Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1!)62

1

Nr 146

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa
anslag för budgetåret 1962/63 till universitetssjukhusen
m. m.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 13, punkterna 58, 69, 72, 82, 193 och 195)
har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1962/63 beräkna följande anslag, nämligen å driftbudgeten
till Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag av
4 400 000 kr., till Bidrag till lasarettet i Lund ett förslagsanslag av 8 000 000
kr., till Bidrag till lasarettet i Umeå ett förslagsanslag av 4 500 000 kr. och
till Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i Lund
ett förslagsanslag av 35 000 kr. samt å kapitalbudgeten till Utbyggande av
karolinska sjukhuset ett investeringsanslag av 6 560 000 kr. och till Utbyggande
av akademiska sjukhuset i Uppsala ett investeringsanslag av
6 300 000 kr.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 77, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 9 mars
1962, framlagt de förslag, vilka framgår av den följande redogörelsen.

l:o) Utbyggande av karolinska sjukhuset. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen att till Utbyggande av karolinska sjukhuset under inrikesdepartementets
kapitalbudget, statens allmänna fastighetsfond, för budgetåret
1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 6 560 000 kr.

Departementschefen förordar, att för täckande av resterande medelsbehov
för uppförandet av centrallaboratorier med blodgivarcentral för nästa budgetår
anvisas 119 000 kr.

I enlighet med vad kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande
föreslagit tillstyrkes en fortsatt medelsanvisning för uppförande av
nervklinikerna om 2 325 000 kr. Med hänsyn till vad departementschefen uttalat
i 1961 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, inrikesdepartementet,
punkt 4) rörande upptagande av förhandlingar med Stockholms stad
och Stockholms läns landsting om ändring av gällande avtal angående samarbete
för uppförande och drift av sagda kliniker anser han sig emellertid
kunna räkna med att viss del av ifrågavarande belopp icke skall slutligt
stanna på statsverket.

Totalkostnaden för den nu slutförda utökningen av militärapotekets lokaler
har uppgått till 2 930 000 kr., vilket motsvarar ett överskridande av
1 — B i han g till riksdagens protokoll 1962. 6 sand. Nr 1W>

2 Statsutskottets utlåtande nr 146 år W62

den ursprungliga kostnadsramen — frånsett av den allmänna prisstegringen
förorsakad kostnadsfördyring — med 485 000 kr. Enligt vad kommittén
uppgivit förutsatte kommittén ursprungligen, att ombyggnaden av apotekslokalerna
skulle komma att underlättas av en viss driftsinskränkning
under byggnadstiden. Enär en inskränkning av driften i den omfattning
kommittén räknat med icke kunde komma till stånd, nödgades kommittén
vidtaga en rad tidigare icke förutsebara åtgärder för byggnadsföretagets
genomförande. Departementschefen har närmare informerat sig om omständigheterna
kring denna kostnadsfördyring och funnit, att den skulle ha
kunnat inbesparas blott till priset av eu betydligt större driftkostnadsstegring
under ombyggnadstiden. Med hänsyn härtill har departementschefen
ansett sig kunna godtaga de sålunda uppkomna merkostnaderna. För bestridande
av resterande medelsbehov för ifrågavarande byggnadsföretag föreslås,
att under anslaget uppkomna besparingar om tillhopa i runt tal 160 000 kr.
tages i anspråk, varutöver ett belopp av 440 000 kr. bör anvisas för nästa
budgetår.

Innevarande budgetår har för påbörjande av en utbyggnad av sjukhusets
värmeanläggning anvisats 500 000 kr. För fullföljande av ifrågavarande arbeten
under budgetåret 1962/63 beräknas ett belopp av 1 925 000 kr.

Företagen utredning angående kraftförsörjningen vid sjukhuset har utvisat,
att reservelkraften behöver utökas. Med hänsyn härtill föreslås, att
650 000 kr. upptages under anslaget för inköp och installation av en ny
turbogenerator i utbyte mot en försliten sådan.

Strålskyddsförhållandena vid radiumhemmet och i synnerhet vid den
gynekologiska avdelningen är otillfredsställande. Personalen löper f. n. risker
att bli utsatt för alltför stora doser av radioaktivitet. Dessa förhållanden
har försvårat behandlingen av patienterna och medfört ett mindre rationellt
utnyttjande av radiumhemmets vårdresurser. Utrymmen för personalens
vila och rekreation samt omklädnadsrum saknas i stor utsträckning.
Dagrum och andra lokaler för uppegående patienter har likaledes
varit för knappt tilltagna. Mot bakgrund härav har byggnadskommittén
verkställt en undersökning av hur lokalförhållandena vid radiumhemmet
skulle kunna förbättras, och på grundval av ett av kommittén framlagt
lokalprogram har Kungl. Maj:t uppdragit åt kommittén att utföra projektering
av en om- och tillbyggnad av radiumhemmet.

Kommittén har nu lagt fram huvudritningar över ifrågavarande om- och
tillbyggnad jämte kostnadsberäkningar. Enligt kommitténs förslag skulle
klinikens nuvarande vårdavdelningar omdisponeras och det totala vårdplatsantalet
utökas från f. n. 149 till 154. Det föreslagna platsantalet överensstämmer
väl med regionvårdsutredningens beräkning av stockholmsregionens
vårdplatsbehov, som angavs till cirka 150 platser. Om- och tillbyggnaden,
som kommer att samordnas med uppförandet av en ny högvoltsstation,
för vilken medel dock icke äskas för nästa budgetår, föreslås

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1062

3

ske i etapper. Departementschefen har funnit förslaget vara ägnat att väsentligt
förbättra arbetsförhållandena vid radiumhemmet och tillstyrker detsanimas
genomförande.

Kostnaderna för den första byggnadsetappen har kommittén uppskattat
till 1 465 000 kr. Mot denna kostnadsberäkning har departementschefen
ej funnit anledning till erinran. Med hänsyn till att byggnadsarbetena icke
torde kunna påbörjas förrän tidigast i slutet av år 1962, anses en medelsanvisning
om 700 000 kr. för ändamålet vara tillfyllest för nästa budgetår.

För provisoriskt iordningställande av vissa ledigblivna utrymmen inom
sjukhuset för kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriets räkning har för innevarande
budgetår anvisats ett belopp av 200 000 kr. Kommittén har nu
under åberopande av att provisoriet synes bli av längre varaktighet än kommittén
ursprungligen räknade med hemställt om anvisande av ytterligare
300 000 kr. för åstadkommande av nödvändig upprustning av ifrågavarande
lokaler. Den definitiva förläggningen av laboratoriets lokaler utredes
f. n. i samband med upprättandet av förslag till ny generalplan för karolinska
sjukhuset. Departementschefen vill ej motsätta sig den begärda medelsanvisningen,
som han funnit ofrånkomlig för att ge kliniskt-fysiologiska
centrallaboratoriet de lokalresurser, den medicinska utvecklingen inom
området kräver. Med hänsyn till de icke obetydliga investeringar som sålunda
sker i lokalerna förutsättes emellertid, att karolinska sjukhusets
generalplanedelegation noga prövar möjligheten av att låta laboratoriet även
för framtiden kvarligga i ifrågavarande lokaler. Under anslaget anses böra
beräknas 300 000 kr. för fortsatt upprustning av lokaler för kliniskt-fysiologiska
centrallaboratoriet.

För kommitténs fortsatta arbete under nästa budgetår tillstyrkes en medelsanvisning
om 100 000 kr.

Det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1962/63 skulle alltså utgöra
6 559 000 eller avrundat 6 560 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj-.ts förslag i fråga om medelsanvisning för uppförande
av centrallaboratorier med blodgivarcentral samt av nervkliniker
ävensom utbyggnad av sjukhusets värmeanläggning avser ett fullföljande
av byggnadsföretag, för vilka riksdagen tidigare anvisat medel, och kan av
utskottet godtagas. I likhet med departementschefen anser sig utskottet
dock kunna räkna med att viss del av den fortsatta medelsanvisningen för
uppförandet av nervklinikerna icke skall slutligt stanna på statsverket.

De skäl, som av departementschefen anförts till stöd för begärd täckning
av uppkomna merkostnader i fråga om utökningen av militärapotekets lokaler,
synes ulskottet bärande. Utskottet tillstyrker därför, att resterande medelsbehov
för ifrågavarande byggnadsföretag bestrides på sätt departementschefen
föreslagit.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det framlagda förslå -

4

Statsutskottets utlåtande nr HG år 1!)G2

get till om- och tillbyggnad av radiumhemmet. Förslaget syftar främst till
att förbättra de f. n. icke tillfredsställande strålskyddsförhållandena vid
kliniken och är därför enligt utskottets mening ett projekt av mycket hög
angelägenhetsgrad. Utskottet tillstyrker, att för nästa budgetår för ifrågavarande
ändamål anvisas 700 000 kr.

Vad i propositionen i övrigt föreslagits beträffande åtgärder för förbättring
av kraftförsörjningen vid sjukhuset, iordningsställande av nya lokaler
för kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet samt medel för byggnadskommitténs
fortsatta arbete kan likaledes av utskottet godtagas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbyggande av karolinska sjukhuset
å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1962/60 anvisa ett investeringsanslag av
6 560 000 kr.

2:o) Karolinska sjukhuset: Utrustning. Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen
att dels medgiva, att en lineär accelerator må beställas för neurokirurgiska
kliniken vid karolinska sjukhuset till ett värde av omkring
1 000 000 kr., att, såvitt på staten ankommer, gäldas tidigast under budgetåret
1963/64, dels medgiva, att utrustning till allergilaboratoriet vid karolinska
sjukhuset må beställas till ett värde av högst 400 000 kr., att gäldas
tidigast under budgetåret 1963/64, dels ock till Karolinska sjukhuset:
Utrustning för budgetåret 1962/63 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 5 100 000 kr.

I årets statsverksproposition har departementschefen vid anmälan av karolinska
sjukhusets omkostnadsanslag uttalat, att han ansåg sig böra tillstyrka
en av direktionen för karolinska sjukhuset föreslagen uppdelning av
kostnaderna för löpande underhåll och ersättningsanskaffningar, å ena,
samt nyutrustning, å andra sidan, på skilda anslag. I överensstämmelse
härmed beräknar departementschefen medel för nyinköp av utrustning till
befintliga kliniker och avdelningar in. m. vid sjukhuset under förevarande
anslag. Medelsbehovet för nästa budgetår uppskattas till 700 000 kr. Inom
denna ram anses kunna rymmas viss utrustningsanskaffning i samband
med ombyggnad och modernisering av äldre vårdavdelningar.

Vid sin anmälan i årets statsverksproposition av förslag till stat för slacens
allmänna fastighetsfond för budgetåret 1962/63 har chefen för finansdepartementet
behandlat av direktionen framförda äskanden rörande asfaltering
av vägar, omläggning av avloppsnätet samt anordnande av jouravdelning,
intensivvårdavdelning, specialavdelning och provisorisk sterilisationscentral
vid karolinska sjukhuset, vilka arbeten sammanlagt kostnadsberäknats
till 1 594 000 kr. Han har därvid föreslagit, alt ett belopp av tillhopa

Statsutskottets utlåtande nr Hd år 10(12

5

1 200 000 kr. anvisas för nämnda arbeten samt för upprustning av äldre
vårdavdelningar, ävensom uttalat, att det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att inom angivna ram bestämma vilka arbeten, som skall utföras.
Utan att ha tagit slutlig ställning till vilka av ifrågavarande arbeten, som
bör komma till utförande, beräknar departementschefen för utrustning i
samband med anordnande av nämnda avdelningar ett belopp av 200 000 kr.

Verksamheten vid de nya nervklinikerna å karolinska sjukhuset beräknas
kunna igångsättas den 1 april 1963. Klinikerna kommer att omfatta
186 vårdplatser, varav enligt avtal Stockholms stad och Stockholms läns
landsting skall disponera sammanlagt 85 allmänna vårdplatser. Ett ursprungligt
förslag till inventarieutrustning för nervklinikerna, som grundats
på önskemål från vederbörande överläkare, har blivit föremål för upprepade
bearbetningar i syfte att nedbringa kostnaderna. Det nu framlagda utrustningsprogrammet
har av utrustningskommittén kostnadsberäknats till
8 316 000 kr. Detta belopp bör uppräknas på grund av den fr. o. in. den 1
januari 1962 genomförda höjningen av allmänna varuskatten, varför den
totala utrustningskostnaden enligt förslaget bör uppskattas till 8 490 000
kr. Utanför programmet ligger kostnaderna för dels utrustning av vissa
lokaler i den s. k. laboratorieflygeln, vilken utrustningsfråga är föremål för
en ännu ej slutförd utredning, dels anskaffande av en lineär accelerator, avsedd
för utnyttjande av strålkirurgisk operationsmetod vid stereotaktiska
operationer av bl. a. Parkinsonism och vissa smärttillstånd.

Stockholms stads och Stockholms läns landstings representanter i utrustningskommittén
har förklarat sig icke vilja binda sina respektive huvudmän
vid ett utrustningsbidrag av ifrågavarande storleksordning. I likhet med
dessa representanter har departementschefen icke kunnat undgå att finna
kostnaderna för det framlagda utrustningsförslaget påfallande höga. Han
har noga förhört sig om möjligheterna att ytterligare nedbringa desamma.
Av vad kommittén anfört framgår att stor möda nedlagts på att åstadkomma
besparingar. Departementschefen har också för egen del blivit övertygad
om att den föreslagna utrustningsanskaffningen i stort sett är ofrånkomlig
med hänsyn till omfattningen av den verksamhet vid nervklinikerna,
som planerats redan vid byggnadernas dimensionering. Såväl
klinikernas storlek som planeringen av verksamheten inom byggnaderna
har tidigare accepterats av samtliga i finansieringen av byggnadsföretaget
deltagande huvudmän. Man måste hålla i minnet, att det här är fråga om
specialkliniker, vilka ställer stora krav på dyrbar utrustning, om verksamheten
skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt. Det är för övrigt med
hänsyn till de svårigheter som uppstått i fråga om den neurokirurgiska vården
på flera håll i landet av stor vikt att klinikerna erhåller bästa möjliga
resurser.

Utrustningsprogrammets storlek och omfattning synes departementschefen
likväl medge sådana marginaler att eu viss begränsning av den angivna

6

Statsutskottets utlåtande nr 146 nr 1962

totalkostnaden bör kunna vidtagas, utan att detta medför några allvarligare
konsekvenser för den framtida verksamheten vid nervklinikerna. Departementschefen
föreslår därför, att kostnaderna för utrustning av ifrågavarande
kliniker -— frånsett kostnaderna för utrustning av vissa lokaler inom den
s. k. laboratorieflygeln och för lineär accelerator — reduceras med en halv
milj. kr. till 8 000 000 kr., vilket motsvarar en utrustningskostnad per
vårdplats av cirka 43 000 kr. Under ärendets beredning i inrikesdepartementet
har representanter för staden och länet under hand förklarat sig
beredda att tillstyrka en platskostnad av ungefärligen denna storleksordning.
Departementschefen anser sig därför ha anledning räkna med att hans
förslag kommer att godtagas av dessa huvudmän.

För utrustning av nervklinikerna har för innevarande budgetår anvisats
1 000 000 kr. För nästa budgetår förordas en fortsatt medelsanvisning för
ändamålet av 3 200 000 kr.

De strålkirurgiska operationsmetoderna kan väntas få en utomordentligt
stor betydelse inom neurokirurgin. Det är enligt departementschefens mening
angeläget att i verksamheten vid åtminstone en högkval i ficer ad neurokirurgisk
klinik få tillgång till apparatur för utförande av dylika operationer.
Departementschefen tillstyrker därför, att den av kommittén föreslagna
lineära acceleratorn inköpes. Apparaten i fråga avses bli placerad i radiumhemmets
blivande högvoltsstation, för vilket byggnadsföretag Kungl.
Maj :t meddelat projekteringstillstånd. Enär leveranstiden för acceleratorn
uppgår till minst ett år, torde det för nästa budgetår vara tillfyllest med ett
beställningsbemyndigande. Det förordas alltså, att riksdagens medgivande
utverkas att beställa ifrågavarande lineära accelerator för en beräknad kostnad
av cirka 1 000 000 kr.

Ivliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet kommer att övertaga huvuddelen
av de lokaler, vilka tidigare disponerats av kliniskt-kemiska och klinisktbakteriologiska
centrallaboratorierna och som nu genom dessa laboratoriers
inflyttning i sjukhusets nya laboratoriebyggnad blivit friställda. Ivlinisktfysiologiska
centrallaboratoriet får därigenom ett välbehövligt lokaltillskott.
Laboratoriets nuvarande utrustning är otillräcklig och motsvarar icke moderna
krav. Den av utrustningskommittén föreslagna utrustningsanskaffningen
för laboratoriet, vilken kostnadsberäknats till 1 910 000 kr., anses
dock böra begränsas något. Den totala kostnadsramen för den aktuella engångsupprustningen
bör enligt departementschefens mening ej få överstiga
1 700 000 kr. Med hänsyn till att lokalerna under nästa budgetår ej hinner
tagas i anspråk i full utsträckning för centrallaboratoriets verksamhet, föreslås,
att ett belopp av 1 000 000 kr. anvisas för ändamålet för budgetåret
1962/63.

Riksdagen har anvisat medel för uppförande av nya lokaler för allergilaboratoriet.
Byggnadsarbetena torde icke kunna slutföras i sådan tid, att någon
utrustningsanskaffning under budgetåret 1962/63 blir aktuell. Med hänsyn

Statsutskottets utlåtande nr l’t (i år 1962

7

till de långa leveranstiderna för viss apparatur anses däremot riksdagens
medgivande böra utverkas för kommittén att under nästa budgetår beställa
utrustning för laboratoriet till ett värde av högst 400 000 kr. Sagda utrustning
torde under alla förhållanden komma att rymmas inom det blivande
utrustningsprogrammet för laboratoriet.

Vid bifall till vad i det föregående förordats skulle anslaget under nästa
budgetår böra uppföras med 5 100 000 kr.

Utskottet. I sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 11, punkten
53, har utskottet förklarat sig icke ha något att erinra mot att kostnaderna
för nyutrustning av befintliga kliniker överföres från karolinska sjukhusets
omkostnadsanslag till dess utrustningsanslag. Vad departementschefen i
nu förevarande sammanhang föreslagit i fråga om nyinköp av utrustning
till befintliga kliniker och avdelningar in. in. ävensom beträffande utrustning
i samband med anordnande av jour- och intensivvårdavdelningar
m. m. kan av utskottet godtagas.

Det framlagda utrustningsprogrammet för de nya nervklinikerna vid
sjukhuset har av Kungl. Maj:t reducerats med i runt tal en halv miljon kr.
till 8 000 000 kr. Vad i angivna hänseende anförts och föreslagits från departementschefens
sida har icke föranlett någon erinran från utskottets
sida.

I likhet med departementschefen finner utskottet det angeläget, att neurokirurgiska
kliniken får tillgång till apparatur för utförande av strålkirurgiska
operationer. Utskottet tillstyrker därför det föreslagna bemyndigandet
att under nästa budgetår beställa en lineär accelerator för en beräknad
kostnad av omkring en miljon kr.

Riksdagen har för innevarande budgetår anvisat medel för iordningställande
av vissa ledigblivna utrymmen inom sjukhuset för kliniskt-fysiologiska
centrallaboratoriet. Utskottet har vidare under föregående punkt
tillstyrkt anvisande av ytterligare medel för ifrågavarande ändamål. I anslutning
till dessa arbeten måste laboratoriets utrustning, som enligt vad
departementschefen anfört är otillräcklig och icke motsvarar nutida krav,
kompletteras och förbättras. I likhet med departementschefen anser utskottet
emellertid att kostnaderna för den aktuella engångsutrustningen ej får
överstiga 1 700 000 kr. Utskottet tillstyrker, att ett belopp av en miljon
kr. anvisas för ändamålet förbudgetåret 1962/63.

Utskottet har slutligen icke funnit anledning till erinran mot att utrustning
till ett värde av högst 400 000 kr. beställes för sjukhusets allergilaboratorium,
för vars utvidgning riksdagen tidigare anvisat medel.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) medgiva, att en lineär accelerator må beställas för
neurokirurgiska kliniken vid karolinska sjukhuset till ett

8

Statsutskottets utlåtande nr lid år 1962

värde av omkring 1 000 000 kr., att, såvitt på staten ankommer,
gäldas tidigast under budgetåret 1963/64;

b) medgiva, att utrustning till allergilaboratoriet vid karolinska
sjukhuset må beställas till ett värde av högst 400 000
kr., att gäldas tidigast under budgetåret 1963/64;

c) till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret
1962/63 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 5 100 000 kr.

3:o) Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen att dels medgiva, att utrustning till ny radioterapeutisk
klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala samt till nytt elevbostadshus
för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola må beställas
till ett värde av högst 2 400 000 kr., att, såvitt på staten ankommer, gäldas
tidigast under budgetåret 1963/64, dels ock till Utbyggande av akademiska
sjukhuset i Uppsala under inrikesdepartementets kapitalbudget, statens
allmänna fastighetsfond, för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 6 300 000 kr.

Med undantag för uppförandet av den nya sjuksköterskeskolan innefattas
samtliga de byggnadsåtgärder, för vilka medel äskas för nästa budgetår, i
det mellan staten och Uppsala läns landsting träffade avtalet angående utbyggnad
av akademiska sjukhuset i Uppsala in. in. (se prop. 1961: 79). Statens
andel i anläggningskostnaderna för dessa byggnadsobjekt uppgår —
på ett undantag när — till 40 procent av totalkostnaderna.

För vidtagande av erforderliga förberedande arbeten föreslår departementschefen
för nästa budgetår en medelsanvisning om 296 000 kr.

Den nya medicinkliniken vid sjukhuset beräknas kunna tagas i bruk
hösten 1962. Hittills har staten och landstinget för angivna ändamål anvisat
tillhopa 7 500 000 kr. Då kliniken kostnadsberäknats till 7 930 000 kr., erfordras
sålunda ytterligare 430 000 kr., varav på staten faller 172 000 kr.

För innevarande budgetår har anvisats 800 000 kr. för fortsatt projektering
och påbörjande av byggnadsarbetena för del av den s. k. centrallängan
(B 3), flygel för klinisk fysiologi (B 2), flygel för servering in. in. (B 4)
samt viss ombyggnad av kvinnokliniken. För ifrågavarande byggnadsföretag
föreslås för nästa budgetår en fortsatt medelsanvisning av 2 520 000
kr. I detta belopp har även inräknats medel för fortsatt projektering av
centrallängan (Bl). Denna byggnadsdel avses inrymma bl. a. intagningsavdelning,
kirurgpoliklinik, röntgendiagnostiska avdelningar och laboratorier
samt forskningslaboratorier. Delen B 1 utgör en fortsättning på B 3
och skall sammanbinda flygeln B 2 med nuvarande kirurgbyggnaden (A 9).
Denna sammanbyggnad förutsätter vissa ombyggnadsarbeten inom A 9, vilka
lämpligen bör komma till utförande under nästa budgetår. Sistberörda ar -

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1962

9

beten samt vissa andra ändringsåtgärder inom kirurgbyggnaden — bl. a.
installation av ny telefonväxel och av rörpostanläggning — bär kostnadsberäknats
till sammanlagt 1 060 000 kr. Förslagen har ej givit departementschefen
anledning till erinran, varför han tillstyrker, att för nästa budgetår
av staten anvisas 320 000 kr. för ändamålet.

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande har enligt
Kungl. Maj ris uppdrag låtit utföra projektering av ombyggnad av den gamla
medicinkliniken för att bereda provisoriska lokaler för bl. a. dermatologisk
klinik och ögonklinik. Den nuvarande ögonkliniken måste nämligen
framdeles rivas för att bereda plats åt en i generalplanen för sjukhuset ingående
nybyggnad för specialkirurgi. För dermatologiska kliniken, som f. n.
tillsammans med sjukhusets neurologiska klinik är inrymd i den s. k. Epaviljongen,
krävs ytterligare vårdplatser såväl för undervisningen som
för att tillgodose uppsalaregionens sjukvårdsbehov. Genom att dermatologin
flyttas till gamla medicinkliniken, kan dess vårdplatsantal ökas från
nuvarande 25 till 50, vilket överensstämmer med det i propositionen 1960: 159
beräknade platsbehovet på regionplanet. Ombyggnaden av medicinkliniken,
som inskränkts till vad som oundgängligen erfordras för att den dermatologiska
och oftalmiatriska verksamheten övergångsvis skall kunna bedrivas
under tillfredsställande förhållanden, har kostnadsberäknats till
700 000 kr. Det framlagda ombyggnadsförslaget har icke givit departementschefen
anledning till erinran, och han föreslår att för ändamålet för nästa
budgetår anvisas 192 000 kr.

Av samma skäl som nyss åberopats för dermatologins del krävs jämväl
eu kraftig utökning av neurologiska klinikens vårdplatser. Detta behov kan
tillgodoses genom ianspråktagande av dermatologiska klinikens nuvarande
lokaler i E-paviljongen. Några ombyggnadsåtgärder har icke ansetts erforderliga
härför.

I förenämnda avtal mellan staten och landstinget angående akademiska
sjukhusets utbyggande ingår »tillbyggnad för ytterligare plastikkirurgi,
käkcentral och centraltandpoliklinik, radioterapi och radiofysik». I sjukhusets
ursprungligen enbart för otiatri avsedda öronklinik är inrymd en
plastikkirurgisk klinik med 35 vårdplatser. Uppsalaregionens vårdplatsbehov
inom ifrågavarande specialitet motsvarar emellertid cirka 65 platser.
Den byggnad, vari centraltandpoliklinikens lokaler f. n. är inrymda, måste
rivas inom ett fåtal år för att ge plats åt en ny vårdavdelningsflvgel. Med
hänsyn till poliklinikens behov av samarbete med bl. a. specialister inom
öron-, näs- och halssjukdomar har kommittén funnit, alt centraltandpolikliniken
lämpligen bör förläggas till öronkliniken. Kommittén har vidare
föreslagit, att i anslutning till centraltandpolikliniken även anordnas lokaler
för käkortopedi och i övrigt de särskilda utrymmen, som samarbetet mellan
olika specialister inom den s. k. käkcentralen kräver. Foniatrin, som hittills
betraktats som en del av öron-, näs- och halsklinikens verksamhet, har av

10

Statsutskottets utlåtande nr 146 år W62

kommittén föreslagits få ställning som självständig specialitet men bli lokalmässigt
anknuten till öronkliniken och plastikkirurgiska kliniken. För egen
del anser departementschefen, att foniatrin bör beredas sådana lokalmässiga
resurser, att specialiteten får möjligheter att utvecklas på tillfredsställande
sätt. För enheten ifråga har dock ej beräknats någon egen vårdavdelning.

Radioterapeutiska kliniken, som disponerar 24 vårdplatser inom sjukhuset,
har f. n. mycket otillfredsställande arbetsförhållanden. Det är angeläget
för såväl sjukvården som läkarutbildningen att denna specialitet erhåller
tidsenliga lokaler och modern utrustning. Kommittén har med hänsyn
till regionens vårdplatsbehov samt till undervisningens och forskningens
krav ansett cirka 90 platser utgöra en lämplig avvägning av vårdplatsantalet
för en ny radioterapeutisk klinik. I anslutning till den radioterapeutiska
klinikens högvoltstation har planerats isotoplaboratorium och lokaler
för medicinsk radiofysik, innefattande vissa forskningsutrymmen.

Med utgångspunkt från angivna utbyggnadsbehov framlade kommittén i
januari 1961 program för en tillbyggnad av öronkliniken och nybyggnad för
radioterapi, vilka byggnadsobjekt — exklusive ombyggnadsarbeten inom
öronkliniken — preliminärt kostnadsberäknades till sammanlagt cirka
17 750 000 kr. Genom beslut den 23 mars 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommittén
att på grundval av de framlagda programhandlingarna utföra projektering
och verkställa kostnadsberäkning avseende ifrågavarande byggnadsföretag.

Kommittén har nu lagt fram resultatet av den hittills bedrivna projekteringen,
varav framgår att kommittén valt att lösa byggnadsfrågan så att
byggnaderna koncentreras till en sammanhängande enhet. Kommittén föreslår
sålunda, att den radioterapeutiska kliniken förenas med öronkliniken
och dess tillbyggnad för plastikkirurgi och centraltandpoliklinik genom en
byggnadskropp, till vilken vissa gemensamma serviceavdelningar centraliseras.
En för blocket gemensam postoperativ avdelning och intensiwårdsavdelning
föreslås inrättad. Vidare upptages — utöver lokaler för forskning
inom radiofysik — även vissa utrymmen för radiobiologisk forskning. Byggnadsförslaget
innefattar vidare en ny föreläsningssal med 75 sittplatser,
närmast avsedd för undervisningen i plastikkirurgi, radioterapi och epidemiologi
m. m. Kommittén avser att under nästa budgetår fortsätta projekteringen
av det nya blocket och beräknar, att kostnaderna härför skall komma
att uppgå till 2 000 000 kr.

De framlagda ritningarna beträffande ifrågavarande byggnadsobjekt har
i huvudsak tillstyrkts av remissmyndigheterna. Nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande har dock ifrågasatt en omarbetning av planlösningen
inom vissa våningsplan, varigenom en besparing i våningsyta
skulle kunna vinnas. För egen del har departementschefen funnit behovet
av ifrågavarande nya eller utökade enheter väl underbyggt. Det föreslagna
vårdplatsantalet för de i det blivande blocket ingående specialklinikerna

Statsutskottets utlåtande nr 14G år 1962

11

överensstämmer i huvudsak med de i propositionen 1960: 159 angivna riktlinjerna
för regionsjukvårdens utbyggande och har därför icke givit anledning
till erinran. Den koncentrerade planlösningen av byggnadsprojektet
synes departementschefen innebära driftsekonomiska fördelar men medför
självfallet komplicerade arkitektoniska problem genom den erforderliga
sammanfogningen av ett flertal byggnadskroppar med olika höjd, längd
och bredd till ett gemensamt block.

Med hänsyn till radioterapeutiska klinikens uppgifter för forskningen
bar departementschefen funnit det ofrånkomligt, att vissa forskningsresurser
ges i anslutning till den kliniska radiofysiken och isotoplaboratoriet.
Enär de tilltänkta lokalerna för radiobiologisk forskning blir av begränsad
omfattning, anser han sig även — ehuru med viss tvekan — kunna godtaga
kommitténs förslag härutinnan. Emellertid betonas, att ifrågavarande forskningsutrymmen
endast bör betraktas som komplement till den kliniska verksamheten
och ej bör få ställning som självständiga institutioner.

Vad kommittén anfört har övertygat departementschefen om behovet av
en ny föreläsningssal inom det blivande komplexet. Sammanfattningsvis anser
han sig således kunna tillstyrka, att de framlagda ritningarna lägges till
grund för den fortsatta projekteringen. Kommittén bör därvid pröva den av
nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande ifrågasatta omarbetningen.
Departementschefen föreslår i enlighet med kommitténs hemställan,
att staten för nästa budgetår för den fortsatta projekteringen av ifrågavarande
byggnadsföretag anvisar 800 000 kr.

På uppdrag av Kungl. Maj:t har kommittén påbörjat projektering av en
ny infektionsklinik vid sjukhuset. Genom uppförandet av ifrågavarande
klinik kan det nuvarande epidemisjukhuset i Uppsala frigöras för långtidsvård.
Enligt av kommittén framlagda preliminära ritningar skall kliniken
förläggas till en fristående byggnad med en byggnadsdel för vårdavdelningar
och en för mottagnings- och behandlings- samt undervisningslokaler. Vårdplatsantalet
uppgår till 74, vilket innebär en ökning med 14 i förhållande
till den i generalplanen för sjukhusets utbyggande angivna storleken. Det
nuvarande epidemisjukhuset har 100 platser. Svårigheterna att bedöma
vårdplatsbehovet för infektionssjukdomar och epidemiologiska sjukdomar
är uppenbara. Utvecklingen har emellertid visat, att åtskilliga epidemisjukhus
i landet har för många platser i förhållande till vårdbehovet och
därigenom icke kunnat utnyttjas rationellt. Departementschefen finner det
därför angeläget, att nya infektionskliniker icke överdimensioneras. Å andra
sidan hör man hålla i minnet att gränsdragningen mellan infektionssjukdomar
och andra sjukdomar är flytande. Inordnandet av infektionskliniken
i en stor sjukhusorganisation måste vidare medföra ett betydligt mer
rationellt och flexibelt utnyttjande än om kliniken hade en isolerad ställning.
Vid dimensioneringen av en klinik har man även att taga hänsyn
till behovet av alt erhålla lämpligt avvägda vårdenheter. Kommittén har

12

Statsutskottets utlåtande nr Hd år 19<>2

räknat med en observalionsavdelning och två vårdavdelningar. En minskning
av antalet vårdenheter synes icke kunna komma ifråga. Mot bakgrund
av det anförda och med beaktande av den av kommittén förebragta utredningen
i frågan anser departementschefen sig kunna godtaga den av kommittén
föreslagna dimensioneringen av den nya infektionskliniken. Som
kommittén framhållit bör kliniken uppföras snarast möjligt på grund av dess
betydelse för såväl sjukvården som undervisningen och forskningen. Under
förutsättning att riksdagen icke har något att invända däremot, föreslås
det få ankomma på Ivnngl. Maj:t att pröva kommitténs slutliga byggnadsförslag
och — om förslaget icke föranleder några erinringar — medgiva,
att byggnadsarbetena får igångsättas under nästa budgetår. Det föreslås, att
för ändamålet anvisas 320 000 kr.

Vid bifall till vad i det föregående förordats skulle under nästa budgetår
statliga medel till ett belopp av 4 020 000 kr. stå till förfogande för vidtagande
av sådana förberedande åtgärder och byggnadsarbeten, som omfattas
av den reviderade generalplanen för sjukhuset.

Kommittén har härutöver lagt fram förslag till vissa ombyggnadsarbeten
inom psykiatriska kliniken för en sammanlagd kostnad av 500 000 kr. Arbetena
avser dels iordningställande av den tidigare barnavdelningens lokaler
för vuxenpsykiatri, dels anordnande av motionshall samt utbyte av klinikens
f. n. gallerförsedda fönster m. in., dels ock klinikens förseende med
rörpostanläggning. De föreslagna åtgärderna har lämnats utan erinran
av remissmyndigheterna. Då ett realiserande av förslaget skulle medföra
en synnerligen önskvärd förbättring av klinikens nuvarande arbetsförhållanden,
har departementschefen ej heller för egen del något att invända mot
åtgärderna. Enär kliniken icke omfattas av det med regionlandstingen träffade
avtalet angående samarbete beträffande regionsjukvård vid akademiska
sjukhuset bör staten svara för 70 procent av kostnaderna för ombyggnaden
av nämnda klinik. Departementschefen tillstyrker således för nästa budgetår
en medelsanvisning för ändamålet om 350 000 kr.

Den nuvarande sjuksköterskeskolan, som ligger inom sjukhusområdet,
är otillräcklig och otidsenlig. Visserligen har —- i samband med att elevintaget
nyligen utökats från 70 till 110 elever per år — vissa provisoriska undervisningslokaler
och elevbostäder uppförts vid skolan, men behovet av
moderna undervisningslokaler och ytterligare elevbostäder är långt ifrån
täckt. Det bör framhållas, att endast en mindre del av de befintliga bostäderna
är enkelrum, något som numera är standard vid nya sjuksköterskeskolor.
Kommittén har funnit, att en tillbyggnad till den befintliga skolbyggnaden
alltför mycket skulle inkräkta på det begränsade sjukhusområdet
och ändock inte erbjuda någon fullgod lösning. Med hänsyn härtill har
kommittén funnit en förläggning utanför sjukhusets område nödvändig och
har därvid föreslagit, att sjuksköterskeskolan för sin nybyggnad skulle få

Statsutskottets ulåtande nr Hd år 19d2

13

disponera den stalen tillhöriga tomten nr 2 i kv. Haubitsen, belägen norr om
försvarets läroverk på det s. k. Artillerifältet. Härigenom skulle den nuvarande
skolbyggnaden kunna friställas för vissa akuta lokalbehov vid sjukhuset.

Kommittén har nu lagt fram förslag till ny sjuksköterskeskola, bestående
av Ire byggnader, nämligen en för undervisningslokaler m. m., en för bostäder
åt 118 elever, hobbyrum, samlingslokaler m. in. samt en för bostäder
åt 240 elever. Uppförandet av den nya skolan föreslås ske i två etapper,
varvid till den första etappen hänförts den större av elevbostadsbyggnaderna.
Kostnaden för denna byggnad, som beräknas kunna påbörjas hösten 1902
och för vilken byggnadstiden angivits till cirka ett år, uppskattar kommittén
till i runt tal 4 miljoner kr.

Behovet av en nybyggnad för sjuksköterskeskolan finner departementschefen
väl dokumenterat. Mot den föreslagna utformningen av ifrågavarande
byggnadsprojekt i stort och av det mer i detalj utarbetade förslaget till ett
elevbostadshus med 240 elevrum har han icke funnit anledning till erinran.
Kostnaderna för uppförandet av sistnämnda bostadshus har byggnadsstyrelsen
emellertid uppskattat till 4 500 000 kr., vilket är 500 000 kr. mer än
vad kommittén angivit. Det av byggnadsstyrelsen angivna beloppet bör tagas
till utgångspunkt för ställningstagandet till förslaget. Enär de framlagda
ritningarna över bostadshuset synes departementschefen väl ägnade att
läggas till grund för detaljplaneringen av byggnadsföretaget och med hänsyn
till angelägenheten av att sjukhuset utan dröjsmål förses med ytterligare
elevbostäder, anser han sig böra tillstyrka, att ifrågavarande projekt
kommer till utförande med början under nästa budgetår.

Enligt gällande avtal mellan staten och landstinget angående samarbete
för drift av sjuksköterskeskolan har staten att bidraga med 55 procent och
landstinget med 45 procent av kostnaderna för täckande av uppkommande
drittunderskott vid skolan. Som kommittén anfört synes en liknande kostnadsfördelning
skälig ifråga om uppförandet av den nya sjuksköterskeskolan.
Landstinget har vid ett nyligen avhållet urtima möte för sin del
godkänt ifrågavarande kostnadsfördelning. Enär medelsbehovet för nästa
budgetår av kommittén angivits till 2 milj. kr., föreslår departementschefen
därför en medelsanvisning av (2 000 000 x 0,55) 1 100 000 kr.

För bestridande av kostnaderna för allmänna utredningar och kommitténs
egen verksamhet samt för de statliga representanterna i kommittén
beräknas för nästa budgetår 180 000 kr. resp. 50 000 kr. eller tillhopa
230 000 kr.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra
0 300 000 kr. Del förordas, alt inom denna kostnadsram, i den mån så med
hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande eller eljest befinnes
lämpligt, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande en ökning av beräknad medels -

14

Statsutskottets ulåtande nr 146 år 1962

disposition för visst ändamål må ske mot det att motsvarande minskning
vidtages för ett annat.

Kommittén har slutligen hemställt om bemyndigande att beställa utrustning
för dels den nya radioterapeutiska kliniken till ett värde av högst
2 200 000 kr., dels det nya bostadshuset för sjuksköterskeelever till ett värde
av högst 200 000 kr. Med hänsyn till den långa leveranstiden för i synnerhet
radioterapeutisk apparatur och enär ifrågavarande beställningsbemvndiganden
under alla förhållanden måste anses ligga inom ramen för kommande
utrustningsprogram, anser departementschefen sig — mot bakgrund av
sitt ställningstagande till ifrågavarande byggnadsförslag — böra tillstyrka
kommitténs hemställan i denna del. Riksdagens medgivande bör således utverkas
att beställa sagda utrustning till ett sammanlagt värde av högst
2 400 000 kr., att — i vad avser den på staten fallande delen av kostnaden,
högst 990 000 kr. — gäldas tidigast under budgetåret 1963/64.

Utskottet. Med undantag för uppförandet av den nya sjuksköterskeskolan
innefattas samtliga i förevarande sammanhang föreslagna byggnadsåtgärder
i det av riksdagen godkända avtalet med Uppsala läns landsting
angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala. Kungl. Maj:ts förslag
i fråga om uppförande av ny medicinklinik samt av delar av den s. k.
centrallängan avser ett fullföljande av byggnadsföretag, för vilka riksdagen
tidigare anvisat medel, och kan av utskottet godtagas.

Det framlagda förslaget till om- och tillbyggnad av öronkliniken samt
nybyggnad för radioterapeutisk klinik har icke givit utskottet anledning
till erinran. Utskottet anser det ändamålsenligt att berörda byggnadsfråga
lösts så att byggnaderna koncentreras till en sammanhängande enhet. 1
likhet med departementschefen finner utskottet det angeläget betona, att
föreslagna forskningsutrymmen inom radioterapeutiska kliniken icke får
ställning som självständiga institutioner. Utskottet har ej heller haft något
att invända mot vad departementschefen anfört i fråga om det framlagda
preliminära förslaget till ny infektionsklinik. Det bör således få ankomma
på Kungl. Maj:t att pröva det slutliga byggnadsförslaget, varjämte Kungl.
Maj :t i förekommande fall bör äga medgiva, att byggnadsarbetena får igångsättas
under nästa budgetår.

Vad departementschefen anfört rörande behovet av nya lokaler för sjuksköterskeskolan
synes utskottet övertygande. Den föreslagna förläggningen
av erforderliga nybyggnader för skolan till en tomt på det s. k. Artillerifältet
anser sig utskottet vidare kunna godtaga, liksom även av departementschefen
framlagt förslag till fördelning mellan staten och landstinget av
kostnaderna för den nya sjuksköterskeskolan. Såsom en första etapp av
ifrågavarande nybyggnad föreslås uppförandet av ett elevbostadshus med
246 elevrum. Vad departementschefen härutinnan anfört har icke givit ut -

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1962 15

skottet anledning till erinran. För nästa budgetår bör för ändamålet anvisas
1 100 000 kr.

Vad i propositionen i övrigt föreslagits beträffande nya byggnadsföretag
vid sjukhuset samt kostnaderna för allmänna utredningar och byggnadskommitténs
egen verksamhet kan likaledes av utskottet godtagas. Utskottet
är vidare berett att tillstyrka av Kungl. Maj :t i förevarande sammanhang
förordade beställningsbemyndiganden för nästa budgetår.

Med tillstyrkande jämväl i övrigt av vad departementschefen anfört och
föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att utrustning till ny radioterapeutisk klinik
vid akademiska sjukhuset i Uppsala samt till nytt elevbostadshus
för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola
må beställas till ett värde av högst 2 400 000 kr., att, såvitt
på staten ankommer, gäldas tidigast under budgetåret
1963/64;

b) till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av
6 300 000 kr.

4:o) Avtal angående lasarettet i Lund m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen förordat godkänna avtal med Malmöhus läns
landsting angående dels lasarettet i Lund, dels de psykiatriska och barnpsykiatriska
klinikerna i Lund, dels ock seminarietomten i Lund.

I propositionen redovisas följande mellan 1959 års statliga kommission
för förhandlingar om medicinsk undervisning i Lund och Malmö samt delegerade
för Malmöhus läns landsting villkorligt slutna avtal, nämligen dels
avtal angående lasarettet i Lund, dels avtal om de psykiatriska och barnpsykiatriska
klinikerna i Lund, dels ock avtal angående seminarietomten
i Lund. Angående avtalstexterna torde få hänvisas till propositionen, sid.
37—42, 50—52 samt 53—54.

Departementschefen uttalar, att lasarettet i Lund alltsedan dess tillkomst
under senare delen av 1700-talet tjänat som eu medicinsk utbildningsanstalt.
Trots detta är den statliga bidragsgivningen till lasarettet ännu
ej generellt avtalsreglerad vad gäller byggnads- och utrustningsbidrag. Bidragsnormerna
grundas till betydande delar på hävd. Det har därför framstått
som mycket angeläget att i ett avtal samordna bestämmelserna för
den statliga bidragsgivningen. Riksdagens beslut i anledning av propositionen
1960: 159 med förslag till vissa riktlinjer för regionsjukvårdens utbyg -

16

Statsutskottets utlåtande nr 14<> år 1!)t>2

gande m. m. har gjort en generell reglering av avtalsförhållandena beträffande
lasarettet i Lund än mer påkallad.

Under senare år har från såväl statens som de kommunala sjukvårdshuvudmännens
sida eftersträvats att få till stånd så likformiga och enhetliga
villkor som möjligt i avtal om upplåtelse av kommunala sjukvårdsinrättningar
för undervisning och forskning. Bakom denna strävan har legal
tanken att det i och för sig saknas anledning att tillämpa olika bidragsprinciper
gentemot skilda huvudmän, enär samtliga avtal på ifrågavarande
område måste vila på den allmänt vedertagna grundsatsen, att statens bidragsgivning
hör begränsas till att avse ersättning för de merkostnader som
uppstår för sjukvårdshuvudmännen till följd av undervisnings- och forskningsverksamheten.
Att det kan vara förenat med betydande svårigheter
att urskilja och definiera dessa merkostnader förändrar inte riktigheten av
den angivna principen som sådan.

De under de senaste åren mellan staten och de kommunala huvudmännen
träffade överenskommelserna på ifrågavarande område har utan tvekan
medfört ett närmande till det sålunda uppställda målet. Fortfarande förekommer
emellertid betydande skiljaktigheter mellan de olika avtalen. Att
så är fallet får tillskrivas historiska förhållanden, hänsynstagande till tidigare
överenskommelser eller andra särskilda omständigheter, vilka avtalsparterna
haft att beakta vid avtalens ingående.

Med undantag för det år 1961 träffade avtalet med Stockholms stad angående
upplåtelse av S:t Görans sjukhus för undervisning och forskning har
samtliga under senare år ingångna avtal på området en gemensam giltighetstid.
Avtalen utlöper nämligen — om uppsägning dessförinnan sker —
år 1970. Utgångspunkten för de nya samordnade förhandlingar, som då
torde komma att upptagas, bör vara att åstadkomma full samstämmighet
ifråga om normerna för statens bidragsgivning. Även S:t Görans-avtalet, som
utlöper med utgången av år 1976, innehåller för övrigt en klausul som förpliktigar
staden att deltaga i dylika förhandlingar under pågående avtalsperiod.

Det är mot denna allmänna bakgrund man får se det av förhandlingskommissionen
nu framlagda förslaget till avtal om lasarettet i
L u nd (läkarutbildningsavtalet). Kommissionen har vid de förda förhandlingarna
strävat efter att få till stånd ett avtal som i så stor utsträckning
som möjligt ansluter sig till 1959 års avtal om upplåtelse av Göteborgs stads
sjukhus för medicinsk undervisning och forskning. I de delar detta syfte
uppnåtts har eu väsentlig förändring inträtt i förhållande till nu gällande
bidragsvillkor beträffande lasarettet i Lund. I fråga om såväl utrustningssom
driftbidragen innebär avtalet vissa eftergifter från statens sida. Staten
skall således enligt avtalet generellt erlägga ett 25-procentigt bidrag till
utrustningskostnaderna — med undantag för viss speciell forskningsulrustning,
för vilken staten har att erlägga hela kostnaden. Hittills har staten

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1962

17

regelmässigt erlagt 50 procent av kostnaderna för röntgenutrustning, varjämte
bidrag utgått med 25 procent av kostnaderna för utrustning av viss
del av centralblocket vid lasarettet och av observationspaviljongen vid epidemisjukhuset.
I övrigt har bidrag icke utgått för annan utrustning än sådan
avsedd enbart för forskning. Vad gäller driftbidraget innehåller det nya
avtalet en maximeringsregel av innebörd att den för lasarettet fastställda
vårddagkostnaden, på vilken ifrågavarande bidrag beräknas, icke må överstiga
medeldagkostnaden vid rikets undervisningssjukhus, förhöjd med
10 procent. Enligt nu gällande avtal får däremot lasarettets vårddagkostnad
icke överstiga motsvarande kostnad för samtliga lasarett i riket, förhöjd
med 10 procent. Den nya maximeringsregeln medför således en icke oväsentlig
höjning av driftbidraget. Även beräkningen av pensionskostnaderna
blir övergångsvis oförmånligare för staten enligt föreliggande avtalsförslag.

Beträffande statens byggnadsbidrag till lasarettet i Lund har kommissionen
likaledes i princip uppnått överensstämmelse med Göteborgsavtalet.
Ifrågavarande bidrag skall sålunda utgöra 25 procent av de verkliga byggnadskostnaderna.
Med hänsyn främst till 1951 års markbytesavtal med
landstinget, enligt vilket staten har att erlägga 50 procent av kostnaderna
för sådana sjukhusbyggnader, som uppföres på norra lasarettsområdet, i
den mån dessa ersätter byggnader på södra lasarettsområdet, samt till riksdagens
år 1952 fattade principbeslut, att staten skall erlägga 50 procent av
kostnaderna för uppförande av ett centralblock vid lasarettet, har kommissionen
ansett sig därutöver böra acceptera ett särskilt 15-procentigt bidrag
till uppförandet av vissa särskilt angivna byggnadsföretag. Kommissionen
uttalar i detta sammanhang, att bidragets särskilda natur föranleder, att
det skall betraktas såsom bidrag till kostnaderna för anläggningar, avsedda
för s. k. länsspecialiteter, och därför i sin helhet tillgodoföras Malmöhus
läns landsting. Härutöver har kommissionen, såsom en eftergift för
uppnående av ett avtal, ansett sig nödsakad att godtaga landstingets krav
på ett engångsbidrag om 500 000 kr. för vissa av landstinget till största delen
redan utförda smärre byggnadsföretag, vilka sammanlagt kostnadsberäknats
till minst 1,1 miljon kr. Ur statens synpunkt får den träffade överenskommelsen
i vad den avser byggnadsbidraget likväl anses innebära en
förbättring i jämförelse med hittills tillämpad hälftendelningsregel.

Det framlagda avtalet har godtagits av remissmyndigheterna. För egen
del finner departementschefen avtalsförslaget innebära ett betydelsefullt
steg mot en enhetlig reglering av den statliga bidragsgivningen till de kommunala
undervisningssjukhusen. Trots att avtalet i vissa hänseenden medför
försämrade villkor för staten i förhållande till nuläget finner departementschefen
angivna omständighet vara så betydelsefull, att han är heredd
att tillstyrka avtalsförslagets godkännande. Därvid har även beaktats, alt
avtalet i väsentliga delar överensstämmer med det av chefen för ecklesiastik 2

— Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 146

18

Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1962

departementet i propositionen 1962: 104 framlagda förslaget till avtal med
Västerbottens läns landsting om utbildning av läkare och tandläkare i
Umeå, in. m. De särbestämmelser i fråga om byggnadsbidragen, som kommissionen
nödgats acceptera, måste betraktas som en ofrånkomlig konsekvens
av tidigare gjorda utfästelser från statens sida. Departementschefen
understryker att dessa särbestämmelser, ehuru de har betydande räckvidd,
uteslutande avser vissa bestämda byggnadsobjekt och att de sålunda icke i
framtiden blir tillämpliga på andra byggnadsföretag.

I detta sammanhang uttalar departementschefen sin tillfredsställelse över
att frågan om hur kostnaderna för i 9 § berörda särskilda överläkararvoden
och tilläggsförmåner slutligt skall fördelas mellan parterna erhållit motsvarande
lösning som för Göteborgs stad tillhöriga sjukhus, genom att sjukvårdshuvudmannen
helt skall svara för dessa ersättningar. Departementschefen
finner detta vara en i sak riktig lösning.

Departementschefen övergår därefter till att diskutera vissa detaljer i avtalet.
Vad departementschefen härutinnan anför framgår av propositionen
sid. 61—62.

Enligt det mellan staten och Malmöhus läns landsting år 1928 träffade
avtalet angående psykiatriska kliniken vid lasarettet i Lund svarar landstinget
för driften av den staten tillhöriga kliniken mot att staten erlägger
driftkostnadsersättning till landstinget motsvarande de verkliga driftkostnaderna,
dock med viss maximering. I avtalet meddelas även bestämmelser
om intagning och utskrivning av patienter från kliniken med iakttagande
av de former, som fastställts för statens mentalsjukhus. Avtalet har av
Kungl. Maj:t uppsagts att upphöra att gälla med utgången av år 1966. I
propositionen 1960:159 uttalades, att bl. a. de psykiatriska klinikerna i
Uppsala och Lund borde inordnas i sjukhusorganisationen inom respektive
sjukvårdsområden. Genom det nu framlagda avtalet om de psykiatriska
och barnpsykiatriska klinikerna i Lund
har denna fråga lösts för Lunds vidkommande. Avtalsparterna har emellertid
överenskommit att den påkallade omorganisationen skall ske först från
den 1 januari 1970. Redan fr. o. m. år 1967 skall emellertid den statliga
driftkostnadsersättningen successivt minska. Nu gällande speciella intagningsformer
vid kliniken skall vidare omedelbart upphöra att gälla. Vad sålunda
överenskommits anser departementschefen sig kunna godtaga.

Frågan om uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet har
underställts riksdagen i propositionerna 1957: 104, 1958: 87 och 1960: 147.
De i föreliggande avtal intagna bestämmelserna angående fördelningen
mellan staten och landstinget av anläggnings- och driftkostnaderna för
ifrågavarande klinik överensstämmer principiellt med av riksdagen tidigare
godkända grunder och har således icke givit departementschefen anledning
till erinran.

I propositionen 1960: 147 redovisades även ett av byggnadsstyrelsen

Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1962

19

framlagt reviderat förslag till uppförande av den planerade barnpsykiatriska
kliniken. Kostnaden för anläggningen uppskattades därvid av byggnadsstyrelsen
preliminärt till cirka 2 300 000 kr. enligt prisläget den 1 juli
1959.

Till nu föreliggande avtalsförslag har fogats nya ritningar över projektet.
Byggnadsstyrelsen har i sitt yttrande över avtalet redogjort för de
ändringar, som vidtagits i klinikens utformning i förhållande till det i
nämnda proposition redovisade programmet. Totalvolymen är i stort sett
oförändrad, men en tidigare planerad envåningsflygel har omdisponerats
och ändrats till en flygelbyggnad med två våningar. Detta möjliggör en
önskvärd koncentration av bebyggelsen inom det begränsade disponibla
markutrymmet. En utökning har dock skett såtillvida att fritidslokaler
för manlig ungdom kunnat inrymmas i byggnaden. Kostnaden för anläggningen,
inklusive kulvert till centralblocket, uppskattas av byggnadsstyrelsen
till 3 100 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1960. I förhållande till
tidigare kostnadsberäkning innebär detta en väsentligt stegrad kostnad
för byggnadsföretaget. Denna torde till viss del sammanhänga med den
tidigare kostnadsberäkningens allenast preliminära natur. Enligt vad inhämtats
har förutom den allmänna kostnadsfördyring, som skett under
tiden den 1 juli 1959—den 1 juli 1960, även vissa förut ej medräknade kostnader
för anläggande av kulvertförbindelse med lasarettets centralblock
och ökade kostnader för de tillkommande fritidslokalerna inverkat på
kostnadsberäkningen. En viss fördyring synes slutligen också ha inträtt
i fråga om VVS-anläggningarna enligt det nya förslaget.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och enär den föreslagna programändringen
ur flera synpunkter innebär en påtaglig förbättring, finner departementschefen
sig trots de väsentligt ökade kostnaderna för projektet
böra godtaga förslaget till nybyggnaden för den barnpsykiatriska kliniken
med den utformning den erhållit genom ifrågavarande avtalsförslag. Departementschefen
understryker starkt angelägenheten av att byggnadsföretaget
kommer till utförande snarast möjligt.

Byggnadsstyrelsen har riktat viss erinran mot utformningen av avtalet
angående seminarietomten i Lund. De av byggnadsstyrelsen
framförda synpunkterna är i och för sig förståeliga. Departementschefen
finner dock ingen anledning att ifrågasätta någon ändring av avtalet
i denna del.

Sammanfattningsvis anser departementschefen sig således kunna tillstyrka,
att förenämnda tre avtal godkännes. Skulle smärre jämkningar av
eller tillägg till avtalsbestämmelserna senare erfordras, förutsättes, att riksdagens
samtycke därtill icke skall behöva inhämtas.

Utskottet. I sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 11, punkten
58, uttalade utskottet med anledning av väckta motioner med hemställan

20

Statsutskottets utlåtande nr 746 år 1962

om utredning av villkor och normer för statsbidrag till icke statliga undervisningssjukhus,
att utskottet delade den uppfattning som kommit till uttryck
i motionerna, nämligen angelägenheten av enhetliga normer för ifrågavarande
bidragsgivning. Utskottet erinrade om att gällande avtal på området
företedde delvis ganska stora skiljaktigheter sinsemellan. Detta berodde
såväl på historiska förhållanden som på de särskilda omständigheter, som
hade förelegat vid avtalens ingående. Sakligt sett kunde det enligt utskottets
uppfattning icke numera finnas någon hållbar motivering för att sagda
statliga bidrag skulle utgå efter olika normer, i all synnerhet sedan riksdagen
fattat beslut om rikets indelning i regioner för den specialiserade
kroppssjukvården, varigenom även andra landsting, än de till vilka undervisningssjukhusen
hör, blev ekonomiska medintressenter i dessa sjukhus.

Det nu framlagda avtalet med Malmöhus läns landsting angående lasarettet
i Lund innebär enligt vad departementschefen anfört ett betydelsefullt
steg mot en enhetlig reglering av den statliga bidragsgivningen till de kommunala
undervisningssjukhusen. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av
vad utskottet sålunda uttalat anser sig utskottet, trots att avtalet i vissa
hänseenden medför försämrade villkor för staten i förhållande till nuläget,
böra tillstyrka avtalets godkännande. Utskottet vill i detta sammanhang
erinra om att utskottet i sitt utlåtande nr 144 likaledes tillstyrkt godkännande
av ett i propositionen nr 104 framlagt preliminärt avtal med Västerbottens
läns landsting om utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m.,
vilket avtal i väsentliga delar överensstämmer med avtalet angående lasarettet
i Lund.

De preliminära avtalen om de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna
i Lund samt angående seminarietomten i Lund har icke givit utskottet
anledning till erinran. I likhet med departementschefen vill utskottet
starkt understryka angelägenheten av att den nya barnpsykiatriska
kliniken kommer till utförande snarast möjligt.

Då departementschefen förutsätter, att endast smärre jämkningar i eller
tillägg till nu ifrågavarande avtal skall kunna ske utan att riksdagens samtycke
behöver inhämtas, har utskottet inte funnit anledning till erinran
mot att bemyndigande härtill lämnas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 9 mars 1962 förordat godkänna
avtal med Malmöhus läns landsting angående lasarettet
i Lund;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 9 mars 1962 förordat god -

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1962

21

känna avtal med Malmöhus läns landsting angående de
psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna i Lund;

c) bemyndiga Kungi. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 9 mars 1962 förordat godkänna
avtal med Malmöhus läns landsting angående seminarietomten
i Lund.

5:o) Bidrag till lasarettet i Lund. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
att dels medgiva, att det i riksstaten för innevarande budgetår under elfte
huvudtiteln upptagna reservationsanslaget till Bidrag till vissa byggnadsarbeten
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. må för
budgetåret 1962/63 disponeras på sätt departementschefen förordat, dels
ock till Bidrag till lasarettet i Lund för nämnda budgetår under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 11 300 000 kr.

I riksstaten för innevarande budgetår har under elfte huvudtiteln upptagits
dels ett förslagsanslag till Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund å 3 000 000 kr., dels ett reservationsanslag till Bidrag till viss
utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund å 111 000 kr.,
dels ett förslagsanslag till Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken
i Lund å 2 500 000 kr., dels ock ett reservationsanslag till Bidrag till
vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund
m. m. å 3 220 000 kr. I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t förordat,
att medel för de ändamål, som tillgodoses genom anlitande av nämnda
anslag, fr. o. m. budgetåret 1962/63 anvisas under ett gemensamt förslagsanslag
med benämningen Bidrag till lasarettet i Lund.

De under sistnämnda anslag gjorda beräkningarna av statens drift-, utrustnings-
och byggnadsbidrag för nästa budgetår till lasarettet i Lund
m. m. grundar sig — såvitt avser tiden efter den 30 juni 1962 — på de
nya avtal, för vilka under föregående punkt redogjorts.

Medicinalstyrelsen har på grundval av hittills gällande avtalsregler beräknat
det statliga driftbidraget till lasarettet i Lund för nästa budgetår
till 3 200 000 kr. samt driftkostnadsersättningen för psykiatriska kliniken
till 2 700 000 kr. Ifrågavarande bidrag avser kostnaderna under kalenderåret
1962. I 12 § avtalet om lasarettet i Lund (läkarutbildningsavtalet)
föreskrives emellertid, att driftbidraget skall av staten erläggas månadsvis
i efterskott i form av utbetalningar ä conto på visst närmare angivet sätt.
Enär det i riksstaten för innevarande budgetår beräknade driftbidraget
avser kalenderåret 1961, medan i överensstämmelse med angivna avtalsrum
driftkostnadsberäkningarna i fortsättningen kommer att gälla en
med budgetåret sammanfallande tidsperiod, bör under förevarande anslag
för näsla budgetår övergångsvis upptagas ett driftbidrag avseende dels

22

Statsutskottets utlåtande nr 1^6 år 1962

första hälften av kalenderåret 1962 (enligt reglerna i 1943 års driftbidragsavtal),
dels tiden den 1 juli 1962—den 30 juni 1963 (enligt de nya avtalsbestämmelserna).
I avtalet om de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna
finns inget mot 12 § läkarutbildningsavtalet svarande stadgande, men enligt
vad kommissionen uppgivit har landstinget förutsatt, att utbetalning
å conto skall kunna ske även beträffande statens ersättning för ifrågavarande
kliniker. Med hänsyn till lämpligheten av enhetliga regler för utbetalning
av statsbidragen förordar departementschefen den av landstinget
förutsatta anordningen.

Främst till följd av ändrad maximeringsregel samt nya bestämmelser
för beräkning av pensionskostnaderna kommer statens driftbidrag tdl
lasarettet enligt det nya avtalet att bli icke oväsentligt högre än tidigare.
Med utgångspunkt från de nya avtalsreglerna och de nyss angivna grunderna
för anslagsberäkningen för nästa budgetår uppskattas statens driftbidrag
till lasarettet i Lund avseende tiden den 1 januari 1962—den 30 juni
1963 till 5 500 000 kr.

Driftkostnadsersättningen för psykiatriska kliniken, vilken likaledes till
följd av de i det nya avtalet ändrade grunderna för beräkningen av pensionskostnaderna
måste uppräknas i förhållande till den av medicinalstyrelsen
framlagda kalkylen, bör upptagas med ett belopp av 4 500 000 kr. Denna beräkning
avser samma tidsperiod — ett och ett halvt år -— som legat till grund
för uppskattningen av driftbidraget till lasarettet i Lund.

I fråga om det statliga utrustningsbidraget har — enligt vad kommissionen
därom anfört — förhandlingsparterna förutsatt, att den nyanskaffning
av utrustning, som sker under kalenderåret 1962, skall till hälften anses
gälla årets första sex månader och till hälften det andra halvåret. För den
senare delen skall statligt utrustningsbidrag enligt 4 § läkarutbildningsavtalet
utgå med 25 procent. Under hand har inhämtats, att den röntgenutrustning,
för vars anskaffande lasarettsdirektionen äskat ett bidrag med
halva kostnaden eller med i runt tal 75 000 kr., till större delen inköpts redan
under år 1961. För denna del synes statligt bidrag med 50 procent böra
utgå. För den återstående, under innevarande år anskaffade röntgenutrustningen
skall däremot icke utgå särskilt statligt bidrag enligt hittillsvarande
praxis, utan den mellan parterna träffade överenskommelsen bör i stället
tillämpas på utrustningsanskaffningen. Nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande har i allt väsentligt godtagit den föreslagna utrustningsanskaffningen
som sådan.

På grundval av från landstinget och nämnden under hand inhämtade upplysningar
beräknas det statliga utrustningsbidraget för nästa budgetår till
sammanlagt 600 000 kr. En viss osäkerhet måste dock anses vidlåda denna
beräkning. Departementschefen har räknat med att — förutom löpande utrustningsanskaffning
för befintliga kliniker m. m. — även mer omfattande

Statsutskottets utlåtande nr 1U6 år 1962 23

nyutrustning av nytillkommande kliniker eller anläggningar kan bli aktuell
under denna tid.

Departementschefen övergår därefter till att behandla framlagda byggnadsförslag
och till frågan om storleken av det statliga byggnadsbidraget
för nästa budgetår. Av de byggnadsåtgärder, för vilka lasarettsdirektionen
äskat medel, är ombyggnadsarbetena inom lungkliniken och thoraxkliniken
samt inom hudkliniken upptagna i den till läkarutbildningsavtalet fogade
bilagan A och berättigar således till ett bidrag på 40 procent. För anordnande
av omklädnadsrum m. m. inom medicinska kliniken bör staten däremot
— såsom kommissionen uttalat — endast bidraga enligt läkarutbildningsavtalets
huvudregel eller med 25 procent av kostnaderna. Ifrågavarande
tre byggnadsåtgärder, som till vissa delar redan blivit utförda, har —
i och för statsbidrags utgående —- tillstyrkts av nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande. I fråga om lungkliniken har nämnden dock
förutsatt, att viss av centrala sjukvårdsberedningen föreslagen vårdplatsminskning
genomföres. För egen del ansluter departementschefen sig i detta
avseende till vad nämnden anfört.

Samtliga de byggnadsprojekt, som redovisats i de av förvaltningsutskottet
gjorda framställningarna, omfattas av nyssnämnda bilaga A. Staten har således
att bidraga till byggnadskostnaderna med 40 procent under förutsättning,
att projekten antingen redan godkänts av statsmakterna eller ock i enlighet
med 15 § läkarutbildningsavtalet godkännes i den ordning Kungl.
Maj :t föreskriver. Vad gäller centralblocket erinras om att Kungl. Maj :t i
överensstämmelse med av riksdagen givet bemyndigande (se prop. 1960: 71;
SU 1960: 123; rskr. 1960: 299) genom beslut den 21 april 1961 godkänt, att
en första deletapp av block E inom ifrågavarande centralblock — omfattande
flyglarna Eb, Ec och Ed — finge utföras i huvudsaklig överensstämmelse
med av Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott företedda ritningar.
Arbetena, som för ifrågavarande deletapp enligt numera träffade
entreprenadavtal kostnadsberäknas till 13 300 000 kr., har påbörjats under
hösten 1961.

För uppförande av nybyggnad för centraltvätteriet har riksdagen hittills
anvisat 1 500 000 kr. Vid anmälan av förevarande byggnadsfråga i propositionen
1961:79 anförde departementschefen, att angelägenheten av projektets
snara realiserande medförde, att han ansåg sig böra biträda av förvaltningsutskottet
gjord hemställan om anvisande av medel för företagets
fortsättande, trots att definitivt byggnadsprogram då ej förelåg och frågan
om statens slutliga andel i kostnaderna stod öppen. Departementschefen
förklarade sig ha för avsikt att så snart sig göra lät underställa riksdagen
det definitiva byggnadsprogrammet och framlägga förslag i kostnadsfördelningsfrågan.
Som nyss anförts har sistnämnda spörsmål lösts i det nu framlagda,
av departementschefen tillstyrkta förslaget till avtal angående lasa -

24

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1962

rettet i Lund. Av förenämnda bilaga A till avtalet framgår vidare, att statens
bidrag skall beräknas på >°/h av den totala kostnaden, som enligt
under hösten 1961 framlagda beräkningar kommer att uppgå till 8 000 000
kr. Försvarets fabriksstyrelse svarar för uppförandet av nybyggnaden, vilken
enligt nu redovisade definitiva ritningar kommer att omfatta tre våningsplan
jämte en mindre fjärde våning. Anläggningen får en kapacitet
av 14 ton tvättgods per dag, varav 10 ton beräknas motsvara lasarettets
behov. Byggnadsföretaget, som påbörjats hösten 1961, har icke föranlett
någon erinran från departementschefens sida.

Departementschefen har intet att invända mot att de föreslagna ändrings-
och kompletteringsåtgärderna inom kulvertsystemets delar 3—7 kommer
till utförande. Som byggnadsstyrelsen anfört bör dock behovet av föreslagna
utbyten av vissa kondensvattencisterner m. m. ytterligare utredas.
Kostnaderna för angivna åtgärder har beräknats till 807 000 kr.

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört är departementschefen f. n.
icke beredd att taga ställning till av förvaltningsutskottet föreslagen installation
av oljeeldning vid ångkraftverket. Det förutsättes, att frågan prövas
ytterligare. I detta sammanhang understrykes angelägenheten av att värmeanläggningens
kapacitet i första hand reserveras för lasarettets, universitetets
och så långt det är möjligt även andra statliga institutioners behov.

Förvaltningsutskottet har lagt fram förslag till tillbyggnad för radiologiska
kliniken i fem våningar jämte källarvåning, i vilken viss högvoltsapparatur
avses bli placerad. I tillbyggnaden skall vidare förläggas bl. a. en avdelning
för klinisk radiofysik samt en ny vårdavdelning med cirka 20 vårdplatser.
De totala byggnadskostnaderna beräknas till 4 041 000 kr.

Radiologiska kliniken är otvivelaktigt i stort behov av utökade lokaler icke
minst för att kunna hysa den kvalificerade specialapparatur en modern
centralanstalt för radioterapi kräver. Departementschefen har därför icke
något att invända mot den planerade utvidgningen som sådan. Det föreslagna
vårdplatstillskottet, vilket skulle öka klinikens totala vårdplatsantal
till 100, anser departementschefen sig även med hänsyn till vissa
överväganden som gjorts inom centrala regionvårdsnämnden böra godtaga.
Beträffande de framlagda ritningarna över tillbyggnaden har vissa erinringar
framställts av centrala sjukvårdsberedningen och nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande samt, i vad avser strålskyddsförhållanden,
av radiofysiska institutionen i Stockholm. Nämnden har vidare verkställt
en viss överarbetning av ritningsförslaget i vad avser högvoltstationen
i källarplanet. Härigenom har inom ramen för tillbyggnadens totalvolym
vissa ytterligare rumsytor utvunnits. Enligt vad departementschefen
inhämtat har landstinget ännu icke tagit ställning till nämndens ändringsförslag
men avser att i möjligaste mån beakta detsamma. Under förutsättning
att så sker och att övriga av ifrågavarande myndigheter föreslagna
förbättringar noggrant prövas, är departementschefen beredd att tillstyrka

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1962

25

statligt bidrag för byggnadsprojektet i fråga. Den gjorda kostnadsberäkningen
har icke givit remissmyndigheterna anledning till erinran. Även för
egen del godtager departementschefen densamma.

I propositionen 1959: 95 förordades, att staten skulle bidraga med hälften
av de till 3 916 000 kr. beräknade kostnaderna för anordnande av en ny
observationspaviljong —- inrymmande bl. a. undervisningslokaler — och för
installation av vissa hissar i dåvarande epidemisjukhuset, numera infektionskliniken
vid lasarettet i Lund. Riksdagen biföll förslaget och anvisade
för ändamålet 1 500 000 kr. Byggnadsprojektet har ännu ej realiserats.
Förslag har nu i stället framlagts om att samtliga äldre, till infektionskliniken
hörande vårdbyggnader skall ersättas av en helt ny klinikbyggnad,
vilket skulle medföra betydande fördelar såväl ur vård- och driftsynpunkt
som med hänsyn till behovet av ett effektivt utnyttjande av markområdet.
Den planerade nybyggnaden, som kostnadsberäknats till 9 200 000 kr„ är
av en helt annan storleksordning än den tidigare beslutade observationspaviljongen.
Det blivande vårdplatsantalet, som tidigare planerats till 116,
har begränsats till 90, vilket måste hälsas med tillfredsställelse mot bakgrund
av den överdimensionering av epidemivården som otvivelaktigt förekommit
på flera håll i landet. I likhet med nämnden finner departementschefen
mycket vägande skäl tala för uppförandet i ett sammanhang av en
helt ny infektionsklinik, och departementschefen är i princip beredd att ge
projektet sitt stöd. Emellertid framgår det •—• såsom remissmyndigheterna
påpekat — av det framlagda ritningsförslaget, att vissa utrymmen blivit
mycket rikligt tilltagna. Departementschefen har vidare funnit den beräknade
kostnaden för projektet hög. I jämförelse med den preliminärt uppskattade
kostnaden för uppförandet av ny infektionsklinik vid akademiska
sjukhuset i Uppsala framstår nu ifrågavarande byggnadsprojekt som påfallande
dyrbart. Till följd härav anser departementschefen sig icke f. n.
kunna tillstyrka statligt byggnadsbidrag på grundval av föreliggande ritningar
och föreslår, att ritningarna överarbetas i kostnadsbesparande syfte,
varefter de borde få underställas Kungl. Maj :ts prövning i enlighet med
15 § läkarutbildningsavtalet. Med hänsyn till angelägenheten för såväl undervisningen
som sjukvården av att nybyggnaden kommer till stånd snarast
möjligt, utgår departementschefen dock från att ifrågavarande omprövning
sker så skyndsamt, att något väsentligt dröjsmål med projektets
realiserande icke skall behöva uppstå.

I sin kommentar till de framlagda avtalen beträffande lasarettet i Lund
har förhandlingskommissionen även redogjort för avtalens ekonomiska
konsekvenser för staten. Härav framgår att riksdagen för i bilaga A till
läkarutbildningsavtalet upptagna projekt redan anvisat 25 miljoner kr.,
varav vid avtalets ikraftträdande den 1 juli 1962 sammanlagt cirka 19,5
miljoner kr. beräknas ha blivit utbetalade. Eftersom statens bidrag för
ifrågavarande, redan utförda arbeten enligt 40-procentregeln endast mot -

26

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1962

svarar något över 17,5 miljoner kr., skulle staten således vid nämnda tidpunkt
ha ett tillgodohavande hos landstinget på närmare två miljoner kr.
Såsom framgår av 7 § andra stycket läkarutbildningsavtalet skall dylikt
överskjutande belopp få avdragas å bidragsbelopp, som staten har att efter
den 30 juni 1962 erlägga för andra arbeten. Med beaktande härav och med
ledning av från landstinget inhämtade uppgifter om byggnadsprogrammet
fram till den 1 juli 1963 har kommissionen sökt beräkna anslagsbehovet
för budgetåret 1962/63. Under förutsättning att medel från det senast för
innevarande budgetår upptagna reservationsanslaget till Bidrag till vissa
byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m.
får utbetalas för i förenämnda bilaga A upptagna projekt, beräknar kommissionen
att här ifrågavarande förslagsanslag belastas med högst en miljon
kr. för utbetalning av byggnadsbidrag.

Den av kommissionen föreslagna metoden för avräkning av statens överskjutande
byggnadsbidrag synes departementschefen riktig och lämplig.
Under hand har inhämtats, att landstinget är berett att acceptera densamma.
Departementschefens ställningstaganden till i det föregående behandlade
byggnadsobjekt torde dock få antagas medföra ett något lägre
medelsbehov för byggnadsarbeten under budgetåret 1962/63 än det kommissionen
räknat med. Mot bakgrund av det anförda föreslår departementschefen,
att riksdagens medgivande utverkas att förenämnda reservationsanslag
till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund m. m. får — oavsett tidigare dispositionsbeslut — för
budgetåret 1962/63 disponeras för utbetalning av statsbidrag för i bilaga A
till läkarutbildningsavtalet upptagna, ej avslutade byggnadsobjekt. Under
förevarande anslag beräknas statens byggnadsbidrag till 700 000 kr., i vilket
belopp även inräknats det engångsbidrag om 500 000 kr., vilket enligt
23 § andra stycket läkarutbildningsavtalet skall senast den 30 juni 1963
utbetalas till landstinget.

Vid bifall till vad departementschefen nu anfört och föreslagit skulle anslaget
för nästa budgetår uppföras med 11 300 000 kr.

Utskottet. De under förevarande anslag av departementschefen gjorda beräkningarna
av statens drift-, utrustnings- och byggnadsbidrag till lasarettet
i Lund m. m. grundar sig — såvitt avser tiden efter den 30 juni 1962
— på de nya avtal angående lasarettet i Lund respektive de psykiatriska
och barnpsykiatriska klinikerna i Lund, vilka utskottet under föregående
punkt tillstyrkt, och har icke givit utskottet anledning till erinran. Under
hänvisning härtill får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag
jämväl i övrigt hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att det i riksstaten för innevarande budgetår
under elfte huvudtiteln upptagna reservationsanslaget till

Statsutskottets utlåtande nr lt6 år 1962

27

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund m. m. må för budgetåret 1962/63
disponeras på sätt departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 9 mars 1962 förordat;

b) till Bidrag till lasarettet i Lund för budgetåret 1962/63
å driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 11 300 000 kr.

6:o) Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i
Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av en neurokirurgisk
avdelning vid lasarettet i Lund för budgetåret 1962/63
å driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 35 000 kr.

7:o) Bidrag till lasarettet i Umeå. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
att till Bidrag till lasarettet i Umeå för budgetåret 1962/63 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 7 200 000 kr.

I riksstaten för innevarande budgetår har under elfte huvudtiteln upptagits
dels ett förslagsanslag till Bidrag till vissa driftkostnader vid lasarettet
i Umeå å 2 000 000 kr., dels ock ett reservationsanslag till Bidrag till
vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i Umeå m. m. å 4 470 000 kr. I årets
statsverksproposition har Kungl. Maj :t förordat, att medel för de ändamål,
som tillgodoses genom anlitande av förenämnda båda anslag, fr. o. m.
budgetåret 1962/63 anvisas under ett gemensamt förslagsanslag med benämningen
Bidrag till lasarettet i Umeå.

I propositionen 1962: 104 har Kungl. Maj:t på föredragning av chefen
för ecklesiastikdepartementet för godkännande underställt riksdagen bl. a.
ett mellan kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Umeå,
å svenska statens vägnar, samt för Västerbottens läns landsting särskilt utsedda
förhandlingsdelegerade, å landstingets vägnar, träffat avtal om utbildning
av läkare och tandläkare i Umeå, m. m. Avtalet, som bl. a. ersätter
1958 års avtal angående inrättande av en medicinsk läroanstalt i Umeå
m. m. (se proposition 1957: 188), föreslås träda i kraft den 1 juli 1962.
Beträffande avtalets närmare innehåll hänvisas till förenämnda proposition
1962:104.

De av departementschefen i det följande gjorda beräkningarna av statens
drift-, utrustnings- och byggnadsbidrag för nästa budgetår till lasarettet
i Umeå m. in. grundar sig på — såvitt avser tiden efter den 30 juni
1962 —- de nya avtalsbestämmelserna.

Enligt av lasarettet hösten 1961 lämnade uppgifter kan det statliga

28

Statsutskottets utlåtande nr Ii6 år 1962

driftbidraget för budgetåret 1962/63 enligt 1958 års avtal beräknas till
2 450 000 kr. Beräkningen avser landstingets kostnader för sjukhusdriften
under kalenderåret 1962. I det nya avtalet föreskrivs emellertid i 42 §
andra st3rcket, att driftbidraget skall av staten erläggas månadsvis i efterskott
i form av utbetalningar å conto på visst närmare angivet sätt. Enär
det i riksstaten för innevarande budgetår beräknade driftbidraget till lasarettet
avser kalenderåret 1961, medan driftkostnadsberäkningarna i överensstämmelse
med angivna avtalsrum i fortsättningen kommer att avse
en med budgetåret sammanfallande tidsperiod, bör under förevarande anslag
för nästa budgetår övergångsvis upptagas ett driftbidrag avseende dels
första hälften av kalenderåret 1962 (enligt reglerna i 1958 års avtal), dels
tiden den 1 juli 1962—den 30 juni 1963 (enligt det nya avtalet). Ikraftträdandet
av det nya avtalet medför icke någon påtaglig förändring av det
statliga driftbidragets storlek. Med utgångspunkt från de lämnade uppgifterna
uppskattas statens driftbidrag för nästa budgetår till lasarettet i
Umeå avseende tiden den 1 januari 1962—den 30 juni 1963 till 3 700 000 kr.

Från nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande har under hand
inhämtats uppgifter rörande den beräknade storleken av statens utrustnings-
och byggnadsbidrag under anslaget för budgetåret 1962/63.

Särskilda utrustningsbidrag till landstinget har tidigare ej belastat anslag
under elfte huvudtiteln utan har — i den begränsade utsträckning de förekommit
— i sin helhet bestridits från anslag under åttonde huvudtiteln.
Enligt det nya avtalet har reglerna rörande den statliga bidragsgivningen
för utrustningskostnader förändrats och anslutits till motsvarande bestämmelser
i Göteborgs- och Malmöavtalen. Staten skall således för utrustning,
som efter den 30 juni 1962 anskaffas till för utbildning och
forskning ianspråktagen klinik etc. och ej avser ersättande av kasserad
utrustning, erlägga utrustningsbidrag med 25 procent av de verkliga
kostnaderna. Avtalsparterna har förutsatt, att den nyanskaffning av utrustning,
som sker under kalenderåret 1962, skall till hälften anses gälla
årets första sex månader och till hälften det andra halvåret. För den
senare delen skall bidrag utgå med 25 procent. Departementschefen föreslår,
att kostnaderna för statliga utrustningsbidrag i fortsättningen bestrides
från förslagsanslaget till Bidrag till lasarettet i Umeå. Nämnden har för
budgetåret 1962/63 räknat med — förutom kompletteringsanskaffningar till
befintliga kliniker — nyutrustning av ny köksbyggnad samt administrationslokaler.
Enligt 49 § punkten 3 i det nya avtalet skall vidare — utan hinder
av tidpunkten för anskaffningen — statligt bidrag utgå med 25 procent
av kostnaden för utrustning av de nya lokaler, som tillförts radioterapeutiska
kliniken genom företagen om- och tillbyggnad. Nämnden har
beräknat det sammanlagda utrustningsbidraget för här berörda ändamål
till i runt tal 740 000 kr. Mot denna uppskattning av bidragsbeloppets
storlek har departementschefen icke något att invända.

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1962

29

I det nya avtalet — 6 och 23 §§ samt 49 § punkt 2 — ges föreskrifter
rörande statligt byggnadsbidrag till pågående utbyggnad av lokaler för
en fullständig tandläkarhögskola samt tandtekniker- och tandsköterskeskolor
i Umeå. Med ledning av nämndens uppgifter rörande beräknad byggnadstakt
och medelsåtgång kan statens bidrag till kostnaderna för utbyggnaden
av tandläkarhögskolan m. m. intill den 1 juli 1963 uppskattas till
2 340 000 kr. Med hänsyn till tandläkarhögskolans lokala anknytning till
lasarettet i Umeå och den nödvändiga samordningen av byggnadsföretag
såväl för denna högskola som för medicinska högskolan anses det statliga
byggnadsbidraget lämpligen böra bestridas från förevarande anslag.

Utbyggnaden av den medicinska högskolan enligt den i proposition
1957: 188 intagna planen för tillgodoseende av lokalbehovet för Umeå lasarett
och sagda högskola fortskrider. För ändamålet har från förenämnda reservationsanslag
till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i Umeå
m. m. anvisats tillhopa 9 613 000 kr. Bidragsreglerna har i det nya avtalet
ändrats i förhållande till i 1958 års avtal intagna föreskrifter. Med undantag
för radioterapeutiska kliniken och en kul vert (se 49 §) har de nya
reglerna icke givits tillbakaverkande kraft. För byggnad eller byggnadsdel,
som påbörjas efter den 30 juni 1962 och som tages i anspråk för utbildnings-
och forskningsändamål, skall statligt byggnadsbidrag enligt
14 § det nya avtalet utgå med 25 procent av de verkliga kostnaderna. För
vissa ombyggnadsarbeten, som erfordras i anledning av den patologiska
institutionens ianspråktagande av vissa av rättsläkarstationens lokaler,
skall dock staten enligt avtalets 49 § punkt 2 slutligt svara för hela kostnaden.
Nämnden har från angivna utgångspunkter beräknat, att det statliga
bidraget för hela utbyggnaden av lasarettet och medicinska högskolan
— med undantag för de byggnadsobjekt, för vilka medel anvisas från
anslag under åttonde huvudtiteln — för tiden intill den 1 juli 1963 kommer
att uppgå till 10 045 000 kr. Med avräkning av för ändamålet tidigare
anvisade medel bör således under förevarande anslag upptagas ett byggnadsbidrag
för nästa budgetår om (10 045 000 — 9 613 000) 432 000 eller
avrundat 430 000 kr.

Hela anslaget föreslås uppfört med i runt tal 7 200 000 kr.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 144 tillstyrkt i propositionen nr 104 framlagt
preliminärt avtal med Västerbottens läns landsting om utbildning av
läkare och tandläkare i Umeå, m. m. De av departementschefen under förevarande
anslag gjorda beräkningarna av statens drift-, utrustnings- och
byggnadsbidrag till lasarettet i Umeå och tandläkarhögskolan därstädes
grundar sig —• såvitt avser tiden efter den 30 juni 1962 — på sagda avtal
och har icke givit utskottet anledning till erinran. Med hänsyn härtill får

30

Statsutskottets utlåtande nr li6 år 1962

utskottet med godtagande av den gjorda anslagsberäkningen jämväl i övrigt
hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till lasarettet i Umeå för
budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 7 200 000 kr.

Stockholm den 18 maj 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Einar Persson, fröken Andersson,
herrar Birger Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,
Per Jacobsson, Rikard Svensson, Bengtson, fru Wallentheim, herrar
Birke, Bertil Petersson, Bengt Gustavsson, Källqvist och Manne Olsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Karlsson i Olofström, Almgren,
fröken Elmén, herr Nilsson i Göingegården, fru Lewén-Eliasson, herrar
Arvidson, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Uddevalla, Andersson
i Knäred, Kellgren, Gustafsson i Kårby, Blomkvist och Nelander.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM it
202536