Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1962

1

Nr 147

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om befrielse för stiftelsen Dag Hammarskjölds
Minnesfond från arvsskatt och gåvoskatt, m. m.; given
Stockholms slott den 30 mars 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av protokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid
fogade förslag till

1) förordning om befrielse för stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond
från arvsskatt och gåvoskatt;

2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370); samt

3) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli
1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag om viss skattebefrielse för den stiftelse,
som bildats för att hedra minnet av Dag Hammarskjöld, ävensom för
bidrag som utbetalas från stiftelsen. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 147

2

Kungl. Maj:ts proposition nr i hl år 1962

Förslag

till

förordning om befrielse för stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond
från arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas, att stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond skall
vara befriad från skattskyldighet enligt förordningen den 6 juni 1941 (nr
416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
och skall äga tillämpning jämväl å egendom som före nämnda dag förvärvats
av stiftelsen genom testamente eller gåva.

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom törordnas, att 5 § 1 mom. och 53 § 1 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 ävensom anvisningarna till 19 § samma lag1
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

5 §•

1 mom. Från skatteplikt—--

om socialhjälp;

e) byggnader som tillhöra följande
institutioner, nämligen akademier
samt Nobelstiftelsen, så ock allmänna
undervisningsverk, sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets
universitet och högskolor i vilka
de studerande enligt gällande stadgar
äro skyldiga att vara medlemmar,
sjömanshus, kyrkor och trossamfund
som avses i 53 § 1 mom. e), sjukvårdsinrättningar
vilkas verksamhet
ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar
samt sådana stiftelser
och föreningar som avses i nyssnämnda
lagrum, därest byggnaderna
äro avsedda för nämnda institutio 1

Senaste lydelse av 5 § 1 mom. se 1956:88,
na till 19 § se 1960:604.

(Föreslagen lydelse)

o §■

1 mom. Från skatteplikt---

om socialhjälp;

e) byggnader som tillhöra följande
institutioner, nämligen akademier,
Nobelstiftelsen samt stiftelsen
Dag Hammarskjölds Minnesfond, så
ock allmänna undervisningsverk, sådana
sammanslutningar av studerande
vid rikets universitet och högskolor
i vilka de studerande enligt gällande
stadgar äro skyldiga att vara
medlemmar, sjömanshus, kyrkor och
trossamfund som avses i 53 § 1 mom.
e), sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet
ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar
samt sådana
stiftelser och föreningar som avses i
nyssnämnda lagrum, därest byggna av

53 § 1 mom. se 1961:526 och av anvisningar -

3

Kungl. Maj:ts proposition nr li7 år 1962
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ners verksamhet såsom sådana, ävensom
dylika institutioner tillhöriga allmänna
platser;

f) regementens, officerskårers —
-- avsedda byggnader.

Därest under — — — fastighetens
värde.

Från skatteplikt---- ecklesia stik

boställsordning.

53 §.

1 in o m. Skyldighet att —---

av rörelse;

d) akademier samt Nobelstiftelsen,
så ock allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar av studerande
vid rikets universitet och högskolor
i vilka de studerande enligt
gällande stadgar äro skyldiga att vara
medlemmar, sjömanshus, svenska
skeppshypotekskassan, norrlandsfonden,
malmfonden för forsknings- och
utvecklingsarbete, järnkontoret, så
länge kontorets vinstmedel användas
till allmänt nyttiga ändamål och kontoret
icke lämnar utdelning åt sina
delägare, aktiebolaget tipstjänst,
svenska penninglotteriet aktiebolag,
allmänna pensionsfonden, pensionsstiftelser,
allmänna sjukkassor, understödsföreningar,
som icke bedriva
till livförsäkring hänförlig verksamhet,
jämlikt lagen om aktiebolags pensions-
och andra personalstiftelser bildade
stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,
sjukhjälp eller hjälp vid olycksfall,
sådana ömsesidiga försäkringsbolag
för försäkring av egendom, å
vilka lagen om försäkringsrörelse icke
äger tillämpning eller vilkas verksamhetsområden
falla utanför Stockholm
och omfatta allenast visst län
eller del av län, ävensom sådana ömsesidiga
försäkringsbolag, som avses
i lagen om yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra — — — eller rörelse.

derna äro avsedda för nämnda institutioners
verksamhet såsom sådana,
ävensom dylika institutioner tillhöriga
allmänna platser;

f) regementens, officerskårers —
---avsedda byggnader.

Därest under —--fastighetens

värde.

Fiån skatteplikt---—■ ecklesia stik

boställsordning.

53 §.

1 mom. Skyldighet att----

av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen samt
stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond,
så ock allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet
och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar äro skyldiga
att vara medlemmar, sjömanshus,
svenska skeppshypotekskassan, norrlandsfonden,
malmfonden för forsknings-
och utvecklingsarbete, järnkontoret,
så länge kontorets vinstmedel
användas till allmänt nyttiga
ändamål och kontoret icke lämnar
utdelning åt sina delägare, aktiebolaget
tipstjänst, svenska penninglotteriet
aktiebolag, allmänna pensionsfonden,
pensionsstiftelser, allmänna
sjukkassor, understödsföreningar,
som icke bedriva till livförsäkring
hänförlig verksamhet, jämlikt lagen
om aktiebolags pensions- och andra
personalstiftelser bildade stiftelser
för arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp
eller hjälp vid olycksfall, sådana ömsesidiga
försäkringsbolag för försäkring
av egendom, å vilka lagen om
försäkringsrörelse icke äger tillämpning
eller vilkas verksamhetsområden
falla utanför Stockholm och omfatta
allenast visst län eller del av
län, ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,
som avses i lagen om
yrkesskadeförsäkring;

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra---- eller rö relse.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 1V7 år 1962

(Nuvarande lydelse)

Anvisningar
till 19 §.

Socialhjälp, begravningshjälp —
--influtna medlemsavgifter.

Utbytes sådan---skatteplik tig

intäkt.

Bestämmelsen att — — •— sistnämnda
lag.

Skatteplikt föreligger--— av

motorfordon.

Enligt 46 § .(2 mom.---av ses

i 31 och 32 §§.

(Föreslagen lydelse)

Anvisningar
till 19 §.

Socialhjälp, begravningshjälp —
—- — influtna medlemsavgifter.

Utbytes sådan — —- — skattepliktig
intäkt.

Bestämmelsen att — — — sistnämnda
lag.

Skatteplikt föreligger----av

motorfordon.

Skatteplikt föreligger ej heller för
bidrag, som stiftelsen Dag Hammarskjölds
Minnesfond till fullföljande
av sitt ändamål utgiver för mottagarens
utbildning.

Enligt 46 § 2 mom. —---avses i

31 och 32 §§.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli 1947
(nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig inkomstskatt1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

7 §•

Från skattskyldighet---även som

hushållningssällskap:

för all inkomst;

e) akademier samt Nobelstiftelsen,
så ock allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar av studerande
vid rikets universitet och högskolor
i vilka de studerande enligt
gällande stadgar äro skyldiga att vara
medlemmar, sjömanshus, svenska
skeppshypotekskassan, norrlandsfonden,
malmfonden för forskningsoch
utvecklingsarbete, järnkontoret,
så länge kontorets vinstmedel använ 1

Senaste lydelse av 7 § se 1961:527.

7 §•

Från skattskyldighet---även som

hushållningssällskap:

för all inkomst;

e) akademier, Nobelstiftelsen samt
stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond,
så ock allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet
och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar äro skyldiga
att vara medlemmar, sjömanshus,
svenska skeppshypotekskassan, norrlandsfonden,
malmfonden för forsknings-
och utvecklingsarbete, järn -

Kungl. Maj.ts proposition nr tk7 år 1962

5

(Nuvarande lydelse)

das till allmänt nyttiga ändamål och
kontoret icke lämnar utdelning åt sina
delägare, aktiebolaget tipsljänst,
svenska penninglotteriet aktiebolag,
allmänna pensionsfonden, pensionsstiftelser,
allmänna sjukkassor, understödsföreningar,
med undantag för
dem, vilka enligt sina stadgar äga
meddela annan kapitalförsäkring än
sådan som omfattar kapitalunderstöd
å högst 500 kronor för medlem,
jämlikt lagen om aktiebolags pensions-
och andra personalstiftelser
bildade stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,
sjukhjälp eller hjälp vid
olycksfall, sådana ömsesidiga försäkringsbolag
för försäkring av egendom,
å vilka lagen om försäkringsrörelse
icke äger tillämpning eller vilkas
verksamhetsområden falla utanför
Stockholm och omfatta allenast visst
län eller del av län, ävensom sådana
ömsesidiga försäkringsbolag, som avses
i lagen om yrkesskadeförsäkring:

för all inkomst;

f) kyrkor, andra---hänför lig

verksamhet.

Aktiebolag och -—--bolagens

verksamhet.

Om aktierna —- —- —■ lös egendom.

Riksskattenämnden må, —- ■— —
icke föras.

Att personer,---samma para graf.

(Föreslagen lydelse)

kontoret, så länge kontorets vinstmedel
användas till allmänt nyttiga
ändamål och kontoret icke lämnar
utdelning åt sina delägare, aktiebolaget
tipstjänst, svenska penninglotteriet
aktiebolag, allmänna pensionsfonden,
pensionsstiftelser, allmänna
sj ukkassor, understödsföreningar,
med undantag för dem, vilka enligt
sina stadgar äga meddela annan kapitalförsäkring
än sådan som omfattar
kapitalunderstöd å högst 500
kronor för medlem, jämlikt lagen om
aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser
bildade stiftelser för
arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp eller
hjälp vid olycksfall, sådana ömsesidiga
försäkringsbolag för försäkring
av egendom, å vilka lagen om
försäkringsrörelse icke äger tillämpning
eller vilkas verksamhetsområden
falla utanför Stockholm och omfatta
allenast visst län eller del av
län, ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,
som avses i lagen om
yrkesskadeförsäkring:

för all inkomst;

f) kyrkor, andra — — — hänförlig
verksamhet.

Aktiebolag och---bolagens

verksamhet.

Om aktierna — —• —-lös egendom.

Riksskattenämnden må, -—- — —
icke föras.

Att personer,--— samma pa ragraf.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

fl Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 147

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1962

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 mars
1962.

N ärvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,
Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om viss skattebefrielse
för stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond och för bidrag från stiftelsen
samt anför därvid följande. I.

I. Inledning

I syfte att hedra minnet av Dag Hammarskjöld och för att föra hans verk
vidare har bildats stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond. Enligt av
Kungl. Maj :t fastställda stadgar har stiftelsen till ändamål att i Dag Hammarskjölds
anda främja internationellt samarbete för socialt, politiskt, ekonomiskt
och kulturellt framåtskridande i de nationer, vilkas utveckling låg
Dag Hammarskjöld nära om hjärtat. Stadgarna för stiftelsen torde såsom
Bihang få fogas vid statsrådsprotokollet för denna dag.

I skrivelse den 21 februari 1962 har stiftelsens interimsstyrelse hemställt,
att — då det i vissa hänseenden kunde råda tveksamhet rörande stiftelsens
skattskyldighet — åtgärder måtte vidtagas för att bereda stiftelsen full skattefrihet
i fråga om såväl inkomst- och förmögenhetsskatt som arvs- och gåvoskatt.
Interimsstyrelsen har i sin skrivelse tillika hemställt, att mottagare
av bidrag från stiftelsen måtte befrias från inkomstskatt här i riket för vad
han sålunda erhållit från stiftelsen.

Över framställningen har efter remiss yttranden avgivits av kammarrätten,
riksskattenämnden, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Uppsala,
Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län, Svea hovrätt (efter
hörande av advokatfiskalen), Stockholms rådhusrätt, rådhusrätten i Malmö
samt häradshövdingen i Askims och Mölndals domsaga.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1>t7 år 1962

7

II. Stiftelsens ändamål, organisation m. m.

Stiftelsen skall enligt § 1 i stadgarna ha till huvudändamål att i de stater,
vilkas utveckling låg Dag Hammarskjöld så nära om hjärtat, främja socialt,
politiskt, ekonomiskt och kulturellt framåtskridande genom utbildning för
ansvarskrävande poster av medborgare i dessa länder. Stiftelsens verksamhet
skall finansieras med bidrag, som stiftelsen må komma att mottaga för
ändamål, förenliga med de i § 1 angivna ändamålen (§ 2). Stiftelsens medel
skall i den mån de icke omedelbart tages i anspråk för fullföljande av
stiftelsens ändamål placeras på bankräkning eller i såsom goda ansedda aktier,
obligationer eller andra värdehandlingar (§ 13). Styrelsen må enligt § 14
i vissa fall besluta att, utöver avkastningen, jämväl kapitalet får användas
för stiftelsens ändamål.

Stiftelsen skall företrädas och dess angelägenheter handhas av en styrelse,
vilken skall bestå av minst femton och högst nitton ledamöter (§§ 4 och 5).
Av dessa skall Förenta Nationernas generalsekreterare och Sveriges permanenta
representant hos Förenta Nationerna vara självskrivna (§ 5). Övriga
ledamöter, varav minst hälften och högst två tredjedelar skall vara svenskar,
skall första gången utses av Kungl. Maj:t, varefter styrelsen skall komplettera
sig själv (§ 5). Styrelsen skall inom sig utse ordförande och vice
ordförande. Såväl de ej självskrivna ledamöterna som ordförande och vice
ordförande skall utses för en tid av högst tre år i sänder. Styrelsen och dess
kansli skall ha sitt säte i Stockholm (§§ 4 och 10), men stiftelsen får auktorisera
upprättandet av nationella kommittéer i olika länder (§ 3). Enligt
§§ 8 och 9 skall inom styrelsen finnas ett verkställande utskott, bestående av
ordföranden och två andra ledamöter, vilket skall företräda stiftelsen och
handha dess angelägenheter i den utsträckning styrelsen bestämmer.

I § 15 föreskrives, att styrelsens förvaltning årligen skall granskas av tre
av Kungl. Maj :t för en tid av högst tre år i sänder utsedda revisorer, varav
minst en skall vara auktoriserad av svensk handelskammare. En av revisorerna
skall vara av annan nationalitet än svensk. Stiftelsens räkenskaper
skall sammanföras i fullständigt bokslut per den 31 december varje år
(§ 16.)

III. Gällande beskattningsregler

Inkomst- och förmögenhetsbeskattning. Stiftelse av det slag varom här är
fråga är oinskränkt skattskyldig, om stiftelsen inte kan hänföras till sådan
stiftelse som avses i 53 § 1 mom. e) kommunalskattelagen och 7 § f) förordningen
om statlig inkomstskatt. I nämnda författningsrum stadgas bl. a. att
stiftelse, som har till huvudsakligt ändamål att — utan begränsning till viss
familj, vissa familjer eller bestämda personer — lämna understöd för beredande
av undervisning eller utbildning, är allenast inskränkt skattskyldig.
Sådan stiftelse är skattskyldig till kommunal inkomstskatt endast för inkomst
av fastighet och av rörelse och till statlig inkomstskatt endast för in -

8

Kungl. Maj:ts proposition nr li7 år 1962

komst av rörelse. Om emellertid stiftelse under längre tid icke bedrivit och
icke kan väntas komma att bedriva verksamhet i en omfattning som skäligen
svarar mot avkastningen å stiftelsens tillgångar, skall stiftelsen, oavsett
dess ändamål, enligt punkt 8 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen
anses hänförlig under 53 § 1 mom. f) samma lag och i följd härav vara
oinskränkt skattskyldig.

Enligt 5 § 1 mom. e) kommunalskattelagen är byggnader tillhörande stiftelse
som avses i 53 § 1 mom. e) samma lag undantagna från skatteplikt för
fastighet, om byggnaderna är avsedda för stiftelsens verksamhet som sådan.
Detsamma gäller till byggnaderna hörande tomtområden. Ägare till fastighet
som nu sagts är enligt 54 § d) kommunalskattelagen frikallad från skattskyldighet
för inkomst från fastigheten genom dess begagnande för stiftelsens
verksamhet.

Beträffande skattskyldighet för förmögenhet stadgas i 6 § 1 mom. b) förordningen
om statlig förmögenhetsskatt, att stiftelse varom nu är fråga är
skyldig erlägga förmögenhetsskatt endast om och i den mån stiftelsen är
skyldig erlägga skatt för inkomst. En stiftelse som avses i 7 § f) förordningen
om statlig inkomstskatt är i följd härav skyldig erlägga förmögenhetsskatt
endast för sådan förmögenhet som är nedlagd i av stiftelsen bedriven
rörelse.

övervägande skäl synes tala för att Dag Hammarskjölds Minnesfond kommer
att anses som sådan stiftelse, som avses i 53 § 1 mom. e) kommunalskattelagen
och 7 § f) förordningen om statlig inkomstskatt. Stiftelsen blir
då helt frikallad från skattskyldighet, om den icke placerar sina tillgångar

1 fastigheter eller driver rörelse. Hur stiftelsen kommer att bedömas ur beskattningssynpunkt
blir dock ytterst beroende av hur stiftelsens verksamhet
bedrives.

Beträffande frågan huruvida bidrag från stiftelsen utgör skattepliktig inkomst
för mottagaren får man skilja mellan de fall då mottagaren är
bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige samt då så icke är fallet. Är mottagaren
bosatt i Sverige eller vistas han här stadigvarande bedömes skattskyldigheten
enligt reglerna i 19 § kommunalskattelagen. Där stadgas bl. a.
att såsom skattepliktig inkomst räknas icke stipendier till studerande vid
undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning. I
praxis har endast verkliga stipendier, d. v. s. sådana som är helt benefika,
förklarats skattefria. I stipendiet får sålunda exempelvis icke inrymmas någon
del, som kan anses vara ersättning för utfört arbete el. dyl. Enligt punkt

2 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen skall bidrag från stiftelse
som avses i 53 § 1 mom. e) kommunalskattelagen icke anses såsom periodiskt
understöd, om utbetalningen sker till fullföljande av i sistnämnda stadgande
angivna ändamål.

Mottagare, som icke är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, kommer
icke att bli skattskyldig här i riket för bidrag från stiftelsen.

Det må framhållas att vissa stiftelser, bl. a. Nobelstiftelsen, genom uttryckligt
stadgande hänföres under 53 § 1 mom. d) kommunalskattelagen och

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1962

7 § e) förordningen om statlig inkomstskatt. Dylik stiftelse är skattskyldig
till kommunal inkomstskatt endast för inkomst av fastighet och är helt befriad
från statlig inkomstskatt och i följd härav även från förmögenhetsskatt.

Arvs- och gåvobeskattning. Jämlikt 3 § förordningen om arvsskatt och
gåvoskatt är från skattskyldighet enligt förordningen befriad bl. a. stiftelse
eller sammanslutning, som har till huvudsakligt ändamål att främja barns
eller ungdoms vård och fostran eller utbildning eller att främja vård av behövande
ålderstigna, sjuka eller lytta. Skattebefrielsen gäller dock icke där
ändamålet är att sålunda tillgodose medlemmar av viss eller vissa släkter
eller utom riket bosatta utlänningar. Då Dag Hammarskjölds Minnesfond
har till ändamål att lämna bidrag till utländska medborgare följer härav att
testamentariska förordnanden till stiftelsen blir arvsbeskattade. Emellertid
kommer stiftelsen därvid att bli beskattad enligt klass III i 28 § i förordningen.
Till denna klass hänföres nämligen bl. a. stiftelse med huvudsakligt syfte
att främja religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga
eller andra därmed jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål.

Gåvor till stiftelsen kommer däremot inte att beskattas. Jämlikt 38 § i förordningen
är nämligen från gåvoskatt befriad bl. a. sadan stiftelse, som enligt
vad ovan sagts i arvsskattehänseende hänföres till klass III.

I detta sammanhang må framhållas att den av 1958 års riksdag begärda
allmänna översynen av arvsbeskattningen ännu icke ansetts böra komma
till stånd, då det bedömts som erforderligt att dessförinnan bl. a. avvakta
resultatet av familjerättskommitténs arbete.

I de likalydande motionerna I: 356 och II: 551 vid 1961 års riksdag hemställdes,
att 3 § i förordningen om arvsskatt och gåvoskatt måtte ändras så att
legat till internationell hjälpverksamhet blev befriade från arvsskatt. I sitt
betänkande nr 33, vilket godkändes av riksdagen, ansåg sig bevillningsutskottet
icke kunna biträda yrkandet i motionerna, då frågan om ändring av
lagstiftningen i förevarande hänseende borde övervägas i samband med den
allmänna översynen av arvsbeskattningen.

Vid 1962 års riksdag har i de likalydande motionerna I: 1 och II: 2 framställts
enahanda yrkande som i nyssnämnda motioner. I enlighet med bevillningsutskottets
i betänkande nr 11 gjorda hemställan har riksdagen begärt
en särskild utredning av frågan om befrielse från arvsskatt beträffande
legat till internationell hjälpverksamhet. IV.

IV. Interimsstyrelsens framställning

Såsom berörts i inledningen avser framställningen befrielse från skattskyldighet
för såväl stiftelsen som mottagare av bidrag från denna. Beträffande
stiftelsen framhålles, att denna redan enligt nu gällande skattelagstiftning
i viss utsträckning är skattefri men att det på vissa punkter kan råda
tveksamhet. Då det enligt interimsstyrelsens mening framstår som synncr -

10

Kungl. Maj. ts proposition nr U7 år 1962

ligen angeläget att stiftelsen med hänsyn till sitt ändamål icke belastas med
skatter i Sverige hemställer interimsstyrelsen, att stiftelsen måtte beredas
total frihet från följande skatter, nämligen statlig och kommunal inkomstskatt,
statlig förmögenhetsskatt samt arvsskatt och gåvoskatt. Beträffande
mottagare av bidrag från stiftelsen hemställes att dessa måtte befrias från
statlig och kommunal inkomstskatt här i riket för bidrag från stiftelsen,
vare sig bidragen utgår i form av kontanter eller såsom naturaförmåner.

Av framställningen framgår, att interimsstyrelsen tänkt sig, att den begärda
skattefriheten skulle åstadkommas genom erforderliga ändringar i
gällande skattelagar.

V. Remissyttrandena

Inkomst- och förmögenhetsbeskattningen. Beträffande stiftelsen har
inte någon remissinstans tillstyrkt full skattefrihet. Däremot har flertalet
remissinstanser (kammarrätten, riksskattenämnden samt länsstyrelserna i
Uppsala, Malmöhus och Västerbottens län) ansett stiftelsen böra inplaceras
bland de rättssubjekt, vilka enligt 53 § 1 mom. d) eller e) kommunalskattelagen,
7 § e) eller f) förordningen om statlig inkomstskatt och 6 § 1 mom.
b) forordningen om statlig förmögenhetsskatt är inskränkt skattskyldiga.
Överståthållarämbetet samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har icke
ansett sig kunna tillstyrka lagändring för åstadkommande av skattefrihet för
stiftelsen.

Kammarrätten anser det vara befogat att lagstiftningsvägen klargöra stiftelsens
skattskyldighet. Kammarrätten anför.

Stiftelser1 har enligt § 1 i de föreslagna stadgarna till huvudsakligt ändamai
att i visst angivet syfte bereda utbildning. Då stiftelsen av stadgarna att
doma icke avses skola driva rörelse, skulle stiftelsens ändamål kunna tyda
på att stiftelsen enligt gällande rätt redan ägde åtnjuta praktiskt taget hela
den skattelättnad, varom stiftelsen hemställt.

Emellertid torde uttrycket utbildning icke äga helt samma innebörd i stadgarna
som må ha avsetts i berörda författningsrum. Med den utbildning, som
de i 53 § 1 mom. e) omförmälda stiftelserna förutsättes understödja, torde
principiellt avses sådan som meddelas av de under d) i samma lagrum angivna
akademierna och allmänna undervisningsverken. Den utbildning däremot,
som stiftelsen avser att understödja, gäller utbildning för ansvarskrävande
poster, och de personer, som skall undergå densamma, torde ofta ha
avslutat det slags utbildning som lämnas vid allmänna undervisningsanstalter.
Stiftelsen torde därvid måhända icke komma att lämna bidrag till utbildningen
såsom sådan utan i stället genom att helt eller delvis bestrida bidragstagarnas
levnadskostnader göra det möjligt för dessa att förskaffa sig
avsedd utbildning.

Det är givet att, därest stiftelsens bidrag på sådant sätt icke direkt utan
endast indirekt kommer att stödja utbildning, tvekan om stiftelsens skattskyldighet
kunde komma att uppstå hos beskattningsmyndigheterna.

11

Kungl. Maj.ts proposition nr lk7 år 1962

Kammarrätten finner sig emellertid inte kunna tillstyrka stiftelsens hemställan
om total skattefrihet utan stannar vid att föreslå, att stiftelsen erhåller
sådan skattelättnad som för närvarande medges de härutinnan mest kvalificerade
rättssubjekten. På grund härav tillstyrker kammarrätten att stiftelsen
inplaceras bland de rättssubjekt, som uppräknas i 53 § 1 inom. d)
kommunalskattelagen och 7 § e) förordningen om statlig inkomstskatt. Kammarrätten
föreslår också, att stiftelsen såvitt avser skattskyldighet för garantibelopp
för fastighet upptages bland de i 5 § 1 mom. e) kommunalskat -

telagen uppräknade fastighetsägarna.

Riksskattenämnden påpekar, att bestämmelserna i 53 § 1 inom. e) kommunalskattelagen,
7 § f) förordningen om statlig inkomstskatt och 6 1

mom. b) förordningen om statlig förmögenhetsskatt i praxis tolkats förhållandevis
restriktivt; sålunda hade regeringsrätten i ett utslag 1961 funnit
att den verksamhet som bedrevs av en stiftelse med ändamål att bereda
hjälp åt befolkningen i de underutvecklade länderna genom alt, under ledning
av den kooperativa världsorganisationen, främja viss skolverksamhet,
icke kunde hänföras till undervisning eller utbildning i den mening, som

avses i förenämnda författningsrum.

Med denna restriktiva tillämpning, fortsätter riksskattenämnden, kommer
stiftelsen enligt nämndens uppfattning att endast delvis falla inom ramen
för 53 § 1 mom. e) kommunalskattelagen. Riksskattenämnden anför slutli -

gen.

Med hänsyn till stiftelsens internationella karaktär och den uppmärksamhet
stiftelsen lärer komma att röna i stora delar av världen synes det emellertid
riksskattenämnden önskvärt att — därest stiftelsen domicilieras i Sverige
_dess verksamhet underlättas genom att den beredes en gynnsam skat temässig

ställning. Det faller sig härvid naturligt att anknyta till den speciella
skatterättsliga ställning, som tillerkänts Nobelstiftelsen. Riksskattenämnden
förordar därför på så sätt bifall till framställningen i denna del, att i
53 § 1 mom. d) kommunalskattelagen och 7 § första stycket e) förordningen
om statlig inkomstskatt efter ordet »Nobelstiftelsen» införes orden »och
Stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond». Härigenom skulle uppnäs skattefrihet
för stiftelsen utom såvitt gäller kommunal inkomstskatt för inkomst
av fastighet. Skattefrihet jämväl härför synes med hänsyn till de principer,
som legat till grund för utformningen av skattskyldigheten till kommunal
inkomstskatt, knappast böra ifrågakomma.

Liknande synpunkter framföres av länsstyrelserna i Uppsala, Malmöhus
och Västerbottens län.

överståthållarämbetet däremot anser sig icke för närvarande kunna tillstyrka
några förslag till lagändringar för åstadkommande av skattefrihet för
stiftelsen. Ämbetet erinrar om att inte ens staten åtnjuter total skattefrihet.
De alternativ, som skulle kunna komma i fråga för beredande av skattefrihet
för stiftelsen är, framhåller ämbetet vidare, antingen att inplacera stiftelsen
bland de i 53 § 1 mom. d) kommunalskattelagen och 7 § e) forordningen
om statlig inkomstskatt uppräknade rättssubjekten eller att intaga
stiftelsen i en särskild författning. Ämbetet anser sig inte kunna acceptera

12

Kungl. Maj:Is proposition nr 147 år 1962

någol av alternativen. I det förra fallet skulle stiftelsen jämställas med Nobelstiftelsen.
Ämbetet påpekar att, ehuru vissa likheter finns mellan de båda
stiftelserna, även olikheterna är framträdande. Ämbetet anför härom.

För Nobelstiftelsen förelåg jämväl ett nära likställande med akademi var aT^vkfrhr

nlenul bedrevs med avkastningen av stiftelsens kapifP|''tDn
Sty/fSen f?r(Da8 Hammarskjölds Minnesfond efter viss tid jämväl
be e ler delvis må taga själva kapitalet i anspråk för fondens syfteJ synes

a n l et t No hc ut i f l* “"S bestae5de„lnsamlingsverksamhet. De skäk somW
ämt rnS fri tag ande från skattskyldighet, synes det överståtvfrinai
f1!! d /r°I lcke med samma styrka kunna åberopas för den före\arande
fonden Vidare uppkommer onekligen en svårligen motiverad för utvecSklingSete.

* stlftelser> bedriva insamling för internationellt

Länsstyrelsen i Goteborgs och Bohus län ifrågasätter om behov förelager
av speciell lagstiftning för stiftelsen och anför.

^n, utbildningsstiftelse med den inriktning, som skall givas åt Da« Ham

hetrSsom avs^sTöf g"!1’ k°m™r att få åtn^Uta sådan vfdsträdkt skattefrihet,
so™. ayses i 53 § 1 mom. e) kommunalskattelagen, 7 § f) förordningen

T1 tftair lg iabomstskatt och 6 § b) förordningen om statlig förmögenhetsskatt.
Framhallas bor, att den verksamhet, som stiftelsen avses komma att
Sdet’ synes vara av väsentligen annan art än som åsyftas med det
veeklSgsfänderna. naFVarande Iämnar tiU utbildning av medborgare i ut -

Beträffande skattefrihet för mottagaren av bidrag från stiftelsen
har två remissinstanser (länsstyrelserna i Uppsala och Västerbottens
lan) tillstyrkt sådan ändring av gällande lagstiftning att full skattefrihet
or bidragen medgives, under det att kammarrätten uttalat tveksamhet med
lansyn till att skattefrihet i stor utsträckning råder redan enligt nu gällande
regler. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser speciell lagstiftning
onodig, då bidrag från stiftelsen icke är skattepliktiga enligt nu gällande lagstiftning.
överstathållarambetet synes vara av samma uppfattning. Riksskattenämnden
och länsstyrelsen i Malmöhus län slutligen vill icke utsträcka
skattefriheten längre än vad för närvarande gäller.

Länsstyrelsen i Uppsala län konstaterar att — därest bidraget är att häntora
till stipendier — bidraget jämlikt 19 § kommunalskattelagen icke är
att anse som skattepliktig intäkt. I andra fall däremot, fortsätter länsstyrelsen,
torde mottagare, som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige,
icke kunna undgå beskattning för bidraget utan särskilda bestämmelser om
skattefrihet. Länsstyrelsen anför härom.

änSLUiibeKalning!? av bidi;aget får anses ske till fullföljande av stiftelsens
andamål, bor mottagaren darav vara befriad från erläggande av skatt för
bidraget. Stadgande harom kanske lämpligen kan införas i 31 § punkt 2
ZIm mefningen kommunalskattelagen. Det kan också tänkas, att skattskylskfld
förfMtning ISCn °Ch Skattefrihet för bidragstagarna regleras i en sär -

Kammarrätten anser att läget är i någon mån ovisst när det gäller mottagarens
beskattning av bidrag från stiftelsen. Huruvida bestämmelserna i

Kungl. Maj:ts proposition nr H7 år 1962

13

19 § kommunalskattelagen blir tillämpliga i de nu förevarande fallen beror
av hur den framtida bidragsgivningen anordnas och utformas. Kammarrätten
framhåller att med utbildning enligt stadgarna för stiftelsen måhända
åsyftas annat än utbildning i kommunalskattelagens mening.

Kammarrätten uttalar som sin mening att gällande bestämmelser väl kan
i flertalet fall, där fråga blir om bidrag från stiftelsen, medföra skattefrihet
för dessa, men att det ej kan förutses utifrån tillgängliga uppgifter att
så genomgående blir fallet. Därefter anföres.

Vill man skapa garantier för skattefrihet i samtliga tänkbara fall, och
skäl kan naturligtvis anföras härför oaktat man därvid genombryter vissa
mera allmänna principer i skattelagstiftningen, torde en uttrycklig bestämmelse
vara erforderlig. Att en sådan bestämmelse å andra sidan ej bör omfatta
ersättning från stiftelsen för åt denna utfört arbete torde vara uppenbart.

Därest en föreskrift om skattefrihet för mottagare av bidrag från stiftelsen
anses böra ifrågakomma, torde denna måhända lämpligen böra upptagas
i en särskild författning. Om så sker, är det tänkbart att i samma författning
upptaga alla särskilda bestämmelser som reglerar stiftelsens ställning
i beskattningsavseende.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekar, att stipendier avsedda
för mottagarnas utbildning enligt 19 § kommunalskattelagen icke utgör
skattepliktig inkomst för dessa. Länsstyrelsen anser på grund härav, att utbetalning
som sker för att fullfölja stiftelsens ändamål icke kan beskattas
enligt svensk lagstiftning. Länsstyrelsen finner därför speciell lagstiftning
för att ernå av stiftelsen begärd skattefrihet ej erforderlig.

Överståthållarämbetet framhåller, att det torde överensstämma med vedertagna
beskattningsprinciper att belopp, som utbetalas av en stiftelse till
fullföljande av ett allmännyttigt ändamål, icke anses utgöra skattepliktig intäkt
för mottagaren, såvida icke utbetalningen är att anse såsom periodiskt
understöd.

Riksskattenämnden erinrar om att i den mån bidrag utgår till mottagare,
som ej är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, skattskyldighet icke föreligger
enligt gällande rätt. Vidare påpekar nämnden, att Nobelpris enligt
gällande rättstillämpning icke beskattas samt att enligt 19 § kommunalskattelagen
stipendium avsett för mottagarens utbildning inte heller utgör
skattepliktig inkomst. Riksskattenämnden anför därefter.

Det nu anförda lärer innebära, att allenast sådana periodiska bidrag, som
icke utgöra stipendier, enligt gällande rätt tagas till beskattning, medan cngångsbidrag
icke alls beskattas. Riksskattenämnden anser för sin del icke
tillräckliga skäl föreligga att för mottagare av bidrag från Stiftelsen Dag
Hammarskjölds Minnesfond ytterligare utsträcka skattefriheten.

Liknande synpunkter anföres av länsstyrelsen i Malmöhus län.

Arvs- och gåvoskatten. Vad först angår befrielse från arvsskatt bar
stiftelsens framställning tillstyrkts av fyra remissinstanser, nämligen Svea
hovrätt, Stockholms rådhusrält, rådhusrätten i Malmö och länsstyrelsen i
Malmöhus län. Overslåthållarämbetet och länsstyrelsen i Göteborgs och

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1962

Bohus län har däremot avstyrkt framställningen under det att häradshövdingen
i Askims och Mölndals domsaga tillstyrkt åtgärder för att meddela
skattefrihet åt alla stiftelser och sammanslutningar som främjar kulturellt
eller socialt framåtskridande men avstyrkt åtgärder som tar sikte endast på
nu ifrågavarande stiftelse.

Vad därefter angår gåvoskatt framhåller flertalet remissinstanser,
att stiftelsen redan enligt nu gällande bestämmelser torde vara fri från sådan
skatt. Svea hovrätt, Stockholms rådhusrätt samt länsstyrelserna i Malmöhus
och Västerbottens län har tillstyrkt framställningen under det att
överslåthållarämbetet avstyrkt densamma. Länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län anser lagstiftning onödig, då stiftelsen är befriad från gåvoskatt
enligt gällande rätt. Häradshövdingen i Askims och Mölndals domsaga har
intagit samma ståndpunkt beträffande gåvoskatt som i fråga om arvsskatt.

Svea hovrätt finner det uppenbart att stiftelsens ändamål är sådant som
konstituerar skattefrihet för gåvoskatt enligt 38 § förordningen om arvsskatt
och gåvoskatt under det att författningsändring erfordras för att
åstadkomma frihet från arvsskatt. Hovrätten anför härefter.

Hovrätten är emellertid tveksam, om man bör lösa denna fråga genom en
lex in casu. Dels måste en dylik lagstiftningsform alltid möta principiella
betänkligheter och dels kunna åtskilliga välgörande ändamål, som äro skattepliktiga,
te sig lika behjärtansvärda som ändamålet med Dag Hammarskjölds
Minnesfond. En möjlighet vore att i anslutning till 71 § AGF införa
ett stadgande, enligt vilket Konungen skulle — utan fordran på ömsesidighet
— äga bevilja skattefrihet eller skatlelindring åt juridisk person
som fullföljer allmännyttigt ändamål med internationell syftning.

Slutligen bör dock övervägas, huruvida så starka skäl tala för skattebefrielse
i nu förevarande fall, att en lex in casu kan anses försvarlig. Hovrätten
har erfarit, att en omfattande verksamhet pågår för insamling av
medel till Hammarskjölds-fonder både i Sverige och i främmande länder,
särskilt i Nordamerikas Förenta Stater, samt att ett syfte med nu förevarande
framställning är att underlätta sammanförandet av de sålunda insamlade
medlen till en gemensam fond. Intresset av att främja en världsomfattande
insamling i detta syfte och åvägabringa en samfälld fond med
enhetlig förvaltning synes hovrätten vara så betydande, att det kan överväga
de i och för sig allvarliga betänkligheterna mot en lex in casu. Om en dylik
lagstiftning genomföres, kan det befinnas praktiskt att låta den omfatta
även sådana fall, där skattefrihet redan nu skulle föreligga enligt ovan angivna
tolkning av AGF.

Stockholms rådhusrätt har icke någon erinran mot att stiftelsen får full
befrielse från både arvsskatt och gåvoskatt. Rådhusrätten anför.

Detta synes dock lämpligen böra ske genom en lagstiftning i det särskilda
fallet och icke för närvarande genom en ändring av arvsskatteförordningen.
Rådhusrätten vill nämligen i detta sammanhang ifrågasätta huruvida
arvsskatteförordningens bestämmelser i ifrågavarande hänseende icke borde
göras till föremål för en allmän översyn. Sedan Sverige under det sista
årtiondet i allt större utsträckning kommit att engagera sig i det internationella
arbetet för bistånd åt utvecklingsländerna, måste det framstå som

15

Kiingl. Maj:ts proposition nr H7 år 1962

otillfredsställande att stiftelser och sammanslutningar med huvudsakligt
ändamål att främja vård och utbildning av barn och ungdom i sådana länder
icke äro befriade från arvs- och gåvoskatt och att donationer till utländska
stiftelser som fullfölja ett liknande ändamål skola beskattas enligt
den strängaste arvsskatteldassen med mindre Kungl. Maj :t efter överenskommelse
med den främmande staten och under förutsättning av ömsesidighet
medger befrielse från eller nedsättning av skatten. Det snävt nationalistiska
synsätt som satt sin prägel på arvsskatteförordningens bestämmelser
i förevarande hänseende synes enligt rådhusrättens mening nu hora
övergivas.

Liknande synpunkter anföres av rådhusrätten i Malmö.

Länsstyrelsen i Malmöhus län förordar att — utan att man avvaktar en
lagändring av mera allmän natur — stiftelsen med hänsyn till dess särskilda
karaktär beredes frihet från arvsskatt och gåvoskatt.

Överståthållarämbetet däremot anser sig icke kunna tillstyrka framställningen.
Ämbetet anför.

I fråga om arvsskatt och gåvoskatt äro skattefrihetsbestämmelserna i vissa
hänseenden längre gående än vid inkomstbeskattningen. Då stiftelsens ändamål
innefattar även skattefri verksamhet, föreligger härvid möjlighet att
i testamente eller gåvobrev angiva sådant ändamål. Att härutinnan bryta
mot de principer, varpå arvs- och gåvoskattelagstiftningen är uppbyggd,
synes det överståthållarämbetet icke kunna komma ifråga.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser lagstiftning onödig såvitt
avser gåvobeskattningen, då stiftelsen enligt 38 § förordningen om arvsskatt
och gåvoskatt redan nu är fritagen från gåvoskatt. I fråga om arvsskatten
anför länsstyrelsen.

Med hänsyn till den restriktiva inställning som från statsmakternas sida
städse intagits till frågan om befrielse från arvsskatt anser länsstyrelsen,
att en särlagstiftning med syfte att i detta speciella fall befria från skatt å
testainentslott icke är påkallad.

Häradshövdingen i Askims och Mölndals domsaga har, som redan nämnts,
i princip ingen erinran mot en generell lagstiftning. Däremot anser han sig
icke kunna godtaga en lagstiftning, som tar sikte allenast på Dag Hammarskjölds
Minnesfond.

VI. Departementschefen

För att hedra minnet av Dag Hammarskjöld samt föra hans verk vidare
har bildats stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond. Stiftelsen skall ha
till huvudändamål att främja socialt, politiskt, ekonomiskt och kulturellt
framåtskridande i de stater, vilkas utveckling låg Dag Hammarskjöld nära
om hjärtat, de s. k. utvecklingsländerna. Avsikten är att detta skall ske
genom utbildning för ansvarskrävande poster av medborgare i dessa länder.

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 747 år 1962

Stiftelsen skall ha sitt säte i Sverige men medel till dess verksamhet skall
erhållas genom en världsomfattande insamling. Interimsstyrelsen för stiftelsen
har hemställt att stiftelsen med hänsyn till sitt ändamål inte skall
belastas med skatter i Sverige och att mottagare av de bidrag som stiftelsen
i enlighet med sitt ändamål utbetalar inte skall bli föremål för beskattning
här i riket.

Om stiftelsen på sätt i framställningen yrkas helt befrias från skattskyldighet,
skulle detta innebära att stiftelsen i viss mån erhöll en förmånsställning
i förhållande till andra stiftelser, som bedriver insamling för internationellt
utvecklingsarbete. Det kan givetvis som bl. a. överståthållarämbetet
framhåller inge betänkligheter att medgiva en viss stiftelse sådan förmånsställning.

Emellertid gäller det här en stiftelse av internationell karaktär och del
förhållandet att stiftelsen domicilieras i Sverige får i viss mån ses som en
hedersbevisning för vårt land. Med hänsyn härtill och till den uppmärksamhet
stiftelsen lärer komma att röna i stora delar av världen synes det
önskvärt att dess verksamhet underlättas genom att den beredes en gynnsam
skattemässig ställning. Intresset av att främja en världsomfattande
insamling och att underlätta sammanförandet av de insamlade medlen i en
gemensam fond är så betydande att det, som Svea hovrätt i sitt yttrande
framhåller, måste anses överväga de i och för sig allvarliga betänkligheterna
mot en lex in casu. Jag anser mig därför kunna tillstyrka att speciella
bestämmelser i beskattningshänseende utfärdas för stiftelsen Dag Hammarskjölds
Minnesfond.

Då det gäller stiftelsens inkomst- och förmögenhetsbeskattning
är det, såsom framgår av redogörelsen för gällande beskattningsregler,
i viss mån ovisst i vad mån skattskyldighet åvilar stiftelsen.
Möjligt är att stiftelsen redan enligt gällande bestämmelser är frikallad
från skatt å sådan inkomst och förmögenhet som stiftelsen kan antagas
komma att erhålla. För att undvika tveksamhet beträffande bestämmelsernas
innebörd och därav föranledda skattetvister bör dock stiftelsens skattskyldighet
uttryckligen regleras. Det synes då, som flera remissinstanser
framhållit, naturligt att i beskattningshänseende jämställa stiftelsen med
en annan svensk internationellt känd stiftelse nämligen Nobelstiftelsen.
Detta skulle innebära att stiftelsen blir frikallad från skattskyldighet för
inkomst och förmögenhet med undantag av kommunal inkomstskatt för
inkomst av fastighet. En dylik skattskyldighet torde för stiftelsens del bli
av mycket liten praktisk betydelse, då stiftelsens tillgångar enligt 13 §
i stadgarna skall placeras på bankräkning eller i aktier, obligationer eller
andra värdehandlingar. Jag anser mig kunna förorda att stiftelsen medgives
skattefrihet i enlighet med vad nu sagts. Detta innebär att stiftelsen
upptages bland de rättssubjekt som omfattas av bestämmelserna i 5 § 1
mom. e) och 53 § 1 mom. d) kommunalskattelagen samt 7 § e) förordningen
om statlig inkomstskatt.

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1962

Vad därefter angår beskattningen av mottagare av bidrag
från stiftelsen torde dessa bidrag, som flera remissinstanser påpekat, enligt
gällande bestämmelser i regel inte vara att anse som skattepliktig inkomst
för mottagaren. Bidrag skall enligt stadgarna utgå till utländska medborgare
för deras utbildning. Det synes emellertid önskvärt att, för att undvika
tveksamhet om bestämmelsernas innebörd, i skattelagarna uttryckligen
stadgas att dylika bidrag inte utgör skattepliktig inkomst. Detta bör lämpligen
ske genom ett tillägg till anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen
av innebörd att bidrag för utbildning som utgivits av stiftelsen till
fullföljande av dess ändamål, d. v. s. bidrag till utländsk medborgare för
dennes utbildning, inte skall utgöra skattepliktig intäkt för mottagaren. Om
bidragen utbetalas kontant eller utgår i form av naturaförmåner, gör givetvis
inte någon skillnad i fråga om skatteplikten för bidragen.

Beträffande skattskyldigheten enligt förordningen om arvsskatt
och gåvoskatt kan till en början konstateras att någon tvekan knappast
kan råda om att stiftelsen enligt gällande bestämmelser är befriad
från gåvoskatt. Däremot är stiftelsen inte befriad från arvsskatt. Såsom jag
redan framhållit har 1958 års riksdag begärt en allmän översyn av arvsbeskattningen
varjämte 1962 års riksdag anhållit om särskild utredning av
frågan om befrielse från arvsskatt beträffande legat till internationell
hjälpverksamhet. Vissa skäl kunde därför tala för att lata frågan om stiftelsens
befrielse från arvsskatt anstå i avvaktan på resultatet av den kommande
utredningen. I likhet med bl. a. Svea hovrätt, Stockholms rådhusrätt
och rådhusrätten i Malmö anser jag mig dock kunna tillstyrka att stiftelsen
redan nu befrias från arvsskatt. Med hänsyn till de speciella omständigheter
som här är förhanden kan införandet av skattefrihet för stiftelsen icke
anses innebära något föregripande av de av riksdagen begärda utredningarna.
Någon ändring i förordningen om arvsskatt och gåvoskatt bör
emellertid inte göras i detta sammanhang. Befrielsen från skattskyldighet
för stiftelsen synes tills vidare lämpligen böra regleras i en särskild förordning.
Av praktiska skäl och för att undvika varje tveksamhet bör föreskriften
om befrielse avse både arvsskatt och gåvoskatt.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet
upprättats förslag till

1) förordning om befrielse för stiftelsen Dog Hammarskjölds Minnesfond
från arvsskatt och gåvoskatt;

2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370); samt

3) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli
1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

Jag hemställer, att nämnda författningsförslag måtte genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr lhl år 1962

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Gösta Smith

Kungl. Maj.ts proposition nr U7 år 1962

19

Bihang

Stadgar för stiftelsen

Dag Hammarskjölds Minnesfond (Dag Hammarskjöld Foundation)

§ i. . ,

Stiftelsen skall ha till huvudändamål att främja socialt, politiskt, ekonomiskt
och kulturellt framåtskridande i de stater, vilkas utveckling låg
Dag Hammarskjöld så nära om hjärtat, genom utbildning for ansvarskravande
poster av medborgare i dessa länder.

§ 2.

Stiftelsens verksamhet skall finansieras med bidrag, som stiftelsen ma
komma att mottaga för ändamål förenliga med dess i § 1 angivna andamål.

§ 3.

Stiftelsen må auktorisera upprättandet av nationella kommittéer i olika
länder (National Committee of the Dag Hammarskjöld Foundation) samt
för varje sådan kommitté godkänna regler för förhållandet mellan nationa -kommittén och stiftelsen.

§ 4.

Stiftelsen skall företrädas och dess angelägenheter handhavas av en
styrelse, som skall hava sitt säte i Stockholm.

§ 5.

Styrelsen skall bestå av minst 15 högst 19 ledamöter.

Förenta Nationernas generalsekreterare och Sveriges permanenta representant
hos Förenta Nationerna äro självskrivna ledamöter av styreisen.
Uppkommer hinder för generalsekreteraren må han sätta annan i sitt
ställe.

Övriga ledamöter utses första gången av Kungl. Maj:t varefter styrelsen

kompletterar sig själv. Dessa styrelseledamöter utses för en tid av högst

tre år i sänder. Av dem skola minst hälften och högst tva tredjedelar utgöras
av därtill väl skickade svenska män eller kvinnor, vilka gjort sig
väl kända inom svenskt samhällsliv eller i internationellt arbete, medan
de övriga skola vara därtill väl skickade män eller kvinnor av annan nationalitet
än svensk, vilka gjort sig väl kända i internationellt arbete, företrädesvis
i anknytning till Förenta Nationerna eller de i § 3 namnda kom Därest

styrelseledamot skulle avlida eller av annan anledning avgå före
utgången av den tidsperiod för vilken han är vald skall ny ledamot tor

återstoden av mandattiden utses. ... .. , _

Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande for en tid av

högst tre år i sänder.

§ 6.

Styrelsen skall sammanträda när ordföranden så finner erforderligt eller
då minst tre ledamöter gemensamt påkalla det. Styrelsesammanträde skall

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1962

dock hållas minst en gång årligen under åren 1962—1964 och minst en
gång vartannat år under tiden därefter.

Styrelsesammanträde må hållas å annan ort än Stockholm.

Kallelse till sammanträde skall utfärdas av ordföranden. Föredragningslista
skall senast tre veckor före sammanträdet tillställas styrelsens ledamöter.

§ 7.

Styrelsen är beslutför då förutom ordföranden eller, vid förfall för denne,
vice ordföranden minst halva antalet övriga ledamöter äro närvarande.

Såsom styrelsens beslut gäller den mening, varom de flesta förena sig,
eller vid lika röstetal den, som biträdes av ordföranden.

Mellan lika röstetal vid val skiljes dock genom lottning.

Omröstning skall ske öppet.

§ 8.

Inom styrelsen skall finnas ett verkställande utskott, bestående av styrelsens
ordförande och två andra ledamöter, vilka jämte personliga suppleanter
utses av styrelsen för en tid av högst tre år i sänder.

§ 9‘

Verkställande utskottet skall företräda stiftelsen och handhava dess
angelägenheter i den utsträckning styrelsen bestämmer.

Verkställande utskottet sammanträder på kallelse av ordföranden då
denne så finner erforderligt, eller om någon av de övriga ledamöterna av
utskottet det påkallar.

Som verkställande utskottets beslut gäller den mening som företrädes
av minst två ledamöter, varibland ordföranden.

§ 10.

Stiftelsen skall hava ett kansli med säte i Stockholm.

Kansliet skall stå under ledning av en kanslichef, som utses av styrelsen.

Styrelsen må uppdraga åt kanslichefen att i den utsträckning styrelsen
bestämmer företräda styrelsen och handhava dess angelägenheter.

Kanslichefen bör närvara vid styrelsens och verkställande utskottets
sammantraden, dock utan rätt att deltaga i besluten.

§ 11.

Vid styrelsens och verkställande utskottets sammanträden skall föras
protokoll.

,..Pessa protokoll, avfattade på svenska språket, skola jämte översättning
till engelska språket tillställas samtliga styrelseledamöter.

§ 12.

Styrelsens och verkställande utskottets ledamöter skola erhålla ersättning
for små resekostnader samt traktamente med belopp, som stvrelsen
bestämmer. J

I övrigt skall icke utgå ersättning eller arvode till styrelsens eller verkställande
utskottets ledamöter i dessa deras egenskaper.

§ i3.

t Hf-r*8?8 medel skola i den mån de icke omedelbart tagas i anspråk för
tulltoljande av i § 1 nämnda ändamål placeras på bankräkning eller i såsom
goda ansedda aktier, obligationer eller andra värdehandlingar

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1962

§ 14.

Styrelsen må besluta, dock tidigast två år efter stiftelsens grundande,
att för tillgodoseende av stiftelsens ändamål utöver avkastningen på kapitalet
jämväl helt eller delvis taga själva kapitalet i anspråk i syfte att
kunna förverkliga ett mera effektivt program under ett begränsat antal år.

§ 15.

Styrelsens förvaltning skall årligen granskas av tre av Kungl. Maj:t för
en tid av högst tre år i sänder utsedda revisorer. Minst en av dessa skall
vara auktoriserad av svensk handelskammare. En av revisorerna skall vara
av annan nationalitet än svensk.

§ 16.

Stiftelsens räkenskaper skola per den 31 december varje år sammanföras
i fullständigt bokslut.

Bokslutet skall vara verkställt senast den sista helgfria dagen i februari
månad påföljande år, då räkenskaperna jämte tillhörande handlingar ävensom
av styrelsen avgiven förvaltningsberättelse samt vinst- och förlusträkning
och balansräkning, skola för granskning överlämnas till revisorerna,
vilka hava att senast den 1 april över granskningen avgiva skriftligt
utlåtande till Kungl. Maj :t.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

620433