Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1902
7
Nr 50
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
godkännande av avtal om fortsatt drift av Institutet
för metallforskning (Metallografiska institutet), m. m.
(1 :a avd.)
Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 12, punkt 42) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till
Metallografiska institutet för budgetåret 1962/63 beräkna ett förslagsanslag
av 22 000 kr., har Kungl. Maj :t i propositionen nr 73, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 23
februari 1962, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna
vid nämnda statsrådsprotokoll fogat avtal med Stiftelsen Svensk
järn- och metallforskning, dels ock till Institutet för metallforskning för
samma budgetår under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
300 000 kr.
Metallografiska institutet, som tillkom år 1921, ombildades till ett branschforskningsinstitut
i början av 1940-talet på grundval av förslag av den s. k.
Malmska utredningen. Det enskilda näringslivets stöd till institutet förmedlas,
på samma sätt som i fråga om de övriga statsunderstödda branschforskningsinstituten,
genom en stiftelse — Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning
— vilken för ändamålet bildats av intresserade företag och sammanslutningar.
Förhållandet mellan staten och stiftelsen regleras genom ett
avtal, som jämte av Kungl. Maj :t fastställda stadgar även reglerar verksamheten
vid institutet. Nu gällande avtal om Metallografiska institutet upphör
att gälla den 30 juni 1962.
Metallografiska institutets syfte är enligt avtalet att i nära samarbete
med Jernkontoret, tekniska högskolan i Stockholm samt andra industriella
och vetenskapliga institutioner utföra tekniskt-vetenskaplig forskning inom
den svenska järn- och metallindustriens och därmed sammanhängande områden.
Vid institutet sysselsätts ett trettiotal personer. Till löner och omkostnader
åtgår drygt en milj. kr. för år. Därav svarar stiftelsen för i runt
tal 800 000 kr., medan 200 000 kr. utgöres av fondräntor och inkomster i
institutets uppdragsverksamhet. Stiftelsen svarar avtalsenligt för erforderlig
utrustningsanskaffning. Staten har upplåtit tomt och uppfört byggnad
för institutet. Det löpande statsbidraget — via förevarande riksstatsanslag
och staten för statens allmänna fastighetsfond — uppgår till drygt 20 000
kr. för år, motsvarande kostnaderna för uppvärmning och yttre underhåll
av byggnaderna samt skötsel av vägar, planteringar och liknande ävensom
vissa styrelsearvoden.
8
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1962
Frågan om verksamheten vid Metallografiska institutet efter den 30 juni
1962, när nu gällande avtal upphör, har varit föremål för utredning genom
särskilda sakkunniga, metallforskningskommittén, varefter förhandlingar
om nytt avtal har ägt rum mellan kommittén som företrädare för staten
och Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning. I kommitténs uppdrag hav
även ingått att pröva och med företrädare för stiftelsen ta upp frågan om
verkstadsindustriens behov av centralt bedriven forskning. Resultaten av
utredningen och förhandlingarna har av kommittén redovisats dels i ett
stencilerat betänkande den 20 oktober 1961, dels i särskild skrivelse den
26 januari 1962. Till skrivelsen har fogats ett — under förutsättning av
Kungl. Maj :ts godkännande — träffat preliminärt avtal om verksamheten
vid metallforskningsinstitutet under tiden den 1 juli 1962—den 1 juli 19Ö7,
d. v. s. en femårsperiod.
Med hänvisning framför allt till järn- och metallindustriens mycket betydelsefulla
plats i svenskt näringsliv förordar kommittén, att forskningsverksamheten
vid Metallografiska institutet — som i det nya avtalet benämns
Institutet för metallforskning -— under avtalsperioden byggs ut väsentligt,
främst avseende grundläggande forskning inom metallfysiken och
vissa angränsande områden. Vad gäller verkstadsindustriens behov av centralt
bedriven forskning anser kommittén, att med hänsyn till ämnesgrenarnas
artskildhet dylik forskning i princip inte bör bedrivas parallellt med den
metallografiska forskningen inom institutets ram. Det är kommitténs avsikt
att i ett senare betänkande behandla den Verkstadstekniska forskningens
lämpliga organisation.
Kommittén föreslår att institutets nuvarande kostnadsram för nästa avtalsperiod
ökas med 300 000 kr. för budgetåret 1962/63 och därefter med
25 000 kr. för vart och ett av de efterföljande fyra budgetåren, så att vid
avtalsperiodens slut institutsdriften räknat för helt år omfattar 1,4 milj.
kr. I avtalsförslaget förutsätts att av de samlade kostnaderna för driften
stiftelsen bidrar med minst 800 000 kr. och staten med 300 000 kr. för år.
Staten skall därjämte — via staten för statens allmänna fastighetsfond •—
bestrida kostnaderna för yttre underhåll av byggnaden och för skötsel av
parkeringsplatser, planteringar m. m., med tillhopa ca 10 000 kr. om året.
Återstoden avses skola täckas genom fondavkastning och inkomster av uppdrag.
Dessa vägar inflyter f. n. omkring 200 000 kr. om året. Nämnda inkomster
förutsätts emellertid komma att öka under avtalstiden och mot slutet
av perioden uppgå till 300 000 kr. för helt år. Stiftelsen kommer att svara
för behövlig utrustningsanskaffning under avtalstiden. Kostnaderna härför
anges till sammanlagt minst 400 000 kr. — Den utökade forskningsverksamheten
motiverar större lokalutrymmen. Sådana skall enligt avtalet tillhandahållas
institutet snarast möjligt genom tillbyggnad till den av institutet
f. n. disponerade fastigheten på norra Djurgården. Byggnadskostnaderna
förutsätts skola bestridas av staten intill ett belopp av 1,2 milj. kr., medan
eventuellt överskjutande belopp, intill en sammanlagd kostnad för byggna
-
Statsutskottets utlåtande nr 50 ur 1962
9
tionen av 1,9 milj. kr., skall betalas av stiftelsen. Skulle byggnadskostnaderna
bli mer än 1,9 milj. kr., avses att staten skall svara för 12/19 och stiftelsen
för 7/19 av merbeloppet.
Innehållet i det på grundval av förhandlingarna träffade preliminära
avtalet om institutsdriften m. in. under nästa avtalsperiod överensstämmer
i allt väsentligt med de av kommittén i betänkandet den 20 oktober 1961
lämnade rekommendationerna angående omfattningen av verksamheten vid
institutet och om storleken av resp. statens, stiftelsens och institutets bidrag
till driften m. m. Betänkandet har vid remissbehandlingen tillstyrkts
eller lämnats utan erinran av de myndigheter och organisationer, som yttrat
sig över detsamma.
Järn- och metallindustrien, vari även innefattas verkstadsindustrien, är
eu av våra största och mest betydelsefulla industrigrenar, ej minst i fråga
om export. Den måhända viktigaste orsaken till att denna industri så väl
har kunnat hävda sig på världsmarknaden är dess inriktning på kvalitetstillverkning.
Den hårdnande internationella konkurrens, som är att förutse
bl. a. som en följd av den europeiska marknadsutvecklingen, gör det angeläget,
att kraven på kvalitet i produktionsledet upprätthålles. Intensifierad
forskning inom skilda grenar av tekniken är en av vägarna att främja
svensk industriproduktion och stärka vårt lands konkurrenskraft på de utländska
marknaderna. Insikten härom har under de senaste åren medverkat
till en väsentlig ökning av de statliga ekonomiska insatserna till forskningsändamål,
framför allt grundforskning. Även branschforskningsinstituten
har fått del i den upprustningen. Av olika skäl har emellertid Metallografiska
institutet kommit att släpa efter i detta hänseende, jämfört med
exempelvis trä-, konserverings- och textilforskningsinstituten.
Med hänsyn bl. a. till dessa omständigheter har departementschefen i likhet
med kommittén och remissinstanserna funnit det motiverat, att verksamheten
vid Metallografiska institutet byggs ut och att i samband därmed
staten väsentligt ökar sitt ekonomiska stöd till driften m. in. Departementschefen
godtar även kommitténs bedömning, att verkstadsteknisk forskning
ej lämpligen bör sammanföras med den metallografiska forskningen inom
institutets ram och att frågan om tillgodoseende av verkstadsindustriens behov
av centralt bedriven forskning behandlas senare.
Vad gäller den närmare omfattningen av verksamheten vid Institutet för
metallforskning under nästa avtalsperiod och fördelningen på resp. staten,
stiftelsen och institutet av kostnaderna för driften och för erforderlig utrustningsanskaffning
anser departementschefen alt den preliminära uppgörelsen
innefattar en rimlig avvägning. Departementschefen finner sig även
böra godtaga vad som föreslagits och avtalats i fråga om utökning av institutets
nuvarande lokaler och om fördelningen av kostnaderna därför. Av
detta följer att byggnadsfrågan skall handläggas i den ordning som gäller
för statliga byggnadsärenden.
Betänkandet och avtalsförslaget föranleder ej heller i övriga delar någon
10
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1962
erinran från departementschefens sida. Därest under avtalstiden behov avsmärre
jämkningar i avtalet skulle uppkomma, torde det få ankomma på
Kungl. Maj:t att för statens del besluta om erforderliga ändringar.
Kommittén har även lagt fram förslag till nya stadgar för institutet. Innehållet
ansluter i allt väsentligt till vad som gäller f. n. Det torde liksom
tidigare få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta i denna fråga.
Utskottet. Järn- och metallindustrien är en av de största och mest betydelsefulla
industrigrenarna i Sverige. En viktig orsak till att den så väl kunnat
hävda sig, ej minst i fråga om export, har varit dess inriktning på kvalitetstillverkning.
Såsom framhållits i metallforskningskommitténs betänkande,
som ligger till grund för den föreliggande propositionen, erfordras
emellertid ökad teknisk forskning för att denna industri skall kunna hålla
sig i nivå med den snabba tekniska utvecklingen utomlands och i önskvärd
omfattning få del av de tekniska framsteg, som där göras. Härtill kommer
den hårdnande internationella konkurrens, som är att förutse bl. a. som en
följd av den europeiska marknadsutvecklingen.
Mot bakgrunden härav finner utskottet starka skäl tala för att en utbyggnad
av Metallografiska institutet —• med avseende å såväl personal, utrustning
som lokaler — kommer till stånd. Det synes utskottet därvid motiverat,
att staten i större utsträckning än för närvarande bidrager till kostnaderna
för denna utbyggnad.
Utskottet har vid sin granskning av det preliminära avtalet funnit, alt
fördelningen på respektive staten, Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning
samt institutet av kostnaderna för driften och för erforderlig utrustningsanskaffning
innefattar en godtagbar lösning. Utskottet tillstyrker alltså,
att staten bidrager med 300 000 kr. per år för institutets verksamhet och
därutöver bestrider kostnaderna för yttre underhåll av byggnaden och för
skötsel av parkeringsplatser, planteringar m. m. med tillhopa ca 10 000 kr.
om året.
I propositionen förutsättes vidare, att staten skall tillhandahålla institutet
de ökade lokalutrymmen, som den vidgade verksamheten erfordrar. Avsikten
är härvid att utbygga den av institutet för närvarande disponerade fastigheten.
Utskottet tillstyrker detta förslag och har icke något att erinra mot
vad därvid förutsatts beträffande fördelningen av kostnaderna.
Mot avtalsförslaget i övrigt har utskottet icke något att erinra. Därest under
avtalstiden behov av smärre jämkningar i avtalet skulle uppkomma,
torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att för statens del besluta om erforderliga
ändringar.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna vid statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 23 februari 1962 fogat
avtal med Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning;
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1962
11
b) till Bidrag till Institutet för metallforskning för budgetåret
1962/63 å driftbudgeten under tionde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.
Stockholm den 29 mars 1962
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, Birger Andersson,
Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Ragnar Bergh, Per
Jacobsson, Rikard Svensson, Bengtson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson,
Birke, Bertil Petersson, Bengt Gustavsson och Källqvist; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm,
Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården,
Andreasson, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herr Svensson i Ljungskile,
fröken Olsson, herrar Carbell, Gustafsson i Kårbv, Blomkvist och Nelander.
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag (I2045I)