Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

1

Nr 145

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa anslag för budgetåret 1962/63 till stöd åt konstnärlig,
litterär och musikalisk verksamhet jämte i ämnet
väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 10, punkt 5) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Stöd åt konstnärlig,
litterär och musikalisk verksamhet för budgetåret 1962/63 beräkna ett anslag
av 4 390 000 kr.

Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 62, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 23
februari 1962 framlagt förslag angående vissa anslag för budgetåret 1962/63
till stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet.

Den av departementschefen förordade sammanlagda anslagshöjningen för
ifrågavarande verksamhet uppgår för nästa budgetår till 1 873 000 kr. och
fördelar sig på olika ändamål på sätt som redovisas i Bilaga till detta utlåtande.
I samma bilaga har även lämnats uppgift å de ytterligare ökningar
som skulle föranledas av bifall till i förevarande ärende väckta motioner.

l:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader m. m. Kungl. Maj :t har
i propositionen nr 62 föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 under
åttonde huvudtiteln anvisa a) till Statens konstråd ett anslag av 23 000 kr.;
b) till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader ett reservationsanslag
av 500 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Källqvist m. fl. (I: 329) och den andra inom andra kammaren av herr
Rydén m. fl. (II: 319), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
måtte besluta att staten vid utförande av offentliga byggnader skall avsätta
1 procent av byggnadskostnaderna för konstnärlig utsmyckning med genomförande
i den ordning som angivits i motionerna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Carl Albert Anderson m. fl. (I: 671) och den andra inom andra kammaren
av herr Zetterberg m. fl. (II: 812), i vilka hemställts att riksdagen måtte
besluta att från och med budgetåret 1962/63 en återgång skall ske till den
ordning som avsågs med 1937 års riksdagsbeslut om åtgärder för att bereda
vidgade arbetsuppgifter åt svenska konstnärer, innebärande att vid projektering
av statliga nybyggnader skall inräknas ett belopp icke understigande
1 procent till konstnärlig utsmyckning;

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 145

2

Statsutskottets utlåtande nr H5 år 1962

dels två lilcalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Aspling och Bergman (I: 672) och den andra inom andra kammaren
av herrar Lundkvist och Lindahl (II: 810), i vilka hemställts att riksdagen
hos Kungl. Maj :t måtte anhålla, att frågan om ett återinförande av den
s. k. procentregeln blir föremål för förnyad prövning, så att i anslagen till
statliga byggnader måtte inräknas medel för konstnärlig utsmyckning ej understigande
1 procent av byggnadskostnaderna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson m. fl. (I: 676) och den andra inom andra kammaren av herr
Hedlund, m. fl. (II: 818), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
vid behandling av proposition nr 62 måtte a) till Konstnärlig utsmyckning
av statliga byggnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 1 500 000 kr.; b) till Statens konstråd för budgetåret 1962/63 anvisa
ett anslag av 40 000 kr.; c) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om
förslag till 1963 års riksdag om den s. k. enprocentregelns återinförande vad
gäller anslag till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Källqvist m. fl. (I: 678) och den andra inom andra kammaren av herr
Rydén m. //. (II: 819), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
i samband med behandlingen av proposition nr 62 måtte besluta att anslå
32 000 kr. till statens konstråd för dess verksamhet.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 319, I: 671, I: 672, II: 818 och II: 819.

Sedan budgetåret 1947/48 har årligen under åttonde huvudtiteln anvisats
ett reservationsanslag till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader.
Anslaget disponeras av statens konstråd.

Före nämnda budgetår hade i enlighet med riktlinjer för ifrågavarande
verksamhet, vilka beslutats av 1937 års riksdag, tillämpats ett annat förfarande
vid finansieringen av den konstnärliga utsmyckningen. Den då beslutade
formen för medelsanvisningar för detta ändamål, den s. k. enprocenlregeln,
innebar att i anslag till statliga byggnader skulle inräknas medel för
konstnärlig utsmyckning, i allmänhet ej understigande 1 % av byggnadskostnaderna.
I praktiken kom systemet i fråga endast till användning under ett par
budgetår före krigsutbrottet 1939. I statsverkspropositionen till 1947 års riksdag
förordade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet en omläggning
av formen för medelsanvisningarna till den konstnärliga utsmyckningen.

Statens konstråd erinrar i sina anslagsäskanden, att rådet redan i tidigare
framställningar förordat en återgång till 1937 års princip för anvisande av
medel till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader och att således vid
beviljande av anslag till sådana byggnader, som är lämpade för konstnärlig
utsmyckning, borde inbegripas ett för utsmyckning avsett belopp, i allmänhet
ej understigande 1 % av byggnadskostnaderna. Enligt rådets mening
synes det huvudsakligen vara statsfinansiella skäl, som föranlett, att det
ursprungligen beslutade systemet ej följts.

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

3

Rådet erinrar om att 1948 års konstutredning förordat en återgång till
1937 års system för medelsanvisningen till konstnärlig utsmyckning av statliga
byggnader och finner att förslag i denna riktning bär föreläggas 1962
års riksdag. Såsom en övergång till den sålunda föreslagna ordningen bör
enligt rådets mening anslaget till konstnärlig utsmyckning för nästa budgetår
höjas från 400 000 till 800 000 kr.

Departementschefen erinrar inledningsvis om en i propositionen redovisad
redogörelse för användningen av utsmyckningsanslaget av vilken
det framgår att anslagsmedlen i många fall kommit att anlitas för arbetsoch
materialkostnader för uppsättning eller montering av större konstverk
som ingår i den fasta inredningen av byggnaden i fråga, såsom friskulpturer,
muralmålningar, reliefer e. d. samt även gobelänger, ridåer eller annan
textil utsmyckning av större format. Dessa kostnader kan ofta uppgå till
betydande belopp. Eftersom utsmyckningsuppgifterna och därmed konstrådets
inköpsverksamhet växlar från år till år och kostnaderna för större
uppgifter i stor utsträckning belastar utsmyckningsanslaget under flera
års tid, är det inte möjligt att annat än uppskattningsvis ange storleken
av den årliga belastningen av här avsett slag''. Departementschefen anser
det sannolikt att det vissa år kan komma att röra sig om ett sammanlagt
belopp av storleksordningen 100 000 kr., räknat med utgångspunkt i verksamhetens
nuvarande omfattning.

Departementschefen framhåller rörande utsmyckningsanslaget i fortsättningen
bl. a. följande.

Ett av huvudändamålen med utsmyckningsanslaget är att bereda ökade
arbetstillfällen för konstnärer. Det måste därför anses otillfredsställande,
att anslaget i så stor utsträckning som nu är fallet belastas med andra kostnader
än sådana, som är direkt hänförliga till framställningen av de konstnärliga
alstren. Jag vill erinra om att chefen för finansdepartmentet i sitt
förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för nästa budgetår
(prop. 1962: 1, bilagan 20) förordat vissa dispositioner i syfte att åstadkomma
en ändring i detta förhållande. De förordade anordningarna innebär
att utsmyckningsanslaget i fortsättningen skall kunna disponeras praktiskt
taget uteslutande för arvoden till konstnärer och för kostnader som är
knutna till själva framställningen av de konstnärliga alstren, t. ex. för material,
gjutningsarbeten och ersättning till medhjälpare.

Jag finner det emellertid angeläget att även en höjning av själva utsmyckningsanslaget
kommer till stånd. Jag vill i detla sammanhang erinra om att
statsutskottet vid förra årets riksdag i samband med behandlingen av vissa
motionsförslag om en återgång till (len s. k. enprocenlregeln för anvisande
av medel till förevarande ändamål framhållit, att utskottet vid sina överväganden
kommit till den uppfattningen, att en successiv höjning av det nuvarande
riksstatsanslaget för ändamålet vore att föredraga framför en
återgång till enprocentregeln. Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår
uppföres med 500 000 kr., vilket innebär en nominell höjning med 100 000
kr. Med tanke på att anslaget samtidigt skulle komma att frigöras från
kostnader för mindre byggnadsåtgärder i samband med utsmyckningsarbetena,
kan realhöjningen beräknas bli betydligt större.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit bör det särskilda förvaltningsanslaget
till statens konstråds verksamhet höjas med 3 000 kr. till 23 000 kr.

4

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

Utskottet. I enlighet med Ivungl. Maj :ts förslag i propositionen 56 beslöt
törra årets riksdag (SU 121; Rskr 304) att för innevarande budgetår genomföra
vissa åtgärder i syfte att stödja konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet.
I propositionen behandlades anslagen till konstnärlig utsmyckning
av statliga byggnader och till statens konstråds verksamhet, till ersättning
åt författare in. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek samt till stipendier
åt utövande konstnärer inom måleri m. m. samt åt utövande tonsättare.

Riksdagens beslut i fjol om ökade insatser på den fria sektorn av kulturlivet
innefattade ett handlingsprogram i tre konkreta punkter. Den första
avser ökat stöd i skilda former åt blivande utövare av konstnärliga yrken
under deras utbildning. Den andra gäller vidgad stipendiegivning åt konstnärer
inom olika kategorier under deras yrkesverksamhet. Den tredje slutligen
åsyftar insatser för att främja en ökad statlig inköps- och beställningsverksamhet.
I propositionen pekade departementschefen vidare på ännu en
central punkt i ett mera långsiktigt program, nämligen en förstärkning av
de krafter som syftar till en breddning av kulturmiljön och en förbättring
av den kulturförmedlande verksamheten genom olika samhälleliga organ,
såsom teatrar, bibliotek, museer och liknande institutioner.

Departementschefen framhåller i den nu föreliggande propositionen, att
behovet på längre sikt av samhälleliga ekonomiska insatser för den fria sektorn
av kulturlivet i och för sig inte går att mäta. Olika uppfattningar kommer
alltid att råda i fråga om den konkreta utformningen och inriktningen
av de stödformer, som här kan tänkas komma till användning. Insatserna
måste dels ske i många olika former, dels genomföras successivt med koncentration
på ett mindre antal åtgärder åt gången.

Fjolårets etapp av handlingsprogrammet innebar i första hand en förstärkning
av anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader
och anslaget till stipendier åt tonsättare samt konstnärer inom de bildande
konsternas område. Insatserna koncentrerades således helt till programmets
andra och tredje punkter.

Även i den nu aktuella etappen inriktas åtgärderna på programmets andra
och tredje punkter. En väsentlig del av de ökade resurserna föreslås således
bli använda för en ökad beställningsverksamhet via anslaget till konstnärlig
utsmyckning och för en utbyggnad av författarersättnings- och stipendieringssystemen.
Vidare framlägges förslag dels om höjning av anslaget
till kvalitetsstöd åt svensk filmproduktion, dels om särskilda medel för en
kultui förmedlande verksamhet av väsentlig betydelse, nämligen utställningar
av svensk konst i utlandet.

Beträffande det handlingsprogram, i vilket de nu framlagda förslagen utgör
ett led, framhöll statsutskottet vid 1961 års riksdag (uti. nr 121), att
utskottet fann det vara av särskilt värde att kulturpolitiken på hithörande
fält genom handlingsprogrammet fått en fast och målmedveten inriktning.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse, att de nu framlagda förslagen
såväl i fråga om anslagens storlek som avvägningen mellan olika ändamål

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

5

på ett lämpligt sätt ansluter sig till de sålunda uppdragna principerna för
statens stöd åt kulturlivets fria sektor.

De framlagda förslagen innebär, att anslagen på förevarande område förstärkes
med ett sammanlagt belopp av 1 873 000 kr. Vid bifall till Kungl.
Maj:ts förslag kommer anslagssumman för budgetåret 1962/63 därmed att
uppgå till sammanlagt 4 983 000 kr. Givetvis kan meningarna vara delade,
huruvida medelsanvisningar av denna storlek är att anse som tillfredsställande
i nuvarande läge. I ett antal motioner har yrkats på ytterligare anslagshöjningar
till ett sammanlagt belopp av 3 027 000 kr. I det följande kommer
utskottet att i anslutning till de olika anslagen till prövning upptaga de
särskilda motionsyrkandena. Under förevarande rubrik behandlas de yrkanden,
som sammanhänger med kostnaderna för konstnärlig utsmyckning
av statliga byggnader och för statens konstråd.

Beträffande anslaget Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader har
Kungl. Maj:t föreslagit en uppräkning av anslagsmedlen med 100 000 kr.
Därjämte föreslås vissa ändringar i dispositionen av medlen i syfte att frigöra
anslaget från kostnader, som är att hänföra till olika byggnadsåtgärder
för uppsättning och montering av större konstverk. Härigenom kommer
anslagets betydelse som stöd åt den konstnärliga verksamheten att ytterligare
förstärkas.

I ett flertal motioner har yrkats, att åtgärder skulle vidtagas för att i princip
1 procent av anslagen till statliga byggnader skulle användas till konstnärlig
utsmyckning.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att utskottet med anledning
av motionsyrkanden av motsvarande innebörd vid fjolårets riksdag uttalade,
att en successiv höjning av det nuvarande riksstatsanslaget för ändamålet
var att föredraga framför en återgång till enprocentregeln. Rörande motiven
för detta ställningstagande får utskottet bl. a. framhålla, att utskottet
icke kan finna, att några egentliga fördelar är att vinna genom att en viss
procentregel fastslås. Införande av den s. k. enprocentregeln skulle visserligen
få till omedelbar följd, att en viss sektor av kulturlivet skulle få ett avsevärt
förbättrat stöd. Det är emellertid i hög grad ovisst, om en regel av
denna natur skulle innebära en riktig avvägning vare sig i förhållande till
andra områden inom den fria kultursektorn eller med avseende på tillgången
på lämpliga utsmyckningsuppgifter inom den statliga byggnadsverksamheten,
vilken i stor utsträckning avser objekt, som näppeligen kan komma i
fråga för konstnärlig utsmyckning.

Det torde vidare vara uppenbart, att en anknytning av det statliga stödet
till byggnadsverksamhetens omfattning i vissa lägen kan medföra synnerligen
ogynnsamma återverkningar på konstnärernas arbetsmarknad. Därest
byggnadsverksamheten t. ex. av konjunkturpolitiska skäl vissa år skulle
komma att inskränkas, skulle statens stöd till utsmyckning och därmed
konstnärernas arbetsmöjligheter kunna kraftigt försämras.

Mot bakgrunden härav kan utskottet icke finna annat, än att en inålmedtl
Iiihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 145

6

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

vetet bedriven kulturpolitik med syfte att successivt förstärka de medel, som
utgår via anslag, vilka budgetprövas i vanlig ordning under beaktande av
olika behov på det här avsedda kulturområdet, är den lämpligaste formen
för de statliga insatserna. Enligt utskottets uppfattning föreligger således
icke skäl för att överväga en omläggning av principerna för beräkningen av
anslag till utsmyckning av statliga byggnader i enlighet med den s. k. enprocentregeln.
Icke heller är utskottet med anledning av motionerna berett
att förorda en höjning av anslaget för ändamålet utöver vad Kungl. Maj :t
föreslagit. Utskottet utgår emellertid från att Kungl. Maj :t som en konsekvens
av de uppdragna riktlinjerna för utbyggnad av det statliga stödet till
den fria sektorn av kulturlivet skall finna det möjligt att för nästa års riksdag
framlägga förslag om en fortsatt ökning av det här avsedda anslaget.

Utskottet avstyrker således bifall till de yrkanden rörande anslaget till
konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader, som gjorts i motionerna
I: 329 och II: 319, I: 671 och II: 812, I: 672 och II: 810 samt I: 676 och II:
818.

Utskottet har icke heller funnit sig böra biträda yrkandena i motionerna
I: 676 och II: 818 samt I: 678 och II: 819 om ökat anslag till statens konstråd.

Utskottet, som således biträder Kungl. Maj :ts här förevarande förslag,
hemställer,

I. att motionerna I: 329 och II: 319, i vad de avser avsättning
av medel för konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader,
icke må av riksdagen bifallas;

II. att motionerna I: 671 och II: 812 icke må av riksdagen
bifallas;

III. att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom med avslag
å motionerna I: 676 och II: 818 samt I: 678 och II: 819,
samtliga motioner i vad de avser medelstilldelningen till statens
konstråd, till Statens konstråd för budgetåret 1962/63 å
driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av
23 000 kr.;

b) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 676 och II: 818, i vad de avser medelstilldelningen
till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader,
till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader för budgetåret
1962/63 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.;

IV. att motionerna I: 672 och II: 810 samt I: 676 och II:
818, i vad de avser skrivelse till Kungl. Maj :t om återinförande
av den s. k. enprocentregeln, icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

7

2:o) Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m. Kungl. Maj :t har i propositionen nr 62 föreslagit riksdagen att
till förevarande ändamål för budgetåret 1962/63 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 2 020 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Birger Andersson (I: 670) och den andra inom andra kammaren av
herr Arvidson (II: 809), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att
som ersättning för utlåning genom bibliotek skall till Sveriges författarfonds
s. k. fria del utgå 2 1/2 öre per lån av översatt verk och 10 öre per referensexemplar
av översatt verk;

dels ock en inom andra kammaren av herr Arvidson väckt motion (II:
808), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att ersättning till författarna
för utlåningen av deras verk genom bibliotek fastställs till 8 öre
per boklån och 32 öre per referensexemplar.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 670 och II: 808.

Styrelsen för Sveriges författarfond föreslår i sina anslagsäskanden för
nästa budgetår, att biblioteksersättningen höjes, för originalverk från tre
till åtta öre per lån och för översatta verk från ett till fyra öre per lån.
Vid bifall till dessa förslag beräknas medelsbehovet under anslaget öka
med 1 500 000 respektive 570 000 kr. Styrelsen anhåller vidare, att ersättningsbeloppen
för referensböcker höjes, för de svenska från 12 öre till 32
öre per volym och för de översatta från 4 öre till 16 öre per volym. Merkostnaderna
för genomförande av dessa förslag uppskattas till 232 500
respektive 36 000 kr. Styrelsen räknar dessutom med en ökning av såväl
bibliotekens utlåningsfrekvens som beståndet av svenska referensböcker.
Enligt styrelsens beräkningar föranleder denna ökning en automatisk utgiftsstegring
med 65 000 kr. Sammanlagt föreslår styrelsen sålunda en anslagsökning
med i runt tal 2 400 000 kr.

I särskild framställning har Flyco hemställt om ett anslag för nästa
budgetår av i runt tal 81 800 kr., avsett för ersättning åt författare och
översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker, vilka framställts
för utlåning åt blinda och andra svårt vanföra. Enligt Flycos beräkningar
erfordras sålunda lör nästa budgetår en höjning av den nuvarande
medelsanvisningen för ändamålet med 31 800 kr.

Departementschefen föreslår, att biblioteksersättningens grundbelopp, såvitt
gäller ersättningen för hemlån och referensexemplar av originalverk,
höjes från nuvarande tre öre respektive tolv öre till fem öre respektive
tjugu öre.

I övrigt uttalar departementschefen rörande författarersättningen bl. a.
följande.

8

Statsutskottets utlåtande nr H5 år 1962

Författarna bör i anslutning till en förändring av grunderna tillerkännas
en viss höjning av den individuellt utgående ersättningen. Jag föreslår
därför, att författarpenningen fastställes till hälften av det föreslagna grundbeloppet,
dvs. 2,5 öre respektive tio öre. Enligt gällande bestämmelser minskas
författarpenning med hälften i vad den överstiger 1 000 kr., vilket med
andra ord betyder att ersättningen reduceras när en författares verk utlånas
mer än 50 000 gånger. Reduktionsregeln innebär att den individuella
ersättningen ovanför denna gräns minskas från nuvarande två öre till ett
öre per hemlån och från åtta öre till fyra öre per referensexemplar. Enligt
min mening bör nuvarande ersättningsbelopp för lån, som överstiger 50 000,
bibehållas. Vid bifall härtill skulle sålunda i fortsättningen hemlån under
50 000 ersättas med 2,5 öre per lån och över 50 000 med ett öre per lån.
Ersättning för nyttjande av referensexemplar skulle vidare utgå med tio
öre per volym intill ett belopp av 1 250 kr. och därefter reduceras till fyra
öre per volym.

Den höjning av anslaget till biblioteksersättningen, som erfordras för genomförande
av mitt förslag, kommer till övervägande delen att tillföras författarfondens
fria del. Den relativa betydelsen av den för kollektiva stödåtgärder
avsedda fria delen kommer därigenom att ytterligare öka. En förstärkning
av denna del av anslaget, som ger fondstyrelsen vidgade ekonomiska
resurser för bl. a. en önskvärd inriktning av stipendiegivningen mot
ett ökat antal större, fleråriga arbetsstipendier, har synts mig mera angelägen
än en ytterligare höjning av den individuella författarersättningen.

Författarfondens styrelse har i fråga om sina möjligheter att tillämpa en
stödform innebärande fleråriga arbetsstipendier till relativt betydande belopp
framhållit bl. a., att de ökade medel, som genom den beslutade ersättningen
till översättarna ställts till styrelsens förfogande, endast kunnat disponeras
för arbetsstipendier till den yrkesgrupp för vilken medlen är avsedda.
Enligt min uppfattning synes en begränsning av styrelsens handlingsfrihet
i fråga om den fria delen inte vara motiverad. Disponibla medel
bör av styrelsen fritt kunna användas för en stipendie- och understödsverksamhet,
som är inriktad på alla de grupper, som styrelsen har att tillgodose.

Den totala anslagsökningen beräknar departementschefen till 760 000 kr.

Departementschefen föreslår vidare att under detta anslag skall upptagas
en obetecknad anslagspost av 80 000 kr. för att bereda ersättning åt författare
och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker.
Ifrågavarande belopp innebär en ökning av 30 000 kr. jämfört med de medel
som för ändamålet anvisats för innevarande budgetår under anslaget
Bidrag till framställning av blindskrifter och talböcker för blinda.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts under förevarande punkt
framställda förslag.

Med hänsyn till den betydande anslagsförstärkning som förordats är utskottet
icke berett att tillstyrka bifall till yrkandet i motionen II: 808 om
ytterligare höjning av ersättningen till författarna för utlåning av deras verk.

Beträffande den i motionerna 1:670 och 11:809 yrkade höjningen av
ersättningen till författarfondens fria del för utlåningen av översatta verk,
vilket förslag motiverats med behovet av att översättarna får en med originalförfattarna
likvärdig andel av fondens medel, vill utskottet erinra om att

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

9

departementschefen i föreliggande proposition uttalat, att författarfondens
styrelse fritt bör kunna använda disponibla medel för en stipendie- och understödsverksamhet,
som är inriktad på alla de grupper, som styrelsen har
att tillgodose. Med hänsyn härtill och till att de av departementschefen förordade
ändrade beräkningsgrunderna för ersättningen för originalverk kommer
att tillföra författarfondens fria del väsentligt ökade medel anser utskottet
sig icke böra tillstyrka bifall till motionerna I: 670 och II: 809.

Utskottet hemställer alltså,

I. att motionerna I: 670 och II: 809, i vad de avser höjning
av ersättningen för utlåningen genom bibliotek av översatta
verk, icke må av riksdagen bifallas;

II. att motionen II: 808, i vad den avser höjning av ersättningen
för utlåning genom bibliotek av originalverk, icke må
av riksdagen bifallas;

III. att riksdagen må till Ersättning åt författare m. fl.
för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret
1962/63 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 2 020 000 kr.

3:o) Konstnärsstipendier. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 62 föreslagit
riksdagen att till Konstnärsstipendier för budgetåret 1962/63 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 840 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Ljungberg (1:207) och den andra inom andra kammaren av fru
Gunne (II: 252), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa om utredning och förslag till årets höstriksdag om speciella
årliga priser/stipendier för prestationer av hög konstnärlig kvalitet i enlighet
med motionens syfte;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Källqvist m. fl. (I: 329) och den andra inom andra kammaren av herr
Rydén m. fl. (II: 319), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning
för översyn av den nuvarande splittrade administrationsformen i syfte
att nå ökad enhetlighet, varvid bör övervägas att skapa ett fristående administrativt
organ för statens stöd till kulturlivet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson m. fl. (I: 676) och den andra inom andra kammaren av herr
Hedlund m. fl. (II: 818), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
vid behandling av propositionen nr 62 måtte a) godkänna den i motionen
föreslagna treårsplanen för utvidgning av samhällets stipendiestöd åt
konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet; b) i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa om en skyndsam översyn av formerna för fördelningen av
samhällets stöd till konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet i enlig -

10

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

het med vad i motionen anförts; c) till Konstnärsstipendier för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 210 000 kr. i enlighet med vad i
motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Lennart Geijer och Lars Larsson (I: 677) och den andra inom andra
kammaren av fru Sjövall och herr Arvidson (II: 820), i vilka hemställts att
riksdagen måtte till Konstnärsstipendier för budgetåret 1962/63 anvisa
1 060 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Källqvist m. fl. (1:678) och den andra inom andra kammaren av
herr Rydén m. fl. (II: 819), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
vid behandlingen av propositionen nr 62 måtte besluta a) att anvisa
ett anslag av 50 000 kr. till ersättning åt svenska dramatiker för beställningsarbeten,
b) att anvisa ett anslag av 50 000 kr. till ersättning åt svenska tonsättare
för beställningsarbeten.

Beträttande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 1:207, 11:319, 11:818, 11:820 och 11:819.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1961: 56 anvisade riksdagen
sammanlagt 460 000 kr. till stipendier åt konstnärer inom måleri in. m. och
tonsättare. Beloppet anvisades under två särskilda reservationsanslag på
vartdera 230 000 kr., ett till stipendier åt utövande konstnärer och ett till
stipendier åt utövande tonsättare. Rubriceringen av anslagen är avsedd att
skilja ifrågavarande stipender från stipendier till blivande utövare av dessa
konstnärliga yrken under deras utbildning.

I fråga om dispositionen av anslaget till stipendier åt utövande konstnärer
har, som framgår av statsliggaren s. 479, föreskrivits, att av anslaget 150 000
kr. skall användas för ett antal större arbetsstipendier på normalt ca 10 000
kr., 30 000 kr. för mindre arbetsstipendier på lägst 3 000 och högst 4 000 kr.
samt 24 000 kr. för tre resestipendier och 26 000 kr. för stipendier av pensionskaraktär.
Arbetsstipendierna, såväl de större som de mindre, utdelas av
Kungl. Maj :t på förslag av akademien för de fria konsterna. Resestipendier
och stipendier av pensionskaraktär utdelar akademien. Akademiens prövning
sker efter samråd med Konstnärernas riksorganisation.

Anslaget till stipendier åt utövande tonsättare disponeras, såsom framgår
av statsliggaren s. 480, på i huvudsak samma sätt som det tidigare nämnda
stipendieanslaget.

Akademien för de fria konsterna och musikaliska akademien har för nästa
budgetår begärt oförändrad medelsanvisning till stipendier åt utövande
konstnärer respektive utövande tonsättare.

I en till ecklesiastikdepartementet inkommen promemoria har Samarbetsnämnden
för konstnärliga och litterära yrkesutövare anfört vissa synpunkter
på innebörden av det statliga kulturpolitiska program, som låg till grund
för propositionen 1961: 56. En fortsatt utbyggnad av statens stipendier, belöningar
och understöd anser nämnden vara en riktig väg. Betydelsefulla

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

11

grupper av kulturarbetare står fortfarande utanför stöd från statsmakternas
sida.

Departementschefen förordar med anledning av konstakademiens och musikaliska
akademiens förslag, att medelsanvisningarna till konstnärs- och
tonsättarstipendier för nästa budgetår uppföres med oförändrade belopp.

Därutöver förordar departementschefen, alt ytterligare ett belopp av
380 000 kr. anvisas för stipendier. Av dessa medel föreslås stipendier kunna
utgå till exempelvis dramatiker, regissörer, skådespelare och recitatörer,
instrumentalister och andra tonkonstnärer, filmskapare, koreografer, dansöser,
dans-, sång- och teaterpedagoger, scendekoratörer, illustratörer och
konstnärligt arbetande fotografer. Av den föreslagna stipendiesumman bör
300 000 kr. användas till ett trettiotal större arbetsstipendier av den typ,
som fr. o. m. innevarande budgetår står till förfogande för tonsättare m. fl.,
och 80 000 kr. till mindre arbetsstipendier, resestipendier m. m.

I fortsättningen uttalar departementschefen bl. a. följande.

För utdelningen av stipendier till denna grupp bör enligt min mening tills
vidare finnas en särskild stipendienämnd. En sådan nämnd synes lämpligen
bestå av sju ledamöter, som utses av Kungl. Maj :t för ett år i sänder. Sex av
nämndens ledamöter bör lämpligen utses efter förslag av samarbetsnämnden
för konstnärliga och litterära yrkesutövare och utväljas bland till nämnden
anslutna organisationer, som företräder den här avsedda gruppen. Dessa organisationer
är för närvarande Sveriges dramatikerförbund, Svenska teaterförbundet,
Svenska regissörsföreningen, Svenska musikerförbundet, Föreningen,
Svenska tecknare, Svenska fotografernas förbund, Svenska danspedagogförbundet
och Föreningen Svenska kompositörer av populärmusik.

Närmare bestämmelser om stipendienämndens sammansättning samt om
stipendiernas fördelning m. in. torde få meddelas av Kungl. Maj :t. Enligt nu
gällande föreskrifter i fråga om konstnärs- och tonsättarstipendierna utdelas
såväl större som mindre arbetsstipendier av Kungl. Maj :t efter förslag
av Akademien för de fria konsterna respektive Musikaliska akademien. Resestipendier
och stipendier av pensionskaraktär utdelas av vederbörande
akademi. Det bör övervägas huruvida inte de stipendieutdelande instanserna
i fortsättningen bör få utdela även de mindre arbetsstipendierna. Likaså
finner jag det angeläget, att stipendierna utdelas så tidigt som möjligt under
budgetåret.

Inom den fria sektorn ryms företrädare för så många och olika konstnärliga
inriktningar att en uppräkning i kategorier inte gärna kan bli fullt uttömmande.
Utövare av en rad konstarter kan ha anknytning både till den ena
eller den andra av dessa kategorier. Det är därför viktigt, att de stipendieutdelande
instanserna inte ser för snävt på sin uppgift. Jag vill i detta sammanhang
tillägga, att de statliga tonsättarstipendierna inte synes böra reserveras
för uteslutande seriösa kompositörer av större verk. Även framstående
kompositörer på exempelvis den litterära visdiktningens och den mer kvalificerade
underhållningsmusikens område bör enligt min mening kunna
komma i åtanke vid fördelningen av dessa stipendier.

Med hänsyn till att gränsdragningen mellan de tre huvudgrupper, som
stipendiegivningen enligt mitt förslag kommer alt avse, kan erbjuda vissa
svårigheter förutsätter jag alt samråd äger rum mellan de akademier och
övriga organ som kommer att förbereda stipendieärenden.

12

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

Sammanlagt föreslår departementschefen en medelsanvisning av 840 000
kr. till konstnärsstipendier.

Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över Kungl. Maj :ts förslag om
utvidgning av det statliga stipendiestödet till nya grupper av konstnärer.

Departementschefen har i propositionen givit en utförlig exemplifiering
av konstnärliga yrkesutövare, som härigenom kommer att kunna erhålla
konstnärsstipendier. I motionerna 1:677 och 11:820 samt 1:678 och 11:819
har erinrats om att även andra än de i propositionen nämnda konstutövarna,
bl. a. konsthantverkarna, borde bli delaktiga av stipendiestödet. Med anledning
härav vill utskottet framhålla, att den av departementschefen gjorda
uppräkningen visserligen torde innefatta den övervägande delen av de konstnärskategorier,
som hittills icke kunnat bli delaktiga av det här avsedda
statliga stödet, men att det likväl kan finnas grupper av konstnärliga yrkesutövare,
som behöver ytterligare uppmärksammas. Utskottet anser emellertid,
att det bör ankomma på Kungl. Maj:t att som ett fortsatt led i den pågående
utbyggnaden av de statliga insatserna på området beakta denna
fråga. Frågan om stipendier åt den relativt stora och i viss mån heterogena
grupp, som utgöres av konsthantverkare, kräver enligt utskottets mening ett
närmare klarläggande av dylika eventuella stödåtgärders inriktning och omfattning.

Med anledning av yrkandena i motionerna I: 676 och II: 818 samt I: 677
och 11:820 om höjning av förevarande anslag med 370 000 kr. utöver vad
Kungl. Maj :t föreslagit får utskottet framhålla, att den av departementschefen
förordade höjningen av 380 000 kr. synes utskottet tillfredsställande i
förevarande läge och innan ytterligare erfarenhet vunnits av stipendiegivningen.
Det är emellertid utskottets förhoppning, att Kungl. Maj :t skall finna
det möjligt att för nästa års riksdag framlägga förslag om ytterligare
höjning av anslaget till konstnärsstipendier. Utskottet avstyrker således bifall
till de ifrågavarande motionsyrkandena.

Utskottet har icke funnit sig böra biträda yrkandena i motionerna I: 676
och 11:818 om antagande av en treårsplan för utvidgning av samhällets
stipendiestöd på förevarande område ej heller förslaget i motionerna 1: 329
och II: 319 samt I: 676 och II: 818 om översyn av formerna för fördelningen
av det statliga stödet. Enligt utskottets uppfattning bör det ankomma på
Kungl. Maj :t att framlägga erforderliga förslag för varje budgetår rörande
anslagsavvägningen. Härigenom blir det möjligt att på ett smidigt sätt beakta
såväl under hand uppkommande önskemål som vunna erfarenheter
beträffande stipendier och andra former av stöd åt den här avsedda sektorn
av kulturlivet. Även andra än de nu förekommande stödåtgärderna
torde därvid eventuellt böra uppmärksammas, och utskottet vill i detta sammanhang
erinra om vad som anförts i motionerna 1:207 och 11:252 om
priser för prestationer av hög konstnärlig kvalitet samt i motionerna I: 678
och II: 819 om särskilda medel för beställningsarbeten av svenska dramatiker
och tonsättare. Då utskottet emellertid anser att prövningen av dessa

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962 13

frågor i första hand bör ankomma på Kungl. Maj :t, är utskottet icke berett
att biträda de ifrågavarade motionsyrkandena.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts förslag under förevarande
punkt.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 676 och II: 818, i vad de avser treårsplan
för utvidgning av samhällets stipendiestöd åt konstnärlig,
litterär och musikalisk verksamhet, icke må av riksdagen
bifallas;

II. att motionerna I: 678 och II: 819, i vad de avser anslag
för beställningsarbeten av svenska dramatiker och tonsättare,
icke må av riksdagen bifallas;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:676 och 11:818 samt
I: 677 och II: 820, förstnämnda två motioner i vad de avser
medelsanvisningen till konstnärsstipendier, till Konstnärsstipendier
för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 840 000
kr.;

IV. att motionerna 1:207 och 11:252 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;

V. att motionerna I: 329 och II: 319 samt I: 676 och II: 818,
i vad de avser skrivelse till Kungl. Maj :t om översyn av formerna
för fördelningen av samhällets stöd till konstnärlig,
litterär och musikalisk verksamhet, icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

4:o) Kvalitetsstöd åt svensk filmproduktion. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 62 föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret
1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000
kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Ståhl väckt motion (11:431), vari hemställts att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om sådan ändring av förordningen
den 20 maj 1960 om särskilt bidrag till producent av svensk film,
att bidrag enligt förordningen kan utgå även till film framställd i gemensam
nordisk produktion.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen.

I propositionen nr 79 till 1960 års riksdag framlade chefen för finansdepartementet
bl. a. de förslag i fråga om filmstöd och biografnöjesskatt, till
vilka den slutliga prövningen av 1957 års filmstödutrednings betänkande
givit anledning. Förslagen syftade till att möjliggöra en anpassning för den

14

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

svenska filmproduktionen och biografnäringen till det konkurrensläge som
blivit följden av televisionens genombrott i vårt land.

I propositionen anslöt föredragande departementschefen sig till filmstödutredningens
mening, att de statliga åtgärderna till stöd för den svenska
film- och biografnäringen borde bestå i såväl en sänkning av biografnöjesskatten
som en höjning av det direkta stödet till den svenska filmproduktionen.
Med anledning av förslag i propositionen beslöt riksdagen en sänkning
av biograf nöjesskatten med 8 procentenheter, från dåvarande 33 % till
25 %. Statens andel av nöjesskatten fastställdes till sju tiondedelar och
kommunens till tre tiondedelar. Därjämte beslöt riksdagen höja den särskilda
skattelindringen för mindre biografer.

Med hänsyn till det läge, vari filmbranschen befinner sig, tillstyrktes i propositionen
långt gående åtgärder i fråga om det direkta stödet till den svenska
filmproduktionen. De i propositionen förordade åtagandena begränsades
så till vida, att stödet föreslogs böra utgå endast av nöjesskatten på svensk
film och därvid icke beröra den kommunala andelen. Propositionsförslaget
gick ut på att inom denna ram i princip hela nöjesskatten skulle tillföras
den svenska filmproduktionen som direkt bidrag. Riksdagen biföll propositionens
förslag. Enligt beslutet skall sålunda i princip hela den statliga andelen
av nöjesskatten på svensk film återgå till producenterna. Denna återbäring
sker till största delen i form av ett generellt stöd till vederbörande
filmproducent, utgörande 80 % av skattebeloppet. Den återstående delen av
den statliga nöjesskatten på svensk film utgår i form av premier till producenter
av svenska kvalitetsfilmer. För sistnämnda ändamål finns under
sjunde huvudtiteln ett särskilt reservationsanslag, för innevarande budgetår
uppfört med 1 000 000 kr. och benämnt Kvalitetsstöd till svensk filmproduktion.

Av det nuvarande reservationsanslaget må ett belopp av högst 50 000 kr.
användas till bestridande av kostnaderna för filmpremienämndens verksamhet.

Departementschefen föreslår att anslaget fr. o. m. nästa budgetår redovisas
under åttonde huvudtiteln samt att det höjes med 500 000 kr. och således
uppföres med 1 500 000 kr.

Den föreslagna höjningen av anslaget bör enligt departementschefens
mening möjliggöra en viss breddning av det statliga stödet. Departementschefen
uttalar bärom bl. a. följande.

Utanför filmindustrien förekommer i begränsad men stigande omfattning
en icke-kommersiell filmproduktion. I utlandet har denna produktionsform
resulterat i många värdefulla filmer. Dessa skiljer sig ofta i fråga om bl. a.
konstnärlig målsättning och format från kommersiella spelfilmer. Producenterna
arbetar i regel med ytterst begränsade resurser, utan tillgång till
ateljé, med enkel teknisk utrustning och ofta med frivilliga och obetalda
medarbetare. Producenter av detta slags filmer bör kunna vända sig till
nämnden med ansökan om bidrag, som kan möjliggöra påvisbara och väsentliga
kvalitetsförbättringar av deras filmer. Det kan röra sig en om bi -

Statsutskottets utlåtande nr li5 år 1962

15

drag till kostnaderna för tagning av enstaka scener och avsnitt eller till hyra
för teknisk utrustning.

En allmän förutsättning för bidragsgivning i andra former än premiering
bör enligt min uppfattning vara, att nämnden kan på grundval av tillgängligt
material bilda sig en tillförlitlig upfattning om den avsedda filmens kvalitet
samt att den bidragssökande stödjer sin framställning med utarbetade
kostnadsförslag för färdigställandet av filmen. Enligt min mening bör bidragsgivningen
icke få inverka på en films möjligheter till premiering eller
på en eventuell premies storlek. Detta torde ligga helt i linje med den redan
nu gällande principen, att premier skall utgå oberoende av en films produktionskostnader
och den täckning härför som kan erhållas på andra vägar.

Den här avsedda utvidgningen av nämndens befogenheter bör få formen
av en försöksverksamhet. I vad mån en direkt bidragsgivning vid sidan av
premiering kan få åsyftad effekt kan naturligtvis endast avgöras erfarenhetsmäsigt.
Det bör åligga filmpremienämnden att till Kungi. Maj :t inkomma
med redogörelse för de erfarenheter en sådan försöksverksamhet
inbringar.

I fråga om dispositionen av tillgängliga medel för å ena sidan premieutdelning
och å andra sidan annan bidragsgivning anser jag mig inte böra göra
alltför bindande uttalanden. En bidragsgivning inom en ram av storleksordningen
300 000 kr. synes vara en rimlig men ingalunda fixerad riktpunkt.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts förslag, vilket innebär, att
kvalitetsstödet till svensk filmproduktion överföres från sjunde till åttonde
huvudtiteln, att anslagsmedlen för ändamålet uppräknas med 500 000 kr.
och att bidrag försöksvis kommer att utgå för icke-kommersiell filmproduktion.

Det i motionen II: 431 gjorda yrkandet om åtgärder i syfte att få till stånd
en utvidgning av filmstödet till att avse även film framställd i gemensam
nordisk produktion bygger på en i februari 1961 antagen rekommendation i
Nordiska rådet. Då ifrågavarande rekommendation är ställd till regeringarna
i de nordiska länderna och således förutsätter koordinerande åtgärder mellan
dessa, innan slutligt förslag framlägges, anser sig utskottet icke böra med
anledning av motionen II: 431 förorda några åtgärder i ämnet från riksdagens
sida. Utskottet avstyrker således bifall till det i nyssnämnda motion
gjorda yrkandet.

Utskottet hemställer

I. att riksdagen må till Kvalitetsstöd till svensk filmproduktion
för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.;

II. att motionen II: 431 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

5:o) Utställningar av svensk konst i utlandet. Kungl. Maj :t har i propositionen
nr 62 föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret
1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 100 000
kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

16

Statsutskottets utlåtande nr lb5 år 1962

herr Tage Johansson m. fl. (I: 673) och den andra inom andra kammaren
av fröken Sandell m. fl. (II: 811), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta
att hos Kungl. Maj :t uttala sig för inrättandet av en Svenska institutets
tonkonstnämnd samt att till denna nämnds förfogande ställes ett reservationsanslag
på 100 000 kr. för budgetåret 1962/63;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Källqvist m. fl. (I: 678) och den andra inom andra kammaren av
herr Rydén m. fl. (II: 819), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
vid behandlingen av propositionen nr 62 måtte besluta att anvisa ett
reservationsanslag av 200 000 kr. till utställningar i utlandet och för annan
kulturell kontaktverksamhet utomlands.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 811 och II: 819.

I en den 21 mars 1961 till Kungl. Maj :t gjord framställning har företrädare
för Akademien för de fria konsterna, nationalmuseet, Malmö museum,
Riksförbundet för bildande konst, Sveriges allmänna konstförening, Konstnärernas
riksorganisation, Göteborgs konstmuseum, Nordiska konstförbundets
svenska sektion, Folkrörelsernas konstfrämjande och Samverkande
bildningsförbunden uttalat önskemål om att större resurser måtte ställas till
förfogande från statens sida för att göra svensk konst bättre känd och uppskattad
i utlandet.

I skrivelsen framhålles, att svenska institutet för kulturellt utbyte med
utlandet inom ramen för sin utställningsverksamhet gjort sitt bästa för att
presentera den nutida svenska konsten utomlands men att institutet haft att
arbeta med absolut otillräckliga medel. Det är därför förslagsställarnas
önskemål att de ökade medel, som krävs för att ge den svenska konsten
möjligheter att på ett värdigt och slagkraftigt sätt framträda för den utländska
publiken, ställes till svenska institutets förfogande. Vidare hemställes i
skrivelsen, att institutets utställningsnämnd förstärkes så att den levande
konsten där blir tillfredsställande representerad och att denna nämnd för
konstutställningar kan disponera ett årligt anslag av lägst 200 000 kr.

I ett yttrande över nyssnämnda framställning tillstyrker svenska institutet
livligt den gjorda framställningen och föreslår i enlighet därmed att ett
särskilt anslag av 150 000 kr. ställs till förfogande för konstutställningar i
utlandet. Institutet avser vidare att till sin utställningsnämnd knyta ytterligare
representanter för det nutida svenska konstlivet i avsikt att få till
stånd en så bred och aktiv samverkan som möjligt i arbetet.

Institutet har sedermera i en promemoria, som överlämnats till ecklesiastikdepartementet,
redogjort för den utställningsverksamhet, avseende modern
svensk konst, som institutet bedrivit under senare år, samt framlagt
förslag till åtgärder vid en utvidgning av verksamheten.

Departementschefen erinrar om att svenska institutet under senare år
avsatt 40 000 å 50 000 kr. i sin ordinarie budget för det här avsedda ändamå -

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

17

let och framhåller rörande utställningsverksamheten i utlandet bl. a. följande.

De begränsade ekonomiska resurserna har medfört, att utställningsverksamheten
inte kunnat bedrivas i önskvärd omfattning. Vid många internationellt
uppmärksammade konstevenemang har Sverige, på grund av att de
ekonomiska möjligheterna för ett deltagande saknats, inte varit representerat.
Företrädare för vårt nutida konstliv är visserligen eniga om det tillfredsställande
i att statsmakterna nu vidtagit åtgärder för att i framtiden
säkerställa Sveriges deltagande i Biennalen i Venedig. Det understrykes
emellertid också, att ökade insatser krävs för att råda hot på det förhållandet,
att modern svensk konst är relativt okänd utanför vårt lands gränser.
Svenska institutet har på senare tid mera medvetet inriktat sin konstutställningsverksamhet
på att stimulera intresset bland uländska museer, konstorganisationer
in. fl. för att utställa svensk konst. En utställningsverksamhet,
som syftar till att öka möjligheterna dels för svenskt deltagande i internationellt
arrangerade specialutställningar, dels att placera svensk konst
inom det normala utställningsväsendet utomlands kräver emellertid andra
ekonomiska resurser än dem, som nu står till förfogande.

Under hänvisning till det anförda föreslår departementschefen att ett särskilt
reservationsanslag med rubriken Utställningar av svensk konst i utlandet
anvisas på riksstaten, och att anslaget för nästa budgetår uppföres
med 100 000 kr.

Utskottet. Enligt utskottets mening är det en angelägen uppgift att i utlandet
vidga kännedomen om svenskt kulturliv.

Kungl. Maj :ts förslag möjliggör en utvidgning av den utställningsverksamhet
i utlandet, som tidigare i begränsad omfattning bedrivits av svenska institutet,
omfattande utställningen av måleri, skulptur, grafik m. in. I motionerna
1:673 och 11:811 har yrkats, att inom svenska institutet skulle
inrättas en lonkonstnämnd, vilken skulle ha till uppgift att i analogi med
den inom institutet redan verksamma utställningsnämnden sprida kännedom
om svensk tonkonst. För ändamålet föreslås ett anslag av 100 000 kr.
Även i motionerna I: 678 och II: 819 har förordats en medelsuppräkning av
motsvarande storlek i syfte att ytterligare vidga den av svenska institutet
bedrivna utställningsverksamheten. Enligt motionärerna bör såväl författare
och tonkonstnärer som bildande konstnärer inbjudas att representera vårt
land vid kontakter med andra länder.

Utskottet, som icke är berett att biträda de ifrågavarande motionsyrkandena,
vill emellertid framhålla, att det är angeläget att framdeles ytterligare
utbygga den genom svenska institutet bedrivna kontaktverksamheten med
utlandet på det konstnärliga området, varvid även de i motionerna berörda
frågorna torde böra närmare övervägas.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 673 och II: 811 icke må av riksdagen
bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

18

Statsutskottets utlåtande nr H5 år 1962

samt med avslag å motionerna I: 678 och II: 819, till Utställningar
av svensk konst i utlandet för budgetåret 1962/63 å
driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kr.

Stockholm den 18 maj 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herr Einar Persson, fröken Andersson, herrar
Birger Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Ragnar Bergh,
Per Jacobsson, Rikard Svensson, Bengtson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson,
Bertil Petersson, Bengt Gustavsson, Källqvist och Manne Olsson;
samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Karlsson i Olofström, Almgren,
fröken Elmén, herr Nilsson i Göingegården, fröken Olsson, herrar Arvidson,
Gustafsson i Uddevalla, Andersson i Knäred, Kellgren, Gustafsson i Kårby,
Blomkvist, Berg och Nelander.

Statsutskottets utlåtande nr H5 år 1962

19

Bilaga

Kr.

A. Sammanlagt stöd till konstnärlig, litterär och musikalisk verk -

samhet budgetåret 1961/62 .............................. 3 110 000

B. Av Kungl. Maj :t förordade anslags höjningar budgetåret 1962/

63 ....................................................

1) Statens konstråd ............................ 3 000

2) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader . . 100 000

3) Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m................. 790 000

4) Konstnärsstipendier.......................... 380 000

5) Kvalitetsstöd åt svensk filmproduktion ........ 500 000

6) Utställningar av svensk konst i utlandet........ 100 000 1 873 000

Anslagssumma för budgetåret 1962/63 4 983 000

C. Höjningar utöver Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret 1962/63
enligt föreliggande motionsyrkanden

1) Anslag till statens konstråd enl. mot. I: 676 och II: 818 . . 17 000

2) Anslag till statens konstråd enl. mot. I: 678 och II: 819,

(ökning 9 000) ....................................

3) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader enl. mot.

I: 329 och II: 319, I: 671 och II: 812 samt I: 676 och 11:818 1 000 000

4) Ersättning åt författare enl. mot. I: 670 och II: 809 .... 300 000

5) Ersättning åt författare enl. mot. 11:808 .............. 1 140 000

6) Konstnärsstipendier enl. mot. I: 676 och II: 818 samt I: 677

och 11:820 ........................................ 370 000

7) Ersättning åt svenska dramatiker och tonsättare för be ställningsarbeten

enl. mot. I: 678 och II: 819 ............ 100 000

8) Utökning av den kulturella kontaktverksamheten med utlandet
enl. mot. I: 673 och II: 811 samt I: 678 och II: 819 100 000

Summa ökning 3 027 000

20

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

Reservationer

1) vid punkten 1 (Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader in. m.)

a) av herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson,
Bengtson, Källqvist, fröken Elmén, herrar Andersson i Knäred, Gustafsson
i Kårby och Nelander, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 4 börjar med »Beträffande
det» och på s. 5 slutar med »statens konstråd», bort ha följande lydelse:

»De framlagda förslagen innebär, att anslagen på förevarande område
förstärkes med ett sammanlagt belopp av 1 837 000 kr. Vid bifall till Kungl.
Maj :ts förslag skulle således anslagssumman för budgetåret 1962/63 komma
att uppgå till sammanlagt 4 983 000 kr.

I likhet med en rad motionärer anser utskottet dock en ytterligare upprustning
vara synnerligen motiverad och även av statsfinansiella skäl nu
möjlig att genomföra. Under förevarande rubrik behandlas de yrkanden
som sammanhänger med kostnaderna för konstnärlig utsmyckning av statliga
byggnader och för statens konstråd. Beträffande anslaget till Konstnärlig
utsmyckning av statliga byggnader m. m. har Kungl. Maj :t dels föreslagit
en uppräkning av anslagsmedlen med 100 000 kr., dels vissa ändringar
i dispositionen av medlen i syfte att frigöra anslaget från kostnader, som
är att hänföra till byggnadsåtgärder för uppsättning och montering av
större konstverk. Utskottet finner det angeläget att man snarast möjligt intriar
målsättningen för 1937 års riksdagsbeslut i denna fråga, nämligen att
för utsmyckning av statliga byggnader, som är lämpade för konstnärlig utsmyckning,
avsättes ett belopp, i allmänhet ej understigande en procent av
byggnadskostnaderna. Dels ger denna regel enligt utskottets mening en skälig
omfattning av det samhälleliga stödet på detta område, dels talar betydande
praktiska skäl för att man genom en sådan regel binder anslaget vid
kostnadsutvecklingen i övrigt. I avvaktan på den ytterligare beredning, som
denna fråga bör bli föremål för, bl. a. från t. ex. budgetteknisk synpunkt,
förordar utskottet att anslaget för nästkommande budgetår höjes från
500 000 kr. till 1 500 000 kr. samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställer om förslag till 1963 års riksdag om återinförande av enprocentregeln.
I anslutning härtill förordar utskottet vidare att anslaget till statens
konstråd höjes från 20 000 till 40 000 kr.»

dels ock att utskottets hemställan under III. och IV. bort ha följande lydelse: »III.

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna
I: 678 och II: 819 ävensom med bifall till motionerna I: 676
och II: 818, samtliga motioner i vad de avser medelstilldelningen
till statens konstråd, till Statens konstråd för budgetåret
1962/63 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett anslag av 40 000 kr.;

Statsutskottets utlåtande nr 1^5 år 1962

21

b) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall till
motionerna 1:676 och 11:818, i vad de avser medelstilldelningen
till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader,
till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader för budgetåret
1962/63 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.;

IV. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 672 och
II: 810 samt I: 676 och II: 818, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag
till 1963 års riksdag om återinförande av den s. k. enprocentregeln.
»

b) av herr Birger Andersson

c) av fru Wallentheim

d) av herr Bengt Gustavsson

e) av herr Arvidson

2) vid punkten 2 (Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m.)

a) av herrar Birger Andersson, Arvidson och Kellgren, vilka ansett att
utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 670 och II: 809 och att utskottets
hemställan under I. därför bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 670 och
II: 809, besluta, att som ersättning för utlåning genom bibliotek
skall till Sveriges författarfonds s. k. fria del utgå
2 1/2 öre per lån av översatt verk och 10 öre per referensexemplar
av översatt verk;»

b) av herrar Arvidson och Kellgren, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
bifall till motionen II: 808 och att utskottets hemställan under II. därför
bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionen II: 808,
besluta, att ersättning till författarna för utlåningen av deras
verk genom bibliotek fastställs till 8 öre per boklån och
32 öre per referensexemplar;»

3) vid punkten 3 (Konstnärsstipendier)

a) av herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson,
Bengtson, Källqvist, fröken Elmén, herrar Andersson i Knäred, Gustafsson
i Kårby och Neländer, vilka ansett

dels att utskottets yttrande t. o. in. det stycke på s. 13, som slutar med
»förevarande punkt», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening är det motiverat att de aktiva kulturskaparnas
ekonomiska villkor i dagens samhälle får ett väsentligt ökat stöd från det
allmännas sida. Det samhälleliga kulturstödet bör därvid ges en sådan omfattning
att det innefattar samtliga konstnärsgrupper inklusive konsthantverkare.
Det samhälleliga kulturstödet i detta avseende bör vidare enligt

22

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

utskottets uppfattning ges en mer planmässig utformning än vad hittills
varit fallet. I förevarande sammanhang förordar utskottet att anslaget höjes
med 370 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit samt att 100 000 kr. därav
anvisas till vardera konstnärsstipendier och författarstipendier, samt
återstoden 170 000 kr. till övriga stipendier. Utskottet finner såsom i motionerna
1:676 och 11:818 angivits en treårsplan befogad, och att stipendiesumman
under de två efter nästa budgetår följande budgetåren bör ökas
med ett belopp motsvarande 50 större och 50 mindre stipendier. Ytterligare
förslag därom torde i vederbörlig ordning böra föreläggas riksdagen av
Kungl. Maj :t.

Utskottet tillstyrker vidare bifall till det i motionerna I: 329 och II: 319
samt I: 676 och II: 818 gjorda yrkandena om en översyn av formerna för
fördelning av det samhälleliga kulturstödet. Därvid bör möjligheterna till
en geografisk decentralisering av kulturstödet noga prövas. Också på det
centrala planet bör en viss decentralisering i form av en växling av ledamöter
i respektive fördelningskommittéer eftersträvas. Självfallet bör denna
utredning verkställa en översyn av samordningen mellan de stödfördelande
organen inom olika områden. Utskottet finner det angeläget att ifrågavarande
utredning snarast tillsättes.

Vad gäller den komplettering av de av utskottet föreslagna förstärkningarna
av anslagen till konstnärsstipendier, varom yrkas i motionerna I: 207
och II: 252, vill utskottet framhålla angelägenheten av att denna och andra
kompletteringar successivt åstadkommes. Formerna för hur detta lämpligast
bör ske kräver emellertid ytterligare överväganden, och utskottet förordar
i detta sammanhang att detta sker inom ramen för ovan nämnda utrednings
arbete. Ifrågavarande motioner torde sålunda ej nu böra till någon
särskild riksdagens åtgärd föranleda.»

dels ock att utskottets hemställan under I., III. och V. bort ha följande
lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 676 och
II: 818, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att en treårsplan för utvidgning av samhällets stipendiestöd
åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet
införes i enlighet med vad i motionerna angivits;

III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna 1:677 och 11:820 ävensom med bifall till
motionerna I: 676 och II: 818, sistnämnda två motioner i vad
de avser medelsanvisningen till konstnärsstipendier, till
Konstnärsstipendier för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
1 210 000 kr.;

V. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 329 och
II: 319 samt I: 676 och II: 818, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en

Statsutskottets utlåtande nr H5 år 1962

23

skyndsam översyn av formerna för fördelningen av samhällets
stöd till konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet.»

b) av herr År vidson

4) vid punkten 5 (Utställningar av svensk konst i utlandet) av herrar Ivar
Johansson, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Bengtson, Källqvist,
fröken Elmén, herrar Arvidson, Andersson i Knäred, Gustafsson i Kårby och
Nelander, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »Utskottet,
som» och slutar med »närmare övervägas», bort ha följande lydelse:

»För främjande av konstutställningsverksamhet i utlandet har departementschefen
förordat en särskild anslagsanvisning med 100 000 kr. I motionerna
I: 678 och II: 819 har föreslagits en medelsanvisning med 200 000 kr.
i syfte att möjliggöra att även författare och tonkonstnärer skulle genom
förmedling av svenska institutet kunna beredas representation vid olika
kontakter med andra länder på kulturområdet. Utskottet delar motionärernas
uppfattning om värdet av en sådan utvidgning av de kulturella kontakterna
med utlandet, som deras förslag innebär. Utskottet tillstyrker därför
en anslagsanvisning för ifrågavarande ändamål med 200 000 kr.»

dels ock att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 678 och II: 819, till
Utställningar av svensk konst i utlandet för budgetåret 1962/
63 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kr.»

Stockholm 1962. Isaac Marcns Boktryckeri Aktiebolag

620731