

5,34

1,65

90,59

3,64

41,82

..... 0,45

Säger 143,49

Besparingar
Milj. kr.

2,67

16,08

3,12

0,13

22,67

28,78

0,60

74,05

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder .................. —

II. Luftfartsfonden.............. — 3,30

III. Riksgäldsfonden........................... — 15,00

V. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster_—_

Säger —_18,30

Summa 143,49 92,35

Nettomerutgift 51,14

I det följande lämnas en sammanställning över de anslag, som beräknas
komma att utvisa mera betydande merutgifter eller besparingar.

Anslag Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

III. R 2 Förenta Nationerna ................ 5,67

IV. C 5 Armén: Avlöningar till aktiv personal

m. fl..................... — 13,05

IV. C 16 Armén: Mathållning................ 5,85 —

IV. C 38 Marinen: Avlöningar till aktiv personal

m. fl..................... 4,81

IV. C 63 Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal
m. fl............. — 3,33

IV. E 21 Täckning av beräknade merkostnader

för löner m. .................... — 3,50

V. C 9 Allmänna barnbidrag .............. 86,23

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 150. Bihang A

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1962

Anslag Merutgifter

			Milj. kr
V.	C 11	Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott och utfyllnadsbi-drag............................	4,16
V.	E 5	Bidrag till erkända arbetslöshetskassor	—
V.	E 11	Bidrag till vissa omskolningskurser m. m...........................
V.	F 5	Ränteeftergifter å vissa bostadslån m. m..........................
Y.	F 6	Bostadsrabatter....................	—
V.	G 8	Bidrag till sjukkassor m. m.........	—
Y.	G 11	Bidrag till folkpensioner m. m.......	—
VII.	C 2	Avlöningar till befattningshavare å tullstaten........................
VII.	D 4	Skatteersättning till kommunerna ....	4,92
VIII.	D 15	Bidrag till driften av folkskolor m. m.	38,17
VIII.	D 35	Bidrag till driften av högre kommu-nala skolor......................	8,35
VIII.	D 53	Bidrag till driften av lokala yrkesskolor	—
VIII.	D 63	Bidrag till driften av folkhögskolor ..	5,67
VIII.	D 65	Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet........	11,70
VIII.	D 71	Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor......................
VIII.	G 8	Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti	4,04
VIII.	H 2	Ersättning till statens allmänna fastig-hetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond	5,52
XI.	B 37	Bidrag till mentalsjukvården i Stock-holm, Göteborg och Malmö ......
XI.	B 47	Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efterblivna ..............
XI.	B 54	Karolinska sjukhuset: Avlöningar ....	—
XI.	C 8	Vissa kostnader för förbättrad taxe-ringskontroll ....................
XI.	D 4	Gottgörelse till polisdistrikten........	5,56
XI.	F 11	Täckning av beräknade merkostnader för löner m. m...................
XII.	G 5	Familj epensioner åt efterlevande till anställningshavare i statens tjänst..
XII.	F 2	Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen ............
XII.	F 7	Täckning av beräknade merkostnader för löner m. m...................

Besparingar
Milj. kr

19.00

16,76

16,14

26,34

4,40

5,35

3,05

19,89

9,90

4.00

3,17

4,62

4,70

4,50

4,10

4,24

19,42

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1961/62 5

Vidare må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsättes på grund
av uppkommande nettobrist å de till automobilskattemedlens specialbudget
hörande inkomsttitlarna samt merutgifter å anslag under specialbudgeten
komma att över anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond
påföras 90,94 miljoner kronor. Det enligt riksstaten och tilläggsstaten
beräknade överskottet å automobilskattemedlens specialbudget, 90,97 miljoner
kronor, beräknas sålunda vid realiserandet av budgeten komma att
minska till 0,03 miljon kronor.

Enligt ovanstående beräkningar skulle budgetutjämningsfonden vid realiserandet
av driftbudgeten komma att tillföras merinkomster å inkomsttitlar
å netto 1 000,88 miljoner kronor samt belastas med merutgifter å anslag
å netto 51,14 miljoner kronor. I den ordinarie riksstaten har beräknats
ett saldo mellan inkomster och utgifter (överskott) på 1 168,79 miljoner
kronor. Mot detta belopp samt de beräknade merinkomsterna å inkomsttitlar
får ställas dels de beräknade merutgifterna å anslag och dels det
sammanlagda beloppet av de anslag, som enligt vad som framhållits i det
föregående anvisats eller förutsatts komma att anvisas å tilläggsstat till
riksstaten för innevarande budgetår. Härvid erhålles totalt ett belopp att
överföras till budgetutjämningsfonden om (1 168,79 + 1 000,88 — 51,14
287,42=) 1 831,11 miljoner kronor eller i runt tal 1 830 miljoner kronor.
Nyssnämnda i riksstaten upptagna saldo mellan inkomster och utgifter på
i runt tal 1 170 miljoner kronor avser till ett belopp av 350 miljoner kronor
avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel, medan
återstående 820 miljoner kronor motsvarar det beräknade formella överskottet
å statsregleringen. Angivna avsättning av kommunalskattemedel beräknas
nu till 500 miljoner kronor. Det i riksstaten upptagna formella överskottet,
skulle alltså nu kunna beräknas till 1 330 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna å driftbudgetens
reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma sätt
som beräkningen av utgifterna å driftbudgetens övriga anslag. En sammanfattning
av beräkningen av förändringen i beloppet av kvarstående behållningar
å reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställning.

Minskning (—)
resp.

ökning ( + )
Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

III. Utrikesdepartementet ............................... + 10

IV. Försvarsdepartementet .............................. + 00

V. Socialdepartementet ........... + 30

VI. Kommunikationsdepartementet ...................... + 30

XI. Inrikesdepartementet .............................. + 20

Utgifter för statens kapitalfonder:

IV. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar ..... ......... + 20

+ 170

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Enligt vad nu anförts skulle alltså beloppet av kvarstående behållningar å
reservationsanslag under nu löpande budgetår komma att ökas med sammanlagt
170 miljoner kronor. Om denna summa lägges till det belopp, som
i det föregående beräknats komma att överföras till budgetutjämningsfonden,
erhålles ett belopp av (170 —f— 1 830=) 2 000 miljoner kronor. Sistnämnda
summa skulle motsvara det belopp, varmed de sammanlagda inkomsterna
å driftbudgeten kan beräknas komma att överstiga de sammanlagda utgifterna
å driftbudgeten under innevarande budgetår.

Resultatet av riksrevisionsverkets beräkning av utfallet av driftbudgeten
kan också, om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt
rikssiat och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tillläggsstat
har utgifterna upptagits till sammanlagt (15 914,28 -f 287,42 =)
16 201,70 miljoner kronor. De faktiska utgifterna beräknas nu av riksrevisionsverket
komma att uppgå till ett sammanlagt belopp av 16 000 miljoner
kronor. Då inkomsterna beräknas till i runt tal 18 000 miljoner kronor,
kan alltså det kassamässiga överskottet å driftbudgeten beräknas till 2 000
miljoner kronor.

Den av riksrevisionsverket verkställda beräkningen av utfallet av kapitalbudgeten
för budgetåret 1961/62 har utförts på liknande sätt som motsvarande
beräkning för driftbudgeten. Vid beräkningen har hänsyn jämväl
tagits till de anslag, som före den 2 april 1962 anvisats eller enligt före
angivna tidpunkt till riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas
å tilläggsstat till riksstaten för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet
av sålunda redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten
uppgår till 115,37 miljoner kronor (jfr riksdagens skrivelse den
15 december 1961, nr 404, samt propositionerna nr 2, 81 och 105 till 1962
års riksdag).

Anslagen till kapitalinvestering i statens kapitalfonder beräknas komma
att belastas med utgifter å sammanlagt 2 760 miljoner kronor, vilket överstiger
det för budgetåret 1961/62 anvisade beloppet med 65 miljoner kronor.
För finansieringen av dessa bruttoinvesteringar beräknas komma att disponeras
avskrivningsmedel från riksstaten till ett belopp av 370 miljoner
kronor och av de olika kapitalfondernas driftinkomster avsatta avskrivningsmedel
till ett belopp av 750 miljoner kronor samt å fonderna disponibla
medel i övrigt å 140 miljoner kronor. Det nettotillskott av kapitalmedel,
som beräknas behöva tillskjutas för täckning av utgifterna å kapitalbudgeten,
uppgår således till 1 500 miljoner kronor.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom,
Thorson och Säfström, varjämte byrådirektören Jarder varit föredragande.
Stockholm den 2 april 1962.

INGRID JARDER

Underdånigst
GÖSTA RENLUND

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1961/62

Bilaga

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida
under budgetåret 1961/62

	I riksstaten	Beräknat	Brist att	Merin-
	beräknat	utfall	ersättas	komst att
	belopp		av	tillföras
			budgetut-	budgetut-
			jämnings-	jämnings-
			fonden	fonden
A. Egentliga statsinkomster
Skatter:		Tusental	kronor
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och
rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögen-
het m. m., bevillning........	7 900 000	8 200 000	—	300 000
b) Kupongskatt, bevillning.....	7 000	7 200	—	200
c) Utskiftningsskatt och ersätt-
ningsskatt, bevillning........	1000	4 500	—	3500
d) Skogsvårdsavgifter, bevillning	10 200	10 200	—	—
e) Bevillningsavgifter för särskil-
da förmåner och rättigheter,
bevillning..................	1500	2 000	—	500
f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevill-
ning......................	110 000	110 000	—	—
g) Lotterivinstskatt, bevillning..	80 000	81000	—	1000
h) Omsättnings- och expeditions-
stämplar m. m., bevillning ...	105 000	117 000	—	12 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning.....	440 000	450 000	—	—
b) Bensinskatt, bevillning......	900 000	800 000	—	—
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning........	850 000	865 000	—	15 000
b) Allmän varuskatt, bevillning ..	1550 000	1975 000	—	425 000
c) Särskilda varuskatter, bevill-
ning ......................	350 000	370 000	—	20 000
d) Omsättningsskatt å motorfor-
don, bevillning.............	195 000	200 000	—	5 000
e) Regleringsavgift och accis å
fettvaror m. m., bevillning ...	43 000	52 000	—	9000
f) Skatt å kaffe, bevillning.....	27 000	28 000	—	1000
g) Tobaksskatt, bevillning......	930 000	970 000	—	40 000
h) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevill-
ning......................	15 000	20000	—	5 000
i) Rusdrycksförsälj ningsmedel av
detaljhandelsbolag, bevillning	30 000	33 000	- ''	3 000
j) Omsättnings- och utskänk-
ningsskatt å spritdrycker, be-
villning...................	1 150 000	1 240 000	—	90 000
k) Omsättningsskatt å vin, bevill-
ning.......................	105 000	110 000	—	5 000
1) Skatt å malt-och läskedrycker,
bevillning .................	180 000	180 000	—	—
m) Statlig nöjesskatt, bevillning. .	26 000	22 000	3 000	—
n) Energiskatt, bevillning......	575 000	640 000	35 000	—
Säger för skatter	15 579 700	16 386 900	38 000	936 200

Kiingl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

	I riksstaten	Beräknat	Brist att	Merin-
	beräknat	utfall	ersättas	kom st att
	belopp		av	tillföras
			budgetut-	budgetut-
			jämnings-	jämnings-
			fonden	fonden
		Tusental	kronor
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.......	500	1900	—	1400
2. Inkomster vid fångvården ....	1650	2 300	—	650
3. Bidrag till riksförsäkringsverket
och försäkringsrådet .........	3 730	3 800	—	70
4. Inkomster vid statens vårdan-
stalter för alkoholmissbrukare .	300	350	—	50
5. Inkomster vid statens geotek-
niska institut................	1300	1400	—	100
6. Förrättningsavgifter vid statens
bilinspektion, att tillföras aulo-
mobilskattemedlen.............	4 500	5 000	—	—
7. Inkomster vid väg- och vatten-
byggnadsverket, att tillföras
automob ilskattemedlen.........	1500	1500	—	—
8. Avgifter för registrering av mo-
torfordon...................	9 500	9 700	—	200
9. Inkomster vid Sveriges meteoro-
logiska och hydrologiska institut	7 000	7 000	—	—
10. Bidrag till statens bränslekon-
trollerande verksamhet.......	95	100	—	5
11. Inkomster vid länsarkitekt-
organisationen...............	1000	1100	—	100
12. Inkomster vid matematikma-
skinnämnden ................	2 000	2 200	—	200
13. Inkomst av myntning och juste-
ring........................	6 000	7 000	—	1000
14. Kontrollstämpelmedel........	1000	1400	—	400
15. Bidrag till bank- och fondinspek-
tionen......................	545	600	—	—
16. Bidrag till sparbanksinspektio-
nen........................	400	402	—	—
17. Bidrag för revision av sparban-
kerna.......................	410	407	3	—
18. Inkomster vid tandläkarhögsko-
loma.......................	430	430	—	—
19. Avgifter för granskning av bio-
grafbilder...................	300	260	40	—
20. Inkomster vid lantbruksnämn-
derna.......................	1700	1400	300	—
21. Inkomster vid statens jordbruks-
nämnd......................	350	350	—	—
22. Inkomster vid statens centrala
frökontrollanstalt............	2 200	2 300	—	100
23. Avgifter för växtskyddsinspek-
tion m. m.....................	1100	1000	100	—
24. Inkomster vid statens lantbruks-
kemiska kontrollanstalt.......	300	250	50	—
25. Inkomster vid statens maskin-
provningar...................	210	250	—	40
26. Inkomster vid statens veterinär-
medicinska anstalt...........	1300	1500	—	200
27. Inkomster vid veterinärhögsko-
lan.........................	700	750	,—-	50
28. Inkomster vid lantmäteriväsen-
0- • det .. V.......i’...■	17 300	16 800	500	—

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1961/62

	I riksstaten	Beräknat	Brist att	Merin-
	beräknat	utfall	ersättas	komst att
	belopp		av	tillföras
			budgetut-	budgetut-
			jämnings-	jämnings-
			fonden	fonden
		Tusental	kronor
29. Inkomster vid rikets allmänna
kartverk....................	3 800	3 800	_	_
30. Avgifter för statskontroll å krigs-
materieltillverkningen........	45	45	—	—
31. Skeppsmätningsavgifter.......	500	550	—	50
32. Inkomster vid Sveriges geolo-
giska undersökning...........	1400	1700	—	300
33. Inkomster vid statens prov-
ningsanstalt.................	3 400	3 000	400	_
34. Inkomster vid flygtekniska för-
söksanstalten................	6 600	7 000	—	400
35. Inkomster vid statens institut
för konsumentfrågor..........	165	200	—	35
36. Fyr- och båkmedel...........	19 000	17 000	2 000	_
37. Lotspenningar...............	13 000	11600	1400	—
38. Försäljning av sjökort m. m. ..	680	725	—	45
39. Inkomster vid statens skepps-
provningsanstalt.............	1300	1300	—	_
40. Patent- och varumärkes- samt
registreringsavgifter..........	14 800	16 000	—	1200
41. Avgifter för registrering i för-
enings- m. fl. register........	450	400	50	_
42. Bidrag till försäkringsinspektio-
nen........................	1300	1225	—	_
43. Inkomster av statens gruvegen-
dom........................	3 500	3 000	500	_
44. Inkomster vid statens institut
för folkhälsan................	525	600	_	75
45. Inkomster vid statens bakterio-
logiska laboratorium..........	3 800	5 000	_	1200
46. Inkomster vid statens rättske-
miska laboratorium..........	700	800	_	100
47. Inkomster vid statens farmacev-
tiska laboratorium...........	400	400	_	_
48. Inkomster vid statens mental-
sjukhus.....................	49 000	49 000	—	__
49. Inkomster vid Vilhelmsro sjuk-
hus.........................	310	330	_	20
50. Inkomster vid karolinska sjuk-
huset.......................	34 000	36 000	—	2 000
51. Inkomster vid serafimerlasaret-
tet.........................	8 900	9 000	—	100
Säger för uppbörd i statens verksamhet	234 895	240 124	5 343	10 090
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmcdel...................	32 000	35 000	_	3 000
2. Totalisatormedel..............	50 000	54 000	_	4 000
3. Tipsmedel....................	85 000	100 000	_	15 000
4. I.otterimedel.................	112 000	114 000	_	2 000
5. Övriga diverse inkomster.....	20 000	40 000	—	20 000
Säger för diverse inkomster	299 000	343 000	—	44 000
Säger för egentliga statsinkomster	16113 595	16 970 024	43 343	989 290

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962
Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1961/62

	I riksstaten beräknat belopp	Beräknat utfall	Brist att ersättas av budgetut- jämnings- fonden	Merin-komst att tillföras budgetut-jämnings-fonden
		Tusental	kronor
B. Inkomster åt statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder: 1. Postverket, bevillning ........ 2. Televerket.................. 3. Statens vattenfallsverk....... 4. Domänverket...............	17 000 115 000 225 000 40 000	12 000 150 000 240 000 45 000	5000	35 000 15 000 5 000
Säger för statens affärsverksfonder	397 000	447 000	5 000	55 000
II. Riksbanksfonden...............	SO 000	50 000	—	—
III. Statens allmänna fastighetsfond .	24 987	30 200	—	5 213
IV. Försvarets fonder: 1. Försvarets fastighetsfond..... 2. Försvarets fabriksfond.......	33 880 2 800	34 000 3 000	—	120 200
Säger för försvarets fonder	36 680	37 000	—	320
	259 286	256 800	2 486	_
VI. Fonden för låneunderstöd......	12 330	15 700		3 370
VII. Fonden för statens aktier......	70 000	68 400	1600	—
VIII. Statens pensionsfonder..........	74 834	74 800	34	—
IX. Diverse kapitalfonder: 1. Fonden för kreditgivning till utlandet.................... 2. Övriga diverse kapitalfonder .	26 750 17 600	26 750 17 750	—	150
Säger för diverse kapitalfonder	44 350	44 500	—	150
Säger för inkomster av statens kapitalfonder	969 467	1 024 400	9120	64 053
Tillsammans	17 083 062	17 994424	52 463	1053 343

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

620561

BIHANG B

RIKSREYISIONSYERKETS

INKOMSTBERÄKNING

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962
Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Bihang B

Till KONUNGEN

Hi 1

i>?.

Enligt den för riksrevisionsverket gällande instruktionen åligger det ämbetsverket
alt före den 5 april till Kungl. Maj:t avlämna förslag till förnyad
beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. t samt. Nr 150. Bihang B

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

vid nästföljande statsreglering. För fullgörande av detta uppdrag har riksrevisionsverket
från vederbörande myndigheter infordrat nya beräkningar
rörande inkomsterna under budgetåret 1962/63 på de större inkomsttitlarna
samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Vid bedömningen
av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. har utnyttjats nu
tillgängligt material angående inkomstutvecklingen, den inom ämbetsverket
förda uppbördsstatistiken samt under hand inhämtade kompletterande
upplysningar.

I sin beräkning i december 1961 anförde riksrevisionsverket, att konjunkturen
vid ingången av 1962 icke var så entydigt stigande som vid
föregående årsskifte. Med hänsyn till den alltjämt rådande högkonjunkturen
i de ledande västerländska industriländerna och den fortsatta höga
inhemska efterfrågan räknade dock riksrevisionsverket med en fortsatt
produktionsstegring i Sverige under 1962 och i anslutning till detta med
en ökande utrikeshandel.

Dessa allmänna utgångspunkter synes alltjämt kunna läggas till grund
för beräkningen av statsverkets inkomster. I det följande framlägger riksrevisionsverket
resultatet av de förnyade beräkningarna under de olika
inkomsttitlarna.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver
uppbörden av de statsskatter, som slutligt skall redovisas på titeln, även
kommunalutskylder samt vissa skatter, avgifter och bidrag, som uppbäres
i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen
uppfördes de behållna inkomsterna på titeln i överensstämmelse med riksrevisionsverkets
förslag med 7 800 miljoner kronor.

Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts,
har riksrevisionsverket funnit det lämpligt att samtidigt bedöma såväl utfallet
för innevarande budgetår som beräkningen av titeln för nästkommande
budgetår. Dessa beräkningar kan sammanfattas på följande sätt,
varvid riksrevisionsverkets beräkningar i december 1961 medtagits som
jämförelse (miljoner kronor):

	1961/62 december-	ny beräk-	1962/63 december-	nv beräk-
Inkomster	beräkning	ning	beräkning	ning
Preliminärskatt inklusive fyllnads-betalningar ..................	14 400	14 460	15 040	15 160
Kvarstående skatt ..............	990	980	1060	1 060
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bi-drag till sjukförsäkringen och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare ............	350	360	370	430
Tillkommande skatt, sjömansskatt, restantier m. m...............	320	320	320	320
Summa inkomster	16 060 ■	16 120	16 790	16 970

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 3

		1961/62		1962/63
		december-	ny beräk-	december-	ny beräk-
		beräkning	ning	beräkning	ning
Utgifter
Kommunalskattemedel ......		5 700	5 740	6 730	6 300
Överskjutande skatt ........		1 030	1 020	1 050	1050
Övriga restitutioner..........		50	50	50	50
Y rkesskadeförsäkringsa vgifter,	bi-
drag till sjukförsäkringen	och
byggnadsforskningsavgifter	från
större arbetsgivare ........		350	360	370	430
Förskott till sjukkassorna m.	in...	600	600	660	780
Utbetalningar till allmänna	pen-
sionsfonden ..............		100	100	140	140
Omföringar ................		30	30	30	30
Summa utgifter	7 860	7 900	9 030	8 780
Inkomster utöver utgifter . ...		8 200	8 220	7 760	8 190

Beträffande innebörden av de olika posterna hänvisas till riksrevisionsverkels
decemberberäkning. Som framgår av sammanställningen har riksrevisionsverket
vid den nu företagna beräkningen räknat med något högre
preliminärskatter och med större förskott till sjukkassorna, medan utbetalningarna
av kommunalskattemedel nedräknats i jämförelse med decemberberäkningen.
I det följande kommer orsakerna till dessa avvikelser att
beröras.

För beräkningen av den preliminära A-skattens storlek kunde riksrevisionsverket
i december utnyttja uppgifter till och med uppbördsterminen
i september 1961. Nu tillgängliga uppgifter för uppbördsterminerna i november
1961 och januari 1962 utvisar för den sistnämnda terminen icke
obetydligt högre belopp än vad riksrevisionsverket antog i sin decemberberäkning,
medan uppgifterna för november överensstämmer med riksrevisionsverkets
tidigare beräkning. De preliminära uppgifter, som föreligger
för uppbördsterminen i mars 1962, motsäger icke riksrevisionsverkets
beräkning i december. Genom sin karaktär av egentlig källskatt kommer
den fortsatta uppbörden av preliminär A-skatt att bli beroende av lönesummans
utveckling. Som utgångspunkt för lönesummans utveckling under
1962 räknade riksrevisionsverket i inkomstberäkningen i december med en
ökning av lönesumman under 1961 med omkring 11 procent. Riksrevisionsverket
har icke funnit skäl att frångå denna uppskattning. Vid bedömningen
av den fortsatta utvecklingen av lönesumman under 1962 framhöll
riksrevisionsverket i december, att man i första hand hade att ta hänsyn
till att lönenivån till följd av löneglidning under 1961 vid ingången av
1962 översteg den för 1961 genomsnittliga. Även om konjunkturen under
1962 skulle dämpas något, föreföll eu fortsatt löneglidning sannolik.
Riksrevisionsverket ansåg också, att antalet sysselsatta kunde väntas öka.
Den ökning av lönesumman, som därutöver kunde komma att bli följden

l-f liihang till riksdagens protokoll 0)62. 1 saml. Nr 150. lliliang 11

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

av avtalsrörelsen, lät sig vid decemberberäkningen icke överblicka. Med
hänsyn till vad som då var känt om utgångsläget för avtalsrörelsen, antog
emellertid riksrevisionsverket, att även denna skulle komma att medföra
någon löneökning. För den totala lönesumman ansåg sig dock riksrevisionsverket
i december böra räkna med en lägre ökning under 1962 än under
1961. Beträffande inkomstutvecklingen under de första månaderna 1963
räknade riksrevisionsverket med 4 procents ytterligare stegring i anslutning
till den normala ökningstakten för nationalprodukten till oförändrade priser.

Med utgångspunkt från den preliminära uppgörelse om tvåårsavtal, som
nu träffats centralt mellan arbetsmarknadens huvudparter och med beaktande
av de vid sidan härav redan träffade överenskommelserna mellan
olika bransch- och arbetstagarorganisationer ävensom den inverkan härav,
som kan väntas på ännu icke slutförda förhandlingar, finner riksrevisionsverket,
att det tidigare gjorda antagandet om en stegring av lönesumman
under 1962, vilket totalt sett motsvarade en höjning av mellan 8
och 9 procent, fortfarande synes kunna ligga till grund för inkomstberäkningen.
Det bör framhållas, att riksrevisionsverket därvid jämväl utgått
från de antaganden om stegring av lönesumman till följd av löneglidning,
ökning av antalet sysselsatta och övergång från lägre till högre betalda yrken,
som gjordes redan i decemberberäkningen. Vidare må understrykas,
att en given förutsättning för de gjorda antagandena är, att den inhemska
konjunkturen icke förändras mera väsentligt genom störningar på arbetsmarknaden
eller genom inverkan av internationella förhållanden. För de
första månaderna av 1963 har riksrevisionsverket med ledning av den preliminära
avtalsuppgörelsen och övriga på löneutvecklingen inverkande förut
nämnda faktorer funnit sig böra uppjustera antagandet om lönesummans
ökning till 6 procent. I anslutning till detta höjda antagande för
1963 har riksrevisionsverket nu räknat med en större uppbörd av preliminär
A-skatt under uppbördsåret 1963—64 än i decemberberäkningen, medan
decemberberäkningens värden för uppbörden av preliminär A-skatt
under uppbördsåret 1962—63 bibehållits oförändrade. För uppbördsåret
1963—64 har riksrevisionsverket även räknat med en höjning av den
preliminära A-skatten till följd av höjda sjukförsäkringsavgifter i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition den 9 mars 1962 (nr 90) med förslag
till lag om allmän försäkring, m. m.

Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än
tjänst har riksrevisionsverket räknat med samma utveckling som för lönesumman.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen att den sammanlagda
till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten skulle bli 7 procent
större vid 1962 års taxering än vid 1961 års. Riksrevisionsverket har liksom
föregående år i form av en enkät till ett antal större bolag, vilka svarar för
tre fjärdedelar av samtliga bolags taxerade inkomster, under mars månad
inhämtat uppgifter om dessa bolags till statlig inkomstskatt beräknade

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

taxerade inkomster vid 1962 års taxering. Enligt enkäten skulle bolagens
till statlig inkomstskatt taxerade inkomster komma att öka med sammanlagt
5 procent mellan 1961 och 1962 års taxeringar. För 1963 års taxering
har riksrevisionsverket liksom i december räknat med eu uppgång i bolagens
taxerade inkomster med 4 procent.

I den nämnda enkäten till vissa större bolag inhämtades även uppgifter
om bolagens beräknade fyllnadsbetalningar av preliminärskatt under våren
1962. Med ledning av dessa uppgifter och under förutsättning av eu
tortsatt ökning av fysiska personers fyllnadsbetalningar har riksrevisionsverket
nu beräknat beloppet för fyllnadsbetalningarna våren 1962 till 800
miljoner kronor, vilket är detsamma som i decemberberäkningen. Även
beträffande fyllnadsbetalningarnas storlek under våren 1963 bär riksrevisionsverket
nu liksom i december räknat med ett belopp av 800 miljoner
kronor.

De jämfört med decemberberäkningen större belopp, som nu beräknas
för större arbetsgivares bidrag till sjukförsäkringen m. in. och förskott
till sjukkassorna m. m., sammanhänger med det ändrade avgiftsuttag och
de förbättrade sjukförmåner m. in., som föreslås i den förutnämnda propositionen
nr 90 till årets riksdag. Det må noteras, att sjukkassornas medelsbehov
kan beräknas öka redan från och med ingången av 1963, medan
uppbörd av högre sjukförsäkringsavgifter från de försäkrade först kan
väntas inflyta under uppbördsterminen i mars 1963. Beträffande utbetalningarna
av förskott in. in. till sjukkassorna kan vidare nämnas, att riksrevisionsverket
liksom i decemberberäkningen räknat med en återföring
av ca 20 miljoner kronor från allmänna sjukförsäkringsfonden under budgetåret
1962/63.

Då formen för kompensationen till kommunerna för skattebortfallet till
följd av de från och med 1962 höjda kommunala ortsavdragen icke var
given vid riksrevisionsverkets decemberberäkning, utgick riksrevisionsverket
då från oförändrade regler för utbetalningar av kommunalskattemedel
under budgetåren 1961/62 och 1962/1963. Kommunerna skulle i så fall ha
kompenserats för skattebortfallet på grund av ortsavdragsreformen genom
direkt belastning av inkomstskattetiteln under nämnda budgetår. I anslutning
till förslag i Kungl. Maj:ts proposition den 16 februari 1962 (nr
69) har riksrevisionsverket nu räknat med att kompensationen för skattelxirtfallet
i stället skall bestridas från ett på driftbudgetens utgiftssida uppfört
anslag. I överensstämmelse med förslaget i propositionen har riksrevisionsverket
räknat med att detta för inkomstskattetiteln skulle betyda
en nedräkning av utbetalningarna av kommunalskattemedel med 420 miljoner
kronor under budgetåret 1962/63 och därmed eu motsvarande ökning
av de behållna inkomsterna på titeln för sistnämnda budgetår.

Övriga poster vid framräkningen av den behållna inkomsten på titeln
skatt å inkomst och förmögenhet m. in. utvisar inga eller endast obetydliga
förändringar jämfört med decemberberäkningen.

De avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

koinmunalskattemedel, som enligt de nu framlagda beräkningarna bör
verkställas under budgetåren 1961/62 och 1962/63, framgår av nedanstående
tablå, i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid riksrevisionsverkets
decemberberäkning (miljoner kronor):

1961/62 1962/63

december- ny beräk- december- ny beräk beräkning

ning beräkning ning

Avsättning ...................... 950 1 000 750 1 200

Aterföring........................ 500 500 775 800

Nettoavsåttningen ................ 450 500 —25 400

De väsentligt högre avsättningar av kommunalskattemedel, som nu beräknas
böra verkställas för budgetåret 1962/63, hänger samman med att
förskottet till kommunerna såsom nämnts i det föregående minskats med
420 miljoner kronor.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna
tidpunkt föreligger vid beräkningen, uppskattar riksrevisionsverket den
behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. för
budgetåret 1961/62 till 8 200 miljoner kronor och förordar, att titeln i riksstaten
för budgetåret 1962/63 uppföres med likaledes 8 200 miljoner kronor,
vilket är 400 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt. 1 statsverkspropositionen är denna inkomsttitel
uppförd med 115 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den
16 mars 1962 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster
uppföres med oförändrat belopp i riksstaten. Riksrevisionsverket föreslår
i enlighet härmed, att titeln arvsskatt och gåvoskatt i riksstaten uppföres
med oförändrat 115 miljoner kronor.

Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med
83 miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse har generalpoststyrelsen
beräknat inkomsterna på titeln till 84 miljoner kronor, varvid förutsatts,
att det särskilda lotteriet för teater och konst kommer att anordnas även
under nästkommande budgetår. Under samma förutsättning föreslår riksrevisionsverket,
att inkomsterna på titeln lotterivinstskatt i riksstaten uppföres
med 84 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor mer än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Inkomsterna under denna
titel uppfördes i statsverkspropositionen med 115 miljoner kronor. I sin
lorenamnda skrivelse förordar generalpoststyrelsen, att inkomsterna på
titeln uppföres med oförändrat belopp. Riksrevisionsverket förordar i enlighet
med generalpoststyrelsens beräkning, att inkomsterna på titeln omsättnings-
och expeditionsstämplar m. m. i riksstaten för budgetåret 1962/
63 uppföres med oförändrat 115 miljoner kronor.

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upplagen med 475
miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade
uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie
uppbördsstämman i februari 1962 till 417,0 miljoner kronor, vilket är
28,9 miljoner kronor mer än del föregående år debiterade beloppet. Genom
bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i vissa fall med erläggande
av automobilskatt (SFS 395/1957) kan drygt 26 miljoner kronor hänförliga
till budgetåret 1961/62 beräknas inflyta först under budgetåret
1962/63. Å andra sidan innebar motsvarande bestämmelser för år 1960,
att drygt 21 miljoner kronor avseende debiteringen i februari 1961 inlevererades
först under innevarande budgetår. Med ledning av de anförda
uppgifterna har riksrevisionsverket beräknat inkomsterna på titeln till
450 miljoner kronor för budgetåret 1961/62, vilket är samma belopp som
upptogs i decemberberäkningen. Antalet registrerade personbilar och lastbilar
uppgick enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna
vid utgången av 1961 till ca 1 304 000 respektive ca 123 000 stycken. Beträffande
utvecklingen av fordonsbeståndet under nästkommande budgetår
finner sig riksrevisionsverket kunna utgå från en ökning av i stort sett
samma storlek som under innevarande budgetår. Riksrevisionsverket föreslår
därför, att titeln fordonsskatt i riksstaten uppföres med 480 miljoner
kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen
med 1 050 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket
inkomsterna på titeln till 800 miljoner kronor, vilket är 50
miljoner kronor mindre än i decemberberäkningen. Med ledning av från
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden
erhållna uppgifler förordar riksrevisionsverket, att titeln bensin- och
brännoljeskatt i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med 1 000 miljoner
kronor, vilket är 50 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 900 miljoner
kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 16 mars 1962 har generaltullstyrelsen
uppskattat nettouppbörden av tullmedel till oförändrat 960
miljoner kronor under budgetåret 1962/63. Riksrevisionsverket föreslår,
att titeln tullmedel i riksstaten uppföres med oförändrat 900 miljoner kronor.

Allmän varuskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med
2 700 miljoner kronor. Riksrevisionsverket föreslår, alt titeln allmän varuskatt
i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med oförändrat 2 700
miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen
uppförd med 365 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar
riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 370 miljoner kronor, vilket
är 15 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. Med hänsyn till
det beräknade utfallet för innevarande budgetår och i anslutning till av
kontrollstyrelsen föreslagen uppräkning förordar riksrevisionsverket, att
titeln särskilda varuskatter i riksstaten uppföres med 380 miljoner kronor,
vilket är 15 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å motorfordon. Denna titel är i statsverkspropositionen
upptagen med 200 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar
riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 200 miljoner kronor,
vilket är 5 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. Riksrevisionsverket
förordar, att titeln omsättningsskatt å motorfordon i riksstaten uppföres
med 205 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen
uppförd med 43 miljoner kronor. Vid förnyad beräkning
har jordbruksnämnden räknat med 7 miljoner kronor större inkomster
på titeln. I anslutning härtill förordar riksrevisionsverket, att ifrågavarande
titel i riksstaten uppföres med 50 miljoner kronor.

Tobaksskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 1 000
miljoner kronor. För innevarande budgetår uppskattar riksrevisionsverket
nu inkomsterna på titeln till 970 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner
kronor mer än i decemberberäkningen. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen
uppskattat inkomsterna på titeln till 1 020 miljoner kronor
eller samma belopp, som styrelsen föreslog skulle uppföras i statsverkspropositionen.
Riksrevisionsverket förordar, att titeln tobaksskatt i riksstaten
uppföres med oförändrat 1 000 miljoner kronor.

Skatt å sprit. Inkomsterna under denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 1 250 miljoner kronor. För innevarande budgetår uppskattar
riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 1 240 miljoner kronor, vilket
är 40 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. I sin förnyade beräkning
uppskattar kontrollstyrelsen inkomsterna på titeln under budgetåret
1962/63 till 1 275 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar, att
titeln i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med 1 300 miljoner kronor,
vilket är 50 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Skatt å vin. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 120
miljoner kronor. I sin förnyade beräkning uppskattar kontrollstyrelsen
inkomsterna på titeln under budgetåret 1962/63 till samma belopp. Riksrevisionsverket
förordar, att inkomsterna på titeln skatt å vin i riksstaten
uppföres med oförändrat 120 miljoner kronor.

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Skatt å malt- och läskedrycker uppfördes i statsverkspropositionen med
180 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning angivit
inkomsterna till 185 miljoner kronor. I anslutning till denna beräkning föreslår
riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten uppföres med 185 miljoner kronor,
vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 620 miljoner
kronor. För innevarande budgetår beräknade riksrevisionsverket i december
inkomsterna till 560 miljoner kronor, medan inkomsterna på titeln
nu uppskattas till 540 miljoner kronor. I sin förnyade beräkning har
kontrollstyrelsen nedräknat inkomsterna för nästkommande budgetår med
20 miljoner kronor till 600 miljoner kronor. I överensstämmelse med kontrollstyrelsens
beräkning förordar riksrevisionsverket, att titeln energiskatt
i riksstaten uppföres med 600 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor
mindre än i statsverkspropositionen.

Bötesmedel uppfördes i statsverkspropositionen med 34 miljoner kronor.
Med hänsyn till att riksrevisionsverket nu för innevarande budgetår beräknar
inkomsterna på titeln till 35 miljoner kronor, förordar riksrevisionsverket,
att titeln i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med 37 miljoner
kronor, vilket är 3 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Totalisatormedlen uppfördes i statsverkspropositionen med 55 miljoner
kronor. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln totalisatormedel i riksstaten
uppföres med oförändrat 55 miljoner kronor.

Tipsmedel. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd med
100 miljoner kronor. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln i riksstaten
uppföres med oförändrat 100 miljoner kronor.

Lotterimedlen upptogs i statsverkspropositionen med 115 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat
115 miljoner kronor.

Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 10 miljoner
kronor i enlighet med riksrevisionsverkets förslag. Generalpoststyrelsen
hade vid sin beräkning till statsverkspropositionen uppskattat inkomsterna
på titeln till 7 miljoner kronor. I förnyad beräkning den 15 mars
1962 har generalpoststyrelsen uppgivit, att postverkets rörelse för budgetåret
1962/63, om några portohöjningar ej skulle genomföras, skulle gc
ett underskott på ca 2 miljoner kronor. Det försämrade resultatet utgör
skillnaden mellan en uppskattad ökning av driftkostnaderna för budgetåret
1962/63 med 11,5 miljoner kronor och en väntad ökning av inkomsterna
på sammanlagt ca 2,5 miljoner kronor. Generalpoststyrelsens beräkning av
driftkostnaderna för nästkommande budgetår har verkställts under anta -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

gande, att statstjänstemännens löner in. in. kommer att utgå efter oförändrade
grunder under hela budgetåret. Styrelsen har meddelat, att varje
procents ökning av lönerna från och med den 1 januari 1962 väntas komma
att försämra driftresultatet med ytterligare 3,6 miljoner kronor. Liksom vid
beräkningen till statsverkspropositionen har generalpoststyrelsen i sin förnyade
beräkning icke räknat med att några vinstmedel från postsparbanken
eller postgirorörelsen skall inlevereras under nästkommande budgetår. Som
riksrevisionsverket påpekade i sin decemberberäkning synes detta innebära,
att uppkommen vinst i sin helhet ansetts böra disponeras för nedskrivning
av rörelsernas utlånta medel. Riksräkenskapsverket bär i olika sammanhang,
senast i underdånigt utlåtande den 28 september 1959, framhållit, att
nedskrivning i varje fall icke borde ske i större utsträckning än att viss
vinst erhölles från postsparbanken och postgirorörelsen. Riksrevisionsverket
vidhåller denna uppfattning och förutsätter att nedskrivning av postbankens
utlånta medel ej sker i större omfattning än att något underskott ej
redovisas för postverkets rörelse.

Under åberopande av det anförda förordar riksrevisionsverket, att titeln
postverket i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med ett formellt
belopp av 1 miljon kronor, vilket är 9 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Televerket. Inkomsterna på denna titel upptogs i statsverkspropositionen
till 175 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 mars 1962
har telestyrelsen beräknat inkomsterna till enahanda belopp. Styrelsen har
häi vid framhållit, att hänsyn icke kunnat tagas till de löneökningar, som
kommer att bli beslutade för år 1962 och år 1963. Riksrevisionsverket föreslår,
att titeln televerket vid oförändfad lönenivå beräknas till oförändrat
175 miljoner kronor.

Statens vattenfallsverk. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 250 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 10 mars
1962 har vattenfallsstyrelsen fortfarande ansett, att inkomsterna under
nästkommande budgetår bör upptagas till 250 miljoner kronor. I anslutning
härtill föreslår riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten uppföres med
oförändrat 250 miljoner kronor.

Domänverket. I statsverkspropositionen upptogs denua titel till 40 miljoner
kronor. I skrivelse med förnyad beräkning den 3 mars 1962 har domänstyrelsen
framhållit, att någon ändring av förutsättningarna för beräkning
av domänverkets överskottsmedel icke bar inträffat sedan styrelsen
överlämnade sin skrivelse i ärendet till riksrevisionsverket den 24 november
1961. Styrelsen vidhåller därför sin däri redovisade beräkning av överskottsmedlen
för 1962, 35 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar,
att titeln domänverket i riksstaten uppföres med oförändrat 40 miljoner
kronor.

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

I fråga om vissa andra inkomsttitlar, vilka nu varit föremål för beräkning
inom riksrevisionsverket, har ämbetsverket icke funnit anledning förorda
någon ändring av de i statsverkspropositionen uppförda beloppen.

Riksrevisionsverket vill slutligen framhålla, att de nu gjorda beräkningarna,
liksom de tidigare beräkningarna, är grundade på förutsättningarna
att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett oförändrat samt
att den ekonomiska utvecklingen icke störes genom mera omfattande arbetskonflikter.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksrevisionsverket förorda, att
följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1962/63 upptages med
nedan angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp.
Beträffande de affärsdrivande verken får dock riksrevisionsverket erinra
om att de nu beräknade inlevererade överskotten kommer att påverkas av
de utgifter, som kan bli följden av höjd lönenivå för de statsanställda.

	Enligt statsverks-	Enligt riksrevisions-	ökning (+)
	propositionen	verkets ändrings-förslag	Minskning (—)
Skatt å inkomst och för-	Kronor	Kronor	Kronor
mögenhet m. m.........	7 800 000 000	8 200 000 000	+ 400 000 000
Lotterivinstskatt..........	83 000 000	84 000 000	+ 1 000 000
Fordonsskatt ............	475 000 000	480 000 000	+ 5 000 000
Bensin- och brännoljeskatt	1 050 000 000	1 000 000 000	— 50 000 000
Särskilda varuskatter...... Omsättningsskatt å motor-	365 000 000	380 000 000	+ 15 000 000
fordon .........^...... Regleringsavgift och accis å	200 000 000	205 000 000	+ 5 000 000
fettvaror m. m.........	43 000 000	50 000 000	+ 7 000 000
Skatt å sprit ............ Skatt å malt- och läske-	1 250 000 000	1 300 000 000	+ 50 000 000
drycker................	180 000 000	185 000 000	+ 5 000 000
Energiskatt..............	620 000 000	600 000 000	— 20 000 000
Bötesmedel ..............	34 000 000	37 000 000	+ 3 000 000
Postverket ..............	10 000 000	1 000 000	— 9 000 000

Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till det ursprungliga riksstatsförslaget
blir sålunda 412 miljoner kronor.

I samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under
nästkommande budgetår har riksrevisionsverket även omprövat de kalkyler
över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades i
bilaga E till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1961. De förnyade
beräkningarna har utförts under samma allmänna förutsättningar som angavs
i bilaga E, vilka bland annat innebar oförändrade skattesatser och en
fortsatt årlig ökning av nationalprodukten och dess komponenter i ungefär

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

samma takt som hittills genomsnittligt under efterkrigstiden vid i stort sett
stabil prisnivå.

De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, sjömansskatt, förmögenhetsskatt
och folkpensionsavgifter, vilka utgöra de intäkter som slutligt redovisas
på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m., kan under antagande
av en årlig ökningstakt om 4 procent i skatteunderlaget vid 1965
och 1966 års taxeringar beräknas uppgå till följande belopp (miljoner kronor)
:

Taxeringsår

1962 1963 1964 1965 1966

7 820 7 640 8 170 8 470 8 840

—180 +530 +300 +370

De behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln kan under de ovan angivna
antagandena beräknas minska med 400 miljoner kronor under budgetåret
1963/64 samt öka med 300 miljoner kronor under budgetåret 1964/
65 och med ytterligare 700 miljoner kronor till 8 800 miljoner kronor under
budgetåret 1965/66. Den beräknade minskningen under budgetåret
1963/64 sammanhänger bland annat med eftersläpningen i utbetalningarna
av kommunalskattemedel och med återverkningar av den från och med
1962 genomförda skattereformen.

P ör övriga inkomsttitlar har nu räknats med samma ökningstakt som i den
tidigare kalkylen (bilaga E till ämbetsverkets decemberberäkning), vilken
innebar årliga stegringar med ca 550 miljoner kronor.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom,
Thorson och Säfström, varjämte byrådirektören Lindahl varit föredragande.
Stockholm den 2 april 1962.

Underdånigst
GÖSTA RENLUND

OLOF LINDAHL

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620562

BIHANG C

REVIDERAD

NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1962

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

Bihang C

Reviderad nationalbudget för år 1962

Föreliggande reviderade nationalbudget för 1962 har utarbetats inom finansdepartementets
ekonomiska avdelning under ledning av dess chef, fil.
lic. Gösta Rehn, och bygger på material som erhållits från olika fackdepartement
samt andra statliga verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet
hörts. Dess ledamöter bär dock inget ansvar för nationalbudgetens utformning
och bedömningar.

Arbetet har denna gång drivits i särskilt nära kontakt med konjunkturinstitutet,
som samtidigt färdigställt senaste numret av sin kvartalsskrift.
Texten har i vissa avsnitt kunnat koncentreras till ett referat av de till stor
del gemensamt utarbetade redogörelser som föreligger i den nyss utkomna
konjunkturrapporten. Kapitel IV, Investeringarna, har dessutom i huvudsak
författats av förste aktuarie Å. Tengblad och forskningssekreterare Gudrun
Norstedt, konjunkturinstitutet.

Vissa nytillkommande informationer har emellertid kunnat inarbetas här,
varför framställningen och slutsatserna på några punkter skiljer sig från
konjunkturinstitutets. Nytillkommet är främst följande: fullständigade uppgifter
om löneuppgörelserna (konjunkturinstitutet hade huvudsakligen endast
LO-SAF-uppgörelsen för industrin att bygga på) jämte därmed sammanhängande
beräkningar rörande totala nominella inkomstsumman för
hushållen, priserna, realinkomsterna, konsumtionen, statsinkomsterna och
statsutgifterna; nya beräkningar även i övriga avseenden rörande statsbudgeten
och den statliga verksamheten i anslutning till i kompletteringspropositionen
framlagt material; det penningpolitiska läget efter räntesänkningen;
länsarbetsnämndernas bedömning av arbetsmarknadsläget jämte prognoser
för sommarhalvåret och delvis därutöver; regeringens och vederbörande
myndigheters senaste ställningstaganden ifråga om igångsättning av bostads-
och andra byggen under återstoden av året. Visst material, som visserligen
framkommit så tidigt att det kunnat införas i konjunkturrapporten, har
dessutom hunnit något mera analyseras med avseende på sin innebörd; detta
gäller främst investeringsenkäten, som synes ha påverkats av betalningsförskjutningar
i samband med omsättningsskattens höjning på ett i någon mån
överraskande sätt. Hänsyn har slutligen kunnat tas till under hand inhämtade
upplysningar om marknadsutvecklingen på olika områden m. in.

Bihang till riksdagens protokoll 1962. i samt. Nr 150. Bihang C

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

I. översikt

Vid några tidigare tillfällen har försörjningsbalansen upplagts som en studie
av tendenser i fråga om efterfrågeutvecklingen, ställda i relation till det
sannolika utrymmet för ökad produktion. Man har då i princip kunnat komma
fram till en bristande jämvikt: om den förhandsberäknade efterfrågan
överskred den tänkbara tillgången på varor och tjänster förelåg ett efterfrågeöverskott,
ett inflationsgap. I motsatt fall har man kunnat tala om ett
deflationsgap med risk för arbetslöshet. Med hänsyn till de stora felmarginaler
som oundvikligen föreligger i dessa beräkningar har bedömningen av
det samhällsekonomiska balansläget och konjunkturutsikterna givetvis inte
baserats enbart på den framräknade skillnaden mellan total tillgång och
efterfrågan utan även på ett mera detaljerat studium av förhållandena på
olika delområden, initierade omdömen om läget och utvecklingstendenserna
och mera kvalitativa konjunklurindikatorer, som kunnat tydas som tecken
på över- eller underskott i efterfrågan på arbetskraft, varor eller krediter. Endast
om de olika informationskällorna och bedömningsmetoderna klart pekar
åt ett och samma håll, mot inflations- eller deflationstryck, kan ett »gap»
mellan förutberäknad tillgång och förntberäknad efterfrågan — även om det
i och för sig är av begränsad storlek — presenteras som det siffermässigt
sammanfattande uttrycket för en sådan konjunkturtendens i ena eller andra
riktningen.

Under alla förhållanden måste ett efterfrågeöverskott (eller -underskott)
i verkligheten utjämnas på ett eller annat sätt. Summan av alla köp (»efterfrågan»)
är ju identisk med summan av alla försäljningar (»tillgång»), Om
ett efterfrågeöverskott anges, har detta således endast den innebörden att
man t. v. inte kan säga på vilket sätt den ofrånkomliga likheten skall skapas.
Det kan ske genom ökad import på basis av krediter eller förbrukning av
valutareserver, genom lagerminskning eller genom prisstegringar, varvid
dock risken är att därigenom framkallade vinster eller inkomstkrav i nästa
omgång ger upphov till nya efterfrågeöverskott. Balansbristen kan också
upphävas genom motverkande ekonomisk-politiska åtgärder. När dessa åtgärder
hunnit beslutas före publiceringen av nationalbudgeten har försörjningsbalansen
kunnat presenteras i dubbel upplaga: dels som en beräkning
av efterfrågeöverskottet (eller -underskottet), dels som en översikt av de
förhållanden som skapas genom åtgärderna för dettas eliminerande.

Den försörjningsbalans som återges i tabell 1 på sid. 6 är av den sistnämnda
typen. Inom olika delar av vårt lands ekonomi härskar f. n. omväxlande
expansiva och kontraktiva tendenser, över- eller underskott av efterfrågan
i förhållande till tillgången på varor och arbetskraft. Huruvida en
summering av dessa tendenser slutar i ett totalt över- eller underskott blir

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

till stor del beroende på vilkendera av i och för sig rimliga metoder soin användes;
även med hänsyn till felmarginalerna på alla de punkter där vår
kunskap är ofullkomlig skulle presentationen av en sammanfattningssiffra
utvisande en skillnad mellan total tillgång och total efterfrågan inte ha något
informationsvärde. Ä andra sidan har då inte heller den i tabellen uppvisade
likheten mellan tillgång och efterfrågan något sådant värde i och för sig, då
den avstämts just på detta sätt. Vad tabellen visar är istället det sätt, på vilket
man med för dagen föreliggande kunskap om den sannolika utvecklingen
får tänka sig att den ofrånkomliga likheten mellan tillgångarna och tillgångarnas
användning skall komma att se ut. Tabellen avser således att visa
å ena sidan hur användningen av varor och arbetskraft skall komma att fördela
sig på de olika delområdena under inflytande av föreliggande eflerfrågetendenser
och statsmakternas åtgärder, å andra sidan hur produktion och
import skall komma att utveckla sig, dels med hänsyn till föreliggande kapacitet
på de områden, där efterfrågan är så stor att produktionsökningen
blir maximal, dels med hänsyn till att otillräcklig efterfrågan på andra områden
i viss mån hämmar produktionsökningen — allt kompletterat med
den importutveckling som marknadsförhållandena gör sannolik.

Det väsentligaste konstaterandet om den samhällsekonomiska balansen
1962 är således att det inom ramen för ett relativt balanserat totalläge föreligger
olikriktade tendenser på olika delområden. Vid en mera harmonisk
överensstämmelse mellan efterfrågan och möjligheterna att tillgodose denna
skulle den totala produktionen kunnat stiga något mera än som nu kan förutsättas.

Fortfarande är bristen på lämplig arbetskraft den mest hämmande faktorn
för produktionsökningen inom stora delar av industrin. Både den sedan länge
starkt expanderande verkstadsindustrin, den kemisk-tekniska industrin och
flera branscher bland konsumtionsvaruindustrierna hämmas alltjämt av en
markerad brist på särskilt yrkesarbetare, ofta även tekniker och annan arbetskraft.
På många håll gäller detsamma om handeln, transportväsendet
och olika grenar av den offentliga verksamheten. Inom många områden i
landet kommer under sommarhalvåret byggnadsverksamheten att hållas tillbaka
av samma anledning. Inom de delar av näringslivet som gemensamt kan
kallas råvarubetonade exportindustrier jämte det därtill anknutna skogsarbetet
får man däremot förutse ett visst arbetskraftsöverskott. När det gäller
industri- och gruvföretagen behöver detta inte väntas framkalla några direkta
avskedanden utan t. v. ett visst underutnyttjande av redan anställd arbetskraft
jämte begränsning av nyanställningarna i förhållande till den spontana
avgången. Inom skogsarbetet kan en viss ökning av arbetslösheten tänkas
uppstå, vilken endast kan avhjälpas genom flyttning till andra områden
eller särskilt anordnad sysselsättning i beredskapsarbeten eller omskolning.
Fn väntad nedgång i den industriella byggnadsverksamheten skulle också
kunna framkalla ökad arbetslöshet bland byggnadsarbetarna under nästa
vinters lågsäsong, om inte särskilda åtgärder vidtoges för att öka byggandet
för andra ändamål. Inom vissa delar av landet måste ändå ett visst överskott

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

på arbetskraft väntas framträda och medföra en något ökad arbetslöshet,
ifall inte överflyttning snabbt kan ske till de alltjämt expansiva områdena.

Vid beräkningen av produktionsökningen 1962 har förutsatts dels att åtgärder
skall komma till stånd för ökning av byggnadsverksamheten, så att
nedgången i industribyggandet uppväges, dels att erforderlig omflyttning
skall genomföras i sådan omfattning att sysselsättningsgraden blir praktiskt
taget lika hög som förra året (dvs. att sysselsättningen stiger i takt med
ökad tillgång på arbetskraft) och att produktionsbortfallet i förhållande till
ett teoretiskt maximum blir obetydligt. Det gäller närmast ett visst underutnyttjande
av den ökade kapaciteten inom skogsindustrier, järnverk och
gruvor.

Det är emellertid tydligt att en ännu mer påskyndad överflyttning från
överskottsområden — särskilt de delar av Norrland, där ett rent strukturellt
arbetskraftsöverskott tenderar att uppkomma genom befolkningsutvecklingen
tillsammans med en snabbt pågående rationalisering inom bl. a. skogsarbetet
— skulle kunna ge ett värdefullt bidrag till en produktionsökning inom det
övriga näringslivet, bl. a. inom de exportföretag som för närvarande är mest
framålgående.

Så länge expansionen inom väsentliga delar av näringslivet och den offentliga
verksamheten alltjämt hämmas av arbetskraftsbristen måste den ekonomiska
politiken hållas stram. Både penning- och finanspolitiken har visserligen
i anslutning till den bedömning som redovisades i finansplanen och den
preliminära nationalbudgeten kunnat lättas något i år. Det generella balansläge,
som beräkningarna i denna nationalbudget utgår ifrån, baseras emellertid
på förutsättningen att statsfinanserna inte försvagas med mer än några
hundra miljoner kronor mellan 1961 och 1962. De åtgärder som vidtas för
att öka sysselsättningen är i övrigt selektiva i den meningen, att de koncentreras
till den byggnadsverksamhet som styres genom igångsättningstillstånd
eller (på vissa orter) drives under inflytande av lokala samarbetsnämnder.
De kan alltså avvägas med hänsyn till länsarbetsnämndernas bedömning av
tillgången på arbetskraft på de olika orterna. Härtill kommer den likaledes
selektiva överflyttningen och omskolningen av arbetskraft från överskottstill
bristområden.

Det är tänkbart att ett mera generellt förändrat läge uppstår mot slutet av
detta år och under nästa kalenderår. Å ena sidan kan man vänta sig att de
ovannämnda exporlbranscher, som för närvarande inte helt kan utnyttja sin
starkt stigande produktionskapacitet, kommer att kunna öka sin avsättning
på ett markerat sätt i samband med att en pågående lagerminskning hos
kunderna bytes i en mera normal eller stigande lagerutveckling. Å andra
sidan finns tecken som tyder på att den förut mest expansiva exportbranschen,
verkstadsindustrin, ej längre skall ha samma goda marknadsförhållanden
som hittills; överkapacitet har uppstått eller håller på att uppstå i en rad
industrigrenar, vilket kan väntas dämpa investeringsviljan och därmed avsättningen
av verkstadsprodukter. Risken att dessa tendenser skulle övergå i

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

en allvarligare konjunkturnedgång inom de länder som utgor de för oss viktigaste
exportmarknaderna nästa år reduceras dock av den trendmassiga
industriella expansion, som några av Europas länder är i fard med att genomföra
på basis av ett alltjämt existerande befolkningsöverskott i jordbruket;
sannolikt skulle en konjunktur försämring också komma att motverkas
av medvetna motåtgärder i form av utvidgade offentliga investeringar oc
militärutgifter.

Även inom vårt eget land tycks investeringskonjunkturen for narvarande
kulminera. Industrins byggnads- och anläggningsverksamhet synes ha passerat
ett maximum för att sjunka under årets lopp, bortsett från säsongvariationer.
Maskininvesteringarna, som i tiden följer något efter byggena, blir
dock även i år större än föregående år, ehuru stegringen blir mera begränsad.
De visserligen något osäkra uppgifter om halvårsfördelningen, som kunnat
erhållas ur investeringsenkäterna, pekar på uppgång mellan vår- och höstlialvåren
1961 men nedgång från vår till höst i år. Till stor del genomförs industrins
större investeringar enligt långsiktiga planer, men dels ar de ända
åtminstone delvis påverkbara även av kortsiktiga förhållanden, dels är det
naturligt att tänka sig att den starka ökning av industriinvesteringarna som
nu ägt rum — sammanlagt ca 80 procent på fem år — skall följas av en något
lugnare period, helst som den även i vårt land tills vidare medfört en viss
överkapacitet ej endast inom skogsindustrier och järnverk utan även på
andra håll. Till bilden hör även att lönestegringarna tillsammans med den
internationella prisutvecklingen torde ha börjat nedpressa vinstmarginalerna,
särskilt för exportindustrierna och för de importkonkurrerande näringarna.
Det är känt att industrins allmänna likviditet har reducerats under senare
år. Investeringarna torde därför i fortsättningen mer än hittills få finansieras
på den småningom utvidgade kapitalmarknaden istället för genom självfinansiering.
Hur denna nya situation återverkar på investeringsvolymen
återstår att se: å ena sidan den dämpande effekten av minskade vinstmarginaler
och minskad likviditet, å andra sidan den stimulerande effekten av
lägre räntenivå och mindre restriktioner mot upplåning. Enligt långtidsutredningens
bedömning, som i detta avseende innebär en uppjustering av industriföretagens
egna prognoser för att ge bättre överensstämmelse mellan
investeringarna och de mera optimistiska prognoserna för avsaluproduktionen,
skulle man ha att räkna med en fortsatt ökning av industrins investeringsvolym
under de närmaste åren. ökningen skulle dock gå i långsammare
takt än hittills. Medan den antagna investeringsökningen 1960—1965 skulle
utgöra ca 40 procent, har ökningen på de två åren 1960 1962, om våi }>å in vesteringsenkäten

baserade beräkning för 1962 antas hålla, redan utgjort ca
25 procent. En paus i uppgången vore naturlig även om man till 1965 skulle
komma fram till den av långtidsutredningen förutsedda nivån.

Vad som senast sagts innebär närmast ett påpekande av risken att innevarande
års dämpning av en överkonjunktur skulle övergå till en mera allmän
konjunkturförsvagning kring och efter nästa årsskifte. Att denna verkligen

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

kommer att inträffa är något som man inte för dagen kan uttala något säkert
omdöme om. De indikatorer som ger mer eller mindre användbara antydningar
om utvecklingen på längre sikt måste emellertid följas med uppmärksamhet
så att eventuella motåtgärder, utöver de redan beslutade kan vidtagas
snabbt. Ett frisläppande av investeringsfonderna kommer bl. a. i fråga
Jiksom även en ytterligare lättnad i kreditrestriktionerna. För dagen gäller
under alla omständigheter att det är önskvärt med fortsatt återhållsamhet
med byggen och andra investeringar under sommarhalvåret och att varje
förskjutning av efterfrågan på arbetskraft fram mot nästa vinter är balansframjande
och därmed antagligen produktionsökande, samtidigt som prisoch
löneglidningen därmed motverkas.

För innevarande år jämfört med fjolåret synes den samhällsekonomiska
balansen kunna karakteriseras på följande sätt: på efterfrågesidan en något
dampad industriell investeringskonjunktur och starkt minskad lagerinvestering
i kombination med en stark ökning av andra offentliga och privata investeringar,
en något mer än normal ökning av både offentlig och privat
konsumtion och av exporten; på tillgångssidan en något mindre än maximal
ökning av produktionen jämte en importökning som ungefär innebär jämvikt
i bytesbalansen eller t. o. in. tillåter någon ökning av valutareserven.

Det sagda avser den realekonomiska utvecklingen. Årets ovanligt starka
avtalsmässiga lönehöjningar innebär också en kostnadsinflation, som torde
medföra en prisstegring med åtminstone tre procent utöver omsättningsskattehöj
ningen.

Här följer en genomgång av de särskilda delposterna i försörjningsbalansen
i form av referat av respektive delkapitel.

Tabell 1:1. Reviderad försörjningsbalans för 1962

Miljoner kronor i 1961 års priser

Tillgång

Bruttonationalprodukt
Import ..............

Summa tillgång

Efterfrågan

Privat bruttoinvestering ____

Statlig bruttoinvestering ____

Kommunal bruttoinvestering

Lagerökning................

Privat konsumtion..........

Statlig konsumtion..........

Kommunal konsumtion......

Export ....................

Summa efterfrågan

1961 milj. kr.	Förändring 1961—1962	Prel. NB
milj. kr.	procent
74 900	+ 2 900	+ 4	+ 3,7
15100	+ 900	+ 6	+ 5
90000	+ 3 800
14100	+ 300	+ 2	0
5 200	+ 400	+ 8	+ 5
4 400	+ 550	+ 13	+ 10
1200	- 600		(- 100)
40 400	+ 1500	+ 4	+ 3,5
3 900	+ 200	+ 5	+ 5''
5 700	+ 350	+ 6	+ 6
15 200	+ 1100	+ 7	+ 6
90 000	+ 3800

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

Efterfrågesidan (användning).

De privata investeringarna (se kapitel IV, sid. 23). Enligt vad som kan utläsas
ur vårens investeringsenkät samt uppgifterna om givna eller sannolika
igångsättningstillstånd skulle byggnadsverksamheten for privata industriel a
ändamål komma att sjunka med några procent. Detsamma galler kraftverksbyggena
medan däremot handelns byggen synes fortsatta en kraftig ökning.
Industri- och kraftverksbyggena skulle emellertid uppvisa en relativt
markerad nedgång mot årets slut. Därför har vederbörande myndigheter
medgivit att under andra kvartalet ge igångsättnmgstillstand for bostader i
förskott på basis av 1962/63 års låneram (dispenser) i så stor omfattning
som det tekniska och administrativa planeringsläget i praktiken tillåter, nar
det gäller sådana byggen som kan väntas ha sitt maximala arbetskraftsbehov
under nästa vinter. Här förutsattes även en ökning av igångsättningen av bostadsbyggen
ske under tredje kvartalet, så att (i flerfamiljshus) sammanlagt
6 000 lägenheter mer än förra året kommer i gång i år. Medraknat noirnal
ökning med ca 3 procent i reparationer och underhåll skulle härigenom
för privata byggen den totala investeringsvolymen under 1962 komma att
stiga med ca 150 miljoner kronor eller två procent.

Övriga investeringar inom privat industri, huvudsakligen maskiner och
dylik utrustning synes mellan 1961 och 1962 komma att öka med over 100
miljoner eller ca 5 procent. De privata kraftverkens maskimnstallationer
skulle däremot sjunka med några tiotal miljoner. Inom det enskilda näringslivet
i övrigt kan detta slags investeringar väntas öka med ett hundratal nnlioner.
Detta gör 150 å 200 miljoner eller 2 å 3 procent.

Totalt_inklusive reparationer och underhåll — synes alltså de privata

investeringarna öka med omkring 300 miljoner eller 2 procent. Enkatsiffrorna
(se kap. IV) har här grovt korrigerats med hänsyn till den missvisning
som synes ha uppstått genom tidigareläggning av betalningar före omsättningsskattens
höjning. Totalt har ökningen uppjusterats ca 100 miljoner.

Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att byggnadsverksamheten,
bortsett från bostadsbyggena som i stället systematiskt ges ökat utrymme
snarast sjunker något i volym och ännu mer ifråga om arbetskraftsåtgång,
och att övrig investeringsverksamhet visserligen fortsätter att öka något
men i minskad takt. I båda fallen skulle en nedgång vara att vänta mot slutet
av året, då istället verkan av de ökade bostadsbyggena sätter in.

Statliga och kommunala investeringar. De enkäter som under våren gjorts
hos kommuner och statliga myndigheter ifråga om sannolika medelsåtgången
i dessas investeringsverksamhet pekar på en betydande uppgång gentemot
förra året, då särskilt de statliga investeringarna hölls tillbaka. Verkställandet
under 1962 av de arbeten och leveranser av utrustning av olika slag som
frivilligt eller ofrivilligt uppsköts under 1961 medför en ökad belastning på
investeringsanslagen. De statliga industribolagen, särskilt ASSI och LKAB,
genomför för närvarande stora utbyggnadsprogram medan de affärsdrivande
verken fortsätter ungefär som förut. De militära investeringarna ökas

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

med ett par hundra miljoner kronor, till stor del på grund av förseningar
förra året. — Kommunerna utvidgar sin del av bostadsbyggandet och ökar
även de så kallade följdinvesteringarna inom förvaltning, sjukvård, skolor,
kyrkor, vägar, gator, vatten och avlopp. -— Totalt synes ökningen för staten
bli 400 miljoner varav 100 miljoner för byggen och anläggningar. Kommunerna
skulle öka med 500 å 600 miljoner kronor. Procentuellt gör detta 8
procent för staten och 12 procent för kommunerna. Trots allt synes denna
ökning kunna genomföras vid en relativt begränsad ökning av den kommunala
upplåningen tack vare årets stora inkomsttillskott i form av skatteavräkning.

Totalt skulle de fasta bruttoinvesteringarna på delta sätt öka med 1 200 ä
1 300 miljoner eller 5 procent. För byggnadernas del skulle ökningen vara
ca 750 miljoner eller likaledes 5 procent, medan resten faller på maskiner,
transportmedel osv., allt i 1961 års priser och inklusive en trendmässig
ökning av utgifterna för reparationer och underhåll. Beräkningen inkluderar
effekten av de åtgärder som intill den 18 april beslutats eller ställts i utsikt
(ökad igångsättning av bostadsbyggen under tredje kvartalet) för att
motverka den nedgång i sysselsättningen som skulle kunna befaras mot slutet
av året på de områden där denna påverkas av industrins och kraftverkens
byggnadsverksamhet.

Lagerinvesteringarna. Vid den allmänna expansion som förutses för industrins
och handelns aktivitet under 1962 skulle man ha haft alt förvänta
en lagerökning på ca 800 miljoner kronor, inklusive varor under arbete.
Skogsindustrierna syftar emellertid till att minska sina färdigvarulager med
narmare ett par hundra miljoner kronor. Även på en del andra håll anses
lagren delvis vara i överkant. Å andra sidan kan en viss ofrivillig lagerökning
vantas här och var. Den totala lagerökningen antas här bli 600 miljoner. Då.
fjolårets lagerökning var 1 200 miljoner innebär detta alltså även en nedgång
med 600 miljoner.

Den privata konsumtionen. (Kap. III, sid. 18) Inkomstutvecklingens huvudkomponenter
har beräknats enligt följande: Avtalsmässig löneökning
7 t/2 procent (f. å. 5 procent), löneglidning 2 procent (2 1/2), ökad sysselsattnmgsvolym
för löntagare 1 procent (1 1/2), överflyttning från låg- till
höglöneområden 1/2 procent (1/2), bortfall av föregående år utbetalda belopp
i samband med övergång från SPP till ATP —1/2 procent (—1/2),
o.knmg av arbetsgivarnas avgifter till ATP m. m. 0,7 procent (0,7), effekt på
lönesumman för kalenderåret av att höjningarna inträffar senare än 1 januari
0,3 procent (0). Både inkomstsumman för löntagare, lönenivån före
skatt under respektive kalenderår som helhet, och lönekostnaden per timme
för arbetsgivaren när avtalen helt slagit igenom, jämfört med läget
ett år tidigare, skulle på detta sätt komma att stiga med ungefär 10 procent.
Om hansyn sedan tages även till jordbrukarnas inkomstökning, som
på grund av försämring av skogsinkomsterna begränsas till 5 procent,’samt
ett schablonmässigt antagande om likartad ökning för övriga företagare,
okade folkpensioner, bortfall av sparpremier in. m. erhålles för kalender -

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

året en ökning av den totala inkomstsumman med 9 procent (f. å. 9). Siffran
reduceras genom skatten på inkomstökningen, men ökas genom reduktion
av skattesatserna, höjning av barnbidragen m. in., så att den efter skatt
disponibla inkomsten synes stiga med 10 procent (f. å. 8).

Att lönerna stiger åtskilligt mer än den sannolika produktivitetsökningen,
särskilt på områden där lönekostnaderna torde återverka relativt kraftigt
på priserna, medför tillsammans med effekten av gällande regler för jordbrukets
prissättning och en viss ökning av importpriserna att konsumentpriserna
får väntas stiga mer än tre procent utöver vad höjningen av omsättningsskatten
medförde. Om man räknar en något mindre effekt på årsgenomsnittet
skulle dock prisstegringen mellan kalenderåren 1961 och
1962 bli ca 5 procent och realinkomstökningen för hushållen 4 1/2 å 5 procent.
Konsumtionsvolymen får då väntas stiga med nära 4 procent eller
1 500 miljoner kronor räknat i 1961 års priser. Detta skulle vara något mindre
än förra året även om man korrigerar för den missvisning i de föreliggande
beräkningarna som framkallas av att 1960 års konsumtion kom att bli särskilt
låg på grund av efterverkningarna av oms-rushen.

Den offentliga konsumtionen. På basis av gällande utgiftsbudgeter, realekonomiskt
grupperade, stiger utgifterna för statens löpande verksamhet —
bortsett från prisstegringar och lönestegringar för de anställda — med 200
miljoner eller 5 procent. Motsvarande siffra för kommunerna blir 350 miljoner
eller 6 procent. Väsentligen gäller det här en ökning av antalet anställda
inom skolväsen, universitet och forskning, sjukvård, fångvård in. m.

Exporten. De studier av exportutsikterna som genomförts av kommerskollegium
och konjunkturinstitutet tyder på en ökning av exportvolymen
med så pass mycket som 7 å 8 procent eller 1 100 miljoner; genom prisfall
blir dock inkomstinflödet ca 2 procent mindre. Prognosen baseras dels på
enkäter hos exportörerna, dels på beräkningar utifrån andra länders uppskattningar
av sin produktions- och importutveckling. — Man räknar ej endast
med att verkstads- och fartygsexporten skall fortsätta att stiga utan
även alt skogs- och järnindustriernas produkter skall uppnå ökad avsättning
i samband med en omsvängning i lagercykeln i de viktigaste länderna. Det
må framhållas, att de svårigheter som de råvarubetonade exportindustrierna
mött mera innebär att avsättningen ej omedelbart kunnat följa den starkt
ökade kapaciteten än en egentlig nedgång i försäljningarna.

Tillgångssidan

Bruttonationalprodukten. De beräkningsförsök som redovisas i kap. IT, och
som kommenterats i första delen av detta kapitel pekar på en ökning som
noga räknat skulle uppgå till 3,8 procent eller 2 900 miljoner i 1961 års penningvärde.
Vid fullt utnyttjande av den tillgängliga arbetskraften och normalt
fortskridande produktivitetsökning skulle man kunnat räkna med drygt
4 procent. Skillnaden faller givetvis inom de felmarginaler som i alla händelser
föreligger; den får dock symbolisera de produktionsstörningar som
förekommer i dagens splittrade konjunkturläge.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Importen. De importberäkningar som kommerskollegium och konjunkturinstitutet
sökt genomföra, på grundval dels av enkäter om marknadsläget,
dels ett studium av sambandet mellan den ekonomiska aktiviteten och importbenägenheten
pekar på en volymökning med 6 procent eller 900 miljoner.
Siffran hör till de osäkraste bland försörjningsbalansens huvudposter.

I översiktstabellen sid. 6 har för jämförelses skull även inlagts de procentuella
förändringssiffror som begagnades i den preliminära nationalbudgeten.
I fråga om utfallet tidigare år hänvisas till konjunkturinstitutets senaste
kvartalsskrift.

i It it''.

M.l

t i

Bil i. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

II. Produktionen och arbetsmarknaden

1. Produktionen

Utgående från en beräknad sysselsättningsökning på ca 1 procent och en
med ledning av utvecklingen under 1950-talet antagen produktivitetsstegring
på ca 3 procent angavs utrymmet för den totala produktionens ökning
i den preliminära nationalbudgeten till ca 4 procent 1961—1962. Detta summariska
betraktelsesätt torde gälla också i dag. Liksom i den preliminära
nationalbudgeten bör det dock understrykas att efterfrågeutvecklingen har
avmattats på en del väsentliga områden, varför det inte förefaller troligt att
hela denna produktionsökning verkligen kommer att uppnås.

För produktionsutsikterna inom industrin redogörs utförligt i konjunkturinstitutets
senaste kvartalsrapport. Den totala industriproduktionens ökning
1961—1962 anges där till 3 1/2 procent. Att ökningen väntas bli mindre
än både 1960 och 1961 är främst förorsakat av produktionsminskningar
inom skogsindustrierna och järnmalmsbrytningen samt av en lägre expansionstakt
inom järn- och stålverken. Den för i år angivna ökningen är också
1/2 procentenhet lägre än som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten.
Industriförbundets produktionsindex har under de fyra månader som
blivit kända sedan den preliminära nationalbudgeten utarbetades legat endast
2 procent högre än ett år tidigare. Det är med hänsyn till lagerställningen
inom de industrier som drabbats av avsättningssvårigheter knappast
troligt att ens en kraftig ökning av avsättningen skall komma att följas av
någon mera markerad produktionsökning annat än med avsevärd eftersläpning.

Elkraftsproduktionen kan med ledning av uppgifter från centrala driftledningen
beräknas bli ca 7 procent större i år än i fjol. En närmare beskrivning
av utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten
lämnas i kapitel IV. Enligt de där presenterade kalkylerna väntas bruttoinvesteringar
i byggnader och anläggningar stiga med närmare 5 1/2 procent
1961—1962. Jordbrukets produktionsvolym (mätt som bidraget till bruttonationalprodukten,
dvs. total produktion minus inköpta förnödenheter) väntas
enligt jordbruksnämndens reviderade beräkningar — under antagande
av normal väderlek — stiga med ca 1 1/2 procent från 1961 till 1962. Avverkningarna
inom skogsbruket synes i början av innevarande år ha varit
av normal omfattning. Orsaken härtill är inte att industrins avsättningsläge
förbättrats utan snarare de ovanligt gynnsamma huggningsförhållanden som
i vinter rått i stora delar av landet. Utvecklingen är dock mycket svårbedömbar,
speciellt ifråga om avverkningarna under nästa vinterhalvår. Med led -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

ning av nu tillgängliga uppgifter förutser skogsstyrelsen en nedgång i skogsbrukets
bidrag till bruttonationalprodukten med ca 4 procent 1961—1962.

Den förutsedda utvecklingen på tjänstesidan avviker inte från de prognoser
som ställdes i den preliminära nationalbudgeten. — Som mått på statens
och kommunernas verksamhet används förändringen av löneposten vid
oförändrat löneläge (med andra ord arbetskraftsvolymen) i den sammanlagda
statliga och kommunala konsumtionen. Utgående från föreliggande
utgiftsplaner kommer man till en ökning med 6 procent från 1961 till 1962.
Genom tillskott av nya lägenheter beräknas de tjänster, som bostäderna kan
sägas producera i form av bostadsnyttjande, öka med 4 1/2 procent. Handelns
och samfärdselns bidrag till bruttonationalprodukten antas stiga med
ca 4 procent, dvs. i minst samma takt som den samlade varuproduktionen.
För konsumenttjänsterna, dvs. det produktionsbidrag som kommer från servicenäringarna,
de fria yrkena, arbetshjälp i hemmen etc., har i anslutning
till utvecklingen under tidigare år antagits en ökning med 2 procent 1961—
1962.

Tabell II: 1. Sammanfattning av produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1960—1962

	Förädlings-	Förändring	Förändring 1961—1962*
	värde 1961	1960—1961
	Milj. kr.	Procent	Procent	Milj. kr i
				1961 års
				priser
Industri och hantverk ..........	27 200	4,5	3,5	1000
Kraft- och belysningsverk ......	2 000	10	7	150
Bveenads- och anläggningsverk-
samhet ......................	6 900	7	5,5	400
Jordbruk ......................	3 300	6	1,5	50
Skogsbruk ......................	2 800	4	- 4	-100
Summa kraft- och varuproduktion	42 200	5,5	3,5	1500
Statens och kommunernas verk-
samhet ......................	8 300	5	6	500
Bostadsnyttjande (inkl. underhåll)	4100	4	4,5	200
Handel och samfärdsel..........	16 600	5	4	650
Konsumenttjänster..............	3 700	4	2	50
Summa tjänster	32 700	4,5	4,5	1400
Totalt	74 900	5	3,8	2 900

1 På grund av avrundningar stämmer procenttal och krontal inte alltid överens.

Genomgången av produktionsutsikterna sammanfattas i tabell 1. En sammanvägning
av dessa givetvis osäkra bedömningar ger till resultat att den
totala produktionen i 1961 års priser väntas öka med 2 900 miljoner kronor
eller närmare 4 procent från 1961 till 1962.

Trots högt allmänt efterfrågeläge och trots åtgärderna för främjande av
omflyttningen framstår det dock som otänkbart att överflyttning av arbetskraft
skulle kunna ske så snabbt att varje produktionsbortfall skulle motverkas
av extra produktionsökning på andra håll. Produktionsbegränsning -

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

arna tar sig ofta uttryck i underutnyttjande eller för dagen mindre effektivt
utnyttjande av anställd arbetskraft och väntas inte resultera i någon mera
påtaglig ökning av arbetslösheten. Den ovan angivna ökningen av totalproduktionen
ligger dock endast obetydligt lägre än det inledningsvis mycket
summariskt beräknade utrymmet. En annan möjlighet att bedöma graden
av outnyttjad kapacitet är att försöka beräkna vad produktionsresultatet
hade blivit om inga efterfrågemässigt betingade avmatlningstendenser gjort
sig gällande på de punkter där de tydligaste produktionsbortfallen nu föreligger.
Tyvärr är våra kunskaper om tillgänglig teknisk kapacitet - även
definitionsmässigt — mycket bristfälliga. Det är därför endast gissningsvis
man kan beräkna att om produktionen inom järnmalmsgruvor och
skogsindustrier hade visat en * normal» ökning, så hade produktionsutfallet
inom industrin blivit ca 1 procentenhet större än vad som nu kan beräknas.
Stöd för denna bedömning får man också från den senaste långtidsutredningen,
där industriproduktionens årliga stegring 1960—1965 anges till 5
procent. Antar man dessutom att även skogsbruket i stället för nedgång visade
en produktionsökning med några procent får man till resultat en ytterligare
tänkbar ökning av bruttonationalprodukten med sammanlagt 300 ä
400 miljoner kronor, dvs. ca 1/2 procent.

En speciell osäkerhetsfaktor ligger emellertid också i de begagnade antagandena
om produktivitetsökningen, vilka med nödvändighet inåste bli osäkra
och schematiska. Det i och för sig rimliga antagandet att produktionen
per arbetstimme i regel fortsätter att stiga i samma takt år efter år — med
modifikation för kända fall av bibehållet arbelskraftsutnyttjande trots produktionsbegränsning
o. dyl. — kan givetvis visa sig orealistiskt för ett år då
konjunkturläget håller på att förändras.

2. Arbetsmarknaden

Enligt de beräkningar som presenterats i konjunkturinstitutets senaste
kvartalsrapport väntas den totala arbetsstyrkan öka med närmare 1 procent
från 1961 till 1962. Det angavs också att denna ökning i utbudet kommer
att absorberas på arbetsmarknaden vid en ökning av bruttonationalprodukten
med 3 1/2 å 4 procent 1961—1962, en ökning som även väntas
äga rum enligt beräkningar i denna nationalbudget. I det följande redogörs
för arbetsmarknadsläget och sysselsättningsutsiklerna inom olika delområden
av arbetsmarknaden. Framställningen bygger i huvudsak på länsarbetsnämndernas
bedömningar, vilka endast delvis hunnit beaktas av konjunkturinstitutet.

Arbetsmarknadsläget i början av innevarande år belyses av de serier som
samlats i tabell 2. Samtliga där angivna indikatorer tyder på en i stort sett
likartad arbetsmarknadssituation som vid samma tid i fjol. Den vid arbetsförmedlingarna
registrerade arbetslösheten var visserligen något större (särskilt
i mars) än ett år tidigare, men denna stegring hänförs praktiskt taget
helt till byggnadssektorn och kan åtminstone till viss del tillskrivas väder -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Tabell IIi 2. Utvecklingen på arbetsmarknaden 1958—1962

År, kvartal, månad	Antal re-gistrerade arbetslösa	Antal för-säkrade ar-betslösa i procent av medlemsan-talet i arbets-löshets-kassorna	Antal syssel-satta vid beredskaps-arbeten	Antal nyanmälda lediga platser	Antal tillsatta platser på 100 lediga	Antal av-gångna ar-betare inom industrin (exkl. upp-sagda) i pro-cent av to-tala antalet anställda
1958 I ......	57 000	3,7	5 000	83 700	77,1	0,32
II ......	42 400	2,6	3 800	97 500	13,9	0 41
III......	24 900	1,2	1 100	81800	73,4	0 55
IV......	46 000	2,5	3 700	74 600	79,3	0,23
1959 I ......	59 300	3,4	12 000	83 600	77,7	0 29
II ......	35 100	1.9	11200	102 000	72 8	0*44
III......	23 400	1,2	3 700	88 700	71,0	0 64
IV......	29 200	1,6	8 500	87 000	73,7	0,42
1960 I ......	39 800	2,4	12 200	99 900	70,9	0,52
II ......	22 800	1,3	6 700	106 300	65,1	0 66
III......	15 100	0,7	2100	93100	62,9	083
IV......	19 600	1,1	3 400	89 700	64.4	0,55
1961 I ......	30 900	1,9	4 900	95 400	64,1	0,56
II ......	19 500	1,1	2 800	107 600	60,2	0,71
III......	13 200	06	1900	89 800	5^0	0,96
IV......	20 200	1,2	2 900	82 500	61,6	0,58
1962 I ......	33 700	2,1	5 600
Månadssiffror
för 1961
januari ......	35 300	2,1	4 200	106 300	66,4	0,51
februari......	32 700	2,0	5 300	84 900	63 5	0 56
mars ........	24 700	1,5	5100	95 100	62,3	0 62
april ........	26 400	1,6	3 800	99 900	58,7	0,67
Månadssiffror
för 1962
januari ......	35100	2,1	4 300	108 100	65,7	0,54
februari......	34 400	2,2	5 700	79 400	6316	0,55
mars ........	31 700	2,0	6 900
april ........	29 800	1,9

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

leksförhållandena. Delvis återspeglar den också de svårigheter att få i gång
byggnadsföretag som av lokalt varierande skäl uppträtt på sina håll under
hösten 1961. Antalet nyanmälda lediga platser var i början av 1962 fortfarande
lägre än i fjol; att döma av konjunkturinstitutets säsongrensade
siffror har dock en mindre uppgång ägt rum under januari—februari. Tillsättningsprocenten
och avgångsprocenten inom industrin låg däremot på
samma nivå som ett år tidigare.

Medan allt material som kunde läggas till grund för en bedömning av
arbetsmarknadsutsikterna vid samma tidpunkt i fjol pekade på fortsatt
kraftig efterfrågestegring, som åtminstone under högsäsongen ansågs leda

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

till överhettning på arbetsmarknaden, pekar motsvarande informationer i
år på ett betydligt mera splittrat arbetsmarknadsläge. Enligt de bedömningar
som länsarbetsnämnderna lämnade vid månadsskiftet mars/ april
förutser man visserligen för sommarmånaderna en fortsatt hög sysselsättning
och relativt god balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft.
Då emellertid efterfrågan har mattats på flera viktiga områden väntas utvecklingen
inte bli lika expansiv som under de senaste sommarmånaderna.
Bedömningarna för hösten och vintermånaderna kännetecknas däremot av
påtaglig osäkerhet. Med ledning av de informationer om produktionsutsikter,
byggnadsplaner osv. som varit kända före den 1 april har flertalet länsarbetsnämnder
räknat med risk för vikande sysselsättning under senare
delen av året. Detta sammanhänger i första hand med en väntad nedgång

1 industrins byggnadsverksamhet och med de ovissa utsikterna för olika
basindustrier (järn, skogsområdet).

Inom industrin väntas sysselsättningen — totalt sett — enligt konjunkturinstitutets
senaste konjunkturbaromertrar (april 1962) öka både under
andra och tredje kvartalet i år. Även om efterfrågan på arbetskraft synes
vara något lägre i början av innevarande år än vid samma tid i fjol, kvarstår
på många håll brist på yrkesutbildad arbetskraft. Särskilt gäller detta
verkstadsindustrin, där 73 procent av företagen (räknat efter arbetarantal)
angav brist på yrkesarbetare föreligga i mars i år mot 79 procent vid motsvarande
tidpunkt 1961. Även en avsevärd del av läder-, hår- och gummivaruindustrin
rapporterar brist på yrkesarbetare (78 procent i år mot 49
procent i fjol). Denna industrigren är också den enda där en mera påtaglig
skärpning i bristsituationen synes ha ägt rum sedan förra året. För industrin
som helhet var bristsiffrorna avseende yrkesarbetare 54 procent mot
61 procent ett år tidigare och 56 procent i december 1961. Brist på andra
arbetare angavs däremot endast av 22 procent av företagen inom hela industrin
(förra året 26 procent; december 21 procent). Även enligt länsarbetsnämnderna
synes för närvarande tillgången av inte yrkesutbildad arbetskraft
i stort sett motsvara behoven. Bristsiffrorna avseende teknisk
tjänstemannapersonal (33 procent av företagen) och annan tjänstemannapersonal
(11 procent) var något lägre än i mars förra året men i båda fallen

2 procentenheter högre än i december.

Beträffande sysselsättningsutsikter i de olika industribranscherna kan
man med ledning av länsarbetsnämndernas bedömningar och konjunkturbarometrarna
konstatera följande. Expansionstendenserna är alltjämt starka
för verkstäderna och den kemisk-tekniska industrin. Även lör större varv
är orderbeläggningen hög och sysselsättningen säkrad, medan läget för de
mindre varven är mera ovisst. För järnmalmsgruvor och järn- och stålverk
är läget labilt och enligt länsarbetsnämnderna skulle eu fortsatt nedgång i
sysselsättningen vara att vänta. I allmänhet räknar man dock med all den
erforderliga minskningen kan ske genom rekryteringsstopp och utan att
permitteringar behöver tillgripas. Också konjunkturbarometern tyder här
på minskad sysselsättning. Inom träindustrin väntas sysselsättningen bli av

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

samma omfattning som under förra sommaren; för sågverkens del uttrycks
dock vissa farhågor. Produktionsinskränkningar inom massa- och pappersindustrin
har man hittills klarat utan att friställa arbetskraft i någon större
omfattning; i allmänhet räknar man också med att behålla nuvarande arbetsstyrkor
över sommaren. På många håll anges dock utvecklingen inge oro för
sysselsättningen under senare delen av året om exportutsikterna inte förbättras.
För konsumtionsvaruindustriernas del kan man vänta i stort sett
oförändrat sysselsättningsläge. Knappheten på framförallt yrkeskunniga
arbetare och tekniskt utbildade tjänstemän torde komma att kvarstå inom
stora delar av industrin.

Det material som kan läggas till grund för en uppskattning av arbetskraftsbehovet
inom byggnads- och anlciggningsverksamheten utgörs i första
hand av uppgifter om påbörjade byggnadsföretag. Enligt länsarbetsnämnderna
var påbörjandet inom den reglerade sektorn under andra halvåret
1961 ungefär lika stort som motsvarande tid 1960 och under första kvartalet
i år något större än ett år tidigare. Dessa uppgifter tyder på en fortsatt
hög sysselsättning under sommarmånaderna. Enligt länsarbetsnämnderna
väntas också balansen mellan tillgång och efterfrågan på byggnadsarbetare
bli relativt god. Efterfrågetrycket skulle således ha minskat något
jämfört med förra sommaren. I den riktningen pekar också statistiken över
inkomna ansökningar om tillstånd för byggnadsarbete. Dessa har nu under
tre kvartal varit betydligt lägre än ett år tidigare. Minskningen i byggnadsviljan
avser i första hand industrin där ansökningarna under första kvartalet
var drygt 60 procent mindre 1962 än 1961. Denna nedgång återspeglas
dock endast i mindre grad i de prognoser som länsarbetsnämnderna
upprättat för igångsättningen under andra och tredje kvartalen i år. Det bör
dock påpekas att dessa prognoser har visat sig vara synnerligen osäkra;
det anses vara sannolikt att den angivna ökningen av igångsättningen till
en del ger mera uttryck för länsarbetsnämndernas uppfattning om den igångsättning
som behövs för att säkra full sysselsättning överallt än för den
faktiskt sannolika igångsättningen under de vid prognostillfället gällande förutsättningarna
i övrigt. — Med ledning av nu kända förhållanden understryker
länsarbetsnämnderna genomgående de risker som den förutsedda
minskningen i industrins byggnadsinvesteringar torde medföra för sysselsättningen
under årets senare del. Såvitt inga förändringar inträffar skulle
en nedgång i sysselsättningen bli oundviklig särskilt i de nordligaste länen
men även på andra håll inom landet.

Till följd av fortgående rationaliseringar inom jordbruket anges det
otillfredsställda arbetskraftsbehovet vara litet. Emellertid förutses stora
svårigheter att möta detta behov, som riktar sig främst till traktorförare
och djurskötare. —- Enligt arbetsmarknadsstyrelsens senaste konjunkturbarometer
för skogsbruket (mars 1962) väntas antalet dagsverken
bli ungefär lika stort både under förestående sommar- och vintersäsong
som i fjol, dock med någon övervikt för de svar som anger lägre sysselsättning.
Även enligt länsarbetsnämnderna föreligger stor tveksamhet sär -

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

skilt beträffande vinteravverkningarnas omfattning. Skogsstyrelsens prognos
för avverkningen skulle innebära påtaglig nedgång i sysselsättningen.

Enligt konjunkturbarometern för varuhandel väntas antalet anställda öka
inom detaljhandeln under både andra och tredje kvartalet 1962. Brist på
butikspersonal förelåg omkring den 1 april i år liksom i fjol inom en tredjedel
av företagen. Inom partihandeln väntas under sommarhalvåret ungefär
oförändrad sysselsättning. — Inom övriga områden synes inga större
förändringar i den nuvarande arbetsmarknadssituationen vara att vänta.

It i han g till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 150. llihang C

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

III. De enskilda konsumenternas ekonomi

1. De disponibla inkomsterna

Löner

Då konjunkturinstitutet utarbetade sin rapport hade avtalsförhandlingarna
för 1962 års löneförhöjningar slutförts endast för industriarbetarna.
Eftersom de överenskommelser som nu träffats för de anställda inom flertalet
övriga näringsgrenar synes ge väsentligt större lönehöjningar än vad
som tidigare förutsågs har här gjorts en ny beräkning av lönesumman för
1962, som visar på en något kraftigare löneökning än i konjunkturinstitutets
beräkning. De största lönehöjningarna gäller dessutom områden där
lönerna i relativt hög grad torde återverka på priserna. Till följd härav beräknas
även prisstegringen bli större. På grund av marginalskatteeffekten
ökar även inbetalningarna av direkta skatter. Den framräknade ökningen
av hushållens reala disponibla inkomster överensstämmer därför med konj
unkturinstitutets.

Den centrala överenskommelse, som träffades mellan arbetsgivareföreningen
och landsorganisationen i slutet av mars, kan beräknas höja den
genomsnittliga timlönenivån 1961—1962 för de berörda med 3 procent, särskilda
uppgörelser för enskilda förbund torde göra ytterligare ca 1 procent,
alltså totalt för industri- och byggnadsarbetare ca 4 procent. För tjänstemännen
på samma områden innebär den preliminära överenskommelsen en
löneökning med drygt 5 procent, överenskommelsen för de handelsanställda
ger för de lägst betalda en mycket kraftig lönehöjning och för samtliga,
inklusive tjänstemännen, torde den genomsnittliga höjningen bli inemot
17 procent. Lantarbetarna beräknas erhålla en genomsnittlig löneförbättring
på 15 procent. Skogsarbetaravtalet synes ge omkring 8 procent för den del av
året som detta avtal gäller; för kalenderårsberäkningen har siffran 10 procent
använts.

För de anställda inom privat samfärdsel samt i statlig och kommunal
tjänst torde avtalen medföra en höjning av lönenivån med i genomsnitt ca
10 procent. En ovanligt stor del av denna ökning utgörs emellertid av uppflyttningar
till högre lönegrader från och med 1 juli 1962. ökningen mellan
helåren 1961 och 1962 kan därför beräknas bli reducerad till ca 8 procent.

För cirka tre fjärdedelar av samtliga löntagare kan avtalsårets början
beräknas infalla omkring mitten av februari. Då årets avtalsmässiga löneökningar
för dessa grupper synes överstiga ökningen för föregående år med
drygt 2 procent kan därför totala ökningen räknat per kalenderår beräknas
bli några tiondels procent lägre än den avtalsmässiga. Förutsätter man sedan
att löneglidningen under 1962 blir något lägre än under 1961 kan ge -

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år W62

nomsnittliga lönenivån beräknas bli höjd med ca 9 procent mellan kalenderåren
1961 och 1962. Den totala lönesumman stiger ytterligare till följd
av ökad sysselsättningsvolym och överflyttningar från låg- till höglöneområden
samtidigt som däremot ett par hundra miljoner kronor i återbetalningar
av pensionsavgifter inom SPP in. in., som förekom under 1961, bortfaller.
Stegringen i den totala lönesumman synes på så sätt bli sammanlagt
drygt 10 procent.

Mellan mitten av 1961 och samma tid 1962, sedan årets uppgörelser helt
slagit igenom, stiger lönekostnaden per timme med sammanlagt 10 procent,
om pensionsavgifternas höjning (med 0,7 procent i förekommande fall)
medräknas.

Övriga inkomster

Jordbruksavtalets inkomstregel, vilken avser att tillförsäkra jordbrukarna
samma procentuella inkomstförbättring som för industriarbetarna,
utlöstes i början av april. De höjda producentpriserna kan beräknas medföra
en förbättring av jordbrukarnas individuella inkomster av jordbruk
med ca 8 1/2 procent från 1961 till 1962. Inkomsterna från skogsbruket sjunker
till följd av att avverkningarna beräknas minska med omkring 4 procent
1962 jämfört med 1961, medan priserna torde komma att ligga kvar
på 1961 års nivå. Jordbrukarnas totala inkomstökning 1961—1962 kan därför
antas bli begränsad till ca 5 procent. Då antalet jordbrukare kan förväntas
fortsätta att minska torde den individuella ökningen bli någon procent
högre. Den i tabellen angivna inkomstökningen för övriga företagare innebär
för 1962 en schablonmässig uppräkning med 5 procent.

Hushållens inkomster av räntor och utdelningar ökade kraftigt 1961, då
ca 120 miljoner kronor i sparpremier, som nu bortfaller, utdelades; i övrigt
är den årliga förändringen av kapitalinkomsterna obetydlig. Främst till
följd av höjda barnbidrag i samband med skattereformen vid årsskiftet
samt höjda folkpensioner på grund av minst två indextillägg under året
och ett standardtillägg från och med 1 juli kan inkomstöverföringarna från
stat och kommun till hushållen beräknas öka med 580 miljoner kronor
från 1961 till 1962. Utbetalda försäkringsbelopp beräknas för innevarande
år öka med ca 100 miljoner kronor.

Tillsammans betyder dessa beräkningar av hushållens löne- och andra
inkomster före skatt — inklusive av arbetsgivare direkt inbetalda försäkringsavgifter
— en ökning från 1961 till 1962 med inemot 6 miljarder kronor
eller ca 10 procent.

Direkta skatter, försäkringspremier m. m. — Disponibla inkomster

Trots ökning av de taxeringsplikliga inkomsterna med ca 5 miljarder kronor
synes ökningen av hushållens avgifts- och skatteinbetalningar till stat
och kommun bli något mindre än eu miljard. De av höstriksdagen genomförda
direktskattesänkningarna torde ha medfört ett bortfall av omkring 850
miljoner i förhållande till vad som skulle utgått vid oförändrade skattesatser.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1062

Totalt synes förändringarna i inkomster, skatter, avgifter och försäkringspremier
innebära en ökning av de för konsumtion och sparande återstående
disponibla inkomsterna med nära 4,3 miljarder kronor eller 10 procent.
Motsvarande ökning 1960—1961 uppgick till 3,2 miljarder kronor eller
8 procent.

Vid den i följande avsnitt beräknade prisstegringen blir ökningen i hushållens
reala disponibla inkomster ca 5 procent 1961—1962, vilket är ungefär
detsamma som under de två närmast föregående åren i genomsnitt.

2. Konsumentpriserna

Enligt konjunkturinstitutet har konsumentprisernas utveckling kring
årsskiftet 1961/62 — bortsett från den direkta inverkan av höjda varu- och
drivmedelsskatter —• fortsatt att visa en svag dragning uppåt liksom tidigare
under 1961. Den direkta återverkan på konsumentprisindex av de
från årsskiftet höjda skatterna kan uppskattas till 1,7 procent och härutöver
har index stigit med 0,8 procent, räknat från november till mars.

Livsmedelsområdet —- och där i första hand livsmedel från den prisreglerade
jordbrukssektorn — har svarat för drygt hälften av den prisuppgång
som vid sidan av skatteomläggningen inträffat under tiden november—mars.

Producentpriserna på jordbruksprodukter har under denna tid stigit 2
procent och detta har skett under inverkan av 3-procentregelns utlösning
i december och en samtidig återhämtning av världsmarknadspriserna, vilka

1 februari låg 4,8 procent högre än i oktober — trots viss tillbakagång räknat
från december. Ännu i februari låg emellertid producentpriserna drygt

2 procent under den nivå som kan anses stå i paritet med inkomstregelns
och kostnadsprisindex förväntade inverkan på producentpriserna. Utöver
stegringen av producentpriserna på jordbruksprodukter har även inträffat
vissa höjningar av förädlingsmarginalerna, vilket främst kommit till uttryck
i höjda priser på bröd och drycker.

I övrigt har prishöjningen utöver skatt främst avsett tjänster från den privata
sektorn. För gruppen »övriga varor» avbröts i månaderna januari och
februari den sedan ett år tillbaka sakta pågående uppgången. En säsongmässigt
normal sänkning av priserna på beklädnadsvaror har här tillfälligt
utövat en viss återhållande inverkan på prisutvecklingen. Prisstegringarna
sedan november har framför allt avsett vissa hemmamarknadsbetonade varor,
men också mera internationellt prisbestämda varor såsom exempelvis
motorfordon har i någon mån berörts.

Den i samband med utlösningen av jordbruksavtalets inkomstregel föranledda
höjningen av producentpriserna på jordbruksprodukter med i genomsnitt
3,6 procent i april kan beräknas höja konsumenlprisnivån med
0,4 procent. Dessutom torde de ovanligt kraftiga löneökningarna inom servicenäringarna
medföra en hårdare press uppåt på priserna än vad som

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

varit fallet under tidigare år. En höjning av konsumentpriserna under loppet
av 1962 till följd av ökade lönekostnader med ca 3 procent förefaller
därför sannolik. Den samlade effekten av höjningen av omsättningsskatten,
jordbruksavtalets 3-procents- och inkomstregler, hyreshöjningar samt höjda
lönekostnader inom servicenäringarna kan beräknas medföra en uppgång
i årsmedeltalet för konsumentpriserna på omkring 5 procent från 1961

till 1962.

3. Konsumtionsvolymen

Konsumtionsvolymen ökade med 6 procent 1960—1961 enligt konjunkturinstitutets
preliminära helårsberäkning. Detta överenstämmer med de beräkningar
institutet gjort tidigare på grundval av konsumtionen under de
tre kvartalen jämte en prognos för fjärde kvartalet 1961. Däremot uppvisar
utvecklingen mellan årets olika kvartal en något annan bild än vad som
tidigare beräkningar angett. Avvikelserna förklaras till en del av institutets
nya bedömning av säsongvariationerna som innebär att konsumtionen
under fjärde kvartalet säsongmässigt stiger mer och under övriga kvartal
mindre än vad som förut antagits. Tillfälliga svängningar gör sig främst
gällande i inköpen av varaktiga konsumtionsvaror medan utvecklingen rätt

Tabell III: 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1960—1962

	1960	1961	Förändring
			1960-1961	1961-1962 prognos
Inkomster Löntagareinkomster:	37 208	40 849	+ 3 641	+ 4150
	1010	1210	+ 200	+ 500
	6 550	7 000	+ 450	+ 350
	3 340	3 570	+ 230	+ 180
	3 210	3 430	+ 220	+ 170
	566	674	+ 108	- 120
	4 226	4619	+ 393	+ 580
	1959	2 053	+ 94	+ 100
	1995	2 220	+ 225	+ 200
Summa	53 514	58 625	+ 6111	+ 5 760
Användning	11591	13 225	+ 1634	+ 980
	2 243	2 495	+ 252	+ 510
	1233	1285	+ 52	+ 10
	1010	1210	+ 200	+ 500
Summa avgångsposter	13 834 39 680	15 720 42 905	+ 1886 + 3 225	+ 1490 + 4 270
	37 516	40110	+ 2 594	+ 3 680
	2 164	2 795	+ 631	+ 590
Summa	53 514	58 625	+ 6111	+ 5 760

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

nära följer de disponibla inkomsterna beträffande gruppen icke varaktiga
varor. Det må dock påpekas, att denna stora höjning delvis betingades av att
inköpen av konsumtionsvaror under jämförelseåret 1960 låg onormalt lågt
i förhållande till inkomstnivån, beroende på efterverkningarna av den s. k.
oms-rushen i slutet av 1959.

När konsumtionsprognosen gjordes i november antog man att konsumtionen
vid slutet av 1961 skulle bli något större än normalt på grund av
spekulationseffekt i samband med höjningen av omsättningsskatten och
att följaktligen konsumtionen i början av 1962 skulle bli i motsvarande
grad lägre. Det visade sig emellertid alt denna »överflyttning» av hushållens
inköp fick endast obetydlig omfattning. Det förefaller därför berättigat att
räkna med en i det närmaste normal marginell konsumtionsbenägenhet.
Konsumtionsvolymen kan därvid beräknas öka med 4 procent mellan helåren
1961 och 1962, något mera än enligt prognosen i den preliminära nationalbudgeten.
Detta skulle innebära en ökning av konsumtionsvärdet med
9 procent 1961—1962.

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

IV. Investeringarna

1. Utgångspunkter och metoder

Prognosen över investeringsutvecklingen under 1962, som presenterades
i den preliminära nationalbudgeten, kan nu till stora delar omprövas med
ledning av det nya statistiska material som sedan dess framkommit. Nytt
statistiskt underlag för investeringsprognosen har sålunda erhållits genom
konjunkturinstitutets reviderade beräkningar över 1961 års investeringar.
Vidare har ny statistik erhållits över industriföretagens, kommunernas, de
statliga affärsverkens och vissa statliga myndigheters investeringsplaner.
Liksom tidigare bygger också prognosen på vissa administrativa data såsom
av arbetsmarknadsstyrelsen beviljade igångsättningar och av riksdagen fastställda
ramar för den statliga bostadslånegivningen.

Prognosen, som sammanfattas i tabell 5, syftar till att fastställa den av
företag och myndigheter eftersträvade investeringsutvecklingen från 1961
till 1962 med de modifikationer som betingas av finansieringsmöjligheter
och igångsättningstillstånd vid de omkring mitten av april rådande riktlinjerna
för kredit- och penningpolitiken och för länsarbetsnämndernas till
ståndsgivning. Förändringstalen anges i samma priser som siffrorna för
1961 års investeringar, dvs. i 1961 års genomsnittspriser. Vanligtvis kan man
förutsätta att uppgifterna om investeringsplanerna är beräknade i det prisläge
som råder vid tiden för uppgiftslämnandet och att en måttlig prisstegring
ej nämnvärt påverkar möjligheterna att realisera de reala planerna. I
vissa fall kan dock de uppgivna planerna vara mer eller mindre starkt bundna
till nominellt fixerade ramar, vilket bl. a. innebär att en prisstegring
minskar det reala investeringsutrymmet; detta gäller framförallt vissa delar
av de statliga och kommunala investeringarna. Med hänsyn härtill har det
varit nödvändigt att göra vissa antaganden beträffande prisutvecklingen. De
antaganden som gjorts innebär att prisnivån för 1962 års investeringar skulle
komma att ligga 4—5 procent över 1961 års genomsnittsprisnivå men bara
några procent över nivån vid tiden för de flesta uppgifternas avlämnande
dvs. i mars 1962.

Som inledning presenteras först vissa beräkningar över utvecklingstendenserna
inom den tillståndsreglerade byggnadsverksamheten 1961—1962
(utom för bostäder samt statliga kraftverk och statlig samfärdsel). Därefter
genomgås de olika delområdena (även sådana som ej är tillståndsreglerade)
såväl ifråga om byggnader som övriga fasta anläggningar.

2. Delkalkyler på viss byggnadsverksamhet

De i tabell 1 redovisade kalkylerna över byggnads- och anläggningsverksamheten
avser den del därav som före den 1 april 1959 var tillståndsbeioende
(i tabellen något oegentligt benämnd tillståndsberoende byggnadsverk -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Tabell IV: I. Räkneexempel för 1962 års tillståndsberoende byggnadsverksamhet
(exkl. bostäder)

Miljoner kronor i 1961 års kostnadsnivå.

	Igång-	Beräknad	Antagen	Belastning till följd	Total be-
	sättning	faktisk	igång-	av igångsättning	lastning
	under	bygg-	sättning			1962 =
	1961	nads-	mars-dec.	t. o. m.	mars-dec.	realbud-
		verksam-	1962	febr. 1962	1962	get
		het 1961
Jordbruk, skogsbruk o. fiske	5	3	2	2	1	3
Industri och hantverk ....	1035	975	780	770	195	965
Kraft- och belysningsverk1	175	170	135	160	10	170
Samfärdsel1 ..............	185	200	160	175	45	220
Handel ................	665	545	630	525	140	665
Förvaltning, sociala ändamål	430	310	355	305	70	375
Skolor, kyrkor, samlings-
lokaler.................	600	480	570	475	150	625
Vägar, gator, vatten och
avlopp.................	645	675	490	575	no	685
Militära arbeten, civilförsvar	125	130	75	140	20	160
Summa	3 865	3488	3197	3127	741	3 868

1 Statliga arbeten ingår inte.

samhet). Efter detta datum har vissa uppmjukningar av byggnadsregleringen
skett genom att en del orter undantagits från kravet på tillstånd att sätta
igång byggnads- och anläggningsverksamhet. Från och med april 1961 har
sålunda 80 kommuner, motsvarande ca 10 procent av landets befolkning,
varit befriade från sådant krav. Byggherrarna inom dessa s. k. fria orter är
emellertid liksom inom andra områden skyldiga att lämna uppgifter om påbörjade
byggnadsföretag samt till de s. k. inventeringarna av den reglerade
byggnadsverksamheten, vilket har gjort det möjligt att innefatta dem i de
sedvanliga kalkylerna. Från och med 1961 är kalkylerna emellertid baserade
på ovannämnda månadsuppgifter över påbörjade byggen medan påbörjandet
före 1961 har kalkylerats fram med hjälp av tillgängliga data över
byggen med beviljade igångsättningstillstånd. Då påbörjandet enligt dessa
båda statistiska material inte helt överensstämmer, innebär hopfogningen
av de båda serierna ett osäkerhetsmoment. Eftersom beräkningarna måste
utföras på ett statistiskt material, som hänger samman något år bakåt i tiden
och i vilket uppgifterna över påbörjade byggen så vitt möjligt korresponderar
mot de i inventeringarna ingående byggena, har det använda förfarandet
ansetts innebära den bästa approximationen. Det bör dock påpekas,
att osäkerheten i kalkylerna sannolikt blivit något större än tidigare år.

Kalkylerna i tabell 1 har grundats på den faktiska igångsättningen till
och med februari 1962, men bygger därutöver på antaganden om igångsättningen
under resten av året. Utgångspunkt för antagandena har varit de bedömningar
angående påbörjandet under de tre första kvartalen i år som under
mars månad gjorts av länsarbetsnämnderna. Sådana prognoser har
gjorts kvartalsvis ett par år, varvid igångsättningen under andra och tredje
kvartalen genomgående överskattats. Med ledning av dessa erfarenheter har

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

de nu aktuella prognoserna nedjusterats vad gäller andra och tredje kvartalen,
medan påbörjandet under första kvartalet antagits bli i enlighet med
länsarbetsnämndernas bedömningar. Med dessa antaganden skulle påbörjandet
under de tre första kvartalen tillsammans bli av ungefär samma omfattning
volymmässigt som under de tre första kvartalen 1961. Påbörjandet
under fjärde kvartalet 1962 har sedan antagits bli ungefär lika stort som under
samma kvartal i fjol. Denna volymmässigt oförändrade igångsättning
under 1962 jämfört med 1961 får ses mot bakgrunden av att påbörjandet under
1961 var betydande och innebar en ökning jämfört med 1960 med drygt
14 procent i löpande priser, vilket torde motsvara en volymmässig ökning
på omkring 10 procent.

Kalkylerna över byggnadsvolymen inom här berörda områden är vidare
gjorda under förutsättning av oförändrade byggnadstider. Det bör i detta
sammanhang påpekas, att kalkylen är mycket känslig för variationer i byggnadstiderna;
till följd av brist på uppgifter rörande spridning och säsongvariationer
i byggnadstiderna är den också starkt schablonmässig på denna
punkt.

Under ovannämnda förutsättningar skulle byggnads- och anläggningsvolymen
inom här berörda område öka med ungefär 11 procent från 1961 till
1962. De kraftigaste ökningarna faller på grupperna handel, förvaltning och
sociala ändamål samt skolor, kyrkor m. m., medan man för industrin kan
räkna med en liten minskning. Vid en summering av de grupper i tabellen
som till största delen innehåller kommunal byggnads- och anläggningsverksamhet,
nämligen samfärdsel, förvaltning, skolor samt vägar, erhåller man
för dessa tillsammans en ökning av bvggnadsvolymen med ca 14 procent
från 1961 till 1962.

För att lättare kunna klargöra konsekvenserna av en ändring av antagandena
om igångsättningen mars—december 1962 redovisas belastningen på
1962 års byggnadsverksamhet uppdelad på belastning till följd av igångsättning
före respektive efter den 1 mars 1962. Såsom framgår av tabellen svarar
de byggen som beräknas påbörjas mars—december 1962 endast för
knappt 20 procent av byggnadsvolymen under detta år. För att belysa effekterna
av en ändring i antagandena om igångsättningen kan nämnas, att en
ökning (minskning) av den antagna igångsättningen med projekt till ett
värde av 100 miljoner kronor under andra kvartalet skulle medföra en ökning
(minskning) av den totala belastningen på 1962 med ca 40 miljoner
kronor. Samma ökning (minskning) av igångsättningen under tredje respektive
fjärde kvartalet skulle medföra en total belastningsökning (-minskning)
med 25 respektive 8 miljoner kronor.

3. Beräkningar över hela investeringsverksamheten
Bostader

De nu föreliggande revideringarna av konjunkturinstitutets beräkningar
rörande bostadsinvesteringarna 1961 ger anledning att på vissa punkter ompröva
även prognosen för 1962. En sådan omprövning förefaller rimlig ock -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

så med hänsyn till de diskussioner om riktlinjerna för igångsättningen under
andra och tredje kvartalet i år, som nyligen hållits.

Till grund för de reviderade beräkningarna för 1961 ligger för flerfamiljshusens
del de sedan föregående beräkningstillfälle framkomna data över
antalet lägenheter som påbörjats samt byggnadstiderna för lägenheter som
avslutats under fjärde kvartalet 1961 och de första månaderna 1962. Dessa
data visar, att igångsättningen för 1961 totalt uppgått till ca 54 000 lägenheter,
varav ca 34 000 påbörjades under andra halvåret.1 Detta är något mer
än vad som antogs i höstas.

Omfattningen av bostadsbyggandet regleras väsentligen genom medelsramarna
för den statliga bostadslåneverksamheten — för flerfamiljshusen
koordineras långivningen med igångsättningstillståndsgivningen.

För innevarande budgetår föreslogs i 1961 års statsverksproposition ett
bostadsbyggnadsprogram som, inklusive de icke statsbelånade husen, motsvarade
igångsättning av 70 000 lägenheter, varav 49 500 i flerfamiljshus. I
proposition nr 2/1962 föreslogs ett tillägg till programmet på 3 000 lägenheter,
varav 2 000 beräknades avse flerfamiljshus.

För nästkommande budgetår har i 1962 års statsverksproposition förutsatts
ett bostadsbyggnadsprogram omfattande 75 000 lägenheter, varav
51 000 i flerfamiljshus.

Med ledning av uppgifter rörande den faktiska igångsättningen under
andra halvåret 1961 och uppskattningar av den bostadsproduktion, som påbörjas
under första halvåret 1962, kan igångsättningen för innevarande budgetår
beräknas komma att överskrida programmet med ca 3 000 lägenheter
och uppgå till nära 76 000 lägenheter, varav 54 000 i flerfamiljshus. Denna
bostadsproduktion förutsätter att medelsramen för budgetåret 1962/63
förskottsvis ianspråktages för dispenser för åtminstone 8 000 lägenheter.
Dispensgivningen skulle därigenom bli större än motsvarande förskott från
budgetåret 1961/62. Detta innebär i praktiken också att ramen 75 000 lägenheter
för 1962/63 torde få överskridas.

Med hänsyn till de —- såväl av säsongmässiga skäl som med tanke på den
vikande tendensen för industribyggandet — ovissa arbetsmarknadsutsikterna
under den kommande höst- och vintersäsongen har det ifrågasatts huruvida
icke under 1962 en större koncentration än tidigare av igångsättningen
av flerfamiljshus till andra och tredje kvartalet borde komma till
stånd. Bostads- och arbetsmarknadsmyndigheterna har anvisat vederbörande
länsorgan att utvidga dispensgivningen för igångsättning av byggen inom
de för budgetåret 1962/63 gällande ramarna redan under andra kvartalet
i en större omfattning än som ursprungligen avsågs. Med reservation för
såväl oförutsedda svårigheter på projekteringsområdet som för att de arbetsmarknadsmässiga
förutsättningarna kan komma att förändras har som
underlag för investeringsprognosen i tabell 5 räknats med en igångsättning
under 1962 av ca 84 000 lägenheter. För flerfamiljshusen skulle detta inne 1

Här och i fortsättningen medräknas i siffrorna endast egentliga bostadsbyggandet, ej s. k. specialbostäder
(ålderdomshem m. m.).

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

bära ett påbörjande av inemot 60 000 lägenheter, dvs. ca 6 000 mer än under
1961. I investeringsprognosen i tabell 5 motsvarar dessa antaganden en
investeringsökning på 220 miljoner kronor eller 4 1/2 procent. I detta ökningsbelopp
innefattas dessutom en antagen ökning av underhållskostnaderna.

Industrin

Resultatet av kommerskollegiets marsundersökning av industrins investeringar
för 1961 och investeringsplanerna för 1962 återges i tabell 2. Parallellt
redovisas även uppgifter ur oktoberenkäten 1961. Vad beträffar investeringarna
inom den egentliga industrin (grupperna 1—11 i tabell 2) innebär
den nya enkäten en uppjustering av siffrorna för 1961 av en så betydande
storleksordning som 7 procent för byggnader och anläggningar
och 5 1/2 procent för maskiner och apparater. Bakom uppjusteringen ligger
sannolikt en viss ökad investeringsverksamhet under fjärde kvartalet,
betingad av den fr. o. m. årsskiftet inträdande höjningen av varuskatten.
Det kan dock finnas risk för att uppjusteringen till viss — och större —
del även avspeglar rena betalningsforceringar och därigenom till denna del
ej motsvarar någon reell investeringsuppgång. Denna felkälla återverkar
självfallet också på uppgifterna för 1962, som blir i motsvarande mån för
låga. Någon möjlighet att på något preciserat sätt korrigera dessa missvisningar
föreligger ej — i varje fall ej med hjälp av nu tillgängligt material.

Enligt marsenkäten planeras inom industrin för 1962 en investeringsminskning
med ca 2 procent för byggnader och anläggningar och en ökning
på ca 8 procent för maskiner och apparater. Som sedvanligt är innebär de
nu angivna talen en betydande uppjustering jämfört med vad som angavs i
oktoberenkäten. Till viss del hänger denna uppjustering dock samman med
den — främst till följd av varuskatten inträffade — prisstegringen mellan
oktober och mars. Uppgifterna beträffande de planerade investeringarna
skall nämligen enligt anvisningarna till blanketten vara lämnade i den vid
tidpunkten för uppgiftslämnandet rådande prisnivån.

I tabell 3 redovisas de ur oktober- resp. marsenkäterna under en följd av
år erhållna procentuella förändringstalen, för marsenkäterna har dessutom
omräkning skett till fast prisnivå. I tabellen har också uppgifterna enligt
oktoberenkäten 1961 justerats med hänsyn till en nu uppmärksammad felaktighet
vid sammanräkningen av oktoberenkäten, vilket medför att procenttalet
för maskiner blir —|— 1 i stället för —3 som tidigare.

Det främsta skälet till den uppjustering av planerna från oktober till mars
— som enligt tabell 3 kan konstateras ha skett även sedan hänsyn tagits till
prisstegringar — torde vara att söka i det förhållandet alt man i oktober ännu
ej har fullt utarbetade planer för det kommande året och sålunda då för
såväl byggnader och anläggningar som maskiner och apparater systematiskt
tenderar att underskatta eftcrfrågeutvecklingen för det kommande året.
Som emellertid också framgår av tabellen har de i mars angivna volymmässiga
förändringstalen i allmänhet visat sig innebära en överskattning av den

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Tabell IV: 2. Investeringsplaner inom industrin för 1962

Ny- och ombyggnadsverksamhet respektive ny- och ersättningsanskaffning.
Miljoner kronor.

	Byggnader och anläggningar	Maskiner och apparater
	Enligt höst-	Enligt vår-	Enligt höst-	Enligt vår-
	enkäten	enkäten	enkäten	enkäten
	Beräk-	Pia-	Beräk-	Pia-	Beräk-	Pia-	Beräk-	Pia-
	nade	nerade	nade	nerade	nade	nerade	nade	nerade
	kost-	utgif-	kost-	utgif-	kost-	utgif-	kost-	utgif-
	nader	ter	nader	ter	nader	ter	nader	ter
	1961	1962	1961	1962	1961	1962	1961	1962
Gruvindustri............	44	46	57	61	72	64	70	72
Metall- och verkstadsin-dustri ..................	657	604	692	692	919	913	945	979
därav: järn- och stålverk ......	139	129	163	130	359	323	347	313
järn-, stål- och annan me-tallmanufaktur ........	42	26	41	45	74	64	79	81
mekaniska verkstäder m. m...................	326	312	328	342	359	369	382	418
skeppsvarv .............	82	87	88	100	33	65	39	69
elektroteknisk industri ..	68	50	72	75	94	92	98	98
Jord- och stenindustri ..	42	51	50	62	93	84	94	93
Träindustri ............	55	37	61	51	82	44	91	55
Massa-, pappers- och gra-fisk industri............	307	254	341	257	599	686	636	795
därav: träsliperier och cellulosa-fabriker ................	146	95	170	94	314	304	313	343
pappersbruk och pappfa-briker..................	161	159	171	163	285	382	323	452
Livsmedelsindustri......	95	75	102	83	127	96	146	114
Dryckesvara- och tobaks-industri ................	19	12	21	17	19	14	21	20
Textil- och sömnadsindu-stri ....................	28	35	31	44	86	73	88	88
Läder-, hår- och gummi-varuindustri ............	9	8	9	11	30	27	34	31
Kemisk- och kemisk-tek-nisk industri............	128	142	121	174	172	223	195	267
Summa	1384	1264	1485	1452	2199	2 224	2 320	2 514
El-, gas- och vattenverk	927	828	928	857	180	128	218	137
Summa	2 311	2 092	2 413	2 309	2 379	2 352	2 538	2 651

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och bilar.
Källa: Kommerskollegiets investeringsenkät.

enligt utfallssiffrorna inträffade faktiska volymförändringen. En sådan överskattning
kan — ej onaturligt — antas sammanhänga dels med en viss tendens
till övervärdering av de egna investeringsplanerna, dels med svårigheter
att — på grund av bristande kapacitetsutrymme o. dyl. på leverantörsidan
— få investeringsefterfrågan fullständigt tillgodosedd. Under senare år synes
dock tendensen till övervärdering av marsplanerna ej ha varit alltför iögonfallande.
Med hänsyn härtill är det rimligt att anta att de nu föreliggande

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

Tabell IV: 3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins
investeringar

	1956—	1957—	1958—	1959—	1960—	1961-
	1957	1958	1959	1960	1961	1962
Byggnader och anläggningar Planerat i oktober året innan
löpande priser................ Planerat i mars samma år	+	13	+	16		1	+	16	+	13	—	9
löpande priser................	+	26	+	20	+	18	+	31	+	24	—	2
fasta priser .................. Faktiskt inträffad förändring	+	21	+	20	+	19	+	22	+	20	—	5
löpande priser................	+	5	+	17	+	9	+	26	+	28
fasta priser ..................	+	1	+	17	+	9	+	18	+	24
Maskiner och apparater Planerat i oktober året innan
löpande priser................ Planerat i mars samma år	—	10	+	7	—	4	+	14	x +	10	+	1
löpande priser................	+	4	+	25	+	9	x +	25	l +	23	+	8
fasta priser .................. Faktiskt inträffad förändring	+	3	+	25	+	9	'' +	17	x +	20	+	5
löpande priser................	±	0	+	24	x +	5	x +	22	x +	24
fasta priser ..................	—	2	+	23	x +	5	x +	13	x +	20

1 Utan justering för statistisk missvisning kring årsskiftet 1959/1960 är prognossiffran för
1961 + 13 procent enligt oktoberplanerna och + 24 resp. + 21 procent i löpande resp. fasta
priser enligt vad som planerats i mars. Marsplanerna för 1960 uppgick utan justering till 12
procent i löpande och 10 procent i fasta priser. Utfallssiffrorna för 1959, 1960 och 1961 utgjorde
i löpande priser +8, +15 och + 28 procent och i fasta priser +8, +6 och + 23 procent.

uppgifterna för 1962 — efter priskorrektion — direkt avspeglar den mest
sannolika förändringen i industriföretagens investeringsefterfrågan mellan
1961 och 1962. Sammantaget med en tekniskt betingad normal uppgång av
underhållskostnaderna jämte vissa smärre justeringar vidtagna för att också
återspegla utvecklingen inom bl. a. hantverket har i tabell 5 för industribyggnader
införts en minskning på 45 miljoner kronor eller 2 1/2 procent
och för maskiner en ökning på 145 miljoner kronor eller 3 1/2 procent. Beträffande
industrins byggnadsinvesteringar hänvisas även till kommentarerna
till tabell 1.

Kraftverken

De enskilda och statliga kraftverkens investeringsplaner för 1962 tyder på
att en väsentlig dämpning är att emotse — såväl när det gäller kraftverksbyggnader
som kraftverksmaskiner. För de kommunala elverken synes däremot
de föreliggande planerna gå ut på en ökning. För kraftverken totalt har
i prognosen antagits en minskning med 105 miljoner kronor eller 7 1/2 procent.

Handel

Tidigare nämnda beräkningar över den tillståndsbcroende byggnadsverksamheten
pekar på eu fortsatt betydande ökning av investeringarna i fristående
handelslokaler. Även investeringarna i handelslokaler i bostadshus får

Kungl. Mnj:ts proposition nr 150 år 1962

antas komma att öka till följd av det ökade byggandet av flerfamiljshus.
Med stöd av dessa uppgifter kan handelns byggnadsinvesteringar uppskattas
stiga med 135 miljoner kronor eller 17 procent från 1961 till 1962.

Handelsflottan

Enligt en under mars av Sveriges varvsindustriförening företagen enkätundersökning
väntas inga större förändringar ske i de svenska varvens fartygsleveranser
till inhemska rederier. När det gäller importen av fartyg synes
man emellertid ha att räkna med en viss ökning. Sammanlagt får investeringarna
i handelsfartyg antas öka med ca 55 miljoner kronor eller 10
procent.

Staten

Aktuella uppgifter från de statliga affärsverken om investeringsplanerna
för 1962 tyder för kommunikationsverkens del fortfarande på oförändrad investeringsnivå
från 1961 till 1962. För vattenfallsverket visar uppgifterna
för 1961 en större investeringsökning i förhållande till 1960 än vad som preliminärt
beräknades. För 1962 tyder uppgifterna på ungefär samma investeringsminskning
som tidigare. Beträffande investeringarna inom det statliga
vägväsendet innebär planerna nu en ökning med ca 2 procent dvs. obetydligt
mer än vad som angavs i höstas.

För försvaret beräknas utvecklingen under 1962 komma att innebära en ej
obetydlig ökning såväl vad gäller byggnader och anläggningar som materiel
och utrustning, en ökning som dock väsentligen sammanhänger med att materielanskaffningen
under 1961 ej hann genomföras i då avsedd omfattning.
Betydande ökningar planeras även av statliga industriaktiebolag varjämte
ökning kan emotses för förvaltnings- och skolbyggnader. Totalt synes de
statliga investeringarna stiga med 390 miljoner kronor, dvs. ca 7 1/2 procent.

Kommunerna

Resultaten av en under mars av statistiska centralbyrån företagen enkät
beträffande de kommunala investeringarna 1961 och investeringsplanerna
för 1962 presenteras i tabell 4. Som framgår av tabellen har uppgifterna för
1961 nästan genomgående undergått en ej obetydlig uppjustering. Det kan
finnas risk för att denna uppjustering — liksom för industri — delvis avspeglar
betalningsforceringar sammanhängande med varuskattehöjningen
vid årsskiftet och därigenom till denna del ej motsvarar någon reell investeringsökning.
Investeringsuppgifterna för 1962 skulle då i motsvarande
mån bli för låga. Någon möjlighet att på något preciserat sätt korrigera för
en sådan eventuell missvisning föreligger dock ej.

Även får 1962 har en uppjustering ägt rum enligt de nu föreliggande uppgifterna.
För primärkommuner och landsting erhålles därigenom samma bild
av förändringen 1961—1962 i de totala investeringarna som i höstas, dvs. en
planerad ökning av storleksordningen 19 procent. Den preliminära national -

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

Tabell IVi 4. Kommunernas samt de kommunala bolagens och stiftelsernas
investeringsplaner för 1962

Ny- och ombyggnadskostnader samt ny- och ersättningsanskaffning.
Miljoner kronor.

	Enligt uppgifter i	Enligt uppgifter i
	november	1961	mars 1962
	Beräknade	Planerade	Beräknade	Planerade
	kostnader	utgifter	kostnader	utgifter
	1961	1962	1961	1962
Primärkommuner och landsting:			2 370	2 823
Summa bruttoinvesteringar ..............	2 272	2 712
Byggnads- och anläggningsarbeten, totalt . .	2 033	2 447	2118	2 554
därav: Personalbostäder o. övriga bostäder. .	90	94	104	115
Affärsföretag ....................	779	856	715	837
Övriga förvaltningar.............. Maskiner, transportmedel, inventarier m. m.,	1161	1497	1299	1602
totalt ..................................	239	265	252	269
därav: Affärsföretag......................	61	65	68	62
Övriga förvaltningar ..............	178	200	184	207
Kommunala bolag och stiftelser:				1209
Summa bruttoinvesteringar ..............	911	1120	977
Byggnads- och anläggningsarbeten, totalt ..	881	1 074	947	1152
därav: Bostäder ........................	823	991	854	1023
Övriga förvaltningar .............. Maskiner, transportmedel, inventarier m. m.,	58	83	93	129
totalt ..................................	30	46	30	57

Anm. Som källa har använts statistiska centralbyråns kommunenkät. De siffror över kommunala
investeringar för 1961 som redovisas i tabell 5 överensstämmer inte med ovanstående,
dels emedan kommunenkätens siffror vid beräkningarna till tabell 5 justerats med hänsyn till
jämförbarheten med tidigare år, dels emedan tabell 5 även innefattar municipalsamhällenas
och de kyrkliga kommunernas investeringar. I tabell 5 ingår även utgifterna för reparationer
och underhåll.

budgetens bedömning av denna siffra gick ut på att den -— reducerad med
hänsyn till dels pris- och varuskatteökningar, dels en obetydlig överskattningstendens
— mycket väl kunde betraktas som realistisk. För 1962 har
nämligen kommunerna anledning att räkna med en mycket gynnsam inkomstutveckling,
varför en investeringsexpansion av den planerade omfattningen
enligt kommunernas uppgifter ej syntes förutsätta någon alltför markant
ökning av upplåningsbehovet.

Att en betydande ökning kan emotses för kommunerna framgår även av
de i tabell 1 presenterade kalkylerna. För de investeringsområden som domineras
av kommunala investeringar erhålles nämligen eu ökning på drygt 14
procent. Det finns därför all anledning att anta att ökningen av kommunernas
investeringsefterfrågan för 1962 volymmässigt sett verkligen kommer att
motsvara den planerade förändringen enligt marsenkäten sedan denna priskorrigerats.

Även de kommunala aktiebolagen och stiftelserna, vilkas investeringar domineras
av bostadsbyggande, planerar kraftigt ökade investeringar — enligt
de föreliggande uppgifterna nära 24 procent, vilket är obetydligt mer än vad

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

som angavs i höstas. Motsvarande uppgifter av de kommunala aktiebolagens
och stiftelsernas investeringsplaner har dock tidigare ofta visat sig behäftade
med en betydande osäkerhet.

Trots den goda överensstämmelsen med novemberuppgifterna har i investeringsprognosen
för de kommunala aktiebolagen en viss uppjustering skett
i förhållande till vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Sett i
relation till t. ex. det totala flerfamiljshusbyggandet brukar nämligen de
kommunala bostadsinvesteringarna sällan uppvisa några alltför markanta
fluktuationer. Med hänsyn härtill synes det rimligt att anta att den uppjustering
som erhålles i de ovan beskrivna, reviderade kalkylerna över bostadsinvesteringarna
till viss del även faller på den kommunala sektorn. För aktiebolagen
och stiftelserna har sålunda antagits ca 7 procent större ökning än
i höstas, dvs. totalt 17 procent. Investeringsökningen för den kommunala
sektorn sammantagen uppgår därigenom till 540 miljoner kronor eller 12 1/2
procent.

Som framgår av tabell 5 innebär prognosen för bruttoinvesteringarna totalt
en ökning på 1 140 miljoner kronor eller 5 procent. För byggnader och
anläggningar uppgår ökningen till 5 1/2 procent och för maskiner och apparater
till 4 procent.

Tabell IV: 5. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling 1961—1962

Miljoner kronor i 1961 års priser.

	1961	Förändring 1961—1962
Byggna-der och anlägg-ningar	övrigt	Summa	Byggna-der och anlägg-ningar	övrigt	Summa
Bostäder..........................	4 854	_	4 854	+	220			+	220
Jordbruk, skogsbruk och fiske......	577	708	1285	+	15		—	+	15
Egentlig industri ..................	1873	3 892	5 765	—	45	+	145	+	100
Kraft-, gas- och belysningsverk......	980	424	1404	—	45	—	60	—	105
Handel m. m. (end. byggnader) ....	802	—	802	+	135		—	+	135
Samfärdsel........................	993	2 901	3 894	+	25	+	105	+	130
Enskild: motorfordon ............	—	1600	1600		—	+	40	+	40
handelsflottan ..........	—	542	542		—	+	65	+	55
övrigt..................	35	104	139		—	—	5	—	5
Statlig ........................	804	574	1378	—	5		—	—	5
Kommunal......................	154	81	235	+	30	+	15	+	45
Förvaltnings- och sociala ändamål . .	793	195	988	+	155	+	20	+	175
Sjuk- och hälsovård, sociala ändamål	482	120	602	+	100	+	5	+	105
Förvaltning och diverse ändamål . .	311	75	386	+	55	+	15	+	70
Skolor och kvrkor ................	712	137	849	+	115	+	10	+	125
Väg- och gatuarbeten m. m.........	1944	89	2 033	+	115		—	+	115
Militära investeringar..............	220	1552	1772	+	40	+	190	+	230
Summa	13 748	9 898	23 646	+	730	+	410	+	1140
därav: enskilda..................	7 209	6 794	14 003	+	120	+	90	+	210
statliga ..................	2 620	2 631	5 251	+	95	+	295	+	390
kommunala ..............	3 919	473	4 392	+	515	+	25	+	540

Bih. C: Reviderad nationalbudget för dr 1962

Anm. till kap. IV. — I det i detta kapitel framlagda materialet redovisas
uppgifter om investeringsutgifternas fördelning på åren 1961 och 1962, sådana
de framkommer ur investeringsenkäten med endast de modifikationer
som normalt tillämpas med hänsyn till tidigare erfarenheter. Det har emellertid
visat sig att de betalningsförskjutningar, som föranleddes av omsättningsskattens
höjning vid årsskiftet påverkat även investeringsstatistiken
på ett sätt som gör denna missvisande. De sammanfattande omdömen som
tillämpats i kap. I och tabellen över försörjningsbalansen (sid. 6) har
ytterst ungefärligt justerats med ledning av de slutsatser som kan dras ur
det föreliggande materialet. De skiljer sig därför något från de siffror som
redovisas här ovan i kap. IV.

8 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 150. Bihang C

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

V. Kreditmarknaden

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1961

I den preliminära nationalbudgeten för 1962 redogjordes översiktligt föl
finansieringsförhållandena 1961 inom olika sektorer. Inga nya data av mer
väsentlig betydelse föreligger härvidlag utom för näringslivssektorn, där
investerings- och finansieringsutvecklingen nu bättre kan belysas.

Mellan 1960 och 1961 ökade de privata fasta investeringarna (exkl. bostäder)
med ca 350 miljoner kronor medan lagerinvesteringarna nedgick ca
200 miljoner. Totalt skulle alltså investeringsökningen inom näringslivet ha
uppgått till ca 150 miljoner kronor. Hur finansierades då denna investeringsökning?
Upplåningen på den organiserade kreditmarknaden var
av ungefär samma storlek båda åren. Däremot var de likvida tillgångarnas
utveckling väsentligt olika de två åren. År 1960 kan således företagen
beräknas ha dragit ca 2 1/4 miljarder på sina bank- och postgirotillgodohavanden,
medan såvitt kan bedömas en nedgång av måttlig storleksordning
ägt rum under 1961, uppskattningsvis en kvarts miljard. Emellertid
placerade företagen 1960 drygt 1 1/2 miljard i investeringskonton i
riksbanken samt i obligationer och aktier, medan motsvarande totalsiffra
för 1961 kan uppskattas till bara ett hundratal miljoner. Netto kan då företagen
beräknas ha förbrukat drygt en halv miljard i likvida tillgångar 1960
mot endast något hundratal miljoner 1961. Om förskjutningsposten antas
bestå av kort företagsupplåning utomlands utjämnar ökningen i denna från
ca 1/4 miljard 1960 till 3/4 miljard 1961 skillnaden i tillgång på finansieringsmedel,
och ökningen i investeringarna med 150 miljoner mellan 1960
och 1961 skulle då (residualt beräknad) ha finansierats internt, dvs. via
ökade bruttovinster. Att bruttovinsterna skulle ha ökat trots eventuell nedgång
av marginalerna motsäges ej heller av beräkningar gjorda från andra
utgångspunkter.

2. Utvecklingen på kreditmarknaden 1962

Den nya inriktning av penningpolitiken som signalerades i samband med
diskontosänkningen i början av april kan sägas innebära att kreditmarknadsläget
ur realekonomisk synpunkt blir relativt mindre intressant: i en
situation som karakteriseras av efterfrågeinflation kan priset och/eller tillgången
på kredit i princip justeras så att de monetära villkoren för fortsatt
expansion åtstramas, och detta strama kreditmarknadsläge blir då en
bromsande faktor som måste tas med i framtidsbedömningen. Under en avmattningsperiod,
gäller däremot, att en lätt kreditmarknad visserligen är ett
nödvändigt men ej alltid tillräckligt villkor för i varje fall en snabb återhämtning
och det alltså blir osäkert om den ökade tillgången på lånemedel

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

Tabell Vi 1. Kreditmarknad^! 1960 och 1961

Nettobelopp, miljoner kronor

Långivare	Låntagare				Summa
	Staten	Kommuner	Bostäder	Närings- livet
1960					1250
Riksbanken ..............	1175	—	75	--
Affärsbanker1 ............	- 650	- 100	300	875	425
Övriga kreditinstitut1 ....	- 75	275	1775	600	2 575
Allmänheten..............	650	75	75	350	1150
Summa	1100	250	2 225	1825	5400
1961 (preliminär)	-250	0	0	0	- 250
Riksbanken ..............
Affärsbanker1 ............	0	50	150	400	600
Övriga kreditinstitut1 ....	- 50	350	2 300	850	3 450
Allmänheten..............	- 50	0	100	550	600
Summa	-350	400	2 550	1800	4 400

1 Om korrigering görs för effekterna av den tillfälliga medelsomflyttning mellan affärsbanker
och postgiro, uppgående till ca 600 miljoner kronor, som ägde rum kring
årsskiftet 1959/60 erhålls ett affärsbanksbidrag till statens finansiering 1960 på —1 250
miljoner. Affärsbankernas totala kreditgivning blir då —175 miljoner, medan för övriga
kreditinstituts del finansieringsbidraget till staten blir 525 miljoner och deras totala
finansieringsbidrag 3 175 miljoner kronor.

* Effekten av den tillfälliga medelsomflyttningen mellan affärsbankerna och postgirot
på statsupplåningens fördelning på olika långivare, som oms-rushen vid slutet
av 1961 resulterat i, kan uppskattas till 100 miljoner kronor. Vid rensning från denna
temporära inflytelse skall alltså 100 miljoner kronor i utlåning till staten överföras
från »övriga kreditinstitut» och läggas på affärsbankerna, »övriga kreditinstituts» finansieringsbidrag
till staten blir då —150 miljoner kronor och deras totala kreditgivning
3 350 miljoner kronor, medan affärsbankernas finansieringsbidrag till staten blir
100 och deras totala utlåning 700 miljoner kronor.

Anm. Med näringslivet avses praktiskt .taget hela den del av samhällsekonomin, som
ligger utanför staten, kommunerna, bostadssektorn och kreditinstituten.

Affärsbankernas utlåning till respektive staten, kommunerna och bostäderna omfattar
inköp av statspapper, reverslån till kommunerna och köp av kommunobligationer, bostadsbvggnadskrediter
enligt Svenska Bankföreningens månadsstatistik och köp av hypoteksobligationer.
Utlåningen till näringslivet är en restpost och avser alla andra lån
och obligationsköp än de nyssnämnda.

»Övriga kreditinstitut» omfattar sparbankerna, postbanken, jordbrukskasseorganisationen,
allmänna pensionsfonden, försäkringsbolag, riksförsäkringsverket och Sveriges
Kommunalanställdas pensionskassa. Deras kreditgivning till staten, kommunerna, bostadssektorn
och näringslivet innefattar såväl reverslån som köp av obligationer och
andra värdepapper.

I uppgifterna för »allmänheten» ingår de obligationer, förlagsbevis, aktier och diverse
statspapper, som försålts till andra köpare än de institutioner, som ingår i tabellens
övriga långivarsektorer. Företagens, hushållens och diverse fonders och kassors värdepappersköp
redovisas således i denna post.

Tabellen innefattar endast uppgifter om kreditförmedling över den reguljära kreditmarknaden;
kommersiella krediter eller andra finansiella transaktioner mellan och inom
de reala sektorerna ingår således inte.

Uppgifterna för 1960 har avrundats till jämna 25-tal och uppgifterna för 1961, som till
cn del bygger på uppskattningar, till jämna 50-tal miljoner kronor.

verkligen får en stimulerande effekt. Visserligen finns det indikationer på
att det vid den tidpunkt då politikändringen genomfördes förelåg och att
det fortfarande föreligger ett efterfrågeöverskott på kredit; detta kan dock

8f Itiliang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 150. Bihang C.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

snabbt försvinna speciellt då ökningen i de fasta industriinvesteringarna
planeras falla på årets första halvår medan de under andra halvåret skulle
komma att ligga lägre än under andra halvåret 1961. Det skulle alltså för året
som helhet kunna vara realistiskt att totalt räkna med ungefärlig balanspå
kreditmarknaden trots eventuella finansieringssvårigheter under det säsongmässigt
svåra vårhalvåret.

Emellertid kan det ändå vara av intresse att summera vad man kan ha
anledning att tro om kreditefterfrågans och kreditutbudets lokalisering till
olika realsektorer resp. kreditinstitut, och nedan ges en översikt över vad
investeringsenkäter, kalkylerade placeringsbehov hos kreditinstitut m. m. i
detta avseende antyder.

Ef ter frågesidan

Statens budget 1962 beräknas enligt kap. VI bli överbalanserad med drygt
100 miljoner kronor. I tabell 2, där siffrorna ges i kvartsmiljarder, har införts
en nedåt till noll avrundad siffra för den statliga kreditefterfrågan 1962.

För kommunerna antyder vårens investeringsenkät att investeringsplanerna
inom denna sektor nu är ännu mer expansiva än vad man tidigare
räknade med. ökningen är dock ej större än att den tidigare antagna siffran
(500 miljoner kronor) för sektorns kreditefterfrågan 1962 kan behållas.

Investeringarna inom bostadssektorn beräknas nu komma att öka något
kraftigare än vad man räknade med i den preliminära nationalbudgeten.
I löpande priser kan bruttoinvesteringsökningen uppskattas till bortåt ett
par hundra miljoner kronor, vilket torde motsvara ett i motsvarande mån
ökat kreditbehov. Bostadsfinansieringen via kreditmarknaden uppgick 1961
till ca 2 500 miljoner kronor (tab. 1) och kreditbehovet innevarande år skulle
därmed komma att uppgå till ca 2 750 miljoner.

Näringslivet (som utgör en restsektor; se anmärkningen till tab. 1) lånade
1961 ca 1 800 miljoner kronor på kreditmarknaden. Industrins investeringsplaner
för fasta investeringar enligt vårenkäten är mer optimistiska
än enligt (den justerade) höstenkäten och dessa beräknas 1962 öka med ett
par hundra miljoner, medan lagerinvesteringarna kan beräknas minska
med drygt 1/2 miljard jämfört med 1961. Detta skulle, under i övrigt lika
förhållanden, innebära ett med ca 400 miljoner minskat kreditbehov 1962.

Tabell V: 2. Kreditmarknaden 1962

Nettobelopp, miljoner kronor

	Efterfrågan		Utbud
Staten......................	0	Riksbanken ................	250
Kommuner ................	500	Affärsbankerna (restpost)....	750
	2 750	Övriga kreditinstitut........	3 500
Näringslivet................	1750	Allmänheten................	500
Summa	5 000		5 000

Anm. Siffrorna har avrundats till närmast liggande */» miljard kronor.

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

Härtill kommer dock möjligen ett behov att efter den kraftiga neddragningen
av företagens kassamedel som ägde rum såväl 1960 som 1961 åter
bygga upp dessa. En till 1 750 miljoner kronor avrundad siffra för näringslivets
kreditbehov 1962 har därför införts i tabell 2.

Utbudssidan

Riksbankens kreditgivning till realsektorerna, huvudsakligen bestående
av köp av obligationer och skattkammarväxlar, kan med antagande om en
i stort oförändrad valutareserv, ett finansiellt sparande av ungefär samma
storlek som föregående år, en ökning av sedelomloppet av vanlig storleksordning
samt en utströmning av investeringsfondmedel härrörande från
1960 och 1961 års extra fondavsättningar beräknas till ca en kvarts miljard
kronor, vilket belopp införts i tabell 2.

För »Övriga kreditinstitut* kalkyleras ett från den preliminära nationalbudgeten
oförändrat belopp 3 500 miljoner (avrundat). Det är främst allmänna
pensionsfondens ökade placeringsbehov som ligger bakom uppgången
från 1961.

Allmänheten antas placera ett från 1961 i stort oförändrat belopp i
(främst) aktier och obligationer. 500 miljoner har införts i tabell 2.

För affärsbankerna slutligen har införts det belopp — 750 miljoner
som erfordras för att utbuds- och efterfrågesidan skall gå ihop.

Eftersom — vilket antyddes i början av detta avsnitt — penningpolitiken
nu fått en ny inriktning, har vare sig på eflerfråge- eller utbudssidan några
belopp satts inom parentes. Detta var ju det sätt varpå i tidigare nationalbudgeter
markerades de restriktioner som penningpolitiken kunde antas
vilja ''ägga på vissa storheter i kreditmarknadsbalansen för det framförliggande
året. Med andra ord: några av penningpolitiken orsakade finansieringsproblem
antas i stort sett ej längre finnas i kreditsystemet -— detta
gäller i speciellt hög grad bostadssektorn — och siffrorna skulle därmed
i princip även markera utfallet av kreditgivningen på den organiserade kreditmarknaden
1962 sådant detta skulle bli under de gjorda förutsättningarna.
Denna tolkning av innebörden av den nya kreditpolitiken för året som
helhet är ej oförenlig med förekomsten av vissa temporära, till stor del säsongmässigt
betingade, finansieringssvårigheter under årets första hälft.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

VI. Den offentliga verksamheten

1. Allmänt

För nationalbudgetens kalkyl över utvecklingen 1961—1962 av de olika
posterna i försörjningsbalansen är syftet med detta avsnitt begränsat till att
ge underlag för en bedömning av de offentliga konsumtionsutgifternas planerade
omfattning. Med konsumtionsutgifter förstås här den offentliga sektorns
löpande kostnader i form av köp av varor och tjänster för sådana samhälleliga
servicegrenar som undervisning, sjukvård, försvar o. dyl. Övriga
utgiftsposter inom den offentliga sektorn (investeringar, överföringsutgifter,
utlåningsverksamhet) ges sin realekonomiska innebörd i andra sammanhang
i nationalbudgeten. De offentliga investeringarna behandlas sålunda i
investeringsavsnittet (där även sådana offentliga investeringar som ej finansieras
via budgeten ingår), överföringsutgifterna till den privata sektorn
påverkar hushållens ekonomiska aktivitet och underligger bl. a. kalkylerna
för dessas konsumtions- och sparandebeteende enligt kapitel III, utlåningsverksamheten
som framför allt berör bostadsbyggandet är en viktig faktor
vid kalkyler över bostadsinvesteringarnas omfattning och även för bedömning
av utvecklingen på kreditmarknaden. För kreditmarknadskalkylen i kapitel
V har även de beräknade totalbudgetsaldona för staten och kommunerna
stor betydelse.

2. Staten

I tabell 1 ges dels utfallsberäkningar för statens inkomster och utgifter
kalenderåren 1960 och 1961 och budgetåret 1960/61 samt prognoser (eller
snarast kalkyler) för innevarande kalenderår samt innevarande och nästa
budgetår. Såsom nämndes i det inledande avsnittet är det primära syftet att
uppskatta den statliga konsumtionens utveckling emellan 1961 och 1962. För
de problem som sammanhänger med beräkning av uvecklingen härvidlag
redogjordes tämligen ingående i den preliminära nationalbudgeten för 1962.

De statliga konsumtionsutgifterna består till ca 75 % av kostnader för löner
och pensioner för statsanställda; resten utgörs av utgifter för varor och
tjänster köpta utifrån. 1 löpande priser skulle dessa utgifters totala stegring
mellan 1961 och 1962 uppgå till omkring 14 procent och därigenom komma
att att nå en nivå av drygt 4 400 miljoner kronor (se tabell 1). Den kraftiga
ökningen i nominellt värde räknat beror till stor del på den nyligen avtalade
statsLjänarlönehöjningen. Om man som mått på den reella ökningen av statens
konsumtion tar den utgiftsökning som skulle erhållits om statstjänarlö -

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

Tabell VI: 1. Statens ekonomiska verksamhet 1960—1962

Kassamässiga uppgifter
Miljoner kronor i löpande priser

	Kalenderår	Budgetår
	1960	1961	1962	1960/61	1961/62	1962/63
	utfall	utfall	prognos	utfall	prel.	enl. riks-
	(rev.				ber.	stats-
	ber.)					förslag
A. Inkomster..................	14 745	17 440	18 740	16 641	17 963	19 206
därav: dir. skatter ........	6 790	8 553	8 720	8 016	8 532	8 534
indir. skatter ......	6 812	7 634	9 060	7 425	8123	9 294
B. Överföringsutgifter ........	7 881	8 481	9 500	8 288	8825	9 988
C. Konsumtion ..............	3 538	3 937	4 420	3 814	4 273	4 995
D. Bruttoinvestering..........	3 328	3 306	3 450	3 096	3 402	3 705
E. Summa B till D ..........	14 747	15 724	17 870	15 198	16500	18 688
F. Finansiellt sparande (A—E)	2	+ 1716	+ 1370	+ 1443	+ 1463	+ 518
G. Utlåning..................	963	1220	1250	1062	1252	1219
H. Totala utgifter (E + G) ....	15 710	16 944	18 620	16 260	17 752	19 907
I. Totalsaldo (A—H) ........	- 965	+ 496	+ 120	+ 381	+ 211	- 701

Anm. Vid omvandlingen av de officiella budgetårssiffrorna i högra delen av tabellen til
kalenderårssiffror för 1962 har ganska schablonmässiga metoder fått användas, varför precisionen
framför allt på enskilda inkomst- och utgiftstyper ej torde vara alltför god.

nerna och priserna på övriga statliga inköp av varor och tjänster varit oförändrade
erhålles däremot endast en uppgång med ca 200 miljoner kronor
eller 5 procent. Detta är samma stegring av den statliga konsumtionsvolymen
som beräknades i den preliminära nationalbudgeten för 1962.

I tabell 1 ges även kalkyler rörande statens totalekonomi sådan den registreras
över budgeten. Inkomstökningen 1962 har kalkylerats till 7 procent
mot 18 procent 1961, medan utgifterna beräknas komma att öka med omkring
10 procent mot 8 procent 1961. Bland inkomstposterna är det främst
de indirekta skatterna som expanderar (bl. a. till följd av höjningen av allmänna
varuskatten och bensinskatten), medan de direkta skatterna (bl. a.
på grund av den direktskattesänkning som ingick i den senaste skattereformen)
beräknas öka endast obetydligt. Av utgifterna har konsumtionsposten
redan något berörts, överföringsutgifternas expansion är i stor utsträckning
hänförlig till reformer på socialförsäkringsområdet, men beror också på
införandet av ett system för kompensation av kommunerna för skattebortfall
beroende på ortsavdragsreformen. De statliga investeringarna enligt
budgeten som minskade några procent i volym 1961 beräknas 1962 öka med
en eller ett par procent. (Den totala statliga investeringsvolymen beräknas
1961 ha ökat med ca 1 procent och beräknas 1962 komma att öka med ca 8
procent.)

Tolalbudgetsaldot bedöms mellan 1961 och 1962 komma att »försämras»
med närmare 400 miljoner (se tabell 1). Statsbudgeten kan därmed sägas

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

utöva en (måttligt) expansiv inverkan på ekonomin efter att 1961 ha varit
kraftigt kontraktiv. Likviditetsmässigt beräknas totalbudgeten för kalenderåret
1962 dock bli något kontraktiv.1

3. Kommunerna

Enlig den preliminära nationalbudgeten kalkylerades den volymmässiga
ökningen i den kommunala konsumtionsefterfrågan 1962 till 6 procent. Några
nya data ägnade att belysa den kommunala konsumtionens utveckling i år
föreligger ej. Det är i stort endast för de kommunala investeringarnas del som
nya data föreligger: resultaten av vårens investeringsenkät mer än väl bekräftar
den kraftiga planerade ökningen 1962 av de kommunala myndigheternas
investeringar som redovisades i den preliminära nationalbudgeten —
nu -(- 13 procent mot tidigare ca 10 procent.

1 Detta gäller om—såsom här gjorts—samma allmänna lönehöjning antas som i nationalbudgetens
kapitel om de enskilda konsumenternas ekonomi (kap. III). Om däremot den något lägre allmänna
löneökning antas som underligger Riksrevisionsverkets statsinkomstberäkningar enligt finansplanen
erhålls 1962 en ungefär totalbalanserad och alltså likviditetsmässigt neutral statsbudget.

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

TabeDförteckning

I. 1. Reviderad försörjningsbalans för 1962 .......................... 6

II. 1. Sammanfattning av produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar

1960—1962.................................................. 12

2. Utvecklingen på arbetsmarknaden 1958—1962.................... 14

III. 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1960—1962 .... 21

IV. 1. Räkneexempel för 1962 års tillståndsberoende byggnadsverksamhet

(exkl. bostäder)................................ 24

2. Investeringsplaner inom industrin för 1962 ...................... 28

3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar
.................................................. 29

4. Kommunernas samt de kommunala bolagens och stiftelsernas investeringsplaner
för 1962 ...... 31

5. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling 1961—1962 .......... 32

V. 1. Kreditmarknaden 1960 och 1961............................... • 35

2. Kreditmarknaden 1962................................. 36

VI. 1. Statens ekonomiska verksamhet 1960—1962...................... 39

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

Innehåll

I. översikt ............................ 2

II. Produktionen och arbetsmarknaden ................................ 11

1. Produktionen .............................................. 11

2. Arbetsmarknaden............................................ 13

III. De enskilda konsumenternas ekonomi............................... 18

1. De disponibla inkomsterna........................... 18

2. Konsumentpriserna................................. 20

3. Konsumtionsvolymen ........................................ 21

IV. Investeringarna .................................... 23

1. Utgångspunkter och metoder.................................. 23

2. Delkalkyler på viss byggnadsverksamhet........................ 23

3. Beräkningar över hela investeringsverksamheten ................ 25

V. Kreditmarknaden ............................................... 34

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1961.......................... 34

2. Utvecklingen på kreditmarknaden 1962 ......................... 34

VI. Den offentliga verksamheten ...................................... 38

1. Allmänt.................................................... 38

2. Staten...................................................... 38

3. Kommunerna................................................ 40

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620554

BIHANG D

DRIFTBUDGETEN

FÖR

BUDGETÅRET 1962/63

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1962

Bih. D: Driftbudgeten 1962/63

Bihang D

DRIFTBUDGETEN
FÖR BUDGETÅRET 1962/63

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr ISO. Bihang D

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Driftbudgeten för

Inkomster

	Statsverks-	Senare	Summa
	propositionen Milj. kr.	ändringar Milj. kr.	Milj. kr.
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter..........................	17 140,2	+ 418,0	17 558,2
II. Uppbörd i statens verksamhet......	257,5	—	257,5
III. Diverse inkomster ................	324,0	+ 3,0	327,0
Säger	17 721,7	+ 421,0	18 142,7
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder..........	475,0	- 42,0	433,0
II. Riksbanksfonden..................	50,0	—	50,0
III. Statens allmänna fastighetsfond ____	28,1	—	28,1
IV. Försvarets fonder ................	38,1	—	38,1
V. Statens utlåningsfonder............	298,9	—	298,9
VI. Fonden för låneunderstöd..........	15,8	—	15,8
VII. Fonden för statens aktier..........	80,0	—	80,0
VIII. Statens pensionsfonder ............	74,5	—	74,5
IX. Diverse kapitalfonder..............	45,0	—	45,0
Säger	1 105,4	— 42,0	1 063,4
Summa inkomster å driftbudgeten	18 827,1	+ 879,0	19 206,1
Återföring från budgetutjämningsfonden av
kommunalskattemedel.................	25,0	— 25,0
Summa	18 852,1	+ 854,0	19 206,1

(. i

Bih. D: Driftbudgeten 1962/63

budgetåret 1962/63

Utgifter

	Statsverks-	Senare	Summa
	propositionen Milj. kr.	ändringar Milj. kr.	Milj. kr.
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna......	4,9	—	4,9
II. Justitiedepartementet..............	168,1	—	168,1
III. Utrikesdepartementet..............	143,6	+ 0,0	143,6
IV. Försvarsdepartementet ............	3 202,8	+ 99,5	3 302,3
V. Socialdepartementet ..............	5 262,9	+ 106,9	5 369,8
VI. Kommunikationsdepartementet ....	1 465,6	- 0,6	1 465.0
VII. Finansdepartementet ..............	716,7	+ 470,0	1 186,7
VIII. Ecklesiastikdepartementet..........	2 305,1	+ 11,2	2 316,3
IX. Jordbruksdepartementet............	554,2	+ 15,8	570,0
X. Handelsdepartementet.............	344,2	+ 0,3	344,5
XI. Inrikesdepartementet..............	1 020,5	+ 10,0	1 030,5
XII. Civildepartementet ................	622,9	+ 353,0	975,9
XIII. Oförutsedda utgifter ..............	1,0	—	1,0
XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....	29,8	—	29,8
Säger	15 842,3	+ 1 066,1	16 908,4
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder ..........	50,0	—	50,0
II. Luf tf artsfonden ..................	15,0	—	15,0
III. Riksgäldsfonden ..................	875,0	- 55,0	820,0
IV. Avskrivning av nya kapitalinveste-
ringar..........................	390,4	— 10,1	380,3
V. Avskrivning av oreglerade kapital-
medelsförluster..................	1,0	—	1,0
Säger	1 331,4	- 65,1	1 266,3
Summa utgifter å driftbudgeten	17 178,7	+ 1001,0	18 174,7
Avsättning till budgetutjämningsfonden av
kommunalskattemedel.................		+ 400,0	400,0
Beräknat överskott å statsregleringen......	1 678,4	-1047,0	681,4
Summa	18 862,1	+ 864,0	19 206,1

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620668

BIHANG E

DEN STATSFINANSIELLA
UTVECKLINGEN
BUDGETÅREN 1962/63-1965/66

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

liih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiclla utvecklingen

Bihang E

angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen
under budgetåren 1962/63—1965/66

Inledning

I syfte att siffermässigt belysa den framtida statsfinansiella utvecklingen
har inom finansdepartementet sammanställts beräkningar av hur statens inkomster
och utgifter under vissa antaganden kan komma att utvecklas under
budgetåren 1962/63—1965/66. Vid utarbetandet av dessa nya kalkyler
bär i huvudsak samma metod använts som vid fjolårets beräkningar. Som
underlag för kalkylerna har, såvitt avser utgiftssidan, uppgifter genom fackdepartementens
försorg inhämtats från olika myndigheter och verk. När
det gäller inkomstsidan har riksrevisionsverket verkställt en beräkning över
inkomsterna på driftbudgeten. Därjämte har uppgifter rörande vissa avskrivningar
m. m. införskaffats från vederbörande myndigheter och verk.

I ett första avsnitt redovisas visst material, ägnat att ge en bakgrund till
bedömningen av den framtida utgiftsutvecklingen. Dessa beräkningar omfattar
den volymmässiga utvecklingen nnder budgetåren 1955/56—1960/61
för dels de egentliga statsutgifterna på driftbudgeten och dels de s. k. realfondema
på kapitalbudgeten. Vidare redovisas en jämförelse mellan de beräkningar
som lämnades i kompletteringspropositionen våren 1961 för utgifterna
under budgetåret 1962/63 och de i årets kompletteringsproposition
gjorda beräkningarna avseende samma budgetår.

A. Vissa uppgifter om den statsfinansiella utvecklingen under
budgetåren 1955156—1960161, m. m.

1. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling

För såväl analysen av den gångna utvecklingen som för bedömningen av
den framtida utgiftstrenden erfordras en beräkning av den volymmässiga utgiftsutvecklingen
på olika områden. En schablonmässig omräkning har därför
gjorts av de egentliga statsutgifterna i 1955/56 års pris- och lönenivå
(tabell 1). Härvid har budgetredovisningems siffror över det faktiska budgetutfallet
utnyttjats. Utgifterna bär grupperats enligt den indelning i littera
under de olika huvudtitlarna som följts i riksstatsförslaget för 1962/63. Under
hänvisning till de redogörelser som lämnats i de senaste årens komplctteringspropositioncr
över utgifterna inom de olika huvudtitlarna, redovisas
i år i huvudsak endast utvecklingstendenserna i stort.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 160. Bihang E

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Tabell 1. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling
under budgetåren 1955/56—1960/61

Littera	Anslagsgrupp	Index med 1955/56 =	100		Årlig procen-tuell föränd-ring i genom-snitt under budgetåren 1955/56— 1960/61
1955 /66	1956 / 57	1957 / 58	1958 / 59	1959 / 60	1960 / 61
A, B	I. Kungl. hov- o. slottsstaterna	100	101	100	108	107	104	+ 0,8
	II. Justitiedepartementet ......	100	109	116	127	133	139	+ 0,8
A—D	Domstolarna, rättegångs-
	väsendet i allmänhet,
	m. m...................	100	103	106	in	113	120	+ 3,7
E, F	Fångvården in. m.........	100	117	128	148	156	163	+ 10,3
A—D	III. Utrikesdepartementet ......	100	113	108	113	136	163	+ 10,3
A—E	/V''. Försvarsdepartementet......	100	101	109	in	115	112	+ 2,3
	V. Socialdepartementet........	100	no	114	133	139	147	+ Sfi
C	Mödrahjälp, socialhjälp,
	barnavård, allmänna
	barnbidrag, m. m.......	100	98	109	122	126	127	+ 4,9
D	Nykterhetsvård ..........	100	119	149	175	204	183	+ 12,8
E	Arbetsmarknadsstyrelsen
	med dithörande verk-
	samhet ................	100	126	147	350	440	391	X
F	Bostadsbyggande m. m. ..	100	129	140	163	177	194	+ 14,2
G	Sjukförsäkring, folkpensio-
	nering m. m.1 ..........	100	in	in	120	120	135	+ 6,2
A, B, H, I	Arbetarskydd, vissa myn-
	digheter, m. m.........	100	102	161	120	124	130	+ 5,4
	VI. Ilommunikationsdeparte-
	mentet....................	100	105	no	121	121	128	+ 0,1
B, C	Väg- och vattenbyggnads-
	väsendet, vägtrafik-
	väsendet ..............	100	106	no	in	in	121	+ 3,9
A, D—I	Vissa myndigheter, m. m.	100	100	105	248	245	222	X
	VII. Finansdepartementet ......	100	107	238	359	359	398	+ 31,8
D	Skatteersättning till kom-
	munerna m. m.........	100	95	410	727	722	683	X
A—C, E	Vissa myndigheter, m. m.	100	115	118	102	106	199	X
	VIII. Ecklesiastikdepartementet ..	100	107	115	122	135	136	+ 0,3
D	Skolväsendet ............	100	108	114	119	132	130	+ 5,4
E	Högre utbildning och torsk-
	ning ..................	100	114	124	145	160	173	+ 11,6
F	Lärarutbildning ..........	100	95	102	107	113	118	+ 3,4
G	Studiesociala ändamål ....	100	94	123	151	167	182	+ 12,7
A—C, H	Allmänna kultur- och bild-
	ningsändamål, kyrkor,
	m. m...................	100	106	113	117	112	122	+ 4,1
	IX. Jordbruksdepartementet____	100	79	88	80	68	72	- 0,4
B, C, J	Lantbrukets rationalisering,
	lantmäteriväsendet, in. m.	100	97	96	93	94	86	- 3,0
D	Jordbruksprisreglering m.m.	100	67	81	68	50	58	- 10,3
E—H	Undervisning och forskning
	på jordbrukets område,
	m. m...................	100	102	100	102	103	106	+ 1,2
I	Skogsväsendet............	100	97	103	123	117	109	+ 1,7
A, K—M	Fiskeriväsendet, vissa myn-
	digheter, m. m.........	100	133	124	123	114	126	+ 4,7

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 3

Littera	Anslagsgrupp	Index med 1955/56 =	100		Årlig procen-tuell föränd-ring i genom-snitt under budgetåren 1955/56— 1960/61
1955 / 56	1956 / 57	1957 / 58	1958 /59	1959 /60	1960 / 61
	X. Handelsdepartementet......	100	in	135	134	163	154	+ 9,0
B—E	Industri, hantverk och han-
	del, teknisk forskning
	m. in...................	100	100	94	108	117	124	+ 4,4
F	Atomenergiverksamhet----	100	230	322	345	627	566	X
J	Ekonomisk försvarsbered-
	skap ..................	100	101	107	101	83	85	- 3,2
A, G, H. I,	Sjöfart, vissa myndigheter,
K	m. m...................	100	104	117	no	109	102	+ 0,4
	X1. Inrikesdepartementet ......	100	104	107	in	113	115	+ Sfi
B	Medicinalstaten samt hälso-
	och sjukvården ........	100	105	107	112	114	116	+ 3,0
D	Polisväsendet ............	100	113	130	134	141	135	+ 6,2
E	Civilförsvaret ............	100	78	82	76	71	57	- 10,6
A, C, F	Landsstaten, m. m.......	100	103	106	no	113	120	+ 3,7
	XII. Civildepartementet ........	100	104	109	in	in	133	+ 5,9
C, D	Statliga och statsunder-
	stödda pensionsväsendet	100	105	:110	114	120	124	+ 4,4
A, B, E, F	Vissa myndigheter, m. m.	100	85	105	81	81	242	X
	XIII. Oförutsedda utgifter........	100	43	339	17	3åö	17	X
	XIV. Riksdagen och dess verk ....	100	101	102	123	119	129	+ 5,2
	Summa egentliga
	statsutgifter	100	104	113	124	129	133	+ 5,9

1 Exklusive 275 milj. kr. avseende fondering för framtida pensionsändamål under budgetåren
1956/57 och 1957/58.

Anm. I kolumnen för den genomsnittliga procentuella förändringen har sådana större utgiftsökningar
som i huvudsak betingats av att nya utgiftsändamål tillkommit under perioden
markerats med x.

Vissa svagheter vidlåder ofrånkomligen här gjorda försök att beräkna den
volymmässiga utvecklingen av statens utgifter. Liksom vid nationalproduktberäkningarna
är det av beräkningstekniska skäl inte möjligt att beakta den
produktivitetsförändring som skett inom den statliga sektorn. De prisindex
varmed anslagens värdebelopp omräknas i volymtal har kalkylerats på kostnadselement
i det sista produktionsledet, d. v. s. på löner och omkostnader
sådana de föreligger i budgetredovisningarna. Vid beräkningarna bar eftersträvats
en uppdelning av utgifterna på de olika varor och tjänster som
konstituerar kostnadselementen i verksamheten. Av beräkningstekniska skäl
har endast de större kostnadselementen under varje littera för de olika huvudtitlarna
kunnat beaktas. Till osäkerheten i beräkningarna har också bidragit,
att lämpliga indexserier över prisutvecklingen saknats för åtskilliga
utgiftsområden. För att erhålla ett mått på den »volymmässiga» utvecklingen
för utgifter av transfereringsnatur har bl. a. flertalet utgiftsposter av
detta slag, bl. a. barnbidragen och folkpensionerna, omräknats med socialstyrelsens
konsumentprisindex. »Volymsiffrorna» för dessa transfererings llihang

till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 160. llihang E

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

utgifter kan därför sägas representera ett mått på bidragens värde för den
enskilde mottagaren.

Enligt de gjorda beräkningarna ökade de egentliga statsutgifterna på driftbudgeten
under perioden 1955/56—1960/61 i volym med 33 procent eller
med i genomsnitt knappt 6 procent per år.

Utgifterna under justitie-, kommunikations-, ecklesiastik- och civildepartementens
huvudtitlar uppvisar en volymmässig ökning av ungefär samma
stegringstakt som totalutgifterna i genomsnitt. För en av huvudtitlarna, jordbruksdepartementets,
redovisas en volymmässig utgiftsminskning under perioden,
medan försvars- och inrikeshuvudtitlama uppvisar en stegringstakt
som är lägre än genomsnittet för de totala egentliga statsutgifterna. De kraftigaste
genomsnittliga procentuella ökningarna redovisas under utrikes-, social-,
finans- och handelsdepartementens huvudtitlar. Detta sammanhänger
främst med utvecklingen av vissa speciella utgiftsposter.

Under justitiedepartementets huvudtitel har kostnaderna för fångvården,
som svarar för närmare hälften av huvudtitelns utgifter, utvecklats i en betydligt
snabbare takt än övriga utgifter. Avgörande för denna utgiftsförändring
under den gångna perioden har väsentligen varit kriminalitetens utveckling,
som bl. a. föranlett en kraftig utbyggnad av fångvårdsanstalterna.
Fångvårdens platsantal har härigenom ökat från drygt 3 500 platser under
budgetåret 1955/56 till omkring 5 000 platser 1960/61. Fångvårdens arbetsdrift
har undergått en fortskridande industrialisering. Även i övrigt har
vårdresurserna förbättrats.

Under utrikesdepartementets huvudtitel har kostnaderna för internationell
hjälpverksamhet utvecklats snabbast, och de var vid periodens slut de
dominerande anslagen vid sidan av utrikesförvaltningens avlöningsanslag.
Kostnaderna för Sveriges medlemskap i internationella organisationer, som
också ökat under slutet av 50-talet, har varit beroende av dessa organisationers
tillväxt jämte kostnaderna för internationella aktioner i FN:s regi som
igångsatts under perioden.

Till grund för anslagsutvecklingen under försvarsdepartementets huvudtitel
har under de tre senaste budgetåren i perioden legat de år 1958 antagna
riktlinjerna för försvarets framtida utformning. Av försvarsutgifterna är det
främst de militära investeringarna — materielanskaffningar av olika slag
— som ökat under perioden.

Under socialdepartementets huvudtitel hänför sig den procentuellt sett
kraftigaste utgiftsökningen till anslagen för arbetsmarknadspolitiken och
bostadspolitiken samt nykterhetsvården. Utgifterna för arbetsmarknadspolitiken
har givetvis påverkats av arbetsmarknadsläget under senare delen av
50-talet. Den kraftiga utgiftsökningen för budgetåren 1958/59 och 1959/60
får således ses mot bakgrund av de sysselsättningssvårigheter som inträffade
1958. Under 1960/61 skedde en minskning av utgifterna, men utgiftsnivån
är fortfarande hög. I viss mån beror detta på eftersläpande kostnader
för de beredskapsarbeten, som igångsattes under tidigare budgetår. Fram -

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvechdingen 5

föralll sammanhänger emellertid den högre utgiftsnivån med att ambitionsgraden
för arbetsmarknadspolitiken har höjts.

Utgifterna för bostadspolitiken har fortsatt att öka kraftigt. Detta beror
huvudsakligen på att nya årgångar hus tillkommit för vilka ränteeftergift
utgår och att de nya årgångarna omfattat flera lägenheter samt att räntenivån
stigit under perioden.

Efter 1955 års nykterhetsreform har en markant stegring av utgifterna
för nykterhetsvården ägt rum. Platsantalet vid statliga och erkända vårdanstalter
har ökat från ca 1 220 år 1955 till drygt 2 100 vid mitten av år 1961.
Utgifterna för bidrag till kommunala nykterhetsnämnder har ökat oavbrutet;
en för budgetåret 1960/61 redovisad minskning har endast bokföringsmässig
orsak.

Den i 1955/56 års prisnivå angivna ökningen av utgifterna för folkpensionering
och sjukförsäkring påverkas givetvis av den omräkning med konsumentprisindex
som skett. I absoluta tal bär utgiftsstegringen varit betydande.
Vad utgifterna för folkpensioneringen beträffar har dessa påverkats
bl. a. av de beslut om standardtillägg till folkpensionerna som fattats vid
1956, 1958 och 1960 års riksdagar.

De utgiftsmässigt dominerande anslagen under kommunikationsdepartementets
huvudtitel är vägbyggnads- och vägunderhållsanslagen. Den utveckling
som skett för utgifterna för vägväsendet under perioden har möjliggjort
såväl en fortsatt utbyggnad av väg- och gatunätets längd som en förbättring
av vägarnas bredd, bärighet och beläggning. Det bör i detta sammanhang påpekas,
att ökningen under budgetåren 1958/59—1960/61 av de som beredskapsarbeten
bedrivna vägarbetena inte påverkar utgiftsserien för kommunikationshuvudtiteln
utan utgifterna under socialhuvudtiteln. Däremot ingår
i utgiftsserien för de tidigare budgetåren vissa beredskapsarbeten. Den
relativt mycket kraftiga ökningen för den andra redovisade anslagsgruppen
är främst betingad av det budgetåret 1958/59 införda driftbidraget till
SJ.

Den mycket snabba utgiftsstegring som redovisas under finansdepartementets
huvudtitel är främst en följd av utbetalningen av den skatteersättning
till komunerna, som infördes fr. o. m. 1958 i samband med att de
kommunala ortsavdragen höjdes i nivå med de statliga. Utgiftsökningen förklaras
vidare av att huvudtiteln under budgetåret 1960/61 belastades med
kostnader för premiering av frivilligt sparande nnder åren 1955 och 1956.

Den under ecklesiastikdepartementets huvudtitel redovisade stegringen av
anslagsgruppen skolväsendet beror främst på ökningen av de åldersgrupper,
ur vilka eleverna till de högre skolformerna rekryterades, och på den stigande
studiefrekvensen inom dessa åldersgrupper. Som en följd härav expanderade
gymnasierna synnerligen starkt, liksom yrkesskolväsendet alltsedan
1955 års reform har varit i stark utveckling. Elevantalet på låg- och
mellanstadierna sjönk däremot under slutet av 50-talct.

De under perioden kontinuerligt stigande utgifterna för den högre utbild -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

ningen och forskningen återspeglar bl. a. de förbättrade villkoren för forskningen
samt 1958 års reform av undervisningen vid de filosofiska fakulteterna.

Expansionen av utbildningsväsendet betingar också — liksom införandet
av de allmänna studiebidragen fr. o. m. budgetåret 1957/58 och ökningen
av naturastipendierna budgetåret 1960/61 — den kraftiga ökningen av anslagen
till studiesociala ändamål.

Utgiftsutvecklingen under jordbruksdepartementets huvudtitel har kraftigt
påverkats av de skördeskadeersättningar som utgick under budgetåren
1955/56 och 1957/58. Främst härigenom uppvisar huvudtiteln en volymmässig
utgiftsminskning under perioden. Övriga utgiftsområden inom huvudtiteln
utmärkes däremot totalt av en ökning.

Den genomsnittliga årliga utgiftsförändringen under handelsdepartementets
huvudtitel är väsentligen avhängig av en dominerande anslagsgrupp.
Den för huvudtiteln totala volymökningen om i genomsnitt 9 procent förklaras
sålunda väsentligen av atomenergiverksamhetens snabba utveckling.

Den snabbaste relativa utgiftsutvecklingen under inrikesdepartementets
huvudtitel svarar polisväsendet för. För utgifterna för hälso- och sjukvården
är stegringstakten under perioden något större än den genomsnittliga
för hela huvudtiteln.

Utgiftsförändringarna under civildepartementets huvudtitel slutligen påverkas
främst av kostnaderna för det statliga och statsunderstödda pen
sionsväsendet, samt, under det sista budgetåret i perioden, av den statliga
arbetsgivaravgiften till den allmänna tilläggspensioneringen.

2. Den volymmässiga utvecklingen för realfonder på kapitalbudgeten

Av utgifterna under statens kapitalfonder representerar medelsförbrukningen
under affärsverksfonderna, luftfartsfonden, fastighetsfonden, försvarets
fonder och väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond (diverse kapitalfonder)
direkt statlig realinvestering. För övriga kapitalfonder motsvaras
medelsanvisningarna av statlig utlåning, aktieteckning o. s. v. som icke inräknas
i den statliga investeringsverksamheten i detta ords samhällsekonomiska
betydelse. Att göra en beräkning av utgiftsutvecklingen i fasta priser
för dessa fonder av finansiell karaktär, låter sig inte göras på ett meningsfullt
sätt. Däremot har för bedömningen av den framtida utgiftsutvecklingen
vissa beräkningar gjorts beträffande den volymmässiga utgiftsutvecklingen
av de statliga realinvesteringarna. I förevarande avsnitt lämnas en
kortfattad redogörelse för utvecklingen av dessa utgifter under budgetåren
1955/56^ -1960/61 efter den schablonmässiga omräkning som gjorts av utgifterna
i 1955/56 års prisnivå (tabell 2).

Liksom när det gäller den volymmässiga utvecklingen av de egentliga
statsutgifterna, är det angeläget att understryka beräkningarnas schablonmässiga
karaktär. De indexserier över prisutvecklingen som använts är
desamma som utnyttjas i samband med nationalbokföringen. Postverkets
investeringar har sålunda omräknats efter en sammanvägd index av

Bili. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 7

Tabell 2. Den volymmässiga utvecklingen för realfonderna på kapitalbudgeten
1955/56—1960/61

	Index med 1955/56	= 100			Årlig procen-
							tuell föränd-
	1955/	1956/	1957/	1958/	1959/	1960/	ring i genom-
	56	57	58	59	60	61	snitt under
							budgetåren
							1955/56—
							1960/61
Statens affärsverksfonder..............	100	93	97	no	118	106	+ 7,2
Postverket........................	100	71	44	40	41	36	- 18.6
Televerket........................	100	99	101	113	112	108	+ 1.5
SJ ..............................	100	88	91	96	104	91	- 2,0
Statens vattenfallsverk............	100	93	102	123	136	122	+ 4.0
Domänverket ....................	100	97	71	72	52	16	- 30,7
Luft/arts/onden......................	100	93	195	576	741	392	+ 31.5
Statens allmänna fastighetsfond........	100	103	116	141	144	151	+ 8,5
Försvarets fonder....................	100	103	83	84	91	99	— 0.3
Diverse kapitalfonder ................	100	91	88	82	100	84	- 3.5
Summa	100	95	97	in	119	109	+ 1,7

dels byggnadsstyrelsens index för ämbetsbyggnader och dels konunerskollegiets
partiprisindex för maskiner och transportmedel, rensat från konsumtionsvaror.
För televerkets investeringar har använts televerkets index
för teleanläggningar och för SJ dess index för bana och byggnader samt
rullande materiel. Vattenfallsverkets investeringar har omräknats efter index
för kraftstationer och domänverkets efter index för jordbrukets ekonomibyggnader.
Vid beräkningen av investeringarna inom luftfartsfonden
har index för vägbyggnader begagnats och för statens allmänna fastighetsfond
och försvarets fastighetsfond byggnadsstyrelsens index för ämbetsbyggnader.
För försvarets fabriksfond liksom för väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond har slutligen använts index för industrimaskiner.

Enligt de gjorda beräkningarna ökade medelsförbrukningen under realfonderna
under perioden 1955/56—1960/61 i volym med 9 procent eller med
i genomsnitt 1,7 procent per år. De kraftigaste volymmässiga ökningarna
under perioden redovisas för luftfartsfonden och statens allmänna fastighetsfond.
Affärsverksfonderna uppvisar en lägre ökningstakt, 1,2 procent,
medan övriga investeringar företer en viss minskning.

Utvecklingen av affärsverkens investeringar under perioden återspeglar
konjunkturförloppet. Begränsningen av affärsverkens investeringar under
budgetåren 1956/57 och 1957/58 sammanhängde med den allmänt återhållande
ekonomiska politiken under dessa år. Den återhämtning och i vissa
fall markerade stegring som inträdde 1958/59 och 1959/60 får å andra
sidan ses mot bakgrund av strävandena att motverka cfterfrågeminskningen
inom den privata sektorn i samband med den då pågående konjunkturavmattningen.
Till en del var den också resultatet av en planerad investeringsökning,
som särskilt inriktades på sådana investeringar som utgjor -

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 År 1962

de en förutsättning för en stegrad industriproduktion. Utvecklingen under
de olika fonderna var dock splittrad. Postverkets investeringar, som emellertid
är av förhållandevis liten omfattning, minskade successivt under
perioden. För SJ fluktuerade investeringsnivån i huvudsak kring utgångsårets
nivå, dock med någon minskning i förhållande till denna. Televerkets
och statens vattenfallsverks investeringar visade däremot en genomsnittlig
stegring över perioden med 1,5 respektive 4 procent.

Den helt övervägande delen av televerkets investeringar sammanhängde
med den pågående automatiseringen och ökningen av antalet abonnenter.
Vid periodens slut var omkring 90 procent av telefonapparaterna
anslutna till automatiska telefonstationer. Av betydelse för utvecklingen
av televerkets investeringar under perioden har vidare varit uppbyggnaden
av televisionsradionätet, som i praktiken tog sin början 1957/58. En anläggning
för teletekniskt utvecklingsarbete påbörjades 1958/59.

Mot bakgrunden av det ekonomiska läget för statens järnväg ar
har en bibehållen hög investeringsnivå framstått som ett viktigt villkor för
en bättre driftsekonomi. Investeringarna har särskilt inriktats på företagsekonomiskt
lönande rationaliseringsåtgärder. Huvudlinjernas kapacitet har
ökats genom anläggande av ytterligare dubbelspår, förbättring av spåröverbyggnaden,
anläggningar för fjärrblockering och genom automatiserade
i angerbangårdar. Den rullande materielen har utökats och moderniserats
och särskilt har betydande investeringar gjorts i anskaffning av lok och
godsvagnar. Avsevärda investeringar har också skett i trafiksäkerhetsfrämjande
syfte.

För statens vattenfallsverk har investeringarna under perioden
främst syftat till att uppnå torrårssäkerhet och att åstadkomma en optimal
ekonomisk avvägning mellan vatten- och värmekraftverk. Språnget
i investeringsutvecklingen från 1957/58 till 1958/59 motsvarar en komplettering
och forcering av programmet för kraftverksutbyggnaden till följd
av den konsumtionsstegring som skett fortlöpande under perioden. Större
delen av kostnaderna för värmekraftverket i Stenungsund infaller vidare
under perioden, varjämte Ågesta kraftvärmeverk påbörjades under senare
delen av denna. Kostnaderna för vattenfallsverkets förvaltningsbyggnad i
Råcksta faller likaså till större delen under perioden.

För domänverket har endast medtagits de investeringar som finansierats
över kapitalbudgeten. Härutöver sker en omfattande investeringsverksamhet
avseende bl. a. skogsbilvägar och skogsvårdsåtgärder av skilda slag
med anlitande av driftinkomster.

Den starka ökningen av investeringarna under luftfartsfonden återspeglar
i huvudsak tillkomsten av Arlanda. Därjämte har under perioden skett
en förhållandevis kraftig utbyggnad av flygfältnätet i Sverige, vilket likaså
kommer till uttryck i anslagsutvecklingen.

De utgiftsmässigt dominerande investeringarna under statens allmänna
fastighetsfond faller under perioden inom ecklesiastik- och inrikesdepartementens
områden. För ecklesiastikdepartementets del har den del av in -

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 9

vesteringsverksamheten som avser utbyggnaden av universitet och högskolor
utvecklats snabbast under perioden. Särskilt omfattande har byggnadsverksamheten
varit i Göteborg, där dels de teoretiska institutionerna inom
den medicinska fakulteten färdigställts och dels utbyggnaden av Chalmers
tekniska högskola pågått. Även vid universiteten i Uppsala och Lund liksom
vid tekniska högskolan i Stockholm har byggnadsverksamheten legat
på en hög nivå. Viss utbyggnad har under perioden skett även av andra
institutioner och anstalter inom ecklesiastikdepartementets område, såsom
skolorna för döva och läroanstalterna för blinda.

Investeringarna under inrikesdepartementet domineras av byggnadsarbeten
för mentalsjukvården. Under de sista åren av perioden steg utgifterna
för detta ändamål snabbt. Detta sammanhänger med att de kostnadsmässiga
konsekvenserna av tidigare års principbeslut om uppförande av
flera större sjukhus — Falbygden, Mellringe, Bollnäs, m. fl. — då gjorde
sig gällande. Vidare påverkades utgiftsutvecklingen av den accelererande
upprustningen av det befintliga sjukhusbeståndet. Även för universitetssjukhusen
steg den årliga investeringsnivån i samband med att arbetena
kommit igång på den neurologiska kliniken vid karolinska sjukhuset och
den medicinska kliniken vid akademiska sjukhuset. Inom inrikesdepartementets
område har vidare för att tillmötesgå landsstatens behov av kontorslokaler
ett omfattande byggnadsprogram igångsatts fr. o. m. budgetåret
1957/58. Utbyggnadsprogrammet på skyddsrumsområdet har däremot under
perioden i huvudsak kunnat slutföras, vilket medfört minskat medelsbehov.

Vad investeringsverksamheten inom övriga områden av statens allmänna
fastighetsfond beträffar, må nämnas att inom justitiedepartementets
område byggnadsarbetena för fångvården ökat kraftigt. Utgiftsutvecklingen
inom kommunikationsdepartementets område sammanhänger främst
med uppförandet av radiohuset, vilket påbörjades under periodens sista år.

Beträffande anslagsutvecklingen för väg- och vattenbgggnadsverkets förrådsfond
påverkas den av att vissa under fonden redovisade kostnader för
oljelagringsanläggningar sjunker under perioden. I övrigt återspeglar utvecklingen
den fortsatta rationaliseringen av vägunderhållet, innefattande
eu ökning av maskinparken och av investeringarna i garageanläggningar
och depåverkstäder.

3. Jämförelse mellan fjolårets och årets beräkningar för budetåret 1962/63
I bihang E till fjolårets kompletteringsproposition redovisades vissa beräkningar
till belysning av statsfinansernas utveckling under de tre budgetåren
1962/63—1964/65. Utifrån dessa kalkyler uppskattades totalbudgetsaldot
för 1962/63 i förhållande till saldot för 1961/62 komma att försämras
med 1 respektive 3/4 miljard kronor vid eu antagen årlig ökning av skatteunderlaget
med 3,5 alternativt 7 procent. Vid eu utveckling enligt det högre
alternativet för skatteunderlaget förutsattes dock att utgiftsprognoserna
skulle komma att ändras på ett flertal punkter. Bl. a. ansågs del då inte

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Tabell 3. Statsutgifternas beräknade förändringar till budgetåret 1962/63
Milj. kr.

	Anslag bud-getåret 1961/ 62 enl. riks-staten (1)	Förändringar till budget-året 1962/63	Differens mellan kol. 3 och kol. 2 (4)
enligt kalkyler våren 1961 (prop. 1961: 150) (2)	enligt nu gjorda be-räkningar (prop. 1962: 150) (3)
Driftbudgeten (exkl. avskrivningar)
1. Antagen utgiftsutveckling för vissa
större utgiftsposter..............	9 573	+	399	+ 1 436	-1-	1 037
Försvarshuvudtiteln............	3 062	+	65	+ 156	+	91
Folkpensioner m. m...........	2 496	+	269	+ 471	-f	202
Statliga och kommunala väg-
väsendet ....................	989		60	+ 138	-X	78
Driftbidrag till folkskolor ......	833	+	12	+ 57		45
Allmänna barnbidrag ..........	798	—	13	+ 159	+	172
Skatteersättning till kommunerna	540	—	72	+ 360	-f-	432
Ränteeftergifter och bostads-
rabatter ....................	410	+	50	+ 40	—	10
Bidrag till sjukkassor m. m.....	286	+	5	+ 35	-f	30
Driftbidrag till SJ ............	80	—		—	—
Arbetsgivaravgift till ATP......	80	+	23	+ 20	—	3
II. Övriga egentliga statsutgifters ut-
veckling enligt finansdepartemen-
tets beräkning..................	5 091	+	278	+ 372	I
III. Erfarenhetsmässig utgiftsökning för					1 +	93
posterna under II utöver den där					i
angivna........................	—	+	1		1
/V. Schablonmässigt tillägg för höjda
löner..........................	—	+	440	+ 437	-	3
V. Antagen förändring av statsskuld-
räntor och underskotten å vissa
affärsverksfonder................	943	+	44	- 28	-	72
Summa för driftbudgeten (exkl.
avskrivningar)..................	15 607	+	1162	+ 2 217	+ 1055
Kapitalbudgeten (investeringsanslag) ..	2 580	+	127	+ 103	-	24
Totalt	18187	+ 128»	+ 2 820	+ 1031

Anm. För att erhålla enhetliga jämförelsesiffror till budgetåret 1962/63 har utgångsnivån baserats
på 1961/62 års riksstat. Detta medför dels vissa avvikelser i förhållande till de siffror
som redovisades i prop. 1961: 150, dels att anslag på tilläggsstater ej beaktats i tabellen.

längre vara realistiskt att räkna med oförändrade priser. Med hänsyn till
att totalbudgetsaldot nu beräknas komma att försämras med ca 0,9 miljard
kronor från 1961/62 till 1962/63 kan — med beaktande av inträffade
prisförändringar — relativt god överensstämmelse sägas föreligga mellan
den i fjolårets kompletteringsproposition angivna försämringen av budgetsaldot
och den nu beräknade.

Bakom dessa nettosiffror över förändringarna på budgetens utgifts- och
inkomstsida, som utvecklingen av totalbudgetsaldot representerar, döljer sig

Bih. E: PM angående huvuddragen i den stats finansiella utvecklingen 11

dock väsentliga förskjutningar. Främst betingas de av den fr. o. m. årsskiftet
genomförda omläggningen av skattesystemet. Genom att skattereformen
innefattade kompenserande åtgärder för att fritaga folkpensionärer och
barnfamiljer från verkningarna av ett ökat inslag av indirekt beskattning
samt kompensation till kommunerna för höjningen av ortsavdragen belastas
utgiftssidan med kostnader som i realiteten är ett element i skattesänkningen.

Dessa effekter av skattesystemets omläggning på budgetens utgiftssida,
som återverkar såväl på budgetåret 1961/62 som 1962/63, framträder klart
vid en jämförelse mellan fjolårets utgiftsberäkningar för 1962/63 och de
som nn föreligger (jfr tabell 3). I anslutning till redovisningen bör anmärkas
att de angivna utgiftsförändringarna framräknats utifrån de i riksstaten
för 1961/62 upptagna beloppen. Jämförelsen har vidare baserats på det
i fjolårets kalkyler angivna högre alternativet för skatteunderlagets utveckling.
I överensstämmelse härmed har under posten för schablonmässigt tilllägg
för höjda löner under 1962/63 inkalkylerats en mot det högre alternativet
för skatteunderlaget svarande stegring av statstjänarlönerna.

Enligt fjolårets kalkyl beräknades de sammanlagda utgifterna på driftoch
kapitalbudgeten under budgetåret 1962/63 komma att stiga med inemot
1 300 milj. kr. Härvid hade emellertid inte reserverats något belopp för
tillkommande reformkostnader eller oförutsedda utgiftsbehov. Då den nu
beräknade utgiftsökningen för motsvarande poster uppgår till 2 320 milj.
kr. föreligger, om man bortser från den förutsatta marginalen för reformkostnader
och oförutsedda utgiftsbehov, en avvikelse på drygt en miljard
kronor. Främst hänför sig denna differens till de i beräkningarna specificerade
större anslagsposterna. Totalt redovisades för dessa anslag en ökning
med ca 400 milj. kr., medan enligt de nu gjorda beräkningarna stegringen
uppgår till drygt 1 430 milj. kr. Denna avvikelse betingas framförallt av de
utgiftsökningar som följer med skattesystemets omläggning. Genom barnbidragens
höjning, kompensationen till kommunerna för höjningen av ortsavdragen
samt utlösningen av ytterligare ett indextillägg till folkpensionerna
uppkommer således en utgiftsökning med drygt 630 milj. kr.

Av reformkostnader i utgiftssumman för de större anslagen hade endast
inkalkylerats standardhöjningen år 1962 för folkpensionärerna. Genom
att vid beräkningen av utgiftsutvecklingen under dessa större anslagsposter
i övrigt endast beaktades de utgiftsförändringar som skulle uppkomma vid
oförändrade normer och ett fullföljande av redan lixerade beslut, förklaras
avvikelsen i övrigt främst av att även andra reformkostnader tillkommit under
dessa poster. I anslutning till kalkylerna påpekades dock, att ytterligare
kostnader under dessa anslagsposter var att förutse, bl. a. föi väntade förslag
från socialförsäkringskommittén, skolberedningen och socialpolitiska
kommittén. Avvikelserna under anslagen till folkpensioner, bidrag till sjukkassor
och driftbidrag till grundskolan får således bedömas mot bakgrund
av att under dessa poster upptagits kostnader för den föreslagna förbättringen
av sjukförsäkringen samt folkpensioneringen — särskilt beträffande

2j Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr ISO. Ilihang E

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

invalidpensioneringen — och reformer på grundskolans område. Betydande
ytterligare kostnader ingår också för en ännu snabbare ökning av det ordinarie
vägväsendet än vad som siffermässigt angavs i långtidskalkylen.

En annan orsak till avvikelserna är att fjolårets kalkyler utgick från
oförändrade priser och följaktligen inte innefattade någon priskompensation
till försvaret eller några ytterligare indextillägg för folkpensionärerna.
I budgetförslaget ingår däremot priskompensation till försvaret med ca 100
milj. kr. och ett ytterligare indextillägg till folkpensionerna, utöver det som
följde med skattesystemets omläggning, med ca 40 milj. kr.

För övriga icke specificerade anslag på driftbudgeten beräknades ökningen
i kalkylerna, inklusive ett tillägg för erfarenhetsmässigt tillkommande
utgifter, till 279 milj. kr., medan den nu beräknas till 372 milj. kr. Bakom
nettosiffran för avvikelsen, drygt 90 milj. kr., döljer sig en rad förskjutningar
mellan olika anslag och anslagsgrupper. Den utgiftsmässigt dominerande
differensen hänför sig till driftbudgetanslagen för internationell hjälpverksamhet.
I avsaknad av hållpunkter för en mer preciserad uppskattning upptogs
dessa anslag i kalkylerna till oförändrat belopp, medan anslagen härtill
på drifIbudgeten nu beräknas stiga med drygt 47 milj. kr.

Underskattningen i fjolårets kalkyler av de egentliga statsutgifternas ökning
motvägs i viss utsträckning av att statskuldräntorna och kapitalbudgetutgifterna
under 1962/63 torde bli lägre än tidigare beräknats. Avvikelsen
beträffande kapitalbudgeten förklaras främst av att reservationsinedelsförbrukningen
för innevarande budgetår nu beräknas bli lägre än vad som
förutsattes i fjol. Detta är i sin tur bl. a. en följd av att i fjolårets kalkyler
överskattades den takt i vilken byggnads- och anläggningsarbeten skulle
komma att realiseras. Genom den ökade behållningen av reservationsmedel
minskade också behovet av nyanvisningar av medel till bl. a. bostadslån. Ett
lägre upplåningsbehov och minskade kostnader för statsupplåningen till
följd av den nyligen genomförda diskontosänkningen förklarar i sin tur de
minskade utgifterna för statsupplåningen.

Vid en siffermässig jämförelse av totalbudgetsaldots förändringar 1962/
63 enligt å ena sidan fjolårets kalkyler och å andra sidan de nu föreliggande
beräkningarna bör uppmärksammas att de i det föregående angivna utgiftssiffrorna
hänför sig till en jämförelse mellan beräkningarna i riksstaten för
1961/62 och de nu presenterade utgiftskalkylerna för 1962/63. Det får därför
beaktas, att de nu beräknade totalutgifterna för 1961/62 även inkluderar
bl. a. tilläggsstatsanslag. I förhållande till riksstaten för innevarande
budgetår beräknas därför nu de sammanlagda drift- och kapitalbudgetutgifterna
(exkl. avskrivningar inom fonderna in. in.) öka med drygt 350 milj.
kr. Skulle avstämningen av fjolårets utgiftskalkyler gjorts mot den nu beräknade
utgiftsförändringen mellan budgetåren 1961/62 och 1962/63 skulle
därför den i det föregående angivna differensen ha reducerats med detta
belopp. Vidare bör uppmärksammas att förändringen av reservationsmedelsbehållningarna
och dispositionen av rörliga krediter nu beräknas öka utgifterna
från 1961/62 till 1962/63 med 250 milj. kr.

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 13

För statsinkomsterna redovisades dels en beräkning baserad på antagandet
om skatteunderlagets ökning i takt med produktionens volymmässiga
ökning eller med 3 1/2 procent per år, dels ock en kalkyl där skatteunderlaget
förutsattes stiga med 7 procent per år eller lika mycket som i genomsnitt
under 50-talets sista hälft. Enligt det lägre alternativet beräknades statsinkomsternas
ökning under budgetåret 1962/63 i förhållande till riksstaten för
1961/62 till 140 milj. kr. och enligt det högre alternativet till ca 720 milj. kr.
Med hänsyn till att inkomsterna under 1962/63 nu förutses komma att stiga
med ca 1 240 milj. kr. i förhållande till beräkningar för innevarande budgetår
representerar således även det högre inkomstalternativet en underskattning
med ca 500 milj. kr.

Den angivna underskattningen förklaras huvudsakligen av skattesystemets
omläggning. Inkomsterna för budgetåret 1962/63, jämfört med de nu
beräknade inkomsterna för innevarande budgetår, blir sålunda ca 710 milj. kr.
högre på grund av höjda indirekta skatter och minskas med 360 milj. kr. till
följd av höjda statliga ortsavdrag och ändrade skattesatser. Nettoökningen
på inkomstsidan genom omläggningen uppgår således till 350 milj. kr. Den
återstående delen av avvikelsen, ca 150 milj. kr., förklaras främst av att
skatteunderlaget under de aktuella budgetåren nu beräknas stiga något
snabbare än vad som innefattades i beräkningarna enligt 7-procentsalternativet.

Sammanfattningsvis kan konstateras att såväl inkomst- som utgiftsberäkningarna
i betydande utsträckning påverkats av den ökade omslutning på
budgeten som följt med skatteomläggningen. I övrigt förklaras avvikelserna
på utgiftssidan främst av att de valda förutsättningarna för beräkningarna
av vissa större utgiftsposters utveckling siffermässigt representerar en underskattning
genom att i kalkylerna inga belopp togs upp för tillkommande
reformer utan dessa kostnader i stället markerades med symbolen R (= Reformkostnader).
För dessa utgiftsposter liksom även för övriga poster gäller
också att prisstegringseffekter tillkommit som ej innefattades i fjolårets
utgiftskalkyler.

B. Statsutgifternas utveckling under budgetåren 1962/63—1965/66

1. Allmänna förutsättningar för beräkningarna

I syfte att kartlägga de utgiftsanspråk som kan komma att aktualiseras
på längre sikt har i år liksom under senare år genom fackdepartementens
försorg uppgifter införskaffats från myndigheter och verk om utgiftsutvecklingen
under de närmast framförliggande budgetåren. Utgångspunkten för
bedömningen av utgiftsutvecklingen under de tre budgetåren 1963/64—
1965/66 har i princip varit riksstaten för budgetåret 1962/63. Då beräkningarna
verkställts innan riksstaten är fastställd, har de av praktiska skäl
dock fått baseras på riksstatsförslaget jämte framlagda särpropositioner.

Med avseende på den samhällsekonomiska utvecklingen i stort har uppgiftslämnarna,
enligt anvisningarna, baserat beräkningarna på förutsätt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

ningen om en fortgående produktionsökning av i genomsnitt ca 4 procent per
år, full sysselsättning samt oförändrad pris- och lönenivå. Kalkylerna utgår
därför i detta avseende från den pris- och lönenivå, som lagts till grund för
beräkningen av anslagen i riksstatsförslaget för budgetåret 1962/63. Detta
innebär bl. a. att uppgiftslämnarnas kalkyler över utgiftsutvecklingen gjorts
utifrån den beräkningstekniska hypotesen om konstant lönenivå (1961 års)
för de statsanställda. Vid sammanställningen inom finansdepartementet
har korrigering härför gjorts genom att — i analogi med täckningsanslagen
på fjärde och tolfte huvudtitlarna — ett generellt tillägg gjorts för den kostnadsökning
som uppkommer genom den nu avtalade höjningen av statstjänarlönerna
under kalenderåren 1962 och 1963. För senare delen av
prognosperioden har därutöver inkalkylerats en viss schablonmässigt beräknad
lönestegring.

De uppgifter som införskaffats från uppgiftslämnarna innefattar förutom
automatiska utgiftsförändringar till följd av ändringar i befolkningsstrukturen
och av statsmakterna fixerade utgiftsbeslut även kostnaderna
för sådana reformer och standardhöjningar inom olika områden som bedömts
komma att aktualiseras under beräkningsperioden. Enligt anvisningarna
har sålunda redovisats de kostnadsmässiga konsekvenserna av
önskade utvidgningar och standardhöjningar på respektive områden med
beaktande av pågående planering och utredningarbete. Härvid har uppgiftslämnarna
haft att eftersträva en realistisk utgiftsbedömning under
hänsynstagande till de praktiska möjligheterna •— administrativa, arbelskraftsmässiga,
lokalmässiga m. m. — att genomföra de framlagda utgiftsplanerna.

Såsom framhölls vid presentationen av fjolårets kalkyler ligger det i sakens
natur, att sammanställningar över den långsiktiga utgiftsutvecklingen,
sådan denna för olika delområden bedömes av myndigheterna, är
behäftad med brister i olika avseenden. Under vissa schablonmässiga förutsättningar
låter sig visserligen utvecklingen för åtskilliga utgiftsområden
förutsägas med en rimlig grad av säkerhet. Speciellt gäller detta om klart
utformade planer finns fastställda och godkända eller utvecklingen kan
återföras på vissa enkla faktorer, exempelvis befolkningsförändringar. Å
andra sidan finns det många områden, för vilka det föreligger stora svårigheter
att göra säkra prognoser. De förändringar i utgiftsdispositionen som
följer av t. ex. växlingar i konjunkturen och i den utrikespolitiska situationen,
kan givetvis inte förutses. I stället får långsiktskalkylerna i sådana
fall baseras på vissa schablonmässiga antaganden om en »normal» utveckling.
Dessa antaganden är såtillvida medvetet orealistiska som verkligheten
aldrig utvecklar sig helt »normalt».

En av de föreliggande riskerna för feluppskattningar framträder redan
vid ett studium av de insamlade uppgifterna om utgiftsbehoven. Dessa utmärks
nämligen, vilket är en gammal erfarenhet, av en kombination av
systematiska överskattningar och systematiska underskattningar; överskattningar
av den utgiftsökning för det närmaste året, som efter budget -

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 15

granskning blir förverkligad, och underskattningar av utgifterna under
längre fram liggande budgetår. Detta sistnämnda förhållande har delvis sm
orsak i att uppgiftslämnarna vid beräkningarna utgår från att utgiftsönskemålen
hänförliga till det första budgetåret blir tillgodosedda redan
under detta budgetår. Vidare är det ett uttryck för en även från andra
sammanhang välkänd tendens att framtida behov underskattas. Denna
systematiska underskattning av framtida utgiftskrav utgör kanske ett av
de svåraste hindren för en rationell, långsiktig budgetavvägning.

Den ofrånkomliga bristen på realism i utgiftsmaterialet kan lätt leda till
felaktiga föreställningar om budgetläget i framtiden. Vid redovisningen i
fjolårets kompletteringsproposition tillämpades därför det förfarandet, att
på basis av de av myndigheterna anmälda utgiftsbehoven, en beräkning
verkställdes inom finansdepartementet till belysning av statsutgifternas
sannolika ökning på längre sikt. Såsom framgår av tabell 3 (s. 10) utskildes
vid dessa beräkningar först vissa större utgiftsposter. Därefter upptogs
de av myndigheterna redovisade behoven av ökningar under övriga anslag
efter en schematisk budgetgranskning med beaktande av bl. a. fattade principbeslut.
För att motverka tendensen till underskattningar av framtida utgifter
inlades för de ospecificerade utgiftsposterna en marginal för oförutsedda
utgiftsbehov, vilken motsvarade differensen mellan den erfarenhetsmässiga
och den beräknade utgiftsökningen. Vidare innefattade kalkylerna
anslagsförändringarna på kapitalbudgeten, statskuldräntornas uDeckling
samt ett generellt tillägg för en antagen höjning av statstjänarlönerna.

Vid utarbetandet av en förnyad kalkyl över den långsiktiga budgetutvecklingen
har använts samma redovisningsmetod som i fjolårets kompletteringsproposition.
Detta innebär bl. a., att det av uppgiftslämnarna redovisade
utgiftsmaterialet underkastats en schematisk budgetgranskning inom
finansdepartementet. I vissa avseenden har dock presentationsmetoden
justerats. Sålunda har antalet särredovisade utgiftsposter utökats genom att
till dessa poster också hänförts kommunikationsverkens investeringar, anslagen
till bostadslån och räntefria lån till bostadsbyggandet samt bidragen
till byggnadsarbeten vid allmänna skolväsendet och yrkesskolorna. Vidare
har omfattningen av vissa av de specificerade posterna utvidgats; försvarskostnaderna
med kapitalbudgetutgifter hänförliga till försvaret, driftbidraget
till statens järnvägar med anslaget till täckning av verkets underskott,
väganslagen med bidragen till enskild väghållning samt anslaget skatleersättning
till kommunerna in. m. till att avse hela motsvarande littera under
sjunde huvudtiteln, d. v. s. även anslagen till bidrag till skattetyngda kommuner
in. in. och till ersättning till städerna för mistad tolag har inkluderats
i denna post.

Vid utskiljandet av de större utgiftsposterna (jfr I i tabell 4) har i övrigt
gällt samma principer som vid fjolårets redovisning. Till denna grupp
av utgifter har således hänförts sådana större utgiftsposter som styrs av
befolkningsutvecklingen och redan fattade beslut eller för vilka av andra
skäl utgiftsberäkningarna kan ges eu klar innebörd. Som exempel på anslag

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

som bl. a. påverkas av befolkningsstrukturens förändringar kan nämnas de
allmänna barnbidragen, bidragen till sjukförsäkringen och folkpensioneringen
samt driftbidraget till grundskolan. Vid framräknandet av utgiftsutvecklingen
för dessa typer av anslag har som regel förutsatts oförändrade
förmåner och bidragsregler. I fråga om folkpensionerna har dock inräknats
den standardhöjning som statsmakterna förutsatt skall ske under budgetåret
1964/65. Beträffande driftbidraget till grundskolan har beaktats den
i propositionen nr 54 förordade reformeringen av den obligatoriska skolan.
Även vad beträffar beräkningarna av investeringsverksamheten vid skolväsendet
har hänsyn tagits till i denna proposition förordade riktlinjer.

Liksom i kalkylerna för folkpensionskostnadernas utveckling har vid angivandet
av anslagen under budgetåren 1963/64—1964/65 till skatteersättning
till kommunerna, m. m. samt statens arbetsgivareavgift till den allmänna
tilläggspensioneringen tidigare fattade principbeslut kunnat beaktas.
För det sista av budgetåren under beräkningsperioden har dessa anslag, av
skäl som närmare beröres i det följande, dock framskrivits schablonmässigt.

Utifrån förutsättningen om oförändrade bidragsgrunder och oförändrat
ränteläge kan också de till följd av nytillskottet av bostäder ökande bostadssubventionerna
beräknas med relativt tillfredsställande precision. Betydligt
vanskligare är det däremot att göra en kalkyl över de militära försvarsutgifterna,
kommunikationsverkens investeringar, utgifterna för vägväsendet,
lånen till bostadsbyggandet samt anslagen till SJ i form av driftbidrag
och särskild underskottstäckning. Då dessa utgiftsposter i hög grad är beroende
av ännu icke av statsmakterna fattade beslut, har för beräkning av
den framtida utgiftsutvecklingen på dessa områden framskrivningsmetoder
fått tillgripas som i huvudsak innebär extrapolering av den tidigare utgiftstrenden.

Sedan dessa specificerade större utgiftsposter utskilts, har de av uppgiftslämnarna
redovisade anslagsförändringarna avseende övriga statsutgifter
(II i tabell 4) blivit föremål för en överslagsmässig budgetgranskning
inom finansdepartementet. Härvid har bl. a. beaktats automatiska förändringar
i utgiftsutvecklingen som föranleds av förskjutningar i befolkningsstrukturen
och redan fattade beslut. Viss vägledning vid beräkningen av
utgifterna har även erhållits genom studium av utgiftstrenden under senare
år. En väsentlig del av posten övriga statsutgifter avser sådan statlig verksamhet
som tar produktiva resurser i anspråk, d. v. s. konsumtions- och
investeringsutgifter. De dominerande utgiftsposterna av detta slag är anslagen
till utbildningsväsendet och olika vårdområden. Karakteristiskt för
utgifter av denna typ är att de företer en relativt kontinuerlig stegring utan
starkare fluktuationer. Denna stegring är delvis av automatisk natur och
delvis en följd av en successiv anpassning till den allmänna standardhöjningen
i samhället, såsom utbyggnaden av utbildningsväsendet och olika
vårdområden.

För att motverka tendensen till underskattningar av framtida utgifter och
lör att erhålla en realistisk jämförelsenorm för bedömningen av den på

Bil). E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 17

grundval av uppgiftslämnarnas kalkyler beräknade utgiftsökningen har
summan för de drift- respektive kapitalbudgetanslag som icke särredovisats,
framskrivits i takt med den utveckling som gällt för dessa anslag under
senare hälften av 50-talet (budgetåren 1955/60—1960/61). Den härvid framkomna
differensen mellan den erfarenhetsmässiga utgiftstrenden och den
inom finansdepartementet beräknade stegringstakten för de kommande
budgetåren har upptagits under en ospecificerad restpost (III i tabell 4).
På detta sätt har i utgiftskalkylerna inlagts en reservmarginal för nu icke
kända men erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter.

Alternativt skulle den ospecificerade restposten kunnat upptagas med
ett belopp motsvarande differensen mellan den genomsnittliga faktiska utgiftsökningen
för de ospecificerade posterna och den utveckling som i tidigare
långtidskalkyler räknats med för dessa anslag. Da den i år använda
redovisningsmetoden införts så sent som i fjol finns ännu inga sådana erfarenhetsvärden
tillgängliga. I sammanhanget kan dock nämnas att differensen
mellan den nu beräknade utgiftsökningen budgetåret 1962/63 för
de ospecificerade driftbudgetutgifterna och den ökning som angavs i fjolårets
långtidskalkyl för nästa budgetår uppgår till ca 90 milj. kr. (jfr tabell
3). Det bör observeras att denna siffra inte kan göras tillämplig på
den i år presenterade ospecificerade utgiftsposten, eftersom sammansättningen
av denna i vissa avseenden avviker från den som presenterades i fjol.

Såsom angivits i det föregående har uppgiftslämnarnas utgiftskalkyler
bl. a. baserats på den lönenivå för de statsanställda som lagts till grund för
beräkningen av anslagen i riksstatsförslaget för budgetåret 1962/63. Detta
innebär att kalkylerna över anslagsutvecklingen gjorts utifrån den beräkningstekniska
hypotesen om konstant lönenivå (1961 års) för de statsanställda.
Den i april 1962 avtalade löneökningen under kalenderåren 1962
och 1963 har dock såtillvida beaktats som ett schablonmässigt tillägg för
höjda löner (IV i tabell 4) fram t. o. in. kalenderåret 1963 gjorts vid sidan
av kalkylerna för de särskilda utgiftsområdena. Då beräkningarna av statsinkomsternas
utveckling för åren därefter skett utifrån antagandet om en
jämn ökning av skatteunderlaget med 4 procent årligen har i konsekvens
härmed likaledes ett schablonmässigt tillägg för kostnadsökning till följd
av en likaledes fyraprocentig höjning av lönenivån inom den statliga och
statsunderstödda verksamheten gjorts. Hänsyn har däremot i detta sammanhang
inte tagits till lönerna inom de statliga affärsverken, då dessa löner
— med undantag för statens järnvägar och luftfartsverket — inte berör
budgetens utgiftssida utan i stället får beaktas vid beräkningarna av inkomsterna
från statens kapitalfonder.

Någon »rescrvmarginal», motsvarande den som upptagits för de ospecificerade
anslagen, har icke inlagts i kalkylen för de särredovisade utgiftsposterna.
För att markera att kostnader för eventuella reformer och andra
erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter kan uppkomma under dessa poster
har emellertid till den beräknade summan för statsutgifterna lagts ett
ospecificerat belopp, betecknat med symbolen B (— Reformer).

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Tabell 4. Statsutgifternas beräknade förändringar under budgetåren 1962/63_1965/66

Milj. kr.

	Bud- getåret 1962/63	Förändringar från föregående budgetår	Föränd- ring 1962/63— 1965/66
1963/64	1964/65	1965/66
I. Antagen utgiftsutveckling för vissa
större utgiftsposter..............	14 306	+	239	+	463	+	274	+	976
Militära försvaret ............	3 429	+	48	+	63	+	69	+	180
Folkpensioner ................	2 967	+	112	+	276	+	77	+	465
Ordinarie väganslag ..........	1167	+	80	+	80	+	80	+	240
Kommunikationsverkens investe-
ringar......................	1158	—		—.		_
Skatteersättning till kommunerna,
m. m.....................	980	—	194	—	68	_	31	_	293
Allmänna barnbidrag..........	957	—	12	—	9	—	5	_	26
Driftbidrag till grundskolan ....	890	+	20	+	40	+	25	+	85
Statsskuldräntor..............	820	+	40	+	45	+	45	+	130
Bostadslån ..................	758	+	70		40		30
Ränteeftergifter och bostadsra-
batter......................	450	—		+	35	+	37	+	72
Bidrag till sjukkassor..........	320	+	44	+	13	+	13	+	70
Driftbidrag m. m. till SJ ......	160		10	—	10		10		30
Skolbyggnadsbidrag ..........	150	+	18	+	14	—		+	32
ATP ........................	100	+	23	+	24	+	4	+	51
II. Övriga statsutgifters utveckling en-
ligt finansdepartementets bedöm-
ning ........................	5 764	+	287	+	358	+	302	+	947
därav driftbudgeten (exkl. avskr.)	5 207	+	309	+	281	+ 247	+	837
kapitalbudgeten (investe-
ringsanslag) ............	557	—	22	+	77	+	55	+	no
III. Erfarenhetsmässig utgiftsökning för
posterna under II utöver den där
angivna......................	-	+	85	+	47	+	139	+	271
IV. Schablonmässigt tillägg för höjda
löner ........................	437	+	165	+	180	+	185	+	530
Totalutgifter	>20507	+	776	+ 1048	+	900	+ 2 724
Reformkostnader .................	—	+	R	+	R	+	R	+	R

1 I totalutgifterna för budgetåret 1962/63 har icke inkluderats den beräknade reservationsmedelsförbrukningen
och ökade dispositionen av rörliga krediter med sammanlagt 300 milj. kr.

2. Utgiftsutvecklingen inom olika områden

I anslutning till utgifternas gruppering i tabell 4 lämnas i det följande
närmare kommentarer till beräkningarna. Härvid redovisas först de förutsättningar
för kalkylerna som uppställts vid beräkningen av anslagsutvecklingen
för de specificerade utgiftsposterna, varefter följer en redogörelse
huvudtitelsvis för de övriga statsutgifternas utveckling. Avslutningsvis ges
vissa kommentarer till den totala utgiftsutvecklingen.

Antagen utgiftsutveckling för vissa större utgiftsposter
Tillsammans svarar de specificerade utgiftsposterna för inemot tre fjärdedelar
av de totala statsutgifterna. Utifrån de förutsättningar som uppställts
för de olika särredovisade posternas utveckling beräknas den tota -

Bill. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 19

la utgiftsökningen för dessa under prognosperioden komma att uppgå till
i genomsnitt 2,2 procent eller omkring 325 milj. kr. per budgetår. I jämförelse
med ökningen sedan mitten av 50-talet innebär det en betydligt långsammare
stegringstakt. För budgetåren 1955/56—1960/61 uppgick nämligen
den volymmässiga stegringen till 5,0 procent per år. Till en del förklaras
differensen av att skatteersättningen till kommunerna i anledning
av 1957 års ortsavdragsreform tillkom under den gångna perioden och därigenom
ökade den totala utgiftsförändringen under denna period, medan i
den nu aktuella kalkylen skatteersättningen enligt 1957 års ortsavdragsreform
liksom även den för 1962/63 tillkomna skatteersättningen i anledning
av 1961 års ortsavdragsreform ingår som en automatisk utgiftsminskning.
Skillnaden förklaras givetvis också av att i utgiftsutvecklingen för
den gångna perioden ingår kostnaderna för reformer på olika utgiftsområden,
medan detta endast undantagsvis är fallet för prognosperioden.

Den redovisade genomsnittliga utgiftsökningen under prognosperioden
fördelar sig väsentligt olika på de skilda budgetåren. Under budgetåret
1964/65 är utgiftsstegringen sålunda omkring 200 milj. kr. större än under
budgetåren 1963/64 och 1965/66, vilket främst sammanhänger med folkpensionskostnadernas
utveckling. Anslaget till bidrag till folkpensioner m. m.
beräknas nämligen under de aktuella budgetåren öka med 112, 276 respektive
77 milj. kr. Den kraftiga ökningen under budgetåret 1964/65 förklaras
av att i kostnaderna inräknats en höjning av pensionsbeloppen med 250
kronor om året för ensam folkpensionär och med 320 kronor för två pensionsberättigade
makar. Beräkningarna har således i detta sammanhang
baserats på tidigare förutsatta belopp räknade i 1957 års penningvärde. I
kalkylerna har härutöver räknats med att det ökade antalet pensionärer
kommer att medföra en årlig utgiftsstegring av mellan 60 och 80 milj. kr.
Härtill kommer att helårskostnaden för vissa av de reformer i fråga om
folkpensionerna som föreslagits i propositionen nr 90 — de som avses skola
träda i kraft den 1 januari 1963 — gör sig gällande först under budgetåret
1963/64, vilket höjer utgiftsnivån detta år med ca 40 milj. kr.

En varierande utgiftsförändring redovisas också för posterna skatteersättning
till kommunerna, in. in., bostadslån och bidrag till sjukkassor genom
vissa utgiftsförskjutningar mellan budgetåren 1962/63 och 1963/64. I
motsats till de här nämnda posterna uppvisar övriga specificerade större
utgiftsposter en relativt jämn utveckling under beräkningsperioden. För
poster såsom de militära försvarsutgifterna, vägutgifterna, kommunikalionsverkens
investeringar, bostadssubventionerna samt utgifterna för driftbidrag
och underskottstäckning till statens järnvägar betingas detta av de
för beräkningarna valda antagandena. Såsom anmärkts i det föregående
har nämligen för specificerade utgiftsposter som i hög grad är beroende av
ännu icke av statsmakterna fattade beslut fått tillgripas mekaniska framskrivningsmetoder
vid beräkningarna av utgiftsutvecklingen.

Detta är exempelvis fallet med de militära försvarskostnaderna. Utvecklingen
för dessa efter budgetåret 1962/63 kan för närvarande inte närmare

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

förutses, då den kommer att påverkas av det utredningsarbete som pågår
inom 1962 års försvarskommitté. Beträffande försvarskostnadernas utveckling
har därför stegringstakten under perioden av beräkningstekniska skäl
förutsatts bli densamma som mellan budgetåren 1961/62 och 1962/63.
Ramen för de egentliga försvarsutgifterna å drift- och kapitalbudgeten —
för budgetåret 1962/63 beräknad till 3 325,5 milj. kr. exklusive prisregleringsanslaget
på 80 milj. kr. och anslag på 20 milj. kr. till beredskapsförstärkande
åtgärder -— har således räknats upp med 2 procent per budgetår.
Bortfallet av det senare anslaget medför att ökningstalet för 1963/
64 blir lägre än för de därefter följande budgetåren. Liksom för budgetåret
1962/63 har vidare för vart och ett av budgetåren 1963/64—1965/66 inräknats
ett oförändrat prisregleringsanslag av 80 milj. kr. Härutöver har
vid anslagsberäkningarna inkalkylerats vissa ytterligare kostnader för yrkesskadelivräntor
och under budgetåret 1963/64 vissa merkostnader för ersättningsbyggnader
m. m. för K 4.

Det kan vara av visst intresse att här också redovisa kostnadsutvecklingen
vid en återgång till en årlig reell utgiftsökning med 2,5 procent per
år. Vid detta antagande för beräkningarna skulle den sammanlagda utgiftsökningen
på drift- och kapitalbudgeten bli följande.

Utgiftsförändring

1963/64 1964/65 1965/66 1962/63—1965/66

+ 65 + 81 + 87 + 233

I anslutning till de redovisade beräkningarna bör erinras om att överbefälhavaren
nyligen framlagt förslag till riktlinjer för krigsmaktens fortsatta
utveckling fram till år 1970. överbefälhavaren har i sitt förslag bedömt
det nödvändigt med en något ökad tillgång på armé- och marinstridskrafter
samt en fortsatt kvalitativ förstärkning av krigsmakten i dess helhet.
Det är att märka att krigsmakten enligt överbefälhavarens förslag till
riktlinjer förutsättes skola kunna lösa något vidgade uppgifter i förhållande
till den målsättning som ligger till grund för gällande försvarsbeslut av
åren 1958 och 1961.

De ekonomiska resurser som krävs för att realisera de angivna uppgifterna
har överbefälhavaren angett till 3 700 milj. kr. sammanlagt på driftoch
kapitalbudgeten för budgetåret 1963/64 samt därefter en årlig ökning
med 3,5 procent. I det angivna beloppet har ej inräknats kostnader för utbyggnad
av Muskövarvet. Om kostnaden för Musköutbyggnaden antas bli
oförändrat 30 milj. kr. per år under de närmaste budgetåren skulle kostnadsutvecklingen
vid genomförandet av överbefälhavarens riktlinjer bli följande.

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 21

Utgiftsförändring

Egentliga försvarsutgifter	1963/64	1964/65	1965/66	1962/63—1965/66
å driftbudgeten ........	>+331,3	+ 115	+ 119	+ 565,3
å kapitalbudgeten......	+ 54,2	+ 10,5	+ 15	+ 79,7
Summa	+ 385,5	~f~ 12o,5	+ 134	+ 645,0

1 61 milj. kr. högre än ÖB: s siffror med hänsyn till höjda yrkesskadelivräntor och prisregleringsanslag
80 milj. kr. samt bortfallande anslag på 20 milj. kr. till beredskapsförstärkande
åtgärder.

På motsvarande sätt som för försvarsutgifterna har vid beräkningarna
av utgiftsutvecklingen för väganslagen och kommunikationsverkens investeringar
en framskrivning gjorts med ledning av utgiftstrenden under senare
budgetår. För väganslagen — omfattande de ordinarie anslagen till
statligt, kommunalt och enskilt vägväsende — har således utifrån en framskrivning
av den genomsnittliga ökningen under femårsperioden 1958/59—
1962/63 i kalkylerna införts en årlig stegring med 80 milj. kr. I anslutning
härtill kan nämnas att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sina utgiftskalkyler
för perioden 1962/63—1965/66 upptagit en årlig ökning med i genomsnitt
ca 100 milj. kr. eller ca 20 milj. kr. mer än i den här presenterade
kalkylen. I kalkylerna har inte upptagits några kostnader för en eventuell
övergång till högertrafik under perioden. Enligt föreliggande utgiftsberäkningar
skulle kostnaderna i samband härmed uppgå till ca 340 milj. kr.

Mot bakgrund av utvecklingen av kommunikationsverkens investeringar
under tidigare år har det vidare tett sig motiverat att kalkylera med i huvudsak
oförändrade anslag för dessa ändamål under perioden 1962/63—
1965/66. Bortses från inträffade prisförändringar har kommunikationsverkens
s. k. ramreglerade investeringar ökat obetydligt under senare hälften av
50-talet. För de icke ramreglerade investeringarna redovisas däremot under
perioden 1955/56—1960/61 en förhållandevis något större ökning, som dock
delvis härrör från investeringsobjekt beträffande vilka kulmen i medelsanvisningen
passerats, exempelvis förvaltningsbyggnaden i Råcksta och Arlanda
flygplats.

Som jämförelse härmed kan nämnas att verken i sina investeringsplaner
räknat med att anslagen under budgetåren 1963/64 och 1965/66 skulle öka
med 32 respektive 4 milj. kr. för att däremot under 1964/65 minska med 41
milj. kr. För hela beräkningsperioden begränsar sig således differensen mellan
verkens beräkningar och den här redovisade till 5 milj. kr.

Till följd av den beslutade kompensationen till kommunerna för skattebortfallet
genom 1961 års ortsavdragsreform kommer utgiftsposten skatteersättning
till kommunerna, m. m. budgetåret 1962/63 att öka väsentligt.
Ersättningen i anledning av 1961 års ortsavdragsreform har vid nuvarande
kommunala utdebitering beräknats till ca 280 milj. kr. för helt budgetår.
För nästa budgetår uppgår anslagsbeloppet dock till 420 milj. kr., då häri
ingår ersättning för såväl hela år 1962 som första halvåret 1963. För de när -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

mast följande budgetåren minskar anslagsbeloppet till det nyss angivna beloppet,
280 milj. kr. Anslagsbehovet reduceras således fr. o. m. budgetåret
1963/64 med 140 milj. kr.

Utöver den nu angivna ersättningen kommer den kompensation som utgår
i anledning av 1957 års ortsavdragsreform. Denna ersättning minskar
årligen i enlighet med av statsmakterna tidigare fattat beslut. För nästa budgetår
har detta anslag upptagits med 480 milj. kr. För budgetåren 1963/64
—1965/66 torde detsamma vid nuvarande kommunala utdebiteringssatser
komma att sjunka med respektive 76, 70 och 35 milj. kr.

Beträffande skatteersättningen till kommunerna må erinras om att hela
frågekomplexet om utformningen av den kommunala skatteutjämningen
för närvarande är under utredning av 1958 års skatteutjämningskommitté.
Avsikten är att kommittén skall slutföra sitt arbete i sådan tid att 1964 års
riksdag skall kunna ta ställning till frågan om en avlösning av den nuvarande
skatteersättningen till kommunerna och därmed förbundna åtgärder
i skatteutj ämnande riktning. I avbidan härpå har i kalkylerna för senare
hälften av budgetåret 1965/66 upptagits ett i förhållande till föregående år
oförändrat anslagsbelopp.

Detta innebär, att skatteersättningen till kommunerna enligt 1957 och
1961 års ortsavdragsreformer skulle komma att uppgå till följande belopp
för de närmaste budgetåren. För jämförelse anges även de anslagsbelopp
som skulle erfordras, om den kommunala utdebiteringen årligen skulle komma
att höjas med 25 öre per skattekrona.

Budgetår	Skatteersättning	i milj. kr.
vid oförändrad kommunal utde-bitering	vid en årlig ök-ning av utdebi-teringssatserna med 25 öre per skattekrona
1962/63 ........................	900,0	900,0
1963/64 ........................	684,1	700,7
1964/65 ........................	613,8	638,6
1965/66 ........................	579,0	612,2

I den i tabell 4 angivna totalsiffran 980 milj. kr. för posten skatteersättning
till kommunerna m. m. har även inräknats anslagen till bidrag till
skattetyngda kommuner, m. m. och till ersättning till städerna för mistad
tolag. Vidare har beräknats medelsanvisning till övergångsbidrag vid vissa
ändringar i den kommunala indelningen i enlighet med av riksdagen innevarande
år fattat beslut. För sistnämnda ersättning har, i avvaktan på närmare
erfarenhet av i vilken omfattning övergångsbidrag kommer att lämnas,
upptagits en årlig anslagsökning av 1 å 1,5 milj. kr. Anslaget till bidrag till
skattetyngda kommuner, m. m. är för nästa budgetår beräknat till 40 milj.
kr. Budgetåret 1963/64, då verkningarna av det i propositionen nr 111 framlagda
förslaget till ändrade grunder för bidragen helt kommit att påverka

Eib. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 23

bidragsgivningen, torde anslaget komma att öka med 20 milj. kr. och alltså
totalt uppgå till 60 milj. kr. Den fortsatta utvecklingen av anslagsbehovet är
beroende av förändringarna av den relativa skattekraften hos skattelindringskoinmunerna
i förhållande till rikets samtliga kommuner. I kalkylerna
har inräknats oförändrat anslag för budgetåren 1964/65 och 1965/66.

I fråga om ersättningen till städerna för mistad tolag må erinras om att
1955 års stadsutredning förutsatt att denna ersättning avskaffas i samband
med en allmän reglering av städernas rättigheter och skyldigheter. I avbidan
på ett ställningstagande till denna fråga har i kalkylerna endast inräknats
en på hittillsvarande erfarenhet grundad automatisk ökning av ersättningsbeloppen
med 1 å 2 milj. kr. under vardera budgetåren 1963/64—
1965/66.

För anslaget till allmänna barnbidrag har i beräkningarna upptagits en
minskning under ifrågavarande period. Anledningen härtill är den minskning
av antalet barn i bidragsberättigande ålder som kan beräknas ske under
de närmaste åren. Fr. o. m. den 1 januari 1962 höjdes bidragen till 550
kronor för barn och år. Därest dessa bidrag bibehålies oförändrade kommer
ifrågavarande anslag att minska med totalt ca 26 milj. kr. under budgetåren
1963/64—1965/66. Till grund för beräkningarna har legat följande prognos
över antalet barn under 16 år.

31/12 1962 ............................ 1 739 000

31/12 1963 ............................ 1 719 000

31/12 1964 ............................ 1 702 000

31/12 1965 ............................ 1 693 000

I likhet med anslagen till allmänna barnbidrag och folkpensioner påverkas
driftbidraget till grundskolan av befolkningsstrukturens förändringar.
Alltsedan födelsetalet kulminerade 1945 med ca 135 000 födda, har det med
smärre variationer successivt sjunkit och ligger nu vid 102 000 103 000

per år. Detta innebär att elevantalet på grundskolans låg- och mellanstadier
(årskurserna 1—6) för närvarande sjunker liksom att de åldersgrupper
kulminerat, ur vilka grundskolans högstadium (årskurserna 7 9) re kryteras.

Följande sammanställning belyser utvecklingen av de åldersgrupper som
är aktuella från utbildningssynpunkt.

Åldersgrupp	I huvudsak motsvaran-de årskurs	Antalet personer i 1 000-tal vid slutet av år	Förändring
1955	1960	1965	1955—60	1960—65
7 9 ......	1— 3	388	325	316	- 63	- 9
10 12 ......	4— 6	396	356	319	- 49	- 37
13 15 ......	7— 9	309	385	330	+ 76	— 55
16—18 ......	10—12	282	364	369	+ 82	5
19 24 ......		516	561	719	4- 45	-f- 158
7 24 ......		1891	1991	2 053	+ 100	+ 62

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Minskningen av de åldersgrupper ur vilka eleverna i grundskolan rekryteras
motverkas från kostnadssynpunkt av dels den i propositionen nr 54
angående reformering av den obligatoriska skolan in. m. förutsedda planmässiga
utbyggnaden av den nioåriga skolan, dels den förbättring av skolans
målsättning och arbetsvillkor som den nämnda propositionen förordar,
bl. a. i form av en minskning av elevantalet per klassavdelning. Såsom framgår
av tabell 4, förutses driftbidraget till grundskolan öka med 20 milj. kr.
för budgetåret 1063/64, 40 milj. kr. 1064/65 samt 25 milj. kr. 1065/66,
d. v. s. för 1063/66 med 85 milj. kr.

I fråga om posten statsskuldräntor in. m. (underskott å riksgäldsfonden)
gäller, att den beräknats med utgångspunkt från ett årligt statligt upplåningsbehov
av en miljard kronor samt från nuvarande ränteläge. I kalkylen
har inräknats effekten av den nedskrivning av statsskulden med 500 milj.
kr. som följer av riksdagens beslut rörande regleringen av riksbankens vinst.
Denna transaktion medför minskning av statens räntekostnader med ca 20
milj. kr. per år. Det antagande som redovisats beträffande det statliga upplåningsbehovet
under perioden, innebär att någon justering med hänsyn till
ett framräknat totalbudgetunderskott på grundval av de nu framlagda kalkylerna
ej har gjorts. Som exempel kan dock nämnas, att om statsskulden
skulle årligen öka med 0,5 miljard kronor, skulle utgiftsökningen förändras
från i kalkylen upptagna 130 milj. kr. till 60 milj. kr. sammanlagd under
hela perioden. Skulle åter upplåningsbehovet öka med 1,5 miljard kronor,
skulle utgiftsökningen för statsskuldräntor öka till 200 milj. kr. under perioden.

Till utgiftsposten bostadslån har hänförts investeringsanslagen till lånefonden
för bostadsbyggande och räntefria lån till bostadsbyggande. Från det
utgiftsmässigt helt dominerande anslaget till lånefonden för bostadsbyggande
utbetalas främst tertiärlån, egnahemslån och räntebärande förbättringslån.
För nästa budgetår har i statsverkspropositionen uppställts ett bostadsby8gnadsprogram,
innefattande en nyproduktion av 75 000 lägenheter. Av
dem beräknas 49 000 tillkomma i statsbelånade flerfamiljshus och 22 000 i
statsbelånade småhus. För de följande budgetåren har här det schablonmässiga
antagandet gjorts att den årliga ökningen av igångsättningen skall motsvara
den stegringstakt som beräknas för bruttonationalprodukten, eller 4
procent per år. Påbörjandet av nya lägenheter skulle därmed öka med ca
3 000 per år, alla i statsbelånade hus; hälften härav antages bli lägenheter i
småhus. Påbörjandet av nya bostadslägenheter skulle enligt dessa antaganden
få följande omfattning.

1962/63 1963/64 1964/65 1965/66

75 000 78 000 81 000 84 000

På grund av eftersläpning i utbetalningen av statliga lån för färdigställda
hus beräknas en ökning av anslagsbehovet med omkring 70 milj. kr. uppkomma
under budgetåret 1963/64. Under de följande budgetåren ökar det
antal lägenheter, för vilka lån skall utbetalas, samtidigt som lånebeloppet

Bili. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 25

per lägenhet successivt minskar. Minskningen beror bl. a. på att den undre
gränsen för statslån till småhus höjts från 50 till 70 procent av belåningsvärdet.
Då den övre gränsen 90 procent som regel bibehålies, innebär detta
att statslånet minskar från 40 till 20 procent. Förändringen torde komma att
ske successivt. Under antagande att möjligheterna att erhålla bottenlån hos
kreditinstituten upp till den beslutade högre gränsen efter hand ökar så att
vid beräkningsperiodens slut sådana lån kan erhållas i hälften av alla låneärenden
avseende småhus, torde låneutbetalningarna under vart och ett av
budgetåren 1963/64—1965/66 trots ökningen av antalet lån komma att ligga
på en och samma nivå. Då beloppet av inflytande amorteringar under perioden
ökar med ca 70 milj. kr., torde anslagsbehovet minska med sistnämnda
belopp. Från dessa utgångspunkter skulle således anslagsbehovet 1965/66
bli detsamma som 1962/63.

Vissa beräkningar angående bostadsbyggandet har framlagts av bostadsbyggnadsutredningen
och 1959 års långtidsutredning. Dessa beräkningar avser
antalet färdigställda lägenheter under vissa år framåt. Såsom jämförelse
till nyss angivna siffror anges i det följande den igångsättning, som skulle bli
behövlig, därest ifrågavarande beräkningar lägges till grund för bostadsbyggnadsprogrammet
under respektive budgetår.

1962/63 1963/64 1964/65 1965/66

Bostadsbyggnadsutredningen 77 100 80 100 83 100 86 100

Långtidsutredningen.......... 80 100 83 100 86 600 90 100

För budgetåret 1962/63 har anslagen till ränteeftergifter å vissa bostadslån
m. m. och till bostadsrabatter upptagits med 300 respektive 150 milj. kr.
Förstnämnda anslag avser utgifter i anledning av att staten för bostadshus
i princip betalar den räntekostnad som uppkommer på grund av att räntan
för primär- och sekundärlån överstiger vissa procentsatser. Medelsbehovet
beträffande anslaget till ränteeftergifter påverkas främst av rådande marknadsräntor
samt det årliga nytillskottet av lägenheter. Med beaktande av
den nyligen genomförda diskontosänkningen kan ett årligt nytillskott av
70 000 färdigställda lägenheter uppskattas medföra en årlig utgiftsökning
med ca 32 milj. kr. En förutsatt produktionsökning med ca 3 000 lägenheter
per år beräknas vidare höja sistnämnda belopp med ytterligare ett par
milj. kr. per år. Den i statsverkspropositionen antagna successiva höjningen
av den undre gränsen för statslånen till småhus torde leda till eu ytterligare
utgiftsökning för ränteeftergifterna på primär- och sekundärlån. Medelsbehovet
under detta anslag för utelöpande lån påverkas av diskontosänkningen
först med omkring ett års eftersläpning. Till följd härav uppkommer
eu utgiftsminskning under budgetåret 1963/64 av ungefär samma storleksordning
som den utgiftsökning som följer av nytillskottet av bostäder.
Anslagsbehovet för nämnda budgetår blir därför i stort sett oförändrat. För
därefter följande budgetår kan det årliga nytillskottet av lägenheter m. m.
beräknas medföra en ökning med 35 respektive 37 milj. kr. Det bör erinras
om alt nivån för de garanterade räntorna håller på alt omprövas. Anslaget

Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

till bostadsrabatter har, med hänsyn till pågående överväganden om subventionssystemets
framtida utformning, beräknats till oförändrat belopp. Båda
de nämnda anslagen är föremål för prövning vid den översyn av subventionsreglerna,
som för närvarande sker inom socialdepartementet.

Den föreslagna socialförsäkringsreformen berör förutom folkpensionskostnaderna
även anslaget till bidrag till sjukkassor m. m. Sålunda beräknas såsom
en följd av de föreslagna förbättringarna av sjukförsäkringen samt det
ökade stödet till barnaföderskorna medelsbehovet öka från 285 milj. kr. för
budgetåret 1961/62 till 320 milj. kr. för 1962/63. Med hänsyn till att reformen
föreslås genomförd fr. o. in. den 1 januari 1963 kommer på budgetåret
1963/64 att falla en ytterligare utgiftsstegring med drygt 30 milj. kr. för samma
ändamål, ökningarna i övrigt under perioden betingas framförallt av
befolkningsökningen och förskjutningen mot högre åldersgrupper.

De anslag statens järnvägar för närvarande uppbär dels i form av driftbidrag
och dels i form av särskild underskottstäckning har i statsverkspropositionen
för 1962/63 uppförts med tillhopa 130 milj. kr. men beräknas nu
till följd av avtalet beträffande statstjänstemännens löner för 1962 och 1963
komma att uppgå till 160 milj. kr. I kalkylen har sistnämnda belopp införts
för 1962/63. För utvecklingen därefter har antagits att underskottet
genom rationaliseringar och kostnadspressande åtgärder i övrigt successivt
fram till 1965/66 skall kunna nedbringas till det i statsverkspropositionen
för 1962/63 beräknade beloppet, 130 milj. kr., d. v. s. nedgå med 10 milj.
kr. per budgetår.

För beräkningen av skolbgggnadsbidragens anslagsutveckling har — i den
del bidragen gäller grundskolan — här lagts till grund den plan för investeringsramarna
under 1960-talet som föreslagits av skolberedningen och som
i grundskolepropositionen ansetts böra bli utgångspunkten för de årliga ställningstagandena
under förutsättning att samhällsekonomin så medger. Planen
upptar ramar om 350 milj. kr. per år under budgetåren 1963/64—
1964/65 samt 325 milj. kr. under 1965/66. Investeringsramarna avseende
yrkesskoleväsendet har i kalkylen förutsatts successivt öka under perioden.

Från posten arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen bestrides
de avgifter som staten i sin egenskap av arbetsgivare har att utgiva
utom beträffande i huvudsak affärsverken. Kostnaderna för de två första
budgetåren under perioden har beräknats i enlighet med 1959 års riksdagsbeslut
om avgiftsuttaget, innebärande en ökning av pensionsavgiften med 1
procent om året från 5 procent av den pensionsgrundande inkomsten för 1962
till 7 procent för 1964. För det sista budgetåret under perioden har avgiftsuttaget
i kalkylen antagits vara oförändrat och kostnadsökningen under
detta budgetår hänför sig därför helt till ett förutsatt ökat antal statsanställda.

Övriga statsutgifters utveckling

Posten övriga statsutgifter (II), som omfattar utgifter under såväl driftsom
kapitalbudgeten, visar efter den företagna budgetgranskningen en lotal

Bil i. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 27

utgiftsökning under perioden om närmare en miljard kronor. Den genomsnittliga
procentuella stegringen per budgetår uppgår till 5,2 procent. Denna
stegringstakt understiger något ökningen för motsvarande utgiftsposter under
perioden 1955/56—1960/61 (6,3 procent). I det följande lämnas huvudlitelsvis
eu översiktlig redogörelse för vad den beräknade utgiftsutvecklingen
skulle innebära i ökad verksamhet och standardförbättringar m. m.

Utgifterna på driftbudgeten under andra huvudtiteln hänför sig främst
till domstols- och rättegångsväsendet samt till kriminalvården. I fråga om
domstols- och rättegångsväsendet har i kalkylerna för budgetåren 1963/64—
1965/66 räknats med en viss fortsatt förstärkning av domstolarnas personella
resurser samt härutöver en automatisk utgiftsökning under anslagen
till rättegångsväsendet i allmänhet. Hänsyn har icke kunnat tagas till de
utgiftsändringar, som kan uppkomma till följd av pågående utredningar
inom olika delar av domstolsväsendet. För fångvårdens del har kriminalitetens
fortgående ökning varit avgörande för utgiftsstegringen under den
gångna femårsperioden. Föreliggande beräkningar har grundats på antagandet
att antalet intagna kommer att öka i ungefär samma takt per
budgetår som under den gångna perioden. Medel har även beräknats för en
utbyggnad i enlighet med beslut av 1962 års riksdag av frivårdens organisation.
Justitiedepartementets del av kapitalbudgeten omfattar endast anslaget
till vissa byggnadsarbeten vid fångvården. Uppskattningen rörande
platsbehovet inom fångvården tyder på att ett icke oväsentligt platstillskott
erfordras utöver det som tillkommer genom fullföljande av hittills beslutat
utbyggnadsprogram. Anslagsbehovet under perioden har bestämts från
denna utgångspunkt.

Utgiftsutvecklingen på driftbudgeten under tredje huvudtiteln påverkas
under perioden främst av anslagen till internationell hjälpverksamhet. Utgångspunkten
för bestämmandet av dessa anslag blir det i propositionen
nr 100 skisserade programmet. Realiserandet av detta program kommer,
såsom också angivits i propositionen, att bli beroende bl. a. av utvecklingen
av den svenska betalningsbalansen. I överensstämmelse med i förevarande
sammanhang använd beräkningsmetod har den i kalkylen upptagna utgiftsstegringen
för den totala stödverksamheten bestämts av stegringstakten
under de senaste budgetåren.

Vad utrikesförvaltningen beträffar, är frågan om dess organisation för
närvarande föremål för utredning, varför det inte är möjligt att nu närmare
förutsäga utvecklingen under dessa anslag. Vidare ställer det sig för
närvarande svårt att förutsäga hur vårt medlemsbidrag till FN kommer att
utvecklas, då detta bl. a. är beroende av organisationens framtida engagemang
i aktioner såsom Ghaza eller Kongo. Under kapitalbudgeten har för
utrikesdepartementets del räknats med en ökning av anslagsbehovet till
följd av byggnadsföretag vid vissa beskickningar.

Reträffande utgifterna under fjärde huvudtiteln har en redogörelse lämnats
i det föregående.

Driftutgifterna under femte huvudtiteln beräknas till ca 5 370 milj. kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

för budgetåret 1962/63. Huvudtiteln domineras av anslagen till bidrag till
folkpensioner m. m., allmänna barnbidrag, bostadssubventioner i form av
ränteeftergifter å vissa bostadslån m. in. och bostadsrabatter samt bidrag till
sjukkassor m. m. Anslagen till dessa ändamål omfattar ca 85 procent av
huvudtitelns totalsumma. Redogörelser för den beräknade utvecklingen av
nämnda anslag har lämnats i det föregående. I fråga om övriga anslag förtjänar
följande att nämnas.

Utgifterna under arbetsmarknadsanslagen blir i hög grad beroende av
konjunkturutvecklingen. Vid beräkningarna har förutsatts full sysselsättning
med minskande säsongvariationer och fortgående strukturella förändringar.
En fortsatt utbyggnad av olika rörlighetsstimulerande åtgärder såsom
led i en aktiv arbetsmarknadspolitik förutsättes äga rum. Hit hör
främst omskolningsverksamheten. Vidare har beaktats behovet av att ökade
resurser ställes till förfogande för att bereda olika grupper av handikappade
möjlighet att komma i åtnjutande av rehabilitering och ytterligare arbetstillfällen,
såväl genom arbetsträning och placering i skyddad sysselsättning
— däri inräknat beredskapsarbeten — som genom omskolning. I fråga
om driftutgifterna i övrigt under femte huvudtiteln må nämnas, att vid
beräkningarna förutsatts en fortsatt upprustning av nykterhetsvården och
ungdomsvården.

Socialdepartementets andel av kapitalbudgeten bestämmes huvudsakligen
av bostadslångivningen. Redogörelse härför har lämnats i det föregående.

För de dominerande anslagen under sjätte huvudtiteln — väganslagen,
kommunikationsverkens investeringar och anslaget till statens järnvägar
—- har tidigare redogjorts. Den ökning som förutsatts för vägbyggnadsväsendet
återspeglas i en fortgående stegring av anslagen på vägtrafikväsendets
område. Bl. a. beräknas utgifterna för olika trafiksäkerhetsändamål
öka successivt. Bidraget till vatten- och avloppsanläggningar har vidare förutsatts
komma att utvecklas i ungefär samma takt som under senare år.
Ersättningen till postverket för befordran av tjänsteförsändelser torde komma
att uppvisa en successiv stegring. Vad gäller de icke särredovisade anslagen
under kommunikationsdepartementets kapitalbudget, har i utgiftskalkylerna
räknats med ett fullföljande av den beslutade utbyggnaden av
TV- och radiohusen. Därtill kommer en utbyggnad av bilinspektionens lokaler
och av kontorshus.

Utgiftsutvecklingen under sjunde huvudtiteln domineras av skatteersättningen
till kommunerna i anledning av 1957 och 1961 års ortsavdragsreformer
samt av andra ersättningar till kommunerna. Anslagen härför omfattar
för nästa budgetår närmare en miljard kronor eller drygt 80 procent av
huvudtitelns totalsumma. Den närmare utvecklingen av dessa anslag under
de följande budgetåren har berörts i det föregående.

Beträffande anslagen i övrigt må nämnas, att en trendmässig uppgång
beräknats av utgifterna för de under departementet hörande myndigheterna.
Under anslagen till skatte- och kontrollväsendet bär för budgetåret 1963/64
och närmast följande budgetår inräknats kostnader för den allmänna fastig -

Bili. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 29

hetstaxering som enligt hittillsvarande planer beräknats komma till stånd
under 1964.

Finansdepartementets andel av kapitalbudgeten upptar för nästa budgetår
52 milj. kr. till aktieteckning i två nya kreditinstitut, varav ett för exportkrediter
och ett för krediter till mindre och medelstora företag. Dessa
anslag bortfaller fr. o. m. budgetåret 1963/64. Behovet av eventuell ytterligare
aktieteckning i dessa institut under perioden kan för dagen inte överblickas
och har därför ej heller beaktats i kalkylen. Den andra större utgiftsposten
nästa budgetår är ca 40 milj. kr. för bidrag till Internationella
utvecklingsfonden. De inom finansdepartementets område fallande anslagen
på såväl drift- som kapitalbudgeten för svensk utvecklingshjälp uppgår
för nästa budgetår till drygt 60 milj. kr. Såsom tidigare berörts under avsnittet
om tredje huvudtiteln, beräknas dessa anslag fortsätta att öka under
perioden.

Vad gäller utgiftsutvecklingen under åttonde huvudtiteln bör erinras om
vad som i det föregående anförts beträffande driftbidraget till grundskolan
och skolbyggnadsbidragen. Utgiftsutvecklingen är främst avhängig av kostnaderna
för utbildning, forskning och studiesociala åtgärder. För grundskolans
del är utgiftsutvecklingen såtillvida nu lättare att överblicka än
föregående år eftersom propositionen om grundskolan framlagts. För gymnasiestadiet,
yrkesutbildningen, vuxenutbildningen, universitetsutbildningen
och forskningen samt lärarutbildningen är å andra sidan bedömningar av
anslagsutvecklingen några år framåt i tiden vanskliga. För studiesociala ändamål
kan förslag framkomma från den studiesociala utredningen, vilka
gör en prognos i dagens läge för tiden fram till budgetåret 1965/66 helt inaktuell.

Som i det föregående understrukits, motverkas den kostnadssänkande
effekt, som minskningen i åldersgrupperna 7—15 år ger, av den obligatoriska
nioåriga skolans utbyggnad kvantitativt och kvalitativt.

För realskolor och gymnasier har dels avvecklingen av realskolan, dels
omproportioneringen av elevintagningen i gymnasier mellan allmänna gymnasier
och fackgymnasier varit riktgivande, varvid i senare fallet intaget
under 60-talet antagits förskjuta sig mot 60 procent till de allmänna gymnasierna
och 40 procent till fackgymnasierna. I enlighet med vad som föreslagits
i propositionen nr 54 angående reformering av den obligatoriska skolan
m. m., har under perioden fackskolor beräknats tillkomma i viss utsträckning.

Högre utbildning och forskning avses erhålla ökat stöd i anslutning till
de riktlinjer, vilka beslutats vid 1960 och 1961 års riksdagar, och i enlighet
med de förslag till utbyggnad, som förelagts årets riksdag. Vid beräkningen
av utvecklingen av de särskilda forskningsanslagen har hänsyn tagits till
de kostnader som följer av ett svenskt medlemskap i organisationen för
europeisk rymdforskning (ESRO). I fråga om kulturstödet inrymmer kalkylen
ökade resurser för folkbildning och ungdomsverksamhet liksom ökat
statligt stöd åt övriga delar av kulturlivet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Beträffande de studiesociala ändamålen har endast den väntade utvecklingen
av antalet studerande beaktats vid framskrivningen av anslagen. De
reformförslag på hithörande område som kan komma att aktualiseras genom
nu pågående utredningsarbete har sålunda ej kunnat beaktas.

Vad gäller kapitalbudgeten bestämmes anslagsutvecklingen väsentligen av
den nämnda utbyggnaden av universitet och högskolor. För budgetåren
1002/63-1065/66 räknas med ett totalt anslagsbehov av omkring 400 milj.
kr. för dessa ändamål. Häri inkluderas även vissa kostnader för beslutade
eller eljest förutsebara projekt inom andra områden, omfattande lärarutbildning,
arkiv och biblioteksväsende m. m. Studielåneanslagen förutsättes öka
på grund av det stigande antalet studerande.

Ungefär hälften av utgifterna under nionde huvudtiteln hänför sig till
jordbruksprisreglering m. m. Medelsbehovet under anslaget till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område har beräknats under antagande av
oförändrade bidragsnormer och en oförändrad volym för mjölkinvägningen
vid mejeri från de bidragsberättigade kategorierna av mjölkproducenter. I
fråga om det särskilda stödet åt det mindre jordbruket har i kalkylerna hänsyn
tagits till de ändrade bidragsnormer som beslutats av innevarande års
riksdag. För det i småbrukarstödet ingående arealtillägget har medelsbehovet
med hänsyn till en väntad fortgående minskning av antalet bidragsberättigade
bedömts sjunka något. Anslaget till kostnader för beredskapslagring
av livsmedel och fodermedel in. m. beräknas däremot öka under perioden
enligt den i propositionen 1961: 76 angivna målsättningen. I anslutning
till beslutad eller planerad upprustning av undervisning och forskning
beräknas kostnaderna härför stiga under den angivna perioden. I övrigt har
räknats med även i fortsättningen ökade utgifter för bl. a. intensifierade ralionaliseringsåtgärder
inom jordbruk och skogsväsende. Vad angår jordbrukshuvudtitelns
del av kapitalbudgeten medför planerad upprustning och
utbyggnad av de högre läro- och forskningsanstalterna inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde en ökning av anslagen under fastighetsfonden.

Utvecklingen under tionde huvudtiteln domineras av anslagen till atomenergiverksamheten.
För budgetåret 1962/63 utgör dessa omkring en tredjedel
av den totala medelsanvisningen under huvudtiteln. Under de närmaste
åren påverkas utgiftsutvecklingen för ifrågavarande ändamål av kostnaderna
för fullföljande av Ranstadanläggningen och utbyggnaden av Studsviksanläggningen
samt av en viss stegring av driftkostnaderna i samband
med att Studsviksanläggningen successivt tas i anspråk. Under budgetåret
1963/64 påverkas vidare anslagsutvecklingen av minskande reservationsmedelsbehållningar.
Beträffande övriga anslagsändamål må nämnas att medelsanvisningen
för ny statsisbrytare — sammanlagt 45 milj. kr. fördelade på
tre budgetår — beräknas upphöra med budgetåret 1963/64. På sjöfartsområdet
förutses vidare en fortsatt rationalisering av lotsväsendet och automatisering
av fyrarna, som å ena sidan föranleder ökade utgifter för anläggningar
m. in., men å andra sidan medför minskade utgifter under lotsoch
fyrstatens avlöningsanslag. Beträffande utgifterna under kapitalbudge -

Bih. E: PM angående huvuddragen i den staisfinansiella utvecklingen 31

ten har under perioden bl. a. upptagits en fortsatt ökad medelsanvisning till
statens hantverks- och industrilånefond samt investeringsinedel för exploatering
av vissa malmfyndigheter. I sammanhanget torde böra understrykas
den osäkerhet som f. n. råder beträffande eventuella kostnader för oljelagring,
eftersom något förslag ännu inte framlagts rörande det framtida oljelagringsprogrammet.

Anslagsutvecklingen under elfte huvudtiteln domineras av en fortsatt
snabb stegring av utgifterna för hälso- och sjukvård. Särskilt gäller detta
mentalsjukvården där fyra nya sjukhus (i Örebro, Katrineholm, Sala och
Bollnäs) tages i drift under perioden. Under perioden beräknas även utgifter
för ytterligare ett antal nya sjukhus (bl. a. i Danderyd och Norrtälje)
samt för forskningsavdelningar vid Ulleråkers och S:t Lars’ sjukhus. Härjämte
förväntas en fortsatt personell och materiell standardstegring inom
den befintliga vårdorganisationen. Även för ungdomsklientelet beräknas förbättrade
vårdresurser, bl. a. i anslutning till nybyggnader såväl i Laxå och
Salbohed för barn och ungdomar med komplicerad utvecklingshämning som
vid Ulleråkers sjukhus för mentalt sjuka barn. Universitetssjukhusens utbyggnad
och upprustning beräknas fortsätta, bl. a. för att kunna möta de
krav som den ökade läkarutbildningen kommer att ställa. Nya kliniker och
laboratorier förutses komma i drift vid akademiska och karolinska sjukhusen
samt vid de kommunala undervisningssjukhusen. På grund härav
och till följd av nya avtal med vissa kommunala huvudmän kommer de statliga
drift- och bidragskostnaderna att stiga. I övrigt noteras bl. a. att utgifterna
för länsläkarorganisationen och provinsialläkarstaten stiger, särskilt
under budgetåret 1963/64 då huvudmannaskapet för provinsialläkarväsendet
övergår till landstingen, samt att den vid årets riksdag föreslagna förbättringen
av bidragsgivningen till ortopediska hjälpmedel och hörapparater
utgiftsmässigt slår igenom samma budgetår.

Landsstatens utgiftsutveckling präglas av en fortsatt utbyggnad, bl. a. av
taxeringsorganisationen. Polisväsendets förstatligande, varom förslag framlägges
för årets riksdag, förutsättes skola ske den 1 januari 1965. Utgiftsmässigt
medför reformen en kraftig utgiftsökning under budgetåret 1964/
65. Den pågående förstärkningen av trafikpolisen har förutsatts komma att
fortsätta under perioden. För civilförsvarets del beräknas en fortsatt utbyggnad
och förstärkning ske på grundval av 1959 års riksdags principbeslut.
Takten i utbyggnaden kan påverkas av de resultat vartill 1962 års försvarskommitté
kan komma.

På inrikesdepartementets kapitalbudget förutses eu ökning av byggnadsvolymen
bl. a. inom mentalsjukvården och för länsstyrelserna. Bland övriga
byggnadsobjekt för vilka medel beräknas under perioden märks arbeten för
att förbättra lokalsituationen för dels vissa centrala laboratorier inom medicinalväsendet
och dels vården av vissa handikappade grupper.

Tolfte huvudtiteln påverkas främst, förutom av arbetsgivaravgifterna till
den allmänna tilläggspensioneringen, för vilka en redogörelse lämnats i det
föregående, av kostnaderna för det statliga och statsunderstödda pensions -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

väsendet. Dessa kostnader beräknas under perioden stiga med 50 milj. kr.
till följd av ökat antal pensionsberättigade.

Utvecklingen av de totala utgifterna

Utifrån de redovisade beräkningsgrunderna skulle de totala statsutgifterna
under de aktuella budgetåren öka med ca 775, 1 050 respektive 900 milj. kr.
Den snabbare stegringstakten budgetåret 1964/65 sammanhänger, som berörts
i det föregående, främst med att höjningen av standardtilläggen för
folkpensionerna inkalkylerats under detta budgetår. I detta sammanhang
kan nämnas att i fjolårets kalkyler redovisades för budgetåren 1963/64 och
1964/65 en utgiftsökning med ca 0,8 respektive 1,0 miljard kronor.

Beträffande bedömningen av den framtida utgiftsutvecklingen bör ännu
en gång understrykas de utomordentligt svåra metodproblem som en beräkning
av den framtida utgiftsutvecklingen reser och den osäkerhet som med
nödvändighet måste omge utgiftskalkyler av detta slag.

Med de speciella krav som åvilar staten i det moderna samhället och som
medför att staten måste ha en beredskap för snabba förändringar i sina utgiftsdispositioner
följer bl. a., att beräkningar av statsutgifternas utveckling
på längre sikt varken kan eller bör uppfattas som fixerade program eller
prognoser för den faktiska framtida utgiftsutvecklingen. I stället bör
kalkylerna ses som ett hjälpmedel vid en långsiktig utgiftsplanering. Genom
att för huvudparten av utgifterna uppställts preciserade förutsättningar för
beräkningarna och i flertalet fall också angetts alternativa utgiftskalkyler
föreligger möjligheter att utifrån olika utgångspunkter använda långsiktskalkylen
som ett arbetsinstrument.

Vid bedömningen av kalkylerna bör erinras om den restriktivitet i ett
flertal avseenden som iakttagits vid utgiftsberäkningarna. Denna restriktivitet
framgår bl. a. därav att vid den överslagsmässiga budgetgranskningen
av de ospecificerade utgiftsposterna de av uppgiftslämnarna framförda utgifIskraven
för budgetåret 1963/64 skurits ned med ca 50 procent eller
omkring 300 milj. kr. Genom denna restriktiva budgetgranskning har
de anmälda medelsbehoven kunnat inrymmas inom den trendmässiga utgiftsökningen.
Att detta varit möjligt får dock, när det gäller budgetåret
1963/64, ses mot bakgrund av att vissa till nästa budgetår hänförliga utgifter
beräknats bortfalla under 1963/64. Utgiftsmässigt dominerande härvidlag
är anslagen på kapitalbudgeten till teckning av aktier i ASSI och i exportkreditinstitutet,
vilka i riksst åt sförslaget för 1962/63 upptagits med 130
respektive 50 milj. kr. Utan dessa bortfallande utgifter skulle följaktligen
differensen mellan den trendmässiga utgiftsökningen och den efter budgetgranskningen
framräknade för budgetåret 1963/64 varit betydligt lägre än
den som nu redovisas. Att differensen successivt vidgas för längre bort liggande
budgetår kan delvis ses som ett uttryck för svårigheterna att på längre
sikt förutse alla de utgiftsbehov som framdeles kan visa sig nödvändiga.

Vad gäller de större särredovisade utgiftsposterna bör erinras om, att inga
belopp tagits upp i kalkylerna för eventuella reformer som kan komma att

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 33

aktualiseras under utgiftsperioden eller för andra erfarenhetsmässigt tillkommande
utgifter. För att markera att utgifter här kan tillkomma har i
tabellen under slutsumman för drift- och kapitalbudgeten upptagits ett ospecificerat
belopp, betecknat med symbolen »R». Det finns skäl att särskilt understryka,
att häri skall inrymmas eventuella kostnader för reformer som
kan komma att aktualiseras genom bl. a. olika utredningsförslag.

C. Statsinkomsternas utveckling under budgetåren 1962/63—1965/66

I redovisningen i avsnitt B har en beräkning av de totala statsutgifternas
utveckling skett. Detta innebär att beräkningarna innefattar samtliga driftbudgetanslag
exklusive avskrivningsanslagen samt investeringsanslagen på
kapitalbudgeten. Ett mot detta utgiftsbegrepp svarande inkomstbegrepp innefattar,
utöver inkomsterna på driftbudgeten, avskrivningsmedel inom fonderna,
övriga kapitalmedel samt kapitalåterbetalningar.

För utvecklingen av inkomsterna på driftbudgeten under budgetåren
1963/64—1965/66 har vissa alternativa beräkningar utförts. Den av riksrevisionsverket
i samband med den förnyade inkomstberäkningen för nästa
budgetår redovisade kalkylen över inkomsterna på längre sikt (4 procentsalternativet),
har därvid kompletterats med en alternativ beräkning innefattande
ett antagande om en snabbare stegring av skatteunderlaget (7 procents-alternativet).
För utvecklingen av avskrivningarna inom fonderna
in. m. har uppgifter införskaffats från vederbörande myndigheter. Resultatet
av beräkningarna framgår av följande tabell.

Tabell 5. Alternativa beräkningar över statsinkomsternas förändringar under
budgetåret 1962/63—1965/66, milj. kr.

		Budget- året	Förändringar från föregående budgetår	Förändring under bud-getåren 1962/63— 1965/66
		1962/63	1963/64	1964/65	1965/66
4 %	Summa inkomster .........	20106	+ 225	+	865	+ 1300	+ 2 390
—alt.	Inkomster på driftbudgeten . ■ skatt å inkomst och för-	19 206	+ 150	+	S50	+ 1250	+ 2 250
	mögenhet m. m........	8 200	-400	+	300	+ 700	+ 600
	övriga inkomster........ Avskrivningar inom fonderna	11006	+ 650	+	550	+ 550	+ 1 650
	m.m...................	900	+ 75	+	15	+ 50	+ 140
7 %	Samma inkomster .........	20106	+ 375	+ 1615	+ 1850	+ 8 840
—alt.	Inkomster på driftbudgeten ■ ■ skatt å inkomst och för-	19 206	+ 300	+ 1600	+ 1800	+ 3 700
	mögenhet m. m........	8 200	- 300	+	900	+ 1 100	•+■ i 700
	övriga Inkomster ........ Avskrivningar inom fonderna	11006	+ 600	+	700	+ 700	+ 2 000
	m. m...................	900	+ 75	+	15	+ 50	+ 140

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1962

Som utgångspunkt för riksrevisionsverkets beräkningar har i fråga om
den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveckling i första
hand tagits de förutsättningar beträffande utvecklingen under 1962 och
1963, som legat till grund för beräkningarna av statsinkomsterna under
budgetåren 1961/62 och 1962/63. Sålunda har den totala inkomstsumman
för fysiska personer under 1962 och 1963 antagits stiga med mellan 8 och
9 respektive 6 procent, medan bolagens till statlig inkomstskatt taxerade
inkomst beräknats öka med 4 procent under såväl 1962 som 1963. För perioden
1964—1966 har riksrevisionsverkets beräkningar baserats på schablonantaganden
om att såväl fysiska personers som bolags inkomster skall komma
att stiga med 4 procent årligen (4 procents-alternativet).

Under dessa förutsättningar skulle de påförda beloppen av statlig inkomstskatt,
sjömansskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter, vilka utgör
de inkomster som slutligt redovisas på titeln skatt å inkomst och förmögenhet
in. in., komma att uppgå till följande belopp i milj. kr.

Taxeringsår

1962 1963 1964 1965 1966

7 820 7 640 8 170 8 470 8 840

—180 + 530 + 300 + 370

De behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln skulle emellertid komma
att uppvisa betydligt kraftigare variationer. Från 1961/62 till 1962/63 är
inkomsterna oförändrade. Såsom framgår av tabell 5 (4 procents-alternativet)
beräknas en försämring av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. till
1963/64 med 400 milj. kr. Under de sista budgetåren i perioden beräknas
en stegring ske med 300 respektive 700 milj. kr.

Skillnaden mellan serierna över de slutligt påförda skatterna och de behållna
inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beror
på uppbördstekniska förhållanden. Särskilt kan härvid nämnas eftersläpningen
i utbetalningarna av kommunalskattemedel och för budgetåret 1963/
64 efterverkningar av den fr. o. m. 1962 genomförda skattereformen. Bl. a.
till följd av att preliminär A-skatt under två månader av 1962 uttogs enligt
skattetabeller för 1961 skedde ett överuttag av preliminärskatt under 1962.
Detta kan väntas komma att leda till att den överskjutande skatt som skall
utbetalas under budgetåret 1963/64 kommer att bli väsentligt större än den
kvarstående skatt som kan väntas inflyta. Dessa förhållanden belyses i tabell
6.

Som nämnts har en alternativ beräkning utförts, grundad på antagandet
att skatteunderlaget kommer att stiga med 7 procent per år under åren
1964—1966 ( 7 procents-alternativet). Denna stegringstakt, som motsvarar
den genomsnittliga stegringstakten under de senaste fem åren, skulle givetvis
medföra en ökning av de förväntade statsinkomsterna framförallt på inkomstskattetiteln,
men också på vissa andra titlar som nära påverkas av
skatteunderlagets löpande utveckling (jfr tabell 5). Det må dock noteras,

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansietla utvecklingen 35

Tabell 6. Inkomstskattetitelns utveckling under budgetåren 1962/63—1965/66 enligt
riksrevisionsverket» beräkningar; milj. kr.

	Budgetåret	Förändring från föregående	Förändring
		budgetår			under budget-
					åren 1962/63
	1962/63	1963/64	1964/65	1965/66	—1965/66
Inkomstskattetiteln...........	8 200	- 400	+ 300	+ 700	+ 600
(avrundade belopp)
Inkomster....................	16 970	+ 740	+ 940	+ 940	+ 2 620
därav preliminärskatt ........	15 160	+ 840	+ 740	+ 920	+ 2 500
kvarstående skatt......	1060	- 210	+ 170	--	- 40
övriga inkomster.......	750	+ no	+ 30	+ 20	+ 160
Utgifter......................	S780	+ 1170	+ 600	+ 230	+ 2 000
därav kommunalskattemedel ..	6 300	+ 1000	+ 480	+ 120	+ 1600
överskjutande skatt ....	1050	+ 50	—	—	+ 50
övriga utgifter .........	1430	+ 120	+ 120	+ no	+ 350

att ökningen av statsinkomsterna under budgetåret 1963/64 ändå skulle
komma att bli relativt begränsad, på grund av att det högre antagandet om
skatteunderlagets utveckling endast inverkar på budgetårets senare del, medan
eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel och efterverkningarna
av skattereformen, som redan nu låter sig överblicka, självfallet
icke påverkas av senare förändringar i skatteunderlagets utveckling.

Rungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen

Innehåll

Inledning .................................................. 1

A. Vissa uppgifter om den statsfinansiella utvecklingen under budgetåren
1955/56—1960/61, m. m.

1. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling...... 1

2. Den volymmässiga utvecklingen för realfonderna på kapitalbudgeten
............................................ 6

3. Jämförelse mellan fjolårets och årets beräkningar för budgetåret
1962/63 .......................................... 9

B. Statsutgifternas utveckling under budgetåren 1962/63—1965/66

1. Allmänna förutsättningar för beräkningarna................ 13

2. Utgiftsutvecklingen inom olika områden .................. 18

C. Statsinkomsternas utveckling under budgetåren 1962/63—1965/66. . 33

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620608