Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962
1
Nr 23
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar rörande utbildning
av gymnasieingenjörer till lärare vid tekniska
läroverk jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t beträffande utgifterna för budgetåret
1962/63 inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde (bilaga 10, punkterna
296, 297 och 336) samt i propositionen nr 2 (bilaga 5, punkten 2, och bilaga
12, punkten 1) framlagt i det följande redovisade förslag rörande utbildning av
gymnasieingenjörer till lärare vid tekniska läroverk.
I samband med nämnda förslag har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Segerstedt Wiberg (1:14) och den andra inom andra kammaren av herr Helén
(11:27), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte påfordra
nya förhandlingar beträffande de tekniska läroverkens lärarförsörjning
samt att resultatet härav måtte snarast redovisas inför riksdagen;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Ljungberg och herr Ragnar Bergh (1:331) samt den andra inom andra
kammaren av fröken Karlsson m.fl. (11:403), i vilka hemställts att riksdagen
måtte
a) uttala att förhandlingar omgående inledes mellan statsmakterna och berörda
arbetsmarknadsorganisationer i syfte att häva den akuta bristen på lärare
vid de tekniska gymnasierna;
b) uttala att en utredning tillsättes av Kungl. Maj:t med uppgift att snarast
och fortlöpande redovisa åtgärder i syfte att häva bristen på lärare vid samtliga
utbildningsanstalter;
c) avslå Kungl. Maj:ts förslag under åttonde huvudtiteln, punkten Utbildning
av lärare vid yrkesundervisningen, angående åtgärder för anordnande fr. o. m.
vårterminen 1962 av utbildning av gymnasieingenjörer vid tekniska läroverk;
d) till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen för budgetåret 1962/63
anvisa ett reservationsanslag av 2 042 000 kr.;
e) avslå Kungl. Maj:ts förslag under kapitalbudgeten att till Lån till gymnasieingenjörer
för utbildning till lärare för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 1 025 000 kr.;
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 23
2
Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Ljungberg och herr Ragnar Bergh (I: 330) samt den andra inom andra
kammaren av fröken Karlsson m.jl. (11:404), i vilka hemställts att riksdagen
måtte
a) avslå Kungl. Maj:ts förslag att till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kr.;
b) avslå Kungl. Maj:ts förslag att till Lån till gymnasieingenjörer för utbildning
till lärare å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1961/62 anvisa ett
investeringsanslag av 300 000 kr.;
dels en inom andra kammaren av fru Sjövall och fru Kristensson väckt motion
(II: 429), vari hemställts
a) att Kungl. Maj:ts framställning under åttonde huvudtiteln, punkt 296
angående utbildning av gymnasieingenjörer till lärare vid tekniska läroverk, icke
måtte av riksdagen bifallas;
b) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om skyndsam
utredning av ärendet;
dels en inom andra kammaren av fru Sjövall och fru Kristensson väckt motion
(II: 430), vari hemställts att Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 2/1962 att till
Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr. icke måtte av
riksdagen bifallas;
dels ock en inom första kammaren av herr Lennart Geijer väckt motion
(I: 352), vari hemställts att riksdagen vid behandling av frågan om anslag till
anordnande av tvåårig utbildning av gymnasieingenjörer till lärare vid tekniska
läroverk måtte besluta att bestämmelserna angående lån till deltagarna i utbildningen
ändras så, att den, som efter ett års lärartjänst finner att han vill återgå
till annan verksamhet, får hela lånebeloppet avskrivet.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 27, II: 403, II: 404, II: 429, II: 430 och I: 352.
I:o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. Kungl. Maj:t har i
propositionen nr 1 (bilaga 10, punkt 296, s. 553—567 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1962) föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga föreskrifter och
vidtaga övriga åtgärder för anordnande fr. o. m. vårterminen 1962 av utbildning
av gymnasieingenjörer till lärare vid tekniska läroverk i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen förordade grunder, dels ock till Utbildning
av lärare vid yrkesundervisningen för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 3 420 000 kr.
Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 2 (bilaga 5, punkt 2, s. 13 och 14
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3
januari 1962) föreslagit riksdagen att till Utbildning av lärare vid yrkesunder
-
Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962
3
visningen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1961/62 å driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
Utskottet kommer att under denna punkt behandla samtliga de i det föregående
angivna motionerna.
Under punkten 296 har i första hand upptagits medel för längre lärarutbildningskurser
och övrig kursverksamhet m. m. Departementschefen har beräknat
kostnaderna för tio yrkeslärarkurser till 780 000 kr., för sju handelslärarkurser
till 294 000 kr., för tre läroverksingenjörskurser till 183 000 kr., för en sjukvårdslärarkurs
till 83 000 kr., för två kurser för civilingenjörer till 60 000 kr. och för
en kurs för ämneslärare till 42 000 kr., eller tillhopa 1 442 000 kr., vilket sistnämnda
belopp enligt departementschefen dock kan minskas med 70 000 kr.
För övrig kursverksamhet beräknas ett belopp av 670 000 kr. Sammanlagt medför
de här nämnda förslagen ett medelsbehov av 2 042 000 kr., vilket innebär en
anslagsökning med 198 000 kr.
I sammanhang härmed har Kungl. Maj:t framlagt förslag om utbildning av
gymnasieingenjörer till lärare vid tekniska läroverk.
Rörande bakgrunden till det ifrågavarande förslaget framgår av statsrådsprotokollet
bl. a. följande.
Statsmakterna har under senare år fattat beslut, som medför en väsentlig
utbyggnad av den tekniska gymnasieorganisationen. Enbart under de båda budgetåren
1960/62 har tillkommit 10 respektive 40 nya intagningsavdelningar.
Den redan beslutade och förutsatta vidare utbyggnaden av de tekniska gymnasierna
kräver ett stort lärartillskott, i synnerhet i de naturvetenskapliga och
tekniska ämnena. I matematik, fysik och kemi har undervisningen hittills bestritts
av universitetsutbildade lärare och civilingenjörer samt i de tekniska
ämnena av civilingenjörer och ett fåtal läroverksingenjörer. Vid de högre tekniska
läroverken finns icke samma fasta adjunktskår som vid de allmänna läroverken.
Budgetåret 1961/62 består den av 15 ordinarie och 125 extra ordinarie
adjunkter i lönegrad A 23. Antalet lektorstjänster samma budgetår uppgår till
298. De nuvarande adjunkterna är till mycket stor del civilingenjörer, som
meriterar sig för lektorstjänster.
Överstyrelsen jör yrkesutbildning har i en framställning den 26 oktober 1961
framlagt förslag om anordnande av en tvåårig lärarutbildning för omkring 80
kvalificerade gymnasieingenjörer med början redan vårterminen 1962. Utbildningen
skulle förläggas till de tekniska högskolorna och vara avslutad före början
av höstterminen 1963.
Enligt överstyrelsens uppfattning är en nödvändig förutsättning för att den
föreslagna utbildningen skall få kvalificerade elever att eleverna får ersättning
4
Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962
under studietiden. Vid fastställande av ersättningens storlek bör man utgå ifrån
att medianlönen för en läroverksingenjör tre år efter examen beräknas vara ca
1 700 kr. per månad och fem år efter examen ca 1 900 kr. per månad. Till eleverna
bör därför enligt överstyrelsens uppfattning utgå en månadslön av 1 300
kr. Elever från annan ort än kursorten bör dessutom komma i åtnjutande av
dels traktamente om 16 kr. per dag, dels fyra fria resor per termin.
Över denna framställning har yttranden avgivits av berörda myndigheter och
organisationer. I de flesta yttranden förklarar man sig inse behovet av skyndsamma
åtgärder, men genomgående intages en kritisk eller tveksam hållning till
de framlagda förslagen.
Rörande den närmare innebörden av remissyttrandena torde få hänvisas till
åttonde huvudtiteln (s. 557—559).
Efter överläggningar mellan företrädare för ecklesiastikdepartementet, överstyrelsen
för de tekniska högskolorna, överstyrelsen för yrkesutbildning och de
tekniska högskolorna uppdrog Kungl. Maj:t den 24 november 1961 åt rektorn
vid tekniska högskolan i Stockholm, professorn Ragnar Woxén, att, med beaktande
av överstyrelsens för yrkesutbildning nämnda framställning och remissyttrandena
däröver, i samråd med kollegienämnderna vid de tekniska högskolorna
och överstyrelsen för yrkesutbildning överarbeta överstyrelsens förslag.
Utredningsmannen skulle till Kungl. Maj:t inkomma med ett nytt förslag, vilket
borde avse anordnande av en till de tekniska högskolorna förlagd särskild
utbildning av gymnasieingenjörer för lärartjänstgöring vid de högre tekniska
läroverken.
Utredningsmannen har den 15 december 1961 inkommit med förslag om särskild
utbildning av gymnasieingenjörer till lärare vid högre tekniska läroverk.
Förslaget innebär, att utbildningen anordnas och står under inseende av överstyrelsen
för yrkesutbildning samt att den förlägges till teknisk högskola vars lärare
och lokaler utnyttjas. Följande närmare redogörelse torde här få lämnas.
Utbildningens allmänna uppläggning. Utredningsmannen föreslår, att lärarutbildningen
förlägges till tre avdelningar, nämligen en för maskinteknik, en för
elektroteknik och en för byggnadsteknik. Avdelningen för maskinteknik föreslås
bli uppdelad på en tillverkningsteknisk och en värmeteknisk linje. Enligt
utredningsmannens uppfattning bör avdelningen för elektroteknik delas i en
kraftteknisk och en teleteknisk linje. Avdelningen för byggnadsteknik avses få
en husbyggnadsteknisk och en anläggningsteknisk linje. Varje avdelning beräknas
få 30 elever.
Utbildningstid. Den sammanlagda utbildningstiden vid varje avdelning avses
skola motsvara två års studier vid teknisk högskola, dvs. fyra terminer om 14
veckor. Ifrågavarande utbildning bör dock uppdelas på blott tre terminer, vardera
omfattande ca 20 veckor. Den första årskullen elever skall enligt planerna
börja sina studier den 1 februari 1962 och avsluta dessa den 14 augusti 1963.
Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962
5
En andra årskull elever bör enligt utredningsmannens förslag intagas den 15
januari 1963. De studerande avses få ferier om sammanlagt 2 månader, vartill
kommer juluppehåll.
InträdesviUkor. Utredningsmannen föreslår, att av läroverksingenjörer som
söker inträde skall krävas kvalificerande betyg från tekniskt gymnasium. Sökande
med väl vitsordad praktik bör ges företräde. Vidare bör det finnas möjligheter
för teknologer att efter individuell prövning kunna antagas som elever.
Utredningsmannen omnämner även ett uppslag från lärare vid Chalmers tekniska
högskola av innebörden att teknologer som fullgjort samtliga tentamina i
de tre första årskurserna vid högskolan skulle erhålla avgångsbetyg, som berättigade
dem till adjunktstjänster vid tekniska läroverk. Detta uppslag finner
utredningsmannen böra övervägas närmare.
Förläggning av utbildningen. Lärarutbildningen bör enligt utredningsmannen
vara knuten till tekniska högskolan i Stockholm vad beträffar avdelningarna
för maskinteknik och för byggnadsteknik och till Chalmers tekniska högskola
vad beträffar avdelningen för elektroteknik.
Vad utbildning i Göteborg beträffar skulle vid Chalmers tekniska högskola
fr. o. m. januari 1963 kunna mottagas en grupp gymnasieingenjörer som undervisats
i Stockholm under de två första terminerna. Vidare kan lokalförhållandena
förväntas bli förbättrade så, att utbildning av en avdelning för elektroteknik
skulle kunna börja i Göteborg i januari 1964.
Utbildningsplaner. Utbildningen föreslås omfatta 14—16 ämnen av vilka omkring
en tredjedel utgör grundläggande ämnen av i det närmaste samma innehåll
som motsvarande ämnen vid de tekniska högskolorna. Övriga läroämnen,
som anpassas för lärarutbildningen, utgöres av tillämpade ämnen och pedagogik.
Den i lärarutbildningen ingående undervisningen i pedagogik och ämnesmetodik,
omfattande 100 timmar, föreslås kompletterad med senare anordnade pedagogiska
kurser, anordnade av överstyrelsen för yrkesutbildning.
Inspektörer och lärare. För att standarden på undervisningen skall hållas på
högskolemässig nivå föreslår utredningsmannen, att ett antal professorer vid de
tekniska högskolorna får uppdrag att vara inspektörer för den av överstyrelsen
för yrkesutbildning anordnade utbildningen. Med hänsyn till läro- och timplanernas
utformning samt ämnenas heterogena karaktär erfordras vid de tre avdelningarna
sammanlagt under första och andra terminen fem samt under tredje
terminen elva inspektörer. Lärarkåren avses i första hand bli rekryterad bland
lärarna vid tekniska högskolan. Utbildningen skall ledas av en kursföreståndare
med rektorsbefogenheter.
Kostnaderna för lärarutbildningen. Utredningsmannen uppskattar kostnaderna
för budgetåret 1961/62 till totalt 482 000 kr. varav 70 000 kr. utgör engångskostnader
för ombyggnadsarbeten samt inredning och utrustning av lokaler.
Av de löpande kostnaderna utgör lärararvoden 370 450 kr., inspektörs- och kursföreståndararvoden
24 000 kr., administrationskostnader 19 000 kr. samt kompendie-
och matcrielkostnadcr in. m. 98 550 kr. För budgetåret 1962/63 beräknas
inga engångskostnader uppkomma. De löpande kostnaderna nämnda budgetår
beräknas till 997 900 kr. för lärararvoden, 58 800 kr. för inspektörs- och kursföreståndararvoden,
44 000 kr. för administration samt 277 300 kr. för kompendie-
och matcrielkostnadcr m. in. De sammanlagda utbildningskostnaderna
för nästa budgetår beräknas uppgå till 1 378 000 kr. Häri ingår kostnader för
.— förutom en ny avdelning för maskinteknik och en för byggnadsteknik i Stockholm
— eu ny avdelning för elektroteknik i Göteborg våren 1963. Fr. o. m. bud
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962
getåret 1963/64 torde kostnaden bli något lägre än under budgetåret 1962/63
med hänsyn till en minskning av vissa utgifter för kompendieutgivning m. m.
Departementschejen har erinrat om att statsmakterna under senare år fattat
beslut, som medför en väsentlig utbyggnad av den tekniska gymnasieorganisationen.
Enbart under budgetåren 1960/62 har tillkommit 10 respektive 40 nya
intagningsavdelningar. Med utgångspunkt i det ökade antalet intagningsavdelningar
och den beräknade ökningen under nästa budgetår kan enligt departementschefen
det ackumulerade lärarbehovet hösten 1963 beräknas till omkring
100 nya lärare i tekniska ämnen och omkring 80 i matematik, fysik och kemi.
Mot bakgrunden härav och det förutsebara ytterligare lärarbehovet för den
fortsatta expansionen under 1960-talet anser departementschefen det nödvändigt,
att statsmakterna nu fattar beslut om särskilda åtgärder för att i tid motverka
en hotande lärarbrist vid de tekniska läroverken. I annat fall föreligger risk att
syftet med utbyggnaden av dessa läroverk förfelas. Efter att ha framhållit att
det nu framlagda förslaget är avsett att leda till en ökning av antalet utbildade
lärare redan hösten 1963, anför departementschefen följande.
Även om situationen kräver snabba åtgärder är det dock givet, att kravet
på en hög kunskapsnivå hos de blivande lärarna ej får eftergivas. Det vore i
och för sig önskvärt, att de tekniska läroverkens lärarkår till största delen
kunde rekryteras med civilingenjörer. Mot bakgrunden av rådande brist på
sådana är det emellertid enligt min mening orealistiskt att tro, att lärarbehovet
skulle kunna helt tillgodoses på detta sätt, även om de närmaste årens ökade
examination vid de tekniska högskolorna tages i beaktande.
Det nu föreliggande, i samråd med bl. a. kollegienämnderna överarbetade förslaget
innebär, att gymnasieingenjörer får en på läraryrket inriktad, kvalificerad
utbildning i sådana ämnen som de kommer att undervisa i vid de tekniska gymnasierna.
Utbildningen är således direkt inriktad på lärarverksamhet vid denna
skolform.
Då utomordentligt starka skäl talar för att åtgärder vidtages för att motverka
en eljest uppkommande och mycket allvarlig brist på lärare vid de snabbt
expanderande tekniska läroverken, anser jag bestämt att en utbildning bör komma
till stånd efter i huvudsak de riktlinjer och i den omfattning utredningsmannen
förordat — innebärande bl. a. att medel nu beräknas för två utbildningsomgångar
— samt att utbildningen i enlighet med hans förslag påbörjas redan i
februari 1962. Jag ämnar senare föreslå, att för denna undervisning erforderliga
medel under innevarande budgetår äskas i vederbörlig ordning. Jag vill vidare
framhålla att under ärendets beredning erforderliga förberedande åtgärder av
organisatorisk natur vidtagits för att möjliggöra en så tidig start.
Som utredningsmannen föreslagit bör utbildningen anordnas av överstyrelsen
för yrkesutbildning och förläggas till teknisk högskola. Åtminstone under det
första året synes undervisningen i dess helhet böra förläggas till tekniska högskolan
i Stockholm. Enligt vad utredningsmannen uppger, skulle det vara möjligt
att våren 1963 bereda plats vid Chalmers tekniska högskola för elever, som
i avdelningen för elektroteknik undervisats två terminer i Stockholm. Detta
tyder på, att avdelningen för elektroteknik skulle kunna förläggas till Göteborg
redan fr. o. m. våren 1963 i stället för våren 1964, som utredningsmannen föreslagit.
Jag finner det synnerligen angeläget, att denna möjlighet ingående under
-
Statsutskottets utlåtande nr So år 1962
sökes och om möjligt tillvaratages eller att förutsättningar på annat sätt skapas
för att en ny avdelning för elektroteknik skall kunna starta våren 1963.
För tillträde till utbildningen bör fordras ingenjörsexamen med goda betyg
från den gymnasielinje, som motsvarar den avdelning i vilken den sökande
önskar intagas. Företräde bör ges den som har meriterande praktik efter ingenjörsexamen
inom verksamhetsområde, som har anknytning till den avdelning
den sökande önskar bli intagen i. Frågan om möjligheter för teknologer, som efter
några års studier vid teknisk högskola önskar avbryta sin utbildning där, att få
tillträde till ifrågavarande lärarutbildning bör enligt min mening ytterligare övervägas
av överstyrelsen i samråd med vederbörande vid tekniska högskolorna,
givetvis med beaktande av de olika synpunkter som härutinnan framförts vid
remissbehandlingen.
Som en garanti för att lärarutbildningen hålles på högskolemässig nivå bör i
enlighet med utredningsmannens förslag professorer vid de tekniska högskolorna
fungera som inspektörer. Fn ytterligare garanti härför ligger i förutsättningen
att lärare vid de tekniska högskolorna i möjligaste mån skall utnyttjas som
lärare vid ifrågavarande utbildning.
Utredningsmannen har ej upptagit frågan om ersättning till deltagarna i
lärarutbildningen utan hänvisar härutinnan till överstyrelsens tidigare nämnda
framställning. Överstyrelsen har i denna fråga föreslagit, att en månadsersättning
av 1 300 kr. skulle utgå till samtliga deltagare under studietiden. Till deltagare
bosatta utanför utbildningsorten skulle dessutom utgå traktamente och
resebidrag. För att tillräckligt kvalificerade sökande skall kunna förväntas vilja
genomgå utbildningen, anser jag det för egen del nödvändigt, att det under
utbildningen — som kan sägas innebära en omskolning för ny yrkesverksamhet
— utgår en ersättning, som åtminstone till väsentlig del kan kompensera
det inkomstbortfall, som blir följden av att vederbörande lämnar en avlönad
anställning. Denna situation måste normalt uppstå, då de som antages till utbildningen
skall ha en betydande erfarenhet av praktiskt arbete bakom sig.
Enligt min mening bör ersättningen utgå i en delvis annorlunda form än överstyrelsen
för yrkesutbildning föreslagit. Under hela utbildningstiden, inklusive
ferietid, bör en månadsersättning av 650 kr. utgå. Dessutom bör högst 650 kr.
kunna utgå månatligen som lån, vilket under studietiden bör vara räntc- och
amorteringsfritt samt, om låntagaren efter utbildningstidens slut tar heltidsanställning
som lärare vid tekniskt läroverk, avskrivas med en femtedel för varje
år som tjänstgöringen fortgår. Efter fem års tjänstgöring som lärare skall lånet
således vara helt avskrivet. Övergår den som genomgått lärarutbildningen omedelbart
eller inom en femårsperiod till annan verksamhet, bör han bli skyldig
att amortera hela respektive ännu ej avskriven del av lånet samt erlägga gällande
normalränta för det belopp han skall amortera.
Jag förordar också, att traktamente om högst 16 kr. per dag skall kunna utgå
under utbildningen till elever, som ej är bosatta på utbildningsorten och har försörjningsplikt
eller kan förebringa andra särskilda skäl. Om traktamentsersättning
skall utgå bör vara beroende av prövning i varje särskilt fall. Resekostnadsersättning
bör enligt min mening inte utgå.
Genomgång av den här förordade utbildningen bör medföra behörighet till
tjänst som adjunkt i lönegrad A 23 vid högre tekniskt läroverk.
Även om ett genomförande av de av mig nu förordade åtgärderna kan förväntas
i betydande utsträckning minska bristen på lärare vid de tekniska läroverken,
kommer utbildningskapaciteten dock inte att helt motsvara det ökande
lärarbehovet. Det är därför angeläget att även åtgärder av annat slag, som kan
8
Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962
öka lärartillgången, vidtages och att olika uppslag för att nå detta syfte grundligt
prövas; jag torde i detta sammanhang få erinra om Kungl. Maj ds beslut
den 15 december 1961 att låta de bestämmelser, som utfärdades den 29 januari
1960 för att avhjälpa bristen på lärare i matematik, fysik och kemi (statsliggaren
s. B 240) också bli tillämpliga vad beträffar undervisning i tekniska ämnen. Jag
vill här även uttala den förhoppningen, att näringslivet och givetvis även den
offentliga förvaltning, som sysselsätter ingenjörer, skall framdeles i om möjligt
ännu större utsträckning än hittills fortsätta med sin värdefulla medverkan genom
att underlätta för sin berörda personal att bistå med bl. a timlärartjänstgöring
vid de tekniska läroverken.
Beträffande kostnadsramen för den egentliga utbildningsverksamheten under
innevarande och nästa budgetår ansluter sig departementschefen till utredningsmannens
beräkningar.
De redan för innevarande budgetår uppkommande kostnaderna under detta
anslag uppskattar departementschefen till i runt tal 500 000 kr., varav 70 000 kr.
till engångskostnader för vissa ombyggnadsarbeten samt inredning och utrustning.
Nämnda belopp föreslås bli anvisade på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1961/62. För nästa budgetår beräknas medelsbehovet under anslaget
till 1 378 000 kr.
Kostnaderna för månadsersättningar och traktamenten till eleverna beräknar
departementschefen för innevarande budgetår till 375 000 kr., vilka kostnader
bör belasta anslaget Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen.
För innevarande budgetår torde kostnaderna få bestridas genom
överskridande av anslaget med erforderligt belopp. För samma ändamål beräknar
departementschefen medelsbehovet under nästa budgetår till 1 300 000 kr.
För lån till eleverna räknar departementschefen med att ett belopp av
300 000 kr. erfordras under innevarande budgetår. Denna kostnad bör bestridas
ur ett nytt investeringsanslag, rubricerat Lån till gymnasieingenjörer för utbildning
till lärare, och anvisas på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1961/62. För nästa budgetår beräknar departementschefen kostnaderna för lån
till eleverna till 1 025 000 kr.
TJtskottet. Såsom departementschefen erinrat har under senare år fattats beslut,
som medför en väsentlig utbyggnad av den tekniska gymnasieorganisationen.
Enligt Kungl. Maj:ts under innevarande års åttonde huvudtitel framlagda förslag
skall under nästa budgetår ytterligare ett tiotal nya intagningsavdelningar vid
nämnda gymnasier komma till stånd. Utskottet, som senare tager ställning till
detta förslag, är emellertid i anslutning till vad departementschefen därom anfört
av den uppfattningen att redan nu föreliggande förhållanden nödvändiggör att
åtgärder vidtages för att i tid motverka en hotande lärarbrist vid de tekniska
läroverken.
Till det av överstyrelsen för yrkesutbildning den 26 oktober 1961 framlagda
och under åttonde huvudtiteln (s. 555—557) redovisade förslaget om anordnande
Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962
9
av viss utbildning av gymnasieingenjörer till lärare vid tekniska läroverk intog
flertalet av de i ärendet hörda remissmyndigheterna en kritisk eller tveksam
hållning. Det av departementschefen nu förordade förslaget till dylik utbildning
bygger på en av rektorn vid tekniska högskolan i Stockholm, professorn Ragnar
Woxén, såsom särskilt tillkallad utredningsman verkställd överarbetning av överstyrelsens
ifrågavarande förslag. Enligt planerna för utbildningen skall den första
årskullen elever börja sina studier den 1 februari 1962 och avsluta dessa den 14
augusti 1963. En andra årskull bör enligt utredningsmannens förslag intagas den
15 januari 1963.
Denna planläggning, som i huvudsak accepterats av departementschefen, har
haft till följd att ärendets behandling i riksdagen måst på ett icke önskvärt sätt
forceras. Enligt utskottets mening hade det varit till fördel om förslaget, som på
vissa punkter kan ingiva tveksamhet, kunnat granskas och övervägas under
förhållanden, där tidsnöden icke fått göra sig gällande.
Utskottet har vid den prövning utskottet ägnat förevarande fråga funnit de
föreliggande omständigheterna kräva att särskilda åtgärder nu vidtages för att
motverka den eljest uppkommande mycket allvarliga bristen på lärare vid de
snabbt expanderande tekniska läroverken. Utskottet vill därför icke motsätta sig
ett bifall till att utbildning av gymnasieingenjörer till lärare vid dessa läroverk
anordnas fr. o. m. vårterminen 1962 i huvudsaklig överensstämmelse med de av
departementschefen förordade grunderna. Detta ståndpunktstagande innebär
bl. a. att utskottet godtager departementschefens förslag med avseende å grunderna
för lån till kursdeltagare och avskrivning av lånen inom viss av departementschefen
angiven tid. Utskottet avstyrker på grund härav bifall till det i
motionen I: 352 gjorda yrkandet.
Utskottet anser sig emellertid böra framhålla, att utskottet funnit starka skäl
tala för att frågan om lämpliga åtgärder för förbättring av lärartillgången vid de
tekniska läroverken — bortsett från den kurs som nu skall taga sin början — av
Kungl. Maj:t göres till föremål för ytterligare undersökningar och överväganden.
Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t härvid — i enlighet med vad som åsyftas
i en den 23 januari 1962 utfärdad kommuniké rörande överläggningar mellan
ecklesiastikdepartementet och SACO i denna utbildningsfråga — skall efter samråd
med vederbörande utbildningsmyndigheter och kontakt med representanter
för näringsliv och övriga intressenter pröva skilda uppslag, som kan komma i
fråga i ovannämnda syfte och leda till att den av departementschefen nu föreslagna
typen av lärarutbildning kan ersättas av andra mera ändamålsenliga anordningar.
En dylik undersökning synes utskottet böra kunna verkställas inom de
närmaste månaderna, så att resultatet av densamma inom kort kan överblickas
och ställning i fortsättningen tagas till föreliggande problemkomplex.
Under nu rådande förhållanden och med hänvisning till vad utskottet nyss
anfört anser utskottet sig böra tillstyrka, att riksdagen lämnar Kungl. Maj:t det
begärda bemyndigandet samt anvisar de av Kungl. Maj:t för här omförmälda
olika ändamål äskade anslagsmedlen.
10
Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962
Utskottet avstyrker förty bifall till de yrkanden, som gjorts i motionerna 1:14
och II: 27, I: 331 och II: 403, I: 330 och II: 404, II: 429 och II: 430.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda framställningar om ökad medelsanvisning
för längre lärarutbildningskurser och för övrig kursverksamhet
m. m. har icke givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att motionerna 1:14 och 11:27 samt 1:331 och 11:403,
sistnämnda bägge motioner i vad de avser förhandlingar i syfte
att häva den akuta bristen på lärare vid de tekniska gymnasierna,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
2) att motionerna 1:331 och II: 403 i vad de avser utredning
i syfte att häva bristen på lärare vid samtliga utbildningsanstalter
samt motionen II: 429 i vad den avser skrivelse till Kungl.
Maj:t icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
3) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:352, I: 331 och II: 403
samt II: 429, sistnämnda tre motioner såvitt här är i fråga,
bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga föreskrifter
och vidtaga övriga åtgärder för anordnande fr. o. m. vårterminen
1962 av utbildning av gymnasieingenjörer till lärare vid
tekniska läroverk i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
förordade grunder;
4) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:331 och II: 403 samt
II: 429, samtliga motioner såvitt här är i fråga, till Utbildning
av lärare vid yrkesundervisningen för budgetåret 1962/63 å
driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 3 420 000 kr.;
5) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:330 och II: 404 samt
II: 430, förstnämnda bägge motioner såvitt här är i fråga, till
Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1961/62 å driftbudgeten under
åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
2:o) Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen.
Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 (bilaga 10, punkt 297, s. 567 och
568 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3
januari 1962) föreslagit riksdagen att till Ersättning till deltagare i utbildning av
lärare vid yrkesundervisningen för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under
Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962
11
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 5 370 000 kr., innebärande en
anslagsökning av 1 775 000 kr.
Såsom under närmast föregående punkt redovisats har i förevarande anslag
inräknats ett belopp av 1 300 000 kr. till kostnaderna för månadsersättningar
och traktamenten till deltagare i utbildningen av gymnasieingenjörcr till lärare
vid tekniska läroverk. I övrigt förordar departementschefen en höjning av detta
anslag med 475 000 kr. Kungl. Maj:ts förslag innebär alltså en sammanlagd
anslagshöjning med (1 300 000 4- 475 000 =) 1 775 000 kr. till i avrundat tal
(3 597 000 -f 1 775 000 =) 5 370 000 kr.
Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt
anfört och föreslagit samt med biträdande av Kungl. Maj:ts här förevarande
förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, till
Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 5 370 000 kr.
3:o) Lån till gymnasieingenjörer för utbildning till lärare. Kungl. Maj:t
har i propositionen nr 1 (bilaga 10, punkt 336, s. 644 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1962) samt i propositionen
nr 2 (bilaga 12, s. 37 av bilagt utdrag av samma statsrådsprotokoll) föreslagit
riksdagen att till Lån till gymnasieingenjörer för utbildning till lärare
å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd anvisa för budgetåret 1962/63
ett investeringsanslag av 1 025 000 kr. och å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1961/62 ett investeringsanslag av 300 000 kr.
Rörande motiveringen för dessa anslagsäskanden torde få hänvisas till den
redogörelse, som lämnats under punkten 1.
Utskottet får med hänvisning till vad utskottet under punkten 1 anfört och
föreslagit hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom
med avslag å motionerna I: 331 och II: 403 samt I: 330 och
II: 404, samtliga motioner såvitt här är i fråga, till Lån till
gymnasieingenjörer för utbildning till lärare å kapitalbudgeten
under fonden för låneunderstöd anvisa
a) för budgetåret 1962/63 ett investeringsanslag av 1 025 000
kr.,
b) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1961/62 ett
investeringsanslag av 300 000 kr.
12
Statsutskottets utlåtande nr 28 år 1962
Slutligen får utskottet hemställa, att förevarande ärende må företagas till
avgörande efter allenast en bordläggning.
Stockholm den 9 februari 1962
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,
herrar Birger Andersson, Ivar Johansson, Ragnar Bergh, Fritz Persson, Rikard
Svensson, Söderberg, Mårtensson, Bertil Petersson, Källqvist, Sundin och PerOlof
Hanson; samt
från andra kammaren: herrar Karlsson i Olof ström, Svensson i Stenkyrka,
Almgren, Nilsson i Göingegården, Eliasson i Sundborn, fröken Olsson, herrar
Arvidson, Gustafsson i Skellefteå, fröken Karlsson, herrar Kellgren, Fagerlund,
Blomkvist, Berg och Nelander.
Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962
13
Reservationer
1) vid punkten 1 (Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen)
a) av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Nilsson i Göingegården och
fröken Karlsson, vilka ansett
dels att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 9, som börjar med
»Denna planläggning», t. o. m. det stycke på s. 10, som slutar med »till erinran»,
bort ersättas med text av följande lydelse:
»Denna planläggning, som i huvudsak accepterats av departementschefen,
har haft till följd att ärendets behandling i riksdagen måst på ett icke önskvärt
sätt forceras. Det hade varit till fördel om tidsnöden icke fått göra sig gällande
på sätt som skett.
Utskottet har vid sin prövning av frågan funnit de föreliggande omständigheterna
kräva särskilda åtgärder men ansett att departementschefens förslag
kommer att medföra en sänkning av kvaliteten på lärarna vid de tekniska
gymnasierna, en uppfattning som också delas av övervägande antalet remissinstanser.
Den omständigheten att en brist föreligger får enligt utskottets
mening ej leda till en lösning som innebär att kvalitetskravet eftersattes.
Utskottet anser, att det borde vara möjligt att åstadkomma en kvalitativt
bättre lösning, vilken dessutom medför en snabbare effekt i den akuta bristsituationen
om de synpunkter vilka framföres i motionerna I: 331 och II: 403
lägges till grund för åtgärder.
Utskottet instämmer i arbetsmarknadsstyrelsens uttalande att den föreslagna
studielönen innebär en delvis ny princip i fråga om studiehjälp för högskolestudier.
Utskottet vill understryka att departementschefens förslag kommit att
inrymma moment som innebär att statsmakterna bryter mot principen att
studiesociala åtgärder och arbetsmarknadsmässig inriktning av de studerande ej
skall sammanblandas. Utskottet anser detta desto mera betänkligt som de
extraordinära åtgärderna föreslås tillämpade enbart för gymnasieingenjörer,
avsedda att utbildas till lärare vid tekniska läroverk, ehuru en jämförbar bristsituation
kan konstateras föreligga även beträffande andra grupper i samhället,
såsom sjuksköterskor, tekniker över huvud taget, lärare vid de allmänna läroverken,
läkare m. fl. Vad de tekniska läroverken beträffar synes det dessutom
förhålla sig så att bristen på naturvetare — åtminstone till en början — kommer
att utgöra ett större problem än bristen på tekniker.
Av det anförda framgår att en bristsituation gör sig gällande inom betydande
områden av samhällslivet. Utskottet håller för troligt att nya bristsituationer
kan uppstå och sedda på längre sikt fördjupas. Utskottet finner det därför välbetänkt
att, som föreslagits i motionerna 1:331 och 11:403, en utredning till
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962
sättes av Kungl. Maj:t med uppgift att snarast och fortlöpande redovisa åtgärder
i syfte att häva bristen på lärare vid samtliga utbildningsanstalter.
Utskottet anser sig alltså böra avstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
till det i motionen 1:352 framställda yrkandet.»
dels ock att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»1) att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:331 och
II: 403, såvitt här är i fråga, samt i anledning av motionerna
1:14 och II: 27, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att förhandlingar
omgående inledes mellan statsmakterna och berörda
arbetsmarknadsorganisationer i syfte att häva den akuta bristen
på lärare vid de tekniska gymnasierna;
2) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 331 och
II: 403 samt II: 429, samtliga motioner såvitt här är i fråga,
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att en utredning tillsättes
med uppgift att snarast och fortlöpande redovisa åtgärder
i syfte att häva bristen på lärare vid samtliga utbildningsanstalter;
3)
att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 331 och
II: 403 samt II: 429, samtliga motioner såvitt här är i fråga,
ävensom med avslag å motionen 1:352, avslå Kungl. Maj:ts
förslag om bemyndigande för Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga
föreskrifter och vidtaga övriga åtgärder för anordnande
fr. o. m. vårterminen 1962 av utbildning av gymnasieingenjörer
till lärare vid tekniska läroverk;
4) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 331 och
II: 403 samt i anledning av motionen II: 429, samtliga motioner
såvitt här är i fråga, till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 042 000 kr.;
5) att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:330 och
II: 404 samt II: 430, förstnämnda bägge motioner såvitt här är
i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förslag om medelsanvisning å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1961/62 till utbildning
av lärare vid yrkesundervisningen.»
b) av herr Per-Olof Hanson
c) av herr Nelander
2) vid punkten 2 (Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen)
av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Nilsson i Göingegården
och fröken Karlsson, vilka under förutsättning av bifall till den med
1 a) betecknade reservationen ansett att utskottets yttrande och hemställan bort
ha följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962
15
»Med hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört och
föreslagit, vilket innebär att förevarande anslag bör minskas med 1 300 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till
Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 4 070 000 kr.»
3) vid punkten 3 (Lån till gymnasieingenjörer för utbildning till lärare) av
fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Nilsson i Göingegården och fröken
Karlsson, vilka under förutsättning av bifall till den med 1 a) betecknade reservationen
ansett att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:331 och
II: 403 samt I: 330 och II: 404, samtliga motioner såvitt här
är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förslag om medelsanvisning till
lån till gymnasieingenjörer för utbildning till lärare.»