Nr 67—69
Statsutskottets utlåtande nr 67 år 1962
1
Nr 67
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående premiesystem
för viss reservpersonal vid krigsmakten.
(1 :a avd.)
I propositionen nr 78 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 23 februari 1962,
föreslagit riksdagen att premiesystem för reservbefäl vid krigsmakten må
införas i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen föreslagit
i förenämnda statsrådsprotokoll.
Genom beslut av 1960 års riksdag ersattes det för reservanställda, förtidsavgångna
och värnpliktsavgångna officerare i arméns reserver gällande reservpensionssystemet
med ett premiesystem. I fråga om bakgrunden till detta
beslut hänvisar departementschefen till vad han anförde i propositionen
1960: 109 (s. 134 ff.) samt till statsutskottets utlåtande nr 113 (s. 40 ff.). För
övriga kategorier av reservbefäl gäller fortfarande systemet med reservpensioner.
I förenämnda proposition framhölls emellertid angelägenheten av
att premiesystemet infördes även för övriga reservbefälskategorier. Försvarets
civilförvaltning erhöll därför uppdrag att med utgångspunkt i
gällande tjänstgöringsskyldighet utarbeta ett förslag till premiesystem för
annan reservpersonal vid krigsmakten än reservofficerare vid armén. Civilförvaltningens
i enlighet härmed avgivna förslag har överarbetats inom
försvarsdepartementet i syfte att åstadkomma en längre gående anpassning
till det för reservofficerare vid armén gällande systemet än ämbetsverket
föreslagit.
I departementspromemorian föreslås till en början att samtliga kategorier
reservpersonal skall omfattas av det premiesystem som år 1960 infördes
för reservofficerarna vid armén; officerare i väg- och vattenbyggnadskåren
samt reservanställda officerare i flygförartjänst, anställda före år
1958, har dock icke medtagits.
Beträffande reservunderofficerare och reservunderbefäl vid armén samt
ingenjörpersonal och läkarpersonal i reserv har i andra sammanhang
framlagts organisationsförslag eller pågår utredning. 1954 års befälsutredning
föreslog sålunda i sitt betänkande om arméns befäl (SOU 1959: 23), att
underofficerare och underbefäl icke längre skulle anställas i arméns reserver.
Departementschefen uttalade emellertid i nyssnämnda proposition att
han med hänsyn till att detaljerat krigsorganisatoriskt underlag endast före1
—Dihang till riksdagens protokoll 1962. 6 saml. Nr 67—69
2
Statsutskottets utlåtande nr 67 år 1962
låg beträffande infanteriet och kavalleriet ej var beredd att ta ställning
till utredningens förslag om slopande av reservunderofficers- och reservunderbefälsinstitutionerna.
1954 års personalkårutredning har vidare ifrågasatt
behovet av en reservorganisation för armé- och mariningenjörer,
varjämte chefen för flygvapnet erhållit uppdrag att utreda behovet av
reserv för flygingenjörer samt för förtidsavgångna verkmästare, mästare
och flygtekniker. Utredningen rörande utbildning av värnpliktiga läkare
in. m. har slutligen föreslagit, att anställnings- och tjänstgöringsförhållanden
för krigsmaktens fast anställda läkare inbegripet läkare i reserven skall
bli föremål för översyn. Det kan vid angivna förhållanden råda tveksamhet
om lämpligheten av att införa ett premiesystem för dessa kategorier av
reservbefäl. Departementschefen tar i delta sammanhang ej ställning till
det framtida behovet av de skilda kategorierna men finner det angeläget
att ett premiesystem nu införes för så stor del av reservpersonalen som möjligt.
Med hänsyn härtill finner han icke skäl undanta andra från ett sådant
system än armé-, marin- och flygingenjörerna.
Det föreslagna premiesystemet anses böra gälla även för officerare i vägoch
vattenbyggnadskåren. Vidare bör reservanställda officerare i flygförartjänst,
anställda före år 1958, medtas.
Anställningsstopp råder för närvarande för arméingenjörer och flygingenjörer,
för underofficers- och underbefälspersonal vid armén samt därutöver
för förtidsavgången och värnpliktsavgången personal vid marinen
och flygvapnet. Anställningsstopp bör fortfarande råda för armé- och flygingenjörpersonalen;
departementschefen har till innevarande års riksdag
framlagt förslag om att reservorganisationen för mariningenjörer skall avskaffas.
Även beträffande förtidsavgångna verkmästare, mästare och flygtekniker
vid flygvapnet bör anställningsstopp råda, till dess chefen för
flygvapnet slutfört sitt uppdrag och därav betingade förslag framlagts. Det
är emellertid enligt departementschefen av praktiska skäl lämpligt att nu
fastställa premier och tjänstgöringsperioder för sistnämnda tre kategorier,
eftersom motsvarande kategorier finns inom de andra försvarsgrenarna. Då
anställningsstoppet för förtidsavgången och värnpliktsavgången personal
vid marinen och flygvapnet motiverats med att omläggningen till ett premiesystem
skulle avvaktas bör detta anställningsstopp hävas. I samband härmed
bör även det rådande anställningsstoppet för underofficers- och underbefälspersonal
vid armén hävas; departementschefen framhåller ånyo att
detta icke innebär att han uttalar någon mening om 1954 års befälsutrednings
förslag att slopa reservunderofficers- och reservunderbefälsinstitutionerna.
Vad härefter gäller den närmare utformningen av premiesystemet ansluter
departementschefen sig till förslagen i departementspromemorian. Endast
på ett par punkter finner han skäl göra avsteg från förslagen eller
framlägga kompletterande synpunkter.
Statsutskottets utlåtande nr 67 år 1962
3
I promemorian föreslås att obligatorisk fredstjänstgöring —- i likhet med
vad som gäller för reservofficerare vid armén — överhuvudtaget icke skall
förekomma för någon reservpersonal efter 47 års ålder men att skyldighet
skall föreligga för all reservpersonal att utan tjänstgöringsskyldighet i fred
kvarstå i organisationen till 53 års ålder. Beträffande högbåtsman vid flottan
föreslås dock att tjänstgöringsskyldighet i fred skall föreligga endast
fram till 37 års ålder. Förslaget att tjänstgöringsskyldighet i fred icke skall
föreligga efter 47 års ålder har mött gensagor från chefen för armén, chefen
för marinen och Sveriges akademikers centralorganisation. Departementschefen
framhåller att reservbefälsorganisationen har till uppgift att
under krig tillgodose behovet av lämpligt befäl. Enligt hans mening är det
viktigt att befattningarna i krigsorganisationen besättes med relativt ung
personal. Förslaget innebär att tjänstgöringsskyldigheten i krig upphör vid
utgången av det kalenderår varunder 52 års ålder uppnås. Härigenom erhålles
en något lägre genomsnittsålder hos reservpersonalen och därmed
en viss kvalitetsförstärkning. Behovet att utbilda reservbefälet efter 47 års
ålder anses i allmänhet ej vara så stort att det motiverar särskild tjänstgöringsskyldighet
i fred. För officerare i väg- och vattenbyggnadskåren
bör dock med hänsyn till deras arbetsuppgifter anställningen i reserv
upphöra vid 55 års ålder, varjämte tjänstgöringsskyldighet i fred bör föreligga
fram till nämnda ålder samt för sådan officer i väg- och vattenbyggnadskåren
som förordnats till regementsofficer och som kvarstår i kåren
efter 55 års ålder fram till 60 års ålder.
Promemorians förslag om tjänstgöringsskyldighet innebär att en anslutning
till vad som gäller för arméns reservofficerare eftersträvats. Sålunda
föreslås att den totala tjänstgöringstiden skall uppdelas i två tjänstgöringsperioder,
den första tjänstgöringsperioden från inträdet i reserv till
37 års ålder och den andra tjänstgöringsperioden från 38 till 47 års ålder.
För viss reservpersonal tillkommer en första reservtjänstgöring. Särskilda
bestämmelser föreslås vidare gälla för reservläkarna. Tjänstgöringsskyldigheten
inom första respektive andra tjänstgöringsperioden föreslås
för flertalet kategorier liksom för reservanställda officerare vid armén
utgöra 170 respektive 150 dagar. Vissa skiljaktigheter kvarstår emellertid
mellan olika reservbefälskategorier i fråga om tjänstgöringsperiodernas
dagantal.
Departementschefen finner de föreslagna tjänstgöringsperioderna väl avvägda.
Endast på en punkt finner han skäl frångå förslagen i promemorian.
Där föreslås att första tjänstgöringsperioden för reservanställda officerare
vid flottan och marinintendenturkåren samt för reservanställda underofficerare
vid flottan skall vara 180 dagar och andra tjänstgöringsperioden
120 dagar. Anledningen härtill är den för närvarande vid flottan och marinintendenturkåren
gällande uppdelningen av tjänstgöringen i omgångar om
60 eller 30 dagar. Det ifrågasättes samtidigt i promemorian om icke tjänst
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 67 år 1962
göringsperioderna i förenhetligande syfte bör bestämmas till 170 respektive
150 dagar. Trots de av chefen för marinen uttalade betänkligheterna vill
departementschefen tillstyrka detta, då en sådan mindre omläggning av
tjänstgöringsperiodernas dagantal knappast synes behöva medföra några
praktiska olägenheter.
Officerare i väg- och vattenbyggnadskåren bör fullgöra samma tjänstgöring
som reservofficerare vid armén. För dem bör dock tillkomma en
tredje tjänstgöringsperiod om 60 dagar, vilken skall fullgöras mellan 47 och
55 års ålder. Därjämte bör officer i väg- och vattenbyggnadskåren, som
förordnats till regementsofficer och kvarstår i kåren till 60 års ålder liksom
för närvarande fullgöra ytterligare en tjänstgöringsperiod om 20 dagar
mellan 55 och 60 års ålder.
Reservanställd officer i flygförartjänst, anställd före år 1958, bör, om han
överföres till det nya systemet, fullgöra en första tjänstgöringsperiod om 225
dagar och en andra tjänstgöringsperiod om likaledes 225 dagar.
För att bli antagen i någon av försvarsgrenarnas läkarreserver fordras
f. n. att vederbörande under minst tre år varit, såvitt rör fältläkarkårens
reserv bataljonsläkare vid fältläkarkåren eller fältläkarstipendiat, såvitt
rör marinläkarkårens reserv marinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren
eller marinläkarstipendiat samt såvitt rör flygvapnets reserv flygläkare av
2. graden på aktiv stat. Fältläkar- och inarinläkarstipendiater har en tjänstgöringsskyldighet
av 60 dagar om året. I promemorian föreslås att kategorierna
fältläkar- och inarinläkarstipendiater avskaffas och att inträde skall
kunna vinnas i någon av försvarsgrenarnas läkarreserver efter fullgjord
värnpliktstjänstgöring om minst 394 dagar. Tjänstgöringsskyldigheten kommer
enligt förslaget för läkarna att omfatta två tjänstgöringsperioder om
230 respektive 195 dagar, av vilka den första perioden skall fullgöras inom
fyra år från reservanställningens början och den andra perioden därefter
och fram till 47 års ålder. I reservtjänstgöringen kommer sålunda enligt promemorian
att inräknas den tjänstgöring som nu åligger fältläkar- respektive
marinläkarstipendiaterna, vilket förklarar det högre dagantalet i reservläkarnas
tjänstgöringsperioder. Departementschefen finner det lämpligt att
anställning i reserv sker direkt sedan viss del av värnpliktstjänstgöringen
fullgjorts och att reservläkarnas tjänstgöring omlägges i enlighet med förslaget,
vilket innebär att rekryteringen av reservläkarna sker på i huvudsak
likartat sätt inom de tre försvarsgrenarna och att tjänstgöringsskyldigheten
bättre anpassas till det föreslagna premiesystemet. Anställning i reserven
bör fortfarande vinnas som bataljonsläkare, marinläkare av 2. graden
respektive flygläkare av 2. graden. Den föreslagna omläggningen påverkar
icke behovet av arvodesanställda läkare. Frågorna om de fast anställda läkarnas
anställnings- och tjänstgöringsförhållanden förutsättes bli föremål
för särskild översyn.
Departementschefen föreslår, att den för veterinär i reserv använda be -
Statsutskottets utlåtande nr 67 år 1962
5
nämningen militärunderveterinär utbytes mot bataljonsveterinär. Härigenom
vinnes bättre överensstämmelse med motsvarande benämning för läkare
i fältläkarkårens reserv.
I de bestämmelser angående reservpersonalen vid krigsmakten, som det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda, bör för de olika kategorierna
fastslås antalet dagar inom varje tjänstgöringsperiod. Den totala tjänstgöringen
bör i princip uttas i högst 12 tjänstgöringsomgångar, envar om
lägst 15 och högst 60 dagar. Liksom beträffande reservofficerare vid armén
bör varje omgång under förutsättning av vederbörande medgivande kunna
få uppdelas. Med hänsyn till att framdeles behov av förändringar i reservbefälets
tjänstgöringsförhållanden kan aktualiseras förutsätter departementschefen
att reservbefäl skall vara skyldigt att underkasta sig jämkningar i
sättet för tjänstgöringens fullgörande; dock bör den föreslagna totala tjänstgöringstiden
för varje kategori icke få överskridas.
Premierna har i departementspromemorian utformats så att för envar
av de två tjänstgöringsperioder, som förutsättes för huvuddelen av reservpersonalen,
skall utgå premiebelopp motsvarande fyra månadslöner i viss
löneklass. Avvikelser härifrån föreligger dock främst med hänsyn till tjänstgöringsperiodernas
längd. Även rekryteringen inom de olika reservbefälskategorierna
har härvid beaktats. Departementschefen finner det föreslagna
antalet månadslöner för de olika kategorierna och tjänstgöringsperioderna
väl avvägt; dock bör premierna till läkare och veterinärer i reserv höjas från
föreslagna fyra månadslöner för envar av första och andra tjänstgöringsperioden
till sex månadslöner för första tjänstgöringsperioden och fem
månadslöner för andra tjänstgöringsperioden. Departementschefen tillstyrker
i huvudsak jämväl förslagen om de löneklasser, som skall ligga till
grund för månadslönen, och finner lämpligt, att den löneklass som skall
ligga till grund för månadslönen vid bestämmande av premie för första
tjänstgöringsperioden och i förekommande fall för första reservtjänstgöringen
höjes för reservanställd personal med officers tjänstegrad således
även för de reservanställda officerare vid armén som omfattas av 1960 års
bestämmelser — från A 13 till A 15 (ortsgrupp 4). En sammanställning av
det av departementschefen föreslagna premiesystemet har intagits i bilaga
till utskottets utlåtande.
Om rekryteringssvårigheter skulle visa sig föreligga i fråga om vissa
kategorier reservpersonal, anses någon mindre ytterligare differentiering
och uppräkning av premiebeloppen kunna övervägas. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att besluta om erforderliga jämkningar i fråga om de löneklasser
som vid bestämmande av premierna skall ligga till grund för vederbörande
månadslön.
Reservpersonal anställd enligt bestämmelserna i 1943 års reservbefälskungörclser
och 1951 års kungörelse angående väg- och vattenbyggnadskåren
bör beredas möjlighet att övergå till det föreslagna premiesystemet.
6
Statsutskottets utlåtande nr 67 år 1962
Det torde ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser
om formerna och villkoren för en dylik övergång.
Det föreslagna premiesystemet torde totalt sett på lång sikt medföra en
kostnadsminskning i förhållande till nuläget. Härvid är emellertid att märka
att förslaget beträffande övergång från pension till premievederlag innebär
en överflyttning av kostnader från tolfte till fjärde huvudtiteln,
vilka kostnader icke beräknats i gällande kostnadsram för försvaret. För
budgetåret 1962/63 torde likväl denna överflyttning icke medföra kostnadsökningar
av beskaffenhet att böra påverka ifrågavarande anslag; viss hänsyn
har i årets statsverksproposition även tagits till de premier för reservofficerare
vid armén, som beslutats av 1960 års riksdag.
Utskottet. Enligt beslut av 1960 års riksdag skall reservofficers vid
armén fredstjänstgöring intill 47 års ålder utgöra tillhopa 320 dagar, omfattande
en första tjänstgöringsperiod om 170 dagar och en andra om 150
dagar. Obligatorisk tjänstgöring efter 47 års ålder skall icke förekomma.
Systemet med reservpensioner slopades och ersattes med ett system med
premier. Sålunda bestämdes beträffande reservofficerare vid armén att
premie efter första fullgjord tjänstgöringsperiod skall utgå med belopp
motsvarande fyra månadslöner i löneklass A 13, ortsgrupp 4, samt att premie
efter andra tjänstgöringsperioden skall utgöra 4 månadslöner i löneklass
A 21, ortsgrupp 4. Till förtidsavgången aktiv personal förutsattes utgå premie,
som jämkats med hänsyn till omfattningen av den fullgjorda tjänstgöringen
i reserv, dock att premie ej skulle utgå till dem, som inträtt i reserv
efter uppnådda 43 år.
Vidare förutsattes, att en översyn av anställningsvillkoren för övrig reservpersonal
inom försvaret snarast skulle verkställas i syfte att åstadkomma
en anpassning till vad som föreslagits beträffande officer i arméns
reserver.
Efter verkställd översyn har Kungl. Maj :t i den föreliggande propositionen
framlagt förslag i ämnet.
Enligt detta förslag skola nuvarande pensionsbestämmelser ersättas med
ett premiesystem. Härvid föreslås, att 1960 års förenämnda premiesystem
för arméofficerare skall med vissa modifikationer införas för övrig reservanställd
och förtidsavgången personal inom krigsmakten. Premierna ha
utformats så, att för envar av de två tjänstgöringsperioder, som förutsättas
för huvuddelen av reservpersonalen, skola utgå premiebelopp motsvarande
fyra månadslöner i viss löneklass. Härifrån ha med hänsyn främst
till tjänstgöringsperiodens längd gjorts vissa avvikelser.
Utskottet vill framhålla, att det föreliggande förslaget synes innebära en
i princip rättvis tillämpning av de grunder, som gälla för arméns reservofficerare,
samtidigt som det till konstruktionen bygger på största möjliga
enkelhet. Utskottet har därför icke något att erinra mot att de i propositio
-
Statsutskottets utlåtande nr 67 år 1962
7
nen föreslagna riktlinjerna läggas till grund för utarbetande av bestämmelser
i ämnet.
Med avseende å veterinär gäller sedan år 1959, att första anställning i
reserv vinnes såsom militärunderveterinär. I sådan egenskap skall arvode
utgå efter högst lönegrad Ae 17, löneldass 17. Bataljonsläkare och bataljonsveterinär
i reserv skola likställas med beställningshavare tillhörande
lönegrad Ae 19. Enligt vad utskottet under hand inhämtat ha några militärunderveterinärer
hittills icke anställts. Departementschefen föreslår nu, att
benämningen militärunderveterinär utbytes mot batalj onsveterinär, så att
härigenom bättre överensstämmelse vinnes med motsvarande benämning
för läkare i reserv. Enligt det nu föreslagna nya systemet skola för här ifrågavarande
läkare och veterinärer gälla samma anställnings- och tjänstgöringsvillkor
liksom tjänstgöringstider. Enligt propositionen skall dock vad
beträffar första tjänstgöringsperioden om 230 dagar premie utgå för bataljonsläkare
enligt löneklass A 19 men för batalj onsveterinär enligt löneklass
A 17. Något motiv för denna åtskillnad i löneklass med därav följande konsekvenser
beträffande premiebeloppets storlek har icke angivits i propositionen.
Departementschefen har hemställt om bemyndigande för Kungl. Maj :t
att besluta om erforderliga jämkningar i fråga om de löneklasser, som vid
bestämmandet av premierna skola ligga till grund för vederbörandes månadslön.
Utskottet, som icke har något att erinra mot att sådant bemyndigande
lämnas, förutsätter, att Kungl. Maj:t därvid närmare prövar frågan om
skäligheten av den löneklass, som skall ligga till grund för den månadslön,
som blir bestämmande för reservanställd batalj onsveterinärs premie för
första tjänstgöringsperioden.
I övrigt har utskottet icke något att invända mot vad departementschefen
i föreliggande proposition anfört och föreslagit.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må godkänna, att premiesystem för reservbefäl
vid krigsmakten må införas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen föreslagit i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 23 februari
1962.
Stockholm den 26 april 1962
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Närvarande: se under utlåtandet nr 68.
8
Statsutskottets utlåtande nr 67 år 1962
Bilaga
Förslag
till premiesystem för reservanställd personal vid krigsmakten
Tjänstgöringsperioder och avgångs- |
|||||
premier (ortsgrupp 4) |
|||||
Kategori |
Antal må |
Avvikelser i departe- |
|||
Ålder |
Dgr itjg |
nadslöner |
‘premie- |
mentspromemorian |
|
period |
och löne- |
belopp |
|||
klass |
|||||
Officerare (motsv.) Armén |
|||||
officer |
37 |
170 |
4 x A 15 |
5 980 |
|
47 |
150 |
4 x A 21 |
8 276 |
||
bataljonsläkare |
— |
*230 |
6 x A 19 |
11 130 |
4 x A 19 |
bataljonsveterinär |
47 |
195 |
5 x A 23 |
11 525 |
4 x A 23 |
— |
>230 |
6 x A 17 |
9 996 |
4 x A 17 |
|
officer i väg- och |
47 |
195 |
5 x A 23 |
11 525 |
4 x A 23 |
37 47 |
170 150 |
4 x A 15 |
5 980 8 276 |
kategorien ej upptagen |
|
55 |
60 |
2 x A 21 |
4 138 |
||
*60 |
20 |
||||
Marinen officer flottan och |
*365 |
5 X A 15 |
7 475 |
||
marinintendenturkåren |
37 |
170 |
4 x A 15 |
5 980 |
perioden 180 dagar |
officer kustartilleriet |
47 37 |
150 235 |
4 x A 21 |
8 276 8 970 |
perioden 120 dagar |
47 |
150 |
4 x A 21 |
8 276 |
||
marinläkare |
— |
*230 |
6 x A 19 |
11 130 |
4 x A 19 |
Flygvapnet |
47 |
195 |
5 x A 23 |
11 525 |
4 x A 23 |
officer i marktjänst |
37 |
235 |
6 x A 15 |
8 970 |
|
47 |
150 |
4 X A 21 |
8 276 |
||
officer i flygförartjänst, |
— |
4270 |
3 x A 15 |
4 485 |
|
anställd efter 1957 |
37 |
170 |
4 x A 15 |
5 980 |
|
officer i flygförartjänst, |
47 |
150 |
4 x A 21 |
8 276 |
|
37 47 |
225 225 |
5 x A 15 5 x A 21 |
7 475 10 345 |
kategorien ej upptagen |
|
meteorolog |
37 |
225 |
5 x A 19 |
9 275 |
|
flygläkare |
47 |
225 |
5 x A 21 |
10 345 |
5 x A 23 |
— |
*230 |
6 x A 19 |
11 130 |
4 X A 19 |
|
Underofficerare (motsv.) |
47 |
195 |
5 X A 23 |
11 525 |
4 x A 23 |
underofficer |
37 |
170 |
4 x A 11 |
4 816 |
|
47 |
150 |
4 x A 13 |
5 372 |
||
tyghantverkare |
37 |
170 |
4 x A 13 |
5 372 |
|
47 |
150 |
4 x A 17 |
6 664 |
1 Tjänstgöringen fördelad på högst fyra år.
* Gäller endast regementsofficer.
* Första reservtjänstgöring, som fullgöres i en följd.
4 Tre obligatoriska repetitionsövningar om »O dagar varder* under tre på varandra följande år.
För varje frivillig repetitionsövning om 90 dagar utgår dessutom premie med två månadslöner i
A 15.
‘ Enligt 1961 års löner.
Statsutskottets utlåtande nr 67 år 1962
9
Kategori |
Tjänstgöringsperioder och avgångs-premier (ortsgrupp 4) |
Avvikelser i departe-mentspromemorian |
|||
Ålder |
Dgr i tjg |
Antal må-nadslöner |
•Premie- belopp |
||
Marinen |
|||||
underofficer, flottan |
_ |
»180 |
2 x A 11 |
2 408 |
|
37 |
170 |
4 x A 11 |
4 816 |
perioden 180 dagar .. |
|
47 |
150 |
4 x A 13 |
5 372 |
perioden 120 dagar |
|
underofficer, |
37 |
170 |
4 x A 11 |
4 816 |
|
kustartilleriet |
47 |
150 |
4 x A 13 |
5 372 |
|
Flygvapnet |
|||||
underofficer i marktjänst |
37 |
170 |
4 x A 11 |
4 816 |
|
47 |
150 |
4 x A 13 |
5 372 |
||
verkmästare — mästare |
37 |
170 |
4 x A 13 |
5 372 |
|
47 |
150 |
4 x A 17 |
6 664 |
||
Underbefäl (motsv.) |
|||||
Armén |
|||||
armétekniker |
37 |
170 |
4 x A 10 |
4 580 |
|
47 |
150 |
4 x A 12 |
5 092 |
||
Marinen |
|||||
högbåtsman |
37 |
180 |
4 X All |
4 816 |
|
Flygvapnet |
|||||
överfurir i signaltjänst |
37 |
170 |
4 x A 11 |
4 816 |
|
47 |
150 |
4 x All |
4 816 |
||
flygtekniker |
37 |
170 |
4 x A 10 |
4 580 |
|
47 |
150 |
4 x A 12 |
5 092 |
1 Första reservtjänstgöring, som fullgöres i en följd.
* Enligt 1961 års löner.