Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1962

Nr 117

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av
en statlig sjuksköterskeskola i Norrköping; given
Stockholms slott den 9 mars 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås på grundval av ett med Norrköpings stad träffat
avtal, att en ny statlig sjuksköterskeskola inrättas i Norrköping. Verksamheten
vid skolan skall börja den 1 juli 1962.

Skolan skall årligen intaga cirka 60 elever. Tills vidare skall prövas en
kursplan med avkortad men intensifierad utbildning.

Vid fullt utbyggd verksamhet uppskattas den årliga driftkostnaden vid
den nya skolan till i runt tal 1 milj. kr. Till täckning av statens kostnader
för skolan skall Norrköpings stad lämna bidrag motsvarande en tredjedel
av de verkliga kostnaderna med undantag för byggnadskostnader.

Skolan inrymmes under de första verksamhetsåren i provisoriska lokaler
i avbidan på att staden kan upplåta erforderliga lokaler i en planerad nybyggnad.
Till stadens byggnadskostnader skall staten erlägga bidrag med
två tredjedelar.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 117

Klingl. Maj:ts proposition nr 117 år 1962

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9
mars 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holm QVIST.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anmäler chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, fråga
om inrättande av en ny statlig sjuksköterskeskola i Norrköping.

Inledning

Genom beslut den 19 maj 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt rektorn vid statens
sjuksköterskeskola i Göteborg Karin Lundgren att inom inrikesdepartementet
biträda med utredning rörande inrättande av ytterligare en statlig
sjuksköterskeskola, avsedd att i första hand tillgodose undervisningssjukhusens
behov av sjuksköterskor. Vid utredningsarbetet skulle i fråga
om den praktiska utbildningen av eleverna företrädesvis undersökas möjligheterna
att anknyta den nya skolan till sjukhus i Stockholmsområdet.

Sedan en preliminär undersökning givit vid handen att en statlig sjuksköterskeskola
skulle kunna förläggas i anslutning till lasarettet i Norrköping,
uppdrog Kungl. Maj:t den 17 november 1961 åt expeditionschefen
L. Rydback att i samråd med Karin Lundgren upptaga överläggningar med
Norrköpings stad angående villkoren för förläggning till staden av en sådan
skola och därmed sammanhängande frågor.

Med gemensam skrivelse den 28 februari 1962 har de sakkunniga överlämnat
dels en promemoria angående inrättande av ytterligare en statlig
sjuksköterskeskola, dels ock ett villkorligt slutet avtal angående anordnande
och upprätthållande av en statlig sjuksköterskeskola i Norrköping.

Häröver har yttranden avgivits av statskontoret, medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
svenska landstingsförbundets styrelse och svensk
sj uksköterskeförening.

Promemorian

Skolan beräknas vara av normal storlek med en årlig intagning av 30
elever vår och höst. Skolans behov av platser för den praktiska utbildningen

Kungl. Maj. ts proposition nr 117 år 1962

uppgår vid fullt utbyggd verksamhet till cirka 120. Ett mindre antal elever
beräknas under den senare delen av utbildningstiden övergå till av staten
drivna centralskolor för viss specialutbildning. Å andra sidan erfordras ett
20-tal platser för provelever i orienteringsperiod.

Vid företagna undersökningar av möjligheterna att anordna utbildningsplatser
vid stockholmssjukhusen har framkommit, att nu pågående och
planerad utökning av sjuksköterske- och annan sjukvårdspersonalsutbildning
inom Stockholm är av sådan omfattning, att en ny sjuksköterskeskolas
krav på utbildningsplatser torde väsentligt försvåra den praktiska utbildningen
vid det sjukhus skolan kommc att knytas till. Statens sjuksköterskeskolas
i Stockholm specialkurs för mentalsjukvårdspersonal har
tagit i anspråk de utbildningsplatser på S:t Eriks sjukhus, som av en tidigare
undersökning befanns vara de åtminstone i nuvarande situation enda
möjliga. Det har sålunda icke ansetts gagna utredningen att verkställa
någon ny kartläggning av utbildningsplatser på stockholmssjukhusen. Vid
karolinska sjukhuset har statens och Sophiahemmets sjuksköterskeskolor
i Stockholm ansetts helt disponera samtliga för allmänutbildningen tillgängliga
utbildningsplatser. Däremot torde elever från den nya skolan kunna
beredas tillfälle att under det senare skedet av den praktiska utbildningen
praktisera på thoraxkirurgiska, urologiska, dermatologiska m. fl. specialkliniker
vid sjukhuset. Närmare utredning angående dessa utbildningsplatser,
som måste anses värdefulla ur såväl utbildningssynpunkt som för
den framtida sjuksköterskerekryteringen till undervisningssjukhusen, kan
dock ske först när kursplanen för skolan fastställts och verksamheten har
påbörjats, varvid man även bör undersöka möjligheterna att samordna
ifrågavarande specialundervisning med den statliga sjuksköterskeskolan i
Stockholm.

Vid undersökningen har vidare företagits en preliminär inventering av
utbildningsmöjligheterna inom Stockholms och Södermanlands län.

Vid undersökningstillfället meddelades att planerna för utbyggnaden av
kroppssjukvården i Stockholms län var oklara. Landstingets egen sjuksköterskeskola
ansåg sig behöva helt disponera tillgängliga utbildningsplatser
vid Danderyds lasarett och även i begränsad omfattning vid Södertälje
lasarett. Vid det senare sjukhuset pågår även en ganska omfattande sjukvårdsbiträdesutbildning.

Inom Södermanlands län är sjukvårdsutbildning knuten till samtliga delade
lasarett. Den praktiska utbildningen vid sjuksköterskeskolan i Eskilstuna
är förlagd till både Eskilstuna och Nyköpings lasarett. Kullbergska
sjukhuset i Katrineholm användes för grundutbildning av mentalsjukvårdspersonal.

Undersökningen av utbildningsmöjligheterna fortsatte med Östergötlands
län, som jämfört med de två förutnämnda länen har det största antalet
vårdplatser vid de delade lasaretten, fördelade på sjukhus i landstingsom -

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1962

rådet och i Norrköping. Expansion av lasarettsverksamheten har även påbörjats.
Vid undersökningen fästes tidigt uppmärksamheten på Norrköpings
lasarett, vars 596 vårdplatser endast delvis utnyttjas för sjuksköterskeutbildning.
F. n. disponerar Birgitta sjuksköterskeskola i Linköping
cirka 50 utbildningsplatser, vilka emellertid torde kunna reduceras till ett
10-tal för specialutbildningselever. Denna specialutbildning torde ej verka
hämmande på verksamheten vid den nya skolan.

Vid Norrköpings lasarett är tillgången till för utbildning lämpade allmänmedicinska
och allmänkirurgiska vårdavdelningar ej tillräcklig för
att hela elevantalet — 30 elever — för allmänutbildning i medicinsk respektive
kirurgisk sjukvård skall kunna tas emot på en gång. Av liknande skäl
kan man på operationsavdelningar och kirurgmottagningen ej mottaga
hela den grupp elever, som samtidigt hänvisas dit för två månaders praktik.
Det blir därför nödvändigt att för dessa delar av utbildningen anlita ännu
ett lasarett. Kontakt har tagits med Östergötlands läns landsting och vederbörande
överläkare i syfte att förlägga i första band 12 utbildningsplatser
vid det närbelägna Finspångs lasarett.

Utbildningen i mentalsjukvård bör lämpligen förläggas till Birgittas sjukhus
i Vadstena. Vid Kolmårdssjukhuset bör utbildningsplatser i sanatorievård
erhållas i erforderlig omfattning.

I Norrköping finns två specialsjukhus för långvarigt kroppssjuka, varav
Sandbyhovs sjukhus bör vara lämpligt för utbildning i geriatrisk sjukvård.

Utbildningsplatser i den öppna vården kan delvis ordnas i Norrköpings
stad. Platser inom landstingets öppna vård har även utlovats.

För praktisk utbildning inom vissa specialgrenar av den medicinska och
kirurgiska sjukvården kan utbildningsplatser erhållas förutom vid de tidigare
nämnda specialklinikerna vid karolinska sjukhuset i Stockholm även
på specialavdelningar vid Norrköpings och Finspångs lasarett.

För provelevernas praktik på vårdavdelningar kan användas olika avdelningar
vid Norrköpings lasarett.

Utbildningsplatser för elevernas praktiska utbildning och för provelever
finns sålunda i tillräcklig omfattning vid stadens och landstingets sjukvårdsinrättningar.

Då den kännbara bristen på sjuksköterskor gör det angeläget att snarast
möjligt påbörja utbildningen vid den nya skolan, har utredningsarbetet inriktats
på en första intagning av elever i början av mars 1963. Verksamheten
bör i så fall påbörjas redan omkring den 1 juli 1962 för att under
hösten samma år anordna orienteringsperioder för provelever.

Det skulle vara mycket värdefullt att vid den nya skolan få tillfälle bedriva
försöksverksamhet i samråd med den planerade utredningen för omläggning
av sjuksköterskeutbildningen. En reviderad kursplan föreslås därför.
Den bygger bl. a. på ett modifierat terminssystem med 41—42 arbets -

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1962 5

veckor första respektive andra läsåret samt 23 arbetsveckor tredje läsåret.

Utbildningen skulle omfatta fem läsperioder om sammanlagt 24 veckor
samt praktisk utbildning under fyra olika avsnitt om tillsammans 82 veckor.
Under de femton veckor, som därefter återstår för att utbildningstiden
skall följa medicinalstyrelsens anvisningar om minimitid, vore det värdefullt
att få pröva andra former för specialutbildning än vad man hittills
haft tillfälle till. Utredningen har för sin del funnit, att specialutbildningen
skulle kunna ges utanför sjuksköterskeskolans ram under en assistentsköterskeperiod,
innan legitimation beviljas. Specialutbildningen skall givetvis
utformas efter särskilt utarbetade planer i syfte att ge assistentsköterskan
möjlighet att fördjupa de erfarenheter hon vinner i den praktiska
tj änstgöringen.

För att förverkliga den i utredningen föreslagna kursplanen torde det
vara nödvändigt att icke medräkna eleverna i sjukhusens personalstat. Där
ett sådant system i begränsad omfattning redan prövats vid en del sjuksköterskeskolor
har det visat sig, att eleven har kunnat tillvarata utbildningen
betydligt effektivare än när hon ingått som arbetskraft på avdelningen.
Det har även underlättat avdelningssköterskans handledning av
eleven, då hon kunnat fördela dagens löpande arbetsuppgifter på den anställda
personalen. Målsättningen om förbättrad undervisning i arbetsledning
torde härmed utan tvekan lättare förverkligas. Systemet förutsätter
dock att antalet elever på varje avdelning icke beräknas till mer än en
till två i varje skift. Befrias eleverna från det s. k. lärlingssystemet, kan
sjuksköterskeutbildningen bättre än hittills planeras efter samma principer
och metoder som tillämpas i annan yrkesutbildning.

Vid planering av personalbehovet vid fullt utbyggd verksamhet bör man
utgå ifrån att lärarpersonalens antal beräknas enligt samma normer som
för annan yrkesutbildning. Sålunda bör för handledning och undervisning
av elever i praktisk utbildning anställas en lärare för cirka 16 elever. De
lärare, som anställs vid skolan för undervisning i teoretiska läsperioder,
bör åläggas samma veckotimmar som andra lärare i jämförbar undervisning.

Vid fullt utbyggd verksamhet erfordras följande befattningshavare:

1 rektor

2 instruktionssköterskor för orienteringsperioder och läskurser

4 kliniklärare, varav en å lasarettet i Finspång, för undervisning å medicinska,
kirurgiska och gynekologiska vårdavdelningar, operationsavdelningar
samt kirurgisk mottagning

1 kliniklärare för undervisning i barnsjukvård och mödravård

1 kliniklärare i mentalsjukvård vid Birgittas sjukhus

1 kliniklärare för undervisning i öppen vård, infektionssjukvård och
geriatrisk sjukvård

1 elevhemsföreståndarinna

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 117

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1962

1 kontorist

1 (ev. 2) skrivbiträde.

Där elever från olika sjuksköterskeskolor kommer att utbildas tillsammans
under praktiktiden, bör man undersöka möjligheterna att anställa
gemensamma lärare. Så torde särskilt bli fallet för utbildningen vid karolinska
sjukhuset.

Utöver den fast anställda lärarpersonalen kommer att behövas ett stort
antal timlärare för den teoretiska undervisningen. Erforderligt antal timlärare
kan enligt lämnade uppgifter erhållas såväl i Norrköping som i
Finspång.

Under det första verksamhetsåret är personalbehovet följande:

från 1/7 1962
från 15/9 1962
från 1/3 1963
från 1/6 1963
från 1/8 1962
från 1/7 1962

1 rektor ............

1 instruktionssköterska

3 kliniklärare ...........

1 elevhemsföreståndarinna
1 skrivbiträde ...........

Skolans rektor föreslås anställd från den 1 juli 1962 samtidigt med skolans
öppnande. Till rektorns förfogande bör redan från början ställas ett
skrivbiträde. Elevhemsföreståndarinnan bör anställas från 1 augusti 1962
för planering och utrustning av bostäder m. m. För planering av och undervisning
i den första orienteringsperioden, som bör komma i gång omkring
den 1/10 1962, är det lämpligt att en instruktionssköterska anställes
från den 15/9 1962. När de första eleverna skall tagas emot den 1/3 1963 för
deltagande i läsperiod I bör den andra instruktionssköterskan anställas.
Under senare delen av denna läsperiod bör för förberedelser för elevernas
praktik på olika avdelningar på lasarettet i Norrköping och Finspång samt
för orientering av eleverna till sjukhusen anställas tre ytterligare instruktionssköterskor.

Vid fullt utbyggd verksamhet beräknas avlöningskostnaderna uppgå till
341 500 kr. och omkostnaderna till 668 500 kr. En tredjedel av dessa belopp
skall enligt i det följande redovisade avtal med Norrköpings stad ersättas
av staden. Utöver driftkostnaderna tillkommer för budgetåret 1965/66 engångskostnader
för statens andel i uppförande och utrustning av ny skolbyggnad.

För budgetåret 1962/63 beräknas driftkostnaderna komma att uppgå till
268 300 kr., varav 97 000 kr. för avlöningar och 171 300 kr. för omkostnader.
För avlöningar till ordinarie tjänstemän, arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, arvoden åt tillfälliga lärare, avlöningar
till övrig icke ordinarie personal, rörligt tillägg samt kompensation för
höjda folkpensionsavgifter har därvid beräknats 18 500, 4 000, 11 500,
43 000, 19 000 och 1 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1962
Omkostnadsanslaget fördelas enligt följande uppställning:

1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare ...................... 100

2. Reseersättningar ........................................ 1Q00

3. Expenser................................................ 3 000

4. Övriga utgifter:

a) Inköp av inventarier och undervisningsmateriel .......... 60 000

b) Blanketter och andra trycksaker........................ 5 000

c) Ersättning för undervisningslokaler samt bostad och kost åt

elever ................................................ 88 800

d) Stipendier åt elever.................................... 12 000

e) Sjukvård m. m. åt elever .............................. 600

f) Elevernas resor i undervisningssyfte .................... 300

g) Diverse .............................................. 500

Summa 171 300

Delposten 4 a) har beräknats efter jämförelser med utrustningsanslag för
provisoriska undervisnings- och expeditionslokaler vid sjuksköterskeskolan
i Malmö.

Delposten 4 b) har beräknats med hänsyn till behovet av nyanskaffning
av blanketter och tryck.

Under delposten 4 c) har upptagits följande belopp:

Hyra för undervisnings- och expeditionslokaler.................. 21 000

Ersättning för diverse av staden lämnade tjänster................ 9 000

Provelevers kost och logi (4 X 2 X 20 X 210) .................... 33 600

Elevers kost och logi (1 X 4 X 30 X 210) ........................ 25 200

Under delposten 4 d) har beräknats stipendier å 100 kr. per månad till
30 elever under fyra månader.

Av de ovannämnda totala driftkostnaderna för budgetåret 1962/63,
268 300 kr., skall Norrköpings stad svara för en tredjedel. I enlighet härmed
skulle statens nettokostnad för skolan under budgetåret uppgå till
179 000 kr.

Avtalet

Vid överläggningar med representanter för dels Norrköpings stad, dels
Östergötlands läns landsting har bekräftats att behovet av utbildningsplatser
för den nya skolan kan tillgodoses på sätt ovan angivits. Landstingets
representanter har sålunda förklarat, att landstingets sjuksköterskeskola
i Linköping icke vidare skall anlita lasarettet i Norrköping för sin grundutbildning
av sjuksköterskor utan endast för viss specialutbildning. De har
även medgivit, att såväl lasarettet i Finspång som landstingets öppnavårdsinstitutioner
får i föreslagen omfattning anlitas för praktisk utbildning av
elever vid den statliga skolan. Icke heller har landstingets representanter

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1962

haft något att erinra mot att det av landstinget och staden gemensamt
drivna Kolmårdssjukhuset användes för ändamålet. Mot denna bakgrund
har överläggningarna med Norrköpings stad om villkoren för förläggning
till staden av en statlig sjuksköterskeskola ansetts kunna fullföljas. Därvid
har förutsatts, att erforderliga överenskommelser om utbildningen vid
landstingets inrättningar kan i ett senare skede slutligt träffas mellan landstinget
och styrelsen för den nya skolan.

Förhandlingarna med staden har förts med utgångspunkt från att tillkomsten
av en statlig sjuksköterskeskola tillgodoser såväl statens som stadens
intressen. Staden torde för sin del kunna räkna med att rekryteringen
av sjuksköterskor till lasarettet och andra sjukvårdsinrättningar i staden
underlättas av att en sjuksköterskola förlägges till staden. Det har därför
ansetts rimligt, att staden deltager i kostnaderna för skolans anläggning
och drift. Vid avvägningen av stadens andel i kostnaderna har parterna —
med beaktande av bland annat omfattningen av den sjuksköterskeutbildning
som landets sjukvårdsområden i allmänhet påtagit sig — funnit skäligt,
att staden som princip skall stå för en tredjedel av kostnaderna.

Stadens företrädare har härvid som uttryckligt villkor uppställt, att skolan
skulle lämna minst lika goda elevförmåner som landstingens sjuksköterskeskolor.
Enligt stadens representanter kunde man eljest befara,
att skolan icke skulle bli konkurrenskraftig i förhållande till skolor inom
närbelägna sjukvårdsområden.

Parterna är ense om att den nya sjuksköterskeskolan bör utnyttjas för
att pröva delvis nya utbildningsmetoder, syftande bl. a. till att förkorta utbildningstiden
samt att ge bättre utrymme för utbildning i arbetsledning
och administration. Därvid har förutsatts att försöket med en avkortad
men intensifierad utbildning kommer att noggrant följas upp av den aviserade
utredningen om sjuksköterskeutbildningen. Denna utredning bör
sålunda i ett senare skede överväga de förändringar i utbildningsplanen
för skolan, som med ledning av gjorda erfarenheter kan befinnas lämpliga.
En förutsättning för tillämpning av den i promemorian föreslagna utbildningsplanen
är att elev icke inräknas i den normalt erforderliga arbetskraften
vid den arbetsenhet, till vilken elevs praktiska utbildning förlägges.
De föreslagna förändringarna i utbildningsplanen kunde i och för sig ha
föranlett en omprövning av elevernas förmåner under utbildningstiden.
Detta synes emellertid icke påkallat, så länge det är fråga om en försöksorganisation.
Vid tillämpningen av landstingsförbundets rekommendationer
bör dock beaktas, att de vid landstingens skolor utgående elevförmånerna
betraktas såsom ersättning för fullgjort arbete och därför beskattas, medan
förmånerna för eleverna vid den nya skolan får karaktären av stipendier
och således — enligt 19 § kommunalskattelagen — icke utgör skattepliktig
inkomst. Det förutsättes vidare, att ovannämnda utredning kommer att
taga upp elevförmånerna till behandling.

Kungl. Maj. ts proposition nr 117 år 1962

Därest till lasarettsområdet förlägges utbildningsverksamhet även för annan
sjukvårdspersonal, torde det vara lämpligt att anordna lokaler för
denna verksamhet och sjulcsköterskeskolans undervisnings- och expeditionslokaler
i samma byggnad.

Staden beräknas kunna ha en nybyggnad färdig att tagas i bruk omkring
den 1 januari 1965. Såsom ett provisorium intill dess inflyttning kan ske
i den planerade skolbyggnaden har staden erbjudit staten att för sjuksköterskeskolan
hyra en av staden nyligen förvärvad äldre byggnad, belägen
cirka 500 m från lasarettet. Staden har åtagit sig att på sin bekostnad
i byggnaden inreda tillfälliga undervisnings- och expeditionslokaler. Härigenom
blir det möjligt för den nya skolan att börja verksamheten redan
innevarande år.

Det träffade avtalet har följande lydelse.

Under förbehåll av såväl Kungl. Maj :ts som stadsfullmäktiges i Norrköping
godkännande har å ena sidan, företrädare för staten och, å andra
sidan, Norrköpings drätselkammare träffat följande avtal.

Avtal

mellan Kungl. Maj :t och kronan, nedan kallad staten, och Norrköpings
stad, nedan kallad kommunen, angående anordnande och upprätthållande
av en statlig sjuksköterskeskola i Norrköping.

1 §•

Staten förbinder sig att på nedan angivna villkor i Norrköping anordna
och upprätthålla en statlig sjuksköterskeskola med en årlig intagning av
cirka 60 elever.

Skolan skall benämnas statens sjuksköterskeskola i Norrköping och
börja sin verksamhet den 1 juli 1962.

2 §.

Kommunen skall i planerad nybyggnad för utbildningsverksamhet, belägen
inom Norrköpings lasaretts område och nedan kallad skolbyggnaden,
till staten upplåta för sjuksköterskeskolan erforderliga undervisnings- och
expeditionslokaler.

Vid upprättande av förslag jämte ritningar till skolbyggnaden skall samråd
ske med skolans styrelse. I vad avser lokaler för sjuksköterskeskolan,
skall förslag jämte ritningar godkännas av Kungl. Maj:t eller av myndighet,
som Kungl. Maj :t bestämmer.

Sjuksköterskeskolans ifrågavarande lokaler avses att tagas i bruk den
1 januari 1965.

För sjuksköterskeskolans efter utnyttjandegraden beräknade andel i kostnaderna
för skolbyggnadens uppförande skall staten erlägga bidrag till kommunen
med två tredjedelar.

Om skolans andel i byggnadskostnaderna skall särskild överenskommelse
träffas, då huvudritningar föreligger.

Vad ovan sagts skall äga motsvarande tillämpning vid framtida ny-, tilleller
ombyggnad ävensom vid sådana ändrings- eller förbättringsarbeten,
som ej är att hänföra till årligt underhåll.

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1962

Byggnadsbidrag skall av staten utbetalas under byggnadstiden i ungefärlig
proportion till kommunens egna utlägg.

3 §.

Staten skall svara för utrustning av sjuksköterskeskolans lokaler, dock
att kommunen skall ombesörja utrustning av sådana lokaler i skolbyggnaden,
som nyttjas gemensamt av skolan och kommunen.

4 §.

Det åligger kommunen att svara för skolbyggnadens administration samt
yttre och inre underhåll ävensom fönsterputsning, att tillhandahålla vatten,
värme, elektrisk kraft, gas och avlopp samt att ombesörja tvätt, städning,
sophämtning ävensom telefonservice samt post- och annan budtjänst.

5 §•

Kommunen åtager sig att tillhandahålla skolans elever kost samt att för
dem ombesörja tvätt av arbetsdräkt.

6 §.

För kommunens i 3—5 §§ avsedda prestationer skall staten erlägga ersättning
efter kommunens självkostnader, varvid skall iakttagas följande:

1. Kostersättning upptages till samma pris, som vid vederbörande vårdinrättning
gäller för kommunens egen personal.

2. Kommunens kostnad för skolbyggnadens administration samt yttre och
inre underhåll skall anses utgöra respektive 0,30 och 0,65 procent av
byggnadens produktionskostnad.

3. Av utrustnings- och driftkostnader för gemensamt disponerade lokaler
påföres skolan så stor andel, som svarar mot skolans andel i de totala
byggnadskostnaderna.

7 §.

Kommunen skall tillgodose skolans behov av elevbostäder jämte erforderlig
utrustning.

Ersättning från staten för elevbostäder skall med tillämpning av självkostnadsprincip
fastställas i särskild överenskommelse.

8 §•

Kommunen förbinder sig att medverka till anskaffande av lämpligt belägna
bostäder åt skolans rektor och instruktionssköterskor.

Vid skolan anställd personal skall äga erhålla kost och tvätt på samma
villkor, som vid vederbörande vårdinrättning gäller för kommunens egen
personal.

9 §.

Kommunen skall vid sina sjuk- och socialvårdsinrättningar, såväl slutna
som öppna, på de villkor nedan angives för praktisk utbildning i enlighet
med för skolan fastställd kursplan mottaga de elever, som av skolan hänvisas
till dylik utbildning.

Därutöver skall kommunen vid nämnda inrättningar mottaga samtidigt
högst 30 provelever från skolan för en provtid av två till tre månader.

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1962

10 §.

Vid skolan skall tills vidare prövas en kursplan med en avkortad men
intensifierad utbildning. Elev må icke inräknas i den normalt erforderliga
arbetskraften vid den arbetsenhet, inom vilken eleven praktiserar.

11 §•

Elevs praktiska utbildning omfattar högst 45 timmar per vecka. Arbetsdag
må i regel ej överstiga 7V2 timmar. Häri skall inräknas tid för all den
handledning och undervisning, som enligt kursplanen skall ske jämsides
med den praktiska utbildningen.

Elev är skyldig att iakttaga vid vederbörande inrättningar gällande bestämmelser
och ordningsföreskrifter.

Sjuksköterskeskolans rektor åligger att i god tid lämna kommunens vederbörande
myndigheter erforderliga uppgifter angående elevernas praktiska
utbildning.

12 §.

Antagen elev skall under utbildningstiden äga från skolan uppbära förmåner
enligt av Svenska landstingsförbundet meddelade rekommendationer.

13 §.

Skolan betalar antagen elevs läkarvård, läkemedel och sjukhusvård på
allmän sal, i den mån kostnaderna härför ej bestrides av allmän sjukkassa
eller enligt utomlänsavtalet.

14 §.

Skolan skall stå under ledning av en för fyra år utsedd styrelse, bestående
av fem av Kungl. Maj :t förordnade personer. Av ledamöterna utses två efter
förslag av kommunen. För ledamöterna skall finnas fem av Kungl. Maj :t
förordnade ersättare, varav två utses efter förslag av kommunen.

Kungl. Maj :t utser en av ledamöterna att vara ordförande. Styrelsen utser
inom sig vice ordförande.

Styrelsens åligganden fastställes i bestämmelser meddelade av Kungl.
Maj :t.

15 §.

Kommunen skall bidraga till täckande av statens kostnader för skolan
med en tredjedel av de verkliga kostnaderna med undantag för byggnadskostnaderna.

16 §.

Kommunen, som skall äga rätt att taga del av skolans räkenskaper och
övriga handlingar, skall å sin sida vara skyldig att låta myndighet, som
Kungl. Maj:t bestämmer, taga del av de räkenskaper och övriga handlingar,
som erfordras för beräkning av ersättning från staten.

17 §.

Ersättning från staten samt bidrag från kommunen skall årligen för tiden
den 1 juli—den 30 juni avräknas mot varandra, då skolans räkenskaper
för samma budgetår avslutats, varefter slutlikvid sker.

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1962

18 §.

Genom att lämna bidrag, som i 2 § och 6 § avses, får staten icke del i äganderätten
till tomt, byggnad eller utrustning.

19 §•

I händelse egendom, vartill staten lämnat byggnads- eller utrustningsbidrag,
skulle under avtalstiden skadas eller förstöras genom brand, explosion,
åskslag eller oberäknad utströmning från vatten-, avlopps-, ångeller
värmeledningssystem eller från kylanläggning, åligger det kommunen
att snarast möjligt ombesörja, att egendomen återställes i fullgott skick
eller ersättes med annan likvärdig egendom. Kostnaderna härför skall stanna
å kommunen.

20 §.

Detta avtal skall gälla till och med den 30 juni 1975. Sker icke uppsägning
från någondera sidan minst två år före avtalstidens utgång, skall avtalet
vara förlängt med tio år.

Bestämmelsen angående uppsägning och förlängning skall därefter äga
tillämpning allt framgent.

Om avtalet upphör på grund av uppsägning från endera partens sida,
skall kommunen vara skyldig att, med avdrag för värdeminskning under
brukningstiden, återbära vad densamma enligt detta avtal uppburit av staten
såsom bidrag till skolbyggnaders uppförande och utrustning. Avdrag,
som nyss sagts, skall utgöra Vsa beträffande byggnad och Vio beträffande utrustning
för varje helt år, som förflutit från det kommunens anhållan om
bidragets utbetalande inkom till vederbörande statliga myndighet.

21 §.

I avbidan på skolbyggnadens färdigställande på lasarettsområdet skall
kommunen för sjuksköterskeskolan upplåta Villa Flora, belägen vid Drottninggatan
69 i Norrköping.

Kommunen åtager sig att på sin bekostnad låta inreda Villa Flora i huvudsaklig
överensstämmelse med bifogade ritningar.

För nyttjandet av Villa Flora skall staten erlägga en årlig hyresersättning
av 21 000 kronor, omfattande även ersättning för byggnadens administration,
yttre och inre underhåll samt värme och varmvatten.

I övrigt skall vad i detta avtal stadgas om vissa prestationer från kommunens
sida och om ersättning från staten härför i tillämpliga delar gälla
sjuksköterskeskolans verksamhet i Villa Flora.

Detta avtal är upprättat i två lika lydande exemplar, varav parterna tagit
var sitt.

Stockholm den 26 februari 1962. Norrköping den 26 februari 1962.

För Staten Norrköpings stads drätselkammare

Lennart Rydback Manne Jarméus

/Olle Englund

Till avtalstexten lämnas följande anmärkningar.

Ad 2 §. Staden har åtagit sig att bygga de för skolverksamheten erforderliga
undervisnings- och expeditionslokalerna under förutsättning att staten

Kungl. Maj.ts proposition nr iil år i962

biträder med sin del av kostnaderna genom ett direkt bidrag. Enär andra
lokalbehov samtidigt kan komma att tillgodoses, har i avtalet endast kunnat
bestämmas, att ifrågavarande bidrag skall utgå med 2/s av skolans efter utnyttjandegraden
beräknade andel i byggnadskostnaderna, och att särskild
överenskommelse skall träffas om nämnda andel, då huvudritningar föreligger.
Vid beräkning av utnyttjandegraden bör i princip relationen mellan nettogolvytorna
för de av staten respektive staden ensamt disponerade lokalerna
vara avgörande, men beträffande lokaler, som kan komma att gemensamt
brukas av staten och staden, måste hänsyn tagas till intensiteten i vardera
partens ianspråktagande.

Parterna har förutsatt, att i de bidragsberättigade byggnadskostnaderna
skall väl inräknas yttre planering samt ledningsdragning i direkt anslutning
till byggnadens uppförande men däremot icke yttre anläggningar, såsom parkeringsplatser
eller väganläggningar, som icke kan anses ingå i begreppet
yttre planering kring byggnad.

Ad 3 §. Staten skall i princip anskaffa och bekosta utrustning av de lokaler,
som skolan ensamt disponerar. Staden har emellertid förklarat sig villig
att ställa lasarettets upphandlingsorganisation till skolans förfogande, därest
så skulle befinnas lämpligt.

Ad 5 §. Med elever förstås i avtalet även provelever, där ej annat särskilt
angives eller framgår av sammanhanget.

Ad 6 §. Jämför kommentarerna under »Ad 15-—17 §§».

Ad 7 §. Staden kan uppfylla sitt åtagande enligt denna paragraf genom
att anvisa lämpliga bostäder inom lasarettsområdet eller ute i staden eller,
i den mån så erfordras, genom att uppföra elevhem.

Ad 8 §. Stadens åtagande gäller även annan personal, liknande den i avtalstexten
angivna, exempelvis elevhemsföreståndarinna.

Ad. 11 §. Innehållet i denna paragraf står i överensstämmelse med medicinalstyrelsens
cirkulär den 12 februari 1959 angående sjuksköterskeelevernas
praktiska utbildning.

Ad 12 §. Av landstingsförbundet meddelade rekommendationer innebär
för dagen, att elev skall erhålla förmånerna av fri bostad, kost och tvätt —
dock icke under ferier — samt under hela utbildningstiden studiebidrag
med ett belopp av 150 kronor i månaden.

Ad 14 §. För styrelseledamöterna har särskilda kvalifikationsregler icke
ansetts böra föreskrivas.

Då det är angeläget, att förberedande åtgärder för igångsättande av skolans
verksamhet sker redan före den 1 juli 1962, torde interimsstyrelse snarast
möjligt böra utses enligt de grunder, som angivits i avtalet för ordinarie
styrelse.

Ad 15—17 §§. Då byggnadskostnadsfördelningen reglerats särskilt i 2 §,
beröres dylika kostnader icke av bestämmelserna i förevarande paragrafer.
Kommunens bidrag skall därför i princip beräknas på de driftutgifter, som

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1962

skolan enligt nuvarande statliga budgetsystem har att redovisa under ett
eller ett par på driftbudgeten upptagna anslag. Således skall kommunens
bidrag även avse skolans lönekostnader samt ersättningar till eleverna.

Därjämte skall bidrag utgå till statens pensionskostnader för skolans personal.
Någon regel för beräkningen av dessa kostnader har emellertid icke
intagits i avtalet. Så har ej heller skett beträffande pensionskostnadsdelen i
stadens självkostnadspris för vissa tjänster (jfr 6 §). Staten har vid överenskommelser,
som under senare år ingåtts med kommunala sjukvårdshuvudmän,
accepterat, att för av staten lämnade tjänster ersättningen skall innefatta
pensionskostnader, beräknade till ett belopp motsvarande 15 procent
av den avlöningssumma, som bokförts under det i riksstaten upptagna avlöningsanslaget
för vederbörande statliga organ. Å andra sidan har staten
medgivit att för av kommun tillhandahållna tjänster lämna pensionskostnadsersättning
enligt samma grunder. (Jfr prop. 1958:87, s. 70—84 samt
97 99.) Parterna har emellertid funnit, att tillämpningen av denna princip

på här ifrågavarande område fordrar ytterligare överväganden. Det bör
emellertid vara möjligt att vid den praktiska tillämpningen lösa dessa frågor
i huvudsak enligt angivna principer.

Enär vardera parten till följd av avtalets konstruktion får fordringar
gentemot den andre, bör kvittning ske på lämpligt sätt, då skolans räkenskaper
för ett budgetår avslutats.

Staden har förklarat sig beredd att, därest så påkallas, biträda skolans ledning
med redovisning och medelsförvaltning.

Ad 21 §. I det föregående har berörts anledningen till att provisoriska lokaler
för skolan anordnas i Villa Flora. Det har ansetts böra särskilt anmärkas,
att stadens åtaganden beträffande vissa serviceprestationer gäller även
denna byggnad. Givetvis är avtalets bestämmelser om statens ansvar för skolans
utrustning och drift samt stadens bidrag till kostnaderna för skolan också
tillämpliga på provisoriet.

Remissyttranden

Arbetmarknadsstyrelsen anför.

Med hänsyn till det stora behov av sjuksköterskor som föreligger finner
styrelsen det synnerligen angeläget att utbildningsmöjligheterna för detta
yrke utbygges, och styrelsen får därför tillstyrka förslaget om inrättandet
av en statlig sjuksköterskeskola. Styrelsen anser det vara värdefullt
att den i utredningen föreslagna kursplanen prövas vid den nya skolan.

Styrelsen har ingen erinran mot den föreslagna lokaliseringen till Norrköping
men vill framhålla att styrelsen icke haft möjlighet att taga ställning
till huruvida andra alternativ varit möjliga.

Enligt Svenska landstingsförbundets styrelse motiverar rådande brist på
sjuksköterskor starkt en utökning av utbildningskapaciteten vid sjuksköterskeskolorna.
Vid landstingens skolor har utökning av elevantalet antingen
redan genomförts eller planerats. Det synes därför följdriktigt att

Kungl. Maj. ts proposition nr 117 år 1962

även staten vidtager åtgärder för att få till stånd en ökning av utbildningsresurserna,
helst som bristsituationen torde vara mest accentuerad vid undervisningssjukhusen.
Styrelsen hälsar därför med tillfredsställelse att
förslag nu framlagts om inrättande av en ny sjuksköterskeskola. Ej heller
har styrelsen något att erinra mot att denna förlägges till Norrköping,
som torde kunna erbjuda ett tillfredsställande underlag, därest, såsom föreslagits,
vissa av Östergötlands läns landstings sjukvårdsresurser användas
i utbildningssyfte.

Enligt det föreliggande avtalsförslaget skall staten bestrida 2h och Norrköpings
stad Vs av kostnaderna. I och för sig föranleder förslaget ingen
erinran, men styrelsen vill i detta sammanhang understryka angelägenheten
av att frågan om statsbidrag till sjuksköterskeutbildningen över huvud
snart blir löst.

Vid den nya skolan avses att prövas nya undervisningsmetoder, som syftar
till en förkortning av utbildningstiden och bättre utbildning i arbetsledning
och administration. Då en reformering av sjukskötcrskeutbildningen
är förestående, synes det även enligt styrelsens mening lämpligt
att möjligheter skapas för cn försöksverksamhet.

Styrelsen har ej haft möjlighet att ingå på en detalj granskning av den
föreslagna utbildningsplanen. Undersökas bör emellertid, om det icke genom
rationaliseringar skulle vara möjligt att ytterligare nedbringa kurstiden.

Vissa betänkligheter inger förslaget att elev under den praktiska tjänstgöringen
ej till någon del skall betraktas som arbetskraft men likväl erhålla
samma förmåner som elever vid skolor, där en annan ordning råder.
Detta kommer onekligen att medföra svårigheter för sistnämnda skolor.
Det synes önskvärt att den planerade utredningen rörande sjuksköterskeutbildningen
tar upp denna fråga och söker komma fram till en enhetlig
lösning. Det undandrar sig styrelsens bedömande, huruvida den föreslagna
utbildningsplanen för Norrköpingsskolan omöjliggör att resultatet av denna
utredning avvaktas.

Styrelsen förutsätter att den uppgjorda personalstaten anpassas till vad
som i regel tillämpas vid övriga skolor. Brist råder för närvarande på utbildade
lärare för sjukvårdsutbildningens behov. Tillkomsten av skolan i
Norrköping och övriga utvidgningar av utbildningskapaciteten vid sjuksköterskeskolorna
gör det nödvändigt att åtgärder för en ökad lärarutbildning
snarast möjligt vidtagas.

Svensk sjuksköterskeförening anför att antalet sökande till sjuksköterskeskolorna
under åren 1959, 1960 och 1961 hållit sig konstant trots ökande
ungdomskullar samtidigt som antalet utbildningsplatser ökat, vilket innebär
en relativ minskning av antalet sökande till sjuksköterskeskolorna.
Därtill kommer, att de nya befattningshavare, som kommer att tillföras
sjukvården t. ex. på röntgen- och operationsavdelningar, måste rekryteras
från ungefär samma grupper av ungdom som blivande sjuksköterskor.
Risk torde föreligga för ytterligare minskning av antalet sökande till sjuksköterskeskolorna.
En sådan minskning medför mindre möjlighet till lämpligt
urval av elever till sjuksköterskeskolorna, ett förhållande som inger
oro, då kraven på sjuksköterskan ständigt ökar, vilket bl. a. framgår av
den s. k. Thapperska utredningen.

Svensk sjuksköterskeförening får i detta sammanhang uttala farhågor
för att en standardsänkning kan bli följden, om inrättandet av nya sjuk -

Kungl. Maj. ts proposition nr 117 år 1962

skötel skeskolor ej sättes i direkt relation till rekryteringsunderlag, ändrade
behov beroende på omfördelning av arbetsuppgifter m. m.

Ett annat skäl till att föreningen anser att återhållsamhet bör iakttagas
beträffande inrättandet av nya sjuksköterskeskolor är den rådande
bristen på sjuksköterskelärare. Sedan länge har man ett stort antal vakanser
på lärartjänsterna vid sjuksköterskeskolorna, och i många fall har
sjuksköterskor utan lärarkompetens måst anlitas som vikarier.

I utredningen understrykes vikten av att de sjuksköterskor, som är anställda
av sjukhuset, handleder och övervakar sjuksköterskeelevernas utbildning.
Svensk sjuksköterskeförening anser, att detta är svårare att genomföl
a ju större sjuksköterskebristen är, eftersom patientvården är sjukhusens
primära uppgift. Sjuksköterskebristen har uppgivits vara särskilt
stor vid lasarettet i Norrköping. Föreningen beklagar därför, alt den planerade
nya sjuksköterskeskolan ansetts böra förläggas till Norrköping med
de relati\t ogynnsamma villkor för undervisning av sjuksköterskeelever,
som för närvarande torde stå till buds därstädes.

Föreningen konstaterar med tillfredsställelse, att sjuksköterskeel ever na
föreslås erhålla elevstatus och att man skall frångå det i Sverige vanliga
lärlingssystemet. Föreningen anser, att sjuksköterskeutbildningen kan förbättras
och eventuellt avkortas något om sjuksköterskeeleverna ej ingår
i sjukhusens personalstat och om därjämte övriga förutsättningar föreligger
för en god utbildning. En dylik uppläggning av sjuksköterskeutbildningen
skulle även göra att sjuksköterskeeleverna känner sig mer likställda
med annan studerande ungdom, vilket helt säkert är av betydelse
för rekryteringen.

Föreningen är synnerligen tveksam om värdet av en specialutbildning,
anordnad under en period då eleven är förordnad som assistentsköterska.
Av promemorian framgår ej om man har tänkt att särskilda utbildningsplatser
skall reserveras för dessa tjänster, där assistentsköterskorna dels
kan få handledning, dels skall kunna frigöras för föreläsningar och gruppundervisning
etc., vilket antydes i promemorian. Det förefaller som om
skolan ej skulle komma att ge samma möjlighet till specialutbildning som
landets övriga sjuksköterskeskolor. Ur rekryteringssynpunkt är det betydelsefullt,
att så blir fallet.

Föreningen anser att lärarantalet beräknats alltför lågt. Enligt föreningens
mening bör anställas tre lärare för orienteringsperioder och läskurser.
Om möjligt bör ej fler än tolv elever beräknas för varje kliniklärare.

Statskontoret yttrar.

Med hänsyn till den pågående utbyggnaden av sjukvården och de stora
investeringar som samhället påtagit sig för sjukvårdsinrättningar är det
enligt statskontorets mening en tvingande nödvändighet att allt göres för
att söka häva den rådande bristen på sjuksköterskor. Förutom de''åtgärder
som kan vidtagas för att återföra icke aktivt arbetande sjuksköterskor till
yrket, bör sjuksköterskeskolornas kapacitet ökas. Det är statskontoret bekant
att förefintliga skolor också utökat sitt elevantal och att flera av sjukvårdens
huvudmän inrättat nya skolor. Det synes i dagens läge rimligt att
staten å sin sida ej undandrar sig inrättandet av en ny sjuksköterskeskola
särskilt med tanke på tillgodoseendet av undervisningssjukhusens behov.

Förläggningen av den föreslagna skolan till Norrköping synes lämplig
med hänsyn till det tänkta samarbetet med Karolinska sjukhuset. Stats -

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1962

kontoret finner det värdefullt att den nya skolan under en övergångstid ges
karaktären av en försöksorganisation bl. a. för att utpröva i vilken utsträckning
utbildningen kan intensifieras och tiden för densamma avkortas. Statskontoret
vill därför ej motsätta sig att man vid skolan frångår sedvanliga
beräkningar avseende utnyttjandet av elevernas arbetskraft och att dessa
följaktligen ej inräknas i sjukhusets personalstat. En omedelbar följd härav
blir att "då eleverna från Birgittas sjuksköterskeskola i Linköping lämnar
lasarettet i Norrköping personaluppsättningen vid sjukhuset i proportion
därtill behöver förstärkas genom nyanställning.

Förslaget att eleverna förutom fritt vivre skulle tillerkännas studiestipendier
om 100 kr. i månaden under hela studietiden anser sig statskontoret
kunna godtaga. I princip kommer eleverna därigenom i åtnjutande av
samma förmåner som eleverna vid de landstingsdrivna skolorna, vilket ur
rekryteringssynpunkt är fördelaktigt. Erinras må emellertid att eleverna
härigenom får bättre förmåner än vad som utgår till eleverna vid de två
övriga statliga sjuksköterskeskolorna.

Det föreslagna avtalet med Norrköpings stad liar ej givit statskontoret
anledning till annan erinran än att i avtalet torde böra angivas hur uppkommande
meningsskiljaktigheter rörande avtalets tolkning och beräkningen
enligt avtalet av kronans och stadens bidrag till skolverksamheten skall
avgöras.

Avtal med Östergötlands läns landsting angående elevers placering på
lasarettet i Finspång saknas. Statskontoret förutsätter att överenskommelsen
härom i tillämpliga delar kommer att bli likalydande med föreliggande
avtalsförslag.

Medicinalstyrelsen tillstyrker dels att en statlig sjuksköterskeskola inrättas
i Norrköping, dels ock att en försöksutbildning anordnas vid skolan
i huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda förslaget. Styrelsen
anför.

Styrelsen anser det värdefullt att den planerade sjuksköterskeskolan avser
att delvis pröva nya utbildningsmetoder. Eleverna vid vederbörande
sjukhus skall enligt avtalet ej inräknas i den normalt erforderliga arbetskraften
vid den arbetsenhet, till vilken elevens praktiska utbildning förläggcs.
Förutom att härigenom ett avsevärt bättre utgångsläge ernås för att
en tillämpning av principerna i medicinalstyrelsens rekommendationer angående
sjuksköterskeelevers praktiska utbildning bör utbildningen kunna
ytterligare rationaliseras.

Utbildningsplanen föreslås omfatta ca 27 månader, varav knappt 21 för
praktisk och 6 för teoretisk undervisning. Utbildningstiden understiger med
omkring 4 månader vad som nu gäller i avseende å minimitid för sjuksköterskeutbildning.
För att kompensera avkortningen av utbildningstiden
föreslås, förutom intensifiering av utbildningen och utökad undervisning i
den inledande orienteringsperioden, viss särskilt tillrättalagd assistentskötersketjänstgöring
under (5 månader innan legitimation beviljas. Planen
skiljer sig organisatoriskt och innehållsmässigt lian gällande bestämmelser
även i andra hänseenden och synes närmast avpassad för dem, som avse
att ägna sig åt allmän (kirurgisk och medicinsk) sjukvård. Styrelsen kan
för sin del tillstyrka, att planen prövas, varvid styrelsen förutsätter att en
på betryggande sätt ordnad utbildning möjliggöres inom övriga yårdgrenar.
Hur undervisningen planerats för dem, som avse att specialutbilda sig för

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1962

exempelvis tekniskt betonade vårdgrenar, framgår ej klart av förslaget. Den
tilltänkta assistentskötersketjänstgöringen torde ej kunna förverkligas inom
dessa vårdgrenar såvida icke särskilda utbildningstjänster inrättas. Enligt
styrelsens mening är det angeläget att eleverna får en brett upplagd grundutbildning
lika för alla.

Även om, såsom bär föreslagits, den aviserade statliga utredningen angående
sjuksköterskeutbildningen kommer att noggrant följa försöksutbildningen
vid skolan och därvid kan föreslå ändringar i kursplanen, anser
styrelsen dock att förslaget, bl. a. med tanke på elevrekryteringen, behöver
ytterligare utarbetas.

Styrelsen anser att skolans lärarpersonal förefaller väl knappt tilltagen
med tanke på att det här gäller försöksverksamhet.

Mot det upprättade avtalet med Norrköpings stad har stvrelsen i huvudsak
intet att erinra.

För att avtalsvillkoren i 10 § skall kunna uppfyllas måste givetvis beaktas
att när sjuksköterskeeleverna tillhörande Birgitta sjuksköterskeskola borttages
från vissa avdelningar vid Norrköpings lasarett den där anställda
personalen utökas i förhållande härtill.

Enligt avtalsförslaget skall eleverna från skolan uppbära förmåner enligt
av Svenska landstingsförbundet meddelade rekommendationer. Styrelsen
tillstyrker, att här föreslaget stipendiebelopp om 1 200 kr. per elev och år
utgår, men framhåller önskvärdheten av att motsvarande bestämmelser bli
tillämpliga vid redan befintliga statliga sjuksköterskeskolor.

Ehuru särskilda kvalifikationsregler för vissa styrelseledamöter ej ansetts
böra föreskrivas i avtalet, utgår styrelsen från att anvisningarna i styrelsens
normalreglemente för av staten godkänd sjuksköterskeskola här
komma att tillämpas i likhet med vad som nu sker vid de befintliga statliga
sjuksköterskeskolorna.

Styrelsen har ej något att erinra emot att elever placeras å Birgittas sjukhus
i Vadstena.

Departementschefen

Sedan åtskilliga år tillbaka råder brist på sjuksköterskor, och antalet
vakanta tjänster har under senare år ökat avsevärt. Sålunda uppgick antalet
vakansei hösten 19G1 till 8,7 procent, vilket motsvarar en brist på drygt
1 000 sjuksköterskor.

Föi att i möjligaste mån bemästra den rådande sjuksköterskebristen har
vidtagits en rad olika åtgärder från såväl statens som övriga huvudmäns
sida. Genom beslut den 20 maj 1960 uppdrog Kungl. Maj:t sålunda åt medicinalstyrelsen
att organisera en statlig reservkår för sjuksköterskor. Reservkåren,
som skall rekryteras bland sjuksköterskor vilka lämnat aktiv
tjänstgöring, har till uppgift att vid behov ställa personal till förfogande
som vikarier å sjukskötersketjänster vid undervisningssjukhusen. I mån av
tillgång på reservpersonal må även andra sjukhus kunna anlita kåren för
samma ändamål. Tyvärr har emellertid — oaktat ekonomiskt fördelaktiga
villkor — rekryteringen till kåren varit obetydlig.

Den 30 juni 1961 uppdrog Kungl. Maj:t vidare åt medicinalstyrelsen, ar -

Kungl. Maj. ts proposition nr 117 år 1962

betsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning att anordna
utbildning för eller i förekommande fall utöka befintlig utbildning för
laboratoriepersonal, röntgenpersonal och annan personal, som kan avlasta
eller ersätta personal med sjuksköterskeutbildning. Vad laborantutbildningen
beträffar har antalet utbildningsplatser hittills blott uppgått till
88, men innevarande vårtermin har, enligt vad jag inhämtat, nya kurser
anordnats i fyra städer för 86 elever. Under nästa läsår beräknas antalet
utbildningsplatser stiga till 450. På olika platser i landet har vidare börjat
anordnas utbildning för operations-, röntgen- och radioterapiassistenter.
Sammanlagt cirka 100 elever är redan nu under utbildning.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag därjämte den
26 oktober 1961 en samarbetsgrupp med uppgift bl. a. att överväga och hos
vederbörande huvudmän avgiva förslag till sådana åtgärder inom sjukvården,
som kan vara ägnade att motverka den rådande bristen på vårdpersonal.
Samarbetsgruppen har nyligen avlämnat två rapporter, den ena avseende
inrättande av expeditionsbiträdestjänster inom vårdavdelningar m. m.
och den andra avseende dels samordning av eventuellt erforderliga stängningar
av vårdavdelningar sommaren 1962, dels försök vid karolinska sjukhuset
med förläggning av viss del av personalens semestrar till jul- och
nyårshelgerna. Gruppens arbete fortsätter.

I början av november 1961 avlämnade utredningen angående vissa
sjuksköterskornas och undersköterskornas arbetsuppgifter m. m. sitt betänkande
om arbetsuppgifter och utbildning för viss sjukvårdspersonal
(SOU 1962:4). I betänkandet föreslås dels att arbetsuppgifter, för vilka
ej kräves sjukvårdsutbildning, avlastas utbildad personal, dels en omfördelning
av arbetsuppgifterna för sjuksköterskor, undersköterskor och sjukvårdsbiträden,
dels en härav föranledd omläggning av utbildningen för
undersköterskor och sjukvårdsbiträden. Remissbehandlingen av betänkandet
är nyligen avslutad. Det bör vara möjligt att igångsätta utbildningen
enligt de föreslagna riktlinjerna redan i vår.

Omfördelningen av arbetsuppgifterna för sjukvårdspersonalen och tillkomsten
av nya personalkategorier avsedda att ersätta sjuksköterskearbetskraften
för vissa arbetsuppgifter leder också till att sjuksköterskeutbildningen
bör överses. Jag avser därför att inom kort föranstalta om en utredning
i ämnet.

Nu redovisade åtgärder bör emellertid ej undanskymma behovet av en
fortsatt utbyggnad av utbildningskapaciteten vid landets sjuksköterskeskolor.
Denna omfattade t 600 platser vid mitten av 1950-talet men hade
i april 1961 stigit till i det närmaste 2 000 och väntas i år nå siffran 2 300.
Även om sjuksköterskeutbildningen under de senaste åren alltså undergått
en snabb utbyggnad, är antalet elevplatser alltjämt otillfredsställande inom
flera sjukvårdsområden, främst inom sådana områden där sjuksköterskebristen
är mest framträdande. Det är därför utomordentligt angeläget att

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1962

vederbörande huvudmän snarast möjligt vidtager åtgärder för att bättre
tillgodose utbildningsbehovet i första hand inom dessa bristområden.

När det gäller de statliga sjuksköterskeskolorna vill jag erinra om att
göteborgsskolan ökat den årliga intagningen av elever från 60 till 80 och att
vid stockholmsskolan anordnas extrakurser för utbildning av sjuksköterskor,
avsedda för elever som genomgår högre utbildning för mentalsjukvårdspersonal.
Med hänsyn till att närmare en fjärdedel av förutnämnda sjuksköterskevakanser
hänförde sig till undervisningssjukhusen, torde det emellertid
vara ofrånkomligt att staten ytterligare medverkar i strävandena att
öka sjuksköterskeutbildningen. Mot bakgrunden härav uppdrog Kungl.
Maj:t den 19 maj 1961 åt en sakkunnig att utreda möjligheterna att inrätta
ytterligare en statlig sjuksköterskeskola avsedd att i första hand tillgodose
undervisningssjukhusens behov av sjuksköterskor. Sedan utredningen
funnit att den nya skolan bör förläggas till Norrköping, har efter förhandlingar
med staden träffats ett preliminärt avtal om anordnande och upprätthållande
av en statlig sjuksköterskeskola därstädes.

Enligt avtalet skall skolan dimensioneras för en årlig intagning av 60
elever. Skolans verksamhet skall börja den 1 juli 1962. Provelever intages
under hösten 1962 och den första läskursen avses börja i mars 1963.

Med hänsyn till den nya skolans betydelse för sjukvården i Norrköping
skall staden enligt avtalet deltaga med en tredjedel i kostnaderna för skolans
anläggning och drift. Gentemot denna kostnadsfördelning har jag ingen
erinran.

Under de första verksamhetsåren får teoriundervisningen meddelas i provisoriska
lokaler i avbidan på att särskilda lokaler för skolan kan upplåtas
i en av staden planerad nybyggnad. Under erinran om att verksamheten
kommer att vara fullt utbyggd budgetåret 1965/66, vill jag framhålla angelägenheten
av att de nya lokalerna kan färdigställas till i avtalet fastställd
tidpunkt, den 1 januari 1965.

För den praktiska utbildningen upplåter staden sina slutna och öppna
vårdinrättningar. I främsta rummet kommer Norrköpings lasarett att användas
för utbildningen. Föreliggande behov av ytterligare utbildningsplatser
kommer att tillgodoses bl. a. vid lasarettet i Finspång och andra vårdinrättningar,
som drives av Östergötlands läns landsting. Det torde få
ankomma på den blivande styrelsen för skolan att träffa härav påkallade
överenskommelser med landstinget. På i promemorian anförda skäl finner
jag vidare lämpligt att elevernas specialutbildning i viss utsträckning förlägges
till karolinska sjukhuset i Stockholm, varvid en samordning med
den av statens sjuksköterskeskola i Stockholm rid sjukhuset bedrivna utbildningen
bör eftersträvas.

Enligt avtalet skall vid den nya skolan prövas en kursplan med avkortad
men intensifierad utbildning. Vid sj uksköterskeskolorna varierar den totala
utbildningstiden mellan 33 V2 och 39 månader, men i allmänhet tillämpas en

Kung!. Maj.ts proposition nr 117 år 1962

utbildningsplan omfattande 36 månader. I promemorian skisseras en till
c:a 30 månader avkortad utbildning. Därvid förutsattes alt sjuksköterskeeleven
erhåller viss specialutbildning under tjänstgöring som assistentsköterska
under förslagsvis sex månader, innan legitimation som sjuksköterska
beviljas. För egen del finner jag angeläget, att nya uppslag i syfte att
rationalisera utbildningen tillvaratages och förordar, att den skisserade utbildningsgången
försöksvis prövas. I anslutning härtill vill jag vidare förorda,
att ett antal platser vid skolan om möjligt avses för i första hand manliga
sökande.

Som följd av den av mig förordade intensifieringen av utbildningen kan
för den praktiska utbildningen av eleverna vid den nya skolan ej tillämpas
gängse lärlingssystem. I avtalet har därför intagits en föreskrift om att elev
icke må inräknas i den normalt erforderliga arbetskraften vid den arbetsenhet,
inom vilken eleven praktiserar.

I avtalet förutsättes att eleverna i princip skall uppbära förmåner i enlighet
med av svenska landstingsförbundet meddelade rekommendationer. Då
eleverna ej skall betraktas som arbetskraft under den praktiska utbildningen,
delar jag den tveksamhet som svenska landstingsförbundets styrelse
givit uttryck för i denna fråga. Med hänsyn såväl till utbildningens karaktär
av försöksverksamhet som till den vikt staden fäst vid denna punkt i avtalet,
har jag likväl ansett mig kunna godtaga densamma i avbidan på den översyn
av hithörande spörsmål som bör göras i samband med den av mig i det
föregående berörda utredningen om sjuksköterskeutbildningen.

Skolan skall enligt avtalet stå under ledning av en särskild styrelse, vars
ledamöter utses av Kungl. Maj:t. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att meddela bestämmelser om ersättning till styrelseledamot och suppleant
m. m.

I övrigt föranleder avtalet ingen erinran från min sida. Jag tillstyrker
sålunda att avtalet godkännes.

För bestridande av kostnaderna för skolans verksamhet torde för nästa
budgetår böra anvisas två förslagsanslag, rubricerade Statens sjuksköterskeskola
i Norrköping: Avlöningar och Statens sjuksköterskeskola i Norrköping:
Omkostnader. Den sammanlagda driftkostnaden för den nya skolan
vid fullt utbyggd verksamhet uppskattas till avrundat 1 milj. kr., varav
Norrköpings stad i enlighet med avlalet skall bidraga med en tredjedel.
Stadens bidrag bör därvid uppföras som särskilda uppbördsmedel under
omkostnadsanslaget.

Vid full verksamhet erfordras enligt föreliggande förslag följande befattningshavare,
nämligen en rektor (A 19), två instruktionssköterskor för
den teoretiska undervisningen och sju för den praktiska utbildningen
(A 14/16), en elevhemsföreståndarinna (A 10), en kontorist samt ett eller
två skrivbiträden. Härtill kommer timanställda lärare samt en redogörare,
tillika sekreterare. Av nämnda befattningshavare erfordras för budgetåret

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1962

1962/63 rektorn och ett skrivbiträde under hela budgetåret. I enlighet med
vad som föreslagits i promemorian förordar jag vidare, att medel beräknas
för en elevhemsföreståndarinna under 11 månader, två instruktionssköterskor
under 10 resp. 4 månader samt för ytterligare 3 instruktionssköterskor
under 1 månad.

För ersättningar till ledamöter och suppleanter i styrelsen samt för arvode
till redogörare, tillika sekreterare, beräknar jag ett belopp av 4 000 kr.
Reseersättning enligt allmänna re sereglementet till ledamot eller suppleant
i styrelsen för resa, som för uppdragets fullgörande företages från hemorten
till Norrköping och åter, bör bestridas från skolans omkostnadsanslag.

Timlärararvoden bör utgå med högst samma belopp som motsvarande
arvoden vid statens sjuksköterskeskolor i Stockholm och Göteborg. Kostnaderna
för ändamålet uppskattar jag till cirka 12 000 kr.

I enlighet med det anförda kan medelsbehovet under avlöningsanslaget
för nästa budgetår beräknas till 98 000 kr.

Föreliggande förslag till omkostnadsstat för skolan för nästa budgetår
anser jag mig kunna godtaga. I omkostnadsstaten upptaget totalt utgiftsbelopp,
171 300 kr., bör i enlighet med vad jag i det föregående förordat
reduceras med stadens bidrag till skolans drift. Medelsbehovet utgör sålunda

^ 171 300

98000 + 171 300
3

)

avrundat 80 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal angående
anordnande och upprätthållande av en statlig sjuksköterskeskola
i Norrköping;

b) godkänna följande personalförteckning för statens
sjuksköterskeskola i Norrköping:

Tjänsteman å ordinarie stat:

1 rektor ...................................... Ao 19;

c) godkänna följande avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola
i Norrköping, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 19 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 4 000

3. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis 12 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 43 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 19 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 1000

Summa kr. 98 000;

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1962

d) till Statens sjuksköterskeskola i Norrköping: Avlöningar
för budgetåret 1962/63 under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 98 000 kr.;

e) till Statens sjuksköterskeskola i Norrköping: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 80 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Bo St en fors