Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

1

Nr 3

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1962/63 inom utrikesdepartementets verksamhetsområde
jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

DRIFTBUDGETEN
Tredje huvudtiteln
Utrikesdepartementet in. in.

1 ;o) Utrikesförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Maj :t (bilaga 5, punkt 1, s. 4—30 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för den 3 januari 1962) föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen
i förenämnda statsrådsprotokoll förordade ändringar i personalförteckningen
för utrikesförvaltningen, dels godkänna den av departementschefen i
samma statsrådsprotokoll förordade regleringen av bostadskostnaderna för
utsänd personal tillhörande utrikesförvaltningen, dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att under av departementschefen angivna förutsättningar minska enligt
33 § statens allmänna avlöningsreglemente till ifrågavarande personal
utgående ortstillägg enligt särskild stat, utomeuropeiska tillägg eller chargé
d’affaires-tillägg, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för utrikesförvaltningen att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63, dels ock till Utrikesförvaltningen: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 33 621 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 35 770 000 kr.

Beträffande diplomatisk och konsulär personal framhålles i huvudsak
följande.

Inom Östafrika fortskrider utvecklingen mot upprättandet av självständiga
stater. Sålunda har Republiken Tanganyika proklamerat sitt oberoende
den 9 december 1961. Protektoratet Uganda kan förväntas erhålla full
självständighet redan under loppet av 1962 och Kenya under år 1962 eller
1963. Förhandlingar om självständighet för den år 1953 bildade Centralafrikanska
federationen, omfattande Nord- och Sydrhodcsia samt Nyasaland,
pågår alltjämt. Inom Brittiska Central- och Östafrika, med eu folkmängd på

1 Biliang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 3

2

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

omkring 30 miljoner invånare, saknar Sverige för närvarande lönad representation.
Inom hela området finnes endast fyra svenska honorärkonsulat.
Vid två av dessa, nämligen konsulaten i Nairobi och Salisbury, finnes en lönad
kanslist. Den politiska utvecklingen, de svenska intressena av ekonomisk
och kommersiell art, den planerade svenska utvecklingshjälpen, den
omfattande missionsverksamheten, framför allt i Tanganyika, Sydrhodesia
och Kenya, samt den stora svenska kolonien — antalet svenska medborgare
inom de här avsedda områdena uppgår till omkring 500 — gör det angeläget,
att lönad svensk representation inom en nära framtid etableras inom denna
del av Afrika. Bl. a. från det svenska näringslivets sida har behovet av sådan
representation framhållits.

I första hand synes en lönad myndighet böra förläggas till Nairobi, till en
början i form av ett generalkonsulat, vilket så snart Kenya blivit oberoende
torde böra förändras till en självständig beskickning. Chefen för nämnda
myndighet bör förutom Kenya få som verksamhetsområde även vissa andra
av de tidigare nämnda områdena, i första hand Tanganyika och Uganda.
För ändamålet föreslås inrättandet av en extra ordinarie rådstjänst i lönegraden
B 1. Jämte denna bör för den nya lönade myndigheten även ianspråktagas
den vid det olönade konsulatet i Nairobi redan befintliga kanslisttjänsten.

Den föreslagna myndigheten bör få övertaga ledningen över alla svenska
konsulat i Östafrika. Sedan den omvandlats till beskickning, torde sändebudet
böra ackrediteras jämväl i Madagaskar samt eventuellt i Somalia, i vilka
länder som tidigare nämnts för närvarande sändebudet i Addis Abeba är
ackrediterat.

För förstärkning av utrikesdepartementets personella resurser till följd
av de ökade arbetsuppgifterna berörande Sveriges bistånd till underutvecklade
länder förordas inrättande av en extra byråchefstjänst i lönegraden
B 1.

Sedan år 1950 tjänstgör vid politiska avdelningen en tjänsteman, som
har till uppgift att företaga utredningar av politisk och ekonomisk karaktär.
Befattningshavaren uppbär för närvarande arvode efter 26 :e löneklassen.
Med hänsyn till de högt kvalificerade arbetsuppgifter som utföres av
denne befattningshavare föreslås inrättande för denne av en extra tjänst i
lönegraden B 1.

Med hänsyn till de omfattande och betydelsefulla uppgifter på traktatväsendets
område som åvilar rättsavdelningens juridiska byrå föreslås inrättandet
av en extra tjänst som förste sekreterare i lönegraden A 23. Vad
rättsavdelningens konsulära byrå beträffar föreslås, att en extra ordinarie
tjänst som förste sekreterare i lönegraden A 23 inrättas, varvid en tjänst
som amanuens i reglerad befordringsgång kan indragas.

Antalet besök i Sverige av utländska statsmän och av officiella delegationer
har under senare år väsentligt ökat. Departementets medverkan vid planering
och genomförande av dylika besök har medfört behov av personalförstärkning.
För biträde med handläggningen av hithörande ärenden inom

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

3

departementet föreslås inrättande av en extra tjänst som förste sekreterare
i lönegraden A 23.

För den diplomatiska tjänsten föreligger behov av ytterligare attachébefattningar.
Departementschefen beräknar sålunda medel för anställning
av fyra tjänstemän i reglerad befordringsgång.

Med hänsyn till förutsedd ökad informationsverksamhet torde vid pressbyrån
böra placeras två kanslisttjänster i reglerad befordringsgång, vilka
föreslås nyinrättade. Detta möjliggör dock en nedräkning av anslaget till
Administrativ personal: Avlöningar till ordinarie tjänstemän med belopp
svarande mot lönen åt en kansliskrivare.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör två tjänster som andre
sekreterare, beskickningssekreterare eller vicekonsuler i Ao 19 utbytas mot
två tjänster som förste sekreterare, förste beskickningssekreterare eller
förste vicekonsuler i Ao 23. Vidare bör tjänstebenämningen andre sekreterare
ändras till sekreterare, så att överensstämmelse uppnås med de principer
som därvidlag iakttages inom Kungl. Maj :ts kansli i övrigt. I konsekvens
härmed bör tjänstebenämningen extra ordinarie sekreterare tilldelas
departementets extra ordinarie andre sekreterare.

Beträffande administrativ personal framhålles i huvudsak följande.

Med hänsyn till den fortgående ökningen av arbetsbelastningen på utrikesdepartementets
personalavdelning i vad avser budgetärenden föreslås, att
en tjänst som budgetsekreterare inrättas. Jämväl beredningen inom departementet
av sådana budgetära och administrativa ärenden, som hänför sig
till nämnden för internationellt bistånd, bör anförtros budgetsekreteraren.
Denna personalförstärkning möjliggör att en tjänst som extra ordinarie
förste kanslisekreterare vid personalavdelningen kan förvandlas till en
tjänst som extra ordinarie förste sekreterare i den diplomatiska och konsulära
karriären. Innehavaren av denna tjänst bör biträda vid handläggningen
av administrativa ärenden, däribland departementets fastighetsärenden. Slutligen
föreslås inrättande av en befattning som assistent i Ag 17 för biträde
åt budgetsekreteraren. En kanslisttjänst bör därvid vakanthållas.

För ett vikariatslöneförordnande som intendent i lönegraden Ae 21 bör
under posten Avlöningar till icke-ordinarie personal uppföras ett häremot
svarande belopp.

För avarbetande av balans, som på grund av väsentligt ökad arbetsvolym
uppstått vid handläggningen av rese- och flyttningsräkningar, föreslås att
en extra revisorstjänst i lönegraden A 19 tillföres ekonomibyrån.

Vid rättsavdelningens juridiska byrå finns placerad en tjänst som förste
kansliskrivare. Enligt förslaget bör en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång
inrättas mot vakantsättning av tjänsten som förste kansliskrivare.

Departementschefen föreslår, att en befattning som amanuens i reglerad
befordringsgång tillföres biblioteket.

4

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

I fråga om kontorsbiträdespersonalen inom utrikesförvaltningen föreslås
inrättande av fem nya tjänster i reglerad befordringsgång.

I proposition 1961: 110, s. 29, uttalade chefen för försvarsdepartementet,
att anställande av erforderlig biträdespersonal åt försvarsattachéerna borde
i princip ske genom utrikesdepartementets försorg och att hänsyn härtill
torde tagas vid beräkningen av vederbörliga anslag för kommande budgetår.
Detta förslag har av riksdagen lämnats utan erinran. För nästkommande
budgetår beräknas i överensstämmelse härmed under tredje huvudtitelns
avlöningsanslag medel för avlöning av biträden åt försvarsattachéerna. Det
rör sig här om medel för avlöning av en kansliskrivare, två kanslibiträden
och två kontorsbiträden. Även biträden åt socialattachéer samt lantbruksattachéer
och lantbruksrepresentanter föreslås skola anställas och avlönas
av utrikesdepartementet. Medel erfordras för avlöning av ett kanslibiträde
och ett kontorsbiträde. För avlöning av biträde åt socialattachén i London
torde medel förutses under anslagsposten IV. Av vederbörande utlandsmyndigheter
anställd personal.

Beträffande de i personalförteckningen under administrativ personal redovisade
tjänsterna å övergångsstat anmäles, att kanslibiträdestjänsten i Ao
7 kommer att indragas under innevarande budgetår. Tjänsten föreslås skola
avföras ur personalförteckningen och utbytas mot en kanslibiträdestjänst
i Ae 7.

För inpasseringskontrollen till utrikesdepartementets lokaler erfordras
anställande av ytterligare bevakningspersonal, som torde böra avlönas med
arvode. Kostnaderna härför beräknas till 16 000 kr.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör följande tjänster uppflyttas
i lönegrad, nämligen en pressassistent i Ae 13 till redaktör i Ae 15,
en redaktör i Ag 13 till redaktör i Ag 15, två kontorister i Ao 9 till kansliskrivare
i Ao 10, en kontorist i Ae 9 till kansliskrivare i Ae 10 samt fem
kanslibiträden i Ae 7 till kontorister i Ae 9.

Vidkommande utlandstjänstemännens bostadskostnader framhålles i huvudsak
följande.

Förmånen av fri bostad tillkommer för närvarande dels samtliga chefer
för Sveriges beskickningar, permanenta delegationer och lönade generalkonsulat
och dels ordinarie och extra ordinarie tjänstemän vid beskickningen
i Moskva. Övrig utsänd personal bestrider sina bostadskostnader av lön
jämte utgående tillägg.

På grund av de stigande bostadskostnaderna utomlands har lönen för
denna personal med få undantag måst förstärkas med anlitande av prisutjämningstillägg
beträffande den diplomatiska och konsulära personalen och
ortstillägg i vad avser pressattachéer och administrativ personal. Totallönerna
har kommit att förete betydande ojämnheter. Utvecklingen har i fråga
om sättet för prövning av utrikestjänstemännens lönebehov med hänsyn
till nyssnämnda förhållanden lett till att bostadskostnaderna i praktiken blivit
direktreglerade genom att till tjänstemännens behovsprövade nettolön
lagts vissa ej behovsprövade poster, däribland kostnaderna för bostad.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

5

Departementschefen har redogjort för en av utrikesförvaltningens lönenämiid
i promemoria den 21 juni 1961 framlagd utredning. Lönenämndens
grundläggande förslag är att bostadsposten i fråga om utsänd personal skall
brytas ut ur lönen och att full täckning skall erhållas av statsmedel för
godtagbara bostadskostnader. Detta innebär, att staten direkt betalar utlandst
jänstemännens bostadskostnader, vilka sålunda inte längre skall täckas
med tjänstemännens löner. Förslaget skall äga tillämpning såväl när
tjänstemännen bebor av staten ägda eller förhyrda bostäder som i de fall
de själva förhyr bostad. Gällande bestämmelser om fri bostad skall bibehållas.
Vad avser personalen — utom sändebudet — vid beskickningen i
Moskva skall dock lönenämndens huvudförslag tillämpas. Förslaget förutsätter,
att bestämmelser fastställes om vilka bostadskostnader som skall
vara ersättningsgilla ävensom att riktlinjer finnes för storleken och standarden
av de bostäder, för vilkas förhyrning statsverket skall lämna ersättning.
Beslutanderätten i personalbostadsärenden avses läggas hos byggnadsstyrelsen.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1962.

Departementschefen förordar, att lönenämndens förslag genomföres med
verkan fr. o. m. den 1 juli 1962. Beträffande de närmare skälen härför samt
förslagets detaljer har framhållits bl. a. följande.

Åtskilliga vägande skäl talar för att en reglering av bostadskostnaderna
genomföres på det av lönenämnden föreslagna sättet. Tidigare nämnda
ojämnheter vid lönesättningen torde därigenom i stort sett försvinna. Genom
att fasta regler införes i fråga om beviljandet av ersättning för bostadskostnader
uppnås den förbättringen vad privatförhyrda bostäder angår, att ersättning
lämnas för faktiska och ej blott beräknade kostnader. För tjänstemännen
å andra sidan innebär det nya systemet att samma principer för
bedömningen av bostädernas storlek och standard kommer att tillämpas
vare sig bostäderna är stats- eller privatanskaffade.

Lönenämndens förslag innebär, att tjänstemännen beredes full ersättning
för godtagbara bostadskostnader. Motsvarighet härtill finns inom vissa
andra länders lönesystem.

Lönenämndens förslag att förmånen av fri bostad inte längre skulle tillkomma
den utsända personalen i Moskva — med undantag av sändebudet —
finner departementschefen välmotiverat med hänsyn till önskvärdheten av
att den tänkta ordningen för bostadskostnadernas bestridande bör vara enhetlig
för den här berörda personalen.

Till ersättningsgilla bostadskostnader bör enligt nämndens uppfattning
hänföras ej blott hyra, inklusive kostnad för uppvärmning, varmvattenberedning
och vattenförbrukning, utan även vissa andra kostnader, såsom
för gas och elektricitet samt för ofta nödvändig anskaffning av inredning
och utrustning (l. ex. köks-, kläd- och badrumsskåp, kylskåp, spis, värmeelement,
badkar och varmvattenberedare). I den mån sådan av statsmedel
bekostnad anskaffning avser lös egendom, förutsättes att denna tages till
uppbörd såsom statsegendom. Vidare bör under ersättningsgilla bostadskostnader
i förekommande fall inbegripas dels ofrånkomliga skatter avse -

6

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

ende bostaden, kapitalinsats, deposition och ersättning för förvärv av hyresrätt,
avgifter för gemensamlietsanordningar, t. ex. portvakt och hiss, dels
underhålls- och reparationskostnader, som vederbörande myndighet godkänner.

Emot lönenäinndens förslag beträffande vilka bostadskostnader som skall
vara ersättningsgilla har departementschefen ingen erinran. Förutsättning
för att dessa kostnader skall kunna godkännas är att prövning skett av att
bostadens storlek och standard är skälig med hänsyn till bl. a. tjänstemannens
ställning och familjeförhållanden. Vid prövningen av bostadens
storlek vid statsförhyrning eller privatanskaffning bör de riktlinjer följas
som för närvarande tillämpas inom byggnadsstyrelsen vid nyproduktion av
personalbostäder för utrikesrepresentationens behov. Vidare torde böra eftersträvas,
att tjänstemännen vid stationering utomlands om möjligt tillförsäkras
samma bostadsstandard som vid stationering i Sverige. Dessa riktlinjer
utgör hjälpmedel vid bostadsfrågornas prövning och kan inte grunda någon
rätt att erhålla bostad av viss storlek eller beskaffenhet.

Departementschefen föreslår, att beslutanderätten i förevarande frågor
åtminstone tills vidare lägges hos byggnadsstyrelsen som vid ärendenas
handläggning nära bör samråda med utrikesdepartementet.

I princip bör av byggnadsstyrelsen anvisad bostad normalt även bebos.
Fall kommer emellertid liksom för närvarande att inträffa, då tjänsteman
bebor egen fastighet, inackorderar sig på pensionat, bebor annan bostad
än anvisad eller godkänd eller ock förhyr en möblerad bostad. Att tjänsteman
även i dessa fall skall äga erhålla bostadskostnadsersättning synes departementschefen
skäligt.

Departementschefen tillstyrker likaledes lönenäinndens förslag beträffande
den tid, varunder bostadskostnadsersättning bör utgå, ävensom beträffande
tillerkännande av dylik ersättning under semester, tjänstledighet
dier vid tjänstemannens frånfälle (s. 15 och 16 i prop.).

Vid övergången till det nya systemet bör berörda utlandstjänstemäns löneförmåner
reduceras med belopp som motsvarar de direktreglerade utgifterna.
Något löneavdrag för bostadskostnad torde inte göras. Tjänstemannen bör
direkt hos utlandsmyndighetens kassa erhålla likvid för sina styrkta, ersättningsgilla
bostadskostnader, där han själv har att erlägga dessa.

Bostadskostnaden kommer i normalfallet att avräknas från vederbörandes
prisutjämningstillägg (motsvarande). I vissa fall utgår dock intet sådant
tillägg eller överstiger bostadskostnaden tillägget. Kungl. Maj:t bör då ha
möjlighet att minska i 33 § B 2 a) Saar fastställda ortstillägg, utomeuropeiska
tillägg och chargé d’affaires-tillägg, så att bostadskostnadsersättningarna
helt kan avräknas från tjänstemännens samlade löneförmåner. Bemyndigande
att i förekommande fall sänka ortstilläggen enligt särskild stat (statsliggaren
s. 150 152), vilka fastställts efter riksdagens hörande, samt de utom europeiska

tilläggen och chargé d’affaires-tilläggen bör utverkas hos riksdagen.
Samtidigt bör riksdagens bemyndigande utverkas för Kungl. Maj :t
att sänka de enligt särskild stat fastställda ortstilläggen, då dessa genom
pris- och kursutvecklingen blivit för höga.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

7

Förutsättning för förslagets genomförande är att bostadskostnadsersättning
skatterättsligt får samma ställning som de icke beskattningsbara förmåner
den ersätter. Förslag härom torde komma att vid senare tidpunkt
framläggas av chefen för finansdepartementet.

Budgettekniskt bör förslaget genomföras på så sätt, att vederbörande
poster till prisutjämningstillägg och ortstillägg under förevarande anslag
minskas med belopp svarande mot de bostadskostnader tjänstemännen bestrider
med sina avlöningsmedel. Samtidigt införes under huvudtitelns littera
A (jfr punkt 3) ett särskilt anslag till bostadskostnadsersättningar för
privatanskaffade bostäder. De bostadskostnader, som hänför sig till av staten
anskaffade bostäder, bestrides från ersättningsanslaget under littera D,
punkt 18. Emot denna ordning har riksrevisionsverket ingen erinran.

Delposten Iiepresentationsbidrag till ministern för utrikes ärendena, som
varit oförändrad sedan 1938, föreslås med hänsyn till väsentligt ökade representationskostnader
skola höjas med 10 000 kr.

Från delposten Representations- och hyresbidrag till vissa befattningshavare
i utrikesdepartementet bestrides för närvarande dylika bidrag till kabinettssekreteraren
och chefen för pressbyrån. Till förevarande delpost föreslås
skola överföras de representationsbidrag som från anslaget till extra
utgifter (jfr punkt 9) utgår till vissa andra befattningshavare i departementet,
nämligen biträdande kabinettssekreteraren, avdelningscheferna, chefen
för protokollet och introduktören för främmande sändebud. Samtidigt
bör delposten uppräknas med 57 000 kr. för att möjliggöra skäliga höjningar
av utgående bidrag till följd av sådana ökningar av representationskostnaderna
som inträffat sedan respektive bidrag fastställdes. Det förutsättes få
ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om bidragens storlek.

Utskottet. Den pågående utvecklingen i Afrika mot bildandet av nya självständiga
stater har medfört behov av utbyggnad av svensk diplomatisk och
konsulär representation. Sålunda medgav 1961 års riksdag, att två självständiga
beskickningar finge upprättas i Västafrika med placering i Monrovia
(Liberia) resp. Lagos (Nigeria). Samtidigt medgavs, att ytterligare
en självständig beskickning finge upprättas i Afrika, närmast avsedd att
placeras i Léopoldville. Enligt vad i den föreliggande propositionen upplysts
bar detta senare bemyndigande till följd av händelseutvecklingen ännu
icke utnyttjats.

Den av Kungl. Maj :t nu föreslagna fortsatta utbyggnaden av utlandsrepresentationen
avser Östafrika. Behovet därav har vitsordats från olika myndigheter
och organisationer, bl. a. från det svenska näringslivets sida. Även
utskottet finner bärande skäl tala för att en sådan representation kommer
till stånd inom denna del av Afrika och har därvid icke något alt erinra mot
att eu lönad myndighet förlägges till Nairobi, till en början i form av ett
generalkonsulat. Ej heller synes något vara att invända mot att för ändamålet
inrättas en extra ordinarie rådstjänst i lönegraden B 1.

Utskottet bar vid sin prövning av Kungl. Maj:ts förslag i övrigt funnit

8

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

sig böra tillstyrka förordade personalförstärkningar och personalförändringar,
vilka motiverats av utrikesförvaltningens växande arbetsuppgifter ej
minst med avseende å biståndet till de underutvecklade länderna.

I sitt av 1960 års riksdag godkända utlåtande nr 128 uttalade utskottet
i anledning av riksdagens revisorers berättelse år 1959, att en utredning rörande
det rådande lönesystemet för diplomatiska och konsulära tjänstemän
in. fl. snarast borde komma till stånd. I anledning härav uppdrog Kungl.
Maj:t åt utrikesförvaltningens lönenämnd att verkställa sådan översyn. Som
en första etapp av utredningsarbetet har lönenämnden framlagt förslag till
reglering av utrikestjänstemännens bostadskostnader, på vilket förslag propositionen
i denna del bygger.

Den kontanta lönen till utrikestjänstemännen fastställes för närvarande
i princip på grundval av en budgetprövning, d. v. s. en genomgång av detaljerade
uppgifter från vederbörande tjänsteman rörande hans (familjens)
utgifter för hushållet, bostad, husgeråd, representation o. s. v. Vid prövning
av dessa uppgifter fastställes det totala lönebehovet för befattningshavaren.
Prisutjämningstillägget (motsvarande) utgöres av skillnaden mellan
det godtagna totala lönebehovet och summan av löneplanslönen jämte utgående
ortsbidrag, barnbidrag m. m. Detta innebär i praktiken, att bostadskostnaderna
redan nu kunna betraktas som direktreglerade.

Enligt det föreliggande förslaget skall bostadsposten i fråga om personal,
varom här är fråga, brytas ut ur vederbörandes lön och full täckning erhållas
av statsmedel för godtagbara bostadskostnader. Härigenom skulle staten
direkt betala utländskänsteinännens bostadskostnader. Samtliga chefer för
Sveriges beskickningar, permanenta delegationer och lönade generalkonsulat
skulle dock liksom hittills äga förmånen av fri bostad.

Enligt utskottets mening tala åtskilliga skäl för att en reglering av bostadskostnaderna
genomföres i enlighet med Kungl. Maj :ts föreliggande förslag,
vilket alltså tillstyrkes av utskottet. Samtidigt som fasta regler införas
i fråga om beviljandet av ersättning för bostadskostnader, torde möjligheter
föreligga till administrativa förenklingar av dessa ärendens handläggning.
Vid sin granskning av detaljerna i förslaget har utskottet icke heller
funnit något vara att erinra.

Såsom föreslagits bör den nya ordningen äga tillämpning såväl när tjänstemännen
bebo av staten ägda eller förhyrda bostäder som i de fall de själva
förhyra bostad.

Budgeltekniskt innebär förslaget, att vederbörande poster till prisutjämningstillägg
(motsvarande) minskas med belopp, svarande mot de bostadskostnader
tjänstemännen bestrida med sina avlöningsmedel. I överensstämmelse
härmed tillstyrker utskottet, att delposten till prisutjämningstillägg
bl. a. minskas med 2 350 000 kr. och att i enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag ett särskilt anslag å enahanda belopp anvisas till vissa bostadskostnadsersättningar.
Beträffande detta anslag gör utskottet hemställan under
punkten 3 i det följande.

Från anslaget till extra utgifter bestridas för närvarande kostnader för

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

9

representation till vissa befattningshavare i utrikesdepartementet. Utskottet
finner det budgettekniskt lämpligt, att dessa kostnader överföras till den
delpost under utrikesförvaltningens avlöningsanslag, varifrån motsvarande
bidrag utbetalas till kabinettssekreteraren och chefen för pressbyrån. Utskottet
tillstyrker alltså förslaget i denna del och har icke någon eriman
att framställa mot att delposten i fråga uppräknas i enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag för att möjliggöra vissa höjningar av nu utgående representationsbidrag.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt under nu ifrågavarande punkt anfört och föreslagit
har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Åberopande det anförda och under erinran om att riksdagen numera bifallit
Kungl. Maj :ts förslag under bilaga 2 till årets slatsverksproposition,
såvitt nu är i fråga, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för utrikesförvaltningen som föranledas
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för den 3 januari 1962 föreslagit;

b) godkänna den av departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll
förordade regleringen av bostadskostnaderna
för utsänd personal tillhörande utrikesförvaltningen;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att under av departementschefen
angivna förutsättningar minska enligt 33 § statens
allmänna avlöningsreglemente till ifrågavarande personal
utgående ortstillägg enligt särskild stat, utomeuropeiska tilllägg
eller chargé d’affaires-tillägg;

d) godkänna följande avlöningsstat för utrikesförvaltningen
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63:

Avlöningsstat

I. Diplomatisk och konsulär personal ............ 21 232 000

1. Avlöning till departementschefen,

ministern för utrikes ärendena .... 57 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis................ 5 290 000

3. Arvoden bestämda av Kungl. Maj:t 8 000

4. Exspektansarvoden bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ........ 300 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ...................... 3 364 000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän
.......................... 9 417 000

10

Statsutskottets utlåtande nr 3 år t962

a) Representationsbidrag
till ministern

för utrikes ärendena 30 000

b) Representations- och
hyresbidrag till vissa
befattningshavare i

utrikesdepartementet 77 000

c) Prisutjämningstillägg 4 775 000

d) Särskilda förmåner i

övrigt, förslagsvis ... 4 535 000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis........ 2 614 000

8. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis......... 182 000

II. Administrativ personal ...................... 8 494 000

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis................ 1 853 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal
.......................... 3 554 000

3. Ortstillägg .................... 1 355 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ 1 623 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis......... 109 000

III. Pressattachéer.............................. 435 000

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal
.......................... 170 000

2. Ortstillägg, förslagsvis........... 210 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........ 51 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis......... 4 000

IV. Av vederbörande utlandsmyndigheter anställd

personal ................................... 3 400 000

V. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis.................................. 60 000

Summa kr. 33 621 000

e) till Utrikesförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 33 621 000 kr.

2:o) Utrikesförvaltningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 30—32), innebärande en huvudsakligen av anslagsbelastningen
föranledd anslagshöjning av 520 000 kr., hemställer utskottet,

11

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

att riksdagen må till Utrikesförvaltningen: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 7 945 000
kr.

3:o) Vissa bostadskostnadsersättningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 3, s. 32) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 2 350 000 kr.

Förevarande nya anslag är föranlett av den under punkten 1 förordade
regleringen av bostadskostnaderna för utsänd personal tillhörande utrikesförvaltningen.
Anslaget, från vilket skall bestridas samtliga kostnader för
den utsända personalens privatanskaffade bostäder, föreslås skola disponeras
av byggnadsstyrelsen, som föreslås erhålla bestämmanderätten i personalbostadsärenden.

Anslaget har beräknats till 2 350 000 kr., nämligen dels 2 290 000 kr. för
nuvarande privatanskaffade bostäder och dels 60 000 kr. för bostäder åt
nytillkommande tjänstemän utomlands.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 1 anfört och
då utskottet icke har något att erinra mot anslagets storlek eller mot vad
departementschefen i samband därmed anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Vissa bostadskostnadsersättningar för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 350 000 kr.

4:o) Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 32 och 33), innebärande en anslagshöjning
av 375 000 kr., som i stor utsträckning hänför sig till nymöbleringar
och till kompletteringsanskaffningar i samband med förutsedda chefsbyten,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inventarier för beskickningar, delegationer
och konsulat för budgetåret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 1 400 000 kr.

5:o) Ersättningar åt olönade konsuler. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 5, s. 33), som innebär en anslagshöjning av 150 000 kr. för att
tillgodose framställda anspråk på ökad ersättning för direkta tjänsteutgifter,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar åt olönade konsuler för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000
kr.

6:o) Särskilda förhandlingar med främmande makter. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 6, s. 33 och 34), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

12

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

att riksdagen må till Särskilda förhandlingar med främmande
makter för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 600 000 kr.

7 :o) Kostnader för vissa nämnder m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 7, s. 34) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 85 000 kr.

Kostnaderna för utrikesdepartementets nämnder av mera permanent karaktär
bestrides av förevarande anslag. Det har synts lämpligt att även
hit överföra utrikesdepartementets antagningskommission samt departementets
möbleringsråd, vilkas kostnader för närvarande gäldas av utrikesförvaltningens
avlöningsanslag. Från detta anslag bestrides även kostnaderna
för det utredningsuppdrag som anförtrotts utrikesförvaltningens lönenämnd
samt för beredningen för internationella biståndsfrågor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anför under nästföljande
punkt om anvisande av ett särskilt kommittéanslag och då den av Kungl.
Maj :t föreslagna nedräkningen av förevarande anslag icke givit utskottet
anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 30 000
kr.

8:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 34 och 35) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.

Utrikesdepartementet saknar ett särskilt anslag till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga. Från det föreslagna kommittéanslaget har ansetts
böra bestridas kostnaderna för departementets nu arbetande kommittéer
och utredningar. Därutöver bör kostnaderna för lönenämndens utredningsuppdrag
överföras hit från föregående anslag. En preliminär kalkyl av storleken
av de medel som torde erfordras under nästa budgetår ger vid handen
ett anslagsbehov av 300 000 kr.

**

Utskottet finner sig böra tillstyrka, att under tredje huvudtiteln anvisas
ett särskilt anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.
Mot den verkställda anslagsberäkningen bär utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

13

9:o) Extra utgifter. Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 9, s. 35)
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 110 000 kr.

Utskottet. Från förevarande anslag utgår ersättning för representationskostnader
till vissa befattningshavare i utrikesdepartementet. Under punkten
1 har utskottet tillstyrkt, att samtliga dylika kostnader skola bestridas
frän utrikesförvaltningens avlöningsstat. Förevarande anslag torde därför
böra minskas med belopp, som svarar mot under anslaget nu utgående ifrågavarande
ersättningar.

Med hänsyn härtill och då den verkställda anslagsberäkningen icke givit
utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1962/
63 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kr.

10 :o) Tillfälliga representationskostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 10, s. 35) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 105 000 kr.

Å sjunde huvudtiteln finns uppfört ett reservationsanslag till Vissa kostnader
för internationell representation (statsliggaren s. 475). Detta anslag,
som tillkom under budgetåret 1955/56 (prop. 1956: 2, rskr. 75), avser att
täcka representationskostnader i samband med besök i Sverige av vissa utländska
studiedelegationer. Bland annat har det härvid rört sig om på huvudsakligen
utländskt initiativ tillkomna studiebesök av läkare, lärare, tekniker
och vetenskapsmän inom skilda ämnesområden. Dessa kostnader kan
till sin beskaffenhet likställas med dem, som bestrides från förevarande
anslag. I samråd med chefen för finansdepartementet har departementschefen
förordat, att medel för ifrågavarande ändamål fr. o. m. nästa budgetår
uppföres här med ett belopp av 40 000 kr. Då utgifter för tillfällig representation
förväntas öka, beräknas det sammanlagda medelsbehovet under
detta anslag komma att uppgå till 200 000 kr.

Utskottet finner sig böra tillstyrka, att de representationskostnader, som
uppstå i samband med besök i Sverige av vissa utländska studiedelegalioner
och nu bestridas av anslag under sjunde huvudtiteln, i stället belasta förevarande
anslag. Med hänsyn härtill och då utskottet icke har något att erinra
mot anslagshöjningen i övrigt, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillfälliga representationskostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
200 000 kr.

14

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

Bidrag till vissa internationella organisationer

11 :o) Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 36), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Permanenta skiljedomstolens internationella
byrå i Haag för budgetåret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 4 000 kr.

12:o) Förenta Nationerna. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
12, s. 36 och 37) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 13 830 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 12 980 000 kr.

Under innevarande budgetår har anslaget hittills belastats med 8 478 821
kr., utgörande bidrag till vaktstyrkan i Främre Orienten och till de militära
Kongo-operationerna.

Av de anvisade medlen återstår f. n. (12 980 000 — 8 478 821) 4 501 179
kr. odisponerade.

Sveriges ordinarie bidrag till FN:s budget för år 1962 beräknas till cirka
4 380 000 kr. Sedan utbetalning av detta bidrag verkställts, kan (4 501 179 —
4 380 000) omkring 120 000 kr. beräknas återstå av anslaget.

Bidragsbetalningarna avseende vaktstyrkan i Främre Orienten och den
militära Kongo-operationen göres i realiteten i form av ett avräkningsförfarande
mot de svenska kraven gentemot FN för de extra och extraordinära
kostnader m. m. varmed fjärde huvudtiteln belastats till följd av Sveriges
militära FN-åtaganden. Dessa avräkningar har emellertid hittills skett
på svensk budgetårsbas. Detta har medfört, att Sverige enligt FN :s bokföring
under den första hälften av varje kalenderår framstått såsom en av
de stater, som icke i rätt tid fullgjort sina ekonomiska förpliktelser gentemot
organisationen.

För att råda hot på detta förhållande är avsikten att redan i början av år
1962 verkställa det avräkningsförfarande, varigenom Sveriges bidrag till
vaktstyrkan i Främre Orienten och till FN:s militära operationer i Kongo
erlägges. För de två sista månaderna år 1961 samt för år 1962 kan Sveriges
bidrag till de militära Kongo-operationerna beräknas komma att uppgå till
omkring 9 430 000 kr., medan bidraget för år 1962 till vaktstyrkan i Främre
Orienten kan upptagas till 1 350 000 kr.

Förevarande anslag torde på grund av vad sålunda anförts komma att
innevarande budgetår utöver anvisat belopp belastas med (— 120 000 +
9 430 000 + 1 350 000) 10 660 000 kr.

För budgetåret 1962/63 torde under detta anslag upptagas Sveriges ordinarie
medlemsbidrag för 1963. Eftersom FN:s budget för 1963 enligt nuva -

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

15

rande ordning torde komina att fastställas i slutet av 1962, har som utgångspunkt
för beräkningarna av Sveriges ordinarie medlemsbidrag tagits
bidraget för 1962, beräknat till omkring 4 380 000 kr.

Under detta anslag torde jämväl förutses medel för erläggande av Sveriges
andel i FN:s kostnader för dess styrkor i Främre Orienten och Kongo
under 1963. Helt preliminärt kan Sveriges andel i kostnaderna för styrkan
i Främre Orienten uppskattas till 1 350 000 kr. och för FN:s militära
insats i Kongo till 8 100 000 kr., sammanlagt 9 450 000 kr.

Det totala medelsbehovet för bidrag till Förenta Nationerna för budgetåret
1962/63 beräknas således till 13 830 000 kr.

Sedermera har till utskottet överlämnats en inom utrikesdepartementet
upprättad, av kabinettssekreteraren den 5 februari 1962 på uppdrag undertecknad
promemoria angående Sveriges bidrag till Förenta Nationerna för
åren 1962 och 1963. Promemorian är av följande lydelse:

I. Enligt en den 20 december 1961 av FN:s generalförsamling antagen resolution
[res. 1734 (XVI)] är fördelningen av utgifterna i FN:s ordinarie budget
för år 1962 följande:

A. Förenta Nationerna

I. Generalförsamlingens, rådens m. fl. organs möten

II. Sekretariatet: löner, resor m. m................

III. Byggnader, utrustning m. m....................

IV. Särskilda utgifter .............................

V. Tekniskt bistånd .............................

VI. Särskilda uppdrag m. m........................

VII. Flyktingkommissariens kontor .................

B. Internationella domstolen

VIII. Internationella domstolen ............................ 926 600

Summa 82 144 740

Avgår beräknade inkomster .......................... 8 020 623

74 124 117

Sistnämnda belopp, 74 124 117 dollar, utgörande ordinarie budgetens nettobelopp,
skall täckas genom utdebitering enligt bidragsskalan på FN:s medlemsländer.

2. Sveriges bidragskvot har sänkts från 1,39 % år 1961 till 1,30 % år 1962
till följd av ökat antal medlemsländer i FN.

3. Enligt skrivelse från FN:s generalsekreterare den 8 januari 1962 uppgår
Sveriges bidrag till FN :s ordinarie budget för år 1962, sedan hänsyn tagits till
vissa Sverige tillkommande avdrag från skatteutjämningsfonder in. m., till
803 650 dollar eller 4 167 000 kronor.

4. Till nyssnämnda ordinarie budget kommer FN:s utgifter för dess vaktstyrka
i Främre Orienten. Enligt generalförsamlingens resolution nr
1733 (XVI) den 20 december 1961 skall t. v. blott kostnaderna för första
halvåret 1962 ufdcbiteras. Dessa kostnader beräknas i vad avser vaktstyrkan
i Främre Orienten till 9 750 000 dollar för perioden 1 januari—30 juni

dollar

2 687 240
52 330 200
13 232 650

194 600
6 400 000

3 847 650
2 525 800

16

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

1962. Varje medlemslands andel uträknas med ledning av ordinarie bidragsskalan,
med vissa reduktionsmöjligheter för ekonomiskt svaga länder. Reduktionsreglerna
gäller icke Sveriges bidrag.

5. Det svenska bidraget till kontot för vaktstyrkan i Främre Orienten under
första halvåret 1962 uppgår enligt generalsekreterarens skrivelse den 8
januari 1962 till 125 181 dollar, motsvarande 650 000 kronor.

6. På samma sätt har kostnaderna för vaktstyrkan i Kongo blott beräknats
fram till den 30 juni 1962. Emellertid fattades under generalförsamlingens
vårsession 1961 blott beslut om finansiering fram till den 31 oktober
1961, varför även de två sista månaderna 1961 tages med i årets kostnadskalkyl.
Jämlikt resolutionen nr 1732 (XVI) den 20 december 1961 bemyndigas
generalsekreteraren att utge 10 miljoner dollar i månaden för de militära
insatserna i Kongo. Kostnaderna för november och december 1961
samt första halvåret 1962 slås således ut på medlemsländerna i enlighet
med ordinarie bidragsskalan. På grund härav utdebiteras sammanlagt 80
miljoner dollar. Reduktionsregler, i princip liknande dem som gäller för
vaktstyrkan i Främre Orienten, har antagits men får icke någon betydelse
för Sveriges del.

7. Sveriges bidrag till det särskilda Kongo-kontot för de två sista månaderna
1961 och de sex första månaderna 1962 uppgår enligt nämnda skrivelse
till 1 038 827 dollar, motsvarande 5 387 000 kronor.

8. På basis av nu angivna värden kan följande tablå avseende anslagsbelastningen
under budgetåret 1961/62 uppställas:

kronor

Återstod av anslaget vid kalenderårsskiftet 1961—62 .......... 4 501 179

Ordinarie bidrag till FN:s budget 1962 ............ 4 167 000

Vaktstyrkan i Främre Orienten, januari—juni 1962 650 000

Särskilda Kongo-kontot, perioden november 1961—

—juni 1962 .................................. 5 387 000 10 204 000

Reräknat överskridande 5 702 821

För dagen kan intet anges angående finansieringen av vaktstyrkorna
under andra halvåret 1962.

9. Beträffande anslagsbehovet under budgetåret 1962/63 kan följande preliminära
beräkning företagas med ledning av de under punkt 8 angivna bidragen: -

Ordinarie bidrag till FN:s budget 1963 ...................... 4 200 000

Vaktstyrkan i Främre Orienten 1963 ...................... 1 300 000

Vaktstyrkan i Kongo 1963 ................................ 8 000 000

Summa kr. 13 500 000

Med hänsyn till att dessa kalkyler är approximativa synes anledning saknas
att ändra det belopp som angivits i 1962 års statsverksproposition såsom
bidrag till FN för budgetåret 1962/63, nämligen 13 830 000 kr.

Det bör i detta sammanhang anmärkas, att det obligationslån, som FN
nyligen utbjudit till teckning, kan komma att rubba beräkningarna såväl
beträffande det ordinarie medlemsbidraget som beträffande bidragen till
FN :s militära vaktstyrkor. Amorterings- och räntebetalningar avseende lånet
skall belasta ordinarie budgeten, men denna utgiftsökning torde för Sveriges
del komma att i någon mån motvägas av ränteinkomster, därest Sverige
tecknar obligationer. Det är fortfarande ovisst, i vad mån lånemedel

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

17

kommer att användas för att finansiera löpande utgifter beträffande FN:s
militära vaktstyrkor. Det synes därför ändamålsenligt att tills vidare fasthålla
vid de beräkningsgrunder, som hittills gällt beträffande förevarande
anslag.

Utskottet. Såsom av det föregående framgår har till utskottet från utrikesdepartementet
överlämnats en inom departementet upprättad promemoria i
ämnet. Av densamma framgår bl. a., att till följd av ökat antal medlemsländer
i FN Sveriges bidragskvot sänkts från 1,39 % för år 1961 till 1,30 %
för år 1962. Vissa ovissa faktorer vidlåda beräkningarna av statsanslaget för
nästa budgetår, däribland frågan om det obligationslån, som FN nyligen
utbjudit till teckning. I promemorian har emellertid räknats med ett anslag
av samma storlek, som av Kungl. Maj :t äskats i statsverkspropositionen.
Efter granskning av anslagsberäkningarna har utskottet funnit sig böra tillstyrka
Kungl. Maj :ts föreliggande förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Förenta Nationerna för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 13 830 000 kr.

13:o) Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 13, s. 37 och 38) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
1 250 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 100 000 kr.

Då beslut ännu icke fattats om OECD:s första budget, vilken skall omfatta
femton månader fram till den 31 december 1962, har vid tidpunkten för
statsverkspropositionens framläggande storleken av Sveriges bidrag till
OECD under budgetåret 1962/63 inte kunnat bestämmas. En preliminär beräkning
har givit vid handen ett anslagsbehov av i runt tal 1 250 000 kr.,
vilket belopp av Kungl. Maj :t äskats.

Sedermera har till utskottet överlämnats en inom utrikesdepartementet
upprättad, av kabinettssekreteraren den 5 februari 1962 på uppdrag undertecknad
promemoria angående OECD:s budget. Promemorian är av följande
lydelse:

1 statsverkspropositionen till 1962 års riksdag har förslagsanslaget till
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling för budgetåret
1962/63 upptagits till ett belopp av 1 250 000 kr.

Sekretariatets budgetförslag framlades den 18 december 1961. Med hansyn
till att frågan om organisationens s. k. operativa verksamhet ännu icke
är avgjord, saknar budgetförslaget beräkningar rörande kostnaderna för
denna verksamhet. Förslaget täcker därför endast de administrativa utgifterna
för huvudorganisationen, europeiska transportministerkonferensen
och europeiska atomenergiorganet. I Sveriges bidrag till OEEC ingick jämväl
utgifter för produktivitetsinstitutet (EPA) samt kontoret för vetenskaplig
och teknisk personal (OSTP). Efter omorganisationen kommer de EPA 2

Dihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 3

18

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

och OSTP-verksamheter, som övertages av OECD, att finansieras över den
allmänna budgeten.

OECD:s utgifter under dess första budgetår (1.10. 61—31.12. 62) har i sekretariatets
budgetförslag beräknats till 51 719172 nya franska francs (NF).
Härav skall 48 382 522 NF täckas genom bidrag från medlemsländerna.
Sveriges bidragsprocent skall enligt den provisoriska bidragsskalan uppgå
till 2,82 %.

Budgetförslaget upptar för den europeiska transporlministerkonferensen,
vars sekretariat bekostas av organisationen, ett belopp av 391 700 NF, vilket
i sin helhet skall täckas genom bidrag från medlemsländerna. För Sveriges
del har föreslagits en bidragsprocent av 4,00 % mot tidigare 3,98 %.

För det europeiska atomenergiorganet upptar sekretariatets budgetförslag
ett belopp på 2 788 150 NF, vilket i stort sett täckes genom bidrag från medlemsländerna.
För Sveriges del har föreslagits en bidragsprocent av 4,03 %
mot tidigare 4,02 %.

För Sveriges del innebär sekretariatets preliminära förslag ett sammanlagt
bidrag å 1 491 813 NF, vilket motsvarar i runt tal 1 581 000 kr.

Budgetförslaget har i januari månad 1962 varit föremål för granskningav
budgetkommittén, vilken föreslagit en reducering av huvudorganisationens
budget från 51 719 000 NF till 48 311 000 NF och av de båda anslutna
organens budgeter med sammanlagt 5 000 NF. Budgetkommitténs rekommendationer
skall underställas rådet.

Godkännes det jämkade budgetförslaget kommer Sveriges bidrag till organisationen
under dess första budgetår att uppgå till sammanlagt 1 478 000
kronor. Det bör dock uppmärksammas, att budgeten omfattar en period av
femton månader. För en tolvmånadersperiod skulle bidraget uppgå till
1 182 000 kronor.

Till detta belopp skall såsom tidigare anförts läggas kostnaderna för organisationens
operativa verksamhet.

Med hänsyn härtill synes anledning saknas att ändra det belopp å 1 250 000
kr. som föreslagits i statsverkspropositionen.

Utskottet. Storleken av Sveriges bidrag till OECD för nästa budgetår har
vid statsverkspropositionens framlämnande i avsaknad av då tillgängliga
uppgifter icke kunnat exakt bestämmas utan har preliminärt upptagits till
1 250 000 kr. Enligt en inom utrikesdepartementet upprättad promemoria,
som överlämnats till utskottet och redovisats i det föregående, har på anförda
skäl anledning icke ansetts föreligga att ändra storleken av det anslag,
som under förevarande punkt äskats i statsverkspropositionen. Utskottet
har efter granskning av den verkställda anslagsberäkningen funnit sig böra
tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Organisationen för ekonomiskt samarbete
och utveckling (OECD) för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 1 250 000 kr.

14ro) Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 14, s. 38) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

19

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 600 000 kr.

EFTA:s stat för innevarande budgetår har fastställts till 2 473 074 schw.
frs. Enligt gällande bidragsskala skall Sverige svara för 22,11 % därav,
d. v. s. 546 797 schw. frs. eller i det närmaste 660 000 kr. Finlands bidrag till
EFTA:s budget medför, att Sveriges bidrag torde sjunka till omkring det
för innevarande budgetår anvisade beloppet.

Utskottet. Under förmälan att storleken av det svenska bidraget under
budgetåret 1962/63 icke kunnat vid statsverkspropositionens framlämnande
bestämmas, enär EFTA:s stat för nämnda budgetår beslutas först under
våren 1962, har Kungl. Maj :t räknat med oförändrat medelsbehov. Utskottet
tillstyrker, att det äskade anslaget anvisas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Europeiska frihandelssammanslutningen
(EFTA) för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 600 000 kr.

15:o) Europarådet. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15, s. 38
och 39) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 505 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 505 000 kr.

Storleken av Sveriges bidrag till Europarådet under budgetåret 1962/63
har vid statsverkspropositionens framläggande icke kunnat med säkerhet
bestämmas. Preliminärt har bidraget uppskattats till 490 000 kr.

Kostnaderna under budgetåret 1962/63 för Sveriges deltagande i av Europarådet
anordnade utställningar under 1962 och 1963 beräknas uppgå till
högst 15 000 kr.

Det sammanlagda anslagsbehovet skulle alltså utgöra 505 000 kr.

Sedermera har till utskottet överlämnats en inom utrikesdepartementet,
av kabinettssekreteraren den 5 februari 1962 på uppdrag undertecknad promemoria
angående Sveriges bidrag till Europarådet för kalenderåret 1963.

Promemorian är av följande lydelse:

1. I statsverkspropositionen till 1962 års riksdag (bil. 5: Utrikesdepartementet
sid. 38) anföres, att storleken av Sveriges bidrag till Europarådet för
budgetåret 1962/63 ännu ej med säkerhet kan bestämmas samt att de uppgifter
härom, som komme att föreligga vid anslagsfragans behandling i riksdagen,
lämpligen torde få tillställas vederbörande utskott.

2. Europarådets budget för kalenderaret 1962 fastställdes den 2 december
1961. Budgetförslaget upptog en sammanlagd utgiftssumma om
18 319 600 nya franska francs. Under budgetbehandlingen modifierades vissa
av de i förslaget upptagna posterna. Dessutom uppsköts till en senare tidpunkt
ställningstagandet till en del utgiftsposter, som vore beroende av beslut
rörande förslag om organisatoriska förändringar i sekretariatet.

3 Den genom beslutet den 2 december 1961 fastställda utgiftssumman

20

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

uppgår till 17 841 200 nya francs, varav 17 237 600 nya francs skall täckas
av medlemsstaterna, medan återstoden bestrides huvudsakligen av överskott
från kalenderåret 1961. Med tillämpning av det för Sverige gällande repartitionstalet,
2,72 %, uppgår det svenska bidraget till 468 862 nya francs eller
i svenskt mynt 496 760 kronor. Då vissa nya tjänster genom den planerade
omorganisationen av sekretariatet kan beräknas bliva beslutade under året,
synes det motiverat att upptaga det svenska bidraget för 1962 till 510 000
kronor.

4. Europarådets budget för kalenderåret 1963 kommer att fastställas i
december månad innevarande år. Till utgångspunkt för beräkningen av
Sveriges bidrag för sagda år torde tagas det beräknade svenska bidraget för
innevarande år, d. v. s. 510 000 kronor.

5. Till sistnämnda belopp bör läggas 15 000 kronor för finansiering av
Sveriges deltagande i konstutställningar anordnade av Europarådet under
åren 1962 och 1963.

6. Som Sveriges bidrag till Europarådet under budgetåret 1962/63 bör
följaktligen upptagas ett förslagsanslag av sammanlagt 525 000 kronor.

Utskottet. Av en inom utrikesdepartementet upprättad promemoria, som
överlämnats till utskottet och redovisats i det föregående, framgår, att
Europarådets budget för kalenderåret 1963 kommer att fastställas i december
månad innevarande år. Till utgångspunkt för beräkningen av Sveriges
bidrag för sagda år har det enligt promemorian ansetts motiverat att upptaga
bidraget till samma belopp som för kalenderåret 1962, d. v. s. 510 000
kr. Då utskottet icke har något att erinra mot den verkställda kostnadsberäkningen
liksom ej heller mot att medel i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
beräknas för de i statsverkspropositionen omförmälda konstutställningarna,
torde till nämnda belopp böra läggas 15 000 kr., varför anslaget för
nästa budgetår torde böra uppföras med 525 000 kr. Detta belopp innebär i
förhållande till Kungl. Maj :ts förslag en ökning med 20 000 kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till
Europarådet för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 525 000 kr.

16 :o) Bidrag till Röda Korsets internationella kommitté. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 16, s. 39), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Röda Korsets internationella
kommitté för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av
30 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

21

Diverse

17 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Beskickningsfastigheternas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 18 och
19, s. 40) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Beskickning
sf as tighet er nas delfond ett förslagsanslag av
7 972 000 kr.;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 473 000 kr.

18 :o) Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 40 och 41), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gottgörelse av kostnader för sjöfolk
och nödställda svenska medborgare för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kr.

19 ;o) Förstärkning av avkastningen av understödsfonden för rysslandssvenskar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 41), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förstärkning av avkastningen av understödsfonden
för rysslandssvenskar för budgetåret 1962/
63 anvisa ett anslag av 30 000 kr.

20 :o) Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 22, s. 41—49) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 545 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Mattsson och Torsten Andersson (I: 348) och den andra inom andra
kammaren av herrar Nilsson i Tvärålund och Hansson i önnarp (II: 423), i
vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av tredje huvudtiteln, Upplysningsverksamhet
i utlandet angående Sverige, måtte för budgetåret 1962/
63 anvisa ett förslagsanslag av 2 879 600 kr.,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Nordenson (1:351) och den andra inom andra kammaren av
herrar Bohman och von Sydow (II: 421), i vilka hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla, att de av anslagen för upplysningsverksamhet
om Sverige i utlandet berörda åtgärderna måtte på lämpligt sätt
samordnas.

22

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 423 och II: 421.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 043 000 kr.

Beträffande Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet framhåller
departementschefen, att en av institutet lämnad redogörelse visar, att
dess verksamhet icke oväsentligt intensifierats även under det förflutna budgetåret.
Det är uppenbart, framhåller departementschefen, att allt större krav
ställes både på institutets centrala organisation och på insatser i fråga om
publikationer, filmer och utställningar för utlandet.

Departementschefen anser det vara av vikt att centralorganisationen förstärkes
och att möjlighet skapas för en effektiv filmdistribution, bl. a. i Amerikas
Förenta Stater. Det är även angeläget, att insatser göres från institutets
sida i anslutning till de särskilda åtgärder av exportfrämjande karaktär som
chefen för handelsdepartementet föreslår under anslaget till Främjande av
utrikeshandeln in. m. Härvid avses främst de upplysningskampanjer som
planeras i Västtyskland, Frankrike och Belgien samt i Amerikas Förenta
Stater.

Med hänsyn härtill förordar departementschefen en ökning av det statliga
bidraget och föreslår alltså, att bidraget för budgetåret 1962/63 utgår med
1 509 000 kr., vilket jämfört med innevarande budgetår innebär en höjning
med 220 000 kr.

Med avseende å Svensk-amerikanska nyhetsbyrån framhåller departementschefen,
att behovet av ökade insatser i Nordamerika har anmält sig i förhöjd
grad under senare år. Med hänsyn till planerade utställningar och särskilt
den kampanj, som fått arbetsnamnet »Det tekniska året», synes en förstärkning
av personalen vid nyhetsbyråns New York-kontor erforderlig. Syftet
är icke blott att vidga nyhetsförmedling och allmän information om Sverige
utan framför allt att bedriva public-relation-verksamhet för att systematiskt
och effektivt förbereda de planerade svenska framträdandena. För att detta
skall möjliggöras förordar departementschefen att bidraget till Svensk-amerikanska
nyhetsbyrån höjes med 80 000 kr. till 599 000 kr.

För Svensk-internationella pressbyrån förordar departementschefen en
höjning med 22 000 kr., som helt är av automatisk natur.

Under anslagsposten Övrig upplysningsverksamhet anvisas medel för bestridande
av kostnaderna för den upplysningsverksamhet som bedrives av
beskickningar, delegationer och konsulat. För innevarande budgetår har anvisats
70 000 kr. Större delen härav utnyttjas för att förse utlandsmyndigheterna
med ett minimum av material i form av böcker, broschyrer, tidskrifter
m. m.

Den internationella utvecklingen kräver, att upplysningsverksamheten i
utlandet angående Sverige, i all synnerhet när det gäller informationer om
svensk utrikespolitik och handelspolitik, vidgas och intensifieras. Inom ramen
för en dylik ökning av den allmänna upplysningsverksamheten om Sverige
erfordras bl. a. ökade medel för en nyproduktion av informationsmate -

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

23

rial om Sverige ävensom för en effektiv distribution av detta material. Vidare
bör svenska framträdanden i utlandet förberedas publicitets- och opinionsmässigt,
om den avsedda effekten skall uppnås. Behov kan därjämte
visa sig föreligga att i de stora länderna presentera de svenska synpunkterna
genom särskilt utsända representanter eller genom goodwill-delegationer.
Behovet av dylika åtgärder för att skapa förståelse för Sveriges utrikespolitiska
och handelspolitiska strävanden är sådant, att departementschefen anser
sig böra förorda en höjning av förevarande anslagspost. En samordning
med förenämnda särskilda åtgärder av exportfrämjande karaktär som chefen
för handelsdepartementet föreslår bör därvid enligt departementschefen
komma till stånd. Under hänvisning till vad nu anförts föreslår departementschefen,
att anslagsposten höjes med 180 000 kr. för ifrågavarande ändamål.
Med hänsyn till att medelsbehovet är svårt att beräkna föreslås vidare,
att anslagsposten uppföres förslagsvis, varav följer att anslaget bör
vara förslagsanslag.

Utskottet. Den handelspolitiska utvecklingen genom bl. a. den fortgående
utbyggnaden av produktionskapaciteten i de stora industrinationerna samt
de senaste årens omfattande marknadsbildningar har i hög grad skärpt den
internationella konkurrensen och medfört ökat behov av insatser för att
utomlands sprida vidgad kännedom om och förståelse för Sverige och svenska
förhållanden. Det är därför ett angeläget intresse att alla ansträngningar
vidtagas för att i utlandet söka skapa en mera rättvisande bild av det moderna
svenska samhället än som på många håll synes vara rådande. Det gäller
bl. a. att klarlägga svensk utrikes- och handelspolitik. Vidare behövs en
intensifierad upplysningsverksamhet om landets industri och näringsliv, dess
kommersiella, sociala och kulturella förhållanden, dess tekniskt-vetenskapliga
standard m. m. Av stor och aktuell betydelse äro givetvis upplysningsaktioner
i anslutning till våra strävanden att vinna tillträde till den europeiska
gemensamma marknaden. Många med Sverige jämförbara länder anvisa
högst betydande medel för upplysnings- och goodwill-skapande kampanjer
i motsvarande syfte.

Det är mot bakgrunden härav, som Kungl. Maj :t, vad beträffar nu ifrågavarande
anslag, föreslagit en uppräkning av detsamma med drygt 500 000 kr.
Under punkten 22 i det följande har anslaget till utländska pressbesök föreslagits
höjt från 40 000 kr. till 200 000 kr. Vidare har Kungl. Maj :t under
tionde huvudtiteln äskat ett anslag av 3 500 000 kr. för att bl. a. möta det
växande behovet av kommersiella stödjepunkter, kommersiell upplysningsverksamhet
och deltagande i andra exportfrämjande åtgärder.

Jämfört med de medel, som stå till förfogande innevarande budgetår, innebär
Kungl. Maj :ts förslag en rätt avsevärd anslagsökning. Med hänsyn till
betydelsen av de upplysningsåtgärder, om vilka här är fråga, finner utskottet
en ökning vid motiverad. Även om en ytterligare förstärkning av anslaget, på
sätt i motionerna I: 348 och II: 423 yrkats, kan vara befogad, anser utskottet
sig dock böra stanna för Kungl. Maj:ts förslag. Det må nämligen erinras

24

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

om att Kungl. Maj:t — utom de förordade anslagshöjningarna — med avseende
å nu ifrågavarande anslag föreslagit, att detsamma ges karaktär av
förslagsanslag. Liksom i fråga om anslaget till utländska pressbesök har utskottet
icke något att erinra mot att en sådan budgetteknisk förändring vidtages
även beträffande förevarande anslag. Härigenom beredas åt Kungl.
Maj:t möjligheter att, där så anses oundgängligen erforderligt, överskrida
dessa anslag. Båda dessa anslag äro nu av sådan natur att de icke få överskridas.

Utskottet delar den i motionerna I: 351 och II: 421 framförda uppfattningen,
att den rådande splittringen av resurserna för upplysningsverksamheten
på olika huvudtitlar och anslag medför risk för att den erforderliga effektiviteten
vid användningen av anvisade medel icke åstadkommes. Jämväl enligt
utskottets mening är det angeläget, att en samordning och koordinering
av upplysningsverksamheten åvägabringas. Endast härigenom torde en i
verklig mening samlad kraftinsats kunna komma till stånd. Enligt vad utskottet
under hand inhämtat har Kungl. Maj :t sin uppmärksamhet riktad
på denna fråga. Utskottet vill i sammanhanget framhålla följande.

Vad beträffar den kommersiella bearbetningen av utlandsmarknaderna är
detta givetvis främst en näringslivets egen uppgift. Det är dock i rådande internationella
marknadsläge ett allmänt intresse att staten — jämsides med
sin kommersiella utlandsrepresentation och ordinarie utrikesförvaltning —
med sina informationsorgan och sin allmänna upplysningsverksamhet bidrager
till att stimulera och stödja det enskilda näringslivets ansträngningar
att stärka och vidga de kommersiella kontakterna med viktiga marknader
inom och utom Europa. En statlig upplysningsverksamhet med inriktning
härpå skulle kunna bidraga till att nya företag komma ut på exportmarknaderna
och även vara av värde för den svenska småindustri,
som strävar att vidga sina affärskontakter till att omfatta jämväl utlandet.
Det skulle därför enligt utskottets mening vara av stor betydelse, om den
statliga informationsapparaten vid sidan av näringslivets egna reklaminsatser
i ökad utsträckning engagerades i ansträngningarna att sprida kännedom
om vårt lands näringsliv och tekniskt-vetenskapliga standard i syfte
att jämna vägen för industriens exportprodukter. En samverkan i någon
form mellan staten och näringslivet på detta område framstår för utskottet
som betydelsefull. Utskottet vill emellertid understryka, att utskottet icke
härmed avser tillskapandet av någon topporganisation för ändamålet. Med
hänsyn till frågans vikt anser utskottet, att riksdagen bör i skrivelse till
Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet sålunda anfört.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 348 och II: 423 till Upplysningsverksamhet i
utlandet angående Sverige för budgetåret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 2 545 000 kr.;

b) i anledning av motionerna I: 351 och II: 421 i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

25

21 :o) Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda
svenska stipendiater. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 23, s. 49),
innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande av resekostnader för inom
Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 000
kr.

22 :o) Utländska pressbesök. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
24, s. 50) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 200 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 40 000 kr.

Med hänsyn till behovet av ökad utrikespolitisk och handelspolitisk upplysning
i utlandet om Sverige föreslår departementschefen, att anslaget höjes
till 200 000 kr. Anslaget föreslås skola ändras till förslagsanslag. Departementschefen
förutser, att av nämnda belopp 40 000 kr. liksom hittills kommer
att disponeras för mera rutinmässig besöksverksamhet av sedvanlig
karaktär.

Utskottet anser sig böra tillstyrka, att anslaget i enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag höjes med 160 000 kr. Utskottet finner sig vidare på i ärendet
anförda skäl böra tillstyrka den föreslagna budgettekniska förändringen av
anslaget och har icke heller något att erinra mot vad departementschefen i
övrigt anfört. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Utländska pressbesök för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.

23 :o) Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 25, s. 50 och 51)
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av
135 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 110 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en uppräkning av
anslaget med 25 000 kr., vilket belopp skulle komma Utrikespolitiska institutet
till godo.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till U pplgsningsarbete rörande mellanfolkligt
samarbete och utrikespolitiska frågor för budgetåret
1962/63 anvisa ett anslag av 135 000 kr.

26

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

24 :o) Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26, s. 52—55)
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 2 350 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 500 000 kr.

För budgetåret 1962/63 erfordras i första hand medel för aktuella fastighetsfrågor
i Paris, Belgrad, Kairo och New York.

Sedan hyresgästerna i den år 1959 förvärvade fastigheten 17 rue Barbetde-Jouy
i Paris avhysts, anser beskickningen angeläget att på tomten befintliga
byggnader rives senast under budgetåret 1962/63. Byggnadsstyrelsen
räknar med att projekteringen av den kommande nybyggnaden skall
kunna påbörjas innevarande budgetår med sikte på att byggnadsfrågan om
möjligt skall kunna föreläggas 1963 års riksdag.

Beträffande frågan om förvärv av beskickningstomt i Belgrad hänvisas
till att förhandlingar om tomtförvärv alltjämt pågår. De beräknas slutföras
under nästkommande budgetår.

Sedan år 1951 är kansliet och sändebudsbostaden i Kairo provisoriskt inrymda
i en hyresfastighet. Under en följd av år har beskickningen undersökt
möjligheterna att genom nyförhyrning anskaffa andra lokaler. Det har
emellertid visat sig omöjligt att hyresvägen lösa beskickningens lokalfråga
på ett ändamålsenligt sätt, vilket bl. a. förutsätter att kansli och bostad förlägges
inom samma fastighet. Byggnadsstyrelsen har med anledning härav
verkställt en utredning rörande möjligheterna att förvärva lämplig fastighet
eller tomt för nybyggnad. Enligt styrelsens uppfattning synes sistnämnda
alternativ vara enda möjligheten att lösa beskickningens lokalfråga på ett
ändamålsenligt sätt. En ingående inventering av olika salubjudna objekt
har visat svårigheterna att finna bebyggda fastigheter lämpade för här avsett
ändamål. Undersökning har därför inletts rörande de ekonomiska förutsättningarna
för inköp av tomt. För att kunna tillvarata eventuellt uppkommande
gynnsamt köpetillfälle bör medel reserveras för kommande budgetår.

Arbetsförhållandena för flertalet tjänstemän vid utlandsmyndigheterna i
New York påfordrar relativt centralt belägna bostäder i närheten av kanslilokalerna.
Svårigheter föreligger att över huvud taget finna lämpliga bostäder
i en storstad av denna struktur; den knappa tillgången och den
stora efterfrågan på bostäder i centrum gör det praktiskt taget omöjligt att
förhyra sådana objekt till rimliga kostnader. Inom de fyra statsägda fastigheterna
vid Park Avenue finns f. n. kanslilokaler för generalkonsulatet
och bostäder åt generalkonsuln och chefen för FN-representationen samt

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

27

åt ytterligare 13 tjänstemän. Redan under åren 1950—52 diskuterades ett
förvärv av en angränsande fastighet, men ett köp kunde då icke genomföras
av ekonomiska skäl. Under hösten 1961 har ett nytt erbjudande om
köp av samma fastighet lämnats, och förberedande undersökningar har visat,
att ett förvärv nu skulle kunna genomföras på fördelaktiga villkor.
Byggnaden skulle i första hand utnyttjas såsom personalbostad, varjämte
några rum skulle kunna tagas i anspråk för kansliändamål. Ett genomförande
av köpet innebär även en konsolidering, då de nuvarande värdefulla
tomterna, vars begränsade byggnadsyta icke tillåter ett utnyttjande av den
maximala byggnadshöjden, genom tillskott av grannfastigheten i en framtid
kan bebyggas på ett rationellt sätt.

Kansliet och större delen av personalbostäderna vid beskickningen i Bonn
är inrymda i förhyrda fastigheter i Bonn, medan beskickningschefens bostad
är förlagd i en fastighet i Köln, som förvärvades år 1951. Även beskickningskansliet
och ett flertal personalbostäder var tidigare förlagda till
Köln men överflyttades till Bonn i början av år 1957. Anmälan härom gjordes
i 1958 års statsverksproposition (bil. 24 s. 2). I anslutning till kansliets
förflyttning har fortlöpande undersökningar gjorts rörande möjligheterna
att jämväl förhyra en sändebudsbostad i Bonn. Dessa undersökningar
har emellertid varit resultatlösa. Det nuvarande arrangemanget med
sändebudsbostaden förlagd i Köln medför betydande olägenheter för beskickningschefen
genom de tidsödande resor, som dagligen måste företagas mellan
Köln och Bonn. Beskickningens under senare år ökade arbetsuppgifter
har medfört, att en förläggning av sändebudets bostad till Bonn framstått
som angelägen. Då en nyanskaffning av lämplig bostad icke synes kunna
genomföras hyresvägen, avser byggnadsstyrelsen att undersöka möjligheterna
att förvärva för ändamålet lämpad fastighet eller tomt för nybyggnad.

Även andra behov än de här anmälda kan bli aktuella under det närmaste
budgetåret.

I enlighet med vad som nu anförts föreslår departementschefen, att förevarande
investeringsanslag för budgetåret 1962/63 uppföres med ett belopp
av 2 350 000 kr.

Utskottet har vid granskning av de beräkningar, som ligga till grund för
det nu äskade anslaget, funnit motiverat, att detsamma uppföies med av
Kungl. Maj:t föreslaget belopp. Såsom förutsattes i 1952 års riksdagsbeslut
i samband med det lämnade bemyndigandet för Kungl. Maj :t att inom ramen
för anvisade medel inköpa, uppföra och iståndsätta fastigheter för utrikesrepresentationen
bör Kungl. Maj:t jämväl för nästa ars riksdag anmäla,
vilka åtgärder som i här förevarande avseenden vidtagits under det närmast
förflutna hudgetåret.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp, uppförande och iståndsättande
av fastigheter för utrikesrepresentationen för budgetåret
1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 2 350 000 kr.

28

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

25 :o) Inköp av tomt för beskickningen i Washington. Kungl. Maj:t har fö*
reslagit riksdagen (punkt 27, s. 55) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.

Efter framställning av byggnadsstyrelsen har beskickningen i Washington
företagit en undersökning av fastighetsmarknaden i Washington med särskild
inriktning på förvärv av en centralt belägen tomt, på vilken i första
hand en kanslifastighet kan uppföras. Vidare har en av byggnadsstyrelsen
som expert anlitad arkitekt under sommaren 1961 besiktigat några lämpliga
till salu anmälda tomter. Beskickningens i Washington undersökningar
och förhandlingar med markägare pågår alltjämt. Det har emellertid därvid
visat sig, att tomtpriserna är så höga i Washington, att det av 1961 års
riksdag anvisade investeringsanslaget för detta ändamål inte torde komma
att räcka. Det synes departementschefen därför vara motiverat att för tomtköpet
beräkna ytterligare 1 000 000 kr.

Utskottet. Med hänsyn till vad som i ärendet upplysts finner utskottet sig
böra tillstyrka, att ytterligare 1 000 000 kr. anvisas för här ifrågavarande
ändamål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Inköp av tomt för beskickningen i
Washington för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kr.

Statens utlåningsfonder

26 :o) Utrikesförvaltningens lånefond. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 28, s. 55 och 56) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 50 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer
skall kunna liksom utrikesförvaltningens tjänstemän erhålla
lån ur utrikesförvaltningens lånefond. Samtidigt föreslås denna möjlighet
skola utsträckas till socialattachéer, lantbruksattachéer och lantbruksrepresentanter
samt kyrkoherdar i svenska församlingar i utlandet. Jämväl
enstaka utlandsrepresentanter för andra myndigheter (t. ex. statens fiskexportrepresentant,
Sveriges representant vid skandinaviska luftfartssekretariatet
i Montreal) bör kunna få låna ur fonden efter prövning i varje särskilt
fall.

För ändamålet erfordras en ökning av utrikesförvaltningens lånefond. För
att även kunna möta förutsedda behov för utrikesförvaltningens del föreslås
att fonden höjes med sammanlagt 200 000 kr. Fonden kommer härefter
att uppgå till 525 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

29

Med hänsyn till de nytillkommande kategorierna låntagare förutsättes en
viss omarbetning av bestämmelserna för fonden bli nödvändig.

Utskottet anser skäligt, att lånemöjligheter vid förflyttning till utrikes
stationeringsort, motsvarande dem som gälla för utrikesförvaltningens tjänstemän,
utsträckas till de av departementschefen angivna personalkategorierna.
Den härför föreslagna anslagshöjningen synes böra godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Utrikesförvaltningens lånefond för
budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 200 000
kr.

27 :o) Uppskjuten fråga. Utskottet kommer framdeles under riksdagen att
avgiva utlåtande beträffande Kungl. Maj :ts under punkten 17 (Internationell
biståndsverksamhet) framställda förslag, vilket utskottet härmed får för
riksdagen

anmäla.

Stockholm den 6 mars 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Birger Andersson, Bergman, Ragnar Bergh, Fritz Persson, Per Jacobsson,
Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Sundin, Virgin, Eric
Carlsson och Per-Olof Hanson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, fröken
Elmén, herrar Andreasson, Eliasson i Sundborn, fru Lewén-Eliasson, herrar
Svensson i Ljungskile, Lassinantti, Johansson i Norrköping, Carbell, Gustafsson
i Skellefteå och Bohman.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620269