Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1962
1
Nr 78
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
ändrade grunder för bidrag till skattelindring åt synnerligt
skattetyngda kommuner, m. m., jämte i ämnet
väckta motioner.
(5:e avd.)
I propositionen nr 1 (bilaga 9, punkt 63) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till skattetyngda
kommuner, m. m., för budgetåret 1962/63 beräkna ett förslagsanslag
av 16 500 000 kr.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 111, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 2 mars
1962, föreslagit riksdagen att a) med godkännande av i statsrådsprotokollet
angivna ändrade grunder för bidrag till skattelindring åt synnerligt skattetyngda
kommuner bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter
i ämnet; b) till Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m., för budgetåret
1962/63 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
40 000 000 kr.
Propositionen
I propositionen framlägges förslag till ökat stöd åt de skattetyngda
kommunerna genom ändring av bestämmelserna rörande skattelindringsbidragen.
Avgörande för om bidrag skall kunna utgå skall i huvudsak liksom
hittills vara att utdebiteringen i kommunen överstiger 11 kr. per skattekrona
och att kommunens skatteunderlag understiger det s. k. gränsunderlaget,
d. v. s. viss procent av medelskatteunderlaget i rikets kommuner. Beräkningssättet
för detta gränsunderlag föreslås ändrat, varigenom ett större
antal kommuner än för närvarande kommer i åtnjutande av bidrag och
bidragsprocenten ökar. En ökad differentiering föreslås även genom att
riket indelas i tre gränsunderlagsområden mot för närvarande två. Extra
bidrag föreslås komma till väsentligt ökad användning som ett komplement
till de ordinarie bidragen.
Statens kostnader för bidragsgivningen beräknas för helt år komma att
öka från för närvarande ca 15 milj. kr. till omkring 60 milj. kr. För budgetåret
1962/63 beräknas anslagsbehovet dock till 40 milj. kr.
Beträffande den närmare innebörden av propositionsförslaget får utskottet
hänvisa till statsrådsprotokollet s. 2—31.
1 Iiihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 78
2
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1962
Motioner
I anledning av förevarande proposition har väckts två motioner, nämligen
dels en motion inom första kammaren av herrar Dahlberg och Wikner
(1: 644), vari föreslås att reglerna för erhållande av skattelindringsbidrag
utformas så att de kommuner, som berörs av en kommuiisammanläggning
och där skattelindringsbidrag utgår, får del av den höjning som inträder
från och med 1963;
dels ock en motion inom andra kammaren av herr Svensson i Stenkyrka
in. fl. (11:803), vari hemställs att riksdagen vid behandling av den föreliggande
propositionen måtte a) besluta att gränsunderlaget för Gotland må
utgöra 65 procent av medelskatteunderlaget, b) i skrivelse till Kungl. Maj:t
ge till känna vad i motionen anförts beträffande fördelningen av det extra
tillägget ävensom angelägenheten av ytterligare reformer på skatteutjämningens
område.
Beträffande motiveringarna för de ifrågavarande yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna.
Utskottet
Det föreliggande propositionsförslaget åsyftar att genom vissa ändringar
av gällande bestämmelser rörande skattelindringsbidrag bereda ökat stöd åt
de skattetyngda kommunerna. Förslaget, som i princip bygger på ett av
1958 års skatteutjämningskommitté hösten 1961 framlagt förslag, har karaktären
av ett provisorium avseende bidragsgivning för åren 1963—1965.
En mera allsidig prövning av frågan om den kommunala skatteut jämningen
avses skola ske vid 1964 års riksdag, då skatteutjämningskommittén beräknas
ha redovisat sina slutliga överväganden.
Enligt Kungl. Maj :ts förslag skall förbättringen ske dels inom den ordinarie
bidragsgivningens ram och dels, såsom ett komplement till denna, genom
väsentligt vidgad extra bidragsgivning. I det förra hänseendet innebär
förslaget en höjning av gränsunderlagen i förening med en utbyggnad av
antalet gränsunderlagsområden från f. n. två till tre, nämligen ett för Norrbottens
län samt lapplandsdelen av Västerbottens län, ett för återstoden av
Västerbottens län samt Jämtlands och Västernorrlands län och ett för återstoden
av landet; därjämte föreslås maximigränsen för bidragsprocenten
höjd från f. n. 80 till 90. I fråga om sättet för beräkning av procentsatsen
för gränsunderlaget förutsätts den i huvudsak tekniska ändringen, att procenttalen
anknyts till medelskatteunderlaget i rikets samtliga kommuner
i stället för som nu endast landskommunerna. Vidare skall det löpande årets
i stället för närmast föregående års taxering läggas till grund för beräkningen.
Den förordade indelningen i tre gränsunderlagsområden, vilken överens -
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1962
3
stämmer med vad skatteutjämningskommittén föreslagit och som även i huvudsak
godtagits av de hörda remissinstanserna, synes utskottet väl motsvara
det aktuella behovet av en differentiering, varför utskottet biträder
propositionen i denna del. Jämväl i övriga hänseenden kan utskottet, med
beaktande av förslagets karaktär av ett provisorium, ansluta sig till förslaget
i fråga om den ordinarie bidragsgivningen.
Vid bifall till förslaget kommer procentsatserna för gränsunderlagen att
utgöra 80 resp. 70 procent för de båda särskilda norrlandsområdena och 55
procent för södra och mellersta Sverige, varvid som nämnts är att märka
att procentsatserna anknutits till medelskatteunderlaget i rikets samtliga
kommuner. Vidare kommer maximigränsen för bidragsprocenten, såsom
redan omnämnts, att höjas från 80 till 90. Denna höjning får betydelse för
kommuner som har det allra minsta skatteunderlaget.
Även i vad rör den extra bidragsgivningen kan utskottet ansluta sig till
propositionsförslaget, enligt vilket denna bidragsform skall komma till användning
i betydligt utökad omfattning och bidrag lämnas efter fri prövning
i de enskilda fallen. Härvid har utskottet uppmärksammat de med denna
bidragsform förenade möjligheterna att bereda lättnad i den ekonomiska
börda som kostnaderna för folkpensionering, skolväsende och socialvård i
många fall innebär. Den extra bidragsgivningen synes vidare kunna tillgodose
önskemålet att åstadkomma ökat stöd åt kommuner, vilka utan att de
anses fylla förutsättningarna för uppflyttning i gränsunderlagsgrupp med
högre procenttal — något som förutsätts kunna ske, när förhållandena därtill
föranleder — skäligen befinnes böra utom ramen för den ordinarie bidragsgivningen
komma i åtnjutande av bidrag.
I motionen II: 803 yrkas bl. a., att riksdagen måtte besluta att gränsunderlaget
för Gotland må utgöra 65 procent av medelskatteunderlaget. Denna
fråga har särskilt berörts i propositionen, varvid departementschefen uttalat
att han inte kunnat ansluta sig till ett av bl. a. länsstyrelsen i Gotlands län
framställt förslag om att generellt hänföra kommunerna i detta län till den
mellersta av de tre områdesgrupperna. De av skatteutjämningskommittén
redovisade beräkningarna har nämligen inte tytt på att utgiftsförhållandena
i länet skulle så väsentligt avvika från vad som gäller för övriga delar av
södra och mellersta Sverige, att en högre bidragsgrupp av denna anledning
skulle vara motiverad. Även enligt utskottets mening saknas f. n. tillräcklig
anledning att generellt hänföra gotlandskommunerna till den mellersta områdesgruppen.
Utskottet vill än en gång understryka, att i den mån efter en
beräkning av det ordinarie bidraget utdebiteringens höjd skulle framstå
som oskälig, så finns den förut berörda möjligheten till extra bidragsgivning.
I sammanhanget bör också erinras om den enligt propositionsförslaget
förutsatta möjligheten för Kungl. Maj:t att hänföra kommun till en
gränsunderlagsgrupp med högre procenttal, om förhållandena är sådana att
kommunen i fråga skäligen bör jämställas med kommuner tillhörande sådan
grupp. Utskottet kan därför inte ansluta sig till det ifrågavarande motionsyrkandet.
4
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1962
I motionen II: 803 yrkas vidare, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte ge till känna vad i motionen anförts beträffande fördelningen av
det extra tillägget samt angelägenheten av ytterligare reformer på skatteutjämningens
område. I det förra hänseendet understryks i motionen betydelsen
av att fördelningen av det extra bidraget inte blir alltför restriktiv,
utan att man således inom den givna kostnadsramen bör tillvarata alla möjligheter
att utjämna de kostnadsskillnader, som man på annat sätt inte kan
motverka. Då utskottet anser sig kunna utgå från att vid fördelningen av
de extra bidragen skälig hänsyn kommer att tagas till de speciella förhållandena,
något som även lärer kunna utläsas ur propositionsförslaget, kan utskottet
inte finna påkallat att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t särskilt
skulle ge uttryck åt en förväntan i det hänseende motionen sålunda avser.
Inte heller synes det utskottet påkallat att från riksdagens sida görs
något särskilt uttalande om att utredningsarbetet på en genomgripande allmän
skatteutjämningsreform på allt sätt bör påskyndas. Utredningsarbetet
inom skatteutjämningskommittén bedrivs som bekant med det målet för
ögonen, att resultatet av kommitténs övervägande skall kunna redovisas för
1964 års riksdag.
I propositionen erinras om det förslag rörande skattelindringsbidrag i vissa
fall vid kommunsammanläggningar, som indelningssakkunniga framfört
och som berörts vid anmälan av propositionen nr 196 till 1961 års riksdag
med förslag till lag om nedsättning av allmän kommunalskatt i anledning
av övergångsbidrag'' vid vissa ändringar i den kommunala indelningen. De
sakkunniga hade konstaterat, att en kommunsammanslagning i vissa fall
skulle kunna få till följd att skattelindringsbidrag som tidigare utgått till
en delkommun skulle minska eller bortfalla. Med hänsyn till vikten av att
stimulera till frivilliga sammanläggningar även i områden där skattelindringskommun
ingick, hade de sakkunniga funnit det motiverat att förorda
en speciell bidragsgivning av innebörd, att — som ett provisorium — ett belopp
motsvarande det skattelindringsbidrag, som utgick till delkommun året
före indelningsändringen, skulle tills vidare utgå till den nybildade kommunen
fr. o. m. det år indelningsändringen trädde i kraft. I anslutning härtill
förordas nu, att extra bidrag skall kunna beviljas i fall som här avses, om
så erfordras för att minskning inte skall inträda i förhållande till vad som
utgått i bidrag till delkommunerna före sammanläggningen. Mot vad sålunda
anförts och förordats har utskottet inte funnit anledning till erinran. Tillräckliga
skäl för en längre gående bidragsgivning, på sätt yrkas i motionen
I: 644, föreligger inte enligt utskottets mening, varför utskottet avstyrker
inotionsyrkandet.
Enligt propositionsförslaget skall nuvarande bestämmelse om att det sammanlagda
beloppet av extra bidrag inte får överstiga en femtedel av det totala
beloppet av ordinarie skattelindringsbidrag för året uppmjukas därhän,
att då synnerliga skäl därtill föranleder en högre andel må kunna utgå såsom
extra bidrag. Då det med den förordade utökningen av bidragsgivningen
i vissa fall kan bli aktuellt med en proportionellt större andel i form av extra
bidrag, har utskottet intet att erinra mot förslaget i denna del.
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1962
5
De gjorda anslagsberäkningarna föranleder ingen erinran från utskottets
sida.
Vad propositionsförslaget i övrigt innehåller har inte givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 644 och II: 803, sistnämnda
motion såvitt angår förhöjt gränsunderlag för Gotland,
med godkännande av i statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 2 mars 1962 angivna ändrade grunder för
bidrag till skattelindring åt synnerligt skattetyngda kommuner
bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter
i ämnet;
II. att riksdagen må till Bidrag till skattetyngda kommuner,
m. m., för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under
sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000
kr.;
III. att motionen II: 803 i vad den icke behandlats under
I. icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 26 april 1962
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. ST AXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Gillström, Boman, Einar Persson, fröken
Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Bergman, Per Jacobsson,
Rikard Svensson, Bengtson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson, Svärd,
Herbert Larsson, Manne Olsson och Eric Carlsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, fröken Elmén, herrar Nilsson i
Göingegården, Andreasson, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, Svensson i
Ljungskile, Lassinantti, Carbell, Gustafsson i Uddevalla, Gustafsson i Kårby
och Löfroth.
Reservation
av herrar Bengtson, Eric Carlsson, Eliasson i Sundborn, Gustafsson i Kårby
och Löfroth, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 2 börjar med »Den förordade»
och på s. 3 slutar med »ordinarie bidragsgivningen», bort ha följande
lydelse:
6 Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1962
»Den förordade indelningen i gränsunderlagsområden har i huvudsak
godtagits av de hörda remissinstanserna. Dock har i vissa remissyttranden
erinringar framförts beträffande Gotlands inplacering, vilka enligt utskottets
mening måste beaktas. Utskottet återkommer i det följande till denna
fråga. I övriga hänseenden kan utskottet med beaktande av förslagets karaktär
av ett provisorium ansluta sig till förslaget i fråga om den ordinarie
bidragsgivningen.»
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 3, som börjar med »I motionen»
och slutar med »ifrågavarande motionsyrkandet», bort ha följande
lydelse:
»I motionen II: 803 yrkas bl. a., att riksdagen måtte besluta att gränsunderlaget
för Gotland må utgöra 65 procent av medelskatteunderlaget. Denna
fråga har särskilt berörts i propositionen, varvid departementschefen
uttalat, att han inte kunnat ansluta sig till i remissyttrandena framställda
förslag om att generellt hänföra kommunerna i Gotlands län till den mellersta
av de tre områdesgrupperna. Enligt utskottets mening bör emellertid
beaktas de skäl som av länsstyrelsen i Gotlands län samt Gotlands länsavdelning
av Svenska landskommunernas förbund anförts för en placering av
länet i förmånligare områdesgrupp. Utskottet har härvid fäst särskilt avseende
vid vissa för länet specifika frakt- och avståndskostnader, det begränsade
befolkningsunderlaget för landstingets verksamhet samt vid att
Gotland har det lägsta genomsnittliga skatteunderlaget av samtliga län.
Dessa omständigheter motiverar att länet får en förmånligare inplacering än
övriga områden i södra och mellersta Sverige. Utskottet finner det i motionen
II: 803 framförda förslaget väl avvägt och tillstyrker sålunda att gränsunderlaget
för Gotlands län må utgöra 65 procent av medelskatteunderlaget.
»
dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionen II: 803, såvitt angår förhöjt
gränsunderlag för Gotland, samt med avslag å motionen
1: 644, med godkännande av i statsrådsprotokollet över
finansärenden för den 2 mars 1962 angivna ändrade grunder
för bidrag till skattelindring åt synnerligt skattetyngda
kommuner samt med iakttagande av vad utskottet anfört
bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter
i ämnet;»
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620535