Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

1

Nr 96

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1962/63 till journalistutbildning jämte i
ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 220) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Högre journalistutbildning
för budgetåret 1962/63 beräkna ett förslagsanslag av 460 000 kr.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 59, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 9 februari 1962,
föreslagit riksdagen

dels att a) godkänna de av departementschefen förordade riktlinjerna för anordnande
av högre journalistutbildning och journalistutbildning för personer med
studentexamen eller motsvarande, b) besluta, att i Stockholm skall den 1 juli
1962 inrättas en statlig läroanstalt för journalistutbildning, benämnd journalistinstitutet
i Stockholm, c) besluta, att i Göteborg skall den 1 juli 1962 inrättas en
statlig läroanstalt för journalistutbildning, benämnd journalistinstitutet i Göteborg; dels

att beträffande journalistinstitutet i Stockholm a) bemyndiga Kungl.
Maj:t att i överensstämmelse med vad departementschefen anfört fastställa personalförteckning
för institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/
63, b) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för institutet, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, c) till Journalistinstitutet i
Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 168 000 kr., d) till Journalistinstitutet i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 64 000 kr.;

dels ock att beträffande journalistinstitutet i Göteborg a) bemyndiga Kungl.
Maj:t att i överensstämmelse med vad departementschefen anfört fastställa personalförteckning
för institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63, b) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för institutet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, c) till Journalistinstitutet
i Göteborg: Avlöningar för budgetåret 1962/63 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 166 000 kr., d) till Journalistinstitutet i Göteborg:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 64 000 kr.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 96

2

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 196£

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Axel Johannes Andersson m. fl. (I: 612) och den andra inom andra kammaren
av herrar Hamrin i Jönköping och Nyherg (11:743), i vilka hemställts att riksdagen
vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 59 måtte 1) besluta att
studerande vid de statliga journalistinstitutens båda linjer skall utan åtskillnad
mellan linjerna komma i åtnjutande av samma studiesociala låneförmåner som
de som gäller för studerande vid universiteten, samt 2) i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa att Kungl. Maj:t vad gäller lönesättningen för lektorstjänsterna
vid instituten beaktar vad som anförts i motionen;

dels ock en inom första kammaren av herr Torsten Andersson väckt motion
(I: 613) vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 59
måtte besluta, att det studiesociala stödet må utgå även för studerande å studentlinjen
vid journalistinstituten enligt det system som gäller för studerande
vid universiteten.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 612 och I: 613.

I propositionen beröres inledningsvis vissa frågor, som sammanhänger med
utvecklingstendenserna på humanisternas arbetsmarknad. Bl. a. förordas viss
försöksverksamhet med tvåårig högre sekreterarutbildning i Lund.

På grundval av förslag av kommittén för nya utbildningsvägar vid de filosofiska
fakulteterna förordas anordnande i statlig regi av dels högre journalistutbildning
— omfattande fyra akademiska betyg, sex månaders praktiktjänstgöring
samt en ettårig institutsutbildning — dels journalistutbildning för personer
med studentexamen som grund. Två statliga journalistinstitut, ett i Stockholm
och ett i Göteborg, föreslås inrättade den 1 juli 1962. Utbildningskapaciteten
bör vid vart och ett av instituten bli ungefär 30 studerande på studentlinje
och 30 på akademikerlinje.

Till driftkostnader för de båda instituten under budgetåret 1962/63 äskas sammanlagt
omkring 460 000 kr.

I det följande skall rörande propositionens innehåll först lämnas en kort redogörelse
för det kommittéförslag, som ligger till grund för propositionen. Därefter
lämnas en redogörelse för departementschefens uttalanden dels beträffande tendenserna
på humanisternas arbetsmarknad och vissa i anslutning därtill redovisade
förslag, dels ock beträffande journalistutbildningen.

I den mån redogörelse för innehållet i propositionen icke lämnas, torde utskottet
få hänvisa till propositionen.

Kommitténs förslag

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1960 tillkallade chefen
för ecklesiastikdepartementet samma dag sakkunniga för att verkställa närmare

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

3

utredningar och successivt avgiva förslag angående anordnande av nya former
för utbildning helt eller delvis inom filosofisk fakultet.

Utredningen antog benämningen kommittén för nya utbildning sv äg ar vid de
filosofiska fakulteterna. Som första led i sitt arbete har kommittén den 1 juni
1961 avgivit betänkande angående »Akademisk sekreterarutbildning» (stencilerat).

Som ett andra led i utredningsarbetet har kommittén den 12 juli 1961 avgivit
betänkande angående »Högre journalist- och reklamutbildning» (stencilerat).

Kommittén har i sitt första betänkande, om akademisk sekreterarutbildning,
föreslagit en ny utbildningsväg utformad med hänsyn till främst näringslivets
behov av kvalificerad sekreterarpersonal. Utbildningen skall enligt förslaget
omfatta fyra akademiska betyg, en ettårig fackkurs vid handelsgymnasium samt
minst fyra månaders praktiktjänstgöring. Kommittén har föreslagit, att ifrågavarande
sekreterarutbildning skall ske på två linjer, den ena med språklig, den
andra med samhällsvetenskaplig inriktning. Det har förutsatts, att de akademiska
studierna i bl. a. moderna språk skall ske enligt differentierade studiekurser.
Enligt kommitténs uppfattning är det önskvärt, att akademisk sekreterarutbildning
snarast möjligt kommer till stånd på alla universitetsorter. Till handelsgymnasier
eller motsvarande utbildningsanstalter, där särskild fackkurs för
den akademiska sekreterarutbildningen anordnas, bör enligt kommittén statsbidrag
beviljas enligt samma grunder som godtagits beträffande den vid Uppsala
stads handelsgymnasium anordnade utbildningen.

I sitt andra betänkande avseende högre journalist- och reklamutbildning, har
kommittén framlagt förslag om viss akademisk utbildning av journalister och
reklammän. Kommitténs förslag rörande högre journalistutbildning
innebär bl. a., att det befintliga journalistinstitutet i Stockholm förstatligas
och ställes under överinseende av kanslern för rikets universitet samt att ett
nytt journalistinstitut inrättas i Göteborg. Vid instituten skall utbildning meddelas
på dels studentlinje, dels akademikerlinje, varvid i stort sett samma ettåriga
kursplan skall tillämpas för båda linjerna. Stockholmsinstitutet föreslås få
en utbildningskapacitet av 30 studerande på vardera linjen, medan göteborgsinstitutet
förordas erhålla 15 utbildningsplatser på vardera linjen. Före påbörjande
av institutsutbildningen skall studerande på akademikerlinje ha avlagt fyra
akademiska betyg, varav två i ämnet statskunskap, samt ha fullgjort minst sex
månaders praktiktjänstgöring.

För en utförligare redogörelse av kommitténs förslag rörande journalistutbildningen
samt för de över förslaget avgivna remissutlåtandcna torde utskottet få
hänvisa till s. 17—34 i propositionen.

I fråga om den högre reklamutbildningen har kommittén föreslagit,
att det befintliga institutet för högre reklamutbildning i Stockholm förstatligas
och ställes under universitetskanslerns tillsyn, att ett nytt reklaminstitut
inrättas i Göteborg samt att principbeslut fattas om ett tredje reklaminstitut,
förlagt till Uppsala. Utbildningen vid instituten skall enligt förslaget ske på dels

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1062. 6 sand. Nr 96

4

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

studentlinje, dels akademikerlinje. Studerandeantalet har för vart och ett av de
tre instituten föreslagits bli 30 på studentlinjen och 30 på akademikerlinjen, dvs.
sammanlagt 180. Enligt kommittén skall i huvudsak samma ettåriga kursplan
gälla för båda institutslinjerna. Studerande på akademikerlinje skall före påbörjande
av institutsutbildningen ha avlagt fyra akademiska betyg, varav två i
ämnet företagsekonomi, samt ha fullgjort minst åtta månaders praktikanttjänstgöring.

Departementschefen

I ett första avsnitt av propositionen berör departementschefen vissa frågor
rörande utvecklingstendenserna på humanisternas arbetsmarknad och framhåller
därvid bl. a. följande.

Då de framlagda kommittéförslagen bör ses i sitt större sammanhang vill jag,
innan jag redovisar mina ställningstaganden, uppehålla mig vid några kvantitativa
drag i utvecklingen på den högre utbildningens område.

Antalet personer i yrkesverksam ålder, som avlagt examen vid universitet eller
högskola, har beräknats stiga från ca 66 000 år 1960 till omkring 105 000 år 1970.
Beräkningen redovisades av 1955 års universitetsutredning i dess sjätte betänkande
(SOU 1959: 45). Trots en så kraftig ökning av totalantalet akademiker
kan man förutse en under hela decenniet fortsatt brist på arbetskraft med högre
utbildning inom åtskilliga sektorer. Bristen kommer att vara kännbarast inom
främst de verksamhetsområden, till vilka personalen rekryteras från utbildningslinjer
med begränsad intagning. På ett område — humanisternas — synes
utvecklingen däremot leda till ett arbetsmarknadsläge, där bristen under senare
hälften av 1960-talet kan komma att ersättas av riklig tillgång på arbetskraft.

Enligt universitetsutredningen borde tillströmningen till humanistisk utbildning
med hänsyn till den framtida balansen på arbetsmarknaden icke fortsätta
att stiga utan tvärtom — även i absoluta tal —- totalt sett minska. Utvecklingen
under de år som följt, sedan utredningen framlade sina riktlinjer och förslag
rörande den högre utbildningen under 1960-talet, har dock inte medfört någon
minskning av tillströmningen till humanistiska studier. Antalet nyinskrivningar
vid de humanistiska fakulteterna har under läsåren 1959/62 överskridit de av utredningen
framräknade talen med omkring 50 %.

Utredningen räknade med att antalet humanister i yrkesverksam ålder skulle
öka från i runt tal 15 000 år 1960 till ca 28 000 år 1970; efter ytterligare fem år
skulle antalet ha nått upp till omkring 38 000. Om de senaste årens inskrivningssiffror
inte är av tillfällig karaktär kan man emotse en i absoluta tal starkt
ökande examination vid de humanistiska fakulteterna. Den av utredningen
angivna nivån för år 1975 skulle under sådana omständigheter komma att vara
uppnådd redan i början av 1970-talet.

Av tillgängligt statistiskt material framgår, att omkring 75 % av de ungdomar
som under 1950-talet genomgått allmänbildande gymnasium fortsatt sina studier
vid universitet eller högskola. Flertalet av de studenter som gått vidare till
högre studier har sökt sig till de fria fakulteterna och närmare hälften har påbörjat
humanistiska studier.

Departementschefen går därefter in på det i propositionen 1960:119 redovisade
handlingsprogrammet för att erhålla en lämplig avvägning av tillströmningen
till olika utbildningsbanor samt vissa åtgärder, som vidtagits i anslutning
till detta program.

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

5

I fortsättningen beröres behovet av humanistiskt utbildad arbetskraft för
lärarbanan, och departementschefen räknar med att antalet ledigblivande ämneslärartjänster
i humanistiska ämneskombinationer kommer att motsvara endast
omkring en tredjedel av antalet under 1960-talet avlagda lägre examina i humanistisk
fakultet. Fram till omkring mitten av perioden väntas lärarbristen i flertalet
humanistiska ämnen bestå. Därefter kan ett tämligen snabbt omslag på
denna del av lärarbanan förmodas inträffa.

I detta sammanhang har departementschefen anfört följande.

Det står sålunda fullt klart, att personer med examen från humanistisk fakultet
i framtiden kommer att få söka sysselsättning utanför lärarbanan i en helt
annan omfattning än för närvarande. Detta synes vara en i och för sig fullt rimlig
utveckling. Den expansion som vårt samhälle nu på en mängd områden
genomgår bör givetvis avspeglas även i en på alla nivåer höjd utbildningsstandard
likaväl som den också kommer till direkt uttryck i form av krav från
arbetsgivarsidan på mer kvalificerade utbildningsmeriter hos de anställda.
Humanistiskt utbildad arbetskraft kan otvivelaktigt göra en betydelsefull insats
inom en rad yrken, där man hittills inte ansett sig ha anledning att utnyttja
personer med akademisk utbildning. Även för det allmänna och för organisationerna
erbjuder sig här ett tillfälle till rekrytering av kvalificerad personal. Jag
hyser därför den uppfattningen, att riklig tillgång på humanister i och för sig
inte behöver betyda humanistöverskott.

Det skulle emellertid vara oriktigt att bagatellisera de omställningssvårigheter
som i detta avseende sannolikt kommer att uppstå på arbetsmarknaden under
en övergångsperiod.

Det är ett primärt samhällsintresse att individen får möjlighet att efter begåvning
och intresse fritt välja sin utbildningsväg. I ett läge då det blir uppenbart,
att man först på mycket lång sikt kommer att kunna uppnå balans på en
viss arbetsmarknadssektor, kan det likväl bli nödvändigt att överväga vissa
reglerande åtgärder. På humanistsektorn kan redan inom de närmaste åren ett
sådant läge uppstå.

Departementschefen kommer därefter in på de föreliggande förslagen om
kombinerad utbildning, förlagd dels till filosofisk fakultet, dels till fackutbildningsanstalt
och framhåller följande.

Fördelarna med en kombinerad utbildning synes betydande, när det gäller
humanisternas möjligheter att hävda sig på arbetsmarknaden. Huvudidén med
de sålunda avsedda kombinationsstudierna erbjuder emellertid vissa generella
problem. Det kan nämligen ifrågasättas, vilken slutlig effekt ett genomförande
av kombinerade utbildningsvägar får på tillströmningen till de humanistiska
fakulteterna. En fackutbildning placerad före den akademiska utbildningen kan
visserligen få till följd, att en viss avgång till yrkesverksamhet sker redan efter
fackkursens slut. En dylik studieordning kan emellertid också tänkas stimulera
till fortsatta universitetsstudier utöver dem som krävs för att den tänkta kombinerade
utbildningen skall kunna avslutas. Om fackutbildningen förlägges efter
de föreskrivna akademiska studierna är det möjligt, att de studerande i valet
mellan att fortsätta till en fullständig akademisk examen och att — efter tentamina
i vissa ämnen — övergå till fackstudier föredrar det förstnämnda alternativet.
För att i någon mån motverka en sådan utveckling torde det krävas, att

6

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

universiteten får möjlighet att utfärda avgångsbetyg för fullbordade akademiska
studier inom ramen för en kombinerad utbildning. Det från avlänkningssynpunkt
sannolikt effektivaste alternativet — yrkesinriktad utbildning parallellt med de
teoretiska studierna — torde av praktiska skäl vara svårt att genomföra, om
inte hela utbildningen förlägges till en och samma läroanstalt. I den mån kombinerade
utbildningslinjer enligt kommitténs modell åstadkommes, är det nödvändigt,
att ifrågavarande problem fortlöpande bevakas av berörda myndigheter.
Detta understryker också behovet av ett effektivt system för registrering av de
studerande.

Rörande den treåriga högre sekreterarutbildningen ställer sig departementschefen
skeptisk till värdet av en sådan och är icke beredd att taga slutlig ställning
till kommitténs förslag om en reguljärt organiserad sådan utbildning.

Den försöksverksamhet, som pågår i Uppsala i huvudsaklig överensstämmelse
med vad kommittén föreslagit, bör enligt departementschefens mening fortsätta
åtminstone t. o. m. vårterminen 1964. Ett nytt ställningstagande längre fram
men före nämnda tidpunkt kan bli aktuellt med hänsyn till bl. a. att den första
årskullen med treårig handelsgymnasieutbildning då examineras.

Vid remissbehandlingen av kommitténs betänkande har framkommit bl. a. ett
förslag från ekonomiska och humanistiska fakulteten i Lund angående utformningen
av en tvåårig högre sekreterar utbildning, grundad på
studentexamen från det allmänna gymnasiet. Förslaget avser universitetsutbildning
med enterminskurser i minst två främmande språk, av vilka engelska skall
vara obligatoriskt ämne. Dessa kurser skall enligt förslaget motsvara fordringarna
för betygsgraden Godkänd i filosofie kandidatexamen. Därjämte föreslås
halvterminskurser i svenska språket samt i ytterligare ett ämne, benämnt
ekonomi. Vidare skulle ingå dels fackkurser — förlagda utanför vederbörande
universitet — i maskinskrivning, svensk och utländsk stenografi samt kontorsteknik,
dels praktik under ferietid.

Detta förslag finner departementschefen principiellt sett vara av intresse och
anser det motiverat, att försök anordnas med sådan högre sekreterarutbildning,
som i sin helhet bör vara förlagd till läroanstalt utanför universitet.

Departementschefen har funnit det angeläget att en försöksverksamhet med
organisatoriskt samordnad utbildning vid tvåårig sekreterarkurs om möjligt
anordnas i Lund redan fr. o. m. början av läsåret 1962/63. Det bör därvid ankomma
på överstyrelsen för yrkesutbildning att tillsammans med länsskolnämnden
i Malmöhus län, skolmyndigheterna i Lund samt de lokala universitetsmyndigheterna
föranstalta om att en sådan verksamhet igångsättes.

I fråga om den föreslagna högre reklamutbildningen ansluter sig
departementschefen till de vid remissbehandlingen framkomna kritiska synpunkterna
och framhåller att det är nödvändigt, att — om staten skall engagera sig i
utbildningen — de sidor av reklamverksamheten, som kan sägas vara skadliga,
bl. a. genom att de verkar med andra medel än dem som åsyftar korrekt väg -

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

7

ledning, utbildningsmässigt med all kraft motverkas. Departementschefen anser
det nödvändigt, att en översyn av kommitténs förslag verkställes, innan ett
slutligt ställningstagande sker till det framlagda förslaget.

Rörande den högre journalistutbildningen framhåller departementschefen inledningsvis
bl. a. följande.

För egen del finner jag det klart påvisat, att behov föreligger av kvalificerad,
för journalistisk verksamhet särskilt anpassad utbildning. Jag anser det vidare
från allmänna synpunkter vara ett väsentligt intresse, inte minst med hänsyn
till det inflytande som pressen utövar på opinionsbildningen, att personer, som
avser att ägna sig åt journalistisk verksamhet av olika slag, ges tillfälle till yrkesinriktade
fackstudier på högskolenivå. För ett genomförande av förslaget om
den högre journalistutbildningen talar även önskvärdheten av att bereda humanister
möjligheter till nya utbildningsvägar.

De av kommittén uppdragna riktlinjerna för anordnande i statlig regi av
journalistutbildning synes mig väl ägnade att läggas till grund för ett beslut i
ärendet. Remissinstanserna har också i fråga om riktlinjerna för utbildningen i
huvudsak instämt i vad kommittén förordat. Beträffande enskildheter i de av
kommittén framlagda förslagen finner jag vissa modifikationer vara nödvändiga.
På redan anförda skäl är jag emellertid beredd att nu förorda, att journalistutbildning
i statlig regi anordnas vid särskilda institut samt att sådan utbildningsverksamhet
igångsättes i Stockholm och Göteborg fr. o. m. läsåret 1962/63.

I överensstämmelse med kommitténs förslag förordar departementschefen, att
ettårig institutsutbildning sker på dels studentlinje, dels akademikerlinje. Såsom
kommittén föreslagit bör för tillträde till förstnämnda linje krävas studentexamen
eller motsvarande samt sex månaders praktiktjänstgöring. Inträdeskraven
vid akademikerlinjen — det avslutande momentet i högre journalistutbildning
— bör i enlighet med förslaget fastställas till fyra akademiska betyg samt
sex månaders praktiktjänstgöring. Som en övergångsanordning förordas, att
sökande till journalistinstitut läsåret 1962/63 bör kunna förklaras behörig, även
om vederbörande fullgjort kortare praktiktid än den föreskrivna.

Departementschefen anser, att tillträdet till de båda instituten i princip icke
borde begränsas men av praktiska skäl bör intagningskapaciteten tills vidare
angivas till omkring 60 vid vartdera institutet. I förhållande till kommitténs
förslag innebär detta en ökning med 30 vid institutet i Göteborg.

Efter att ha berört vissa frågor rörande meritvärderingsregler för inträde vid
instituten och examen framhåller departementschefen beträffande de akademiska
studiernas uppläggning bl. a. följande.

Enligt min uppfattning bör de akademiska studierna inom ramen för högre
journalistutbildning i åtminstone ett ämne nå upp till tvåbetygsnivån. Jag anser
också att ifrågavarande studier bör avse minst två ämnen. Vidare finner jag det
angeläget, att blivande journalister erhåller gedigna kunskaper på det i vid mening
samhällsvetenskapliga området. I övrigt bör det finnas utrymme för den
studerande att göra sitt ämnesval efter eget intresse. Mot bakgrunden av vad
jag här sagt föreslår jag, att minst två av de fyra obligatoriska betygen hämtas

8

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

från något eller några av följande ämnen: ekonomisk historia, företagsekonomi,
geografi, särskilt kulturgeografi, nationalekonomi, psykologi, sociologi, statistik
och statskunskap. Av dessa ämnen bör enligt min mening statskunskap ingå med
minst ett betyg. De båda återstående betygsenheterna bör få väljas fritt. Jag
förutsätter, att studierna i statskunskap — och även i vissa övriga ämnen —
kommer att kunna bedrivas efter alternativa studiekurser, som utformats för
ändamålet.

Beträffande institutsutbildningen ansluter sig departementschefen i huvudsak
till kommitténs förslag.

Journalistinstitutens ledning bör enligt departementschefens förslag anförtros
åt en styrelse på 12 ledamöter. Styrelsen skall inom sig utse ett arbetsutskott.
Något behov av en särskild tillsynsmyndighet för instituten anser departementschefen
icke föreligga.

Departementschefen har funnit, att vissa skäl kan anföras för att all journalistutbildning
på längre sikt anordnas helt inom ramen för fristående institut.
Den högre journalistutbildningen bör därför i viss mån få karaktär av försöksverksamhet.

Rektoraten vid instituten hade av kommittén föreslagits bli utformade som
deltidsbefattningar med arvode om 12 000 kr. per år. Någon undervisningsskyldighet
hade inte föreslagits ingå i rektors uppgifter. Enligt kommitténs förslag
skulle en huvudlärare i lönegrad Ae 26 fungera som kursledare med 150
timmars undervisningsskyldighet, medan timarvoderade lärare skulle meddela
sammanlagt över 1 000 timmars undervisning.

Från organisatorisk synpunkt finner departementschefen det föreslagna systemet
icke fullt tillfredsställande. I stället förordas att vid vart och ett av
journalistinstituten inrättas en tjänst som rektor, tillika huvudlärare i teoretiska
ämnen. Undervisningsskyldigheten bör bestämmas till 175 timmar. Departementschefen
förordar, att rektorstjänstema placeras i lönegrad Bp 1. Till vederbörande
tjänstinnehavare bör därjämte utgå särskild avlöningsförstärkning av
1 380 kr. för år.

Vid ifrågavarande institut bör vidare finnas en huvudlärare, som äger väl
vitsordad journalistisk erfarenhet. En tjänst som lektor i praktiska ämnen med
placering i lönegrad Ae 24 bör därför inrättas vid vart och ett av instituten.

Resterande undervisning —■ uppskattningsvis omkring 700 timmar vid vartdera
av instituten — i såväl teoretiska som praktiska ämnen bör enligt förslaget
meddelas av timarvoderade lärare av olika slag. För sådan undervisning beräknar
departementschefen medel med sammanlagt 52 500 kr. för vartdera institutet.
Kungl. Maj:t bör bemyndigas medge avvikelser från den förordade lärarorganisationen
inom ramen för anvisade medel.

Under avlöningsanslaget beräknas vidare för varje institut medel till dels en
kontorist i lönegrad Ae 9, dels ett kanslibiträde i lönegrad Ae 7. Kontoristen bör
ombesörja bl. a. sekreterararbete och viss bokföring, medan kanslibiträdet bör

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

9

biträda vid bl. a. biblioteksarbetet. För vissa arvoden, extra personal, övertidsersättningar
m. m. beräknar departementschefen medel om sammanlagt 14 000
kr. vid respektive institut.

För nästa budgetår beräknar departementschefen hela avlöningsanslaget för
journalistinstitutet i Stockholm till 168 000 kr. samt hela avlöningsanslaget för
journalistinstitutet i Göteborg till 166 000 kr.

För vart och ett av instituten beräknar departementschefen vidare ett omkostnadsanslag
av 64 000 kr. varav 35 000 kr. som engångsanvisning.

I fråga om det studiesociala stödet till studerande vid journalistinstituten är
departementschefen — med hänsyn till det pågående arbetet inom studiesociala
utredningen — icke beredd att nu föreslå någon slutlig lösning. Tills vidare bör
de studerande vid studentlinje erhålla studiesocialt stöd — stipendier och lån —
enligt allmänna studiehjälpsreglementet på samma sätt som hittills varit fallet
vid Journalistinstitutet i Stockholm. Studerande vid institutens akademikerlinje
bör komma i åtnjutande av samma låneförmåner som studerande vid
universiteten.

Utskottet

I likhet med departementschefen finner utskottet det påvisat, att behov föreligger
av kvalificerad utbildning för journalistisk verksamhet. En sådan utbildning
skulle också utgöra ett led i strävandena att bereda humanister möjligheter
till nya utbildningsvägar. Det föreliggande förslaget om journalistutbildning på
dels en studentlinje, dels en akademikerlinje vid institut i Stockholm och
Göteborg synes på ett lämpligt sätt tillgodose det föreliggande utbildnings^
behovet.

Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse med de förändringar, som departementschefen
förordat i förhållande till det ursprungliga kommittéförslaget. Den
föreslagna ökningen av utbildningskapaciteten vid journalistinstitutet i Göteborg
synes således vara väl motiverad med hänsyn till det föreliggande behovet
av journalister. Härtill kommer att utvidgningen av intagningen synes kunna
ske utan större merkostnader, eftersom den organisatoriska ramen för utbildningen
knappast påverkas härav.

Den av departementschefen förordade större valfriheten rörande ämnen för de
akademiska studierna vid den högre journalistutbildningen synes utskottet vara
fördelaktig med hänsyn till de mångskiftande kunskapsområden, som beröres
av den journalistiska verksamheten.

Genom att i enlighet med departementschefens förslag knyta två fast anställda
lärare till varje institut vinnes större stadga i utbildningen än vad fallet
skulle blivit, om i enlighet med det ursprungliga förslaget endast en lärare
anställts. Det är utskottets förhoppning, att det med den föreslagna lönesätt -

10

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

ningen skall visa sig möjligt att knyta väl kvalificerade lärare till instituten och
att det därigenom redan från början skall bli möjligt att bedriva undervisningen
på en kvalitativt hög nivå. Utskottet anser sig därför icke, innan erfarenhet
vunnits i berörda avseende, böra förorda den i motionerna I: 612 och II: 743
avsedda översynen av lönesättningen för lektorstjänsterna.

Även förslaget rörande institutens ledning finner utskottet i huvudsak väl
avvägt men vill ifrågasätta, om institutens styrelser bör bli av den föreslagna
omfattningen. Det torde emellertid böra ankomma på Kungl. Maj:t att överväga,
huruvida icke antalet ledamöter i styrelserna kunde nedbringas.

I motionerna I: 612 och II: 743 samt I: 613 har yrkats, att de studerande vid
studentlinjema vid journalistinstituten skulle erhålla studiesocialt stöd i enlighet
med vad som förordats för de studerande vid institutens akademikerlinjer, dvs.
enligt bestämmelserna för universitetsstuderande. Utskottet vill med anledning
härav erinra om att departementschefens förslag rörande det studiesociala stödet
står i överensstämmelse med vad som gäller för detta stöd i andra utbildningssammanhang.
Med hänsyn härtill bör i nuvarande läge allmänna studiehjälpsreglementet
vara tillämpligt för studerande på studentlinjen. Huruvida det skall
bli möjligt att längre fram genomföra enhetliga regler för det studiesociala stödet
för olika kategorier av studerande vid journalistinstituten, torde få bli beroende
av resultatet av studiesociala utredningens arbete. I avvaktan härpå anser sig
utskottet icke böra förorda någon avvikelse från nuvarande riktlinjer och avstyrker
således bifall till de ifrågavarande motionsyrkandena.

Då utskottet i övrigt anser sig kunna godtaga de föreliggande kostnadsberäkningarna
och utöver vad som anförts icke har något att erinra mot departementschefens
uttalanden och förslag, hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 612 och II: 743, i vad de avser de studiesociala
låneförmånerna vid journalistinstituten, samt motionen
I: 613 icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

II. att motionerna 1:612 och 11:743, i vad de avser lönesättningen
för lektorstjänsterna vid journalistinstituten, icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

III. att riksdagen må

a) godkänna de av departementschefen förordade riktlinjerna
för anordnande av dels högre journalistutbildning, dels journalistutbildning
för personer med studentexamen eller motsvarande; b)

besluta, att i Stockholm skall den 1 juli 1962 inrättas en
statlig läroanstalt för journalistutbildning, benämnd journalistinstitutet
i Stockholm;

c) besluta, att i Göteborg skall den 1 juli 1962 inrättas en
statlig läroanstalt för journalistutbildning, benämnd journalistinstitutet
i Göteborg;

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

11

IV. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i överensstämmelse med
vad departementschefen anfört, fastställa personalförteckning
för journalistinstitutet i Stockholm, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1962/63;

b) godkänna följande avlöningsstat för journalistinstitutet i
Stockholm, att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 33 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m.m., förslagsvis .. 76 000

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal .. 34 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 23 100

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................... 1400

Summa kr. 168 000

c) till Journalistinstitutet i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1962/63 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 168 000 kr;

d) till Journalistinstitutet i Stockholm: Omkostnader för budgetåret
1962/63 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 64 000 kr.;

V. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t, att, i överensstämmelse med
vad departementschefen anfört, fastställa personalförteckning
för journalistinstitutet i Göteborg, att tillämpas tills vidare
fr.o.m. budgetåret 1962/63;

b) godkänna följande avlöningsstat för journalistinstitutet i
Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 33 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis .. 75 000

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal .. 33 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 23 100

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................... 1 400

Summa kr. 166 000

12

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

c) till Journalistinstitutet i Göteborg: Avlöningar för budgetåret
1962/63 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 166 000 kr.;

d) till Journalistinstitutet i Göteborg: Omkostnader å driftbudgeten
för budgetåret 1962/63 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 64 000 kr.

Stockholm den 3 maj 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Boman, Einar Persson, fröken Andersson,
herrar Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Bergman, Per Jacobsson,
Rikard Svensson, Bengtson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson, Birke, Bertil
Petersson och Nils-Eric Gustafsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson i
Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson i
Göingegården, Andreasson, Eliasson i Sundborn, fru Lewén-Eliasson, herrar
Svensson i Ljungskile, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Skellefteå, Kellgren
och Fagerlund.

Reservation

av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Bengtson, Nils-Eric
Gustafsson, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Eliasson i Sundborn,
Svensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att utskottet bort
tillstyrka bifall till motionerna I: 612 och II: 743, i vad de avser de studiesociala
låneförmånerna vid journalistinstituten, samt motionen 1:613 och att därför
utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

>1. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:612 och
II: 743, såvitt här är i fråga, samt motionen I: 613, besluta, att
studerande vid de statliga journalistinstitutens båda linjer skall
utan åtskillnad mellan linjerna komma i åtnjutande av samma
studiesociala låneförmåner som de som gäller för studerande vid
universiteten;»

Ivar Haeggströms Tryckeri AB • Stockholm 1962

620871