Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962
1
Nr 131
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av anvisningarna
till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928
(nr 370); given Stockholms slott den 12 januari 1962.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till lag om ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370).
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås skattefrihet för familjebidrag, som utgår till värnpliktig
i annan form än näringsbidrag, och för ersättningar till civilförsvarspliktig.
Härjämte föreslås en teknisk omreglering av bestämmelserna om
skattefrihet för vissa förmåner till den utomlands stationerade diplomatiska
och konsulära personalen.
1
Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 131
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 131 år 1962
Förslag
till
lag om ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)
Härigenom förordnas, att punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen den 28 september 19281 skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Anvisningar
till 32 §.
6. Värnpliktig för egen del tillkommande
naturaförmåner och det
under fredstjänstgöring utgående
penningbidraget samt premie till
värnpliktig för genomgången fortsatt
befälsutbildning eller för jämlikt 27 §
1 mom. C värnpliktslagen fullgjord
repetitionsövning skola icke upptagas
såsom skattepliktig intäkt. Familjebidrag
ävensom under fredstjänstgöring
utgående flygtillägg och
sjötjänstbidrag utgöra däremot skattepliktig
intäkt. För tid då krigsavlöningsreglementet
är tillämpligt skall
för värnpliktig terminslön icke räknas
till skattepliktig intäkt, dock att
vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring
i sjöreserv skatteplikt föreligger för
den del av terminslönen, som motsvarar
sjötjänstbidrag, i den mån densamma
överstiger terminslön för den
värnpliktige enligt 6 § krigsavlöningsreglementet.
Månadslön skall utgöra
skattepliktig intäkt. Vad i detta stycke
sägs skall gälla jämväl i fråga om
annan personal vid krigsmakten, som
avlönas enligt de för värnpliktiga gällande
grunder.
För annan--— 6 § krigsavlö
ningsreglementet.
Den för---deras bestridande.
till 32 §.
6. Värnpliktig för egen del tillkommande
naturaförmåner och det under
fredstjänstgöring utgående penningbidraget
samt premie till värnpliktig
för genomgången fortsatt befälsutbildning
eller för jämlikt 27 § 1
mom. C värnpliktslagen fullgjord repetitionsövning
skola icke upptagas
såsom skattepliktig intäkt. Under
fredstjänstgöring utgående flygtilllägg
och sjötjänstbidrag utgöra däremot
skattepliktig intäkt. För tid då
krigsavlöningsreglementet är tilllämpligt
skall för värnpliktig terminslön
icke räknas till skattepliktig intäkt,
dock att vid sjötjänstgöring eller
tjänstgöring i sjöreserv skatteplikt föreligger
för den del av terminslönen,
som motsvarar sjötjänstbidrag, i den
mån densamma överstiger terminslön
för den värnpliktige enligt 6 § krigsavlöningsreglementet.
Månadslön
skall utgöra skattepliktig intäkt.
För annan--—• 6 § krigsavlö
ningsreglementet.
Den för —- — — deras bestridande.
Familjebidrag, vilket annorledes ån
'' Senaste lydelse av punkt 6 se 1949: 293 och av punkt 7 se 1946: 703.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
7. Till ersättning — — — nya
t j änstgöringsorten.
Detsamma gäller---tjänste
män
anslaget.
Såsom med ortstillägg likställda
förmåner för utom landet anställd
diplomatisk eller konsulär personal
anses fri bostad med uppvärmning
och belysning, bidrag för resa till
Sverige under semester, barnbidrag,
utomeuropeiskt tillägg, chargé d’affaires-tillägg,
bidrag för inköp av automobil,
ersättning för hållande av
automobil, förflyttningsbidrag och
prisut j ämningstillägg.
såsom näringsbidrag utgår till värnpliktig,
räknas icke till skattepliktig
intäkt. Näringsbidrag utgör däremot
skattepliktig intäkt och hänföres till
den förvärvskälla bidraget avser. Familjebidrag
anses tillkomma den
värnpliktige, även om bidraget utbetalas
till annan person. Det förhållandet
att bidraget använts för bestridande
av en vid inkomsttaxeringen i
och för sig avdragsgill utgift, t. ex.
ränta eller periodiskt understöd,
skall icke föranleda, att avdrag vägras
för utgiften i fråga.
Vad ovan i första och fjärde styckena
sägs skall äga motsvarande tilllämpning
i fråga om annan personal
vid krigsmakten, som avlönas enligt
de för värnpliktiga gällande grunder,
så ock i fråga om civilförsvars pliktig,
som inkallats till tjänstgöring enligt
12 § civilförsvarslagen, och annan
som avlönas enligt för civilförsvarspliktiga
gällande grunder. Civilförsvarspenning
likställes med penningbidrag.
7. Till ersättning — — — nya
t j änstgöringsorten.
Detsamma gäller — — — tjänstemän
anslaget.
Såsom med ortstillägg likställda
förmåner för utom landet anställd diplomatisk
eller konsulär personal anses
fri bostad med uppvärmning och
belysning, bostadskostnadsersättning,
bidrag för resa till Sverige under semester,
barnbidrag, utomeuropeiskt
tillägg, chargé d’affaires-tillägg, bidrag
för inköp av automobil, ersättning
för hållande av automobil, förflyttningsbidrag
och prisutj ämningstillägg.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att äldre
bestämmelser fortfarande skola gälla i fråga om 1962 års taxering samt i
fråga om eftertaxering för år 1962 eller tidigare år, så ock eljest i fråga
om annan ersättning till civilförsvarspliktig som utbetalas före den 1 januari
1963 än familjebidrag.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1962
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 januari
1962.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och cheferna
för försvars- och inrikesdepartementen anmäler chefen för finansdepartementet,
statsrådet Sträng, fråga om skattefrihet för värnpliktigs familjebidrag,
m. m. och anför därvid följande.
De familjebidrag som utgår till familjeförsörjare under värnpliktstjänstgöring
är skattepliktiga. Lämpligheten härav har satts i fråga av 1954 års
värnpliktsavlöningsutredning1 i ett den 29 december 1960 framlagt betänkande
med förslag rörande förmåner för värnpliktiga m. fl. under frivillig
tjänstgöring, m. m. Utredningen föreslår i betänkandet att flertalet former
av familjebidrag till värnpliktiga görs skattefria. Därjämte förordas bl. a.
att även vissa arvoden, som utgår till krigsmakten tillhörig frivillig personal,
skall vara skattefria.
över betänkandet har, efter remiss, yttranden avgivits av överbefälhavaren,
försvarets civilförvaltning, försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd,
socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret, kammarrätten,
riksskattenämnden, riksräkenskapsverket, överståthållarämbetet, länsstyrelserna
i Stockholms, Uppsala, Gotlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus
samt Norrbottens län, statens lönenämnd, lönebeskattningsutredningen,
Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund, Landsorganisationen
i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers
centralorganisation, Statstj änstemännens riksförbund, Svenska arbetsgivareföreningen,
Sveriges förenade studentkårer, Sveriges hantverksoch
industriorganisation, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens
folk, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, Högerns ungdomsförbund,
Svenska landsbygdens ungdomsförbund, Centralförbundet för
befälsutbildning, Riksförbundet Sveriges lottakårer, överstyrelsen för svenska
röda korset, Svenska blå stjärnan, Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund
samt Värnpliktiga underofficerares riksförbund.
Jag anhåller att nu få anmäla detta ärende. Inledningsvis kommer jag
1 T. f. expeditionschefen G. Söderberg, ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare
M. G. Gustafsson, byråchefen U. S. Rosenblad och talmannen i riksdagens första kammare
G. V. Sundelin.
5
Kungi. Maj:ts proposition nr 131 år 1962
att lämna en kortfattad översikt över de olika formerna för familjebidrag
till värnpliktiga och gällande beskattningsförhållanden.
Gällande rätt. Fa in iljebidragsför ordningen den 29 mars 1946
(ang. gällande lydelse se SFS 1960:152) reglerar rätten till familjebidrag
för värnpliktig, som enligt värnpliktslagen inkallas till tjänstgöring, och för
annan som avlönas enligt för värnpliktig gällande grunder. Enligt förordningen
utgår i såväl fredstid som tid då krigsavlöningsreglementet äi tilllämpligt
familjebidrag såsom familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,
sjukbidrag och begravningsbidrag.
Familjebidragsförmånerna under krigstid befinner sig för närvarande under
utredning.
I fråga om familjepenning gäller för närvarande följande. Högsta belopp
för familjepenning utgör för hustru 7 kr. 20 öre, för barn under 16 år 2 kr.
90 öre och för familjemedlem över 16 år 4 kr. 30 öre, allt för dag räknat.
Angivna belopp avser hustru, med vilken den värnpliktige sammanlever, och
barn under 16 år, som står under hans vårdnad. Familjepenning utgår
även eljest för hustru och barn samt för bl. a. föräldrar och frånskild hustru
under förutsättning att den värnpliktige är underhållsskyldig gentemot vederbörande
och före värnpliktens början i väsentlig man bidrog till vederbörandes
underhåll. Slutligen må nämnas att i vissa fall familjepenning
utgår även för husföreståndarinna.
Bostadsbidraget bestämmes högst till belopp som motsvarar kostnaden för
den bostad som den värnpliktige innehade på inryckningsdagen.
Familjepennings och bostadsbidrags belopp i det enskilda fallet fastställes
i regel till skillnaden mellan å ena sidan de nyss angivna högsta beloppen
och å andra sidan den värnpliktiges och hans familjs på visst sätt beräknade
inkomster under tjänstgöringstiden. Denna beräkning sker enligt bestämmelser
som meddelats i familjebidragskungörelsen den 29 mars 1946
(ang. gällande lydelse se SFS 1960: 153). Enligt dessa regler skall exempelvis
av hustruns inkomst av arbete hänsyn icke tagas till 300 kr. för månad
av denna inkomst eller, om inkomsten överstiger 1 200 kr. för månad, till en
fjärdedel av inkomsten; av överskjutande del av inkomsten beaktas blott
hälften.
Värnpliktig, som driver näring eller rörelse, kan i stället för familjepenning
och bostadsbidrag få näringsbidrag till bestridande av avlöningskostnader,
vilka uppkommer till följd av att särskild arbetskraft maste anlitas för
att under tjänstgöringstiden ersätta honom. Näringsbidrag utgår med högst
22 kr. 50 öre för dag. Näringsbidrag kan även i vissa fall utgå för återupptagande
av näring eller rörelse med högst 225 kr. för månad.
Sjukbidrag utgår när i anledning av familjemedlems sjukdom behov föreligger
av bidrag. Bidrag utgår med högst beloppet av kostnaderna för erforderlig
vård och för transport till och från läkare eller vårdanstalt.
Begravningsbidrag utgår med högst 600 kr. för hustru och 300 kr. för
barn.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1962
Familjebidrag beviljas av familjebidragsnämnd och utbetalas i regel till
den som den värnpliktige angivit som betalningsmottagare.
Bestämmelserna om beskattning av familjebidrag och andra värnpliktig
tillkommande förmåner återfinnes i punkt 6 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen. Enligt dessa bestämmelser gäller i huvudsak följande.
Värnpliktig för egen del tillkommande naturaförmåner liksom även
penningbidraget under fredstjänstgöring är skattefria. Skattefrihet föreligger
även för premie till värnpliktig för genomgången fortsatt befälsutbildnmg
m. m. Familjebidrag utgör däremot skattepliktig intäkt. — Vad som i
dessa hänseenden gäller för värnpliktig, avser också annan personal vid
krigsmakten som avlönas enligt de för värnpliktiga gällande grunderna.
Även om familjebidrag sålunda i princip beskattas som löneinkomst skall
enligt särskild undantagsbestämmelse i 10 § uppbördsförordningen avdrag
för preliminär A-skatt icke ske för familjebidrag.
Det bör måhända understrykas, att den värnpliktige är skattskyldig för
familjebidraget även i de fall bidraget utbetalas till annan person. Om bidi
aget t. ex. avser frånskild hustru och barn som vistas hos henne, torde
bidraget regelmässigt utbetalas till den frånskilda hustrun. Den värnpliktige
skall i detta fall ändå deklarera hela bidraget som inkomst. Han får
i stället avdrag såsom för periodiskt understöd för den del av bidraget som
avser avdragsgillt underhåll. För hustrun uppkommer skattskyldighet för
den del av bidraget som avser henne. Vad hon mottagit för barnens räkning
blir skattefritt.
1954 års värnpliktsavlöningsutrednings förslag. Utredningen påpekar att
bestämmelserna om beskattningen av familjebidrag tillkom efter beslut av
1940 års urtima riksdag och motiverades främst med följande tre skäl. För
en familj av genomsnittlig storlek syntes familjebidraget jämte den värnpliktiges
krigslön och värdet av hans naturaförmåner inte komma att avsevärt
understiga de löner, som utgick enligt gällande kollektivavtal inom industrien.
Vidare utgick viss del av familjebidraget utan behovsprövning. Slutligen
skulle skattefrihet för familjebidrag medföra skattebortfall för kommunerna
och tvinga dessa till betydande höjningar av kommunalskatten för
de icke värnpliktiga.
Utredningen framhåller, att intet av dessa motiv för skatteplikten numera
ar bäiande. Familjebidraget är nu behovsprövat och så beräknat, att det tillsammans
med eventuellt bibehållen inkomst från annat håll täcker nödiga
utgifter för försörjningen av familjemedlemmar, som är beroende av den
värnpliktige. Vad sålunda kan tillkomma eu värnpliktig med familj uppgår
numera näppeligen till en industriarbetares genomsnittsinkomst och bör
med hansyn till sättet för förmånernas beräknande inte ge utrymme för någon
beskattning. Vidare blir efter behovsprövningens införande skattebortfallet
inte av samma storleksordning som tidigare.
Med beaktande av dessa omständigheter har utredningen kommit till den
7
Knngl. Maj.ts proposition nr 131 år 1962
uppfattningen, att familjebidragen bör göras skattefria. Utredningen erinrar
om att bl. a. socialhjälp, allmänna barnbidrag och ersättningar, som utgår
på grund av försäkring i allmän sjukkassa, är skattefria. Skatteplikt bör
dock alltjämt råda för familjebidrag i form av näringsbidrag. Förslaget avser
enligt utredningen främst familjebidrag, som utgår under tid, då särskilda
för beredskap eller krig avsedda familj ebidragsbestämmelser inte tilllämpas.
Utredningen ämnar att i ett följande betänkande avge förslag till
föreskrifter rörande försörjningen av de värnpliktigas familjer under krig
eller beredskap och kommer därvid att pröva även frågan om beskattningen
av därvid utgående förmåner.
I anslutning till vad nu sagts berör utredningen frågan om beskattningen
av dagarvoden till frivillig personal inom krigsmakten.
Riksskattenämnden har i skrivelse den 19 maj 1956 till försvarets civilförvaltning
uttalat, att daglön, som enligt då gällande bestämmelser utbetalades
till medlemmar av vissa frivilliga försvarsorganisationer, inte skulle anses
jämlikt 32 § kommunalskattelagen undantagen från skatteplikt och inte
heller av annan grund syntes kunna undantagas från skatteplikt. Detta uttalande
torde, tillägger utredningen, gälla även enligt nuvarande bestämmelser
utgående dagarvoden till krigsmakten tillhörig frivillig personal.
I skrivelse till utredningen den 19 januari 1960 har Riksförbundet Sveriges
lottakårers överstyrelse uppgivit att beskattningen av dagarvodena ledde till
rekryteringssvårigheter och andra olägenheter. I skrivelsen framhölls att,
enär 70 å 80 procent av lottorna saknade förvärvsarbete, dagarvodena inte
torde kunna medföra några skatteintäkter av betydelse. Däremot uppstod
ett väsentligt merarbete för skattemyndigheterna och försvarets lcassaavdelningar
med bokföring och redovisning till vederbörande taxeringsmyndighet
av dessa arvoden och på dem belöpande källskatt. Dessutom var det
fråga om ytterst blygsamma belopp, överstyrelsen hemställde i sin skrivelse
bl. a. att bestämmelserna om ersättning vid viss frivillig tjänstgöring och
utbildning utformades så att lottas dagarvode blev jämställt med värnpliktigs
penningbidrag i skattehänseende.
Frågan om krigsmaktens frivilliga personals avlöningsförhållanden har
berörts av utredningen även i andra hänseenden. Utredningen har därvid
föreslagit att denna personal i större utsträckning än för närvarande skall
avlönas enligt de för värnpliktiga gällande grunderna. Vid ett genomförande
av vad utredningen sålunda föreslagit torde ersättning för därav berörd frivilligt
tjänstgörande vara skattefri i samma utsträckning som gäller för
tvångsvis inkallade värnpliktiga. För vissa kortare tjänstgöringsperioder har
utredningen dock inte föreslagit någon ändring i gällande bestämmelser om
ersättning, som därvid kan utgå i form av dagarvode. Sådana arvoden äi
— framhåller utredningen — lägre än penningbidragen vid frivillig tjänstgöring.
Med hänsyn härtill och till administrativa och andra olägenheter som
är förknippade med en beskattning av arvodena, föreslår utredningen att
också sådana arvoden göres skattefria.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962
Remissyttrandena. Utredningens förslag om skattefrihet för familjebidrag
har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. Förslaget har sålunda
tillstyrkts eller lämnats utan erinran av överbefälhavaren, försvarets
civilförvaltning, försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd, socialstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen, riksskattenämnden, riksräkenskapsverket,
överståthållarämbetet, de hörda länsstyrelserna, lönebeskattningsutredningen,
Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges
akademikers centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund,
Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges förenade studentkårer, Sveriges
hantverks- och industriorganisation, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet
Landsbygdens folk, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, Högerns
ungdomsförbund, Centralförbundet för befälsutbildning, Svenska blå
stjärnan, Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund, Riksförbundet Sveriges
lottakårer, Svenska röda korset och Värnpliktiga underofficerares riksförbund.
Avstyrkande yttranden bar avgivits av statskontoret, kammarrätten, Svenska
stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund och Svenska landsbygdens
ungdomsförbund.
Ur de tillstyrkande yttrandena må här återges följande.
Överbefälhavaren finner det angeläget, att reformen snarast genomföres.
Skattefrihet för familjepenning och bostadsbidrag bör enligt överbefälhavaren
ses som en konsekvens av vad som redan gäller beträffande socialhjälp,
allmänna barnbidrag samt ersättningar, som utgår på grund av försäkring
i allmän sjukkassa eller jämlikt lagen om yrkesskadeförsäkring.
De motiv, som ursprungligen låg till grund för beskattningen av familjebidragen,
äger enligt försvarets civilförvaltnings uppfattning inte längre
samma tyngd som tidigare. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd
anser, att familjebidraget i alla förekommande former logiskt sett bör vara
skattefritt. Nämnden vill emellertid i sammanhanget uttala, att skattefriheten
i fråga om familjebidraget inte rimligen bör hindra en uppräkning av familj
epenningens maximibelopp till skäligare nivå än för närvarande.
Riksskattenämnden framhåller att, ur de synpunkter nämnden främst har
att beakta, rent allmänt sådana åtgärder är att välkomna som innebär att
man förenklar taxeringsarbetet på områden, där det fiskala intresset är
ringa, och därigenom friställer arbetskraft som i stället kan användas för
mera väsentliga uppgifter. Nämnden anför vidare följande.
Då den av de sakkunniga föreslagna skattefriheten för de olika bidragen
kommer att medföra sådan förenkling samt då bidragen äro behovsprövade
och till huvudsaklig del torde ligga inom ramen för de av centrala nppbördsnämnden
fastställda normalbeloppen för existensminimum, har riksskattenämnden
i princip intet att erinra emot att skattefrihet införes. Enligt vad
riksskattenämnden under hand inhämtat, torde de årliga kostnaderna för familjebidrag
uppgå till 30—35 milj. kronor, varav 70—75 % eller cirka 25
milj. kronor kunna beräknas belöpa på de till repetitionsövningar inkallade
värnpliktiga. Då endast sistnämnda belopp enligt gällande system torde bliva
föremål för effektiv beskattning, kan skattebortfallet för stat och kom
-
Kungi. Maj:ts proposition nr 131 är 1962
9
mun, därest skattefrihet införes, beräknas till cirka 8 milj. kronor. Ett borlfallsbelopp
av denna begränsade storlek torde icke böra utgöra hinder för reformens
genomförande.
Riksskattenämnden understryker, att de av reformen föranledda författningsbestämmelserna
bör utformas så, att skattefriheten inte gäller för annan
än den värnpliktige själv. Om beloppet utbetalas till betalningsmottagare
som skolat upptaga beloppet som skattepliktig inkomst i det fall att den
värnpliktige själv betalat beloppet till vederbörande, t. ex. hyresvärd, långivare
eller frånskild hustru, bör bidraget i skattehänseende icke behålla sin karaktär
av familjebidrag. Den omständigheten att den värnpliktige med det
skattefria bidraget bestrider för honom ur skattesynpunkt avdragsgilla omkostnader
(underhållsbidrag till frånskild hustru, ränta el. dyl.) bör vidare
inte betaga honom rätten till avdrag för kostnaden.
Lönebeskattningsutredningen anser att övervägande skäl talar för att familjepenning
och bostadsbidrag undantages från beskattning samt anför
bl. a. följande.
Om man betraktar familjepenning och bostadsbidrag som ersättning för
ett inkomstbortfall, borde bidragen i princip utgöra skattepliktig intäkt. Dessa
principiella invändningar bör å andra sidan icke tillmätas avgörande betydelse.
Sålunda bör man komma ihåg, att den ovan hävdade grundsatsen om
att ersättning för inkomstbortfall utgör skattepliktig inkomst redan i gällande
lagstiftning undergått betydande modifikationer. Ett exempel härpå är
den år 1959 stadgade skattebefrielsen för arbetslöshetsunderstöd.
Förevarande skatteproblem synes i icke ringa grad vara en fråga om bidragens
storlek. I den män bidraget avvägts för att täcka en familjs absolut
nödiga levnadskostnader återstår tydligen inget utrymme för beskattning.
Bostadsbidraget, som utgår med belopp motsvarande den faktiska bostadskostnaden,
är uppenbarligen inte beräknat för att tåla beskattning. En beskattning
av bostadsbidraget skulle i realiteten innebära att bostadskostnaden
icke i sin helhet ersattes genom bidraget. En granskning av reglerna för
familjepenningen visar att denna inte alls eller endast obetydligt skulle överstiga
gällande normalbelopp för existensminimum. Det kan sålunda med
fog påstås att familjebidragen i sig icke äger någon skattekraft och de kunna
i detta hänseende jämställas med socialhjälp och arbetslöshetsunderstöd,
vilka inte beskattas.
Även uppbördstekniska skäl talar för en skattebefrielse. Som i betänkandet
framhållits, dragés ingen källskatt på familjebidrag, vilket i de flesta fall
medför att den inkallade ett eller ett par år efter utryckningen har att betala
en av bidragen förorsakad kvarskatt.
Sveriges akademikers centralorganisation är av den principiella uppfattningen,
att det ekonomiska skydd, som samhället lämnar till värnpliktiga under
militärtjänstgöring, bör grundas på den s. k. inkomstbortfallsprincipcn.
Ett på denna princip grundat familjebidrag bör beskattas. Såsom familjebidragen
nu är utformade, vill organisationen däremot instämma i utredningens
förslag att dessa göres skattefria.
Riksförbundet Landsbygdens folk, som tillstyrkt förslaget, berör i sitt yttrande
de skaltetyngda kommunernas problem. Riksförbundet framhåller, att
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 är 1962
dessa problem knappast torde lindras i väsentlig utsträckning genom att beskattningen
av familjebidragen bibehålies. De torde kräva sin lösning i annat
sammanhang.
De remissinstanser som avstyrker den föreslagna skattefriheten för familjebidrag
framhåller följande.
Statskontoret anför, att familjebidragen torde ha avvägts med beaktande
av att de är beskattade. Med hänsyn till det nära samband som föreligger
mellan avvägningen av familjebidragen och beskattningen av dessa, anser
statskontoret att dessa frågor bör prövas i ett sammanhang. Då utredningen
inte synes ha verkställt någon egentlig omprövning av de nuvarande bidragsbeloppen,
anser sig statskontoret inte kunna tillstyrka förslaget.
Kammarrätten betonar, att ifrågavarande spörsmål är av betydande principiell
innebörd. De av utredningen anförda skälen är inte av sådan styrka,
att de i och för sig motiverar ett avsteg från eljest gällande beskattningsprinciper.
Familjebidragen är liksom tidigare avpassade att garantera försörjningen
av den värnpliktiges närmaste anhöriga under inkallelsetiden och
är i förening med de skattefria naturaförmåner och penningbidrag den värnpliktige
åtnjuter för egen del avsedda att åtminstone delvis kompensera honom
för inkomstbortfallet under militärtjänstgöringen. Liknande ersättningar
såsom exempelvis ersättning för mistad arbetsförtjänst utgör skattepliktig
intäkt. Vidare erinrar kammarrätten om, att ett betydande antal inkomsttagare
beskattas för inkomster, som inte överstiger familjebidragens belopp.
—- Av bl. a. dessa skäl och då frågan om beskattningen av familjebidragen
bör övervägas i samband med en allmän översyn av de sociala förmånernas
skatterättsliga behandling anser sig kammarrätten inte kunna förorda utredningens
förslag. Kammarrätten håller emellertid inte för osannolikt, att en
omprövning av frågan om beskattningen av skattepliktiga sociala förmåner
kan bli erforderlig i samband med allmänna skatteberedningens överväganden
rörande den framtida utformningen av beskattningen.
Svenska stadsförbundet anser att de psykologiska olägenheterna av att familjebidragen
enligt nuvarande skattebestämmelser kan föranleda betungande
kvarskatt för vederbörande långt efter det familjebidragen uppburits
inte utgör skäl för skattefrihet för familjebidragen utan snarare för införande
av källskatteavdrag. Förbundet uttalar följande.
Utredningen har framhållit att dess nu framlagda förslag beträffande skattefrihet
för familjebidrag endast gäller fredstid, och att den i ett senare betänkande
ämnar framlägga förslag om hur beskattningsfrågan skall lösas
under beredskaps- och krigsförhållanden. Enligt styrelsens uppfattning har
emellertid utredningen med sitt nu framlagda förslag föregripit sitt ställningstagande
i det avseendet, eftersom det inte synes praktiskt möjligt att
skattebelägga familjebidragsförmåner som utgår under beredskaps- eller
krigsförhållanden, om samma förmåner är skattefria i fredstid. Under beredskaps-
eller krigsförhållanden, då en betydande del av en kommuns familjeförsörjare
kan beräknas vara inkallade, skulle kommunens ekonomi utsättas
för alltför starka påfrestningar om den — med ett på grund av förhållandena
minskat skatteunderlag — skulle vidkännas såväl starkt ökade di
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962
U
rekta kostnader för familjebidragen som ett ytterligare betydande skattebortfall,
orsakat av att familjebidragen gjorts skattefria. Också detta talar
för ett bibehållande av skatteplikten.
Liknande synpunkter anföres av Svenska landskommunernas förbund.
Utredningens förslag, att dagarvoden till frivillig person
a 1 inom krigsmakten skall vara skattefria, har avstyrkts av statskontoret,
kammarrätten, länsstyrelsen i Gotlands län, Sveriges socialdemokratiska
ungdomsförbund och Svenska landsbygdens ungdomsförbund. Övriga remissinstanser
har, i den mån de särskilt uttalat sig i denna fråga, tillstyrkt
förslaget eller lämnat det utan erinran.
överbefälhavaren framhåller, att utgående arvoden till medlemmar i frivilliga
försvarsorganisationer av billighetsskäl bör betraktas såsom skattefri
inkomst. Då det dessutom i allmänhet rör sig om blygsamma summor,
vilkas redovisning är förenad med ett så väsentligt merarbete för såväl skattemyndigheterna
som försvarets kassaavdelningar, att kostnaderna härför
torde överstiga skatteintäkterna, tillstyrker överbefälhavaren utredningens
förslag såsom väl motiverat även ur administrativ synpunkt.
Riksskattenämnden har med hänsyn till de ringa belopp, varom fråga är,
och under beaktande av förenklingsintresset inte någon erinran mot förslaget.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Dohus län anser det i sak visserligen inte riktigt
att underlåta beskattning av daglön och dagarvode, som utan behovsprövning
utgår till medlemmar av vissa försvarsorganisationer. De praktiska
skälen talar likväl för att beskattning inte sker av sådana ersättningar.
Möjligen bör dock övervägas, framhåller länsstyrelsen, huruvida inte andra
ersättningsformer bör införas för sådana fall, då tjänstgöringen sträcker sig
över en längre tidsperiod.
De principiella invändningar, som riktats mot förslaget om skattefrihet
för familjebidrag, kan enligt lönebeskattningsutredningen även göras gällande
mot en skattebefrielse för de dagarvoden som utgår till medlemmar i
de frivilliga försvarsorganisationerna. Vid tjänstgöring på militärt förband
synes dagarvodet närmast utgöra ersättning för under tjänstgöringen utförda
prestationer. Den omständigheten att arvodet utgår även vid utbildning
torde inte förändra dess karaktär av skattepliktig intäkt. — Emellertid synes
de i betänkandet påtalade praktiska och psykologiska olägenheterna,
som är förknippade med ett bibehållande av skatteplikten för ifrågavarande
dagarvoden, vara så betydande att lönebeskattningsutredningen inte velat
motsätta sig, att den i betänkandet föreslagna skattefriheten genomföres.
Centralförbundet för befälsnibildning, som finner utredningens förslag
välmotiverat, ifrågasätter om inte benämningen »dagarvode» borde utbytas
mot »penningbidrag».
Länsstyrelsen i Gotlands län betonar, att försiktighet bör iakttagas vid undantag
i visst fall från eljest gällande beskattningsregler och att en sådan åt
-
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1962
gärd inte bör företas utan övertygande utredning bl. a. om dess nuvarande
och framtida ekonomiska räckvidd. Möjligheten av krav från andra personalkategorier
om skattefrihet för mindre arvoden får icke heller förbises. Länsstyrelsen,
som inte har tillräckligt material för bedömande av den föreslagna
skattefrihetens följder, anser sig icke kunna tillstyrka den ifrågasatta ändringen.
Statskontoret är inte berett att för närvarande biträda förslaget, då uppgifter
beträffande arvodesbeloppens totala summa, genomsnittliga storlek
per frivillig och år, fördelning på olika inkomsttagargrupper m. m. inte
lämnats.
Kammarrätten ifrågasätter med hänsyn till de administrativa olägenheter,
som är förenade med källskatteavdrag å dagarvodena, om preliminär skatt
bör uttagas för sådana arvoden.
Det skäl som utredningen anfört för skattefriheten, nämligen att uppbörden
av skatten medför ett betydande administrativt arbete, anser Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund visserligen vara värt beaktande. Inom
den civila sektorn av samhället finns emellertid inte någon motsvarande
skattefrihet för »småinkomster», även om det i och för sig skulle finnas lika
starka eller ännu starkare skäl därtill. T. ex. de i förhållande till arbetsinsatsen
oftast blygsamma arvoden, som i en del kommuner utgår till kommunala
förtroendemän, är skattepliktiga. Arvoden till personer, som på sin
fritid fullgör uppdrag som ungdomsledare, övervakare, etc. är inte heller
skattefria. Det måste därför vara tveksamt, framhåller förbundet, om det
ens från försvarets egen synpunkt, sett i större sammanhang, är till fördel
om personer, som av ansvarskänsla och intresse åtar sig att göra frivilliga
insatser, av samhället beviljas större förmåner än dem som gör motsvarande
insatser inom andra grenar av samhällsverksamheten. Förbundet vill därför
för närvarande inte tillstyrka förslaget.
Svenska landsbygdens ungdomsförbund anser att frågan om skattefrihet
för de nu aktuella ersättningarna ej bör lösas isolerat utan behandlas i sammanhang
med likartade frågor.
Departementschefen. Frågan om skatteplikt för sociala förmåner har inte
blivit löst efter enhetliga principer. Många förmåner, som utgår efter behovsprövning,
är dock skattefria. Bestämmelser om skattefrihet finns exempelvis
beträffande socialhjälp, arbetslöshetsunderstöd, omskolningsbidrag till
arbetslösa och familjebostadsbidrag. Å andra sidan är alla folkpensionsförmåner,
även de inkomstprövade, skattepliktiga. Denna principiella skatteplikt
för folkpensionsförmåner kompletteras dock av bestämmelser om att
den vars inkomst helt eller till huvudsaklig del utgjorts av folkpension skall
anses ha haft sådan nedsatt skatteförmåga som motiverar extra avdrag. Genom
sådant avdrag torde i regel de inkomstprövade folkpensionsförmånerna
undgå beskattning även i de fall folkpensionären bär inkomst vid sidan av
folkpensionen.
Såsom av den tidigare redogörelsen framgår beskattas familjebidrag till
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962
värnpliktiga. När bestämmelserna härom tillkom år 1940 torde familjebidragen
inte ha betraktats som en socialförmån utan mera som en del av de
avlöningsförmåner som tillkom den värnpliktige. Familjebidrag utgick på
den tiden i princip till alla värnpliktiga familjeförsörjare utan särskild behovsprövning,
även om bidragets belopp utöver ett visst grundbelopp var beroende
av den värnpliktiges inkomstförhållanden. Under beredskapstiden
torde familjebidraget jämte den värnpliktiges krigslön och värdet av hans
naturaförmåner genomsnittligt inte ha väsentligt understigit de löner som
enligt kollektivavtal utgick inom industrien. En beskattning av familjebidragen
såsom för arbetsinkomst tedde sig då naturlig.
Sedermera har familjebidragen i viss man ändrat karaktär. De utgår sålunda
numera blott efter behovsprövning och synes därigenom mera vara
att anse som ett av sociala skäl lämnat bidrag till familjens försörjning än
som en löneförmån. Bidragen och den värnpliktiges övriga förmåner torde
vidare numera ofta i högre grad avvika från de inkomster den värnpliktige
åtnjuter vid civil anställning.
I detta sammanhang bör beaktas även en omständighet av mera uppbördsteknisk
art. Enligt en undantagsbestämmelse i uppbördsförordningen skall
de vid löneutbetalningar föreskrivna skatteavdragen inte verkställas i fråga
om familjebidrag. Detta leder till att den på familjebidragen belöpande skatten
inte tas ut preliminärt utan först såsom slutlig skatt. I flertalet fall
torde skatten på familjebidragen föranleda kvarstående skatt, som den
skattskyldige har att erlägga i efterhand, kanske mer än två år efter militärtjänstgöringen.
Att en sådan ordning för skattens erläggande inte är tillfredsställande
synes mig uppenbart.
Möjlighet torde inte föreligga att undgå sist angivna olägenheter genom
att slopa undantagsbestämmelsen i uppbördsförordningen. Familjebidragens
belopp torde nämligen i regel understiga eller blott obetydligt överstiga det
s. k. existensminimum som gäller i uppbördshänseende och som den skattskyldige
kan åberopa till stöd för ett särskilt beslut om att skatteavdrag skall
underlåtas. Detta förhållande framgår av denna tablå, där skattemässigt
existensminimum (exkl. bostadskostnad) jämföres med familjepenning
utan samtidigt bostadsbidrag.
vuxen |
utan |
barn ....... |
Existensminimum ......... 255 |
Familjepennings 216 |
1 barn ..... |
......... 310 |
303 |
||
» |
+ |
2 barn ..... |
......... 365 |
390 |
» |
+ |
3 barn ..... |
......... 420 |
477 |
*> |
+ |
4 barn..... |
......... 475 |
564 |
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962
De här angivna omständigheterna synes motivera en omprövning av skatteplikten
för familjebidragen. Det av 1954 års värnpliktsavlöningsutredning
framlagda förslaget härom har även i regel godtagits av remissinstanserna.
De invändningar som framförts synes — inte minst i belysning av den jämförelse
som nyss gjorts mellan familjepenningens maximibelopp och uppbördsmässigt
existensminimum — inte vara av sådan styrka, att de bör föranleda
att utredningens förslag frångås. Jag vill därför förorda skattefrihet
för familjebidragen och att därav föranledd ändring av punkten 6 av anvisningarna
till 32 § kommunalskattelagen vidtages. Lagändringen bör träda
i kraft så snart som möjligt och även avse de bidrag som utgår innevarande
år.
Familjebidrag utbetalas i vissa fall till person utanför den värnpliktiges
hushåll, t. ex. till frånskild hustru såsom underhåll eller till hyresvärd såsom
hyra. I dessa fall bör familjebidragen liksom hittills anses tillkomma
den värnpliktige, ehuru de för hans räkning utbetalas till annan person.
Mottagarens skattskyldighet blir att bedöma såsom om den värnpliktige
själv överlämnat beloppet. På samma sätt bör den värnpliktiges rätt till
avdrag för t. ex. underhållsbidrag till frånskild hustru bedömas oberoende
av det förhållandet att underhållsskyldigheten fullgjorts med ett för den
värnpliktige skattefritt bidrag.
Den föreslagna skattefriheten avser alla former av familjebidrag enligt
familjebidragsförordningen den 29 mars 1946, nr 99, utom näringsbidrag.
Undantaget är motiverat av att näringsbidraget i regel utgår såsom ersättning
för avlöningskostnader, som är avdragsgilla vid taxeringen.
För närvarande gäller samma bestämmelser om familjebidrag i fredstid
och under krigstid. Därest i framtiden särskilda föreskrifter skulle utfärdas
om försörjningen av de värnpliktigas familjer under beredskaps- eller krigsförhållanden
torde därmed förbundna skattefrågor samtidigt få prövas.
Genom chefen för inrikesdepartementet kommer inom kort förslag att
framläggas om proposition angående nya grunder från och med nästa år
tor avlöning åt civilförsvarspliktiga. Detta förslag kommer att innebära att
civilforsvarspliktiga, som inkallas till tjänstgöring enligt 12 § civilförsvarslagen,
skall erhålla — förutom utbildningspremier — antingen penningbidrag,
tjänstgöringspremier och familjebidrag motsvarande vad värnpliktiga
erhåller eller också en särskild ersättning, benämnd civilförsvarspenning.
Penningbidragen, utbildningspremierna, tjänstgöringspremierna och familjebidragen
avses utgå efter i princip samma regler som gäller för värnpliktiga.
Civilförsvarspenningens belopp kommer däremot att föreslås bli
anpassat till den civilförsvarspliktiges årsinkomst men avvägt under förutsättning
att ersättningen blir skattefri.
Jag vill därför förorda, att gällande skattefrihet för värnpliktigs naturaförmåner
och kontantlön utsträckes till att från och med nästa år omfatta
aven motsvarande ersättning till civilförsvarspliktig. Även den av mig
nyss föreslagna skattefriheten för familjebidrag bör gälla i fråga om så
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962
15
dana bidrag till civilförsvarspliktig. I vissa undantagsfall kan civilförsvarspliktig
enligt nu gällande bestämmelser få familjebidrag. Den nyss föreslagna
skattefriheten för sådana bidrag bör givetvis tillämpas även beträffande
civilförsvarspliktigs familjebidrag under år 1962.
Utredningen har även föreslagit skattefrihet för dagarvoden till krigsmakten
tillhörig frivillig personal. Såsom grund för skattefriheten har angivits
att arvodena är låga och att beskattningen medför olägenheter i uppbörds-,
deklarations- och taxeringshänseenden.
Jag är emellertid icke beredd att förorda att dessa arvoden får inta en undantagsställning
i beskattningshänseende. Fråga är här om rent frivillig
tjänstgöring mot ersättning. Att den skattemässiga redovisningen av låga
arvoden medför vissa administrativa och andra olägenheter är enligt min
mening ej heller tillräckligt skäl att göra dem generellt skattefria. I den mån
ersättningar av detta slag är jämförbara med traktamenten, torde förslaget
om skattefrihet för ersättningarna beröra ett område, som befinner sig under
utredning hos lönebeskattningsutredningen.
I detta sammanhang vill jag även beröra en teknisk omreglering av gällande
bestämmelser om skattefrihet för ortstillägg och därmed likställda
förmåner för utom landet anställd diplomatisk eller konsulär personal. Denna
omreglering föranleds av den i statsverkspropositionen innevarande år
(bilaga 5: utrikesdepartementet, s. 9—27) närmare avhandlade frågan om
utlandstjänstemännens bostadskostnader.
Enligt punkt 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen anges såsom
skattefria, med ortstillägg likställda förmåner för utom landet anställd
diplomatisk eller konsulär personal bl. a. fri bostad, utomeuropeiskt tillägg,
chargé d’affairestillägg och prisutjämningstillägg. Av vad som anförts i
statsverkspropositionen framgår, att utlandstj änstemännen för närvarande
antingen bär fri bostad eller fått sina bostadskostnader beaktade vid avvägningen
av de nyss nämnda lönetilläggen. Efter genomförandet av den i statsverkspropositionen
föreslagna ordningen skulle dessa tjänstemän — i den
mån de inte får bibehålla förmånen av fri bostad — direkt från vederbörande
myndighet erhålla likvid för sina styrkta och såsom ersättningsgilla
prövade bostadskostnader. Härav kommer att föranledas eu nedjustering
av vederbörandes prisutjämningstillägg eller i vissa fall ortstillägg,
utomeuropeiska tillägg eller chargé d’affairestillägg.
Fråga är alltså om en teknisk omläggning av avlöningsbestämmelserna.
Det hänsynstagande till bostadskostnaderna som hittills skett inom ramen
för vissa skattefria löneförmåner skall alltså i vissa fall utbytas mot en direkt
ersättning för bostadskostnaderna. I andra fall ersättes en för närvarande
skattefri förmån av fri bostad med bostadskostnadsersättningen. Av
detta förhållande torde följa att bostadskostnadsersättningen bör vara skattefri.
Härför erfordras dock förtydligande av berörda anvisningspunkt. Jag
förordar sådan författningsändring.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962
I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet
upprättats förslag till lag om ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av anvisningarna
till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).
Jag hemställer, att förslaget måtte genom proposition föreläggas riksdagen
till antagande.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Gösta Smith
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620083