Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

1

Nr 8

irji )>: ''f.:v 3 : • > > ti:

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetaret
1962/63 inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde
jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln

Ecklesiastikdepartementet

l:o) Ecklesiastikdepartementet; Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 (bilaga 10, punkt 1, s. 19 och 20 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1962) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för ecklesiastikdepartementet, som föranledes av vad departementschefen anfört,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat, att tillämpas
tills’vidare fr.o.m. budgetåret 1962/63, dels ock till Ecklesiastikdepartementet:
Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 393 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom vissa automatiska utgiftsökningar
— följande:

1) lagbyrån omvandlas till rättsavdelning, varvid nuvarande tjänsten som byråchef
för lagärenden i Br 2 ändras till tjänst som chef för rättsavdelningen i
Br 4 samt en ny tjänst som byråchef för lagärenden i Br 2 inrättas,

2) ett förordnande att bestrida göromål, som ankommer pa budgetsekreterare,
ersättes med en ordinarie budgetsekreterartjänst i ABr25,

3) en kanslibiträdestjänst i Ae7 ordinariesättes i Ao 7,

4) medel beräknas för uppflyttning av en förste kanslisekreterartjänst i Ao 23
till byrådirektörstjänst i Ao 26 och av en kanslisekreterartjänst i Ao 19 till
förste kanslisekreterartjänst i Ao 23 samt för utbyte av en amanuenstjänst
mot en förste kanslisekreterartjänst i Ae 23,

5) medel beräknas för ytterligare fyra kanslibiträdestjänster i Ae 7,

6) anslagsposten till ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft nedräknas
med 45 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 88 000 kr.

1 _ Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 8

2

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda
förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för ecklesiastikdepartementet, som föranledes
av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen ............ 51 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 941 000

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. 2 100

4. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis.................................. 215 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 667 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 487 000

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................. 29 900

Summa kr. 2 393 000

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 393 000 kr.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, s. 20), vilket innebär en anslagshöjning med 59 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
200 000 kr.

3:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 20 och 21), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 300 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.

4:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 22),
vilket innebär en anslagsminskning med 55 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1962/63
anvisa ett reservationsanslag av 275 000 kr.

3

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

Frivilligt folkbildningsarbete, ungdomsverksamhet m. m.

5:o) Bidrag till folkbibliotek. Kungl. Maj:t har (punkt 62, s. 85—88) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 7 667 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken
Andersson (I: 39) och den andra inom andra kammaren av fröken Olsson
(II: 82), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta, att det årliga anslaget
till Sigtunastiftelsens bibliotek fr. o. m. budgetåret 1962/63 höjes från 6 500 kr.
till 10 000 kr., och sålunda till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 7 670 500 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Gunnar Berg m.jl. (I: 40) och den andra inom andra kammaren av herr Alemyr
m.jl. (11:74), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta, att anslaget till
tidskriften Biblioteksbladet måtte för budgetåret 1962/63 fastställas till 15 000
kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Erik Olsson m. fl. (I: 55) och den andra inom andra kammaren av herr Alemyr
m.fl. (11:70), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte besluta,
att statsbidragsmaximum till förbandsbiblioteken höjes med 30 %;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Söderberg m. fl. (1:123) och den andra inom andra kammaren av herr Hammarberg
m. fl. (II: 136), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta en höjning
av bidraget till vandringsbiblioteksverksamhet m. m. vid stifts- och landsbiblioteken
med 10 000 kr. per bibliotek, sammanlagt 40 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Svanström m.fl. (1:210) och den andra inom andra kammaren av herr
Gustafsson i Borås m. fl. (II: 254), i vilka hemställts att riksdagen måtte för
budgetåret 1962/63 höja det anslag, som under åttonde huvudtiteln utgår till
Seriekommittén med 5 000 kr., så att bidraget till kommittén fr. o. m. nästa budgetår
utgår med 10 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 1:39, 1:40, 11:70, 11:136 och 11:254.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 431 000 kr. I detta belopp
innefattas kostnader för höjning av centralbiblioteksbidraget med 10 000
kr. för varje bibliotek samt en höjning av bidraget till lånecentralverksamhet vid
Malmö stadsbibliotek med 40 000 kr.

Skolöverstyrelsen hade föreslagit höjning av bidraget dels till vandringsbiblioteksverksamhet
m.m. vid landsbiblioteken med 20 000 kr. för varje bibliotek,
dels till tidskriften Biblioteksbladet med 9 500 kr., dels till Sigtunastiftelsens

4

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

bibliotek med 3 300 kr., dels ock till Seriekommittén med 5 000 kr. Dessa förslag
har departementschefen icke förordat.

Utskottet. Med anledning av de ifrågavarande motionerna får utskottet anföra
följande.

I motionerna I: 39 och II: 82 har hemställts, att det årliga bidraget till Sigtunastiftelsens
bibliotek måtte ökas från 6 500 kr. till 10 000 kr. Utskottet är icke
berett att tillstyrka bifall till motionerna, men förutsätter, att Kungl. Maj:t
framdeles vid avvägningen av bidragen till olika ändamål under förevarande
anslag jämväl kommer att beakta behovet av att höja detta bidrag, varvid hänsyn
även synes böra tagas till i vad mån kommunala medel i skälig omfattning
utgår till bibliotekets verksamhet.

Utskottet finner sig ej heller böra tillstyrka bifall till de i motionerna I: 40 och
II: 74 gjorda yrkandena om ökat bidrag till tidskriften Biblioteksbladet. Utskottet
hyser förhoppning om att Kungl. Maj:t nästa budgetår skall finna det
möjligt att beräkna medel för en höjning av detta bidrag.

Med anledning av den i motionerna I: 55 och II: 70 föreslagna höjningen av
det högsta belopp, varmed statsbidrag kan utgå till truppförbandsbibliotek, vill
utskottet framhålla, att gällande bestämmelser rörande statsbidrag till folkbiblioteksverksamhet
i ett flertal olika sammanhang innehåller föreskrifter, som
begränsar de utgående bidragen till vissa fixerade belopp. På grund av de förändringar
penningvärdet undergått, sedan bestämmelserna fastställdes, har den
reella betydelsen av de utgående bidragen minskat. Utskottet anser därför, att
en översyn bör ske i ett sammanhang av de belopp, som enligt gällande kungörelse
angående statsbidrag till folkbiblioteksväsendet maximerar bidragen.
Med hänsyn härtill är utskottet icke nu berett att förorda en höjning av statsbidragsmaximum
enbart i vad avser förbandsbiblioteken. Utskottet avstyrker
därför bifall till ifrågavarande i motionerna I: 55 och II: 70 gjorda yrkande.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av bidraget till centralbibliotek,
vilken höjning utskottet för sin del vill tillstyrka, innebär att 20 av de bibliotek,
som fungerar som centralbibliotek för var sitt län, kommer i åtnjutande av ett
förbättrat statligt stöd för den verksamhet, som berör länet i dess helhet. Den
höjning som skolöverstyrelsen föreslagit för motsvarande verksamhet vid de fyra
stifts- och landsbiblioteken i Östergötlands, Kronobergs, Skaraborgs och Västmanlands
län har däremot icke förordats av departementschefen. Utskottet, som
finner det angeläget, att även den centralbiblioteksverksamhet som bedrives av
landsbiblioteken ges förbättrade resurser, får med anledning av det i motionerna
1:123 och II: 136 gjorda yrkandet framhålla angelägenheten av att Kungl.
Maj:t för ett kommande budgetår framlägger förslag om förhöjt bidrag i berörda
avseende.

Såsom redovisats i motionerna I: 210 och II: 254 utför den s. k. Seriekommittén
ett synnerligen värdefullt arbete för att motverka intresset för mindervärdig
litteratur bland barn och ungdom. I likhet med motionärerna finner utskottet
det befogat, att resurserna för denna verksamhet ökas, och förordar därför att

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962 5

det till Seriekommittén utgående statsbidraget höjes med 5 000 kr. till sammanlagt
10 000 kr.

Utskottet, som i övrigt biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt, hemställer alltså,

I. att motionerna I: 55 och II: 70, såvitt nu är i fråga, icke
må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må, med avslag å motionerna 1:39 och
II: 82, besluta att icke för budgetåret 1962/63 höja bidraget till
Sigtunastiftelsens bibliotek;

III. att riksdagen må, med avslag å motionerna I: 40 och
11:74, besluta att icke för budgetåret 1962/63 höja bidraget
till tidskriften Biblioteksbladet;

IV. att riksdagen må, med avslag å motionerna 1:123 och
II: 136, besluta att icke för budgetåret 1962/63 höja bidraget
till vandringsbiblioteksverksamhet m. m. vid stifts- och landsbiblioteken; V.

att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:210 och
11:254, besluta att för budgetåret 1962/63 höja bidraget till
Seriekommittén med 5 000 kr.;

VI. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna 1:210 och II: 254 ävensom med avslag å motionerna
I: 39 och II: 82, till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 7 672 000 kr.

6:o) Bidrag till föreläsningsverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 63, s. 88—90), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till föreläsningsverksamhet för
budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 885 000 kr.

7:o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 64, s. 90), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.

8:o) Bidrag till föreläsningsförmedling och konsulentverksamhet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 90 och 91), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till föreläsningsförmedling och
konsulentverksamhet för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag
av 223 000 kr.

6

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

9:o) Bidrag till studieförbund. Kungl. Maj:t har (punkt CG, s. 91 och 92)
föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa
ett anslag av 2 945 000 kr., vilket innebär en anslagshöjning med 200 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Nils-Eric Gustafsson
m.fl. (1:100) och den andra inom andra kammaren av herr Mattsson m.fl.
(II: 150), i vilka hemställts att riksdagen måtte a) till Bidrag till studieförbund
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 3 745 000 kr. samt b) i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla, att behovet av ökade bidrag till studieförbund särskilt
måtte uppmärksammas vid upprättande av förslag till stat för budgetåret
1963/64 i enlighet med vad i motionerna anförts.

Beträffande motiveringen för motionsyrkandena får utskottet hänvisa till
motionen II: 150.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
och har icke funnit sig böra biträda de i motionerna 1:100 och II: 150 framställda
yrkandena.

Under förevarande punkt samt under de följande punkterna 10, 13, 14 och 15
har redovisats ett flertal motioner, som åsyftar avsevärda förändringar av det
statliga stödet till folkbildnings- och ungdomsverksamheten. De ifrågavarande
verksamhetsområdena har behandlats av 1960 års folkbildningsutredning i betänkandet
angående folkbildningsarbete och ungdomsverksamhet (SOU
1961:44), vilket remissbehandlats under hösten 1961. Under anslaget till bidrag
till föreläsningsverksamhet (bilaga 10, punkt 63, s. 89) har departementschefen
uttalat, att de i betänkandet framlagda förslagen i många av remissvaren blivit
föremål för stark kritik och att ett stort antal kompletterande yrkanden och
önskemål framlagts rörande verksamhetens framtida utformning. Med hänsyn
till de starka invändningar, som gjorts mot utredningens förslag, har departementschefen
icke ansett det möjligt att lägga dessa till grund för en proposition
i ämnet, förrän de blivit föremål för ingående överväganden och överarbetningar.
Vad särskilt gäller det statliga stödet till ungdomsverksamheten har
departementschefen uttalat sig för att en särskild utredning borde tillsättas med
uppdrag att allsidigt överväga de därmed sammanhängande problemen.

Utskottet vill för sin del uttala sitt stora intresse för att frågorna rörande utformningen
av det statliga stödet till det fria och frivilliga bildnings- och ungdomsarbetet
snart kan bringas till eu lösning, som är ägnad att främja verksamhetens
vidare utveckling och anpassning till de ändrade samhällsförhållandena.
Att i detta sammanhang finna tillfredsställande lösningar torde icke enbart
vara en fråga om ökningar av den nuvarande bidragsgivningens storlek
utan även en fråga om i vilka former och till vilka ändamål det statliga stödet
skall utgå. För ett slutligt ställningstagande i de här avsedda frågorna erfordras
förslag som grundar sig på ett allsidigt utredningsmaterial. Utskottet anser det
därför icke lämpligt att föregripa det förväntade utredningsresidtatet genom att

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

7

med anledning av de föreliggande motionsyrkandena förorda några anslagsförändringar
utöver dem som departementschefen föreslagit. Utskottet förutsätter
emellertid, att de i motionerna på det här avsedda området framlagda synpunkterna
och förslagen kommer att uppmärksammas i det fortsatta utredningsarbetet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:100 och II: 150, i vad de avser
medelsanvisningen, till Bidrag till studieförbund för budgetåret
1962/63 anvisa ett anslag av 2 945 000 kr.;

II. att motionerna 1:100 och II: 150, i vad de avser skrivelse
till Kungl. Maj:t, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

10:o) Bidrag till studiecirkelverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt 67, s. 92
och 93) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 14 800 000 kr., vilket innebär en anslagshöjning
med 1 300 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Sveningsson och
Holmberg (I: 423) och den andra inom andra kammaren av herrar Cassel och
Björkman (II: 489), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen vid
behandlingen av förevarande punkt måtte a) besluta att bidrag till allmän
studiecirkel skall utgå med högst 40 procent av kostnader för handledararvode
och studiemateriel, dock med högst sex kr. för studietimme, b) besluta att antalet
deltagare i allmän studiecirkel samt ungdomscirkel vid varje sammankomst
skall utgöra minst sju, c) besluta att bidrag skall utgå i mån av tillgång på
medel, d) till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret 1962/63 anvisa
ett anslag av 12 000 000 kr. samt e) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att
utredning snarast måtte verkställas om hur kontroll skall utövas över de statliga
bidrag, som ställes till den fria folkbildningens förfogande.

Beträffande motiveringen för motionsyrkandena får utskottet hänvisa till
motionen II: 489.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda
förslag.

Frågan om statsbidragsgivningen till studiecirkelverksamheten hör till de
problem, som är under övervägande i det sammanhang, varom utskottet erinrat
under närmast föregående punkt. På grund härav finner sig utskottet icke
böra tillstyrka bifall till motionerna 1:423 och 11:489.

Utskottet hemställer förty,

I. att motionerna 1:423 och 11:489, i vad de avser ändring
av statsbidragsbestämmelserna för studiecirkelverksamheten,
icke må av riksdagen bifallas;

8

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:423 och 11:489, i vad de
avser medelsanvisningen under förevarande anslag, till Bidrag
till studiecirkelverksamhet för budgetåret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 14 800 000 kr.;

in. att motionerna I: 423 och II: 489, i vad de avser skrivelse
till Kungl. Maj:t, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

ll:o) Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 68, s. 93 och 94), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 229 000 kr.

12:o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 69, s. 94), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 300 000 kr.

13:o) Utbildning av ungdomsledare. Kungl. Maj:t har (punkt 70, s. 94—96)
föreslagit riksdagen att till Utbildning av ungdomsledare för budgetåret 1962/63
anvisa ett reservationsanslag av 1 700 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Nyström m.fl. (1:109) och den andra inom andra kammaren av herr
Svanberg m. fl. (II: 159), i vilka hemställts att riksdagen måtte för budgetåret
1962/63 under punkten Utbildning av ungdomsledare anvisa 400 000 kr. till
specialledarutbildning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Nyström m.fl. (1:110) och den andra inom andra kammaren av herr
Svanberg m.fl. (11:160), i vilka hemställts att riksdagen måtte för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kr. för främjande av ungdomsorganisationernas
ungdomsupplysningsverksamhet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Hilding och Per-Olof Hanson (1:328) och den andra inom andra kammaren
av herr Källstad m.fl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte besluta att en höjning sker av anslaget till utbildning av ungdomsledare
från 1 700 000 kr. till 2 100 000 kr. och att beloppet per deltagare och
kursdag därmed höjes från 10 till 15 kr.;

9

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Thorsten Larsson och Torsten Andersson (I: 414) och den andra inom andra
kammaren av herrar Boo och Mattsson (II: 488), i vilka hemställts, såvitt nu
är i fråga, att riksdagen måtte a) besluta att bidrag till utbildning av ungdomsledare
fr. o. m. den 1 juli 1962 må utgå med 12 kr. per deltagare och dag, b) för
budgetåret 1962/63 till Utbildning av ungdomsledare anvisa ett reservationsanslag
av 1 875 000 kr., c) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att den i statsverkspropositionen
nämnda utredningen rörande ungdomsfrågorna skyndsamt
måtte komma till stånd och härav föranledda förslag föreläggas 1963 ars riksdag,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Sveningsson och Holmberg (I: 423) och den andra inom andra kammaren
av herrar Cassel och Björkman (II: 489), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen vid behandlingen av förevarande punkt matte a) besluta att
statsbidrag icke skall utgå för utbildning av ungdomsledare för politiska organisationer,
b) till Utbildning av ungdomsledare för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 1 520 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 1:109, 1:110, II: 317, II: 488 och II: 489.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av anslaget med 200 000 kr.

Skolöverstyrelsen hade i sina anslagsäskanden bl. a. föreslagit, att ett belopp
av 400 000 kr. skulle beräknas för en höjning från 10 till 15 kr. av det per deltagare
och kursdag utgående bidraget till deltagare i centrala och regionala
ungdomsledarkurser samt att ett belopp av likaledes 400 000 kr. skulle beräknas
för bidrag till specialinriktad ungdomsledarutbildning. Överstyrelsen hade vidare
framlagt förslag om införande av bidrag till ungdomsorganisationernas administrationskostnader
och härför beräknat ett särskilt förslagsanslag av 2 350 000 kr.
I detta sammanhang har slutligen anmälts, att 1960 års ungdomsupplysningsutredning
föreslagit, att ett särskilt statsanslag, beräknat till 1 250 000 kr., skulle
uppföras på riksstaten för bidrag till ungdomsorganisationerna för viss upplysningsverksamhet.
Dessa förslag har departementschefen icke förordat i avvaktan
på resultatet av ett fortsatt utredningsarbete rörande det statliga stödet till
ungdomsverksamheten.

Utskottet. Med hänsyn till vad departementschefen uttalat rörande behovet
av ytterligare utredning av frågan om det statliga stödet till ungdomsverksamheten
samt under hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående under
punkten 9 avstyrker utskottet bifall till motionerna 1:109 och II: 159, 1:110
och II: 160, I: 328 och II: 317, I: 414 och II: 488 samt I: 423 och II: 489.

Utskottet hemställer förty,

I. att motionerna 1:328 och 11:317, i vad de avser ändring
av statsbidragsbestämmelserna för ungdomsledarkurser, icke
må av riksdagen bifallas;

10

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

II. att motionerna I: 414 och II: 488, i vad de avser ändring
av statsbidragsbestämmelserna för ungdomledarkurser, icke
må av riksdagen bifallas;

III. att motionerna I: 423 och II: 489, i vad de avser ändring
av statsbidragsbestämmelserna för ungdomledarkurser, icke
må av riksdagen bifallas;

IV. att motionerna 1:110 och II: 160 icke må av riksdagen
bifallas;

V. att motionerna I: 414 och II: 488, i vad de avser skrivelse
till Kungl. Maj:t, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda; VI.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:109 och II: 159, 1:328 och
II: 317, I: 414 och II: 488 samt I: 423 och II: 489, sistnämnda
sex motioner såvitt nu är i fråga, till Utbildning av ungdomsledare
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
1700 000 kr.

14:o) Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt 71,
s. 96 och 97) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 5 900 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Nyström m.jl. (1:107) och den andra inom andra kammaren av herr
Svanberg m. fl. (II: 158), i vilka hemställts att riksdagen måtte a) besluta, att
åldern för deltagare i fritidsgrupper, för vilka statsbidrag kan utgå, fr. o. m.
budgetåret 1962/63 sänkes från för närvarande 12 till 10 år, b) anvisa ytterligare
300 000 kr. under anslagsrubriken Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet,
c) besluta, att skolöverstyrelsen, som tillsynsmyndighet för fritidsgruppsverksamheten,
ma för försöksverksamhet och undersökningar rörande gruppverksamheten
disponera ett belopp intill 50 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Thorsten Larsson och Torsten Andersson (I: 414) och den andra inom
andra kammaren av herrar Boo och Mattsson (II: 488), i vilka hemställts, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen måtte a) besluta att statsbidrag för anordnande
av fritidsgrupp fr. o. m. den 1 juli 1962 må utgå med högst hälften av kostnaderna
för handledning och materiel, dock högst med fyra kronor 50 öre
per medlem, och dels med tre kronor per medlem för lokalkostnad och därmed
jämförlig utgift, b) för budgetåret 1962/63 till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet
anvisa ett förslagsanslag av 6 620 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 1:107 och II: 488.

Statsutskottets utlåtande nr S år 1962

11

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 500 000 kr.

Skolöverstyrelsen hade föreslagit dels en höjning av bidraget till fritidsgrupp
för bestridande av kostnad för lokal och därmed jämförlig utgift från 2 till
4 kr. per deltagare, dels att nedre åldersgränsen för deltagare i fritidsgrupp
borde sänkas från 12 till 10 år, dels ock att överstyrelsen skulle få använda
100 000 kr. för pedagogisk försöksverksamhet och för undersökningar rörande
fritidsgruppsverksamheten. Dessa förslag har departementschefen — med hänvisning
till vad han anfört med avseende å anslaget till utbildning av ungdomsledare
— icke förordat.

Utskottet. Med åberopande av vad utskottet under punkten 9 anfört biträder
utskottet Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har således icke funnit sig böra
tillstyrka bifall till motionerna 1:107 och II: 158 samt I: 414 och II: 488, sistnämnda
två motioner såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer alltså,

I. att motionerna 1:107 och II: 158, i vad de avser åldersgräns
för deltagare i fritidsgrupper, icke må av riksdagen bifallas; II.

att motionerna 1:107 och II: 158, i vad de avser medel
för försöksverksamhet och undersökningar, icke må av riksdagen
bifallas;

III. att motionerna I: 414 och II: 488, i vad de avser ändring
av statsbidragsbestämmelserna, icke må av riksdagen
bifallas;

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:107 och II: 158 samt I: 414
och II: 488, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag
till ungdomens fritidsverksamhet för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 5 900 000 kr.

15:o) Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer.

Kungl. Maj:t har (punkt 72, s. 97 och 98) föreslagit riksdagen att till förevarande
ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett oförändrat anslag av
771 000 kr.

Utskottet har i detta sammanhang till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Nyström m.fl. (1:108) och den andra inom andra kammaren av herr Svanberg
m.fl. (11:161), i vilka hemställts att riksdagen måtte under anslagspunkten
Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer anvisa 246 000
kr. utöver det i statsverkspropositionen äskade beloppet å 771 000 kr., eller
sammanlagt 1 017 000 kr.;

12

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

dels två Iikalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Hilding och Per-Olof Hanson (1:328) och den andra inom andra kammaren
av herr Källstad m.fl. (11:317), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga,
att riksdagen måtte besluta a) att en höjning sker av ungdomsinstruktörsbidragets
maximibelopp från 12 000 kr. till 15 000 kr., b) att en höjning sker
av maximibeloppet till instruktörs rese- och traktamentskostnader från 4 400 kr.
till 5 000 kr., c) att av de föreslagna instruktörsbidragen 4 sådana bidrag måtte
utgå med hela årslönen och tilldelas Sveriges ungdomsorganisationers landsråd
samt tre skolungdomsföreningar samt att på grund härav ett anslag å 1 540 000
kr. anvisas till Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer;

dels två Iikalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Per-Olof Hanson (1:410) och den andra inom andra kammaren av herr
Björkman (II: 487), i vilka hemställts att riksdagen måtte dels besluta, att
statligt bidrag tills vidare skall utgå till avlöning av en för samtliga estniska
ungdomsorganisationer gemensam instruktör, dels för budgetåret 1962/63 för
ändamålet anvisa ett anslag av 16 400 kr. under åttonde huvudtiteln Bidrag
till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer;

dels tva Iikalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Per-Olof Hanson m.fl. (1:412) och den andra inom andra kammaren av
herr Lindkvist m. fl. (II: 497), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling
av Xungl. Maj :ts proposition nr 1, åttonde huvudtiteln, måtte besluta

a) att instruktörsbidraget till Sveriges ungdomsorganisationers landsråd skall
utgå med hela årslönen och härför anvisa ett belopp av 20 000 kr., b) att tilldela
Sveriges ungdomsorganisationers landsråd ett bidrag på 20 000 kr. till
administrationskostnader;

dels två Iikalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Thorsten Larsson och Torsten Andersson (I: 414) och den andra inom
andra kammaren av herrar Boo och Mattsson (II: 488), i vilka hemställts, såvitt
här är i fråga, att riksdagen måtte a) besluta, att bidrag till instruktör inom
ungdomsorganisationerna fr. o. m. den 1 juli 1962 må utgå med högst 13 500 kr.,

b) besluta att under budgetåret 1962/63 må utgå bidrag till anställande av 57
instruktörer inom ungdomsorganisationerna, c) för budgetåret 1962/63 till Bidrag
till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer anvisa ett anslag
av 1 020 500 kr.;

dels två Iikalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Sveningsson och Holmberg (1:423) och den andra inom andra kammaren
av herrar Cassel och Björkman (II: 489), i vilka hemställts, såvitt här är
i fråga, att riksdagen måtte a) besluta, att statsbidrag inte skall utgå till instruktörsverksamhet
vid politiska organisationer, b) till Bidrag till instruktörsverksamhet
inom ungdomsorganisationer för budgetåret 1962/63 anvisa ett
anslag av 689 000 kr.;

dels ock en inom andra kammaren av herr Rimmerfors m. fl. väckt motion
(II: 598), vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta,

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962 13

att bidragsunderlaget för instruktörer inom ungdomsorganisationer höjes från
högst 16 000 till högst 20 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 1:108, 11:317, 11:487, 11:497, 11:488, 11:489 och
II: 598.

Skolöverstyrelsen hade föreslagit en höjning av anslaget med 769 200 kr.,
avseende dels höjning av ungdomsinstruktörsbidragets maximibelopp från 12 000
till 15 000 kr., dels höjning av maximibidraget till instruktörernas rese- och
traktamentskostnader från 4 400 till 5 000 kr., dels medel för ytterligare 29
instruktörsbidrag, dels ock ytterligare kostnader för fyra instruktörsbidrag,
som skulle utgå med hela årslönen och tilldelas Sveriges ungdomsorganisationers
landsråd samt tre skolungdomsföreningar. Dessa förslag har departementschefen
icke förordat.

Utskottet. I motionerna 1:108 och 11:161, 1:328 och 11:317, 1:414 och
11:488 samt II: 598 har framställts olika yrkanden dels om förbättring av
grunderna för de bidrag som utgår till kostnaderna för varje instruktör, dels
om ökning av antalet instruktörsbidrag. I motionerna I: 410 och II: 487 har
vidare yrkats, att särskilt bidrag skulle utgå för en instruktör inom estniska
ungdomsorganisationer. I motionerna 1:412 och II: 497 har föreslagits, att
Sveriges ungdomsorganisationers landsråd skulle erhålla bidrag till sin verksamhet
enligt särskilda grunder. Slutligen har i motionerna I: 423 och II: 489
yrkats, att statsbidrag icke skall utgå till instruktörsverksamhet inom politiska
ungdomsorganisationer.

Utskottet anser för sin del, att de frågor rörande bidragsgivningen som sålunda
behandlats i motionsyrkandena är av sådan omfattning, att de lämpligen
bör avgöras mot bakgrunden av ett allsidigt utredningsmaterial i enlighet
med vad utskottet i det föregående anfört under punkten 9. Utskottet avstyrker
därför bifall till de här redovisade motionsyrkandena.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt hemställer
utskottet,

I. att motionerna 1:328 och 11:317 samt 11:598, i vad de
avser ändring av bestämmelserna om statsbidrag till avlöning
av instruktör inom ungdomsorganisationer, icke må av riksdagen
bifallas;

II. att motionerna 1:414 och 11:488, i vad de avser ändring
av bestämmelserna om statsbidrag till avlöning av instruktör
inom ungdomsorganisationer, icke må av riksdagen
bifallas;

III. att motionerna I: 412 och II: 497, i vad de avser instruktörsbidraget
till Sveriges ungdomsorganisationers landsråd,
icke må av riksdagen bifallas;

14

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

IV. att motionerna 1:328 och II: 317, i vad de avser statsbidrag
till instruktörs rese- och traktamentskostnader, icke må
av riksdagen bifallas;

V. att motionerna I: 423 och II: 489, i vad de avser ändring
av statsbidragsbestämmelserna, icke må av riksdagen bifallas; VI.

att motionerna 1:410 och II: 487 icke må av riksdagen
bifallas;

VII. att motionerna 1:412 och II: 497, i vad de avser bidrag
till administrationskostnader för Sveriges ungdomsorganisationers
landsråd, icke må av riksdagen bifallas;

VIII. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:108 och II: 161, I: 328 och
11:317, 1:414 och 11:488 samt 1:423 och 11:489, sistnämnda
sex motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till instruktörsverksamhet
inom ungdomsorganisationer för budgetåret 1962/63
anvisa ett anslag av 771 000 kr.

16:o) Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervisning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 98—100), vilket innebär en anslagshöjning
med 73 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervisning
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 970 000 kr.

17:o) Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. Kungl. Maj:t har (punkt
74, s. 100—104) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 873 000 kr. innebärande en höjning
av anslaget med 166 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lundström (I: 258) och den andra inom andra kammaren av herr Jönsson
i Ingemarsgården m.fl. (11:316), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta,
att Speciella bidrag för upplysningsverksamhet bland speciella befolkningsgrupper
ökas med 100 000 kr. och att beloppet reserveras för trafiknykterhetsarbete; dels

ock en inom andra kammaren av herr Rimmerfors m.fl. väckt motion
(II: 598), vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta,
a) att bidragsunderlaget för instruktörer för upplysning i alkoholfrågan höjes
från högst 16 000 till högst 20 000 kr., samt b) att bidraget till instruktören hos
Sveriges lärares nykterhetsförbund får för kompetent lärare utgå med tre löneklasser
över innehavd lön, dock högst 30 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

15

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 316 och II: 598.

Kungl. Maj:ts förslag innebär bl. a., att posten till speciella bidrag höjes med
100 000 kr. och att medel anvisas för bidrag till ytterligare fyra instruktörer för
upplysning i alkoholfrågan.

Av skolöverstyrelsen framlagda förslag om höjning av bidragsunderlaget för
instruktörerna från högst 16 000 till högst 20 000 kr. samt om höjning av bidraget
för instruktören hos Sveriges lärares nykterhetsförbund till högst 30 000 kr.
har icke tillstyrkts av departementschefen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda
förslag.

Med anledning av motionerna I: 258 och II: 316, i vilka yrkats att 100 000 kr.
skall anvisas till upplysningsverksamhet bland speciella befolkningskategorier
under anslagsposten Speciella bidrag och att detta belopp skall reserveras för
trafiknykterhetsarbete, vill utskottet erinra om att utskottet rörande motioner
i samma syfte vid 1961 års riksdag konstaterade, att en stor del av de under
nämnda anslagspost tillgängliga medlen ställts till förfogande för upplysningsoch
propagandaverksamhet av ifrågavarande slag. Då Kungl. Maj:ts nu framlagda
förslag innebär, att anslagsposten Speciella bidrag fr. o. m. nästa budgetår
höjes med 100 000 kr., utgår utskottet ifrån att det skall bli möjligt att i ökad
utsträckning stödja även trafiknykterhetsarbetet. Utskottet har därför icke
funnit sig böra tillstyrka bifall till yrkandet i motionerna I: 258 och II: 316.

I motionen II: 598 har hemställts om förbättring av grunderna för statsbidrag
till avlönande av instruktörer för upplysning i alkoholfrågan. Utskottet, som i
det föregående icke ansett sig kunna förorda höjning av motsvarande bidrag för
ungdomsinstruktörerna, är icke heller berett att föreslå bifall till motionen
II: 598, såvitt här är i fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionen II: 598, såvitt nu är i fråga, icke må av riksdagen
bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 258 och II: 316, till Bidrag till
nykterhetsorganisationer m.m. för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 1 873 000 kr.

18:o) Bidrag till Svenska nvkterhetsfrämjandet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 75, s. 104), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska nykterhetsfrämjandet
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 15 000 kr.

16

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

19:o) Bidrag till framställning av blindskrifter och talböcker för blinda.

Kungl. Maj:t har (punkt 76, s. 104—109) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 233 000 kr., vilket
innebär en anslagshöjning med 80 000 kr.

Skolöverstyrelsen hade efter särskild utredning framlagt förslag rörande den
framtida organisationen av biblioteksverksamheten för blinda. Enligt detta förslag
skulle De blindas förenings bibliotek övertagas av en särskild stiftelse och
staten i princip åtaga sig det ekonomiska ansvaret för biblioteksverksamheten.
Statens kostnader för nästa budgetår skulle med anledning härav öka från
70 000 till 410 000 kr.

Departementschefen har emellertid med hänsyn till bl. a. vad statskontoret
anfört i ärendet (se 1962 års statsverksprop. bilaga 10, s. 107 o. 108) icke ansett
sig böra förorda en lösning i enlighet med vad skolöverstyrelsen föreslagit. Däremot
tillstyrker departementschefen, att staten utökar sitt nuvarande stöd till
bibliotekets verksamhet och förordar en höjning av statsbidraget med 130 000
kr.

Departementschefen har vidare räknat med att kostnaderna för ersättning åt
författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker
skall bestridas ur anslag under avsnittet Konst, litteratur, musik m. m., vilket
medför en minskning av medelsbehovet under detta anslag med 50 000 kr.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt, hemställer,

att riksdagen må till Bidrag tUl framställning av blindskrifter
och talböcker för blinda för budgetåret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 233 000 kr.

20 :o) Bidrag till kulturell verksamhet bland döva. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 77, s. 109), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kulturell verksamhet bland
döva för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 12 000 kr.

21 :o) Bidrag till Hörselfrämjandet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 78, s. 109 och 110), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Hörselfrämjandet för budgetåret
1962/63 anvisa ett anslag av 80 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

17

Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m. m.

22:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 100, s. 137—144), vilket innebär en anslagshöjning med
397 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för överstyrelsen för yrkesutbildning, som
föranledes av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 968 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis.................... 12 200

3. Arvoden till experter och tillfällig personal m. m.,

förslagsvis.................................. 1 302 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 767 100

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 826 700

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.................................. 55 000

Summa kr. 4 931 000

c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 4 931 000 kr.

23:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 144 och 145), vilket innebär en anslagsminskning
med 24 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
519 000 kr.

24:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 146), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet
med utlandet för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

2 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1962. 6 samt. Nr 8

18

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

Pedagogiskt utvecklingsarbete

25:o) Statens försöksskola i Linköping: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 106, s. 147 och 148) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för statens försöksskola i Linköping, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Statens försöksskola
i Linköping: Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
1 245 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Virgin (I: 212) och den
andra inom andra kammaren av fröken Karlsson och herr Turesson (II: 258), i
vilka hemställts att riksdagen måtte besluta dels att skolpsykologtjänsten vid
statens försöksskola i Linköping ordinariesättes fr. o. m. den 1 juli 1962, dels att
till Statens försöksskola i Linköping: Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa
härför erforderliga medel.

Beträffande motiveringen för de i motionerna gjorda yrkandena torde få hänvisas
till motionen II: 258.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 36 000 kr., beroende
på automatiska kostnadssänkningar.

Yrkandena i motionerna I: 212 och II: 258 överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen
framlagt förslag, som departementschefen förklarat sig icke vara
beredd att tillstyrka.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

Med anledning av det i motionerna 1:212 och II: 258 framställda yrkandet får
utskottet erinra om att skolpsykologinstitutionen är under utbyggnad och att
vissa frågor bl. a. rörande p6ykologutbildningen ännu icke bringats till sin lösning.
Utskottet, som icke finner skäl att nu biträda motionsyrkandet, förutsätter
att Kungl. Maj:t i samband med det fortsatta uppbyggandet av den
regionala skolpsykologorganisationen även kommer att på nytt överväga spörsmålet
om ordinariesättning av skolpsykologtjänsten vid statens försöksskola i
Linköping.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 212 och II: 258,

a) godkänna följande avlöningsstat för statens försöksskola i
Linköping, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63:

Statsutskottets utlåtande nr 8 åt 1962 19

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 736 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 5 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 238 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 244 300

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.................................. 20 000

Summa kr. 1 245 000

b) till Statens försöksskola i Linköping: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 245 000 kr.

26:o) Statens försöksskola i Linköping: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107, s. 148 och 149), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens försöksskola i Linköping: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
45 000 kr.

27:o) Yrkespedagogisk reformverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 108, s. 149), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Yrkespedagogisk reformverksamhet för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.

Det obligatoriska skolväsendet m. m.

28:o) Bidrag till driften av folkskolor m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 109,
s. 150—159) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av folkskolor m. m.
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 890 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Ekström i Björkvik m. fl. väckt motion (II: 132), i vilken
hemställts att riksdagen måtte besluta att anvisa ett statsbidrag av 120 000 kr.
till korrespondensrealskolan i Björkvik för läsåret 1962/63 på i motionen angivna
grunder.

Beträffande motiveringen för förslaget får utskottet hänvisa till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en total anslagshöjning med avrundat 57 000 000
kr., varav till lärarlönebidraget 56 691 000 kr., bidraget till korrespondensrealskolorna
34 000 kr., bidraget till ersättning för sjukvårdskostnad 200 000 kr.,

20 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

bidragen till de estniska skolorna 20 000 kr. samt bidraget till Kristofferskolan
55 000 kr.

Det i motionen II: 132 gjorda yrkandet överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen
framlagt förslag, som departementschefen icke har tillstyrkt.

Utskottet vill erinra om att utskottet med anledning av vid 1961 års riksdag
väckta motioner i samma syfte som den nu föreliggande uttalade, att utskottet
i och för sig fann det skäligt, att korrespondensrealskolan i Björkvik jämställdes
med andra korrespondensrealskolor i vad gällde statsbidragsgivningen. Då emellertid
enligt vad utskottet inhämtat eleverna vid Björkviksskolan till skillnad
från eleverna vid andra korrespondensrealskolor, till vilka statsbidrag utgår från
detta anslag, är berättigade till brevskolestipendier, finner utskottet icke skäl
tillstyrka bifall till motionen II: 132.

Till de under förevarande punkt berörda frågorna om statsbidrag till kostnader
för vissa disciplinfrämjande åtgärder samt för organiserad läxhjälp på
försöksskolans högstadium har utskottet icke funnit sig böra taga ställning, då
utskottet förutsätter, att dessa spörsmål i annat sammanhang kommer att
behandlas vid innevarande års riksdag.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionen II: 132, till Bidrag till driften av folkskolor
m.m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 890 000 000 kr.

29 :o) Bidrag till inackordering av skolbarn i elevhem eller enskilda hem.

Kungl. Maj:t har (punkt 110, s. 160 och 161) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Sörlin m. fl. (1:125) och den andra inom andra kammaren av herr Lundmark
m. fl. (II: 149), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte begära en snabb översyn av nu gällande bestämmelser
om statsbidrag till inackordering av skolelev i enskilda hem eller skolhem;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson m. fl. (I: 94) och den andra inom andra kammaren av herr Hedlund
m.fl. (II: 137), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen vid
behandling av åttonde huvudtiteln måtte a) besluta att bidrag till inackordering
av skolbarn i elevhem eller enskilda hem må utgå med 4 kr. per elev och dag vid
inackordering i enskilt hem samt med 3: 70 kr. per elev och dag vid inackordering

21

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

i elevhem, samt b) till Bidrag till inackordering av skolbarn i elevhem eller enskilda
hem för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 275 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 1:125 och II: 137.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att anslaget uppförts med oförändrat belopp.
Med anledning av skolöverstyrelsens förslag, att statsbidraget per elev och dag
skulle höjas från 3 kr. 25 öre till 4 kr. vid inackordering i enskilt hem och från
3 kr. till 3 kr. 70 öre vid inackordering i elevhem har departementschefen framhållit,
att statsbidraget i relation till kostnaderna uppenbarligen undergått en
minskning, som i och för sig kunde motivera en uppräkning. Förskjutningar i
kostnadsfördelningen mellan stat och kommun — även till kommunernas fördel
— hade emellertid under senare år skett på flera bidragsområden, varför förutsättningar
för ett bedömande av dessa frågor i ett större sammanhang borde
avvaktas. Departementschefen har därför förklarat sig icke vara beredd att nu
förorda någon ökning av det här förevarande bidraget.

Utskottet. Med anledning av de under förevarande punkt redovisade motionerna
får utskottet anföra följande.

I sitt av 1961 års riksdag godkända utlåtande nr 8 (punkt 20) har utskottet
beträffande statsbidrag till inackordering av skolbarn i elevhem eller enskilda
hem uttalat, att utskottet fann det skäligt, att en uppräkning av statsbidragsbeloppen
skulle ske för att återställa den ursprungliga kostnadsfördelningen
mellan staten och kommunerna och att utskottet förväntade, att Kungl. Maj:t
för nästa års riksdag skulle framlägga förslag i ämnet.

Sedan nu skolöverstyrelsen på Kungl. Maj:ts uppdrag företagit en utredning
och framlagt förslag om uppräkning av statsbidragsbeloppet, är enligt utskottets
mening icke någon ytterligare utredning i detta avseende erforderlig. Utskottet
finner därför icke skäl tillstyrka bifall till det i motionerna 1:125 och II: 149
gjorda yrkandet om en snabb översyn av gällande bestämmelser.

Den påtagliga minskning förevarande statsbidrag undergått i relation till
kostnaderna gör det enligt utskottets mening ofrånkomligt, att en uppräkning
måste ske snarast möjligt, så att statsbidragets realvärde återställes. Enligt utskottets
mening kan det ifrågasättas om anledning föreligger att uppskjuta
denna uppräkning i avvaktan på resultatet av 1958 ars skatteutjämningskommittés
arbete. Utskottet, som likväl icke är berett att biträda yrkandena i motionerna
I: 94 och II: 137, såvitt nu är i fråga, förordar, att utskottet i skrivelse till
Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet i anledning av dessa motioner anfört.

Mot Kungl. Maj:ts förslag rörande medelsberäkningcn har utskottet icke något
att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet

I. att motionerna 1:125 och 11:149, såvitt nu är i fråga,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

22 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

II. att riksdagen må

a) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
i anledning av motionerna I: 94 och II: 137 anfört;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 94 och II: 137, såvitt nu är i fråga, till Bidrag till
inackordering av skolbarn i elevhem eller enskilda hem för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000 kr.

30:o) Bidrag till anordnande av skolskjutsar. Kungl. Maj:t har (punkt 111,
s. 161 och 162) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 56 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Sörlin m. fl. (1:125) och den andra inom andra kammaren av herr Lundmark
m. fl. (II: 149), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte begära en snabb översyn av nu gällande bestämmelser
om statsbidrag till skolskjutsar;

dels ock tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson m. fl. (1:94) och den andra inom andra kammaren av herr Hedlund
m. fl. (II: 137), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen vid
behandling av åttonde huvudtiteln måtte a) besluta att bidrag till s. k. självskjutsar
må utgå med 95 öre per elev och dag, om skolvägen är längre än 7 km,
och med 75 öre per elev och dag i övriga fall, samt b) till Bidrag till anordnande
av skolskjutsar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 56 110 000 kr.

Beträffande motiveringen för de sålunda framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 1:125 och II: 137.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 4 000 000 kr.

Skolöverstyrelsen hade upprepat sitt förslag om höjning av bidragsunderlaget
för självskjutsar från högst 50 öre till högst 95 öre per dag och elev, om skolvägen
är längre än 7 km, och från högst 40 öre till högst 75 öre i övriga fall.
Under åberopande av vad som anförts under anslagspunkten rörande inackorderingsbidraget
förklarade sig departementschefen icke heller kunna förorda någon
höjning av statsbidraget till självskjutsar.

Utskottet. Med anledning av motionerna 1:94 och 11:137 samt 1:125 och
II: 149, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, får utskottet åberopa vad utskottet
under närmast föregående punkt framhållit, då de av utskottet därvid anförda
synpunkterna beträffande statsbidraget till inackordering även och i lika
hög grad äger giltighet beträffande statsbidraget till skolskjutsar (självskjutsar).

23

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

Kungl. Maj:ts förslag beträffande medelsanvisningen under detta anslag har
icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:125 och II: 149, såvitt nu är i fråga, icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

II. att riksdagen må,

a) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet i
anledning av motionerna I: 94 och II: 137 anfört;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å
motionerna 1:94 och II: 137, såvitt nu är i fråga, till Bidrag till
anordnande av skolskjutsar för budgetaret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 56 000 000 kr.

31 :o) Anordnande av kombinerad korrespondens- och radioundervisning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s. 163 och 164), vilket innebär
en anslagshöjning med 180 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av kombinerad korrespondens-
och radioundervisning för budgetaret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 810 000 kr.

32 :o) Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste gränsorter
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114, s. 164—166), vilket innebär
en anslagshöjning med 50 000 kr., hemställer utskottet

att riksdagen må till Folkundervisningens främjande i rikets
nordligaste gränsorter m.m. för budgetaret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 290 000 kr.

33:o) Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 115, s. 167), vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 40 000 kr.

34:o) Statens blindskolor m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 117, s. 167—171), vilket innebär en anslagshöjning med 32 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statens blindskolor m. m., som föranledes
av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens blindskolor
m.m. att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

24

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 814 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kung], Maj:t, förslagsvis .................... 32 000

3- Avlöningar till personal vid tillfälliga anpass ningskurser

för nyblinda, förslagsvis........... 154 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 1 533 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 601 700

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................. 50 000

Summa kr. 3 185 000

c) till Statens blindskolor m. m..* Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 3 185 000 kr.

35:o) Statens blindskolor m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungi.
Maj:ts förslag (punkt 118, s. 172—175), vilket innebär en anslagshöjning med
i runt tal 109 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens blindskolor m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 940 000 kr.

36 :o) Statens dövskolor m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 119, s. 175—180), vilket innebär en anslagshöjning med 246 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens dövskolor m. m., som föranledes
av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens dövskolor
m. m. att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 005 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 111800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 2 606 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... j 45g (jqq

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.................................. 92 200

Summa kr. 5 975 000

c) till Statens dövskolor m.m.: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 5 975 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

25

37:o) Statens dövskolor m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 120, s. 181 och 182), vilket innebär en anslagsminskning med
44 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens dövskolor m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 940 000 kr.

38 :o) Statens dövskolor m. m.: Engångsanskaffning av utrustning m. in.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 182—185), vilket innebär en
anslagsminskning med 125 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens dövskolor m. m.: Engångsanskaffning
av utrustning m.m. för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 285 000 kr.

39 :o) Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 185 och 186), vilket innebär dels ändrad
anslagsrubrik, dels ock en anslagsminskning med 37 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till förskolor och skolhem för
döva barn för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
440 000 kr.

40:o) Resor för blind- och dövskolelever jämte ledsagare. Kungl. Maj:t
har (punkt 123, s. 186) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 213 000 kr., vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Nordström (I: 416)
och den andra inom andra kammaren av herr Elmwall (II: 491), i vilka hemställts
att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t begära att de fria resorna för
barnen vid Manilla och Tomteboda samt övriga institutioner för handikappade
barn, som beröres av i motionerna angivna bestämmelser, måtte utsträckas från
tre till fyra gånger om året.

Beträffande motiveringen för det i motionerna gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen I: 416.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under ifrågavarande
punkt.

Enligt gällande bestämmelser bestrides ur förevarande anslag bl. a. kostnader
för resor för elev, som vistas i skolinternat eller är inackorderad genom skolans
försorg för resor till och från skolorten vid läsårets (arbetsårets) början och slut
samt vid påsk- och julferierna, alltså för varje sådan elev sex enkla resor om
året.

26

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

I motionerna I: 416 och II: 491 har nu yrkats, att möjlighet skall beredas
ifrågavarande elever att företa fria hemresor fyra gånger om året, eftersom vid
vissa av de berörda institutionerna införts sportlov på våren eller ett läsuppehåll
på hösten.

Liksom motionärerna anser utskottet, att varje tillfälle för anstaltbarnen till
anpassning till normalt familje- och samhällsliv bör tillvaratagas. Utskottet
förutsätter därför att Kungl. Maj:t kommer att överväga det i motionerna berörda
spörsmålet och för 1963 års riksdag framlägga det förslag, vartill övervägandet
må föranleda.

Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna
vad utskottet i anledning av motionerna I: 416 och II: 491 anfört.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till Resor för blind- och dövskolelever jämte ledsagare
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 213 000 kr.;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
i anledning av motionerna 1:416 och II: 491 anfört.

Realskolor och gymnasier m. m.

41 :o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 124,
s. 187—209) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att samrealskolorna i Hallsberg, Spånga, Vetlanda och Ange
fr. o. m. budgetåret 1962/63 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,
skall ombildas till högre allmänna läroverk med den linjeorganisation Kungl.
Maj:t bestämmer, varvid ombildningen skall tillgå sålunda, att första ringen vid
ombildningen omedelbart upprättas och sedan ytterligare en ring per år, till dess
gymnasierna är i sin helhet färdigbildade;

dels besluta, att det kommunala gymnasiet i Hultsfred fr. o. m. budgetåret
1962/63 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, skall successivt
ombildas till statligt allmänt gymnasium med den linjeorganisation, Kungl. Maj:t
bestämmelser, under villkor att Hultsfreds köping åtager sig de skyldigheter, som
enligt läroverksstadgan ankommer på läroverkskommun;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen
anfört besluta om avvikelser från gällande linjeorganisation vid allmänna gymnasier; dels

bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för de allmänna läroverken, som föranledes av vad departementschefen förordat;

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63;

dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 230 155 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

27

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Ragnar Bergh och Sveningsson (I: 409) och den andra inom andra kammaren
av fröken Wetterström (II: 501), i vilka hemställts att riksdagen måtte
besluta a) att inrätta fem nya skolkuratorstjänster med heltidstjänstgöring,
b) att omvandla nuvarande deltidstjänster till trettiofyra halvtidstjänster samt
att anvisa härför erforderliga medel.

dels ock en inom andra kammaren av herr Helén väckt motion (II: 29), vari
hemställts att riksdagen måtte genom återkallande av särskild bestämmelse i
regleringsbrev nr 1961:143: VI låta läroverksstadgans § 44 mom. 3 angående
delningstal för realskoleklass gälla även realskolans högsta klass.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 501 och II: 29.

För huvudpunkterna i Kungl. Maj:ts förslag — som för nästa budgetår innebär
en sammanlagd anslagsminskning med 9 120 000 kr. — torde få lämnas
följande redogörelse.

Förstatligande av gymnasier. Utbyggnaden av den statliga gymnasieorganisationen
genom förstatligande av kommunala gymnasier har hittills
omfattat 42 gymnasier. För nästa budgetår föreslår Kungl. Maj:t förstatligande
av fem kommunala gymnasier, nämligen i Spånga (Stockholm), Hallsberg, Hultsfred,
Vetlanda och Ånge.

Lärartjänster m. m. Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom automatiska
utgiftsändringar — huvudsakligen följande:

1) inrättande av en statlig rektorstjänst i Bp 1 vid vart och ett av de till förstatligande
föreslagna kommunala gymnasierna,

2) inrättande av 108 nya ordinarie lektorstjänster,

3) indragning av 23 adjunktstjänster i Ao 23 samt 163 adjunkts- eller ämneslärarinnetjänster
i Ao 21 respektive Ao 19,

4) ökning av antalet extra ordinarie lektorstjänster i Ae 25 (utbytestjänster)
från 40 till 50,

5) indragning av 8 ordinarie tjänster som lärare i textilslöjd.

Värmeskötartjänster m. m. Kungl. Maj:t föreslår inrättande av 2
nya värmeskötartjänster i Ae 8, därav en vid högre allmänna läroverket i Nyköping
samt en vid samrealskolan i Slite. Vidare föreslås, att en vaktmästartjänst
i Ae 8 inrättas vid försöksgymnasiet i Linköping.

Biträdeshjälpen på rektorsexpeditionerna. Kungl. Maj:t
förordar en provisorisk förstärkning av biträdeshjälpen på rektorsexpeditionerna
i enlighet med vad skoladministrativa utredningen föreslagit. Medel för ändamålet
föreslås bli ställda till förfogande genom att för jämkning uppåt av de
läroverken enligt gällande regler tillkommande anslagsbcloppen skall få disponeras
ett belopp motsvarande sammanlagt högst 20 % av summan av de för de
olika läroverken beräknade anslagsbeloppen.

För tillfällig biträdespersonal vid kompletteringsgymnasiet tillstyrkes en höjning
av 3 000 kr.

Timtalsförstärkning i matematik. Den möjlighet till förstärkning
av undervisningen i ämnet matematik med en veckotimme i vissa klasser i

28

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

bl. a. försöksskolan, realskolan och flickskolan, som förelegat under de tre läsåren
1959/62, föreslås bli bestående tills vidare.

Anordnande av teknisk gren av reallinjen m. m. Kungl.
Maj:t föreslår, att försöksverksamhet med teknisk gren av reallinjen budgetåret
1962/63 skall få anordnas på högst tio orter i enlighet med gymnasieutredningens
förslag. Lönekostnaderna uppskattas till ca 28 000 kr. per gren. Vidare föreslås
Kungl. Maj:t få bemyndigande att på framställning i varje särskilt fall medge
inrättande försöksvis av sådan gren eller linje på gymnasiet, som avviker från
nu gällande organisation.

Departementschefen har i detta sammanhang anfört vissa synpunkter rörande
gymnasieorganisationens utveckling och därvid framhållit bl. a. följande.

De prognoser och räkneexempel, som gjorts i skilda sammanhang, tyder på en
fortsatt, betydande ansvällning av gymnasiet som helhet betraktat. I ett av de
båda överstyrelserna, på grundval av överläggningar mellan ämbetsverken och
ecklesiastikdepartementet, i april 1961 utfärdat cirkulär till länsskolnämnderna
och de lokala skolmyndigheterna (Aktuellt från skolöverstyrelsen 1961:21) har
som riktpunkt för omfördelningen mellan de allmänbildande gymnasierna och
fackgymnasierna av den totalt ökande intagningskapaciteten räknats med att
»under senare hälften av 1960-talet antalet nybörjare i de allmänbildande gymnasierna
bör utgöra ca 60% av det totala antalet nybörjare och i fackgymnasierna
ca 40 % av samma antal».

Utgår man, i avvaktan på resultatet av gymnasieutredningens arbete, från
nämnda antagande såsom en tills vidare provisorisk riktpunkt för den åsyftade
omfördelningen, skulle alltså fackgymnasierna få lov att svara för en mycket
väsentlig del av den väntade intagningsökningen.

De prognoser beträffande intagningarna vid allmänbildande gymnasier läsåret
1962/63, som gjorts av rektorerna i samband med den senaste vårrapporten,
tyder på att, med tillämpning av gällande regler för bestämmande av antalet
intagningsavdelningar, en viss mindre minskning av antalet dylika avdelningar
skulle äga rum. Till viss del beror denna minskning, som kan uppskattas
till omkring 35 avdelningar (totalt antal hösten 1961 ca 725), på övergången
från fyraåriga till treåriga gymnasier. Delvis bekräftas den sålunda beräknade
och alltså i viss mån skenbara tendensen emellertid av en viss förutsebar minskning
våren 1962 i förhållande till 1961 av antalet elever i de klasser, från vilka
avgång till gymnasium brukar ske. Utifrån denna förutsättning och med beaktande
av å ena sidan det starka önskemålet om en fortsatt snabb utbyggnad av
fackgymnasierna och å andra sidan det begränsade utrymme som den innevarande
år genomförda utbyggnaden och våra i flera hänseenden begränsade
resurser, främst och allvarligast i fråga om lärartillgången, uppställer för en
ytterligare ökning av intagningskapaciteten, har jag funnit det nödvändigt att
i förevarande sammanhang ange vissa grova riktlinjer för de båda överstyrelsernas
planering av verksamheten för läsåret 1962/63. Utbyggnaden av fackgymnasierna
bör enligt min mening sålunda inriktas på en ökning av antalet
intagningsavdelningar vid de tekniska gymnasierna med omkring 10 till drygt
130 och vid handelsgymnasierna med ett 30-tal till närmare 110. Inberäknat vad
som enligt vad jag nyss anfört kan förväntas i fråga om antalet nybörjaravdelningar
vid de allmänbildande gymnasierna innebär detta en total intagningskapacitet
av omkring 930 avdelningar för hela gymnasieorganisationen.

Samtidigt som jag vill understryka att sistnämnda siffra vida överstiger vad
man ännu för några år sedan räknade med som totalt gymnasieintag hösten

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

29

1962, är jag medveten om att den numera knappast kan uppfattas som tillräcklig,
om man ser den uteslutande mot bakgrunden av de ungas studieönskemål.
Jag anser emellertid denna återhållsamhet i expansionen vara ofrånkomlig, om
vi skall undgå att på ett icke tolerabelt sätt överskrida våra tillgångar på kompetenta
lärarkrafter.

Självfallet bör överstyrelserna vid sina slutliga ställningstaganden inte vara i
detalj bundna av de beräkningar jag här framlagt. Emellertid förutsätter jag
att överstyrelsernas gemensamma prövning i detta hänseende föregås av synnerligen
noggranna överväganden med avseende både på de resurser som den
fortsatta utvecklingen kräver och på de övriga faktorer, som jag i den här lämnade
redogörelsen framhållit som väsentliga.

Utskottet. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har departementschefen
i avvaktan på resultatet av gymnasieutredningens arbete som en provisorisk
riktpunkt för den fortsatta gvmnasieutbyggnaden angivit, att intagningskapaciteten
bör omfördelas mellan olika gymnasier på sådant sätt, att under
senare hälften av 1960-talet antalet nybörjare i de allmänbildande gymnasierna
utgör ca 60 procent av det totala antalet nybörjare och i fackgymnasierna 40
procent av samma antal.

Utskottet finner för sin del, att en omfördelning, som innebär att fackgymnasierna
under de närmaste åren kommer att svara för en växande andel av den
totala intagningskapaciteten, synes vara en nödvändig utveckling med hänsyn
bl. a. till det kraftigt stegrade behovet av tekniskt utbildad arbetskraft. Samtidigt
vill emellertid utskottet understryka nödvändigheten av att utvecklingen
på förevarande område följes med uppmärksamhet, så att gymnasieorganisationen
kommer att bli väl avpassad såväl till det föreliggande utbildningsbehovet
som till de tillgängliga resurserna i vad avser lärare och lokaler. Väsentligt är
därjämte, att utvecklingen intill dess att statsmakterna varit i tillfälle att på
grundval av ett allsidigt utredningsmaterial ta mera definitiv ställning till den
gymnasiala utbildningens uppgifter, innehåll och organisation icke bindes i former,
som kan försvåra ett genomförande av de förändringar som en sadan
prövning kan resultera i. Utskottet vill i detta sammanhang peka på bl. a. de
problem, som sammanhänger med avvägningen mellan allmänbildning och specialisering
i de gymnasiala studierna. Resultatet av sadana överväganden torde
i icke oväsentlig mån kunna återverka på fördelningen av intagningskapaciteten
mellan allmänbildande gymnasier och fackgymnasier.

Utskottet, som helt ansluter sig till det av departementschefen uttalade
önskemålet om en fortsatt snabb utbyggnad av fackgymnasierna, vill emellertid
i detta sammanhang framhålla, att i avvaktan på att denna utbyggnad kommer
till stånd det härför erforderliga utrymmet icke torde böra skapas på sådant sätt
att större svårigheter än hittills uppstår för de elever, som önskar vinna inträde i
gymnasium.

30

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

Departementschefen har uttalat, att skolöverstyrelsen och överstyrelsen för
yrkesutbildning vid sina slutliga ställningstaganden till frågan om antalet intagningsavdelningar
vid nämnda gymnasier självfallet icke borde vara i detalj
bundna av de beräkningar i förevarande avseende, som departementschefen
under detta avsnitt framlagt. Utskottet får för sin del starkt understryka detta
departementschefens uttalande.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt förordat, har icke givit
utskottet anledning till erinran eller uttalande.

Beträffande motionerna I: 409 och II: 501 får utskottet erinra om att frågan
om den skolkurativa verksamhetens framtida utformning behandlats av skolberedningen
i dess huvudbetänkande. På grundval härav har Kungl. Maj:t i
propositionen 1962: 54 angående reformering av den obligatoriska skolan m. m.
framlagt förslag i fragan. Då således i detta sammanhang en prövning av ifrågavarande
spörsmål från mera allmänna utgångspunkter kommer att äga rum,
avstyrker utskottet bifall till de i ovannämnda motioner gjorda yrkandena.

Med anledning av motionen II: 29 får utskottet erinra därom, att utskottet
vid 1961 års riksdag hade att taga ställning till motionsyrkanden om sänkning
av delningstalet i realskolans högsta klass till 30, vilket yrkande var huvudsakligen
av motsvarande innebörd som det nu i motionen 11:29 framställda. Utskottet,
som i sitt utlåtande i fjol (nr 8, punkt 19) icke fann skäl biträda ett
sådant yrkande, eftersom realskolan stod inför sin avveckling, vidhåller denna
uppfattning och avstyrker förty bifall till motionen II: 29.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må

1. besluta, att samrealskolorna i Hallsberg, Spånga, Vetlanda
och Ange fr. o. m. budgetåret 1962/63 eller den senare tidpunkt,
Kungl. Maj:t bestämmer, skall ombildas till högre allmänna
läroverk med den linjeorganisation Kungl. Maj:t bestämmer;
och skall ombildningen tillgå sålunda, att första ringen vid ombildningen
omedelbart upprättas och sedan ytterligare en ring
per år, till dess gymnasierna är i sin helhet färdigbildade;

2. besluta, att det kommunala gymnasiet i Hultsfred fr. o. m.
budgetåret 1962/63 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,
skall successivt ombildas till statligt allmänt gymnasium
med den linjeorganisation, Kungl. Maj:t bestämmer; allt
under villkor att Hultsfreds köping åtager sig de skyldigheter,
som enligt läroverksstadgan ankommer på läroverkskommun;

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med vad departementschefen
anfört, besluta om avvikelser från gällande linjeorganisation
vid allmänna gymnasier;

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för de allmänna läroverken, som föranledes
av vad departementschefen förordat;

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

31

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 409 och 11:501,

1. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 121 656 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 3 172 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 50 925 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 50 958 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................................ 3 480 600

Summa kr. 230 192 600
Särskilda uppbördsmedel

Avkastning av donationer från kronan m. m. ... 37 600

Nettoutgift kr. 230 155 000

2. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 230 155 000 kr.;

III. att motionen II: 29 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

42:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 125, s. 209—212), vilket innebär en anslagshöjning med 627 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 14 486 000 kr.

43:o) Allmänna läroverken: Laboratorieutrustning m. ni. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126, s. 213), vilket innebär anvisande av ett nytt
reservationsanslag av 450 000 kr. under förutnämnda rubrik, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Laboratorieutrustning
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 450 000 kr.

32

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

44:o) Bidrag till driften av högre kommunala skolor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 127, s. 213—215), vilket innebär en anslagshöjning med
7 132 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till drijten av högre kommunala
skolor för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
60 000 000 kr.

45 :o) Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 128, s. 215 och 216) föreslagit riksdagen, att till detta ändamål för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 208 000 kr., innebärande en
anslagshöjning med 295 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Wikner m.jl. (1:126)
och den andra inom andra kammaren av herr Lindström m.jl. (II: 148), i vilka
hemställts att riksdagen måtte besluta, att ett korrespondensgymnasium får
inrättas i Svegs köping fr. o. m. höstterminen 1962 samt att statsbidrag beviljas
enligt för korrespondensgymnasium gällande grunder.

Beträffande motiveringen för dessa yrkanden får utskottet hänvisa till motionen
I: 126.

Utskottet. Med anledning av motionerna 1:126 och II: 148 får utskottet framhålla
följande.

Korrespondensgymnasier har sedan läsåret 1958/59 funnits upprättade i
Torsås, Jokkmokk och Undersåker. Denna form av utbildning har karaktär av
försöksverksamhet med syfte att utröna möjligheterna att genom en kombination
av muntlig metod och brevskolemetod tillgodose främst glesbygdens behov
av studiemöjligheter på gymnasienivån. Någon samlad redovisning av erfarenheterna
från korrespondensgymnasiema föreligger ännu icke. Intresset för denna
organisation av gymnasiestudierna är, enligt vad utskottet inhämtat, stort och
ett flertal kommuner har anmält önskemal om att anordna korrespondensgymnasier.
Skolöverstyrelsen har emellertid i sina anslagsäskanden icke upptagit
några förslag om nya sådana gymnasier.

Utskottet anser, att den pågående planeringen av den framtida gymnasieorganisationen,
bl. a. inom gymnasieutredningen, motiverar, att restriktivitet
iakttages i fråga om inrättandet av nya korrespondensgymnasier. Först sedan
resultatet av den nuvarande försöksverksamheten närmare analyserats och en
samlad plan för gymnasieutbyggnaden föreligger, torde det vara möjligt att bedöma,
i vilken utsträckning korrespondensgymnasier bör inrättas.

Med hänsyn till vad som anförts i motionerna 1:126 och II: 148 finner emellertid
utskottet, att speciella omständigheter föreligger, då det gäller frågan om
inrättande av ett korrespondensgymnasium i Sveg. På grund av den utpräglade
glesbygdskaraktären för det område, i vilket Sveg är centralort, samt de stora
avstånden till andra orter med utbildningsmöjligheter på gymnasienivå, torde
det för att på ett rimligt sätt tillgodose områdets utbildningsbehov böra allvar -

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

33

ligt övervägas att snarast möjligt förlägga ett korrespondensgymnasium till
Sveg. Utskottet, som emellertid icke är berett att tillstyrka motionärernas yrkanden
om inrättande av ett sådant gymnasium redan fr. o. m. höstterminen
1962, förutsätter, att Kungl. Maj:t efter hörande av skolöverstyrelsen upptager
denna fråga till övervägande och för nästa års riksdag framlägger de förslag,
vartill en dylik prövning må giva anledning.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:126 och II: 148, till Bidrag till
vissa kommunala gymnasier m.m. för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 1 208 000 kr.

46:o) Privatläroverks Bidrag till vissa privatläroverk. Kungl. Maj:t har
(punkt 129, s. 216—218) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att, i enlighet med vad departementschefen anfört, besluta om statsbidrag från
detta anslag till ett internatgymnasium vid Osby samskola, dels ock till Privatläroverk:
Bidrag till vissa privatläroverk för budgetåret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 12 220 000 kr., vilket innebär en anslagshöjning med 470 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Nordström m. fl. (I: 53) och den andra inom andra kammaren av herr
Helén m. fl. (II: 77), i vilka hemställts att riksdagen måtte a) bemyndiga
Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag från nedannämnda anslag även till
gymnasiet vid Franska skolan; b) till Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk
för budgetåret 1962/63 anvisa avrundat 130 000 kr. utöver det i statsverkspropositionen
upptagna förslagsanslaget om 12 220 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Dahl m.fl. (1:97) och den andra inom andra kammaren av herr Mattsson
m.fl. (11:151), i vilka hemställts att riksdagen under punkten 129 åttonde
huvudtiteln, Bidrag till vissa privatläroverk, måtte anvisa en höjning av anslaget
med 30 000 kr. att användas såsom bidrag till beredande av friplatser åt stipendiater
vid Restenässkolan.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 77 och II: 151.

Skolöverstyrelsen hade bl. a. föreslagit, att gymnasiet vid Franska skolan
skulle inordnas under anslaget samt att bidrag skulle beräknas för beredande av
friplatser åt stipendiater vid Restenässkolan. Dessa förslag har icke tillstyrkts
av departementschefen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av motionerna 1:53 och 11:77 avseende statsbidrag till gymnasiet
vid Franska skolan vill utskottet erinra om att Kungl. Maj:t i proposi 3

— Iiihang till riksdagens protokoll 19G2. G samt. Nr 8

34

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

tionen 1962: 54 (s. 350—370) angående reformering av den obligatoriska skolan
m. m. berört vissa principiella frågor om statsbidrag till privata skolor. Även om
de förslag, som framlagts i nämnda proposition, i huvudsak berör skolor för
elever i skolpliktsåldern, torde även frågan om statsbidragsgivningen för gymnasiestadiet
i privata skolor röna inflytande av ställningstagandet till ifrågavarande
förslag. De privata gymnasiernas ställning i utbildningsorganisationen
torde jämväl bli föremål för prövning av gymnasieutredningen, som har till
uPPgift att företa en omfattande och genomgripande översyn av den gymnasiala
utbildningens uppgifter, innehåll och organisation. Med hänsyn till den således
förestående prövningen av olika frågor rörande de privata skolorna är utskottet
icke berett att tillstyrka bifall till motionerna 1:53 och II: 77. Utskottet finner
emellertid, att i och för sig starka skäl föreligger för att medge statsbidrag till
gymnasiet vid Franska skolan och utgår från att Kungl. Maj:t snart och helst
för nästa års riksdag skall finna möjlighet att framlägga förslag om sådant bidrag.

Då även frågan om bidrag till internatskolor hör till de problem, som behandlas
i propositionen 1962: 54 från mera allmänna utgångspunkter, är utskottet
i detta sammanhang icke berett att förorda ökad medelsanvisning under
detta anslag för bidrag till beredande av friplatser åt stipendiater vid Restenässkolan
i enlighet med vad som yrkats i motionerna I: 97 och II: 151.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med vad departementschefen
anfört, besluta om statsbidrag från detta anslag
till ett internatgymnasium vid Osby samskola;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom med avslag
å motionerna I: 53 och II: 77 samt I: 97 och II: 151, till Privatläroverk:
Bidrag till vissa ''privatläroverk för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 12 220 000 kr.

47:o) Privatläroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa privatläroverk.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, s. 218), vilket innebär en
anslagshöjning med 8 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till hälsovården
vid vissa privatläroverk för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 43 000 kr.

48:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk m. m. Kungl. Maj:t
har (punkt 131, s. 219 och 220) föreslagit xåksdagen att till detta ändamål under
förutnämnda ändrade anslagsrubrik för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 890 000 kr., innebärande en anslagshöjning med 40 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Söderquist m.fl. (1:124) och den andra inom andra kammaren av herr Grebäck

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

35

to. fl. (II: 134), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta anvisa för budgetåret
1962/63 ett bidrag av 98 000 kr. till Ekebyholmsskolan, Rimbo, samt i anledning
härav uppräkna förslagsanslaget till Privatläroverk: Bidrag till vissa
internatläroverk m. m. för budgetåret 1962/63 med 98 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Carl Albert Anderson m.fl. (1:405) och den andra inom andra kammaren av
herrar Arvidson och Wahlund (II: 486), i vilka hemställts att riksdagen måtte
för budgetåret 1962/63 ur anslaget Bidrag till vissa internatläroverk bevilja
stiftelsen Viggbyholmsskolan bidrag även för elever i den treåriga realskolan;

dels ock en inom andra kammaren av herr Sundelin väckt motion (II: 599),
vari hemställts att riksdagen måtte besluta, att Anundsjöbygdens realskola,
Bredbyn, erhåller bidrag av statsmedel med 90 000 kr. för läsåret 1962/63.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 134, 11:486 och 11:599.

Ur detta anslag utgår statsbidrag till Restenässkolan i Ljungskile kommun, i
vad avser tre- och fyraårig realskola samt en förberedande klass, till Viggbyholmsskolan
i Täby köping, i vad avser fyraårigt gymnasium, till Solbacka läroverk
i Daga kommun, till Sigtunaskolan samt till Mariannelundsskolan i vad
avser treårig realskola. Bidraget utgår med tre kronor per elev och dag av läsåret.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär, att bidrag därutöver skall utgå
med 40 000 kr. till estniska gymnasiet i Stockholm.

Skolöverstyrelsen hade i sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit,
att följande båda skolor skulle inordnas under förevarande anslag, nämligen
Anundsjöbygdens realskola i Bredbyn — övergångsvis, i avvaktan på den nioåriga
grundskolans genomförande — samt Ekebyholmsskolan i Rimbo, i vad
avsåg fyraårig realskola. För dessa skolor hade de erforderliga bidragsbeloppen
beräknats till respektive 90 000 kr. och 98 000 kr. Dessa förslag har icke biträtts
av departementschefen.

Utskottet. Med hänsyn till den förestående prövningen av de principiella
riktlinjerna för statens stöd till privata skolor för barn i skolpliktsåldern i anslutning
till propositionen 1962: 54 angående reformering av den obligatoriska
skolan m. m. är utskottet icke berett att biträda yrkandena i motionerna 1:124
och II: 134, I: 405 och II: 486 samt II: 599.

Utskottet tillstyrker således bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande förslag och
hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom
med avslag å motionerna 1:124 och 11:134, 1:405 och
II: 486 samt II: 599, till Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk
in. to. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 890 000 kr.

36

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

49 :o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, s. 220 och 221), vilket innebär
en anslagsminskning med 1 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna
läroverk m.fl läroanstalter för budgetåret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 33 000 kr.

50 :o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133, s. 221 och 222), vilket innebär en anslagshöjning
med 15 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre
läroanstalter för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 175 000 kr.

51 :o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 134, s. 222 och 223), vilket innebär en anslagshöjning med
88 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och realexamina
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
1 038 000 kr.

52:o) Bidrag till Sveriges elevers centralorganisation. I två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Källqvist m.fl. (I: 206)
och den andra inom andra kammaren av herrar Hammar och Westberg (II: 256),
har hemställts, att riksdagen måtte besluta att bevilja Sveriges elevers centralorganisation
ett anslag av 30 000 kr. för budgetåret 1962/63 till vissa i motionerna
närmare angivna elevråds- och skolföreningsfrämjande uppgifter.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till motionen
1:206.

TJtskottet. I motioner vid såväl 1960 som 1961 års riksdagar har yrkats, att ett
särskilt anslag skulle utgå till Sveriges elevers centralorganisation (SECO). Vid
båda dessa tillfällen har utskottet (uti. 1960:134 och 1961:8, punkt 40) i sina
av riksdagen godkända utlåtanden avstyrkt bifall till de väckta motionerna i
ämnet. Utskottet har därvid uttalat principiella betänkligheter mot att riksdagen
skulle binda sig för ett särskilt bidrag till SECO:s ordinarie elevvårdande verksamhet.
Samtidigt har utskottet framhållit, att utskottet icke hade något att
erinra mot att SECO för vissa särskilda projekt, som bedömdes vara av särskilt
värde, tillerkändes bidrag av statsmedel av engångskaraktär.

Utskottet har icke med anledning av motionerna I: 206 och II: 256 funnit sig
höra frångå den uppfattning, varåt utskottet tidigare givit uttryck.

Utskottet vill i detta sammanhang vidare framhålla, att den i fria och frivilliga
former bedrivna elevrådsverksamheten kan anses vara av väsentlig betydelse för

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

37

att utveckla elevernas föreningsvana och för att skapa god kontakt mellan
eleverna och skolans ledning. Det är utskottets förhoppning, att verksamheten
skall kunna utvecklas ytterligare och att det därvid — med hänsyn till det stora
antal elever, som tillhör elevråden — skall visa sig möjligt att genom frivilliga
insatser tillförsäkra SECO erforderliga ekonomiska resurser för den reguljära
verksamheten.

Utskottet hemställer,

att motionerna 1:206 och 11:256 icke må av riksdagen bifallas.

53:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 135,
s. 223—239) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i Hässleholm, Kiruna och
Stockholm skall fr. o. m. budgetåret 1962/63 eller den senare tidpunkt, Kungl.
Maj :t bestämmer, successivt upprättas högre tekniska läroverk under villkor,
att städerna åtager sig tillhandahålla för läroverken erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,
som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för de högre tekniska läroverken, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Högre tekniska läroverk:
Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 26 920 000
kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Åke Larsson m. fl. (I: 51) och den andra inom andra kammaren av herr Petterson
i Degerfors m. fl. (II: 84), i vilka hemställts att, utöver vad departementschefen
i VIII. huvudtiteln, punkten 135, Högre tekniska läroverk, föreslagit, ett
högre tekniskt läroverk i Karlskoga måtte få upprättas fr. o. m. budgetåret
1962/63;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Erik Olsson rrv. fl. (1:113) och den andra inom andra kammaren av herr
Lindström m. fl. (II: 147), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta, att
den av Kungl. Maj:t föreslagna mätningstekniska fackskolelinjen i Härnösand,
avsedd att inrättas fr.o.m. budgetåret 1962/63, måtte förläggas till tekniska
läroverket i Östersund;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Nils Elowsson m. fl. (I: 130) och den andra inom andra kammaren av herrar
Jönsson i Gärds Köpinge och Neländer (11:257), i vilka hemställts att riksdagen
vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 1 måtte besluta, att det
i propositionen föreslagna högre tekniska läroverket i Kristianstads län må
förläggas till Kristianstad fr.o.m. höstterminen 1962.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 51, II: 147 och 1:130.

38

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

Kungl. Maj:ts förslag, som medför en anslagsökning med 6 085 000 kr., innebär
i huvudsak följande.

Som en riktlinje för utbyggnaden av de tekniska läroverken för budgetåret
1962/63 anger departementschefen en ökning av antalet intagningsavdelningar
med omkring 10, däri inräknat avdelningarna för nytillkommande läroverk. Härutöver
beräknas två nya intagningsavdelningar tillkomma vid fackskolan. Nya
tekniska läroverk föreslås bli upprättade i Hässleholm, Kiruna och Stockholm.

Kungl. Maj:t föreslår vidare inrättande av livsmedelsteknisk gymnasielinje
vid tekniska läroverket i Hälsingborg, materialteknisk gymnasielinje vid läroverket
i Jönköping och mätningsteknisk fackskolelinje i Härnösand. Det bör
därjämte ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut om inrättande av vissa
andra föreslagna facklinjer.

I övrigt avser Kungl. Maj:ts förslag, förutom automatiska utgiftsökningar,
bl. a. inrättande av rektorstjänster i lönegrad Bp 1 vid de föreslagna nya läroverken,
inrättande av 77 nya lektorstjänster, ordinariesättning av 37 adjunktstjänster
i Ae 23 samt inrättande av 74 nya adjunktstjänster i Ae 23. För ett
vart av de föreslagna nya läroverken föreslås en extra ordinarie teknisk biträdestjänst
och en vaktmästartjänst i Ae 8. Därutöver bör enligt förslaget inrättas
sammanlagt sex nya dylika tjänster, som det bör ankomma på Kungl. Maj:t att
fördela.

Kostnaderna för det nya tekniska läroverket i Hässleholm beräknas till
185 000 kr. och för vartdera av de nya läroverken i Kiruna och Stockholm till
247 000 kr.

Departementschefen har icke funnit sig kunna biträda förslag från överstyrelsen
för yrkesutbildning om inrättande av tekniska läroverk i Karlskoga,
Motala, Nyköping och Sandviken men uttalat, att frågorna om inrättande av
tekniska läroverk pa dessa orter torde få övervägas i samband med anslagsprövningen
för ett följande budgetår.

Utskottet. Kungl. Maj:t har under förevarande punkt föreslagit, att tre nya
tekniska läroverk skall upprättas. Förslaget innebär, att departementschefen
endast delvis ansett sig kunna tillstyrka av överstyrelsen för yrkesutbildning
framlagt förslag om inrättande av sammanlagt sju nya tekniska läroverk. Denna
begränsning av utbyggnadstakten för de tekniska läroverken i förhållande till
vad som skulle vara önskvärt med hänsyn till det föreliggande utbildningsbehovet
sammanhänger väsentligen med svårigheterna att rekrytera kompetenta
lärare.

Den föreliggande svåra lärarsituationen, vilken bl. a. föranlett årets riksdag
att anvisa medel för anordnande av särskild utbildning av gymnasieingenjörer
till lärare vid tekniska läroverk, nödvändiggör enligt utskottets mening att
behovet av nya läroverk för nästa budgetår endast tillgodoses i den av Kungl.
Maj :t föreslagna begränsade omfattningen. Då utskottet är ense med departe -

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

39

mentschefen om, att de nya läroverken lämpligen bör förläggas till Kristianstads
län, Stockholmsområdet och de lappländska malmfälten, har utskottet
således icke funnit sig böra tillstyrka bifall till yrkandet i motionerna I: 51 och
II: 84 om upprättande av ytterligare ett tekniskt läroverk i Karlskoga.

Det torde i detta sammanhang böra erinras om att departementschefen förutsatt,
att frågan om tekniska läroverk på ytterligare fyra orter, däribland
Karlskoga, kommer att övervägas i samband med anslagsprövningen för ett följande
budgetår. Med hänsyn till vad som anförts i de nyss omnämnda motionerna
rörande dels de långt avancerade planerna för nybyggnad av skollokaler, dels
den vid Karlskoga högre allmänna läroverk redan påbörjade utbildningen i
filialklasser av Karlstads högre tekniska läroverk, förutsätter utskottet, att
Kungl. Maj:t till nästa års riksdag kommer att framlägga förslag om upprättande
av ett högre tekniskt läroverk i Karlskoga. Ett beslut härom vid nästa
års riksdag medför, att läroverket kan påbörja sin verksamhet fr. o. m. läsåret
1963/64, vilket torde innebära, att de föreliggande planerna för undervisningens
igångsättning icke skall behöva rubbas pa ett mera kännbart sätt.

I fråga om valet av förläggningsort för de tekniska läroverk, som föreslås bli
förlagda till de lappländska malmfälten och till Kristianstads län, har för vartdera
området två alternativ övervägts, nämligen dels Kiruna stad och Malmberget
i Gällivare kommun, dels Hässleholm och Kristianstad. I båda regionerna
har valet mellan de två aktuella orterna visat sig vara mycket vanskligt,
vilket bl. a. föranlett, att vederbörande länsskolnämnder icke tagit definitiv ställning
i lokaliseringsfrågan.

Utskottet har vid sin prövning av ifrågavarande spörsmål funnit, att samtliga
de fyra orterna var för sig skulle vara väl lämpade som förläggningsplats för ett
tekniskt läroverk och att de argument som kan anföras till förmån för de aktuella
orterna i vartdera området, väger synnerligen jämnt. Utskottet har efter ingående
överväganden funnit sig böra ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag i lokaliseringsfrågan
och förordar således, att de tekniska läroverken i de här berörda områdena
förlägges till Kiruna och Hässleholm. Dessa två städer synes enligt utskottets
mening närings- och befolkningsmässigt förete sådana positiva utvecklingstendenser
att särskild hänsyn bör fästas härvid. Vad Hässleholm beträffar
kan därjämte anföras, att denna stad i kommunikationshänseende har ett mycket
fördelaktigt läge. Det förhållandet, att det nya tekniska läroverket kan förläggas
i anslutning till Hässleholms tekniska skola innebär vidare åtskilliga fördelar
vid lösandet av lärar- och lokalfrågorna.

Utskottet har således icke kunnat biträda yrkandet i motionerna 1:130 och
II: 257 om förläggning av det tekniska läroverket i Kristianstads län till
Kristianstad.

Då utskottet funnit övervägande skäl tala för att en ny mätningsteknisk
fackskolelinje förlägges till Härnösand, biträder utskottet Kungl. Maj:ts härom
framställda förslag och avstyrker således bifall till det i motionerna 1:113 och
II: 147 gjorda yrkandet om linjens anknytning till tekniska läroverket i Östersund.

40

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit under denna punkt har icke givit utskottet
anledning till uttalande eller erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:51 och II: 84, i vad de avser inrättande
av ett högre tekniskt läroverk i Karlskoga, icke må av riksdagen
bifallas;

II. att motionerna 1:113 och II: 147 icke må av riksdagen
bifallas;

III. att motionerna 1:130 och II: 257, i vad de avser förläggning
av högre tekniskt läroverk till Kristianstad, icke må av
riksdagen bifallas;

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 51 och II: 84 samt 1:130
och II: 257,

a) besluta, att i Hässleholm, Kiruna och Stockholm skall
fr. o. m. budgetåret 1962/63 eller den senare tidpunkt, Kungl.
Maj:t bestämmer, successivt upprättas högre tekniska läroverk
under villkor, att städerna åtager sig tillhandahålla för läroverken
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och
möbelutrustning;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för de högre tekniska läroverken, som föranledes
av vad departementschefen förordat;

c) godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 11 992 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m. förslagsvis
......................... 97 800

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis
............................. 32 700 130 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................. 9 649 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 4 869 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 454 500

Summa kr. 27 095 300

41

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962
Särskilda uppbördsmedel

Hyror och hyresersättningar m. m............... 175 300

Nettoutgift kr. 26 920 000

d) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 26 920 000 kr.

54:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 136, s. 239 och 240), vilket innebär en anslagshöjning med
853 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 3 080 000
kr.

55:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137, s. 240—242), vilket innebär en anslagshöjning
med 900 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 3 400 000 kr.

56:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.

Kungl. Maj :t har (punkt 138, s. 243 och 244) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kr. eller
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lennart Geijer (1:203) och den andra inom andra kammaren av herr B olja
m. fl. (II: 307), har hemställts, att riksdagen måtte till nu ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 340 000 kr.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till motionen
II: 307.

Utskottet. Med anledning av yrkandet i motionerna I: 203 och II: 307 om en
avsevärd ökning av förevarande anslag vill utskottet erinra om att departementschefen
i detta sammanhang uttalat, att huvudparten av ansvaret och
kostnaderna för fortbildningsverksamheten tills vidare bör åvila näringslivet.
Departementschefen har vidare förutsatt, att överenskommelse skall kunna träffas
mellan överstyrelsen och näringslivets företrädare angående de former, i
vilka överstyrelsen inom ramen av sina resurser på effektivast möjliga sätt skall
kunna medverka i fortbildningsverksamheten samt angående de åtaganden med
avseende på samma verksamhet, som bör göras från näringslivets sida.

42

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

Utskottet vill för sin del understryka de av departementschefen anförda synpunkterna
och utgår således ifrån att överstyrelsen för yrkesutbildning snarast
möjligt skall ta erforderliga initiativ för uppnående av samverkan med näringslivet
och ändamålsenlig planering på förevarande utbildningsområde.

Med hänsyn härtill är utskottet icke berett att förorda ökad medelstilldelning
för verksamheten och avstyrker således bifall till de föreliggande motionsyrkandena.

Utskottet hemställer under åberopande av vad sålunda anförts,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:203 och II: 307, till Högre tekniska
läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kr.

57:o) Bidrag till handelsgymnasier. Kungl. Maj:t har (punkt 139, s. 244—
247) föreslagit riksdagen, att till detta ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 7 800 000 kr., vilket innebär en anslagsökning med 3 457 000
kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Edström (I: 98) och
den andra inom andra kammaren av herr Johansson i Södertälje m.fl. (II: 141),
i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t
begära, att de handelsgymnasier som tidigare icke erhållit statsbidrag må komma
i åtnjutande av sådant bidrag fr. o. m. läsåret 1963/64.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionen II: 141.

Överstyrelsen för yrkesutbildning hade bl. a. föreslagit, att statsbidrag skulle
utgå till handelsgymnasier, som ej tidigare erhållit bidrag, och hade härför beräknat
ett medelsbehov av 653 000 kr. Detta förslag har departementschefen
icke förordat under hänvisning till att det innebär ändring av hittills tillämpad
ordning, enligt vilken ett handelsgymnasium skall ha varit i verksamhet under
fem år, innan det kommer i åtnjutande av statsbidrag.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Av statsrådsprotokollet framgår, att handelsgymnasieutbildningen under innevarande
budgetår kunnat utökas i avsevärd utsträckning. Departementschefen
har beräknat, att utbyggnaden kommer att fortgå i ökad takt under
budgetåret 1962/63 och resultera i att ytterligare ett 30-tal nya intagningsavdelningar
av treårig linje inrättas. Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse med
denna utveckling, som utgör ett viktigt led i strävandena att förbättra utbildningsmöjligheterna
på gymnasiestadiet. Såsom framgår av de redovisade an -

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

43

slagsberäkningarna medför emellertid denna utbyggnad en kraftig ökning av
statsbidragskostnaderna. Mot bakgrunden av dessa förhållanden är utskottet
icke berett att tillstyrka bifall till de i motionerna I: 98 och II: 141 gjorda yrkandena.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Bidrag till handelsgymnasier för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 7 800 000 kr.;

b) att motionerna I: 98 och II: 141 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

58:o) Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 140, s. 247), vilket innebär en anslagshöjning med 7 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
57 000 kr.

Yrkesskolor m. m.

59:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 141, s. 248—250), vilket innebär en anslagshöjning med 93 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1962/63, vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för konstfackskolan, som föranledes av vad departementschefen
anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 566 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 38 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 914 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 336 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.................................. 31 000

Summa kr. 1 885 800

44

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962
Särskilda uppbördsmedel

1. Elevavgifter, förslagsvis.............. 22 000

2. Avkastning av Sjöstedtska fonden____ 2 880

3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis 236 920 261 800

Nettoutgift kr. 1 624 000

c) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 1 624 000 kr.

60:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 142, s. 250), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.

61 :o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, s. 251), vilket innebär en anslagshöjning med
35 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel
m.m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 120 000 kr.

62 :o) Bidrag till driften av centrala yrkesskolor. Kungl. Maj:t har (punkt
144, s. 251—254) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela
beslut om förhöjt statsbidrag till under anslagspunkten nämnda fem enskilda
hemsysterskolor, dels ock till Bidrag till driften av centrala yrkesskolor
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena av herr Bengt Gustavsson m. fl. (I: 45) och den andra
inom andra kammaren av herr Lundkvist m. fl. (II: 81), i vilka hemställts att
riksdagen vid behandlingen av åttonde huvudtiteln måtte besluta att till de
tekniska skolorna i Katrineholm och Hässleholm för budgetåret 1962/63 anvisa
ett extra statsbidrag på 150 000 kr. för vardera skolan.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få hänvisas
till motionen II: 81.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en uppräkning av anslaget med 7 000 000 kr.,
motsvarande de automatiska kostnadsökningarna.

Departementschefen har — utan att någon anslagsuppräkning ansetts erforderlig
— förordat att statsbidrag till årliga kostnader för utbildning av hemvårdarinnor
och ålderdomshemsföreståndarinnor vid Stockholms hemsysterskola,
Uppsala hemsysterskola, praktiska hushållsskolan i Lund, hemsysterskolan i
Göteborg och Vårsta hemsysterskola får utgå enligt för centrala yrkesskolor

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

45

stadgade grunder, med hänsyn till att rekryteringen av elever är jämförbar med
de centrala yrkesskolornas och till den samhälleliga betydelse som måste tillmätas
utbildningen.

Överstyrelsen jör yrkesutbildning hade föreslagit, dels att statsbidragen till
lärarlöner och till övriga kostnader vid centrala tekniska skolor och laborantskolor
skulle förbättras, dels att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att bemyndiga
Kungl. Maj:t att i särskilda fall ge skäligen avvägda bidrag utöver vad
som följer av gällande bestämmelser om statsbidrag. Dessa förslag har departementschefen
icke kunnat biträda.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

I motionerna 1:45 och II: 81 har yrkats att ett extra statsbidrag måtte utgå
till de tekniska skolorna i Katrineholm och Hässleholm. Utskottet har icke ansett
sig på i motionerna angivna grunder böra tillstyrka extra statsbidrag till
vissa tekniska skolor med förbigående av övriga skolor av detta slag. Da
utskottet emellertid delar motionärernas åsikt, att den nuvarande statsbidragsgivningen
till de tekniska skolorna icke synes tillfredsställande, får utskottet
i anledning av motionerna framhålla, att gällande statsbidragsbestämmelser
för dessa skolor torde böra göras till föremål för en översyn, eventuellt företagen
inom överstyrelsen för yrkesutbildning. Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet i anledning av motionerna
anfört.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela beslut om förhöjt
statsbidrag till av departementschefen angivna fem enskilda
hemsysterskolor i enlighet med vad departementschefen anfört; b)

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 45 och II: 81 till Bidrag till driften av centrala
yrkesskolor för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
34 000 000 kr.;

c) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
i anledning av motionerna I: 45 och II: 81 anfört.

63:o) Bidrag till driften av lokala yrkesskolor. Kungl. Maj:t har (punkt
145, s. 254—260) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att beträffande
statliga eller statligt reglerade ordinarie lärartjänster efter prövning
i varje särskilt fall medgiva tjänsteförening med rektorsbefattning eller ickeordinarie
lärarbefattning vid kommunal yrkesskola samt att därvid, då fråga
är om förening av ordinarie lärartjänst med rcktorstjänst vid dylik skola, be -

46

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

sluta om förande över stat av den ordinarie lärartjänsten samt om återbesättande
av den på stat befintliga tjänsten, dels ock till Bidrag till driften av lokala
yrkesskolor för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 92 000 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Stefanson (1:419) och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren
(II: 498), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att under åttonde huvudtiteln
till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor för budgetåret 1962/63
anvisa ett med 8 200 000 kr. höjt anslag samt att under femte huvudtiteln, punkten
71, till Omskolning m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa 116 800 000 kr.;

dels ock en inom andra kammaren av herr Darlin m.fl. väckt motion (II: 75),
i vilken hemställts att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att med tilllämpning
fr. o. m. budgetåret 1962/63 meddela de bestämmelser som kan föranledas
av att till statsbidragsberättigade inbyggda skolor och företagsskolor
må räknas även sådana som rör handels- och kontorsområdet.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena torde få hänvisas
till motionerna II: 498 och II: 75.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår.

Ett av överstyrelsen för yrkesutbildning upprepat förslag om att statsbidrag
även skulle få utgå till inbyggda skolor inom handelns område samt till företagsskolor
inom handelns och det husliga arbetets område (kostnadsökning 200 000
kr.) har departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka. Departementschefen
har icke heller tillstyrkt överstyrelsens förslag om anslagshöjning med
8 000 000 kr. till verksamhetens utbyggnad.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
och har sålunda icke funnit skäl biträda de i motionerna I: 419 och II: 498 gjorda
yrkandena, som överensstämmer med de av överstyrelsen för yrkesutbildning
framlagda förslagen om anslagshöjning.

Med anledning av motionen II: 75 vill utskottet under hänvisning till sitt uttalande
i samma ämne vid 1961 års riksdag (uti. nr 8, p. 50) framhålla, att tillskapandet
av merkantila fackskolor ovanpå grundskolan, öppna jämväl för
vidareutbildning, kommer att påverka ställningstagandet till spörsmålet om
statligt stöd åt de i motionen berörda skolorna inom handels- och kontorsområdet.
Utskottet är därför icke berett att tillstyrka bifall till yrkandet i motionen
II: 75.

Utskottet hemställer, under åberopande av vad sålunda anförts,

I. att motionen II: 75 icke må av riksdagen bifallas;

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

47

II. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att beträffande statliga eller
statligt reglerade ordinarie lärartjänster efter prövning i varje
särskilt fall medgiva tjänsteförening med rektorsbefattning eller
icke-ordinarie lärarbefattning vid kommunal yrkesskola samt
att därvid, då fråga är om förening av ordinarie lärartjänst med
rektorstjänst vid dylik skola, besluta om förande över stat av
den ordinarie lärartjänsten samt om återbesättande av den på
stat befintliga tjänsten;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å
motionerna 1:419 och II: 498, såvitt nu är i fråga, till Bidrag
till driften av lokala yrkesskolor för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 92 000 000 kr.

64:o) Bidrag till bergsskolan i Filipstad. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 146, s. 260—262), vilket innebär en anslagshöjning med 125 000
kr., hemställer utskottet, att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade grunder för
beräkning av statsbidrag till bergsskolan i Filipstad;

b) till Bidrag till bergsskolan i Filipstad för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 225 000 kr.

65 :o) Bidrag till textilinstitutet i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 147, s. 262 och 263), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till textilinstitutet i Borås för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 285 000 kr.

66 :o) Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 263), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Lennings textiltekniska institut
i Norrköping för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslags1
anslag av 200 000 kr.

67:o) Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149, s. 264), vilket
innebär en anslagsminskning med 20 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av kurser för
utbildning av elektriska installatörer för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kr.

48

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

68 :o) Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150, s. 264 och 265), vilket innebär en
anslagshöjning med 7 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurs för utbildning av sysselsättningsoch
arbetsterapeuter för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 67 000 kr.

69:o) Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, s. 265 och 266), vilket innebär en
anslagshöjning med 477 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av lärlingsutbildning hos
hantverksmästare m.m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 2 300 000 kr.

70:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov. Kungl.
Maj:t har (punkt 152, s. 267 och 268) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 25 000 kr.

I samband därmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Stefanson (I: 420) och
den andra inom andra kammaren av herr Nordgren (II: 499), i vilka hemställts
att riksdagen måtte besluta att för Bidrag till kostnader för granskning av utförda
gesällprov för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 40 000 kr.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få hänvisas
till motionen 1:420.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ordningen för utbetalandet av förevarande
anslag förenklas, genom att ett schablonmässigt beräknat belopp ställes till
Sveriges hantverks- och industriorganisations förfogande, att av organisationen
fördelas mellan yrkesförbunden och distriktsorganisationerna. Beloppet uppföres
såsom obetecknat anslag. För nästa budgetår beräknas ett anslag av 25 000 kr.,
vilket innebär en höjning med 5 000 kr. jämfört med innevarande budgetår.

Av handlingarna i ärendet inhämtas i övrigt, att överstyrelsen för yrkesutbildning
räknar med att det vid utgången av budgetåret 1961/62 kommer att
finnas rekvisitioner på ca 25 000 kr., vilka icke kunnat bestridas ur för budgetåret
anvisade medel.

Utskottet biträder det framlagda förslaget om förenkling av ordningen för
utbetalande av förevarande anslag.

Beträffande medelsanvisningen räknar departementschefen med att ett belopp
av 25 000 kr. skall vara tillräckligt för nästa budgetår. I motionerna I: 420 och
II: 499 har hemställts, att riksdagen måtte anvisa ytterligare 15 000 kr. utöver
det av departementschefen föreslagna beloppet för att avveckla den nuvarande

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962 49

bristen, vilken kommit till stånd på grund av tidigare felaktiga prognoser, så
att den nya administrationsformen kunde tagas i bruk utan den belastning som
ett eftersläpande underskott skulle utgöra.

Utskottet, som särskilt vill framhålla, att det här endast är fråga om ett bidrag
från statens sida till bestridandet av kostnaderna för granskningen av utförda
gesällprov, finner icke skäl tillstyrka bifall till det i motionerna gjorda yrkandet
utan biträder Kungl. Maj:ts förslag även i fråga om medelstilldelningen.
Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 420 och II: 499, till Bidrag till kostnader
för granskning av utförda gesällprov för budgetåret
1962/63 anvisa ett anslag av 25 000 kr.

71 :o) Resestipendier för yrkesutbildning. Kungl. Maj:t har (punkt 153,
s. 269) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 84 000 kr., vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Stefanson m. fl. (1:119)
och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren m.fl. (11:155), i vilka
hemställts att riksdagen med ändring av Kungl. Maj:ts förslag måtte besluta att
till Resestipendier för yrkesutbildning för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 122 000 kr.

Beträffande motiveringen för det gjorda yrkandet torde få hänvisas till motionen
1:119.

Yrkandet i motionerna 1:119 och II: 155 överensstämmer med ett av överstyrelsen
för yrkesutbildning framlagt förslag, som departementschefen icke ansett
sig kunna tillstyrka.

Utskottet. Med anledning av yrkandet i motionerna I: 119 och II: 155 om
höjning av anslaget i enlighet med överstyrelsens för yrkesutbildning förslag vill
utskottet framhålla, att enligt utskottets mening gällande bestämmelser för
stipendiegivningen synes böra göras till föremål för en översyn, särskilt med
avseende på utgående traktamenten. Utskottet förordar, att motionerna 1:119
och II: 155 icke må till någon annan åtgärd föranleda än att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet anfört.

Utskottet, som sålunda tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt, hemställer,

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 8

50

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 119 och II: 155, till Resestipendier för yrkesutbildning
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 84 000 kr.;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
i anledning av motionerna 1:119 och II: 155 anfört.

Folkhögskolor

72:o) Folkhögskolors Bidrag till driften av folkhögskolor. Kungl. Maj:t
har (punkt 154, s. 270—272) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 19 590 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Källqvist m. fl. (1:102) och den andra inom andra kammaren av herr Hammar
m.fl. (II: 135), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta, att under budgetåret
1962/63 statsbidrag må utgå till ytterligare två folkhögskolor utöver de av
Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen föreslagna samt att riksdagen under riksstatens
åttonde huvudtitel, punkt 154, Folkhögskolor: Bidrag till driften av folkhögskolor
må anvisa ett förslagsanslag av 19 894 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Thorsten Larsson m.fl. (1:104) och den andra inom andra kammaren av herr
Svensson i Stenkyrka m.fl. (II: 163), i vilka hemställts att riksdagen, i syfte att
ytterligare tre folkhögskolor skall erhålla driftbidrag verksamhetsåret 1962/63,
måtte besluta att till Bidrag till driften vid folkhögskolor för budgetåret 1962/63
anvisa ett anslag av 19 894 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Söderberg m. fl. (1:121) och den andra inom andra kammaren av herr Jacobsson
i Sala m.fl. (II: 140), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att under
budgetåret 1962/63 statsbidrag må utgå till ytterligare tre folkhögskolor och
att till Folkhögskolor: Bidrag till driften av folkhögskolor för sagda budgetår
anvisa ett förslagsanslag å 19 894 400 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Andersson m.fl. (1:202) och den andra inom andra kammaren av herr
Nilsson i Svalöv m.fl. (II: 261), i vilka hemställts att riksdagen måtte till Folkhögskolor:
Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 19 742 000 kr., innebärande att statsbidrag fr. o. m. nästa
budgetår skall utgå för ytterligare två folkhögskolor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Källqvist (1:205) och den andra inom andra kammaren av herr Hammar m.fl.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

51

(11:255), i vilka hemställts att riksdagen för budgetåret 1962/63 måtte besluta
om ett anslag av 312 400 kr. till en kvalificerad ungdomsledarutbildning vid ett
antal folkhögskolor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Svanström (I: 209) och den andra inom andra kammaren av herr Johnsson
i Skoglösa m.fl. (11:315), i vilka hemställts att riksdagen måtte hos Kungl.
Maj:t anhålla om utfärdande av sådana föreskrifter, att folkhögskola må äga
rätt att ge elev betyg i det eller de ämnen, där sådana erfordras för inträde i
fortbildningsanstalter av olika slag.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 135, II: 163, 1:121, II: 261, II: 255 och
I: 209.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 782 000 kr., varav
630 000 kr. beräknas för automatiska kostnadsökningar och 152 000 kr. för statsbidrag
till ytterligare en folkhögskola.

Skolöverstyrelsen hade föreslagit, att statsbidrag skulle utgå till tre nya folkhögskolor.
— Överstyrelsen hade dessutom föreslagit, att två nya anslag, avseende
verksamheten vid folkhögskolorna skulle uppföras på riksstaten, nämligen
dels 10 000 kr. till pedagogisk försöksverksamhet, dels 312 400 kr. till kvalificerad
ungdomsledarutbildning vid nämnda skolor. Dessa förslag har departementschefen
icke kunnat tillstyrka.

Utskottet. Med anledning av de under förevarande punkt redovisade motionerna
får utskottet anföra följande.

Det i motionerna I: 205 och II: 255 framställda yrkandet om särskilt anslag
till kvalificerad ungdomsledarutbildning vid vissa folkhögskolor överensstämmer
med vad skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden hemställt. Då frågan om
ungdomsledarutbildning synes höra till de problem, för vars lösande departementschefen
under anslagsrubriken Bidrag till föreläsningsverksamhet (bil. 10,
s. 89) ställt en särskild utredning i utsikt, finner utskottet icke skäl tillstyrka
bifall till motionerna.

Vidkommande motionerna I: 209 och II: 315 får utskottet framhålla, att enligt
vad utskottet inhämtat Kungl. Maj:t den 2 november 1961 anbefallt skolöverstyrelsen
att klarlägga vilka svårigheter som på grund av gällande bestämmelser
om vitsord över undervisningen i folkhögskola kan föreligga för dennas
elever vid konkurrens med andra elever om anställnings- och utbildningsmöjligheter
samt — om undersökningen ger anledning därtill — vidtaga eller hos
Kungl. Maj:t föreslå de åtgärder överstyrelsen prövar lämpliga för svårigheternas
undanröjande. Vid sådant förhållande synes motionerna I: 209 och II: 315
icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

52

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

I motionerna 1:102 och II: 135, 1:104 och II: 163 samt 1:121 och II: 140 har
föreslagits, att statsbidrag skall utgå till sammanlagt tre nya folkhögskolor från
och med nästa budgetår och i motionerna I: 202 och II: 261 att statsbidrag skall
utgå till två nya folkhögskolor samma tidpunkt.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka vad utskottet anfört i sitt
utlåtande 1961:8, punkt 60, med anledning av motioner i samma syfte som de nu
föreliggande. Utskottet erinrade då om departementschefens positiva uttalande
i propositionen 1957:146 beträffande den takt, i vilken det för statsmakternas
del skulle vara möjligt att medgiva statsunderstöd åt nya folkhögskolor, dvs.
med två ä tre skolor per år, emot vilket uttalande någon erinran icke riktats
från riksdagens sida. Med hänsyn härtill fann utskottet det skäligt, att statsbidrag
i fortsättningen borde kunna medges i något större utsträckning än vad
som varit fallet de senaste åren, detta i syfte att förhjälpa de folkhögskolor,
som påbörjade sin verksamhet i förlitande till nyssnämnda uttalande till statligt
bidrag utan alltför långt dröjsmål.

Med hänsyn till vad utskottet sålunda uttalat och till att fortfarande tre av
de folkhögskolor, som startat sin verksamhet arbetsåret 1958/59, icke kommit
i åtnjutande av statsbidrag, har utskottet ansett sig böra tillstyrka,
att statsbidrag får utgå till ytterligare en folkhögskola utöver vad Kungl. Maj:t
föreslagit. Utskottet vill dock inskärpa, att utskottet därmed icke frångått sin
uppfattning, att upprättandet av nya folkhögskolor icke bör uppmuntras, utan
att utskottet endast velat av rättviseskäl förhjälpa de folkhögskolor, som ovannämnda
arbetsår påbörjat sin verksamhet, till statsbidrag i något snabbare takt
än vad som avsetts i årets statsverksproposition.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 209 och II: 315 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

II. att riksdagen må, med avslag å motionerna I: 205 och
II: 255, besluta att icke anslå medel till kvalificerad ungdomsledarutbildning; III.

att riksdagen må, med avslag å motionerna 1:102 och
II: 135, 1:104 och II: 163 samt 1:121 och II: 140, besluta att
icke för budgetåret 1962/63 medgiva statsbidrag till ytterligare
två folkhögskolor utöver Kungl. Maj:ts förslag;

IV. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 202 och
II: 261, besluta att för budgetåret 1962/63 medgiva statsbidrag
till ytterligare en folkhögskola utöver Kungl. Majrts förslag;

V. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna 1:102 och II: 135, 1:104 och II: 163 samt 1:121
och 11:140 ävensom med bifall till motionerna 1:202 och
11:261, samtliga motioner i vad de avser medelsanvisningen,
till Folkhögskolor: Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 19 742 000 kr.

53

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

73;o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 155, s. 272 och 273), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt
skolläkare för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
49 000 kr.

Investeringsbidrag

74:o) Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna skolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 274 och 275), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må budgetåret 1962/63 bevilja
statsbidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna skolväsendet
med ett sammanlagt belopp av högst 4 000 000 kr.;

b) till Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna
skolväsendet för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.

75 :o) Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, s. 275 och 276), vilket innebär
dels anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, dels ock
att byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler för folkskoleväsendet i
fortsättningen skall bestridas ur förevarande anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten
för folkskoleväsendet för budgetaret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 3 000 000 kr.

76 :o) Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s. 276—278), vilket innebär
dels en anslagssänkning med 1 100 000 kr., dels att övergångsbidraget till tjänstebostäder
för folkskolans lärare i fortsättningen skall bestridas ur förevarande
anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bostäder för lärare inom det
obligatoriska skolväsendet för budgetåret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 1 100 000 kr.

77 :o) Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 160, s. 278—283), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva, att statsbidrag må
utgå för byggnadsarbeten vid Uppsala hemsysterskola, Fräls -

54

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

ningsarméns centrala yrkesskola i Stockholm och husmodersskolan
vid Mellersta Norrlands ungdomsskola i Härnösand;

b) till Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 47 700 000 kr.

78 :o) Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor. Kungl. Maj:t har
(punkt 161, s. 283) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr., vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ernst Olsson m.fl.
(1:417) och den andra inom andra kammaren av herr Svensson i Stenkyrka
m. fl. (II: 500), i vilka hemställts att riksdagen till Bidrag till byggnadsarbeten
vid folkhögskolor för budgetåret 1962/63 måtte anvisa ett reservationsanslag
av 4 000 000 kr.

Beträffande motiveringen för det gjorda yrkandet torde få hänvisas till
motionen II: 500.

Yrkandet i motionerna I: 417 och II: 500 överensstämmer med skolöverstyrelsens
förslag, som departementschefen icke kunnat tillstyrka.

Utskottet finner goda skäl tala för att statsbidrag i större utsträckning borde
utgå till byggnadsarbeten vid folkhögskolor, såsom i motionerna 1:417 och
II: 500 föreslagits. Då emellertid under de närmaste åren efterfrågan på undervisningslokaler
kommer att bli mycket stor inom alla slag av läro- och utbildningsanstalter,
har utskottet icke ansett sig böra tillstyrka bifall till motionsyrkandet.

Utskottet, som alltså biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:417 och II: 500, till Bidrag till
byggnadsarbeten vid folkhögskolor för budgetåret 1962/63
anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.

Lärarutbildning

Klass- och ämneslärarutbildning m. m.

79 :o) Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 284, s. 532—534), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt blivande lärare för blinda
och döva för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
398 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

55

Övnings- och yrkeslärarutbildning

80:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 285, s. 535—538), vilket innebär en anslagshöjning med
119 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ..
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis......................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ....
Arvoden m. m. vid särskild undervisning i idrott

och gymnastik, förslagsvis .....................

Rörligt tillägg, förslagsvis .....................

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
......................................

Summa kr.

181 000

28 000
425 000

33 000
146 000

10 000
823 000

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 823 000 kr.

81 ro) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 286, s. 538 och 539), vilket innebär en anslagshöjning med

25 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
203 000 kr.

82:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. in. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 287, s. 539 och 540), vilket innebär en anslagsminskning
med 20 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 52 000 kr.

83:o) Seminarier för huslig utbildning: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär
(punkt 288, s. 540—546) föreslagit riksdagen, att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för seminarierna för huslig utbildning,
som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna av
departementschefen angiven avlöningsstat för seminarierna för huslig utbild -

56 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

ning att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1962/63, dels ock till Seminarier
för huslig utbildning: Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 4 637 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Svenson och herr Thorsten
Larsson (1:260) och den andra inom andra kammaren av herr Johnsson
i Skoglösa m. fl. (II: 314), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte hemställa om skyndsamt framläggande av förslag till inrättande av
ytterligare ett seminarium för huslig utbildning, förlagt till södra Sverige.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till motionen
1:260.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bl. a. följande.

Skolöverstyrelsens förslag beträffande intagningen av lärarkandidater på
olika utbildningslinjer och beträffande antalet yrkeskurser inom seminarieorganisationen
läsaret 1962/63, som återfinnes på s. 540 och 541 i huvudtiteln, har
i huvudsak tillstyrkts av departementschefen, som dock ansett, att möjligheterna
att öka intagningen på barnavårdslärarlinje bör omprövas, så att helst ytterligare
12 studerande kan intagas på denna linje.

Departementschefen har förordat överstyrelsens förslag om viss ändring
av timplanen för den provisoriskt anordnade bamavårdslärarlinjen vid seminariet
i Stockholm, sa att en avkortning av utbildningstiden för vissa mycket
meriterade studerande kan ske. Vidare ansluter sig departementschefen till skolöverstyrelsens
uppfattning, att utbildningstiden för yrkeslärare i klädsömnad
bör ökas från två till tre terminer.

Kungl. Maj :ts förslag innebär i övrigt, att två facklärartjänster i hemkunskap
skall inrättas fr. o. m. den 1 januari 1963 vid seminariet i Göteborg samt att en
sadan tjänst och en facklärartjänst i textilslöjd skall inrättas vid seminariet i
Stockholm. Medel beräknas vidare bl. a. för en extra ordinarie facklärartjänst
i textilslöjd vid sistnämnda seminarium och för arvode till bibliotekarie vid
textillärarlinjen i Malmö. Slutligen kan nämnas, att ytterligare 9 000 kr. föreslås
bli anvisade till vaktmästarhjälp och att en ökning av 2 500 kr. beräknats
till extra biträdeshjälp på rektorsexpeditionen i Uppsala.

Med inräknande av automatiska kostnadsförändringar föreslås anslaget öka
med sammanlagt 344 000 kr.

Utskottet. Med anledning av väckta motioner vid 1961 års riksdag om inrättande
av ett femte seminarium för huslig utbildning, förlagt till södra Sverige,
erinrade utskottet (uti. nr 42, punkt 4) om sin redan i utlåtandet 1960:132 över
propositionen 1960: 95 uttalade uppfattning, att frågan om ett femte seminarium,
förlagt till södra Sverige — under uppmärksamt iakttagande av utvecklingen
på behovssidan — skulle hållas aktuell och att ett förslag härom skulle

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

57

skyndsamt föreläggas riksdagen, såframt omständigheterna gåve anledning därtill.
Det syntes enligt utskottets mening önskvärt att, innan beslut fattades om
nybyggnad för Uppsala-seminariet och därmed utbildningsvolymen vid detta
seminarium mera definitivt låstes, frågan om inrättande av ett femte seminarium
hunnit klarläggas.

Utskottet anförde vidare i sitt utlåtande förra året rörande förevarande anslagspunkt,
att Kungl. Maj:t på grundval av nya prognoser så snart ske kunde
och senast i samband med ställningstagande till byggnadsprojekten för de redan
inrättade seminarierna skulle framlägga förslag om lärarutbildningens omfattning
på det husliga området och om utbildningsvolymen vid olika seminarier.

Enligt departementschefens uttalande i 1962 års statsverksproposition har
arbetsmarknadsstyrelsens prognossektion under hösten 1961 påbörjat arbetet
med en prognos över bl. a. behovet av lärare på det husliga området. Något
resultat av detta prognosarbete har ännu icke kunnat framläggas, då enligt vad
departementschefen framhållit varje bedömning av det framtida lärarbehovet
måste bli ytterst osäker, innan slutligt beslut fattats om utformningen av grundskolan
m. m. Departementschefen räknar emellertid med att utvecklingen på
behovssidan skall kunna överblickas vid tidpunkten för ett slutligt ställningstagande
till den av utskottet i utlåtandet 1960:132 avsedda byggnadsfrågan.

Med anledning av det i motionerna I: 260 och II: 314 gjorda yrkandet, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle hemställa om skyndsamt framläggande
av förslag till inrättande av ytterligare ett seminarium för huslig utbildning,
förlagt till södra Sverige, vill utskottet, under erinran om sina tidigare
gjorda uttalanden i frågan, framhålla nödvändigheten av att åtgärder på förevarande
område baserar sig på noggranna prognoser rörande lärarbehovet. Först
då prognosmaterialet föreligger, blir det enligt utskottets uppfattning möjligt
att ta ställning till frågan om behovet av ytterligare ett husligt seminarium. Med
hänsyn till de iakttagelser, som redovisats i de föreliggande motionerna rörande
brist på lärare och andra befattningshavare med huslig utbildning, förutsätter
utskottet, att det pågående prognosarbetet bedrives med skyndsamhet och att
dess resultat liksom Kungl. Maj:ts därav föranledda ställningstaganden snarast
möjligt redovisas för riksdagen. Då utskottet således för närvarande icke är berett
att ta ställning till frågan om behovet av det av motionärerna avsedda
seminariet, förordar utskottet, att yrkandet i motionerna I: 260 och II: 314 icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för seminarierna för huslig utbildning, som
föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för seminarierna för huslig
utbildning, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63:

58

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962
Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 535 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis.................... 39 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 2 195 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 793 800

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................. 74 000

Summa kr. 4 637 000

c) till Seminarier för liuslig utbildning: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 4 637 000 kr.;

II. att motionerna I: 260 och II: 314 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

84:o) Seminarier för huslig utbildning: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 289, s. 546 och 547), vilket innebär en anslagshöjning
med 6 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Seminarier för huslig utbildning: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
556 000 kr.

85:o) Seminarier för huslig utbildning: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 290, s. 547 och 548), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Seminarier för huslig utbildning: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kr.

86ro) Seminarier för huslig utbildning: Inredning och utrustning av nya
lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 291, s. 548 och 549), vilket
innebär en anslagsminskning med 125 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Seminarier för huslig utbildning: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1962/63
anvisa ett reservationsanslag av 275 000 kr.

87:o) Slöjdlärarseminariet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 292, s. 549 och 550), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för slöjdlärarseminariet, som föranledes av
vad departementschefen förordat;

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

59

b) godkänna följande avlöningsstat för slöjdlärarseminariet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 143 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 4 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
..................................... 185 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 53 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
..................................... 7 000

Summa kr. 394 000

c) till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 394 000 kr.

88:o) Slöjdlärarseminariet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 293, s. 551), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Slöjdlärarseminariet: Omkostnader för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 77 000 kr.

89:o) Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 294, s. 551 och 552), vilket innebär en anslagsminskning
med 16 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
30 000 kr.

90 :o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 295, s. 552 och 553), vilket innebär
en anslagsminskning med 20 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till August Abrahamsons stiftelse
för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1962/63 anvisa ett
anslag av 80 000 kr.

Fortbildning m. m.

91 :o) Utbildning av lärare vid folkhögskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 299, s. 569), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av lärare vid folkhögskolor
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 47 000
kr.

60

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

92:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
300, s. 570—572), vilket innebär en anslagshöjning med 12 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 187 000 kr.

93 :o) Kurser för personal m. fl. vid skolor för blinda och döva. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 301, s. 573), vilket innebär en anslagsminskning
med 3 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för ''personal m. fl. vid skolor för
blinda och döva för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 37 000 kr.

94 :o) Resestipendier till vissa lärare i främmande språk. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 302, s. 573 och 574), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier till vissa lärare i främmande
språk för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 169 000 kr.

95 :o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 303, s. 574), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 18 000 kr.

96 :o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa
i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 304, s. 574 och
575), vilket innebär en anslagsminskning med 70 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande
av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.

Studiesociala ändamål

97:o) Studiehjälpsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 305, s. 576 och 577), vilket innebär en anslagshöjning med 6 000
kr., hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

61

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för studiehjälpsnämnden,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis .... 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis...................... 37 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..... 90 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 22 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................... 1900

6. Ersättningar till granskningsmän, förslagsvis..... 38 000

Summa kr. 190 000

b) till Studiehjälpsnämnden: Avlöningar för budgetåret 1962/
63 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kr.

98:o) Studiehjälpsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 306, s. 577), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Studiehjälpsnämnden: Omkostnader för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kr.

99 :o) Garantilånenämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 307, s. 577 och 578), vilket innebär en anslagshöjning med 27 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för garantilånenämnden,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 16 200

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 78 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 23 600

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................... 1600

Summa kr. 120 000

b) till Garantilånenämnden: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 120 000 kr.

62

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

100:o) Garantilånenämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 308, s. 578 och 579), vilket innebär en anslagshöjning med 7 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garantilånenämnden: Omkostnader för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 kr.

101 :o) Brevskolestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 310,
s. 581 och 582), vilket innebär en anslagshöjning med 99 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att för budgetåret 1962/63 må till brevskolestipendier
utdelas högst 175 000 kr.;

b) till Brevskolestipendier för budgetåret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kr.

102:o) Ersättning till postverket för dess bestyr med statens studielån.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 313, s. 591), vilket innebär en
anslagshöjning med 60 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för dess bestyr
med statens studielån för budgetåret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 260 000 kr.

103:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har (punkt 314,
s. 591—594) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 20 000 000 kr., vilket innebär en anslagshöjning med
300 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Bengtson m.fl. (1:94) och den andra inom andra kammaren av herr Hedlund
m.jl. (II: 137), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen vid behandling
av åttonde huvudtiteln måtte a) besluta att bidrag för anordnande av skolmåltider
må utgå i enlighet med vad i motionerna anförts, samt b) till Bidrag för
anordnande av skolmåltider anvisa ett förslagsanslag av 60 000 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Widén m. fl. (I: 424) och den andra inom andra kammaren av herr Gustafsson
i Skellefteå m.fl. (II: 492), i vilka hemställts a) att riksdagen måtte besluta
att statens bidrag till kommunernas kostnader för skolmåltider fr. o. m. budgetåret
1962/63 skall utgå i enlighet med vad de sakkunniga för översyn av vissa
statsbidrag på skolväsendets område föreslagit med 20 som normalbidragsprocent,
samt b) att anslaget för budgetåret 1962/63 under rubriken Bidrag till
anordnande av skolmåltider skall höjas från av Kungl. Maj:t föreslagna
20 000 000 kr. till 43 130 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

63

Beträffande motiveringen för de sålunda gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 137 och II: 492.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Skolöverstyrelsen hade föreslagit en anslagshöjning med 7 100 000 kr. enligt

följande sammanställning.

1. Automatiska kostnadsökningar .............................. 200 000

2. Ändring av grunderna för beräkning av statsbidragsprocenten en ligt

förslag i SOU 1958: 37 (s. 39 ff.) samt fastställande av normalbidragsprocenten
till 20 .................................... 4 840 000

3. Höjning av bidragsunderlaget per utspisad måltid från 70 respektive
90 öre till 80 öre respektive 1 kr.......................... 1 050 000

4. Höjning av statsbidraget för måltid, som serveras elev från annan
kommun än skolkommunen, från 85 öre till 1 kr. 25 öre per måltid 1 040 000

Summa ökning kr. 7 130 000
Avrundat kr. 7 100 000

Departementschefen har med anledning härav uttalat följande.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1962/63 har skolöverstyrelsen med utgångspunkt
i nämnda betänkande framlagt vissa förslag, som dels syftar till att
tillförsäkra kommunerna ett genomsnittligt statsbidrag med 20 % av bidragsunderlaget,
dels höja det i fixerade belopp per måltid angivna bidragsunderlaget
till bättre överensstämmelse med de verkliga kostnaderna. Denna förbättring av
bidragsgivningen skulle, trots att den innebär en avsevärd begränsning i förhållande
till vad de sakkunniga föreslagit, medföra en kostnadsökning för statsverket
av ca 23 miljoner kr., vilket motsvarar mer än en fördubbling av det nuvarande
anslaget. Jag anser det inte möjligt att nu under åttonde huvudtiteln
bereda utrymme för utgiftsökningar av denna storlek för skolmåltidsverksamheten.

Rörande frågan om en reglering av den uppkomna kostnadsförskjutningen
vill jag framhålla, att det här aktuella statsbidraget inte torde böra behandlas
fristående från det mera allmänna problem, som sammanhänger med att
inkomstutvecklingen och det stigande skatteunderlaget i kommunerna medfört
förskjutningar på flera olika områden i kostnadsfördelningen mellan stat och
kommun. Frågor av denna art behandlas för närvarande av 1958 års skatteutjämningskommitté.
Enligt sina direktiv skall kommittén bl. a. beakta i vad
mån inträffade förskjutningar i kostnadsfördelningen nödvändiggör en omprövning
av grunderna för de skatteunderlagsgraderade statsbidragen, och skolmåltidsbidraget
kommer i sammanhang därmed att tas upp till behandling. Med
hänsyn till det sålunda pågående utredningsarbetet torde behandlingen av frågan
om ändrade grunder för statsbidraget till skolmåltidsverksamheten böra
anstå, till dess att den kan sättas in i ett större finanspolitiskt sammanhang.

Utskottet. De i motionerna I: 94 och II: 137, såvitt nu är i fråga, samt motionerna
I: 424 och II: 492 gjorda yrkandena grundar sig på skolöverstyrelsens
förslag, varvid i det förra motionsparet räknats med en normalbidragsprocent

64

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

av 20 och i det senare motionsparet med procenttalet 40. I båda fallen synes
motionärerna ha bortsett från att enligt gällande statsbidragsbestämmelser under
löpande budgetår till kommunerna kan utbetalas högst 40 procent av statsbidraget
och i stället räknat med det totala statsbidraget för budgetåret 1962/63.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att utskottet senast i sitt av
1961 års riksdag godkända utlåtande (nr 8, p. 86) underströk, att utskottet fann
det med hänsyn till önskvärdheten av att i detta avseende förbättra kostnadsrelationerna
mellan staten och kommunerna angeläget, att Kungl. Maj:t så
snart ske kunde för riksdagen framlade förslag i anslutning till vad de sakkunniga
för översyn av vissa statsbidrag på skolväsendets område i betänkande
SOU 1958: 37 föreslagit rörande statsbidrag till skolmåltider. Då dessa kostnadsrelationer
från kommunernas synpunkt sett för varje år alltmer försämrades,
förutsatte utskottet, att Kungl. Maj:t till 1962 års riksdag skulle finna möjlighet
förelägga riksdagen förslag i ämnet i anslutning till ovannämnda betänkande.

Med anledning av nu föreliggande motioner vill utskottet, som icke ansett sig
böra tillstyrka bifall till de i dem gjorda yrkandena, ytterligare understryka, att
det är av synnerlig vikt att frågan om kostnadsfördelningen mellan staten och
kommunerna beträffande skolmåltiderna utan dröjsmål bringas till en lösning
Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna
vad utskottet i anledning av motionerna I: 94 och II: 137 samt 1:424 och II: 492
anfört.

Vad departementschefen i övrigt förordat har icke givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som sålunda biträder Kungl.
Maj:ts förslag, hemställa,

I. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 94 och
II: 137 samt I: 424 och II: 492, samtliga motioner såvitt nu är
i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört rörande statsbidragsgivningen till skolmåltider;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 94 och II: 137 samt I: 424
och II: 492, samtliga motioner såvitt de avser medelstilldelningen,
till Bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 000 kr.

104:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 315, s. 594 och 595), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av inventarier
för skolmåltider för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

65

105 :o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid högre läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 316, s. 595), vilket innebär
en anslagshöjning med 5 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare
vid elevhem vid högre läroanstalter för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kr.

Diverse

106:o) 1. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. 2. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. 3. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Uppsala
universitets delfond. 4. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 317,
s. 596), vilket innebär beträffande det förstnämnda anslaget oförändrad medelsanvisning,
beträffande det andra anslaget en höjning med 5 440 000 kr., beträffande
det tredje anslaget en höjning med 284 000 kr. och beträffande det sista
anslaget en höjning med 438 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond ett förslagsanslag av 41 000 kr.;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond ett förslagsanslag av 25 049 000 kr.;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Uppsala
universitets delfond ett förslagsanslag av 2 567 000 kr.;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lunds
universitets delfond ett förslagsanslag av 2 335 000 kr.

107 :o) Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 318, s. 596), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till domänverkets fond för
upplåten mark för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 26 000 kr.

108 :o) Tidigare behandlade frågor. De avsnitt, om vilka utskottet tidigare
avgivit utlåtanden, finnes förtecknade i vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga

1), vilket utskottet härmed får för riksdagen

meddela.

109:o) Uppskjutna frågor. De i bilaga 10 till årets statsverksproposition
upptagna beräkningspunkterna 99, 102, 104, 105, 112, 156, 278—280, 282, 283

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 8

66

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

och 298 har med definitiva förslag upptagits i Kungl. Maj-.ts proposition nr 54
angående reformering av den obligatoriska skolan m.m. och kommer att behandlas
av det av riksdagen tillsatta särskilda utskottet.

Beträffande vad Kungl. Majrt föreslagit riksdagen under de punkter, som
angives i vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga 2), avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 3 april 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Gillström, Boman, Einar Persson, Bergman,
Ragnar Bergh, Fritz Persson, Per Jacobsson, Bengtson, Söderberg, Mårtensson,
Nils Theodor Larsson, Edström, Bengt Gustavsson, Herbert Larsson och fröken
Ljungberg; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården,
Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, fröken Olsson, herrar Larsson i Hedenäset, Johansson
i Norrköping, Andersson i Knäred och Berg;
dock att herr Edström icke deltagit vid behandlingen av punkterna 1—52.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

67

Bilaga 1

Tidigare behandlade frågor

Punkt i 8:e
huvudtiteln

Avsnitt

Utskotts-utlåtande nr

6—11

12—15 ''
17—59

L

Allmänna kultur- och bildningsändamål

Konst, litteratur, musik m. m.........................

Arkiv, bibliotek, museer m. m.........................

42

61 J

79—86

.

Intemationellt-kulturellt samarbete ....................

87—94

96—98

r

Kyrkliga ändamål ..........................,..........

296

297

Lärarutbildning

Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen ..........

Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkes-utbildningen ......................................

23

*• ii i i*;n , jiirtu

>•’!''.> fl.

Bilaga 2

Uppskjutna frågor

Punkt i 8:e
huvudtiteln

Avsnitt respektive anslagsrubrik

5

Stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet

Riksarkivet

16

Inredning och utrustning av nya lokaler

60

Personhistorisk forskning och publiceringsverksamhet

95

Bidrag till restaurering av Uppsala domkyrka

116

Nomadskolor

162—277

Högre utbildning och forskning

Lärarutbildning

281

Bidrag till utbildning av förskollärare

Studiesociala ändamål

309

Studiebidrag och stipendier

311

Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter

312

Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti

5''

68

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

Reservationer

1) vid punkten 5 (Bidrag till folkbibliotek) av herrar Boman, Ragnar Bergh,
fröken Ljungberg, herr S taxäng, fröken Elmén, herr Nilsson i Göingegården och
fröken Olsson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 39 och II: 82 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4, som börjar med »I motionerna»
och slutar med »bibliotekets verksamhet», bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner starka skäl föreligga för en höjning av bidraget till Sigtunastiftelsens
bibliotek. Statsbidraget har sedan år 1954 utgått med oförändrat
belopp, ehuru omkostnaderna för driften av biblioteket sedan dess avsevärt
höjts. Biblioteket, vilket har en relativt omfattande verksamhet, tjänar bl. a.
som stadsbibliotek för Sigtuna stad, vilken saknar eget kommunalt bibliotek.
Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna I: 39 och II: 82 om höjning av
det årliga bidraget till Sigtunastiftelsens bibliotek fr. o. m. budgetåret 1962/63
med 3 500 kr. eller alltså från 6 500 kr. till 10 000 kr.»

dels ock utskottets hemställan under II. och VI. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 39 och
II: 82, besluta att för budgetåret 1962/63 höja bidraget till
Sigtunastiftelsens bibliotek med 3 500 kr.;

VI. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna 1:210 och II: 254 ävensom med bifall till
motionerna 1:39 och 11:82, till Bidrag till folkbibliotek för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 7 675 500 kr.»

2) vid punkten 10 (Bidrag till studiecirkelverksamhet) av herr Ragnar Bergh,
fröken Ljungberg, herrar Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka ansett att
utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1:423 och 11:489, såvitt nu är i
fråga, och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 423 och
II: 489, såvitt nu är i fråga, besluta, att bidrag till allmän studiecirkel
skall utgå med högst 40 % av kostnaderna för handledararvode
och studiemateriel, dock med högst sex kr. för
studietimme, att antalet deltagare i allmän studiecirkel och
ungdomscirkel vid varje sammankomst skall utgöra minst sju
samt att bidrag skall utgå i mån av tillgång på medel;

II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 423 och II: 489, såvitt nu är
i fråga, till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret
1962/63 anvisa ett anslag av 12 000 000 kr.;

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

69

III. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:423 och
11:489, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,
att utredning snarast måtte verkställas om hur kontroll
skall utövas över de statliga bidrag, som ställes till den fria
folkbildningens förfogande.»

3) vid punkten 13 (Utbildning av ungdomsledare) av herr Ragnar Bergh,
fröken Ljungberg, herrar Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka ansett att
utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 423 och II: 489, såvitt nu är i
fråga, och att därför utskottets hemställan under III. och VI. bort ha följande
lydelse:

»III. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:423 och
II: 489, såvitt nu är i fråga, besluta, att statsbidrag icke skall
utgå för utbildning av ungdomsledare för politiska organisationer; VI.

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 423 och II: 489, såvitt nu är
i fråga, ävensom med avslag å motionerna 1:109 och II: 159,
I: 328 och II: 317 samt I: 414 och II: 488, sistnämnda fyra motioner
såvitt nu är i fråga, till Utbildning av ungdomsledare för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 520 000
kr.»

4) vid punkten 15 (Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer)
av herr Ragnar Bergh, fröken Ljungberg, herrar Staxäng och Nilsson
i Göingegården, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 423 och II: 489, såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets hemställan under

V. och VIII. bort ha följande lydelse:

»V. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 423 och
II: 489, såvitt nu är i fråga, besluta, att statsbidrag icke skall
utgå till instruktörsverksamhet vid politiska organisationer;

VIII. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 423 och II: 489, såvitt
nu är i fråga, ävensom med avslag å motionerna 1:108 och
11:161, 1:328 och 11:317 samt 1:414 och 11:488, sistnämnda
fyra motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till instruktörsverksamhet
inom ungdomsorganisationer för budgetåret
1962/63 anvisa ett anslag av 689 000 kr.»

5) vid punkten 19 (Bidrag till framställning av blindskrifter och talböcker
för blinda) av fröken Olsson

6) vid punkten 29 (Bidrag till inackordering av skolbarn i elevhem eller enskilda
hem) av herrar Bengtson, Nils Theodor Larsson, Larsson i Hedenäset och

70

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

Andersson i Knäred, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 94 och II: 137, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Den påtagliga»
och slutar med »att erinra», bort ha följande lydelse:

»Den påtagliga minskning förevarande statsbidrag undergått i relation till
kostnaderna gör det enligt utskottets mening ofrånkomligt, att en uppräkning
måste ske snarast, så att statsbidragets realvärde återställes. Enligt utskottets
mening föreligger icke anledning att uppskjuta denna uppräkning i avvaktan på
resultatet av 1958 års skatteutjämningskommittés arbete. Utskottet anser sig
därför böra biträda yrkandena i motionerna I: 94 och II: 137 om höjning av bidraget
till 4 kr. per elev och dag vid inackordering i enskilt hem och till 3: 70 kr.
per elev och dag vid inackordering i elevhem. Kungl. Maj:t bör bemyndigas att
lämna bidrag för nästkommande budgetår i enlighet härmed.

Såsom förordats i motionerna tillstyrker utskottet att medelsbehovet för
nästa budgetår uppräknas till 2 275 000 kr.»

dels och utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må

a) med bifall till motionerna I: 94 och II: 137, såvitt nu är
i fråga, bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1962/63
lämna bidrag till inackordering av skolbarn i elevhem eller enskilda
hem enligt de grunder utskottet förordat;

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till
motionerna I: 94 och II: 137, såvitt nu är i fråga, till Bidrag
till inackordering av skolbarn i elevhem eller enskilda hem för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 275 000 kr.»

7) vid punkten SO (Bidrag till anordnande av skolskjutsar) av herrar Bengtson,
Nils Theodor Larsson, Larsson i Hedenäset och Andersson i Knäred, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 94 och II: 137, såvitt
nu är i fråga, och att därför

dels det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 22 börjar med »Med anledning»
och på s. 23 slutar med »till erinran», bort ha följande lydelse:

»De av utskottet under närmast föregående punkt anförda synpunkterna
beträffande statsbidraget till inackordering äger även och i lika hög grad giltighet
beträffande statsbidraget till skolskjutsar (självskjutsar). Utskottet tillstyrker
därför yrkandet i motionerna I: 94 och II: 137, att bidraget till självskjutsarna
skall utgå med 95 öre per elev och dag, om skolvägen är längre än
7 km, samt med 75 öre per elev och dag i övriga fall.

Såsom förordats i motionerna tillstyrker utskottet att medelsbehovet för
nästa budgetår uppräknas till 56 110 000 kr.»

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

71

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må

a) med bifall till motionerna I: 94 och II: 137, såvitt nu är i
fråga, bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1962/63
lämna bidrag till s. k. självskjutsar med 95 öre per elev och dag
i fall, då skolvägen är längre än 7 km, samt med 75 öre per elev
och dag i övriga fall;

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till
motionerna 1:94 och och II: 137, såvitt nu är i fråga, till
Bidrag till anordnande av skolskjutsar för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 56 110 000 kr.»

8) vid ''punkten \1 (Allmänna läroverken: Avlöningar)

a) av herrar Boman, Ragnar Bergh, Per Jacobsson, fröken Ljungberg, herr
Staxäng, fröken Elmén och herr Nilsson i Göingegården, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 30, som börjar med »Med
anledning av» och slutar med »motionen II: 29», bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn till vikten av att förbättra arbetsförhållandena i realskolans
högsta klass tillstyrker utskottet i anledning av yrkandet i motionen II: 29 att
riksdagen måtte besluta att det elevantal, vid vilket parallellavdelning får inrättas
i realskolans högsta klass, sänkes från 36 till 31.»

dels ock att utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, i anledning av motionen II: 29, besluta,
att i § 44, mom. 3 läroverksstadgan angivna bestämmelser
om elevantalet i realskolans högsta klass skall äga tillämpning
fr. o. m. budgetåret 1962/63.»

b) av herr Einar Persson

9) vid punkten J^6 (Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk)

a) av herrar Boman, Ragnar Bergh, Per Jacobsson och fröken Elmén, vilka
ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 33 börjar med »Med anledning»
och på s. 34 slutar med »sådant bidrag», bort ha följande lydelse:

»Skolöverstyrelsen meddelade Franska skolan dimissionsrätt fr. o. m. läsåret
1957/58 och enligt överstyrelsens beräkningar skulle med gällande praxis
statsbidrag till nämnda skola upptagas i anslagsäskandena till 1959 års riksdag.
Statsfinansiella eller andra skäl kunna enligt utskottets mening ej anföras för
att i detta fall bryta mot en sedan länge tillämpad praxis. Härtill kommer att
bristen på gymnasieplatser i Stockholm och förortskommunerna blivit alltmer
accentuerad och att nedläggande av gymnasiet vid den traditionsrika och från
pedagogisk synpunkt mycket ansedda skolan skulle ytterligare försvåra situationen.
Utskottet tillstyrker därför bifall till det i motionerna T: 53 och 11:77
framställda yrkandet.»

72

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

dels ock att utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag ävensom med bifall
till motionerna I: 53 och II: 77 samt med avslag å motionerna
I: 97 och II: 151, till Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
12 350 000 kr.»

b) av herr Staxäng

10) vid punkten 53 (Högre tekniska läroverk: Avlöningar)

a) av herr Karlsson i Olofström, som ansett att utskottet — under erinran
om att länsstyrelsen i Kristianstads län, överstyrelsen för yrkesutbildning och
Sveriges industriförbund förordat Kristianstad som förläggningsort för det nya
tekniska läroverket — bort tillstyrka bifall till motionerna 1:130 och II: 257
samt att till följd härav utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha
följande lydelse:

»ID. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:130 och
II: 257, besluta, att det föreslagna nya högre tekniska läroverket
i Kristianstads län förlägges till Kristianstad;

IV. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:130 och II: 257 ävensom med
avslag å motionerna I: 51 och II: 84,

a) besluta, att i Kristianstad, Kiruna och Stockholm skall
fr. o. m. budgetåret 1962/63 eller den senare tidpunkt Kungl.
Maj:t bestämmer, successivt upprättas högre tekniska läroverk
under villkor, att städerna åtager sig tillhandahålla för läroverken
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och
möbelutrustning;»

b) av herr Petterson i Degerfors

11) vid punkten 70 (Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov)
av herrar Boman, Ragnar Bergh, Per Jacobsson, Bengtson, Nils Theodor
Larsson, Edström, fröken Ljungberg, herr Staxäng, fröken Elmén, herrar Nilsson
i Göingegården, Larsson i Hedenäset och Andersson i Knäred, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 49, som börjar med »Utskottet,
som» och slutar med »om medelstilldelningen», bort ha följande lydelse:

»Utskottet, som finner starka skäl tala för att den nuvarande medelsbalansen
avvecklas, innan den förenklade bidragsgivningen införes, tillstyrker bifall till
yrkandet i motionerna I: 420 och II: 499.»

dels ock att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna 1:420 och II: 499, till Bidrag till
kostnaderna för granskning av utförda gesällprov för budgetåret
1962/63 anvisa ett anslag av 40 000 kr.»

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

73

12) vid punkten 72 (Folkhögskolor: Bidrag till driften av folkhögskolor) av
herrar Gillström, Einar Persson, Bergman, Fritz Persson, Bengt Gustavsson,
Herbert Larsson, Petterson i Degerfors, Gustafsson i Stockholm, MeUqvist, fru
Lewén-Eliasson och Johansson i Norrköping, vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets utlåtande på s. 52, som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »årets statsverksproposition», bort ha följande
lydelse:

»Utskottet finner i och för sig starka skäl tala för att statsbidrag till folkhögskolor
borde utgå i snabbare takt än vad nu är fallet. Med hänsyn till att
frågan om folkhögskolans framtida ställning kommer att behandlas i samband
med den till årets riksdag avlåtna propositionen nr 54 angående reformering av
den obligatoriska skolan m. m., anser sig utskottet icke böra biträda de i nyssnämnda
motioner framförda yrkandena. Utskottet förväntar emellertid, att
Kungl. Maj:t, sedan större säkerhet vunnits om folkhögskolans framtid, om så
befinnes lämpligt för nästa års riksdag framlägger förslag innebärande att statsbidrag
i fortsättningen medges i större omfattning än vad som varit fallet de
senare åren.»

dels ock att utskottets hemställan under IV. och V. bort ha följande lydelse:

»IV. att riksdagen må, med avslag å motionerna I: 202 och
II: 261, besluta att icke för budgetåret 1962/63 medgiva statsbidrag
till ytterligare en folkhögskola utöver Kungl. Maj:ts förslag; V.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:102 och IT: 135,1:104 och
II: 163, 1:121 och II: 140 samt I: 202 och II: 261, samtliga
motioner i vad de avser medelsanvisningen, till Folkhögskolor:
Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 19 590 000 kr.»

13) vid punkten 78 (Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor) av herr
Andersson i Knäred

14) vid punkten 83 (Seminarier för huslig utbildning: Avlöningar) av herr
Andersson i Knäred

15) vid punJcten 103 (Bidrag till anordnande av skolmåltider) av herrar Boman,
Per Jacobsson, Bengtson, Nils Theodor Larsson, Edström, fröken Elmén,
herrar Larsson i Hedenäset och Andersson i Knäred, vilka ansett att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»De i motionerna I: 94 och II: 137, såvitt nu är i fråga, samt motionerna I: 424
och II: 492 gjorda yrkandena grundar sig på skolöverstyrelsens förslag, varvid i
det förra motionsparet räknats med en normalbidragsprocent av 40 och i det
senare motionsparet med procenttalet 20.

74

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1962

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att statens andel av de verkliga
kostnaderna för skolmåltiderna år 1948 uppgick till 70%, medan den 1960 utgjorde
endast ca 13 %. De ökade kostnaderna för kommunerna har medfört inskränkningar
i skolmåltidsverksamheten. Riksdagen har under tre år i följd i
skrivelse till Kungl. Maj:t framhållit angelägenheten av att Kungl. Maj:t så
snart ske kunde för riksdagen framlade förslag i anslutning till vad de sakkunniga
för översyn av vissa statsbidrag på skolväsendets område i betänkande
SOU 1958:37 föreslagit rörande statsbidrag till skolmåltider. Då kostnadsrelationerna
beträffande skolmåltidsverksamheten från kommunernas synpunkt sett
för varje år försämrats, förutsatte utskottet i sitt av 1961 års riksdag godkända
utlåtande (nr 8, p. 86), att Kungl. Maj:t till 1962 års riksdag skulle finna möjlighet
förelägga riksdagen förslag i ämnet i anslutning till nämnda betänkande.

Enligt utskottets mening är det av synnerlig vikt, att frågan om kostnadsfördelningen
mellan staten och kommunerna beträffande skolmåltiderna utan
dröjsmål bringas till en mer tillfredsställande lösning. Utskottet tillstyrker därför,
att bidraget fr. o. m. nästkommande budgetår skall utgå efter en normalbidragsprocent
av 40 i enlighet med vad som förordats i motionerna I: 94 och
II: 137. I nämnda motioner liksom i motionerna I: 424 och II: 492 förordade höjningar
av bidragsunderlaget finner sig utskottet också böra tillstyrka.. Kungl.
Maj:t bör bemyndigas att för nästkommande budgetår lämna statsbidrag till
skolmåltider i överensstämmelse härmed.

Utskottets förslag kan för måltider serverade budgetåret 196^/63 beräknas
medföra en höjning av statsbidraget med ca 50 000 000 kr. Förskottsbetalningen
1962/63 skulle alltså härigenom ökas med ca 20 000 000 kr. För nästkommande
budgetår bör sålunda förslagsanslaget uppräknas till 40 000 000 kr.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t till nästa års riksdag framlägger förslag
till en mera definitiv utformning av statsbidragsbestämmelserna på grundval
av vad den ovannämnda utredningen förordat, avseende även frågan om
garanterande av statsbidragets värdebeständighet.

Under åberopande av vad som anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:94 och
II: 137 samt i anledning av motionerna 1:424 och II: 492,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, bemyndiga Kungl. Maj:t
att för budgetåret 1962/63 lämna statsbidrag till skolmåltider
enligt de grunder utskottet förordat;

II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom motionerna I: 94 och II: 137 samt I: 424 och II: 492,
samtliga motioner såvitt de avser medelstilldelningen, till
Bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.»

Ivar Haeggströms Tryckeri AB • Stockholm 1962

620618