Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1962
1
Nr 66
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
marinens tekniska personal m. m.
(l:a avd.)
Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 21) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1962/63 beräkna ett förslagsanslag av
14 300 000 kr., har Kungl. Maj:t i propositionen nr 88, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 2
mars 1962, föreslagit riksdagen att dels godkänna vad departementschefen
i berörda statsrådsprotokoll föreslagit i fråga om organisation och personal
inom den tekniska tjänsten vid marinen, dels bemyndiga Kungl. Maj :t
att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för marinförvaltningen,
som föranledes av vad departementschefen föreslagit i samma statsrådsprotokoll,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet
av föreslagna personalförändringar vidtaga erforderliga övergångsåtgärder,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för
marinförvaltningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63, dels ock till Marinförvaltningen: Avlöningar för nämnda budgetår
under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 14 500 000 kr.
I propositionen redogöres dels för 1956 års försvarsförvaltningssakkunnigas
förslag rörande organisation och personaluppsättning för marinförvaltningens
skeppsbyggnadsavdelning jämte däröver avgivna yttranden,
dels för marinförvaltningens anslagsäskanden avseende verkets avlöningsanslag
för nästa budgetår, dels ock för förslag av 1954 års personalkårutredning
angående vissa personalfrågor in. in. inom den tekniska tjänsten
vid marinen samt däröver avgivna yttranden.
Försvarsförvaltningssakkunnigas förslag innebär i korthet att skeppsbyggnadsavdelningen
skall indelas i fartygsplanering, fartygsbyrå, ubåtsbyrå,
maskinbyrå, elektrobyrå och expedition. Fartygsplaneringen, som
skall vara ett allmänt stabs- och planeringsorgan direkt underställt avdelningschefen,
skall bestå av fartygsbyråns planerings- och underhållssektioner,
de nuvarande assistenterna till avdelningschefen samt avdelningens
inobiliseringsofficer. Övriga delar av den nuvarande fartygsbyrån
samt nuvarande projektbyrån sammanföres till den föreslagna fartygsbyrån.
De nuvarande direkt under avdelningschefen lydande ny- och
1—3504 02 Bihang till riksdagens protokoll 1962. G samt. Nr GG
2
Statsutskottets utlåtande nr 66 dr 1962
ombyggnadskontrollanterna fördelas på fartygs- och ubåtsbyråerna. De
sakkunnigas förslag innebär en utökning med sammanlagt fyra beställningar
och tjänster för skeppsbyggnadsavdelningen.
Departementschefen har funnit de sakkunnigas förslag till avdelningens
organisation väl avvägt och biträder detsamma. Likaså tillstyrker han den
av de sakkunniga föreslagna personaluppsättningen för avdelningen. Vissa
jämkningar bäri föranledes dock av hans ställningstagande till personalkårutredningens
förslag till ändrad avvägning mellan olika personalkategorier
vid marinförvaltningen m. in.
I huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag bör från
och med nästa budgetår tjänster tillkomma vid marinförvaltningen för en
chef för fartygsplaneringen i Bp 1, två byrådirektörer i Ae 26, två byrådirektörer
i Ae 24, tre förste byråingenjörer i Ae 23, tre byråingenjörer i
Ae21, en kontorist i Ae 9, ett kanslibiträde i Ae 7 samt två tekniska biträden
i Ae 7. Å andra sidan kan tjänster indragas för en byråchef i Bp 1,
två byråingenjörer i Ae 19, två ingenjörer i Ae 17, tre ingenjörer i högst
Ae 15, två tekniker i Ae 10, en tekniker i Ae 9, två tekniska biträden i Ae 5
samt två biträden för skriv- och kontorsgöromål.
Departementschefen tillstyrker marinförvaltningens förslag att minexperimentavdelningen
vid Stockholms örlogsvarv överföres till ämbetsverket.
Avdelningen bör såsom särskild sektion, minexperimentsektionen,
inordnas i minbyrån. Personaluppsättningen vid denna sektion beräknar
departementschefen i överensstämmelse med marinförvaltningens förslag
med däri av försvarsförvaltningssakkunniga förordade ändringar; dock
beräknas civila ordinarie tjänster för de befattningar som enligt förslaget
borde uppehållas av mariningenjörer. I enlighet härmed räknar departementschefen
med att följande tjänster tillkommer vid marinförvaltningen,
nämligen för en byrådirektör i Ao 26 (sektionschef), en byrådirektör i
Ao 24, en byrådirektör i Ae 24, en förste byråingenjör i Ae 23, tre byråingenjörer
i Ae 19, två ingenjörer i Ae 17, fyra ingenjörer i högst Ae 15,
en verkmästare i Ae 14, en kansliskrivare i Ae 10 och en tekniker i
Ae 9. Därjämte bör avlöningskostnader för högst två kollektivavtalsanställda
arbetare vid minexperimentavdelningen för nästa budgetår bestridas
från marinförvaltningens avlöningsanslag.
I fråga om övriga förslag rörande minbyrån tillstyrkes i anslutning till
förslag av försvarsförvaltningssakkunniga att vid marinförvaltningen inrättas
en beställning för kommendörkapten av 1. graden eller överstelöjtnant
i Ao 26, avsedd för chef för minsektionen, ävensom för samma sektion
en beställning för kapten i Ao 21 samt en tjänst för förste byråingenjör
i Ae23. Departementschefen räknar härvid med att beställningar för
en major eller kapten i Ao 24/21 vid kustartilleriet samt för en kapten vid
flottan i Ao 21 utgår ur marinens personalförteckning. Vid bifall till förslaget
beträffande befattningen som chef för minsektionen bortfaller be
-
Statsutskottets utlåtande nr 66 är 1962
3
liovet av en beställning för marindirektör av 1. graden i Ao 26. Vidare kan
en på övergångsstat vid marinförvaltningen uppförd beställning för major
i Ao 24 utgå. Härutöver tillstyrkes inrättande av tjänster för en byråingenjör
i Ae 21 för minsektionen samt för en byråingenjör i Ae 19 och en ingenjör
i högst Ae 15 för minskyddssektionen. Ävenså räknas med att en för
denna sektion avsedd tjänst för förste byråingenjör i Ae 23 indrages.
Departementschefen kan även biträda förslaget att en tjänst för biträde
för skriv- och kontorsgöroinål tillkommer vid vapenavdelningens expedition.
Vid bifall till de i det föregående angivna förslagen beträffande minbyrån
m. m. kan samtliga för minexperimentavdelningen inrättade civila
tjänster utgå. Behovet av beställningar vid mariningenjörkåren minskas
vidare med två, en i Ao 26 och en i Ao 23. Medelsbehovet under marinens
avlöningsanslag nedgår härvid med ca 300 000 kr.
För verkstadsbyrån tillstyrkes, att tjänster inrättas för en förste byråingenjör
eller förste byråintendent i Ae 23 och ett biträde för skriv- och
kontorsgöroinål. Samtidigt beräknas en tjänst för byråingenjör i Ae 19
kunna utgå.
För normaliebyråns standardiseringssektion bör inrättas en ny tjänst
för ingenjör i Ae 17.
För centralplaneringen föreslås, att tjänster tillkommer för en förste
byråingenjör i Ae 23 och en byråingenjör i Ae 21, avsedda för teknisk underrättelsetjänst.
Avlöningskostnaderna för vissa kollektivavtalsanställda arbetare vid
marinens centrala förråd i Eskilstuna, vilka för närvarande bestrides från
sakanslag, anses i fortsättningen böra redovisas under marinförvaltningens
avlöningsanslag. För budgetåret 1962/63 beräknas dessa kostnader till
240 000 kr.
Avlöningskostnader för kollektivavtalsanställd personal bör redovisas
under en särskild anslagspost Avlöningar till kollektivavtalsanställd personal.
Kårutredningen räknar med att för tekniska uppgifter vid marinen skall
tagas i anspråk dels officerare med viss teknisk utbildning (tekniska officerare),
dels civilmilitära mariningenjörer med antingen högskole- eller
gymnasiekompetens, dels även en kategori huvudsakligen civilmilitärt
anställd personal på underofficers- och underbefälsnivå (mästar- och teknikerpersonal).
I förhållande till nu gällande ordning innebär förslaget
följande ändringar. Den högskoleutbildade mariningenjörspersonalen skall
omfatta endast skeppstekniskt utbildade ingenjörer. Nuvarande kategori
specialingenjörer vid mariningenjörkåren avvecklas och ersättes med
främst civila ingenjörer, vilka erhåller viss vidareutbildning avseende marinens
materiel in. m. Kategorien mariningenjörer med gymnasiekompetens
erhåller vidgade uppgifter inom marinen och ulbygges icke oväsentligt.
Underofficerare och underbefäl inom maskin- och hantverksavdelningarna
överföres till civilmilitär anställningsform.
4
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1962
Departementschefen finner utredningens förslag rörande kompetenskrav
och anställningsform för den tekniska personalen vid marinen väl
avvägt och kan i huvudsak ansluta sig till detsamma. Förslaget att överföra
underofficerare och underbefäl i teknisk tjänst till civilmilitär anställningsform
är departementschefen dock icke beredd att ta ställning till.
Prövningen av denna fråga anses böra anstå till dess preciserade personalberäkningar
föreligger.
Utredningen har föreslagit, att nuvarande kontraktsanställning av underhefälsaspiranter
vid flottan skall slopas. I stället skall enligt utredningens
förslag en särskild premie om 5 000 kr. utgå till värnpliktig som
genomgått utbildning till furir på aktiv stat vid flottan och minst ett år
kvarstått i tjänst som furir. Sistnämnda förslag har mött åtskilliga invändningar
från remissinstanserna. Departementschefen är icke beredd att
ta ställning till frågan, som anses böra ytterligare övervägas.
Mot utredningens övriga förslag i fråga om rekrytering och utbildning
av den tekniska personalen har departementschefen icke funnit anledning
till erinran. Departementschefen räknar sålunda bland annat med att högskoleutbildad
mariningenjör skall kunna beviljas tjänstledighet med C-avdrag
under högst ett år för att praktisera vid lämpligt företag, företrädesvis
utomlands, liksom även att vederbörande under denna tid skall kunna
erhålla lån med högst 6 000 kr. för år, vilket bör avskrivas i förhållande
till hans tjänstgöring enligt föreslagna normer. Frågan huruvida sådan
tjänstledighet bör få tillgodoräknas i pensionshänseende samt för löneklassuppflyttning
torde få prövas av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall. Vidare
räknar han med att furir som kommenderas till tekniskt läroverk, gymnasielinjen,
skall ha att avge skuldförbindelse samt att den under studietiden
ådragna skulden skall avskrivas på sätt föreslagits. Han kan även
ansluta sig till vad som anförts i fråga om möjligheterna till studier vid
civil teknisk läroanstalt för annan fast anställd personal än furir ävensom
till i samband därmed framförda förslag rörande tjänstledighet, lån
och regler för avskrivning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att på
grundval av utredningens förslag i nu berörda frågor utforma de närmare
bestämmelser som erfordras i dessa avseenden.
I likhet med utredningen räknar departementschefen med att mariningenjörspersonalen,
oberoende av teknisk grundkompetens, liksom för närvarande
saminanhålles i mariningenjörkåren. I fråga om kårtillhörighelen
för den tekniska underofficers- och underbefälspersonalen ifrågasättes
ingen ändring. På sätt utredningen föreslagit bör chefen för mariningenjörkåren,
marinöverdirektören, biträda chefen för marinen jämväl med
frågor som rör teknisk utbildning av såväl mariningenjörer som underofficerare
och underbefäl. Därvid bör marinöverdirektören biträdas av ett
särskilt organ, personal- och utbildningssektionen. Marinöverdirektören bör
inom marinledningen ha att svara för samordningen av den grundläggande
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1962
5
tekniska utbildningen för berörd personal. En dylik samordning erfordras
bland annat därför att underbefäl i teknisk tjänst i stor utsträckning
skall utgöra rekryteringsunderlag för mariningenjörkåren.
Då det gäller frågan om marinöverdirektörens placering samt vilka uppgifter
utöver personal- och utbildningsområdet som bör anförtros honom
har vid remissbehandlingen skiljaktiga meningar yppats. Departementschefen
biträder utredningens förslag att marinöverdirektören jämte personal-
och utbildningssektionen placeras i marinförvaltningen. I likhet med
utredningen anser han, att behov föreligger av att förstärka marinförvaltningen
med kvalificerad befattningshavare för att direkt under souschefen
biträda med den tekniska planeringsverksamheten inom ämbetsverket.
Uppgiften som chef för mariningenjörkåren anses kunna förenas antingen,
liksom för närvarande, med chefskapet för skeppsbyggnadsavdelningen
eller med förenämnda planeringsuppgifter. Härigenom erhålles viss valfrihet
vid utseende av befattningshavare för biträde i planeringsfrågor. I
anslutning till det anförda föreslår departementschefen, att vid marinförvaltningen
inrättas två tjänster för avdelningschef i Bp eller Br 5 eller 4,
varvid den nuvarande tjänsten för marinöverdirektör i Bp 5 indrages. Han
förutsätter därvid att endast den av ifrågavarande befattningshavare som
tillika är chef för mariningenjörkåren (marinöverdirektören) placeras i
B 5. Vidare förutsättes att endast en av dem erhåller förordnande på
viss tid (tjänst i Bp).
Departementschefen räknar med att den nuvarande inspektionen för
marinens skeppstekniska tjänst utgår ur organisationen. Flertalet av inspektionens
uppgifter kommer i den nya organisationen att åvila personal-
och utbildningssektionen vid marinförvaltningen.
Mot utredningens förslag till fördelning av befattningarna vid marinförvaltningen
på olika personalkategorier har departementschefen icke funnit
anledning till erinran. Vissa jämkningar i förslaget är dock erforderliga
till följd av vad som i det föregående föreslagits i fråga om personaluppsättningen
vid minbyrån samt marinförvaltningens planeringsverksamhet.
Departementschefen föreslår, alt beställningar och tjänster tillkomma
vid marinförvaltningen för eu kommendörkapten av 1. graden eller överstelöjtnant
i Ao 21), sex byrådirektörer i Ao 26, en armé-, marin- eller flygdirektör
av 1. graden eller byrådirektör i År 26, en marindirektör av 2. graden
eller byrådirektör i Ao 24, nio byrådirektörer i Ao 24, sex mariningenjörer
av 1. graden eller förste byråingenjörer i Ao 23, fyra förste byråingenjörer
i Ao 23, två armé-, marin- eller flygingenjörer av 1. graden eller förste
byråingenjörer i År 23, fem mariningenjörer av 1. graden eller förste byråingenjörer
i Ac 23, en mariningenjör eller byråingenjör i Ao 21, en mariningenjör
eller byråingenjör i Ac 2t samt eu byråingenjör i Ae 21. Å andra
sidan kan beställningar och tjänster indragas för en kommendörkapten av
6
Statsutskottets utlåtande nr 66 är 1962
1. graden eller överstelöjtnant eller marindirektör av 1. graden i Ao 26, tre
marindirektörer av 1. graden eller byrådirektörer i Ao 26, en kommendörkapten
av 2. graden eller major eller marindirektör av 2. graden i Ao 24,
fyra förste byråingenjörer i Ae 23 och en byråingenjör i Ao 21. Härjämte
kan indragas de 15 extra ordinarie tjänster, vilka övergångsvis finnes inrättade
vid förvaltningen jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 4 juni 1954 och
den 11 februari 1955, nämligen för fyra byrådirektörer i Ae 24, sju förste
byråingenjörer i Ae 23 och fyra byråingenjörer i Ae 21.
Personaluppsättningen vid personal- och utbildningssektionen i marinförvaltningen
beräknar departementschefen i huvudsak enligt utredningens
förslag; dock tillstyrkes ej att sektionen utökas med en marindirektör
av 2. graden för planeringsuppgifter. I anslutning härtill tillstyrkes att på
marinförvaltningens personalförteckning uppföres en beställning för kommendörkapten
av 2. graden eller major eller kapten i Ao 24/21 samt tjänster
för en mariningenjör av 1. graden eller förste byråingenjör i Ao 23,
eu byråassistent i Ae 19 och en kontorist i Ae 9 (övergångsvis kansliskrivare
i Ae 10). Sistnämnda båda tjänster är nu redovisade vid marinstaben
och bör följaktligen utgå ur stabens personalförteckning.
Utredningens personalstatsberäkningar för mariningenjörer kan departementschefen
i huvudsak ansluta sig till. Liksom utredningen utgår han
från att antalet högskoleutbildade mariningenjörer grundas på fredsorganisationens
behov och räknar därvid med det antal mariningenjörer som
utredningen föreslagit, dock med den ändring som föranledes av vad som
i det föregående anförts rörande personaluppsättningen vid personal- och
utbildningssektionen vid marinförvaltningen. Departementschefen framhåller,
att behovet vid örlogsvarven och förvaltningsorganen vid marinkommando
Syd kan komma att påverkas av organisationens slutliga utformning.
Departementschefen har heller ingen erinran mot att personalberäkningarna
för mariningenjörer med gymnasiekompetens grundas på
marinens sannolika krigsorganisation omkring år 1970. I stora drag kan
han ansluta sig till det av utredningen beräknade behovet av dylika mariningenjörer
liksom till de principer som legat till grund för beställningarnas
fördelning på lönegrader. Han anser sig dock tills vidare böra räkna
med ett något mindre antal mariningenjörer med gymnasieutbildning än
vad utredningen föreslagit och utgår i det följande från ett totalt behov
av 100 sådana ingenjörer. Beställningar för ifrågavarande personal bör inrättas
från och med nästa budgetår.
Departementschefen tillstyrker utredningens förslag att mariningenjörspersonalen,
oberoende av teknisk grundkompetens, redovisas i gemensam
stat. Antalet beställningar vid mariningenjörkåren för budgetåret 1962/63
anses böra upptagas enligt följande.
Statsutskottets utlåtande nr GG år 1962
7
Beställning Antal Lönegrad
Marindirektörer av 1. graden .............................. 14 Ao 26
Marindirektörer av 2. graden .............................. 19 Ao 24
Mariningenjörer av 1. graden .............................. 35 Ao 23
Mariningenjörer .................................................. 57 Ao 21
Mariningenjörer .................................................. 19 Ao 19
Mariningenjörer .................................................. 13 Ae 17
I enlighet med utredningens förslag bör härjämte inrättas 25 beställningar
för mariningenjörer, av vilka 10 i högst Ae 19 och 15 i Ae 15. Till
de förändringar i marinens personalförteckningar som följer av det anförda
återkommer departementschefen vid behandlingen av marinens avlöningsanslag.
I fråga om pensionsålder för mariningenjörer utgår departementschefen
från att för sådan personal skall gälla en oförändrad pensionsålder av 60
år. Han räknar vidare med att för marindirektörer av 1. och 2. graden
samt mariningenjörer av 1. graden, liksom även för flygdirektörer av 1.
och 2. graden samt flygingenjörer av 1. graden, skall erfordras 30 tjänstår
för hel pension. Redan anställd personal bör dock övergångsvis få bibehållas
vid nu gällande regler, enligt vilka 25 tjänsteår erfordras.
Departementschefen föreslår att mariningenjörkårens reserv av såväl
reservanställd som förtidsavgången personal successivt avvecklas, i takt
med nuvarande anställningshavares avgång. Ur organisatorisk synpunkt
har han icke ansett det vara motiverat att, såsom ifrågasatts, sådan mariningenjör
som varit anställd på aktiv stat minst fem år skall kunna
vinna anställning i reserven.
De personalförändringar som departementschefen räknat med i det föregående
bör genomföras från och med nästa budgetår. I anslutning härtill
torde vissa övergångsanordningar bli erforderliga av i stort sett den innebörd
som utredningen föreslagit. Den närmare utformningen av dylika
bestämmelser bör få ankomma på Kungl. Maj :t, som bör bemyndigas att
i samband med organisationens genomförande vidtaga erforderliga åtgärder,
såsom att föra ordinarie beställningar och tjänster på övergångsstat,
vakanssättningar m. m. Det bör även ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma
det högsta antal mariningenjörsbeställningar i A 21 och A 23 som
för varje budgetår får tillsättas med mariningenjörer med gymnasieutbildning.
De extra ordinarie tjänster som enligt utredningen föreslås inrättade
vid örlogsvarv och andra organ i utbyte mot för specialingenjörer avsedda
mariningenjörsbeställningar bör tillkomma som ett provisorium i avvaktan
på att organisationen vid nämnda organ slutligt fastställes. I anslutning
till utredningens förslag och under beaktande av vad tidigare föreslagits
bör följande tjänster för förste driftingenjör inrättas, nämligen
8
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1962
vid Stockholms örlogsvarv en i Ae 26, en i Ae 24 och fyra i Ae 23, vid
inarinkommando Syd två i Ae 26 och en i Ae 23 samt vid sjökrigsskolan
en i Ae 23. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta i fråga om
tillsättande av dessa tjänster.
Såsom anförts i årets statsverksproposition vid anmälan av vissa för
de centrala förvaltningsmyndigheterna gemensamma frågor m. in. (bil. 6,
s. 35) anser departementschefen det nödvändigt att hland annat marinförvaltningens
möjligheter att för tillfälliga eller nytillkommande arbetsuppgifter
för begränsad tid anställa extra personal i högst Ag 21 i någon mån
vidgas. Han anser därför, att marinförvaltningens anslagspost till avlöningar
till tillfälligt anställd personal uppräknas med 110 000 kr.
Marinförvallningens avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört
med 13 400 000 kr. Kostnaderna för de i det föregående angivna personalförändringarna
m. m. uppgår till sammanlagt omkring 1 450 000 kr.
Av detta belopp hänför sig cirka hälften till överföringar från marinens
allmänna avlöningsanslag. Härtill kommer kostnader för lönegradsuppflyttningar
m. m. enligt 1961 års avtalsuppgörelse (prop. 1961:142) samt
för löneklassförändringar. Dessa kostnader beräknas till omkring 250 000
kr. Ökningen av medelsbehovet uppgår således till (1 450 000 + 250 000 = )
1 700 000 kr. Med hänsyn till anslagsbelastningen m. in. anses emellertid,
att anslaget för nästa budgetår bör uppföras med 14 500 000 kr., vilket
innebär en anslagshöjning med 1 100 000 kr.
Utskottet. I propositionen redovisas ett av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
avgivet förslag rörande organisation och personaluppsättning
för marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning. Enligt förslaget minskas
avdelningens byråer med en, medan ett allmänt stabs- och planeringsorgan
— fartygsplaneringen — direkt underställt avdelningschefen tillkommer.
Förslaget innebär en utökning med sammanlagt fyra beställningar och
tjänster. Med hänsyn till att den planerade inriktningen av marinen icke
innebär, att antalet typer av fartyg, vapen in. m. i organisationen nedgår,
har det icke ansetts möjligt att minska skeppsbyggnadsavdelningens personal.
Materielens ökade tekniska komplicitet anses däremot snarast kräva
ökade insatser från marinförvaltningens sida. Även övergången till mindre
fartyg har ökat behovet av insatser genom att dessa fartyg ofta byggas på
mindre varv, vilket bland annat medför ökad kontrollverksamhet. Då emellertid
möjligheter anses föreligga att i något större utsträckning utnyttja
dels industrien för projektering m. m., dels ock konsulter för vissa specialarbeten
anses personalorganisationen tills vidare kunna bibehållas vid i stort
sett nuvarande omfattning.
I likhet med departementschefen anser utskottet sig kunna biträda de
sakkunnigas förslag till organisation och personaluppsättning för marinförvaltningens
skeppsbyggnadsavdelning med av departementschefen för
-
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1962
9
ordade jämkningar avseende avvägningen mellan olika personalkategorier
in. m.
Mot förslaget att överföra minexperimentavdelningen vid Stockholms
örlogsvarv till marinförvaltningen synes enligt utskottet icke något vara att
erinra. I samband härmed föreslagna personalförändringar in. m. torde böra
godtagas.
På grundval av förslag av personalkårutredningen föreslår departementschefen
vissa förändringar beträffande den tekniska tjänsten vid marinen.
I förhållande till nuvarande ordning innebär förslaget i huvudsak följande.
Den högskoleutbildade mariningenjörspersonalen skall omfatta endast
skeppstekniskt utbildade ingenjörer. Nuvarande specialingenjörer avvecklas
och ersättas med främst civila ingenjörer, vilka erhålla viss vidareutbildning
avseende marinens materiel m. in. Kategorien mariningenjörer med gymnasiekompetens
erhåller vidgade uppgifter och utbygges icke oväsentligt. Utbyggnaden
motväges emellertid av eu förutsatt indragning av främst civila
tjänster. Antalet beställningar vid mariningenjörkåren föreslås för nästa
budgetår utgöra 182.
Beträffande mariningenjörer med gymnasiekompetens må framhållas,
att personalkårutredningen föreslagit ett antal av 110 och även ansett att
beställningar till motsvarande antal skulle inrättas redan nu. Som motiv
härför anfördes, att en viktig förutsättning för möjligheterna att kunna
rekrytera denna personalgrupp vore, att man redan från början klart kunde
överblicka framtidsutsikterna inom denna karriär. Departementschefen har
i princip anslutit sig härtill men för närvarande räknat med ett behov av
allenast 100 sådana ingenjörer. Det må i sammanhanget erinras om att,
sedan nu under utbildning varande personal utexaminerats, sammanlagt
G3 beställningar för mariningenjör med gymnasiekompetens erfordras för
ingenjörsutbildade underofficerare.
Enligt propositionen skall vidare chefen för mariningenjörkåren biträda
chefen för marinen med uppgifter rörande utbildning av teknisk personal
och inom marinförvaltningen antingen handlägga vissa frågor om teknisk
planering eller vara chef för ämbetsverkets skeppsbyggnadsavdelning. Till
mariningenjörer in. fl. under utbildning föreslås utgå lån, stipendier in. in.
Den fortgående tekniska utvecklingen avseende marinens materiel förutsätter
tillgång till kompetenta tekniker för utvecklings-, drifts- och underhållsuppgifter
av vital betydelse. Mot bakgrunden härav anser utskottet sig
böra tillstyrka den föreslagna omorganisationen av mariningenjörkåren
ävensom övriga föreslagna förändringar beträffande den tekniska tjänsten
vid marinen. Vad departementschefen i samband därmed anfört föianledei
icke annat utskottets uttalande än att vad beträffar antalet mariningenjörer
med gymnasiekompetens det enligt utskottets mening varit önskvärt, att
ett ställningstagande till frågan härom fått anstå i avvaktan på resultatet av
10
Statsutskottets utlåtande nr 66 är 1962
inom personalkårutredningen pågående genomräkning av de antalsmässiga
personella behoven inom organisationen. Med hänsyn emellertid till vad i
ärendet anförts anser utskottet, att man tills vidare — i avvaktan på dessa
undersökningar — bör räkna med ett behov av högst 100 sådana ingenjörer.
Vad i övrigt föreslagits beträffande personalförändringar in. m. vid marinförvaltningen
anser utskottet sig jämväl kunna biträda. Den verkställda
beräkningen av marinförvaltningens avlöningsanslag för nästa budgetår
synes även böra godtagas. Utskottet vill erinra om att anslagsökningen,
1 100 000 kr., till icke obetydlig del hänför sig till överföringar från marinens
allmänna avlöningsanslag.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 2 mars 1962 föreslagit i
fråga om organisation och personal inom den tekniska tjänsten
vid marinen;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för marinförvaltningen, som föranledas
av vad departementschefen föreslagit i nämnda statsrådsprotokoll;
c)
bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet
av föreslagna personalförändringar vidtaga erforderliga
övergångsåtgärder;
d) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 900 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe -
fattningar, förslagsvis ................................. 175 000
3. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ...... 175 000
4. Avlöningar till kollektivavtalsanställd personal,
förslagsvis ................................................. 270 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 6 600 000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 3 180 000
7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................. 200 000
Summa kr. 14 500 000
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1962
11
e) till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1962/
63 å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 14 500 000 kr.
Stockholm den 26 april 1962
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, fröken Andersson,
herrar Axel Johannes Andersson, Bergman, Per Jacobsson, Rikard
Svensson, Bengtson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Mårtensson, Edström,
Svärd och Herbert Larsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, fröken Elmén, herrar Andreasson,
Eliasson i Sundborn, Mellqvist, Svensson i Ljungskile, Lassinantti, Carbell,
Gustafsson i Uddevalla, Bohman, Gustafsson i Kårby och Nelander.