Statsutskottets utlåtande nr 56 år J962

3

Nr 56

Utlåtande i anledning av väckta motioner om visst anslag till
Sveriqes kolonitrudqårdsförbund.

(3:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Ferdinand Nilsson (1:498) och den andra inom andra kammaren av herr
Svensson i Vä (II: 575) har hemställts, att riksdagen för budgetåret 1962/63
måtte anvisa ett anslag av 15 000 kr. till Sveriges koloniträdgårdsförbund
för främjande av dess upplysnings- och rådgivningsverksamhet i enlighet
med vad i motionerna anförts.

Till stöd för sitt yrkande har motionärerna anfört följande.

Inom Sverige finnes f. n. ett antal av ca 20 000 koloniträdgårdar, varav
drygt hälften i dag är anslutna till Sveriges koloniträdgårdsförbund. Genom
livlig propagandaverksamhet och speciellt om statsbidrag erhålles för utvidgande
av förbundets upplysnings- och rådgivningsverksamhet synes det
möjligt att än fler trädgårdskolonister söker inträde i förbundet för att därmed
draga nytta av dess erfarenheter, hur en verksamhet av detta slag skall
bedrivas för att komma befolkningen till full nytta.

I detta sammanhang torde finnas anledning att förtydliga vad uttrycket
trädgårdskolonist innebär. I de orter i vårt land, där människan tvingas bo i
förhyrda lägenheter och där möjligheter finnes till sysslande med jord och
vad därmed hör, en sak som sedan urminnes tider legat svenska folket om
hjärtat, har sedan början av 1900-talet en form av trädgårdsodling uppstått,
den form som kräver minsta jordarealen och därtill den intensivast bedrivna
odling av jorden som kan ernås. Den bostad som de lägre inkomsttagarna
av Sveriges stadsbefolkning har möjlighet att skaffa sig kompletteras sålunda
med ett stycke jord, som erhållit benämningen trädgårdskoloni. För
att tillvarataga den enskilde personens intressen och för att bättre kunna
utföra arbeten som är av gemensamt intresse sammansluter kolonisterna sig
i föreningar, vilka i sin tur sammanslutit sig i Sveriges koloniträdgårdsförbund.

Detta förbund har därvid många olika problem att brottas med och då icke
minst ekonomiska i samband med förbundets upplysnings- och rådgivningsA^erksamhet.
För att i någon mån kunna vägleda landets kolonister i t. ex.
odlingsfrågor utger förbundet en tidning benämnd Koloniträdgården, men
därutöver kräves ett aktivt deltagande på vitt skilda orter i landet. En fackutbildad
trädgårdsman till denna verksamhet skulle vara av oerhört stort
värde, icke enbart för trädgårdsfolket utan även för landet i övrigt.

Mot detta ianspråktagande av en trädgårdsfackman skulle kunna invändas,
att de flesta städerna i landet har speciella stadsträdgårdsmästare anställda
och att i hushållningssällskapen återfinnes deras trädgårdskonsulenler. Härpå
kan svaras att dessa befattningshavare på grund av bristande lid och anhopningar
av andra spörsmål icke ägnar någon större uppmärksamhet åt
hithörande frågor, och då det dessutom synes angeläget med viss centralise jl

Ii ihan g till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 66—68

4

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1962

ring och likartad uppläggning av verksamheten i övrigt, torde bästa lösningen
vara att en trädgårdsfackman knytes till förbundets verksamhet. Med
nuvarande ekonomiska resurser är det dock omöjligt för förbundet att göra
en positiv insats på ifrågavarande område, medan läget, om en fackkunnig
person kunde ingripa, vore ett helt annat. Här kan endast erinras om att,
beträffande upplåtelseformer och villkor för markupplåtelser samt iordningsställande
av planer för områdenas utbyggnad, kännedom om stadsplaneverksamhet
och anläggningsteknik m. m. är erforderlig.

Allt vad ovan framförts pekar på att tiden nu är inne för realiserandet av
önskemålet att till förbundet knyta en fackman som behärskar problemen,
och då förbundet i sin egenskap av samlande organ redan har erforderliga
kontakter landet runt, synes det också riktigt att denna upplysningsverksamhet
inrymmes i förbundets övriga verksamhet. Staten bör bidraga till
kostnaderna härför.

Utskottet finner icke de av motionärerna åberopade omständigheterna utgöra
tillräckligt skäl för att bidrag av statsmedel skulle utgå till Sveriges koloniträdgårdsförbunds
verksamhet. Motionsyrkandena härom avstyrkes således.
Utskottet hemställer,

att motionerna I: 498 och II: 575 icke må av riksdagen
bifallas.

Stockholm den 3 april 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Boman, Einar Persson, fröken
Andersson, herrar Ivar Johansson, Bergman, Fritz Persson, Per Jacobsson,
Bengtson, Söderberg, Mårtensson, Birke, Edström, Bengt Gustavsson
och Herbert Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården,
Mellqvist, Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Larsson i Hedenäset,
Johansson i Norrköping, Gustafsson i Uddevalla, Andersson i Knäred
och Kellgren.