Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
1
Nr 5
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1962/63 inom socialdepartementets verksamhetsområde
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln
Socialdepartementet m. m.
1 :o) Socialdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har i propositionen
nr 1 (bilaga 7, punkt 1, s. 8 och 9 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1962) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för
socialdepartementet, som föranledes av vad departementschefen föreslagit,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för socialdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock
till Socialdepartementet: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 688 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 590 000 kr.
Departementschefen förordar med hänsyn till det ökade behovet av expertis
och tillfällig arbetskraft att anslagsposten till ersättningar till sådan
personal höjes med 40 000 kr. Vidare anses ytterligare en amanuenstjänst i
reglerad befordringsgång böra inrättas.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid
anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas medel för
ändring av en förste kanslisekreterartjänst i Ao 23 till byrådirektörstjänst
i Ao 26 och uppflyttning av en tjänst som kanslisekreterare i Ao 19 till
förste kanslisekreterare i Ao 23. Därjämte föreslås eu kanslibiträdestjänst
i Ae 7 skola ordinariesättas.
För automatiska utgiftsförändringar beräknas en ökning med 27 000 kr.
Anslaget anses sammanlagt böra ökas med 98 000 kr.
1—3471 «2 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 saml. Nr 5
2
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
av departementschefen i förevarande sammanhang anmälda förslag
till tjänsteförändringar.
Då utskottet inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för socialdepartementet, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 3 januari 1962 föreslagit;
b) godkänna följande avlöningsstat för socialdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen .................. 51 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................................................ 660 000
3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ....................................... 335 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 315 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 306 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 21 000
Summa kr. 1 688 000;
c) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 688 000 kr.
2:o) Socialdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 9), vilket innebär en minskning av anslaget med 8 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Socialdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 95 000 kr.
3:o) Socialattachéer. Kungl. Maj :t har (punkt 3, s. 9 och 10) föreslagit
riksdagen att till Socialattachéer för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 223 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 245 000 kr.
Kungl. Maj :t har för tiden fr. o. m. den 1 februari 1960 tills vidare intill
utgången av år 1962 förordnat två socialattachéer för tjänstgöring vid
beskickningarna i Washington och London.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
3
Under anslaget är för innevarande budgetår inräknat 34 000 kr. för biträdeshjälp
åt socialattachéerna. Då kostnaderna härför fr. o. in. nästa budgetår
föreslås skola bestridas från anslag under tredje huvudtiteln, bör nu
förevarande anslag minskas med nyssnämnda belopp. Å andra sidan beräknas
ytterligare 12 000 kr. för expenser och för resor inom socialattachéernas
verksamhetsområden.
I de prisutjämningstillägg som utgår till socialattachéerna är f. n. inräknat
ersättning för bostadskostnader. Regleringen av dessa kostnader
anses fr. o. m. nästa budgetår böra ske efter samma grunder som ministern
för utrikes ärendena föreslagit skola tillämpas för reglering av motsvarande
kostnader för utsänd personal tillhörande utrikesförvaltningen.
Anslaget föreslås sålunda skola minskas med 22 000 kr.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Sveningsson och Ebbe Ohlsson (I: 217) och den andra inom andra
kammaren av herr Hamilton m. fl. (II: 267), har — såvitt avser förevarande
anslag — hemställts, att riksdagen måtte avslå förslaget om ett anslag för
budgetåret 1962/63 till Socialattachéer av 223 000 kr.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 217.
Utskottet. Befattningarna som socialattaché inrättades efter beslut av
1959 års riksdag. Utskottet, som vid såväl 1960 års som 1961 års riksdag
haft att taga ställning till motionsyrkanden av samma innebörd som det nu
förevarande, kan inte finna skälen för ett slopande av dessa befattningar
bärande. Motionsyrkandet härom avstyrkes således.
I sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 3 har utskottet tillstyrkt
framlagt förslag avseende regleringen av bostadskostnaderna för utsänd
personal tillhörande utrikesförvaltningen. Utskottet har ingen erinran
mot departementschefens förslag att motsvarande ersättningsgrunder tilllämpas
även såvitt avser socialattachébefattningarna. I nyssnämnda utlåtande
har utskottet ävenledes tillstyrkt föreslagen medelsanvisning för utrikesförvaltningen,
innebärande att medel jämväl beräknats för biträdeshjälp
åt socialattachéerna.
Utskottet, som inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot
Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag sand
med avslag å motionerna 1:217 och 11:267, såvitt nu är i
fråga, till Socialattachéer för budgetåret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 223 000 kr.
4:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 10), vilket innebär en med 300 000 kr.
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
4
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 1 300 000 kr.
5:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s.
10), vilket innebär oförändrat anslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1962/63
anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
Socialstyrelsen, arbetsdomstolen m. m.
6:o) Statens soeialvårdskonsulenter: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 9, s. 12), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 3 000 kr. till följd av automatiska utgiftsförändringar, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens socialvårdskonsulenter,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 368 000
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 84 600
3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................................... 7 400
Summa kr. 460 000;
b) till Statens soeialvårdskonsulenter: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 460 000 kr.
7 :o) Statens soeialvårdskonsulenter: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 12 och 13), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 2 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens soeialvårdskonsulenter: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
124 000 kr.
8:o) Arbetsdomstolen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 11, s. 13 och 14), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
2 000 kr. till följd av automatiska utgiftsförändringar, hemställer utskottet,
att riksdagen må
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
0
a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsdomstolen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 36 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 104 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................ 56 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 27 900
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 3 000
Summa kr. 228 000;
b) till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 228 000 kr.
9:o) Arbetsdomstolen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 12, s. 14), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 3 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Omkostnader för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 kr.
10 :o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 14 och 15), vilket innebär
en med 50 000 kr. ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förlikningsmän för medling i arbetstvister
m. m.: Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kr.
11 :o) Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.: Omkostnader.
1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, s. 15), innebärande oförändrat
anslag men viss omfördelning mellan anslagsposterna, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Förlikningsmän för medling i arbetstvister
m. m.: Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa etl
förslagsanslag av 25 000 kr.
Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård m. m.
12:o) Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17, s. 17), vilket innebär oförändrat an
slag,
hemställer utskottet,
ti Statsutskottets utlåtande nr 5 ur 1962
att riksdagen må till Prov- och kompletteringskurser för
hemvårdarinnor för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kr.
13:o) Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och harnavårdslagarna
m. in. Kungl. Maj :t har (punkt 18, s. 18 och 19) föreslagit riksdagen
att till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna
m. in. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
6 750 000 kr.
Departementschefen erinrar om att från anslaget, som för innevarande
budgetår är uppfört med 6 500 000 kr., bestrides bl. a. kostnader för understöd
åt vissa här i landet mottagna flyktingar ävensom kostnader för s. k.
inottagningshjälp enligt kungörelsen 1950: 383 angående bistånd åt utlandssvenskar
som återvänder till Sverige. Kungl. Maj:t har den 15 december
1961 föreskrivit, att ersättning av statsmedel skall kunna utgå för vård,
som lämnats vissa personer, efter i huvudsak samma regler som nu gäller
för flyktingar. Det gäller dels icke svensk medborgare, vilken fått tillstånd
att inresa i Sverige först efter det att någon här i riket bosatt person utfäst
sig att bestrida kostnader, som är förbundna med den inresandes vistelse
i riket, och dels sådan svensk medborgare eller förutvarande svensk medborgare
på vilken den ovannämnda kungörelsen äger tillämpning och som
är i behov av vård på sjukvårdsanstalt eller ålderdomshem. Förenämnda
beslut torde få anmälas för riksdagen. Kostnaderna för ersättningarna föreslås
skola bestridas från förevarande anslag.
F. n. bestrides kostnaderna för statsbidrag till kommuns utgifter för
socialhjälp och barnavård åt personer tillhörande den renskötande lappbefolkningen
från ett särskilt förslagsanslag på riksstaten, vilket för innevarande
budgetår är uppfört med 250 000 kr. Departementschefen föreslår,
att nämnda kostnader i fortsättningen skall få bestridas från förevarande
anslag. Anslaget föreslås skola uppföras med samma belopp som sammanlagt
anvisats till de ifrågavarande ändamålen för budgetåret 1961/62, nämligen
6 750 000 kr.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Ersättningar till kommunerna enligt
socialhjälps- och barnavdrdslagarna m. in. för hudgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 6 750 000 kr.
14 :o) Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem.
Kungl. Maj :t har (punkt 19, s. 19 och 20) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
7
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10 000 000 kr.
Kommun eller kommunalförbund äger erhålla statsbidrag till kostnaderna
för anordnande samt mera omfattande om- och tillbyggnad av ålderdomshem.
Bidraget utgår, beroende på skatteunderlaget, med 10—50 procent
av ett bidragsunderlag, som vid nybyggnad utgör 18 000 kr. per vårdplats
samt i andra fall högst nämnda belopp per vårdplats.
Anspråken på statsbidrag under nästa budgetår beräknas komma att gå
ned. På grund av eftersläpning i fråga om byggnadernas färdigställande och
ingivandet av ansökningar om utbetalning av statsbidrag är anslagsbehovet
svårt att bedöma. Departementschefen förordar, att anslaget räknas ned med
2 000 000 kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av lru Hamrin-Thorell (1:430) och den andra inom andra kammaren av
fröken Elmén och herr Rimmerfors (II: 506), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta att statsbidrag skall kunna utgå till av organisationer
och stiftelser bedrivna ålderdomshem enligt samma grunder som till kommunala,
dels ock en inom andra kammaren av herr Nilsson i Gävle m. fl. väckt
motion (II: 336) vari föreslagits, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställer om förslag om ökat statligt stöd för en utvidgad hemvård åt åldringar
samt att med undanröjande av de nu gällande normerna för statsbidrag
för om- och tillbyggnad av ålderdomshem (SFS nr 339 år 1953) förslag
framlägges om nya sådana, innebärande en ökning av de statliga bidragen
samt enhetligare regler för deras beviljande.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 506
och II: 336.
Utskottet. I anledning av de i förevarande sammanhang framförda motionsyrkandena,
vilka syftar till en utvidgning av det statliga stödet till
åldringsvården, vill utskottet erinra om att 1960 års riksdag med bifall till
vad allmänna beredningsutskottet anfört i sitt utlåtande nr 28 år 1960 begärt
en översyn och kartläggning av vissa förhållanden på åldringsvårdens
område. Denna översyn avsåg bl. a. att taga sikte på frågan i vad mån de
av riksdagen år 1957 antagna riktlinjerna för åldringsvårdens utbyggnad
följts och vilka avsteg därifrån som eventuellt skett. Vidare ansågs motiverat
med eu översyn av systemet för statliga bidrag till anordnande in. in.
av ålderdomshem. Den pågående utvecklingen mot en ökad omfattning av
den öppna vården borde enligt utskottet understödjas. Kungl. Maj:t har genom
beslut den 2 december 1960 uppdragit åt socialpolitiska kommittén
att utföra en sådan kartläggning av vårdbehov och vårdmöjligheter för åld
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
lingar samt att till Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse för kartläggningens
resultat ävensom de förslag kommittén med anledning därav finner
påkallade. Enligt vad utskottet erfarit har socialpolitiska kommittén
igångsatt ett antal särskilda undersökningar i syfte att få en samlad
överblick av såväl den öppna som den slutna åldringsvård, som bedrives
av landsting, primärkommuner, samfund och enskilda organisationer. På
grundval av det material som framkommer genom dessa undersökningar och
genom analyser av andra liknande undersökningar räknar kommittén med
att göra en översyn av vidtagna och planerade åtgärder samt komma med
förslag till riktlinjer för framtidsplaneringen.
Utskottet finner det angeläget, att mera ingående undersökningar kan göras
rörande åldringsvården, så att underlag därigenom erhålles för den fortsatta
planeringen på detta område. Genom det uppdrag som sålunda lämnats
åt socialpolitiska kommittén torde frågan om åldringsvårdens inriktning
och statens stöd till denna vård komma under prövning inom en nära
Iramtid. Några sådana åtgärder som föreslagits i motionen II: 336 finner
utskottet därför inte påkallade.
Den nu aktuella översynen torde även komma att lämna ett säkrare underlag
för ett ställningstagande till den i motionerna I: 430 och II: 506 upptagna
frågan om att utsträcka statsbidragsgivningen till ålderdomshem som
bedrives av organisationer och stiftelser. Att såsom motionärerna föreslagit
nu utvidga bidragsgivningen till andra än kommuner kan utskottet inte
tillstyrka.
Mot Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning har utskottet inte funnit
anledning till erinran. Utskottet hemställer,
I. att motionerna I: 430 och II: 506 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
II. att motionen II: 336 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
III. att riksdagen må till Bidrag till anordnande samt omoch
tillbyggnad av ålderdomshem för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.
15 :o) Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålderdomshem. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 20 och 21), vilket innebär
en ökning av anslaget med 13 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utbildning av föreståndare
vid ålderdomshem för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag
av 130 000 kr.
16 :o) Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 21, s. 21), vilket innebär en med 10 000 kr. minskad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
9
att riksdagen må till Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
60 000 kr.
17 :o) Allmänna barnbidrag. Kungl. Maj :t har (punkt 22, s. 22) föreslagit
riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 957 000 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 798 000 000 kr.
De allmänna barnbidragens belopp har genom beslut av 1961 års riksdag
vid dess höstsession fr. o. m. år 1962 höjts från 450 till 550 kr. Den minskning
av antalet barn i barnbidragsåldern, som inträdde under budgetårel
1958/59, torde komma att fortsätta under innevarande och nästa budgetår.
Med utgångspunkt från en av socialstyrelsen gjord uppskattning av antalet
bidragsberättigade barn i december 1962 skulle medelsbehovet för hudgetåret
1962/63 uppgå till (550 x 1 740 000) 957 000 000 kr. Föredragande
statsrådet förordar, att anslaget uppföres med nämnda belopp, vilket inne
bär en ökning med 159 000 000 kr.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må till Allmänna barnbidrag för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 957 000 000 kr.
18:o) Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, s. 22 och 23), vilket innebär
oförändrat anslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för utbetalning
av allmänna barnbidrag för budgetåret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 2 800 000 kr.
19 ro) Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag.
Kungl. Maj :t har (punkt 24, s. 23 och 24) föreslagit riksdagen
att till Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott och
utfyllnadsbidrag för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
24 000 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 18 000 000 kr.
Föredragande statsrådet framhåller, att det möter vissa svårigheter att
närmare beräkna medelsbehovet under detta anslag. Antalet barn med bidragsförskott
har under en lång följd av år ständigt ökat. Höjningen av
bidragsförskottens maximibelopp fr. o. in. den 1 juli 1960 kommer att påverka
utgifterna under anslaget fr. o. in. nästa budgetår. Kostnaderna för
bidragsförskott torde på grund härav komma att öka väsentligt. Utgifterna
10
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
för utfyllnadsbidrag kan däremot väntas minska något. Med hänsyn till det
anförda och till belastningens storlek under föregående budgetår förordas,
att anslaget räknas upp med 6 000 000 kr.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Ersättning till barnavårdsnämnderna
för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag för budgetåret 1962/
63 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 000 kr.
20 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 24 och 25), vilket innebär oförändrad
ram för beviljande av statsbidrag och i fråga om anslagsberäkningen
eu med 215 000 kr. ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att statsbidrag till uppförande eller inrättande
av barnhem under budgetåret 1962/63 beviljas med högst
700 000 kr.;
b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 515 000
kr.
21 :o) Bidrag till driften av barnhem. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 26, s. 26), vilket innebär en med 100 000 kr. minskad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av barnhem för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 700 000 kr.
22 :o) Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 26 och 27), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 4 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utbildning av föreståndare
vid barnhem för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av
68 000 kr.
23:o) Bidrag till driften av barnstugor. Kungl. Maj :t har (punkt 28, s.
27—29) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av barnstugor för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 5 300 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 900 000 kr.
Statsbidrag utgår till daghem, fritidshem, förskolor (lekskolor) och jordbruksdaghem,
som drives av kommuner, föreningar eller industriföretag.
Till andra institutioner än jordbruksdaghem utgår statsbidraget i form av
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
11
bidrag till avlönande av personal, som fyller vissa kompetenskrav. Bidraget
utgör efter beslut av 1959 års riksdag för år och heltidsanställd befattningshavare
vid daghem och fritidshem 3 500 kr. i ortsgrupp 3, 3 700 kr. i orlsgrupp
4 och 3 900 kr. i ortsgrupp 5. För heltidsanställd befattningshavare
vid förskola (lekskola) utgår bidraget med resp. 1 750, 1 850 och 1 950 kr.
För halvtidsanställd befattningshavare utgår bidraget med hälften av angivna
belopp. Till jordbruksdaghem utgår i regel statsbidrag med högst
00 procent av driftkostnaderna.
Socialstyrelsen har upplyst, att statsbidrag för innevarande budgetår
sökes för 882 befattningshavare i daghem och fritidshem samt 1 000 befattningshavare
i lekskolor vid sammanlagt 1 070 barnstugor, jordbruksdaghemmen
undantagna. För budgetåret 1962/63 räknar styrelsen med att
antalet institutioner skall öka med ytterligare omkring 30, vilket beräknas
öka antalet befattningshavare vid daghem och fritidshem till ca 890 samt
vid lekskolor till ca 1 030. Antalet jordbruksdaghem uppgick den 1 juli 1961
till 75. Medelsåtgången för bidrag till 72 daghem under budgetåret 1960/61
var 254 128 kr. Styrelsen räknar med att jordbruksdagheinmen under budgetåret
1961/62 kommer att uppgå till 75 med en medelsåtgång av 260 000
kr.
Föredragande statsrådet anför, att antalet barnstugor — daghem och
fritidshem samt lekskolor — kraftigt ökat under det senaste decenniet.
Mellan åren 1950 och 1960 ökade det totala platsantalet vid nämnda institutioner
från ca 30 900 platser till ca 51 100. Ökningen av platsantalet faller
så gott som helt på lekskolorna. Antalet lekskoleplatser ökade sålunda under
den angivna tiden med nära 20 000, medan motsvarande ökning vid
daghemmen utgjorde endast ca 560 och vid fritidshemmen ca 90.
Storleken av nu utgående statsbidrag till daghem, fritidshem och lekskolor
fastställdes år 1959. Socialstyrelsen har påyrkat en väsentlig uppräkning
av bidragen. För egen del är föredraganden inte beredd att tillstyrka
en allmän höjning av ifrågavarande bidrag. Med hänsyn till läget
på arbetsmarknaden synes emellertid daghemmen böra komma i åtnjutande
av ökat stöd. Det är enligt föredragandens mening angeläget, att daghemsverksamheten
vidgas för alt möta behovet av vård och tillsyn för barn till
förvärvsarbetande mödrar. För att tillgodose detta syfte förordas, att statsbidraget
till daghemmen räknas upp med ca 40 procent. Fritidshemmen anses
liksom hittills böra likställas med daghemmen i statsbidragshänseende.
Merkostnaderna för den föreslagna uppräkningen av bidragen till daghem
och fritidshem beräknas till ca 1 500 000 kr. per år. På grund av gällande
regler för utbetalning av statsbidragen kommer hälften av detta belopp
att belasta nästa budgetår. Med hänsyn till storleken av reservationen
och väntade utbetalningar under innevarande budgetår uppskattas anslagsbehovet
till 5 300 000 kr.
12 Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fröken Nordström m. fl. (1:54) och den andra inom andra kammaren
av fröken Elmén m. fl. (II: 90), i vilka har hemställts, att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära utredning och förslag om införande
av statsbidrag till familjedaghemsverksamhet,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Geijer och Knut Johansson (I: 131) och den andra inom andra kammaren
av fru Ekendahl m. fl. (II: 89), i vilka — såvitt nu är i fråga — har
hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att Kungl.
Maj:t — med utgångspunkt från statsmakternas mål inom arbetsmarknadsoch
familjepoliliken samt med beaktande av i motionerna framförda fakta
och argument — skyndsamt låter utreda omfattningen av och formerna för
statens stöd åt institutioner för tillsyn av barn till förvärvsarbetande mödrar
och förelägger nästa års riksdag de förslag, som utredningen motiverar,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lundström m. fl. (I: 333) och den andra inom andra kammaren av herr
Ohlin m.fl. (II: 406), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen
måtte besluta,
1) att 1944 års relationer mellan statens och huvudmännens kostnader
för driften av daghem, fritidshem och förskolor måtte återställas så att staten
svarar för 60 procent av genomsnittslönen för befattningshavare vid
daghem och fritidshem och för 35 procent av genomsnittslönen för befattningshavare
vid förskolor, och i anledning därav under femte huvudtiteln
till Bidrag till driften av barnstugor för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 7 525 000 kr. eller 2 225 000 kr. mer än vad föredragande
statsrådet föreslagit;
2) att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om översyn av reglerna för
erhållande av statsbidrag till driften av daghem i syfte att möjliggöra en
mindre rigorös tillämpning och för att öka tillgången på fullgoda daghem,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar öhman och Lager (I: 437) och den andra inom andra kammaren
av herr Nilsson i Gävle m.fl. (II: 513), i vilka •— såvitt nu är i fråga —
hemställts, att erforderliga åtgärder vidtages för alt påskynda byggnadstakten
i fråga om daghem, förskolor och eftermiddagshem,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Virgin m. fl. (I: 436) och den andra inom andra kammaren av fröken
\Vetterström m.fl. (II: 516) i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts,
alt riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte pröva möjligheterna och lämpligheten av att utvidga den barntillsyns
verksamhet som sker genom familjedaghem.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 54,
II: 89, II: 406, II: 513 och II: 516.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
13
Utskottet. De förvärvsarbetande mödrarnas antal är i vårt land betydande.
Detta gäller i hög grad även i fråga om mödrar med barn i förskoleåldern.
Främst är det givetvis de ensamstående mödrarna, för vilka förvärvsarbetet
ofta är en nödvändighet för den egna och barnens försörjning,
som har arbete utom hemmet. Även bland de gifta mödrarna förekommer
emellertid i avsevärd utsträckning förvärvsarbete, både där detta
är betingat av tvingande ekonomiska orsaker och i de fall andra skäl motiverar
yrkesverksamheten. Det torde finnas anledning att räkna med att
förvärvsverksamheten inte minst bland de gifta kvinnorna kommer att
öka i takt med en stigande efterfrågan på arbetskraft och en ökad befolkningsförskjutning
till tätorterna med de större möjligheter till förvärvsarbete
som där erbjudes.
Behovet av åtgärder från samhällets sida för barntillsynen för de förvärvsarbetande
mödrarna är uppenbart. Antalet barnstugor i form av
daghem, fritidshem och lekskolor har också, som föredragande statsrådet
anfört, ökat kraftigt under de senaste tio åren. ökningen ligger dock
väsentligen på lekskoleplatserna, medan utbyggnaden av daghemmen varit
av betydligt mindre omfattning. Åtgärder som kan ge ökad stimulans åt
utbyggnaden av daghemmen är högst angelägna. Utskottet hälsar därför
med tillfredsställelse, att statens stöd till daghemsverksamheten väsentligt
kan vidgas genom den nu föreslagna uppräkningen av det statliga driftbidraget.
Trots den utbyggnad som sålunda skett av barnstugorna, föreligger det
dock alltjämt behov av åtgärder för en utbyggnad och effektivisering av
samhällets insatser, när det gäller barntillsynen för de förvärvsarbetande
mödrarna. Detta har också kommit till uttryck i de motioner som väckts
i anslutning till nu förevarande anslag. Mot bakgrunden av den arbetsmarknadssituation,
som kan förväntas för de närmaste åren, och den
ökning av yrkesverksamheten bland mödrarna, som sannolikt kan påräknas,
är det enligt utskottets mening angeläget, att frågan om omfattningen
och utformningen av statens stöd till barnstugor och liknande ändamål
blir föremål för en allmän översyn. Därvid kan en kartläggning även
behöva ske av de åtgärder som hittills vidtagits. Därjämte bör så långt möjligt
söka bedömas det framtida behovet av daghemsplatser. Vidare kommer
naturligen frågan om inriktningen av verksamheten under prövning, varvid
även fördelningen mellan vanliga daghem och familjedaghem torde få övervägas.
Utskottet föreslår, att riksdagen i anledning av motionerna I: 54 och
II: 90, I: 131 och II: 89, I: 333 och II: 40(1, I: 437 och II: 513 samt 1: 436 och
II: 516 i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om en översyn rörande omfattningen
och utformningen av statens stöd till barnstugor och liknande ändamål.
Utskottet förutsätter att denna översyn kan bedrivas skyndsamt.
I avbidan på den sålunda föreslagna översynen är utskottet inte berett
att nu förorda någon sådan uppräkning av statsbidraget till daghem, fri
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962
tidshem och lekskolor som förordats i motionerna 1:333 och II: 406. Dessa
motioner avstyrkes således i förevarande delar.
Vad i propositionen föreslagits rörande anslaget för nästa budgetår har
inte föranlett någon erinran från utskottets sida.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna 1: 333 och II: 406, såvitt nu är i fråga, till Bidrag
till driften av barnstugor för budgetåret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 5 300 000 kr.;
II. i anledning av motionerna I: 131 och II: 89; I: 333 och
11:406; 1:437 och 11:513 samt 1:436 och 11:516, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna 1: 54 och
11:90 i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en översyn
rörande omfattningen och utformningen av statens stöd till
barnstugor och liknande ändamål.
24 :o) Försöksverksamhet rörande daghem m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 29, s. 29 och 30) föreslagit riksdagen att till Försöksverksamhet rörande
daghem m.m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Detta anslag tillkom som ett led i den upprustning av familj epolitiken
som beslöts vid 1957 års riksdag. Under budgetåren 1957/58—1960/61 be
viljades sammanlagt ca 375 000 kr. till olika försök. Ett flertal av dessa försök
pågår alltjämt.
Under de två senaste budgetåren har försöksverksamheten alltmer koncentrerats
till ett barnpsykologiskt laboratorium i Stockholm. Nämnda laboratorium
har inrättats med bidrag från allmänna arvsfonden och Stockholms
stad. Medel till bestridande av driftkostnaderna har anvisats från
förevarande anslag. Vid laboratoriet bedrives den första vetenskapligt ledda
försöks- och forskningsverksamheten i vårt land på småbarnsområdet. Den
banbrytande verksamheten vid laboratoriet kan väntas få stor praktisk betydelse
för den framtida utformningen av olika anordningar för barn under
skolåldern. Det är därför angeläget att genom ytterligare stöd från det allmännas
sida säkerställa verksamheten vid laboratoriet och främja dess utveckling
till ett centrum för forskning och praktisk försöksverksamhet på
området.
Vid ingången av budgetåret 1961/62 återstod av tidigare anvisade anslag
ett odisponerat belopp av ca 28 000 kr. Under innevarande år torde medel
komma att beviljas för fortsättning av redan påbörjad verksamhet. Under
nästa budgetår bör medel stå till förfogande för att möjliggöra ett ökat stöd
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
15
av barnpsykologiskt forskningsarbete. Föredragande statsrådet förordar, att
anslaget uppföres med oförändrat belopp.
I de under punkten 3 nämnda likalydande motionerna I: 217 och II: 267
har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte avslå förslaget
om ett anslag för budgetåret 1962/63 till Försöksverksamhet rörande daghem
m. m. av 100 000 kr.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 217.
Utskottet. I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet det angeläget,
att en praktisk försöksverksamhet kan företagas, när det gäller utformningen
av olika anordningar för barn under skolåldern. Utskottet tillstyrker
därför den föreslagna medelsanvisningen. De i motionerna I: 217
och II: 267 anförda skälen för indragning av anslaget kan utskottet inte
finna bärande, och motionsyrkandet avstyrkes således.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:217 och 11:267, såvitt nu är i
fråga, till Försöksverksamhet rörande daghem m. m. för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
25:o) Ungdomsvårdsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
34, s. 37—48) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för ungdomsvårdsskolorna, som
föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för ungdomsvårdsskolorna, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Ungdomsvårdsskolorna:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av
11 333 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10 687 000 kr.
Departementschefen berör inledningsvis det allmänna läget inom ungdomsvårdsskoleområdet
och utvecklingen av platssituationen vid skolorna.
Utskottet torde härutinnan få hänvisa till propositionen (s. 44—45).
Härefter behandlar departementschefen frågan om utbyggnad av ungdomsvårdsskoleorganisationen.
Beträffande det av socialstyrelsen framlagda
byggnadsprograminet tillstyrker departementschefen, att en sjuk- och
behandlingsavdelning uppföres vid Byagården — i första hand avsedd för
flickor med alkohol- och narkotikaskador — samt att en elevavdelning uppföres
vid Håkanslorp, främst i syfte att skapa möjligheter för differentiering
av eleverna vid denna skola. Vidare förordas att verkstadsbyggnader
uppföres vid Ryagården och Håkanstorp ävensom att en ny skolbyggnad
anordnas vid Eknäs. Departementschefen återkommer i annat sammanhang
till frågan om anvisande av medel till de föreslagna byggnadsföretagen.
16
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
Departementschefen övergår därefter till att beräkna medelsbehovet under
anslaget för nästa budgetår.
Socialstyrelsen har föreslagit en avsevärd förstärkning av assistentpersonalen
vid skolorna. De föreslagna befattningarna är främst avsedda för arbetsuppgifter,
som sammanhänger med vård av elever utom skola. I avvaktan
på resultatet av pågående utredning av frågan om effektivare åtgärder
för vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever anser sig departementschefen
endast kunna tillstyrka att assistenttjänster inrättas vid två
av de skolor som under nästa budgetår erhåller nya elevavdelningar, nämligen
Hammargården och Bärby. För tjänsten vid Bärby anses medel böra
beräknas för tiden fr. o. m. den 1 januari 1963.
För var och en av de nya mottagningsavdelningarna vid Lövsta, Hammargården,
Bärby, Forsane och Råby föreslås i enlighet med förslag av
socialstyrelsen skola inrättas befattningar för en tillsynsman i Ae 12, en
förste vårdare i Ae 10, en yrkesmästare i Ae 10 och två vårdare i Ae 8.
Vidare bör för en ny öppen avdelning vid Bärby inrättas tjänster för en
förste vårdare i Ae 10 och två vårdare i Ae 8. Då de nämnda avdelningarna
inte torde bli färdiga förrän omkring den 1 januari 1963, beräknas medel
för dessa tjänster endast för ett halvt budgetår.
Socialstyrelsen har föreslagit en avsevärd medelsanvisning för utökning
av personalen vid mottagnings- och specialavdelningar för att möjliggöra
dubblering av tillsynen vid dessa avdelningar under dagtid. I anslutning därtill
erinrar departementschefen om att medel tidigare vid olika tillfällen
ställts till förfogande för att tillgodose detta personalbehov. Sålunda uppräknades
budgetåret 1959/60 de för vikarier m.m. avsedda medlen för att
möjliggöra anlitande av extra personal vid specialavdelningar med särskilt
svårbehandlade elever. I en år 1960 avgiven rapport angående undersökningar
av skolornas personalbehov föreslog statens organisationsnämnd eu
viss förstärkning av antalet tjänster vid skolorna på grund av bl. a. dubblering
av tillsynen vid mottagnings- och specialavdelningarna. Medel härtill
anvisades i enlighet med organisationsnämndens förslag. Ytterligare medelsanvisningar
för ifrågavarande ändamål är departementschefen inte beredd
att förorda.
För en ny elevavdelning vid Hornö tillstyrkes att tjänster inrättas fölen
tillsynsman i Ae 12 och en vårdare i Ae 8. Då den nämnda avdelningen
beräknas bli färdig omkring den 1 oktober 1962, beräknas medel för dessa
tjänster för tre fjärdedelar av budgetåret.
Socialstyrelsen har föreslagit, att två tjänster som ekonomibiträde i Ae 4
inrättas vid Bärby och Hammargården. Departementschefen tillstyrker, att
medel beräknas för en sådan tjänst, avsedd för Bärby.
Socialstyrelsens förslag om ytterligare medelsanvisning för personalförstärkning
på grund av den allmänna arbetstidsförkortningen m. m. tillstyrkes
endast delvis. Departementschefen förordar i enlighet med förslag av
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
17
statskontoret att sju vårdartjänster i Ae 8 inrättas. Av dessa avses två tjänster
för vardera Fagared och Långanäs samt en för vardera Johannisberg
och Lövs ta.
Till obekvämhetstillägg beräknas ytterligare 125 000 kr. De till kontorshjälp
vid skolorna avsedda medlen anses i enlighet med statskontorets förslag
böra räknas upp med 50 000 kr. En för Råby avsedd yrkeslärartjänst
föreslås skola föras på övergångsstat.
Departementschefen tillstyrker, att en rektorstjänst i Ag 21, en tjänst som
kurator i Ag 15, en lärarinnetjänst i Ag 13, en tjänst som översköterska
i Ag 11, en lärarinnetjänst i Ag 10, en tjänst som biträdande husföreståndare
i Ag 9, en hantverkartjänst i Ag 9 och två vårdartjänster i Ag 8 utbytes
mot extra ordinarie tjänster i motsvarande lönegrader.
För automatiska utgiftsändringar beräknas en ökning med 155 000 kr.
De i det föregående förordade förslagen medför en ökning av anslagsbehovet
med 646 000 kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Hjalmar Nilsson m. fl. (I: 266) och den andra inom andra kammaren
av herr Kärrlander m.fl. (II: 172), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av förevarande anslag måtte besluta att en sluten avdelning,
s. k. mottagningsavdelning, avsedd att betjäna det norrländska upptagningsområdet,
inrättas och att denna avdelning enligt socialstyrelsens förslag
förlägges i anslutning till Vemyra skolhem i Sollefteå,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Per-Olof Hanson och fru Segerstedt Wiberg (1:431) och den andra
inom andra kammaren av fröken Elmén m.fl. (II: 505), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte besluta att utöver departementschefens förslag tio vårdartjänster
och en assistenttjänst inrättas samt att vederbörande avlöningsanslag
förstärkes med erforderligt belopp,
dels ock en inom andra kammaren av herr Lindkvist och fru Torbrink
väckt motion (11:601), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta att
hos Kungl. Maj:t hemställa om åtgärder för inrättande av behandlingshem
för alkoholmissbrukare i åldern upp till 21 år.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 172,
II: 505 och II: 601.
Utskottet. Såsom framgår av vad departementschefen anfört har under
de senaste fem åren en väsentlig utbyggnad skett av ungdomsvårdsskoleorganisationen,
varigenom antalet platser ökat med drygt 300. Den besvärande
platsbrist, som tidigare varit rådande, har därigenom kunnat elimineras.
Utskottet hälsar med tillfredsställelse att platsbehovet sålunda i hu2—3471
62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 5
18
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
vudsak kunnat tillgodoses, och att den fortsatta utbyggnaden av vårdorganisationen
väsentligen kan inriktas på en kvalitativ förbättring av vårdresurserna.
Utskottet finner det även tillfredsställande, att utredningar kunnat
igångsättas för att få till stånd åtgärder för en effektivare behandling
och eftervård av ungdomsvårdsskoleeleverna.
De förslag till utbyggnad av vårdorganisationen, som departementschefen
i förevarande sammanhang förordat, kan utskottet ansluta sig till. Utskottet
tillstyrker således uppförandet av en sjuk- och behandlingsavdelning vid
Ryagården och en elevavdelning vid Iiåkanstorp liksom även verkstadsbyggnader
vid nu nämnda skolor och en ny skolbyggnad vid Eknäs. Utskottet
återkommer senare till frågan om anslag för ifrågavarande byggnadsföretag.
Utskottet kan även biträda de av departementschefen föreslagna personalförstärkningarna
avseende två assistenttjänster, 25 tjänster vid nyinrättade
mottagningsavdelningar och sex andra tjänster inom organisationen.
Den föreslagna förstärkningen med sju vårdartjänster till följd av arbetstidsförkortningen
liksom även de av departementschefen föreslagna tjänsteförändringarna
och särskilda medelsanvisningarna biträdes ävenledes av
utskottet.
I motionerna I: 431 och II: 505 har förordats, att tio vårdartjänster och
en assistenttjänst inrättas utöver vad departementschefen föreslagit. I likhet
med motionärerna anser utskottet det väsentligt, att ungdomsvårdsskolorna
äger tillgång till kvalificerad personal i erforderlig utsträckning.
Detta gäller inte minst i fråga om assistentpersonal. I avbidan på de utredningar
om behandlingsmetoderna och eftervården som f. n. pågår är utskottet
dock inte berett att tillstyrka flera assistenttjänster än de som departementschefen
förordat. Inte heller i fråga om vårdarpersonalen anser
sig utskottet kunna förorda någon ytterligare förstärkning utöver den av
departementschefen föreslagna. Utskottet vill i detta sammanhang liksom
departementschefen erinra om att medel under de senaste åren vid flera
tillfällen anvisats för att möjliggöra en förstärkning av personalen bl. a.
vid mottagnings- och specialavdelningarna. Förevarande motionsyrkande
avstyrkes således av utskottet.
Såsom erinrats om i motionerna I: 266 och II: 172 beslöt föregående års
riksdag på förslag av Kungl. Maj:t att fem nya slutna avdelningar skulle
inrättas. Motionärerna har nu under åberopande av att nämnda avdelningar
inte skulle tillgodose behovet av ungdomsvårdsskoleplatser för Norrlands
vidkommande föreslagit en mottagningsavdelning även vid Vemyra skolhem.
Motionsyrkandet överensstämmer med ett av socialstyrelsen framfört men av
departementschefen icke tillstyrkt yrkande. Alternativt har i motionerna
föreslagits att en av de av riksdagen tidigare beslutade avdelningarna skulle
ersättas med en avdelning vid Vemyra. Utskottet hyser förståelse lör de av
motionärerna anförda motiven för yrkandet. Med hänsyn till de åtgärder
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
19
som redan vidtagits för uppförande av de fem nämnda avdelningarna anser
utskottet det dock knappast möjligt att nu ändra de redan vidtagna dispositionerna.
Utskottet är heller icke berett att nu förorda medelsanvisning
för ytterligare en mottagningsavdelning. Utskottet förutsätter dock, att frågan
om lokaliseringen av mottagningsavdelningarna ägnas särskild uppmärksamhet
vid den fortsatta planeringen av vårdorganisationen och att
därvid bl. a. beaktas möjligheterna att anordna en mottagningsavdelning
för det norrländska upptagningsområdet.
I anledning av vad som anförts i motionen II: 601 vill utskottet erinra
om att i förarbetena till den nya barnavårdslagen uttalats, att åtgärder beträffande
unga alkoholmissbrukare bör vidtagas av barnavårdsorganen
och icke av nykterhetsorganen. Inom ungdomsvårdsskoleorganisationen har
vården av unga manliga alkoholmissbrukare under senare år koncentrerats
till Långanäs yrkesskola, där en särskild specialavdelning inrättats härför.
I hög grad har denna skola därvid kommit att utnyttjas för vård och
behandling av elever, för vilka alkoholmissbruket varit en dominerande
orsak till omhändertagandet. Sådana elever intages dock även på andra
skolor. Den medelsförstärkning som under senare år medgivits för psykiatrisk
och psykologisk rådgivning vid skolorna torde ha underlättat genomförandet
av behandlingen av dessa ungdomsvårdsskoleelever. För de
kvinnliga eleverna har, såsom utskottet förut berört, avsetts skola uppföras
en särskild sjuk- och behandlingsavdelning vid Ryagården.
Motionärerna har föreslagit åtgärder för inrättande av behandlingshem
för unga alkoholmissbrukare. Såsom motionärerna anfört torde alkoholmissbruket
bland de unga ofta vara förenat med asocialitet i någon
form, varför omhändertagandet också grundar sig på andra faktorer än alkoholmissbruket.
I sådana fall synes vården inom ungdomsvårdsskoleorgani
sationen innebära den närmast till hands liggande lösningen. Hittillsvarande
erfarenheter synes också tyda på att det antal fall av alkoholmissbruk
bland ungdomar, där uteslutande eller väsentligen alkoholmissbrukel
skulle förorsaka omhändertagande, torde vara relativt ringa. Utskottet
förutsätter emellertid, att Kungl. Maj :t i samband med behandlingen
av nykterhetsvårdsutredningens framlagda förslag även beaktar frågan om
behovet av särskilda åtgärder, när det gäller vården av de unga alkoholmissbrukarna.
I avvaktan härpå anser utskottet någon framställning till
Kungl. Maj:t i ämnet icke böra göras.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 431 och It: 505
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för ungdomsvårdsskolorna, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 3 januari 1962 förordat;
20
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
b) godkänna följande avlöningsstat för ungdomsvårdsskolorna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:
Aulöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................ 3 134 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 406 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 5 294 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ 2 337 800
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ............................................. 160 000
Summa kr. 11 333 000;
c) till Ungdomsvårdsskolorna: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 11 333 000 kr.;
II. att riksdagen må i anledning av motionerna 1: 266 och
II: 172 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört om lokaliseringen av mottagningsavdelningar
vid ungdomsvårdsskolorna;
III. att motionen 11:601 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
26:o) Ungdomsvårdsskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 35, s. 48—52), vilket innebär en med 459 000 kr.
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ungdomsvårdsskolorna: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 5 921 000
kr.
27:o) Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 36, s. 52—54) och under
erinran att till ändamålet för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 247 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning
av inventarier m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 350 000 kr.
28 :o) Ungdomsvårdsskolorna: Anordnande och drift av provisoriska
förläggningar. Kungl. Maj :t har (punkt 37, s. 54 och 55) föreslagit riksdagen
att till Ungdomsvårdsskolorna: Anordnande och drift av provisoriska
förläggningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
350 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962
21
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 750 000 kr.
Vid början av innevarande budgetår fanns tolv provisoriska förläggningsbyggnader
vid olika skolor. En provisorisk byggnad måste uppföras vid
Härby såsom ersättning för lokaler som förstörts genom brand. Nya förläggningar
kan under budgetåret behöva uppföras vid ytterligare några
skolor. Kostnaderna för hyror för nämnda byggnader kan beräknas till
70 000 kr. och för personal vid förläggningarna till ca 250 000 kr.
Verksamheten med skogsförläggningar i samarbete med Skid- och friluftsfrämjandet
anses böra fortsätta i oförändrad omfattning under nästa
budgetår. Kostnaderna härför beräknas till ca 200 000 kr. Vidare bör ca
100 000 kr. beräknas till eventuellt erforderliga ytterligare provisoriska förläggningar.
I enlighet med det anförda kan medelsbehovet under nästa budgetår beräknas
till ca 620 000 kr. Med hänsyn till den befintliga reservationen och
storleken av väntade utbetalningar under innevarande budgetår anses anslaget
kunna räknas ned med 400 000 kr.
Utskottet tillstyrker Kung], Maj :ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må till Ungdomsvårdsskolorna: Anordnande
och drift av provisoriska förläggningar för budgetåret 1962/63
anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kr.
29:o) Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 55 och 56), vilket i fråga om anslagsberäkningen
innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
alt riksdagen må till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 55 000 kr.
30 :o) Bidrag till inackorderingshem m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 39, s. 56 och 57), vilket innebär oförändrat anslag,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till inackorderingshem m. m.
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 227 000
kr.
31 :o) Viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor. Kungl. Maj :t har
(punkt 40, s. 57—59) föreslagit riksdagen att till Viss upplysningsverksamhet
i ungdomsfrågor för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kr.
22
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Departementschefen anför, att den upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor
som beslöts vid fjolårets riksdag nu planlägges av statens ungdomsråd
enligt givna direktiv. Som ett led i verksamheten skall ungdomsrådet
inom den närmaste tiden anordna konferenser för bl. a. producenter av
ungdomsfilm och företrädare för press, radio och television. Vidare avser
ungdomsrådet att i samverkan med vederbörande länsstyrelser anordna konferenser
i ungdomsfrågor i länen. Under innevarande budgetår torde dessutom
en kampanj för rekrytering av ungdomsledare komma att igångsättas.
De nu angivna åtgärderna utgör inledningen till en mera långsiktig upplysningsverksamhet
med speciell inriktning på föräldraansvaret för ungdomen.
Denna verksamhet skall enligt föreliggande planer sättas i gång under budgetåret
1962/63. För denna och annan upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor
i enlighet med de riktlinjer, som godkändes av 1961 års riksdag;
bör medel stå till förfogande under nästa budgetår. Det bör ankomma på
Kungl. Maj:t att närmare bestämma, hur anvisade medel skall användas.
Anslaget bär uppföras med oförändrat belopp.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må till Viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kr.
Nykterhetsvård
32 :o) Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 60—62), vilket innebär
inrättande av en tjänst som vårdare i Ae 8 och en uppräkning av anslaget
med 35 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt
å Svartsjö för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 481 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 19 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................ 615 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 317 300
23
Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962
5.
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................
Summa kr.
22 000
1 455 000;
b) till Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:
Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 455 000 kr.
33 :o) Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoliolmissbrukare: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 42, s. 62—64), vilket
innebär en uppräkning av anslaget med 7 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 1 088 000 kr.
34 :o) Statens inom mentalsjukvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt
för alkoholmissbrukare: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj .ts
förslag (punkt 43, s. 65 och 66), vilket innebär inrättande av en tjänst som
skötare i Ae 8 och en ökning av anslaget med 15 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens inom mentalsjukvårdsorganisationen
anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63:
Avlöningsstat
1.
2.
3.
4.
5.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................
Rörligt tillägg, förslagsvis ...........................
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ..............................................
120 000
2 300
95 000
64 400
4 300
Summa kr. 286 000;
b) till Statens inom mentalsjukvårdsorganisationen anordnade
vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 286 000 kr.
35 :o) Statens inom mentalsjukvårdsorganisationen anordnade vardanstalt
för alkoholmissbrukare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 44, s. 66 och 67), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 4 000 kr., hemställer utskottet,
24
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
att riksdagen må till Statens inom mentalsjukvårdsorganisationen
anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
119 000 kr.
36:o) Statens vårdanstalt å Venngam för alkoholmissbrukare: Avlöningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 45, s. 67—70) föreslagit riksdagen att dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
or statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare, som föranledes
av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
orordad avlöningsstat för statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare,
att tillampas tills vidare fr. o.m. budgetåret 1962/63, dels ock till
Statens vardanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Avlöningar för
samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 198 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 145 000 kr.
Departementschefen förordar att en tjänst som heltidsanställd läkare
i lönegrad Ae 26 inrättas vid anstalten. Till innehavaren av läkartjänsten
bor utgå avloningsförstärkning med 8 000 kr. för kalenderår. Särskilda medel
till arvode till kroppsläkare behöver inte längre beräknas. Endast om
den nyinrättade tjänsten inte skulle kunna besättas, torde läkarbehovet
såsom hittills få tillgodoses av arvodesanställd läkare. Vidare förordas en
uppräkning av anslagsbeloppet för vikarier m. m. med 2 000 kr.
De framförda förslagen föranleder en ökning av anslaget med 53 000 kr
omräkningsposterna inräknade.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statens vårdanstalt å Venngarn för
alkoholmissbrukare, som föranledes av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3 januari
1962 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt
å Venngarn för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 314 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags -
uls _..... 615 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 250 000
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 19 000
Summa kr. 1 198 000;
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962
25
c) till Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare:
Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 198 000 kr.
37:o) Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, s. 70—72), vilket
innebär en uppräkning av anslaget med 101 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Venngarn för
alkoholmissbrukare: Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 883 000 kr.
38:o) Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmisshrukare: Vårdavdelning
i Fagersta. Kungl. Maj :t har (punkt 47, s. 72 och 73) föreslagit
riksdagen att till Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare:
Vårdavdelning i Fagersta för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 318 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 322 000 kr.
Såsom chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av För flera
huvudtitlar gemensamma frågor anses tjänsten som kokerska i Ae 6 böra
bytas ut mot en tjänst som husmor i Ae 7.
Det för avlöningar avsedda anslagsbeloppet föreslås för löneklassuppflyttningar,
omräkning av rörligt tillägg och kompensation för höjda folkpensionsavgifter
ökat med 5 000 kr. Till inventarier m. m. beräknas 3 000 kr.,
vilket innebär en minskning i förhållande till innevarande budgetår med
9 000 kr. Anslaget föreslås uppfört med 318 000 kr.
Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
det av departementschefen anmälda förslaget till tjänsteförändring.
Då utskottet icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Venngarn för
alkoholmissbrukare: Vårdavdelning i Fagersta för hudgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 318 000 kr.
39:o) Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmisshrukare: Avlöningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 48, s. 74 och 75) föreslagit riksdagen att dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens vårdanstalt
å Brotorp för alkoholmisshrukare, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1962/63, dels ock till Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av
261 000 kr.
26
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 250 000 kr.
Anstaltsstyrelsen har i samband med avgivande av förslag till innehavare
av direktörstjänsten vid anstalten hemställt, att hittillsvarande föreståndaren
tills vidare måtte tillerkännas en personlig tjänst i Ag 17.
Departementschefen anmäler med anledning härav, att Kungl. Maj:t
medgivit att vid vårdanstalten må tills vidare under innevarande budgetår
finnas inrättad en extra tjänst i angivna lönegrad under villkor att en vid
anstalten befintlig assistenttjänst i lönegrad Ae 15 inte besättes. Medel beräknas
för en tjänst i Agl7 även under nästa budgetår. Vidare förordas en
uppräkning av anslagsbeloppet för vikarier in. in. med 2 000 kr.
De förordade förslagen föranleder, automatiska förändringar inräknade,
en ökning av anslaget med sammanlagt 11 000 kr.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit. Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt
å Brotorp för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 11500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................ 190 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 54 500
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................. 4 500
Summa kr. 261 000;
b) till Statens vårdanstalt d Brotorp för alkoholmissbrukare:
Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 261 000 kr.
40:o) Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 75 och 76), vilket
innebär en minskning av anslaget med 40 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 168 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
27
41 :o) Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare; Avlöningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 50, s. 76—78) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1962/63, dels ock till Statens vårdanstalt å Gudhem för
alkoholmissbrukare: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 097 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 066 000 kr.
Departementschefen anmäler, att Kungl. Maj:t medgivit, att en tjänst
som reparatör i lönegrad Ag 9 må finnas inrättad vid anstalten, tills vidare
dock längst t. o. m. den 30 juni 1962, i stället för en arvodesbefattning
som reparatör med lön motsvarande lönegrad A 8. Medel föreslås skola beräknas
för tjänsten i Ag 9 även under nästa budgetår.
De framförda förslagen föranleder, omräkningsposterna inräknade, en
ökning av anslaget med sammanlagt 31 000 kr.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit, hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt
å Gudhem för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 35 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................ 813 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 232 900
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 16 000
Summa kr. 1 097 000;
b) till Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare:
Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 097 000 kr.
42:o) Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare; Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, s. 78—80), vilket
innebär en med 27 000 kr. ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
28
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 507 000 kr.
43 :o) Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 52, s. 80—85) föreslagit riksdagen
att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar av grunderna
för bidrag till anordnande av enskilda vårdanstalter och inackorderingshem
för alkoholmissbrukare, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1962, dels ock
till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
in. in. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 150 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 850 000 kr.
Från anslaget utgår bidrag för anordnande av erkänd eller enskild vårdanstalt
för alkoholmissbrukare eller av inackorderingshem för omhändertagande
av alkoholmissbrukare under fritiden. Bidrag utgår med högst
följande belopp per vårdplats, nämligen för erkänd anstalt 10 000 eller, om
särskilda skäl för högre bidrag föreligger, 15 000 kr. samt för enskild
anstalt och inackorderingshem 5 000 kr. Bidraget må ej överstiga vad
från annat håll tillskjutes, om ej särskilda skäl föranleder därtill.
När det gäller de allmänna (statliga och erkända) vårdanstalterna har
riksdagen tidigare godtagit att ca 2 100 platser uppställes som mål för utbyggnaden.
Den 1 juli 1960 var 31 allmänna vårdanstalter med tillhopa
2 004 vårdplatser i verksamhet. Härutöver utnyttjades vissa överbeläggningsplatser.
Sedan därefter den erkända anstalten Romanäs tagits i bruk
och den statliga Växjöanstalten nedlagts i samband med utbyggnad av
Brotorpsanstalten, uppgick den 1 juli 1961 antalet allmänna vårdanstalter
till 31 med sammanlagt 2 126 vårdplatser. Av dessa utgjorde fem statliga
anstalter med 461 vårdplatser och 26 erkända vårdanstalter med 1 665 vårdplatser.
I avvaktan på ställningstagandet till nykterhetsvårdsutredningens betänkande
angående översyn av nykterhetsvården (SOU 1961: 58), bör enligt
departementschefen medel till anordningsbidrag alltjämt stå till Kungl.
Maj :ts förfogande. Härför talar inte minst den omständigheten alt anstaltssystemet
i nuvarande läge omfattar åtskilliga provisorier och otillfredsställande
anordningar.
Med hänsyn till det anförda tillstyrker departementschefen att medel beräknas
för anordnande av ett 20-tal nya platser vid de erkända vårdanstalterna.
Medelsbehovet härför, beräknat efter maximalt statsbidrag per plats,
uppgår till (20 x 15 000) 300 000 kr.
I fråga om de enskilda anstalterna har riksdagen godtagit att 350 platser
utgör målet. Den 1 juli 1961 var antalet vårdplatser vid dessa anstalter 357.
I händelse av bifall till inneliggande framställningar om ytterligare anord -
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
29
ningsbidrag kominer antalet platser att uppgå till 388. Departementschefen
anser i likhet med socialstyrelsen, att medel bör anvisas för ett 40-tal platser
utöver sistnämnda antal. Vad beträffar anordningsbidragets storlek finner
departementschefen en höjning av bidraget vara påkallad och förordar en
uppräkning av det maximala anordningsbidraget till 10 000 kr. eller, om
särskilda skäl för ett högre bidrag föreligger, 15 000 kr. per vårdplats. Det
är samma belopp som högst kan utgå vid anordnande av vårdplats vid erkänd
vårdanstalt. För nästa budgetår beräknas i enlighet med det anförda
(40 x 15 000) 600 000 kr.
Beträffande inackorderingshemmen har 1958 års riksdag godtagit en utbyggnad
till 350 platser. Antalet platser vid hemmen uppgick den 1 juli
1961 till 215 och beräknas av socialstyrelsen ha stigit till 261 vid utgången
av innevarande budgetår. Departementschefen anser det vara av vikt att eu
snabbare utbyggnad av inackorderingshemmen stimuleras. Detta anses böra
ske genom att anordningsbidraget, i likhet med vad föreslagits beträffande
de enskilda vårdanstalterna, ökas till 10 000 eller, om särskilda skäl för
högre bidrag föreligger, högst 15 000 kr. per vårdplats. Medel föreslås för
nästa budgetår skola anvisas till anordnande av 125 nya platser vid inackorderingshem.
I genomsnittligt bidrag bör beräknas 10 000 kr. per vårdplats.
För ändamålet skulle då erfordras (125 X 10 000) 1 250 000 kr.
Medelsbehovet för de av departementschefen förordade nya platserna
skulle utgöra 2 150 000 kr. En viss reservation på anslaget torde dock komma
att finnas vid innevarande budgetårs utgång. Anslaget föreslås därför
uppfört med 1 150 000 kr.
Kungl. Maj:t anses liksom hittills böra kunna vid fördelningen av anslaget
avvika från vad som vid anslagsberäkningen upptagits för de olika
bidragsändamålen.
Utskottet. Såsom departementschefen erinrat om har nykterhetsvårdsutredningen
numera framlagt sitt betänkande angående översyn av nykterhetsvården.
De mera principiella frågorna rörande den framtida anstaltsorganisationen
torde därför komma under prövning i samband med ställningstagandet
till utredningens förslag.
När det gäller de allmänna vårdanstalterna har vårdorganisationen numera
utbyggts till den omfattning, 2 100 platser, som riksdagen tidigare
uppställt såsom riktpunkt. Organisationen omfattar dock åtskilliga provisoriska
anordningar, och utskottet anser därför i likhet med departementschefen,
att medel alltjämt bör stå till förfogande för anordningsbidrag till
erkända anstalter. Departementschefens förslag härutinnan kan utskottet
således biträda.
Beträffande de enskilda anstalterna och inackorderingshemmen kan utskottet
ävenledes godtaga den föreslagna utbyggnadsplanen. Utskottet finner
det välbetänkt, att anordningsbidraget härvid höjes på sätt departe
-
30
Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962
menlschefen föreslagit, så att inte minst utbyggnaden av inackorderings
hemmen kan stimuleras.
Utskottet, som icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen föreslagit, hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1962 förordade
ändringarna av grunderna för bidrag till anordnande av enskilda
vårdanstalter och inackorderingshem för alkoholmissbrukare,
att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1962;
b) till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m.m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 1 150 000 kr.
44 :o) Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 53, s. 85—90)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar av grunderna för bidrag till driftkostnader vid erkända och en
skilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli
1962, dels ock till Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 22 500 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 21 000 000 kr.
Från detta anslag utgår bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare, ersättning för vissa särskilda vårdkostnader
vid erkända anstalter, bidrag till driftkostnader vid inackorderingshem
för omhändertagande av alkoholmissbrukare under fritiden samt
bidrag till kostnader för familjevård av alkoholmissbrukare.
Maximibeloppet för driftbidrag till erkända och enskilda vårdanstalter
har under de senaste åren höjts flera gånger. Fr. o. m. den 1 juli 1961 har
garantibidraget ökats med 1: 50 kr. till 15 kr. och beläggningsbidraget med
1 kr. till 11 kr. Socialstyrelsen föreslår nu, att garantibidraget höjes med
2: 50 kr. och beläggningsbidraget med 2: 25 kr. Departementschefen tillstyrker
med anledning härav en höjning av driftbidragen med 2 kr.
Från förevarande anslag utgår jämlikt 1 § bidragskungörelsen även ersättning
för vissa särskilda vårdkostnader för intagna på erkända vårdanstalter.
Dylik ersättning utgår bl. a. för kostnader för vårdlagares sjukhusvistelse
och tandvård samt för vissa resor. Den nu tillämpade ordningen för
sammanställande och granskning av dessa kostnader är ur administrativ
synpunkt tungrodd och arbetskrävande. Mot bakgrunden av att socialstyrelsens
nylcterhetsvårdsbyrå utser minst en revisor vid varje erkänd vårdanstalt
har statens organisationsnämnd tidigare förordat att granskningen
31
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
omlägges. Det skulle innebära en betydande förenkling, om ifrågavarande
kostnader inräknades i de kostnader för vilka driftbidrag utgår. En sådan
ordning förutsätter emellertid en generell höjning av drittbidragens maximibelopp.
Socialstyrelsen har beträffande de särskilda vårdkostnaderna
räknat med en genomsnittlig kostnad av 3 kr. per vårddag under budgetåret
1962/63. Departementschefen föreslår, att driftbidragen för ifrågavarande
ändamål höjes med 3 kr.
De av departementschefen framförda förslagen föranleder höjning av
maximibeloppen för driftbidragen till de erkända och enskilda vårdanstalterna
med tillhopa 5 kr. Departementschefen förordar, att garantibidraget
får utgå med högst 16 kr. och heläggningsbidraget med högst 15 kr. fr. o. m.
den 1 juli 1962. För en anstalt, som på grund av utgifter för särskilda vårdanordningar
prövas vara i behov därav eller beträffande vilken eljest särskilda
skäl därtill föreligger, anses garantibidraget böra liksom f. n. kunna
höjas med ytterligare en krona.
Enligt det anförda skulle maximibidraget under vissa förutsättningar
kunna uppgå till 32 kr. per dag. Då det likväl inte torde vara uteslutet att
maximibeloppet kan komma att visa sig otillräckligt för vissa anstalter
föreslås Kungl. Maj:t äga att, efter särskild prövning, bevilja bidrag utöver
angivna maximibelopp.
Medelsbehovet uppskattas för driftbidrag till 17 200 000 kr. för erkända
och 4 400 000 kr. för enskilda anstalter.
För driftbidrag till inackorderingshem beräknas 900 000 kr.
Anslaget föreslås uppfört med 22 500 000 kr., innebärande en höjning
med 1 500 000 kr.
Utskottet. Den av departementschefen föreslagna höjningen av driftbidragen
kan utskottet tillstyrka. Utskottet har icke heller funnit anledning
till erinran mot den föreslagna omläggningen av bidragssystemet, varigenom
en betydande administrativ förenkling torde kunna ernås. En dylik
omläggning måste emellertid med nödvändighet innebära en viss schablonisering.
För att en smidig anpassning till det nya systemet skall kunna
åstadkommas, finner utskottet det därför befogat, att Kungl. Maj:t, såsom
departementschefen föreslagit, skall ha möjlighet att efter särskild provning
bevilja bidrag utöver de maximibelopp som eljest fastställts.
Förslaget till medelsanvisning samt vad departementschefen i övrigt
föreslagit kan utskottet ävenledes biträda.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1962 förordade
ändringarna av grunderna för bidrag till driftkostnader vid
erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare,
att tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1962;
32
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962
b) till Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 22 500 000 kr.
45 ro) Tillfälligt omhändertagande enligt lagen om nykterhetsvård m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 90 och 91), vilket innebär
en höjning av anslaget med 50 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tillfälligt omhändertagande enligt lagen
om nykterhetsvärd in. m. för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 1 050 000 kr.
46 :o) Utbildning av nykterhetsvårdspersonal. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 55, s. 91 och 92), vilket innebär oförändrat anslag,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildning av nykterhetsvårdspersonal
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
80 000 kr.
47:o) Länsnykterhetsnämnderna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 56, s. 92 och 93), vilket innebär en av automatiska
utgiftsförändringar föranledd höjning av anslaget med 43 000 kr., hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för länsnykterhetsnämnderna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/
63:
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ..................... 74 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ......... 1 335 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ 400 600
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ............................................. 27 200
Summa kr. 1 838 000;
b) till Länsnykterhetsnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 838 000 kr.
48:o) Länsnykterhetsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 57, s. 94), vilket innebär en med 21 000 kr. ökad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsnykterhetsnämnderna: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
574 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
38
49:o) Bidrag; till kommunala nykterhetsnämnder. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 58, s. 94 och 95), vilket innebär en ökning av anslaget
med 3 000 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
20 000 000 kr.
50 :o) Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 59, s. 96), vilket innebär oförändrad
inedelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande, av nykterhetsnämndernas
verksamhet in. in. för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av
83 000 kr.
51 :o) Bidrag till Länkrörelsen. Kungl. Maj :t har (punkt 60, s. 97) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till Länkrörelsen för budgetåret 1962/63 anvisa
ett anslag av 300 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 200 000 kr.
Bidrag från anslaget lämnas åt sammanslutningar av förutvarande alkoholmissbrukare
(Sällskapet Länkarna, Kamratföreningen Länken m. fl.).
Under budgetåret 1960/61 utgick bidrag till 115 lokalföreningar med varierande
belopp, varvid hänsyn togs bl. a. till verksamhetens omfattning och
antalet medlemmar.
I sitt nyligen avlämnade betänkande vidhåller nykterhetsvårdsutredningen
sitt tidigare förslag om ändrade grunder för statsbidrag till länksammanslutningar.
Utredningen föreslår, att det särskilda statsbidraget till
Länkrörelsen skall upphöra fr. o. in. den 1 januari 1963 och att kommunala
anslag till rörelsen därefter skall utgöra statsbidragsberättigande utgifter
för kommunerna, i den mån bidragen avser ändamål som grundar rätt till
statsbidrag. Departementschefen är inte beredd att f. n. tillstyrka nykterhetsvårdsutredningens
förslag men förordar däremot, att det nuvarande
anslaget ökas med 100 000 kr. till 300 000 kr.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag om en höjning av bidraget
till Länkrörelsen med 100 000 kr. och hemställer,
alt riksdagen må till Bidrag till Länkrörelsen för budgetåret
1962/63 anvisa ett anslag av 300 000 kr.
3—3471 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 5
34
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet
52:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
61, s. 98—104) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsen,
som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsen, atl
tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63, dels ock till Arbetsmarknadsstyrelsen:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av
9 021 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 8 808 000 kr.
Departementschefen förordar, att arbetsmarknadsstyrelsens arbetsförmedlingsbyrå
utökas med en förste byråinspektör i Ae 23, samt att kanslibyråns
personalsektion tillföres en förste byråsekreterare i Ae 23 och kaineralbyrån
en tryckare i Ae 9.
Arbetsvårdsbyråns allmänna sektion föreslås förstärkt med tre förste byråinspektörer
i Ae 21 samt två amanuenstjänster och en kanslisttjänst i reglerad
befordringsgång. Under anslagsposten till tillfällig personal beräknas
även medel för en byråingenjörstjänst i lönegrad 21. Tjänsten som blindvårdskonsulent
i Ae 19 föreslås skola utbytas mot en byråinspektörstjänst
i samma lönegrad. Vid bifall till dessa förslag kan en förste byråsekreterartjänst
i Ae21 och tre assistenttjänster i Ae 13 dras in samt anslagsposten
till avlöningar till tillfällig personal minskas med kostnaden för två amanuenser
och en förste assistent i Ag 16.
Den utbildnings- och yrkesprognostiska verksamheten anses höra förstärkas
på så sätt, att ytterligare 35 000 kr. beräknas för experter och sakkunniga.
För övriga kostnader för experter och sakkunniga tillstyrkes en
ökning med 5 000 kr.
Såsom chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera
huvudtitlar gemensamma frågor anses följande lönegradsuppflyttningar böra
företas, nämligen på arbetsförmedlingshyrån en byråinspektör i Ao 19 till
förste byråinspektör i Ao 21 och ett kanslibiträde i Ae 7 till kontorist i Ae 9,
på kanslibyrån en förste byråsekreterare i Ao 23 till byrådirektör i Ao 24, på
försäkringsbyrån en amanuens till förste byråsekreterare i Ae 21 och ett
kanslibiträde i Ae 7 till kontorist i Ae 9 samt på kameralbyrån en kamrerare
i Ao 23 till byrådirektör i Ao 24, en tryckeriföreståndare i Ae 11 till Ae 13,
en förste expeditionsvakt i Ao 9 till uppsyningsman i Ao 10, en förste förman
i Ae 9 till biträdande tryckeriföreståndare i Ae 11 och en expeditionsvakt
i Ae 7 till materialförvaltare i Ae 10. Innehavarna av två tjänster som
expeditionsvakt i Ae 7 på kameralbyrån bör erhålla tjänstebenämningen
förrådsman. Till extra ordinarie befattning bör ombildas en byråingenjörs
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962 35
tjänst i Ag 21, för vilken medel för innevarande budgetår beräknats under
anslagsposten till avlöningar till tillfällig personal.
Vad departementschefen nu förordat medför, inräknat automatiska förändringar,
en ökning av medelsbehovet med 213 000 kr.
1 två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson m. fl. (I: 513) och den andra inom andra kammaren av herr
Hedlund m. fl. (II: 587), har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen
måtte till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1962/
63 anvisa ett förslagsanslag av 9 100 000 kr.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 587.
Utskottet. De av departementschefen i förevarande sammanhang anmälda
förslagen till tjänsteförändringar har utskottet tidigare tillstyrkt i sitt
av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14. Även i övrigt kan utskottet
ansluta sig till den av departementschefen föreslagna personalorganisationen.
Någon ytterligare ökning av anslaget såsom föreslagits i motionerna
1: 513 och II: 587 anser sig utskottet således icke kunna förorda.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:513 och 11:587, såvitt nu är i
fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för arbetsmarknadsstyrelsen, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 3 januari 1962 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................................... 2 051 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 56 200
3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis 355 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 4 298 000
5. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
................................................ 115 000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ 2 011 800
7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ............................................. 134 000
Summa kr. 9 021 000;
c) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 9 021 000 kr.
36 Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962
53:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
NIajds förslag (punkt 62, s. 104—106), vilket innebär en med 335 000 kr.
''"''kad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
1 737 000 kr.
54:o) Arbetsförmedlingen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 63,
s. 106—125) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för arbetsförmedlingen, att tillämpas tills vidare
Ir. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Arbetsförmedlingen: Avlöningar
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 41 416 000 kr.
Anslaget, med rubriceringen Den ofientliga arbetsförmedlingen och sjömanshusen:
Avlöningar, är i gällande riksstat uppfört med 34 725 000 kr.
Departementschefen, som anser att en utbyggnad av arbetsförmedlingsorganisationen
är den angelägnaste uppgiften då det gäller att ytterligare
effektivisera strävandena att underlätta arbetskraftens anpassning till förändrade
produktionsförhållanden, föreslår inrättande av 205 extra ordinarie
tjänster. Därvid räknar departementschefen med en förstärkning av allmänna
förmedlingen och ungdomsförmedlingen med 100 tjänster, av arbetsvärden
med 40 Ijänster, av tjänstemannaförmedlingen med 30 tjänster,
av yrkesvägledningen med lo tjänster och av länsarbetsnämndernas kanslier
med 20 tjänster.
Depai tementschefen föreslår, att de 20 tjänsterna inom länsarbetsnämndernas
kanslier inrättas som kanslisttjänster i reglerad befordringsgång. Del
löreslås få ankomma pa Kungl. Maj:t att besluta om lönegradsplacering
av övriga föreslagna tjänster. Medelsbehovet för 205 nya tjänster kan med
utgångspunkt från nu tillämpad lönesättning beräknas till 3 600 000 kr.
Förstärkningen av arbetsförmedlingsresurserna anses delvis böra ske
genom medelstilldelning för tillfällig personal. Det föreslås, att härför beräknas
samma belopp som för extra ordinarie tjänster, 3 600 000 kr. Utnyttjandet
av dessa medel bör bli beroende av Kungl. Maj:ts medgivande. Därigenom
blir det möjligt för Kungl. Maj:t att tillföra arbetsförmedlingen
ytterligare personal när så befinnes erforderligt för att lösa speciella arbetsmarknadsproblem.
En sadan personalförstärkning kan många gånger vara
alternativet till andra, avsevärt kostsammare sysselsättningspolitiska åtgärder.
Medel för tillfällig personal anses vidare böra beräknas för redan befintliga
extra tjänster inom länsarbetsnämndernas kanslier och vid förmedlingskontoren
samt sjömanshusen i Stockholm och Göteborg. Sammanlagt
beräknas ett belopp av 6 686 000 kr. för tillfällig personal, varav 1 543 000
kr. belastar anslagsposten till rörligt tillägg.
I avlöningsstaten föreslås skola uppföras en särskild, förslagsvis beteck -
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
37
nåd anslagspost för arvoden till yrkesvalslärare. Medelsbehovet för sådana
arvoden uppskattas till 800 000 kr. För kontaktmän för yrkesvägledningen
beräknas ytterligare 35 200 kr. Därmed finns utrymme för ett ökat antal
kontaktmän och för viss utvidgning av verksamheten. Däremot minskar behovet
av arbetsförmedlingsombud genom den föreslagna förstärkningen av
kontorsorganisationen. Denna minskning uppskattas till 370 000 kr. inberäknat
rörligt tillägg. Samtliga arvoden har beräknats efter oförändrade
grunder.
Såsom ett led i strävandena att återföra ett allt större antal handikappade
personer till förvärvsarbete föreslås under anslaget till Vissa sysselsättningspolitiska
åtgärder en viss utökning av näringshjälpen. Det är viktigt
att de ekonomiska förutsättningarna för företag, som är avsedda att helt
eller delvis finansieras med näringshjälp, blir sakkunnigt bedömda. Länsarbetsnämnderna
föreslås därför skola beredas möjlighet att anlita sakkunniga.
Därvid anses företagarföreningarnas sakkunskap böra anlitas i
den utsträckning som det är möjligt. Medelsbehovet för detta ändamål beräknas
till 25 000 kr. Vidare erfordras i anslutning till utbyggnaden av arbetsvärden
en ökad medverkan av läkare. Antalet arvodesanställda läkare
föreslås ökat med åtta. Härför beräknas 25 000 kr.
Anslagets rubricering föreslås ändrad till Arbetsförmedlingen: Avlöningar.
Vad departementschefen förordat medför, inräknat automatiska förändringar,
en ökning av medelsbehovet med 6 691 000 kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Nyman m.fl. (I: 215) och den andra inom andra kammaren av herr
Boija m.fl. (Il: 325), i vilka hemställts, att riksdagen i samband med behandlingen
av anslaget till Arbetsförmedlingen: Avlöningar måtte uttala att
möjligheterna att lösa de handikappades sysselsättningsproblem, bl. a. genom
en intensifierad ömsesidig utväxling av partiellt arbetsföra mellan näringslivet
och statsunderstödda verkstäder för arbetsträning och skyddad
sysselsättning, prövas i något eller några län med för sådan verksamhet
gynnsamma betingelser samt att arbetsvärdens personal måtte ytterligare
förstärkas efter de erfarenheter, som vinnes av sådan intensifierad verksamhet,
dels de under punkten 3 nämnda likalydande motionerna I: 217 och
II: 267, i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte
a) fastställa följande avlöningsstat för arbetsförmedlingen alt tillämpas
tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63:
38
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............... 10 675 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,
förslagsvis ....................................................32l 600
3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis ..................... l 543 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..................... 12 980 000
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis .............................................. 2 400
6. Arvoden till yrkesvalslärare, förslagsvis ........................... 800 000
7. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis ......... 25 000
8. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................. 9 q7q qq0
9. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis ... 599 000
Summa kr. 36 016 000
b) till Arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 36 016 000 kr.;
c) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att direktiven för arbetsmarknadsutredningen
kompletteras med uttrycklig föreskrift om att utredningen
skall företaga en organisationsundersökning av arbetsmarknadsverket;
dels de under punkten 52 nämnda likalydande motionerna I: 513 och
II: 587 i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte för
budgetåret 1962/63 till Arbetsförmedlingen: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag
av 43 500 000 kr.,
dels ock en inom andra kammaren av herrar Wiklund i Stockholm och
Rimmerfors väckt motion (II: 174), vari hemställts, att riksdagen ville uttala
sig för att ett från tid till tid behövligt antal tjänstemän inom arbetsförmedlingarnas
arbetsvärd avdelas för speciell verksamhet, avseende arbetsplacering
av lagöverträdare, alkoholmissbrukare och andra liknande
grupper, särskilt s. k. eftervårdsfall.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I* 215
1: 217, II: 587 och II: 174.
Utskottet. Inom arbetsmarknadspolitiken har de rörlighetsfrämjande åtgärderna
kommit att tillmätas en allt större betydelse. De hittillsvarande
erfarenheterna av den geografiska och yrkesmässiga omflyttning som skett
genom arbetsförmedlingens medverkan är också goda. För att effektivt
kunna ta tillvara den produktionsfaktor som arbetskraften utgör är del
väsentligt, att rörligheten hos arbetskraften underlättas. Arbetsförmedlingen
intager härvid en framträdande roll, och utskottet delar därför helt departementschefens
uppfattning om behovet av en betydande förstärkning av
arbetsförmedlingens personalorganisation. Den föreslagna utökningen av
personalorganisationen med 205 nya tjänster samt en särskild medelsanvisning
av 3 600 000 kr. för tillfällig personal tillstyrkes således av utskot
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
39
tet. För att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall få önskad effekt
är det väsentligt, att desamma kan sättas in med kort varsel. Personalorganisationen
måste vara anpassad härefter. Att avstå från att ställa medel
för tillfällig personal till förfogande i avvaktan på den framtida utvecklingen
av konjunkturen, såsom föreslagits i motionerna 1:217 och 11:267,
är därför enligt utskottets mening icke tillrådligt. Icke heller kan utskottet
ansluta sig till den i nämnda motioner föreslagna begränsningen av den
personella utbyggnaden till att avse 100 tjänster. En utvidgning av arbetsinarknadsutredningens
uppdrag till att icke endast avse en översyn av arbetsmarknadspolitiken
utan även en organisatorisk undersökning av arbetsmarknadsverket,
vilket ävenledes föreslagits i nu nämnda motioner,
anser utskottet icke lämplig eller ändamålsenlig. De organisatoriska frågorna
torde böra bedömas i annat sammanhang och i första hand vid behandlingen
av verkets årliga anslagsäskanden.
Åtgärder som kan skapa vidgade möjligheter för den enskilde till bättre
anpassning i arbetslivet är i hög grad angelägna. Inte minst gäller det härvid
att bereda ökade tillfällen för de handikappade till en aktiv yrkesverksamhet.
En betydande del av den föreslagna personalförstärkningen inom
arbetsförmedlingsorganisationen avser även att öka arbetsvårdsavdelningarnas
resurser. Departementschefens förslag innebär en ökning med 40 tjänster
inom arbetsvärden. Därjämte står möjligheter till buds att genom medelsanvisningen
till tillfällig personal ytterligare förstärka denna del av organisationen,
i den mån så visar sig erforderligt. Utskottet anser det väsentligt
att understryka, att den föreslagna kraftiga förstärkningen inom den
allmänna förmedlingen även i hög grad kommer arbetsvärden till godo genom
de ökade möjligheter som ges att genom de allmänna förmedlingsexpeditionerna
placera arbetssökande med olika former av handikapp. Utskottet
utgår från att en smidig anpassning av förmedlingens olika grenar härigenom
skall kunna erhållas. Att riksdagen, såsom föreslagits i motionen
11: 174, skulle uttala sig för att vissa tjänstemän inom arbetsvårdsavdelningarna
speciellt avdelades för arbetsplacering enbart av vissa grupper arbetssökande
anser utskottet mot denna bakgrund inte lämpligt.
Genom den utbyggnad av arbetsvärden, som nu föreslagits och vilken
enligt utskottet synes lämpligt avvägd med hänsyn till de praktiska möjligheterna
att genomföra densamma samt genom den anpassning av förmedlingsorganisationen
till den aktuella situationen som alltid måste eftersträvas,
bör enligt utskottet de synpunkter som åberopats i motionerna I: 513
och II: 587 i hög grad vara tillgodosedda. Någon ytterligare uppräkning av
anslaget, såsom föreslagits i nämnda motioner, synes utskottet därför icke
nu erforderlig.
I anledning av vad som i motionerna I: 215 och II: 325 anförts om utväxling
av partiellt arbetsföra mellan näringslivet och statsunderstödda
verkstäder, vill utskottet erinra om den ökning av statsbidraget till de vid
40
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
enskilda företag drivna institutionerna för sysselsättning av partiellt arbetslöra
som departementschefen föreslagit vid sin anmälan av anslaget till
bidrag till driften av verkstäder för handikappade. Möjligheterna att i ökad
utsträckning sysselsätta handikappade inom enskilda företag torde därigenom
väsentligt underlättas. Mot bakgrunden härav anser utskottet något
särskilt uttalande från riksdagens sida i anledning av motionsyrkandena
icke påkallat.
Vad depai tementscheten i övrigt föreslagit bär icke givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet hemställer,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:217 och 11:267 samt
I: 513 och II: 587, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsförmedlingen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vls ......................................................... 10 675 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis........................ 321 600
3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis 5 143 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 14 780 000
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän, förslagsvis ............... 2 400
6. Arvoden till yrkesvalslärare, förslagsvis ... 800 000
7. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
................................................ 25 000
8. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ 9 070 000
9. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 599 000
Summa kr. 41 416 000;
b) till Arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret 1962/
63 anvisa ett förslagsanslag av 41 416 000 kr.;
II. att motionerna I: 215 och II: 325 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
III. att motionen II: 174 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
IV. att motionerna 1:217 och 11:267, såvitt desamma avser
förslag om komplettering av direktiven för arbetsmarknadsutredningen,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
41
55:o) Arbetsförmedlingen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 64,
s. 125—128) föreslagit riksdagen att till Arbetsförmedlingen: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 11 302 000 kr.
Anslaget, rubricerat Den offentliga arbetsförmedlingen och sjömanshusen:
Omkostnader, är i gällande riksslat uppfört med 8 655 000 kr.
Departementschefen förordar, att posterna till sjukvård, lokalkostnader
och expenser höjes med 20 000, 499 500 resp. 827 500 kr. Kungl. Maj:t har
genom beslut den 1 december 1961 medgivit arbetsmarknadsstyrelsen att
överskrida anslagsposten till reseersättningar med högst 240 000 kr. med
anledning av en intensifiering av förmedlingsverksamheten i övre Norrland.
För nästa budgetår föreslås posten ökad med sammanlagt 315 000 kr.
För underhåll och drift av tjänstebilar beräknas ytterligare 15 000 kr., medan
posten till utbyte av tjänstebilar anses böra förbli oförändrad. Departementschefen
finner det angeläget, att den interna utbildningsverksamheten
utvidgas och beräknar därför ytterligare 170 000 kr. för detta ändamål.
Under föregående punkt har förordats, att utnyttjandet av vissa medel
för anställande av tillfällig personal bör bli beroende av Kungl. Maj :ts medgivande.
Under förevarande anslag anses böra anvisas medel till omkostnader
för denna personal med 800 000 kr., vilket belopp likaledes bör ställas
Lill styrelsens förfogande först efter Kungl. Maj:ts närmare prövning av inedelsbehovet.
De framlagda förslagen medför en anslagsökning med 2 647 000 kr. Anslaget
föreslås skola uppföras under rubriken Arbetsförmedlingen: Omkostnader.
I de under punkten 3 nämnda likalydande motionerna 1: 217 och 11: 267
har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till Arbetsförmedlingen:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 9 902 000 kr.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 217.
Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående
punkt kan utskottet icke biträda det förevarande motionsyrkandet.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
föreslagit, hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:217 och 11:267, såvitt nu är i
fråga, till Arbetsförmedlingen: Omkostnader för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 11 302 000 kr.
56:o) Bidrag till erkända arbetslöshetskassor. Kungl. Maj:t har (punkt
65, s. 128 och 129) föreslagit riksdagen att till Bidrag till erkända arbetslös
hetskassor
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 51 000 000 kr.
42
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 69 000 000 kr.
Arbetslöshetsförsäkringens kostnader för budgetåren 1959/60 och 1960/61
beräknades efter ett genomsnittligt antal ersättningsdagar per årsmedlem av
5,0 och för innevarande budgetår efter 4,0 ersättningsdagar per årsmedlem.
För den tolvmånadersperiod, som slutar med april månad 1961, utgör anlalel
ersättningsdagar 3,2. Arbetsmarknadsstyrelsen beräknar, att antalet
kan beräknas sjunka ytterligare, varför eu medelsiffra av 3,0 ersättningsdagar
per årsmedlem lagts till grund för beräkningarna för lnidgetårel
1962/63.
Det totala antalet medlemmar vid slutet av försäkringsåret 1959/60 utgjorde
1 340 000. För budgetåret 1962/63 beräknas medlemsantalet till
1 400 000.
Den utbetalade daghjälpens genomsnittliga belopp har varit i ständigt
stigande. För år 1960 utgjorde det 17: 34 kr. Styrelsen har ansett sig böra
grunda beräkningarna för budgetåret 1962/63 på ett daghjälpsbelopp av
17: 75 kr.
Det senaste erfarenhetsmässiga värdet på grundstatsbidraget uppgår till
5: 43 kr. Det för innevarande budgetår använda beloppet 5: 85 kr. anses
kunna bibehållas även för nästa budgetår. På återstoden av daghjälpsbetoppet
utgår daghjälpsbidrag med en viss procentuell andel, vilken uppskattas
till 29 procent. Familjetilläggets genomsnittliga belopp per ersättuingsdag
utgjorde år 1960 2: 21 kr. Beräkningarna anses liksom för innevarande
budgetår böra grundas på ett familjetillägg av 2: 20 kr., på vilket
belopp statsbidrag utgår med 75 procent eller 1: 65 kr. per ersättningsdag.
Förvaltningsbidragel per årsmedlem beräknas för budgetåret 1962/63 till
3: 60 kr. eller samma belopp som utbetalades för försäkringsåret 1959/60.
Från de angivna förutsättningarna beräknar arbetsmarknadsstyrelsen
det sammanlagda medelsbehovet till 51 000 000 kr. Statsbidraget beräknas
härvid till 40 procent av arbetslöshetskassornas samlade inkomster, de försäkrades
avgifter till 50 procent och räntor in. in. till 10 procent.
Departementschefen godtar arbetsmarknadsstyrelsens anslagsberäkning.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 51 000 000
kr.
57 :o) Vissa sysselsätlningspolitiska åtgärder. Kungl. Maj :t har (punkt
66, s. 130—143) föreslagit riksdagen att till Vissa sysselsättningspolitiska
åtgärder för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 190 000 000
kr., därav förslagsvis 60 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
Slatsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
43
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 280 000 000 kr.
För att arbetsförmedlingen skall kunna bedriva sin verksamhet framgångsrikt
krävs att den genom särskilda åtgärder kan hjälpa de arbetssökande
att anpassa sig till de krav arbetsmarknaden ställer, framhåller departementschefen
inledningsvis. Medel för sådana rörlighetsstimulerande
åtgärder äskas under förevarande anslag.
Utgifterna för respenning, familjebidrag och starthjälp uppgick under
förra budgetåret till drygt 5 600 000 kr. Arbetsmarknadsstyrelsen beräknar
motsvarande utgifter till 7 000 000 kr. för innevarande budgetår och till
9 000 000 kr. för nästa budgetår. Erfarenheterna av de med dessa medel bedrivna
åtgärderna är goda. Departementschefen delar styrelsens uppfattning
att verksamheten bör utökas ytterligare och godtar styrelsens medelsberäkning
för de angivna ändamålen. För uppförande av vissa bostäder beräknas
medelsbehovet till 500 000 kr.
Bland de rörlighetsstimulerande åtgärderna måste särskild vikt läggas
vid omskolning och annan vuxenutbildning. För att få en bättre överblick
över kostnaderna för dylik verksamhet anses det lämpligt att medelstilldelningen
för ifrågavarande ändamål sammanföres under ett anslag. Frågan
om medel till utbildningsbidrag behandlas vid anmälan av anslaget till omskolning
m. m.
Departementschefen övergår härefter till att behandla frågan om beredskapsarbetena
och lämnar därvid en redovisning av kostnaderna för dessa
arbeten under de två sistförflutna budgetåren. Härom torde få hänvisas till
propositionen (s. 140-—141).
Arbetsmarknadsstyrelsen har för innevarande budgetår lagt fram förnyade
beräkningar rörande behovet av beredskapsarbeten. Därvid har tagits
särskild hänsyn till de lokala förhållandena framför allt i Norrbottens län
och till angelägenheten av att bereda ökade sysselsättningsmöjligheter för
handikappade.
För Norrbottens län planeras en ökning av antalet dagsverken från
231 000 under budgetåret 1960/61 till 280 000 under innevarande budgetår.
Enligt departementschefens mening är det i nuvarande konjunkturläge
önskvärt att beredskapsarbetena begränsas så mycket som möjligt. I Norrbottens
län ligger arbetslösheten alltjämt på en högre nivå än i andra delar
av landet. En intensiv verksamhet pågår för att överföra arbetslösa från
Norrbotten till andra delar av landet med behov av arbetskraft, och denna
verksamhet kommer att ytterligare intensifieras. Det är dock knappast möjligt
alt snabbt reducera antalet arbetslösa i Norrbottens län till samma nivå
som i andra delar av landet. Under dessa omständigheter har departementschefen
ingen erinran mot att beredskapsarbeten i Norrbottens län bedrives
i den av styrelsen planerade omfattningen. Departementschefen finner del
vidare angeläget, att den mindre konkurrenskraftiga arbetskraften beredes
ökade sysselsättningsmöjligheter, varför han även i övrigt godtar den av sly
-
44 Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
relsen planerade omlatlningen av beredskapsarbetena för innevarande budgetår.
Vad beträffar budgetåret 1962/63 föreslås i annat sammanhang att
60 000 000 kr. av den totala ökningen av väganslagen under sjätte huvudtiteln
disponeras för en förstärkning av medelstilldelningen till norrlandslänen.
Med hänsyn härtill finner departementschefen det möjligt att begränsa
medelsberäkningen under förevarande anslag till att avse ca 140 000
dagsverken på vägarbeten för nästa budgetår. Med tanke på den stegrade
dagsverkskostnaden uppskattas medelsbehovet för detta ändamål till
60 000 000 kr. I fråga om övriga beredskapsarbeten beräknas medel för arbeten
av samma omfattning och med samma inriktning som enligt planerna
för innevarande budgetår. Kostnaderna härför uppskattas till ca 90 000 000
kr. Medelsbehovet för beredskapsarbeten under nästa budgetår skulle därmed
utgöra sammanlagt 150 000 000 kr.
Arkivarbetarlönerna är sedan budgetåret 1960/61 differentierade på tre
lönegrupper. En ytterligare differentiering med hänsyn till individuell prestation
bör enligt departementschefens mening försöksvis kunna ske när särskilda
skäl föreligger därtill. 1 dessa fall bör lönerna bestämmas av en särskild
delegation inom styrelsen. Delegationen bör även kunna ta upp frågor
om inplacering i lönegrupp i övriga fall. Med denna möjlighet att ta hänsyn
till enskilda fall försvinner behovet av särskilda forskarstipendier. Det föreslås
få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om delegationens sammansättning.
Medelsbehovet för arkivarbeten och musikerhjälp beräknas till
17 000 000 kr. för budgetåret 1962/63.
F. n. bestrides kostnader för bidrag i form av näringshjälp till partiellt
arbetsföra, ensamställda kvinnor samt medelålders och äldre arbetskraft
för startande av egen rörelse m. in. både från anslaget till Åtgärder till
förebyggande och hävande av invaliditet och från förevarande anslag. Detta
sammanhänger med att hjälpen administreras delvis av riksförsäkringsverket
och delvis av arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna.
Bidragsgivningen föreslås fr. o. m. den 1 juli 1962 skola helt överflyttas till
arbetsmarknadsverket. Under förevarande anslag beräknas medel för all näringshjälp,
som nu handhas av de två verken. För innevarande budgetår
har sammanlagt anvisats 2 300 000 kr. Departementschefen föreslår, att för
ändamålet beräknas 3 500 000 kr.
Under anslaget Bidrag till De vanföras riksförbund föreslås en uppräkning
av medlen till tekniska hjälpmedel för handikappade.
För detaljplanering av vissa allmänna arbeten, kontantunderstödsverksamhet
och övriga med anslaget avsedda ändamål beräknas ett medelsbehov
av drygt 8 000 000 kr.
För andra sysselsättningspolitiska åtgärder än beredskapsarbeten beräknas
ett medelsbehov av drygt 38 000 000 kr. Kostnaderna för beredskapsarbeten
beräknas till 150 000 000 kr. Totalt skulle sålunda anslagsbe
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
45
hovet uppgå till drygt 188 000 000 kr., vilket belopp anses böra avrundas till
190 000 000 kr. Vid budgetårets slut bör med ledning av en redovisning
från arbetsmarknadsstyrelsen om hur stort belopp, som faktiskt förbrukats
för väg- och gatubyggnadsarbeten, avräkning ske av detta belopp mot
automobilskattemedlen. Uppskattningsvis anges beloppet till 60 000 000 kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Söderberg m. fl. (I: 135) och den andra inom andra kammaren av
herr Jacobsson i Sala m. fl. (II: 169), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte hos Kungl. Maj :t hemställa om översyn av bestämmelserna för statsbidrag
till vanföra för inköp av motorfordon i det i motionerna angivna
syftet,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Eric Carlsson och Jonasson (1:263) och den andra inom andra
kammaren av herrar Gustavsson i Alvesta och Gomér (II: 327), i vilka
hemställts, att riksdagen till Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder för
budgetåret 1962/63 måtte anvisa ett reservationsanslag av 191 700 000 kr.,
varav 1 700 000 kr. må disponeras till höjning av näringsbidraget till handikappade
enligt arbetsmarknadsstyrelsens förslag,
dels ock de under punkten 52 nämnda, likalydande motionerna I: 513
och II: 587, i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte
till Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 191 500 000 kr., därav förslagsvis 60 000 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 135,
II: 327 och II: 587.
Utskottet. De rörlighetsfrämjande åtgärderna har, såsom utskottet förut
framhållit, fått en allt större betydelse inom sysselsättningspolitiken. Utskottet
har tidigare tillstyrkt en väsentlig utbyggnad av arbetsförinedlingsorganisationen.
Därvid har inte minst effektiviseringen av den geografiska
och yrkesmässiga rörligheten hos arbetskraften tillmätts stor vikt. För att
åstadkomma eu sådan rörlighet spelar den av arbetsmarknadsskäl bedrivna
omskolningen och vuxenutbildningen en framträdande roll. Kostnaderna
härför bestrides såsom departementschefen anfört dels av förevarande anslag
och dels av anslaget till Omskolning in. m. Utskottet anser i likhet med
departementschefen att samtliga kostnader för denna utbildningsverksamhet
bör bestridas från sistnämnda anslag. Departementschefens beräkning
av medelsbehovet för de olika rörlighetsfrämjande åtgärderna kan utskottet
godtaga.
Den ökade rörligheten hos arbetskraften underlättar dess anpassning till
46
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962
förändringar i arbetsmarknadsläget och minskar därigenom behovet av
beredskapsarbeten. Såsom departementschefen framhållit har beredskapsarbetena
också kommit att i allt högre grad utnyttjas för sysselsättning av
mera svårplacerad arbetskraft. Mot den av departementschefen beräknade
omfattningen av beredskapsarbeten har utskottet icke funnit anledning till
erinran.
Vad departementschefen föreslagit rörande lönesättningen vid arkivarbeten
kan utskottet biträda. Det beräknade medelsbehovet för sådana arbeten
föranleder heller ingen erinran från utskottets sida.
För möjligheterna att bereda de handikappade sysselsättning utgör näringshjälpen
ett verksamt medel. Den omläggning av administrationen av
näringshjälpen som föreslagits och varigenom denna verksamhet i dess helhet
kommer att administreras av arbetsmarknadsverket, synes utskottet
rationell. Förslaget härom biträdes således. Fn vidgning av näringshjälpsverksamheten
finner utskottet högst angelägen. Utskottet tillstyrker därför
den av departementschefen föreslagna uppräkningen av medelsanvisningen
härför. Genom denna utvidgning av medelsanvisningen för näringshjälp och
genom den tidigare förordade ökningen av arbetsvärdens personalorganisation
bör möjligheterna för att bereda de handikappade försörjning genom
eget arbete inte oväsentligt komma att förbättras. Effekten av de nu föreslagna
åtgärderna bör enligt utskottet avvaktas, innan ytterligare ändringar
rörande näringshjälpen genomföres. Utskottet är sålunda icke berett
att tillstyrka den i motionerna I: 263 och II: 327 föreslagna höjningen av
maximibeloppet för näringshjälpen liksom icke heller den ytterligare ökade
medelsanvisning som föreslagits i motionerna I: 513 och II: 587. Utskottet
vill i detta sammanhang även erinra om den medelsanvisning som under
anslaget till Arbetsförmedlingen: Avlöningar förordats för att arbetsförmedlingarna
i ökad utsträckning skall kunna anlita sakkunnig hjälp, när det
gäller att bedöma de ekonomiska förutsättningarna för företag, som skall
finansieras med näringshjälp.
I anledning av vad som anförts i motionerna I: 135 och II: 169 vill utskottet
erinra om att några närmare föreskrifter om bidragsgivningen till
invalidfordon icke uppställts av riksdagen eller Kungl. Maj:t. Bidragsgivningen
regleras därför i huvudsak av den praxis som utbildats inom riksförsäkringsverket
och den praxis som efter den nu avsedda omläggningen
av administrationen kommer att tillämpas inom arbetsmarknadsverket.
Enligt vad utskottet erfarit har inkomstförhållandena endast i ett fåtal fall
föranlett att bidrag icke beviljats. Vid prövningen torde också omständigheterna
i de enskilda fallen tillmätas stor betydelse. Utskottet utgår från att
en anpassning till förhållandena i de individuella fallen även i fortsättningen
kommer att ske. Någon framställning till Kungl. Maj :t om översyn
av villkoren för bidragsgivningen, som föreslagits i motionerna I: 135 och
II: 169, synes utskottet därför icke vara erforderlig för att uppnå den avsedda
smidigheten i tillämpningen.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
47
Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit i förevarande sammanhang
föranleder icke någon erinran eller särskilt uttalande från utskottets
sida.
Utskottet hemställer,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 263 och II: 327 samt
1:513 och 11:587, sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i
fråga, till Vissa sijsselsättningspolitiska åtgärder för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 190 000 000 kr.,
därav förslagsvis 60 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;
II.
att motionerna I: 135 och II: 169 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
58:o) Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamliet. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 67, s. 144—146) och under erinran
om att anslaget för innevarande budgetår uppförts med endast ett
formellt belopp av 1 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att Kungl. Maj :t må bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen
att under budgetåret 1962/63, utan hinder av
gällande bestämmelser angående avskrivning av kronans fordringar,
besluta om avskrivning av fordran, uppkommen inom
arbetsmarknadsverket, till belopp ej överstigande 500 kr, beträffande
vilken antingen omständigheterna ger vid handen
att vederbörande icke kan betala sin skuld och enligt styrelsens
bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger att
framdeles uttaga betalning eller ock åtgärder för fordringens
bevakande och indrivande bedömes förenade med arbete och
kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna ej är ekonomiskt
lönande, allt såvitt dylika åtgärder ändock icke anses
påkallade av andra än ekonomiska förhållanden;
b) till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamlxet
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kr.
59:o) Statens arhetsklinik i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt 68, s.
146—148) föreslagit riksdagen att till Statens arhetsklinik i Stockholm
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 540 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 600 000 kr.
Departementschefen erinrar inledningsvis om att han erhållit Kungl.
Maj:ts bemyndigande alt tillsätta en utredning rörande rehabiliterings
-
48
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 19(>2
verksamheten. Utredningen har att främst pröva frågor som avser en ändamålsenlig
organisation och samordning av olika former av rehabiliteringen.
Därvid kommer bl. a. statens arbetsklinik under bedömning.
Den töregående år beslutade utbyggnaden av arbetskliniken har blivit
försenad, vilket sammanhänger med inskränkningen av den statliga byggnadsverksamheten
under sommarhalvåret 1961. För nästa budgetår kan
man dock räkna med att kapaciteten skall ha ökat från ca 150 till 200 prövningsfall
per år. Viss personalförstärkning har skett redan innevarande
budgetår. Departementschefen tillstyrker, att medel därutöver beräknas
för arvode till en deltidsanställd sjuksköterska. För arvoden till konsulter
och specialister beräknas 23 000 kr. Inkl. kostnader för automatiska utgiftsökningar
skulle därmed medelsbehovet för avlöningar och arvoden uppgå
till ca 426 300 kr.
Omkostnaderna torde inkl. särskilda kostnader för forskning och ombyggnadsarbeten
öka med 37 000 kr. till sammanlagt 137 700 kr. Ersättningar
för utförda arbeten beräknas inbringa 24 000 kr.
Anslaget föreslås uppfört med 540 000 kr. Eftersom anslaget för innevarande
budgetår omfattar en engångskostnad av 110 000 kr. för uppförande
och utrustning av en verkstad, innebär beräkningen eu formell minskning
med 60 000 kr.
I de under punkten 52 nämnda likalydande motionerna I: 513 och II: 587
bar — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till Statens
arbetsklinik i Stockholm för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 597 000 kr.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 11:587.
Utskottet finner det tillfredsställande att en utredning numera tillkallats
för att pröva frågorna om den ändamålsenliga organisationen och samordningen
av rebabiliteringsverksamheten, varvid även arbetsklinikens ställning
kommer under övervägande. I avvaktan på de förslag som därvid må
komma att framläggas är utskottet icke berett att nu förorda en mera omfattande
utbyggnad av statens arbetskliniks personalorganisation än vad
departementschefen föreslagit. Yrkandet i motionerna 1:513 och 11:587
kan utskottet följaktligen icke biträda.
Utskottet tillstyrker sålunda Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:513 och 11:587, såvitt nu
är i fråga, till Statens arbetsklinik i Stockholm för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 540 000 kr.
60:o) Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade. Kungl.
Maj:t har (punkt 69, s. 148 och 149) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
49
anordnande av verkstäder för handikappade för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 000 000 kr.
Från anslaget bestrides kostnaderna för statsbidrag till anordnande av
verkstäder inom arbetsvärden enligt kungörelsen 1960:212 (ändr. 1961:
124). Bidragen må icke överstiga 325 kr. per mI 2 nettogolvyta och må
utgå för högst 15, i vissa fall högst 30 in2 per arbetsplats.
För statsbidrag till anordnande av verkstäder för handikappade har arbetsmarknadsstyrelsen
beräknat ett medelsbehov under nästa budgetår
av 6 700 000 kr.
Styrelsen har ånyo framfört ett förslag av innebörd, att statsbidrag skall
utgå till anskaffande av en grunduppsättning maskiner eller likvärdig utrustning
med hälften av anskaffningskostnaderna. Kostnaden härför uppskattas
till 2 600 000 kr.
Styrelsen har vidare anfört, att särskilda arbetsprövningsavdelningar bör
inrättas vid vissa större träningsinstitutioner. Prövningsavdelningarna måste
förses med viss utrustning såsom ergometercykel, ekg-apparat och annan
apparatur för funktionsbedömning. Styrelsen föreslår, att huvudman,
som anordnar dylik avdelning, skall erhålla statsbidrag med hälften av
utrustningskostnaderna, dock högst 6 000 kr. Å staten fallande kostnader
för budgetåret 1962/63 beräknar styrelsen till 75 000 kr.
Statsbidrag till anordnande av verkstäder inom arbetsvärden infördes år
1960. Departementschefen är inte beredd att förorda en utvidgning av bidragen.
Medelsbehovet för nästa budgetår uppskattar departementschefen
till 5 000 000 kr. Anslaget föreslås uppfört med nämnda belopp, vilket innebär
en ökning med 2 000 000 kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels de under punkten 52 nämnda, likalydande motionerna I: 513 och
II: 587 i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till
Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 9 375 000 kr.,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Göran Karlsson m. fl. (I: 133) och den andra inom andra
kammaren av herr Johanson i Västervik m.fl. (II: 171), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte besluta 1) att statsbidrag skall utgå till verkstäder
för handikappade till anskaffande av en första uppsättning maskiner eller
likvärdig utrustning och att härtill anvisas 2 600 000 kr. samt 2) att nu utgående
statsbidrag till anordnande av verkstäder för handikappade, 325 kr.
per m2 nettogolvyta, skall utgå med det högre belopp, som kan komma att
beslutas för provisoriska skollokaler vid lokal yrkesskola, och alt liyres4—3471
62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 5
50
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
bidragets maximibelopp höjes så, att de nuvarande relationerna mellan anordningsbidrag
och hyresbidrag bibehålies.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 587
och II: 171.
Utskottet. Bestämmelserna om bidrag till anordnande av verkstäder för
handikappade samt om bidrag till driften av sådana verkstäder infördes
efter beslut av 1960 års riksdag. Dessa verkstäder utgör enligt utskottets
mening en synnerligen viktig del av den samhälleliga rehabiliteringsorganisationen.
En fortsatt utbyggnad av dessa verkstäder är därför högst angelägen.
Den hittills genomförda utbyggnaden återspeglas i den kraftiga
uppräkning av anslaget som departementschefen nu föreslagit.
I motionerna I: 133 och II: 171 har föreslagits att bidragsgivningen
skulle utsträckas till att även avse en första uppsättning maskiner eller likvärdig
utrustning. Motsvarande förslag ligger även bakom den i motionerna
I: 513 och II: 587 föreslagna ökningen av medelsanvisningen till nu
ifrågavarande ändamål. Även vissa andra ändringar av bidragsvillkoren har
framförts i nämnda motioner. Utskottet vill erinra om att motionsyrkanden
av motsvarande innebörd även framförts vid 1960 och 1961 års riksdagar.
Erfarenheterna av bidragsgivningen är enligt utskottets mening alltjämt förhållandevis
begränsade. Utskottet anser sig därför icke berett att nu förorda
någon utökning av bidragsgivningen och motionsyrkandena härom avstyrkes
således. Såsom utskottet vid sina tidigare ställningstaganden framhållit
förutsätter utskottet dock, att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet
följer bidragsgivningen och föreslår de eventuella ändringar av bidragsreglerna
som vid den praktiska tillämpningen kan visa sig påkallade. Utskottet
vill även erinra om att en jämkning av villkoren beslöts föregående år. I
detta sammanhang torde vidare böra erinras om det förslag om slopande
av kommunernas bidragsskyldighet till utbildningsbidrag och timpenning,
som departementschefen framlagt vid sin anmälan av anslaget till Omskolning
m. m. och som utskottet i det följande kommer att behandla. Genom
denna ändring avlastas kommunerna en betydande kostnad för utbildningsverksamheten
för handikappade och andra arbetslösa.
Departementschefens förslag till medelsanvisning har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom
med avslag å motionerna I: 133 och II: 171 samt I: 513
och II: 587, sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga,
till Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
5 000 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
51
61 :o) Bidrag till driften av verkstäder för handikappade. Kungl. Maj :t
har (punkt 70, s. 150—152) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar av grunderna för statsbidrag till
verkstäder inom arbetsvärden, att tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1962, dels
ock till Bidrag till driften av verkstäder för handikappade för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Från anslaget bestrides kostnaderna för statsbidrag enligt kungörelsen
1960:212 (ändr. 1961: 124) för förhyrande av verkstadslokaler, avlönande
av föreståndare och arbetsledare samt anskaffande av desinfektionsanordningar.
Bidraget till avlönande av föreståndare och arbetsledare utgår med
högst 40 eller i särskilda fall högst 45 procent av avlöningsförmånerna enligt
vissa löneklasser i statens löneförordning. Hyresbidrag utgår med 50
procent av hyreskostnaden, dock högst med 15 kr. per m2 och år samt för
högst 15 m2 — i vissa fall högst 30 in2 — per arbetsplats. Hyresbidrag utgår
inte till s. k. halvskyddad sysselsättning.
Departementschefen anför, att under förevarande anslag utgår bl. a.
statsbidrag till företag i öppna marknaden, som driver institutioner avsedda
för sysselsättning av partiellt arbetsföra. Sådan halvskyddad sysselsättning
finns endast vid sex företag. För att en önskvärd utbyggnad av
verksamheten skall komma till stånd, är det nödvändigt att lämna större
kompensation för företagens merkostnader än vad nuvarande bidragsbestämmelser
medger. Dessa merkostnader beror på ett mindre intensivt utnyttjande
av maskiner och lokaler, större anspråk på arbetsledning, avsyning
och administration, ökade transportkostnader in. m. Med nuvarande
bidragssystem utgår i huvudsak ersättning för avlönande av arbetsledning.
En av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagen beräkningsgrund, nämligen att
statsbidraget bestämmes till ett visst belopp för varje arbetstimme som fullgjorts
av partiellt arbetsföra, synes departementschefen vara att föredra,
då den ger större möjlighet till anpassning efter förhållandena på olika arbetsplatser.
Med hänsyn till att den genomsnittliga kostnaden vid kommunalt
drivna skyddade verkstäder enligt senaste uppgifter utgör 1:58 kr. per
fullgjord arbetstimme tillstyrkes, att bidrag till halvskyddad sysselsättning
skall utgå med högst en krona per fullgjord arbetstimme.
Såsom villkor för statsbidrag till verkstad för halvskyddad sysselsättning
bör gälla, att minst tio personer kan kontinuerligt beredas plats och sysselsättning
i verksamheten, att arbetslokalerna är godkända av yrkesinspektionen
samt vederbörande brand- och hälsovårdsmyndigheter, att läkartillsyn
ordnas på sätt, som godkännes av arbetsmarknadsstyrelsen, samt att
platserna står till arbetsförmedlingens förfogande. Därutöver bör föreskrivas,
att arbetstagare inom halvskyddad verksamhet skall erhålla avtalsenlig
kontantlön för utfört arbete. Där så är möjligt och lämpligt anses
52
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
ackordsarbete böra ordnas. Det förutsättes, att arbetsvärden endast hänvisar
sadana personer till halvskyddad sysselsättning, som har mindre arbetsförmåga
än normalt inom det aktuella arbetsområdet.
Kostnaderna för den föreslagna reformen i fråga om halvskyddade verkstäder
uppskattas av styrelsen till 500 000 kr.
I likhet med styrelsen anser departementschefen, att medel bör beräknas
till utbildningskurser för föreståndare och arbetsledare vid verkstäder inom
arbetsvärden. Rese- och traktamentsersättningar samt löner till kursdeltagarna
bör emellertid betalas av resp. huvudmän. De direkta kurskostnaderna
har av styrelsen uppskattats till 20 000 kr.
Med hänsyn till anslagsbelastningen under föregående budgetår anses
den ökning av utgifterna, som följer av vad nu förordats, rymmas inom ramen
för ett oförändrat anslagsbelopp.
I de under punkten 52 nämnda likalydande motionerna 1:513 och
II: 587 har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till
Bidrag till driften av verkstäder för handikappade för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 4 200 000 kr.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 11:587.
Utskottet. Betydelsen av en utvidgning av verkstäderna för s. k. halvskyddad
sysselsättning vid enskilda företag vill utskottet starkt understryka.
Utskottet tillstyrker därför den av departementschefen föreslagna ändringen
av bidragsvillkoren för statsbidrag till sådana verkstäder, varigenom en
ökad stimulans torde skapas hos företagen för att anordna dylika verkstäder.
Någon utvidgning av bidragsgivningen i övrigt utöver vad departementschefen
föreslagit är utskottet i enlighet med sitt ställningstagande under
föregående punkt icke berett tillstyrka. Yrkandena härom i motionerna
I: 513 och II: 587 anser sig utskottet således icke kunna biträda.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:513 och 11:587, såvitt nu är i
fråga,
a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1962 förordade
ändringarna av grunderna för statsbidrag till verkstäder inom
arbetsvärden, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1962;
b) till Bidrag till driften av verkstäder för handikappade
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000
kr.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
53
62 :o) Omskolning m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 71, s. 152—157) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar
av grunderna för utbildningsbidrag, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli
1962, dels ock till Omskolning in. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 125 000 000 kr.
För innevarande budgetår har anvisats ett förslagsanslag av 70 000 000
kr. till Bidrag till vissa omskolningskurser m. m. Från detta anslag bestrides
på staten ankommande kostnader för yrkesutbildningskurser enligt
kungörelsen 1945:445 (ändr. 1954:422 och 1957:129), dock med undantag
av kostnader för utbildningsbidrag till eleverna. Utbildningsbidrag till
dem utgår nämligen från anslaget till Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder.
Från sistnämnda anslag bestrides även utbildningsbidrag till arbetslösa,
partiellt arbetsföra och flyktingar, som deltar i undervisning i annan
form än i kurser anordnade av överstyrelsen för yrkesutbildning.
För att underlätta en överblick av kostnaderna för den av arbetsmarknadsskäl
bedrivna yrkesutbildningen föreslår departementschefen, att samtliga
medel härför beviljas under ett och samma förslagsanslag, benämnt
Omskolning m. m.
Den här avsedda utbildningsverksamheten har två uppgifter att fylla,
nämligen dels att ge handikappade möjligheter att inplaceras i produktionen
och dels att bibringa arbetslösa och dem som hotas av arbetslöshet
sådana yrkesfärdigheter, som efterfrågas på arbetsmarknaden. Verksamheten
har kraftigt utbyggts på senare år. Under föregående budgetår anordnade
sålunda överstyrelsen för yrkesutbildning 703 kurser mot 79 under
budgetåret 1956/57.
Under föregående budgetår har ca 14 000 personer erhållit utbildningsbidrag
genom arbetsmarknadsverket. Statens sammanlagda kostnader för
utbildningsbidrag och timpenning samt anordnande och drift av kurser var
ca 70 000 000 kr. För innevarande budgetår har 70 000 000 kr. anvisats för
nämnda ändamål utom utbildningsbidrag. Arbetsmarknadsstyrelsen har
beräknat medelsbehovet för utbildningsbidrag till 38 000 000 kr. Departementschefen
finner det angeläget, att expansionen av verksamheten fortsätter
och föreslår, att anslaget uppföres med 125 000 000 kr. Inom detta
belopp bör utrymme finnas att anordna 1 100 kurser och utge utbildningsbidrag
till 20 000 personer. Vid anslagsberäkningen har hänsyn tagits till
det förslag om slopande av den s. k. kommunandelen, som framlägges i
det följande.
Kommunernas andel av utbildningskostnaderna utgjorde under förra
budgetåret 6 682 600 kr. Kommunernas bidragsskyldighet i fråga om utbildningsbidrag
och timpenning härstammar från den tid, då utbildningen
ännu inte fått den centrala roll bland de rörlighetsfrämjande åtgärderna,
som nu är fallet. Utbildningen är i många fall avsedd att möjliggöra för
54
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
den arbetslöse att tillträda anställning i en annan kommun. De kommuner,
från vilka utflyttning sker, bör då inte belastas med kostnader för
denna utbildning. Därtill kommer att det nuvarande systemet tenderar att
i de enskilda fallen fördröja påbörjandet av utbildningen. Det är även
administrativt tungrott. Förra året utvidgades arbetsmarknadsstyrelsens
möjligheter att ge dispens från bestämmelserna om kommuns bidragsskyldighet.
Departementschefen förordar, att staten nu tar på sig hela kostnaden.
Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit vissa ändringar i gällande föreskrifter
rörande utbildningsbidragen. Departementschefen förordar, att
barntillägget i särskilda fall får utgå med högst 87 kr. för barn och månad,
d. v. s. det belopp som under 30 dagar utgår enligt kungörelsen 1946:99
(ändrad såvitt nu är i fråga genom kungörelsen 1960:152) om familjebidrag
åt värnpliktiga m. m. Möjlighet bör till skillnad från vad som nu gäller
föreligga att utge familj etillägg för husföreståndarinna även där bidragstagaren
inte sammanbor med barn under 16 år. Vidare tillstyrkes styrelsens
förslag i fråga om bidrag under sjukledighet. Därigenom tillgodoses även ett
förslag, som framlagts av 1958 års socialförsäkringskommitté i dess betänkande
»Förtidspensionering och sjukpenningförsäkring m. m.» (SOU 1961:
29). I fråga om hyresbidraget anses maximum böra fastställas till 125 kr.
för Stockholm och orter i ortsgrupp 5 inom Stockholms län.
Från förevarande anslag bör enligt närmare bestämmande av Kungl.
Maj :t bestridas kostnader för utbildning av lärare för kursverksamheten,
för anordnande av vissa särskilda utbildningskurser, som avser att snabbt
öka tillgången på yrkesutbildad arbetskraft, och för arvoden samt rese- och
traktamentsersättningar till ledamöter i kursstyrelser och kursnämnder.
F. n. beviljar riksförsäkringsverket vissa utbildningsbidrag till handikappade
inom ramen för anslaget Åtgärder till förebyggande och hävande
av invaliditet. Denna verksamhet föreslås överförd till arbetsmarknadsverket
fr. o. m. den 1 juli 1962, och kostnaderna för den anses böra bestridas
från förevarande anslag.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Wallentheim m. fl. (I: 137) och den andra inom andra kammaren av
fröken Andersson i Strängnäs m. fl. (II: 164), i vilka hemställts, att riksdagen,
i anslutning till förevarande punkt i statsverkspropositionen, måtte
besluta medge arbetsmarknadsstyrelsen rätt att för ensamstående, inom föreslagen
anslagsram och efter särskild prövning, medge full täckning för
de verkliga, styrkta kostnaderna för barnens tillsyn och vård under utbildningen,
vare sig den sker i hemorten eller inte, och att bestämmelsen om
16-årsgränsen för utgående barntillägg ändras för att medge sådant tillägg
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962
55
till överårigt barn som på grund av varaktig sjukdom eller svårt handikapp
är i behov av betryggande placering under utbildningstiden,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Stefanson (I: 419) och den andra inom andra kammaren av herr
Nordgren (II: 498), i vilka hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen
måtte besluta att under förevarande punkt till Omskolning m. m. för
budgetåret 1962/63 anvisa 116 800 000 kr.,
dels ock de under punkten 23 nämnda likalydande motionerna 1:4-36
och II: 516 i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte
uttala att det under femte huvudtiteln upptagna anslaget Omskolning m. m.
i vidgad omfattning bör användas för reaktiveringskurser för hemarbetande
kvinnor som vill återinvända i sitt tidigare yrke.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 137,
II: 498 och II: 516.
Utskottet. Betydelsen av den av arbetsmarknadsskäl bedrivna omskolningen
och yrkesutbildningen har utskottet tidigare haft anledning understryka.
Utskottet har även tidigare biträtt det av departementschefen framlagda
förslaget om att samtliga kostnader för denna verksamhet skall bestridas
från förevarande anslag. Utskottet tillstyrker vidare att kommunerna
befrias från deras nu åliggande skyldighet att bidraga till kostnaderna
för utbildningsbidrag och timpenning. Departementschefens beräkning
av kursverksamhetens omfattning under nästa budgetar föranleder
ingen erinran från utskottets sida.
De förbättringar, som departementschefen föreslagit i fråga om bidragsvillkoren
för personer som deltager i nu ifrågavarande kurser, anser utskottet
skäliga, och utskottet tillstyrker således desamma. I motionerna
I: 137 och II: 164 har förordats ytterligare ändringar av bidragsvillkoren.
Utskottet är dock icke berett att nu tillstyrka längre gående ändringar än
departementschefen föreslagit, och de gjorde motionsyrkandena kan utskottet
således icke biträda. Utskottet förutsätter emellertid, att frågan
om bidragsvillkoren ägnas fortsatt uppmärksamhet av Kungl. Maj:t, och
att därest ytterligare åtgärder skulle visa sig erforderliga, inte minst för
att underlätta för ensamstående med barn att deltaga i omskolningskurser,
förslag härom framlägges. Utskottet vill i detta sammanhang även erinra
om att utskottet tidigare under punkten 23 förordat en översyn rörande
omfattningen och utformningen av statens stöd till barnstugor och liknande
ändamål. Även i detta avseende torde åtgärder kunna vidtagas för att bereda
ensamstående med barn ökade möjligheter att deltaga i utbildningsverksamhet
av nu ifrågavarande art.
I anledning av vad som i motionerna I: 436 och II: 516 uttalats om reaktiveringskurser
för hemarbetande kvinnor vill utskottet framhålla, att kur
-
56
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
ser som torde tillgodose de därvid avsedda ändamålen redan nu anordnas
och att ytterligare åtgärder i denna riktning planeras. Något särskilt uttalande
i ämnet från riksdagens sida finner utskottet icke påkallat, och
yrkandet härom avstyrkes således.
Med hänsyn till syftet med den nu ifrågavarande utbildningsverksamheten,
nämligen att skapa möjligheter för den enskilde till sysselsättning
inom yrkesområden där efterfrågan på arbetskraft föreligger, anser utskottet
den i motionerna I: 419 och II: 498 föreslagna omdisponeringen av
medelsanvisningen från femte till åttonde huvudtiteln icke lämplig. Motionsyrkandet
avstyrkes således.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställer
utskottet,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 137 och II: 164 godkänna de
av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 3 januari 1962 förordade ändringarna av grunderna
för utbildningsbidrag, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli
1962;
II. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:419 och 11:498, såvitt nu
är i fråga, till Omskolning m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 125 000 000 kr.;
III. att motionerna I: 436 och II: 516, såvitt nu är i fråga,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
63 :o) Understöd åt flyktingar m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 72, s. 157
och 158) föreslagit riksdagen att till Understöd åt flyktingar m. m. för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Under år 1961 har fram till den 1 december sammanlagt 1 337 flyktingar
överförts till Sverige. Av dessa flyktingar var 139 mer eller mindre svårt
handikappade och 13 ensamstående mödrar med barn. Då överföringen
huvudsakligen gällt fullt arbetsföra personer, har utplaceringen gått mycket
snabbt. För 1 271 flyktingar hade man den 1 december 1961 ordnat arbete
och bostad eller utbildning som fortfarande pågick, medan 32 vistades
på sjukhus och endast 34 var kvar i förläggningar. Kungl. Maj:t har den 1
december 1961 fattat beslut om överföring av ytterligare 600 flyktingar till
Sverige.
Det är f. n. inte möjligt att närmare bedöma förutsättningarna för kollektiv
överföring av flyktingar under nästa budgetår. Härtill kommer, att kostnaden
för varje flykting är beroende av faktorer, som inte nu kan över
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
57
blickas. Medel bör emellertid stå till Kungl. Maj :ts förfogande för fortsatt
överförande av flyktingar. Departementschefen föreslår, att ett oförändrat
belopp beräknas för de utgifter, som bestrides av arbetsmarknadsmyndigheterna.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Understöd åt flyktingar m. m. för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.
64 :o) Bidrag till De blindas förening. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 73, s. 158 och 159), vilket innebär en med 35 000 kr. ökad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till De blindas förening för
budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 550 000 kr.
65 :o) Bidrag till De vanföras riksförbund. Kungl. Maj :t har (punkt 74,
s. 159 och 160) föreslagit riksdagen att till Bidrag till De vanföras riksförbund
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 350 000 kr.
Av anslaget för innevarande budgetår, 150 000 kr., har 100 000 kr. avsetts
för bidrag till inköp och distribution av hjälpmedel för underlättande
av den dagliga livsföringen för rörelsehindrade och andra handikappade
ävensom hjälpmedel för handikappade husmödrar.
Departementschefen anför, att bidraget till tekniska hjälpmedel för handikappade,
som infördes år 1960, har visat sig vara till stor nytta. Genom
denna bidragsform kan praktisk hjälp lämnas i fall, där detta tidigare inte
kunnat ske. Det har även tack vare riksförbundets medverkan varit möjligt
att lämna bidragen i administrativt enkla former. Hjälpbehovet har visat
sig vara större än vad som kan tillgodoses inom nuvarande medelsram.
Departementschefen förordar därför, att anslaget för denna verksamhet
ökas med 200 000 kr. Stöd till förbundets verksamhet i övrigt föreslås få utgå
med oförändrat belopp.
Utskottet. Den nu ifrågavarande bidragsgivningen tillgodoser ett högst
angeläget ändamål. Utskottet finner därför den av Kungl. Maj :t föreslagna
uppräkningen av anslaget välmotiverad. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till De vanföras riksförbund
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 350 000 kr.
66 :o) Bidrag till Hörselfrämjandets rehabiliteringscentral. I enlighel
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 160 och 161), vilket innebär en ökning
av anslaget med 15 000 kr., hemställer utskottet,
58
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
att riksdagen må till Bidrag till Hörselfrämjandets rehabiliteringscentral
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av
100 000 kr.
Bostadsbyggande m. m.
67 :o) Statens nämnd för samlingslokaler. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 86, s. 226), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
2 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens nämnd för samlingslokaler
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 83 000 kr.
68 :o) Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 87, s. 226 och 227), vilket innebär oförändrat
anslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa riksorganisationer för
samlingslokaler för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av
30 000 kr.
69 :o) Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler. Kungl.
Maj :t har (punkt 88, s. 227 och 228) föreslagit riksdagen att till Rekonstruktionsbidrag
till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 kr.
För innevarande och nästföregående budgetår har anvisats sammanlagt
600 000 kr. under förevarande anslag. Hittills har endast avgjorts ett ärende
om rekonstruktionsbidrag, varvid ett belopp av 30 000 kr. beviljats. Nämnden
för samlingslokaler har upplyst, att vid slutet av november 1961 framställningar
om sådana bidrag, avseende tillhopa 195 000 kr., var föremål
för nämndens prövning. Vid samma tid bedömdes riksorganisationerna för
allmänna samlingslokaler komma att inom de närmaste månaderna inge
framställningar till nämnden om rekonstruktionsbidrag avseende 250 000
kr.
Departementschefen förordar, att ifrågavarande anslag för budgetåret
1962/63 uppföres med endast ett formellt belopp av 1 000 kr.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Rekonstruktionsbidrag till allmänna
samlingslokaler för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962
59
70:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89, s. 228), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning åt
ortsombud för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
60 000 kr.
71 :o) Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90, s. 228 och 229), vilket innebär en minskning
av anslaget med 20 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning åt
riksbanken för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 240 000 kr.
Sjukförsäkring, folkpensionering m. m.
72 :o) Försäkringsdomstolen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 91, s. 230), vilket innebär att anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal uppföres som en förslagsvis betecknad
post samt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för försäkringsdomstolen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 192 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 70 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................................. 195 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 67 300
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 4 500
Summa kr. 529 000;
b) till Försäkringsdomstolen: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 529 000 kr.
73:o) Försäkringsdomstolen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 92, s. 230 och 231), vilket innebär en minskning av
anslaget med 60 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försäkringsdomstolen: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 42 000 kr.
60
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
74 :o) Försäkringsrådet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 93, s. 231 och 232), vilket innebär en minskning av anslaget
med 8 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för försäkringsrådet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 334 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................ 76 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 118 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 134 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
....................................................... 9 100
Summa kr. 672 000;
b) till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 672 000 kr.
75:o) Försäkringsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 94, s. 232), vilket innebär oförändrat anslag, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Försäkringsrådet: Omkostnader för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 32 000 kr.
76:o) Riksförsäkringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 95,
s. 232—236) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för riksförsäkringsverket, som
föranledes av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för riksförsäkringsverket, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Riksförsäkringsverket:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av
15 172 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 15 230 000 kr.
Departementschefen erinrar inledningsvis om att de uppgifter som nu
ankommer på servicedetaljen för sjömän enligt en av Kungl. Maj :t den 13
oktober 1961 utfärdad kungörelse fr. o. m. den 1 april 1962 skall fullgöras
av den för Göteborg inrättade allmänna sjukkassan. I samband därmed bör
en förste kontorsskrivartjänst i Ae 15, en kontoristtjänst i Ae 9, en kanslibiträdestjänst
i Ae 7 och sex biträdestjänster i reglerad befordringsgång
indras.
Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962
61
Bidragsgivningen rörande näringshjälp och yrkesutbildning föreslås
fr. o. m. den 1 juli 1962 skola överflyttas till arbetsmarknadsstyrelsen.
Därvid bör inom verket en tjänst som förste kansliskrivare i Ae 12 och en
kontoristtjänst i Ae 9 på allmänna byrån indras.
För innevarande budgetår har tillhopa 720 000 kr. beräknats för tillfällig
personal på avgifts- och utbetalningsbyråerna. För motsvarande ändamål
och andra tillfälliga personalförstärkningar beräknas 770 000 kr. under
anslaget för nästa budgetår. Beloppet bör stå till Kungl. Maj :ts förfogande.
Efter medgivande av Kungl. Maj :t den 15 september 1961 har det av
verket angivna vikariatslöneförordnandet på tillsynsbyrån att bestrida göromål,
som ankommer på byråchef i lönegrad B 1, utbytts mot en tjänst som
byrådirektör i lönegrad Ag 26. Nämnda tjänst föreslås skola extraordinariesättas.
Detsamma bör ske med följande befattningar på tillsynsbyrån, vilka
är avsedda för arbetsuppgifter avseende den allmänna tilläggspensioneringen,
nämligen en tjänst som förste byråsekreterare i Ag 23, en tjänst
som kontorist i Ag 9 och en tjänst som kanslibiträde i Ag 7.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor förordas, att följande
tjänster uppflyttas i lönegrad, nämligen på avgiftsbyrån en tjänst som
förste byråsekreterare i Ao 21 till Ao 23, på tillsynsbyrån en tjänst som
kanslibiträde i Ae 7 till kontoristtjänst i Ae 9 samt på utbetalningsbyrån
två kanslibiträdestjänster i Ao 7 till kontoristtjänster i Ao 9, en kanslibiträdestjänst
i Ae 7 till kontoristtjänst i Ae 9 och åtta kontorsbiträdestjänster
i reglerad befordringsgång till kanslibiträdestjänster i Ae 7.
Anslaget föreslås uppfört med 15 172 000 kr.
Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
de av departementschefen anmälda förslagen till tjänsteförändringar.
Utskottet, som icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit, hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för riksförsäkringsverket, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 3 januari 1962 föreslagit;
b) godkänna följande avlöningsstat för riksförsäkringsverket,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis -
5 494 000
62
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 201 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................................. 7 821 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ 3 890 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ............................................. 266 000
Summa kr. 17 672 000;
Särskilda uppbördsmedel:
Ersättning från allmänna pensionsfonden ......... 2 500 000
Nettoutgift kr. 15 172 000;
c) till Riksförsäkringsverket: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 15 172 000 kr.
77:o) Riksförsäkringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 96, s. 236—239), vilket innebär en höjning av anslaget
med 578 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksförsäkringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 4 210 000
kr.
78:o) Riksförsäkringsverket: Ortsombud. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 97, s. 239), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Riksförsäkringsverket: Ortsombud för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 635 000 kr.
79 :o) Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Kungl.
Maj :t har (punkt 103, s. 242—247) föreslagit riksdagen att till Åtgärder
till förebyggande och hävande av invaliditet för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 16 200 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 16 900 000 kr.
Departementschefen lämnar inledningsvis en redogörelse för riksförsäkringsverkets
sjukvårdande verksamhet och för ett i ämnet avgivet betänkande.
Utskottet får härutinnan hänvisa till propositionen (s. 244—
246). Departementschefen konstaterar härefter att den av riksförsäkringsverket
och tidigare pensionsstyrelsen bedrivna sjukvårdsverksamheten kommit
att utgöra en allt mindre andel av sjukhusvården i landet. Detta gäller
»nte minst i fråga om reumatikervården, där verksamheten haft sin största
Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962
63
betydelse. Den fortsatta utbyggnaden av sjukhusorganisationen på såväl
läns- som regionplanet medför ökade möjligheter för de ifrågavarande patienterna
att vårdas på hemortssjukhus. Praktiskt taget allmän enighel
föreligger även om att riksförsäkringsverkets nuvarande sjukvårdande verksamhet
i princip bör avvecklas och att vårdresurserna bör inordnas i den
ordinarie sjukvårdsorganisationen.
När det gäller sättet och tidpunkten för en sådan avveckling råder delade
meningar. Ytterligare överläggningar bör därför äga rum med företrädare
för de kommunala sjukvårdshuvudmännen, innan slutlig ställning
tas i ämnet. I avbidan härpå är departementschefen inte beredd att ta ståndpunkt
rörande den framtida användningen av riksförsäkringsverkets sjukhus
i Nynäshamn, Tranås och Åre. I detta sammanhang erinrar departementschefen
om att han erhållit Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla
särskilda utredningsmän för att utreda bl. a. frågan om organisationen av
rehabiliteringsverksamheten. Att ställning inte nu tas till det framtida utnyttjandet
av de nämnda sjukhusen bör dock enligt departementschefens
mening inte hindra att, såsom föreslagits beträffande sjukhuset i Nynäshamn,
överenskommelse kan träffas om att upplåta vissa platser till vederbörande
landsting.
Under nästa budgetår anses riksförsäkringsverkets sjukvårdande verksamhet
böra bedrivas i huvudsak såsom hittills. För vården på verkets sjukvårdsanstalter
beräknas ytterligare 1 400 000 kr.
För bidragsgivning till yrkesutbildning och näringshjälp har för innevarande
budgetår beräknats 100 000 kr. resp. 2 000 000 kr. Såsom tidigare
anförts vid anmälan av anslagen till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder
och till omskolning m. m. bör denna bidragsgivning fr. o. in. nästa
budgetår helt överföras till arbetsmarknadsverket. Anslaget bör alltså
minskas med nyssnämnda belopp.
Anslaget föreslås uppfört med 16 200 000 kr.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till Åtgärder till förebyggande och hävande
av invaliditet för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 16 200 000 kr.
Arbetarskydd
80:o) Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
104, s. 248—250) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för arbetarskyddsstyrelsen,
som föranledes av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av de
-
64
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
partementschefen förordad avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Arbetarskyddsstyrelsen:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av
2 037 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 985 000 kr.
Departementschefen föreslår, att skogsyrkesinspektionens personal utökas
med en distriktsinspektör inom vartdera av de två inspektionsdistrikten.
Tjänsterna anses böra inrättas som extra. Under förevarande anslag
beräknas medel för en extra distriktsinspektörstjänst i Ag 17.
Såsom chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan av för flera
huvudtitlar gemensamma frågor anses en kanslibiträdestjänst i Ae 7 på allmäntekniska
byrån böra utbytas mot en tjänst som kontorist i Ae 9 och
en tjänst som amanuens på sociala avdelningen utbytas mot en förste byråsekreterartjänst
i Ae 21. Till ordinarie stat bör överföras en byrådirektörstjänst
i Ae 26 på maskintekniska byrån.
Vad nu förordats medför, inräknat automatiska förändringar, en ökning
av medelsbehovet med 52 000 kr.
Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
av departementschefen anmälda förslag till tjänsteförändringar. Då
utskottet icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
föreslagit, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för arbetarskyddsstyrelsen, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 3 januari 1962 föreslagit;
b) godkänna följande avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 800 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 124 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 648 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 434 600
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 29 000
Summa kr. 2 037 000;
c) till Arbetarskyddsstgrelsen: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 037 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962
65
81 :o) Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 105, s. 250 och 251), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 17 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 280 000
kr.
82:o) Yrkesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 106, s.
251—253) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för yrkesinspektionen, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Yrkesinspektionen: Avlöningar
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 4 144 000 kr.
Anslaget är i gällande riksslat uppfört med 4 003 000 kr.
I enlighet med vad departementschefen anfört under anslaget till Arbetarskyddsstyrelsen:
Avlöningar bör skogsyrkesinspektionen i vartdera
distriktet förstärkas med en distriktsinspektör i Ag 17. Medel för en tjänst
i nämnda lönegrad beräknas under förevarande anslag. Jämte automatiska
förändringar innebär detta en ökning av medelsbehovet under anslaget med
141 000 kr.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Dahlberg m. fl. (I: 128) och den andra inom andra kammaren av herr
Lassinantti m. fl. (II: 332), har föreslagits, att riksdagen måtte besluta att
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning och förslag
syftande till en förbättring och effektivisering av yrkesinspektionen inom
nuvarande elfte distriktet.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 332.
Utskottet. I anledning av vad i motionerna I: 128 och II: 332 anförts vill
utskottet erinra om att yrkesinspektionens elfte distrikt i fråga om antalet
arbetsställen är det minsta av landets distrikt. Någon uppdelning av detsamma
har heller icke ifrågasatts vid de utredningar rörande arbetarskyddsverkets
organisation som under senare år företagits. Otvivelaktigt torde
emellertid de stora avstånden inom distriktet innebära vissa nackdelar.
Möjligheten att härutinnan uppnå någon mera väsentlig förbättring genom
annan lokalisering av distriktets expedition synes dock tveksam, och en
uppdelning av distriktet på flera sektioner torde ävenledes medföra vissa
svårigheter. Utskottet utgår från att arbetarskyddsstyrelsen, därest de av
motionärerna åberopade förhållandena skulle innebära mera påtagliga olägenheter
för verksamheten, framlägger de förslag styrelsen finner motiverade
i samband med sina årliga anslagsäskanden. Utskottet är därför icke
berett att förorda någon särskild utredning i nu förevarande fråga.
5—3471 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 6
6ö
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
I. att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis ........................................................ 1 897 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis........................ 99 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 167 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ 918 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................................. 61 300
Summa kr. 4 144 000;
b) till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1962/
63 anvisa ett förslagsanslag av 4 144 000 kr.;
II. att motionerna I: 128 och II: 332 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
83 :o) Yrkesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 107, s. 253 och 254), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 1 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Yrkesinspektionen: Omkostnader för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 007 000 kr.
84 :o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets
område. Kungl. Maj :t har (punkt 108, s. 254 och 255) föreslagit riksdagen
att till Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 100 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Arbetarskyddsstyrelsen har upplyst, att bidrag för budgetåret 1961/62
begärts av Arbetarnas bildningsförbund med 20 000 kr., Föreningen för
arbetarskydd med 30 000 kr., Göteborgs arbetarskyddsförening med 5 000
kr., Jordbrukets skyddspropaganda och Skogsbrukets skyddspropaganda
med vardera 17 500 kr. och Svenska röda korset med 35 000 kr. Tillsammans
uppgår de begärda bidragen alltså till ett belopp av 125 000 kr.
Arbetarskyddsstyrelsen finner det i hög grad önskvärt om ifrågavarande
verksamhet kunde främjas genom högre statsbidrag än tidigare. Styrelsen
föreslår därför, att 115 000 kr. skall beräknas för den regelmässiga upplys
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
67
ningsverksamheten. Därutöver hemställer styrelsen om ett engångsbelopp
på 20 000 kr. som bidrag till en film, som skall inspelas inom ramen för en
av försäkringsbolaget Folksam planerad upplysningskampanj, vars mål är
att anpassa maskinen och arbetsmetoden till människans naturliga förutsättningar.
Styrelsen föreslår sålunda, att anslaget för nästa budgetår anvisas
med 135 000 kr.
Departementschefen förordar, att anslaget för nästa budgetår uppföres
med oförändrat belopp.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Wärnberg (I: 139) och den andra inom andra kammaren av herr Rask
(II: 173), har hemställts, att riksdagen vid behandlingen av anslaget till
Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område för
budgetåret 1962/63 måtte för detta ändamål anvisa ett anslag av 135 000
kr.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 173.
Utskottet. Den undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets
område som utföres genom olika frivilliga organisationer utgör ett
värdefullt komplement till den genom yrkesinspektionen bedrivna tillsynsoch
rådgivningsverksamheten. Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj :ts
förslag om ett anslag av 100 000 kr. för detta ändamål. Att såsom föreslagits
i de förevarande motionerna utöka anslaget ytterligare kan utskottet
däremot icke biträda. Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 139 och II: 173 till Undervisningsoch
upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område för
budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 100 000 kr.
85 :o) Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 109, s. 255), vilket innebär
oförändrat anslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar för vissa läkarundersökningar
enligt arbetarskyddslagen för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 6 000 kr.
Diverse
86 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 110 och 111, s. 255 och 256)
hemställer utskottet,
68
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond 6 585 000 kr;
b) till Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark 173 000 kr.
87:o) Statens hyresråd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 112, s. 256), vilket innebär en minskning av anslaget med
45 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hyresråd: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 937 000 kr.
88:o) Statens hyresråd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 113, s. 257), vilket innebär en med 3 000 kr. minskad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hyresråd: Omkostnader för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 85 000 kr.
89 :o) Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 114, s. 257 och 258), vilket innebär oförändrat
anslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
9 000 kr.
90 ro) Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m.fl. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, s. 258), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar för skador vållade av
vissa rymlingar m. fl. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kr.
91 :o) Internationellt socialpolitiskt samarbete. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 116, s. 258), vilket innebär en höjning av anslaget
med 70 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Internationellt socialpolitiskt samarbete
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
1 105 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
69
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
92:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna. Kungl.
Maj :t har (punkt 117, s. 259—266) föreslagit riksdagen att till Vissa byggnadsarbeten
m. m. vid ungdomsvårdsskolorna för budgetåret 1962/63 anvisa
ett investeringsanslag av 5 100 000 kr.
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 4 436 000 kr.
Byggnadsstyrelsen har redovisat sina anslagsäslcanden i form av en
investeringsplan för innevarande och nästa budgetår. Planen har uppgjorts
så, att beräknade reservationer vid utgången av det löpande budgetåret kan
inkalkyleras i förbrukningssiffrorna för följande budgetår. I motsats till
vad som hittills varit fallet kommer medelsförbrukningen att redovisas för
varje enskilt byggnadsprojekt som är upptaget i planen. Däremot anges inte
hur mycket av beviljade eller äskade anslag som belöper på varje enskilt företag.
Departementschefen har för sin del ingen erinran mot att systemet med
investeringsplaner — som redan användes på andra områden inom statsförvaltningen
— tillämpas även beträffande förevarande investeringsanslag.
Vad härefter angår de byggnadsföretag, som är aktuella under nästa budgetår,
hänvisar departementschefen till att han redan i det föregående vid
behandlingen under driftbudgeten av ungdomsvårdsskolornas avlöningsanslag
förordat uppförandet av en sjuk- och behandlingsavdelning vid Ryagården
samt en elevpaviljong med 10 platser vid Håkanstorp. I angivna
sammanhang har vidare förordats aLt verkstadsbyggnader uppföres vid Ryagården
och Håkanstorp samt att en ny skolbyggnad anordnas vid Eknäs.
Beträffande sistnämnda byggnadsföretag erinras om att vid 1958 års riksdag
200 000 kr. anvisades till en första etapp av utbyggnaden av nya undervisningslokaler
m. m. vid nämnda skola. Ifrågavarande byggnadsföretag
har inte kommit till utförande på grund av att skolans framtida funktion
varit oviss. Ett nytt förslag baserat på att skolan i viss utsträckning skall
kunna ta emot skolpliktiga elever har nu utarbetats. De för ändamålet tidigare
beräknade medlen bar måst tagas i anspråk för att bestrida vissa
merkostnader för byggnadsarbeten vid Stigby och Sundbo.
På grund av den betydande utvidgningen av organisationen under senare
år och det av departementschefen förordade byggnadsprogrammet för
nästa budgetår är det nödvändigt att uppföra ytterligare bostadshus för
vissa skolor. För nämnda ändamål beräknas 1 900 000 kr. Beloppet torde
i sin helhet komma att förbrukas under nästa budgetår. Det föreslås få an
-
70
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1992
komma på Kungl. Maj :t att bestämma vid vilka skolor bostäder skall uppföras.
De i byggnadsstyrelsens investeringsplan i övrigt upptagna förslagen till
nybyggnader avsedda att påbörjas under nästa budgetår får övervägas vid
prövningen av anslagen till ungdomsvårdsskolorna för budgetåret 1963/64
och därefter. De ifrågavarande företagen bör därför utgå ur planen. Vissa
av dem torde efter Kungl. Maj :ts prövning kunna komma i fråga som beredskapsarbeten,
om arbetsmarknadsläget skulle ge anledning därtill.
Departementschefen tillstyrker ett av socialstyrelsen framfört förslag
om medelsanvisning för tillbyggnad av en arbetslokal för trädgården vid
Ryagården, anordnande av växthus vid Sundbo samt flyttning av trädgårdsanläggning
vid Bärby. Kostnaderna härför under nästa budgetår bör beräknas
till resp. 50 000, 50 000 och 30 000 kr. Ifrågavarande företag anses
böra upptagas i investeringsplanen.
I förslaget till investeringsplan har upptagits flera objekt för vilka medel
tidigare anvisats och kostnadsramar fastställts men där de per den 1 juli
1961 beräknade kostnaderna med sammanlagt 1 728 000 kr. överstiger vad
som förutsatts vid medelsanvisningen. Härav belöper sig 324 500 kr. på
merkostnader till följd av den allmänna stegringen av byggnadskostnaderna.
De i investeringsplanen angivna nya kostnadsramarna godtages. Det
förutsättes emellertid, att byggnadsstyrelsen beträffande dessa och övriga i
det föregående berörda byggnadsföretag noga tillvaratar alla möjligheter
att nedbringa kostnaderna. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att i
detta syfte företaga erforderliga ändringar i planen.
Departementschefen föreslår, att den i propositionen (s. 260—263) redovisade
investeringsplanen — med de ändringar och tillägg som framgår av
vad ovan anförts — godkännes. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas
till 5 100 000 kr. Inom ramen för tillgängliga medel bör byggnadsstyrelsen
ha möjlighet att bestrida merkostnader, som uteslutande föranledes av en
eventuell allmän byggnadskostnadsstegring.
För innevarande budgetår har Kungl. Maj:t erhållit medgivande att —
om så befinnes lämpligt — inom anslagets ram omdisponera medel till
andra byggnadsföretag än de som i samband med anslagsäskandena underställts
riksdagen. Ett motsvarande bemyndigande föreslås skola gälla även
efter genomförandet av den nya formen för redovisning av anslagsäskandena.
Omdispositioner av angivet slag bör sålunda efter Kungl. Maj :ts bestämmande
få ske inom investeringsplanens ram.
Utskottet. De av departementschefen anmälda nybyggnadsföretagen vid
Ryagården, Håkanstorp och Eknäs har utskottet redan tidigare tillstyrkt
vid sin behandling av ungdomsvårdsskolornas avlöningsanslag. Medel härför
bör inräknas under förevarande anslag. Utskottet har icke heller i övrigt
funnit anledning till erinran mot vad departementschefen anfört och
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
71
föreslagit, och utskottet tillstyrker således även att systemet med investeringsplaner
tillämpas beträffande förevarande anslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 5 100 000 kr.
93 :o) Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare.
Kungl. Maj :t har (punkt 118, s. 266—270) föreslagit riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten in. m. vid stadens vårdanstalter för
alkoholmissbrukare för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av
1 040 000 kr.
Byggnadsstyrelsen har redovisat sina anslagsäskanden i form av en investeringsplan
för innevarande och nästa budgetår. Under nästföregående anslagspunkt
har departementschefen förklarat sig inte ha något att erinra
mot införandet av ett sådant system i vad avser ungdomsvårdsskolorna.
Departementschefen tillstyrker byggnadsstyrelsens förslag att investeringsplan
införes även beträffande statens vardanstalter för alkoholmissbrukare.
Vad angår uppförandet av en sjuk- och mottagningsavdelning vid Svartsjö
erinras om att byggnadsstyrelsen på uppdrag av Kungl. Maj :t och i samråd
med anstaltsstyrelsen utrett möjligheterna att till lägre kostnad än den
ursprungligen beräknade anordna sjuk- och mottagningsavdelning m. m.
i slottsbyggnaden. Som ett alternativ har byggnadsstyrelsen utarbetat ett
förslag till uppförande av en ny byggnad för en sådan avdelning omfattande
jämväl administrationslokaler i anslutning till den slutna avdelningen.
Sistnämnda lösning har förordats av byggnadsstyrelsen bland annat med
hänsyn till att statens organisationsnämnd anfört, att vid nybyggnadsalternativet
besparingen enbart i personalkostnader kunde beräknas till 87 300 kr.
per år, motsvarande ett kapitaliserat värde av mellan 1,2 och 1,9 miljoner kr.
Departementschefen tillstyrker bifall till det av byggnadsstyrelsen förordade
förslaget, som kostnadsberäknats till 1 800 000 kr. För nästa budgetår
anses böra anvisas 800 000 kr. Styrelsens i övrigt framförda förslag beträffande
nya arbetsobjekt vid Svartsjöanstalten torde eftei Kungl. Maj .ts
prövning kunna komma i fråga som beredskapsarbeten, om arbetsmniknadsläget
skulle ge anledning därtill.
I fråga om Venngarn till styrkes byggnadsstyrelsens förslag om medelsanvisning
till anordnande av en ny panncentral vid vårdanstalten. För
ändamålet beräknas 425 000 kr.
Byggnadsstyrelsen bar beträffande Brotorp i sina anslagsäskanden upptagit
ett bostadshus med två lägenheter, för vilket kostnaden uppskattats till
200 000 kr. Departementschefen tillstyrker, att en direktörsbostad på fyra
rum och kök uppföres vid vårdanstalten. För ändamålet beräknas 110 000
kr.
72
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
Vad beträffar tidigare beslutade byggnadsföretag har 1961 års riksdag
under förevaxande anslag anvisat 135 000 kr. till uppförande av en läkarbostad
vid Gudhem. I byggnadsstyrelsens framlagda förslag till investeringsplan
har upptagits ett belopp av 190 000 kr. utgörande den beräknade
kostnaden för uppförande av en större läkarbostad än den tidigare planerade.
Departementschefen är inte beredd att tillstyrka ändringsförslaget.
Med hansyn till automatiska kostnadsstegringar beräknas emellertid ytterligare
5 000 kr. för ändamålet. Övriga av byggnadsstyrelsen redovisade
kostnadsökningar godtages. Det förutsättes emellertid, att styrelsen noga
uppmärksammar och tar till vara alla möjligheter att minska kostnaderna.
Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att i detta syfte företaga erforderliga
ändringar i den framlagda planen.
Departementschefen föreslår att den i propositionen (s. 267) redovisade
investeringsplanen — med de ändringar som betingas av vad departementschefen
här anfört — godkännes. Vidare förordas bifall till byggnadsstyrelsens
förslag att vid utgången av budgetåret 1961/62 förefintliga behållningar
på de tidigare nämnda äldre investeringsanslagen får överföras till
förevarande investeringsanslag. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas
till 1 040 000 kr.
Utskottet. I likhet med vad utskottet anfört under nästföregående punkl
torde även i fråga om nu förevarande anslag ett system med investeringsplaner
böra tillämpas.
Beträffande byggnadsarbetena vid Svartsjö vill utskottet erinra om att i
den av 1956 års riksdag godkända byggnadsplanen för en förnyelse och
upprustning av anstalten även ingick en ombyggnad av slottet. Det av departementschefen
nu förordade alternativet att uppföra en särskild byggnad,
inrymmande sjuk- och mottagningsavdelning jämte administrationslokaler
synes utskottet innebära en ändamålsenlig lösning, och utskottet
tillstyrker därför detsamma.
De föreslagna arbetena vid Venngarn och Brotorp tillstyrkes ävenledes
av utskottet.
Utskottet, som icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen anfört och föreslagit, hemställer,
att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten in. m. vid statens
vårdanstalter för alkoholmissbrukare för budgetåret 1962/
63 anvisa ett investeringsanslag av 1 040 000 kr.
Statens utlåningsfonder
94:o) Statens bosättningslånefond. Kungl. Maj :t har (punkt 121, s. 293
—301) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen för
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
73
ordade ändringar i bestämmelserna om statens bosättningslån, dels ock
till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 kr.
För innevarande budgetår har å anslaget anvisats ett formellt belopp av
1 000 kr.
Enligt kungörelsen 1946:570 om statliga bosättningslån med däri vidtagna
ändringar kan bosättningslån beviljas trolovade eller äkta makar
samt ogift moder med minderårigt barn för inköp av möbler eller andra
bosättningsföremål, ävensom redskap, verktyg eller liknande föremål, som
kan underlätta hemarbetet eller vara av betydelse för hemmets trevnad eller
familjens försörjning. Endast svenska medborgare, bosatta inom landet, får
lån. Lån får uppgå till högst 3 000 kr. samt utlämnas utan säkerhet. Räntan
överensstämmer med normalräntan för lån under statens utlåningsfonder,
f. n. 4 3/4 procent. Amorteringstiden är högst 8 år. I vissa fall kan uppskov
med återbetalningen beviljas för ytterligare högst 5 år.
Såsom villkor för erhållande av bosättningslån gäller bl. a. att lånsökandena
är i behov av medel för anskaffande av de bosättningsföremål
m. m., som lånet avser, att lånets upptagande är tillrådligt med hänsyn till
lånsökandenas egna villkor och intressen och att de lånsökande gjort sig
kända för skötsamhet och ekonomisk förtänksamhet samt, i den mån betingelser
härför förelegat, ådagalagt sparvilja.
Lån beviljas av riksbanken.
Befrielse från skyldighet att återbetala erhållet lån eller del därav kan
medgivas, då synnerliga svårigheter att återbetala lånet inträtt på grund av
låntagares död eller ökad försörjningsplikt.
Socialstyrelsen har på Ivungl. Maj:ts uppdrag gjort en översyn av normerna
för beviljande av bosältningslån. Beträffande innebörden i styrelsens
i anledning därav framlagda förslag samt bäröver avgivna remissyttranden
torde få hänvisas till propositionen (s. 294—299).
Departementschefen erinrar inledningsvis om alt socialstyrelsen föreslagit,
att bosättningslån skall kunna beviljas även utländsk medborgare, som
är gift med svensk kvinna. Förslaget har allmänt tillstyrkts vid remissbehandlingen.
Departementschefen förordar den föreslagna ändringen.
I fråga om maximibeloppet för lån har socialstyrelsen anfört, att utrymmet
mellan det nu gällande maximibeloppet och det i praktiken tilllämpade
medelbcloppet är tillräckligt stort för att utan höjning av det
högsta tillåtna lånet medge en önskvärd ökning av långivningen. Ett antal
remissorgan har föreslagit, att maximibeloppet skall höjas.
Nu gällande maximibelopp fastställdes 1953. Den därefter skedda prisutvecklingen
i fråga om bosättningsartiklar gör enligt departementschefen
eu höjning av beloppet motiverad. Vid frågans bedömning bör dessutom
74
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
hänsyn tagas till den utveckling som ägt rum i fråga om bostädernas utrymmesstandard
och till de stegrade anspråk på kvalitet, som numera ställes
på bostadsutrustningen. Avbetalningskrediterna för varaktiga konsumtionsvaror
torde för de svenska hushållens del vara av betydande omfattning.
Med hänsyn till den ekonomiska belastning, som avbetalningskrediter i
allmänhet utgör, får det anses angeläget att nybildade hushåll har tillgång
till erforderlig bosättningskredit i annan och lämpligare form. Departementschefen
förordar att maximibeloppet fastställes till 4 000 kr.
Departementschefen behandlar därefter de förslag socialstyrelsen framfört
rörande tillämpningen av lånebestämmelserna.
Vad först angår bedömningen av lånebehovet med hänsyn till sökandens
tillgångar finner departementschefen i likhet med fullmäktige i riksbanken,
att dessa bör beaktas. Det finns dock skäl att härvidlag eftersträva
en mindre rigorös tillämpning.
Enligt departementschefens mening saknas anledning att vid långivningen
upprätthålla en övre åldersgräns för lånsökande. Vad riksbanksfullmäktige
anfört angående den nu tillämpade åldersgränsen tyder på att
denna saknar praktisk betydelse.
En uppmjukning av de grunder riksbanken hittills följt vid bedömningen
av sökandenas inkomster finner departementschefen välmotiverad. Den nu
tillämpade inkomstgränsen anses böra kunna jämkas uppåt.
Vad gäller lånets storlek i de enskilda fallen innebär socialstyrelsens förslag
att lån i allmänhet skall beviljas i enlighet med sökandens önskemål
intill det gällande maximibeloppet. Enligt departementschefens mening bör
behovet av lån samt sökandens återbetalningsförmåga alltjämt prövas i de
enskilda fallen. Med hänsyn till vad bl. a. statens konsumentråd anfört angående
kostnaderna för bostadsutrustning torde emellertid lånebehovet i
många fall uppgå till det av departementschefen föreslagna maximibeloppet
eller överstiga detta. En mera generös prövning av lånebehovet än den hittillsvarande
synes därför försvarlig. Det är ofrånkomligt, att bristande
återbetalningsförmåga hos sökanden i en del fall kan inverka sänkande på
lånebeloppet. Vid bedömningen härav bör dock långivningens sociala syfte
beaktas.
Departementschefen anser det önskvärt, att en såvitt möjligt enhetlig
tillämpning av lånebestämmelserna åstadkommes vid de olika avdelningskontoren.
Det torde ankomma på riksbanken att vidta åtgärder, som ytterligare
främjar en sådan utveckling.
Riksbanken anses böra ha möjlighet att kalla ortsombuden till överläggningar.
Bestämmelser om arvoden in. in. föreslås få fastställas av Ivungl.
Maj :t.
För att önskemålet om social erfarenhet hos ortsombuden mera allmänt
skall bli tillgodosett föreslås lånekungörelsen skola kompletteras med en
föreskrift om att till ombud bör utses person, som besitter sådan erfarenhet.
Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962
75
I övrigt är departementschefen inte beredd att föreslå några ändringar
i reglerna om bosättningslån.
De förordade ändringarna i lånebestämmelserna torde inte för närvarande
påkalla någon ökad medelsanvisning till statens bosättningslånefond.
Departementschefen förordar anvisande av ett formellt belopp.
I förevarande sammanhang bar utskottet till behandling föreliaft följande
motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Ringaby och Virgin (I: 57) och den andra inom andra kammaren
av fröken Wetterström och herr Magnusson i Borås (II: 93), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte avslå Kung], Maj :ts förslag om höjning av maximibeloppet
för statliga bosätlningslån från 3 000 kr. till 4 000 kr.,
dels ock de under punkten 23 nämnda likalydande motionerna 1: 333 och
II: W6 i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte
besluta att vid behandlingen av den av departementschefen föreslagna ändringen
av reglerna för erhållande av bosättningslån avskaffa den övre inkomstgränsen
från och med den 1 juli 1962.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna 11:93
och II: 406.
Utskottet. Vid sin behandling av förevarande anslag i sitt utlåtande nr
5 föregående år förordade utskottet en översyn angående normerna för beviljande
av bosättningslån. Till denna ståndpunkt anslöt sig även riksdagen.
Såsom framgått av vad departementschefen anfört har en sådan översyn
numera gjorts. De ändringar av bidragsreglerna som departementschefen
härvid föreslagit finner utskottet lämpliga, och utskottet kan således ansluta
sig till desamma. Härav framgår att utskottet icke biträder det i motionerna
1:57 och 11:93 framförda yrkandet om att bibehålla nuvarande
maximigräns för bosättningslånen.
I anledning av vad som i motionerna I: 333 och II: 406 uttalats rörande
den övre inkomstgränsen för erhållande av lån vill utskottet erinra om atl
departementschefen uttalat sig för en uppmjukning av de grunder som hittills
tillämpats i delta avseende och att inkomstgränsen därför bör kunna
jämkas uppåt. Det väsentliga syftet med det i motionerna framförda förslaget
torde enligt utskottets mening därigenom komma att tillgodoses. Atl
helt slopa kravet på en viss övre inkomstgräns är utskottet dock icke berett
att tillstyrka.
Utskottet, som icke i övrigt funnit anledning till erinran eller särskilt
uttalande i anledning av Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 57 och II: 93 samt I: 333
och 11:406, sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga,
76
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 3 januari 1962 förordade ändringar i bestämmelserna
om statens bosättningslån;
II. att riksdagen må till Statens bosättningslånefond för
budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
95:o) Lånefonden för allmänna samlingslokaler. Kungl. Maj:t har
(punkt 122, s. 301 och 302) föreslagit riksdagen att till Lånefonden för allmänna
samlingslokaler för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 9 000 000 kr.
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 9 000 000 kr.
Departementschefen förordar, att anslag för nästa budgetår anvisas med
samma belopp som för innevarande budgetår.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sveningsson (I: 216) och den andra inom andra kammaren av herrar
Björkman och Nordgren (II: 265), har — såvitt nu är i fråga — hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att statslån för anordnande av allmänna samlingslokaler
in. m. som beviljats fr. o. m. den 1 juli 1962 skall vara amorleringspliktigt
och förräntas efter en räntesats av 5,5 procent.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen 11:265.
Utskottet. Frågan om räntan på de statliga lånen för anordnande av allmänna
samlingslokaler prövades senast av föregående års riksdag i anledning
av väckta motioner i ämnet. Någon anledning att nu intaga annan
ståndpunkt synes enligt utskottets mening icke föreligga, och yrkandena i
motionerna I: 216 och II: 265 avstyrkes således.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
till medelsanvisning, hemställer,
I. att motionerna I: 216 och II: 265, såvitt nu är i fråga,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
II. att riksdagen må till Lånefonden för allmänna samlingslokaler
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av
9 000 000 kr.
Fonden för låneunderstöd
96 :o) Lån till nybyggnader m. m. vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare.
Kungl. Maj :t har (punkt 123, s. 302—305) föreslagit riks
-
Statsutskottets utlåtande in 5 år 1962
77
dagen att till Lån till nybyggnader in. in. vid erkända vårdanstalter för alkoliolmissbrukare
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av
1 100 000 kr.
Framställningar om lån till nybyggnader in. in. vid de erkända vårdanstalterna
Åsbroliemmet, Pålyckehemmet, Älvgården, Ribbingebäck och Vårnäshemmet
har av socialstyrelsen överlämnats i samband med dess anslagsäskanden
för budgetåret 1962/63. Vidare har socialstyrelsen överlämnat två
framställningar av stiftelsen Åsbroheanmet angående dels medel till viss ytterligare
byggnadsverksamhet vid Åsbrohemmet, dels ytterligare statsmedel
till anordnande av vårdavdelningen Rällsögården.
Departementschefen förordar, att stiftelsen Åsbrohemmet erhåller statslån
på sammanlagt 502 000 kr., varav för om- och tillbyggnad av den kemiska
tvätten ett räntefritt lån på 325 000 kr. att amorteras under 25 år,
och återstoden såsom ett ränte- och amorteringsfritt lån.
Vidare tillstyrkes framställningen om medel till uppförande av ett nytt
personalbostadshus vid Älvgården. Föreningen Hemmet Älvgården bör för
ändamålet erhålla ett räntebärande, amorteringsfritt lån på 120 000 kr. Räntesatsen
bör bestämmas till 4 3/4 procent. Särskild säkerhet för eventuell
återbetalningsskyldighet bör ej avkrävas föreningen. Beträffande Vårnäshemmet
förordas ett räntebärande, amorteringsfritt lån på 90 000 kr. till
iordningställande av två personalbostäder. Räntesatsen bör även i detta
fall bestämmas till 4 3/4 procent.
Vad Rällsögården beträffar anförde departementschefen vid behandlingen
av frågan om medel på kapitalbudgeten för innevarande budgetår
till ombyggnadsarbeten in. in. vid vårdavdelningen, att de planerade arbetena
samt de uppgjorda kostnadsberäkningarna borde bli föremål för ytterligare
granskning och prövning. På anmodan av Kungl. Maj :t har byggnadsstyrelsen
sedermera avgivit utlåtande i ärendet och därvid framlagt
närmare utredning och förslag rörande de byggnadsarbeten in. m., som erfordras
för att vårdavdelningen skall försättas i ett tillfredsställande skick.
Förutom de arbeten, till vilka medel beviljats för innevarande budgetår
och vilka av byggnadsstyrelsen betecknats som etapp I, är enligt styrelsen
ytterligare arbeten erforderliga. Dessa arbeten har av styrelsen uppdelats
i två etapper, II och III, för vilka enligt styrelsen erfordras 386 500 resp.
293 500 kr. De i etapperna I och II upptagna arbetena betecknas av byggnadsstyrelsen
som angelägna. Departementschefen förordar, att stiftelsen
Åsbrohemmet för utförande av de som etapp II betecknade arbetena beviljas
ett ränte- och amorteringsfritt lån på 388 000 kr.
I detta sammanhang anmäles, att socialstyrelsen i en särskild framställning
hemställt, att eu utredning göres rörande anordnande av en ny
allmän vårdanstalt för kvinnliga alkoholmissbrukare såsom ersättning för
erkända vårdanstalten Hagbyhemmet. Styrelsen har i sina anslagsäskanden
78
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
för budgetåret 1962/63 framhållit, att kostnaderna för en sådan vårdanstalt
preliminärt torde kunna uppskattas till 2 000 000 kr. Socialstyrelsen
torde komma att närmare utreda frågan.
Summan av de förordade lånen till erkända vårdanstalter under nästa
budgetår uppgår till 1 100 000 kr.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Lån till nybyggnader m. m. vid erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare för budgetåret 1962/
63 anvisa ett investeringsanslag av 1 100 000 kr.
97 :o) Tidigare behandlade frågor. Utskottet har tidigare avgivit utlåtanden
beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj:t under följande punkter
framlagda förslag, nämligen
punkten 30: Ferieresor;
punkten 31: Bidrag till driften av semesterhem;
punkten 32: Stipendier för underlättande av husmoderssemcster;
punkten 33: Bidrag till driften av barnkolonier in. m.;
punkten 76: Bostadsstyrelsen: Avlöningar;
punkten 77: Bostadsstyrelsen: Omkostnader;
punkten 78: Länsbostadsnämnderna: Avlöningar;
punkten 79: Länsbostadsnämnderna: Omkostnader;
punkten 80: Ränteeftergifter å vissa bostadslån in. in.;
punkten 81: Bostadsrabatter;
punkten 82: Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet;
punkten 83: Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska
frågor;
punkten 84: 1960 års bostadsräkning;
punkten 119: Lånefonden för bostadsbyggande;
punkten 120: Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien;
punkten
124: Räntefria lån till bostadsbyggande;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
meddela.
98 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj:t under följande punkter
framlagda förslag, nämligen
punkten 6: Socialstyrelsen: Avlöningar;
punkten 7: Socialstyrelsen: Omkostnader;
punkten 8: Socialstyrelsen: Statistiska specialundersökningar;
punkten 15: Mödrahjälp;
punkten 16: Mödrahjälpsnämnderna;
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
79
punkten 85: Byggnadsforskning;
punkten 98: Bidrag till sjukkassor in. in.;
punkten 99: Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall i
arbete in. in.;
punkten 100: Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar
i anledning av olycksfall i arbete m. in.;
punkten 101: Bidrag till folkpensioner in. m.;
punkten 102: Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 10 april 1962.
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, fröken Andersson,
herrar Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Bergman,
Ragnar Bergh, Fritz Persson, Per Jacobsson, Bengtson, Söderberg, Mårtensson,
Bertil Petersson, Edström och Nils-Eric Gustafsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson
i Göingegården, Andreasson, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, Svensson
i Ljungskile, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Skellefteå, Andersson i
Knäred och Fagerlund;
dock att herr Kellgren deltagit i stället för herr Karlsson i Olofström
vid behandlingen av punkterna 25—98.
Reservationer
1) vid punkten 3 (Socialattachéer) av fröken Andersson, herrar Ragnar
Bergh, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka ansett att utskottet hort
avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att därför utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
»I likhet med motionärerna anser utskottet, att de arbetsuppgifter som
ankommer på socialattachéerna hör ombesörjas av den ordinarie utrikesrepresentationen
såvitt avser socialpolitiken och av arbetsmarknadens parter
i den män arbetsuppgifterna gäller arbetsmarknadsförhållanden. Förordnandena
för de två socialattachéerna hör därför upphöra fr. o. in. den
1 juli i år. Något anslag för ändamålet bör således icke anvisas.
80
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till motionerna I: 217 och
II: 267, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande
förslag.»
2) vid punkten 14 (Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av
ålderdomshem) av fröken Elmén
3) vid punkten 24 (Försöksverksamhet rörande daghem m. m.) av fröken
Andersson, herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Nilsson i Göingegården,
vilka ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att därför
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Anslaget tillkom ursprungligen för att möjliggöra praktiska försök
med nya verksamhetsformer inom barnstugeverksamheten och för barns
sommarvistelse. Medlen användes nu till ett helt annat ändamål, nämligen
till bestridande av driftkostnader vid ett barnpsykologiskt laboratorium i
Stockholm. Då vetenskaplig forskning inte tillhör socialdepartementets
verksamhetsområde utan ecklesiastikdepartementets, anser utskottet i likhet
med motionärerna att något anslag inte skall utgå under femte huvudtiteln.
Huruvida något anslag av förevarande slag skall utgå under åttonde
huvudtiteln torde få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till motionerna I: 217 och
II: 267, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förevarande
förslag.»
4) vid punkten 25 (Ungdomsvårdsskolorna: Avlöningar) av fröken Andersson,
herrar Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Edström, fröken
Elmén, herrar Svensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett
att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 431 och II: 505 och att därför
dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med »Utskottet
kan» och slutar med »således av utskottet», bort ha följande lydelse:
»I likhet med vad i motionerna I: 431 och II: 505 anförts anser utskottet
det väsentligt, att ungdomsvårdsskolorna äger tillgång till kvalificerad
personal i erforderlig utsträckning. Detta gäller inte minst i fråga om assistentpersonal.
Utskottet anser därför, att personalorganisationen bör förstärkas
med ytterligare en assistenttjänst utöver de två som departementschefen
förordat. Det är vidare enligt utskottet högst angeläget, att den
betydande utbyggnad av ungdomsvårdsskoleorganisationen som skett under
senare år även åtföljes av en motsvarande förstärkning i fråga om
personaltillgången. I likhet med vad som skett beträffande de nya mottagningsavdelningar
som inrättats bör även de befintliga special- och mottagningsavdelningarna
ges en sådan personalorganisation att elevtillsynen
Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962
81
kan vara dubblerad under dagtid. Vidare bör enligt utskottets mening de
s. k. öppna vårdavdelningarna förses med erforderlig personal. Det bör
vidare erinras om att socialstyrelsen beräknat ett väsentligt större antal
tjänster till följd av arbetstidsförkortningen än vad departementschefen
tillstyrkt. Mot bakgrunden härav anser utskottet en utökning av personalen
med sammanlagt tio vårdar tjänster erforderlig utöver den i statsverkspropositionen
föreslagna utökningen.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse.
»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 431 och II: 505
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för ungdomsvårdsskolorna, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 3 januari 1962 samt utskottet förordat,
b) godkänna följande avlöningsstat för ungdomsvårdsskolorna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
.
................................ 3 134 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 406 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 5 399 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................... 2 368 800
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 162 000
Summa kr. 11 471 000;
c) till Ungdomsvårdsskolorna: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 11 471 000 kr.;»
5) vid punkten 52 (Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar) av herrar
Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Eliasson i Sundborn och Andersson i Knäred,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 513 och II: 587,
såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets yttrande och hemställan bort
ha följande lydelse:
»I det följande kommer utskottet att tillstyrka förstärkningar utöver
departementschefens förslag i fråga om arbetsvärds- och rehabiliteringsverksainhet
m. m. Utskottet finner sig därför böra tillstyrka vad som i
motionerna 1:513 och 11:587 yrkats beträffande nu förevarande anslag.
I övrigt kan utskottet ansluta sig till den av departementschefen föreslagna
personalorganisationen.
6—3471 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 saml. Nr 5
82
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna 1:513 och 11:587, såvitt nu är i
fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för arbetsmarknadsstyrelsen, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 3 januari 1962 samt utskottet förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 051 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 56 200
3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis ... 355 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 4 358 000
5. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
..................................................... 115 000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 2 029 800
7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ............................... 135 000
Summa kr. 9 100 000;
c) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 9 100 000 kr.»
6) vid punkten 54 (Arbetsförmedlingen: Avlöningar)
a) av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Nilsson i
Göingegården, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:217
och II: 267, såvitt nu är i fråga, och att därför
dels utskottets yttrande t. o. m. det stycke på s. 40, som slutar med
»särskilt uttalande», bort ha följande lydelse:
»Stor efterfrågan på arbetskraft råder f. n. och såvitt kan bedömas
torde någon ändring i detta avseende inte vara att förvänta. Att under
sådana omständigheter inrätta ett så stort antal tjänster som Kungl. Maj :t
förordat finner utskottet inte motiverat. I likhet med vad som föreslagits
i motionerna I: 217 och II: 267 anser utskottet en utökning med 100 tjänster
vara tillräcklig, varvid tjänstemannaförmedlingen, arbetsvärden och
yrkesvägledningen i första hand bör förstärkas.
Utskottet kan ej heller biträda Kungl. Maj :ts förslag om att 3 600 000
kr. skall anvisas till tillfällig personal för att utnyttjas om det skulle visa
sig erforderligt med personaltillskott för att lösa speciella arbetsmark
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
83
nadsproblem. I likhet med vad som anförts i motionerna I: 217 och II: 267
anser utskottet, att — om det senare skulle visa sig nödvändigt med en
förstärkning av personalen på grund av ändring i konjunkturerna — anslagsfrågan
bör tas upp på nytt och då på tilläggsstat.
De nu framförda förslagen medför ett minskat anslagsbehov med
5 400 000 kr.
Såsom föreslagits i de förut nämnda motionerna anser utskottet vidare
att direktiven för arbetsmarknadsutredningen bör kompletteras med uttrycklig
föreskrift om att denna skall företaga en organisationsundersökning
av arbetsmarknadsverket.
Av det sagda framgår att utskottet icke kan tillstyrka den i motionerna
1:513 och 11:587 föreslagna anslagsuppräkningen. Några särskilda uttalanden
från riksdagens sida i anledning av vad som föreslagits i motionerna
I: 215 och II: 325 samt II: 174 anser utskottet icke påkallade.»
dels ock utskottets hemställan under I. och IV. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna 1:217 och 11:267 samt
med avslag å motionerna I: 513 och II: 587, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsförmedlingen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis
.......................................................... 10 675 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 321 600
3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis... 1 543 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 12 980 000
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän, förslagsvis ................. 2 400
6. Arvoden till yrkesvalslärare, förslagsvis ...... 800 000
7. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
................................................... 25 000
8. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 9 070 000
9. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 599 000
Summa kr. 36 016 000;
b) till Arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 36 016 000 kr.;
IV. afl riksdagen må med bifall till motionerna I: 217 och
II: 267, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hem
-
84
Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962
ställa, att direktiven för arbetsmarknadsutredningen kompletteras
med uttrycklig föreskrift om att utredningen skall företaga
en organisationsundersökning av arbetsmarknadsverket.»
b) av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Eliasson i Sundborn och
Andersson i Knäred, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna
I: 513 och II: 587, såvitt nu är i fråga, och att därför
dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 39, som börjar med »Åtgärder
som» och slutar med »nu erforderlig», bort ha följande lydelse:
»Åtgärder som kan skapa vidgade möjligheter för den enskilde till bättre
anpassning i arbetslivet är i hög grad angelägna. Inte minst gäller det härvid
att bereda ökade tillfällen för de handikappade till en aktiv yrkesverksamhet.
Utskottet vill erinra om att antalet arbetsvårdssökande år 1959 uppgick
till 27 000 mot 22 950 år 1950. Under år 1960 ökade det med ytterligare
nära 5 000 personer, vilket sammanhänger väsentligen med det fr. o. in.
detta år påbörjade samarbetet mellan arbetsvärden och sjukkassorna. Förutsättningar
för en intensifiering av detta samarbete har skapats genom
beslut av föregående års riksdag angående inrättande av allmänna försäkringskassor
och administationen av socialförsäkringarna i övrigt. Utskottet
vill jämväl erinra om att riksdagen förelagts förslag om nya grunder för
förtidspensionering m. m. samt förslag om att försäkringskassorna skall
åläggas regelmässig skyldighet att utröna behovet av rehabiliteringsåtgärder
i alla de fall sjukdom varat 90 dagar. Även detta kan förväntas medföra
en kraftigt ökad belastning på arbetsvårdsorganen. Flertalet länsarbetsnämnder
har emellertid med hänsyn till bristande personella resurser
redan tidigare tvingats begränsa antalet remisser från sjukkassorna
på olika sätt, exempelvis genom att vissa sjukkasseområden helt eller delvis
undantagits från samarbete eller genom att vissa grupper (husmödrar,
stats- och kommunalanställda m. fl.) eller ålderskategorier (främst personer
över 55 år) ej medtagits. Det må även erinras om att ökade krav
på arbetsvärden ställes från social-, ungdoms-, kriminal- och alkoholistvårdens
sida samt från kommuner och landsting i samband med utbyggnaden
av rehabiliteringskliniker samt träningsverkstäder och skyddade
verkstäder. Utskottet vill jämväl erinra om att dess ställningstagande
rörande verkstäder för handikappade (p. 60 och 61) medför ökade krav
på arbetsvårdsorganen. Utskottet finner det nödvändigt att ökade personella
resurser ställes till förfogande för här berörda uppgifter. Om så ej
sker finns uppenbarligen en mycket stor risk att det viktiga inslag i socialpolitiken,
som arbetsvärds- och rehabiliteringsverksamlieten utgör, ej kan
fungera på tillfredsställande sätt. Utskottet ansluter sig i detta avseende
till de synpunkter som framförts i motionerna 1:513 och 11:587. Även
om svårigheter finns i personalrekryteringssynpunkt är det angeläget att
rekryteringen ej hämmas av brist på medel. Härvid bör uppmärksammas
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962
85
att vid länsarbetsnämnderna f. n. finns 24 läkare med en tjänstgöringstid
av i genomsnitt två timmar per vecka. Med hänsyn till bl. a. det i det
föregående berörda, alltmer vidgade samarbetet mellan arbetsvärden och
sjukkassorna är det uppenbart att den tillmätta tiden är helt otillräcklig.
Utskottet tillstyrker vad i detta avseende anförts i motionerna I: 513 och
11:587, vilket sammanfaller med arbetsmarknadsstyrelsens framställning.
Även i övrigt finner sig utskottet böra tillstyrka vad som i förevarande
avseenden yrkats i nämnda motioner, vilket likaledes sammanfaller med
arbetsmarknadsstyrelsens framställning.
Denna förstärkning av arbetsvärdens resurser kommer givetvis att medföra
ökade möjligheter att tillgodose de speciella behov som kan finnas
beträffande handikappade av olika kategorier, bl. a. de som avses i motionen
II: 174. Utskottet utgår från att en smidig anpassning till de förefintliga
behoven skall kunna erhållas. Att riksdagen, såsom föreslagits i
sistnämnda motion, skulle uttala sig för att vissa tjänstemän inom arbetsvårdsavdelningarna
speciellt avdelades för arbetsplacering enbart av vissa
grupper anser utskottet mot denna bakgrund inte lämpligt.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
ävensom med bifall till motionerna 1:513 och 11:587 samt
med avslag å motionerna 1:217 och 11:267, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsförmedlingen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..........................................................
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................
3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis ................
6. Arvoden till yrkesvalslärare, förslagsvis ......
7. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
...................................................
8. Rörligt tillägg, förslagsvis ...........................
9. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................
Summa kr. 43 500 000;
b) till Arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa elt förslagsanslag av 43 500 000 kr.»
10 675 000
407 600
5 143 000
16 300 000
2 400
800 000
25 000
9 517 000
630 000
86
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
c) av fröken Elmén
7) vid punkten 55 (Arbetsförmedlingen: Omkostnader) av fröken Andersson,
herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka
under förutsättning av bifall till den med 6 a) betecknade reservationen ansett
att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Med hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående punkt
ansluter utskottet sig till den i motionerna 1:217 och 11:267 föreslagna
anslagsminskningen. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:217 och 11:267, såvitt nu
är i fråga, till Arbetsförmedlingen: Omkostnader för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 9 902 000 kr.»
8) vid punkten 57 (Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder)
a) av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Eliasson i Sundborn och
Andersson i Knäred, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna
I: 263 och II: 327 samt I: 513 och II: 587 föreslagna höjningen av
maximibeloppet för näringshjälpen och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 46, som börjar med »För
möjligheterna» och slutar med »med näringshjälp», bort ha följande lydelse
:
»För möjligheterna att bereda de handikappade sysselsättning utgör näringshjälpen
ett verksamt medel. Den omläggning av administrationen av
näringshjälpen som föreslagits och varigenom denna verksamhet i dess
helhet kommer att administreras av arbetsmarknadsverket, synes utskottet
rationell. Förslaget härom biträdes således. En vidgning av näringshjälpsverksamheten
finner utskottet högst angelägen. I motionerna 1:263 och
II: 327 erinras om att bidraget till näringshjälp, vilket f. n. är maximerat
till 5 000 kr., numera täcker avsevärt mindre än hälften av den avsedda
kostnaden, medan det ursprungligen avsetts att bidraget skulle täcka tre
fjärdedelar av kostnaden. I motionerna yrkas på höjning av maximibeloppet
till 10 000 kr. och att ifrågavarande anslag skall uppräknas med
anledning härav. Ett liknande yrkande finns i motionerna 1:513 och
II: 587. Då det är angeläget, att stöd till de handikappade genom näringshjälp,
vilket är en föga dyrbar hjälpform, ej hämmas till följd av föråldrade
bidragsregler, tillstyrker utskottet att bidragets maximibelopp höjes
från 5 000 kr. till 10 000 kr. Medelsförbrukningen under ifrågavarande
anslag är synnerligen svår att överblicka, och anslaget är i förhållande
till kostnaderna för näringshjälpen synnerligen stort. Av den anledningen
synes någon uppräkning av anslaget icke böra ske på grund av den före
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962
87
slagna ändringen av bidragsreglerna för näringshjälp. Utskottet förutsätter
att, därest ett ökat medelsbehov uppstår, Kungl. Maj :t liksom vid
tidigare tillfällen återkommer till riksdagen i frågan.»
dels ock utskottets hemställan under I. hort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
ävensom motionerna I: 263 och II: 327 samt I: 513 och II: 587,
sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga, till Vissa
sysselsättnings politiska åtgärder för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 190 000 000 kr., därav förslagsvis
60 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;»
b) av herr Söderberg, som ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna
I: 135 och II: 169 och att därför utskottets hemställan under II. bort ha
följande lydelse:
»II. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 135 och
II: 169 hos Kungl. Maj:t hemställa om översyn av bestämmelserna
för statsbidrag till vanföra för inköp av motorfordon i
det i motionerna angivna syftet.»
c) av herr Per Jacobsson, fröken Elmén och herr Gustafsson i Skellefteå
9) vid punkten 60 (Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade)
a)
av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Eliasson i Sundborn och
Andersson i Knäred, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna
I: 513 och II: 587, såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:
»Bestämmelserna om bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade
samt om bidrag till driften av sådana verkstäder infördes efter
beslut av 1960 års riksdag. Dessa verkstäder utgör enligt utskottets mening
en synnerligen viktig del av den samhälleliga rehabiliteringsorganisalionen.
En fortsatt utbyggnad av dessa verkstäder är därför högst angelägen.
Den hittills genomförda utbyggnaden återspeglas i den kraftiga
uppräkning av anslaget som departementschefen nu föreslagit.
I motionerna 1:133 och 11:171 har föreslagits att bidragsgivningen
skulle utsträckas till att även avse en första uppsättning maskiner eller
likvärdig utrustning. Motsvarande förslag ligger även bakom den i motionerna
I: 513 och II: 587 föreslagna ökningen av medelsanvisningen till nu
ifrågavarande ändamål. Även vissa andra ändringar av bidragsvillkoren
har framförts i nämnda motioner. Enligt utskottets mening skulle bidrag
till maskinutrustning verksamt befrämja tillkomsten av kvalitetsmässigt
goda verkstäder. Utskottet tillstyrker därför ifrågavarande yrkanden. Vid
bedömningen av det medelsbehov, som därigenom uppkommer, bör upp
-
88
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
märksammas ati arbetsmarknadsstyrelsen beräknat medelsbehovet för de
verkstäder som iordningställes under kalenderåren 1961 och 1962 till 10,4
milj. kr. Härav skulle 6,7 milj. kr. falla på budgetåret 1962/63. Denna
beräkning har åberopats i motionerna I: 513 och II: 587, vilka även innefattar
vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört beträffande bidrag till viss utrustning,
såsom ergometercvkel, ekg-apparat och annan apparatur för
funktionsbedömning. Ett bifall härtill, innefattande statsbidrag med hälften
av kostnaden, dock högst 6 000 kr. per avdelning, beräknas medföra
ett medelsbehov av 75 000 kr. för budgetåret 1962/63. Utskottet, som tillstyrker
ifrågavarande motionsyrkanden, anser i anledning härav att för
bidrag till anskaffande av maskiner beräknas 2,6 milj. kr., för bidrag till
anordnande av verkstäder 6,7 milj. kr. samt för sistnämnda utrustning
75 000 kr., varför det sammanlagda anslagsbehovet skulle uppgå till
9 375 000 kr.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
motionerna I: 133 och II: 171 ävensom med bifall till motionerna
1:513 och 11:587, sistnämnda bägge motioner såvitt
nu är i fråga, till Bidrag till anordnande av verkstäder för
handikappade för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 9 375 000 kr.»
b) av herrar Söderberg och Johansson i Norrköping, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka det i motionerna I: 133 och II: 171 framförda förslaget
om att statsbidrag skall utgå till verkstäder för handikappade till
anskaffande av en första uppsättning maskiner eller likvärdig utrustning
och att därför
dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 50, som börjar med »I motionerna»
och slutar med »till erinran», bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 133 och II: 171 har föreslagits att bidragsgivningen
skulle utsträckas till att även avse en första uppsättning maskiner eller
likvärdig utrustning. Motsvarande förslag ligger även bakom den i motionerna
I: 513 och II: 587 föreslagna ökningen av medelsanvisningen till nu
ifrågavarande ändamål. Även vissa andra ändringar av bidragsvillkoren
har framförts i nämnda motioner. Utskottet vill erinra om att motionsyrkanden
av motsvarande innebörd även framförts vid 1960 och 1961 års
riksdagar, men att riksdagen då icke varit beredd att bifalla desamma. Intresset
från kommunalt håll för en utbyggnad av verkstäder för handikappade
är stort, men de betydande kostnader som utbyggnaden innebär torde
i många fall verka hämmande. Del är enligt utskottets mening högst angeläget,
att utbyggnaden av dessa verkstäder kan stimuleras. En utsträckning
av bidragsgivningen till att även omfatta en första uppsättning maskiner
eller annan likvärdig utrustning bör kunna verksamt bidraga härtill. Ut
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
89
skottet tillstyrker därför de gjorda motionsyrkandena härutinnan. Även i
övrigt är en förbättring av bidragsvillkoren i och för sig angelägen. Utskottet
är dock icke berett att nu förorda någon ytterligare utvidgning. Utskottet
förutsätter dock att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet följer bidragsgivningen
och föreslår de ytterligare ändringar av bidragsreglerna som
vid den praktiska tillämpningen kan visa sig påkallade.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom motionerna I: 133 och II: 171 samt I: 513 och II: 587,
sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag
till anordnande av verkstäder för handikappade för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 7 600 000 kr.»
c) av fröken Elmén och herr Svensson i Ljungskile
10) vid punkten 61 (Bidrag till driften av verkstäder för handikappade)
av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Eliasson i Sundborn och Andersson
i Knäred, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:513
och II: 587, såvitt nu är i fråga, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 52, som börjar med »Någon
utvidgning» och slutar med »kunna biträda», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Utskottet vill emellertid erinra om att minimikravet att minst tio personer
kan kontinuerligt beredas plats och sysselsättning i verksamheten
kan medföra att vissa mindre företag, vilka i och för sig kan ha goda förutsättningar
att anordna halvskyddad sysselsättning, ej kan få del av bidraget.
Utskottet förutsätter därför att den nämnda regeln ej skall tilllämpas
kategoriskt och restriktivt. I enskilda fall bör lägre antal sysselsatta
kunna godtagas efter särskild prövning. Utskottet förutsätter även
att detta spörsmål ägnas tillbörlig uppmärksamhet och att den nämnda
regeln tages upp till omprövning om det visar sig att den hämmar en utbyggnad
av den halvskyddade verksamheten.
Det i motionerna I: 513 och II: 587 framförda yrkandet grundar sig på
arbetsmarknadsstyrelsens förslag att statsbidragsandelen av lönekostnaderna
skall vidgas från nuvarande högst 40 eller i särskilda fall 45 %
till 50 %. Med hänsyn till angelägenheten av denna verksamhet och till
landstingens betydande utgifter för densamma finner sig utskottet böra
tillstyrka ifrågavarande motionsyrkande. Det erforderliga medelsbehovet
får därigenom beräknas till 4,2 milj. kr.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:513 och II: 587, såvitt nu är i
fråga,
90
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1962 samt av utskottet
förordade ändringar av grunderna för statsbidrag till verkstäder
inom arbetsvärden, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1962;
b) till Bidrag till driften av verkstäder för handikappade
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
4 200 000 kr.»
11) vid punkten 94 (Statens bosättningslånefond) av fröken Andersson,
herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka ansett att
utskottet bort avstyrka Kungl. Maj:ts förslag om höjning av maximibeloppet
för statliga bosättningslån och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 75, som börjar med »Vid sin»
och slutar med »för bosättningslånen», bort ha följande lydelse:
»Vid sin behandling av förevarande anslag i sitt utlåtande nr 5 föregående
år förordade utskottet en översyn angående normerna för beviljande
av bosättningslån. Till denna ståndpunkt anslöt sig även riksdagen.
Såsom framgått av vad departementschefen anfört har en sådan översyn
numera gjorts. De ändringar av bidragsreglerna som departementschefen
härvid föreslagit finner utskottet även skäliga utom i vad avser höjning
av maximibeloppet för lånen. Såsom framhållits i motionerna 1:57 och
II: 93 finnes redan inom ramen för nuvarande maximigräns utrymme för
både en böjning av medelsbeloppet och en ökning av långivningen. Utskottet
ansluter sig därtör till motionärernas förslag att nuvarande maximigräns
för bosättningslånen bör bibehållas.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 57 och II: 93 ävensom med
avslag å motionerna I: 333 och II: 406, sistnämnda bägge motioner
såvitt nu är i fråga, godkänna av utskottet förordade
ändringar i bestämmelserna om statens bosättningslån;»
12) vid punkten 95 (Lånefonden för allmänna samlingslokaler) av fröken
Andersson, herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Nilsson i Göingegården,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka de i motionerna I: 216 och II: 265
föreslagna ändringarna av lånebestämmelserna och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 76, som börjar med »Frågan
om» och slutar med »avstyrkes således», bort ha följande lydelse:
»I likhet med motionärerna anser utskottet, att statslån för anordnande
av allmänna samlingslokaler m. m. som beviljats fr. o. m. den 1
juli 1962 skall vara amorteringspliktigt och förräntas efter en räntesats
av 5,5 %. Till följd härav erfordras icke något avskrivningsanslag för nästa
budgetår såvitt avser lånefonden för allmänna samlingslokaler.»
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
91
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 216 och
11:265, såvitt nu är i fråga, godkänna av utskottet förordad
ändring av grunderna för lån till anordnande av allmänna
samlingslokaler.^