Statsutskottets utlåtande nr 31 år 1962

1

Nr 31

Utlåtande i anledning av den av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
under för flera huvudtitlar gemensamma frågor
behandlade frågan om sommartidstjånstgöringen
i statsförvaltningen jämte i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 2) har bland för flera huvudtitlar gemensamma
frågor upptagits frågan om sommartidstjånstgöringen i statsförvaltningen
(se statsrådsprotokollet över civilärenden för den 3 januari 1962).

Beträffande övriga i statsverkspropositionen behandlade för flera huvudtitlar
gemensamma frågor har utskottet yttrat sig i sitt utlåtande nr 14.

I statsrådsprotokollet lämnas inledningsvis en redogörelse för gallande
föreskrifter i ämnet, till vilken utskottet får hänvisa.

Från vissa statliga myndigheter har inkommit framställningar om att den
arbetstidsinskränkning av högst 9 timmar i veckan, som nu kan medges
under högst tre månader av tiden juni—september, i stället skulle få fördelas
på sex månader och förläggas så, att lördagarna blev helt tjänstefria. Önskemål
om undanröjande av förefintliga hinder mot en sådan omfördelning
och förläggning av den nuvarande totala arbetstidsinskränkningen undei
sommarmånaderna framfördes även av statstjänstemännens huvudorganisationer
vid de förhandlingar om vissa lönegradsändringar m. m., som under
våren 1961 ägde rum mellan civildepartementet och organisationerna.
Det förutsattes i samband med förhandlingarnas avslutande, att frågan om
sommartidstjänstgöringen inom statsförvaltningen skulle närmare övervägas
inom civildepartementet.

I samband med de överväganden, som i anledning därav gjorts inom civildepartementet,
har kunnat konstateras att inom den privata sektorn av
arbetsmarknaden, framför allt inom Stockholmsområdet, fria lördagar åtminstone
under sommarhalvåret i stor utsträckning tillämpas för personalgrupper
motsvarande dem, som inom statsförvaltningen har möjlighet till
arbetstidsförkortning under sommarmånaderna. Även vissa kommunala arbetsgivare,
bl. a. Stockholms stad, har under senare år övergått till att förlägga
arbetstiden så, att samtliga lördagar under sommarhalvåret blir
tjänstefria.

Departementschefen bär anfört följande.

Fn anpassning av förläggningen av arbetstiden för här avsedd personal i
statlig tjänst till vad som gäller för motsvarande personal på arbetsmarknaden
i övrigt bör enligt min mening eftersträvas, icke minst från rekrytc 1

liihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 31

2

Statsutskottets utlåtande nr 31 år 1962

ringssynpunkt. Därest riksdagen icke har något att erinra häremot, bör det
ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder för att en sådan
anpassning skall kunna ske.

Med hänsyn till den utveckling mot fria lördagar under sommarhalvåret,
som ägt rum på den privata arbetsmarknaden, finner jag eu omprövning
av sommararbetstidsbestämmelserna nu motiverad. Efter övervägande av
de olika faktorer, som härvidlag gör sig gällande, och efter överläggningar
med de statsanställdas huvudorganisationer anser jag, att nuvarande sommararbetstidsbestämmelser
bör ändras och utformas så, att myndighet, vid
vilken sommararbetstid hittills fått tillämpas, må medgiva att arbetstiden
under månaderna april—september inskränkes med högst 4 1/2 timmar i
veckan samt att arbetstiden under denna tid i första hand förlägges så, att
lördagarna blir tjänstefria. Avvikelser från en på dylikt sätt förlagd sommararbetstid
kan visa sig bli nödvändiga inom vissa speciella arbetsområden.

Vad jag bär bar föreslagit innebär bl. a. att i gällande arbetstidsbestämmelser
intagen föreskrift om viss kortaste arbetstid för arbetsdag icke skall
gälla under tid, då myndigheten tillämpar sommartid.

Jag vill framhålla att som förutsättning för att medgiva eu arbetstidsinskränkning
under här berörda sexmånadersperiod alltjämt skall gälla, att
göromålens behöriga gång inom myndigheten medger det. Arbetstidsinskränkning
får sålunda icke tillämpas i sådan omfattning, alt arbetsuppgifter
åsidosättes eller att därav föranledes krav på personalökning. Vid utläggande
av tjänstefria lördagar bör vederbörlig betjäning av allmänheten
beaktas.

Omfördelas nuvarande arbetstidsinskränkning på sex i stället för på tre
månader och utnyttjas densamma så, att personalen erhåller fria lördagar,
kan vissa problem uppkomma hos myndighet, som enligt av Kungl. Maj :t
meddelade bestämmelser skall hålla mottagningsexpedition öppen visst antal
timmar varje arbetsdag. Den tidigare nämnda ändringen i lagen den 30 maj
1930 (nr 173) om beräkning av lagstadgad tid innebär, att under månaderna
juni—september infallande lördagar vid tillämpning av lagen likställes med
sön- och helgdagar. Något behov av att under sådant förhållande hålla expeditioner
öppna på dessa lördagar för mottagande av handlingar, vid vilkas
ingivande viss förfallotid skall iakttagas, finnes inte. Tillämpar myndighet
fria lördagar under april och maj månader, skulle det däremot kunna bli
aktuellt med jourtjänstgöring å lördagar under dessa månader för personal
å myndighetens mottagningsexpedition. Chefen för justitiedepartementet
avser emellertid att senare under riksdagen framlägga förslag till lag angående
ändring i nyssnämnda lag, varigenom även lördagar, som infaller under
april och maj, skulle komma att vid beräkning av lagstadgad tid likställas
med sön- och helgdagar. Därest en sådan lagändring sker, torde mottagningsexpeditionerna
kunna hållas stängda på lördagar under hela den tid,
då myndigheten tillämpar sommartid. Behov av jourtjänst kan emellertid
komma alt föreligga bos myndighet med livlig kontakt med allmänheten.
Personal, som deltager i sådan jourtjänst, torde i allmänhet kunna beredas
en häremot svarande ledighet under annan arbetsdag.

I samband med förevarande förslag har utskottet till behandling förehaft
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Schött och Kaijser (I: 449) samt den andra inom andra kammaren av herrar
Bengtson i Solna och Nordgren (II: 524), i vilka motioner hemställts att riksdagen
måtte uttala sig för att i fråga om sommartidstjänstgöringen i statsförvaltningen
valfrihet skall föreligga för vederbörande myndighet att be -

3

Statsutskottets utlåtande nr 31 år 1962

sluta huruvida det hittills gällande eller det nu föreslagna systemet skall

tillämpas. o .

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande får utskottet hanvisa

t ill motionen I: 449.

Utskottet. I fråga om sommartidstjänstgöringen i statsförvaltningen innebär
Kungl. Maj :ts föreliggande förslag en ändring av hittillsvarande anordning.
Enligt f. n. gällande föreskrifter må normalarbetstiden om 42 timmar
för vecka, om och i den mån omständigheterna det tillåter, inskränkas med
högst 9 timmar i veckan för högst tre månader under tiden juni—september.
Under den tid sommararbetstid sålunda tillämpas må förläggningen av arbetstiden
inom veckan ske så att lördagen blir tjänstefri. Detta innebär att
viss del av den för tre månader medgivna arbetstidsförkortningen för vecka
kunnat uttas genom fri lördag och återstoden genom minskning av den på
måndag—fredag belöpande arbetstiden.

Enligt Kungl. Maj :ts förslag skulle myndighet, vid vilken sommararbetstid
hittills fått tillämpas, äga medge att arbetstiden under månaderna
april—september inskränkes med högst 4 1/2 timmar i veckan, varvid arbetstiden
under denna tid i första hand skulle förläggas så att lördagarna
blir tjänstefria. Detta innebär att den enligt gällande föreskrifter medgivna
arbetstidsförkortningen om 9 timmar för vecka skulle under 6 månader helt
uttas genom fri lördag och att sålunda ingen minskning skulle ske av den
på måndag—fredag belöpande arbetstiden. Propositionsförslaget, som tillkommit
efter överläggningar med de statsanställdas huvudorganisationer,
har sin grund i att en anpassning av förläggningen av arbetstiden för viss
personal i statlig tjänst till vad som gäller för motsvarande personal på arbetsmarknaden
i övrigt ansetts böra eftersträvas, icke minst från rekryteringssynpunkt.
Förslaget har karaktär av en allmän norm, från vilken avvikelser
likväl förutsatts kunna visa sig bli nödvändiga inom vissa speciella
arbetsområden.

I anledning av Kungl. Maj :ts förevarande förslag har i motionerna I: 449
och II: 524 hemställts, att riksdagen måtte uttala sig för att i fråga om sommartidstjänstgöringen
i statsförvaltningen valfrihet skall föreligga för vederbörande
myndigheter att besluta huruvida det hittills gällande eller det
föreslagna systemet skall tillämpas.

Med hänsyn till vad som anförts i de väckta motionerna ävensom i särskilda
till utskottet inkomna framställningar har utskottets vederbörande
avdelning genom företrädare för vissa myndigheter samt tjänstemännens
huvudorganisationer fått den förevarande frågan belyst ur skilda aspekter.
Det bar härvid bl. a. kunnat konstateras, att Kungl. Maj :ts förslag i realiteten
uppfattas som resultatet av en förhandlingsöverenskommelse, även om
en dylik inte föreligger i formell mening.

Enligt utskottets uppfattning får det av föredragande departementschefen
åberopade önskemålet om en anpassning till förhållandena på den utom -

4

Statsutskottets utlåtande nr 31 år 1962

statliga arbetsmarknaden anses utgöra tillräckligt skäl för den föreslagna
omläggningen av arbetstiden inom statsförvaltningen under halvåret april—-september (det s. k. sommarhalvåret). Utskottet, som bedömt förevarande
spörsmål i första hand ur arbets- och effektivitetssynpunkt, har härvid fäst
särskilt avseende vid rekryteringsförhållandena. Utskottet har sålunda inte
något att erinra mot att gällande bestämmelser i ämnet ändras på sätt departementschefen
förordat.

Såsom i statsrådsprotokollet anförts kan avvikelser från en på angivet
sätt förlagd sommararbetstid visa sig bli nödvändiga inom vissa speciella
arbetsområden. Härmed torde i första hand åsyftas fall då en tillämpning
av den föreslagna anordningen skulle ur organisatoriska synpunkter framstå
såsom ogörlig eller olämplig. Det bör enligt utskottets mening bli beroende
på ingående prövning i förening med vunna erfarenheter hur långt eventuella
undantagsföreskrifter på området bör sträcka sig.

Med avseende på det i motionsväg framförda yrkandet om valfrihet för
myndigheterna mellan det hittillsvarande och det föreslagna systemet vill
utskottet framhålla, att denna fråga enligt vad utskottet erfarit varit under
övervägande vid överläggningarna med personalorganisationerna i samband
med propositionens utarbetande, varvid frågan förfallit. Gentemot en
valfrihet torde i första hand kunna åberopas nackdelarna för allmänheten
av alltför stor oenhetlighet beträffande myndigheternas arbetstider. Dessutom
må framhållas att man även vid en valfrihet på förevarande område
måste räkna med svårigheter vid avvägningen i fall då delade meningar kommer
till uttryck. Utskottet har vid frågans prövning inte funnit tillräckliga
skäl att förorda den påyrkade avvikelsen från propositionsförslaget på
förevarande punkt och får fördenskull avstyrka motionsyrkandet.

Utskottet får slutligen erinra om den av departementschefen angivna förutsättningen
för ifrågavarande arbetstidsinskränkning, att göromålens behöriga
gång inom myndigheterna medger det. Arbetstidsinskränkning har
sålunda förutsatts icke skola få tillämpas i sådan omfattning att arbetsuppgifter
åsidosättes eller att därav föranledes krav på personalökning. Såsom
departementschefen framhållit bör vid utläggandet av tjänstefria lördagar
vederbörlig betjäning av allmänheten beaktas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet anfört i fråga om sommartidstjänstgöringen
i statsförvaltningen;

2. att motionerna 1:449 och 11:524 icke må av riksdagen
bifallas.

Stockholm den 20 februari 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. ST AXÄNG

Statsutskottets utlåtande nr 31 år 1962

5

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,
fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Ragnar
Bergh, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Nestrup,
Bertil Petersson, Edström, Herbert Larsson och Eric Carlsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Ståhl, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, Eliasson i
Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Johansson
i Norrköping, Gustafsson i Uddevalla, Nelander och Palm.

Reservationer

1) av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Palm

2) av herr Nestrup.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620288