Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna å kapitalbudgeten
för budgetåret 1962/63 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte i
ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

KAPITALBUDGETEN

1 :oj Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I propositionen
nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 8, punkt 67, s. 152—158 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1962)
lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar, avseende
postverkets, televerkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks
fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Enligt beräkningarna i statsverkspropositionen till 1961 års riksdag uppskattades
medelsförbrukningen på kommunikationsverkens investeringsanslag
till ca 1 163 mkr. under budgetåret 1960/61. De sammanlagda faktiska
investeringsutgifterna stannade emellertid vid ca 1 133 mkr. och underskred
således de beräknade utgifterna med ca 30 mkr. Anslagsbehållningarna
ökade med ca 40 mkr.

I fjolårets investeringsplan för kommunikationsverken framhölls, att bedömningen
av investeringsomfattningen för budgetåret 1961/62 inom affärsverken
grundades på antagandet att högkonjunkturen skulle komma att bestå
under budgetåret med en omfattande investeringsverksamhet inom näringslivet.
Med hänsyn härtill och till projekteringsläget m. m. inom den
statliga sektorn ansågs från samhällets synpunkt skäl föreligga för en viss
begränsning i kommunikationsverkens investeringar. Samtidigt underströks
emellertid att den ökande efterfrågan på affärsverkens tjänster och föreliggande
möjligheter till kostnadspressande rationaliseringar motiverade att
affärsverkens investeringar fortfarande hölls på en hög nivå.

Utifrån nämnda utgångspunkter förordades för nämnda budgetår ett totalt
rambelopp av 1 103,5 mkr. vilket jämfört med det föregående budgetåret
innebar en ökning med 20,5 mkr. För övriga investeringar beräknades
eu medelsförbrukning av 66,6 mkr., varav 34,8 mkr. för ljud- och televisionsradioanläggningar,
radioanläggningar för luftfarten samt anläggning
för teletekniskt utvecklingsarbete, 15,0 mkr. för vattenfallsstyrelsens för 1

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 9

2

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

valtningsbyggnad, 16,3 mkr. för storflygplats och 0,5 mkr. för inköp av
grustag.

Vid den förnyade beräkning av investeringsutgifterna för innevarande
budgetår, som redovisas i statsverkspropositionen beräknas numera i fråga
om de rambegränsade investeringarna vattenfallsverkets investeringar öka
med 10 mkr. i förhållande till våren 1961 med hänsyn till den förordade
utbyggnaden av Marvikens kraftstation. Motsvarande belopp har äskats å
tilläggsstat. För luftfartsverket har Kungl. Maj :t medgivit en ramökning om
ca 0,2 mkr., vilket belopp avser återuppförande av en genom brand förstörd
byggnad på Bulltofta flygplats. Totalt uppskattas således de rambegränsade
investeringarna till 1 113,7 mkr. för innevarande budgetår. Även
beträffande de icke ramreglerade investeringarna har vissa förskjutningar
ägt rum, sedan beräkningarna förra året verkställdes. Sålunda upptages nu
investeringarna för televerket med ett belopp som understiger beräkningarna
våren 1961 med 2,1 mkr. Vattenfallsverkets och luftfartsverkets investeringar
ökar däremot i förhållande till de tidigare beräkningarna med respektive
7,1 mkr. och 1,6 mkr. Posten övriga investeringar uppföres därför
totalt med 73,2 mkr. För kommunikationsverken upptages alltså sammanlagt
(1 113,7 + 73,2) 1 186,9 mkr., vilken summa sålunda överstiger det för
ett år sedan beräknade beloppet med 16,8 mkr.

För budgetåret 1962/63 innebär verksstyrelsernas förslag investeringar till
ett sammanlagt belopp av 1 250 mkr., vilket i jämförelse med de nu redovisade
beräkningarna för löpande budgetår skulle innebära en ökning med
ca 63 mkr. Denna utgör ett saldo mellan å ena sidan en uppräkning av de
ramreglerade investeringarna med sammanlagt ca 79 mkr. och en minskning
av medelsförbrukningen å övriga anslag med ca 16 mkr. Beträffande
de ramreglerade anslagen uppgår de av verksstyrelserna föreslagna ökningarna
till 3 mkr. för postverket, 44 mkr. för televerket, 22 mkr. för statens
järnvägar, 7 mkr. för luftfartsverket och 5 mkr. för förrådsfonden. Vattenfallsverkets
investeringsram har föreslagits reducerad med 1,5 mkr. Beträffande
anslagen vid sidan av ramregleringen innebär verkens förslag att
televerkets och statens järnvägars medelsbehov ökar med respektive 5 och
1 mkr., medan medelsförbrukningen på vattenfallsverkets fond och luftfartsfonden
beräknas minska med respektive 15 mkr. och 7 mkr.

Beträffande de framförda förslagen anför departementschefen följande.

Vid den prövning av verksstyrelsernas förslag som företagits inom kommunikationsdepartementet
har det stått klart att en ytterligare stegring av
affärsverkens investeringar är välmotiverad. En hög investeringsnivå kräves
bl. a. för att den i stort sett ökande efterfrågan på verkens tjänster skall kunna
tillgodoses. Vidare är en omfattande investeringsverksamhet ett avgörande
villkor för strävandena att förbilliga och effektivisera driften. Dock talar
bl. a. planerings- och projekteringsläget för en viss begränsning i kommunikationsverkens
investeringar i förhållande till verksmyndigheternas förslag.

Vid en avvägning utifrån olika synpunkter har jag ansett mig böra för
nästa budgetår förorda ett totalt rambelopp av 1 128,5 mkr., innebärande en

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

3

ökning i förhållande till de i föregående års statsverksproposition framlagda
beräkningarna för innevarande budgetår med 25 mkr. Mitt förslag innebär,
att jämfört med den för innevarande budgetår beräknade medelsförbrukningen
postverkets, televerkets och förrådsfondens investeringar uppräknas
med respektive 1, 40 och 3 mkr. För statens järnvägar, vattenfallsverket
och luftfartsstyrelsen har minskningar med respektive 11, 7 och 1
mkr. ansetts möjliga.

Vid sidan av investeringsramarna har jag tagit upp anslag med följande
belopp, nämligen till ljudradioanläggningar 6,8 mkr., televisionsradioanläggningar
22 mkr., radioanläggningar för luftfarten 2,7 mkr., förvaltningsbyggnad
för vattenfallsstyrelsen 6,5 mkr. och storflygplats 9 mkr. De angivna
anslagen möjliggör bl. a. medelsförbrukningar om 6,5 mkr. för förvaltningsbyggnaden
och 11,0 mkr. för storflygplatsen.

I den inledande översikten har jag lämnat en sammanfattande redogörelse
för investeringsbehovet inom de olika verken samt i korthet berört inriktningen
av investeringarna för nästa budgetår.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår, bör för nästa budgetår
investeringarna i radioanläggningar för luftfarten tillföras investeringsramen
för luftfartsverket för att luftfartsstyrelsen därigenom skall få
valfrihet mellan samtliga investeringsobjekt rörande luftfarten.

Den för budgetåret 1962/63 av departementschefen förordade investeringsverksamheten
framgår av följande tabell. Som jämförelse har i tabellen även
redovisats siffrorna för den förnyade medelsberäkningen för budgetåret
1961/62.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1962/63

Ramreglerade investeringar
Postverket .............

1961/62
Förordat av
dep.ch.

5,5

1962/63

Verkens

förslag

miljoner kronor

8,3

1962/63
Förordat av
dep.ch.

6,5

Televerket .............

285,0

329,2

325,0

Statens järnvägar.......

326,0

348,0

315,0

Vattenfallsverket .......

450,0

448,5

433,0

Luftfartsverket .........

7,2

13,8

6,0

Förrådsfonden .........

40,0

[45,1

43,0

Summa

1 113,7

1 192,9

1 128,5

Övriga investeringar

Televerket .............

32,7

37,9

31,5

Statens järnvägar.......

—

1,2

—

Vattenfallsverket .......

22,1

6,5

6,5

Luftfartsverket.........

17,9

11,0

11,0

Förrådsfonden .........

0,5

0,5

0,5

Summa

73,2

57,1

49,5

Totalsumma

1 186,9

1 250,0

1 178,0

Under övriga investeringar har beträffande verkens förslag upptagits 5,6
mkr. för televerket avseende verkets anläggningar i Farsta. I samband med

4

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

ställningstagandena till televerkets investeringar förordar departementschefen
att anslaget för ifrågavarande ändamål från och med nästa budgetår
ingår i televerkets ramreglerade anslag. Vidare har för statens järnvägar
upptagits ett belopp av 1,2 mkr. avseende nyteckning av aktier i det europeiska
bolaget för finansiering av järnvägsmateriel EUROFIMA. Departementschefen
har i sak ej något att erinra mot detta äskande men förordar
att medelsförbrukningen för ändamålet får ingå i den förordade investeringsramen
för statens järnvägar. De i föregående års statsverksproposition
omnämnda av vattenfallsstyrelsen framförda förslagen rörande fördjupning
av en del av Trollhätte kanal samt ombyggnad av Säffle kanal
är fortfarande föremål för beredning inom kommunikationsdepartementet.
Något ställningstagande i dessa frågor redovisas därför ej i förevarande sammanhang.

Koinmunikationsverkens totala medelsförbrukning skulle alltså för nästa
budgetår uppgå till 1 178,0 mkr. att jämföras med i 1961 års statsverksproposition
för budgetåret 1961/62 beräknade 1 170,1 mkr. för innevarande
budgetår, vilket innebär en ökning med 7,9 mkr.

I efterföljande tablå lämnas en sammanfattande översikt av den faktiska
och beräknade investeringsomfattningen under de i det föregående berörda
budgetåren. Därur framgår även beräkningen av de för investeringarnas
genomförande erforderliga anslagsbeloppen.

Inves-

terings-

utgifter

Av verken
planerade
investe-ringsut-gifter

Av departe-mentschefen
beräknade
investe-ringsut-gifter

Reser-vatio-ner den
30/6

Anslag

För-

slag

Beräk-nade
reser-vatio-ner den
30/6

**1

1961/62|l962/63

1961/62

1962/63

1961

1961/62

1962/63

1962

6,5

5,7

25,6

4,5

284,6

321,8

">9,2

6,0

321,1

305,7

424,9

8,9

4,7

25,2

33,4

30,1

1,2

3,6

Postverke-.
Televerket.

Statens järnvägar
Vattenfallsverket..
Luftfartsverket ..
Förrådsfonden ....

14,.

18,2

0,8

Summa

69,1

76,9

57,1

Totalsumma

1133,0

1 244,4

1 250,0

1186,9 11 i.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

5

Utskottet. I den av fjolårets riksdag godkända investeringsplanen för kommunikationsverken
beräknades den ramreglerade medelsförbrukningen för
innevarande budgetår uppgå till ett belopp av 1 103,5 mkr. För övriga investeringar
förutsattes en medelsförbrukning av 66,6 mkr. Departementschefen
föreslår nu för vattenfallsverkets del en redan tidigare aviserad höjning
av investeringsramen med 10 mkr., avseende utbyggnad av Marvikens
kraftstation, och för luftfartsverkets del en höjning om 0,2 mkr., avseende
återuppförande av en eldhärjad byggnad på Bulltofta flygplats. Dessutom
tillstyrkes vissa av järnvägs- och vattenfallsstyrelserna föreslagna överföringar
av medel inom respektive verks anslag.

För de ej ramreglerade investeringarna förutses en minskning med 2,1
mkr. för televerkets del samt höjningar med 7,1 resp. 1,6 mkr. för vattenfalls-
och luftfartsverken, avseende fortsatta utbyggnader av vattenfallsstyrelsens
ämbetsbyggnad och storflygplatsen vid Arlanda.

De totala investeringsutgifterna för kommunikationsverken skulle därmed
under innevarande budgetår uppgå till 1 186,9 mkr., vilket i förhållande till
det i början av 1961 beräknade beloppet innebär en höjning med 16,8 mkr.

Departementschefens sålunda framlagda förslag har icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande. Den för höjningen av vattenfallsverkets
investeringsram erforderliga medelsanvisningen om 10 mkr. å
tilläggsstat tillstyrkes av utskottet i dess utlåtande nr 19.

För nästa budgetår har verksstyrelserna i sina anslagsäskanden räknat
med en total medelsförbrukning av 1 250 mkr., varav 1 192,9 mkr. för de ramreglerade
investeringarna och 57,1 mkr. för övriga investeringar. I förhållande
till nu beräknade utgifter för innevarande budgetår skulle detta innebära
en ökning av de förra med ca 79 mkr. och en minskning av de senare
med ca 16 mkr.

En ytterligare höjning av affärsverkens investeringsnivå är enligt departementschefen
välmotiverad med hänsyn bl. a. till den ökande efterfrågan
på verkens tjänster. Vidare anses en omfattande investeringsverksamhet
utgöra en avgörande förutsättning för uppnående av ett förbilligande och
effektiviserande av driften. Till belysning av nämnda förhållanden lämnas
i propositionens inledande översikt en redogörelse för verksamhetens utveckling
och inriktning, i vilken bl. a. erinras om strukturförändringarna
inom transportverksamheten, vilka för exempelvis statens järnvägars del
framtvingar en stark driftkoncentration samt omfattande och kapitalkrävande
rationaliseringsåtgärder. För televerkets vidkommande kännetecknas
utveckligen alltjämt av en ökad tillströmning av telefonabonnenter och en
likaledes ökad rikstelefontrafik med därav föranledda anslagsbehov för telefoninstallationer
och fortsatta automatiseringsarbeten. I anslutning härtill
erinras också om den på telekommunikationernas område synnerligen livliga
tekniska utvecklingen. Den stigande elkraftskonsumtionen kräver för
vattenfallsverkets del stora investeringar, varvid strävandena anses böra inriktas
på ett bibehållande av den numera uppnådda torrårssäkerheten. Som
särskilt angelägna betecknas vidare arbetena med pågående och planerade

6

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

atomkraftutbyggnader. Expansionen inom den civila luftfarten nödvändiggör
fortsatta investeringar i flygfältsarbeten samt i säkerhetsanordningar av
skilda slag, vartill slutligen för förrådsfondens del kommer behovet av maskinanskaffning
för möjliggörande av förbättring och rationalisering av vägunderhållet.

Departementschefen finner å andra sidan projekteringsläget tala för en
viss reducering av verksamheten i förhållande till verkens förslag. Vid den
avvägning som i överensstämmelse med angivna synpunkter inom departementet
företagits har den ramreglerade medelsförbrukningen ansetts böra
begränsas till ett belopp av 1 128,5 mkr. För postverkets, televerkets och förrådsfondens
investeringar föreslås därvid uppräkningar ske med respektive
1, 40 och 3 mkr. samt för statens järnvägar och vattenfalls- och luftfartsverkens
del minskningar med respektive 11, 7 och 1 mkr.

De ej ramreglerade investeringarna upptages med 6,8 mkr. till ljudradioanläggningar,
22 mkr. till televisionsradioanläggningar, 2,7 mkr. till radioanläggningar
för luftfarten, 6,5 mkr. till förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen
och 11 mkr. till storflygplats.

Den sammanlagda medelsförbrukningen under kommunikationsverkens
fonder skulle därmed uppgå till 1178,0 mkr., att jämföras med 1 186,9 mkr.
för innevarande budgetår.

Vad av departementschefen anförts rörande berörda investeringars omfattning
och inriktning under nästa budgetår kan utskottet i stort sett ansluta
sig till. Utskottet, som sålunda godtager den förordade investeringsramen
har ej heller funnit anledning till erinran mot den fördelning de skilda
verken emellan som inom ramen föreslagits. I enlighet härmed kommer utskottet
att under respektive punkter i det följande tillstyrka anvisandet av
de anslag som erfordras för investeringsplanens genomförande.

Utskottet, som i anslutning härtill kommer att redovisa sitt ställningstagande
till vissa motionsledes väckta frågor, vill i förevarande sammanhang
även erinra om de förslag, som av Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen
under för flera huvudtitlar gemensamma frågor framlagts rörande vissa anslags-
och organisationsfrågor m. m. för de affärsdrivande kommunikationsverken
och vilkas genomförande tillstyrkts av utskottet i dess av riksdagen
godkända utlåtande nr 14.

Utskottet får slutligen hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna
vad utskottet anfört.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

7

Statens affärsverksfonder
Postverket

2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (punkt 68, s. 159—167)
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 under postverkets fond anvisa
i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 6 003 000 kr.

I skrivelse den 31 augusti 1961 har generalpoststijrelsen framlagt sina petita
för budgetåret 1962/63. För en redovisning av innehållet i styrelsens
framställning får utskottet hänvisa till propositionen (s. 159—164).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit ett gemensamt utlåtande över generalpoststyrelsens,
telestyrelsens, järnvägsstyrelsens, vattenfallsstyrelsens och
luftfartsstyrelsens äskanden samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning
angående investeringsanslag under verkets förrådsfond (s. 164 och
165).

Lokaliseringsutredningen har avgivit utlåtande över förslaget rörande tillbyggnad
till postverkets anläggningar i Ulvsunda (s. 165).

Departementschefen erinrar bl. a. om att han enligt investeringsplanen för
kommunikationsverken räknat med en medelsförbrukning av 6,5 mkr. under
nästa budgetår. Beträffande fördelningen i stort av detta belopp på de olika
anslagsändamålen får utskottet hänvisa till en på s. 166 i propositionen intagen
tabell. Departementschefen anför fortsättningsvis följande.

Beträffande postverkets anläggningar i Ulvsunda anförde jag i 1959 års
statsverksproposition, att den föreslagna tillbyggnaden frånsett uppförande
av ett kallförråd borde anstå i avvaktan på resultatet av postutredningens
och lokaliseringsutredningens överväganden rörande postverkets industrirörelse.
Innan dessa utredningar slutförts och ytterligare undersökningar
gjorts i fråga om postverkets behov av tillverkningar och reparationer i egen
regi ansåg "jag det svårt att överblicka postverkets behov av lokaler i Ulvsunda.
Genom de av poststyrelsen i samråd med postutredningen numera
slutförda undersökningarna rörande dimensioneringen av verksamheten vid
anläggningarna i Ulvsunda har enligt min åsikt postverkets behov av lokaler
i Ulvsunda klarlagts på ett tillfredsställande sätt. Lokaliseringsutredmngen
har i sammanhanget anfört, alt om en tillbyggnad bedömes nödvändig
med hänsyn till postverkets behov av rationella driftförhållanden förutsätter
utredningen att tillbyggnaden ej får föregripa dess fortsatta överväganden
rörande iokaliseringsfrågan på lång sikt. Enligt min mening måste den föreslagna
tillbyggnaden anses såsom synnerligen angelägen. Jag har därför ej
någon erinran mot att den egentliga tillbyggnaden av postverkets anläggningar
i Ulvsunda påbörjas under nästa budgetår.

I övrigt har jag i princip ej något att erinra mot de av styrelsen framlagda
förslagen till investeringar. Den av mig förordade ramen innebär dock att en
viss begränsning av investeringsverksamheten blir nödvändig. För att postverkets
investeringar skall hålla sig inom det töreslagna rambeloppet för
nästa budgetår har medelsförbrukningen därför ansetts böra reduceras i
förhållande till styrelsens förslag med 0,3 mkr. på anslaget Anskaffning av

8

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

automobiler och 1,5 mkr. på anslaget Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen.

Anslagsbeloppen för nästa budgetår har beräknats med ledning av den
uppskattade medelsförbrukningen jämte beräknad ingående behållning på
de olika anslagen. Anslagen Inköp av fastigheter, Garagebyggnader m. m.
samt Förvärv av billinjer har därvid kunnat uppföras med endast formella
belopp. De av mig förordade anslagen uppgår till totalt 6,0 mkr.

Utskottet. Generalpoststyrelsen har i sina anslagsframställningar för nästa
budgetår räknat med en medelsförbrukning för investeringsändamål om 8,3
mkr. Departementschefen har emellertid ansett förbrukningen böra begränsas
till 6,5 mkr., vilket med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel
förutsätter en anslagsanvisning om ca 6 mkr. För ernående av den förordade
investeringsbegränsningen föreslås minskningar av utgifterna för
bilanskaffning och diligenstrafik. Utgifterna för posthus och markförvärv
däremot upptages i enlighet med styrelsens förslag, innebärande bl. a. uppförande
av posthus i Lidköping, om- och tillbyggnad av bangårdsposthuset i
Stockholm samt påbörjande av den sedan länge planerade tillbyggnaden av
postverkets anläggningar i Ulvsunda, vilken f. ö. av departementschefen betecknats
som synnerligen angelägen.

Utskottet har under föregående punkt förklarat sig godtaga den av Kungl.
Maj:t förordade ramen för bl. a. postverkets medelsförbrukning. Då utskottet
ej heller funnit anledning till erinran mot den förutsatta fördelningen av
investeringarna på skilda utgiftsändamål eller mot anslagsberäkningarna
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 under postverkets
fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Posthus m. m......................... 1 100 000 kr.

2. Inköp av fastigheter.................... 1 000 *

3. Anskaffning av automobiler m. m......... 1 200 000 »

4. Garagebyggnader m. m................... 1 000 »

5. Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen
................................. 2 700 000 »

6. Förvärv av billinjer..................... 1 000 »

7. Postverkets dispositionsanslag........... 1 000 000 »

Televerket

3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (punkt 69, s. 168—200)
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 under televerkets fond anvisa
i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 352 600 000
kr.

I skrivelser den 31 augusti och den 31 oktober 1961 och i samband därmed
lämnade uppgifter har telestyrelsen hemställt om anslag för budgetåret
1962/63.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

9

Luftfartsstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1961 äskat anslag för
budgetåret 1962/63 till Radioanläggningar för luftfarten.

I särskild skrivelse den 31 augusti 1961 har slutligen Sveriges Radio lämnat
redogörelser för ljudradions och televisionens medelsbehov för budgetåret
1962/63 i vad avser programproduktionen.

Beträffande det närmare innehållet i de omnämnda anslagsskrivelserna
får utskottet hänvisa till propositionen (s. 168—196).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande som redovisats under
postverkets fond (s. 164 och 165 i propositionen).

Departementschefen anser beträffande anslagsgrupperingen att det ej
längre föreligger skäl att bibehålla specialanslaget till anläggning för teletekniskt
utvecklingsarbete. Han förordar därför att anläggningen i fortsättningen
hänföres till anslaget till inköp och byggande av fastigheter, varvid
medelsförbrukningen för ändamålet fr. o. m. nästa budgetår skulle komma
att ingå i televerkets ramreglerade investeringar.

Departementschefen redovisar därefter i en tablå den beräknade fördelningen
på olika anslagsändamål vid den av honom förordade investeringsramen
för nästa budgetår å 325 mkr. (s. 197).

I förhållande till den för innevarande budgetår beräknade medelsförbrukningen
innebär departementschefens förslag ökningar av medelsförbrukningen
under anslagen till inköp och byggande av fastigheter, telefonoch
telegrafanläggningar, radioanläggningar för kommersiell trafik och försvarsberedskap
med respektive 5,8, 29,2, 1,3 och 3,5 mkr. Förslaget innebär,
att utbyggnaden av telefonstationerna och förbindelsenätet m. m. kan genomföras
i stort sett i den av telestyrelsen planerade omfattningen.

Beträffande anmälda nya husbyggnadsföretag anser sig departementschefen
för närvarande ej kunna tillstyrka förslagen om en tillbyggnad i kvarteret
Jericho i Stockholms centrala del samt en ny åttavåningsbyggnad och
en hallbyggnad i Farsta med hänsyn till att säkra kostnadsberäkningar ännu
ej redovisats. I den mån tillfredsställande kostnadsberäkningar presenteras
inom den närmaste tiden är departementschefen dock beredd att förorda
att förslag framlägges senare för årets riksdag om dessa två byggnadsföretag.
I fråga om övriga husbyggnader har departementschefen ej något att
erinra mot styrelsens plan, som innefattar bl. a. nya telefonstationsbyggnader
i Drevviksstrand, Annedal i Göteborg, Strömstad, Strömsund och Västerås
samt tillbyggnad till fem äldre telestationshus.

Den för anslaget Telefon- och telegrafanläggningar förordade medelsförbrukningen
innebär att utbyggnaden av fjärrförbindelsenätet kan fortsättas
i en väsentligt ökad takt. Bl. a. möjliggöres påbörjande av koaxialkabeln
från Skellefteå över Lycksele till Storuman med avgrening till Arvidsjaur.

Under anslaget radioanläggningar för kommersiell trafik ingår bl. a. en
ny stationsbyggnad för Karlsborgs radiostation.

Vid sidan av ramen tillstyrkes anslag för radioanläggningar för luftfarten
samt för ljudradio- och televisionsanläggningar. För radioanläggningar

10

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

för luftfarten har departementschefen därvid ansett sig utan att säkerhetskravet
eftersättes kunna begränsa medelsförbrukningen till 2,7 mkr.

Departementschefen övergår härefter till att behandla de frågor som rör
ljudradio- och televisionsverksamheten och anför därvid följande.

Enligt gällande principer för ljudradio- och televisionsrörelsernas finansiering
skall av licensmedlen bestridas såväl de löpande utgifterna för produktion
och distribution av programmen som utgifterna för avskrivning till
100 % av investeringarna i distributionsanläggningar och hus. överskott,
som kan uppstå vissa år, reserveras för respektive verksamhets behov under
andra år, då de löpande inkomsterna ej förslår till att täcka utgifterna.

Till investeringar i ljudradioanläggningar har telestyrelsen för nästa budgetår
föreslagit ett anslag av 7 mkr. I beloppet ingår 0,5 mkr. för anslutning
av abonnenter till "trådradionätet inom befintliga trådradioområden.
Enligt min mening har numera utbyggnaden av FM-nätet inom dessa områden
fortskridit så långt att anslutningen till trådradionätet bör kunna begränsas.
Jag förordar, att sådan anslutning i fortsättningen skall äga rum
endast i sådana områden, där fullgod mottagning från FM-station icke föreligger.
I anledning härav synes anslaget till ljudradioanläggningar kunna
nedsättas till 6,8 mkr. Detfa belopp möjliggör hl. a. färdigställande under
budgetåret 1962/63 av FM-stationer med full räckvidd i Arvidsjaur, Borlänge,
Gävle, Lycksele, Skövde och Tåsjö.

För investeringar i radiohuset i Stockholm beräknar jag en medelsförbrukning
av 12 mkr. för nästa budgetår. Jag återkommer härtill i det följande
vid anmälan av byggnadsstyrelsens äskanden under statens allmänna
fastighetsfond.

Vad gäller ljudradions programproduktion utgick jag i föregående års
statsverksproposition från att en oförändrad sändningstid av ca 7 800 tim.
borde läggas till grund för beräkningen av medel åt Sveriges Radio för produktionen
under budgetåret 1961/62. Sedan ett fartyg utanför Stockholms
skärgård i strid mot internationella konventioner under våren 1961 börjat
sända radioprogram, främst riktade mot vissa tättbefolkade områden i Mellansverige,
framförde Sveriges Radio förslag om en väsentlig utökning av
sändningstiden med lättare program — den s. k. melodiradion — i syfte
att bjuda allmänheten ett alternativ till dessa illegala sändningar. I anledning
härav har för Sveriges Radios programverksamhet anvisats ytterligare
medel om tillhopa 2,5 mkr. för innevarande budgetår.

Storleken av Sveriges Radios och televerkets driftkostnader under nästa
budgetår för programmens produktion och distribution torde det som vanligt
få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma. I detta sammanhang beräknar
jag för ändamålet 54,5 respektive 20,0 mkr., vilket jämfört med nu
aktuella beräkningar för innevarande budgetår innebär ökningar med 3,6
resp. 2,6 mkr. Jag har därvid utgått från att melodiradion skall fortsätta
under nästa budgetår. Den i förhållande till Sveriges Radios förslag gjorda
begränsningen av medlen för programproduktion om 2,9 mkr. är till stor del
betingad av en senareläggning av viss inventarieanskaffning till radiohusets
studioblock, vilka tidsmässigt blivit något försenade i förhållande till vad
Sveriges Radio utgått ifrån vid sina anslagsäskanden.

De totala utgifterna för ljudradion skulle enligt de av mig gjorda beräkningarna
komma att för nästa budgetår uppgå till (6,8 + 12,0 -j- 54,5 -j~
20,0) 93,3 mkr. Inkomsterna beräknar jag till 86,7 mkr. Ljudradiorörelsen
skulle således för nästa budgetår komma att uppvisa ett underskott av 6,6
mkr. Detta underskott torde få bestridas av hos televerket balanserade överskottsmedel
från ljudradion. Det ackumulerade överskottet nedgår härvid
till 22,3 mkr. vid utgången av budgetåret 1962/63.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

11

I fråga om televisionen tillstyrker jag föreslaget investeringsanslag om
22 mkr. för distributionsnätets utbyggnad. Anslaget möjliggör att televisionssändare
med full räckvidd färdigställs under nästa budgetår i Arvidsjaur,
Borlänge, Gävle, Lycksele, Skövde och Tåsjö. Vidare kan reservutrustningar
installeras på ett 20-tal stationer, vilket böjer sändarnas driftsäkerhet
och räckvidd; samtidigt reduceras personalbehovet. I anslaget ingår
också ett belopp för förberedelsearbeten för utbyggnad av de 15 nya televisionsstationer,
som på den internationella våglängdskonferensen i Stockholm
under sommaren 1961 tilldelades Sverige inom de nu använda frekvensbanden.
Beträffande programförbindelserna avser telestyrelsen att påbörja
en ny permanent radiolänklinje på sträckan Emmaboda—Hörby—
Malmö.

Telestyrelsen har tidigare erhållit beställningsbeinyndiganden för en investeringsomslutning
av 13,2 mkr. under ettvart av budgetåren 1960/61-—
1965/66. I enlighet med vad styrelsen jiu föreslagit förordar jag att bemyndigandet
för budgetåren 1964/65 och 1965/66 utökas till 19 resp. 16 mkr.
samt att för budgetåret 1966/67 ett beställningsbemyndigande om 14 mkr.
meddelas.

Vad gäller medelsanvisningen till televisionshuset i Stockholm samt beräkningarna
rörande medelsbehovet för Sveriges Radios och televerkets
driftutgifter är beredningen ännu ej avslutad. För televisionshuset beräknar
jag i det följande under statens allmänna fastighetsfond preliminärt i avbidan
på eu särskild proposition i ämnet, eu medelsförbrukning av 10 mkr.
för nästa budgetår. I samband med sagda proposition ämnar jag återkomma
till frågan om medelsbehovet m. in. å televisionsbudgeten i övrigt.

Anslagsbeloppen under televerkets fond har av departementschefen beräknats
till sammanlagt 352,6 mkr. Härvid har departementschefen räknat
med en förstärkning av dispositionsanslaget med 8 mkr.

Den vid utgången av budgetåret 1961/62 förefintliga behållningen på anslaget
Anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete m. in. föreslås överförd
till anslaget Inköp och byggande av fastigheter.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av fröken Wetterström m. fl. väckt motion
(11:604), vari hemställes att riksdagen måtte besluta att inträdesavgiften
för telefon för ensamboende åldringar, invalider och kroniskt sjuka
skall utgöra 50 % av den ordinarie inträdesavgiften;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Dahlberg m. fl. (I: 220) och den andra inom andra kammaren av herr
Lundkvist m. fl. (II: 270), vari föreslås att riksdagen måtte hemställa hos
Kungl. Maj:t att motionerna, med vissa däri framställda yrkanden rörande
licensavgiften för ljudradion, hänskjutes till 1960 års radioutredning;

dels en inom andra kammaren av herr Christenson i Malmö väckt motion
(II: 35), vari yrkas att riksdagen måtte hemställa att åtgärder vidtages i
syfte att undvika den aviserade höjningen av radiolicensavgiften;

dels ock en inom andra kammaren av herr Holmberg in. fl. väckt motion
(II: 181), vari föreslås att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa om sådan komplettering och ändring av direktiven för 1960
års radioutredning att dennas uppdrag kommer att innefatta även frågan
om eu avveckling av systemet med radio- och TV-licenser.

12

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionerna II: 604, I: 220, II: 35 och II: 181.

Utskottet. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår bär telestyrelsen
räknat med en rambegränsad medelsförbrukning av 329,2 mkr. samt en
förbrukning utanför ramen med 37,9 mkr., i vilket sistnämnda belopp inräknats
5,6 mkr. till anläggningen i Farsta för teletekniskt utvecklingsarbete
m. in. I det av departementschefen förordade rambeloppet, som uppgår
till 325 mkr., ingår även medlen för nämnda anläggning. Departementschefens
förslag innebär i förhållande till innevarande budgetår en ökning med
ca 40 mkr., fördelad på respektive anslag med 5,8 mkr. till Inköp och byggande
av fastigheter, 29,2 mkr. till Telefon- och telegrafanläggningar, 1,3
mkr. till Radioanläggningar för kommersiell trafik, 3,5 mkr. till Försvarsberedskap
och 0,2 mkr. till Dispositionsanslag. Vid sidan av ramen kommer
en anslagsförbrukning om sammanlagt 31,5 mkr. till radioanläggningar
för luftfarten samt för ljudradio- och televisionsanläggningar.

Investeringsplanerna innefattar bl. a. nya telefonstationsbyggnader i
Drevviksstrand, Annedal i Göteborg, Strömstad, Strömsund och Västerås
samt tillbyggnader till fem äldre stationshus. Vidare fortsätles utbyggnaden
av fjärrförbindelsenätet med påbörjande bl. a. av koaxialkabeln från Skellefteå
över Lycksele till Storuman med avgrening till Arvidsjaur.

I vad avser ljudradioverksamheten anser departementschefen de av telestyrelsen
föreslagna investeringarna om 7 mkr. kunna begränsas till 6,8
mkr. Genom den sålunda förordade medelsomslutningen möjliggöres färdigställande
under nästa budgetår av FM-stationer med full räckvidd i Arvidsjaur,
Borlänge, Gävle, Lycksele, Skövde och Tåsjö. För investeringar
i radiohuset i Stockholm beräknas ett belopp om 12 mkr. Sveriges Radios
och televerkets driftkostnader slutligen upptages med 54,5 respektive 20,0
mkr. Departementschefen erinrar i anslutning härtill om att den för innevarande
budgetår beräknade sändningstiden om 7 800 timmar efter framställning
av Sveriges Radio väsentligt utökats med lättare program — den
s. k. melodiradion — för att allmänheten skulle erbjudas ett alternativ till
vissa från ett fartyg i Stockholms skärgård utgående illegala sändningar.

Underskottet, eller skillnaden mellan de beräknade totala utgifterna (6,8 +
12,0 -j- 54,5 -j- 20,0) 93,3 mkr. och beräknade licensinkomster om 86,7 mkr.,
förutsättes skola bestridas av hos televerket balanserade överskottsmedel,
vilka härigenom beräknas nedgå till 22,3 mkr.

För televisionsverksamhetens del föreslås ett investeringsanslag om 22
mkr. för färdigställande under budgetåret av televisionssändare med full
räckvidd i Arvidsjaur, Borlänge, Gävle, Lycksele, Skövde och Tåsjö. Härjämte
kan reservutrustningar installeras på ett tjugotal platser samt förberedelsearbeten
utföras för utbyggnad av 15 nya televisionsstationer. Slutligen
avses en ny permanent radiolänklinje på sträckan Emmaboda—Hörby
—Malmö påbörjas. Vid slutet av nästa budgetår beräknas därmed 48 TVstationer
vara i drift, varav 39 med full räckvidd. Stationerna kommer att

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

13

täcka områden med en sammanlagd befolkning av 7,2 miljoner eller ca 94 %
av landets invånare. För det tidigare beslutade televisionshuset beräknas
i avbidan på särskild proposition i ämnet ett preliminärt belopp av 10 mkr.
I samband med nämnda proposition avser departementschefen även upptaga
frågan om medelsbehovet för Sveriges Radios och televerkets driftutgifter
för televisionen.

Utskottet, som redan under punkten 1 i det föregående förklarat sig godtaga
den av departementschefen förordade medelsförbrukningen för kommunikationsverkens
investeringar under nästa budgetår, finner det för sin
del tillfredsställande att en ytterligare höjning av medelstilldelningen för
televerkets del nu befunnits kunna ske. Den därvid föreslagna fördelningen
på de skilda anslagsgrupperna har ej givit utskottet anledning till erinran
liksom ej heller vad departementschefen i nu förevarande sammanhang
anfört och förordat beträffande ljudradiorörelsens omfattning och inriktning
samt investeringarna för televisionsverksamheten. Till frågorna om
driftkostnaderna in. m. för nämnda verksamhet samt anvisande av anslag
till televisionshuset återkommer utskottet framdeles.

Vidkommande vissa motionsledes väckta frågor får utskottet anföra följande.

I motionen II: 604 har hemställts, att riksdagen måtte besluta att inträdesavgiften
för telefon för ensamboende åldringar, invalider och kroniskt
sjuka skall utgöra 50 procent av den ordinarie inträdesavgiften. Utskottet
vill i anledning därav erinra om att en motion av liknande innebörd
väcktes vid 1956 års riksdag. I sitt till allmänna beredningsutskottet
avgivna yttrande däröver framhöll telestyrelsen, att det enligt dess uppfattning
inte kunde anses rimligt att televerket såsom ett affärsdrivande
verk skulle åläggas lämna socialhjälp genom att sätta ned allmänt gällande
avgifter för vissa speciella abonnentkategorier. Med hänsyn till de vittgående
konsekvenser ett avsteg i förevarande avseende från generellt gällande
villkor skulle medföra, hade styrelsen ej heller ansett sig kunna bifalla
inkomna framställningar om dylik nedsättning. Styrelsen hade i stället
hänvisat sökandena till sådana myndigheter som i motsats till televerket
hade medel för social verksamhet och organ för behovsprövning till sitt förfogande.
Beredningsutskottet förklarade sig i sitt utlåtande (nr 5) i allt
väsentligt dela de betänkligheter som bl. a. telestyrelsen anfört och avstyrkte
bifall till motionen, vilken sedermera avslogs av riksdagen.

Av samma skäl som då anfördes anser sig utskottet i nu förevarande
fall — även om den aktuella motionens syfte i och för sig framstår som
‘"''rtansvärt — böra avstyrka bifall till motionen. Utskottet vill därjäm°rinra
om de olägenheter och det merarbete ur administrativa
''c''d] till motionen skulle medföra.

'''' II: 270 samt II: 35 har framförts vissa synpunkn
för ljudradion respektive vidtagande av åtgärn
aviserad höjning av nämnda avgift. Frågan om
a för ljudradions framtida programverksamhet och

14

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

finansiering m. m. utredes emellertid f. n. av särskilt tillkallade sakkunniga,
den s. k. 1960 års radioutredning. Med beaktande bl. a. härav och med
hänsyn jämväl till innehållet i de direktiv som meddelats utredningen har
utskottet vid sin prövning av motionerna icke funnit sig böra biträda desamma.

Ej heller har utskottet funnit det motiverat att — på sätt i motionen
II: 181 påyrkats — från riksdagens sida begära sådan komplettering och
ändring av direktiven för 1960 års radioutredning att dennas uppdrag kommer
att innefatta även frågan om en avveckling av systemet med radiooch
TV-licenser. Utskottet avstyrker därför bifall jämväl till denna motion.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må för budgetåret 1962/63 under televerkets
fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Inköp och byggande av fastigheter...... 19 500 000 kr.

2. Telefon- och telegrafanläggningar ...... 283 000 000 »

3. Ljudradioanläggningar ................ 6 800 000 »

4. Televisionsradioanläggningar .......... 22 000 000 »

5. Radioanläggningar för kommersiell

trafik ............................... 3 300 000 »

6. Radioanläggningar för luftfarten...... 2 700 000 »

7. Försvarsberedskap vid televerket....... 7 300 000 s>

8. Televerkets dispositionsanslag ........ 8 000 000 »

II. att motionen II: 604 icke må av riksdagen bifallas;

III. att motionerna 1:220 och 11:270 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

IV. att motionen 11:35 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

V. att motionen II: 181 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Statens järnvägar

4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 70, s. 201
—223) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 under statens järnvägars
fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa
305 700 000 kr.

I skrivelse den 12 september 1961 har järnvägsstyrelsen framlagt sina
anslagsäskanden för nästa budgetår.

För en närmare redogörelse för anslagsskrivelsens innehåll torde få hänvisas
till propositionen (s. 201—221).

Yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen har i propositionen redovisats under
postverkets fond (s. 164 och 165).

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

15

Departementschefen erinrar inledningsvis om den investeringsram om
315 mkr. för statens järnvägars fond under nästa budgetår, som förordats
vid anmälan av investeringsplanen för kommunikationsverken. Investeringarnas
beräknade fördelning på olika anslag vid denna utgiftsram framgår
av en i propositionen (s. 221) intagen tablå.

Förslaget innebär i förhållande till innevarande budgetår att anslaget
Rullande materiel och sjöfartsmateriel minskar med ca 16 mkr. Vidare upptages
smärre minskningar på bl. a. anslagen Bana och byggnader och Elektriska
anläggningar, ökningar redovisas däremot på anslagen Nybyggnad
och ombyggnad av järnvägslinjer och Biltrafik.

Av den förordade medelsförbrukningen avser en icke obetydlig del den pågående
upprustningen av malmbanan samt den nya järnvägen till Svappavaara,
som beslöts vid föregående års riksdag. Bland de olika projekten i järnvägsstyrelsens
investeringsplaner nämnes utbyggnad av fjärrblockeringssystern
på bl. a. linjerna Göteborg—Halmstad och Luleå—Gällivare samt
dubbelspårsarbeten på bl. a. sträckan Katrineholm—Åby och fortsatta sådana
arbeten på norra stambanan. I fråga om större husbyggnader upptager
planen bl. a. ett nytt godsmagasin i Halmstad och en tillbyggnad till
godsmagasinet i Norrköping. I sammanhanget framhåller departementschefen
att godsmagasinen i Göteborg och Gävle, vilka upptagits i tidigare års investeringsplaner
men ännu ej påbörjats, nu redovisas i väsentligt annat
utförande än då de ursprungligen anmäldes. Kostnaderna för dessa anläggningar
anges nu av järnvägsstyrelsen till 25 respektive 5,5 mkr. I fråga om
rullande materiel räknar järnvägsstyrelsen med nybeställningar av bl. a.
ellok för malmtransporter, ytterligare ett antal s. k. paprikatåg, en ny typ
av kafévagnar samt olika slag av specialvagnar för godstransporter.

Departementschefen har ej i princip något att erinra mot styrelsens investeringsplan,
ehuru förslaget till medelsförbrukningsram innebär att vissa
arbeten och anskaffningar torde få senareläggas.

Beträffande försvarsberedskapsanslaget anmäler departementschefen, att
i den beräknade medelsförbrukningen ingår medel för påbörjande av ombyggnad
till normalspår av en viss smalspårig järnvägslinje. Ifrågavarande
ombyggnad, som totalt torde kosta 2 mkr., är helt motiverad av försvarsberedskapsskäl.

Järnvägsstyrelsen har föreslagit ett särskilt anslag för nyteckning av aktier
i det europeiska bolaget för finansiering av järnvägsmateriel EUROFIMA.
Departementschefen tillstyrker i princip styrelsens förslag. Enligt
hans mening bör dock, i likhet med vad som skedde vid den ursprungliga
aktieteckningen i bolaget, erforderliga medel bestridas från dispositionsanslaget
och således ingå i de ramreglerade investeringarna.

De anslag som blir erforderliga under budgetåret 1962/63 har, under hänsynstagande
bl. a. till de förutsatta behållningarna vid ingången av budgetåret,
beräknats till sammanlagt 305,7 mkr.

Utskottet. Järnvägsstyrelsen bar för nästa budgetår — med utgångspunkt
från eu inom styrelsen utarbetad plan för järnvägsinvesteringarna under

16

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

den närmaste tjugoårsperioden — räknat med en medelsförbrukning om
348 mkr. i vad avser de ramreglerade investeringarna. Departementschefen,
som i och för sig finner det värdefullt att undersökningar rörande investeringsbehovet
under en längre tidsperiod verkställts, framhåller dock i anslutning
härtill att ställning nu kan tagas endast till medelsförbrukningen
under nästkommande budgetår. Denna anses böra begränsas till ett belopp
av 315 mkr., innebärande en minskning i förhållande till innevarande budgetår
med 11 mkr.

Medelsförbrukningen till Bana och byggnader, Elektriska anläggningar,
Rullande materiel och sjöfartsmateriel samt Övriga anslag minskas därvid
med respektive 2,1, 2,0, 15,8 och 1,8 mkr., medan anslagen till Nybyggnad
och ombyggnad av järnvägslinjer och Biltrafik ökas med respektive 7,4 och
3,3 mkr. De med anslagen avsedda investeringarna syftar i främsta rummet
till utbyggnad av de trafikstarka huvudlinjerna och anordningarna på de
större stationerna och bangårdarna samt modernisering av den rullande materielen.
Bland de särskilda investeringsobjekten ingår fortsatt upprustning
av malmbanan och utbyggnad av järnvägen till Svappavaara, utbyggnad av
fjärrblockeringssystem på vissa linjer, dubbelspårsarbeten på bl. a. sträckan
Katrineholm—Åby och på norra stambanan samt godsmagasin i Halmstad
jämte vissa tillbyggnader i Norrköping.

Utskottet har redan under punkten 1 i det föregående förklarat sig godtaga
det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till investeringsplan för hl. a.
statens järnvägar, vilket förutsätter en sammanlagd anslagsanvisning om
305,7 mkr. I enlighet med departementschefens förslag torde därvid den
av järnvägsstyrelsen föreslagna aktieteckningen i EUROFIMA böra komma
till stånd med anlitande av medel från dispositionsanslaget. Ej heller i övrigt
har utskottet funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i nu förevarande sammanhang anfört och förordat. Till frågorna om anvisande
av medel till driftbidrag och till täckande av beräknat underskott å
statens järnvägars rörelse under budgetåret 1962/63 återkommer utskottet
vid sin behandling av äskandena under punkterna 59 och 65 under sjätte
huvudtiteln, i samband varmed även vissa motionsledes väckta frågor i ämnet
torde få prövas.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 under statens
järnvägars fond anvisa följande investeringsanslag, nämli -

gen

1. Bana och byggnader.................. 96 600 000 kr.

2. Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer
............................... 16 600 000 »

3. Elektriska anläggningar .............. 33 300 000 »

4. Rullande materiel och sjöfartsmateriel . . 120 800 000 »

5. Biltrafik............................. 19 000 000 »

6. Försvarsberedskap vid statens järnvägar 4 400 000 »

7. Inventarier m. m..................... 9 000 000 »

8. Statens järnvägars dispositionsanslag . . 6 000 000 »

Statsutskottets utlåtande nr i) år 1H62

17

Statens vattenfallsverk

5:o) Statens vattenfallsverks anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 71,
s. 224—256) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 under statens
vattenfallsverks fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag
å tillhopa 431 401 000 kr.

I skrivelse den 31 augusti 1961 har vattenfallsstyrelsen hemställt om anslag
till kraftstationer och regleringsföretag för budgetåret 1962/63. Styrelsen
har därjämte i särskilda skrivelser den 15 september 1961 och den 31
augusti 1961 hemställt om anslag för nästa budgetår till distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk resp. om
anslag av finansiell och speciell natur.

Beträffande det närmare innehållet i de omnämnda anslagsskrivelserna får
utskottet hänvisa till propositionen (s. 224—250).

Yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen har i propositionen redovisats under
postverkets fond (s. 164 och 165).

I fråga om remissutlåtanden av riksrevisionsverket och delegationen för
atomenergifrågor får utskottet hänvisa till propositionen (s. 250 och 251).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att överläggningarna rörande
avvägningen mellan kraft- och naturskyddsintressena i de norrländska
älvdalarna och sjösystemen numera resulterat i en överenskommelse, vilken
överlämnats till Kungl. Maj:t. överenskommelsen mellan berörda parter beräknas
kunna anmälas för riksdagen senare under vårsessionen.

Därefter tar departementschefen upp elkraftutvecklingen och anför alt det
nuvarande programmet för den statliga vattenkraftutbyggnaden grundar sig
på en av centrala driftledningen (CDL) år 1959 utarbetad prognos över förbrukningen
av elektrisk kraft. Enligt denna prognos beräknades elförbrukningen
i hela landet år 1965 till 44 000 MkWh, vilket innebär en årlig ökning
med 2 200 MkWh från år 1959 till år 1965, motsvarande en genomsnittlig
kumulativ ökning med 6,4 % per år. Under våren 1961 gjordes en ny undersökning
rörande utvecklingen av landets elkonsumtion. Prognostiden utsträcktes
därvid till år 1970. Enligt den nya prognosen beräknas elkonsumtionen
öka från drygt 32 000 MkWh år 1960 till omkring 57 000 MkWh år
1970 eller med 5,9 % i genomsnitt per år. Detta motsvarar en belastningsökning
under 1960-talet av i genomsnitt ca 2 500 MkWh per år. Under den första
hälften av 1960-talet beräknas ökningstakten bli 6,4 % per år, medan den
årliga ökningen under decenniets senare hälft enligt prognosen skulle bli
5,4 %.

Eu omprövning har även skett av elbehovet inom vattenfallsverkets distributionsområden
fram till år 1970. Vattenfallsstyrelsen räknar nu med
att ifrågavarande elförbrukning kommer att öka från 14 300 MkWh år 1960
till 22 100 MkWh år 1967 och 26 500 MkWh år 1970 eller med 6,4 % i ge 2

Jlihang till riksdagens protokoll 196*2. 6 saml. Nr 9

18

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

nomsnitt per år för perioden 1960—1970. Vad beträffar den genomsnittliga
belastningsökningen mätt i kilowattimmar beräknas denna bli 1 050 MkWh
per år fram till år 1965 och 1 380 MkWh per år för tiden därefter fram till
år 1970.

Vattenfallsstyrelsen har under hand lämnat vissa uppgifter om hur elkraftförsörjningen
kan komma att gestalta sig vid exceptionella torrår •—
då vattenkraftproduktionen antagits uppgå till 80 % av normalårsproduktionen
— fram t. o. m. 1967/68 vid den belastningsutveckling, som förutses
i 1961 års prognos, och med de utbyggnader, som styrelsen samt kommuner
och enskilda planerar att genomföra under denna period.

Av dessa uppgifter framgår, att krafttillgången motsvarar efterfrågan under
hela den närmaste sexårsperioden även under exceptionella torrår. Kraftbalansen
inom vattenfallsverkets försäljningsområden visar torrårssäkerhet
med någon marginal fram till budgetåret 1967/68. Departementschefen påpekar
att siffrorna rörande kraftbalansen bygger på vissa schematiska antaganden
och att i verkligheten avvikelser såväl uppåt som nedåt kan komma
att ske för de enskilda åren.

För innevarande budgetår räknar vattenfallsstyrelsen med en investeringsomslutning
av 450 mkr. inberäknat 10 mkr. för påbörjandet av Marvikens
atomkraftstation. Detta skulle innebära en ökning med 10 mkr. av den i 1961
års statsverksproposition angivna investeringsramen, vilken icke innefattade
något belopp för Marvikens kraftstation. I nämnda proposition förutsattes
att vattenfallsstyrelsen skulle äga att under hösten 1961 av driftmedel förskottsvis
utbetala erforderliga belopp för fortsatt konstruktionsarbete.

För genomförandet av det föreslagna kraftutbyggnadsprogrammet, som
utöver tidigare av statsmakterna beslutade kraftstationer innefattar påbörjandet
av Seitevare kraftstation i Lilla Lule älv samt för bestridande av kostnaderna
för regleringsföretag, distributionsanläggningar och vissa finansiella
utgifter föreslår styrelsen för nästa budgetår en medelsförbrukningsram av
448,5 mkr.

Departementschefen förordar att de av CDL och vattenfallsstyrelsen framlagda
beräkningarna över elkonsumtionen inom landet, ehuru något försiktigt
hållna för prognosperiodens senare del, lägges till grund för den nu
aktuella bedömningen av elproduktionens utbyggnad.

Den höga investeringsnivån under senare år för kraftverksbyggandet har
medfört att torrårssäkerhet numera bedömes föreligga inom såväl vattenfallsverkets
distributionsområden som landet i dess helhet. Enligt departementschefens
mening är det ett betydande samhälleligt intresse att programmet
för de statliga kraftstationsbyggnaderna för framtiden inriktas på att
vattenfallsverket kan bibehålla sådan produktionskapacitet, att ransoneringsriskerna
även vid svåra torrår elimineras. Vid dessa strävanden bör därjämte
en riktpunkt vara, att en från ekonomiska och andra synpunkter
lämplig avvägning inom kraftproduktionsapparaten kommer till stånd mellan
de skilda kraftslagen.

Departementschefen erinrar om att han i investeringsplanen för kommunikationsverken
för innevarande budgetår upptagit en investeringsram av

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

19

450 mkr. För att möjliggöra den höjning av ramen på 10 mkr. som detta
innebär hemställes i annat sammanhang om ett anslag å 10 mkr. å tilläggsstat
II till atomenergianläggningar för bestridande av den beräknade medelsförbrukningen
för Marvikens atomkraftstation.

För det kommande budgetåret förordar departementschefen en investeringsram
om 433 mkr. för vattenfallsverket, vilket belopp understiger verkets
förslag med 15,5 mkr. Med hänsyn till de upplysningar departementschefen
under hand inhämtat från vattenfallsstyrelsen, räknar han emellertid
med att, även efter denna reducering, torrårssäkerhet skall föreligga under
de närmaste åren. Departementschefen påpekar att man ej får bortse
från risken att de föreliggande prognoserna för efterfrågan på elenergi kan
komma att visa sig för låga. Styrelsen bör därför med uppmärksamhet följa
utvecklingen och i den mån elkonsumtionen skulle komma att tendera att
överstiga den för utbyggnadsprogrammet under de närmaste åren förutsatta
belastningsökniugen föreslå erforderliga åtgärder för bibehållande av
torrårssäkerheten. Departementschefen understryker i sammanhanget att
projekteringsläget för kraftverksbyggnaderna i och för sig synes medge en
forcering av föreliggande planer. I fråga om atomenergianläggningarna räknas
med en medelsförbrukning som understiger styrelsens förslag med
5 mkr.

Av en i propositionen (s. 254) intagen sammanställning framgår hur medelsförbrukningen
lämpligen bör fördelas vid en sådan ram.

Medelsförbrukningen enligt departementschefens förslag innebär i förhållande
till nu beräknade belopp för innevarande budgetår minskningar med
29 mkr. på kraftverksbyggnaderna, 8 mkr. på atomenergianläggningarna
och 0,5 mkr. på gruppen övriga anslag samt ökningar med 11 mkr. på regleringsföretagen
och 9,5 mkr. på distributionsanläggningarna.

Departementschefen anför i fortsättningen.

Vid bifall till mitt förslag bör vattenfallsstyrelsen för nästa budgetår erhålla
bemyndigande att påbörja arbetena med Seitevare kraftstation i Lilla
Lule älv. Denna kraftstation ingår bland de objekt, vilka enligt den tidigare
nämnda överenskommelsen mellan kraftproducenterna och företrädarna för
naturskyddsintressena förutsatts bli utbyggda.

I fråga om atomenergianläggningarna beräknar styrelsen medelsförbrukningen
för vattenfallsverkets del i Ågesta kraftvärmeverk till 10 mkr. under
budgetåret 1962/63. .lag har ej något att erinra mot denna beräkning. Beslut
om uppförande av Marvikens kraftstation bör, såsom atomdelegationen föreslagit,
nu fattas. För nästa budgetår räknar jag med en medelsförbrukning
av 15 mkr. för fortsatta projekterings- och förberedelsearbeten. I enlighet
med det sagda förordar jag, att anslaget till atomenergianläggningar för
nästa budgetår uppföres med 25 mkr. Jag vill bär framhålla att statsrådet
och chefen för handelsdepartementet i annat sammanhang denna dag (bil.
12 i statsverkspropositionen) kommer att närmare redogöra för de frågor,
som rör atomenergiprogrammet.

Vad angår vattenfallsstyrelsens förslag i fråga om regleringsföretag är jag
för närvarande icke beredd tillstyrka en damm över Luleälven vid Boden
med hänsyn till att tillräcklig klarhet ej föreligger rörande omfattningen
av projektet.

Vid sidan av de rainreglerade investeringarna har styrelsen för nästa

20

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

budgetår föreslagit en medelsförbrukning av 6,5 mkr. för fortsatta arbeten
på förvaltningsbyggnaden i Råcksta. Jag har ej något att erinra häremot
och föreslår, att det av styrelsen äskade anslaget 6,5 mkr. upptages för ändamålet.

I fråga om beräkningen av anslagen förordar jag, att i princip de belopp
anvisas, som fordras för att jämte beräknad behållning vid nästa budgetårs
ingång täcka medelsförbrukningen under varje anslagsrubrik. Under dispositionsanslaget
föreslår jag, att 10 mkr. anvisas. Den totala anslagssumman
för nästa budgetår kommer därvid att utgöra 431,4 mkr. Styrelsens förslag
om sammanslagning av anslagen Kraftverksbyggnader m. m. och Regleringsföretag
är jag ej beredd att tillstyrka.

I överensstämmelse med vad atomdelegationen förordat tillstyrker jag,
att det för nästa budgetår erforderliga anslagstillskottet för Marvikens kraftstation
om 15 mkr. omedelbart avskrives genom medel från driftbudgeten.

I anslaget till distributionsanläggningar har styrelsen inräknat en kostnad
av 5 mkr. för inköp och upprustning av distributionsnät i Norrbottens
och Västerbottens läns skogs- och fjällbygder. Vattenfallsstyrelsen har föreslagit,
att av beloppet 4 mkr. skall avskrivas omedelbart. De hittills anvisade
avskrivningsanslagen uppgår till sammanlagt 26,5 mkr. Med hänsyn till
mitt uttalande i förra årets statsverksproposition att initialavskrivningarna
syntes kunna begränsas till totalt högst 30 mkr., förordar jag afl det av
vattenfallsstyrelsen äskade avskrivningsanslaget för nästa budgetår upplages
till 3,5 mkr. för ändamålet i fråga.

Utskottet. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen beräknas enligt
den av centrala driftledningen (CDLj under år 1961 uppgjorda prognosen
över konsumtionen av elektrisk kraft elförbrukningen i hela landet öka
från drygt 32 000 MkWh år 1960 till 57 000 MkWh år 1970. Detta motsvarar
en belastningsökning under 1960-talet av i genomsnitt 2 500 MkWh
per år. För vattenfallsverkets distributionsområden räknas med en ökning
av elförbrukningen från 14 300 MkWh år 1960 till 26 500 MkWh år 1970.
Den genomsnittliga årliga belastningsökningen beräknas bli 1 050 MkWh
fram till år 1965 och 1 380 MkWh för tiden därefter fram till år 1970. Departementschefen
förordar att de framlagda beräkningarna över elkonsumtionen
lägges till grund för den nu aktuella bedömningen av elproduktionens
utbyggnad. Han påpekar emellertid att vissa risker föreligger för att
prognoserna kan komma att visa sig för låga och understryker att vattenfallsstyrelsen
bör uppmärksamt följa utvecklingen och vid behov föreslå
erforderliga åtgärder för bibehållande av torrårssäkerheten.

Den av Kungl. Maj:t för nästa budgetår förordade medelsförbrukningen
om 433 mkr. innebär i förhållande till vattenfallsstyrelsens beräkningar en
minskning med 15,5 mkr. Även med en sådan reducering räknar emellertid
departementschefen med att torrårssäkerhet skall föreligga under de närmaste
åren. Departementschefens förslag innebär bl. a. att vattenfallsverket
under nästa budgetår kan påbörja Seitevare kraftstation i Lilla Lule älv.
I fråga om atomenergiprogrammet föreslås att beslut nu fattas om uppförande
av Marvikens kraftstation. Vid sidan av investeringsramen tillstyrker
departementschefen ett anslag av 6,5 mkr. för fortsatta arbeten på förvaltningsbyggnaden
i Råcksta.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

21

Utskottet, som konstaterar att den tidigare eftersträvade torrårssäkerheten
numera för landet i dess helhet kan anses uppnådd, vill i likhet med departementschefen
understryka att vattenfallsverkets investeringsprogram
för kommande år bör inriktas på att bevara den sålunda uppnådda kraftbalansen
inom verkets distributionsområden. Det synes också från skilda
synpunkter vara angeläget att på sätt i statsverkspropositionen föreslagits,
ett fullföljande sker av pågående och planerade atomkraftutbyggnader. Utskottet,
som redan under punkten 1 i det föregående förklarat sig kunna
godtaga den av Kungl. Maj:t för nästa budgetår för verkets del föreslagna
investeringsramen om 433 mkr. tillstyrker jämväl den förordade medelsanvisningen
om 6,5 mkr. för förvaltningsbyggnaden i Råcksta.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och
förordat har ej heller givit utskottet anledning till särskilt uttalande. Utskottet
får därför hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 under statens
vattenfallsverks fond anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

1. Kraftverksbyggnader m. m............. 233 000 000 kr.

2. Atomenergianläggningar .............. 25 000 000 »

3. Regleringsföretag .................... 39 000 000 »

4. Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk ........................... 116100 000 »

5. Inköp av vattenfall och fastigheter..... 1 000 »

6. Förvärv av enskilda företag för elektrisk

distributionsverksamhet .............. 1 800 000 >

7. Förvaltninqsbyqqnad för vattenfallsstyrelsen
............................... 6 500 000 >

8. Statens vattenfallsverks dispositionsan slag.

................................ 10 000 000 »

Luftfartsfonden

6:o) Luftfartens markorganisation. Kungl. Maj:t har (punkt 72, s. 257—
271) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 under luftfartsfonden
anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa
17 901 000 kr.

I skrivelse den 25 augusti 1961 har luf tf artsstyrelsen framlagt sina äskanden
om investeringsanslag för nästa budgetår.

Den för innevarande budgetår fastställda investeringsramen utgör för
luftfartsfonden samt det under televerkets fond upptagna anslaget till Radioanläggningar
för luftfarten (7,0 -f~ 3,0) 10,0 mkr. Vid sidan av de ramreglerade
investeringarna har anvisats 4 mkr. för utbyggnad av storflyg -

22

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

platsen Stockholm-Arlanda. För budgetåret 1962/63 föreslår styrelsen arbeten
för sammanlagt 13,8 mkr., vartill kommer 3,3 mkr. för radioanläggningar
för luftfarten, eller tillhopa 17,1 mkr. För storflygplatsen äskas ett anslag
om 9 mkr.

I propositionen visas därefter i detalj fördelningen på olika projekt av
den för nästa budgetår av luftfarlsstyrelsen föreslagna medelsramen (s.
258—265) samt lämnas en redovisning av kostnaderna för storflygplatsen
(s. 265 och 266).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande som i propositionen
redovisats under postverkets fond (s. 164 och 165).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att han vid redovisningen
av investeringsplanen för kommunikationsverken ansett sig kunna förorda
en investeringsram av 6,0 mkr. för luftfartsfonden. Hela beloppet bör hänföras
till flygplatsanslaget. Vidare tillstyrkes —- vid sidan av de ramreglerade
anslagen — ett anslag av 9 mkr. till utbyggande av storflygplatsen.

Därefter anför departementschefen.

Liksom för innevarande budgetår bör luftfartsstyrelsen under nästa budgetår
med anlitande av anslagen inom luftfartsverkets investeringsram
samt anslaget till radioanläggningar för luftfarten under televerkets fond
få avväga behoven av investeringar i olika slag av luftfartsanläggningar.
Härvid förutsättes att investeringarna totalt icke överstiger luftfartsverkets
ram, utökad med ett belopp motsvarande anslaget till radioanläggningar för
luftfarten, som jag för nästa budgetår föreslagit skola uppföras med 2,7
mkr. Erforderliga anslagsförstärkningar i anledning av denna rörelsefrihet
torde få ske genom anlitande av dispositionsanslagen under berörda fonder.

I fråga om innevarande års investeringar har vissa förskjutningar i medelsförbrukningen
inträffat i förhållande till den investeringsplan, som
luftfartsstyrelsen framlagt i höstens petita. För Sundsvall/Härnösands flygplats
räknade styrelsen, på grund av svårigheterna att lösa vissa markfrågor,
med att kunna utföra endast en mindre del av arbetena på den tidigare beslutade
banförlängningen och kompletteringen med högintensitetsljus. Genom
en uppgörelse mellan staten och olika lokala intressenter beräknas numera
ifrågavarande arbeten i stort sett kunna genomföras under innevarande
budgetår. Enligt den träffade överenskommelsen skall staten svara för
hälften av de beräknade kostnaderna eller ungefär 0,5 mkr. Av detta belopp
beräknas 0,4 mkr. falla på innevarande budgetår. För nästa budgetår skulle
sedan återstå 0,1 mkr. mot i petita uppskattade omkring 450 000 kr. Enligt
vad styrelsen under hand uppgivit får omläggningen av arbetsprogrammet
för Sundsvall/Härnösands flygplats den konsekvensen, att medelsförbrukningen
för den beslutade nya taxibanan på Bulltofta flygplats beräknas
nedgå från i styrelsens arbetsprogram beräknade 0,7 mkr. till 0,3 mkr. under
innevarande budgetår. Med anledning härav bör medelsförbrukningen
för ändamålet under nästa budgetår uppräknas från av styrelsen upptagna
2,4 mkr. till 2,8 mkr. Någon nämnvärd försening av tidpunkten för taxibanans
färdigställande torde ej uppstå till följd av denna omdisponering.

Bland övriga projekt som luftfartsstyrelsen upptagit i arbetsprogrammet
för nästa budgetår må först nämnas påbörjande av en utbyggnad av bansystemet
på Torslanda flygplats samt nya flygplatser vid Karlstad, Växjö
och Borås.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

23

I fråga om utbyggnaden av Torslanda flygplats har styrelsen emellertid
ej hunnit föra fram utredningen i ärendet till ett sådant stadium, att slutgiltigt
avgörande kunnat träffas och förhandlingar upptas med Göteborgs
stad rörande fördelningen av kostnaderna för utbyggnaden. Beträffande
Karlstads flygplatsfråga pågår kompletterande undersökningar i syfte att
finna en från såväl kostnads- som trafiksynpunkt acceptabel, alternativ lösning.
Därest efter slutförda utredningar godtagbara uppgörelser kan träffas
med berörda lokala intressenter rörande kostnadsfördelning in. in., har
jag för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att framlägga förslag rörande dessa
flygplatser senare under årets riksdag. I samband därmed torde frågan om
storleken av rambeloppet för luftfartsfondens investeringar få upptagas till
förnyad prövning.

Till förslaget om ny flygplats vid Växjö är jag ej beredd att ta ställning
på grundval av föreliggande material. Bl. a. har jag ansett det nödvändigt
att ingående klarlägga passagerarunderlaget samt flygplatsens ekonomi på
längre sikt. Beträffande frågan om en statlig flygplats vid Borås synes det
uppenbart att de med ett sådant projekt förenade anläggnings- och driftkostnaderna
ej står i rimligt förhållande till det relativt begränsade transportbehov
en sådan flygplats skulle tillgodose. Jag kan därför under dessa
förhållanden ej tillstyrka styrelsens förslag om utbyggnad av ett statligt
flygfält vid Borås.

Vad gäller övriga projekt under flygplatsanslaget bör kostnaderna för
omändring av stationsbyggnaden på Bromma flygplats enligt min mening
kunna begränsas i förhållande till luftfartsstyrelsens förslag. Innan arbetena
påbörjas torde luftfartsstyrelsen underställa frågan om deras omfattning
Kungl. Maj:ts prövning. I förevarande sammanhang beräknar jag 0,2
mkr. för ändamålet. Några medel för en transformatorstation på samma
flygplats anser jag ej böra upptagas för nästa budgetår. För ombyggnaden
av den befintliga stationsbyggnaden på Torslanda flygplats beräknar jag
0,4 mkr. Projekteringsmedel för en ny stationsbyggnad på sistnämnda
flygplats har jag inte ansett mig kunna tillstyrka i delta sammanhang. Enligt
min mening bör, i likhet med vad som numera i regel gäller för statliga
byggnader, lokalprogram i första hand utarbetas och underställas Kungl.
Maj:t, varvid bl. a. behovet av byggnaden torde få närmare motiveras och
prövas. Om fortsatt projektering därvid befinnes böra ske, torde Kungl.
Maj :t få ställa projekteringsmedel till luftfartsstyrelsens disposition. Först
sedan projekteringen slutförts så att en någorlunda säker kostnadsberäkning
föreligger och uppgörelse träffats med vederbörande lokala intressenter om
kostnadsfördelningen, synes investeringsmedel böra äskas.

De investeringar jag i det föregående tillstyrkt medför ett medelsbehov
för budgetåret 1962/63 av sammanlagt omkring 3,5 mkr. Investeringsprogrammet
i övrigt under anslaget till flygplatser in. in. upptager arbeten under
nästa budgetår om tillhopa ca 3,9 mkr., varav eu stor del hänför sig
till ospecificerade diverseposter. Medelsförbrukningen för ändamålen torde
enligt min mening kunna begränsas till 2,5 mkr.

Beträffande Arlanda flygplats beräknades i förra årets statsverksproposition
kostnaderna — exklusive permanent stationsbyggnad, stationsområde
och tullgodsbyggnad — till 135 mkr. I detta belopp var då bl. a. inräknat 5
mkr. för en temporär stationsbyggnad. Något förslag i fråga om den permanenta
stationsbyggnaden med tillhörande stationsområde framlades inte,
utan ställningstagandet härvidlag ansågs böra anslå. Inte heller i fråga om
tullgodsbyggnaden ansågs något beslut böra fattas vid 1961 års riksdag.

Vid beräkningarna i 1961 års statsvcrksproposition av kostnaderna för de
temporära anordningarna på Arlanda förutsattes att provisoriska godsloka -

24

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

ler kunde anordnas i utrymmen som SAS skulle upplåta. Sedermera bär
det visat sig att flygföretaget ej kunnat tillhandahålla ifrågavarande lokaler
varför luftfartsverket självt måste iordningställa sådana.

Med hänsyn härtill och till önskvärdheten alt från bl. a. kostnadsbesparingssynpunkt
så långt möjligt uppskjuta uppförandet av eu permanent stationsbyggnad
har kraven på de temporära anordningarnas kapacitet och
standard ansetts böra höjas i viss utsträckning. Genom beslut (ten 19 maj
1961 bär Kungl. Maj :t medgivit, att de temporära anordningarna får utföras
för en kostnad av högst 5,7 mkr., vilket är 0,7 mkr. mer än som angavs
i 1961 års statsverksproposition. Totalkostnaden om 135 mkr. påverkas
emellertid ej av denna kostnadsuppräkning.

Med den utformning den temporära stationsbyggnaden givits bör den vid
nuvarande uppskattningar av trafikutvecklingen bli tillräcklig för att ombesörja
utrikestrafiken å Arlanda fram emot år 1970. Härigenom får man
möjlighet att vid planeringen och projekteringen av den permanenta stationsbyggnaden
tillgodogöra sig några års praktiska erfarenheter av trafiken
på Arlanda och de krav, som man på grundval härav bör ställa på en
modern stationsbyggnads funktioner i olikri avseenden.

Såsom även anmäldes i 1961 års statsverksproposition är avsikten alt utlysa
en arkitekttävling om stationsbyggnaden. Innan verksamheten inom SAS
etter pågående rationaliseringsarbete stabiliserats, kan flygföretagets framtida
behov av utrymmen på Arlanda ej närmare preciseras i ett lokalprogram
för en sådan tävling. Någon bestämd tidpunkt för utlysandet av tävlingen
kan därför ej anges för närvarande.

Uppförande av en permanent stationsbyggnad på Arlanda bör således anstå
tills vidare. Tidpunkten för förslag till riksdagen blir avhängig bl. a. av
hur trafiken utvecklas. Tidsförskjutningen innebär emellertid att byggnaden
i fråga bör dimensioneras för en större trafik än som tidigare avsetts.
Även om i avsaknad av ett aktuellt lokalprogram en kostnadsuppskattning
för byggnaden ej kan göras i dagens läge, är det dock realistiskt att utgå
ifrån att anläggningskostnaderna — vilket även påpekades i 1961 års statsverksproposition
— blir betydligt större än det i tidigare kostnadsuppskattning
upptagna beloppet 20 mkr. En kostnadsuppskattning som gjorts våren
1961 tydde på mer än en fördubbling av detta belopp. Avsikten är dock att
genom en ingående prövning av projektet sänka kostnaderna så långt detta
över huvud är möjligt med hänsyn till kraven på en rationell utformning av
kyb''Sna<iens funktioner. Innan de egentliga projekteringsarbetena påbörjas
kommer lokalprogrammet att prövas av Kungl. Maj:t. Något förslag om investeringsmedel
för ändamålet torde inte framläggas för riksdagen förrän
projekteringen framförts till sådant stadium, att en tillförlitlig kostnadsberäkning
föreligger.

För nästa budgetår tillstyrker jag i enlighet med styrelsens förslag under
anslaget till utbyggnad av storflygplats en medelsförbrukning av 11 mkr. och
ett däremot svarande anslag av 9 mkr.

Under luftfartsverkets dispositionsanslag upptager jag ett belopp av 3
mkr. för att — därest flygplatsfrågorna för Göteborg och Karlstad skulle
aktualiseras senare under riksdagen — möjliggöra en höjning av luftfartsverkets
ram utan att ytterligare anslagsmedel behöver anvisas av riksdagen.

Med ledning av den uppskattade medelsförbrukningen under nästa budgetår
och de förutsatta, till budgetåret ingående behållningarna har de anslag
beräknats, som angivits i de till anslagsrubrikerna fogade tabellerna och som
uppgår till 17,9 mkr. Anslaget till försvarsberedskap har därvid uppförts
med ett formellt belopp.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

25

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Torsten
Andersson m. fl. (I: 141) och den andra inom andra kammaren av fru Hörnlund
m. fl. (II: 182), vari hemställes att riksdagen måtte besluta bifalla luftfartsstyrelsens
framställning om ett ytterligare anslag på 500 000 kr. till påbörjande
under budgetåret 1962/63 av projekterat flygfält vid Viared i Borås
samt att för budgetåret 1962/63 under luftfartsfonden anvisa till Flygplatser
m. m. 6 400 000 kr.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionen II: 182.

Utskottet. De ramreglerade investeringarna inom luftfartsfonden, vilka
av luftfartsstyrelsen förutsatts uppgå till 13,6 mkr., föreslås av departementschefen
upptagas med 6,0 mkr. och helt hänföras till flygplatsanslaget.
Reduceringen innebär att påbörjandet av nya flygplatser i Växjö och Borås
ej kan ske. I fråga om utbyggnad av Torslanda flygplats och flygfältsarbeten
i Karlstad förutsättes -— i den mån uppgörelse kan träffas med berörda lokala
intressenter — att förslag skall kunna framläggas senare under årets
riksdag. Den ramreglerade medelsförbrukningen förutsättes slutligen få ökas
med ett belopp om 2,7 mkr., motsvarande anslaget till radioanläggningar för
luftfarten.

Vid sidan av de ramreglerade anslagen beräknas 9 mkr. till fortsatt utbyggnad
av storflygplatsen. Beträffande stationsbyggnaden avses uppförandet
av en permanent stationsbyggnad böra anstå tills vidare. Tidpunkten
för förslag till riksdagen i frågan blir avhängig bl. a. av hur trafiken utvecklas.

Utskottet, som under punkten 1 i det föregående förklarat sig godta den
av Ivungl. Maj :t för nästa budgetår förordade medelsförbrukningen, får beträffande
de i motionerna I: 141 och II: 182 framställda yrkandena om anslag
till påbörjande av projekterat flygfält vid Viared i Borås anföra följande.

Departementschefen har i fråga om förslaget att anlägga en flygplats vid
Borås framhållit att det synes uppenbart att de med sådant projekt förenade
anläggnings- och driftkostnaderna ej står i rimligt förhållande till det
relativt begränsade transportbehov en sådan flygplats skulle tillgodose. Under
dessa förhållanden har departementschefen ej kunnat tillstyrka förslaget
om utbyggnad av ett statligt flygfält vid Borås.

Motionärerna å sin sida anser det på ett tillfredsställande sätt klarlagt att
behov av ett flygfält föreligger med hänsyn till såväl befolkningsunderlaget
som Borås stads och kringliggande bygds många tätorters industrialisering.

Enligt vad utskottet inhämtat har vid ärendets beredning inom kommunikationsdepartementet
närheten till Göteborg ansetts medföra att trafikunderlaget
för en flygplats vid Borås kan bedömas vara jämförelsevis begränsat.
Med hänsyn härtill och till konkurrenssituationen med marktransportmedlen
har det ansetts föga troligt att Boråsområdet skulle ha ett flygtra -

26

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

fikunderlag som från trafikekonomiska synpunkter skulle kunna motivera
en civil statlig flygplats. Vid bedömningen av förevarande fråga bär hänsyn
även tagits till de väsentligt kortare restiderna än för närvarande till Torslanda
och Jönköpings flygplatser efter färdigställandet under senare hälften
av 1960-talet av respektive motorvägen mellan Borås och Göteborg och omläggningen
av vägen mellan Borås och Jönköping. Slutligen anses de växande
underskotten på luftfartsfonden motivera en sträng återhållsamhet
när det gäller den fortsatta flygfältsutbyggnaden över huvud taget och speciellt
då i sådana fall där man redan på förhand ansett anledning föreligga
att bedöma räntabilitetsutsikterna som mindre tillfredsställande.

Utskottet har för sin del — vid den ingående prövning av frågan som inom
utskottet skett — icke funnit sig kunna bortse från nämnda förhållanden
liksom från den osäkerhet i övrigt som synes vidlåda det nu föreliggande
undersöknings- och utredningsmaterialet. Med beaktande härav har utskottet
icke ansett sig kunna tillstyrka bifall till motionerna i fråga. Pågående
undersökningar i syfte att åstadkomma en förbättring av luftfartsverkets
ekonomi talar även för en viss försiktighet i förevarande fall. Utskottet anser
det dock önskvärt att frågan om anläggande av ett statligt civilt flygfält vid
Borås tas upp till förnyad prövning därest utvecklingen skulle skapa gynnsammare
trafikekonomiska förutsättningar eller förhållanden i övrigt så
skulle motivera.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och
förordat har icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer således,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 141 och II: 182, till Flygplatser
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
å 5 900 000 kr.;

II. att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa följan -

de investeringsanslag, nämligen

1. Försvarsberedskap vid luftfartsverket .... 1 000 kr.

2. Utbyggnad av storflygplats m. m......... 9 000 000 »

3. Luftfartsverkets dispositionsanslag ...... 3 000 000 »

Statens allmänna fastighetsfond

7 :o) Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 73, s. 272 och 273), innebärande oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden
i Stockholm för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 200 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

27

8:o) Radiohus. Kungl. Maj :t har (punkt 74, s. 273 276) föreslagit riks dagen

att till Radiohus för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 3 200 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

Radiohusets första etapp, som utgöres av en kontorsbyggnad, har numera
färdigställts, och inflyttning i byggnaden har ägt rum.

Av de i den andra etappen ingående anläggningarna har personalrestaurangen
påbörjats och beräknas kunna tas i drift under första halvåret 1962.
Vad gäller studioblocken anförde jag i propositionen nr 53 till 1961 års
riksdag, att strävandena borde inriktas på att kostnaderna icke skulle överstiga
40 mkr. enligt prisnivån den 1 juli 1960. Sedan projekteringen av
denna byggnadsdel numera slutförts, har kostnaderna beräknats till 41,2
mkr., vilket med hänsyn till inträffade allmänna byggnadskostnadsstegringar
innebär att kostnaden kan hållas inom den fastställda ramen. Byggnadsarbetena
torde komma att påbörjas under någon av de närmaste månaderna.
Även vissa yttre arbeten synes komma att utföras under innevarande budgetår.
Vad slutligen angår televerkets distributionscentral räknar byggnadsstyrelsen
med att arbetena skall kunna påbörjas under budgetåret 1962/63,
vilket är en förutsättning för att denna del av anläggningen skall vara funktionsduglig
samtidigt med studioblocken.

Totalkostnaderna för anläggningen, vilka jag förra året upptog till 6/,7
mkr., har nu — huvudsakligen på grund av den allmänna ökningen av byggnadskostnaderna
sedan förra året — räknats upp till ca 71 mkr. Häri ingår
poster om drygt 3 mkr., som f. n. kunnat endast uppskattningsvis anges.

Under anslaget till radiohus har hittills anvisats 46,4 mkr. Byggnadsstyrelsen
har beräknat medelsförbrukningen för nästa budgetår till 13,7 mkr.
samt med hänsyn till beräknad behållning äskat 4,9 mkr. i nytt anslag.
Dä vissa förseningar i byggnadsarbetena synes sannolika, beräknar jag medelsförbrukningen
till 12 mkr. och föreslår att anslaget uppföres med 3,2
mkr.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer således,

att riksdagen må till Radiohus för budgetåret 1962/63
anvisa ett investeringsanslag av 3 200 000 kr.

9:o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj:t bar (punkt
78, s. 277—280) föreslagit riksdagen att dels till Merkostnader för vissa
byggnadsarbeten för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av
700 000 kr., dels ock godkänna vissa justeringar av den förteckning som
ligger till grund för användningen av anslaget.

Anslaget är avsett att täcka de merkostnader, vilka på grund av den
allmänna stegringen av byggnadskostnaderna uppstått å vissa, i särskild
förteckning upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden; dessa förelag
hänför sig till social-, kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-, handelsoch
inrikesdepartementen. Beträffande den närmare motiveringen för anslaget
torde få hänvisas till propositionen 1948: 2 (bil. 14, punkt 8).

Till grund för Kungl. Maj :ts förslag ligger en av byggnadsstyrelsen den
5 december 1961 lämnad redogörelse för ställningen på mcrkostnadsanslaget
per den 30 juni sanuna år.

28

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

Departementschefen har anfört följande.

Jag har intet att erinra mot vad styrelsen föreslagit rörande beräkningen
av merkostnaderna för de byggnadsföretag, som efter de av styrelsen förordade
ändringarna av förteckningen kommer att kvarstå i densamma. I enlighet
härmed torde av den vid innevarande budgetårs utgång förefintliga behållningen
på merkostnadsanslaget 190 000 kr. tillgodoföras det nya investeringsanslaget
till byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor m. m.

Enligt min mening synes vidare merkostnaderna för utbyggnaden av ämbetshuset
i kvarteret Uppfinnaren ej böra upptas på något särskilt anslag
utan torde få bestridas från merkostnadsanslaget. Det av styrelsen beräknade
erforderliga anslagstillskottet för nästa budgetår bör därför uppräknas
med 175 000 kr. och avrundas till 700 000 kr.

Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer således,

att riksdagen må

I. till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten för budgetåret
1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kr.,

II. godkänna de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1962 föreslagna justeringarna
av den förteckning, som ligger till grund för användningen
av ifrågavarande anslag.

Fonden för låneunderstöd

10:o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1961/62. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 79, s. 281) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport
för 1961/62 för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 7 500 000 kr.

Fonden för förlag till statsverket

11 :o) Förskott till vissa plankostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 80, s. 282 och 283) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förskott till vissa plankostnader
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 200 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

29

Diverse kapitalfonder
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

12:o) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj:t har
(punkt 81, s. 284—290) föreslagit riksdagen att under väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond för budgetåret 1962/63 anvisa i statsrådsprotokollet
angivna investeringsanslag å tillhopa 44 000 000 kr.

I skrivelse den 24 augusti 1961 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjorl
framställning om investeringar i verkets förrådsfond under budgetåret
1962/63.

För budgetåret 1961/62 har fastställts en medelsförbrukningsram om
40,0 mkr. Vid sidan om de ramreglerade investeringarna räknar styrelsen
med en medelsförbrukning av 0,5 mkr. för inköp av grustag m. m.

För budgetåret 1962/63 beräknar styrelsen en medelsförbrukning av 45,1
mkr. i vad avser de ramreglerade investeringarna samt 0,5 mkr. vid sidan
av ramen för anskaffning av grusfyndigheter.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer därjämte om ett beställningsbemyndigande
för leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret
1964/65 intill ett belopp av 18 mkr.

För en närmare redogörelse för innehållet i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
anslagsskrivelse får utskottet hänvisa till propositionen (s. 284-289).

Yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen har i propositionen redovisats under
postverkets fond (s. 164 och 165).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att han i likhet med väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen för innevarande budgetår räknat med en oförändrad
investeringsram av 40,0 mkr. Vid sidan av investeringsramen har departementschefen
för nämnda budgetår räknat med en medelsförbrukning av
0,5 mkr. för inköp av grustag.

Departementschefen erinrar om att han vid anmälan av investeringsplanen
för kominunikationsverken förordat en investeringsram av 43 mkr. för
nästa budgetår. Detta innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår
med 3 mkr. Hur medelsförbrukningen ungefärligen beräknas komma
att fördela sig på de olika anslagen framgår av en i propositionen (s. 290)
intagen tablå.

Erforderliga anslag har av departementschefen beräknats till sammanlagt
44 mkr. Avslutningsvis förklarar sig departementschefen icke ha någon
erinran mot styrelsens hemställan om ett beställningsbemyndigande om
högst 18 mkr., gällande leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret
1964/65.

30

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

Utskottet. De rambegränsade investeringarna under förrådsfonden, vilka
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår beräknats till 45,1
mkr., anses av departementschefen böra begränsas till 43,0 mkr. Detta innebär
dock i förhållande till innevarande budgetår en ökning med 3,0 mkr.,
huvudsakligen lagd på anslaget till motorfordon och vägmaskiner. Den totala
medelsförbrukningen föreslås fördelad med 6,5 mkr. till Garage- och
förrådsbyggnader m. m., 33,0 mkr. till Motorfordon och vägmaskiner m. m.„
2,5 mkr. till Flytande materiel och 1,0 mkr. till dispositionsanslaget. Härtill
kommer, utanför ramen, 0,5 mkr. till inköp av grustag m. m.

I enlighet med vad utskottet under punkten 1 ovan anfört tillstyrker utskottet
Kungl. Maj :ts förslag, vilket förutsätter en anslagsanvisning om sammanlagt
44 mkr. Utskottet har ej heller något att erinra mot att väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen bemyndigas ikläda sig betalningsansvar intill ett
belopp om 18 mkr. för leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret
1964/65.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 under väg- och
vattenbyggnadsverkets förrådsfond anvisa följande investeringsanslag,
nämligen

1. Garage- och förrådsbyggnader m. m..... 6 500 000 kr.

2. Motorfordon och vägmaskiner m. m..... 33 000 000 »

3. Flytande materiel .................... 2 500 000 »

4. Väg- och vattenbyggnadsverkets disposi tionsanslag

.......................... 2 000 000 »

13 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda förslag
nämligen

punkten 75: Televisionshus,

punkten 76: Ämbetsbyggnad i kvarteret Murmästaren i Stockholm, samt
punkten 77: Byggnadsarbeten för statens bilinspektion, vilket utskottet
härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 6 mars 1962

På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

31

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar Persson,
Birger Andersson, Bergman, Ragnar Bergh, Fritz Persson, Per Jacobssin,
fru Wallentheim, herrar Manne Olsson, Sundin, Virgin, Eric Carlsson
och Per-Olof Hanson; samt

från an d r a kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, fröken
Elmén, herr Andreasson, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile,
Lassinantti, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Skellefteå, Gustafsson
i Kårby och Källenius.

Reservation

vid punkten 6 (Luftfartens markorganisation) av herr Källenius.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

620306