Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1962
1
Nr 137
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande
av överenskommelse med Amerikas förenta stater rörande
ömsesidiga tullmedgivanden, m. m.; given
Stockholms slott den 16 mars 1962.
Kungl. Maj t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning om ändring i tulltaxan
den 12 september 1958 (nr 475);
dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en vid allmänna tullförhandlingar
inom GATT-organisationens ram träffad överenskommelse med
Förenta staterna om vissa ömsesidiga tullmedgivanden. För Sveriges del har
koncessioner lämnats i form av tullsänkning för sex varuslag (konserver
av ananas, aprikoser och liknande frukter, vissa osockrade safter av citrusfrukter
respektive av köksväxter, vissa såser, gränsletruckar och grammofonautomater)
och i form av bindning av nu utgående tull för sexton varuslag.
Från amerikansk sida har i gengäld lämnats koncessioner för ett 30-tal
varor, huvudsakligen i form av tullsänkningar. Samtidigt framlägges förslag
lill de ändringar i den svenska tulltaxan som överenskommelsen föranleder.
Ändringarna avses träda i kraft å dag som Kungl. Maj :t bestämmer.
1 övrigt förordas att vissa potatisprodukter befrias från tull och överföres
Ull jordbruksregleringen samt att tullskyddet för makaroner och spagetti
och liknande produkter samt s. k. kakmix förstärks så att gränsskyddets tidigare
nettoeffekt återställes. Slutligen föreslås att tullen på svettremmar
slopas. Nu nämnda ändringar avses träda i kraft den 1 juli 1962.
I Uihuiuj lill riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 137
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 137 år 1962
Förslag
till
förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)
Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna
delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.
Denna förordning träder i kraft, såvitt avser tulltaxenr 19.02, 19.03, 20.02
och 65.07, den 1 juli 1962 och i övrigt å dag som Konungen bestämmer.
Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1962
3
Bilaga
Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk
19.02 Näringsmedel (för barn, för dietiskt bruk eller för matlagningsändamål),
beredda av mjöl, stärkelse eller maltextrakt,
även med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent:
A. produkter för beredning av bakverk :....... 100 kg
B. produkter av till nr 11.05 hänförligt mjöl av potatis ....
C. andra slag ..................................;•••••
19.03 Makaroner, spagetti och liknande produkter ...... 100 Itg
80: —
fri
20 %
45:—
Kap. 20. Varor av köksväxter och frukter samt av andra
växter och växtdelar
20.02 Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än genom
inläggning i ättika eller ättiksyra:
C. potatisprodukter
D. andra slag ....
....... fri
100 kg1 25:—
20.06 Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller
utan tillsats av socker eller alkohol:
A. ananas, aprikoser, persikor och blandade frukter (fruktsallad),
med undantag av pulp................ 100 kg1 25
B. andra slag .................................. l00,^1 30
20.07 Saft av frukter eller köksväxter, även med tillsats av socker
men icke innehållande alkohol:
A. osockrad, på kärl vägande brutto:
2. 3 kg eller därunder:
a. av citrusfrukter .
b. av köksväxter . .
c. annan ........
100 kg* 20:—
100 kgi 20:—
100 kg1 25:—
Kap. 21. Diverse näringsmedel
21.04 Såser och andra för smaksättning avsedda preparat
B. andra slag
i Tu)le„ beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor av
ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 137 år 1962
Kap. 65. Huvudbonader och delar därtill
65.07 Svettremmar, foder, skyddsöverdrag, stommar (även hopfällbara),
mösskärmar och hakremmar till hattar eller andra
huvudbonader:
A. svettremmar ...................................... fri
B. andra slag ........................................ 12%
Kap. 87. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon
87.02 Bilar för person- eller godsbefordran:
A. gränsletruckar ...................................... 10%
B. andra slag ........................................ 15 %
Kap. 92. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning
av ljud; delar och tillbehör till dylika instrument och apparater
92.11 Grammofoner, dikteringsapparater och andra apparater för
upptagning eller återgivning av ljud, härunder inbegripet
skivspelare, bandspelare o. d., med eller utan ljuddosa; apparater
för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av
bilder och ljud för television:
A. grammofonautomater ................................ 5 %
B. andra slag ........................................ 10%
Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1962
5
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16
mars 1962.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam,
Hermansson, Holmqvist.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter frågor om godkännande av
överenskommelse med Amerikas förenta stater rörande ömsesidiga tullmedgivanden
och om vissa ändringar i gällande tulltaxa samt anför därvid följande.
I. Inledning
Sverige har tidigare inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT) deltagit i olika allmänna tullförhandlingskonferenser, 1949 i
Annecy, 1950 -1951 i Torquay och 1956 i Genéve. Härutöver har särskilda
tullförhandlingar förts bl. a. med Schweiz i samband med detta lands provisoriska
anslutning till GATT. Efter beslut av De Avtalsslutande Parterna
den 29 maj 1959 inleddes den 1 september 1960 en ny allmän tullkonferens.
Såvitt angår de förhandlingar som Amerikas förenta stater fört med en rad
olika länder har arbetet numera avslutats. För Sveriges del skedde detta
den 5 mars 1962 då också en bilateral överenskommelse undertecknades.
Överenskommelsen kan sålunda — tillsammans med förslag till därav föranledda
ändringar i den svenska tulltaxan — nu framläggas för riksdagen
för godkännande. En sammanställning av förhandlingsresultatet såvitt angår
svenska tullkoncessioner torde såsom Bihang få fogas vid statsrådsprotokollet
i detta ärende.
I detta sammanhang torde jag också få anmäla två framställningar från
statens jordbruksnämnd rörande ändring i tulltaxan beträffande vissa
potatisprodukter ävensom fråga om förstärkt tullskydd för makaroner in. m.
och s. k. kakmix.
Slutligen torde nu få upptagas till behandling en framställning från
Karlskrona hattfabriks aktiebolag — varöver yttrande efter samråd med
generaltullstyrelsen avgivits av kominerskollegium — om slopande av tullen
på svettremmar.
6
Kungl. Mcij. ts proposition nr 137 år 1962
II. överenskommelsen med Amerikas förenta stater
Den inledningsvis omnämnda tullförhandlingskonferensen inom GATT
tillkom efter ett förslag från amerikansk sida vid GATT:s trettonde session
med De Avtalsslutande Parterna år 1958. Förslaget, som framfördes av
den amerikanske delegationsledaren, dåvarande biträdande utrikesministern
Dillon, avsåg att åstadkomma en ytterligare sänkning av de internationella
tullnivåerna genom att man ånyo tillämpade den inom GATT traditionella
förhandlingsmetodcn.
Förhandlingarna har, liksom tidigare, bedrivits bilateralt och omfattat
såväl omförhandlingar —■ förhandlingar i anslutning till uppsägningar av
tidigare tullbindningar — som nyförhandlingar, dvs. förhandlingar om nya
tullkoncessioner. Vid de senare, de s. k. Dillonförhandlingarna, har varje
medlemsstat kunnat framföra önskemål om tnllkoncessioner — i form av
bindning av tullar vid viss nivå eller i form av egentliga tullsänkningar —
tör sådana varor beträffande vilka ifrågavarande land varit motpartens huvudleverantör
eller kunnat anses ha väsentliga exportintressen hos motparten.
De koncessioner som sålunda uppnås kommer sedan i enlighet med den
i GATT-avtalet stadfästa mest-gynnad-nationsprincipen alla övriga medlemsstater
till godo.
Såväl omförhandlingarna som nyförhandlingarna har av olika skäl kommit
att bli starkt försenade och är till stora delar ännu inte avslutade.
De förhandlingar som förts av Amerikas förenta stater med olika länder
har dock nu kunnat slutföras. Vad beträffar den överenskommelse som
uppnåtts mellan Förenta staterna och Sverige har denna, såsom inledningsvis
nämnts, undertecknats den 5 mars 1962.
Liksom vid tidigare tullförhandlingskonferenser är avsikten att förhandlingsresultaten
vid förhandlingarnas slut sammanfattas i ett gemensamt protokoll
för att därefter underställas de olika ländernas regeringar för godkännande.
För Förenta staternas del har emellertid förhandlingarna förts
på grundval av ett särskilt av kongressen lämnat bemyndigande med giltighet
endast intill den 1 juli 1962. Från amerikansk synpunkt har det därför
ansetts angeläget att särskilda överenskommelser redan nu träffas mellan
Förenta staterna och dess förhandlingsparter, avsedda att gälla under
en övergångsperiod till dess det multilaterala slutprotokollet kan undertecknas.
Den överenskommelse som uppnåtts mellan Förenta staterna och Sverige
innebär, såvitt angår de svenska medgivandena, att nu utgående tull för
16 varuslag bundits vid nuvarande nivå och att tullsänkningar förutsatts
för 6 varuslag.
Tullsänkningarna avser konserver av ananas, aprikoser, persikor och
blandad frukt med sänkning från 30 till 25 kronor för 100 kg, osockrade
safter av citrusfrukter respektive av köksväxter (med kärl vägande mindre
Knngl. Maj.ts proposition nr 137 år 1962 (
•in 3 kg) från 25 till 20 kronor för 100 kg, såser innehållande högst 20 %
fett från 10 till 8 %, gränsletruckar från 15 till 10 % och grammofonautomater
från 10 till 5 %.
Beträffande de 16 varuslag där nu utgående tull bundits torde få lianvisas
till den vid statsrådsprotokollet fogade sammanställningen.
Till belysning av de sålunda lämnade koncessionernas betydelse må nämnas
att den svenska importen av därav berörda varuslag år 1960 uppgick till
ett sammanlagt värde av 116 miljoner kronor. Av detta importvärde avsag
32 miljoner kronor varor för vilka tullsänkningar medgivits medan 84
miljoner kronor föll på varor för vilka tullen bundits. Importen från Förenta
staterna av de nu aktuella varorna uppgick nyssnämnda år totalt till
50 miljoner kronor, varav 26 miljoner kronor hänförde sig till sådana varor
för vilka tullsänkningar medgivits och 24 miljoner kronor till övriga
varor. Genomförandet av tullsänkningarna kan beräknas medföra en
minskning av tullintäkterna med drygt en miljon kronor per år.
Nämnas må för övrigt att av de nu ifrågavarande 22 tullsatserna 14
tidigare varit bundna gentemot Förenta staterna eller andra länder vid en
högre nivå än den till vilken de nu sänkts eller bundits.
De koncessioner som Förenta staterna genom överenskommelsen lämnat
Sverige uppgår sammanlagt till 30.
Beträffande följande varuslag innefattar koncessionerna sänkning av tullen
(cent per pund; % ad valorem).
2,3-diklor-l,4-naftokinin (3 1/2 c, 25 % — 2,8 c, 20 %), salazopyrine
etc. (3 1/2 c, 25 %—2,8 c, 20 %), kaliumhydroxid (1/2 c — 0,2 c), eldfast
tegel (5 % — 3 %), bords-, köks- och andra hushållsartiklar av glas
(50 c, min. 30 %, max. 50 % —40 c, min. 24 %, max. 40 %), obearbetad
granit (8 c per kubikfot — 1 c per kubikfot), särskild tilläggstull för vanadininnehåll
i dels tackjärn, dels vissa halvfabrikat av järn och stål (50 c —
40 c), ferrokrom (10 1/2 %— 8 1/2 %), särskild tilläggstull på kallvalsade
järnband som undergått viss efterbehandling (0,1 c 0,08 c), vissa
elektriska ackumulatorer och delar därtill (20 % ■— 16 %), kullagerrör
(15 % — 12 %), vissa sågar (10 % —8 %), filar och raspar (22 1/2 c per
dussin —17,5 c per dussin), kassaregister och delar därtill (12 1/2 % —
10 %), mjölkseparatorer värda mellan 50 och 100 $ och delar därtill (6 1/4
c''c—.4 %)> gruvmaskiner och delar därtill (11 1/2 %—9 %), träbearbetningsmaskiner
och delar därtill (11 1/2 % — 10 %), vissa halvfabrikat av
nickel (12 1/2 %—10 %), särskild tilläggstull för kallbearbetade halvfabrikat
av nickel (5 %—4 %), underläggsbrickor av cellulosa (6 % —
4 % ), fiberboard (5 % —3 % ), cellulosa för wallboardtillverkning (5 % —
3 %), tryckta etiketter (21 c—17 c), patroner (30 %—25 %), sämskskinn
för tillverkning av beklädnadsartiklar och handskar, av lamm- och
fårskinn (12 1/2 % — 10 %), tillbehör till fiskeutrustningar (34 % - -27 %), vissa gummidäck (12 1/2 % —10 %), särskild importskatt för
rapsolja (2,25 c—1,8 c).
Tullsänkningarna avses bli genomförda i två etapper.
Härjämte har genom överenskommelsen erhållits bindning av gällande
tull i ett fall, avseende vissa båtmotorer (8 3/4 %).
De av Förenta staterna sålunda lämnade koncessionerna berör en svensk
export till detta land som år 1960 uppgick till ca 72 miljoner kronor.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1962
överenskommelsens värde för svensk export hänför sig emellertid ej
endast till de direkta koncessioner som lämnats Sverige utan jämväl till
resultatet av de amerikanska förhandlingarna med andra länder.
Såsom tidigare nämnts har Förenta staterna under tullkonferensen bedrivit
förhandlingar med ett stort antal stater, bl. a. Danmark, Finland,
Norge, Storbritannien, Schweiz, Österrike, Europeiska ekonomiska gemenskapen
(EEC), Canada och Nya Zeeland. De tullmedgivanden varom överenskommelse
nåtts vid dessa förhandlingar kommer i enlighet med mestgynnad-nationsprincipen
också svensk export till godo. Någon möjlighet
att mer exakt redovisa de sålunda uppkommande indirekta fördelarna av
de^ uppnådda förhandlingsresultaten föreligger emellertid inte, då närmare
uppgifter om dessa tills vidare saknas.
Approximativt har emellertid beräknats, att de av Förenta staterna till
andra länder givna koncessionerna berör en svensk export år 1960 till Amerika
om ca 225 miljoner kronor. Följande varuslag kan anges som exempel
på mera betydande indirekta koncessioner för svensk export.
Vissa läkemedel (12 1/2 % — 10 1/2 %), karboxymetylcellulosa (20 c per
pund—16 c per pund), ej denaturerad rapsolja (5,75 c per gallon, 2,25 c
per pund — 4,5 c per gallon, 1,8 c per pund), lampskärmar etc. av glas
(35 % — 28 %), vissa andra belysningsartiklar av glas (30 % — 24 %), tackjärn
(37 1/2 c per ton — 20 c per ton), plåt av järn och stål (10 å 10 1/2 % — 8
1/2 %), ståltråd och band (12 1/2 %—10 %), telefonapparater (17,5 % —
15 %), röntgenapparater (7 1/2 %—5 1/2 %), elektriska uppvärmningsapparater
(12 1/2 % •— 10 %), vissa andra elektriska apparater (13 3/4 % —
111/2%), kirurgiska instrument (45 %—36%), vissa vetenskapliga instrument
(25 1/2 % —22 %), bilar (8 1/2 % —6 1/2 %), bildelar (10^1/2 %
8 1/2 %), lustbåtar (6 % —4 %), div. verktygsmaskiner (15 % — 12 %),
kompressorer och delar därtill (11 1/2 % — 9 1/2 %), cellulosa- och pappersmaskiner
(8 1/2 %—<6 1/2 %), div. lyft- och transportapparater
(11 1/2 %—9,2 %), div. mässingsmanufaktur (19 % — 15 %), kex och
knäckebröd (8 1/2 %—6 1/2 %), frysta blåbär (7 1/2 %—6 %), papp
av vissa kvaliteter (6,16 -$ per ton, min. 6 %, max. 12,5 % — 5 $ per ton, min
o %, max. 10 %).
III. Framställningar rörande särskilda tullfrågor
Vissa potatisprodukter
Gällande ordning. I gällande tulltaxa hänföres potatismospulver och andra
liknande produkter av potatis till tre olika tulltaxenr, nämligen 11.05, 19.02
och 20.02, beroende på sammansättning och beredningssätt.
Till 11.05 hänföres pulver av torkad, malen, kokt potatis utan andra tillsatser
än konserveringsmedel e. d. Till 19.02 hänföres pulver med tillsats av
torrmjölk eller andra ämnen (smör, salt, kryddor). Till 20.02, slutligen,
hänföres övriga nu ifrågavarande produkter. Av dessa må nämnas produkter
(oftast i form av flingor), som beretts genom att kokt potatis försatts med
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1962
mjölk och eventuellt andra ämnen samt mosats och valstorkats. Också
pommes frites faller under 20.02.
Produkter som är hänförliga till 11.05 faller inom jordbruksregleringen
och är fria från tull men underkastade införselavgift, f. n. 75 kronor 45 öre
för 100 kg. För övriga produkter uttages tull, under 19.02 med 20 % av
värdet och under 20.02 med 25 kronor för 100 kg.
Samtliga nu ifrågavarande produkter är enligt EFTA-avtalet hänförliga
till jordbruksprodukter.
Jordbruksnämndens framställningar. I sin framställning av den 2 oktober
1961 har statens jordbruksnämnd yrkat, att sådana torra produkter för
beredning av potatismos, som är att hänföra till tulltaxenr 19.02 eller 20.02,
överföres till jordbruksregleringen och belägges med införselavgift i stället
för med tull. Sedermera har nämnden i sin framställning av den 27 februari
1962 utvidgat sitt yrkande och hemställt, att samtliga till 19.02 eller 20.02
hänförliga potatisprodukter överföres till jordbruksregleringen.
I den förstnämnda framställningen erinrar jordbruksnämnden om att
potatisflingor och potatispulver enligt 1956 års riksdagsbeslut om jordbruksregleringen
ansågs böra hänföras till de varor, som omfattas av regleringen.
Nämnden anför härvidlag.
Någon begränsning av det avgiftspliktiga området till endast vissa typer
av beredningar är inte förutsatt i beslutet. Genom att produkter under statistiska
numren 108: 2: Potatisflingor och 186: 8: Finmalen torkad potatis i
den vid dåvarande tulltaxa fogade statistiska varuförteckningen utan undantag
uppfördes på varuförteckningarna till de grundläggande import- och
exportförfattningarna på jordbruksregleringens område synes också liela
området ha blivit täckt, möjligen med undantag för produkter i hermetiskt
slutna kärl. . ..
Vid ändring av varuförteckningarna till förordningarna intor övergången
den 1 januari 1959 till ny tulltaxa enligt brysselnomenldatur »översattes»
de båda positionerna 108:2 och 186:8 (jämte en tredje position ur stat.
nr 201: Grgn av potatis) till den nya positionen iulltaxenummer 11.05:
Mjöl, grgn och flingor, framställda direkt av potatis, utan att därmed avsågs
att på något sätt begränsa det införselavgiftsbelagda varuområdet.
Med den utveckling som sedermera skett på området har emellertid, påpekas
det, marknaden successivt tillförts ett antal mer eller mindre förädlade
typer av mjöl (pulver) eller flingor, som varken till namnet eller gagnet i
väsentlig mån skiljer sig från den enklare typen men dock på grund av
beredningsformen icke kunnat föras till nr 11.05 utan måst klassificeras
under tulltaxenummer utanför jordbruksregleringen. övergången till n> tubtaxa
har alltså, framhåller nämnden, opåräknat medfört att ur en storre
grupp av sinsemellan tämligen likartade produkter vissa kommit att falla
utanför jordbruksregleringen utan att det blivit prövat om detta varit sakligt
motiverat.
I fortsättningen anför nämnden bl. a. följande.
Det är utan vidare klart alt denna oenhetliga avgifts- och lullbeläggning
vållat både undran och irritation inom handeln. Lika klart torde vara, att
10
Kungl. Maj. ts proposition nr 137 år 1962
förhållandet i hög grad försvårat den senaste tidens strävanden från åtminstone
två större företags sida att bygga upp en inhemsk industri för
beredning av produkter av här ifrågavarande slag. Från potatisodlarnas sida,
där man självfallet knyter stora förhoppningar vid tillkomsten av en dylik
industri, har man också hos nämnden påtalat den olyckliga utformning som
gränsskyddet här fått och sagt sig förhindrad att mera aktivt delta i uppbyggnadsarbetet,
så länge inte hela varuområdet indragits under jordbruksregleringen
och belagts med en enhetlig införselavgift. Det har från det
hållet i sammanhanget nämnts, att priset på svenskodlad potatis för den
planerade industrin enligt gjorda beräkningar måste med gränsskyddets nuvarande
utformning sättas cirka 5 öre per kg under det pris odlarna nu får
för fabrikspotatis (cirka 12 öre per kg).
Jordbruksnämnden förklarar sig dela uppfattningen, att en enhetlig införselavgiftsbeläggning
är nödvändig på här ifrågavarande varuområde. De
produkter, som kommit alt falla utanför jordbruksregleringen vid övergången
till nya tulltaxan, bör därför enligt nämndens mening återföras under
jordbruksregleringen och beläggas med samma avgift som produkter under
nr 11.05.
I den senare skrivelsen framhåller nämnden att det, sedan det förslag
för vilket nyss redogjorts framlagts, inte minst från odlarhåll påtalats, att
gränsskyddet skulle bli ofullständigt om inte också andra potatisprodukter
överfördes till regleringen och inordnades i avgiftssystemet. Härvid hade
man bl. a. uttryckt farhågor för alt marknaden inte minst sedan djupfrysta
produkter börjat förekomma i handeln skulle, om inga åtgärder vidtoges,
komma att belastas med en pristryckande import av rena färdigvaror. Med
hänsyn till utvecklingen på området ifrågasätter jordbruksnämnden därför,
om inte samtliga potatisprodukter under 19.02 och 20.02 numera borde
i ett sammanhang överföras till regleringen och avgiftsbeläggas. Beträffande
avgiftsbeläggningen uttalar nämnden, att den enda framkomliga vägen
— med hänsyn till att det här är fråga om ett mycket rikhaltigt sortiment
av sinsemellan olikartade produkter med divergerande sammansättning
— torde vara, att nämnden får bemyndigande att uttaga en avgift, som
beräknas efter den importerade varans deklarerade sammansättning och
som anpassas efter införselavgifter in. in. på de i varan ingående jordbruksprodukterna.
\ttrandena.
lar generaltullstyrelsen alt det i och för sig får anses rimligt att den nu
ifrågavarande livsmedelsindustrin tillerkännes ett manufaktureringsskydd
av normal omfattning, även om detta samtidigt innebär främjande av en
gren av jordbruksproduktionen som torde tillhöra de minst konkurrenskraftiga
och som därför ur samhällsekonomisk synpunkt snarare borde undergå
viss hopkrympning. Från tullteknisk synpunkt anses det vara att
föredraga att en eventuell förstärkning av manufaktureringsskyddet icke
sker genom höjning av tullen utan — såsom jordbruksnämnden föreslagit
— genom att varorna inbegrips under jordbruksregleringen. Styrelsen för
-
11
Kungl. Maj. ts proposition nr 137 år 1962
utsätter att införselavgiften fastställes till samma belopp som för den
till nr 11.05 hänförliga varan.
I sitt yttrande över jordbruksnämndens senare framställning framhåller
generaltullstyrelsen, att den av nämnden där ifrågasatta utvidgningen av
jordbruksregleringen avser helt perifera varor. Förefintligheten av en inhemsk
fabriksmässig tillverkning av dylika produkter torde enligt styrelsen
knappast vara ett intresse av den storleksordningen att några särskilda
åtgärder anses påkallade för den händelse det skulle visa sig svårt att med
nuvarande tullskydd bedriva sådan tillverkning. Enligt styrelsens uppfattning
föreligger sålunda icke tillräckliga skäl för den sist ifrågasatta utvidgningen
av jordbruksregleringens tillämpningsområde.
Kommerskollegium har icke funnit sig böra motsätta sig den i jordbruksnämndens
båda skrivelser föreslagna förstärkningen av gränsskyddet
för ifrågavarande potatisprodukter liksom inte heller dessa varors
överförande till jordbruksregleringen.
I sitt yttrande över jordbruksnämndens första framställning understryker
kollegium inledningsvis att stor försiktighet bör iakttagas vid en ändring
av det nyligen fastställda tullskyddet. I särskild grad gäller detta i
fråga om krav på ökat Skydd för upptagande av nya tillverkningar. Mot
bakgrund härav kan det enligt kollegium i och för sig te sig tveksamt att
tillstyrka ett ökat skydd för ifrågavarande produkter. Å andra sidan anses
särskilda omständigheter föreligga, vilka kan motivera en ändring av
nu utgående skydd. Kollegium anför.
Tillverkning i landet av vissa slags potatismosprodukter har hittills skett
och produktionen har kunnat räkna med ett importskydd som tagit i betraktande
de ökade råvarukostnaderna. De nu aktuella slagen av potatisprodukter,
för vilka ett ökat skydd begäres, består nästan uteslutande av
potatis och synes ur produktionskostnads- eller konkurrenssynpunkt icke
förete så avgörande skillnader att de motiverar en ojämn avgiftsbeläggning.
Den mjölktillsats som medför att dessa produkter nu faller utanför jordbruksregleringen
torde i allmänhet icke överstiga ett par procem av innehållet
(tillsättes huvudsakligen med hänsyn till produktens konsistens).
Med hänsyn till den ställning som av statsmakterna tagits till frågan om
livsmedelsindustrins krav på kompensation för av jordbruksregleringen
föranledd råvarufördyring och då ifrågavarande produkter får anses vara
av viss betydelse finner kollegium sig icke böra motsätta sig en förstärkning
av gränsskyddet för ifrågavarande produkter.
Svettremmar
Enligt gällande tulltaxa uttages för svettremmar (ur nr 65.07) tull med
12 % av värdet.
Såsom inledningsvis omnämnts har Karlskrona hattfabriks aktiebolag
nu yrkat alt tullen på svettremmar skall slopas.
I det yttrande över framställningen, som efter samråd med gencraltullstgrclscn
avgivits av kommerskollegium, framhålles att den begärda tulllättnaden
för importen av svettremmar är av förhållandevis begränsad betydelse.
Huvuddelen av importen härrör emellertid från länder utanför
12
Kungl. Maj. ts proposition nr 137 ur 1!)62
EFTA-området. Med en import av nuvarande storlek uppgår tullbeloppet
till nära 40 000 kronor. Då någon reguljär tillverkning av ifrågavarande
produkt enligt vad kollegium kunnat utröna icke förekommer inom landet
och då kostnadssänkande åtgärder i nuvarande konkurrens är av särskild
betydelse för hattillverkningen finner sig kollegium emellertid böra
tillstyrka att tullfrihet införes för svettremmar under tulltaxenummer
65.07. En sådan uppdelning i tulltaxan är ur tullteknisk synpunkt möjlig.
IV. Departementschefen
De förhandlingar som lett fram till den nu föreliggande överenskommelsen
med Förenta staterna har —- såsom jag tidigare påpekat — ingått som
ett led i en i övrigt ännu icke slutförd allmän tullförhandlingskonferens
inom GATT-organisationens ram, de s. k. Dillonförhandlingarna. Att överenskommelsen
mellan Förenta staterna och Sverige — i likhet med resultatet
av de förhandlingar Förenta staterna fört med ett stort antal andra länder
— brutits ut för särskild behandling sammanhänger med att det från
amerikansk sida av olika skäl ansetts angeläget att sålunda uppnådda överenskommelser
blir definitivt godkända och ratificerade före den 1 juli 1962.
De allmänna aspekterna på förhandlingarna torde få redovisas när det
senare blir aktuellt att anmäla de förhandlingsresultat som för Sveriges
del nåtts vid förhandlingarna med övriga GATT-länder. Jag inskränker mig
därför nu till att endast gå in på frågan om godkännandet av det amerikanska
avtalet.
De koncessioner som Sverige genom överenskommelsen lämnar Förenta
staterna innefattar för 16 varuslag en bindning av den nu utgående tullen
och för 6 varuslag en sänkning av tullen. Från amerikansk sida har i gengäld
lämnats koncessioner för ett 30-tal varor, huvudsakligen i form av
tullsänkningar. Förhandlingsresultatet torde från svensk synpunkt få anses
relativt tillfredsställande. De amerikanska koncessionerna berör ett icke
obetydligt antal varor av intresse för våra exportindustrier och de uppnådda
tullsänkningarna väntas innebära beaktansvärda fördelar för svenskt
näringsliv. Härtill kommer — på grund av den inom GATT gällande mestgynnad-nationsklausulen
— indirekta fördelar genom koncessioner som
lämnats i de överenskommelser Förenta staterna träffat med andra medlemsstater.
Jag är därför beredd att tillstyrka att överenskommelsen godkännes
för Sveriges del och att de i anledning härav erforderliga ändringarna
i den svenska tulltaxan genomföres. Beträffande sistnämnda ändringar torde
det — såsom fallet varit vid tidigare tillfällen — vara lämpligt att Kungl.
Maj:t erhåller bemyndigande att bestämma dagen för ikraftträdandet.
Kungl. Maj :t bör också erhålla bemyndigande att, därest omständigheterna
det påkallar och bestämmelserna i GATT eller därtill anslutna överenskommelser
det medger, helt eller delvis återställa ifrågavarande sänkta tullar
till nuvarande höjd; självfallet kan ett sådant återställande ske endast i
den mån andra avtal icke lägger hinder i vägen därför.
13
Kungl. Maj. ts proposition nr 137 år 1962
När det gäller ikraftträdandet av nu aktuella ändringar i tulltaxan vill
jag bär endast tillägga att det — såvitt avser ett tulltaxenr, nämligen 92.11
— synes lämpligt att den ändring i nämnda tulltaxenr, som i anledning av
proposition nr 152 antogs av 1961 års riksdag men ännu icke trätt i kraft,
jämväl iakttages.
Vad härefter beträffar den av statens jordbruksnämnd begärda överföringen
av vissa potatisprodukter till jordbruksregleringen förutsattes — såsom
också framgår av den redogörelse för ärendet som tidigare lämnats -vid 1956 års beslut om jordbruksregleringen att åtminstone flertalet potalisprodukter
av den aktuella typen skulle omfattas av regleringsåtgärderna.
En betydande del av dessa har emellertid vid tillämpningen av den sedermera
tillkomna internationella tullnomenklaturen för varuklassificeringen
visat sig komma att falla under varugrupper som i den svenska tulltaxan
är belagda med tull i stället för med inom jordbruksregleringen gällande
införselavgifter. Då de ifrågavarande produkterna härigenom berövats det
gränsskydd som ursprungligen avsetts och någon anledning till ändrat ställningstagande
till utformningen av detta skydd icke nu föreligger, finner
jag mig icke böra motsätta mig jordbruksnämndens hemställan. Härvidlag
synes det lämpligt att samtliga nu aktuella potatisprodukter överföres till
jordbruksregleringen och avgiftsbelägges på sätt som angivits i den senare
framställningen från nämnden. Jag förordar sålunda att tulltaxan ändras
så att angivna produkter befrias från tull och överföres till jordbruksregleringen.
I detta sammanhang vill jag erinra om att jordbruksnämnden tidigare i år
— i samband med framläggandet av förslag beträffande olika prisregleringsåtgärder
på jordbrukets område — hemställt om överföring till jordbruksregleringen
också av vissa andra varor, bl. a. makaroner och spagetti
och liknande produkter samt s. k. kakmix. Härmed sammanhängande spörsmål
togs upp till behandling i samband med framläggandet av proposition
nr 95 till årets riksdag. Några skäl för ändrad gränsdragning mellan in1''örselavgiftsbelagda
och fullbelagda varor på ifrågavarande punkter ansågs
då emellertid icke föreligga. Det förutsattes dock att frågan om sådan
ändring av de berörda tullsatserna som kunde anses motiverad med hänsyn
till höjda avgifter på råvarorna skulle upptagas till prövning senare.
På föranstaltande av finansdepartementet har generaltullstyrelsen numera
gjort erforderliga beräkningar rörande de höjningar av nu gällande
tullsatser som från nyss angivna synpunkter skulle vara påkallade för ett
återställande av gränsskyddets tidigare nettoeffekt. Härav bar framgått att
tullen på makaroner, spagetti och liknande produkter borde höjas från 35
till 45 kronor för 100 kg och tullen på kakmix från 20 % av värdet till 80
kronor för 100 kg. Jag vill inte motsätta mig att de ifrågavarande tullsatserna
höjes till sålunda angivna belopp och förordar att tulltaxan ändras
i enlighet härmed.
Vad slutligen angår det ifrågasatta slopandet av tullen på svettremmar
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 137 år 1962
har jag inte något att erinra mot en sådan åtgärd. Jag tillstyrker sålunda
en ändring av tulltaxan också på denna punkt.
De här berörda ändringar i tulltaxan, vilka icke sammanhänger med
överenskommelsen med Förenta staterna, synes böra träda i kraft den 1
juli 1962.
Av tulltaxans ändrade lydelse föranledda ändringar i förteckningen över
varor som omfattas av jordbruksregleringen torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att vidtaga.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:(
måtte genom proposition föreslå riksdagen att
dels antaga ett inom finansdepartementet utarbetat förslag till förordning
om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475),
dels godkänna överenskommelsen mellan Sverige och Amerikas förenta
stater den 5 mars 1962 rörande ömsesidiga tullmedgivanden,
dels besluta, att Kungl. Maj :t, vad angår enligt förenämnda förslag på
grund av överenskommelsen med Förenta staterna sänkta tullar, skall äga
att, därest omständigheterna det påkallar och bestämmelserna i berörda
överenskommelser det medger, helt eller delvis återställa tullen till nuvarande
höjd, i den mån icke andra avtal lägger hinder i vägen därför,
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga sådana ändringar i regleringsförfattningarna
på jordbrukets område, vilka föranledes av ändringarna
i tulltaxan.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Sven-Olof Norberg
Kungl. Maj. ts proposition nr 137 år 1962
15
Bihang
Förteckning över med Förenta staterna preliminärt överenskomna
svenska tullkoncessioner inom ramen för GATT
Tulltaxe nummer -
Varuslag
Gällande Gällande
tullsatser bindningar
-
Preliminärt
överenskomna
koncessioner
-
ex 09.01
19.08
ex 20.06
Kaffe, även rostat eller befriat från koffein;
skal och hinnor av kaffe; kaffesurrogat med
tillsats av kaffe:
Rostat kaffe......................100 kg
plus kaffeskatt 100 kg
Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållande
kakao (oavsett mängden):
Biscuits och wafers................ ad val.
Frukter, beredda eller konserverade på annat
sätt, med eller utan tillsats av socker eller alko
-
60: —
45: —
10 %
15 “/o1
60: —
45: —
10 %
ex 20.07
ex 21.04
ex 33.06
ex 38.11
ex 40.06
ex 40.13
hol:
Andra än pulp:
Ananas, aprikoser, persikor och blandade
frukter för sallad................100 kg3
Saft av frukter eller köksväxter, även med tillsats
av socker men icke innehållande alkohol:
Osockrad, på kärl vägande brutto:
3 kg eller därunder:
Av citrusfrukter..............100 kg2
Av köksväxter................ 100 kg2
Såser och andra för smaksättning avsedda preparat:
Såser
innehållande högst 20 % fett .. ad val.
Parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat:
Ej
innehållande alkohol (etanol, etylalkohol):
Rakkräm ......................ad val.
Desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel,
groningsförhindrande medel,
råttgift och liknande produkter, föreliggande i
sådan form eller förpackning, som tillhandahålles
i detaljhandeln, eller såsom preparat eller såsom
utformade artiklar (t. ex. band, vekar och ljus,
preparerade med svavel, samt flugfångare):
Insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel.
........................... ad val.
Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt
gummi, latex härunder inbegripen, i andra former
eller tillstånd (t. ex. rör och strängar, även
profilerade, lösningar och dispersioner); artiklar
av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt
gummi (t. ex. överdraget eller impregnerat garn
av textilmaterial; ringar och rondeller):
Lösningar och dispersioner.......... ad val.
Kläder och tillbehör därtill (handskar härunder
inbegripna) av mjukgummi:
Handskar........................ ad val.
30: —
25: —
25: —
10 %
12 %
10 %
8 %
10 %
30:—’
25: —
12 %
15 %
12 %*
15 %
25: —
20: —
20: —
8 %
12 %
10 %
8 %
10 %
1 Bindningen avser »dessert biscuits (cream-crackers and the like)».
s Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande
slag pläga saluhållas i detaljhandeln.
3 Bindningen avser endast varor i hermetiskt slutna kärl för försäljning i detaljhandeln.
4 Bindningen avser endast insektsbekämpningsmedel.
16
Kungl. Maj. ts proposition nr 137 år 1962
Tulltaxe nummer -
Varuslag
Gällande Gällande
tullsatser bindningar
-
Preliminärt
överenskomna
koncessioner
-
ex 61.10
ex 82.02
ex 82.05
ex 84.05
ex 84.06
ex 84.41
84.47
ex 84.58
Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga till
trikåvaror:
Av annat textilmaterial än ändlösa syntetiska
eller konstgjorda fibrer ............ ad val.
Monterade handsågar samt sågblad, alla slag,
icke tandade sågblad härunder inbegripna:
Sågblad, andra än följande: bandsågblad, cirkelsågklingor,
rälsågblad, bågfilsblad, ram
och
blocksågblad .................. ad val.
Verktyg (utbytbara) för maskiner eller för mekaniska
eller icke mekaniska handverktyg (för
pressning, stansning, gängning, fräsning,
brotschning, borrning, svarvning, skruvidragning
o. d.), dragskivor och bergborrar härunder
inbegripna:
Gängverktyg ....................ad val.
Ångmaskiner utan ångpanna:
Ångturbiner......................ad val.
Förbränningskolvmotorer:
Motorer med gnisttändning:
Fartygsmotorer (andra än utombordsmotorer)
med en cylindervolym av mer än 1,5
liter ........................... ad val.
Andra, med undantag av följande: stationära
motorer, flygmaskins-, fartygs-, moped-,
motorcykel- och bilmotorer . . ad val.
Motorer med kompressionständning:
Dieselmotorer, vägande per styck mer än
500 kg......................... ad val.
Symaskiner, möbler speciellt konstruerade för
symaskiner härunder inbegripna; symaskinsnålar:
Symaskiner
(andra än för skoindustrin), ej
huvudsakligen avsedda för hemsömnad
................................ ad val.
Verktygsmaskiner, ej hänförliga till nr 84.49,
för bearbetning av trä, kork, ben, hårdgummi,
styvplast eller liknande hårda ämnen . . ad val.
Försäljningsautomater, såsom frimärks-, cigarrett-,
choklad- och livsmedelsautomater:
Elektriska försäljningsautomater och delar
därtill ........................... ad val.
15 %
8 %
15—25 %l
8 %
10 %
10 %
10 %
10 %
10 %
10—15 %s
10—15 %s
10—15 %s
10 %
10 %
10—13 %4
10 %
15 %
8 %
8 %
10 %
10 %
10 %
10 %
10 %
10 %
10 %
ex 87.02
ex 92.11
Bilar för person- eller godsbefordran:
Gränsletruckar....................ad val.
Grammofoner, dikteringsapparater och andra
apparater för upptagning eller återgivning av
ljud, härunder inbegripet skivspelare, bandspelare
o. d., med eller utan ljuddosa:
Grammofonautomater ............. ad val.
15 %
10 %
10 %5
10 %
5 %
1 Varierande bindningsnivå beroende på det ingående materialet.
2 Motorer vägande per styck: högst 500 kg eller mer än 25 000 kg bundna vid 10 %; 500—1 500
kg vid 12 %; 1 500—25 000 vid 15 %.
3 Motorer vägande per styck 500—1 500 kg bundna vid 12 %; 1 500—5 000 kg vid 15 %; mer
än 5 000 kg vid 10 %.
* Barknings- och klyvmaskiner samt ramsågar bundna vid 10 %; andra maskiner för bearbetning
av trä eller kork, vägande högst 250 kg per styck vid 10 % och vägande mer än 250 kg per styck
vid 13 %; maskiner för plastindustrin vid 10 %.
6 Bindningen avser grammofoner.
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620421