Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna å driftbudgeten
för budgetåret 1962/63 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte i ämnet
väckta motioner.

(4:e avd.)

DRIFTBUDGETEN
Sjätte huvudtiteln
Kommunikationsdepartementet m. in.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj :t (bilaga 8, punkt 1, s. 15 och 16 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1962)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet
angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för kommunikationsdepartementet, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Kommunikationsdepartementet:
Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 594 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 544 000 kr.

Kungl. Maj.ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,

att departementets lag- och utrikesbyrå tillföres en tjänst som avdelningschef
i Br 4,

att en tjänst som budgetsekreterare i ABr 25 inrättas på departementets
statssekreteraravdelning,

samt att en tjänst som förste kansliskrivare i Ae 12 och två tjänster som
kansliskrivare i Ae 10 i departementet ordinariesättes.

Utskottet. Med tillstyrkande av de under förevarande punkt framlagda
förslagen samt under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
lår utskottet hemställa,

t Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 6

2

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1962
förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63;

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen .......... 51 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 668 800

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis .......................... 80 100

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 427 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 344 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 22 900

Summa kr. 1 594 000

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 594 000 kr.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, s. 16 och 17) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
150 000 kr.

3:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 17), vilket innebär en med 600 000 kr.
ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 1 200 000 kr., därav hälften att avräknas mot
automobilskattemedlen.

4:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 18),
vilket innebär en med 15 000 kr. minskad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1962/63
anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

3

Väg- och vattenbyggnadsväsendet

5:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 5, s. 19—26) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t alt
i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga i
statsrådsprotokollet angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63, dels ock till Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 11 861 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 11 386 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär föreslagit, att anslaget ökas med
1 478 300 kr.

Beträffande remissyttranden av statskontoret, statens lönenämnd och riksrevisionsverket
får utskottet hänvisa till propositionen (s. 23 och 24).

Departementschefen bär bl. a. anfört följande.

»Med hänsyn till verksamhetens speciella karaktär finner jag det ofrånkomligt,
att styrelsen ges viss frihet att finna de lämpligaste organisatoriska
formerna för sitt arbete. Jag vill i detta sammanhang erinra om att
jag i det följande kommer att föreslå en väsentlig ökning av anslagen till
de statliga väginvesteringarna. Jag tillstyrker således styrelsens förslag om
en sammanslagning av anslagsposterna Avlöningar till tillfällig personal
in. m. och Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Uppdelningen på
två anslagsposter har förlorat sin ursprungliga innebörd och skapar -—
förutom administrativt merarbete — vissa svårigheter vid personalrekryteringen,
då posten till tillfällig personal endast kan användas för avlöning
av extra tjänstemän och arvodister. I enlighet med riksrevisionsverkets förslag
bör den nya anslagsposten, som torde benämnas Avlöningar till ickeordinarie
personal, anvisas förslagsvis och maximeras av Kungl. Maj:t.
Styrelsen bör även ges möjligheter till fortsatt centralisering av sådana uppgifter,
bl. a. projekteringsuppgifter, som kräver dyrbar teknisk utrustning
och högt kvalificerad personal. Med hänsyn bl. a. härtill anser jag mig böra
tillstyrka eu uppräkning av icke-ordinarieposten med 300 000 kr.

Styrelsen har vidare föreslagit inrättandet av ett flertal nya tjänster, huvudsakligen
för teknisk personal. Jag tillstyrker inrättandet av tjänsten
som avdelningsdirektör och chef för vägbyråns fotogrammetriavdelning,
en av de äskade tjänsterna som byrådirektör i Ae 26 — med placering på
konstruktionsbyrån — samt tjänsten som byråingenjör i Ae 21 på juridiska
byrån. Avdelningsdirektörstjänsten bör placeras i lönegraden Be 1.
Då i stort sett motsvarande extra tjänster redan finnes inrättade hos styrelsen
torde särskilda medel icke behöva beräknas.

4

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

De av styrelsen i övrigt föreslagna nya tjänsterna sammanhänger med
vissa i samband med petita framlagda förslag till organisationsförändringar
inom styrelsens förråds- och verkstadsbyrå. Vad först beträffar omorganisationen
av byråns maskinavdelning anser jag i likhet med remissinstanserna
att den utredning, som företagits på styrelsens uppdrag, icke är ägnad
att läggas till grund för ett slutgiltigt ställningstagande i frågan. På
mitt förslag har Kungl. Maj :t den 20 oktober 1961 uppdragit åt statskontoret
att i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen företaga en överarbetning
av utredningen, innefattande en översyn av hela den centrala
organisationen av väg- och vattenbyggnadsverkets förråds- och verkstadsrörelse.
Resultatet av överarbetningen torde föreligga i sådan tid, att därav
föranledda förslag till organisation av förråds- och verkstadsbyrån kan
underställas 1963 års riksdag. — Men hänsyn till de brister i maskinavdelningens
nuvarande organisation, som påtalats av utredningen, och till
det stora ekonomiska intresset av en rationell maskinförvaltning kan det
dock bli nödvändigt att provisoriskt förstärka avdelningen redan fr. o. in.
nästa budgetår. Den av mig förordade uppräkningen av styrelsens avlöningspost
för icke-ordinarie personal torde ge ett visst utrymme för anställning
av teknisk och ekonomisk expertis även för detta ändamål.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag att statens bilinspektions byggnads-
och lokalfrågor skall överföras från byggnadsstyrelsen till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen är jag icke beredd att pröva.

Styrelsens förslag till löneregleringar anser jag mig icke kunna biträda.

Styrelsen har slutligen föreslagit en överföring av medel för avlöning av
40 obesatta kontorsbiträdestjänster i Ao 5 från ordinarieposten till ickeordinarieposten.
Jag har intet att erinra mot förslaget och förutsätter därvid,
att tjänsterna efter överföringen tills vidare ej får besättas.

För automatiska kostnadsökningar till följd av 1961 års riksdags beslut
och för löneklassuppflyttningar upptager jag i enlighet med styrelsens förslag
156 600 kr. Anslagsposten Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
bör uppräknas med 18 400 kr.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Åkesson
(I: 147) och den andra inom andra kammaren av herr Hamrin i Jönköping
(II: 179), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t
hemställa om en snar utredning rörande dels omorganisation enligt i motionerna
angiven riktning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens byråindelning,
dels ock införande av kollegial styrelseform för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionen II: 179.

Utskottet finner de av departementschefen förordade åtgärderna i syfte att
ge väg- och vattenbyggnadsstyrelsen större frihet att finna de lämpligaste
formerna för dess arbete välmotiverade och biträder för sin del förslagen.

Statsutskottets utlåtande nr 0 år 1962

5

Ej heller har utskottet funnit anledning till erinran mot inrättandet av vissa
av styrelsen begärda nya tjänster eller mot vad departementschefen i förevarande
sammanhang i övrigt anfört och förordat.

Beträffande de i de likalydande motionerna I: 147 och II: 179 framförda
yrkandena om utredning rörande dels viss omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
byråindelning, dels ock införande av en kollegial styrelseform
för verket får utskottet anföra följande.

Enligt vad utskottet genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erfarit pågår
f. n. inom styrelsen ett omfattande utredningsarbete i organisations- och
rationaliseringsfrågor, i vilket arbete såväl styrelsens egen personal som
utomstående expertis engagerats. Utredningsarbetet avser bl. a. de av motionärerna
upptagna frågorna rörande ekonomi- och personalfunktionerna. Vidare
beröres byggnadsavdelningen inom styrelsens byggnads- och underhållsbyrå
samt statens bilinspektion och i samband därmed styrelsens trafikbyrå.
Med avseende å vägförvaltningarna är förslag under utarbetande om
en ändrad distriktsindelning och organisation samt rörande vägunderhållsområdenas
lämpliga storlek m. m. Slutligen pågår, såsom även av statsverkspropositionen
framgår, i samråd med statskontoret en översyn av den centrala
organisationen av verkets förråds- och verkstadsrörelse. Flertalet av de
berörda undersökningarna och utredningarna beräknas kunna slutföras under
innevarande eller nästa år.

Vidkommande motionärernas förslag om införande för verkets del av kollegial
styrelseform har framhållits att redan i maj 1958 en särskild samarbetsdelegation
för vägväsendet inrättades. Denna intar visserligen inte en
styrelses ställning utan är mer att betrakta som ett rådgivande organ till styrelsen.
I delegationen ingår representanter för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, Näringslivets trafikdelegation, Svenska vägföreningen
med därtill anslutna motororganisationer, Svenska stadsförbundet
och Länsvägsnämndernas förbund.

Med hänsyn till anförda förhållanden och då resultatet av det sålunda pågående
utredningsarbetet synes böra avvaktas kan utskottet icke finna det
motiverat att från riksdagens sida nu begära ytterligare utredning av det slag
motionärerna påfordrat. Utskottet, som därför avstyrker bifall till motionerna
i fråga, hemställer i enlighet med det anförda,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1962
förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar Till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis

2 778 ()()()

6

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t........ 7 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................. 6 327 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 566 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................... 182 000

Summa kr. 11 861 000

c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 11 861 000
kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen; II.

att motionerna I: 147 och II: 179 icke må av riksdagen
bifallas.

6:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 26—28), som innebär en anslagsökning
med 269 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 984 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

7:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s. 28—31)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63,
dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 31 956 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 31 396 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med
3 213 300 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Av skäl som jag nyss anfört under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag
bör även de i vägförvaltningarnas avlöningsstat upptagna anslagsposterna
Avlöningar till tillfällig personal och Avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal sammanslås. Den nya anslagsposten, som torde benämnas
Avlöningar till icke-ordinarie personal, bör anvisas förslagsvis och
maximeras av Kungl. Maj :t.

Mot styrelsens förslag om ordinariesättning av tio kontorsbiträden och
extraordinariesättning av sex kanslister har jag intet att erinra. Kanslisterna
bör därvid benämnas vägassistenter. Jag tillstyrker även att fem nya

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

7

tjänster som vägassistent i Ae 15 inrättas, vilket medför en kostnad av
100 000 kr.

Jag föreslår vidare att en tjänst som ingenjör i Ae 23 inrättas vid vägförvaltningen
i Jönköpings län. Då en motsvarande extra tjänst finnes inrättad
torde särskilda medel icke erfordras härför.

Styrelsens förslag i övrigt till löneregleringar och nya tjänster m. m. kan
jag icke tillstyrka.

Styrelsen har slutligen föreslagit en överföring av medel för avlöning av
90 kontorsbiträden i Ao 5 och 24 tekniker i Ao 12 från ordinarieposten till
iclte-ordinarieposten. Jag har intet att erinra mot förslaget och förutsätter
därvid, att nämnda tjänster tills vidare icke får besättas.

För löneregleringar till följd av 1961 års riksdags beslut och för höjd
ersättning till vägmästare för jourtjänst upptager jag i likhet med styrelsen
242 100 kr. För merkostnader i anledning av uppflyttning i ortsgrupp av
vissa vägmästare beräknar jag 34 000 kr. och för löneklassuppflyttningar
143 400 kr. Anslagsposten Kompensation för höjda folkpensionsavgifter bör
räknas upp med 40 500 kr.»

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1962 förordade ändringar; b)

godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 10 336 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för -

slagsvis .................................. 13 980 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 7 152 500

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 486 400

Summa kr. 31 956 000

c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 31 956 000 kr., därav nio
tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 8, s. 31 och 32), som innebär en anslagsuppräkning med
364 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

8

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 5 603 000 kr.,
därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

9:°) De lokala vägnämnderna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 9, s. 32), som innebär en anslagsuppräkning med 25 000 kr.,
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 325 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

10:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 33), som
innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 875 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

11 :o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Före behandlingen
av de skilda anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader har
Kungl. Maj:t (punkt 11, s. 33—47) lämnat en översikt över beräkningen
av väganslagen m. m.

I skrivelse den 31 augusti 1961 bär väg- och vattenbyggnadsstyrclsen
framlagt förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår i vad avser vägunderhåll
och vägbyggnader m. m.

För budgetåret 1962/63 föreslår styrelsen en ökning av anslaget för det
statliga vägunderhållet till 430 mkr. mot 375 mkr. för innevarande budgetår.

För den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten upptar
styrelsen 440 mkr.

Styrelsen förordar vidare en medelsanvisning under anslaget till Vissa
vägbyggnadsarbeten av 20 mkr.

Vad angår den kommunala väghållningen upptar styrelsen för bidrag
till underhåll av vägar och gator 67 mkr. samt för bidrag till byggande av
vägar och gator 185 mkr.

I fråga om den enskilda väghållningen upptages 25,5 mkr. för vägunderhållet
samt 15 mkr. för bidrag till byggande av enskilda vägar.

För administrativa och diverse ändamål har upptagits ca 275 mkr. Härvid
har de anslag under sjätte huvudtiteln, som äskas av andra myndigheter
än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, samt ifrågavarande anslag under nionde,
elfte och tolfte huvudtitlarna uppförts med samma belopp som för innevarande
budgetår. Anslagen under femte och tionde huvudtitlarna har upp -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

9

tagits med belopp som uppgivits från arbetsmarknadsstyrelsen resp. sjöfartsstyrelsen.

Totalt skulle alltså utgifterna på automobilskattemedelsbudgeten upptagas
till ca 1 458 mkr. Inkomsterna av bilskattemedel under budgetåret 1962/
63 har styrelsen beräknat till ca 1 475 mkr.

Beträffande den närmare motiveringen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
äskanden torde få hänvisas till propositionen (s. 33—39).

I remissyttrande har arbetsmarknadsstyrelsen intet haft att erinra mot
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden. Arbetsmarknadsstyrelsen
understryker bl. a. vikten av att planeringen av vägarbetena liksom
hittills har en sådan flexibilitet, alt arbetenas totala omfattning kan varieras
efter den allmänna sysselsättningssituationens krav.

Handelskamrarnas nämnd m. fl. organisationer har i skrivelser till Kungl.
Maj :t framfört vissa synpunkter på vägbyggnadsverksamheten. I denna del
får utskottet hänvisa till propositionen (s. 40 och 41).

Departementschefen har anfört följande.

»Vid behandlingen av väganslagen i 1959 års statsverksproposition lämnade
jag en redogörelse för den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens delegation
för översiktlig vägplanering framlagda utredningen »Vägplan för
Sverige» (SOU 1958: 1—2). I vägplanen presenterades i första hand tekniska
normer för den framtida vägstandarden. Dessa normer, främst avseende
bärighet och geometrisk standard, borde enligt planen framdeles i princip
vara vägledande för vägupprustningen. I planen beräknades därjämte —
med dessa tekniska normer som underlag för bedömningarna — ett investeringsbehov
inom vägväsendet under tiden fram till omkring år 1975
av sammanlagt 21,1 miljarder kr. De riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden
och upprustningen av vägnätet, som angavs i planen, godtogs av riksdagen.
Beslutet innebar dock icke något ställningstagande till den takt vari
planen borde realiseras. Frågan om väginvesteringarnas omfattning borde
årligen få bedömas med hänsyn till det samhällsekonomiska och statsfinansiella
läget.

Vägplanens utgiftsprogram för perioden 1958—1967 förutsatte investeringar
under år 1958 om totalt 440 mkr., varav för den statliga vägbyggnadsverksamheten
på landsbygden 330 mkr. och för bidrag till det kommunala
vägbyggandet 110 mkr. Investeringarna skulle därefter successivt öka för
att år 1967 uppgå till totalt 1 380 mkr., varav för landsbygden 1 070 mkr.
och för den statsbidragsberättigade kommunala väghållningen 310 mkr.
Vid riksdagsbehandlingen år 1958 fastställde statsmakterna för år 1959 en
medelsförbrukningsram för den statliga vägbyggnadsverksamheten på landsbygden
om 330 mkr. Ramen höjdes senare av Kungl. Maj :t till 355 mkr. För
kalenderåren 1960, 1961 och 1962 bar medelsförbrukningsramarna fastställts
till respektive 360, 370 och 380 mkr. Anslagen till bidrag till det kommunala

10

Statsutskottets utlåtande nr G år 1962

vägbyggandet har för åren 1959—1962 upptagits till respektive 105, 90, 115
och 155 mkr.

Innan jag övergår till att närmare behandla väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
anslagsäskanden för nästa budgetår vill jag i följande sammanställning
redovisa det faktiska utfallet av statens utgifter för statligt och kommunalt
vägbyggande under åren 1958—1960 och de beräknade utgifterna
härför för åren 1961 och 1962, allt i jämförelse med de i vägplanen förutsatta
investeringarna. Beloppen angives avrundade i mkr.

År

Landsbygden

Städerna

Väg-

Ordi-

Vissa

Bered-

Totalt

Väg-

Ordi-

Bered-

Totalt

planen

narie

väg-

arbe-

ten

väg-

bygg-

nads-

arbe-

ten

skaps-

arbe-

ten

i förli.
t. vägpl.

planen

narie

gatu-

arbc-

ten

skaps-

arbe-

ten

i förh.
t. vägpl.

1958

330

320

4

90

+ 84

no

90

3

- 17

1959

360

355

3

244

+242

125

103

16

- 6

1960

1961
ber.

1962
ber.

410

360

6

233

+ 189

145

86

16

- 43

480

370

17

140

+-47

165

115

9

- 41

570

380

25

150

— 15

185

155

--

- 30

2150

1785

55

857

+547

730

549

44

-137

Vad beträffar beredskapsarbetena vill jag påpeka, att dessa till övervägande
del utförts inom flerårsplanernas ram; till den del så icke skett kan
man räkna med att de i huvudsak skulle ha kommit till utförande inom
flerårsplanerna för femårsperioden 1961—1965.

Under perioden 1958—1962 kommer sålunda de sammanlagda faktiska investeringarna
att uppgå till ett avsevärt högre belopp än det i vägplanen föreslagna.
I förhållande till vägplanen uppgår merinvesteringen till ca 400 mkr.
Även om man tar hänsyn till beredskapsarbetenas något lägre effektivitet
har vägplanens investeringsvolym betydligt överskridits. Emellertid har
den faktiska fördelningen mellan landsbygd och städer blivit en annan än
vägplanens. Investeringarna i städernas gatu- och vägnät underskrider således
de i vägplanen angivna beloppen med 137 mkr., medan landsbygdens investeringar
överstiger vägplanens med drygt en halv miljard kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer i sina petita för nästa budgetår
om en höjning av anslagen till den statliga och kommunala väghållningen
med sammanlagt 153 mkr. För det statliga vägunderhållet beräknar
styrelsen en ökning av medelsbehovet med 55 mkr. till 430 mkr. Vad
beträffar anslagen till den statliga vägbyggnadsverksamheten föreslår styrelsen
en höjning med sammanlagt 60 mkr. till 440 mkr. Till vissa vägbyggnadsarbeten
äskas ett oförändrat anslag av 20 mkr. Bidraget till det kommunala
vägunderhållet bör enligt styrelsen höjas till 67 mkr., d. v. s. med
8 mkr. I fråga om bidraget till det kommunala vägbyggandet begäres en ök -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

11

ning med 30 mkr. till 185 mkr., varigenom detta bidrag skulle för kalenderåret
1963 uppgå till vägplanens belopp med ett års försening. Till den
enskilda väghållningen äskas 40,5 mkr. eller 3 mkr. mer än för innevarande
år.

Styrelsen föreslår vidare, att en investeringsserie fastställes för de tre
närmaste budgetårens statliga vägbyggnadsarbeten, varvid investeringarna
förutsättes öka med 60 mkr. under vart och ett av budgetåren 1962/63—
1964/65. Slutligen har styrelsen anmält, att vid övergång till kalenderårsvis
beräknad medelsanvisning för det statliga vägunderhållet ett anslag
av 665 mkr. skulle erfordras för budgetåret 1962/63.

Mot bakgrunden av den snabba utveckling, som ägt rum i fråga om landsvägstransporterna
och för vilken jag redogjort i den inledande översikten,
anser jag, att de ordinarie statliga insatserna för att bygga ut vägnätet till
att bättre svara mot trafikbehoven måste ökas. Enligt min mening bör således
den kraftiga upprustning av vägnätet som redan påbörjats fortsätta. Jag
anser mig för nästa budgetår böra förorda en uppräkning av anslagen till
den statliga, kommunala och enskilda väghållningen med totalt 140 mkr.

I fråga om anslagsmedlens användning vill jag beträffande investeringssidan
framhålla följande.

Vad gäller angelägenhetsgraderingen av vägupprustningen på landsbygden
bör denna i första hand inriktas på de delar av vägnätet, som är av särskild
vikt för näringslivets transporter. I synnerhet bör tillses att de delar
av industrin och näringslivet i övrigt, vilka nu och framdeles måste helt lita
till vägtransporter för befordring av varor och förnödenheter, får sina krav
tillgodosedda. Vidare är det ytterligt angeläget, att broar med otillräcklig
bärighet ombygges eller förstärkes.

Vad beträffar städerna föreligger i åtskilliga fall trängande behov av att
skapa nya förbifarts- eller genomfartsleder. Det är härvid utomordentligt
angeläget att ansträngningarna inriktas på att uppnå ändamålsenliga och
med hänsyn till den väntade samhällsutvecklingen långsiktiga lösningar.
Punktvis starkt koncentrerade insatser kan i vissa av här avsedda fall visa
sig nödvändiga för att man inom rimlig tid skall kunna komma till rätta
med besvärande trafiktekniska problem. I de större och medelstora städerna
är det vidare av stor vikt, att sådana trafikleder bygges ut, som har karaktären
av pulsådror i städernas interna trafiksystem.

Vid all vägbyggnadsverksamhet bör givetvis beaktas de krav som kan ställas
ur trafiksäkerhetssynpunkt och en strävan bör vara att så tidigt som
möjligt söka eliminera sådana trafikfällor, där erfarenhetsmässigt risken
för kollisioner eller olyckor av annat slag är framträdande. Vägbyggandet
får således ses bl. a. som ett led i de samlade ansträngningarna att angripa
trafiksäkerhetsproblemen.

Vad vägunderhållet beträffar vill jag särskilt framhålla angelägenheten
av att förstärkningsarbeten för oljegrusning och s. k. enkla beläggningar sker
i så stor utsträckning som möjligt och att även här de trafiksäkerhetsfräm -

12

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

jande åtgärderna ges hög prioritet. Enligt vad jag erfarit avser väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att påbörja uppläggningen av ett vägliggarsystem för
underhållet motsvarande det system, som utarbetats för att i fråga om bl. a.
riksvägarna få underlag för en bedömning av ombyggnadsbehovet. Jag finner
denna åtgärd från styrelsens sida välmotiverad, då väsentligt ökad kännedom
härigenom kan vinnas, om var underhållsåtgärderna ur ekonomisk
synpunkt i första hand bör sättas in.

För gatuunderhållet i städerna ställs ökade krav på medel till följd av
ökande trafik och vissa automatiska kostnadsstegringar.

Mot bakgrunden av det anförda förordar jag att den totala höjningen om
140 mkr. för den statliga, kommunala och enskilda väghållningen fördelas
med 40 mkr. på det statliga vägunderhållet, 60 mkr. på det ordinarie statliga
vägbyggandet, 8 mkr. på det kommunala vägunderhållet och 30 mkr. på det
kommunala vägbyggandet samt 1 mkr. på det enskilda vägunderhållet och
ett lika stort belopp på det enskilda vägbyggandet.

Vad beträffar landsbygdens vägar vill jag härutöver framhålla att det i
sjnnerhet är vissa sektorer av näringslivet, främst skogsindustrien, som är
starkt beroende av vägnätets standard. Inom dessa sektorer utgör nämligen
transportkostnaden en väsentlig del — exempelvis för skogsindustrien drygt
15 procent — av den totala produktionskostnaden. En förutsättning för att
transportkostnaden skall kunna sänkas är bl. a. att det vägnät, som skall
användas, har den bärighet och framkomlighet, som kräves för ett rationellt
och ekonomiskt utnyttjande av lastbilar av modern typ och konstruktion.

Behovet av ett vägnät, som tillåter tunga lastbilstransporter, är särskilt
framträdande i norrlandslänen och i vissa angränsande områden, vilka bär
ett näringsliv med i stort sett samma struktur som nämnda län. I dessa delar
av landet bär i synnerhet under senare år skett en betydande upprustning
av vägnätet genom dels det ordinarie vägbyggandet och dels beredskapsarbeten
anordnade i sysse] sättningsstödj ande syfte. De sysselsättningspolitiska
åtgärderna inom vägväsendets område i Norrland har varaktigt
legat på en volymmässigt hög nivå. Med hänsyn härtill samt med beaktande
av den utveckling, som kan förväntas, torde i norrlandslänen under de
narmaste åren framöver i vad avser arbetskraftssidan omfattande vägarbeten
bli erforderliga.

Då sålunda behovet av en ytterligare vägupprustning är särskilt framträdande
i norrlandslänen — bl. a. därför att näringslivets transportförsörjning
förutsätter tunga lastbilstransporter i betydande omfattning — och då sysselsättningsläget
där liksom tidigare kan förväntas erfordra att en relativt
stoi volym av vägarbeten kommer till utförande föreslår jag, att av den förordade
totala ökningen av vägbudgeten 60 mkr. disponeras för en förstärkning
av den eljest möjliga medelstilldelningen till berörda län. Av detta belopp
bör 40 mkr. hänföras till vägbyggnadsanslagen, medan 20 mkr. bör
läggas på vägunderhållsanslaget för att användas till sådana förstärkningsarbeten
som erfordras för att möjliggöra oljegrusning eller s. k. enkel be -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

13

läggning. Vid dispositionen av ifrågavarande anslagsbelopp bör, liksom tidigare
varit fallet, arbetsmarknadspolitiska synpunkter beaktas i fråga om
företagens utväljande i flerårsplanerna och därmed deras lokalisering, arbetenas
igångsättande, anställande av arbetskraft m. m.

I fråga om förslagen rörande ett flerårigt väginvesteringsprogram vill jag
erinra om att statsmakterna så sent som förra året tog ställning till detta
spörsmål. Riksdagen konstaterade då, att det givetvis skulle underlätta vägbyggnadsverksamhetens
rationella planering och genomförande, om vägmyndigheterna
finge följa ett av statsmakterna fastställt flerårigt investeringsprogram.
Å andra sidan fann riksdagen, att statsmakterna icke kunde
frånhända sig möjligheterna att taga hänsyn till samhällsekonomiens och
arbetsmarknadslägets framtida utveckling (SU 6; Rskr 6). Då jag delar den
uppfattning, som riksdagen här gett uttryck för, kan jag icke biträda de nu
framlagda förslagen om ett flerårigt investeringsprogram.

Jag har icke något att erinra mot styrelsens beräkning av medelsbehovet
till vissa vägbyggnadsarbeten. Anslaget torde därför böra upptagas med ett
oförändrat belopp av 20 mkr. för nästa budgetår. Detta belopp bör möjliggöra
att en fortsatt hög takt kan hållas i arbetet med nedläggning av trafiksvaga
bandelar.

Vad beträffar bidragsgivningen till den enskilda väghållningen, vill jag i
detta sammanhang anmäla, att 1960 års vägsakkunniga nyligen framlagt
ett betänkande med förslag bl. a. om höjning av bidragsprocenten till den
enskilda väghållningen. Betänkandet är f. n. föremål för remissbehandling.

Sammanfattningsvis föreslår jag en ökad medelsanvisning för det statliga
vägunderhållet om 40 mkr. till 415 mkr.

Jag förordar vidare, att anslag till statliga ordinarie väginvesteringar äskas
hos riksdagen med sammanlagt 440 mkr.

Det bör få ingå i Kungl. Maj :ts befogenheter på samma sätt, som gäller
för innevarande budgetår, att i den mån arbetsmarknadsläget så medgiver
eller påkallar bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att utöka byggnadsverksamheten
utöver angivna medelsomslutning om 440 mkr. genom att
under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp av de medel
på de kalenderårsberäknade anslagen, som är anvisade för den ordinarie
verksamheten under andra halvåret 1963. Kungl. Maj :t bör även ha befogenhet
att minska byggnadsverksamheten, om detta erfordras ur arbetsmarknadssynpunkt.

Anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten föreslås upptaget till oförändrat
belopp av 20 mkr.

I fråga om bidragsanslagen till den kommunala väghållningen tillstyrker
jag väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om anvisning av 67 mkr. till
bidrag till underhåll av vägar och gator. Likaledes tillstyrker jag för det
kommunala väg- och galubyggandet en arbetsomslutning under år 1963,
som motsvarar 185 mkr. i statsbidrag. Anslaget Bidrag till byggande av vägar
och gator torde tagas upp med detta belopp.

Vad slutligen beträffar bidragsanslagen till enskild väghållning förordar

14

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

jag att till bidrag till underhåll av enskilda vägar anvisas 25,5 mkr. Anslaget
Bidrag till byggande av enskilda vägar torde böra uppföras med 14 mkr. Totalt
äskas alltså för enskild väghållning 39,5 mkr.

För administrativa och diverse ändamål beräknar jag under andra anslag
under sjätte huvudtiteln sammanlagt ca 66,6 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Under femte, åttonde, nionde, tionde, elfte och tolfte huvudtitlarna
föreslås därjämte att ca 112,1 mkr. skall avräknas mot dessa
medel. Totalt skulle alltså för de till administration in. m. hänförliga ändamålen
ca 178,7 mkr. avräknas mot automobilskattemedlen, vilket i förhållande
till innevarande budgetår innebär en minskning med ca 49,8 mkr.

Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp, som
avses skola täckas av automobilskattemedlen, för budgetåret 1962/63 uppgå
till sammanlagt (415 + 440 + 20 -f 67 -f 185 -f 39,5 + 178,7) 1 345,2 mkr.
eller exakt angivet 1 345 218 600 kr., vilket innebär en ökning i förhållande
till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsbclopp
med omkring 90,2 mkr.

Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat inkomsterna
på automobilskattemedlens specialbudget för budgetåret 1962/63
till 1 532 mkr. Inkomstökningen i förhållande till budgetåret 1961/62 betingas
delvis av uppbördstekniska faktorer.

Av sistnämnda belopp skulle alltså 1 345,2 mkr. disponeras för att täcka
anslag på driftbudgeten medan ca 186,8 mkr. torde få tillföras budgetutjämningsfonden
och där redovisas under särskild titel.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Boman m. fl. (I: 144) och den andra inom andra kammaren av herr
Sundelin m. fl. (II: 184), vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av
förevarande anslag till byggande av vägar och broar måtte uttala sin anslutning
till att den investeringsserie som föreslagits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
lägges till grund som ett minimiprogram för de tre närmaste
budgetårens statliga ordinarie vägbyggnadsarbeten;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sveningsson in. fl. (I: 222) och den andra inom andra kammaren av
herr Bohman m. fl. (II: 269), vari hemställts att riksdagen måtte bevilja de
föreslagna anslagen till vägunderhållet och till byggande av vägar och broar
men uttala att den av departementschefen för särskilda ändamål föreslagna
dispositionen av 60 mkr. av berörda anslag icke måtte komma i fråga;

dels ock, såvitt nu är i fråga, två likalydande motioner, väckta den ena
inom första kammaren av herr Bengtson m. fl. (I: 439) och den andra inom
andra kammaren av herr Hedlund m.fl. (11:519), vari hemställts att till
Vägunderhållet (p. 12) för budgetåret 1962/63 anvisas ett investeringsanslag
av 430 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen samt att
till Byggande av vägar och broar (p. 13) för budgetåret 1962/63 anvisas ett

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

15

mot automobilskattemedlen avräknat reservationsanslag av 450 000 000 kr.,
att fördelas i enlighet med vad i motionerna anförts.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionerna II: 184, II: 269 och II: 519.

Utskottet. Under senare år har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen — under
hänvisning till statsmakternas ställningstaganden till vägplanen — i
sina medelsframställningar förutsatt en anslagsanvisning enligt den i nämnda
plan föreslagna investeringsserien för kalenderåren 1958—1967 med ett
års senareläggande. För nästa budgetår har nu styrelsen mot bakgrund av
den faktiska anslagsanvisningen och beredskapsarbetenas omfattning, ansett
en ny investeringsserie böra väljas för de ordinarie vägbyggnadsarbetena,
vilket enligt styrelsen dock icke får innebära att planen frångås. Den
i bihang E till den s. k. kompletteringspropositionen vid 1960 års riksdag
(prop. 150) redovisade serien -— innebärande en årlig ökning av investeringarna
under budgetåren 1962/63—1964/65 med 60 mkr. — har därvid
ansetts lämpligen böra läggas till grund. Med utgångspunkt från den för
innevarande budgetår fastställda investeringsramen om 380 mkr. föreslår
styrelsen följaktligen en anslagsanvisning om 440 mkr. för nästa budgetår,
avseende investeringarna under kalenderåret 1963. För de två närmast följande
åren skulle investeringarna uppgå till 500 resp. 560 mkr.

En väsentlig förutsättning för det av styrelsen framlagda förslaget till
sänkning av den tidigare förutsatta anslagsanvisningen har varit att de ordinarie
investeringarna i fortsättningen skulle få grundas på en för en treårsperiod
fastlagd serie. Eventuellt erforderlig anpassning till konjunkturläget
skulle därvid ske via anslag till beredskapsarbeten. Om väginvesteringarna
under en period av hög arbetslöshet visat avsevärd stegring, kunde
hänsyn tagas till detta förhållande vid revideringen av flerårsplanerna. På
så sätt skulle en rullande planering erhållas, varvid utfallet av beredskapsarbetena
kunde beaktas samtidigt som den eftersträvade utjämningen på
längre sikt skulle ernås.

Departementschefen, som tillstyrker den förordade medelsanvisningen för
nästa budgetår, redogör i anslutning härtill för det faktiska utfallet av statens
utgifter för statligt och kommunalt vägbyggande under åren 1958--1960 och de beräknade utgifterna härför för åren 1961 och 1962. Merinvesteringarna
i förhållande till vägplanen uppgår enligt denna redovisning
till ca 400 mkr. Investeringarna i städernas gatu- och vägnät underskrider
dock de i planen angivna beloppen med 137 mkr., medan landsbygdens
investeringar överstiger vägplanens med drygt en halv miljard kr.

Departementschefen framhåller i sammanhanget att den kraftiga upprustningen
av vägnätet, som redan påbörjats, bör fortsälta samt förordar i
detta syfte en total anslagshöjning om 140 mkr. för den statliga, kommunala
och enskilda väghållningen. Däremot förklarar han sig icke kunna
biträda väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om ett flerårigt investeringsprogram.

16

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

Då behovet av en ytterligare vägupprustning anses vara särskilt framträdande
i norrlandslänen och då sysselsättningsläget där liksom tidigare
förväntas erfordra att en relativt stor volym av vägarbeten kommer till utförande
föreslås att av den totala ökningen av vägbudgeten 60 mkr. disponeras
för en förstärkning av den eljest möjliga medelstilldelningen till berörda
län. Av detta belopp anses 40 mkr. böra hänföras till vägbyggnadsanslagen
och 20 mkr. till vägunderhållsanslaget.

För vägunderhållet beräknar departementschefen ett anslag om 415 mkr.
mot av styrelsen föreslagna 430 mkr. samt framhåller särskilt angelägenheten
av att förstärkningsarbeten för oljegrusning och s. k. enkla beläggningar
sker i så stor utsträckning som möjligt och att även här de trafiksäkerhetsfrämjande
åtgärderna ges hög prioritet.

Redan vid fjolårets riksdag framhöll utskottet att den i vägplanen beräknade
utvecklingen av fordonsnumerären och trafiken snarare över- än
underskridits samt underströk vidare kraftigt vikten av att det totala vägbyggandet
även i fortsättningen hålles på en hög nivå för att bl. a. de kommersiella
vägtrafikbehov, som nu och framdeles måste lita till biltransport,
skall kunna tillgodoses. Utskottet finner det mot bakgrund bl. a. härav tillfredsställande
att departementschefen funnit sig kunna godtaga väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens förslag i vad avser investeringarnas storlek.

Beträffande departementschefens ställningstagande till förslaget om en
flerårig investeringsserie samt det i motionerna I: 144 och II: 184 framställda
yrkandet i denna fråga får utskottet anföra följande.

Såsom departementschefen framhållit har statsmakterna så sent som förra
året tagit ställning till berörda spörsmål. Riksdagen konstaterade då, att det
givetvis skulle underlätta vägbyggnadsverksamhetens rationella planering
och genomförande, om vägmyndigheterna finge följa ett av statsmakterna
fastställt flerårigt investeringsprogram. Å andra sidan fann riksdagen, att
statsmakterna icke kunde frånhända sig möjligheterna att taga hänsyn till
samhällsekonomiens framtida utveckling (SU nr 6; Rskr nr 6).

Utskottet vill för sin del understryka angelägenheten av att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
planering och samordning av vägbyggnadsverksamheten
i görligaste mån underlättas genom att riktlinjer för vägpolitiken
under ett begränsat antal år uppdrages.

Enligt vad utskottet inhämtat har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i
skrivelse den 17 februari 1962 framlagt beräkning beträffande vägbudgetens
ökning under budgetåren 1963/64, 1964/65 och 1965/66. I denna beräkning
angives vägbudgeten under ett vart av dessa budgetår öka med ca 100 mkr.
— varav 60 mkr. avser det ordinarie statliga vägbyggandet — mot 140 mkr.
för budgetåret 1962/63. Utskottet anser för sin del att den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beräknade ökningen av väganslagen kan utgöra utgångspunkt
för ställningstagandena för de närmaste budgetåren i fråga om investeringsramar
och anslag till vägbyggande och vägunderhåll för så vitt det
samhällsekonomiska läget ger förutsättningar härför.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

17

1 vidare mån än vad av det anförda framgår kan utskottet följaktligen
icke tillstyrka bifall till motionerna I: 144 och II: 184.

Den av departementschefen föreslagna specialdestinationen av byggnadsoch
underhållsmedel till norrlandslänen har utskottet för nästa budgetär
funnit sig kunna godtaga och avstyrker följaktligen härutinnan bifall till
motionerna I: 222 och II: 269. Vid fjolårets riksdag framhöll emellertid utskottet
bl. a., att det på något längre sikt bör vara en väsentlig uppgift att
vid vägplaneringen söka utjämna de eventuella skillnader mellan ordinarie
väginvesteringar och beredskapsarbeten, som kan föranledas av att mycket
stora beredskapsarbeten koncentreras till viss del eller vissa delar av landet.
Enligt utskottets mening borde vid de totala investeringarnas fördelning
särskild vikt fästas vid tillgodoseendet av flerårsplanerna samt de ordinarie
anslagsmedlens fördelning mellan länen. I anslutning härtill vill utskottet
även nu framhålla nödvändigheten av att samtliga läns ökade behov av
ordinarie anslagsmedel uppmärksammas, eftersom vissa län på grund av
ett bättre sysselsättningsläge inte i större utsträckning hittills fått sitt vägnät
förbättrat genom beredskapsarbeten.

Utskottet, som i enlighet med vad i det föregående anförts biträder Kungl.
Maj :ts förslag beträffande anslagen till de statliga ordinarie väginvesteringarna,
har ej heller funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen
för vägunderhållet. Då utskottet följaktligen ej kan biträda de i motionerna
I: 439 och II: 519 framställda yrkandena rörande höjning av berörda
anslag med 10 respektive 15 mkr. kommer utskottet att under punkterna 12
och 13 i det följande avstyrka bifall till motionerna i fråga.

Anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten har av Kungl. Maj:t upptagits
med av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna 20 mkr. Också anslagen
till den statsbidragsberättigade kommunala väghållningen har upptagits
med de av styrelsen begärda beloppen, d. v. s. med 67 mkr. till underhåll
av vägar och gator och 185 mkr. till byggande av vägar och gator.

I fråga om medelsberäkningen för enskild väghållning, innebärande ett
anslag om 25,5 mkr. till underhåll av enskilda vägar och 14 mkr. till byggande
av enskilda vägar, delar utskottet departementschefens uppfattning.
Motionsledes har framförts yrkanden rörande bl. a. höjd medelsanvisning
för dessa ändamål. Utskottet återkommer härtill under respektive punkter
i det följande.

För administration och diverse ändamål slutligen har äskats sammanlagt
ca 178,7 mkr. Vid bifall härtill liksom till vad utskottet under förevarande
punkt förordat skulle de mot automobilskattcmedlen avräknade anslagen
för nästa budgetår uppgå till totalt (440 —}— 20 -j— 415 -f- 67 -f- 185 -j39,
5 -f- 178,7) 1 345,2 mkr. I förhållande till motsvarande på riksslaten för
innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta en ökning med ca 90,2
mkr. Då inkomsterna av automobilskattcmedlen beräknas till 1 532 mkr.,
skulle således det under budgetutjämningsfonden redovisade överskottet på
vägväsendets specialbudget komma att öka med 186,8 mkr.

2 intrång till riksdagens protokoll 1962. 6 saml. Nr 6

18

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, i anledning av departementschefens
uttalande under förevarande punkt samt med avslag å motionerna
I: 144 och II: 184, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva
till känna vad utskottet anfört;

II. att motionerna I: 222 och II: 269 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.

12 :o) Vägunderhållet. Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 47—49) föreslagit
riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 415 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp
om 375 mkr. Vid utgången av budgetåret 1960/61 förelåg en reservation
av 2,3 ,mkr. å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för budgetåret 1962/63 hemställt
om ett anslag iav 430 mkr. (s. 47—48).

Departementschefen förordar en anslagsuppräkning med 40 mkr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under
punkten 11 nämnda motionerna I: 439 och II: 519, i vad desamma berör nu
ifrågavarande anslag.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag och under hänvisning
till vad utskottet under föregående punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 439 och II: 519, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Vägunderhållet för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 415 000 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen.

13:o) Byggande av vägar och broar. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 49—
51) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till byggande av vägar
och broar anvisa i statsrådsprotokollet angivna reservationsanslag å tillhopa
440 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Av nedanstående sammanställning framgår bl. a. till förenämnda ändamål
tör innevarande budgetår anvisade och för nästa budgetår äskade
medel.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

19

Anslag

Netto-

Reservation

Anslag

Styrelsens Departe-

1960/61

utgift

vid budget-

1961/62 förslag

ments-

årets utgång

1962/63

chefens

förslag

1962/63

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

8.

Byggande av riksvägar .

200,0

169,6

144,1

210,0

238,0

245,0

9.

Byggande av länsvägar.

144,0

205,8

68,9

145,0

169,0

169,0

10.

Byggande av ödebygds-

vägar ..............

11,0

9,9

10,9

10,0

11,0

11,0

11.

Byggande av storbroar .

15,0

8,1

25,2

15,0

22,0

15,0

370,0

393,4

249,1

380,0

440,0

440,0

Departementschefen har anfört följande.

»Medelsförbrukningen för den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten
under år 1960 uppgick till 359,7 mkr. För år 1961 har fastställts
en medelsförbrukningsram av 370 mkr. Enligt uppgift från väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen beräknas omslutningen under år 1961 uppgå till
sistnämnda belopp.

För väg- och vattenbyggnadsverkets vägbyggnadsverksamhet under år
1962 har riksdagen i enlighet med förslag i 1961 års statsverksproposition
angivit en ram av 380 mkr.

Den vid ingången av år 1962 disponibla medelsbehållningen under förevarande
anslag kan beräknas till 405,8 mkr. Den marginal om 25,8 mkr.,
som alltså skulle föreligga mellan de tillgängliga medlen och ramen för år
1962, kan komma att visa sig så liten eller så fördelad att vissa administrativa
svårigheter kan uppstå att nå den tänkta medelsomslutningen av 380
mkr. Jag förutsätter att Kungl. Maj :t på samma sätt som gällt för år 1961
— i mån av behov för att uppnå den sammanlagda medelsförbrukningsramen
— får bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att för verksamheten
under år 1962 i förväg taga i anspråk medel från väganslagen för budgetåret
1962/63.

För den ordinarie statliga vägbyggnadsverksamheten under år 1963 har
jag i det föregående förordat anslag om sammanlagt 440 mkr.

I fråga om fördelningen av nämnda totalbelopp för budgetåret 1962/63
(kalenderåret 1963) på de skilda vägbyggnadsanslagen har jag — med hänsyn
till den utveckling som ägt rum sedan anslagsäskandena utarbetades —
berett styrelsen tillfälle att under hand ange den fördelning av anslagsmedlen,
som styrelsen nu anser mest lämplig. Styrelsen har därvid föreslagit följande
fördelning, nämligen 245 mkr. eller 55,7 % på anslaget till byggande
av riksvägar, 169 mkr. eller 38,4 % på anslaget till byggande av länsvägar,
11 mkr. eller 2,5 % på anslaget till byggande av ödebygdsvägar samt 15 mkr.
eller 3,4 % på anslaget till byggande av storbroar. Jag finner den av styrelsen
föreslagna anslagsberäkningen böra godtagas.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling föreliaft

dels de under punkten 11 anmälda motionerna I: i39 och 11:519, i vad
desamma berör nu ifrågavarande anslag,

20

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Edström och Lundström (I: 269) och den andra inom andra kammaren
av herrar Enskog och Carlsson i Stockholm (II: 338), vari hemställts
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att vederbörande
myndighet måtte anmodas att beakta i motionerna anförda synpunkter rörande
motverkande av bländning vid mörkerkörning på motorvägar,

dels ock en inom andra kammaren av herr Elmwall väckt motion (II: 36),
vari yrkats att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
skyndsamma åtgärder för tillfredsställande iståndsättning av vägen Mellösa—Fjällskäfte
över Harpsund.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
lar utskottet hänvisa till motionerna II: 519, II: 338 och II: 36.

Utskottet. Såsom framgått redan av punkten 11 i det föregående tillstyrker
utskottet att de ordinarie anslagen till byggande av vägar och broar i
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag anvisas med sammanlagt 440 mkr.
Utskottet, som jämväl biträder det förslag till anslagsfördelning som därvid
framlagts, kan följaktligen icke ansluta sig till det i motionerna I: 439
och II: 519 framförda yrkandet om en medelsanvisning av 450 mkr. till förevarande
ändamål och avstyrker därför bifall till motionerna i fråga.

I motionerna I: 269 och II: 338 har hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla att vederbörande myndighet måtte anmodas
att beakta vissa i motionerna anförda synpunkter rörande motverkande av
bländning vid mörkerkörning på motorvägar. Även om utskottet finner syftet
med motionerna beaktansvärt torde det dock få förutsättas att väg- och
vattenbyggnadsverket med uppmärksamhet följer utvecklingen på ifrågavarande
område och vidtager de åtgärder, som visar sig erforderliga. Någon
särskild framställning i ämnet från riksdagens sida synes således icke vara
påkallad, varför utskottet avstyrker bifall till motionerna.

I motionen II: 36 har hemställts om vidtagande av skyndsamma åtgärder
för tillfredsställande iståndsättning av vägen Mellösa—Fjällskäfte över
Harpsund. Då emellertid frågan härom torde få upptagas i den för prövning
av vägärenden föreskrivna ordningen finner utskottet motionen icke
böra föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd.

I enlighet med det anförda och under hänvisning jämväl till vad utskottet
under punkten 11 anfört får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 439 och II: 519, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, för budgetåret 1962/63 anvisa
följande reservationsanslag att avräknas mot automobilskattemedlen,
nämligen till

a) Byggande av riksvägar.............. kr. 245 000 000

b) Byggande av länsvägar.............. » 169 000 000

c) Byggande av ödebygdsvägar.......... » 11 000 000

d) Byggande av storbroar .............. » 15 000 000;

21

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

II. att motionerna I: 269 och II: 338 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

III. att motionen II: 36 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

14 :o) Vissa vägbyggnadsarbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 14, s. 51) och under hänvisning till vad utskottet under punkten

11 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

15 :o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 15, (s. 51 och 52) och under hänvisning till vad utskottet
under punkten 11 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 67 000 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

16:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt
16, s. 52—54) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar
och gator för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
185 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Våg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 185
mkr. för nästa budgetår.

Departementschefen har i enlighet med vad som anförts i den allmänna
översikten över beräkningen av väganslagen intet att erinra mot styrelsens
uppskattning av medelsbehovet i denna del. Departementschefen förordar
därför att styrelsen bör givas rätt att för år 1963 ställa i utsikt statsbidrag
intill vad som motsvarar en sammanlagd byggnadsvolym av 185 mkr. i statsbidrag.
Detta innebär en höjning med 30 mkr. i förhållande till den beräknade
omslutningen för år 1962. För budgetåret 1962/63 erfordras ett anslagsbelopp,
som motsvarar det beräknade bidragsbehovet.

Utskottet. Såsom framgår av punkten 11 i det föregående biträder utskottet
Kungl. Maj :ts anslagsberäkning under förevarande punkt. Utskottet,
som ej heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i detta sammanhang i övrigt anfört, hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och
gator för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
185 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

22

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

17:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 17, s. 54 och 55) föreslagit riksdagen att dels till Bidrag till underhåll
av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 25 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ock
medgiva att under budgetåret 1962/63 statlig lånegaranti må beviljas för
lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill
ett totalbelopp av 500 000 kr.

Väg- och vattenbyggnads styrelsen har hemställt om ett anslag av 25,5
mkr. för nästa budgetår.

Departementschefen, som icke haft något alt erinra mot väg- och vatten^ySS^^dsstyrelsens
beräkning av anslagsbehovet, förordar en höjning av
anslaget med 1,0 mkr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Georg
Carlsson m. fl. (1:440) och den andra inom andra kammaren av herr
Bjorkängc m. fl. (11:517), vari hemställts att riksdagen måtte dels besluta
att bidragen till underhåll respektive byggande av enskilda vägar måtte utgå
med 70 procent och vid synnerliga skäl 85 procent, dels till Bidrag till
underhåll av enskilda vägar (p. 17) för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 27 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen
samt dels till Bidrag till byggande av enskilda vägar (p. 18) för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 16 000 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionen I: 440.

Utskottet. I anledning av Kungl. Maj :ts förevarande förslag har i motionerna
I: 440 och II: 517 hemställts att riksdagen måtte dels besluta alt bidragen
till underhåll respektive byggande av enskilda vägar måtte utgå med
70 procent och där synnerliga skäl föreligger 85 procent, dels besluta att
bidragsanslagen som följd härav uppräknas med vartdera 2 mkr.

Sasom av departementschefens anförande under punkten 11 under sjätte
uvudhteln framgår har 1960 års vägsakkunniga nyligen framlagt ett betänkande
(SOU 1962: 6) med förslag bl. a. om höjning av bidragsprocenten
till den enskilda väghållningen. Betänkandet är f. n. föremål för remissbehandling.
Med hänsyn härtill kan utskottet icke finna det lämpligt att genom
ett beslut redan nu föregripa ett definitivt ställningstagandet förevarande
bidragsfråga. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna.

I enlighet med det anförda och i anslutning jämväl till vad utskottet
under punkten 11 anfört hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:440 och 11:517, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till underhåll av en -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

23

skilda vägar m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 25 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen; II.

att riksdagen må medgiva, att under budgetåret 1962/63
statlig lånegaranti må beviljas för lån avseende inköp av
vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp
av 500 000 kr.

18 :o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj :t har (punkt
18, s. 55 och 56) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda
vägar för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
14 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 13,0 mkr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt att anslaget ökas med
2 mkr. för nästa budgetår.

Departementschefen förordar, att anslaget — med hänsyn till de reservationer
och besparingar, som brukar uppkomma därå — upptages med 14
mkr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under
punkten 17 omnämnda motionerna I: 440 och II: 517, i vad desamma berör
nu ifrågavarande anslag.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och under hänvisning
jämväl till vad utskottet under föregående punkt anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:440 och 11:517, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till byggande av
enskilda vägar för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 14 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

19:o) Utredningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19, s.
56 och 57), som innebär ett med 100 000 kr. ökat anslag för nästa budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar för budgetåret 1962/63
anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.

20:o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 57 och 58) hemställer utskottet,

24

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella
vägkongresser för budgetåret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 25 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

21 :o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 21, s. 58) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

22 :o) Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 22, s. 58 och 59) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vatten- och
avloppsanläggningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 55 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 45 mkr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt att anslaget ökas med
15 mkr.

Departementschefen föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med
10 mkr. I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen finner departementschefen
det ur vattenvårdssynpunkt angeläget, att tillkomsten av avloppsreningsverk
främjas. Vissa möjligheter bör därför enligt departementschefens
mening finnas att i anslutning till utförandet av dylika reningsverk
bevilja direktbidrag. Med hänsyn härtill förordar departementschefen, att
av den föreslagna ökade medelstilldelningen ett belopp av 5 mkr. i första
hand användes ''till sådana bidrag.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ferdinand Nilsson m. fl. (I: 52) och den andra inom andra kammaren
av herr Björkänge m. fl. (II: 94) vari hemställts att till Bidrag till vattenoch
avloppsanläggningar för budgetåret 1962/63 måtte i enlighet med vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens förslag anvisas ett till 60 mkr. förhöjt anslag
samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära att en plan för
snar avveckling av eftersläpningen beträffande bidrag till anläggning av vatten
och avlopp måtte föreläggas innevarande års riksdag;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Åkesson och Eric Peterson (1:272) och den andra inom andra
kammaren av herr Tobé m. fl. (II: 340), vari hemställts att riksdagen må
till Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag om 60 mkr.

Beträffande de skäl som åberopats till stöd för motionärernas yrkanden
torde få hänvisas till motionerna I: 52 och II: 340.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

25

Utskottet har för sin del funnit sig böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag
som för nästa budgetår innebär en höjning av anslagsanvisningen till förevarande
ändamål med 10 mkr. I enlighet härmed avstyrker utskottet bifall
till de i motionerna I: 52 och II: 94 samt I: 272 och II: 340 framställda
yrkandena om en ytterligare anslagshöjning med 5 mkr.

Ej heller har utskottet funnit sig kunna tillstyrka att — på sätt i motionerna
1: 52 och II: 94 föreslagits — från riksdagens sida begäres en plan
för avvecklingen av eftersläpningen beträffande bidragen till vatten- och avloppsanläggningar.
Utskottet vill dock erinra om sina uttalanden i denna
fråga senast vid fjolårets riksdag, i samband varvid bl. a. underströks vikten
av att utvecklingen på området noggrant följes samt att i anledning härav
eventuellt erforderliga åtgärder vidtages.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna 1: 52 och II: 94 samt motionerna
I: 272 och II: 340, förstnämnda båda motioner såvitt
nu är i fråga, till Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
55 000 000 kr.;

II. att motionerna I: 52 och II: 94, såvitt de avser skrivelse
till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vägtrafikväsendet

23:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 23, s.
60—67) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för statens bilinspektion vidtaga i statsrådsprotokollet angiven
ändring, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens bilinspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1962/63, dels ock till Statens bilinspektion: Avlöningar för samma budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 4 163 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 809 000 kr.

Väg- och vattenbgggnadsstgrelsen har hemställt om en anslagshöjning
för nästa budgetår med 446 000 kr.

Beträffande den, närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 60—62).

I propositionen redovisas därefter resultatet av vissa undersökningar rörande
bilinspektionen som verkställts av en inom kommunikationsdepartementet
bildad arbetsgrupp samt yttranden häröver av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
automobilbesiktningsmännens förening, överbefälhavaren
och försvarets civilförvaltning (s. 62—65).

26

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

Departementschefen har anfört följande.

»Trots den betydande utbyggnaden under de senaste åren av bilinspektionens
resurser har det visat sig, att inspektionen ännu icke har möjligheter
att möta de ökade krav på dess tjänster som följer av den starkt expanderande
bilismen. I den promemoria, som utarbetats av en särskild arbetsgrupp
inom kommunikationsdepartementet, konstateras att inspektionens
omedelbara behov av ytterligare teknisk personal motsvarar tolv bilinspektörer.
Härutöver erfordras enligt arbetsgruppen viss biträdespersonal och
medel för tillfälliga åtgärder under perioder med särskilt hög belastning.

Med hänsyn till främst de nuvarande svårigheterna på grund av teknikerbristen
att till inspektionen knyta befattningshavare med utbildning vid
tekniskt läroverk eller därmed jämförlig utbildning finner jag i likhet med
arbetsgruppen, att man försöksvis bör överföra vissa förrättningar, som nu
handhas av bilinspektörer, till mindre kvalificerad personal. Denna anordning
har också redan i viss utsträckning prövats inom bilinspektionen. Jag
föreslår därför att tolv nya tjänster som besiktningsassistent inrättas vid
inspektionen. Tjänsterna bör vara extra ordinarie i A 11. Det ökade medelsbehovet
i anledning härav beräknar jag till 184 000 kr.

För att befria bilinspektörspersonalen från rutinärenden av administrativ
natur förordar jag, att inspektionen ges möjligheter att inom ramen för
ett ytterligare belopp av 40 000 kr. anställa viss biträdespersonal.

Vidare finner jag, att försöken med tillfälliga förstärkningar av inspektionens
resurser under toppbelastningsperioder bör fortsätta. Jag förordar
för detta ändamål ett belopp av 60 000 kr., att uppföras under en särskild
anslagspost benämnd Avlöningar till tillfällig personal m. m. Posten bör
vara förslagsvis beräknad. Den nuvarande anslagsposten till avlöningar till
icke-ordinarie personal bör till följd härav erhålla rubriken Avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal.

Med de av mig nu förordade nya tjänsterna kommer inspektionen att
under budgetåren 1959/60—1962/63 ha förstärkts med sammanlagt 25 tjänster
på besiktningsmannasidan. Denna ökning av den fasta personalen i förening
med de föreslagna särskilda åtgärderna för att bemästra arbetsbördan
vid perioder med hög belastning torde innebära att inspektionens personalresurser
bättre anpassas till arbetsmängden. Bilinspektionen står därmed
bättre rustad att utföra sin betydelsefulla del i trafiksäkerhetsarbetet och
får vidare möjligheter att ge ökad service åt allmänheten.

Jag har icke något att erinra mot arbetsgruppens förslag rörande fortbildningskurser
för militära besiktningsmän. Kostnaderna för kurserna,
vilka givetvis endast bör komma till stånd under hänsynstagande till möjligheterna
härtill ur militär synpunkt, har jag beräknat till 3 000 kr., att
bestridas från inspektionens omkostnadsanslag.

Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången bör i enlighet med
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag tre kontorsbiträden i Ae 5 erhålla
ordinarie anställning i oförändrad lönegrad. För automatiska kostnadsökningar
i anledning av vissa enligt beslut av 1961 års riksdag uppflyttade

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

27

tjänster samt för löneklassuppflyttningar upptager jag sammanlagt 65 400
kr. Posten Kompensation för höjda folkpensionsavgifter torde böra höjas
med 4 600 kr.

Styrelsens förslag i övrigt anser jag mig icke kunna tillstyrka.

Liksom inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vägförvaltningarna är
—- enligt vad jag under hand inhämtat — inom bilinspektionen ett antal
ordinarie tjänster obesatta, då de med tjänsterna förenade göromålen bestrides
av personal, som avlönas från avlöningsstatens icke-ordinariepost. För
att erhålla en mera rättvisande fördelning av anslagsmedlen på de olika
anslagsposterna och för att de legala överskridandena skall kunna begränsas,
föreslår jag, att ett belopp om 75 000 kr., vilket ungefärligen motsvarar
grundlönen till nio kontorsbiträden i Ao 5, överföres från anslagsposten Avlöningar
till ordinarie tjänstemän till posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal. Därvid förutsätter jag, att nio kontorsbiträdestjänster i Ao 5
tills vidare icke kommer att uppehållas.»

Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet det angeläget
att bilinspektionens personalresurser bättre anpassas till de ökade krav
på dess tjänster som följer av den snabbt expanderande bilismen — icke
minst med hänsyn till inspektionens betydelsefulla uppgifter i trafiksäkerhetsarbetet.
Utskottet tillstyrker därför den föreslagna personalökningen
och har ej heller funnit anledning till erinran mot de av departementschefen
i förevarande sammanhang i övrigt förordade åtgärderna.

Utskottet hemställer i enlighet med det anförda,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
statens bilinspektion vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1962 förordad ändring; b)

godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ....................................... 1 299 000

2. Avlöningar till tillfällig personal m. in., förslagsvis
................................... 60 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 1 822 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 919 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 62 400

Summa kr. 4 163 000;

28

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

c) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 4 163 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

24:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 24, s. 67—69), som innebär en anslagsökning med 196 000
kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 430 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

25:o) Statens bilinspektion: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 25, s. 69 och 70), som innebär en med 100 000 kr. ökad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Utrustning för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 150 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

26:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 26, s. 70) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

27 :o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 71), som innebär en oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid
järnvägskorsningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 6 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

28:o) Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 72), som innebär
en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande
åtgärder vid vissa järnvägskorsningar för budgetåret 1962/63
anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.

29:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 29,
s. 73—75) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tillämpas tills vidare

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

29

fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar
för sainma budgetår anvisa ett förslagsanslag om 737 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 573 000 kr.

Statens biltrafiknämnd har hemställt om en anslagshöjning för nästa
budgetår med 125 700 kr.

Beträffande den närmare innebörden av nämndens framställning torde få
hänvisas till propositionen (s. 73 och 74).

Departementschefen har anfört följande.

»Enligt min mening är det nödvändigt, att biltrafiknämnden erhåller viss
arbetskraftförstärkning, främst med hänsyn till de uppgifter i fråga om
transportledningsplanering, vilka enligt beslut av förra årets riksdag (prop.
84; SU 118; Rskr 301) fr. o. m. årsskiftet 1961/62 överförts till biltrafiknämnden
från den tidigare riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.
Jag föreslår därför, att en tjänst som kanslist i reglerad befordringsgång
nyinrättas hos biltrafiknämnden. Merkostnaderna i anledning härav uppgår
till 17 000 kr.

Nämndens nuvarande resurser för granskning av färdskrivaruppteckningar
är otillräckliga. Jag vill emellertid erinra om att jag med stöd av Kungl.
Maj :ts beslut den 15 september 1961 tillkallat sakkunniga för att verkställa
utredning angående de tekniska möjligheterna att utnyttja maskinella hjälpmedel
för eftergranskning av färdskrivardiagram samt därmed sammanhängande
organisatoriska och andra frågor. I avbidan på de sakkunnigas
förslag föreslår jag, att nämnden beredes möjlighet att tillfälligt anställa
arbetskraft för intensifierad manuell granskning. Medelsbehovet i anledning
härav beräknar jag för nästa budgetår till 75 000 kr.

De automatiska kostnadsstegringarna i anledning av vissa enligt beslut
av 1961 års riksdag inrättade och uppflyttade tjänster samt för löneklassförändringar
m. m. och tjänstetidsbefordran beräknar jag till 69 200 kr.
Posten Kompensation för höjda folkpensionsavgifter torde böra höjas med
2 800 kr.

I övrigt anser jag mig icke kunna tillstyrka nämndens förslag.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Sveningsson
och Enarsson (I: 146) och den andra inom andra kammaren av herr Bohman
(II: 175), vari yrkats att riksdagen måtte dels (p. 29) fastställa en i motionerna
föreslagen avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, dels till Statens
biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 662 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ock
(p. 30) till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 76 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionen II: 175.

30

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag innebär — förutom vissa automatiska
utgiftsökningar — att biltrafiknämndens personal utökas med en kanslist
samt att 75 000 kr. ställes till nämndens förfogande för att tillfälligt anställa
personal för eftergranskning av färdskrivardiagram. I motionerna
I: 146 och II: 175 har hemställts att en ytterligare utvidgning för närvarande
ej sker av personalen för sådan eftergranskning. I motionerna hemställes
även om en motsvarande reducering beträffande nämndens omkostnadsanslag.
Med hänsyn till vad departementschefen i frågan anfört har utskottet
emellertid ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet
avstyrker således bifall till motionerna i fråga.

Då utskottet ej heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i övrigt förordat, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 146 och II: 175, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,
alt tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 82 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis..................... 25 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 486 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 131 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................. 11 300

Summa kr. 737 000;

b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 737 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

30:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 30,
s. 75) föreslagit riksdagen att till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 85 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 58 000 kr.

Statens biltrafiknämnd har hemställt om en anslagshöjning med 17 500
kr.

Kungl. Maj. ts förslag innebär en uppräkning av anslaget med 27 000 kr
till 85 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

31

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under
punkten 29 redovisade motionerna I: 14-6 och II: 175, i vad de berör förevarande
anslag.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt
anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 146 och II: 175, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Statens biltrafiknämnd:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 85 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

31 :o) Statens trafiksäkerhetsråd m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 31, s.
76—78) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för statens trafiksäkerhetsråd vidtaga i statsrådsprotokollet
angiven ändring, dels godkänna av departementschefen förordad stat för
statens trafiksäkerhetsråd m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63, dels ock till Statens trafiksäkerhetsråd m. m. för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 204 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motsvarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 203 000 kr.

Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt om en anslagsökning med 200 000
kr. (s. 76 och 77).

Departementschefen har bl. a. anfört följande.

»Trafiksäkerhetsrådet har föreslagit inrättandet av, förutom en tjänst såsom
byrådirektör, tillika teknisk-vetenskaplig sekreterare, tjänster för en
del av den personal, som arbetar inom arbetsgruppen TRAG och som nu avlönas
från rådets forskningsanslag. Jag vill i detta sammanhang erinra om
den omorganisation av rådet, som beslutades av riksdagen så sent som år
1959. Till grund för omorganisationen låg ett av organisationskommittén för
trafiksäkerhet 1958 framlagt betänkande med förslag rörande trafiksäkerhetsarbetets
organisation m. m. Kommittén ansåg det värdefullt och lämpligt,
att rådet liksom dittills bedrev egen forskning i den utsträckning förhållandena
kunde medge utan att rådets övriga uppgifter åsidosattes. Å
andra sidan borde rådet, enligt kommitténs uppfattning, främst vara ett
sammanhållande organ för trafiksäkerhetsforskningen, vilken under rådets
ledning borde bedrivas vid olika forskningsinstitutioner och av fristående
forskare. I fråga om rådets kansli ansåg kommittén personalorganisationen
vara väl avvägd. I 1959 års statsverksproposition (VI ht, s. 86—89) accepterade
jag i allt väsentligt kommitténs bedömningar och förslag rörande

32

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

rådet. Jag ansåg mig således icke beredd att förorda någon ändring i kansliets
uppsättning. Riksdagen fann ej anledning till erinran mot vad jag
sålunda anfört (SU 6, Rskr 6). Rådets ställning, uppgifter och verksamhet
har icke principiellt förändrats sedan omorganisationen år 1959. I den mån
rådet självt bedriver forskning bör därför i enlighet med hittills tillämpade
normer kostnaderna för härför erforderlig personal bestridas från anslaget
Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning. Med hänsyn härtill
kan jag icke tillstyrka rådets nu framförda äskanden om personalförstärkningar.
»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lundström
m. fl. (I: 443) och den andra inom andra kammaren av herrar Cassel och
Carlsson i Stockholm (II: 518), vari hemställts att riksdagen ville till Statens
trafiksäkerhetsråd m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett forskningsanslag
av 318 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande
får utskottet hänvisa till motionen I: 443.

Utskottet. En omorganisation av trafiksäkerhetsrådet har, såsom departementschefen
påpekat, beslutats av 1959 års riksdag. I samband därmed skedde
även en viss upprustning av rådet. Rådets ställning och uppgifter, som
fastställdes i samband med nämnda omorganisation, har i princip icke förändrats
sedan dess. Därför bör enligt departementschefens åsikt — i den
mån rådet självt bedriver forskning — kostnaderna för härför erforderlig
personal bestridas från anslaget Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning.
Med hänsyn härtill har departementschefen icke kunnat tillstyrka
rådets förslag om personalförstärkningar.

I anledning av Kungl. Maj :ts förevarande förslag har i motionerna I: 443
och II: 518 hemställts om en uppräkning med 114 000 kr. av anslaget i fråga.

Utskottet får i sammanhanget erinra om att för anslaget Kostnader för vetenskaplig
trafiksäkerhetsforskning har föreslagits en höjning med 150 000
kr. för nästa budgetår. Utöver denna uppräkning skulle enligt Kungl. Maj :ts
förslag av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslag till Utredningar 50 000
kr. få tas i anspråk för vissa av trafiksäkerhetskommittén påbörjade undersökningar.

I likhet med motionärerna anser utskottet, att den trafiksäkerhetsfrämjande
verksamheten och forskningen för att förebygga trafikolyckor förtjänar
ett starkt stöd från det allmännas sida. En anslagsökning kan därför i
och för sig framstå som motiverad. Med beaktande bl. a. av vad departementschefen
anfört och den höjning av anslaget Kostnader för vetenskaplig
trafiksäkerhetsforskning som utskottet i det följande under punkten 32 tillstyrker
har emellertid utskottet ansett sig böra godta Kungl. Maj :ts förslag
och får således avstyrka bifall till motionerna i fråga.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

33

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 443 och II: 518,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för statens trafiksäkerhetsråd vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1962 förordad
ändring;

b) godkänna följande stat för statens trafiksäkerhetsråd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Stat

Avlöningar

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 29 800

2. Arvoden till ledamöter ...................... 38 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 34 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 19 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 1 300

Säger kr. 122 600

Omkostnader

1. Kostnader för snabbstatistik rörande vägtrafik -

olyckor .................................. 49 400

2. Övriga omkostnader ........................ 32 000

Säger kr. 81 400
Summa kr. 204 000

c) till Statens trafiksäkerhetsråd m. m. för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 204 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

32 :o) Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning. Kungl. Maj:t
har (punkt 32, s. 78—80) föreslagit riksdagen att till Kostnader för vetenskaplig
trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 700 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 550 000 kr.

Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt, att anslaget höjes med 150 000
kr. (s. 79).

Departementschefen har anfört följande.

»Trafiksäkerhetsrådet har för nästa budgetår anmält ett ökat medelsbehov
för den inom ramen för rådets ordinarie verksamhet planerade forsknings-
och undersökningsverksamheten. Innan jag tager ställning härtill vill

Uihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 6

34

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

jag något beröra det forskningsarbete som i samarbete med trafiksäkerhetsrådet,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och statens väginstitut bedrivs
av 1961 års trafiksäkerhetskommitté.

Kommittén har den 8 november 1961 avlämnat en redogörelse (stencilerad)
för tillfällig hastighetsbegränsning i motortrafiken under år 1961. I
redogörelsen konstateras — efter ingående vetenskaplig behandling av ett
insamlat, förhållandevis omfångsrikt material •— att de under förra året försöksvis
genomförda hastighetsbegränsningarna givit anledning antaga, att
man genom hastighetsbegränsning kan uppnå en dämpning av olycksfallsfrekvensen
och en förskjutning i olycksutvecklingen mot mindre allvarliga
olyckor. Å andra sidan framhålles, att den gjorda utredningen icke kan anses
fullständig, varför kommittén föreslår, att försöken med tillfälliga hastighetsbegränsningar
fortsättes. Redogörelsen remissbehandlas f. n.

Det forskningsarbete, som nedlagts inom kommittén, måste bedömas
vara av grundläggande vetenskapligt värde på trafiksäkerhetsforskningens
område. Jag finner det därför angeläget, att de av trafiksäkerhetskommittén
påbörjade undersökningarna rörande verkningarna av tillfälliga hastighetsbegränsningar
fortsättes och fullföljes för de perioder med hastighetsbegränsningar,
som kan bli aktuella under budgetåret 1962/63. Ett fullföljande
härav kan beräknas draga kostnader av ca 100 000 kr. för insamling
och bearbetning av statistiskt material. Dessutom är det angeläget, att bättre
teknisk apparatur för trafikflödesmätningar inköpes för att komplettera
den apparatur, som väg- och vattenbyggnadsverket f. n. förfogar över.

Jag förordar att här ifrågavarande anslag liöjes med 150 000 kr. till
700 000 kr. En del av de ökade medlen bör därvid efter Kungl. Maj:ts prövning
ställas till förfogande för nämnda statistiska undersökningar inom
trafiksäkerhetskommittén. För att täcka återstoden av det härför erforderliga
medelsbehovet torde ca 50 000 kr. av den av mig i det föregående föreslagna
anslagshöjningen å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslag till utredningar
få tagas i anspråk.

Medel för den erforderliga tekniska apparaturen för trafikflödesmätningar
bör med den anslagsförstärkning jag förordat under förenämnda utredningsnnslag
kunna ställas till förfogande från detta anslag.»

Utskottet delar helt departementschefens uppfattning att det är angeläget
att undersökningarna rörande verkningarna av hastighetsbegränsningar
fortsättes. Jämväl i övrigt kan utskottet biträda Kungl. Maj:ts förslag
under förevarande punkt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 700 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

35

33 :o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 81—83), som innebär en
med 100 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1962/63 anvisa
ett anslag av 900 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

34 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 34, s. 84—93) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut vidtaga i statsrådsprotokollet angiven
ändring, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock
till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 5 540 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 458 000 kr.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har i skrivelse den
29 augusti 1961 hemställt, att anslaget höjes med 1 255 700 kr.

Beträffande den närmare innebörden av institutets förslag torde få hänvisas
till propositionen (s. 84—89).

Statskontoret har avgivit yttrande över institutets anslagsäskanden i vad
avser Stockholm-Arlanda flygväderlekstjänst, d. v. s. under avlöningsanslaget
fråga om utbyggnad av institutets aerologiska avdelning, under omkostnadsanslaget
fråga om vissa beräkningsarbeten på matematikmaskin
för jettrafiken mellan Arlanda och New York samt under anslaget till väderlekstjänst
för luftfarten fråga om utbyggnad av meteorologi tjänsten på
Stockholm-Arlanda flygväderlekstjänst med såväl nya tjänster som från
Stockholm-Bromma flygväderlekstjänst överflyttade tjänster (s. 89—91).

Departementschefen har anfört följande.

»Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har under de senaste
åren erhållit betydande förstärkningar på såväl personal- som materielsidan.
Vad personalförstärkningarna beträffar må erinras om att genom beslut
av 1959 års riksdag institutet erhöll medel för tillsammans 13 tjänster,
vilka ingick i det förslag om personalupprustning, som framlagts av SMHIutredningen.
I proposition nr 77 till 1960 års riksdag föreslog jag inrättandet
av ett tjugotal nya tjänster för institutets allmänna verksamhet m. m. I
samma proposition förordade jag vidare, alt oa tio extra tjänster skulle
cxtraordinariesättas för den allmänna verksamheten in. in. och att för upp -

36

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

dragsverksamheten skulle inrättas inemot 20 nya fasta tjänster. I föregående
års statsverksproposition tillstyrkte jag slutligen, att tolv nya tjänster
skulle inrättas för den allmänna verksamheten. Av SMHI-utredningens betänkande
framgick, att under budgetåret 1958/59 drygt 400 tjänster fanns
upptagna på personalplanen för institutet, de aerologiska stationerna och
flygväderlekstjänjsterna. I höstens petita har motsvarande siffra angivits till
ca 500.

Institutet har för nästa budgetår föreslagit inrättandet av mer än 50 nya
tjänster inom institutets centrala delar. Med hänsyn till den under senare
år genomförda kraftiga personella upprustningen av institutet liksom till
den avsevärda utökning av flygväderlekspersonalen, som jag senare i dag
kommer att föreslå, är jag icke beredd att tillstyrka inrättandet av ett större
antal tjänster än som jag bedömer oundgängligen nödvändigt främst på
grund av luftfartens ökade krav på meteorologisk service.

Denna service kräver enligt institutets uppfattning att ett icke ringa antal
tjänster inrättas bl. a. på dess aerologiska avdelning. I anslutning härtill
vill jag till en början anmäla att Kungl. Maj:t genom beslut den 7 april
1961 -—■ såvitt nu är ifråga — medgivit institutet att överskrida anslagsposten
Avlöningar till icke-ordinarie personal under anslaget till flygväderlekstjänsten
för budgetåret 1960/61 för anställande, räknat fr. o. m. den 1 april
1961, av två meteorologer i reglerad befordringsgång, en meteorologassistent
i Af 9 och två kartbiträden i reglerad befordringsgång, samtliga vid institutets
aerologiska avdelning, samt en radioassistent i Ag 13 vid institutets teleavdelning.
Enligt institutets mening bör kostnaderna för denna personal
bestridas från här ifrågavarande anslag. Institutet gör hemställan därom
under beaktande av att aerologiska avdelningen förra året förstärktes med
en meteorolog, en meteorologassistent och ett kartbiträde. För att slutligt
reglera de i överskridandebeslutet medgivna tjänsterna skulle nu medel behöva
beräknas för en meteorolog i reglerad befordringsgång, ett kartbiträde
i reglerad befordringsgång och en radioassistent i A 13.

Statskontoret har efter viss utredning av personalbehovet vid Arlanda och
Bromma flygväderlekstjänster framlagt de förslag som redovisats i det föregående,
därvid ämbetsverket ansett de föreslagna utgifterna för luftfartens
behov böra bestridas med medel under anslaget Väderlekstjänst för
luftfarten. Beträffande förevarande anslag innebär detta, att kostnaderna
för hela den personal som anställts med anledning av det förutberörda
beslutet den 7 april 1961, ävensom för den personal i övrigt som nu erfordras
för aerologiska uppgifter, skall bestridas med medel från anslaget till
flygväderlekstjänsten. Jag kan för min del — i avbidan på resultatet av den
större undersökning som statskontoret genomför i samarbete med institutet
och luf tf artsstyrelsen rörande flygväderlekstjänsterna och dessas organisation
—- ansluta mig till vad statskontoret nu anfört och förordat. Med hänsyn
härtill föreslår jag att följande under detta anslag äskade tjänster nyinrättas
och föres upp under anslaget till flygväderlekstjänsten, nämligen
en tjänst som meteorolog i Ae 19, en som meteorolog i reglerad befordrings -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

37

gång, en som radioassistent i Ae 13, en som meteorologassistent i Ae 11 samt
två som kartbiträden i reglerad befordringsgång. Vidare bör en tjänst som
meteorolog i reglerad befordringsgång, en som meteorologassistent i Ae 11
och en som kartbiträde i reglerad befordringsgång överföras från avlöningsanslaget
till anslaget Väderlekstjänst för luftfarten. De sammanlagda kostnaderna
för de tre sistnämnda tjänsterna uppgår till 44 200 kr.

Med hänsyn till arbetsbelastningen på kansliavdelningen förordar jag vidare
inrättandet av en ny tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång
på avdelningen. Kostnaderna härför kan beräknas till 9 100 kr.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknar jag medel för
följande löneregleringar och tjänsteförändringar. På väderleksbyråns väderleksavdelning
ändras en kanslibiträdestjänst i Ae 7 till en kontoristtjänst
i Ae 9. En tjänst som kassör i Ao 12 och eu tjänst som kanslibiträde i Ae 7
på kansliavdelningen ändras till tjänster som respektive kassör i Ao 13
och kontorist i Ae 9. Slutligen utbytes på klimatbyråns klimatavdelning två
tjänster som kontorsbiträde i Af 1—Ae 5 mot tjänster som kanslibiträde i
Ae 7. Merkostnaderna härför uppgår till 6 000 kr.

För höjda ersättningar till observatörer beräknar jag 40 000 kr. Beloppet
torde främst erfordras för en ökning av arvodena för observationer under
natten vid de synoptiska stationerna.

Vad beträffar ersättningar till hantlangare vid vattenföringsmätningar har
institutet under en följd av år brukat bestrida dessa från den under allmänna
omkostnadsanslaget uppförda anslagsposten till reseersättningar i den
mån ersättningarna icke hänför sig till uppdragsverksamhet. Enligt min
mening bör ifrågavarande ersättningar i stället bestridas från den under
förevarande anslag upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal. För innevarande budgetår har ersättningarna beräknats till
13 000 kr. Institutet har under omkostnadsanslaget äskat en höjning med
15 000 kr. Då jag icke har något att erinra mot institutets beräkning av medel
för detta ändamål, torde avlöningsanslaget böra räknas upp med sammanlagt
28 000 kr., medan posten till reseersättningar under omkostnadsanslaget
kan minskas med 13 000 kr.

I övrigt kan jag icke biträda institutets förslag.

För automatiska utgiftsökningar i anledning av vissa enligt beslut av
1961 års riksdag uppflyttade tjänster m. m. samt löneklassförändringar
beräknar jag 42 200 kr. Anslagsposten Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
torde böra höjas med 900 kr.

Anslaget torde sålunda böra uppföras med (5 458 000 + 82 000) 5 540 000
kr.»

Utskottet. Institutet har för nästa budgetår föreslagit inrättandet av mer
än 50 nya tjänster för institutets centrala delar. Med hänsyn till den personalförstärkning
som institutet erhållit under senare år har emellertid
departementschefen icke funnit sig beredd att tillstyrka ett större antal

38

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

tjänster än som bedömes oundgängligen nödvändigt, främst på grund av
luftfartens ökade krav på meteorologisk service. Den för luftfartens behov
erforderliga personalförstärkningen bör därvid enligt departementschefens
mening uppföras under anslaget till väderlekstjänst för luftfarten. Av samma
skäl förordar departementschefen att tre befintliga tjänster överföres
från avlöningsanslaget till anslaget till väderlekstjänst för luftfarten. I fråga
om avlöningsanslaget förordar departementschefen att kansliavdelningen
förstärkes med ett kontorsbiträde. Vidare förordas en höjning av vissa
arvoden.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förevarande
förslag. Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl.
Maj:ts förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är
i fråga, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut vidtaga
i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
3 januari 1962 förordad ändring;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

...................................... 805 300

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t............ l 200

3. Arvoden till sakkunniga.................... 21 100

4. Arvoden till observatörer .................. i 106 700

5. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 2 592 400

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 945 300

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 68 000

Summa kr. 5 540 000;

c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 5 540 000 kr.

35:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Undervisning, I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 35, s. 93—95) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Undervisning för budgetåret 1962/63 anvisa
ett anslag av 21 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962 39

36 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, s. 95—98), som innebär en
anslagsökning för nästa budgetår med 45 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 1 265 000 kr.

37 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av
materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 98 och
99), som innebär en anslagsökning för nästa budgetår med 29 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Underhåll av materiel m. m. för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 570 000 kr.

38:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning
av instrument m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 38, s. 99
—101), som innebär en anslagsökning med 30 000 kr. för nästa budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Nyanskaffning av instrument m. m. för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 135 000 kr.

39:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 101 och 102),
som innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1962/
63 anvisa ett förslagsanslag av 2 504 000 kr.

40 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst
för luftfarten. Kungl. Maj :t har (punkt 40, s. 102—107) föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för väderlekstjänsten
för luftfarten vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,
dels godkänna av departementschefen förordad stat för väderlekstjänsten
för luftfarten, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63,
dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst
för luftfarten för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
3 268 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 567 000 kr.

40

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

Institutet har hemställt om en anslagsökning med 512 900 kr.

För en redovisning av innebörden av institutets förslag får utskottet hänvisa
till propositionen (s. 102—105).

Statskontoret har avgivit det utlåtande som redovisats under institutets
avlöningsanslag (s. 89—91).

Departementschefen tillstyrker i fråga om Arlanda flygväderlekstjänst
följande nya tjänster, nämligen en som statsmeteorolog i Ae 21, en som
meteorolog i Ae 19, två som förste meteorologassistent i Ae 13, fyra som
meteorologassistent i Ae 11 samt fyra som kartbiträden i reglerad befordringsgång.
Sju meteorologtjänster och fyra kartbiträdestjänster bör
enligt departementschefens uppfattning överflyttas från Bromma till Arlanda.
Såsom redovisats under institutets allmänna avlöningsanslag förordar
departementschefen att från förevar ande anslag bör bestridas jämväl
kostnaderna för en meteorolog i Ae 19, två meteorologer i reglerad befordringsgång,
en radioassistent i Ae 13, två meteorologassistenter i Ae 11
samt tre kartbiträden i reglerad befordringsgång.

Departementschefen förordar vidare inrättandet av två nya tjänster som
kartbiträde i reglerad befordringsgång vid Bulltofta flygväderlekstjänst
och av en tjänst som meteorologassistent i Ae 11 vid Sundsvall/Härnösands
flygväderlekstjänst. De av departementschefen förordade personalförstärkningarna
och tjänsteförändringarna beräknas medföra ökade avlöningskostnader
under förevarande anslag av sammanlagt 444 000 kr. inklusive
automatiska utgiftsökningar.

I övrigt innebär Kungl. Maj :ts förslag en uppräkning av omkostnaderna
med 257 000 kr.

Utskottet. Vad Kungl. Maj:t föreslagit har ej givit utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande. Under hänvisning jämväl till att riksdagen
numera bifallit Kungl. Maj :ts förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition
får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
väderlekstjänsten för luftfarten vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1962
förordade ändringar;

b) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Stat

Avlöningar:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

......... • • ........................... 31 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 1 928 600

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

41

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................

Omkostnader, förslagsvis......................

527 500

38 500
741 900

Summa kr. 3 268 000;

c) till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut:
Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 3 268 000 kr.

41 :o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 107 och 108), som innebär
en anslagsökning för nästa budgetår med 134 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 1 014 000 kr.

Byggnadsväsendet

42 :o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
43 s. 109—112) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i
personalförteckningen för länsarkitektsorganisationen vidtaga i statsrådsprotokollet
angiven ändring, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 5 974 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 911 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 102 500 kr.

Departementschefen har bl. a. anfört följande.

»I Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, d. v. s. de tre
storstadslänen, har länsarkitekternas arbetsuppgifter ökat mycket kraftigt
under senare år. Jag finner det därför angeläget, att länsarkitektkontoren
i dessa tre län erhåller ytterligare arbetskraft som kan biträda vederbörande
länsarkitekt bl. a. vid behandlingen av de i länen mycket omfattande och
viiktiga planfrågorna. Med hänsyn härtill föreslår jag, att ytterligare en
tjänst som biträdande länsarkitekt i Ae 26 inrättas i ett vart av de berörda
länen.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Erik Jansson och Bergman (I: 271) och den andra inom andra kammaren
av herrar Adamsson och Nilsson i Göteborg (11:337), vari hemställts att

42

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

de av Kungl. Maj:t nyinrättade tjänsterna som biträdande länsarkitekter
i Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län placeras i Be 1.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande
torde få hänvisas till motionen I: 271.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en förstärkning av länsarkitektsorganisationen
med tre biträdande länsarkitekter. I motionerna I: 271
och 11:337 har tjänsternas placering i lönegraden Ae 26 — med hänsyn
till bristen på dylik arbetskraft -— ansetts otillräcklig.

Enligt utskottets mening är frågan rörande lönegradsplaceringen av
nämnda tjänster av natur att böra behandlas i ett vidare lönepolitiskt sammanhang.
Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna.

Då utskottet i övrigt ej funnit anledning till särskilt uttalande hemställer
utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 271 och II: 337,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för länsarkitektsorganisationen vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1962 förordad
ändring;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ...................................... 1 016 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 3 040 000

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter
m. fl., förslagsvis.................... 476 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 360 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 81 200

Summa kr. 5 974 000;

c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 5 974 000 kr.

43:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 44, s. 112), som innebär en anslagsökning för nästa
budgetår med 18 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 567 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

43

44 :o) Bidrag till upprättande av regionplaner m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, s. 112 och 113), som innebär en oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av regionplaner
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 700 000 kr.

45 :o) Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse m. m. inom vissa
strandområden. I enlighet med Kungl. Maj -.ts förslag (punkt 46, s. 113 och
114), som innebär en med 15 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar på grund av förbud mot
bebyggelse m. m. inom vissa strandområden för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kr.

Tekniska institut

46:o) Statens väginstitut. Kungl. Maj :t har (punkt 47, s. 115—119) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad stat
för statens väginstitut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/
63, dels ock till Statens väginstitut för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 122 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 138 000 kr.

Direktionen för statens väginstitut har i skrivelse den 22 augusti 1961
hemställt om en anslagshöjning av 317 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av direktionens förslag torde få
hänvisas till propositionen (s. 115—118).

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom en anslagsuppräkning med hänsyn
till automatiska kostnadsstegringar,

att institutet tillföres en tjänst som kontorist i Ae 9,

att omkostnaderna för institutets allmänna verksamhet uppräknas med
48 000 kr. och omkostnaderna under uppdragsverksamheten med 100 000
kr.,

samt att uppbördsmedlen uppräknas med 317 000 kr.

Utskottet har ansett sig böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag beträffande
anslag till statens väginstitut för nästa budgetår. Under hänvisning, såvitt
gäller vissa lönegradsregleringar vid institutet, till att riksdagen numera beslutat
i enlighet med utskottets utlåtande nr 14, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

44

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

Stat

A vlöningar

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 313 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 509 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 247 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 16 500

Säger kr. 1 086 900

Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdrags -

givares räkning

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslaqs vis

...................................... 752 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 225 600

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 15 000

Säger kr. 992 600

Summa kr. 2 079 500

Omkostnader

1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, för -

slagsvis .................................. 233 500

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning, förslagsvis.......... 400 000

Säger kr. 633 500

Summa kr. 2 713 000
Särskilda uppbördsmedel

Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m....... 1 591 000

Nettoutgift kr. 1 122 000;

b) till Statens väginstitut för budgetåret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 1 122 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

47:o) Statens väginstitut: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 48, s. 120), som innebär en med 23 000 kr. ökad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

45

att riksdagen må till Statens väginstitut: Utrustning för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 90 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

48:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
49, s. 120—122) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens geotekniska institut, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Statens geotekniska
institut: Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
1 181 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 177 000 kr.

Direktionen för statens geotekniska institut har i skrivelse den 28 augusti
1961 hemställt att anslaget höjes med 93 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av direktionens skrivelse torde få
hänvisas till propositionen (s. 120 och 121).

Departementschefen har anfört att utredningen rörande statens geotekniska
institut torde komma att avlämna sitt betänkande i sådan tid att
därav föranledda förslag kan föreläggas 1963 års riksdag. I avvaktan härpå
är departementschefen icke beredd att tillstyrka de av direktionen för
institutet framförda förslagen till löneregleringar och nya tjänster. För
vissa automatiska kostnadsstegringar erfordras en anslagsuppräkning med
1 000 kr.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska
institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 106 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ........ 2 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 392 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 149 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 10 000

6. Avlöningar till biträdande personal för konsul tationsuppdrag

m. m., förslagsvis .......... 520 000

Summa kr. 1 181 000;

b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 181 000 kr.

46

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

49:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 50, s. 122), som innebär en uppräkning av anslaget
med 4 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
707 000 kr.

50:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 51, s. 123), som innebär en med 10 000 kr. ökad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
60 000 kr.

Statens elektriska inspektion m. m.

51 :o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 52, s. 124 och 125), innebärande en uppräkning av
anslaget med 71 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska
inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 266 900

2. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis .... 50 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 205 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 141 900

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................... 9 400

Summa kr. 674 000;

b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 674 000 kr.

52:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 53, s. 125 och 126), vilket innebär en uppräkning av
anslaget för nästa budgetår med 9 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 63 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr G år 1962

47

53 :o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 126), som innebär en uppräkning av
anslaget för nästa budgetår med 1 OOO kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för
elektrisk ström för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 7 000 kr.

Dj ur går dsnämnden

54:o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 55 s. 127
och 128) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för djurgårdsnämnden, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Djurgårdsnämnden: Avlöningar
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 184 000 kr.

Djurgårdsnämnden har i skrivelse den 31 augusti 1961 hemställt att
anslaget höjes med 12 200 kr.

Beträffande den närmare innebörden av nämndens förslag torde få
hänvisas till propositionen (s. 127).

Departementschefen anför alt han avser att senare i vår lägga fram förslag
rörande omorganisation av byggnadsstyrelsen m. m. I samband därmed
kommer även att redovisas ställningstagandet till frågan om en avveckling
av djurgårdsnämnden. Departementschefen kan emellertid redan
nu meddela, att han med hänsyn till omfattningen av nämndens återstående
arbetsuppgifter icke är beredd att förorda den tidigare av de av djurgårdsnämndsutredningen
föreslagna tidpunkten för en avveckling, d. v. s.
den 1 januari 1963.

Vad beträffar djurgårdsnämndens äskanden för budgetåret 1962/63 föreslår
departementschefen att 6 000 kr. ställes till nämndens förfogande för
anställning av extra arbetshjälp å kansliet m. m.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .......... 21600

2. Avlöningar till övrig icke-ordinaric personal .. 133 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 32 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 2 600

Summa kr. 190 000;

48

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

b) till Djur går dsnämnden: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kr.

55 :o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 56, s. 128 och 129), som innebär en uppräkning av anslaget
med 1 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 13 000
kr.

Diverse

56:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 57, s. 130) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 687 000 kr.

57:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 58, s. 130) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 3 427 000 kr.

58:o) Driftbidrag till statens järnvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 59, s.
130—134) föreslagit riksdagen att till Driftbidrag till statens järnvägar för
budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 80 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 80 mkr.

Departementschefen har anfört följande.

»1953 års trafikutredning har i det tidigare angivna betänkandet föreslagit
att till SJ skall fortsättningsvis på vissa villkor utgå ett driftbidrag
för förpliktelsen att trafikera de trafiksvaga järnvägslinjer, vilka SJ icke
finner företagsekonomiskt motiverat att driva men som tills vidare icke nedlagts.
Underskottet för nästa budgetår har utredningen beräknat till 169 mkr.,
vilket belopp järnvägsstyrelsen i sitt äskande avrundat till 170 mkr. Över
utredningens betänkande har, efter remiss, yttranden avgivits av ett stort
antal myndigheter och organisationer. Beredningen av ärendet är ännu icke
avslutad och de slutliga ställningstagandena till de omfattande frågekomplex
som sammanhänger med spörsmålet om driftbidraget torde knappast
hinna att föreläggas riksdagen i sådan tid att behandlingen härav kan

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

49

äga rum vid vårsessionen. Med hänsyn härtill förordar jag att till driftbidrag
till statens järnvägar för nästa budgetår ett oförändrat anslag av 80 mkr.
upptages.

Detta driftbidrag kan icke beräknas täcka hela underskottet i SJ:s rörelse,
om fulla avskrivningar skall göras. Enligt riksdagens år 1958 fattade beslut
skall principen om fulla avskrivningar enligt nupriser upprätthållas och
därför eventuella underskott vid sidan av driftbidraget täckas genom anvisning
av anslag på driftbudgeten. För täckning av underskottet för innevarande
budgetår har anvisats 50 mkr. under utgifter för statens kapitalfonder
på driftbudgeten. Jag förordar att ett anslag å samma belopp upptages
för nästa budgetår. Jag kommer att göra hemställan härom i det
följande vid behandlingen av statens affärsverksfonder, punkten 65.

Då det är utomordentligt angeläget, att styrelsen på allt sätt söker nedbringa
underskottets storlek förutsätter jag, att styrelsen med uppmärksamhet
följer utvecklingen och på det taxepolitiska området söker vidtaga
sådana åtgärder, som är ägnade att förbättra statens järnvägars ekonomi.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Sveningsson och Ringaby (I: 444) och den andra inom andra kammaren
av herr Nordgren (II: 522), vari hemställts att riksdagen måtte till
Driftbidrag till statens järnvägar för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag
av 50 000 000 kr. samt uttala att en särskild nämnd måtte inrättas för fullgörandet
av de uppgifter som framgår av motionerna;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Nyman m. fl. (I: 221) och den andra inom andra kammaren
av herr Berglund m. fl. (11:268) vari hemställts att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att statens järnvägar i sin
taxepolitik måtte eftersträva likabehandling av trafikanterna i taxehänseende
samt införa en genomgående avgiftsberäkning vid samtrafik järnväg—billinje.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionerna 1:444 och 11:268.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag innebär, att driftbidraget till statens
järnvägar för nästa budgetår upptages med samma belopp som i gällande
riksstat eller 80 mkr. I sammanhanget har departementschefen meddelat
att slutligt ställningstagande till frågan om driftbidraget och därmed sammanhängande
frågor troligen inte hinner föreläggas riksdagen i sådan tid
att behandlingen härav kan ske under vårsessionen.

I anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i de båda likalydande motionerna
1:444 och II: 522 yrkats dels att anslaget till driftbidrag för nästa budgetår
måtte upptagas med ett till 50 mkr. reducerat belopp, dels att riksdagen
måtte besluta om inrättande av en särskild nämnd för att besluta i
frågor om nedläggande av järnväg. Motionärernas förevarande förslag
överensstämmer med yrkanden, som utskottet senast vid fjolårets riksdag

4 Dihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 6

50

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

haft anledning att ta ställning till och då avvisat. I vad motionärernas förslag
avser en minskning av bidragsanslaget får utskottet därför i första
hand hänvisa till de uttalanden som utskottet tidigare gjort om anslagets
syfte. Utskottet vill sålunda erinra om att anslaget är avsett att bl. a. ge
utrymme för vissa taxepolitiska åtgärder samt att det inte enbart eller
främst knutits till driften av de trafiksvaga bandelar, som kan betraktas
som nedläggningsbara. Utskottet får vidare påpeka, att en nedräkning av
bidragsanslaget på kort sikt närmast torde medföra en ökad belastning på
anslaget för täckning av underskott å statens järnvägars fond och således
inte leda till någon finansiell besparing. Beträffande yrkandet om inrättande
av en särskild nämnd för nedläggningsfrågorna får utskottet upprepa
sin tidigare uttalade mening, att förslaget inte torde medföra någon
administrativ förenkling av ärendenas handläggning. Utskottet vill i anslutning
härtill också erinra om de omfattande lokala hänsyn som enligt
nuvarande ordning tages vid prövningen av nedläggningsärenden. Utskottet
avstyrker alltså motionerna 1:444 och 11:522.

I motionerna 1:221 och 11:268 har yrkats att statens järnvägar i sin
taxepolitik måtte eftersträva likabehandling av trafikanterna i avgiftshänseende
samt införa en genomgående avgiftsberäkning vid samtrafik järnväg—billinje.
De spörsmål som motionärerna därvid berört sammanhänger
med frågan om utformningen av den statliga trafikpolitiken, varom betänkande
avgivits av 1953 års trafikutredning. Med hänsyn bl. a. till att i anledning
härav förslag i ämnet snart torde komma att föreläggas riksdagen
avstyrker utskottet bifall till motionerna i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:444 och 11:522, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Driftbidrag till statens
järnvägar för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av
80 000 000 kr.;

II. att motionerna 1:444 och 11:522, såvitt de avser ett
uttalande från riksdagens sida rörande en särskild nämnd
för avgörande av nedläggningsärenden, icke må av riksdagen
bifallas;

III. att motionerna 1:221 och 11:268 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

59 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 135 och 136), som innebär
en med 4 000 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av tjänsteförsändelser för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

51

60 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 137), som innebär oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 115 000 kr.

61 :o) Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, s. 137—139), som innebär en med 15 000
kr. sänkt medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 35 000 kr.

62:o) Viss beredskapsutrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 64, s. 139), som innebär en uppräkning av anslaget med 50 000 kr.
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss beredskapsutrustning för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.

Statens affärsverksfonder

63:o) Underskott å statens järnvägars fond. Kungl. Maj:t har (punkt 65,
s. 140), föreslagit riksdagen att för statens järnvägars fond å riksstaten
för budgetåret 1962/63 upptaga ett underskott av 50 000 000 kr.

För innevarande budgetår har upptagits ett underskott av 50 mkr.

Departementschefen åberopar vad han anfört vid anmälan av anslaget
Driftbidrag till statens järnvägar (p. 59) samt föreslår att underskottet
för statens järnvägars fond upptas med oförändrat belopp 50 mkr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Gustafsson i Skellefteå väckt motion (II: 603), vari
yrkats att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts hemställan för budgetåret
1962/63 om ett anslag för Underskott å statens järnvägars fond med 50
mkr.

Utskottet. Även för nästa budgetår har departementschefen ansett det
realistiskt att räkna med att statens järnvägar kan komma att redovisa
ett underskott. För täckning av sådant underskott har äskats ett anslag av
50 mkr.

I motionen 11:603 har yrkats avslag på Kungl. Maj :ts ifrågavarande
hemställan. Yrkandet i motionen motiveras med att det är mera rationellt
att i efterhand anvisa ett anslag för ifrågavarande ändamål. Utskottet —
som utgår ifrån att frågan om formerna för täckning av uppkommande

52

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

underskott på statens järnvägars rörelse omprövas i samband med att slutlig
ställning tas till driftbidraget — har emellertid icke funnit skäl frångå
Kungl. Maj :ts förslag och får således avstyrka bifall till motionen i fråga.
Under hänvisning jämväl till sitt utlåtande under punkten 58 rörande
driftbidrag till statens järnvägar, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 603, för Statens järnvägars fond
å riksstaten för budgetåret 1962/63 upptaga ett underskott
av 50 000 000 kr.

Luftfartsfonden

64:o) Underskott å luftfartsfonden. Kungl. Maj:t har (punkt 66, s. 141—
151) föreslagit riksdagen att för Luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret
1962/63 upptaga ett underskott av 15 000 000 kr.

I 1961 års statsverksproposition beräknades luf tf artsfondens underskott
för innevarande budgetår till 18 300 000 kr. Genom beslut den 30 juni 1961
fastställde Kungl. Maj:t driftkostnadsstat för luftfartsverket och i denna
upptogs driftkostnaderna till 39 945 000 kr. Samtidigt förutsattes ett underskott
om högst 17 150 000 kr. för budgetåret 1961/62. Minskningen av underskottet
i förhållande till det i statsverkspropositionen upptagna beloppet
berodde huvudsakligen på att intäkterna beräknades stiga kraftigare än vad
som förutsatts i statsverkspropositionen.

Med skrivelser den 25 augusti och den 20 oktober 1961 har luftfartsstyrelsen
framlagt beräkningar rörande underskott å luftfartsfonden för budgetåret
1962/63. För nästa budgetår uppskattar luftfartsstyrelsen fondens driftkostnader
till 46 680 000 kr., innebärande en ökning i förhållande till luftfartsverkets
stat för innevarande budgetår med 6 735 000 kr. Inkomsterna
beräknas samtidigt öka med 2 600 000 kr. till 25 400 000 kr. Fondens underskott
för budgetåret 1962/63 skulle följaktligen komma att uppgå till
21 280 000 kr.

Av den beräknade inkomstökningen hänför sig 2 300 000 kr. till trafikinkomster.
Beträffande utgifterna hänför sig ca 1 500 000 kr. till avlöningsanslagen,
1 000 000 kr. till underhåll av flygplatser, 1 300 000 kr. till underhåll
och drift av radioanläggningar och teleutrustning samt 650 000 kr. till avsättning
till värdeminskningskonto. Dessutom har upptagits en post om
1 500 000 kr. för oförutsedda utgifter.

Beträffande den närmare motiveringen för luftfartsstyrelsens förslag torde
få hänvisas till propositionen (s. 141-147).

Remissutlåtande av statskontoret redovisas å s. 147 och 148 i propositionen.

Departementschefen nämner inledningsvis att skandinaviska flygtaxekommittén
numera till de skandinaviska ländernas kommunikationsministrar

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

53

avlämnat sitt betänkande. I en särskild skrivelse har de svenska ledamöterna
i kommittén redovisat resultatet av sina överväganden rörande en ifrågasatt
särskild avgift på flygfrakten, vilken undersökning aviserades i 1960 års
statsverksproposition (bil. 17 s. 14). Flygtaxekommitténs betänkande och
de svenska ledamöternas särskilda skrivelse har remissbehandlats och är nu
föremål för beredning inom kommunikationsdepartementet.

I fråga om styrelsens organisation biträder departementschefen förslaget
om inrättande av en tjänst i Ae 23 för övervakning av olika funktioner
av flygsäkerhetstjänsten varvid dock tjänstbenämningen bör vara förste
trafikledare. Vidare tillstyrker departementschefen en ingenjör stjänst på
marktjänstbyrån i lönegraden Ae 17 och en tjänst som förste byråingenjör
i Ae 23 på luftfartsinspektionens utbildningssektion. I övrigt biträder departementschefen
förslagen om att följande extra tjänstemän nästa budgetår
erhåller extra ordinarie anställning, nämligen en byråingenjör i Ag 21 på trafikbyråns
navigationssektion, en byråassistent i Ag 21 på luftfartsinspektionens
utbildningssektion samt byråchefen i Bg 1 och en förste byråsekreterare
i Ag 21 på utrikessekretariatet. Övriga av styrelsen avgivna förslag är departementschefen
ej beredd tillstyrka.

I fråga om flygplatsorganisationens avlöningar tillstyrker departementschefen
en tjänst som besiktningsingenjör i Ae 24 vid flygplatsförvaltningen
i Umeå. Departementschefen biträder vidare förslagen om uppflyttning av
tjänsten som flygplatschef vid Norra flygplatsförvaltningen från Ae 23 till
Ae 24 samt extraordinariesättning av en tjänst som förste trafikledare vid
Sundsvall/Härnösands flygplats i Ag 21.

För underhåll in. in. av flygplatser och underhåll och drift av radioanläggningar
och teleutrustning har departementschefen ansett att utgiftsökningen
bör begränsas till 700 000 kr. resp. 1 200 000 kr. Med hänsyn till ställningstagandet
till berörda anslag under Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut (SMHI) upptas en utgiftsökning för väderlekstjänsten om
206 000 kr. För diverse utgifter upptar departementschefen en minskning
med 105 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.

Beträffande luftfartsstyrelsens förslag i övrigt upptar departementschefen
i likhet med styrelsen för flygplatsorganisationen omkostnader, hyres- och
arrendeavgifter, ICAO, pensionskostnader samt avsättning till värdeminskningskonto
utgiftsökningar om respektive 47 000, 95 000, 80 000, 185 000 och
650 000 kr. Slutligen upptas också i enlighet med styrelsens förslag för oförutsedda
utgifter en post om 1 500 000 kr.

Vid bifall till vad departementschefen förordat kan luftfartsverkets utgifter
för nästa budgetår, inklusive posten till oförutsedda utgifter, beräknas
öka i förhållande till driftkostnadsstaten med i avrundat tal 5 600 000 kr.
Totalt skulle därmed verkets driftkostnader beräknas till ca 45 550 000 kr.

Inkomsterna för nästa budgetår beräknar departementschefen vid oförändrad
taxenivå öka med 4 200 000 kr. till 27 000 000 kr., vilket skulle resultera
i ett beräknat underskott å luftfartsfonden av (45 550 000 — 27 000 000)
18 550 000 kr.

54

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

Departementschefen anför i fortsättningen.

»Luftfartsverkets ekonomiska läge har nödvändiggjort en restriktiv prövning
av verkets kostnader i förevarande sammanhang. För att förbättra
verkets ekonomi är det emellertid nödvändigt att ytterligare och i visS mån
genomgripande åtgärder vidtas för att förbättra relationen mellan kostnader
och intäkter. Som ett led i ansträngningarna att successivt nedbringa
luftfartsverkets underskott har Kungl. Maj :t uppdragit åt statskontoret att
i samråd med luftfartsstyrelsen undersöka bl. a. flygplatsorganisationen på
Arlanda och Bromma. Enligt min mening bör detta uppdrag nu utvidgas till
att omfatta en genomgång av hela luftfartsverkets organisation i köstnadsbesparande
och effektivitetshöjande syfte. Härvid bör ingående undersökas
möjligheterna att göra besparingar vid flygplatsernas drift genom ökat samgående
mellan statliga verk samt flygföretag och kommuner. Jag hår för
avsikt att senare denna dag föreslå Kungl. Maj :t att ett sådant uppdrag lämnas
till statskontoret. När det gäller luftfartsverkets intäktssida synes med
hänsyn till bl. a. den fortgående standardökningen beträffande markorganisationens
tjänster och anordningar liksom till utvecklingen av den allmänna
prisnivån ej oväsentliga avgiftshöjningar motiverade. Frågan om
dylika höjningar torde jag framdeles få underställa Kungl. Maj:ts prövning.
Jag vill emellertid påpeka, att på grund av det skandinaviska samarbetet
på luftfartens område samråd i här berörda fråga bör ske med
kommunikationsdepartementen i Danmark och Norge, innan slutlig ställning
tages. I det aktuella sammanhanget anser jag mig dock böra räkna
med att luftfartsfondens underskott skall genom möjliga rationaliseringsåtgärder
och avgiftshöjningar kunna reduceras med ytterligare omkring 3,5
mkr. till storleksordningen 15 mkr.

Med hänsyn till vad jag förordat torde underskottet å luftfartsfonden på
driftbudgeten för budgetåret 1962/63 kunna upptagas till 15 000 000 kr. Jag
förutsätter vidare, att den noggranna avvägningen av de olika utgiftsposterna,
liksom hittills varit fallet, får ankomma på Kungl. Maj :t att verkställa,
sedan styrelsen under våren 1962 ingivit sina definitiva förslag till
driftkostnadsstat.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Arvidson
(I: 142) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund m. fl. (II:
177), vari hemställts att riksdagen må medgiva att luftfartsstyrelsen må
använda 15 000 kr. för vissa i motionerna angivna flygsäkerhetsfrämjande
åtgärder.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen II: 177.

Utskottet. Underskottet å luftfartsfonden, vilket för innevarande budgetår
förutsatts uppgå till högst 17 150 000 kr., har av luftfartsstyrelsen beräknats
stiga till 21 280 000 kr. för nästa budgetår. Kungl. Maj:ts förslag innebär
upptagande av ett underskott å 15 mkr. för budgetåret 1962/63, vilket i för -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

55

hållande till luftfartsstyrelsens förslag innebär en reducering med över 6
mkr. En sådan förbättring av luftfartsverkets ekonomiska resultat anser departementschefen
vara möjlig att uppnå genom genomgripande åtgärder för
att sänka kostnaderna och öka intäkterna.

I motionerna I: 142 och II: 177 har hemställts att luf tf artsstyrelsen skulle
få använda 15 000 kr. för vissa flygsäkerhetsfrämjande åtgärder.

Vid sin prövning av förevarande anslag, varvid olika på frågan inverkande
omständigheter beaktats, har utskottet ansett sig böra godta Kungl. Maj :ts
förslag beträffande beräkningen av underskottets storlek. Utskottets ställningstagande
innebär jämväl avstyrkande av motionerna I: 142 och II: 177.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må för Luftfartsfonden å riksstaten för
budgetåret 1962/63 upptaga ett underskott av 15 000 000 kr.;

II. att motionerna I: 142 och II: 177 icke må av riksdagen
bifallas.

65 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
beträffande Kungl. Maj :ts under följande punkter framlagda förslag
nämligen

punkten 42: Byggnadsstyrelsen: Avlöningar m. m., samt
punkten 60: Bidrag till viss busstrafik m. m„ vilket utskottet härmed får
för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 27 mars 1962

På statsutskottets vägnar:

EBNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Boman, Einar Persson, fröken Andersson,
herrar Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Bergman, Fritz
Persson, Per Jacobsson, Söderberg, Mårtensson, Bertil Petersson, Nils Theodor
Larsson, Manne Olsson, Sundin och Virgin; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors,
Andreasson, Svensson i Ljungskile, Johansson i Norrköping, Carbell, Gustafsson
i Kårby, Löfroth, Källenius, Berg och Nelander;

dock att vid behandlingen av punkterna 29—65 herr Blomkvist deltagit
i stället för herr Gustafsson i Stockholm.

56

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

Reservationer

1) vid punkten 11 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen
m. in.). ö ° °

a) av herr Boman, fröken Andersson, herrar Axet Johannes Andersson,
Per Jacobsson, Nils Theodor Larsson, Sundin, Virgin, Staxäng, Svensson
i Stenkyrka, Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Kårby, Löfroth, Källenius
och Nelander, vilka ansett att

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 16 börjar med »Såsom departementschefen»
och på s. 17 slutar med »och II: 184», bort ha följande
lydelse:

»Såsom motionärerna erinrat om har utskottet tidigare kraftigt understrukit
nödvändigheten av att en flerårig plan fastställes för väginvesteringarna
(jfr SU 1958: 6 och 1959: 6). Utskottet har därvid framhållit att
förutsättningarna för en från såväl tekniska som ekonomiska synpunkter
rationellt bedriven vägbyggnadsverksamhet är en investeringspolitik som
ger möjligheter till eu mera långsiktig arbetsplanering utan ändringar år
från år. Endast härigenom blir det möjligt att utnyttja de fördelar som
står att vinna genom övergång från mindre till större arbetsföretag på sätt
riksdagen tidigare förordat. Ovissheten om de kommande årens medelstilldelning
förhindrar också i stor utsträckning utläggandet av större entreprenader,
varjämte överblicken av behovet och sysselsättningen i fråga om
väg- och vattenbyggnadsverkets egen arbetskraft försvåras.

Det anförda torde alltjämt äga giltighet, och det framstår sålunda som i
hög grad angeläget att den ordinarie vägbyggnadsverksamheten får grundas
på en lägsta ram för investeringarnas storlek under en flerårsperiod. För
att åstadkomma den planmässighet och samordning som eftersträvas i vägbyggnad
sverksamheten, är det nämligen, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framhållit, nödvändigt att ha tillgång till ordinarie medel av viss
storleksordning samt att ha kännedom om anslagens storlek under den period
planeringsarbetet avser. Genom att väginvesteringarna utgör en betydande
del av den offentliga sektorn kan de å andra sidan icke vara opåverkade
av konjunkturpolitiska åtgärder. Målet bör sålunda vara att anvisningen
av ordinarie medel beräknas på längre sikt än ett år samt att de
större eller mindre fluktuationer i den totala verksamhetens omfattning,
som betingas av förskjutningar i ena eller andra riktningen av det allmänna
sysselsättningsläget, regleras över anslagen till beredskapsarbeten. Bortsett
från att ett uttalande från riksdagens sida till förmån för en flerårig investeringsserie
inte under alla förhållanden kan vara bindande är det dock
ägnat att giva ökad fasthet åt verksamhetens inriktning. Även om utskottet
till fullo inser vikten av de statsfinansiella och samhällsekonomiska synpunkter
som också måste beaktas vill utskottet föreslå, att den förordade
serien får läggas till grund för planerings- och utbyggnadsverksamheten
under de närmaste åren. Utskottets ställningstagande härvidlag torde innebära
att motionärernas syfte i allt väsentligt tillgodosetts.»

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

57

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av departementschefens
uttalande under förevarande punkt samt med bifall till motionerna
I: 144 och II: 184, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet anfört;»

b) av fröken Andersson, herrar Virgin, Staxäng och Källenius, vilka ansett
att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 222 och II: 269 och att därför dels

det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »Den av»
och slutar med »genom beredskapsarbeten», bort ha följande lydelse:

Beträffande den av departementschefen föreslagna specialdestinationen
av byggnads- och underhållsmedel till norrlandslänen vill utskottet framhålla,
att en sådan synes stå i mindre god överensstämmelse med utskottets
uttalande vid fjolårets riksdag, att det på något längre sikt bör vara en väsentlig
uppgift att vid vägplaneringen söka utjämna de eventuella skillnader
mellan ordinarie väginvesteringar och beredskapsarbeten, som kan föranledas
av att mycket stora beredskapsarbeten koncentreras till viss del
eller vissa delar av landet. Enligt utskottets mening borde vidare vid de totala
investeringarnas fördelning särskild vikt fästas vid tillgodoseendet av
flerårsplanerna samt de ordinarie anslagsmedlens fördelning mellan länen.
I anslutning härtill må framhållas att beredskapsarbeten visserligen förekommit
i samtliga län, men att variationerna länen emellan varit mycket
stora. Även om det icke kan sägas att de hittills gjorda investeringarna i
sådana arbeten verkat rubbande på vägplanens målsättning, har de dock
måst primärt bestämmas av arbetslöshetens lokalisering och därför icke fått
en sådan geografisk fördelning, som bäst svarar mot en ur trafikbehovssynpunkt
riktig avvägning. Konsekvenserna för de övriga länens del kan därför

— på grund av vägnätets nuvarande tillstånd samt trafikens behov därstädes

— bli besvärande vid tillämpande av ett system med dylik specialdestination.
Inte minst viktigt torde det vara att beakta den höga olycksfallsfrekvens,
som råder å starkt trafikerade vägar inom dessa områden, samt den markant
trafiksäkerhetshöjande effekt, som vägbyggandet har haft enligt i vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens petita påvisade undersökningar. Det torde
f. ö., såsom i motionerna 1:222 och 11:269 framhållits, få förutsättas att
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nämnda specialdestination förutan i
sin långtidsplanering avsatt erforderliga medel för norrlandslänens vägbyggande.
Att särskild hänsyn tagits till inte minst områden med skogstransporter
och andra tunga transporter framgår för övrigt av styrelsens
petita, som synes vara upprättade enligt utskottets tidigare uttalade krav
på en så riktig avvägning mellan skilda företag som möjligt. Ur principiell
synpunkt och med hänsyn till önskvärdheten av ett långsiktigt, målmedvetet
vägbyggande innebär departementschefens föreslagna disposition ett avbräck
i styrelsens planering och ett uppskov med arbeten, som styrelsen
funnit mer angelägna och bedömt få komma i förtur. Med hänsyn härtill

58

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

anser sig utskottet icke kunna tillstyrka specialdestinationen och biträder
därför motionärernas yrkanden.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 222 och
II: 269, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört beträffande den av departementschefen föreslagna
specialdestinationen till norrlandslänen av vissa, byggnads-
och underhållsmedel.»

c) av herrar Nils Theodor Larsson, Sundin, Svensson i Stenkyrka och
Gustafsson i Kårby, vilka i anledning av de i motionerna I: 439 och II: 519
framställda yrkandena ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »Utskottet,
som» och slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»Utskottet, som således för nästa budgetår funnit sig böra godtaga den
föreslagna specialdestinationen, kan dock icke bortse från de olägenheter
detta medför med avseende å medelstilldelningen till de övriga länen. I
syfte att i någon mån motverka dessa olägenheter samt låta de genom den
höjda drivmedelsbeskattningen ökade bilskattemedlen i avsedd ordning
komma vägväsendet till godo finner utskottet — på sätt i motionerna I: 439
och II: 519 föreslagits — en höjning av den totala medelsanvisningen till de
ordinarie statliga vägbyggnaderna samt vägunderhållet med 10 respektive
15 mkr. böra ske. I överensstämmelse härmed kommer utskottet att under
punkterna 12 och 13 i det följande tillstyrka bifall till nämnda motioner.
»

dels ock det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »För
administration» och slutar med »186,8 mkr.», bort ha följande lydelse:

»För administration och diverse ändamål slutligen har äskats sammanlagt
ca 178,7 mkr. Vid bifall härtill liksom till vad utskottet under förevarande
punkt förordat skulle de mot automobilskattemedlen avräknade anslagen
för nästa budgetår uppgå till totalt (450 + 20 + 430 + 67 + 185
+ 39,5 + 178,7) 1 370,2 mkr. I förhållande till motsvarande på riksstaten
för innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta en ökning med ca
115,2 mkr. Då inkomsterna av automobilskattemedlen beräknas till 1532
mkr., skulle således det under budgetutjämningsfonden redovisade överskottet
på vägväsendets specialbudget komma att öka med 161,8 mkr.»

2) vid punkten 12 (Vägunderhållet) av herrar Nils Theodor Larsson, Sundin,
Svensson i Stenkyrka och Gustafsson i Kårby, vilka under förutsättning
av bifall till den med 1 c) betecknade reservationen ansett att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Såsom utskottet under föregående punkt anfört finner utskottet — på
de av motionärerna anförda skälen — medelsanvisningen till förevarande
ändamål böra utgå med ett till 430 mkr. förhöjt belopp. Utskottet hemställer
därför,

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

59

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:439 och 11:519, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Vägunderhållet för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 430 000 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.»

3) vid punkten 13 (Byggande av vägar och broar) av herrar Nils Theodor
Larsson, Sundin, Svensson i Stenkyrka och Gustafsson i Kårby, vilka under
förutsättning av bifall till den med 1 c) betecknade reservationen ansett
att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Såsom
framgått» och slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»Såsom framgått redan av punkten 11 i det föregående anser utskottet
på i motionerna 1:439 och 11:519 anförda skäl att anslagen till byggande
av vägar och broar för nästa budgetår bör upptagas med 450 mkr.
Fördelningen på de skilda anslagen bör därvid lämpligen ske efter de av
departementschefen förordade grunder eller med 251 mkr. till Byggande
av riksvägar, 173 mkr. till Byggande av länsvägar, 11 mkr. till Byggande av
ödebygdsvägar och 15 mkr. till Byggande av storbroar.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:439 och 11:519,
nämnda motioner såvitt nu är i fråga, för budgetåret 1962/
63 anvisa följande reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen, nämligen till

a) Byggande av riksvägar ............ kr. 251 000 000

b) Byggande av länsvägar ............ » 173 000 000

c) Byggande av ödebygdsvägar ........ » 11 000 000

d) Byggande av storbroar ............ » 15 000 000;»

4) vid punkten 22 (Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar) av herrar
Boman, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Nils Theodor Larsson,
Sundin, Svensson i Stenkyrka, Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Kårby,
Löfroth och Nelander, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna
I: 272 och II: 340 och att därför

dels de två första styckena i utskottets yttrande (s. 25) bort ersättas med
text av följande lydelse:

»Till förevarande ändamål har av Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagits
en medelsanvisning om 55 mkr. mot av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagna 60 mkr. Av statsverkspropositionen framgår att väntetiden
för bidrag som nu beviljas är ca sex år samt att ett engångsanslag om
45 inkr. skulle erfordras för att väntetiden under de närmaste åren ej skall
ytterligare öka.

I de i anslutning till Kungl. Maj:ts förevarandc förslag väckta motionerna
har yrkats en höjning av anslaget till 60 mkr. Det har därvid betecknats

60

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

som ett oefterrättligt förhållande att staten släpar efter i sex år med utlovade
bidrag och att tendens föreligger till förlängning av väntetiden. Innebörden
blir enligt motionärerna den att hårt skattetyngda kommuner, som
måste få fram sina anläggningar, ställs i en mycket svår situation.

Utskottet delar därvidlag helt motionärernas uppfattning och tillstyrker
därför deras förslag om en uppräkning av anslaget med ytterligare 5 mkr.

Vidkommande det i motionerna 1:52 och 11:94 framställda yrkandet
om en plan för snar avveckling av eftersläpningen beträffande bidragen till
anläggning av vatten- och avloppsanläggningar finner utskottet detsamma
i och för sig välmotiverat. Utskottet vill dock i detta sammanhang
begränsa sig till att erinra om sina tidigare uttalanden — senast vid fjolårets
riksdag — om vikten av att utvecklingen på området noggrant följes
samt att i anledning härav eventuellt erforderliga åtgärder vidtages.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionerna 1:52 och 11:94 samt 1:272
och II: 340, förstnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga,
till Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 000
kr.;»

5) vid punkten 29 (Statens biltrafiknämnd: Avlöningar) av fröken Andersson,
herrar Virgin, Staxäng och Källenius, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna I: 146 och II: 175 och att därför utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet har vid sina överväganden i förevarande anslagsfråga i huvudsak
delat den uppfattning som motionärerna givit uttryck åt. Utskottet tillstyrker
därför bifall till motionerna i fråga.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 146 och II: 175, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga,

a) fastställa följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/
63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 82 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 25 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 411500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 131 000

I

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

61

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 11 300

Summa kr. 662 000;

b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 662 000 kr., att avräksamt
med bifall till motionerna 1:146 och II: 175, nämnda
nas mot automobilskattemedlen.»

6) vid punkten 30 (Statens biltrafiknämnd: Omkostnader) av fröken
Andersson, herrar Virgin, Staxäng och Källenius, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna I: 146 och II: 175 och att därför utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:

»Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 29 hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 146 och II: 175, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Statens biltrafiknämnd:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 76 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
»

7) vid punkten 31 (Statens trafiksäkerhetsråd m. m.) av herr Neländer;

8) vid punkten 42 (Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar) av herrar
Bergman och Källenius, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna
I: 271 och II: 337 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 42, som börjar med »Enligt
utskottets» och slutar med »till motionerna», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening är det angeläget att nämnda tjänster besättcs
med högt kvalificerad arbetskraft. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna.
»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 271 och II: 337,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
länsarkitektsorganisationen vidtaga av utskottet förordad
ändring;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1962/63:

62

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ...................................... 1 016 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 3 040 000

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter
m. fl., förslagsvis .................. 506 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 360 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 81 200

Summa kr. 6 004 500;

c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 6 004 500 kr.»

9) vid punkten 58 (Driftbidrag till statens järnvägar)

a) av fröken Andersson, herrar Virgin, Staxäng, Svensson i Stenkyrka
och Källenius, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:444
och II: 522 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 49 börjar med »I anledning»
och på s. 50 slutar med »och II: 522», bort ha följande lydelse:

»Yrkandet i de båda likalydande motionerna 1:444 och 11:522 syftar
dels till att begränsa förevarande anslag till 50 mkr., dels till att riksdagen
måtte besluta om inrättande av en särskild nämnd för att avgöra
frågor om nedläggande av järnväg. Under hänvisning till de skäl som motionärerna
anfört härför får utskottet tillstyrka att anslaget begränsas till
det av motionärerna förordade beloppet. Utskottet kan jämväl biträda det
av motionärerna och på sin tid även av 1958 års besparingsutredning framförda
förslaget om inrättande av en särskild nämnd för avgörande av frågorna
om nedläggning av järnvägar.»

dels ock utskottets hemställan under I. och II. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 444 och II: 522, såvitt nu
är i fråga, till Driftbidrag till statens järnvägar för budgetåret
1962/63 anvisa ett anslag av 50 000 000 kr.;

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 444 och
II: 522, såvitt nu är i fråga, uttala att en särskild nämnd
bör inrättas för avgörande av nedläggningsärenden;»

b) av herr Löfroth

10) vid punkten 64 (Underskott å luftfartsfonden) av fröken Andersson,
herrar Nils Theodor Larsson, Sundin, Virgin, Staxäng och Källenius, vilka

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962 63

ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 142 och II: 177, och att
därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 55, som börjar med »Vid sin»
och slutar med »och II: 177», bort ha följande lydelse:

»Vid sin prövning av förevarande anslag, varvid olika på frågan inverkande
omständigheter beaktats, har utskottet ansett sig böra godta Kungl.
Maj:ts förslag beträffande beräkningen av underskottets storlek. Med hänsyn
till vad i motionerna I: 142 och II: 177 anförts förordar dock utskottet
att luftfartsstyrelsen må använda 15 000 kr. för vissa i motionerna angivna
flygsäkerhetsfrämjande åtgärder.»

dels ock att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 142 och
11:177, medgiva att luftfartsstyrelsen må använda 15 000
kr. för i motionerna angivna flygsäkerhetsfrämjande åtgärder.
»

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

620366