Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1962
1
Nr 129
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
anslag för budgetåret 1962/63 till vissa byggnadsarbeten
vid statens mentalsjukhus in. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
(3 :e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 13, punkterna 35 och 192)
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1962/63 beräkna följande anslag, nämligen beträffande driftbudgeten
under elfte huvudtiteln till Utrustning av nya mentalsjukhus m. m.
ett reservationsanslag av 7 000 000 kr. samt beträffande inrikesdepartementets
kapitalbudget, statens allmänna fastighetsfond, till Vissa byggnadsarbeten
vid statens mentalsjukhus m. m. ett investeringsanslag av
35 000 000 kr.
Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 76, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 2 mars
1962, föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen angivna riktlinjer för byggnadsarbeten
vid statens mentalsjukhus m. m.;
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att
a) i huvudsaklig överensstämmelse med de principer, som legat till grund
för det med Örebro läns landsting träffade avtalet om driften av Mellringe
sjukhus, godkänna avtal med Gävleborgs läns landsting angående dess
övertagande av driften av mentalsjukhuset i Bollnäs;
b) godkänna avtal med Grangärde kommun angående anslutning av sekundäravdelningen
i Pärlby till kommunens vattenledningsverk;
dels med upplösning av samtliga kvarstående reservationer å tidigare
för ändamålet anvisade anslag, till Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus
in. m. under inrikesdepartementets kapitalbudget, statens allmänna
fastighetsfond, för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 32 100 000 kr.;
dels till Kostnader för mentalsjukvårdsberedningen för budgetåret 1962/63
under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.;
dels till Utrustning av nya mentalsjukhus in. m. för budgetåret 1962/63
under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 7 300 000 kr.;
1 — Biliang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 129
2
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1962
dels ock till Vilhelmsro sjukhus: Om- och utbyggnadsarbeten under
inrikesdepartementets kapitalbudget, statens allmänna fastighetsfond, för
budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kr.
Propositionen
I propositionen redovisas dels framställningar från mentalsjukvårdsberedningens
byggnads- och utrustningsdelegation angående vissa byggnadsarbeten
vid statens mentalsjukhus m. m., dels förslag av medicinalstyrelsen
och nämnda delegation beträffande utrustning av nya mentalsjukhus
m. m., dels ock förslag av byggnadsstyrelsen angående viss ombyggnad vid
Vilhelmsro sjukhus.
Beträffande det närmare innehållet i dessa förslag samt däröver avgivna
yttranden hänvisas till propositionen s. 4—79, 91—97 samt 99.
I det följande lämnas en redogörelse för vad departementschefen anfört
i anledning av föreliggande förslag.
Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus
m. m.
Av grundläggande betydelse för den byggnadsmässiga upprustningen av
mentalsjukvården är att få en tillförlitlig uppskattning av vårdplatsbehovet
och dess förändringar på längre sikt. Beträffande de under senare år
i detta syfte verkställda undersökningarna erinras om att enligt av mentalsjukvårdsdelegationen
i dess år 1958 avlämnade huvudbetänkande redovisade
uppskattningar av det totala vårdbehovet icke mindre än omkring
20 procent av befolkningen beräknades vara i behov av psykiatrisk vård
i någon form. Även om endast en mindre del — sammanlagt för de olika
vårdformerna omkring 5 å 6 promille — skulle vara i behov av sluten vård,
kan dock det anförda belysa storleksordningen av föreliggande vårdbehov
inom hela mentalsjukvården. Vårdplatsbehovet inom den s. k. egentliga
mentalsjukvården skulle enligt delegationens beräkningar uppgå till i genomsnitt
4 promille av befolkningen. För detta ändamål skulle sålunda —
bortsett från de tre största städerna — erfordras i runt tal 24 000 vårdplatser.
Som jämförelse erinras om att enligt de beräkningar som redovisades
i samband med framläggandet av 1956 års s. k. reviderade generalplan,
motsvarande vårdplatsbehov åren 1965 och 1970 med hänsyn tagen
till inträffande förskjutningar i ålderssammansättningen uppskattades till
i runda tal drygt 22 000 resp. knappt 23 000. Av sistnämnda antal beräknades
1 800 vara akuta fall och sålunda icke mindre än cirka 21 000 kroniskt
sjuka.
Såsom en komplettering till nu angivna beräkningar av vårdplatsbehovet
har, för att få ett om möjligt säkrare underlag vid bedömningen av det
vårdplatsbehov som bör ligga till grund för principplanerna för upprust
-
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1962
3
ningen av de särskilda mentalsjukhusen, inom mentalsjukvårdsberedningen
verkställts inventeringar av samtliga patienter vid mentalsjukhusen med
fördelning efter hemortslän. De härvid erhållna promillesiffrorna för vårdplatsbehovet
har visat stora variationer eller från 2,7 upp till 6 promille
av befolkningen.
Nu redovisade undersökningar uppvisar sålunda betydande skillnader i
vårdplatsbehov inte bara de olika metoderna emellan utan också mellan
olika sjukvårdsområden inbördes. I sistnämnda hänseende föreligger en
klar tendens mot ett lägre vårdplatsbehov i de områden, som saknar mentalsjukhus.
En genomgående tendens har vidare varit, att det faktiskt manifesterade
vårdbehov som inventeringarna utvisat skulle tyda på ett lägre
vårdbehov än tidigare undersökningar. Härvid bör dock beaktas den begränsning
som föreligger i antalet tillgängliga vårdplatser. Inventeringarnas
karaktär av stickprovsundersökningar innebär vidare en visserligen schematisk
men dock betydelsefull uppskattning av det aktuella vårdplatsbehovet
inom olika sjukvårdsområden, medan generalplanens beräkningar
avsåg — med åldringskorrektion — vårdplatsbehovet åren 1965 och 1970.
De olika resultat som sålunda erhållits ger anledning att bedöma vårdplatsbehovet
med försiktighet. I samma riktning talar också föreliggande
erfarenheter av behandlingsresultaten vid sjukhusen, den därav följande
snabbt stegrade patientomsättningen och klientelförändringen mot en större
andel fall med lindrigare sjukdomsbilder och mera kortvarigt vårdbehov
samt den utökning av den öppna vården som kan beräknas komma till
stånd.
Beträffande den ökande patientomsättningen vid sjukhusen framhålles,
att denna — räknat efter antalet intagna med nytt journalnummer i procent
av medelbeläggningen — under 1950-talet mer än fördubblats och år
1960 uppgick till i genomsnitt 87 procent vid primärsjukhusen. Till större
delen hänför sig denna utveckling till de senaste fem åren, då omsättningen
ökade från 57 procent år 1955 till nämnda 87 procent år 1960, d. v. s. med
mer än 50 procent. Räknat per läkartjänst har omsättningen under sistnämnda
tid — samtidigt med en cirka 35-procentig ökning av antalet läkartjänster
-— ökat från 78 till 87 eller med mer än 10 procent.
I motsatt riktning mot nu redovisade gynnsamt inverkande faktorer talar
emellertid å andra sidan den samtidigt snabbt pågående förskjutningen i
patientgruppernas sammansättning mot en allt större andel åldringar. Med
hänsyn härtill och till svårigheterna över huvud taget att på längre sikt
verkställa en realistisk bedömning av vårdplatsbehovet är det synnerligen
angeläget att söka ge sjukhusorganisationen en så elastisk utformning som
möjligt. I detta sammanhang måste också beaktas att den närmare anknytning
till kroppssjukvården, som nu alltid eftersträvas, i vissa fall redan
medfört och i fortsättningen i ökad utsträckning förmodligen kommer
att leda fram till en vårdorganisation med flera och mindre sjukhusenheter.
1* —Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 sand. Nr 129
4
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1962
Departementschefen framhåller dock med bestämdhet att det nu sagda
icke på något sätt får hindra vare sig en utomordentligt angelägen upprustning
av våra befintliga mentalsjukhus eller tillkomsten av nya sådana sjukhus,
främst inom de sjukvårdsområden som alltjämt saknar sådana vårdmöjligheter.
I detta sammanhang framhålles också, att många sjukhus alltjämt
har en besvärande överbeläggning, att samtidigt det s. k. godkända
platsantalet vid sjukhusen ingalunda i och för sig ens tillnärmelsevis motsvarar
nuvarande anspråk på önskvärda eller i många fall ens godtagbara
beläggningsförhållanden samt att vi övergångsvis av flera skäl nödgas
bibehålla åtskilliga gamla och omoderna vårdpaviljonger, som snarast borde
utgå ur vårdorganisationen. Hittills verkställd genomgång av byggnadsbeståndet
vid de äldre sjukhusen har visat att flera vårdpaviljonger och
andra byggnader som tidigare bedömts kunna ombyggas, numera med hänsyn
till byggnadernas dåliga skick och planlösning i många fall måste ersättas
med nybyggnader.
Vad nu anförts leder fram till att vi bl. a. för att åstadkomma den
elasticitet i sjukhusorganisationen, som i avbidan på ytterligare erfarenheter
i skilda hänseenden måste anses erforderlig, bör begränsa den mera
genomgripande, definitiva upprustningen av de befintliga mentalsjukhusen
till det antal vårdplatser som vederbörande sjukhus under alla förhållanden
kan beräknas få i en framtida vårdorganisation. Då emellertid byggnadsbeståndet
framför allt vid de äldre sjukhusen genomgående är hårt
förslitet, måste även återstående delar bli föremål för upprustning med
sikte på fortsatt användning under en längre eller kortare övergångsperiod.
Sjukhusen får på så sätt ett antal moderna effektiva vårdplatser, som antingen
kan användas som kärna i ett framtida större sjukhus eller som
ett fristående mindre sjukhus, därest en uppdelning på flera vårdenheter
skulle visa sig mera lämplig. Den nu inom byggnadsdelegationen pågående
planeringen går sålunda ut på dels att genom om- eller nybyggnader för
varaktigt bruk tillskapa en kärna inom sjukhusen och dels att genom begränsade
iståndsättningsåtgärder för en övergångsperiod upprusta sjukhusen
i övrigt. Härvid överväges noga om det kan vara lämpligt att utnyttja
gamla vårdpaviljonger för behandlingsverksamhet, arbets- och sysselsättningsterapi
m. m. Vid de upprustade sjukhusen kommer med dessa utgångspunkter
att finnas olika skikt, nämligen dels nybyggda vårdplatser,
dels definitivt upprustade vårdplatser med en standard likvärdig med nya,
dels för en längre övergångstid upprustade vårdplatser, dels för en kortare
övergångsperiod upprustade vårdplatser, dels ock uppsnyggade vårdplatser,
som snarast möjligt bör utgå men som tills vidare måste bibehållas i avbidan
på tillkomsten av nya sjukhus och paviljonger eller som evakueringsplatser.
Av vad sålunda anförts framgår, att upprustningen av byggnadsbeståndet
inom mentalsjukvården sker så att organisationen får stor elastici
-
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1962
5
tet samtidigt som endast begränsade åtgärder vidtages beträffande sådana
gamla vårdplatser, som helst borde utgå redan nu men som måste bibehållas
under en övergångstid.
Av de nya mentalsjukhus som enligt nu gällande planer skall komma
till stånd har två redan färdigställts och tagits i bruk — nämligen Gullberna
sjukhus med 800 och Falbygdens med 784 vårdplatser. Ytterligare
fyra sjukhus är f. n. under uppförande nämligen Mellringe sjukhus i Örebro,
mentalsjukhuset i Bollnäs samt sjukhusen i Sala för höggradigt psykiskt
efterblivna och i Katrineholm för s. k. psykopater. Tillkomsten av
sistnämnda fyra sjukhus vilka beräknas bli färdigställda under de båda
närmaste budgetåren, medför ett sammanlagt tillskott av närmare 2 200
nybyggda vårdplatser, varav 540 för psykiskt efterblivna, 250 för psykopater
och återstående knappt 1 400 för egentlig mentalsjukvård. Tillkomsten
av de nya sjukhusen i Sala och Katrineholm utgör betydelsefulla steg
på vägen mot en bättre differentiering av patientklientelet. Ett ytterligare
viktigt steg i samma riktning innebär 1961 års riksdags principbeslut om
inrättande av särskilda vårdenheter för mentalt sjuka barn och ungdomar.
Medel för uppförande av den första av dessa enheter vid Ulleråkers sjukhus
äskas för nästa budgetår. Jämsides med tillkomsten av dessa nya sjukhus
eller vårdenheter har en omfattande upprustning av de befintliga sjukhusen
påbörjats och i viss utsträckning genomförts. I detta sammanhang
erinras om att för uppförande av nya mentalsjukhus och upprustning av
de befintliga sjukhusen sedan budgetåret 1950/51 t. o. m. innevarande budgetår
anvisats tillhopa omkring 375 000 000 kr. Av nämnda belopp hänför
sig större delen eller närmare 245 000 000 kr. till upprustning av de befintliga
sjukhusen och återstående drygt 130 000 000 kr. sålunda till uppförande
av nya mentalsjukhus.
Den upprustning och utbyggnad av mentalsjukvården som sålunda påbörjats
har visserligen medfört en utomordentligt angelägen standardhöjning
av de befintliga sjukhusen. Tillskottet av nybyggda platser har vidare,
då samtidigt medelbeläggningen totalt för samtliga sjukhus varit tämligen
konstant, medfört att åtminstone den mest besvärande överbeläggningen
kunnat reduceras. Denna har sålunda minskat från i genomsnitt för
alla sjukhus 14 procent av det s. k. godkända platsantalet år 1955 till omkring
3,5 procent år 1960.
Mot bakgrunden av vad förut anförts i fråga om vårdorganisatoriska
brister och föreliggande platsbehov samt alltjämt rådande beläggningsförhållanden
och byggnadsmässiga standard vid flertalet befintliga sjukhus
är emellertid nu uppnådda resultat att betrakta som en första etapp på
vägen att ge mentalsjukvården en materiell och personell standard som
motsvarar den moderna kroppssjukvården. I detta sammanhang framhålles
att — även om viss osäkerhet kan råda beträffande möjligheterna att åtminstone
under de närmaste åren tillföra mentalsjukvården erforderligt
6
Statsutskottets utlåtande nr 139 år 1962
antal läkare — detta icke får hindra att materiellt tillfredsställande vårdförhållanden
tillskapas inom detta område. Det är därför utomordentligt
angeläget att den påbörjade upprustningen av hela mentalsjukvården kan
fullföljas och om möjligt intensifieras under de närmaste åren.
Delegationens förslag till byggnadsarbeten för nästa budgetår förutsätter
en medelsanvisning om 42 307 000 kr. I enlighet med vad departementschefen
förordade vid sin anmälan av motsvarande anslagsfrågor föregående
år har delegationen i samråd med byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen
utgått från en ändrad anslagsmetodik. För ettvart av budgetåren 1961/62
och 1962/63 redovisas sålunda en mot den beräknade totala medelsförbrukningen
svarande investeringsram, varvid samtliga från tidigare budgetår
kvarstående reservationer upplöses och den nya medelsanvisningen
sålunda motsvarar skillnaden mellan ifrågavarande båda belopp. Det totala
investeringsbehovet under nämnda båda budgetår har sålunda beräknats
till 61 162 000 resp. 71 211 000 kr., vartill kommer utrednings- och projekteringsmedel
med 2 000 000 resp. 4 000 000 kr.
I detta sammanhang nämnes, att delegationen nyligen också inkommit
med förslag till uppförande av nytt skolhem m. m. vid statens skol- och
yrkeshem på Salbohed samt nytt yrkeshem för flickor i Laxå såsom ersättning
för det nuvarande hemmet i Vänersborg. Förslaget har ansetts
böra ytterligare överarbetas i vissa delar. Departementschefen har för avsikt
föreslå Kungl. Maj :t att uppdrag meddelas delegationen att vid projekteringen
fram till och med färdiga byggnadshandlingar överarbeta förslaget.
Proposition i ämnet beräknas kunna framläggas vid riksdagens
höstsession. Byggnadsarbetena torde därefter såsom delegationen föreslagit
kunna påbörjas under nästa budgetår.
De av delegationen beträffande mentalsjukhusen föreslagna särskilda
byggnadsåtgärderna m. m. redovisas i en till propositionen såsom bilaga
fogad investeringsplan. Vissa av dessa byggnadsobjekt har ansetts böra
ytterligare bearbetas. Då den vidare bearbetningen icke torde medföra
några väsentliga avsteg från nu framlagda förslag föreslås Kungl. Maj :t
få godkänna den slutliga utformningen av i delegationens investeringsplan
redovisade byggnadsobjekt.
Vad först angår de nya mentalsjukhusen har delegationen
i samråd med Stockholms läns landsting och i huvudsaklig överensstämmelse
med de riktlinjer, som redovisades för 1961 års riksdag, framlagt
förslag till mentalsjukvårdens organisation i Stockholms län. Förslaget,
som godtagits av Stockholms läns landsting, möjliggör att samtliga tre föreslagna
nya vårdenheter kan lasarettsanslutas och innebär även i övrigt en
ur sjukvårdsorganisatorisk synpunkt mycket tillfredsställande lösning.
Vårdplatsbehovet för egentligt mentalt sjuka år 1970 uppskattas till 1 750
vårdplatser, motsvarande ungefär 2,7 promille av en då beräknad folkmängd
om 645 000 invånare. I en första utbyggnadsetapp beräknas detta behov
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1962
7
kunna tillgodoses — förutom enligt tidigare planer med 300 ä 350 platser
vid Ulleråkers sjukhus -— med dels 360 platser i anslutning till centrallasarettet
i Danderyd, dels 320 platser i anslutning till lasarettet i Norrtälje,
dels ock 540 platser i anslutning till ett beslutat nytt lasarett i Huddinge.
För mentalsjukhuset i Danderyd, som kan omedelbart anslutas till lasarettets
psykiatriska klinik, avses skola utnyttjas dels en del av det nuvarande
lasarettsområdet, dels ock ett omedelbart söder därom beläget område
som f. n. förvaltas av domänstyrelsen, över ifrågavarande markområde
skall emellertid enligt gällande regionplan framdragas en vägförbindelse
av motorvägskaraktär såsom förbindelseled mellan Norrtäljevägen och Uppsalavägen,
vilket ur såväl buller- som utrymmessynpunkt skulle omöjliggöra
den föreslagna förläggningen av mentalsjukhuset. Med hänsyn härtill
och då den omedelbart söder om nämnda tvärväg belägna s. k. Bergshamravägen
enligt nu gällande planer ändrats från lokaltrafikled till fyrfilig väg
av i det närmaste motorvägsstandard, har departementschefen låtit undersöka
möjligheterna för en ändrad sträckning av ifrågavarande tvärväg.
Enligt verkställd utredning som redovisats vid sammanträde i inrikesdepartementet
mellan berörda parter har vissa ur trafiksynpunkt bättre alternativ
för en nordligare sträckning visat sig föreligga. Något ställningstagande
till vilket alternativ som därvid skulle vara ur olika synpunkter
mest fördelaktigt erfordras emellertid icke nu, så mycket mer som tillkomsten
av en sådan tvärväg kan beräknas ligga 25—30 år fram i tiden.
Frågan om den slutliga sträckningen av vägen bör bli föremål för ytterligare
undersökningar och regionplanen ändras i berörda hänseende. Med
hänsyn härtill och då departementschefen anser utomordentligt angeläget,
att mentalsjukhuset i Danderyd kan komma till stånd snarast möjligt
anser han sig böra tillstyrka delegationens förslag i denna del.
Det föreslagna mentalsjukhuset i Norrtälje har av förut anförda skäl
icke föranlett någon erinran från departementschefens sida. Med hänsyn
till föreliggande vårdbehov i länets norra del och då av länet vid Ulleråkers
södra sjukhus nu disponerade, delvis otillfredsställande vårdplatser endast
bör bibehållas under en övergångstid är det angeläget att också Norrtäljesjukhuset
kommer till stånd snarast möjligt.
Beträffande det förslagna kombinerade lasarettet och mentalsjukhuset
i Huddinge har med hänsyn till den relativt närbelägna Södertörns flygflottilj
särskilda undersökningar företagits beträffande områdets lämplighet
ur bullersynpunkt. Enligt verkställd utredning kan uppkommande störningar
beräknas ligga icke oväsentligt under de bullernivåer, som vid bedömningen
av motsvarande förhållanden vid det planerade Upplands-Väsbysjukhuset
ansågs vara tolerabla. Då vidare någon möjlighet att förlägga
det föreslagna sjukhuset till annan plats inom sjukvårdsområdet icke visat
sig föreligga har departementschefen -— med beaktande jämväl av de stora
fördelarna ur vårdsynpunkt att erhålla en direkt samordning mellan ett
8
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1962
mentalsjukhus och lasarett —- i likhet med landstinget och medicinalstyrelsen
ansett sig kunna godtaga den föreslagna placeringen.
Beträffande villkoren för ett samarbete med landstinget bör såsom delegationen
och landstinget förutsatt i tillämpliga delar gälla de riktlinjer
som godtogs av riksdagen beträffande avtalet om en gemensam sjukhusanläggning
i Upplands Väsby och som också legat till grund för det nyligen
godkända avtalet med Örebro läns landsting om driften av Mellringe sjukhus
i Örebro.
Byggnadsarbetena vid psykopatsjukhuset i Katrineholm beräknas kunna
vara helt avslutade under våren 1963. Såsom anmäldes för 1961 års riksdag
innebär detta att sjukhuset kan färdigställas omkring ett halvt år tidigare
än förut beräknats. Med hänsyn härtill och då ianspråktagandet av
ifrågavarande sjukhus kommer att innebära en ur skilda synpunkter synnerligen
angelägen avlastning från de övriga mentalsjukhusen har departementschefen
intet att erinra mot av delegationen beräknad medelsförbrukning.
Falbygdens sjukhus, som började beläggas under våren 1961, beräknas
vara helt ianspråktaget under loppet av innevarande budgetår. Enligt nu
redovisade beräkningar torde kostnaderna för sjukhuset kunna reduceras
från 31 000 000 till 28 000 000 kr. Mot för ändamålet beräknad medelsförbrukning
har departementschefen ingen erinran.
Beträffande Mellringe sjukhus i Örebro erinras om att Kungl. Maj :t den
29 december 1961 i enlighet med beslut vid 1961 års riksdags höstsession
godkänt avtal med Örebro läns landsting angående landstingets övertagande
av driften vid sjukhuset fr. o. m. den 1 januari 1962. Under hösten
1962 torde omkring 420 av sjukhusets 717 vårdplatser kunna börja beläggas
medan återstående delar av sjukhuset kan beräknas vara färdigställda
hösten 1963.
De egentliga byggnadsarbetena vid det nya sjukhuset i Sala för höggradigt
psykiskt efterblivna kan beräknas vara avslutade under hösten 1963
och sjukhuset i dess helhet våren 1964.
Såsom förutskickades vid 1961 års riksdag har etapp III av byggnadsarbetena
för sjukhuset i Bollnäs, vilken etapp omfattar samtliga sju vårdpaviljonger,
uppdelats i fem deletapper. Den första av dessa omfattar två
vårdpaviljonger, den andra en, den tredje två och de båda övriga vardera
en paviljong. Dessa deletapper beräknas bli slutförda resp. våren 1962,
hösten 1962, våren 1963, hösten 1963 och våren 1964. Efter färdigställandet
av andra deletappen torde sex avdelningar med omkring 180 vårdplatser
kunna börja beläggas. Sedan fråga uppkommit om att låta Gävleborgs läns
landsting övertaga driften av sjukhuset har landstinget enligt skrivelse till
inrikesdepartementet bemyndigat förvaltningsutskottet att — därest avtal
med staten om landstingets övertagande av driften vid sjukhuset ansåges
böra komma till stånd — å landstingets vägnar träffa sådant avtal.
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1962
9
För egen del har departementschefen av skäl som anfördes i propositionen
om Mellringeavtalet intet att erinra mot en sådan lösning. Departementschefen
förordar därför att — om förutsättningar härför befinnes
föreligga — det får ankomma på Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med de riktlinjer som godtagits av riksdagen i fråga om Mellringeavtalet
med landstinget träffa avtal i hithörande frågor. Till av delegationen
väckt fråga om sjukhusets benämning är departementschefen i
detta sammanhang icke beredd att taga ställning.
Vad härefter angår förslagen till byggnadsåtgärder vid de
befintliga mentalsjukhusen m. m. har delegationen utarbetat
principplaner för den fortsatta upprustningen av ytterligare två äldre sjukhus
nämligen Umedalens och Furunäsets sjukhus. Vårdplatsbehovet inom
upptagningsområdet för Umedalens sjukhus, d. v. s. Västerbottens län kan
med utgångspunkt från förut angivna riktlinjer beräknas till högst 800
platser. Härtill kommer dock omkring 40 platser för tbc-fall med hemortsrätt
inom andra upptagningsområden. Vid delegationens överläggningar
med landstinget rörande vårdorganisationen har övervägts möjligheterna
att uppdela vårdplatserna på två vårdenheter i anslutning till lasaretten
i Umeå och Skellefteå. Enligt vad landstinget framhållit kan emellertid
tillräckliga markområden för en sådan lösning icke erhållas. Med hänsyn
härtill och då en uppdelning av Umedalens sjukhus med förläggning av en
mindre enhet, närmast avsedd för forskning och undervisning i psykiatri,
i anslutning till Umeå lasarett ur flera synpunkter skulle innebära en mindre
tillfredsställande lösning, har departementschefen funnit sig kunna tillstyrka
delegationens förslag att förlägga samtliga vårdplatser för de vuxna
egentligt mentalt sjuka till Umedalens sjukhus. Däremot anser departementschefen
i likhet med delegationen lämpligt, att den av 1961 års riksdag
i princip beslutade barn- och ungdomsavdelningen om cirka 25 platser
förlägges i anslutning till lasarettet i Umeå.
Uppskattningen av vårdplatsbehovet inom Norrbottens län har verkställts
— förutom enligt inledningsvis angivna principer — också med utgångspunkt
från en av Norrbottens läns landsting verkställd inventering av
antalet mentalt sjuka av olika kategorier inom länet. Enligt landstingets inventering
skulle platsbehovet uppgå till cirka 1 100, medan motsvarande
behov enligt 1956 års reviderade generalplan, 4-promilleregeln och av delegationen
verkställda inventeringar av på mentalsjukhus inneliggande patienter
kan uppskattas till resp. 906, 1 050 och 830. Vid landstingets inventering
har emellertid någon uppdelning av patienterna på egentligt mentalt
sjuka och s. k. lättskötta icke verkställts. Med hänsyn bl. a. härtill men
med beaktande av den relativt höga psykiska morbiditet, som landstingets
utredning visat föreligga, anser departementschefen i likhet med delegationen,
att vårdorganisationen tills vidare bör planeras för i runt tal 1 000
vårdplatser.
10
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1962
Enligt av delegationen verkställd inventering av byggnadsbeståndet vid
Furunäsets sjukhus kan omkring 750 moderna vårdplatser utvinnas. Landstinget
har för sin del ansett önskvärt att också i övrigt erforderliga platser
inom länet koncentreras i anslutning till Furunäsets sjukhus och i första
hand förlägges vid landstingets vårdhem för lättskötta i öjebyn. En sådan
organisation skulle emellertid innebära en lösning av vårdorganisationen
som går i rakt motsatt riktning mot de principer — d. v. s. i möjligaste mån
mindre och lasarettsanslutna enheter — som varit grundläggande vid ställningstagande
under senare år till motsvarande organisationsfrågor. Departementschefen
erinrar i sammanhanget om att enligt mentalsjukvårdsdelegationens
år 1958 framlagda förslag till vårdorganisation Furunäsets
sjukhus skulle reduceras till 600 platser och ett nytt sjukhus om 400 platser
förläggas i anslutning till lasarettet i Kalix. Även andra alternativ är
givetvis tänkbara. En anslutning till länets centrallasarett i Boden ligger
av flera skäl nära till hands men också lasaretten i Gällivare och Kiruna,
d. v. s. i de inre delarna av länet, kan komma i fråga för en sådan anslutning.
Med hänsyn härtill och då en koncentration till länets sydöstra del
av samtliga vårdresurser beträffande såväl egentligt mentalt sjuka som
lättskötta torde medföra avsevärda olägenheter ur flera synpunkter anser
departementschefen starka skäl tala för att den ytterligare vårdenhet om
(1 000 — 750) 250 platser som erfordras förlägges till annan plats i länet
och i anslutning till ett lasarett.
Något ställningstagande till frågan om placeringen av denna andra vårdenhet
synes emellertid icke nu påkallat. Det bör ankomma på delegationen
att med utgångspunkt från nu angivna riktlinjer och efter fortsatt samråd
med landstinget framlägga förslag till lösning av denna del av organisationsfrågan.
I samband med framläggandet av en plan för upprustningen av Sundby
sjukhus har delegationen ånyo berört frågan om mentalsjukvårdens organisation
i Södermanlands län. För länets eget vårdbehov samt för vård under
en övergångstid av utomlänspatienter erfordras (750 + 700) 1 450 vårdplatser.
Enligt för 1961 års riksdag redovisade planer skulle vårdbehovet tillgodoses
med 280 vårdplatser vid ett nytt sjukhus i Nyköping och till återstående
del, 470 platser, tills vidare vid Sundby sjukhus, som emellertid också
måste under en övergångstid svara för en del av vårdbehovet — omkring
700 platser — inom Stockholms, Örebro och Västmanlands län. Då Sundby
sjukhus enligt verkställd byggnadsinventering kan efter en upprustning
beräknas erhålla 600 platser skulle, inkl. sekundäravdelningarnas 240 platser,
omkring (600 + 280 + 240) 1 120 platser finnas tillgängliga för att täcka
ifrågavarande vårdbehov. Upprustningen av Sundby sjukhus måste emellertid
ske successivt. Då vidare beslutade nya mentalsjukhus beräknas tillkomma
i såväl Stockholms som Västmanlands län under upprustningspe
-
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1962
11
rioden samt ett antal patienter nu vårdas utom länet kan departementschefen
i likhet med delegationen ej förorda att nya vårdpaviljonger uppföres
vid Sundby sjukhus. Av nämnda 600 platser vid sjukhuset kan emellertid
endast 120 beräknas bli upprustade i sådan omfattning att de kan
anses motsvara nu gällande standardkrav. Med hänsyn härtill och då befolkningsunderlaget
inom upptagningsområdet för det nya sjukhuset i
Nyköping — f. n. cirka 95 000 invånare — under de närmaste åren beräknas
öka till drygt 106 000, förordas, att det nya sjukhuset erhåller 330
vårdplatser. Förslaget innebär också ett tillmötesgående av landstingets
synpunkter i denna fråga.
På grundval av för 1961 års riksdag redovisade principplaner har delegationen
nu framlagt byggnadsplaner för S:t Sigfrids och Restads sjukhus.
Mot dessa har departementschefen i princip intet att erinra. Beträffande S:t
Sigfrids sjukhus nämnes, att byggnadsplanen förutsätter dels att en befintlig
vårdpaviljong för psykopater på längre sikt skall utgå, dels att —■ om
så skulle visa sig lämpligt — möjligheter föreligger att tillmötesgå från
landstingets sida framförda önskemål att på grund av lasarettets begränsade
utbyggnadsmöjligheter förlägga en lasarettspsykiatrisk klinik till området
i nära anslutning till sjukhusets medicinska centrum.
De på grundval av upprättade huvudhandlingar nu redovisade kostnadsberäkningarna
för forskningsavdelningarna vid Ulleråkers och S:t Lars’
sjukhus har visat sig betydligt överstiga de tidigare preliminärt uppskattade
kostnaderna. Anledningen härtill är bl. a. att de preliminära byggnadsprogram
som redovisades för föregående års riksdag upprättades innan
professuren i tung psykiatri tillsatts och ämnesområdet för laboratorstjänsten
fastställts. För att bereda erforderligt utrymme för undervisningen
har vidare trots att platsantalet vid vårdavdelningarna minskats från 30
till 26 viss utökning av bilokaler och kommunikationsutrymmen visat sig
erforderlig. Det framhålles emellertid att beträffande forskning och undervisning
framförda önskemål om utökade lokaler efter ingående överläggningar
kunnat reduceras med omkring en tredjedel. Såväl medicinska
fakulteterna som medicinalstyrelsen och direktionerna har godtagit nu
föreliggande förslag. Med hänsyn härtill och då departementschefen anser
utomordentligt angeläget för hela mentalsjukvården att dessa forskningsavdelningar
snarast kommer till stånd finner han sig också för egen del
böra tillstyrka förslagen.
I enlighet med den byggnadsplan för Mariebergs sjukhus som redovisades
för 1961 års riksdag har delegationen vidare framlagt förslag om upprustning
av vårdpaviljongen M 1 vid sjukhuset. Paviljongen, som f. n. inrymmer
282 vårdplatser, beräknas enligt förslaget komma alt erhålla sex avdelningar
om vardera 30 platser, delvis uppdelade på två vårdgrupper om
14 resp. 16 platser. Kostnaderna beräknas på grundval av upprättade huvudhandlingar
till 3 600 000 kr., d. v. s. 20 000 kr. per vårdplats. Förvalt
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1962
ningsutskottet i Värmlands län har emellertid ifrågasatt om godtagbara
vårdavdelningar kan erhållas inom paviljongen och icke ansett sig kunna
tillstyrka en ombyggnad. För egen del framhåller departementschefen, att
paviljongen efter en ombyggnad skulle komma att erhålla vårdavdelningar
som med hänsyn till sin allmänna vårdstandard blir väl jämförbara med
de nya sjukhusens. Anläggningskostnaden för en ny vårdpaviljong kan beräknas
till cirka 28 000 kr. per vårdplats. Med hänsyn härtill förordas, att
förnyade överläggningar upptages med landstinget. Om paviljongen befinnes
icke böra upprustas i enlighet med delegationens förslag, bör endast
begränsade åtgärder vidtagas och paviljongen så småningom utgå ur sjukhusets
vårdorganisation. Då emellertid lämpligheten av att uppföra ytterligare
nya vårdpaviljonger vid detta stora och ur sjukvårdsorganisatorisk
synpunkt mindre väl belägna sjukhus kan starkt ifrågasättas, bör i sådant
fall sjukhusets platsantal i motsvarande mån minskas och eventuella ersättningsplatser
uppföras på annan ort.
Mot delegationens förslag till uppförande av den vid 1961 års riksdag i
princip beslutade vårdenheten vid Ulleråkers sjukhus för barn och ungdomar
om 52 platser har departementschefen i huvudsak intet att erinra.
Med hänsyn till avsaknaden av vårdmöjligheter för detta klientel framhålles
angelägenheten av att byggnadsarbetena snarast möjligt påbörjas.
Förslaget till avtal med Grangärde kommun om anslutning av sekundäravdelningen
i Pärlbg till kommunens vattenledningsverk godtages.
Delegationens förslag till byggnadsåtgärder i övrigt har i och för sig icke
givit anledning till erinran från departementschefens sida. De i delegationens
förslag till investeringsplan upptagna byggnadsobjekten -— som departementschefen
i princip godkänt — förutsätter ett medelsbehov av drygt
71 000 000 kr. Under budgetåret 1960/61 uppnåddes en byggnadsvolym av
cirka 47 000 000 kr. För innevarande år har en ram fastställts för byggnadsverksamheten
om 65 000 000 kr. men delegationen beräknar nu den
faktiska investeringsvolymen till endast 61 000 000 kr. Med hänsyn härtill
och mot bakgrunden av rådande konjunkturläge beräknas investeringsvolymen
för nästa budgetår till 65 000 000 kr. Med hänsyn till erfarenhetsmässigt
uppkommande eftersläpningar torde detta icke innebära något
reellt hinder för fullföljande av de av delegationen framförda byggnadsobjekten.
Det är emellertid angeläget, att projekteringen av nya byggnadsobjekt
drives med all kraft så att en reserv av färdigprojekterade byggnadsföretag
finnes tillgänglig, om konjunkturläget skulle försämras. Då
reservationen vid utgången av innevarande budgetår kan uppskattas till
cirka 32 900 000 kr., erfordras sålunda för nästa budgetår en medelsanvisning
om (65 000 000 — 32 900 000) 32 100 000 kr.
Projekteringskostnaderna bör fr. o. m. nästa budgetår bestridas från investeringsanslaget
till vissa projekteringskostnader.
Fr. o. m. samma budgetår bör vidare kostnaderna för mentalsjukvårds -
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1962
13
beredningens och dess delegationers allmänna utredningsverksamhet bestridas
från ett särskilt å driftbudgeten uppfört förslagsanslag. Departementschefen
förordar, att för ändamålet beräknas 1 500 000 kr.
Utrustning av nya mentalsjukhus m. m.
För utrustning av ombyggda och renoverade lokaler vid de statliga mentalsjukhusen
samt för anskaffande av viss medicinsk utrustning vid sjukhusen
har medicinalstyrelsen anmält ett medelsbehov av 1 178 100 kr. Vissa
av de av styrelsen angivna utrustningskostnaderna har endast kunnat preliminärt
angivas i avbidan på vederbörlig granskning av utrustningsförslagen,
och i ett par fall har sådant förslag ännu icke upprättats av vederbörande
sjukhusdirektioner. De slutliga kostnaderna torde emellertid i dessa
fall otvivelaktigt komma att överstiga de av styrelsen preliminärt angivna
beloppen.
Medicinalstyrelsens beräkningar av medelsbehovet under nästa budgetår
för utrustningsändamål har i huvudsak icke föranlett någon erinran från
departementschefens sida. Enligt vad han under hand erfarit har emellertid
centrala sjukvårdsberedningen numera slutfört granskningen av föreliggande
utrustningsförslag beträffande administration och medicinskt centrum
vid Sundby sjukhus samt tillstyrkt ett belopp av 393 000 kr. för ändamålet.
Det förordas därför, att — utöver tidigare anvisat preliminärt belopp
— ytterligare (393 000 — 150 000) 243 000 kr. anvisas.
Vidare bör beaktas den fr. o. m. den 1 januari 1962 beslutade höjningen
av den allmänna varuskatten. För att möta härav föranledda eventuella
prishöjningar beräknas för sådana utrustningsobjekt, varom förslag till
slutlig medelsanvisning framlagts, ett ytterligare medelsbehov av 16 500 kr.
För utrustning av nya sjukhus samt nyuppförda byggnader vid befintliga
sjukhus m. m. har mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation
anmält ett medelsbehov av 5 788 300 kr. Av detta belopp
hänför sig 4 630 000 kr. till utrustning av nya sjukhus — sjukhuset i Katrineholm
för vård av psykopater, sjukhuset i Bollnäs, sjukhuset i Sala för
vård av höggradigt psykiskt efterblivna samt bostäder för elever och vikarier
vid Falbygdens sjukhus — och 1 158 300 kr. till utrustning vid befintliga
sjukhus m. in. Härutöver har delegationen för sådana utrustningsobjekt,
varom förslag till slutlig medelsanvisning framlagts, beräknat ett medelsbehov
av cirka 32 200 kr. för att möta av höjningen av den allmänna varuskatten
föranledda eventuella prisstegringar.
För utrustning av nyssnämnda bostäder för elever och vikarier vid Falbygdens
sjukhus har delegationen beräknat ett medelsbehov av 130 000 kr.
Då dessa bostäder knappast kommer att vara uppförda förrän under hösten
1963, finner departementschefen det kunna anstå med medelsanvisning
för ändamålet.
14
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1962
I övrigt anser departementschefen sig kunna godtaga av delegationen
framlagda utrustningsförslag. I detta sammanhang erinras om att i enlighet
med det av 1961 års riksdag godtagna samt av Kungl. Maj :t och Örebro
läns landstings förvaltningsutskott sedermera godkända avtalet med landstinget
angående dess övertagande av driften vid Mellringe sjukhus fr. o. m.
den 1 januari 1962 (prop. nr 197; rskr. 395) medel beräknats i årets statsverksproposition
(bil. 13, p. 202) för lån till landstinget för utrustning av
nämnda sjukhus.
I årets statsverksproposition (bil. 13, p. 33) har vidare efter framställning
av mentalsjukvårdsberedningen framlagts förslag till viss försöksverksamhet
beträffande öppen vård vid statliga mentalsjukhus. Verksamheten
avses omfatta dels öppna mottagningar vid mentalsjukhusen, dels dagsjukvård
såväl inom befintliga vårdavdelningar som inom särskilt för ändamålet
iordningställda avdelningar, dels ock s. k. skyddade verkstäder för
att underlätta övergången till normal arbetsmiljö. I anslutning härtill beräknades
kostnaderna för utrustning av avdelningar och verkstäder till omkring
190 000 kr. samt förutsattes, att detta belopp skulle upptagas under
nu förevarande anslag. Departementschefen föreslår därför, att ett belopp
av 190 000 kr. beräknas för utrustningsändamål i samband med nämnda
försöksverksamhet beträffande öppen vård.
Slutligen bör — såsom medicinalstyrelsen anfört —■ ett vid utrustningen
av Gullberna sjukhus icke ianspråktaget belopp om 20 000 kr. återredovisas.
Medelsbehovet för nästa budgetår skulle sålunda uppgå till (1 178 100 +
243 000 + 16 500 + 5 788 300 + 32 200 — 130 000 + 190 000 — 20 000)
7 298 100 kr. eller i runt tal 7 300 000 kr. Anslaget, som för innevarande budgetår
uppförts med 3 054 000 kr., bör sålunda för nästa budgetår uppräknas
med 4 246 000 kr.
Vilhelmsro sjukhus: O m- och utbyggnadsarbeten
Byggnadsstyrelsen har hemställt, att ett investeringsanslag om 300 000
kr. måtte anvisas för budgetåret 1962/63 för uppförande av en ny bro över
järnvägen Jönköping—Falköping för tillfartsvägen till Vilhelmsro sjukhus
m. m.
Infartsvägen till Vilhelmsro sjukhus passerar järnvägen Jönköping—
Falköping via en äldre bro. Denna bro är inte dimensionerad för belastning
av tyngre fordon såsom brand- och oljebilar. I den av 1959 års riksdag
godtagna reviderade planen för upprustning av Vilhelmsro sjukhus har
därför förutsatts, att den befintliga bron skall ersättas med en ny.
Byggnadsstyrelsens förslag till ny bro över järnvägen innebär, att den
nuvarande bron rives och ersättes med en betongbro, förlagd något söder
om den gamla bron. I anslutning härtill måste vissa smärre arbeten utföras
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1962
15
beträffande infartsvägen till Vilhelmsro. Den totala kostnaden härför har
beräknats till 300 000 kr. Då det icke minst ur brandrisksynpunkt är angeläget,
att tillfartsvägen till Vilhelmsro sjukhus snarast möjligt förses med
en ny bro över järnvägen, förordar departementschefen i likhet med byggnadsstyrelsen,
att nämnda belopp anvisas för budgetåret 1962/63.
Motioner
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sörlin
m. fl. (I: 631) och den andra inom andra kammaren av fru Lindekvist m. fl.
(II: 759), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av frågan om
förläggningen av vårdplatser för vuxna mentalt sjuka i Västerbottens län
ville bemyndiga Kungl. Maj :t att efter ytterligare samråd med Västerbottens
läns landsting vidtaga sådana åtgärder, att erforderliga vårdenheter må
kunna förläggas i anslutning till befintliga kroppssjukhus.
Beträffande motiveringen för yrkandet torde få hänvisas till motionen
I: 631.
Utskottet
I propositionen redogör departementschefen inledningsvis för de olika
metoder för bedömning av vårdplatsbehovet och dess förändringar på
längre sikt vilka kommit till användning inom mentalsjukvården. De
skiljaktiga resultat som därvid erhållits manar till försiktighet när det
gäller att fastställa det vårdplatsbehov, som bör ligga till grund för principplanerna
för upprustningen av de särskilda mentalsjukhusen. Med hänsyn
härtill och med beaktande av å ena sidan nya behandlingsformer vid
sjukhusen med därav föranledda förbättrade behandlingsresultat, å andra
sidan pågående förskjutning i patientgruppernas sammansättning mot en
allt större grupp åldringar, framstår det som mycket angeläget, att söka
ge sjukhusorganisationen en så elastisk utformning som möjligt. Till följd
härav bör —- såsom departementschefen framhållit — den mera genomgripande
definitiva upprustningen av de befintliga mentalsjukhusen begränsas
till det antal vårdplatser som vederbörande sjukhus under alla förhållanden
kan beräknas få i en framtida vårdorganisation. Enär byggnadsbeståndet
framför allt vid de äldre sjukhusen genomgående är hårt förslitet,
synes det utskottet dock ofrånkomligt att även återstående delar blir
föremål för upprustning med sikte på fortsatt användning under en längre
eller kortare övergångsperiod.
Av propositionen framgår vidare att tillkomsten av följande nyligen
färdigställda eller under uppförande varande mentalsjukhus, nämligen
Gullberna, Falbygdens och Mellringe sjukhus, mentalsjukhuset i Bollnäs
samt sjukhusen i Sala för höggradigt psykiskt efterblivna och i Katrineholm
för s. k. psykopater, medför ett sammanlagt tillskott av närmare
16
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1962
3 800 vårdplatser. Samtidigt har en omfattande upprustning av de befintliga
sjukhusen påbörjats och i viss utsträckning genomförts. För uppförande
av nya mentalsjukhus och upprustning av de befintliga sjukhusen
har sedan budgetåret 1950/51 t. o. m. innevarande budgetår anvisats tillhopa
omkring 375 miljoner kr. Trots denna ansenliga upprustning råder
fortfarande en besvärande överbeläggning. Med hänsyn härtill och till föreliggande
platsbehov samt med beaktande av den alltjämt otillfredsställande
byggnadsmässiga standarden vid flertalet befintliga sjukhus, är det
såsom departementschefen framhållit utomordentligt angeläget att den påbörjade
upprustningen av hela mentalsjukvården kan fullföljas och om
möjligt intensifieras under de närmaste åren.
Departementschefen nämner, att mentalsjukvårdsberedningens byggnadsoch
utrustningsdelegation inkommit med förslag till uppförande av bl. a.
nytt yrkeshem för flickor i Laxå såsom ersättning för det nuvarande hemmet
i Vänersborg. Förslaget har ansetts böra ytterligare överarbetas i vissa
delar, varför proposition i ämnet beräknas kunna framläggas först vid
riksdagens höstsession. Utskottet vill med anledning härav erinra om att
utskottet i sitt utlåtande nr 96 år 1961 ansåg, att frågan om lokaliseringen
av det nya hemmet borde ytterligare övervägas, varvid även borde undersökas
huruvida möjligheter förelåg att alltjämt ha hemmet förlagt till Vänersborg,
ehuru på annan plats inom staden eller i dess närhet. Vid frågans
avgörande i riksdagen stannade emellertid kamrarna vid olika beslut, därvid
första kammaren anslöt sig till utskottets uppfattning medan andra
kammaren tillstyrkte Kungl. Maj :ts i propositionen 1961:72 framlagda
förslag, att en förläggning av hemmet till Laxå i första hand skulle övervägas.
Utskottet har nu inhämtat, att den av delegationen härefter vidtagna
utredningen enligt Kungl. Maj :ts direktiv begränsats till att avse en
placering av det blivande hemmet till Laxå. Utskottet utgår ifrån att Kungl.
Maj :ts ställningstagande härvidlag föregåtts av ytterligare överväganden i
lokaliseringsfrågan samt förutsätter att dessa överväganden närmare redovisas
i den blivande propositionen.
Vad angår de nya mentalsjukhusen har utskottet icke funnit
anledning till erinran mot det framlagda principförslaget beträffande
mentalsjukvårdens organisation i Stockholms län. Förslaget upptager tre
mentalsjukhus, nämligen ett om 360 vårdplatser i anslutning till centrallasarettet
i Danderyd, ett om 320 platser i anslutning till Norrtälje lasarett
och ett om 540 vårdplatser i anslutning till ett planerat nytt lasarett i Huddinge
kommun. Beträffande villkoren för ett samarbete med Stockholms
läns landsting bör såsom departementschefen förutsatt i tillämpliga delar
gälla de riktlinjer som godtogs av riksdagen beträffande avtalet om en gemensam
sjukhusanläggning i Upplands Väsby och som också legat till
grund för det nyligen godkända avtalet med Örebro läns landsting om driften
av Mellringe sjukhus i Örebro.
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1962
17
Mot i propositionen beräknad medelsförbrukning avseende psykopatsjukhuset
i Katrineholm, Falbygdens sjukhus, Mellringe sjukhus i Örebro,
sjukhuset i Sala för höggradigt psykiskt efterblivna samt sjukhuset i
Bollnäs har utskottet ej heller något att erinra. Beträffande det sistnämnda
sjukhuset anser sig utskottet vidare böra godtaga departementschefens
förslag att — om förutsättningar därför befinnes föreligga — det får ankomma
på Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer
som godkänts av riksdagen i fråga om Mellringeavtalet med Gävleborgs
läns landsting träffa avtal angående landstingets övertagande av
driften vid ifrågavarande sjukhus.
Vad härefter angår byggnadsåtgärder vid de befintliga
mentalsjukhusen m. m. har departementschefen redovisat principplaner
för den fortsatta upprustningen av Umedalens och Furunäsets
sjukhus. Enligt vad departementschefen anför har överläggningar ägt rum
med Västerbottens läns landsting angående bl. a. en uppdelning av de för
länets behov erforderliga vårdplatserna på ett lämpligt antal vårdenheter
i anslutning till befintliga kroppssjukhus. Enär landstinget framhållit att
tillräckliga markområden för en sådan lösning icke kunde erhållas, har
förslag om en samordning icke ansetts nu kunna framläggas. Departementschefen
har därför tillstyrkt att samtliga vårdplatser för de vuxna
egentligt mentalt sjuka förlägges till Umedalens sjukhus. Såsom i motionerna
1:631 och II: 759 framhållits talar emellertid såväl medicinska som
sjukvårdsorganisatoriska och ekonomiska synpunkter för att alla möjligheter
till en samordning av somatisk och psykisk vård tillvaratages. På
senare år utomlands och i Sverige gjorda strävanden att förlägga mentalsjukvården
till kroppssjukhus innebär enligt utskottets mening en synnerligen
önskvärd utveckling. Med hänsyn härtill synes frågan om organisationen
av mentalsjukvården i Västerbottens län böra ytterligare övervägas.
Utskottet förordar därför med tillstyrkande av det gjorda motionsyrkandet
att Kungl. Maj :t bemyndigas att efter ytterligare samråd med
Västerbottens läns landsting vidtaga sådana åtgärder, att erforderliga vårdenheter
kan förläggas i anslutning till befintliga kroppssjukhus i länet.
Vad departementschefen anfört beträffande Furunäsets sjukhus vid
Piteå överensstämmer helt med utskottets egen uppfattning. Starka skäl
talar således för att icke samtliga de vårdplatser, för vilka vårdorganisationen
i Norrbottens län tills vidare avses bli planerad, koncentreras till
detta sjukhus utan att en lämpligt avvägd vårdenhet i stället förlägges till
annan plats i länet och i anslutning till ett lasarett.
Av riksdagen föregående år beslutade riktlinjer för organisationen av
mentalsjukvården i Södermanlands län innebar, att vårdbehovet inom länet
skulle tillgodoses •—- förutom tills vidare vid Sundby sjukhus — vid ett nytt
lasarettsanslutet sjukhus i Nyköping på omkring 280 vårdplatser. Med hänsyn
till vad departementschefen nu anfört i frågan, vilket även överens
-
18
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1962
stämmer med landstingets egna önskemål, anser sig utskottet böra godtaga
det i propositionen föreslagna ändrade vårdplatsantalet — 330 vårdplatser
— vid sistnämnda sjukhus.
Mot i propositionen framlagda förslag till upprustning av S:t Sigfrids
och Restads sjukhus samt uppförande av ny vårdenhet vid Ulleråkers sjukhus
för barn och ungdomar, vilka byggnadsföretag grundar sig på av 1961
års riksdag godkända principplaner, har utskottet icke funnit anledning
till erinran.
De på grundval av upprättade huvudhandlingar i propositionen redovisade
kostnadsberäkningarna för forskningsavdelningarna vid Ulleråkers
och S:t Lars sjukhus har visat sig betydligt överstiga de tidigare preliminärt
uppskattade kostnaderna. Med hänsyn till vad departementschefen
anfört i frågan och då utskottet betraktar dessa forskningsavdelningar som
synnerligen angelägna projekt anser sig utskottet trots kostnadsökningarna
böra tillstyrka förslagens genomförande.
I enlighet med en av 1961 års riksdag godkänd byggnadsplan för Mariebergs
sjukhus har utarbetats ett förslag om upprustning av vårdpaviljongen
MI vid sjukhuset. Förvaltningsutskottet i Värmlands län har emellertid
ifrågasatt om godtagbara vårdavdelningar kan erhållas inom paviljongen
och har icke ansett sig kunna tillstyrka en ombyggnad. Departementschefen
framhåller att paviljongen efter en ombyggnad skulle komma att erhålla
vårdavdelningar som med hänsyn till sin allmänna vårdstandard blir väl
jämförbara med de nya sjukhusens. Verkställda beräkningar utvisar att
anläggningskostnaderna för en ny paviljong blir väsentligt högre än kostnaderna
för den ifrågasatta ombyggnaden. För utskottet synes det fullt
klart att en ombyggnad som syftar till en med nya sjukhus jämförbar vårdstandard
och som jämväl i övrigt är i nivå med de krav modern mentalsjukvård
uppställer bestämt är att föredraga framför en mer kostnadskrävande
nyanläggning. Samhällsekonomiskt sett måste det vara ett av alla
parter omfattat intresse att i den utsträckning som sålunda kan anses godtagbar
i första hand utnyttja befintligt byggnadsbestånd. Givetvis kan
i det enskilda fallet diskussion lätt uppstå om vilken vårdstandard som
från angivna synpunkter är att betrakta som acceptabel. Speciella omständigheter
får vidare ibland förutsättas tala för en nybyggnad. I de fall en ombyggnad
sammantaget medför klart påvisbara fördelar anser utskottet sig
emellertid kunna räkna med att sådana krav icke kommer att uppställas,
att det allmänna åsamkas onödiga kostnader. Med hänsyn till det anförda
föreslår utskottet i likhet med departementschefen att förnyade förhandlingar
i den aktuella byggnadsfrågan upptages med Värmlands läns landsting.
Förslaget till avtal med Grangärde kommun om anslutning av sekundäravdelning
i Pärlby till kommunens vattenledningsverk anser sig utskottet
kunna godtaga.
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1962
19
I propositionen framlagda förslag till byggnadsåtgärder i övrigt har inte
givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet tillstyrker
att Kungl. Maj :t bemyndigas godkänna den slutliga utformningen
av i den till propositionen fogade investeringsplanen redovisade byggnadsobjekt.
Den av departementschefen föreslagna förändringen i anslagsmetodiken
fr. o. m. budgetåret 1962/63 har redan godkänts av 1961 års riksdag och
föranleder därför ingen erinran från utskottets sida. Utskottet godtager
vidare den gjorda beräkningen av investeringsvolym och anslagsbehov för
nästa budgetår liksom även förslaget att kostnaderna för mentalsjukvårdsberedningen
uppföres under ett särskilt förslagsanslag å driftbudgeten.
Under reservationsanslaget till Utrustning av nya mentalsjukhus
m. m. äskas 7 300 000 kr., varav omkring 5 700 000 kr. för utrustning
av nya sjukhus samt nyuppförda byggnader vid befintliga sjukhus
m. m. samt 190 000 kr. för utrustningsändamål i samband med viss
försöksverksamhet beträffande öppen vård. Mot detta förslag har utskottet
icke något att invända. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att
utskottet i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 11 under punkten
31 tillstyrkt, att en försöksvis organiserad öppenvårdsverksamhet
igångsättes vid de statliga mentalsjukhusen.
I propositionen föreslås slutligen, att tillfartsvägen till Vilhelmsro sjukhus
förses med en ny bro över järnvägen. Mot detta projekt, som kostnadsberäknats
till 300 000 kr., har utskottet intet att erinra.
Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj :ts förslag i övriga
delar inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande
hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. godkänna de av utskottet förordade riktlinjerna för
byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.;
II. bemyndiga Kungl. Maj :t att
a) i huvudsaklig överensstämmelse med de principer,
som legat till grund för det med Örebro läns landsting träffade
avtalet om driften av Mellringe sjukhus, godkänna avtal
med Gävleborgs läns landsting angående dess övertagande
av driften av mentalsjukhuset i Bollnäs;
b) godkänna avtal med Grangärde kommun angående
anslutning av sekundäravdelningen i Pärlby till kommunens
vattenledningsverk;
III. med upplösning av samtliga kvarstående reservationer
å tidigare för ändamålet anvisade anslag till Vissa byggnadsarbeten
vid statens mentalsjukhus m. m. för budgetåret
1962/63 å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 32 100 000 kr.;
20
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1962
IV. till Kostnader för mentalsjukvårdsberedningen för
budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.;
V. till Utrustning av nya mentalsjukhus m. m. för budgetåret
1962/63 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 7 300 000 kr.;
VI. till Om- och utbyggnadsarbeten vid Vilhelmsro sjukhus
för budgetåret 1962/63 å kapitalbudgeten under statens
allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av
300 000 kr.;
VII. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna 1:631 och 11:759 bemyndiga Kungl.
Maj:t att efter ytterligare samråd med Västerbottens läns
landsting vidtaga sådana åtgärder, att erforderliga vårdenheter
för vuxna mentalt sjuka i länet må kunna förläggas
till befintliga kroppssjukhus.
Stockholm den 15 maj 1962
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, fröken Andersson,
herrar Birger Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,
Ragnar Bergh, Per Jacobsson, Bengtson, Mårtensson, Bertil Petersson,
Edström, Bengt Gustavsson, Herbert Larsson och Manne Olsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren,
fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården, Andreasson, Mellqvist, fru
Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Andersson i Knäred, Fagerlund
och Nelander.
IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM «2
202717