Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
1
Nr 115
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa frågor
rörande yrkesutbildningen på skogsbrukets område,
m. m.; given Stockholms slott den 9 mars 1962.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Eric Holmqvist
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framläggs vissa riktlinjer och förslag i syfte att ytterligare
förbättra och utbygga yrkesutbildningen på skogsbrukets område. Bland
annat förordas, alt skogsstyrelsen tills vidare skall leda utbildningen vid såväl
skogsbruksskolorna som — från och med den 1 oktober respektive den
1 juli 1963 — statens skogsskolor och skogsmästarskolan. Vidare föreslås,
att principbeslut fattas om att inrätta en central maskinteknisk skola.
En utbildningsgång för den skogliga yrkesutbildningen i dess helhet skisseras
i propositionen. Denna utbildningsgång avses skola närmare övervägas
av en parlamentarisk utredning med utgångspunkt från vad i propositionen
sägs. Samtidigt bör frågan om lokaliseringen av skogsbrukets yrkesskolor
omprövas.
Förslag framläggs om att redan från den 1 juli 1962 anordna förmanskurser
för redan verksamma skogsarbetare.
I fråga om skogsstyrelsen förordas organisationsändringar, som bland annat
innebär att en från byråindelningen fristående utbildningsavdelning inrättas.
Härjämte föreslås personalförstärkningar och löneregleringar för ett
ej oväsentligt antal tjänster.
Slutligen äskas medel under skogsstyrelsens och skogsvårdsstyrelsernas
anslag. Därvid förordas höjning av skogsstyrelsens avlönings- och omkostnadsanslag
med 344 000 kr. och av skogsvårdsstyrelsernas avlönings- och
omkostnadsanslag med 2 177 000 kr. Under anslaget Bidrag till vissa skogsbrukskurser,
m. m. föreslås en höjning med 831 000 kr.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 115
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
9 mars 1962.
N ä r v a r a n d e:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa frågor angående
grkesutbildningen på skogsbrukets område, m. m. samt anför följande.
I. Inledning
Genom beslut den 15 september 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt skogsstyrelsen
att — i erforderliga delar i samråd med domänstyrelsen och styrelsen
för statens skogsmästarskola samt med anlitande av särskild av chefen
för jordbruksdepartementet efter förslag av skogsstyrelsen förordnad expertis
företrädande bland andra skogsägare- och skogsarbetareorganisationer —
verkställa skyndsam utredning rörande dels förutsättningarna för att anknyta
kompletteringskurserna för inträde till statens skogsskolor till den
undervisning, som bedrivs vid skogsvårdsstyrelsernas skogsbruksskolor,
dels möjligheterna att med den skogliga grundutbildningen samordna en
förmansutbildning och med denna i sin tur den utbildning, som bör erfordras
för inträde till skogsskola och statens skogsmästarskola, dels ock anordnandet
av teknisk utbildning beträffande skogsbrukets maskiner för att tillgodose
behovet av sådan utbildning vid skogsmästarskolan, skogsskolorna
och skogsbruksskolorna.
Skogsstyrelsen har i anledning av uppdraget den 15 januari 1962 avlämnat
stencilerat betänkande angående vissa utbildningsfrågor inom skogsbruket.
över betänkandet har remissyttranden avgivits av statskontoret, riksrevisionsverket,
skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, styrelsen för skogshögskolan och
statens skogsforskningsinstitut, Skogsarbetsstudieorganisationernas centralråd,
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Föreningen Skogsarbeten,
Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk, Svenska lantarbetsgivareföreningen,
Svenska skogsarbetareförbundet samt Sveriges akademikers
centralorganisation efter hörande av Sveriges jägmästares och
forstmästares riksförbund och Tjänstemännens centralorganisation efter hö
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 är 1962
3
rande av Statstjänstemannaförbundet. Skrifter i anledning av betänkandet
har inkommit från Norbergs kommunalnämnd och styrelsen för statens
skogsmästarskola.
I skrivelse den 20 november 1961 har skogsstyrelsen framlagt förslag angående
preparandkurs vid skogsmästarskolan. Vidare har skogsstyrelsen
med skrivelse den 14 oktober 1960 ingivit långsiktig plan för investeringar
i skogsbruksskolor, varöver yttranden inhämtats av statskontoret, arbetsmarknadsstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning.
I årets statsverksproposition (bil. 11 p. 97—100 och 116) har Kungl. Maj:t
på min hemställan föreslagit riksdagen, att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1962/63 under driftbudgeten beräkna
a) till Skogsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 940 000 kr.;
b) till Skogsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 177 000 kr.;
c) till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar ett förslagsanslag av
16 300 000 kr.;
d) till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader ett reservationsanslag
av 6 002 000 kr.;
e) till Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m. ett förslagsanslag av
4 600 000 kr.
Jag torde nu få återkomma till dessa anslagsfrågor. I samband därmed
torde få anmälas ett av skogsstyrelsen och statskontoret den 28 oktober 1961
avgivet organisationsförslag beträffande skogsstyrelsen, över förslaget har
remissyttranden avgivits av statens lönenämnd samt Sveriges akademikers
centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisation.
II. Vissa frågor rörande yrkesutbildningen på skogsbrukets område
Nuvarande yrkesutbildning. Vid skogsvårdsstyrelsernas skogsbruksskolor
bedrivs huvudparten av yrkesutbildningen för skogsarbetare,
skogsbrukare samt vissa arbetsledare. Antalet skogsbruksskolor är f. n. 41.
Utbildningen bedrivs i form av grundutbildning och vidareutbildning.
Grundutbildningen omfattar dels allmän utbildning, årskurs 1, för blivande
skogsarbetare, skogsbrukare och arbetsledare, dels som påbyggnad därav
specialinriktad utbildning, årskurs 2. Årskurs 2 är uppdelad på skilda linjer,
nämligen skogshushållning, maskinteknik och hästkörning. Vidareutbildningen
är avsedd för redan yrkesverksamma och omfattar korta kurser
i skogsvård och avverkning. En speciell form av vidareutbildning utgör förmanskurser,
som anordnas försöksvis.
I fråga om de olika kurstypernas omfattning och inriktning kan följande
nämnas.
Sökande till årskurs 1 skall ha fullgjort sin skolplikt eller också ha erhållit
tillstånd att fullgöra viss del av densamma vid en skogsyrkeskurs. Företräde
lämnas sökande i åldern 16—20 år. Den totala kurslängden är ca 41
veckor. Härav utgör 22 veckor teori och ca 19 veckor praktik.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962
Målet för utbildningen i yrkesämnena under årskurs 1 är att ge dels kunskaper
om i skogsbruket förekommande arbetsredskap samt deras handhavande
och vård, dels kunskaper och färdigheter i huggning, föryngringsarbeten
och beståndsvård, dels ock kännedom om övriga mera allmänt förekommande
arbeten inom skogsbruket samt om skogsbruket som näringsgren.
Sökande till årskurs 2 skall ha genomgått årskurs 1 eller motsvarande
samt vara lägst 18 år.
Den totala kurslängden för linjen skogshushållning är ca 28 veckor, varav
12 veckor teori och ca 16 veckor praktik. Målet för utbildningen vid denna
linje är, att elev efter genomgången kurs skall vara väl insatt i skötseln
av ett mindre skogsbruk.
Linjen maskinteknik omfattar ca 30 veckor, fördelade på 12 veckor teori
och ca 18 veckor praktik. Denna linje syftar till att lära eleven bl. a. att
planlägga och utföra maskinella arbeten inom skogsbruket.
Linjen hästkörning avser att ge grundläggande utbildning i virkestransport
med häst. Kurslängden är ca 32 veckor, fördelade på 12 veckor teori och
ca 20 veckor praktik.
Förmanskursen avser att meddela erforderliga kunskaper och färdigheter
av grundläggande natur åt arbetsledande biträden till den skogskoleutbildade
personalen. För att bli antagen till förmanskurs fordras, att vederbörande
visat lämplighet och intresse för arbetsledande uppgifter, goda färdigheter
i vanligen förekommande skogsarbeten samt förmåga att tillägna sig
nya kunskaper och färdigheter. Teoretiska förkunskaper motsvarande den
skogliga grundutbildningens årskurs 1 är önskvärda men har med hänsyn
till att grundutbildning ännu ej pågått tillräckligt antal år hittills inte uppställts
som krav för inträde. Kursen har omfattat 12—14 veckors skolmässig
undervisning fördelade på tre eller fyra skeden.
Utbildningskostnaderna vid skogsbruksskolorna budgetåret 1960/61 redovisas
i följande sammanställning, vari upptagits medeltalssiffror per elevdag
för olika storleksgrupper av skolor. De redovisade siffrorna utgör emellertid
bruttobelopp per elevdag. Härifrån bör avgå olika kostnadsposter, vars
storlek inte kan beräknas på grund av att i skogsvårdsstyrelsernas bokföring
samtliga skolor i länet är sammanförda.
Elevdagar |
—2 000 |
2 000—4 000 |
4000—6 000 |
6 000— |
Samtliga skolor |
Summa undervisnings-kostn............... |
459 363 |
1988 182 |
1467 152 |
1 523 181 |
5 437 878 |
Undervisningskostn./elev-dag ................. |
42: 63 |
35: 44 |
39: 10 |
36: 58 |
37: 24 |
Antal elevdgr per skola i |
1539 |
2 805 |
4 690 |
6 940 |
3 562 |
Antal skolor och kursplat-ser .................. |
7 |
20 |
8 |
6 |
41 |
Förutbildning till statens skogs skolor har funnits sedan
1936 års riksdag i anledning av proposition angående skogsundervisningens
omorganisation (prop. 136; JoU 68; rskr. 247) beslöt, att sökande
till bl. a. dessa skolor skulle ha genomgått kurs vid kolarskola. Enligt beslut
av 1949 års riksdag (IX ht, s. 225; JoU 1, s. 105; rskr. 9) ersattes kolarskolorna
fr. o. m. 1950 med två förberedande skogskurser.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962
1956 års skogsskoleutredning föreslog i sitt 1957 avlämnade betänkande
rörande statens skogsskolor (SOU 1957:32), att de fristående förberedande
skogskurserna skulle slopas och ersättas av förkurser av fyra månaders
längd. För att samordningen mellan förkurs och huvudkurs skulle bli fullt
effektiv borde förkursen förläggas i direkt anslutning till resp. skogsskola
och undervisningen omhänderhas av skolans ordinarie lärare. 1958 års riksdag
(IX ht, s. 477; JoU 1; rskr. 9) biträdde emellertid inte förslaget om uppdelning
av skogsskolestudierna på förkurs och huvudkurs.
Sedan domänstyrelsen och skogsstyrelsen på Kungl. Maj :ts uppdrag gemensamt
verkställt utredning och framlagt förslag rörande undervisningen
vid de förberedande skogskurserna beslöt 1960 års riksdag (IX ht, s. 285; JoU
1; rskr. 9) om nuvarande kursuppläggning och organisation för kurserna.
Dessa erhöll benämningen kompletteringskurser för inträde vid statens
skogsskolor.
Antagning av elever till kompletteringskurserna sker med ledning av sökandens
praktiska meriter och inträdesprov. Sökanden bör ha genomgått ettårig
skoglig grundutbildning, övergångsvis skall dock 12 veckors ungdomskurs
godtas. Vissa elementära delar av några av skogsskolans ämnen avslutas
vid kompletteringskursen. Kurslängden är alltjämt fyra månader. Elev
vid kompletteringskurs antas efter avslutad kurs och utan särskilda prov
som elev vid skogsskola.
Kompletteringskurser anordnas f. n. under perioderna 15 augusti—15 december
och 15 februari—15 juni vid Bispgårdens skogsskola och i Skinnskatteberg
under domänstyrelsens huvudmannaskap samt i skogsstyrelsens
regi i Araby. Utbildningskapaciteten är 64 elever vid skolan i Skinnskattebcrg,
32 elever vid skolan i Bispgården och 40 elever vid skolan i Araby.
Undervisningen vid statens skogsskolor är f. n. fördelad på sju
särskilda skolor, varav två är tillfälliga. De permanenta skolorna är Älvsby
skogsskola i Norrbottens län, Hällnäs skogsskola i Västerbottens län,
Bispgårdens skogsskola i Jämtlands län, Bjurfors skogsskola i Västmanlands
län samt Kolleberga skogsskola i Kristianstads län. De två tillfälliga
skolorna är förlagda till Bjärka-Säby i Östergötlands län och östad i Älvsborgs
län. Härutöver finns en privat skola, Gammelkroppa skogsskola i
Värmlands län, som drivs med anslag från landstingen i Örebro och Värmlands
län samt från hushållningssällskapen, skogsvårdsstyrelserna och vissa
skogsägande bolag i nämnda län. Undervisningen vid denna skola ger samma
kompetens som den vid de statliga skogsskolorna.
Antalet elever vid skogsskolorna bestäms av Kungl. Maj :t efter förslag av
domänstyrelsen, som fördelar antalet på de olika skolorna. F. n. är antalet
elever vid Älvsby 24, Hällnäs 20, Bispgården 20, Bjurfors 20, Kolleberga 20,
Bjärka-Säby 18, östad 20. Skogsskolan i Gammelkroppa har 24 elever. Den
sammanlagda kapaciteten är alltså 166 elever.
Undervisningen regleras av stadgan den 29 juni 1951 (nr 521) för statens
skogsskolor samt en av domänstyrelsen utfärdad undervisningsordning. Enligt
bestämmelserna i stadgan är undervisningstiden i det närmaste ett år.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
Läsåret börjar den 1 november och slutar den 15 oktober nästföljande år.
Målet för undervisningen skall vara att meddela färdighet i skogshanteringen
till den utsträckning som erfordras för kronojägare, länsskogvaktare,
skogvaktare eller därmed jämförlig arbetsledare inom skogsbruket.
Antalet elevdagar per skola är i genomsnitt 5 457 och undervisningskostnaden
per elevdag ca 30 kr.
Statens skogs mästar skola har till uppgift att genom teoretisk
och praktisk undervisning meddela sådana kunskaper i skogshanteringen,
som erfordras dels för förvaltare i det mindre och medelstora skogsbruket
samt för andra befattningshavare inom skogsbruk och träförädling,
där högre kompetens än skogsskola är önskvärd, dels för innehavare och förvaltare
av kombinerade jordbruks- och skogsegendomar dels ock för självständiga
företagare inom skogshantering och trävarurörelse.
Skogsmästarskolan, som är förlagd till Skinnskatteberg, står under överinseende
av en styrelse, som utgörs av sju av Kungl. Maj :t för en tid av tre
år utsedda ledamöter.
Lärokursens längd är 15 månader och omfattar tiden den 10 januari till
den 10 april nästföljande år. Antalet elever var ursprungligen 20, men har
genom beslut av 1901 års riksdag ökats till 30.
Skogsstyrelsens betänkande. I sitt betänkande har skogsstyrelsen till en
början behandlat frågan om den organisatoriska anknytningen
för och utformningen av kompletteringskurserna
tör inträde vid skogsskolorna. Härvid ingår styrelsen först
på frågan om möjligheterna att anknyta kompletteringskurserna till skogsbruksskolornas
undervisning. Styrelsen anser att endast två av dessa skolors
kurstyper, nämligen andra årskursens linje maskinteknik och förmanskursen
kan ifrågakomma.
Alt göra linjen för maskinteknik obligatorisk för inträde vid skogsskola
anser styrelsen vara olämpligt och anför härom bl. a. följande.
Målet för utbildningen i maskinteknik är att tillföra skogsbruket kunniga
maskinförare, främst traktorförare. Detta utbildningsmål förutsätter en
tekniskt inriktad kurs med maskinlära och arbetsteknik som huvudämnen.
Maskinteknisk utbildning måste ingå som en viktig del av arbetsledarutbildningen.
Utbildning inom detta ämnesområde förekommer f. n. i växlande
omfattning vid såväl skogsskolorna som skogsmästarskolan och skogshögskolan.
Om denna utbildning för skogsskolornas del förlädes till linjen för
maskinteknik skulle emellertid i princip ett år behöva ägnas åt den tekniska
utbildningen. Detta måste anses vara relativt sett orimligt lång tid. Därjämte
torde utbildningen komma för tidigt och alltför mycket avskiljas från den
egentliga skogsskolekursen. Detta skxdle medföra, att utbildningen i stor utsträckning
fick upprepas under skogsskolekursen.
Vad därefter gäller förmanskurserna anför skogsstyrelsen, att samordning
av förmanskurs och kompletteringskurs ytligt sett kunde skapa en naturlig
och tilltalande utbildningsväg från lägre till högre arbetsledarutbildning.
Vissa tungt vägande erinringar kan dock framföras däremot.
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
Förmanskursen syftar till en avslutad utbildning av en bestämd grupp av
arbetsledare. Kompletteringskursens huvuduppgift är att före skogsskolekursen
samordna och vid behov komplettera de blivande skogsskoleelevernas
teoretiska och praktiska kunnande samt avlasta skogsskolekursen vissa
ämnen. En samordning av två kursformer med så skilda utbildningsmål
torde vara praktiskt ogenomförbar. Skulle det oaktat kompletteringskurserna
anses böra anknytas till skogsbruksskolornas förmanskurser måste
bl. a. en avsevärd utökning av dessa skolors elevkapacitet ske. Utöver det
antal elevplatser, som blir erforderligt för utbildning av förmän, kommer
nämligen att erfordras ytterligare minst 166 elevplatser. Sannolikt kommer
det att för denna elevkategori erfordras en kapacitet av ca 300 platser med
tanke på det f. n. stora antalet sökande till skogsskolorna. Vid lägre elevkapacitet
kan förmanskursen bli en spärr i skogsskoleulbildningen, vilket
kan göra det nödvändigt att anordna teoretiska prov för samtliga sökande.
Samordning av förmanskurs och kompletteringskurs medför vidare onödig
förlängning av den totala studietiden för de elever, som går till skogsskola.
Viss upprepning av undervisningen torde nämligen inte kunna undvikas.
Under förmansutbildningens praktikskeden får eleverna på sina ordinarie
arbetsplatser praktiskt tillämpa de ämnesavsnitt, som behandlats
under närmast föregående skolskede. Denna uppläggning synes emellertid
inte vara lämplig som förkurs till skogsskola bl. a. av den orsaken, att de
blivande skogsskoleelevernas färdighetsträning bör vara avslutad innan vederbörande
antas som elev vid förmanskurs. Undervisningsmässigt måste
det anses olämpligt med alltför blandat elevklientel vid en och samma kurs.
Detta skulle bli fallet, om förmansutbildningen gjordes obligatorisk för inträde
till skogsskola, då förmännen f. n. till stor del rekryteras bland äldre
skogsarbetare. Skogsskoleaspiranterna däremot genomgår sin förutbildning
vid 20—25 års ålder.
Förmansyrket utgör för ett stort antal elever inte ett godtagbart alternativ
till högre arbetsledarbefattning inom skogsbruket. Det är därför troligt att
många av de elever, som önskar fortsätta studierna vid skogsskola men inte
kan antas, kommer alt välja annat yrke än skogsyrket.
Skogsstyrelsen anser del anförda ge vid handen, att ersättande av kompletteringskurserna
med allmänna förmanskurser som obligatorisk förutbildning
till skogsskola inte lämpligen bör ske.
Skogsstyrelsen går härefter in på frågan om möjligheterna att förlägga
kompletteringskurscrna som fristående kursenheter vid sidan av skogsbruksskolornas
ordinarie verksamhet och anför därvid bl. a. följande.
Skogsbruksskolorna är normalt fullbelagda av grundutbildnings- och förmanskurser
under ca 34 veckor av läsåret. Dessutom behöver skolornas lokaler
las i anspråk för vissa vidareutbildningskurser samt för skogsvårdsstyrelsernas
interna utbildningsverksamhet. Fristående komplelteringskurser
kan därför inte förläggas till skogsbruksskolor utan tillbyggnad av i
första hand elevförläggningar. Vissa gemensamma lokaler såsom kök, matsal,
undervisningssalar och verkstäder torde däremot vid vissa skolor kunna
ta emot ytterligare en avdelning på 16 elever. Genom att förstärka elevkapaciteten
vid skogsbruksskolorna bör det således vara möjligt att dit förlägga
kompletteringskurser av nuvarande utformning. Någon minskning av lärarbehovet
för skogsskoleutbildningens del föranleds dock inte härav. Skogsbruksskolornas
lärare är nämligen normalt fullt sysselsatta.
Behovet av elevplatser för kompletteringskurser vid skogsbruksskolor
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1962
nödvändiggör utbyggnad av tre sådana skolor med 14 elevplatser vid varje.
Med en höstkurs och en vårkurs vid var och en av skolorna skulle utbildningsbehovet
kunna täckas. Med hänsyn till att skogsbruksskolorna ännu
inte erhållil tillräcklig kapacitet för den grundläggande utbildningens behov
är det emellertid angeläget, att utbyggnader vid skolorna i första hand kommer
denna undervisning till del.
Att anordna kompletteringskurser vid vissa härför utbyggda skogsbruksskolor
måste enligt skogsstyrelsens mening anses vara såväl utbildningsmässigt
och organisatoriskt som med hänsyn till driftskostnaderna otillfredsställande.
Skogsstyrelsen har mot bakgrunden av det anförda stannat för att föreslå
sammansmältning av kompletteringskurserna med skogsskolekurserna. Genom
att bygga ut befintliga skogsskolor och dit förlägga även kompletleringskurserna
ernås nämligen enligt styrelsen en mer ändamålsenlig lösning
än att investera i utbyggnad av skogsbruksskolorna för dessa kursers
behov. Härigenom skulle vinnas en avsevärt förbättrad samordning med
större effektivitet i utbildningen. En koncentration av skogsskoleutbildningen
till färre skolenheter bör också medföra lättnader i administrativt hänseende.
Rörande fördelarna med en sådan uppläggning av skogsskoleutbildningen
anför styrelsen härjämte i sammandrag följande.
Vid sammanslagning av kompletteringskurs och skogsskolekurs bör del
vara möjligt att avkorta den totala utbildningstiden till 15 månader med bibehållande
av utbildningsnivån. Den undervisning, som meddelas vid de nuvarande
fristående kompletteringskurserna, kan nämligen inte göras helt
enhetlig. Viss tid har av denna anledning måst användas för samordning och
komplettering av elevernas kunskaper. Vid sammanslagning av kompletteringskurs
och skogsskolekurs bortfaller behovet av dylik samordning. Härvid
kan även de olika ämnesavsnitten infogas i kursplanen i logisk tidsföljd.
En omläggning till samordnad skogsskoleutbildning innebär bl. a. att varje
kurs uppdelas på tre terminer. Detta möjliggör att ett sommaruppehåll på
tre veckor och ett juluppehåll på två veckor kan läggas in i tidsplanen utan
att antalet veckotimmar därför behöver ökas utöver vad som kan anses
lämpligt. Med dessa uppehåll kommer totala kurstiden att utgöra 16,5 månader.
Om antagning av elever sker var adertonde månad kan erforderlig tid
mellan kurserna avsättas för nödvändiga förberedelsearbeten och för fortbildning
av lärarpersonal. Vid de enskilda skolorna bör varannan kurs börja
med en vårtermin och varannan med en hösttermin.
Den jämnare tillströmning till arbetsmarknaden, som totalt sett blir resultatet
av utexaminering vid skogsskolorna varje halvår, torde även böra
framhållas i detta sammanhang. Lokalt sett skulle kanske vissa olägenheter
i dylikt hänseende kunna befaras uppstå i så måtto, att utexaminering
vid varje skola sker endast var adertonde månad mot tidigare var tolfte.
Rörligheten på arbetsmarknaden torde emellertid innebära att några mera
väsentliga olägenheter härav inte behöver hefaras. Enligt en undersökning,
som domänstyrelsen företagit beträffande första anställning efter avlagd
examen vid skogsskola, sker f. n. en avsevärd spridning av de nyexaminerade.
Detta gäller även den allra nordligaste skogsskolan liksom den allra sydligaste,
där man möjligen kunde vänta sig andra förhållanden.
Under förutsättning att i genomsnitt antalet årligen utexaminerade skogs -
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
9
skoleelever bibehålls oförändrat och att de fristående kompletteringskurserna
vid Skinnskatteberg och Araby nedläggs, innebär omläggningen i princip
att elevantalet vid skogsskolorna behöver ökas. Detta betyder ur ekonomisk
synpunkt att kostnaden per utbildad elev bör bli lägre än tidigare. De
större skolenheterna fordrar att fler lärare knyts till varje skola. Härigenom
torde lärarnas specialisering kunna drivas längre än vad som nu är möjligt,
vilket bör resultera i en effektivare undervisning. Svårigheterna vid vakanser
bland lärarpersonalen bör lättare kunna övervinnas i större skolenheter.
Skogsstyrelsens förslag förutsätter att samtliga skogsskolor bibehålls. På
längre sikt bör man dock sträva efter att minska antalet skolor, varigenom
fördelarna med större skolenheter uppnås. Den utökning av elevantalet vid
skogsskolorna, som blir en följd av förslaget bör koncentreras till de skogsskolor,
som har största förutsättningar att bestå, nämligen Bj urfors, Kolleberga,
Bispgården och Gammelkroppa. Däremot bör ingen utökning av elevantalet
ske vid de tillfälliga skogsskolorna i östad och Bjärka-Säby. Inte
heller bör elevantalet ökas vid Hällnäs skogsskola, eftersom lämpligheten
av härför erforderliga investeringar i dagens läge synes tveksam. Vid Bj urfors
bör antalet elevplatser ökas från 20 till 60. Enligt styrelsens förslag bör
det sammanlagda antalet elevplatser bli 249.
Antalet utexaminerade skulle tillfälligt under övergångsåret 1964 minska
till 130 för att därefter i genomsnitt för perioder om tre år återgå till nuvarande
166.
Den utbyggnad av vissa skogsskolor, som blir nödvändig om en sammanslagen
utbildning skall kunna genomföras, har av domänstyrelsen kostnadsberäknats
till ca 1 205 000 kr. Härav bör ca hälften investeras under budgetåret
1962/63 och återstoden under budgetåret 1963/64. I beloppet har dock
inte inräknats kostnader för utbyggnad av Gammelkroppa skogsskola. Investeringskostnaderna
fördelar sig på de olika skolorna enligt följande sammanställning.
Skola |
Antal elevplatser |
Ungefärlig kost-nad för utbyggnad |
|
Nuvarande |
Enl. förslaget |
||
Ålvsbyn................................ |
24 |
30 |
125 000 |
Hällnäs ................................ |
20 |
20 |
— |
Bispgården.............................. |
361 |
36 |
100 000 |
Bj urfors................................ |
20 |
60 |
880 000 |
Östad.................................. |
20 |
20 |
— |
Bjärka-Säby ............................ |
18 |
20 |
— |
Kolleberga.............................. |
20 |
30 |
100 000 |
Summa |
158 |
216 |
1 205 000 |
Vid skolan i Älvsbyn behövs utbyggnad av såväl lektionssal som elevförläggning,
medan vid Kolleberga erfordras utökning endast av elevförläggningen.
Investeringarna vid Bj urfors avser nybyggnad av undervisnings- och
administralionslokaler samt utbyggnad av kök och matsal. Inkvartering av
elever, som inte kan bo i nuvarande elevbostad, beräknas tills vidare kunna
ordnas i uthyrningsrum i eller i närheten av Avesta stad. En stadig1
Härav 16 vid kompletteringskurs
10 Kungl. Mnj.ts proposition nr 115 år 1962
varande beläggning av 36 elever vid Bispgården kräver omdisponering av
skolbyggnaden.
Sammanslagning av kompletteringskurs och skogsskolekurs medför att
skogsbruksskolan i Araby kan användas för sitt egentliga ändamål att utbilda
skogsarbetare och skogsbrukare.
Behovet av lärare beräknas till 32 (18 jägmästare och 14 assistenter) mot
f. n. 31 (16 jägmästare och 15 assistenter). En övergång till ny undervisningsordning
medför alltså inte några merkostnader beträffande lärarpersonal.
Det torde vara befogat att utgå från att driftskostnaderna blir oförändrade
i jämförelse med nuvarande uppläggning. Det förutsätts dock att studiebidrag
skall utgå även för de fyra månader, som tidigare utgjordes av kompletteringskurs.
De årliga merkostnaderna härför beräknas till i runt tal
90 000 kr. Hyreskostnaden för rum åt elever vid Bjurfors skogsskola har
beräknats till i runt tal 50 000 kr.
Vad gäller skogsskoleaspiranternas praktikanttjänstgöring anförs i betänkandet
att de f. n. i alltför stor utsträckning hänvisas till att själva planera
sin praktik och därvid lätt blir beroende av olika arbetsgivares möjligheter
att ordna arbetsobjekt. Det skulle därför vara värdefullt om de elever,
som avser att gå vidare till skogsskola, efter grundutbildningen kunde beredas
hjälp att ordna sin praktiktid på lämpligt sätt. Det synes ändamålsenligt
att uppgiften med förmedling av praktikantplatser för dessa elever åvilar
något regionalt skogligt organ. Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet med
sådan förmedling bör därför utbyggas ytterligare. I
I detta sammanhang behandlas i betänkandet frågan om huvudmannaskapet
för skogsskolorna. Skogsstyrelsen framhåller, att utformningen
av förslaget om sammanslagning av kompletteringskurs och
skogsskolekurs i princip knappast är beroende av hur frågan om huvudmannaskapet
löses. Det är enligt styrelsens mening uppenbart att den nuvarande
organisationen med domänstyrelsen som huvudman innebär åtskilliga fördelar.
Bl. a. har övningsobjekt lätt kunnat erhållas på domänverkets skogar
och goda lärarkrafter har kunnat anskaffas bland domänverkets personal.
Domänstyrelsen har dock, som ett led i dess strävanden att koncentrera domänverkets
verksamhet på förvaltningen av kronans domäner och skogar, i
olika sammanhang uttalat önskvärdheten av att bli befriad från uppgiften
att administrera statens skogsskolor. Ett flertal skäl talar för att huvudmannaskapet
i sådant fall övertas av skogsstyrelsen. Grundutbildningen
meddelas vid skogsvårdsstyrelsernas skogsbruksskolor, redan nu handhar
skogsstyrelsen vissa kompletteringskurser och praktiktjänstgöringen föreslås
skola förmedlas genom skogsvårdsstyrelsernas försorg. Skogsstyrelsen
anför vidare följande skäl för att överflytta huvudmannaskapet.
Inom skogsstyrelsen finns en inte obetydlig erfarenhet av och sakkunskap
på undervisningsområdet. Styrelsen upprätthåller också samarbete med en
vid krets av representanter för verksamhet av betydelse i detta sammanhang.
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
11
Skogsbrukets lärarutbildning handhas sedan flera år tillbaka av skogsstyrelsen,
som har särskild personal anställd för denna uppgift, bl. a. pedagogiskpsykologisk
expertis. Vid styrelsens lärarkurser utbildas även skogsskolornas
lärare.
För det fall huvudmannaskapet skulle överflyttas till skogsstyrelsen, är
det med hänsyn till statsskogsbrukets stora betydelse enligt skogsstyrelsen
önskvärt att domänstyrelsen bereds medinflytande vid behandlingen av utbildningsärenden
av detta slag. Instruktionen för skogsstyrelsen bör därför
ändras så, att domänstyrelsen blir representerad i styrelsen, när ärenden med
anknytning till skogsskoleutbildningen skall behandlas.
Nuvarande system med lokala styrelser för skogsskolorna bör bestå. Lokalstyrelserna
är nämligen värdefulla som kontaktorgan dels med de skogliga
arbetsgivare och organisationer, hos vilka den skogsskoleutbildade skall
vinna anställning, dels med inom yrket redan verksam skogsskoleutbildad
personal. I lokalstyrelse bör förslagsvis ingå skolans föreståndare, en överjägmästare,
en läns jägmästare, två inom enskilt (större resp. mindre) skogsbruk
verksamma personer med jägmästarutbildning samt två personer med
utbildning från skogsskola, Klotens fortsättningsskola eller skogsmästarskolan.
För var och en av de särskilt utsedda ledamöterna bör förordnas en
suppleant. Ordförande bör utses inom styrelsen.
De spörsmål av rent praktisk natur, som aktualiseras vid överförande av
huvudmannaskapet för skogsskolorna, finner skogsstyrelsen lämpligen böra
behandlas vid överläggningar mellan de båda ämbetsverken. Skogsstyrelsen
antyder i korthet vissa väsentliga frågor, som därvid bör behandlas.
De nuvarande statliga skogsskolorna bör i fortsättningen få disponeras av
skogsstyrelsen. De skolrevir, som f. n. är knutna till flertalet skogsskolor,
torde inte kunna bibehållas. Behovet av fast övningsområde till varje skola
får i stället tillgodoses genom att område av erforderlig storlek upplåts av
domänverket. Detta ulesluter givetvis inte, att övningarna bör kunna förläggas
till skogar tillhörande olika skogsägare i skolans närhet.
Domänverkets lärarpersonal bör under en övergångstid beredas tjänstledighet
för att kvarstå som lärare vid skogsskolorna. Det torde nämligen vara
förenat med vissa svårigheter för skogsstyrelsen att omedelbart nytillsätta
samtliga lärarbefattningar vid skolorna. Angeläget är vidare att de lärare,
som övergångsvis blir kvar vid skolorna, ur meritsynpunkt får tillgodoräkna
sig denna tjänstgöring.
Slutligen framhåller skogsstyrelsen att överflyttning av huvudmannaskapet
medför att ytterligare en kvalificerad befattningshavare behöver anställas
hos styrelsen för de arbetsuppgifter, som sammanhänger med skogsskoleutbildningen.
Härefter övergår skogsstyrelsen till spörsmålet om ordnandet av skogsbrukets
för mans utbildning. Såsom underlag för sina förslag
redovisar styrelsen visa uppgifter rörande den nuvarande förmanskåren.
Det bär sedan länge inom skogsbruket diskuterats i vilken omfattning
skogsförmän bör anlitas eller i vad mån de aktuella arbetsuppgifterna i stället
kan fördelas på skogsskoleutbildad personal och skogsarbetare. Huvud
-
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
parten av de skogliga arbetsgivarna sysselsätter ett relativt stort antal förmän
medan andra med likartade förhållanden endast har ett fåtal skogsförmän
anställda. Den ökade specialiseringen inom skogsbruket har dock enligt hittillsvarande
erfarenheter medfört ett större behov av förmän än tidigare.
Totalt uppgår skogsbrukets förmanskår till närmare 5 000 man, varav
3 470 helårsanställda och 1 520 deltidsanställda. Närmare halva antalet helårsanställda
finns hos de femton största skogsbolagen. Även domänverket
har en stor kår av helårsanställda förmän. Inemot hälften av de deltidsanställda
förmännen är anställda hos skogsvårdsstyrelserna.
Sammanlagt 1 900 av förmännen har enbart arbetsledande funktioner.
Flertalet av dessa, som kan betecknas som egentliga förmän tjänstgör som
arbetsledande biträden åt skogsskoleutbildad personal och har i regel kvalificerade
aidxetsuppgifter. Gruppen arbetande lagbasar uppgår till sammanlagt
drygt 3 000 personer. Dessa förmän arbetar själva med i de arbetslag de
leder, t. ex. vid ungskogsröjning, stämpling, basvägsarbete och drivning.
Tidvis torde dock flera av dem tjänstgöra som enbart ai-betsledande förmän.
Åldersfördelningen är ganska likartad hos helårsanställda och deltidsanställda
föi-män. Anmärkningsvärt många av de deltidsanställda är över 60
år. Ett stort antal deltidsanställda är i åldern 21—25 år, vilket torde bero
på att många skogspraktikanter tjänstgör som förmän under slutet av sin
praktiktid. Medelåldern för såväl helårs- som deltidsanställda förmän är
ca 40 år.
Den övervägande delen av förmännen kommer från skogsarbetarkåren.
Anmärkningsvärt många rekryteras från skogsarbetare över 40 år. Inom bolagsskogsbruket
härrör 56 procent av förmännen från nämnda grupp. Detta
tyder på att arbetsgivarna i stor omfattning befordrar skogsarbetare med
mångårig erfarenhet till skogsförmän, medan de sällan — praktikantgruppen
undantagen — nyanställer yngre personer direkt som förmän.
Rörande den nuvarande förmanskårens utbildning anför skogsstyrelsen
att den i stor utsträckning saknar eller har en bristfällig kursmässig yrkesutbildning.
Det är inte möjligt att säkert ange, hur många förmän som hittills erhållit
kursmässig utbildning men vissa minimisiffror har beräknats. Minst 510
av de ca 3 500 helårsanställda förmännen har sålunda genomgått en allmän
förmanskurs om minst tio veckors längd. Av dessa är minst 430 anställda
hos de större föi''etagen. Av återstoden av de helårsanställda har minst 1 000
genomgått kurser om en till tio veckors längd. Även dessa förmän är till
största delen bolagsanställda. Av de deltidsanställda förmännen har endast
ett fåtal genomgått längre förmansutbildning. Minst 600 av de ca 1 500 deltidsanställda
har dock genomgått kurser om en till tio veckors längd. Flertalet
av dessa förmän finns hos skogsvårdsstyrelserna. En avsevärd del av
såväl helårsanställda som deltidsanställda förmän saknar helt kxirsmässig
utbildning och har endast pi-aktisk erfai-enhet.
Enligt skogsstyrelsens mening föi*eligger för framtiden ett klart behov av
grundläggande förmansutbildning för de förmän, som skall ha övervägande
arbetsledande funktioner. De personer, som skall tjänstgöra som arbetande
lagbasar, bör däremot kunna inhämta behövliga grundkunskaper vid de vanliga
grundutbildnings- och vidareutbildningskurserna för skogsarbetare och
skogsbrukare. Vid viss ai-betslcdar-, special- och vidareutbildning bör de
Kungl. Maj.ts proposition nr t!5 år 1962
13
dock antingen kunna sammanföras med den egentliga förmansgruppen eller
samlas till särskilda kurser av vidareutbildningstyp. Styrelsen framhåller
vidare att det är sannolikt, att den snabbt ökande mekaniseringen inom
skogsbruket kommer att medföra behov av maskinutbildning för förmanskåren.
Skogsstyrelsen konstaterar, att arbetsgivarna väntar sig en ökning av behovet
av förmän med enbart arbetsledande funktioner. Det torde i anslutning
härtill enligt styrelsen vara rimligt anta, att skogsbrukets årliga behov
av allmän förmansutbildning uppgår till 125 personer. Ungefär hälften av
detta antal beräknas avse de 15 största bolagen. Troligtvis kommer inte bolagen
att i egen regi utbilda mer än högst 45 förmän per år. Domänverket
har hittills inte anordnat några längre förmanskurser. Ett utbildningsbehov
i skogsvårdsstyrelseregi för minst 80 elever per år skulle sålunda föreligga.
Målet för skogsvårdsstyrelsernas grundläggande förmansutbildning bör
liksom hittills vara att göra eleven skickad att tjänstgöra som arbetsledande
biträde åt skogsskoleutbildad personal och att därvid kunna delta i flertalet
arbetsuppgifter. Som inträdeskrav till förmanskurs bör uppställas teoretiska
kunskaper motsvarande årskurs 1 vid skogsbruksskola. Detta krav bör dock
inte upprätthållas alltför hårt utan sökande med god praktisk erfarenhet av
skogsbruk, särskilt om de tidigare tjänstgjort som förmän, bör kunna antas.
Detta underlättar för erfarna och lämpliga skogsarbetare även i något högre
ålder att genom förmansutbildning finna en väg till befordran och kroppsligt
mindre ansträngande arbetsuppgifter. Lägsta ålder bör vara 20 år.
Förmansutbildningen bör i princip pågå under ett år och omfatta minst
tolv veckors skolmässig utbildning uppdelad på tre skolskeden. Under mellanliggande
praktikskeden bör eleverna ges möjlighet till allsidig sysselsättning
med olika förmansuppgifter under ledning av skogsskoleutbildad personal.
Förmanskurserna bör i första hand ta sikte på att utbilda eleverna
till arbetsledare vid olika skogliga arbeten och därutöver syfta till att komplettera
de rent skogliga kunskaperna. Kurserna skall ha en för upptagningsområdet
så allmängiltig karaktär som möjligt. De blivande arbetsgivarna
har sedan möjlighet att — var och en med hänsyn till sina speciella
önskemål — komplettera utbildningen.
Under femårsperioden 1962/63—1967/68 bör enligt skogsstyrelsen årligen
anordnas fem grundläggande förmanskurser med vardera 16 elever. Kurserna
bör anordnas vid fem skogsbruksskolor, som är jämnt fördelade över
landet och i personellt och andra avseenden speciellt utrustade härför. Styrelsen
erinrar om att den i sina petita för budgetåret 1962/63 hemställt om
medel för nämnda fem kurser.
I fråga om vidareutbildning av förmän anför styrelsen, att det är naturligt
att större arbetsgivare själva svarar för sådan utbildning åtminstone
vad gäller ämnen av speciellt intresse för resp. företag. Därutöver finns dock
ett mycket stort behov av centralt anordnad vidareutbildning. För att tillgodose
detta bör skogsvårdsstyrelserna på begäran av en eller flera arbetsgivare
eller på eget initiativ anordna vidareutbildningskurser. Dessa bör
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
ha en så allmängiltig inriktning som möjligt. Lämplig kurslängd torde i de
flesta fall vara en halv till två veckor. Som exempel på mera fasta kurstyper
kan nämnas kurs i arbetsledning, avtalstil 1 ämpning och arbetarskydd, i drivningsplanläggning,
i traktortransport samt i maskinlära.
Omfattningen av vidareutbildningsbehovet är svårt att beräkna. Om det
med hänsyn till den eftersläpning i utbildningen som nu föreligger förutsätts
att samtliga 5 000 förmän vartannat år bör genomgå en vidareutbildningskurs
om en veckas längd, blir det totala utbildningsbehovet ca 160
kursveckor per år med 16 personer i varje kurs. Därest arbetsgivarna själva
svarar för en tredjedel av detta utbildningsbehov återstår för skogsvårdsstyrelsernas
utbildningsverksamhet ca 100 kursveckor. För budgetåret 1962/63
har skogsstyrelsen i sina anslagsäskanden också begärt anslag för 50 kurser
om vardera två veckor, eller sammanlagt 100 kursveckor.
I detta sammanhang ingår skogsstyrelsen även på behovet av utbildning
av virkesmätare. Styrelsen framhåller, att virkesmätarna har mycket specialiserade
arbetsuppgifter och ofta ett stort ekonomiskt ansvar. Utbildning
av virkesmätare har i viss utsträckning anordnats vid korta kurser genom
virkesmätningsföreningarnas försorg. Därvid har endast behandlats virkesmätningsfrågor
och endast ett fåtal torde ha erhållit allmän skoglig utbildning.
Styrelsen anser, att det bör undersökas om inte någon form av enhetlig,
allmän utbildning för blivande virkesmätare behöver anordnas. En sådan
utbildning bör avse såväl virkesmätningsfrågor som allmänna skogliga
frågor. För redan verksamma mätare bör utbildning omfattande enbart
skogliga ämnen anordnas. Det bör ankomma på skogsstyrelsen att ytterligare
undersöka behovet av yrkesutbildning för denna personalkategori och vidta
de åtgärder, som härav påkallas. I
I betänkandet behandlas slutligen den tekniska utbildningen
rörande skogsbrukets maskiner. Skogsstyrelsen framhåller,
att skogsbruket länge kännetecknades av en relativt låg mekaniseringsgrad.
Först under 1950-talet började skogsbruket mera planmässigt att mekaniseras.
En väsentlig orsak härtill var de stegrade kostnaderna för manuell
arbetskraft. Utvecklingen synes leda mot en ytterligare fördyring av den
manuella arbetskraften i förhållande till den maskinella. Genom att skogsarbetet
numera i ökad omfattning bedrivs året om ökar dessutom möjligheterna
för maskinanvändning. Såvitt nu kan bedömas kommer mekaniseringen
att ske i accelererad takt. Därvid väntas tunga och specialkonstruerade
maskiner komma att användas i ökat antal. För att maskinerna skall kunna
ekonomiskt utnyttjas måste skogsbrukets personal bl. a. äga kännedom
om maskinernas handhavande och vård samt maskinarbetets organisation.
Enligt skogsstyrelsens uppfattning är den nuvarande utbildningen i maskinteknik
varken kvalitativt eller kvantitativt utbyggd i erforderlig grad.
Utbildningen har hittills till stor del fått ske i form av provisorier eller försöksverksamhet.
Rörande den nuvarande utbildningen på olika stadier anför
styrelsen i sammandrag följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962
15
Undervisningen vid skogsmästarskolan är uppdelad på en kurs i mekanik
och maskinlärans grunder, vilken genomförs vid Skinnskatteberg, och en
kurs i allmän motorlära förlagd till arméns motorskola. Sistnämnda kurs
omfattar 50 timmar. Därjämte meddelas under ämnena skoglig förvaltning
och arbetslära samt skogsväghållning en relativt omfattande undervisning
i transport- och vägfrågor. Utbildningen utgör i princip en påbyggnad av
skogsskolornas undervisning och innefattar till stor del utbildning rörande
organisation och kalkylering inte minst beträffande de vägbundna transporterna.
Den maskintekniska undervisningen i skogsskolorna har numera nästan
helt överflyttats till kompletteringskurserna. Undervisningen tillgår så, att
eleverna i kompletteringskurserna under en vecka erhåller grundläggande
motorutbildning vid ett regemente. Anknytningen till skogsbrukets maskiner
blir inte särskilt omfattande vid denna utbildning. Eleverna får dessutom
under en vecka undervisning i skogstraktorernas konstruktion, vård
och bandhavande. Fr. o. m. hösten 1961 har denna undervisning i vissa fall
förlagts till skogsbruksskolor. Vid skogsskolorna bedrivs under ämnet arbetslära
undervisning rörande maskinorganisation jämte ekonomiska beräkningar
beträffande maskinernas användning.
Under budgetåret 1960/61 anordnade skogsstyrelsen en speciell lärarkurs
i maskinteknik för ett begränsat antal av skogbruksskolornas lärarpersonal.
Kursen, som hade en längd av tio veckor, genomfördes under aktiv medverkan
av personal från domänstyrelsen, skogsbrukets arbetsstudieavdelningar,
vissa skogsbolag samt trängregementet i Sollefteå.
Inom den statsunderstödda skogliga yrkesutbildningen vid skogsbruksskolorna
har tidigare, utöver en relativt omfattande kursverksamhet rörande
motorsågning, endast sporadiskt förekommit maskinteknisk utbildning i form
av korta traktorkurser inom några enstaka bin. Budgetåret 1960/61 påbörjades
emellertid en mera systematisk försöksverksamhet med traktorundervisning.
Därvid anordnades tre grundutbildningskurser (årskurs 2, linjen
för maskinteknik) för blivande traktorförare.
Inom de skogliga arbetsstudieorganisationerna, främst forskningsstiftelsen
SDA, har ett antal motor- och maskintekniska kurser anordnats i samarbete
med försvarets utbildningsanstalter. Därutöver har arbetsstudieavdelningarna
vid exkursioner och kortare kurser lämnat orientering och upplysning
om maskinerna och deras användning till personal inom sina medlemsföretag.
Dessutom har domänverket och åtskilliga företag vid egna kurser
eller på annat sätt låtit utbilda viss personal.
Styrelsen behandlar härefter det föreliggande maskintekniska utbildningsbehovet
och dess tillgodoseende genom en central maskinskola. Det behov
av intensifierad maskinteknisk utbildning som föreligger bör enligt skogsstyrelsen
tillgodoses utan onödig tidsutdäkt. Undervisningen i hithörande
ämnen vid skogsmästarskolan, skogsskolorna och skogsbruksskolorna bör
snarast utökas genom att kursplanerna anpassas till den tekniska utvecklingen.
Sådan undervisning, som i större utsträckning förutsätter tillgång på
maskiner och verkstäder, bör samordnas och koncentreras till så få platser
som möjligt. Härigenom kan nämligen kostnaderna för utbildningen nedbringas
samt specialutbildad och erfaren lärarpersonal på området utnyttjas
effektivare.
Grundutbildningen för arbetare beräknas ske vid skogsbruksskolornas årskurs
2, linjen för maskinteknik. Det är i dagens läge svårt att beräkna bebo
-
16
Knngl. Maj. ts proposition nr 115 år 1962
vet av nyrekrytering av sådana arbetare, som behöver maskinteknisk utbildning,
men som exempel på utbildningsbehovet nämner skogsstyrelsen att det
f. n. torde finnas minst 20 000 traktorer som används för virkestransporter.
Enligt styrelsens bedömning bör årligen ca 600 ä 700 elever utbildas. Behovet
av grundläggande traktorförarutbildning är så omfattande, att undervisningen
inte lämpligen kan koncenteras till en eller ett fåtal maskinskolor.
Utbildning bör därför, i liket med nuvarande försöksverksamhet, förläggas
till skogsbruksskolor. I första hand föreslår därför skogsstyrelsen att ett
tiotal sådana skolor utrustas för ändamålet. Därigenom skulle en årlig kapacitet
på ca 240 elever (två kurser å tolv elever vid varje skola) uppnås.
Denna upprustning av skogsbruksskolorna bör ske inom ett fåtal år påpekar
skogsstyrelsen.
Under de närmaste åren uppstår sannolikt ett visst behov av specialarbetare
inom det maskintekniska området. Grundläggande utbildning för dessa
specialister torde kunna tillgodoses genom så få kurser per år, att de lämpligen
bör förläggas till en central maskinteknisk utbildningsanstalt.
Den maskintekniska utbildning för förvaltnings- och arbetsledande personal,
som bedrivs vid skogsskolorna och skogsmästarskolan, bör helst meddelas
i samband med övrig undervisning vid dessa skolor. Med hänsyn till
den begränsade elevkapaciteten vid varje skogsskola torde det emellertid
vara förenat med oskäligt störa kostnader att förse varje sådan skola med
erforderlig maskinuppsättning. Likaså blir det alltför kostsamt att förse
samtliga skolor med lärare som är specialutbildade på maskinområdet. Det
synes därför mest ändamålsenligt, att den grundläggande utbildningen för
ifrågavarande personal sammanförs till en central maskinskola. Utbildningen
vid denna skulle framför allt för skogsskoleleverna i första hand koncentreras
till undervisning rörande skogsmaskinernas konstruktion, arbetssätt,
tekniska handhavande och vård.
Fortbildningen på maskinområdet måste bli av mycket skiftande karaktär
beroende på olika personalkategoriers arbetsuppgifter. Med den utveckling
som kan förutses på maskinområdet inom skogsbruket torde behovet av
successivt återkommande fortbildning vara mycket stort. Under de första
åren torde huvuddelen av fortbildningskurserna komma att avse allmän teknisk-mekanisk
skolning för sådan nu verksam personal, vilken inte erhållit
tillräcklig grundläggande utbildning i berörda avseenden.
Vidareutbildningen för traktorförare bör även i fortsättningen förläggas
till i första hand de tio skogsbruksskolor, som föreslagits böra utrustas i
maskintekniskt avseende. Vissa specialarbetare, t. ex. skötare av barkningsoch
andra specialmaskiner, bör däremot erhålla erforderlig fortbildning vid
central maskinskola.
Behovet av fortbildning på det maskintekniska området för förvaltningsoch
arbetsledande personal är stort för såväl fält- som stabspersonal. Om
fortbildningen för denna personalkategori, som torde utgöra ca 3 000 personer,
skall genomföras under en tioårsperiod, skulle verksamheten i genomsnitt
årligen komma att omfatta ca 300 personer. Dessa siffror torde kunna
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
17
tjäna som en allmän belysning av frågans vidd, men är dock så osäkra, att
de inte bör läggas till grund för någon formlig beräkning av utbildningsbehovet.
Övervägande skäl talar enligt styrelsen för att påbörja denna fortbildning
i betydligt blygsammare omfattning och att efterhand utöka verksamheten.
Denna fortbildning måste genomföras med en högt kvalificerad
lärarstab och vid skola med omfattande maskinutrustning. Det är därför
naturligt att verksamheten förläggs till central maskinskola.
Enligt nuvarande planer beräknas en allmän maskinteknisk lärarkurs per
år behöva anordnas under de närmaste fyra å fem åren. Huruvida årliga
kurser erfordras efter nämnda period kan f. n. inte närmare bedömas. För
fortbildning av lärarpersonal behövs en kurs om en till två veckors längd
med tio till tolv deltagare varje år.
Vad gäller inriktningen av utbildningen vid central maskinskola framhåller
skogsstyrelsen bl. a. följande.
Tyngdpunkten av maskinanvändningen kommer sannolikt även framdeles
att ligga på transportsidan. Det är därför naturligt att den centrala utbildningsinstitutionen
till övervägande del bör meddela undervisning rörande
de maskiner, som används för transporter, samt hur de utnyttjas i arbetet.
Därutöver bör dock en maskinskola utrustas på sådant sätt, att den kan
ombesörja utbildning i tekniskt avseende beträffande bl. a. fjärrtransport,
virkets behandling och skogsvård. Undervisningen rörande de olika maskinerna
och deras användning kan i princip delas upp på följande grupper.
A. Motor-, maskin- och redskapslära
B. Arbetsteknik — handhavande av maskinerna samt hjälpmedel till dessa
C. Kalkyler rörande maskinanvändning
D. Planering, organisation och arbetsfördelning för mekaniserad drivning
Den grundläggande utbildningen vid maskinskolan för skogsskoleelever
bör till avsevärd del omfatta vad som angivits i grupperna A och B och endast
till mindre del övriga grupper. Den övervägande delen av undervisningen
för dessa elever inom ämnen tillhörande grupperna C och D bör däremot
liksom nu bedrivas vid skogsskolorna. Med hänsyn till att utbildningen vid
skogsmästarskolan utgör påbyggnad på skogsskolekursen förutsätts, att
grunderna i motor- och maskinläran samt arbetstekniken redan inhämtats.
Inriktningen av utbildningen vid maskinskolan för skogsmästarskolans del
torde därför i högre grad beröra ämnesgrupperna C och D. Beträffande fortbildningskurserna
torde undervisningen vid maskinskolan jämnt fördela sig
på grupperna A—D. Detsamma gäller även för lärarutbildningen.
Det bör ankomma på huvudmännen för skogsmästarskolan samt för
skogsskolorna och skogsyrkesutbildningen att med stöd av erfarenheter från
nuvarande utbildning lämna förslag till undervisningens uppläggning för
resp. kategorier. Kursplanerna för maskinskolans verksamhet bör på grundval
av detta material utformas i erforderligt samråd med statens skogsforskningsinstitut,
de skogliga arbetsstudieorganisationerna och representanter
för det praktiska skogsbruket.
Den centrala maskinskolans organisation bör enligt skogsstyrelsens förslag
vara sådan att den blir en självständig utbildningsenhet. Skolan bör vara
uppdelad på två avdelningar, en för motor- och maskinlära samt en för
organisation och arbetsteknik.
För lärarpersonalen vid maskinavdelningen bör krävas teknisk utbildning,
2 Bihang till riksdagens protokoll 1962.1 saml. Arr 115
18
Kurigl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
medan lärarna vid organisationsavdelningen normalt bör rekryteras bland
skogligt utbildad personal. Teknikerpersonal, som anställs vid skolan skall,
vid sidan av undervisningsarbetet, ombesörja den huvudsakliga service och
de smärre reparationer skolans maskinpark kräver. Eftersom utbildningen
avses omfatta kurser om högst fyra veckor, kommer kursernas uppläggning
att kräva relativt omfattande förberedelsearbeten. En befattningshavare torde
till stor del komma att tas i anspråk härför.
Undervisningen bör ske vid kurser med högst 20 elever. Maskinskolan kan
emellertid inte inrättas enbart för en avdelning, enär den då endast i stort
sett skulle räcka till för den grundläggande utbildningen för skogsskolornas
och skogsmästarskolans behov. Dessutom skulle såväl investerings- som
driftskostnader bli avsevärt högre per elev än för en större skola. Skolan bör
å andra sidan inte projekteras för ett alltför stort antal elever, främst med
hänsyn till önskvärdheten av att inom rimliga avstånd erhålla tillräckligt
med övningsobjekt i skogen. Skolan bör på grund härav dimensioneras för
två undervisningsavdelningar om vardera 20 elever.
Skolan bör effektivt kunna utnyttjas under 42 veckor per år. Återstående
tid av året åtgår för underhåll samt erforderliga förberedelser för undervisningen.
Med två undervisningsavdelningar utgör sålunda totala utbildningskapaciteten
84 kursveckor årligen. Enligt skogsstyrelsens beräkningar
upptas 55 kursveckor per år för grundutbildning. Skolan kan följaktligen
utnyttjas under 29 kursveckor för fortbildnings- och liknande kurser. Detta
bör under de närmaste åren vara tillräckligt för att tillgodose det mest aktuella
fortbildningsbehovet. På längre sikt lär dock denna kapacitet för
fortbildning inte vara tillfyllest för att täcka efterfrågan.
Skolan behöver högt kvalificerade föreståndare för de båda avdelningarna
och en av föreståndarna bör tillika vara rektor. Föreståndaren för avdelningen
för organisation och arbetsteknik bör vara civiljägmästare eller
annan person med motsvarande kompetens. Föreståndaren för avdelningen
för maskiner och maskinteknik bör vara civilingenjör eller ha motsvarande
kompetens. Härutöver erfordras lärare och teknikerpersonal. Med hänsyn till
att eleverna i den praktiska undervisningen i regel måste uppdelas i grupper
behövs förhållandevis många befattningshavare. För skriv- och expeditionsgöromål
beräknas ett kanslibiträde. Vidare erfordras en vaktmästare
med uppgift att vara tillsynsman och värmeskötare, samt att medverka i
servicearbetet på maskinerna samt vid transporter.
Vid bedömningen av förläggningsorten för maskinskolan har Bjurfors
och Skinnskatteberg befunnits vara mest lämpliga. Skogsstyrelsen anför beträffande
dessa orters förutsättningar bl. a. följande.
Elevantalet vid skogsmästarskolan i Skinnskatteberg är 30 per kurs. I
det föregående har föreslagits att skogsskolan i Bjurfors utbyggs till ett
elevantal av 60. Placering av maskinskolan i Bjurfors jämfört med Skinnskatteberg
betyder följaktligen, att dubbelt så många elever per år kan erhålla
sin maskinutbildning utan byte av förläggning. Å andra sidan är
skogsmästarskolan i viss mån mera tekniskt inriktad än skogsskolorna och
Kungl. Maj.ts proposition nr J15 år 1962
19
kan kanske därför vara mera betjänt av att ha tillgång till maskinutbildning
året om. Vid skogsmästarskolan kan även elever vid en maskinskola
utspisas i befintliga lokaler. Sådan möjlighet föreligger f. n. inte i Bjurfors.
Jordartslaboratoriet vid skogsmästarskolan bör vara av värde för maskinskolan.
Inom skogsarbetsstudieorganisationernas centralråd lär ännu inte ställning
ha tagits till var en tilltänkt försöksstation skall förläggas. Stationen
kan möjligen bli placerad i Avesta-trakten. Detta skulle tala till förmån för
Bjurfors som förläggningsort för maskinskolan.
Avståndet till närmaste järnvägsstation i Bjurfors är 3,5 km och i Skinnskatteberg
ca en km. Närmaste stationer, där snälltåg normalt stannar är
Krylbo 7 km från Bjurfors och Fagersta 24 km från Skinnskatteberg. I avseende
på landsvägsförbindelser torde Bjurfors och Skinnskatteberg få anses
i stort sett likvärdiga.
Möjligheterna att erhålla bostäder i öppna marknaden för personalen får
bedömas vara gynnsammare i Avesta än i Skinnskatteberg. Tillgång på
skolor för personalens barn är också större i Avesta, där huvuddelen av personalen
kan beräknas bli bosatt, än i Skinnskatteberg. Även vad beträffar
affärer, hotell och andra liknande serviceanordningar är Avesta bättre utrustat.
Både i Avesta och Krylbo finns flera mekaniska verkstäder och bilverkstäder.
I Skinnskatteberg är verkstadsfrågan f. n. mindre väl löst.
Såväl kring Skinnskatteberg som kring Bjurfors finns god tillgång på
skogsmark. I båda fallen torde det inte erbjuda några större svårigheter att
erhålla övningsobjekt hos olika skogsägarkategorier. Väsentligt större kronoskogsområde
finns dock att tillgå vid Skinnskatteberg än vid Bjurfors.
Under förutsättning att domänverket upplåter mark för övningar äger alltså
förstnämnda ort företräde i detta avseende. Vid bedömning av tillgången
på övningsskog bör emellertid beaktas i vilken utsträckning befintliga skogar
tas i anspråk som övningsobjekt av skogsmästarskolan resp. skogsskolan.
Om skogsskolan i Bjurfors utbyggs till 60 elever, kommer givetvis avsevärd
övningsarealer att behöva utnyttjas för denna skola. Skogsmästarskolan,
med hälften så många elever, kommer inte att i samma utsträckning
konkurrera om övningsmarken vid Skinnskatteberg.
De omfattande landsvägstransporterna till statens skogsindustriers fabriker
i Skinnskatteberg medger goda studieobjekt för maskinskolans undervisning
beträffande organisation av dylika transporter.
I både Skinnskatteberg och Bjurfors finns möjligheter att erhålla lämpligt
tomtområde för maskinskola.
Skogsstyrelsen anser att såväl Skinnskatteberg som Bjurfors utgör godtagbara
förläggningsorter för maskinskolan. Vid sådant förhållande synes
möjligheterna att tillgodose behovet av övnings- och studieobjekt böra ges
särskild betydelse vid valet mellan de båda orterna. Behovet av skogsmark
och andra objekt hänger samman med lokalisering och uppläggning av
verksamheten vid olika forsknings- och utbildningsenheter inom de aktuella
områdena. Med hänsyn härtill är det f. n. inte möjligt att definitivt förorda
plats för maskinskolan. Frågan om övningsskog bör därför enligt skogsstyrelsen
bli föremål för närmare överväganden innan beslut om förläggningen
fattas.
Rörande kostnaderna för maskinskolan redovisas i betänkandet följande
sammanställning.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962
Kr.
Investeringar
Byggnader ................................................ 1 675 000
Inredning och utrustning.................................... 325 000
Maskiner ................................................ 800 000
Summa 2 800 000
Årliga driftskostnader
Personallöner .............................................. 280 000
Resekostnader och speciallärare.............................. 60 000
Driftskostnader för lokaler; expenser m. m................... 60 000
Maskiner och utrustning.................................... 130 000
Summa 530 000
Ett belopp av 120 000 kr. årligen beräknas komma att inflyta i form av
kursavgifter och avgifter för logi vid främst vissa vidareutbildningskurser.
Slutligen behandlas frågan om huvudmannaskapet för maskinskolan. Den
direkta tekniska ledningen bör anförtros åt särskild styrelse. Denna bör vara
sammansatt av en representant från vardera domänverket, skogshögskolan,
arbetsstudieorganisationerna, det enskilda större skogsbruket samt det enskilda
mindre skogsbruket. Dessutom bör två representanter med utbildning
från skogsskola eller statens skogsmästarskola ingå i styrelsen jämte skolans
rektor.
Skogsstyrelsen handhar redan nu lärarutbildningen inom skogsbruket för
skogsbruksskolor och skogsskolor och föreslås bli huvudman för skogsskolorna.
Det är därför naturligt att skogsstyrelsen även fungerar som tillsynsoch
anslagsäskande myndighet för maskinskolan.
I ett till skogsstyrelsens betänkande fogat särskilt yttrande av experterna
Arvidsson och Sundberg förordas Skinnskatteberg som förläggningsort för
den centrala maskinskolan. Till skogsstyrelsens betänkande har även fogats
särskilt samrådsyttrande av domänstyrelsen, som avråder från att den föreslagna
maskinskolan förläggs till Skinnskatteberg och i stället föreslår att
skolan förläggs till Avesta-området.
Remissyttranden. De myndigheter och organisationer, som yttrat sig över
skogsstyrelsens förslag biträder prakiskt taget undantagslöst de riktlinjer,
som styrelsen framlagt beträffande omfattningen och inriktningen av den
skogliga yrkesundervisningen. Vissa kompletterande synpunkter anförs dock
i en del yttranden.
Beträffande förslaget att sammansmälta kompletteringskurserna
med den nuvarande skogsskoleutbildningen
påpekar sålunda lantbruksstyrelsen, att möjlighet att vinna inträde i skogsskola
bör skapas för de elever, som ej genomgått årskurs 1. Detta kan lämpligen
ske genom att skogliga fortsättningskurser regelmässigt anordnas i
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
21
likhet med de praktiskt betonade skogliga fortsättningskurser av ca sex
veckors längd som under 1961 anordnats vid vissa lantmannaskolor och
skogsbruksskolor för elever med tidigare skoglig utbildning vid lantmannaskola.
I samband härmed betonar lantbruksstyrelsen vikten av att den första
skolmässiga utbildningen inom jord- och skogsbruket ej alltför hårt specialiseras
på jordbruks- eller skogsutbildningen samt framhåller önskvärdheten
av att den första utbildningen görs gemensam. I varje fall bör det
enligt lantbruksstyrelsen finnas möjlighet att från årskurs 1 gå vidare till
utbildning antingen i skogsbruksskola eller i lantmannaskola, samtidigt som
elev som genomgått förberedande utbildning vid lantmannaskola bör ha motsvarande
möjlighet att gå vidare antingen till grundläggande yrkeskurs vid
lantmannaskola eller någon form av årskurs 2 vid skogsbruksskola.
Arbetarskyddsstyrelsen förutsätter, att tillräckligt utrymme i undervisningen
bereds arbetarskyddsfrågorna.
SACO finner det lämpligt, att i samband med infogandet av kompletteringskursen
i skogsskolans huvudkurs företas en grundlig översyn av skolenheternas
lämpliga storlek, utformning och lokalisering. I samband med
omorganisationen bör även namnfrågan upptas till prövning. SACO föreslår
skogvaktarskola som logisk och lämplig benämning.
Beträffande skogsskolornas utbyggnad har byggnadsstyrelsen
anmält, att den uppgivna summan av 1 205 000 kr. för dessa byggnadsåtgärder
synes alltför lågt beräknad. Styrelsen anser, att ett belopp av 1 500 000
kr. är mera realistiskt.
Flertalet remissmyndigheter anser det vara befogat att huvudmannaskapet
för skogsskolorna överförs till skogsstyrelsen för att därigenom
vinna en bättre samordning av yrkesutbildningen på området.
Statskontoret ifrågasätter emellertid om någon ändring i fråga om huvudmannaskapet
bör ske, innan statsmakterna tagit ställning till det förslag om
huvudmannaskapet för den skogliga yrkesutbildningen, som 1955 års sakkunniga
för yrkesutbildningens centrala ledning och viss lärarutbildning avser
att framlägga under 1962. Om huvudmannaskapet emellertid skulle
överföras till skogsstyrelsen ifrågasätter statskontoret om det finns anledning
att ha kvar lokalstyrelserna. Enligt statskontorets mening skulle det
medföra inte oväsentliga fördelar i administrativt hänseende, om skogsskolorna
direkt underställdes resp. skogsvårdsstyrelse.
Föreningens Skogsarbeten samt Värmlands och Västra Bergslagens skogsarbetsgivareförening
anser, att den föreslagna ändringen av huvudmannaskapet
inger starka betänkligheter med hänsyn till de försämrade möjligheterna
att fortlöpande tillföra skogsskolorna de väl kvalificerade lärarkrafter,
som domänverkets förvaltningspersonal utgör.
Den föreslagna för mans ut bildningen tillstyrks i huvudsak av
samtliga remissmyndigheter.
Såvitt statskontoret kunnat finna synes dock det av utredningen angivna
utbildningsbehovet under de närmaste åren vara försiktigt beräknat.
22
Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1962
Skolöverstyrelsen finner det ändamålsenligt med hänsyn till alltmer ökade
krav på fackkunskap och yrkesskicklighet att förmansutbildningen får
en skolmässig form och uttalar, att överstyrelsens erfarenheter av en motsvarande
förskjutning från utbildning på arbetsplatsen till utbildning i skolmässiga
former har varit positiva. Överstyrelsen finner det vidare angeläget
att berättigad uppmärksamhet ägnas åt vuxenutbildningen och att möjligheter
i form av kortare förmans- och teknikerkurser erbjuds för att tillgodose
dem, som har mångårig praktik men tidigare av skilda skäl ej deltagit i
kurser. Enligt skolöverstyrelsen skulle sannolikt också skogsskoleutbildning
kunna ifrågakomma efter genomgång av sådan kurs, om lämplig korrespondensundervisning
påbörjades i samband med de kortare kurserna.
Lantbruksstyrelsen föreslår förlängning av förmansutbildningens teoretiska
del till 16 å 20 veckor, enär de av bolagen anordnade förmanskurserna
i flera fall har en kurstid av 20—24 veckor. Lantbruksstyrelsen ifrågasätter
också om inte i den skogliga yrkesutbildningen — i första hand vid skogsbruksskolor
med årskurs 2 och förmansutbildning — mera allmänt borde
utnyttjas lärare med jägmästarutbildning.
Skogsarbetsstudieorganisationernas centralråd liksom Föreningen Skogsarbeten
och Värmlands och Västra Bergslagens skogsarbetsgivareförening
understryker, att utökningen av förmansutbildningen inte får ske på bekostnad
av den grundläggande arbetar- och skogsbrukarutbildningen, som
alltjämt får anses var skogsbruksskolornas primära uppgift.
Svenska skogsarbetareförbundet uttalar, att anställningsfrågan är alltför
osäkert ordnad för förmanskåren och att garantier för en jämn sysselsättning
måste skapas för att åstadkomma en nöjaktig rekrytering av kåren.
SACO framhåller, att kursledarna vid förmanskurserna som regel bör ha
högre skoglig utbildning och att tjänster för detta ändamål måste inrättas
vid skogsvårdsstyrelseorganisationen.
Flertalet remissinstanser finner utredningens förslag om den maskintekniska
utbildningen väl avvägt och har ej funnit anledning till
erinran mot omfattningen och inriktningen av denna utbildning.
Riksförbundet Landsbygdens folk tillstyrker dock inte att frågan om maskinutbildningen
inom skogsbruket avgörs på grundval av den summariska
utredning som föreligger, utan förordar alt en ny, förutsättningslös utredning
verkställs.
Arbetarskyddsstyrelsen påpekar, att tillräcklig tid bör anslås för skyddstekniska
frågor samt att maskinerna måste vara utformade och utrustade
på ett ur säkerhetssynpunkt betryggande sätt.
Kapaciteten hos den föreslagna centrala maskinskolan måste enligt skogsarbetsstudieorganisationernas
centralråd anses vara helt otillräcklig. Förslaget
får endast betraktas som en första etapp. I
I fråga om den centrala maskin skolans förläggning
ansluter sig övervägande antalet remissinstanser till utredningens förslag att
23
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
frågan om övningsskog bör bli föremål för närmare överväganden innan
beslut om placeringen fattas.
Statskontoret, Svenska skogsarbetareförbundet och TCO anser emellertid
i likhet med domänstyrelsen att skolan bör förläggas till Avesta-området.
Enligt arbetsmarknadsstyrelsens mening bör däremot skolan från allmänna
lokaliseringssynpunkter förläggas till Skinnskatteberg.
I detta sammanhang torde böra anmälas att skogsstyrelsen i skrivelse
den 20 november 1961 anfört att kompletteringskurs inte är lämplig form
av utbildning för sådana sökande till skogsmästarskolan, som inte tidigare
genomgått skogsskola. Styrelsen har på grund härav framhållit önskvärdheten
av att skogsmästarskolan bereds tillfälle att för dylika elever anordna
preparandkurs av 17 veckors längd förlagd till skogsmästarskolan.
De remissmyndigheter som yttrat sig över förslaget har tillstyrkt att en
preparandkurs kommer till stånd.
Vidare bör anmälas att skogsstyrelsen med skrivelse den 14 oktober 1960
har ingivit redogörelse för långsiktig plan rörande investeringar
i skogsbruksskolor. Styrelsen uttalar att det med hänsyn
till möjligheterna att utforma och utveckla undervisningen på ett lämpligt
sätt är nödvändigt, att skogsvårdsstyrelserna i största möjliga utsträckning
kan förlägga huvuddelen av sin utbildningsverksamhet till fasta och
väl utbyggda undervisningsanstalter. Först när så skett blir det möjligt
att anskaffa ändamålsenlig inredning och utrustning vid skolorna, att göra
upp långsiktiga planer för övningsmarkernas utnyttjande och att hålla en
fast lärarkår vid varje skola.
Enligt gjorda beräkningar uppgår det sammanlagda årliga utbildningsbehovet
till drygt 3 000 personer. I avvaktan på att närmare klarhet vinns
beträffande enhetsskolans roll i den skogliga grundutbildningen föreslår
skogsstyrelsen en utbyggnad av skogsbruksskolorna fram till år 1970 som
medger en årlig grundutbildningskapacitet av ca 1 400 fullt utbildade elever.
De skogsbruksskolor, som f. n. byggs, dimensioneras enligt styrelsen för
att samtidigt ta emot två undervisningsavdelningar om vardera 16 elever.
Erfarenheterna har givit vid handen, att undervisningsavdelningarna i den
skogliga yrkesutbildningen bör begränsas till ungefär nämnda elevantal.
Flera faktorer, såväl ekonomiska som pedagogiska, talar dock för att skolorna
bör byggas större än för två avdelningar. Erfarenheterna har dock
i flera fall visat, att brist på lämpliga övningsobjekt inom rimligt avstånd
lätt kan uppkomma efter några års verksamhet. Innan ytterligare erfarenheter
erhållits beträffande behovet av övningsobjekt, torde det därför få
anses tillrådligt att inte bygga skolorna nämnvärt större.
Med ledning av sammanlagda elevkapaciteten för år och elevkapaciteten
för skola har skogsstyrelsen beräknat, att en utbyggnad bör vara genomförd
1970 och att skogsvårdsstyrelserna då skall disponera 42 fullt utbyggda
24
Kungi. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
skolor. För att nå upp till detta antal år 1970 krävs nyanläggning av 24
skolor. Dessutom behöver tolv befintliga skolor tillbyggas. De sammanlagda
investeringskostnaderna härför beräknar styrelsen till 42,6 miljoner
kr. I medeltal per budgetår under 1960-talet skulle investeringskostnaderna
belöpa sig till drygt 4 miljoner kr.
I remissyttrandena har skogsstyrelsens utbyggnadsplan tillstyrkts av arbetsmarknadsstyrelsen,
som understryker nödvändigheten av att den genomförs
så snabbt som möjligt. Styrelsen uttalar emellertid att, innan hela
utbyggnaden av skogsbruksskolorna kommer till stånd, det synes lämpligt
att snarast få utrett i vilken omfattning domänverket, skogsbolagen och övriga
skogsägarkategorier redan medverkar eller fortsättningsvis kan lämna
sin medverkan i utbildningen. Enligt arbetsmarknadsstyrelsen bör vidare
skogsstyrelsen och lantbruksstyrelsen snarast samråda för att om möjligt
gemensamt utnyttja den utbildningskapacitet som dessa myndigheter underställda
undervisningsanstalter f. n. har.
Med hänsyn till att genomförandet av planen kommer att dra stora kostnader
finner statskontoret och överstyrelsen för yrkesutbildning påkallat,
att en noggrann prövning kommer till stånd beträffande utbildningsbehovet.
Enligt statskontoret är det med hänsyn till de många och svårbedömbara
faktorer, som inverkar på behovet av investeringar i skogsbruksskolor, inte
lämpligt att genom ett principbeslut binda statsmakterna för en tioårsperiod.
Den framlagda investeringsplanen bör emellertid, framhåller statskontoret,
vid kommande budgetbehandlingar ligga till grund för prövningen
av skogsbruksskoleorganisationens medelsbehov.
överstyrelsen för yrkesutbildning anför, att skogsvårdsstyrelserna, då det
gäller ny- eller ombyggnader av lokaler för skogsbruksskolor, bör åläggas
att ta kontakt med länsskolnämnderna i och för undersökning av frågan,
i vilken omfattning lokalbehovet för skolorna kan tillgodoses hos befintliga
eller planerade yrkesskolor. III.
III. Skogsstyrelsens organisation
Nuvarande arbetsuppgifter och organisation. Enligt gällande instruktion
åligger det skogsstyrelsen att följa det enskilda skogsbrukets tillstånd och
utveckling inom landet och i utlandet. Det ankommer vidare på styrelsen att
handha administrativa, kamerala, tekniska och andra ärenden, som angår
det enskilda skogsbruket, samt att meddela erforderliga föreskrifter rörande
mätning av virke och utöva uppsikt över sådan mätning.
Skogsstyrelsen utgörs av en överdirektör och chef samt fem av Kungl.
Maj :t förordnade ledamöter. Styrelsens verksamhet är uppdelad på första och
andra skogsbyrån, administrativa byrån samt avdelningen för virkesmätning
och statistik. Denna avdelning står utanför byråindelningen och lyder
Kungi. Maj:ts proposition nr 115 år 1962
25
Skogsstyrelsens nuvarande organisation
Bp |
B |
A |
A |
A |
A |
högst |
högst |
högst |
A |
A |
A |
Al |
5 |
1 |
26 |
24 |
23 |
21 |
A 19 |
A 17 |
A 15 |
12 |
9 |
7 |
-5 |
Första skogsbyrån
•1‘
•1
-1.
1
Undervisningssektion
Undervisningssektion,
lärarutb. i Vallmotorp
Undervisningssektion,
kompl. kurser i Araby
Allmän sektion
Andra skogsbyrän
1-2*-1
1 |
|||
1 |
|||
1 |
1 2® |
||
1 1 1* |
2» |
1» |
Sektion förbidragsärenden
och tekniska ärenden
Allmän sektion: frö- och
plantförsörjning
Allmän sektion: fotogrammetri
återväxttaxering
Samarbetsnämnden (plantageverksamhet)
-
Administrativa byrån
-1-1
-1—1--2*
-1.
I1 * * * 5 * 7-1.
■1
1-1-1
1-1—6
-1-2—1
Juridiskt- administrativ
sektion
Avlönings- och personalsektion
Kameral
sektion
Kameral sektion, kassakontor
Registratorskontor,
skrivoch
ritcentral
Exp. vakter, telefonist
Virkesmätningsavdelningen
Statistik
Virkesmätning
Expedition
Bp 5 |
B 1 |
A 26 |
A 24 |
A 23 |
A 21 |
högst |
högst |
högst |
A 12 |
A 9 |
A 7 |
Al -5 |
Sum- ma |
1 |
4 |
1 |
2 |
7 |
3 |
9 |
4 |
8 |
2 |
5 |
7^ |
10J |
64 |
1 Avlönas från anslaget Bidrag till vissa skogsbrukskurser.
* En befattningshavare avlönas från anslaget Vägbyggnader å skogar i enskild ägo.
s Avlönas med prisutjämningsmedel.
‘ En befattningshavare avlönas från anslaget Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader.
6 Tillfällig tjänst i Ag 21, inrättad av skogsstyrelsen.
• Avlönas från anslaget Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar.
7 Avlönas från anslaget Kostnader för virkesmätning.
26
Kungl. Maj.ts proposition nr it5 år 1962
direkt under överdirektören. Styrelsens nuvarande organisation och personal
framgår av särskild tablå.
Skogsstyrelsens och statskontorets förslag. I ämbetsverkens skrivelse
framhålls inledningsvis, att denna, såvitt ej annat uttalas, är att betrakta
såsom gemensam framställning. Statskontoret har dock tagit ställning till
förslag om lönegradsplacering av tjänster endast i vissa uttryckligen angivna
fall.
I detta sammanhang uttalas vidare, att förslaget ej omfattar virkesmätningsavdelningen.
Denna avdelnings organisation utreder skogsstyrelsen enligt
särskilt uppdrag i samband med översyn av lagstiftningen på virkesmätningens
område. Utredningen beräknas inte kunna slutföras förrän tidigast
i slutet av år 1962. Det har ej heller varit möjligt att avvakta den utredning
rörande införande av lagstiftning om kvalitetskontroll av skogsfrö och
skogsplantor, som på Kungl. Maj :ts uppdrag pågår inom styrelsen. I framställningen
erinras också om att skogsstyrelsens organisation kan påverkas
av 1960 års jordbruksutrednings arbete, av styrelsens uppdrag att verkställa
utredning rörande vissa frågor om yrkesutbildningen på skogsbrukets område
samt av de förslag som 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala
ledning kan framlägga. Med hänsyn till angivna förhållanden betonar ämbetsverken,
att förslaget inte får betraktas såsom slutgiltigt utan kan kräva komplettering.
Härefter redovisar ämbetsverken vissa allmänna synpunkter rörande
skogsstyrelsens organisation. De verkställda undersökningarna
har givit vid handen att styrelsen behöver ökade resurser. Härom
och rörande sättet för att tillgodose personalbehovet anförs bl. a. följande.
Om skogsstyrelsen skall kunna uppfylla de krav, som i olika hänseenden
följer av de av 1960 års riksdag (prop. 106; JoU och BevU 1; rskr. 326) beslutade
ändringarna i skogsvårdsstyrelsernas organisation, erfordras ökade
personella resurser. Detta gäller såväl för den skogliga yrkesutbildningen
och den skogliga verksamheten över huvud taget som inom det administrativa
området. Skogsstyrelsen har tidigare uttalat, att ämbetsverkets uppgifter
efter omorganisationen av skogsvårdsstyrelserna blir så väsentligt
vidgade att personalproblemen inte kan lösas enbart genom att inkalla personal
från styrelserna. Denna uppfattning har bestyrkts vid de nu slutförda
undersökningarna. För att skogsstyrelsen skall få stabilitet i organisatoriskt
och personellt hänseende erfordras därför att det permanenta behovet
av personal tillgodoses genom tjänster vid styrelsen.
Styrelsens arbetsuppgifter fördelar sig naturligen på i stort sett tre huvudområden.
Det första omfattar skogens vård och avverkning, det andra åtgärder
för att säkerställa återväxten och det tredje den skogliga yrkesutbildningen.
De båda förstnämnda områdena omspänner så olikartade spörsmål
att det inte kan förutsättas att en byråchef skall vara i stånd att bemästra
mer än ett av dem. Därtill kommer styrelsens behov av befattningshavare
i chefsställning för den del av verksamheten, som går ut på att ge
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
27
nom konferenser och inspektioner hålla kontakt med skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet och skogsbruket i landet. Med hänsyn hl. a. härtill har ämbetsverken
funnit, att den nya organisationen bör omfatta två skogsbyråer
för skogliga ärenden i egentlig mening.
Det tredje huvudområdet — yrkesutbildningen -—- har fått sådan omfattning
och betydelse att det inte längre kan falla under en av skogsbyråerna.
Den nuvarande utbildningssektionen inom första skogsbyrån bör därför utbrytas
till en självständig enhet. Enligt skogsstyrelsens mening bör enheten
utgöra en fristående byrå. Emellertid befinner sig frågan om yrkesutbildningens
centrala ledning under utredning. Med hänsyn härtill har statskontoret,
som i princip ej haft någon erinran mot att inrätta en särskild byrå
för utbildningsfrågorna, ansett, att utbildningssektionen tills vidare endast
bör ombildas till en fristående, direkt under överdirektören sorterande utbildningsavdelning.
För de administrativa, juridiska, avlöningstekniska, kamerala och finansiella
ärendenas handläggning bör liksom hittills finnas en särskild administrativ
byrå.
Å första skogsbyrån skall enligt instruktionen för skogsstyrelsen
handläggas ärenden rörande den egentliga skogsvårdsstyrelseverksamheten
och därmed sammanhängande spörsmål, såsom skogsvård och skogshushållning
i allmänhet, skogslagstiftning, skoglig undervisning och utbildning
m. m., ärenden angående skogsbrukets arbetskraftsproblem, skogligt
sociala och allmänt skogspolitiska spörsmål samt ärenden av allmänt skogsekonomisk
innebörd. Vissa ärenden har dock överflyttats till andra skogsbyrån.
F. n. finns en allmän sektion under chefskap av byråchefen och
en undervisningssektion. Samtidigt med att utbildningssektionen ombildas
till en fristående enhet bör andra skogsbyråns sektion för bidragsärenden
och tekniska ärenden överflyttas till första skogsbyrån med hänsyn till sin
samhörighet med övriga på denna byrå ankommande ärenden och för att
åstadkomma lämpligt avvägd arbetsbelastning för de olika byråerna.
Vad gäller den allmänna sektionens uppgifter och personalbehov anför
ämbetsverken i huvudsak följande.
Vid sektionen handläggs f. n. främst skogslagstiftningsfrågor, skogligt
juridiska ärenden, allmänna skogs- och jordpolitiska frågor, ärenden rörande
avverkningsförhållanden och utsyning samt ärenden rörande skogsbrandskydd.
Vissa frågor, såsom den skogliga rationaliseringen, främjande av
skoglig samverkan, awerkningsplanering, skogsbokföring och fastighetstaxering,
har ej kunnat ägnas tillräcklig uppmärksamhet med nuvarande
personalresurser, som endast utgjorts av byråchefen. Under sektionen bör
även falla ärenden angående skogsindustrifrågor, skogsuppskattning och
skogsvärdering samt naturvårdsfrågor. Bestämmande för personalbehovet
blir målsättningen för skogsstyrelsens verksamhet och hur långt det allmännas
engagemang på det enskilda skogsbrukets område anses böra sträcka
sig. Skall skogsstyrelsen i enlighet med vad som uttalats i bl. a. prop.
1960: 106 kunna göra en ledande, impidsgivande och samordnande insats
inom sektionens arbetsområde, bör personalen omfatta minst två befattningshavare.
En av dem skall fungera som sektionschef under byråchefen.
28
Kung!. Maj:ts proposition nr 115 år 1962
Ämbetsverken föreslår att för sektionen beräknas en ny tjänst som förste
byråsekreterare i Ae 23 och en befintlig amannenstjänst i reglerad befordringsgång.
På sektionen för tekniska ärenden och bidragsärenden handläggs bidragsärenden,
som har samband med Statens skogsförbättringsanslag samt anslagen
Vägbyggnader å skogar i enskild ägo, Flottledsbyggnader å skogar i
enskild ägo och Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. De
skogstekniska ärendena omfattar skogsvägbyggnad, skogsdikning och skogsbruksplaner.
Till sektionen hör även ärenden rörande beredskapsarbeten.
För sektionschefen finns inrättad en tjänst som byrådirektör i Ao 24. F. n.
fungerar emellertid en länsjägmästare i Ao 26 som chef för sektionen. Dessutom
finns en tjänsteman i Ag 19, som avlönas från anslaget Vägbyggnader
å skogar i enskild ägo, samt en amanuens i befordringsgången. Rörande
sektionens arbetsuppgifter och personalbehov i fortsättningen anförs i sammandrag
följande.
Skogsstyrelsen beviljade tidigare själv alla bidrag, men fr. o. m. den 1 juli
1960 har beslutanderätten delegerats till skogsvårdsstyrelserna. Skogsstyrelsens
uppgifter på området består nu främst i att leda och samordna verksamheten,
utfärda erforderliga tillämpningsföreskrifter och anvisningar,
verkställa anslagsberäkningar och fördela anslagen på de olika skogsvårdsstyrelserna
samt att utöva kontroll över bidrags- och långivningen. Någon
personalminskning har dock ej varit möjlig att vidta, enär den frigjorda tiden
tagits i anspråk för främst beredskapsärendena och andra planläggningsarbeten.
Svårigheter har därjämte framträtt att ta upp vissa frågor till
behandling så grundligt och i så god tid som varit önskvärt. Sålunda är det
angeläget, att större kapacitet kan ägnas åt att utarbeta nya anvisningar och
tillämpningsföreskrifter rörande skogsvårdsanslagen och verksamheten med
beredskapsarbetena ävensom åt att utarbeta riktlinjer och normer för regional
vägplanering samt att uppgöra normer för skogsbruksplaner. Möjligheter
föreligger emellertid att genom vissa rationaliscringsåtgärder intensifiera
arbetet med dessa uppgifter. Vid bedömningen av personalbehovet bör
därutöver beaktas att delegeringen av bidrags- och långivningen kräver ökad
kontakt mellan skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna för bl. a. inspektion.
Ämbetsverken föreslår ej annan ändring i fråga om sektionens personal
än att den från skogsväganslaget avlönade tjänsten i Ag 19 bör överföras
till skogsstyrelsens avlöningsanslag och göras extraordinarie.
För biträde med gransknings- och kollationeringsarbete, sammanställande
av rapporter och andra uppgifter samt kontorsgöromål i övrigt bör inrättas
en kanslibiträdestjänst i Ae 7, som är gemensam för byråns sektioner.
Enligt instruktionen skall å andra skogsbyrån handläggas ärenden,
som sammanhänger med skogens återväxt — huvudsakligen innefattande
frö- och plantförsörj ning, skogsodling och hyggesvård — den praktiska
skogsträdsförädlingen samt regleringen av handeln med skogsodlingsmaterial,
ärenden angående skogsbrukets transporLväsende ävensom ärenden rörande
skogsvägbyggnad och bidrag till skogsvårdsåtgärder. Härutöver har
på byrån ankommit ärenden rörande beredskapsarbeten, jakt- och fiske
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1962
29
vård, prisutjämningsavgifter, skador å skog, internationellt skogligt samarbete,
bidrag från skogsvårdsanslagen samt lån från statens skogslånefond
och skogsväglånefonden. Som förut nämnts har åtskilliga arbetsuppgifter
föreslagits överförda till första skogsbyrån.
Andra skogsbyråns allmänna sektion består f. n. av en arbetsgrupp för
frö- och plantförsörjning och en arbetsgrupp för återväxttaxering och fotogrammetri.
Dessa arbetsenheter bör ombildas till en allmän sektion för
främst frö- och plantförsörjningsfrågor och en sektion för återväxtkontroll
och konsulentverksamhet. Under chefen för andra skogsbyrån sorterar även
den hos samarbetsnämnden för skoglig växtförädling och genetik anställda
personalen. Denna anordning torde få bibehållas tills vidare i avvaktan på
resultatet av utredningen om frö- och plantkontrollen.
Den allmänna sektionens mest angelägna uppgift är att verka för att fröoch
plantproduklionen bedrivs rationellt i såväl tekniskt som ekonomiskt
hänseende. I samband därmed erfordras en utvidgad utbildnings- och konsulentverksamhet
i frågor rörande frötäkt och planlskoledrift m. m. Bland
övriga uppgifter nämns flottnings- och transportfrågor samt internationella
skogliga frågor.
Skogsstyrelsen anser, att för sektionens arbetsuppgifter bör finnas, förutom
befintlig amanuenstjänst i reglerad befordringsgång, en förste byråsekreterare
i Ae 23 såsom sektionschef och en förste byråsekrelerare i Ae 21.
En utökning av antalet fasta tjänster är nämligen erforderlig, om sektionen
skall kunna fullgöra de vidgade uppgifter, som på detta område nödvändigtvis
måste falla på styrelsen.
Enligt statskontorets mening kan visserligen i och för sig fog föreligga
för den av skogsstyrelsen föreslagna personalförstärkningen. Statskontoret
framhåller dock, att den verksamhet som bedrivs av samarbetsnämnden för
skoglig växtförädling och genetik i vissa avseenden synes falla inom samma
område som den allmänna sektionens. Ämbetsverket fäster även uppmärksamheten
på att det ej heller torde vara möjligt att redan nu ta ställning
till skogsstyrelsens permanenta behov av personal för återväxtkontroll. Med
hänsyn till de i viss mån svävande förhållandena synes det statskontoret
därför lämpligt att begränsa den allmänna sektionens fasta personal till en
sektionschefstjänst i Ae 23 och en tjänst i Ae 21. Den nuvarande amanuenstjänsten
bör därför indras. Skulle erfarenheten visa, att behov föreligger
av ytterligare personal, bör detta tills vidare kunna tillgodoses genom att
inkalla lämplig skogsvårdsstyrelsetjänsteman.
Sektionen för återväxtkontroll och konsulentverksamhet skall främst syssla
med återväxttaxering och skoglig fotogrammetri. Verksamheten med återväxttaxeringcn
finansieras till största delen med prisutjämningsmedel. Den
fotogrammetriska verksamheten avser i huvudsak kursverksamhet i flygbildstolkning
samt service åt skogsvårdsstyrelserna i samband med flygbildanskaffning.
Av den befintliga personalen delar en konsulent i Ae 23
sin tid mellan fotogrammetri och återväxttaxering. Övriga befattningshavare
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 11)02
är avlönade av prisutjäinningsmedel. Ämbetsverken föreslår ingen ändring
beträffande den med statsmedel avlönade personalen.
Rörande den fristående organisationsenheten för utbildningsfrågor
framhåller ämbetsverken att det framstår som klart, att
den av riksdagen förutsatta utbyggnaden av den skogliga yrkesutbildningen
kräver så kraftigt ökade insatser av skogsstyrelsen att en förstärkning av
styrelsens personalresurser härför är omedelbart nödvändig. Behovet av en
sådan förstärkning understryks av att personaluppsättningen har varit oförändrad
sedan 1958, oaktat den ansvällning av arbetsuppgifterna som därefter
skett. Det i viss mån svävande läge, vari frågan om den skogliga yrkesutbildningens
framtida centrala ledning befinner sig, påverkar givetvis sättet
för förstärkningen. Några ordinarie tjänster bör tills vidare inte inrättas.
För chefen för utbildningsbyrån bör enligt skogsstyrelsens åsikt inrättas
en byråchefstjänst i Be 1. Statskontorets alternativförslag förutsätter, att utbildningsavdelningen
förestås av en byrådirektör i Ag 26. Enheten bör i båda
fallen bestå av en allmän sektion för yrkesutbildningsfrågor och en sektion
för lärarutbildning.
Chef för allmänna sektionen bör enligt ämbetsverkens uppfattning vara
en byrådirektör i Ae 24, som även bör vara byråchefens ställföreträdare.
På sektionschefen bör ankomma att utarbeta allmänna anvisningar för
yrkesutbildningsverksamheten och planer för utbildningens organisation och
utformning på längre sikt. Han skall svara för fördelningen av anslagen till
skogsbrukskurser. En väsentlig uppgift är vidare att inspektera kursverksamheten,
informera skogsvårdsstyrelser och övriga organ i utbildningsfrågor
samt att samarbeta med skogsbrukets olika organisationer och övriga
berörda myndigheter och organ beträffande den skogliga yrkesutbildningens
genomförande och utveckling.
Härutöver bör finnas två tjänster som förste byråsekreterare i Ae 21, vilket
innebär förstärkning med en tjänst.
Den ene befattningshavaren bör huvudsakligen handha skolfrågor och
kursplaner. Den andra tjänsten avses huvudsakligen för frågor rörande undervisningsmateriel.
Bl. a. bör i uppgifterna ingå att inventera förekomsten
av undervisningsmateriel och analysera materielbehov inom olika ämnesområden,
att handha utgivning av katalog över undervisningsmateriel och fortlöpande
information om materielfrågor samt att medverka vid central upphandling
och beställningsproduktion av undervisningsmateriel. Befattningshavaren
skall även syssla med frågor rörande materiel för undervisningen
vid de av domänstyrelsen administrerade skogsskolorna.
I den allmänna sektionen bör även ingå de befintliga tjänsterna i Ag 23
och Ag 15 för de vid skogsbruksskolan i Araby anordnade kompletteringskurserna.
Befattningshavarna bör alltjämt avlönas från anslaget till skogsbrukskurser.
Sektionen för lärarutbildning bör förestås av en förste byråsekreterare i
Ae 23. På denne skall bl. a. ankomma att utarbeta anvisningar rörande utbildningspersonalens
arbetsuppgifter, arbetsfördelning och arbetstider samt
att planera lärarutbildning och fortbildning av övrig personal. Vidare bör
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
31
liksom nu finnas en tjänst i Ag 23 som konsulent i pedagogik. Tjänsten, som
f. n. avlönas från skogsbrukskursanslaget, bör emellertid överflyttas till
skogsstyrelsens avlöningsanslag. Även en halvtidstjänst som skrivbiträde för
lärarutbildningen bör överflyttas på motsvarande sätt. I samband därmed bör
tjänsten utökas till heltidstjänst. En ny tjänst såsom förste byråsekreterare
i Ae 21 bör tillkomma. Innehavaren avses att specialisera sig på frågor
rörande den maskintekniska undervisningen. Han skall svara för utformning
av kursplaner och undervisningsmetodik, anskaffning av maskiner och
materiel, utbildning av lärare samt för kontakter med forskning, arbetsstudieorgan
och näringsliv.
I sektionen bör ingå de tre för lärarutbildning och för konsulentverksamheten
hos skogsvårdsstyrelserna avsedda assistenttjänsterna i Ae 17. Dessa
tjänster bör uppflyttas till högst Ae 19.
På administrativa byrån handläggs ärenden angående skogsvårdsstyrelsernas
avlönings-, kassa- och räkenskapsväsende, skogsstyrelsens
medelsförvaltning, organisation och personal, skogsbrukets skatteförhållanden
samt övriga ärenden av övervägande administrativ, kameral och rättslig
natur. Byrån är uppdelad på en juridiskt administrativ sektion, en avlönings-
och personalsektion samt en kameral sektion. En var sektion förestås
av en förste byråsekreterare. Härutöver finns registratorskontor med
skriv- och ritcentral, samt expeditionsvaktspersonal.
Ämbetsverken finner inte anledning föreslå någon ändring i sektionsindelningen.
Personaluppsättningen bör kunna bibehållas oförändrad. Vissa lönegradsjusteringar
bör dock genomföras.
I fråga om den juridiskt administrativa sektionen föreslår ämbetsverken
att tjänsten som förste byråsekreterare i Ao 23 uppflyttas till byrådirektörstjänst
i Ao 24 och tjänsten som byråsekreterare i Ae 19 till tjänst som förste
byråsekreterare i Ae 21. Som motiv härför anförs bl. a. följande.
På förste byråsekreteraren ankommer, förutom chefskapet över sektionen,
att vara byråchefens närmaste man och ställföreträdare. Han måste
därför inte blott behärska den egna sektionens ämnesområde utan även vara
väl insatt i övriga sektioners arbetsuppgifter. Byråsekreteraren biträder vid
göromål av självständig och utredningsmässig art samt anlitas relativt ofta
för uppgifter, som i första hand ankommer på andra sektioner, såsom personalärenden,
avlöningsärenden och avtalsärenden.
De mångskiftande och kvalificerade bedömningsfrågor i juridiskt och förvaltningsrältsligt
avseende, som ankommer på sektionschefens handläggning
i förening med hans ställning såsom byråchefens ställföreträdare bör
enligt skogsstyrelsens och statskontorets mening föranleda uppflyttning av
tjänsten. Styrelsen föreslår jämväl, att byråsekreterartjänsten uppflyttas
med hänsyn till de ansvarsfulla göromål, som ankommer på innehavaren.
Om så ej sker, finns risk för att dugande och för tjänsten lämpad arbetskraft
ej skall kunna behållas.
På avlönings- och personalsektionen bör ej annan personaländring ske än
att en kanslibiträdestjänst, som avlönas från skogsvårdsstyrelsernas anslag,
överförs till skogsstyrelsens anslag och i samband därmed ändras till en
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
kontoristtjänst i Ae 9. Detta med hänsyn till sektionens ökade arbetsbelastning
och till mängden av kvalificerade göromål.
För sektionschefen på den kamerala sektionen har skogsstyrelsen inrättat
en tjänst som förste byråsekreterare i Ag 21. Den fasta personalen utgörs
i övrigt av en revisor i Ao 19, en kassör i Ao 12, en kontorist, ett kanslibiträde
och ett kontorsbiträde. Sedan början av 1960 har därjämte en distriktsjägmästare
i Ao 23 på övergångsstat omplacerats till tjänstgöring vid
sektionen. Ämbetsverken föreslår, att den för sektionschefen inrättade tjänsten
extraordinariesättes och uppflyttas till Ae 23. Förslaget motiveras på i
huvudsak följande sätt.
På sektionschefen ankommer att utarbeta förslag till medelsäskanden avseende
skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag, att upprätta förslag till inkomst-
och utgiftsstater för skogsvårdsstyrelserna, att upprätta förslag till
taxebestämmelser och anvisningar härtill, att biträda vid handläggning av
frågor rörande skogsvårdsstyrelsernas affärsmässigt bedrivna frö- och plantförsörjningsverksamhet,
att lämna råd och anvisningar beträffande skogsvårdsstyrelsernas
ekonomiska förvaltning samt att biträda de skogliga byråerna
i ärenden av ekonomisk och anslagsteknisk natur. Han svarar vidare
för ekonomisk statistik rörande skogsvårdsstyrelseverksamheten, vilken
bl. a. används som underlag för anslagsberäkningar och taxesättning. Statistikbearbetningen
sker hålkortsmässigt vid statistiska centralbyråns maskincentral.
En annan väsentlig uppgift för befattningshavaren är att i egenskap
av organisationsföredragande företa organisations- och arbetsrutinundersökningar
vid skogsvårdsstyrelserna och på grundval härav avge organisationsförslag.
De av organisationsnämnden och statskontoret verkställda undersökningarna
ha gett klart belägg för att den genomförda personalförstärkningen varit
motiverad.
Vid registratorskontoret bör en kontoristtjänst i Ae 9 inrättas i utbyte mot
en kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång. Skälen härför är följande.
Vid den verkställda organisationsundersökningen har befunnits, att styrelsens
registrator tagits i anspråk för en mängd kvalificerade arbetsuppgifter
utöver de egentliga registratorsgöromålen. Trots att styrelsen försökt att
lätta arbetsbördan genom att tidvis ställa ett kontorsbiträde till registratorns
förfogande, är befattningshavaren f. n. så arbetstyngd, att en uppdelning
av göromålen måste komma till stånd. Styrelsen har också behov av att
ha tillgång till en fullgod ersättare för registratorn.
Skogsstyrelsens föreslagna organisation framgår av särskild tablå.
Under hänvisning till organisationsförslaget hemställer skogsstyrelsen, att
styrelsens avlöningsanslag för budgetåret 1962/63 höjs med
295 000 kr. på sätt framgår av följande sammanställning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
33
Den jöreslagna organisationen av skogsstyrelsen
Bp |
B |
A |
A |
A |
A |
högst |
högst |
högst |
A |
A |
A |
Al |
5 |
1 |
26 |
24 |
23 |
21 |
A 19 |
A 17 |
A 15 |
12 |
9 |
7 |
-5 |
Första skogsbyrån.
Andra skogsbyrån
•l1
1
Allmän sektion
Sektion för tekniska ärenden
och bidragsärenden
Allmän sektion
Sektion för återväxtkontroll
och konsulent verks.
Samarbetsnämnden (plantageverksamhet)
-
Utbildningsbyrån8
Allmän sektion
Allmän sektion: kompletteringskurser
Sektion
för lärarutbildning
Administrativa byrån
Juridiskt-administrativ
sektion
Avlönings- och personalsektion
Kameral
sektion (jämte
kassakontor)
Tillfällig tjänst (distriktsjägmäst.
på överg.stat.)
Registratorskontor samt
skriv- och ritcentral
Vaktmästareexp. och telefonväxel -
Virkesmätningsavdelningen
-1
-1-
Statistik
Virkesmätning
-1 Expedition
Bp 5 |
B 1 |
A 26 |
A 24 |
A 23 |
A 21 |
högst |
högst |
högst |
A 12 |
A 9 |
A 7 |
Al -5 |
Sum- ma |
1 |
5 |
1 |
3 |
10 |
6 |
9 |
1 |
8 |
2 |
7 |
8 |
10 |
71 |
1 Denna tjänst utgår enligt statskontorets förslag.
2 Benämningen bör enligt statskontorets förslag vara Utbildningsavdelningen.
8 Bör enligt statskontorets förslag vara byrådirektör i A 26.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1962.1 saml. Nr 115
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
1. Personalförstärkningar ökning
a) 1 byråchef Be 1 ........................................ 42 853
b) 3 förste byråsekreterare Ae 23 .......................... 85 016
c) 1 förste byråsekreterare Ag 23 .......................... 26 878
d) 3 förste byråsekreterare Ae 21 .......................... 76 639
e) 2 kontorister Ae 9..................................... 29 109
f) 1 kanslibiträde Ae 7 .................................... 12 448
2. Personalminskning
1 byråsekreterare Ae 17—19
3. Löneregleringar
a) 1 byrådirektör Ao 24 i st. f. förste byråsekreterare Ao 23 . . 1 762
b) 1 förste byråsekreterare Ae 23 i st. f. förste byråsekreterare
Ag 21 .............................................. 1 591
c) 1 förste byråsekreterare Ae 21 i st. f. byråsekreterare Ae 19 1 293
d) 3 assistenter Ae 19 i st. f. assistenter Ae 17 ................ 6 806
4. Omräkning
a) löneklassförändringar m. in............................. 6 205
b) kompensation för höjda folkpensionsavgifter.............. 4 400
Summa 295 000
Y ttrand en. Statens lönenämnd har ingen erinran mot lönegradsplaceringen
för de under 1 a)—f) föreslagna tjänsterna som byråchef i Be 1,
förste byråsekreterare i Ae 23, Ag 23 och Ae 21, kontorist i Ae 9 och kanslibiträde
i Ae 7 men kan inte biträda de under 3 a)—d) yrkade lönegradsuppflyttningarna.
SACO föreslår, att lönegrad A 26 genomgående tillämpas för tjänsterna
som sektionschef samt att den nuvarande tjänsten som amanuens i reglerad
befordringsgång å rättssektionen utbyts mot en tjänst som förste byråsekreterare
i Ae 23.
IV. Skogsstyrelsens anslagsskrivelse för budgetåret 1962/63, m. m.
Skogsstyrelsen: Omkostnader. För innevarande budgetår har under förevarande
anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 177 000 kr. I årets statsverksproposition
(bil. Ils. 254) har anslaget, såsom förut nämnts, upptagits
med ett beräknat belopp av 177 000 kr.
Yrkande. Skogsstyrelsen hemställer, att anslaget höjs med 23 000 kr.
enligt följande beräkning. |
Utgifter 1959/60 1960/61 |
Anslag 1961/62 |
Ökning |
|
1. Reseersättningar............. |
..... 44 397 |
46 237 |
48 400 |
13 000 |
2. Bränsle, lyse och vatten ..... |
..... 8 036 |
8 344 |
8 000 |
500 |
3. Övriga expenser............. |
..... 48 993 |
49 600 |
51 900 |
7 500 |
4. Blankettryck ............... |
..... 36 803 |
38 600 |
40 500 |
2 000 23 000 |
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962
M o t i v. 1. Av höjningen belöper 10 500 kr. på de merkostnader, som beräknas
uppstå genom utökning av personalen i enlighet med förut nämnt
organisationsförslag. ökningen i övrigt är av automatisk karaktär.
2. Under hösten 1960 tillfördes styrelsen ytterligare sex rum. Med hänsyn
till väntad merbelastning bör delposten höjas.
3. Av för innevarande budgetår anvisade medel utgör 2 000 kr. engångsbelopp
för inköp av möbler m. m. Styrelsens uppsättning av inventarier —
främst kontorsmöbler och kontorsmaskiner —- har nu nått sådan storlek att
beloppet i fortsättningen erfordras varje budgetår för underhåll och förnyelse
av inventarierna. För nyanskaffning av möbler m. m. i anledning av de i
organisationsförslaget yrkade personalförstärkningarna erfordras 4 800 kr.
Styrelsen anser det nödvändigt att delposten uppräknas med 500 kr. för att
två värmeskåp till styrelsens lunchrum skall kunna anskaffas.
Utgifterna för skrivmateriel, papper, blankettryck o. d. har kunnat hållas
i stort sett oförändrade genom att lagerhållningen nedbringats till ett minimum.
Utvidgningen av styrelsens arbetsuppgifter, framför allt inom den
skogliga yrkesutbildningen, har föranlett stegrat behov av särskilt stenciler
och dupliceringspapper. En anslagsuppräkning med 500 kr. är erforderlig
för att täcka de ökade kostnaderna.
Den föreslagna utökningen av styrelsens personal beräknas föranleda ökade
telefonkostnader om 1 100 kr. En uppräkning med ytterligare 400 kr. erfordras
på grund av bl. a. behovet av ökade telefonkontakter med skogsvårdsstyr
el serna.
För att täcka ökade utgifter för bokinköp, bindning av böcker m. fl. ändamål
yrkar styrelsen en anslagsuppräkning med 200 kr.
4. Med hänsyn till väntade kostnadsfördyringar bör posten ökas med 2 000
kr.
Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar. För innevarande budgetår
har under förevarande anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 15 980 000
kr. I årets statsverksproposition (bil. Ils. 255) har anslaget, såsom förut
anförts, upptagits med ett beräknat belopp av 16 300 000 kr.
Yrkande. Skogsstyrelsen hemställer om en höjning av anslaget med
690 000 kr. enligt följande beräkning.
ökning
eller
minskning
1. Personalförstärkningar
a) 5 föreståndare Ae 17 ................................ + 100 000
b) 10 förste länsskogsvaktare Ae 15 ...................... + 180 000
2. Löneregleringar m. m.
a) 8 länsjägmästare Bo 1 i st. f. Ao 26 .................... + 45 000
b) 3 biträdande länsjägmästare Ao 25 i st. f. Ao 24 ........ + 5 000
c) 9 jägmästare Ao 23 i st. f. biträdande jägmästare Ao 21 . . + 26 000
d) 1 kamrerare Ao 19 i st. f. Ao 17 ...................... + 2 650
e) 1 kontorist Ao 9 i st. f. kanslibiträde Ao 7.............. + 1 350
8-f Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 115
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
ökning
eller
3. Omräkning minskning
a) löneklassförändringar och tjänstetidsbefordran.......... + 111 000
b) kompensation för höjda folkpensionsavgifter............ + 1 000
c) ATP-avgifter ........................................ + 252 000
d) arbetsgivaravgifter till sjuk- och moderskapsförsäkringen — 34 000
+ 690 000
Motiv. 1 a) och b). Vid skogsvårdsstyrelserna är nu för undervisningsuppgifter
inrättade 14 extra ordinarie och fem extra föreståndartjänster
samt sex ordinarie, 37 extra ordinarie och 29 extra tjänster såsom förste
länsskogvaktare. Det förslag till fortsatt utbyggnad av den skogliga yrkesutbildningen,
som framläggs under anslaget till skogsbrukskurser, föranleder
att för budgetåret 1962/63 föreligger ett totalt behov av 23 föreståndartjänster
och 94 tjänster såsom yrkeslärare, vilket innebär ökning med fyra resp.
18 tjänster. Jämväl nästa budgetår bör ett antal tjänster för undervisningspersonal
överföras från extra till extra ordinarie stat.
2 a). Motsvarande förslag har framförts föregående år. Beträffande motiveringen
torde få hänvisas till IX ht. 1961, s. 246 under 2 a).
2 b). Detta förslag är detsamma som av skogsstyrelsen framfördes i föregående
års anslagsskrivelse. Beträffande motiveringen torde få hänvisas till
IX ht 1961, s. 246 under 2 b).
2 c). Skogsstyrelsen erinrar om att sektionscheferna vid de större skogsvårdsstyrelserna
normalt är placerade i Ao 25, Ao 24 eller Ao 23. Till följd
av att antalet tjänster i dessa lönegrader är begränsat har emellertid vissa
sektionschefsbefattningar måst besättas med innehavare av tjänster i Ao 21.
Så är fallet i fråga om undervisningssektionerna vid skogsvårdsstyrelserna
i Östergötland, Jönköpings, Kronobergs och Älvsborgs län samt de skogstekniska
sektionerna vid skogsvårdsstyrelserna i Kalmar, Älvsborgs, Värmlands,
Kopparbergs och Gävleborgs län. Med hänsyn till arbetsuppgifternas
omfattning och svårighet är det i hög grad påkallat att cheferna för angivna
sektioner kan erhålla tjänster i Ao 23.
2 d) och e). Beträffande motiven till dessa förslag, vilka framförts även
föregående år, torde få hänvisas till IX ht 1961, s. 247 under 2 c) och d).
3 a)—c). Ökningarna är av automatisk karaktär.
3 d). För att ernå anpassning till de verkliga kostnaderna har posten
■minskats med det angivna beloppet.
Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader. För innevarande budgetår
har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 4 145 000
kr. Å anslaget förelåg vid utgången av budgetåret 1960/61 en reservation av
1 822 244 kr. I årets statsverksproposition (bil. 11 s. 255) har anslaget, såsom
förut anförts, uppförts med ett beräknat belopp av 6 002 000 kr.
Yrkande. Skogsstyrelsen hemställer, att anslaget höjs med 5 857 000
kr.
37
Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1962
Motiv. Inledningsvis ifrågasätter styrelsen om inte annan beräkningsmetod
för anslagstilldelningen än den i samband med skogsvårdsstyrelsernas
omorganisation 1960 beslutade metoden bör tillämpas. Härom anför styrelsen
bl. a. följande.
Enligt tillgängliga statistiska uppgifter har antalet förrättningsdagar inom
skogsvårdsstyrelseorganisationen för 1960/61 uppgått till endast omkring
216 000 mot beräknade 280 000 dagar, varav 85 000 dagar avsett den offentliga
sektorn och 131 000 dagar använts för uppdragsverksamheten. Vid
jämförelse med tidigare föi''hållanden kan konstateras att en markant nedgång
skett i fråga om de servicebetonade uppgifterna. Nedgången torde
främst ha berott på den betydande taxehöjning, som blev ofrånkomlig i
samband med omorganisationen av skogsvårdsstyrelserna. Då kostnaderna
inte kunnat minskas i proportion till nedgången av antalet förrättningsdagar,
har den genomsnittliga kostnaden per förrättningsdag kommit att uppgå
till 145 i st. f. beräknade 116 kr. Angivna förhållande illustrerar enligt
styrelsen på ett slående sätt svagheterna i det nuvarande finansieringssystemet.
Vid minskad förrättningsverksamhet sjunker visserligen bl. a. vissa
avlöningskostnader. De fasta kostnaderna, som är de dominerande, kan däremot
ej nämnvärt minskas.
Det kan vara av intresse att nämna, att den statistik, som föreligger beträffande
skogsvårdsstyrelsernas förrättningsverksamhet 1960/61, i förening
med inhämtade uppgifter rörande det ekonomiska utfallet av verksamheten,
möjliggjort en gränsdragning i stort av kostnaderna mellan den offentliga
verksamheten och servicesektorn under samma budgetår. Verkställd efterkalkyl
visar, att genomsnittskostnaden per förrättningsdag för den förstnämnda
verksamheten uppgått till 166 kr. och för den sistnämnda till 132
kr. Att den offentliga verksamheten ställer sig avsevärt dyrare än serviceverksamheten
beror enligt skogsstyrelsen i första hand på att den förra omspänner
arbetsuppgifter, som kräver medverkan av den mest kvalificerade
och högst avlönade förrättningspersonalen under det att serviceuppgifterna
oftast kan utföras av personal i lägre löneställning. Omkring 60 procent av
förrättningsdagarna för offentliga uppgifter har fallit på personal i lönegrad
A 13 och högre under det att serviceuppgifterna till 68 procent utförts av
förmanspersonal och befattningshavare i högst lönegrad A 10.
Skogsstyrelsen anser att statens kostnader för den på förrättningsdagar
grundade offentliga verksamheten vid skogsvårdsstyrelserna 1960/61 skulle
ha utgjort (83 000 X 166 =) 13 778 000 kr. i stället för vid anslagsberäkningen
uppskattade 9 628 000 kr. Detta visar enligt styrelsens mening att
staten ej som sig bort kommit att svara för sin del av kostnaderna. Såsom
en självfallen konsekvens av de fastställda finansieringsprinciperna bör detta
förhållande rättas till i efterhand och beaktas vid anslagstilldelningen för
budgetåret 1962/63. Med hänsyn till de brister, som vidlåder nuvarande metod
för anslagsberäkningen, anser sig styrelsen emellertid ej kunna yrka en
anslagsförstärkning i efterhand av förut angiven storlek. Det definitiva statsbidraget
för 1960/61 bör därför grundas på den slutliga genomsnittskostnaden
per förrättningsdag, 145 kr., för hela verksamheten. Detta skulle medföra
ett statsbidrag av (83 000 X 145 =) 12 035 000 kr., vartill kommer ett
belopp av 10 100 000 kr. motsvarande beräknade inkomster av skogsvårdsavgifter
eller tillhopa 22 135 000 kr. Enligt preliminära uppgifter har skogs
-
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
vårdsstyrelserna för förrättningsverksamheten 1960/61 över skilda anslag
tillförts ca 20 777 000 kr. Statsbidrag med ytterligare 1 358 000 kr. bör sålunda
tillföras styrelserna över förevarande anslag.
Att verksamheten vid skogsvårdsstyrelserna kunnat totalt sett bedrivas
utan underskott under budgetåret 1960/61 sammanhänger med att servicesidan
för styrelserna tillsammantagna lämnat visst överskott. Detta torde
främst få förklaras av att genom taxesättningen genomsnittligt sett högre
inkomst erhållits per förrätlningsdag än som ursprungligen beräknats. Överskottet
måste även bero på att skogsvårdsstyrelserna för vissa arbeten, såsom
planläggningsverksamhet sammanhängande med de särskilda skogsvårdsanslagen
och beredskapsverksamhet erhållit ersättning, som täckt de
verkliga kostnaderna. De tillämpade taxorna har avvägts med hänsyn till ett
visst bestämt antal ej inkomstbringande servicedagar för planläggning och
kontroll m. m. Antalet dylika dagar har blivit betydligt mindre än beräknat,
vilket minskat verkningarna av den sjunkande serviceverksamheten.
Det angivna förhållandet innebär i praktiken, att det enskilda skogsbruket
fått bära kostnader, som rätteligen bort åvila staten.
För nästa budgetår räknar skogsstyrelsen med en utökad offentlig verksamhet
vid skogsvårdsstyrelserna till stor del beroende på en beräknad fortsatt
utvidgning av den skogliga yrkesundervisningen. Denna verksamhet beräknas
under budgetåret 1962/63 kräva ca 41 000 förrättningsdagar, vilket
innebär en höjning med 8 000 dagar i förhållande till innevarande budgetår.
Vidare måste en uppräkning av antalet dagar även för andra viktiga uppgifter
av offentlig natur få anses ofrånkomlig. Härom anför styrelsen bl. a. följande.
Styrelsen anser det vara ytterst betydelsefullt, att skogsvårdsstyrelserna
kan ägna mera tid än hittills åt kontrollen av återväxternas beskaffenhet. Genomförda
återväxltaxeringar i skilda delar av landet har nämligen blottat
allvarliga brister i fråga om tillståndet på föryngringsytorna. Detta tyder på
att alltför liten uppmärksamhet ägnats återväxtkontrollen. Med hänsyn
till återväxtverksamhetens grundläggande betydelse för skogsvårdsarbetet
anser styrelsen nödvändigt att skogsvårdsstyrelserna erhåller ekonomiska
resurser, som möjliggör ökade arbetsinsatser på området och som lämnar
styrelserna tillfälle att i större omfattning än hittills verka för att markägarna
åvilande reproduktionsskyldighet blir fullgjord.
Även i fråga om andra uppgifter är en intensifiering nödvändig. Sålunda
krävs flera dagar bl. a. för skogsvårdsstyrelsernas medverkan vid bildandet
av sammanslutningar av skogsägare, för upplysnings- och propagandaverksamhet
i arronderings- och samverkanfrågor, för den regionala vägnätsplaneringen
och annan rationaliseringsverksamhet inom skogsbruket. Även
medverkan i yrkesorienteringen i den obligatoriska skolan ställer anspråk
på ökat statligt stöd. Vidare erfordras ytterligare dagar för att skogsvårdsstyrelsepersonalen
i tillräcklig omfattning skall kunna delta i nödvändiga
utbildnings- och fortbildningskurser.
Skogsstyrelsen anser, att antalet förrättningsdagar för offentliga uppgifter
nästa budgetår bör beräknas till 108 000, varav 67 000 dagar för annan
verksamhet än yrkesundervisning. Genom en utökning av antalet offentliga
dagar erhålls även ett mera tillfredsställande förhållande än f. n. mellan
antalet dylika dagar och den personalkader som är mera fast knuten till
Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1962
39
skogsvårdsorganisationen. Ett allt för begränsat dagantal medför, att personalen
ej kan utnyttjas i tillfredsställande omfattning och att sysselsättningssvårigheter
kan uppstå.
Beträffande serviceverksamhetens omfattning nästa budgetår är det enligt
styrelsen synnerligen vanskligt att göra någon prognos. Styrelsen har med
stor tvekan stannat för ett så högt dagantal som 150 000 eller nära 20 000
fler dagar än som verkligen använts under det gångna budgetåret. Det sammanlagda
antalet förrättningsdagar skulle sålunda komma att uppgå till
258 000.
De totala kostnaderna för förrättningsverksamheten nästa budgetår har
styrelsen beräknat till 34 420 000 kr. Härvid har räknats med ökade lönekostnader
m. m. under skogsvårdsstyrelsernas avlöningsanslag på grund av
förutsatta personalförstärkningar och löneregleringar m. m. Dessutom har
räknats med kostnader för anställning av åtta förste länsskogvaktare och
tre instruktörer såsom tillfällig personal för yrkesundervisning. Vidare har
hänsyn tagits till de från den 1 juli 1961 höjda traktamentsbeloppen samt
ökade utgifter för arbetsgivaravgifter för tillfällig personal ävensom vissa
andra smärre utgiftsstegringar. Kostnadsökningarna har emellertid i stort
sett kunnat uppvägas av utgiftsminskningar till följd av förväntad minskning
i förrättningsverksamheten. Med utgångspunkt från nämnda totalkostnadsram
skulle kostnaden per förrättningsdag vid ett dagantal av 258 000
utgöra 133 kr. Statens kostnader för verksamheten under budgetåret 1962/
63 skulle därvid uppgå till (108 000 X 133 =) 14 364 000 kr., vartill kommer
beräknad inkomst av skogsvårdsavgift^ med 10 200 000 kr.
Härutöver skall staten svara för vissa till den offentliga sektorn hänförliga
utgifter vid sidan av den egentliga förrättningsverksamheten. Dessa
kostnader har styrelsen beräknat till sammanlagt 4 215 000 kr. fördelade på
följande utgiftsändamål.
1. Arvoden samt rese- och traktaments-ersättning till styrelseledamöter.... |
Anslag 1961/62 75 000 |
Förslag 1962/63 135 000 |
+ |
Ökning 60 000 |
|
2. |
Investeringar i skogsbruksskolor.... |
1 100 000 |
2 000 000 |
+ |
900 000 |
3. |
Amorteringar å byggnadslån ...... |
190 000 |
250 000 |
+ |
60 000 |
4. |
Driftsunderskott vid skogsbruksskolor |
1 270 000 |
1 730 000 |
+ |
460 000 |
5. |
Rabattering av vissa förrättningskost-nader .......................... |
100 000 |
100 000 |
— |
|
2 735 000 |
4 215 000 |
+ 1 480 000 |
Övervägande delen av ökningen faller på investerings- och driftskostnader
för skogsbruksskolor.
Behovet av nya skolor är fortfarande betydande och det är angeläget, att
statligt stöd härtill lämnas i sådan omfattning att utbyggnadstakten kan
ökas. Det är även önskvärt att större bidrag än hittills kan lämnas så att
lånebehovet kan nedbringas och räntekostnaderna hållas inom rimliga gränser.
Styrelsen har emellertid stannat för att föreslå en relativt måttlig upp
-
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
räkning av statsbidraget för skolbyggnader. Av det beräknade beloppet är
nämligen 500 000 kr. avsedda för att uppföra lokaler för den av skogsstyrelsen
bedrivna utbildningen av lärare till skogsvårdsstyrelsernas undervisning.
Vallmotorps skogsbruksskola i Södermanlands län, där skogsstyrelsen
för lärarutbildningen fått utnyttja ej ianspråktagna lokaler, behöver nämligen
i fortsättningen disponeras av skogsvårdsstyrelsen. Skogsstyrelsen anser,
att de nya lokalerna bör uppföras vid Ladviks skogsbruksskola utanför
Stockholm. Några medel utöver statsbidrag kan inte påräknas för den planerade
anläggningen.
De höjda kostnaderna för skogsbruksskolornas drift är en följd av att
fler skolor kommer att tas i bruk, men beror även på ökade räntekostnader
på grund av fortsatta investeringar med lånemedel. En betydande del av
kostnadsökningen kan dessutom tillskrivas den omständigheten att en stor
del av undervisningen måst förläggas till andra skolor än de egna. Minskade
intäkter av virkesförsäljningar har också påverkat de beräknade nettokostnaderna.
Utgiftshöjningen för amortering å byggnadslån sammanhänger
med att fler lån för investeringar i skogsbruksskolor tillkommit. Posten
arvoden m. m. till styrelseledamöter har höjts med beräknade kostnader
för reseersättningar och traktamenten.
Den totala kostnadsramen för den del av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet
budgetåret 1962/63, som bör finansieras med statliga medel, skulle i enlighet
med det anförda utgöra (14 364 000 -j- 10 200 000 -j- 4 225 000 =)
28 789 000 kr. Härutöver bör det förut nämnda beloppet av 1 358 000 kr.
komma skogsvårdsstyrelseverksamheten till godo.
Av det sammanlagda anslagsbeloppet bör 16 670 000 kr. bestridas från
anslaget Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar. Kostnaderna för pensionsavgången
personal, vilka beräknats öka till 2 100 000 kr., bör bestridas
från anslaget Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens pensionsanstalt
och de till 200 000 kr. beräknade tjänstebrevskostnaderna från anslaget
Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser. Vidare bör
675 000 kr., motsvarande beräknade kostnader för reseersättningar åt undervisningspersonalen
belasta anslaget Bidrag till vissa skogsbrukskurser
m. m., 250 000 kr., som beräknats för vissa avlöningskostnader bestridas
från anslaget Vägbyggnader å skogar i enskild ägo samt 250 000 kr., utgörande
vissa beräknade förrättningskostnader, böra utgå från anslaget Åtgärder
för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. Den återstående delen av
beloppet eller 10 002 000 kr. bör anvisas under förevarande anslag.
I skrivelse den 28 september 1961 har skogsstyrelsen närmare belyst verkningarna
av det nuvarande systemet för skogsvårdsstyrelsernas finansiering.
Beträffande skrivelsens innehåll torde få hänvisas till handlingarna.
Y firande. Riksrevisionsverket har avgivit utlåtande över anslagsskrivclsen
och skrivelsen den 28 september 1961. Ämbetsverket kan ej finna tillräckliga
skäl föreligga att nu i efterhand tillerkänna skogsvårdsstyrelserna
ytterligare statsbidrag för budgetåret 1960/61, varför förslaget i denna del
avstyrks. Härvid har bl. a. beaktats, att verksamheten kunnat totalt sett
bedrivas utan underskott till följd av att servicesidan för styrelserna tillsammantagna
lämnat visst överskott. Det bör ankomma på skogsstyrelsen
att så snart tillräckliga erfarenheter föreligger av det år 1960 beslutade bi
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962
41
dragssystemet framlägga förslag om ändrade normer för bidragsgivningen.
Härvid bör kostnadernas procentuella fördelning på fasta och rörliga utgifter
utredas och redovisas.
Riksrevisionsverket framhåller, att skogsstyrelsens metod för att räkna
fram förrättningsdagkostnaden avviker från den beräkningsmetod, som tilllämpats
för budgetåret 1961/62.
Den för sistnämnda budgetår bestämda förrättningsdagkostnaden — 120
kr. — erhölls genom en uppräkning av förrättningsdagkostnaden för budgetåret
1960/61. Uppräkningen var föranledd av väntade förändringar i olika
i kostnadskalkylen ingående poster. Riksrevisionsverket har funnit angeläget
att söka anpassa beräknandet av förrättningsdagkostnaden för budgetåret
1962/63 till förut tillämpade beräkningsnormer. Med det av skogsstyrelsen
föreslagna antalet förrättningsdagar skulle förrättningsdagkostnaden
kunna anges till avrundat 120 kr. Detta belopp bör emellertid höjas med
hänsyn till väntade mera allmänna kostnadshöjningar. Riksrevisionsverket
har i detta hänseende ej funnit anledning räkna med annat belopp än det,
varmed förrättningsdagkostnaden höjdes för innevarande budgetår eller 4 kr.
Förrättningsdagkostnaden skulle härigenom komma att uppgå till 124 kr.
På grundval av det anförda ifrågasätter riksrevisionsverket, om ej viss
minskning kan ske av den av skogsstyrelsen beräknade förrättningsdagkostnaden.
Ämbetsverket understryker vidare vikten av att skogsvårdsstyrelserna
i görligaste mån anpassar personalkadrarna efter variationerna i verksamhetens
omfattning. Därjämte framhålls, att en minskning i det av skogsstyrelsen
begärda antalet förrättningsdagar kan komma att påverka storleken
av förrättningsdagkostnaden.
Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m. För innevarande budgetår har under
denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 3 769 000 kr. I årets
statsverksproposition (bil. 11 s. 283) har anslaget upptagits med ett beräknat
belopp av 4 600 000 kr.
Yrkande. Skogsstyrelsen hemställer, att anslaget höjs med 1 587 000
kr.
Anslag |
Förslag |
ökning |
1961/62 |
1962/63 |
eller |
1. Kurser anordnade av skogsvårds- styrelse .................... 3 126 000 A. Grundutbildning a) första årskurser.......... |
2 065 000 |
minskning |
b) andra årskurser.......... |
798 000 |
|
B. Vidareutbildning a) muntlig undervisning: |
370 000 |
|
kurslängd >6 dagar ...... |
612 000 |
|
b) kombinerad skriftlig och |
180 000 |
|
C. Förmansutbildning.......... |
192 000 4 217 000 |
+ 1 086 000 |
42
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
Anslag |
Förslag |
ökning |
||
2. Kurser anordnade av annan än |
1961/62 |
1962/63 |
eller minskning |
|
skogsvårdstyrelse ............ a) Elevunderstöd ........... |
200 000 |
100 000 |
||
b) Driftsbidrag ............ |
100 000 |
200 000 |
— |
|
3. Skogsstyrelsens lärarutbildning |
124 000 |
255 0001 |
+ 131 000 |
|
4. Undervisningsmateriel........ |
200 000 |
560 000 |
+ 360 000 |
|
5. Bidrag till vissa föreningar.... |
5 000 |
5 000 |
— |
|
6. Kompletleringskurser........ |
88 000 |
93 000 |
+ 5 000 |
|
7. Kurser i rationalisering...... |
26 000 |
26 000 |
— |
3 769 000 5 356 000 + 1 587 000
Motiv. 1 A) Beträffande grundutbildningen bör vidtas vissa åtgärder
för att öka effekten i undervisningen.
Framför allt måste praktikskedenas utformning ägnas stort intresse. Bl. a.
måste tid anslås för lärare att besöka eleverna under praktikskedena för att
lämna råd och anvisningar rörande arbetet. Styrelsen har i sina kostnadsberäkningar
kalkylerat med visst belopp för sådana resor.
Skogsstyrelsen har räknat med att allmän skoglig grundutbildning, i stort
sett motsvarande den i skogsbruksskolornas årskurs 1, skulle kunna bedrivas
vid särskild skoglig gren i enhetsskolans 9 y. Styrelsen anser, att den
allmänna grundutbildningen 1970 bör ha utbyggts till en kapacitet av ca
3 000 elever per år med ungefär hälften i årskurs 1 vid skogsbruksskola och
hälften i linje 9 skog i grundskolan. Detta utbyggnadsprogram förutsätter att
70 kurser (årskurs 1) anordnas budgetåret 1962/63.
Skogsvårdsstyrelsernas försöksverksamhet med specialinriktad grundutbildning
i årskurs 2 för elever i åldern 18—25 år omfattar innevarande budgetår
ämnena skogshushållning, hästtransport och traktortransport. Denna
verksamhet bör utvidgas. I årskurs 2 bör anordnas nio kurser i traktortransport
och fem kurser i hästtransport 1962/63. Antalet skogshushållningskurser
bör ökas till 25. Skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län har begärt att få
anordna en ny linje av årskurs 2 benämnd allmänteknisk kurs och avsedd
för skogsarbete i allmänhet. Skogsstyrelsen anser, att försök med denna
kurstyp bör omfatta fem kurser fördelade på lika många län.
1 B). Vidareutbildningen av vuxna skogsarbetare och skogsbrukare behöver
kraftigt förstärkas.
Den tilltagande mekaniseringen medför särskilda behov av utbildning rörande
såväl maskiner som av dessa påverkad organisation och arbetsplanering.
Skogsstyrelsen anser, att en avsevärd ökning av antalet vidareutbildningskurser
inom avverkningsteknik och skogshushållning bör ske samt att
den maskintekniska utbildningen bör ges avsevärt utrymme. Motorsågningskurser
bör anordnas i minst samma utsträckning som tidigare. Dessutom
bör ett 20-tal traktorkurser för vuxna anordnas. För att kännedomen om den
arbetsmetodik i huggning, som utarbetats på grundval av forskning och arbetsstudier,
någorlunda snabbt skall kunna föras ut i praktisk tillämpning
bör kursverksamheten rörande arbetsplanering kraftigt utbyggas. Allsidiga
kurser i skogshushållning om sammanlagt två veckors längd, uppdelade på
1 Varav 135 000 kr. för ersättning till deltagare i yrkeslärarkurser.
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962
fyra korta avsnitt om vardera tre dagar (seriekurs), behöver anordnas i
större antal. Även apteringsutbildningen behöver utvidgas. Från skogsägareföreningar
har önskemål framställts härom.
Enär de yrkesverksamma har svårt att bevista längre kurser, bör dessa
i huvudsak begränsas till omkring tre dagar. Dessutom torde vidareutbildningskurserna
i stor utsträckning med fördel kunna förläggas till deltagarnas
hemorter. Informationsverksamhet på arbetsplatser både för huggare
och körare bör utökas i avsevärd grad.
1 C). Förmansutbildnimgen bör bedrivas dels som allmän grundläggande
utbildning för nyrekryteringsbehovet, dels som specialutbildning inom visst
aktuellt ämne för redan verksamma förmän. Skogsstyrelsen anser att sistnämnda
kursform i första hand bör utökas under 1962/63.
2. Av annan än skogsvårdsstyrelse anordnade kurser fördelar sig på grundutbildning,
vidareutbildning och förmansutbildning. Ansökningar om statsbidrag
har inkommit från företag, som avser att anordna 46 kurser.
3. För allmän lärarutbildning skulle en yrkeslärarkurs samt en instruktörskurs
om vardera 16 elever årligen vara tillfyllest för att täcka behovet
för en successiv utökning av lärarkåren. Tillgången på kompetent lärarpersonal
har emellertid blivit otillräcklig på grund av större avgång till annan
sysselsättning än vad som tidigare kunnat förutses. Styrelsen föreslår därför
att under 1962/63 anordnas två yrkeslärarkurser i stället för en yrkeslärarkurs
och en instruktörskurs. Som ersättning för sistnämnda kurs föreslås
en särskild instruktörskurs för utbildning av handledare vid grundutbildningens
praktikskeden.
Såsom anfördes i skogsstyrelsens petitaskrivelse föregående år bör ersättning
till deltagare i allmän yrkeslärarutbildning inom skogsbruk utgå enligt
samma bestämmelser, som gäller för annan yrkeslärarutbildning. Beträffande
motiveringen torde få hänvisas till IX ht 1961, s. 309 under
punkt 3.
För att tillgodose behovet av teknisk specialutbildning för lärare bör en
maskinteknisk kurs anordnas 1962/63. Denna lärarutbildning kan inte uppskjutas
till senare år utan allvarliga avbräck i maskinutbildningens utbyggnad.
Den planerade ökningen av grundutbildningen i årskurs 2 samt förmansutbildningen
medför, att jägmästare i större utsträckning än hittills måste
tas i anspråk för direkta undervisningsuppgifter. För denna personalkategori
erfordras lärarutbildning främst i pedagogiskt avseende. Styrelsen planerar
av den anledningen två kurser i pedagogik om tre veckors längd. Dessa
kurser torde kunna tillgodose behovet av utbildning även för skogsskolornas
lärare. Härutöver planeras kortare fortbildningskurser för olika lärarkategorier.
4. För maskinutbildningen under 1962/63 beräknas nio skolor behöva utrustas
med erforderliga verktyg och åskådningsmateriel för maskinutbildningen
samt enstaka körtraktorer.
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
6. I likhet med innevarande budgetår bör två kompletteringskurser anordnas
vid Araby i Kronobergs län. Undervisningen kominer att bedrivas enligt
samma kursplan, som tillämpas vid domänstyrelsens kompletteringskurser.
V. Departementschefen
Yrkesutbildningen på skogsbrukets område. Statlig eller statsunderstödd
yrkesutbildning på skogsbrukets område sker för närvarande vid skogsbruksskolorna,
vid statens skogsskolor och vid statens skogsmästarskola.
Skogsbruksskolorna erhöll första gången särskilt statsbidrag genom beslut
av 1949 års riksdag och deras verksamhet var då av förhållandevis begränsad
omfattning. Sedan dess har den varit under ständig utbyggnad. Utbildningen
omhänderhas under skogsstyrelsens ledning och tillsyn av skogsvårdsstyrelserna
och omfattar grundläggande yrkesutbildning, vidareutbildning
för i näringen redan yrkesverksamma personer samt, försöksvis, utbildning
av förmän. Den grundläggande utbildningen erhålls vid skogsbruksskolornas
första årskurs och kan fortsätta vid en andra årskurs uppdelad
på vissa speciallinjer.
Undervisningen vid statens skogsskolor, som står under domänstyrelsens
huvudmannaskap, syftar till att utbilda personal för vissa arbets- och driftsledaruppgifter
inom skogsbruket såsom skogvaktare och kronoj ägare. Den
bedrivs vid kurser om elva och en halv månaders längd. Före inträde i skogsskola
genomgår sökande normalt särskild kompletteringskurs om fyra månader.
Sistnämnda kurser anordnas av såväl domänstyrelsen som skogsstyrelsen.
Utbildningen vid statens skogsmästarskola tillkom efter beslut av 1944
års riksdag. Den omfattar en tid av femton månader. För inträde erfordras
1 regel examen från skogsskola eller motsvarande kunskaper. Skogsmästarskolan
leds av en särskild av Kungl. Maj:t utsedd styrelse. Skolans anslag
utbetalas av länsstyrelsen i Västmanlands län.
I skogsstyrelsens betänkande har, såsom framgår av den i det föregående
lämnade redogörelsen, förordats ändringar i undervisningen vid skogsskolorna
i syfte att däri inrymma den utbildning som nu ges vid kompletteringskurserna.
Vidare har framlagts förslag rörande förman sutbildningen
vid skogsbruksskolorna. Härjämte har föreslagits, att maskinteknisk utbildning
för skogsskolornas och skogsmästarskolans elever samt för fortbildning
av vissa specialarbetare och av lärarpersonal vid skogsbruksskolor med flera
skall koncentreras till en ny central maskinskola. I betänkandet har också
uttalats att viss administrativ samordning av den skogliga yrkesutbildningen
bör ske genom att huvudmannaskapet för statens skogsskolor överförs
till skogsstyrelsen.
Behovet av förbättrad yrkesutbildning gör sig alltmer gällande på skogsbrukets
område liksom inom övriga näringsgrenar. Den stora samhällseko
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1962
45
nomiska betydelse skogsnäringarna har gör det i hög grad angeläget att
yrkesutbildningen av såväl skogsarbetare som skogsägare är helt anpassad
till tidens krav både i fråga om innehåll och omfattning. Jag anser därför
erforderligt att från det allmännas sida vidtas ytterligare åtgärder i detta
syfte. Vikten härav framträder inte minst mot bakgrunden av den hastigt
fortskridande mekaniseringen. Det bör framhållas, att en god yrkesutbildning
torde vara en av förutsättningarna för att det skall bli möjligt att genomföra
de rationaliseringar inom skogsnäringen, som synes nödvändiga
för att landets skogsindustriella produktion skall hävda sin konkurrenskraft.
Av det föregående framgår att ledningen av yrkesutbildningen
på skogsbrukets område är splittrad på tre organ. Av dessa
har domänstyrelsen i skilda sammanhang uttalat önskemål att bli befriad
från huvudmannaskapet för statens skogsskolor, eftersom detta ej ligger
inom ramen för domänverkets affärsmässiga uppgifter. För egen del anser
jag att åtskilligt kan vinnas i form av förbättrade möjligheter att rationellt
utnyttja tillgängliga personella och materiella resurser samt förenklad administration
om ledningen sammanförs till ett organ. Att så sker finner jag
vara så angeläget att beslut härom bör fattas redan nu, ehuru frågan om
den centrala ledningen av yrkesutbildningen i landet över huvud är föremål
för särskild utredning. I avvaktan på resultatet av nämnda utredning bör
skogsstyrelsen vara centralmyndighet för yrkesundervisningen på skogsbrukets
område. Därför föreslår jag, att huvudmannaskapet för statens skogsskolor
liksom för under domänstyrelsen hörande kompletteringskurser för
inträde i skogsskola överflyttas till skogsstyrelsen den 1 oktober 1963, då
läsåret 1962/1963 utgår. Jag förordar också att statens skogsmästarskola
ställs under skogsstyrelsens överinseende från och med den 1 juli 1963.
Skogsskolornas lokalstyrelser bör tills vidare bibehållas. Styrelsen för
skogsmästarskolan bör fortsättningsvis handlägga sådana ärenden rörande
skolan, som delegeras dit av Kungl. Maj:t eller skogsstyrelsen. De administrativa
och kamerala uppgifterna beträffande såväl skogsskolorna som
skogsmästarskolan bör dock — med hänsyn till att lärarpersonalen ej onödigtvis
bör belastas härmed — så långt möjligt omhänderlias av skogsstyrelsen.
Jag ansluter mig i så måtto till förslaget i betänkandet att domänstyrelsen,
sedan skogsskolorna överförts till skogsstyrelsen, skall vara representerad
i denna styrelse att jag förordar, att chefen för domänstyrelsen eller
den han sätter i sitt ställe skall äga med yttranderätt närvara vid behandling
i skogsstyrelsens plenum av ärenden som rör den skogliga yrkesutbildningen.
Från och med den 1 oktober 1963 bör av staten ägda skolbyggnader och
tomtmark vid skogsskolorna överföras från domänfonden till byggnadsstyrelsens
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Skogsskolorna i Hällnäs,
Bispgården, Bjurfors och Kolleberga är förenade med särskilda skol
4
Bihang till riksdagens protokoll 196‘2. 1 saml. 115
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962
revir. Denna anordning kan lämpligen ej bibehållas, varför behovet av övningsskog
vid dessa skolor liksom vid de övriga torde få tillgodoses genom
överenskommelser med domänverket, bolag eller enskilda skogsägare.
Lärare och annan personal vid skogsskolorna och domänstyrelsens kompletteringskurser
är anställda vid domänverket. Från den 1 oktober 1963
torde erforderligt antal tjänster för nämnda personal böra inrättas under
det anslag, varifrån utgifterna för undervisningen i fråga från och med budgetåret
1963/64 skall bestridas. Såsom i betänkandet uttalats bör övergångsanordningar
vidtas i syfte att underlätta bibehållandet av den nuvarande
lärarpersonalen. Möjlighet torde därför bland annat böra öppnas för befattningshavare
vid domänverket att få tjänstledighet för att uppehålla lärartjänster
vid skogsskolorna. Det bör ankomma på skogsstyrelsen alt i samråd
med domänstyrelsen och styrelsen för skogsmästarskolan samt den utredning
rörande skogsbrukets yrkesutbildning, som jag återkommer till i
det följande, framlägga närmare förslag till åtgärder i anledning av den
förordade ändringen i fråga om huvudmannaskap.
Maskinanvändningen inom skogsbruket har, såsom förut antytts, starkt
ökat under de senaste åren och sannolikt är att utvecklingen på detta område
i fortsättningen blir allt snabbare. Med hänsyn härtill delar jag helt
uppfattningen i betänkandet att en utbyggnad av den maskintekniska
yrkesutbildningen är nödvändig.
Även jag anser att den kvalificerade utbildningen bör koncentreras till en
central maskinteknisk skola samt att endast enklare sådan utbildning,
främst i fråga om traktorkörning, bör bedrivas vid skogsbruksskolorna. Koncentrationen
är angelägen bland annat med hänsyn till de höga kostnaderna
för maskiner och övrig teknisk utrustning samt till behovet av specialutbildade
lärare. Mot bakgrunden av det anförda förordar jag, att principbeslut
fattas om att inrätta en central maskinteknisk skola.
Av betänkandet framgår att såväl investerings- som driftskostnader vid
den i betänkandet föreslagna centrala maskinskolan blir förhållandevis
höga. I anledning härav föreslår jag ytterligare undersökningar rörande omfattningen
av undervisningen och organisationen vid skolan. Härvid bör
bland annat prövas om möjligheter föreligger att ernå högre utnyttjandegrad
och därigenom lägre kostnader för elevdag. Vad gäller investeringskostnaderna
torde förutsättningar för mera betydande besparingar i huvudsak
endast föreligga, därest befintlig skolanläggning av tillräcklig storlek kan
tas i anspråk för maskinskolan. Undersökningar härom bör ske i anslutning
till de överväganden i stort rörande lokalisering m. m. av skogsbrukets yrkesskolor,
som jag avser förorda i det följande. I övrigt talar, såsom i betänkandet
angivits, starka skäl för att skolan bör förläggas till Mellansverige.
Det bör ingå i uppgifterna för den förut berörda utredningen angående
skogsbrukets yrkesutbildning att skyndsamt undersöka lämplig förläggningsort
för den nya maskintekniska skolan. Därefter bör skogsstyrelsen
inkomma med detaljförslag rörande skolans organisation och angående kost
-
47
Knngl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
naderna för densamma. Snarast efter det att dessa förslag föreligger hör
frågan ånyo underställas riksdagen.
Jag torde härefter få övergå till frågan om utbildningsgång för
den skogliga yrkesutbildningen. I betänkandet har i detta
hänseende redovisats resultatet av övervägandena i anledning av Kungl.
Maj:ls uppdrag att undersöka dels förutsättningarna för att anknyta kornpletteringskurserna
för inträde till skogsskolorna till den undervisning, som
bedrivs vid skogsbruksskolorna, dels möjligheterna att med den skogliga
grundutbildningen samordna en förmansutbildning och med denna i sin
tur den utbildning, som bör erfordras för inträde till skogsskolor och skogsmästarskolan.
I betänkandet anges att såväl befintliga utbildningsriktningar
inom andra årskursen vid skogsbruksskolorna som en allmän förmansutbildning
är olämpliga som obligatorisk förutbildning till skogsskola. I
stället föreslås, att kompletteringskurserna infogas i skogsskolorna. Undervisningstidens
längd vid dessa skolor ökas därvid till femton månader. Förslag
framläggs därför om utbyggnad av skogsskolorna för en totalkostnad
av omkring 1 200 000 kr.
Det torde böra erinras om 1956 års skogsskoleutrednings förslag, att dåvarande
förberedande skogskurser, som i allt väsentligt motsvarade kompletteringskurserna,
skulle infogas i skogsskoleundervisningen på så sätt att
denna uppdelades i en förkurs och en huvudkurs av tillhopa cirka 18 månaders
längd. Detta förslag behandlades av 1958 års riksdag (IX ht p. 142;
JoU A 1; rskr. A 9), som därvid anslöt sig till Kungl. Maj:ts mening att de
förberedande skogskurserna ej skulle inordnas i skogsskolorna. 1960 års
riksdag (IX ht p. 118; JoU 1; rskr. 9) uttalade sig för att sådan undersökning
rörande möjligheterna till anknytning av kompletteringskurserna till
grundutbildningen och samordning med förmansutbildningen, som nyss
nämnts, skulle företas.
Betänkandets förslag synes innebära, att skogsskoleaspirant normalt förutsätts
ha genomgått linje 9g i grundskolan jämte den första av de båda
årskurserna för grundutbildning vid skogsbruksskola samt därutöver ha
cirka 15 månaders praktik. Minimiåldern för inträde vid skogsskola torde
ha förutsatts fortfarande vara 19 år. Förslaget skulle medföra en omfattande
och kostsam utbyggnad av vissa av de nuvarande skogsskolorna för att
bibehålla oförändrad utbildningskapacitet.
Enligt min mening måste förslaget att inordna kompletteringskurserna i
skogsskoleundervisningen bedömas mot bakgrunden av möjligheterna att
inpassa denna undervisning i en rationellt utformad utbildningsgång för
den skogliga yrkesutbildningen i dess helhet. Jag anser det därför vara erforderligt
att — innan slutlig ställning tas till förslaget — ytterligare överväganden
sker om ej en annan utbildningsgång för yrkesutbildningen på
skogsbrukets område kan vara lämplig. Utgångspunkten för en sådan utbildningsgång
bör därvid vara grundskolan. Enligt i den nyligen avlämnade
propositionen nr 54 om reformering av den obligatoriska skolan framlagda
48 Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1962
förslag skall en av de fyra praktiskt inriktade linjerna i grundskolan efter
länsskolnämndens medgivande få utbytas mot linje 9skog. Ehuru tiden för
skogsundervisningen avses bli betydligt kortare i denna yrkesförberedande
linje än i första årskursen i skogsbruksskola, torde den i stort sett böra
jämställas därmed. Nyssnämnda första årskurs, där lägsta inträdesålder
är IG år och som nu omfattar cirka 41 veckor — 22 veckor teoretisk undervisning
och 19 veckors praktikskeden — synes liksom linjen 9skog böra
vara det första ledet i en dylik utbildningsgång och betraktas som grundläggande
yrkeskurs. Ett andra led i denna torde närmast böra anknyta till
den nuvarande andra årskursen vid skogsbruksskola. För inträde bör fordras
genomgången grundläggande yrkeskurs. Inträdesåldern torde böra vara
lägst 17 år. I utbildningsledet synes höra ingå dels en allmän linje, dels i
likhet med vad nu finns inom andra årskursen linjer som är specialinriktade
på exempelvis maskinteknik, skogshushållning eller hästkörning. Undervisningen,
inberäknat praktikskeden, bör för samtliga linjer rymmas
inom en kurstid av 42 veckor. Det tredje ledet i utbildningsgången skulle då
vara en skogsskoleundervisning med en längd av cirka elva månader. Elev
som under något av de närmast föregående åren genomgått allmän linje
i det andra utbildningsskedet bör direkt kunna vinna inträde. Detta torde
möjliggöra en i förhållande till vad som gäller för skogsskola till 18 år sänkt
minimiålder för inträdet. Den praktik, som ingår i de första och andra utbildningsleden,
skulle då kunna anses tillräcklig. Ett sista led i den skisserade
utbildningsgången bör vara utbildningen vid skogsmästarskolan.
Elev, som genomgått det närmast föregående utbildningsledet, bör utan
särskild prövning kunna antas vid skogsmästarskolan.
Vidare bör undersökas möjligheten att vid sidan av den skisserade utbildningsgången
skapa förutsättningar för yrkesverksamma med längre praktik
att genomgå utbildningskurser, som ger förmanskompetens eller kompetens
motsvarande den som vinns vid nuvarande skogsskoleundervisning.
Förmanskursen bör vara av samma längd som den allmänna linjen i andra
ledet i utbildningsgången. Genomgången sådan kurs bör jämte specialtest
berättiga till inträde i det utbildningsled, som motsvarar nuvarande skogsskoleundervisning.
De, som inhämtat förmansutbildning eller motsvarande
och som förvärvat längre praktik, bör genom specialkurs beredas tillfälle
nå samma kompetens som den, vilken genomgått det tredje utbildningsledet.
Specialkurs skulle likaledes kunna ersätta särskild preparandkurs för
inträde i skogsmästarskolan. Inträde i specialkursen bör ske efter urvalstest.
Det torde hora förutsättas att elev genom exempelvis korrespondensstudier
inhämtat vissa teoretiska förkunskaper. Med hänsyn härtill och till den
långa praktiktiden synes specialkursen ej böra omfatta mer än ungefär
sex månader.
Givetvis bör fortbildningskurser av olika slag anordnas i erforderlig utsträckning.
Bland annat bör beaktas behovet av skoglig yrkesundervisning
för personer som genomgått utbildningskurser vid lantbrukets yrkesskolor.
Den bär skisserade uppläggningen av den skogliga yrkesutbildningen
Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1962
49
avser bland annat att skapa möjligheter att utan onödiga väntetider genomgå
de olika utbildningsskedena. Utbildningsmålen skulle vinnas vid lägre
ålder än vid nuvarande system. Förutsättningarna för att anknyta specialkurser
av förut nämnt slag för vuxna synes vara goda. Resurserna i form
av lärare, undervisningsmateriel och skollokaler torde kunna utnyttjas mera
rationellt, vilket leder till effektivare utbildning till kostnader av rimlig
storlek. En viss fördel ligger slutligen i att utbildningsgången beträffande
grunddragen överensstämmer med de som tidigare denna dag förordats
i fråga om yrkesutbildningen på jordbruks- och trädgårdsområdena.
De fortsatta övervägandena och undersökningarna bör bedrivas så skyndsamt
som omständigheterna medger. Arbetet härmed synes mig böra uppdras
åt en särskild parlamentarisk utredning. Denna bör också uppta till
fortsatt prövning de i förevarande betänkande och i andra sammanhang
framförda förslagen rörande utbildning av personal för uppgifter motsvarande
dem som nu handhas av skogsskoleutbildad personal. Jag torde senare
få återkomma till Kungl. Maj :t med hemställan om bemyndigande att
få tillkalla sakkunniga för utredningsarbetet.
Vad åter angår det i betänkandet framlagda förslaget till förmansu l1)
i 1 d n i n g är det min uppfattning att den försöksverksamhet i form av
allmänna förmanskurser, som anordnats vid vissa skogsbruksskolor visar
att ett klart behov av grundläggande arbetsledarutbildning föreligger. Av
betänkandet framgår, att en anmärkningsvärt stor del av förmanskåren saknar
kursmässig utbildning. Vid utformandet av den nyss skisserade utbildningsgången
bär jag utgått från att förmansutbildningen för redan yrkesverksamma
arbetsledare bör anordnas i huvudsak efter de riktlinjer som
förordats i betänkandet. Jag tillstyrker därför att från och med den 1 juli
1962 sådan förmansutbildning kommer till stånd. Det torde emellertid få
ankomma på skogsstyrelsen att i samråd med den tidigare nämnda särskilda
utredningen bestämma om utbildningens närmare innehåll samt att föranstalta
om sådana förmanskurser inom ramen för anvisade anslag. Då förmän
ofta rekryteras bland skogsarbetare med mångårig erfarenhet, bör någon
högsta åldersgräns för inträde vid förmanskurs inte fastställas.
Den tidigare berörda utbildningsgången för den skogliga yrkesutbildningen
innefattar i viss mån grundskolans linje 9 s k o g. Läroplanen
för denna linje torde komma att fastställas av skolöverstyrelsen efter samråd
med skogsstyrelsen. På begäran av vederbörande kommun bör de lärare,
som skall handha undervisningen i de skogliga ämnena i linje 9skog, kunna
ställas till dennas förfogande av skogsvård sstyrelsen under den tid undervisningen
pågår. Skogsvårdsstyrelsen bör även, i den utsträckning det befinns
erforderligt, ställa maskinell utrustning till kommunens förfogande.
Jag förutsätter dock, att kommunen i sådana fall helt kompenserar skogsvårdsstyrelsen
för samtliga avlöningskostnader och expenser för lärarpersonalen
och för tillhandahållen undervisningsmateriel. Undervisningen i
linje 9skog bör undantagsvis kunna förläggas till skogsbruksskola.
50
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
Jag torde härefter få övergå till frågan om lokaliseringen av
skogsbrukets yrkesskolor. För att få en fast grund för fortsatta
överväganden rörande denna fråga bör närmare bedömning ske av det totala
behovet av skoglig yrkesutbildning inom olika nivåer. Med utgångspunkt
härifrån och det förut skisserade utbildningssystemet bör undersökning ske
rörande förutsättningarna för att åstadkomma ändamålsenligare utbildningsenheter.
Målsättningen bör i första hand vara att koncentrera undervisningen
till större anläggningar — med minst cirka 60 elever — för såväl
högre som lägre skoglig yrkesutbildning. I andra hand bör eftersträvas samförläggning
med lantbrukets yrkesskola eller annan yrkesskola. Givetvis
måste tillgången till lämplig övningsskog tillmätas avgörande betydelse. Detta
synes dock inte böra utgöra hinder för att förlägga skogsbrukets yrkesskola
i eller invid tätort, där möjligheter att förhyra ruin för elever utanför
skolorna bör kunna utnyttjas.
De fortsatta övervägandena i här berörda frågor bör enligt min mening
ankomma på den förut nämnda särskilda utredningen. Denna bör även pröva
om behov föreligger av att i fortsättningen disponera Gammelkroppa
skogsskola i den av skogsstyrelsen ledda utbildningen. Skogsstyrelsens i
det föregående redovisade investeringsplan för skogsbruksskolorna, vid vars
upprättande förslaget om överföring till styrelsen av statens skogsskolor ej
kunnat beaktas, torde böra överlämnas till utredningen.
I samband med de fortsatta undersökningarna rörande utformningen av
yrkesutbildningen på skogsbrukets område bör även övervägas förutsättningarna
för att sammanföra medelsanvisningen till avlöningar, omkostnader
och utrustning vid samtliga utbildningsenheter under en anslagsgrupp.
Vidare bör undersökas om ej medel till byggnads- och underhållsarbeten vid
skolanläggningar efter gängse normer bör anvisas på kapitalbudgeten. I övrigt
synes böra prövas att införa samma budgettekniska regler som för anslagen
till yrkesutbildning under åttonde huvudtiteln för att därigenom
möjliggöra en anpassning efter det stigande utbildningsbehovet. I anslutning
härtill bör undersökas hur de skogliga yrkesskolornas inkomster från kommuner
och yrkesskolor med lantbruksundervisning bör redovisas och disponeras.
I fråga om lärarpersonalens anställningsvillkor och tjänstgöringsförhållanden
bör i huvudsak kunna tillämpas vad som tidigare denna dag i
proposition angående yrkesutbildningen på jordbrukets område förordats
för sådan personal vid lantbrukets yrkesskolor.
Skogsstyrelsens organisation. För närvarande finns inom skogsstyrelsen
första och andra skogsbyrån, administrativa byrån och virkesmätningsavdelningen.
Huvuduppgifterna för de båda skogsbyråerna är allmänna skogliga
ärenden, bidragsärenden och tekniska ärenden samt ärenden rörande
yrkesutbildningen; Den administrativa byrån handlägger ärenden rörande
skogsstyrelsens och skogsvårdsstyrelsernas organisation, personal och ekonomi
samt juridiska frågor i skogliga ämnen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
51
Skogsstyrelsens organisation har sedan 1960 varit föremål för översyn
inom verket under medverkan av expertis från statens organisationsnämnd
och — efter den 1 juli 1961 — från statskontoret. Gemensamt förslag till
organisationsändringar har framlagts av styrelsen och statskontoret. Förslaget
innebär i huvudsak, att ärendena rörande yrkesutbildningen skall utbrytas
ur första skogsbyrån till en fristående organisationsenhet. Denna har
av skogsstyrelsen ansetts böra utgöra en byrå, medan statskontoret förordat
en fristående avdelning. De båda skogsbyråernas återstående ärenden bör
enligt förslaget alltjämt vara fördelade på två byråer. Administrativa byrån
och virkesmätningsavdelningen anses böra bibehållas oförändrade. I anslutning
till ändringarna i styrelsens organisatoriska indelning förordas personalförstärkningar.
Med hänsyn till skogsbrukets stora samhällsekonomiska betydelse anser
jag, att det är angeläget att organisationen vid centralmyndigheten för den
enskilda sektorn av näringen är fullt tidsenlig och att till dess förfogande
står förstärkta personella resurser. Jag förordar därför att åtgärder vidtas
på grundval av det av skogsstyrelsen och statskontoret framlagda förslaget.
Skogsstyrelsens uppgifter i fråga om yrkesutbildningen kommer till följd
av mina i det föregående framlagda förslag rörande bland annat huvudmannaskapet
för denna utbildning att väsentligt öka i förhållande till vad
styrelsen och statskontoret kunnat förutse. De av ämbetsverken framförda
skälen för att uppgifterna bör omhänderhas av en särskild organisationsenhet
inom styrelsen blir härigenom än starkare. Därför bör en från byråindelningen
fristående avdelning inrättas. Den bör ledas av en avdelningsdirektör
i Bg 1. Härjämte bör en ny tjänst såsom byrådirektör i Ae 26 tillföras
avdelningen för de uppgifter beträffande statens skogsskolor, som
skall överföras till skogsstyrelsen per den 1 oktober 1963. Tjänsten bör
emellertid inrättas från den 1 juli 1962 för att göra det möjligt att vidta erforderliga
förberedelser. Till följd av de uppgifter, som kommer att åvila
avdelningen i samband med förut angivna undersökningar rörande yrkesutbildningen,
föreslår jag att ett belopp av 40 000 kr. ställs till styrelsens
förfogande för att anlita tillfällig personal. Jag vill härjämte förorda, att två
amanuenstjänster utbyts mot tjänster som förste byråsekreterare i Ae 21
och att en tjänst som förste byråsekreterare i Ao 21 utbyts mot en sådan
tjänst i Ao 23. Någon ändring i anställningsförhållandena för den personal,
som är knuten till undervisningssektionen men som avlönas från anslaget
till bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m., bör däremot ej för närvarande
komma till stånd.
I likhet med skogsstyrelsen och statskontoret anser jag, att i styrelsen
alltjämt bör ingå två byråer för allmänna skogliga uppgifter. Dessa uppgifter
bör enligt min mening i princip fördelas mellan de båda byråerna så att
på första skogsbyrån ankommer tekniska ärenden och ärenden, som har anknytning
till skogsmarken, samt på andra skogsbyrån ärenden, som hänger
samman med den växande skogen och dennas reproduktion.
52
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
Huvuduppgifterna för första skogsbijrån blir enligt de nyss förordade riktlinjerna
för ärendefördelningen mellan byråerna dels skogliga rationaliseringsfrågor
såsom allmänna skogs- och jordpolitiska frågor, ärenden rörande
skoglig samverkan och förbättrad arrondering av skogsmarken samt beträffande
skogsvärdering och skogsindustrien, dels bidragsärenden och tekniska
ärenden m. in. Jag vill även föreslå, att skogsstyrelsens uppgifter på
virkesmätningens område överförs till första skogsbyrån. Ehuru översyn av
lagstiftningen beträffande virkesmätningen pågår genom skogsstyrelsens
försorg, anser jag att praktiska skäl talar för att avdelningen inordnas i
första skogsbyrån. Med hänsyn till vikten av att styrelsen har tillräckliga
resurser för de ur allmän synpunkt angelägna skogliga rationaliseringsfrågorna
förordar jag, att för uppgifter på detta område inrättas en byrådirektörstjänst
i Ae 24 och en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 23. Vid inrättandet
av dessa nya befattningar bör en amanuenstjänst indras. På byrån
ankommande tekniska ärenden och bidragsärenden avser till betydande del
frågor, som hör samman med den eftersträvansvärda utbyggnaden av skogsvägnätet.
För att göra det möjligt för styrelsen att effektivisera denna verksamhet
— särskilt i fråga om den betydelsefulla regionala skogsvägplaneringen
— föreslår jag att, utöver befintliga tjänster med uppgifter inom
området, en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 23 inrättas enbart för
vägfrågor. Vidare bör en byrådirektörstjänst i Ao 24 utbytas mot en sådan
tjänst i Ao 26. Jag förordar även att, såsom ämbetsverken föreslagit, en för
uppgifter beträffande skogsvägar inrättad tjänst i Ag 19, vars innehavare
avlönas från anslaget till vägbyggnader å skogar i enskild ägo, ombildas till
amanuenstjänst i reglerad befordringsgång hos styrelsen. Under budgetåret
1962/63 bör dock tjänstens innehavare alltjämt avlönas från det förut nämnda
anslaget. Slutligen tillstyrker jag förslaget att inrätta en kanslibiträdestjänst
i Ae 7. — Personalbehovet för uppgifterna med virkesmätningen torde
få prövas i anslutning till att ställning tas till det kommande förslaget
om lagstiftningen på området.
På andra skogsbijrån bör ankomma ärenden, som dels rör frö- och plantförsörjning,
plantering och andra återväxtåtgärder, dels allmänna skogsvårdsåtgärder
såsom gallring, röjning m. m. Med hänsyn till vad skogsstyrelsen
och statskontoret anfört rörande byråns personalbehov samt till angelägenheten
av att de för landets framtida skogsproduktion betydelsefulla
återväxtåtgärderna kan ägnas ökad uppmärksamhet bär byrån förstärkas
med två tjänster. En av dessa bör vara byrådirektörstjänst i Ae 26 och den
andra tjänst som förste byråsekreterare i Ae 23. I övrigt förordar jag, att
en konsulenttjänst i Ae 23 utbyts mot en byrådirektörstjänst i Ae 24 och en
amanuenstjänst mot tjänst som förste byråsekreterare i Ae 21.
I fråga om den administrativa byrån vill jag föreslå, att på den juridiska
sektionen en tjänst såsom förste byråsekreterare i Ao 23 och en amanuenstjänst
utbyts mot byrådirektörstjänst i Ao 24 respektive tjänst som förste
byråsekreterare i Ae 21. Vidare bör på byråns personalsektion inrättas en
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
53
byrådirektörstjänst i Ae 24 i utbyte mot en tjänst som förste byråsekreterare
i Ae 23. Tjänsten som byråinspektör i Ao 21 bör utbytas mot en tjänst
som förste byråsekreterare i Ao 23. Sektionen bör härjämte tillföras en
kanslisttjänst i reglerad befordringsgång för vissa allmänna uppgifter på
byrån och en kontoristtjänst i Ae 9 i utbyte mot en på registratorskontoret
placerad förste kansliskrivartjänst i Ae 12 och en nu från skogsvårdsstyrelsernas
anslag avlönad kanslibiträdestjänst. På registratorskontoret
bör tillkomma en kontoristtjänst i Ae 9, varvid en kontorsbiträdestjänst i
reglerad befordringsgång indras. Befattningen som chef för kameralsektionen,
vilken sektion fortsättningsvis bör benämnas ekonomisektionen, bör
utgöras av en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 23. Samtidigt med
att denna tjänst inrättas bör en tjänst som förste byråsekreterare i Ag 21
indras. — I det föregående framlagda förslag till lönegradsändringar har
varit föremål för överläggningar mellan företrädare för jordbruks- och civildepartementen
samt vederbörande personalorganisationer, som därvid
godtagit förslagen.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om de övergångsanordningar,
som kan visa sig erforderliga.
Tablå över de tjänster, som vid bifall till mina här framlagda förslag kommer
att finnas uppförda på skogsstyrelsens personalförteckning, fogas såsom
bilaga till detta protokoll.
I detta sammanhang bör erinras om att fotogrammetrien under senare
år har fått stor betydelse för olika uppgifter inom skogsbruket. För närvarande
bedrivs med hjälp av bland annat fondmedel försöks- och utvecklingsarbete
inom detta område av nämnden för skoglig fotogrammetri, vari berörda
myndigheter och intresseorganisationer är representerade. Med hänsyn
till vikten av att det arbete nämnden nu utför kan fortgå torde Kungl.
Maj :t böra äga att fortsättningsvis bidra härtill inom ramen för tillgängliga
medel och befintliga organisatoriska resurser.
Anslagsfrågor. Skogsstyrelsens avlöningsanslag bör till
följd av mina förslag i det föregående om personalförstärkningar m. m. och
löneregleringar för vissa tjänster höjas med 314 400 kr. På grund av automatiska
kostnadsökningar bör anslaget uppräknas med 10 600 kr. Anslaget
torde sålunda böra uppföras med (940 000 -f- 325 000 =) 1 265 000 kr.
Under skogsstyrelsens omkostnadsanslag bör i enlighet
med styrelsens förslag anslagsposten till reseersättningar höjas med 13 000
kr. i anledning av personalförstärkningarna samt inträffade traktamentshöjningar.
Vidare bör delposten till bränsle, lyse och vatten uppräknas med
1 000 kr. och delposten till övriga expenser med 3 000 kr. Därutöver bör ett
för innevarande budgetår anvisat engångsbelopp, 2 000 kr., för inköp av
möbler få kvarstå under posten utan särskild ändamålsbestämning. Anslaget
torde sålunda böra uppföras med (177 000 -)- 19 000 =) 196 000 kr.
54
Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1962
I fråga om finansieringen av skogsvård sstyrelser nas
verksamhet gäller enligt beslut av 1960 års riksdag bland annat, att ersättningarna
för styrelsernas tjänsteåtgärder skall bestämmas med hänsyn
till de reella kostnaderna samt att staten bör ekonomiskt svara för den del
av styrelsernas verksamhet, som avser lagövervakning och andra uppgifter
av offentlig natur ävensom yrkesutbildning och allmän rådgivning på det
skogliga området, dock ej den rådgivning, som sker på begäran av enskild
eller organisation. Det är min avsikt att i anslutning till det utredningsarbete,
som jag förordat i detta anförande, inom kort begära Kungl. Maj :ts
bemyndigande att låta verkställa översyn av detta system. I likhet med riksrevisionsverket
finner jag skäl ej föreligga för att biträda skogsstyrelsens
hemställan om tilläggsanvisning avseende verksamheten vid skogsvårdsstyrelserna
under budgetåret 1960/61.
Skogsstyrelsen har i sina anslagsäskanden utgått från att skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet under budgetåret 1962/63 bör omfatta 258 000 förrättningsdagar,
av vilka 108 000 förutsatts ej vara taxebelagda och 150 000 hänförliga
till uppdragsverksamheten. För innevarande budgetår har antalet ej
taxebelagda dagar beräknats till 86 000. För egen del anser jag alt det av
skäl, som angivits i det föregående, är angeläget att skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet med yrkesutbildningen ökar. Jag förordar därför, att antalet härför
avsedda förrättningsdagar höjs från 33 000 till 39 000.
Med hänsyn till betydelsen av att ernå en hastigare takt i utbyggnaden av
skogsvägnätet bör antalet dagar för väg- och annan teknisk verksamhet ökas
från 2 000 till 6 000. Härigenom kan skogsvårdsstyrelserna i samarbete med
lantmäterimyndigheterna genomföra regional vägplanering i större utsträckning
än vad som nu är fallet. I anslutning härtill vill jag erinra om att jag
tidigare anmält min avsikt att — med hänsyn till att vissa bidragsbestämmelser
på skogsbrukets område synes böra anpassas till nutida krav på förbättrad
arrondering, storlelcsrationalisering och samverkan — under våren
1962 begära Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla särskilda sakkunniga
för prövning bland annat av dessa spörsmål.
För att vidga omfattningen av styrelsernas informationsverksamhet i fråga
om skogliga rationaliseringsåtgärder föreslår jag, att antalet förrättningsdagar
för upplysning och rådgivning höjs från 5 000 till 7 000. Sammanlagda
antalet ej taxebelagda förrättningsdagar bör sålunda — i avvaktan på förutnämnda
översyn av finansieringssystemet —- beräknas till 98 000 dagar.
På de skäl riksrevisionsverket anfört i sitt yttrande kan jag ej tillstyrka
att förrättningsdagskostnaden för nästa budgetår uppräknas till högre belopp
än 124 kr. Detta innebär ökning med fyra kr. i förhållande till innevarande
budgetår. Med utgångspunkt från det nyss angivna antalet förrättningsdagar
— 98 000 —- och kostnaden per förrättningsdag blir utgiftsramen
för skogsvårdsstyrelsernas ej taxebelagda verksamhet 12 152 000 kr. Detta
innebär i förhållande till budgetåret 1961/62 en höjning med 1 832 000 kr.
Härjämte skall staten enligt de av riksdagen godtagna finansieringsprinciperna
svara för kostnaderna för styrelsearvoden, investeringar i skogsbruks
-
55
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
skolor, amorteringar å byggnadslån till sådana skolor och för alt täcka driftunderskott
vid dessa. Vidare bör statsbidrag även nästa budgetår utgå till rabatter
i skogsvårdsstyrelsernas serviceverksamhet. Den totala kostnadsramen
för de nu nämnda, till den direkta förrättningsverksamheten ej hänförliga
utgifterna, bör på sätt närmare framgår av det följande bestämmas till
3 255 000 kr.
Statsverkets inkomst av skogsvårdsavgiften torde, i enlighet med vad chefen
för finansdepartementet anmält i statsverkspropositionen (bil. 1; jfr
BevU 1; rskr. 50), för nästa budgetår beräknas till 10 200 000 kr.
I överensstämmelse med det anförda förordar jag, att den totala kostnadsramen
för den med statliga medel finansierade delen av skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet för budgetåret 1962/63 bestäms till 25 607 000 kr. eller till ett
2 352 000 kr. högre belopp än för innevarande budgetår.
Liksom nu gäller bör de löpande pensioneringskostnaderna för personalen
i skogsvårdsstyrelseorganisationen bestridas från anslaget Bidrag till pensioneringskostnader
för statens pensionsanstalt samt tjänstebrevskostnader från
anslaget Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser. Vidare
bör utgifterna för reseersättningar åt undervisningspersonalen belasta
anslaget Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m.; vissa lönekostnader anslaget
Vägbyggnader å skogar i enskild ägo samt vissa förrättningskostnader
anslaget Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. Dessa utgifter
bör för nästa budgetår beräknas till respektive 2 100 000, 200 000, 625 000,
230 000 och 150 000 kr. eller sammanlagt 3 305 000 kr. Den återstående delen
av den sammanlagda medelsanvisningen, 22 302 000 kr., bör utgå över
skogsvårdsstyrelsernas avlönings- och omkostnadsanslag.
De under skogsvårdsstyrelsernas avlöningsanslag framförda
förslagen till nya tjänster kan jag endast biträda så tillvida, att jag föreslår
att fem nya tjänster avsedda för uppgifter beträffande yrkesutbildningen
inrättas. Av dessa bör två vara föreståndartjänster i Ac 17 och tre
tjänster som förste länsskogvaklare i Ae 15. För att förstärka personalresurserna
för undervisningen bör dessutom vissa andra, med medel under detta
anslag avlönade befattningshavare tas i anspråk härför. Med hänsyn till
den minskande omfattningen av styrelsernas serviceverksamhet bör fem
tjänster som biträdande länsskogvaktare i Ao 10 dras in. Det bör ankomma
på Kungl. Maj :t att besluta om att föra tjänster på övergångsstat i den mån
så kan bli erforderligt i anledning av nyssnämnda förslag. Av skogsstyrelsen
yrkade löneregleringar kan jag ej biträda. Däremot tillstyrker jag förslagen
om utgiftsförändringar hänförliga till löneklassförändring och tjänstetidsbefordran,
kompensation för höjda folkpensionsavgifter samt ATP-avgifter
och arbetsgivaravgifter till sjuk- och moderskapsförsäkringen. I anledning
av vad jag föreslagit torde anslaget böra uppföras med (15 980 000 +
345 000 =0 16 325 000 kr.
Återstoden av det förut nämnda beloppet av 22 302 000 kr. bör anvisas under
skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag. I likhet
56
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
med vad fallet varit de senaste budgetåren torde det böra ankomma på
Kungl. Maj :t att fastställa dispositionsstat för den statliga anslagsgivningen
till de skilda omkostnadsändamålen vid skogsvårdsstyrelserna.
I förhållande till dispositionsstaten för innevarande budgetår bör under
en post till rese- och traktamentsersättning till styrelseledamöter uppföras
60 000 kr. Under posten till täckande av driftsunderskott vid skogsbruksskolor
har jag räknat med en ökning av medelsanvisningen med
460 000 kr., medan posterna till investeringar i skogsbruksskolor, amorteringar
å byggnadslån, rabatteringar av vissa förrättningskostnader samt
oförutsedda utgifter bör vara oförändrade. Med hänsyn till vad jag i det
föregående anfört om fortsatta överväganden rörande lokaliseringen m. m.
av skogsbrukets yrkesskolor, bör posten till investeringar i skogsbruksskolor
få disponeras efter beslut av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall. Liksom
för innevarande budgetår torde Kungl. Maj:t böra äga bemyndiga skogsstyrelsen
att i övrigt mellan skogsvårdsstyrelserna fördela såväl förevarande
anslag som styrelsernas avlöningsanslag ävensom fastställa inkomst- och
utgiftsstater. I samband härmed bör skogsstyrelsen även äga meddela er
forderliga föreskrifter rörande staternas tillämpning.
Anslaget torde sålunda böra uppföras med 5 977 000 kr.
Såsom ett led i utbyggnaden av den skogliga yrkesutbildningen föreslår
jag, att anslaget Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m.
höjs med 831 000 kr. till 4 600 000 kr.
Vad beträffar medelsberäkningen under anslaget torde jag först få erinra
om att i statsverkspropositionen (bil. 11, p. 101 och 102) förordats, att medel
till sådana fortbildningskurser, för vilka kostnaderna hittills bestridits från
Statens skogsförbättringsanslag och anslaget Vägbyggnader å skogar i enskild
ägo, i fortsättningen bör utgå ur förevarande anslag. För nästa budgetår
bör sammanlagt 20 000 kr. utnyttjas för denna kursverksamhet. Vidare
bör liksom innevarande budgetår 26 000 kr. avdelas för kurser och konferenser
av informatorisk karaktär för vidareutbildning av skogsstyrelsens
och skogsvårdsstyrelsernas tjänstemän. Enligt min mening bör sistnämnda
belopp bland annat utnyttjas för kursverksamhet rörande regional skogsvägplanering
och andra med vägverksamheten Sammanhängande frågor
samt för vidareutbildning rörande skoglig rationalisering. Behovet av ej
taxebelagda förrättningsdagar för kursverksamheten med anlitande av beloppet
26 000 kr. har jag beaktat vid mina förslag i det föregående. I
detta sammanhang vill jag erinra om att, såsom i statsverkspropositionen
(bil. 11, p. 102) anmälts, i samarbete mellan skogsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen
kominer att anordnas utbildningskurs av omskolningskaraktär
för att öka tillgången på personal för vägprojektering vid skogsvårdsstyrelserna.
Enligt vad jag inhämtat kommer kursen att börja våren 1962
och omfatta cirka 25 elever.
Med anledning av vad skogsstyrelsen hemställt beträffande ersättning till
deltagare i allmän yrkeslärarutbildning inom skogsbruket tillstyrker jag,
att deltagare i lärarkurser erhåller ersättning med 1 020 kr. för månad un
-
57
Kungl. Maj.is proposition nr 115 år 1962
der kurstiden. Befattningshavare vid skogsvårdsstyrelse, som erhåller sådan
ersättning, skall vidkännas helt löneavdrag under motsvarande tid.
Härigenom kommer samma bestämmelser att gälla som för annan yrkeslärarutbildning.
Enligt de för närvarande gällande bestämmelserna angående statsunderstödda
skogsbrukskurser får skogsvårdsstyrelserna svara för viss del av
kostnaderna med andra medel än budgetmedel. Detta förhållande är uppenbart
en olägenhet för styrelserna. I likhet med vad i statsverkspropositionen
(bil. 11. p. 14) förordats angående statsbidrag till kursverksamhet för
jordbrukets rationalisering föreslår jag, att bidrag från och med den 1
juli 1962 må utgå med hela den av skogsstyrelsen godkända kostnaden för
muntlig kurs och för den muntliga delen av kombinerad kurs. Såsom allmän
förutsättning för medelstilldelning till kostnader för här avsedda kurser
bör gälla, att skogsvårdsstyrelserna i god tid före ingången av det budgetår
tilldelningen skall avse till skogsstyrelsen inger plan för kursverksamheten
under året. I planen skall mera detaljerat anges den tänkta omfattningen
av verksamheten och inriktningen på ämnesområden ävensom
en kostnadsberäkning på grundval härav. Skogsstyrelsen bör så snart som
möjligt underrätta skogsvårdsstyrelserna om i vilken utsträckning statsmedel
kan påräknas för kurser under budgetåret. Ifrågavarande medel bör
efter rekvisition ställas till skogsvårdsstyrelsernas förfogande för disposition
i överensstämmelse med de godkända planerna. I kurskostnaderna bör
kunna inräknas ATP-avgifter, som skogsvårdsstyrelserna erlägger för arvoden
till lärare. — Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidta de författningsändringar,
som föranleds av bifall till vad jag nu förordat.
Närmare bestämmelser angående dispositionen av förevarande anslag torde
få meddelas av Kungl. Maj :t, eller efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,
av skogsstyrelsen. Med medel ur anslaget torde liksom hittills få bestridas
bidrag till Svenska skogsvårdsföreningen och Norrlands skogsvårdsförbund.
I detta sammanhang vill jag — under hänvisning till uttalande av 1961
års riksdag i anslutning till behandlingen av motionen II: 146 (SU 8 p. 17;
rskr. 8) —■ i anledning av ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag förorda,
att statsbidrag må från och med budgetåret 1962/63 utgå till skolbibliotek
vid skogsbruksskola.
Jag vill slutligen föreslå, att riksdagens medgivande inhämtas till att
även för budgetåret 1962/63 statlig kreditgaranti i enlighet med bestämmelserna
i kungörelsen den 3 juni 1960 (nr 373) om statlig garanti för lån till
viss skoglig plantskoleverksamhet får beviljas intill ett belopp av 1 000 000
kr.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört rörande bland annat åtgärder
för att främja yrkesutbildningen på skogsbrukets område hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
58
Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962
1) godkänna i det föregående angivna förslag rörande
huvudmannaskapet för undervisningen vid statens skogsskolor
och statens skogsmästarskola samt angående den
maskintekniska undervisningen och förmansutbildningen
inom skogsbruket
2) godkänna de förslag till vissa ändringar i skogsstyrelsens
organisation, som framlagts i det föregående
3) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för skogsstyrelsen, som föranleds av vad
jag föreslagit i det föregående
4) fastställa följande avlöningsstat för skogsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 310 800
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis 10 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................... 650 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 275 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .......... 19 000
Summa kr. 1 265 000
5) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för skogsvårdsstyrelserna, som föranleds
av vad jag föreslagit i det föregående
6) fastställa följande avlöningsstat för skogsvårdsstyrelserna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 9 045 000
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 75 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................. 2 684 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 3 518 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ............................... 234 000
6. ATP-avgifter, förslagsvis .................. 632 000
7. Arbetsgivaravgifter till sjuk- och moderskaps
försäkringen,
förslagsvis .................. 137 000
Summa kr. 16 325 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962 59
7) å riksstaten för budgetåret 1962/63 under nionde huvudtiteln
anvisa
a) till Skogsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av
1 265 000 kr.
b) till Skogsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av
196 000 kr.
c) till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar ett
förslagsanslag av 16 325 000 kr.
d) till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader
ett reservationsanslag av 5 977 000 kr. samt
e) till Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m. ett förslagsanslag
av 4 600 000 kr.
8) medge, att under budgetåret 1962/63 må beviljas statlig
kreditgaranti för lån till skoglig plantskoleverksamhet
intill ett belopp av 1 000 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
B. Siöalth
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962
Bilaga
Tablå över tjänster å personalförteckningen för skogsstyrelsen
från och med den 1 juli 1962
1 överdirektör............................ Bp 5
3 byråchefer ............................. Bo 1
1 byrådirektör ........................... Ao 26
2 byrådirektörer ....... Ae 26
1 byrådirektör............... Ao 24
4 byrådirektörer.......................... Ae 24
2 förste byråsekreterare .................. Ao 23
1 förste aktuarie............ Ae 23
4 förste byråsekreterare................... Ae 23
4 förste byråsekreterare................ Ae 21
1 revisor .............. Ao 19
1 kassör........ Ao 12
2 kanslibiträden .......................... Ao 7
1 expeditionsvakt ........................ Ao 7
2 kontorsbiträden ................. Ao 5
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620320