Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1962
1
Nr 134
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa
anslag för budgetåret 1962/63 till universitet och högskolor
m. m.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkterna 16, 277, 319 och
320) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1962/63 beräkna
till Riksarkivet: Inredning och utrustning av nya lokaler ett reservationsanslag
av 500 000 kr.;
till Inredning och utrustning av nya lokaler vid universitet, högskolor m.m.
ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.;
till Nybyggnad för riksarkivet ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.;
till Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala ett investeringsanslag av
5 333 000 kr.
Härjämte har Kungl. Maj:t i samma proposition (bilaga 10, punkterna 330
och 331) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 anvisa
till Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig utbildning ett investeringsanslag
av 1 500 000 kr.;
till Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor m. m. ett investeringsanslag
av 1 000 kr.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 91, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 2 mars 1962,
föreslagit riksdagen att
I. beträffande inredning och utrustning av nya lokaler vid universitet, högskolor
m.m.
a) medgiva, att inredning och utrustning för nya lokaler vid universitet, högskolor
m.m. må beställas till ett sammanlagt värde av högst 18 000 000 kr., att
gäldas tidigast under budgetåret 1963/64;
b) till Inredning och utrustning av nya lokaler vid universitet, högskolor m. m.
för budgetåret 1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 15 000 000 kr.;
c) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1961/62 förefintliga behållningar
på de i propositionen angivna tolv reservationsanslagen må överföras till anslaget
Inredning och utrustning av nya lokaler vid universitet, högskolor m.m.
1 — Ii ihan g till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 13b
2
Statsutskottets utlåtande nr 13tf år 1962
II. beträffande nybyggnad för riksarkivet m. m.
till Nybyggnad för riksarkivet för budgetåret 1962/63 under statens allmänna
fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.;
III. beträffande byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala
till Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1962/63 under
statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av 3 733 000 kr.;
IV. beträffande byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor m. m.
bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i finansierings- och investeringsplanerna
för investeringsanslaget Byggnadsarbeten vid statens blind- och
dövskolor m. m. för budgetåret 1962/63, som föranledes av vad departementschefen
förordat.
Utskottet kommer i tre olika avsnitt att behandla del I—III av propositionen
nr 91, avseende frågor om inredning och utrustning av nya lokaler vid universitet,
högskolor m. m., nybyggnad vid riksarkivet m. m. samt byggnadsarbeten
vid universitetet i Uppsala. I ett fjärde avsnitt upptager utskottet till behandling
dels punkten 331 i propositionen nr 1, bilaga 10, dels del IV av propositionen
nr 91, vilka omfattar frågor rörande byggnadsarbeten vid statens blind- och
dövskolor m. m. Slutligen behandlar utskottet i ett femte avsnitt punkten 330 i
propositionen nr 1, bilaga 10, avseende byggnadsarbeten vid seminarierna för
huslig utbildning.
För innehållet i propositionen nr 91 torde i huvudsak få hänvisas till propositionen.
l:o) Inredning och utrustning av nya lokaler vid universitet, högskolor
m. m. För innevarande budgetår har under riksstatens åttonde huvudtitel uppförts
elva särskilda reservationsanslag till inredning och utrustning av nya lokaler
vid universiteten och vissa högskolor av tillhopa 15 712 000 kr. Anslagen
avser lokaler vid Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet,
Stockholms universitet, karolinska mediko-kirurgiska institutet, medicinska högskolan
i Umeå, farmaceutiska institutet, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers
tekniska högskola, tekniska högskolan i Lund och musikaliska akademien
med musikhögskolan. Anslagen disponeras på sätt framgår av s. 797—801 i statsliggaren.
Flertalet av dessa reservationsanslag är uppdelade på särskilda anslagsposter
(i princip en anslagspost för varje enskilt projekt). Föreskrifter har tillika meddelats,
att envar av dessa anslagsposter skall ha karaktär av särskilt reservationsanslag.
Enahanda föreskrifter har tidigare varje år meddelats. I sak innebär
detta, att för varje inrednings- och utrustningsprojekt anvisats ett särskilt reservationsanslag.
De skilda anslagsposterna disponeras av olika myndigheter, såsom vederbörande
universitet eller högskola, utrustningsnämnden för universitet och högskolor,
byggnadsstyrelsen eller särskild kommitté.
Statsutskottets utlåtande nr 134- år 1962
O
I propositionen framlägges förslag om att de nuvarande elva reservationsanslagen
till inredning och utrustning av nya lokaler vid universitet och vissa
högskolor sammanslås till ett anslag och att detta för nästa budgetår uppföres
med 15 miljoner kr. Vidare hemställes om bemyndigande att beställa inredning
och utrustning till ett belopp av högst 18 miljoner kr. att gäldas tidigast under
budgetåret 1963/64.
Chefen för ecklesiastikdepartementet har beträffande systemet för medelsanvisningen
anfört bl. a. följande.
Det är av flera skäl, inte minst budgetmässiga, av vikt att en ytterligare
ökning av behållningarna på de anslag det här gäller motverkas. Själva ackumuleringen
av reservationer — vilka icke är att anse som fonderade medel utan
närmast som utgiftsbemyndiganden — innebär i och för sig ingen olägenhet. En
sedermera oväntat snabb medelsförbrukning, som just genom ökningen av reservationerna
blir möjlig, kan däremot under vissa förhållanden från statsfinansiella
synpunkter ha ogynnsamma effekter. Det anförda gäller självfallet främst
budgeten i stort men bör också beaktas i fråga om enskilda anslag eller anslagsgrupper.
Både en förenkling och rationalisering av handläggningen samt en så god överensstämmelse
som möjligt mellan medelsanvisning och medelsåtgång bör sålunda
eftersträvas. Detta dubbla syfte bör i förevarande fall kunna främjas
genom en förändring av anslagens nuvarande konstruktion. För att någon väsentlig
fördel härvid skall kunna vinnas synes det lämpligast, att de nuvarande
anslagen sammanföres till ett reservationsanslag. Detta anslag bör såvitt möjligt
konstrueras efter principer liknande dem som nu gäller för anslaget till medicinska
högskolan i Umeå och i nära överensstämmelse med den ordning som tilllämpas
i fråga om anslag på kapitalbudgeten till byggnadsverksamhet vid bl. a.
universiteten. Av praktiska skäl bör anslaget delas upp på anslagsposter, nämligen
en anslagspost för varje myndighet som kommer att disponera medel av
här avsett slag. Därjämte bör finnas en anslagspost till Kungl. Maj:ts disposition.
Med hänsyn till vad jag förut anfört om arten och omfattningen av utrustningsnämndens
uppdrag bör den anslagspost, som enligt mitt förslag skall disponeras
av nämnden, kunna utnyttjas för att — oavsett vid anslagsberäkningen
förutsedd medelsförbrukning för olika ändamål — inom angivna totalkostnader
täcka betalningsutfallet under budgetåret. De övriga anslagsposterna bör även i
fortsättningen behålla karaktären av sedvanliga reservationsanslag.
Under hänvisning till vad jag nu anfört förordar jag, att systemet för medelsanvisning
till inredning och utrustning av nya lokaler vid universitet, högskolor
m. m. fr. o. m. den 1 juli 1962 lägges om enligt de riktlinjer jag här angivit.
För de institutioner, vilkas inredning och utrustning skall omhänderhas av
andra än utrustningsnämnden, beräknar departementschefen med anledning av
föreliggande förslag för nästa budgetår medel i enlighet med en sammanställning,
som återfinnes på s. 35 och 36 i propositionen och till vilken torde få hänvisas.
Det sammanlagda anslagsbeloppct har departementschefen beräknat till
2 831 000 kr. Vad beträffar utrustningsnämndens verksamhetsområde har departementschefen
efter hörande av nämnden gjort upp en finansieringsplan, avseen
-
i
—• Bihnng till riksdagens protokoll 196:2. 0 sand. Nr \d\
4
Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1962
de innevarande och nästkommande budgetår (s. 37 i prop.), samt en inredningsoch
utrustningsplan såsom specifikation till finansieringsplanen (s. 38—40).
Av finansieringsplanen framgår, att departementschefen för utrustningsnämndens
del för nästa budgetår räknat med ett erforderligt anslagsbelopp av 12,2
miljoner kr. Det totala anslagsbehovet för nästa budgetår skulle därmed
uppgå till 15 031 000 kr., vilket avrundats till 15 miljoner kr. I jämförelse med
motsvarande anslag för innevarande budgetår innebär förslaget en minskning
med 712 000 kr.
Utrustningsnämnden har för särskilt angivna företag gjort framställning om
bemyndiganden att intill vissa högstbelopp utlägga beställningar, att gäldas
tidigast budgetåret 1963/64. Den av departementschefen förordade konstruktionen
av nämndens anslagspost innebär, att särskilda sådana bemyndiganden
icke vidare erfordras. I stället bör, framhåller departementschefen, nämnden
äga att, i princip för varje i planen upptaget projekt, i mån av behov utlägga
beställningar intill högst det belopp, som angivits som kostnadsram för projektet
med avdrag av högst det belopp, som angivits såsom kostnadsram för projektet
brukade medlen. För nästa budgetår innebär detta, såsom framgår av inredningsoch
utrustningsplanen, att riksdagens medgivande bör utverkas att enligt nu
angiven regel beställa inredning och utrustning för nya lokaler vid universitet,
högskolor m. m. till ett sammanlagt värde av (77 639 000 — 59 623 000 =
18 016 000 eller) i runt tal 18 000 000 kr., att gäldas tidigast under budgetåret
1963/64. Beställningar på grund av ett sådant bemyndigande torde bli aktuella
endast för vissa större inrednings- och utrustningsprojekt.
Departementschefen förordar att vid utgången av innevarande budgetår
förefintliga reservationer på de nuvarande elva anslagen till inredning och utrustning
av nya lokaler, avseende Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs
universitet, Stockholms universitet, karolinska mediko-kirurgiska institutet,
medicinska högskolan i Umeå, farmaceutiska institutet, tekniska högskolan
i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, tekniska högskolan i Lund och
musikaliska akademien med musikhögskolan (1961/62: VIII E 112—122) överföres
till det förordade gemensamma reservationsanslaget, vilket bör benämnas
Inredning och utrustning av nya lokaler vid universitet, högskolor m. m. Till
detta anslag bör även överföras vid nyssnämnda tidpunkt förefintlig behållning
på det äldre reservationsanslaget Tandläkarhögskolan i Malmö: Utrustning av
vissa lokaler m. m. (1958/59: VIII E 48), vilket enligt beslut av Kungl. Maj:t må
disponeras under innevarande budgetår.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag rörande inredning och utrustning av
nya lokaler vid universitet, högskolor in. m. och har intet att erinra mot att
den förordade inrednings- och utrustningsplanen, avseende anslagsposten till
utrustningsnämnden för universitet och högskolor, godkännes.
Statsutskottets utlåtande nr 13It- år 1962
5
Till vad departementschefen under förevarande rubrik i övrigt anfört och
förordat kan utskottet giva sin anslutning.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må
a) medgiva, att inredning och utrustning för nya lokaler vid
universitet, högskolor m. m. må beställas till ett sammanlagt
värde av högst 18 000 000 kr., att gäldas tidigast under budgetåret
1963/64;
b) till Inredning och utrustning av nya lokaler vid universitet,
högskolor m. ra. för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
15 000 000 kr.;
c) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1961/62 förefintliga
behållningar på de av departementschefen angivna tolv
reservationsanslagen må överföras till anslaget Inredning och
utrustning av nya lokaler vid universitet, högskolor m. m.
2 ro) Nybyggnad för riksarkivet m. m. Såsom framgått av det föregående har,
i avbidan på särskild proposition, i årets statsverksproposition beräknats ett
investeringsanslag av 3 000 000 kr. till nybyggnad för riksarkivet.
Det av statsmakterna godtagna förslaget till nybyggnad för riksarkivet
avser dels en bergrumsanläggning med arkivlokaler, fördelade på sex våningar,
dels en administrationsbyggnad innehållande förutom kontorslokaler utrymmen
för vetenskaplig verksamhet. Nybyggnaden avses skola uppföras på det s. k.
Mariebergsområdet på Kungsholmens västra del. Den av statsmakterna godtagna
kostnadsramen för nybyggnaden utgör 11 000 000 kr. enligt prisläget den 1
juli 1958, fördelade med ca 6 000 000 kr. på bergrumsanläggningen och med ca
5 000 000 kr. på administrationsbyggnaden.
Byggnadsstyrelsen har i skrivelser den 30 augusti 1961 och den 19 februari
1962 hemställt om medelsanvisning för ifrågavarande byggnadsföretag för nästa
budgetår. Av sistnämnda skrivelse inhämtas bl. a. följande.
Med hänsyn till inträffad prisstegring under tiden den 1 juli 1958—den 1 juli
1961 kan kostnaden för bergrumsanläggningen beräknas till 6 700 000 kr. och
kostnaden för administrationsbyggnaden till 5 600 000 kr. — alltså tillhopa
12 300 000 kr. — enligt prisläget den 1 juli 1961.
1958 års beräkning grundade sig enbart på skissritningar i skala 1:200, ett
underlag som enligt dåvarande praxis ansågs vara tillfyllest men som enligt nu
gällande regler endast skulle resultera i en kostnadsuppskattning.
I samband med sprängningsarbetenas avslutande — således innan inklädnaden
av bergrummet påbörjats — visade det sig, att man haft betydligt större kostnader
för sprängningar och arbeten i samband därmed än man tidigare räknat
med. Detta hade sin orsak i att berget visat sig vara behäftat med avsevärt
större och mera ogynnsamt fördelade krosszoner än som förutsatts av den av
byggnadsstyrelsen särskilt anlitade expertisen. Till följd av sprickbildningar och
andra bristfälligheter hos berget erfordrades omfattande förstärkningsarbeten,
6
Statsutskottets utlåtande nr 134- år 1962
vilket medfört betydande merkostnader. Innan byggnadsarbetena igångsattes,
beslöt byggnadsstyrelsen därför att göra en preliminär kostnadsutredning om de
fortsatta arbetena. Denna resulterade i att även inbyggnaden i bergrummet och
administrationsbyggnaden befanns ha ökat i kostnadshänseende.
Kostnaden uppskattas nu till 11 200 000 kr. för bergrumsanläggningen och
6 000 000 kr. för administrationsbyggnaden, vartill kommer kostnader på 300 000
kr. för anslutning till befintlig panncentral i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetshus vid Västerbroplan. Tillhopa uppgår kostnaden sålunda till 17 500 000
kr. enligt prisläget 1 juli 1961. Underlaget för kostnadsuppgifterna är dels de
verkliga kostnaderna för de utförda sprängnings- och bergförstärkningarbetena,
dels detaljkostnadsberäknade bygghandlingar för bergrumsinklädnaden, dels ock
en uppskattning baserad på arkitekthuvudritningar i vad avser administrationsbyggnaden.
Departementschefen har beträffande kostnaderna för nybyggnaden anfört
bl. a. följande.
Kostnadsökningen för ifrågavarande byggnadsföretag ter sig onekligen mycket
stor. Vid beredningen av frågan har kunnat konstateras, att någon utökning av
byggnadsprogrammet jämfört med det som låg till grund för riksdagens år 1958
fattade beslut icke ägt rum. Byggnadsstyrelsen har givit en utförlig redovisning
av de i kostnadsökningen ingående posterna. Såsom styrelsen påpekat vilade de
tidigare framlagda beräkningarna endast på skissritningar. De nu redovisade
beräkningarna baseras däremot dels på verkliga kostnader för sprängnings- och
bergförstärkningsarbetena, dels på bygghandlingar för bergrumsinklädnaden,
dels slutligen på arkitekthuvudritningar för administrationsbyggnaden.
Styrelsen har — i det läge som uppstått genom den kraftiga kostnadsökningen
— redovisat tre alternativ för en lösning av riksarkivets byggnadsfråga,
av vilka styrelsen ansluter sig till det alternativ, som omfattar det beslutade
programmet i dess helhet. Riksarkivet har förklarat sig kunna acceptera endast
detta alternativ.
Vid prövning av de olika alternativen har jag kommit till den uppfattningen,
att nybyggnaden bör omfatta det ursprungligen avsedda programmet. Härvid
har jag bl. a. beaktat, att ett fullföljande av detta program kommer att innebära
en mycket betydande lättnad i lokalhänseende för den centrala statsförvaltningen
i Stockholm.
Vad gäller kostnaderna för riksarkivets nybyggnad finns det enligt min mening
anledning räkna med att byggnadsstyrelsen i sitt fortsatta arbete skall
kunna nedbringa dessa genom att bl. a. begränsa de arbeten, som hänför sig till
skyddsanordningarna. Med hänsyn bl. a. härtill och till att kostnadsberäkningen
i allt väsentligt vilar på ett tillförlitligt underlag förutsätter jag, att kostnadsramen
för nybyggnaden under alla förhållanden icke skall överstiga 17,5 miljoner
kr. enligt prisläget den 1 juli 1961.
I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag bör medelsanvisningen till nybyggnad
för riksarkivet för nästa budgetår beräknas till 3 000 000 kr.
På basis av medelsanvisningen till nybyggnaden har uppgjorts finansieringsoch
investeringsplaner, till vilka torde få hänvisas (s. 52 och 53).
För inredning och utrustning har departementschefen icke ansett
sig böra beräkna medel för nästa budgetår, då hela anläggningen beräknas komma
att tagas i bruk tidigast under år 1965.
Statsutskottets utlåtande nr 13b år 1962
7
Departementschefen, som finner det i hög grad angeläget, att det ständigt
växande behovet av arkivutrymmen tillvaratages så effektivt som möjligt, har
ansett sig böra i denna fråga godtaga den uppfattning som företrädes av utrustningsnämnden
och förordar alltså, att bergrummen inredes i huvudsaklig överensstämmelse
med nämndens förslag.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag rörande medelsanvisningen
till nybyggnad för riksarkivet och har intet att erinra mot att de förordade
finansierings- och investeringsplanerna godkännes. I detta sammanhang
vill utskottet emellertid framhålla, att utskottet förväntar, att byggnadsstyrelsens
kostnadsberäkningar utarbetas med sådan omsorg att kostnadsökningar av
här ifrågavarande omfattning undvikes för framtiden.
Utskottet, som giver sin anslutning till vad departementschefen under förevarande
rubrik i övrigt anfört, hemställer,
att riksdagen må till Nybyggnad för riksarkivet för budgetåret
1962/63 å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.
3:o) Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala. Medelsanvisningen för
byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala för nästa budgetår föreslås av departementschefen
begränsas till 3 733 000 kr. I samråd med byggnadsstyrelsen
har på basis härav uppgjorts finansierings- och investeringsplaner, vilka av
departementschefen föreslås bli godkända. Beträffande dessa får utskottet hänvisa
till förevarande proposition, s. 59—61. Av investeringsplanen framgår, att
de aktuella byggnadsföretagen budgetåret 1962/63 är nybyggnaderna för övningslaboratorier
för fysik och kemi samt för limnologiska institutionen m. m.,
tillbyggnad för institutionen för fysiologisk botanik samt om- och tillbyggnad för
universitetsbiblioteket.
Riksdagen beslöt år 1959, att tillbyggnaden till universitetsbiblioteket skulle
utföras med planerat fullträffsäkert skyddsrum. Kostnaderna för hela byggnadsföretaget
uppskattades till 5 500 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1958. Merkostnaden
för anordnande av det fullträffsäkra skyddsrummet beräknades uppgå
till ca 300 000 kr. utöver kostnaderna för motsvarande förvaringsutrymmen i
en normal källarvåning.
Vid den förnyade kostnadsuppskattning som byggnadsstyrelsen verkställt har
kostnaden för förevarande byggnadsföretag stigit till 9 700 000 kr. enligt prisläget
den 1 juli 1961. Av kostnadsökningen faller 1 500 000 kr. på det fullträffsäkra
skyddsrummet. Direkt samband med skyddsrummet har en tillkommande
förbindelsegång, kostnadsuppskattad till 350 000 kr. En anledning till den mycket
betydande kostnadsökningen för skyddsrummet är att det vid de närmare
studierna av frågan visat sig byggnadstekniskt utomordentligt komplicerat att
bygga ett skyddsrum av den storlek och karaktär det här gäller under nivån för
grundmurarna till en så tung byggnad som universitetsbiblioteket utgör.
8
Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1962
Sammanfattningsvis innebär departementschefens förslag beträffande universitetsbiblioteket,
att byggnadsstyrelsen närmare bör utreda frågan om anordnande
av ett fullträffsäkert skyddsrum med en kapacitet av ca 8 600 hyllmeter
— mot tidigare avsedda 15 500 hyllmeter — i omedelbar anslutning till men ej
under universitetsbibliotekets byggnad.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande rubrik och har
icke något att erinra mot vad departementschefen förordat med avseende på
finansierings- och investeringsplanerna för här ifrågavarande byggnadsarbeten.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid universitetet i
Uppsala för budgetåret 1962/63 å kapitalbudgeten under statens
allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av
3 733 000 kr.
4:o) Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor m. m. Såsom framgått
av det föregående har Kungl. Maj:t dels i propositionen nr 1 (bilaga 10,
punkt 331) föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten vid statens blind- och
dövskolor m. m. under statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1962/63
anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr., dels ock i propositionen nr 91 (avsnitt
IV. Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor m. m.) föreslagit riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i finansierings- och
investeringsplanerna för sagda investeringsanslag för budgetåret 1962/63, som
föranledes av vad departementschefen under detta avsnitt av propositionen
anfört.
Av statsverkspropositionen inhämtas bl. a. följande.
I riksstaten har för innevarande budgetår upptagits dels ett investeringsanslag
till byggnadsarbeten vid statens blindskolor m. m., dels ett investeringsanslag till
byggnadsarbeten vid statens dövskolor m. m.
Kungl. Maj:ts förslag innebär upptagande av ett nytt investeringsanslag på
riksstaten med rubriken Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor m. m.
i stället för nyssnämnda två anslag. Medelsanvisningen under detta nya anslag
föreslås av departementschefen begränsas till ett formellt belopp av 1 000 kr.
Efter byggnadsstyrelsens hörande har på basis härav uppgjorts finansierings- och
investeringsplaner för budgetåren 1961/62 och 1962/63, vilka av departementschefen
föreslås bli godkända. Beträffande dessa finansierings- och investeringsplaner
får utskottet hänvisa till propositionen nr 1, bilaga 10, s. 634 samt 636
och 637.
De tillgängliga medlen för byggnadsarbeten vid blind- och dövskolorna för
nämnda båda budgetår beräknas till 6 942 000 kr., varav 4 702 000 kr. beräknas
bli förbrukade under innevarande budgetår och 1 674 000 kr. under nästa budgetår.
Medelsreservationen per den 30 juni 1963 beräknas till 566 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 134- år 1962
9
De för nästa budgetår aktuella byggnadsföretagen är ny- och ombyggnader
för dövskolorna i Vänersborg, byggnadsarbeten vid specialskolan för tal- och
hörselskadade i Örebro, simhalls- och gymnastiksalsbyggnad vid blindinstitutet
å Tomteboda samt byggnadsarbeten för förskolan i Boden för döva barn.
I skrivelse den 7 december 1961 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för
nästa budgetår måtte anvisas 150 000 kr. för uppförande av en paviljongbyggnad
vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte. Styrelsen framhåller
bl. a. att medicinalstyrelsen och skolöverstyrelsen ansett det uteslutet att
under tiden fram till dess det nya skolhemmet beräknas vara färdigt driva det
nuvarande skolhemmet i Lund med nuvarande överbeläggning. Byggnadsstyrelsen
föreslår därför, att en friliggande demonterbar enplanspaviljong av trä med
12 platser uppföres för en preliminärt uppskattad kostnad av 150 000 kr. Denna
byggnad skulle kunna tagas i bruk hösten 1962.
Departementschefen har med anledning därav framhållit, att han bl. a. med
hänsyn till att utredningar pågick rörande dels möjligheten att genom förhyrningar
bereda ökade utrymmen för skolhemmet i Lund, dels möjligheten till
vissa ändringsarbeten inom de nuvarande byggnaderna icke ansåg sig i nämnda
sammanhang böra beräkna medel för ifrågavarande paviljongbyggnad.
Av propositionen nr 91 framgår, dels att möjlighet saknas att genom förhyrning
av landstinget anskaffa lokaler för att möjliggöra ökad intagning vid skolhemmet,
dels att rektor i skrivelse den 7 februari 1962 upplyst, att skolhemmet
och övriga avdelningar vid vårdanstalten är fullbelagda och att behov föreligger
att fr. o. m. höstterminen 1962 taga emot ytterligare ca 13 barn för undervisning
eller vård vid anstalten.
Departementschefen har med anledning härav anfört följande.
Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst anser jag mig nu böra tillstyrka
att den av byggnadsstyrelsen föreslagna paviljongbyggnaden uppföres inom en
kostnadsram av 150 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961. Jag räknar med att
byggnaden skall kunna tagas i bruk fr. o. m. höstterminen 1962. Vad gäller bestridandet
av kostnaderna för byggnaden vill jag erinra om att i årets statsverksproposition
(bilagan 10) under förevarande investeringsanslag (s. 634) räknats
med en medelsreservation vid utgången av budgetåret 1962/63 av 566 000
kr. De för paviljongbyggnaden erforderliga medlen kan sålunda rymmas inom
de för budgetåret 1962/63 disponibla anslagsmedlen. I den under förevarandc
anslag redovisade finansieringsplanen torde få vidtagas den ändringen, att medelsförbrukningen
för budgetåret 1962/63 beräknas till 1 824 000 kr. i stället för
angivna 1 674 000 kr. samt att medelsreservationen per den 30 juni 1963 beräknas
till 416 000 kr. i stället för angivna 566 000 kr. I den under anslaget redovisade
investeringsplanen torde få vidtagas den ändringen, att ett särskilt byggnadsföretag,
»Paviljongbyggnad för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte» införes i planen med en kostnadsram av 150 000 kr. enligt prisläget
1 juli 1961 samt en beräknad mcdelsförbrukning budgetåret 1962/63 av likaledes
150 000 kr.
10
Statsutskottets utlåtande nr 13h år 1962
Till följd av vad jag nu förordat kan vissa kostnader beräknas uppkomma för
inredning och utrustning av paviljongbyggnaden samt för utökning av vårdpersonalen
vid anstalten med hänsyn till den avsedda ökade intagningen av barn
fr. o. m. nästa budgetår. Dessa kostnader torde, i den mån så befinnes erforderligt,
få täckas genom överskridande av de avlönings- och omkostnadsanslag, som
riksdagen kan komma att anvisa för statens blindskolor m. m. för nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har icke
något att erinra mot vad departementschefen förordat med avseende på finansierings-
och investeringsplaner för ifrågavarande byggnadsarbeten.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) till Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor
m. m. för budgetåret 1962/63 å kapitalbudgeten under statens
allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av 1 000
kr.;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i finansierings-
och investeringsplanerna för investeringsanslaget
Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor m. m. för
budgetåret 1962/63, som föranledes av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 2 mars
1962 anfört.
5:o) Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig utbildning. Såsom inledningsvis
redovisats har Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 10, punkt
330) föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig
utbildning för budgetåret 1962/63 under statens allmänna fastighetsfond anvisa
ett investeringsanslag av 1 500 000 kr.
1960 års riksdag beslöt en omorganisation av lärarutbildningen på det husliga
området på grundval av förslag i propositionen 1960: 95. Denna omorganisation,
som trädde i kraft fr. o. m. budgetåret 1961/62, innebar, att lärarutbildningsverksamheten
koncentrerades till fyra statliga seminarier för huslig utbildning,
förlagda till Göteborg, Stockholm, Umeå och Uppsala. I propositionen uttalades,
att behovet av nya lokaler var trängande på flertalet av seminarieorterna. För
Göteborgs-seminariets del bedömdes läget vara sådant, att byggnadsfrågan omedelbart
borde lösas. Även för Uppsala-seminariet ansågs behov föreligga av nya
och mer ändamålsenliga lokaler. Seminariets i Stockholm verksamhet var inrymd
i förhyrda lokaler, vilket betraktades som ett provisorium. Lokalfrågan bedömdes
som minst bekymmersam vid seminariet i Umeå.
För innevarande budgetår finns i riksstaten upptaget ett investeringsanslag
av 575 000 kr. för förvärv av vissa fastigheter för seminariet för huslig utbild
-
Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1962
11
ning i Uppsala. Anslaget avser ersättning till Sällskapet Uppsala enskilda läroverk
för den egendom, som enligt ett mellan staten och nämnda sällskap träffat
avtal av sällskapet överlåtits till staten i samband med att fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala ombildades till ett statligt seminarium för huslig utbildning.
Kungl. Maj :ts förslag innebär, att för nästa budgetår ett nytt investeringsanslag
med rubriken Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig utbildning
upptages på riksstaten i stället för nyssnämnda anslag. Medelsanvisningen under
detta nya anslag föreslås av departementschefen begränsas till 1 500 000 kr.,
avsedd för nybyggnad för seminariet för huslig utbildning i Göteborg.
Efter hörande av byggnadsstyrelsen har på basis av denna medelsanvisning
uppgjorts finansierings- och investeringsplaner, vilka av departementschefen
föreslås bli godkända. Beträffande dessa får utskottet hänvisa till propositionen
nr 1, bilaga 10, s. 628 och 629.
Departementschefen har i detta sammanhang anfört bl. a. följande.
Såsom jag tidigare denna dag vid anmälan av avlöningsanslaget till seminarier
för huslig utbildning framhållit är för närvarande en prognos rörande det framtida
lärarbehovet på det husliga området under utarbetande. Innan den totala
erforderliga utbildningsvolymen klarlagts torde ställning icke böra tagas i byggnadsfrågorna
i hela deras vidd beträffande seminarierna för huslig utbildning.
Såsom jag redan uttalade vid anmälan av frågan om omorganisationen av
lärarutbildningen på det husliga området i propositionen 1960:95 (s. 87) var
läget emellertid enligt min bedömning sådant, att byggnadsfrågan omedelbart
måste lösas för Göteborgs-seminariets del. Kungl. Maj:t har den 15 december
1961 godkänt huvudhandlingar för fortsatt projektering t. o. m. färdigställandet
av bygghandlingar för en nybyggnad för ifrågavarande seminarium. Kostnadsramen
för nybyggnaden beräknas av styrelsen i skrivelsen den 4 december 1961
till 7 200 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961. I detta sammanhang vill jag
erinra om att i enlighet med byggnadsstyrelsens eget förslag de föreliggande ritningarna
måste ytterligare bearbetas. Detta bör kunna resultera i vissa kostnadsbesparingar.
Jag vill understryka angelägenheten av att alla ansträngningar
göres i syfte att sänka kostnaderna. I avvaktan på byggnadsstyrelsens ytterligare
utredningar i frågan torde emellertid den preliminärt beräknade kostnadsramen
för ifrågavarande nybyggnad — 7 200 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961 —
böra godtagas.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och har
intet att erinra mot vad departementschefen förordat med avseende på föreliggande
finansierings- och investeringsplaner.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad utskottet senast i sitt utlåtande
nr 8 vid innevarande års riksdag vid behandlingen av avlöningsanslaget
till seminarierna för huslig utbildning anfört rörande önskvärdheten av att innan
beslut fattas om nybyggnad för Uppsala-seminariet och därmed utbildningsvolymen
vid detta seminarium mera definitivt låses, fragan om inrättande av ett
femte seminarium hunnit klarläggas.
12
Statsutskottets utlåtande nr 13b år 1962
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid seminarierna för
huslig utbildning för budgetåret 1962/63 å kapitalbudgeten
under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag
av 1 500 000 kr.
Stockholm den 18 maj 1962
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herr Einar Persson, fröken Andersson, herrar Birger
Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Ragnar Bergh, Per Jacobsson,
Rikard Svensson, Bengtson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson, Bertil
Petersson, Bengt Gustavsson, Källqvist och Manne Olsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Karlsson i Olofström, Almgren,
fröken Elmén, herr Nilsson i Göingegården, fröken Olsson, herrar Arvidson,
Lassinantti, Larsson i Hedenäset, Gustafsson i Uddevalla, Andersson i Knäred,
Blomkvist, Berg och Nelander.
Ivar Hseggströms Tryckeri AB • Stockholm 1962
611028