Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1962

Nr 140

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående viss ändring i
gällande bestämmelser rörande försäljning av obeskattade
varor på tullflygplats, m. m.; given Stockholms
slott den 2 mars 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag,

dels inhämta riksdagens yttrande över den ändring i gällande bestämmelser
rörande försäljning av obeskattade varor på tullflygplats, som föredragande
departementschefen föreslagit;

dels ock föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till förordning
angående rätt för Kungl. Maj:t att förordna om ändrad skatt på sprit och
vin, m. m.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

Genom propositionen framlägges för riksdagens yttrande fråga om viss
ändring av gällande bestämmelser rörande försäljning av obeskattade varor
i s. k. tax-free shops på tullflygplats. Avsikten är att i den internordiska
trafiken möjliggöra att den skattefria försäljningen av tobaksvaror och
rusdrycker överflyttas från flygplanen till tax-free shops. överflyttningen
ingår som ett led i rationaliseringssträvandena inom SAS och syftar till
besparingar för detta företag. Samtidigt ökas möjligheterna till kontroll över
försäljningen.

I propositionen föreslås vidare att riksdagen skall bemyndiga Kungl.
Maj :t att, då riksdagens beslut inte utan olägenhet kan avvaktas, provisoriskt
förordna om ändring av de skattesatser som gäller enligt 1957 års
förordning om skatt på sprit och vin. Sådant förordnande skall inom viss
kortare tid underställas riksdagen för godkännande. Förslag till bestämmelser
i ämnet har intagits i eu särskild förordning med begränsad giltighetstid.

1 liihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 140

kungl. Mäj. ts proposition nr HÖ år 1962

Förslag

till

förordning angående rätt för Kungl. Maj:t att förordna om ändrad skatt

på sprit och Yih, in. in.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Finnes riksdagens beslut icke utan olägenhet kunna avvaktas i fråga om
ändring aV skatt, Varom stadgas i 2 § i öch i mötn. samt 5 § förördnirigen
den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på spfit och vitt, äger Kungl. Maj :t förordna,
att skatten skall utgå efter ännän skattesats än där föreskrives. Meddelas
sådant förordnande må Kungl. Maj:t jämväl förördna om motsvarande
ändring av tull för spritdrycker och viner, viika införas i den ordning
som avses i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsföfordningen.

2 §•

Innebär förordnande enligt 1 § att skatt skall utgå med högre belopp än
som föreskrives i förordningen om skatt på sprit och vin, skall det i 13 §
rrtsdrycksförsäljningsförordningen omnämnda detaljhandelsbolaget, i den
ordning Kungl. Maj:t bestämmer, erlägga skatt för det lager av sprit och
vin, som bolaget vid förordnandets ikraftträdande innehar. Skatten för lagret
skall utgå med belopp motsvarande skillnaden mellan det nettoinköpspris,
som tillämpats omedelbart före förordnandets ikraftträdande, och det
nettoinköpspris, som tillämpas omedelbart därefter.

Vad i första stycket sägs skall jämväl gälla med avseende på den, till vilken
detalj handelsbolaget överlåtit rätt till årsutskänkning av rusdrycker.
Därvid skall dock, orti utskänkning pågår vid förordnandets ikraftträdande,
skatt erläggas för det lager som finns då utskänkningen avslutas.

I fall som avses i andra stycket åiigger det utskänkningsinnehavaren att,
i den ordning Kungl. Maj :t bestämmer, till kontrollstyrelsen avgiva en på
tro och heder upprättad deklaratiori angående sitt lager. Vad i 7—9 §§,
10 § andra stycket, 12 §, 13 § andra och trédje styckena, 14, 16; 17 sänit
19—24 §§ förordningen om skatt på sprit och vin stadgas oirt utskänkningsskatt
och deklaration rörande sådan skatt skall i tillämpliga delar gälla
jämväl lagerskatt och deklaration rörande sådan skatt.

3 §•

Förordnande enligt 1 § skall sértast en månad efter förordnandets riieddelande
eller, om riksdagssession ej pågår; inom en månad från början av
nästföljande session underställas riksdagen för godkännande. Sker det ej
eller blir förordnandet ej godkänt, skall förordnandet eller, om det allenast
godtagits i viss del, i den del detsamma sålunda icke gillats, av Kungl. Maj :t
sättas ur kraft snarast möjligt.

Upphör förordnandet att gälla enligt första stycket och kommer till följd
härav skatt att utgå med lägre belopp än enligt förordnandet, äger, där
riksdagen ej beslutar annat, detaljhandelsbolaget och utskänkningsinne -

Kungl. Maj:ts proposition nr 140 år 1962

havare, i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer, återfå för mycket erlagd
skatt för sitt lager av sprit och vin vid tiden för förordnandets upphörande
eller, för den vars utskänkning då pågår, utskänkningens avslutande. Återbetalning
skall ske med belopp motsvarande skillnaden mellan det nettoinköpspris,
som tillämpats omedelbart före förordnandets upphörande, och
det nettoinköpspris, som tillämpas omedelbart därefter.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
och äger giltighet till och med den 30 juni 1967.

Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 140

Kungl. Maj.ts proposition nr HO år 1962

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars

1962.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, ap Geijerstam, Hermansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om viss ändring i
gällande bestämmelser rörande försäljning av obeskattade varor på tullflygplats,
m. m. och anför därvid följande.

I. Inledning

Scandinavian Airlines System (SAS), som nu äger rätt att i särskilda butiker,
s. k. tax-free shops, vid Arlanda, Bromma, Torslanda och Bulltofta
flygplatser sälja obeskattade tobaksvaror och rusdrycker till flygpassagerare
vilka avreser till utrikes ort i annat land än Danmark, Finland eller Norge,
har i skrivelse den 17 augusti 1961 hemställt om medgivande att sälja
obeskattade varor även till flygpassagerare i internordisk trafik samt att utvidga
det skattefria varusortimentet till att omfatta även choklad och toalettartiklar,
såsom parfym och eau de cologne.

Sveriges parfymhandlares riksförbund har i anslutning till framställningen
från SAS inkommit med en den 6 september 1961 dagtecknad skrivelse,
vari förbundet motsatt sig att parfym, eau de cologne och jämförliga varor
får säljas i tax-free shops.

över framställningen från SAS har efter remiss, varvid även skrivelsen
från Sveriges parfymhandlares riksförbund överlämnats, yttranden avgivits
av generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen, kommerskollegium och luftfartsstyrelsen.
Kommerskollegium har bifogat yttranden från Stockholms och
Skånes handelskamrar, handelskammaren i Göteborg och Sveriges köpmannaförbund.

Framställningen från SAS har, såvitt avser försäljning i tax-free shops
till passagerare i internordisk flygtrafik, tillstyrkts av alla remissinstanser.
Däremot har köpmannaförbundet i sitt till kommerskollegium avgivna yttrande
ställt sig avvisande till den ifrågavarande vidgningen av försäljningsrätten.
En utökning av varusortimentet i tax-free shops har tillstyrkts endast
av luftfartsstyrelsen och två handelskammare.

Kungl. Maj.ts proposition nr IkO år 1962

Efter remissbehandlingens avslutande har SAS inkommit med en den 28
december 1%1 dagtecknad skrivelse i ärendet.

Frågan om ändrade bestämmelser rörande försäljningen i tax-free shops
har även berörts i ett i december 1961 avgivet betänkande av skandinavisk
kommitté för reorganisation av SAS (stencilerat).

Jag anhåller nu att få upptaga detta ärende och avser att i sammanhanget
även till behandling upptaga fråga om bemyndigande för Kungl. Maj :t att
provisoriskt ändra enligt förordningen den 24 maj 1957 om skatt pa sprit
och vin gällande skattesatser.

II. Försäljning av obeskattade varor på tullflygplats
Gällande ordning

Enligt förordningen den 23 mars 1961 (nr 54) om försäljning av obeskattade
varor på tullflygplats får sådana varor, utan hinder av eljest gällande
bestämmelser rörande försäljning och annat förfogande samt tull och
skatt, försäljas från särskild butik till flygpassagerare som avreser till utlandet.
Försäljning i sådan butik får dock ske endast i den mån Kungl.
Maj :t därom förordnar.

Med obeskattade varor förstås i förordningen till riket inkomna varor,
som är oförtullade, och andra varor, som anmälts till utförsel under anspråk
på därav betingad befrielse från eller återbäring av tull eller skatt.
Varor, som intagits för försäljning i en tax-free shop, skall vid tillämpning
av bestämmelser angående skatt på sådana varor anses vara sålda för export
och utförda ur riket. Den som fått rätt att sälja obeskattade varor enligt
förordningen är, liksom köpare av sådana varor, skyldig att underkasta
sig de föreskrifter generaltullstyrelsen finner erforderliga för erhållande
av en betryggande kontroll.

Med stöd av förordningen, vilken trädde i kraft den 1 maj 1961, har
Kungl. Maj :t genom kungörelse den 23 mars 1961 (nr 56) med vissa bestämmelser
rörande försäljning av obeskattade varor på tullflygplats medgivit
SAS att sälja obeskattade tobaksvaror och rusdrycker i tax-free shops
vid Arlanda, Bromma, Torslanda och Bulltofla flygplatser. Sådan försäljning
får dock enligt kungörelsen äga rum endast till flygpassagerare som
avreser till utrikes ort i annat land än Danmark, Finland eller Norge, alltså
icke till passagerare i internordisk trafik.

Enligt kungörelse den 15 december 1961 (nr 662) om tillägg till den nyss
nämnda kungörelsen gäller från och med den 1 februari 1962 åldersgränser
för inköp i tax-free sliops. Sålunda får tobaksvaror inte säljas till den
som kan antagas ej ha fyllt 15 år. Motsvarande åldersgräns för inköp av
rusdrycker är 21 år.

Genom samtidiga ändringar i andra författningar höjdes den kvantitet
tobaksvaror, som nordiska resande tullfritt får införa, från 50 gram till

Kungi. Maj. ts proposition nr lbO år 1962

250 gram eller 200 cigarretter, varjämte motsvarande kvantitet spritdrycker
ändrades från 1/3 till 3/8 liter, en anpassning till gängse butelj storlek.
Ändringarna grundades på rekommendationer från de centrala tullmyndigheterna
i de nordiska länderna med syfte att inom Norden få likartade bestämmelser
på området. Även dessa bestämmelser trädde i kraft den 1 februari
1962.

Framställningen

Som skäl för sin framställning om rätt att sälja obeskattade varor i laxfree
shops även till passagerare i inlernordisk trafik anför SAS, att företaget
därmed skulle kunna rationalisera sin verksamhet genom att slopa
försäljningen av sådana varor ombord på flygplanen i den nämnda trafiken.
I övrigt hänvisar SAS till vad företaget anförde i framställning av den
6 juli 1960, vilken ledde till inrättande av tax-free shops. I den framställningen
erinrades om att tax-free shops under de senaste åren blivit allt vanligare
på internationella flygplatser, att SAS sedan år 1957 drev sådan rörelse
på Kastrups flygplats i Köpenhamn samt att denna speciella service
blivit av stort värde för trafikanterna och därför omnämndes i flygbolagens
reklam. Vidare anförde SAS i samma framställning.

Sedan flera år tillbaka bedriver SAS jämsides med rörelsen på Kastrups
flygplats tullfri försäljning av bland annat tobak och sprit ombord på flygplan
i utrikes trafik. Denna försäljning, som kommit att få allt större omfattning,
är synnerligen uppskattad av passagerarna. Emellertid kan icke
undvikas att med de allt kortare restiderna den i vissa fall inkräktar på
den service i övrigt, som vi skall lämna våra passagerare under flygningen.
Det skulle därför redan nu vara av stort värde om så stor del som möjligt
av dylik försäljning kunde förläggas till passagerarnas markuppehåll. Vi
förfogar över en rutinerad inköpsorganisation och har likaså rutin med
provianteringsfrilager och tullfria varor samt tillgång till kvalificerad personal.

Sveriges parfymhandlares riksförbund har i sin skrivelse med anledning
av framställningen från SAS om rätt att sälja även parfym och eau de cologne
i tax-free shops hänvisat till en skrivelse av den 5 april 1961 från Sveriges
köpmannaförbund angående den skattefria försäljningen av parfymer och
andra varuskattebelagda kemisk-tekniska preparat ombord på färjorna över
Öresund. I sistnämnda skrivelse anfördes, bland annat, att med hänsyn till
varuskattens höjd i fråga om sådana preparat en skattefri försäljning medger
väsentliga prisnedsättningar samt att det ofta är fråga om relativt dyrbara
varor med förhållandevis lång förbrukningstid, vilka är lätta att medföra
på en resa. Köpmannaförbundet ansåg därför den skattefria försäljningen
av kemisk-tekniska preparat vara ett hot inte enbart mot närbelägna
butiker utan mot branschen i dess helhet. Sveriges parfymhandlares
riksförbund tillägger i sin skrivelse, att vådorna för den svenska parfymdetaljhandeln
av en skattefri försäljning får ökad vikt om även passagerare
i internordisk flygtrafik skulle ha rätt att handla i tax-free shops.

Kungl. Maj.ts proposition nr 140 år 1962 7

Yttrandena

Framställningen om rätt för SAS att i tax-free shops sälja obeskattade
tobaksvaror och rusdrycker även till flygpassagerare i internordisk
trafik har i princip tillstyrkts av samtliga hörda myndigheter.

Generaltullstyrelsen anför till en början, att de hittillsvarande erfarenheterna
av tax-free shops visat att kontrollen över försäljningen där kunnat
utövas fullt tillfredsställande utan personalkrävande åtgärder. SAS bär
handhaft försäljningen med noggrannhet helt i enlighet med utfardade föreskrifter
och direktiv. Frågan om utvidgning av försäljningen till passagerare
i internordisk trafik, vilken — fortsätter styrelsen toide sammanhänga
med rationaliseringssträvandena inom SAS, dryftades vid Nordiska
tulladministrativa rådets sammanträde i Reykjavik den 6—8 juli
1961 och vid sammanträde med rådets allmänna utskott i Helsingfors den

13_15 september 1961. Det uttalades därvid samstämmigt, att försäljning

i tax-free shops från tullkontrollsynpunkt är att föredraga framför försäljning
ombord på flygplanen. En överflyttning av försäljningen från flygplanen
till tax-free shops skulle sålunda medge en enklare och mindre personalkrävande
kontroll, övervakning av själva försäljningen ombord kan
inte, anför styrelsen vidare, utövas av tullverket, och även SAS har svårt
att effektivt kontrollera att försälj ningspersonalen ombord iakttar föreskrivna
försäljningsbegränsningar. En till tax-free shops koncentrerad försäljning
kan mera effektivt övervakas av både tullverket och SAS. Anledningen till
att internordiska resande ej medgavs rätt till inköp från tax-free shops
var enligt styrelsens uppfattning framför allt att man inte ville öka möjligheterna
till inköp av skattefria varor i närtrafik. Om, såsom SAS förutsatt,
försäljningen av skattefria varor ombord på flygplanen slopas,
skulle emellertid inköpsmöjligheterna i den av SAS bedrivna trafiken inte
öka. Däremot skulle ett bifall till framställningen, anför styrelsen, inte
hindra eu skattefri försäljning i internordisk trafik ombord på flygplan
tillhörande andra flygföretag. Från luftfartspolitisk synpunkt synes det
ej heller möjligt att begränsa inköpsmöjligheterna i tax-free shops till resande
som färdas med SAS-plan. Dessa olägenheter är dock enligt styrelsens
mening inte så betydande, att de uppväger de fördelar från tullkontrollsynpunkt
som ett slopande av försäljningen ombord på SAS-planen
i internordisk trafik skulle innebära. Generaltullstyrelsen tillstyrker framställningen
i detta hänseende men förutsätter att vid ett genomförande av
förslaget försäljning av skattefria varor ombord på SAS-plan i internordisk
trafik överhuvud icke äger rum.

Kontrollstyrelsen framhåller i sitt yttrande, att förslaget om försäljning
av obeskattade varor i tax-free shops även till flygpassagerare i internordisk
trafik och samtidigt slopande av försäljningen på flygplanen utgör ett
led i rationaliseringssträvandena inom SAS. Då möjligheterna till inköp av
obeskattade rusdrycker och tobaksvaror i den av SAS bedrivna trafiken inte
torde komma att nämnvärt ökas genom den föreslagna överflyttningen, har
kontrollstyrelsen för sin del icke något alt i princip erinra mot denna.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1962

Kommerskollegium anför, att tillräckligt lång tid ännu inte förflutit för
att det skall vara möjligt att med ledning av vunna erfarenheter avgöra
om skäl föreligger att frångå de av statsmakterna under våren 1961 uppdragna
riktlinjerna för försäljningen i tax-free shops. Det oaktat anser
sig emellertid kollegium kunna tillstyrka, att även resande inom de nordiska
länderna får rätt att köpa spritdrycker och tobaksvaror i dessa butiker.
Kollegium understryker att en sådan utvidgning i visst hänseende
skulle underlätta bolagets möjligheter att genomföra rationaliseringar. Den
personal, som nu är sysselsatt med att sälja spritdrycker och tobaksvaror
ombord på planen i internordisk trafik, skulle nämligen kunna indragas.

Även de handelskamrar, vilkas yttranden är bifogade kommerskollegiums
utlåtande, har alla tillstyrkt framställningen från SAS i denna del.
Stockholms handelskammare hänvisar därvid till de betydande besparingar,
som omläggningen skulle medföra för SAS, och de från kontrollsynpunkt
tillfredsställande erfarenheterna av försäljningen i tax-free shops. Handelskammaren
i Göteborg anför, att försäljningen av sprit och tobak ombord
på flygplanen utgör ett mycket irrationellt moment i flygresorna, i synnerhet
de kortare, vilket det vore i hög grad önskvärt att få bort.

Luftfartsstgrelsen framhåller i sitt yttrande att fjolårets beslut om försäljning
i tax-free shops satt SAS i tillfälle att överflytta viss del av den
skattefria försäljningen från flygplanen till marken och att företaget därigenom
kunnat uppnå vissa rationaliseringsvinster. För att nå full effekt
i sistnämnda hänseende önskar SAS nu, fortsätter styrelsen, en sådan utvidgning
av rätten till försäljning i tax-free shops, att all försäljning ombord
på flyglinjer inom Skandinavien kan tagas bort och i stället förläggas
till marken.

Luftfartsstyrelsen anför vidare.

SAS framställning är ett betydelsefullt led i konsortiets ansträngningar
att rationalisera verksamheten och minska utgifterna. De årliga kostnadsbesparingar,
som kan vinnas vid genomförandet av konsortiets förslag, uppgår
enligt av luftfartsstyrelsen infordrad uppgift till storleksordningen 3,5
miljoner kronor. Härtill kommer viss möjlighet till ökad omsättning genom
att passagerare, som utnyttja andra flygföretag än SAS, kan beräknas verkställa
sina inköp redan på marken i SAS’ butiker före avresan. Ett bifall
till förevarande framställning skulle sålunda i konsortiets nuvarande ansträngda
ekonomiska läge få en icke oväsentlig betydelse för SAS’ affärsställning.
Redan ur denna synpunkt anser sig luftfartsstyrelsen böra tillstyrka
förslaget.

Även från nykterhets- och kontrollsynpunkter kommer den föreslagna
omläggningen av rusdrycksförsäljningen enligt luftfartsstyrelsens åsikt att
medföra vissa fördelar. Genom koncentrering av försäljningen till ett fåtal
fasta butiker vinnes nämligen, anför styrelsen, förutsättningar för en bättre
kontroll av inköpen så att dessa kan mera noggrant anpassas efter inreselandets
bestämmelser. Vid försäljning ombord är denna kontrollmöjlighet
i praktiken starkt beskuren.

Styrelsen framhåller vidare att försäljningen av skattefria varor ombord

Kungl. Maj.ts proposition nr 1W år 1962

på luftfartyg i den internordiska trafiken innefattar ett från allmänna ordnings-
och trivselsynpunkter besvärande problem med hänsyn till de mycket
korta restiderna mellan de skandinaviska länderna. Försäljningen, vilken
i allmänhet sker från en vagn som framföres i kabinens mittgång, ar
sålunda, anför styrelsen, synnerligen hindrande för passagerarnas och besättningens
normala förflyttningar, vartill kommer att övrig service åt
passagerarna av många anses bli lidande. Även av dessa skäl är det sålunda,
slutar styrelsen, starkt önskvärt att vid skandinaviska resor all försäljning
äger rum på marken.

Framställningen från SAS i denna del har avstyrkts endast av Sveriges
köpmannaförbund, vilket därvid hänvisar till samma skäl som förbundet
anförde mot inrättande av tax-free shops, nämligen främst statsmakternas
intresse av att varuskatt uttages vid all försäljning av skattebelagda varor
och hänsyn till den reguljära detaljhandelns konkurrenssynpunkter. Enligt
förbundets mening har några nya omständigheter, som motiverar en ut\idgning
av försälj ningsrättigheterna i tax-free shops, inte tillkommit. En sådan
utvidgning skulle, anför förbundet vidare, strida mot den ståndpunkt
som statsmakterna intagit i fråga om försäljningen av obeskattade varor i
fartygstrafiken över Öresund.

SAS har med anledning av generaltullstyrelsens förslag om slopande av
all försäljning av skattefria varor ombord på SAS-plan i internordisk trafik
anfört.

I de ekonomiska beräkningar, som ligger till grund för SAS’ framställning
till Konungen om tillstånd att förlägga försäljningen av skattefria varor
till resenärer i internordisk trafik på marken i stället för i luften, ingår
behållningen från försäljningen av skattefri choklad, parfym och eau
de cologne som en betydelsefull del av den totalinkomst, som för närvarande
erhålles från försäljningen ombord. I sitt utlåtande förutsätter Generaltullstyrelsen
att försäljningen ombord å SAS’ flygplan i internordisk
trafik av skattefria varor överhuvud icke skall äga rum, vilket skulle innebära
att SAS frånhändes möjligheten att i fortsättningen bibehålla denna
inkomst från choklad- och parfymförsäljningen. Icke minst i dagens ekonomiska
läge medför en sådan utveckling stor nackdel för SAS.

SAS hemställer att, därest Kungl. Maj :t endast medger SAS rätt att i
tax-free shops sälja tobaksvaror och spritdrycker till resenärer i internordisk
trafik, konsortiet måtte få rätt att även i fortsättningen ombord på
plan i internordisk trafik försälja skattefri choklad, parfym och eau de
cologne. Denna försäljning medför inte, anför SAS, några extra kostnadei,
enär den kommer att utföras av ordinarie kabinpersonal.

Beträffande särskilda inskränkningar i rätten till försäljning i tax-free
shops innehåller yttrandena i huvudsak följande.

Till passagerare på f 1 y g 1 i n j eh\ Malmö Köpenhamn bör,
enligt vad generattullstgrelsen, kontrollstyrelsen och Skånes handelskammare
anför, någon försäljning av obeskattade varor inte äga rum.

I fråga om de tillåtna in köp skvantiteterna bör enligt general -

Kungl. Maj.ts proposition nr HO år 1962

tullstyrelsen den begränsningen stadgas, att försäljning i tax-free shops må
ske endast till myckenhet som passageraren äger rätt att tullfritt införa
i inreselandet. Kontrollstyrelsen föreslår en bestämmelse av samma innehåll.
Kommerskollegium finner naturligt att de internordiska flygpassagerarnas
inköpsrätt begränsas till de mängder, som i motsvarande fall får
säljas på passagerarfartyg i internordisk fart.

Framställningen av SAS om utvidgning av varusortimentet avstyrkes
av samtliga hörda myndigheter utom luftfartsstyrelsen.

Generaltullstyrelsen nämner i sitt yttrande att man vid mötet med Nordiska
tulladministrativa rådets allmänna utskott i september 1961 var böjd
för att helt avstyrka en sådan utökning av varusortimentet som den av SAS
begärda. Styrelsen, som under hand samrått i frågan med de danska och
noiska tullstyrelserna, har inte funnit anledning att för närvarande tillstyrka
utökningen.

Kontrollstyrelsen hänvisar till statsmakternas uttalanden vid inrättandet
av tax-free shops, enligt vilka varusortimentet i avbidan på närmare erfarenheter
borde omfatta endast rusdrycker och tobaksvaror. Med hänsyn
härtill och då ytterligare omständigheter inte tillkommit som kan föranleda
en ökning av sortimentet synes det, anför styrelsen, knappast böra
ifrågakomina att nu medge den av SAS begärda utvidgningen.

Enligt kommerskollegiets mening är varken rationaliseringsskäl eller
andra särskilda skäl för en utökning av varusortimentet att omfatta choklad
och parfymer in. m. för handen.

Stockholms handelskammare anser, med hänsyn till den korta tid som
törtlutit efter statsmakternas ställningstagande, anledning saknas att ändra
den gällande ordningen i fråga om varusortimentet. Skånes handelskammare
förklarar sig däremot ej heller i denna del ha något alt erinra mot
den av SAS begärda ändringen. Handelskammaren i Göteborg tillstyrker en
sådan ändring.

Sveriges köpmannaförbund avstyrker även i detta hänseende ändring av
gällande regler och anför därvid att skattefri försäljning av toalettartiklar,
parfym och eau de cologne inte är tillåten i fartygstrafiken över Öresund.
Att i detta hänseende bereda flygföretag och deras passagerare större förmåner
kan enligt förbundets mening inte vara riktigt. Dessa varor betingar
ofta ett i förhållande till kvantiteten relativt högt pris, och varuskatten
uppgår därför i regel till ganska betydande belopp. Det skulle också vara
möjligt, anför förbundet, att utan praktiska hinder i tax-free shops inköpa
varor, som under relativt lång tid framåt täckte köparens behov.

Luftfartsstyrelsen tillstyrker den av SAS begärda utvidgningen av varusortimentet
i tax-free shops. Styrelsen hänvisar därvid till att skattefri försäljning
av parfymer och andra kemisk-tekniska preparat redan är tillåten
ombord på luftfartyg i internationell trafik och således även i internordisk
trafik. Förslaget innebär alltså, framhåller styrelsen, endast att försäljningen
förlägges till marken. Det är enligt styrelsens mening knappast tro -

Kungi. Maj. ts proposition nr HO år 1962

ligt att omsättningen genom en sådan åtgärd kommer att sliga mera väsentligt.
Däremot synes det nödvändigt, anför styrelsen, att all försäljning slopas
ombord, om rationaliseringsvinsten skall kunna vinnas helt.

Betänkandet angående reorganisation av SAS

Den 1 juli 1961 beslöt kommunikationsministrarna i Danmark, Norge och
Sverige att utse en kommitté med uppdrag att skyndsamt företaga en utredning
av huvudpunkterna i SAS-konsortiets organisation, administration och
driftsformer i syfte att lägga fram förslag till åtgärder som kunde öka konsortiets
effektivitet och konkurrensförmåga. Denna skandinaviska kommitté
har avgivit ett den 29 december 1961 dagtecknat betänkande.

Betänkandet innehåller en redogörelse för konsortiets genomförda och
planerade åtgärder i sanerande och intäktsfrämjande syfte. Därvid nämnes
att konsortiet undersöker möjligheten av att slopa försäljningen av tobaksoch
andra varor ombord på de skandinaviska linjerna, vilket skulle innebära
en väsentlig nedskärning av kabinpersonalen på dessa linjer. En sådan åtgärd
kräver dock, framhåller kommittén, att tax-free shops blir inrättade i
samtliga skandinaviska huvudstäder samt att även passagerare mellan orter
inom Skandinavien tillåtes göra inköp i dessa affärer.

Kommittén finner det med hänsyn till den under senare år försämrade
kostnadsutvecklingen inom konsortiet synnerligen angeläget, att konsortiet
vidtager särskilda kraftåtgärder för att bringa ned kostnaderna och höja effektiviteten
samt därigenom nå en mera ekonomisk drift. Kommittén pekar
i detta sammanhang på några av de möjligheter, som myndigheterna i de
skandinaviska länderna har alt underlätta konsortiets rationaliseringssträvanden.
I fråga om tax-free shops anför kommittén därvid särskilt följande.

Inrättandet av en s. k. tax-free shop jämväl i Oslo samt en utvidgning
av dessa affärers försäljningsrätt att avse även resande till nordiskt land
skulle göra det möjligt för konsortiet att på de skandinaviska linjerna helt
eller delvis flytta över försäljningen av sprit- och tobaksvaror från flygplanen
till tax-free shops, vilket skulle innebära en väsentlig minskning av kabinpersonalen
på dessa linjer. Konsortiet har beräknat göra en besparing
på omkring 1,5 miljoner svenska kronor om året genom en sådan överflyttning.
Då det enligt kommittén icke kan finnas några sakliga betänkligheter
mot en sådan utvidgning av försäljningsrätten vid tax-free shops vill kommittén
uttala den förhoppningen att det skall vara möjligt för myndigheterna
att tillgodose konsortiets önskemål i detta avseende. Kommittén vill
också framhålla önskvärdheten av att frågan om en utökning av varusortimentet
i tax-free shops får en för konsortiet så tillfredsställande lösning
som möjligt.

Departementschefen

Framställningen från SAS om utvidgning av rätten till försäljning i taxfree
shops får ses som ett led i strävandena till en ekonomisk sanering av
konsortiets verksamhet. I likhet med den skandinaviska kommittén för reorganisation
av SAS anser jag det angeläget att varje möjlighet till bespa -

Kungl. Maj. ts proposition nr 140 år 1962

ringar i företagets rörelse tillvaratages. Det av SAS framlagda och av kommittén
förordade förslaget om försäljning i tax-free shops även till flygpassagerare
i internordisk trafik synes kunna medföra en väsentlig sådan besparing.
Om förslaget genomföres kan nämligen motsvarande försäljning i
flygplanen på de skandinaviska linjerna slopas och kabinpersonalen på dessa
linjer avsevärt reduceras. Detta beräknas enligt kommittén medföra en
årlig besparing av 1,5 miljoner kronor.

Även från beskattnings- och nykterhetssynpunkter medför den föreslagna
omläggningen av den skattefria försäljningen icke oväsentliga fördelar. Sålunda
har generaltullstyrelsen på grundval av de numera föreliggande erfarenheterna
av försäljning i tax-free shops funnit, att denna försäljningsform
från kontrollsynpunkt är att föredraga framför försäljning i flygplan.
Samma mening har uttalats av tullmyndigheterna i övriga nordiska länder.
Tullmyndigheterna kan nämligen inte utöva kontroll över försäljningen i
flygplanen, och ej heller SAS lär kunna genomföra en fullt effektiv kontroll
av att föreskrivna försäljningsbegränsningar iakttages. Däremot kan,
såsom erfarenheten visar, en tillfredsställande kontroll över försäljningen i
tax-free shops anordnas utan svårighet. Självfallet är det såväl av fiskaliska
hänsyn som från nykterhetssynpunkter angeläget, att givna försäljningsbegränsningar
iakttages. I detta sammanhang bör även erinras om att för inköp
i tax-free shops gäller vissa åldersgränser, som saknar motsvarighet
vid ombordförsäljning. Man bör vidare ha klart för sig att den föreslagna
omläggningen inte ökar möjligheterna till skattefria inköp. Tvärtom finns
anledning förmoda att benägenheten till sådana inköp blir något mindre
om flygpassagerarna för sina inköp är hänvisade till en butik på flygplatsen
än om varorna, såsom nu är fallet, utbjudes till försäljning under flygresan.

Från mer allmän synpunkt får även anses värdefullt, att arbetskraft ställes
till förfogande för andra ändamål genom en överflyttning av försäljningen
från flygplanen till tax-free shops. I fråga om ordning och trivsel ombord
på planen skulle en sådan åtgärd likaledes, såsom framhållits under remissbehandlingen,
innebära en vinst.

De närmast berörda myndigheterna har, liksom övriga remissinstanser,
tillstyrkt att den nuvarande rätten till försäljning av obeskattade tobaksvaror
och rusdrycker i tax-free shops utsträckes till att gälla flygpassagerare
i internordisk trafik. Enligt vad jag erfarit är vederbörande danska myndigheter
beredda att för sin del genomföra en motsvarande utvidgning av försäljningsrätten.
Mot bakgrund av de förut redovisade skälen anser även
jag att en sådan ändring av bestämmelserna för tax-free shops nu bör ske.
En betingelse för att försäljning till internordiska flygpassagerare i dessa
butiker skall få påbörjas är emellertid, såsom följer av det tidigare anförda,
att motsvarande skattefria försäljning ombord på SAS-planen samtidigt
slopas. Om en avveckling av ombordförsäljningen ej kan genomföras på
alla företagets internordiska linjer vid samma tidpunkt, förutsätter jag att
försäljning i tax-free shops inte sker till passagerare på viss flyglinje förrän

Kungl. Maj. ts proposition nr lbO år 1962

motsvarande möjligheter till skattefria inköp på denna linje upphört i
båda färdriktningarna.

Såsom flera remissinstanser framhållit, bör försäljning av obeskattade varor
till passagerare på flyglinjen Malmö—Köpenhamn icke få ske.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma tidpunkten för
ikraftträdandet av nya bestämmelser. Jag har för avsikt att i det sammanhanget
föreslå Kungl. Maj:t att införa vissa begränsningar av inköpsrätten
i tax-free shops. Härom vill jag nu nämna följande.

Efter nordiskt samarbete har i Sverige nyligen vidtagits ändringar i reglerna
om resandes rätt till tullfri införsel av rusdrycker och tobaksvaror. Inköpsrätten
i tax-free shops för flygpassagerare i internordisk trafik torde
mot bakgrund härav böra begränsas till vad vederbörande köpare enligt dessa
regler skulle ägt att tullfritt införa i Sverige. Det synes lämpligt att även
införa en uttrycklig bestämmelse av allmän räckvidd om att försäljning i
tax-free shops får ske endast till myckenhet som köparen äger tullfritt införa
i destinationslandet. Jag vill emellertid i sammanhanget framhålla
att frågan om den skattefria försäljningen alltjämt måste bedömas med
hänsyn till erfarenheterna i skilda hänseenden av denna försäljning. I den
mån lufttrafiken mellan de nordiska länderna blir allt tätare och restiderna
allt kortare kan en omprövning av frågan sålunda bli aktuell.

De besparingsskäl, som motiverar en utvidgning av den nuvarande försäljningen
i tax-free shops till internordisk trafik, torde inte föreligga i fråga
om framställningen att få sälja choklad och toalettartiklar i dessa butiker.
Ställningstagandet till frågan om en sådan utvidgning av varusortimentet
synes därför lämpligen tills vidare få anstå och bli beroende av Kungl. Maj :ts
senare prövning med hänsyn, bland annat, till ytterligare erfarenheter och
frågans lösning i övriga berörda länder. I detta sammanhang vill jag även
uttala att jag inte funnit skäl att för omläggningen till markförsäljning av
tobaksvaror och rusdrycker förutsätta, att den nu bedrivna skattefria ombordförsäljningen
av övriga varor slopas.

Reglerna om försäljning i tax-free shops bör enligt min mening, om riksdagen
inte har någon erinran mot den av mig förordade utvidgningen av
försäljningsrätten, intagas i en ny kungörelse med vissa bestämmelser rörande
försäljning av obeskattade varor på tullflygplats, vilken ersätter nuvarande
kungörelse i ämnet. Utkast till ny kungörelse har utarbetats inom
finansdepartementet och torde såsom Bihang få fogas vid statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj. ts proposition nr UO år 1962

III. Den särskilda beskattningen av sprit och vin
Gällande ordning

Enligt förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin
skall till staten erläggas omsättningsskatt för sådana varor samt därjämte
utskänkningsskatt för spritdrycker. Sprit och vin omfattas även av den allmänna
varuskatten.

Omsättningsskatten för sprit och vin utgår i fråga om sprit och starkvin
med en grundavgift och en procentavgift. Grundavgiften för sprit är graderad
efter alkoholstyrkan och utgör sedan februari 1958 lägst 8 kronor och
högst 11 kronor 60 öre medan grundavgiften för starkvin är 2 kronor, allt
för liter. Procentavgiften utgör för sprit 50 procent och för starkvin 37 procent
av utminuteringspriset, skatten inberäknad.

För lätta viner utgår omsättningsskatten endast i form av procentavgift,
vilken för dessa drycker är bestämd till 36 procent av utminuteringspriset,
likaledes med skatten inberäknad.

Den å vilken rätt till utskänkning av spritdrycker överlåtits skall för utskänkta
spritdrycker erlägga utskänkningsskatt med belopp, motsvarande
25 procent av utskänkningsvärdet.

För här i riket tillverkat vin liksom för viss teknisk sprit gäller särskilda
regler.

Departementschefen

Den särskilda omsättningsskatten på sprit och vin har sedan februari
1958 utgått efter oförändrade grunder. De höjningar av priserna på spritdrycker
och viner, som därefter skett, har huvudsakligen betingats av den
allmänna varuskatten och har varit mindre än höjningen av den allmänna
prisnivån. Den förskjutning i prisrelationen mellan dryckerna i fråga och
andra konsumtionsvaror, som sålunda inträtt samtidigt med att en allmän
höjning av inkomstnivån skett, har åberopats som skäl för att höja beskattningen
sasom ett led i strävandena att motverka en icke önskvärd konsumtionsutveckling
på detta område.

Erfarenheterna från vidtagna höjningar i beskattningen ger vid handen,
att förslag härom under tiden fram till dess riksdagens beslut hinner fattas
och den föreslagna höjningen kan träda i kraft lätt utlöser en kraftig efterfrågeökning,
vilket givetvis är i hög grad otillfredsställande, särskilt från
nykterhetssynpunkt. Det framstår därför som angeläget att åtgärder på alkoholbeskattningens
område kan vidtagas utan de nu antydda negativa följdföreteelserna.
Förutsättningen härför är att beslut om höjd beskattning fattas
och genomföres utan att inköp under tiden kan ske till lägre priser än de
som kommer att gälla efter skattehöjningen. I detta syfte har olika förfaranden
med snabbehandling i riksdagen av framlagda propositioner tillgripits.
Från principiella synpunkter kan invändningar emellertid riktas mot
ett sådant förfarande. Det begränsar sålunda otvivelaktigt i praktiken möj -

Kungl. Maj:ts proposition nr 140 år 1962

ligheterna till initiativ från riksdagens sida samt medför även i övrigt svårigheter
att ägna frågan samma grundliga behandling som eljest sker.

Även i andra sammanhang har behov att med kort varsel kunna vidtaga
åtgärder av liknande natur visat sig föreligga. Detta gäller t. ex. tullområdet,
där snabba åtgärder för att hindra skadeverkningar av import till underpris
eller av liknande orsaker kan bli nödvändiga. Kungl. Maj :t har därför
av riksdagen fått bemyndigande dels för viss tid att självständigt förordna
om uttagande av antidumping- och utjämningstullar och dels att, där
särskilda skäl föreligger, under förutsättning av riksdagens efterföljande
prövning provisoriskt förordna om förhöjd tull eller särskild tullavgift. En
motsvarighet på alkoholbeskattningens område till det mindre vittgående bemyndigande,
som i sistnämnda fall givits Kungl. Maj :t, skulle enligt min mening
göra det möjligt att i allt väsentligt eliminera de olägenheter man nu
har att räkna med vid en ändring i alkoholbeskattningen. Genom att en av
Kungl. Maj :t beslutad skatteändring blir av allenast provisorisk natur och
för fortsatt giltighet förutsätter riksdagens snara godkännande bevaras riksdagens
i regeringsformen fastslagna befogenheter och förut antydda olägenheter
vid riksdagsbehandlingen undvikes.

Enligt min åsikt skulle således den lämpligaste lösningen av de berörda
problemen vara, att Kungl. Maj :t erhåller bemyndigande att, då riksdagens
beslut inte utan olägenhet kan avvaktas, provisoriskt förordna om ändringar
i beskattningen av sprit och vin. Behov av sådant förordnande föreligger
naturligtvis främst i fråga om en höjning av skatterna, men i samband
med en höjning kan måhända även ifrågakomma att i något hänseende
jämka skattesatserna i sänkande riktning. Möjlighet bör därför finnas
att provisoriskt såväl höja som sänka gällande skattesatser. Sådant provisoriskt
förordnande bör, såsom jag nyss nämnt, gälla endast i avbidan
på riksdagens prövning. I detta hänseende vill jag förorda i princip samma
regler som gäller beträffande förordnande om uttagande av tull i visst fall.
Sålunda bör förordnande om ändrad skatt på sprit och vin inom en månad
eller, om riksdagssession ej pågår, inom en månad från början av nästföljande
session genom proposition underställas riksdagen för godkännande.
Sker ej sådant underställande, bör förordnandet förfalla. Om riksdagen inte
godkänner förordnandet, skall det upphöra att gälla. Då det emellertid av
tekniska och praktiska skäl inte lär vara möjligt att låta förordnandet automatiskt
förfalla eller upphöra att gälla, torde i båda fallen få ankomma på
Kungl. Maj :t att snarast möjligt sätta förordnandet ur kraft. Om förordnandet
godkännes endast till viss del, bör motsvarande gälla förordnandet
till den del det inte blivit godkänt. Bemyndigandet synes böra innefatta rätt
att vid ändring av omsättningsskatten på sprit och vin i motsvarande mån
ändra för dessa varor utgående tull, som även inrymmer sådan omsättningsskatt.
Bestämmelser om dylik tull finns för närvarande i fråga om resandes
och avmönstrande sjömäns införsel av spritdrycker och vin.

De senaste höjningarna av omsättningsskatten på spritdrycker och viner
bär varit förenade med en särskild skatt för de lager, som vid skattehöjning -

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1962

ens ikraftträdande funnits i detaljhandeln och hos restauratörerna. När de
nuvarande skattesatserna fastställdes i februari 1958, bestämdes denna lagerskatt
till det belopp, som motsvarade skillnaden mellan detalj handelsbolagets
respektive restauratörens nettoinköpspris före och efter skattehöjningen.
Lagerskatten skulle erläggas vid en tidpunkt omkring tre och en halv
månad efter skattehöjningens ikraftträdande. Det här ifrågasatta bemyndigandet
för Kungl. Maj :t synes böra innefatta även befogenhet att förordna
om lagerskatt som motsvarar en provisorisk skattehöjning.

Ett bemyndigande av nu ifrågasatt innehåll torde böra vara tidsbegränsat.
Lämpligt synes vara att låta bemyndigandet gälla till och med den 30 juni
1967. Om motsvarande nu gällande bemyndiganden på tullområdet, vilka
utlöper den 30 juni 1963, framdeles förlänges för lika lång tid som den för
vilken de senast lämnats, d. v. s. fyra år, kommer nämligen giltighetstiderna
för de olika bemyndigandena att sammanfalla. Det här ifrågavarande bemyndigandet
synes vidare böra göras avhängigt av att den nuvarande förordningen
om skatt på sprit och vin fortfarande äger giltighet.

Förslag till förordning innefattande sådant bemyndigande som nu sagts
har utarbetats inom finansdepartementet.

IV. Departementschefens hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte genom proposition

dels inhämta riksdagens yttrande över den utvidgning av försäljningsrätten
i tax-free shops, som jag nyss förordat;

dels föreslå riksdagen att antaga det inom finansdepartementet upprättade
förslaget till förordning angående rätt för Kungl. Maj.t att förordna om
ändrad skatt på sprit och vin, m. m.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Olof Norén

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1962

Bihang

Utkast

till

kungörelse med vissa bestämmelser rörande försäljning av obeskattade

varor på tullflygplats

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Försäljning av obeskattade tobaksvaror och rusdrycker må av Scandinavian
Airlines System bedrivas i särskilda butiker vid Arlanda, Bromma, Torslanda
och Bulltofta flygplatser.

2 §.

Försäljning, som avses i 1 §, må äga rum endast till flygpassagerare, som
avreser till utrikes ort, dock icke på Bulltofta flygplats till flygpassagerare
som avreser till Köpenhamn.

3 §•

Försäljning må icke ske till större myckenhet än köparen äger tullfritt införa
i inreselandet. Till den som avreser i trafik på flyglinje till Danmark,
Finland eller Norge må dock icke säljas större myckenhet än han såsom resande
äger tullfritt införa här i riket.

4 §.

Tobaksvaror må icke säljas till den som kan antagas ej hava fyllt 15 år.
Rusdrycker må icke säljas till den som kan antagas ej hava fyllt 21 år.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

(•20412