Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1962
1
Nr 61
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen
den 16 maj 1957 (nr 202) med särskilda bestämmelser
om kommuns, landstingskommuns och annan
samfällighets utdebitering av skatt för åren 1958—
1965, m. m., jämte i ämnet väckta motioner, såvitt
propositionen och motionerna hänvisats till statsutskottet.
(5:e avd.)
I propositionen nr 69 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 16 februari 1962,
föreslagit riksdagen att dels antaga vid propositionen fogade förslag till 1)
lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 16 maj 1957 (nr 202)
med särskilda bestämmelser om kommuns, landstingskommuns och annan
samfällighets utdebitering av skatt för åren 1958—1965 samt 2) förordning
angående ändrad lydelse av 4 § 2 mom. och anvisningarna till 12 § förordningen
den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt, dels, med godkännande
av i statsrådsprotokollet angivna allmänna grunder för statsbidrag till
kommunerna i anledning av 1961 års ortsavdragsreform beträffande vissa
skatteunderlagsgraderade statsbidrag för speciella ändamål och vissa kommunala
bidrag till statliga utgifter, bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda härför
erforderliga föreskrifter, dels ock till Skatteersättning till kommunerna
i anledning av 1961 års ortsavdragsreform för budgetåret 1962/63 under
sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 420 000 000 kr.
Propositionen har hänvisats till bevillningsutskottet, såvitt angår de vid
propositionen fogade författningsförslagen, och i övrigt till statsutskottet.
Propositionen
I propositionen föreslås full kompensation åt kommunerna för det bortfall
av skatteunderlag som den vid höstriksdagen 1961 genomförda ortsavdragsreformen
medför. Full kompensation ges även för det skattebortfall som föranleds
av det tidigare beslutade slopandet av ortsgrupp II. Efter mönster av
skatteersättningen i anledning av 1957 års ortsavdragsreform föreslås kompensationen
utformad som ett statsbidrag med tillskjutet skatteunderlag.
Det föreslagna bidragssystemet, som avses skola tillämpas för åren 1962
1 fiihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 61
2
Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1962
—1965, beräknas medföra en årlig utgift för staten av för närvarande 280
milj. kr. På budgetåret 1962/63 beräknas dook falla ca 420 milj. kr.
Beträffande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen får
utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet s. 6—11.
Motioner
I anledning av propositionen har väckts två likalydande motioner, den
ena inom första kammaren av herr Hagberg m. fl. (I: 564) och den andra
inom andra kammaren av herr Heckscher m. fl. (11:690), i vilka motioner
hemställts, att riksdagen måtte dels i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte, med beaktande av de i motionerna anförda synpunkterna,
efter företagen utredning för 1963 års riksdag framlägga förslag
om en överflyttning fr. o. in. ingången av 1964 av kostnader för landstingens
respektive icke-landstingsstädernas uppgifter motsvarande minst de belopp
som enligt proposition nr 69 skulle tillfalla dessa kommuner, dels ock avslå
Kungl. Maj :ts proposition nr 69.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa
till motionen II: 690.
Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit två
vid riksdagens början väckta likalydande motioner, den ena inom första
kammaren av herr Hagberg m. fl. (I: 327) och den andra inom andra kammaren
av herr Heckscher m. fl. (11:402), i vilka motioner hemställts att
riksdagen måtte besluta att kommuns skyldighet att svara för kommunandel
av lärarlön i det obligatoriska skolväsendet skall borttagas fr. o. m.
den 1 januari 1963 och att driftbidragen till kommunerna i vad de avser
»Bidrag till driften av folkskolor m. m.» skall beräknas på 100 procent av
lärarlönerna.
I fråga om motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till motionen
II: 402.
Över sistnämnda båda motioner har, efter därom i vederbörlig ordning
gjord framställning, utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen, statskontoret
och riksrevisionsverket, vilka samtliga avstyrkt att åtgärder nu vidtas i
motionernas syfte.
Innehållet i berörda remissyttranden framgår av bilaga till detta utlåtande.
Utskottet
Det föreliggande propositionsförslaget får ses mot bakgrunden av den vid
1961 års höstriksdag beslutade ortsavdragsreformen och statsmakternas
därvid gjorda uttalanden om att kommunerna skall få full ersättning av
staten för av reformens genomförande orsakat skatteunderlagsbortfall. För
-
Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1962 3
slaget är såtillvida ett provisorium, att det endast åsyftar en reglering av
ersättningsfrågan för tiden fram till och med år 1965, d. v. s. för fyraårsperioden
1962—1965. Avsikten är att riksdagen år 1964, då 1958 års skatteutjämningskommitté
väntas ha redovisat sina överväganden rörande den
framtida utformningen av statens bidragsgivning till kommunerna, skall
kunna ta ställning till en mera definitiv reglering av bidragsgivningen för
tiden efter år 1965.
Dessa för propositionsförslaget grundläggande principer — full kompensation
till kommunerna för skatteunderlagsbortfallet och ersättningsfrågans
reglering provisoriskt för fyraårsperioden 1962—1965 — föranleder inte någon
erinran från utskottets sida. Likaså biträder utskottet vad förslaget innehåller
därom, att ersättningen till kommunerna, på motsvarande sätt som
gäller i fråga om de nu utgående bidragen i anledning av 1957 års ortsavdragshöjning,
får formen av statsbidrag med tillskjutet skatteunderlag.
Vad angår kostnadsberäkningarna och anslagsäskandet för nästa budgetår,
420 milj. kr., har propositionen i dessa delar inte givit utskottet anledning
till erinran.
Även i övrigt tillstyrker utskottet bifall till propositionsförslaget.
Av det anförda följer att utskottet inte biträder yrkandena i motionerna
I: 564 och II: 690, vilka utgår från en helt annan kompensationsmetod, nämligen
att befria kommunerna från Vissa utgifter som nu belastar dem och
som är beroende av ålägganden från statens sida, främst utgifter för det
obligatoriska skolväsendet och för invalidpensioneringen.
Av utskottets ställningstagande följer vidare, att utskottet — i likhet med
de hörda myndigheterna — avstyrker bifall till det i motionerna I: 327 och
II: 402 framställda yrkandet, att frågan om upphävande av kommuns skyldighet
att svara för del av lärarlön nu upptas till avgörande. Detta yrkande
— liksom de därmed besläktade, i motionerna I: 564 och II: 690 framförda
förslagen — inrymmer för övrigt aspekter, vilka ligger inom ramen för skatteutjämningskommitténs
överväganden. Härutinnan vill utskottet även hänvisa
till innehållet i sitt av innevarande riksdag godkända utlåtande nr 43 i
anledning av väckta motioner angående överförande till staten av kommunernas
utgifter för det obligatoriska skolväsendet.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
1. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 564 och II: 690,
a) med godkännande av i statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 16 februari 1962 angivna allmänna
grunder för statsbidrag till kommunerna i anledning av
1961 års ortsavdragsreform beträffande vissa skatteunderlagsgraderade
statsbidrag för speciella ändamål och vissa
kommunala bidrag till statliga utgifter, bemyndiga Kungl.
Maj :t att utfärda härför erforderliga föreskrifter,
b) till Skatteersättning till kommunerna i anledning av
1961 års ortsavdragsreform för budgetåret 1962/63 å drift
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1962
budgeten under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 420 000 000 kr.;
2. att motionerna I: 327 och II: 402 icke må av riksdagen
bifallas.
Stockholm den 5 april 1962
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,
fröken Andersson, herrar Birger Andersson, Bergman, Ragnar Bergh, Per
Jacobsson, Rikard Svensson, Söderberg, Edström, Bengt Gustavsson, Sundin,
Per-Olof Hanson och Nils-Eric Gustafsson; samt
från andra kammaren: herrar Petterson i Degerfors, Gustafsson i
Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herrar Eliasson
i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile,
Lassinantti, Johansson i Norrköping, Bohman, Heidenberg, Nelander och
Palm.
Reservation
av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Bohman och Palm, vilka ansett
att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Det föreliggande propositionsförslaget bör bedömas med utgångspunkt
från statsmakternas i samband med 1961 års ortsavdragsreform gjorda uttalanden
om att reformen inte får framtvinga utdebiteringshöjningar. Två
vägar är härvidlag möjliga. Antingen tillförs, såsom i propositionen föreslås,
kommunerna genom tillskjutet skatteunderlag inkomster motsvarande
dem som skulle belöpt på de bortfallande skattekronorna, eller också minskas
kommunernas utgifter i samma utsträckning. Den förra metoden, som
innebär en fortsatt tillämpning av den ordning för kompensation till kommunerna
som genomfördes i samband med 1957 års ortsavdragsreform, är
behäftad med betydande nackdelar. Att kompensationen grundas på de aktuella
utdebiteringssatserna är nämligen, såsom i motionerna I: 564 och
II: 690 understryks, inte ägnat att stimulera sparsamhetsintresset hos de
kommunalt beslutande. Denna synpunkt är enligt utskottets mening så
tungt vägande, att utskottet biträder motionsyrkandet om avslag å det föreliggande
propositionsförslaget. Det avsedda målet, att undvika utdebiteringshöjningar
på grund av skatteunderlagsbortfallet, bör i stället förverkligas
i den formen, att kommunerna befrias från utgifter som nu belastar
dem och som är beroende av ålägganden från statens sida. I motionerna på
-
Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1962 5
visas att ett överflyttande helt på staten av kostnaderna för lärarlönerna
inom det obligatoriska skolväsendet och ett avlyftande av kommunernas
skyldighet att deltaga i kostnaderna för invalidpensioneringen tillsammans
representerar utgiftsminskning för kommunerna, som väl uppväger den i
propositionen föreslagna bidragsgivningen. Såsom i motionerna framhålles
föreligger inte något behov av att innevarande år taga slutlig ställning i
denna fråga, utan det är tillräckligt att riksdagen fattar sådant beslut vid
vårsessionen 1963.
Utskottet biträder även det i nämnda motioner framställda yrkandet i
fråga om skyndsam utredning och förslag om överförande av kostnader för
landstingens uppgifter och motsvarande uppgifter för icke-landstingsstäder
å staten.
Motionerna I: 327 och II: 402 innefattar förslag om upphävande av kommuns
skyldighet att svara för del av lärarlön. De har alltså i sak samma
innebörd som motionerna 1:564 och 11:690. Utskottet kan därför ge sin
anslutning även till dessa motionsyrkanden.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
1. med avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall till
motionerna 1:564 och 11:690 i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa, att Kungl. Maj :t måtte, med beaktande av de i
motionerna anförda synpunkterna, efter företagen utredning
för 1963 års riksdag framlägga förslag om en överflyttning
fr. o. m. ingången av 1964 av kostnader för landstingens
respektive icke-landstingsstädernas uppgifter motsvarande
minst de belopp som enligt proposition nr 69 skulle tillfalla
dessa kommuner;
2. med bifall till motionerna I: 327 och II: 402 besluta, att
kommuns skyldighet att svara för kommunandel av lärarlön
i det obligatoriska skolväsendet skall borttagas fr. o. m. den
1 januari 1963 och att driftbidragen till kommunerna i vad
de avser bidrag till driften av folkskolor m. m. skall beräknas
på 100 procent av lärarlönerna.»
6
Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1662
Bilaga
Skolöverstyrelsen (26/3 1962)
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1962/63 anförde överstyrelsen bl. a.
följande.
»Till följd av penningvärdeutvecklingen har beträffande ett flertal statsbidrag
på skolans område en betydande försämring av kostnadsrelationerna
mellan stat och kommun uppkommit till kommunernas nackdel. I anledning
härav har överstyrelsen i anslutning till bl. a. uttalanden av statsutskottet
i utlåtande 1961:8 undersökt möjligheterna till en förbättring av
bidragsläget.»
Överstyrelsen framlade i petita förslag till höjning dels av nuvarande
statsbidrag till provisoriska skollokaler, dels av bidragen till inackordering
av skolbarn i elevhem och enskilda hem.
Efter särskild utredning i ämnet föreslog överstyrelsen vidare en förbättring
av bidragsgrunderna för skolmåltidsverksamheten.
överstyrelsens förslag har icke vunnit Kungl. Maj:ts bifall vid framläggande
av statsverkspropositionen.
Vid behandlingen av statsbidragsfrågan i proposition 1962: 54 angående
reformering av den obligatoriska skolan har departementschefen bl. a. anfört
följande (s. 566).
»Frågan om en eventuell omfördelning mellan staten och kommunerna
av kostnaderna för det obligatoriska skolväsendet kan emellertid rimligen
inte bedömas isolerad från alla de övriga verksamhetsområden, där likaledes
en viss kostnadsfördelning sker mellan staten och kommunerna. Spörsmålet
torde naturligen komma att aktualiseras i samband med 1958 års
skatteutjämningskommittés arbete och de överväganden och åtgärder från
statsmakternas sida, vartill detta kan komma att leda. Frågan om en eventuell
ändring i fördelningen mellan stat och kommun av kostnaderna för
grundskolan och för skolväsendet bör således prövas i ett större finanspolitiskt
sammanhang, varför jag inte nu anser mig kunna ta upp denna fråga
till mer ingående behandling.»
Enligt 13 § kungörelsen 1958: 665 skall från det beräknade bidragsunderlaget
för driftbidrag till obligatoriska skolor dragas en på visst sätt bestämd
kommunandel.
Motionärerna föreslår att från och med den 1 januari 1963 någon minskning
av bidragsunderlaget icke skall ske.
Kommunandelens storlek är beroende av kommunens hyresgrupp och
uppgår för varje hel tjänst till 450, 690, 870, 1 110 och 1 340 kronor i respektive
hyresgrupper 1—5. Fördelningen på hyresgrupper bestämmes av
kungörelsen 1951: 798 (m. sen. ändringar). De orter, som tillhör de högre
hyresgrupperna, utgöras i regel av städer och andra i ekonomiskt avseende
bärkraftigare samhällen.
Överstyrelsen anser det angeläget att frågan om kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun beträffande skolväsendet snarast löses men är icke
beredd att tillstyrka ett provisoriskt förslag, som medför en ojämn generell
ökning av det statliga stödet utan hänsynstagande till de olika kommunernas
ekonomiska situation.
Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1!)62
7
Statskontoret (16/3 1962)
Såsom framhålles i motionerna har 1957 års skolberedning i sitt betänkande
om grundskolan vad gäller kostnaderna för det obligatoriska skolväsendet
angivit att beredningen haft som riktpunkt att dess förslag ej skall
ändra hittillsvarande kostnadsfördelning mellan stat och kommun för skolväsendet.
Beredningen bär även berört frågan om skolkostnadernas fördelning
mellan ekonomiskt bärkraftiga och ekonomiskt svaga kommuner. Av
Kungt. Maj :ts proposition nr 54 till innevarande års riksdag angående reformering
av den obligatoriska skolan m. m. framgår att vid remissbehandlingen
av grundskolebetänkandet frågorna om kostnadsfördelningen ägnats
stor uppmärksamhet och att angelägenheten av att dessa frågor snabbt löses
starkt betonats. Från kommunernas sida går uttalandena i stor utsträckning
ut på att staten bör påtaga sig större andel av kostnaderna ävensom
att ''åtgärder till lättande av de mindre och skattesvaga kommunernas börda
erfordras. Även föredragande departementschefen (prop. 54 s. 566) ger uttryck
åt den uppfattningen att de ekonomiska bördor som skolväsendet lägger
på kommunerna är kännbara, framförallt för kommunerna på landsbygden,
vilka i såväl befolkningsmässigt som ekonomiskt avseende i regel
är de svagaste. Departementschefen finner det också i och för sig förståeligt
om man på kommunalt håll menar att den hittillsvarande och väntade
utvecklingen av framför allt landskommunernas skolutgifter inger farhågor.
Frågan om en eventuell omfördelning mellan staten och kommunerna av
kostnaderna för det obligatoriska skolväsendet kan emellertid enligt departementschefens
mening rimligen inte bedömas isolerad från alla de övriga
verksamhetsområden, där likaledes en viss kostnadsfördelning sker mellan
staten och kommunerna. Spörsmålet torde naturligen komma att aktualiseras
i samband med 1958 års skatteutjämningskommittés arbete och de överväganden
och åtgärder från statsmakternas sida, vartill detta kan komma
att leda. Frågan om en eventuell ändring i fördelningen mellan stat och
kommun av kostnaderna för grundskolan och för skolväsendet bör således
prövas i ett större finanspolitiskt sammanhang, varför departementschefen
inte nu anser sig kunna ta upp denna fråga till mer ingående behandling.
Vad beträffar kommunandelens betydelse för kommunernas kostnader för
skolväsendet vill statskontoret erinra att avdragsbeloppen för närvarande
utgör i hyresgrupperna 1—5 respektive 450, 690, 870, 1 110 och 1 340 kronor
för varje statsbidragsberättigande tjänst (sk 1960: 302). Genom att avdragsbeloppen
är differentierade "allt efter hyresgrupperna och är betydligt större
i de högre hyresgrupperna än i de lägre föreligger en icke oväsentlig skillnad
i bidrag till de olika skoldistrikten. Vinsten av kommunandelens borttagande
skulle uppenbarligen tillfalla kommunerna i hyresgrupperna 3—5,
vilka torde omfatta de största och bärkraftigaste kommunerna i landet. För
kommun tillhörande lägre hyresgrupp och med ett begränsat antal lärartjänster
skulle däremot kostnadsminskningen i regel bli så ringa, att den
torde sakna egentlig betydelse för det kommunala skattetrycket. Fn omläggning
av statsbidragsgivningen på sätt motionärerna förordat skulle alltså
ej medföra någon reell förbättring för flertalet kommuner å landsbygden.
Mot bakgrunden av vad sålunda anförts bör enligt statskontorets mening
motionerna ej vinna beaktande.
Riksrevisionsverket (19/3 1962)
Motionärerna har hemställt, all riksdagen måtte besluta att kommuns
skyldighet alt svara för kommunandel av lärarlön i del obligatoriska skolväsendet
skall borttagas fr. o. in. den 1 januari 1963 och att driftbidragen
8
Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1962
till kommunerna i vad de avser »Bidrag till driften av folkskolor m. m.»
skall beräknas på 100 procent av lärarlönerna. Som stöd härför har bl. a.
anförts, att det syntes oundgängligen nödvändigt att kommunerna redan
nu i större utsträckning kompenserades för de växande kostnaderna för
skolväsendet. Motionärerna har funnit, att ett borttagande av kommunandelen
ur enkelhetssynpunkt väl fyllde vissa i motionerna uppställda krav
på en omedelbar reform på området.
Riksrevisionsverket vill framhålla, att föreliggande motioner har nära
samband med två vid 1961 års riksdag väckta motioner angående överförande
till staten av kommunernas utgifter för det obligatoriska skolväsendet.
Enligt motionärerna borde kommunernas samtliga drifts- och kapitalutgifter
för det obligatoriska skolväsendet övertagas av staten. I remissutlåtande
den 26 april 1961 uttalade riksräkenskapsverket, som avstyrkte
bifall till motionerna, bl. a., att ämbetsverket icke kunde anse det principiellt
riktigt, att staten skulle svara för samtliga kostnader för det obligatoriska
skolväsendet medan kommunerna skulle bibehålla sitt inflytande
över verksamhetens utövande. Motionerna har ännu icke prövats av riksdagen1.
Uppmärksammas må vidare det uttalande föredragande departementschefen
gjort i proposition 54/1962 angående reformering av den obligatoriska
skolan m. m. rörande statsbidragsfrågorna på området. Departementschefen
uttalade bl. a. (s. 566), att frågan om en eventuell omfördelning mellan
staten och kommunerna av kostnaderna för det obligatoriska skolväsendet
inte rimligen kan bedömas isolerad från alla de övriga verksamhetsområden,
där likaledes en viss kostnadsfördelning sker mellan staten och kommunerna.
Spörsmålet komme naturligen att aktualiseras i samband med
1958 års skatteutjämningskommittés arbete och de överväganden och åtgärder
från statsmakternas sida vartill detta kunde komma att leda.
Med hänsyn till den omprövning av statsbidragsfrågorna i stort, som således
förestår, kan riksrevisionsverket icke finna skäl föreligga för ett sådant
avsteg från gällande bidragsgrunder, som avsetts i föreliggande motioner.
Ämbetsverket får därför som sin åsikt uttala, att motionerna icke
bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
1 Riksdagen har sedermera avslagit dessa motioner.
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620479