Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
1
Nr 115
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
medelsbehoven under försvarsgrenarnas avlöningsanslag
för budgetåret 1962/63 m. fl. anslagsfrågor m. m.
inom försvarsdepartementets verksamhetsområde jämte
i ämnet väckt motion.
(l:a avd.)
DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln
1 :o) Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar
inom försvaret. I propositionen nr 110 har Kungl. Maj:t (punkt 1, s. 3—9
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 9
mars 1962) föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att enligt
vad departementschefen i förberörda statsrådsprotokoll anfört besluta om
särskilda förmåner till personal som entledigas till följd av IV. militärbefälsstabens
flyttning m. in.
På motsvarande sätt som skett tidigare år lämnas en översikt av det
aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet inom försvaret,
som bedrivits under medverkan av dåvarande statens organisationsnämnd
intill den 1 juli 1961 och statskontoret för tiden därefter. I sammanhanget
ges även en sammanfattande redovisning av personalförändringar, som
föranletts av den fortlöpande rationaliseringsverksamheten och andra
organisationsförändringar efter den 10 mars 1961, då motsvarande redogörelse
senast lämnades riksdagen.
Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning under
budgetåret 1962/63 beträffande de förband m. m„ i fråga om vilka förslag
framdeles inkommer till Kungl. Maj :t, bör tillvaratagas. Det förutsättes
därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår —
Kungl. Maj :t jämväl för budgetåret 1962/63 skall äga vidtaga de jämkningar
i fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga med anledning av
beslut om organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke såvitt avser personalstaterna
för ordinarie personal, samt bereda särskild ersättning åt personal,
som med bibehållen löneställning bestrider göromål, vilka vid ny organisation
ankommer på innehavare av högre tjänst.
I olika sammanhang bar Kungl. Maj :t utverkat riksdagens bemyndigande
att besluta om ekonomiska förmåner åt viss övertalig personal inom försvaret.
Bemyndiganden att meddela dylika bestämmelser har bland annat
1—3550 #2 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 saml. Nr 115
2
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
utverkats i fråga om personal som blivit övertalig i samband med den av
1958 års B-riksdag beslutade omorganisationen av försvaret (prop. 1958:
110), vid vissa rationaliseringsåtgärder (prop. 1959:110), i samband med
organisationsförändringar rörande flygvapnets centrala markskolor och infanteriets
stridsskola (infanteriskjutskolan) samt vid förflyttningen av
Svea artilleriregemente och artilleriets skjutskola (prop. 1961:123). Beslutanderätten
i frågor rörande nu avsedda förmåner utövas av försvarets
personalnämnd.
Enligt riksdagens beslut (prop. 1960: 110; SU 114; rskr. 291) skall IV.
militärbefälsstaben förflyttas från Stockholm till Strängnäs. Förflyttningen
torde komma att äga rum före den 1 juli 1963. Såsom förutsatts i prop. 1960:
120 med förslag i fråga om lokaliseringen av vissa statliga institutioner, m.m.
bör personalfrågor i samband med utflyttningen av myndigheter tillhörande
försvaret handläggas på i princip samma sätt som dylika frågor i samband
med tidigare beslutade rationaliseringsåtgärder inom försvaret. Beträffande
särskilda ekonomiska förmåner till personal som beröres av utflyttningen
av militärbefälsstaben är det enligt departementschefen skäligt, att gottgörelse
kan beredas vederbörande enligt i stort sett samma principer, som
tillämpats i fråga om viss till följd av omorganisation övertalig personal
vid försvaret, med de begränsningar som kan finnas motiverade av att fråga
här är om överflyttning av tjänster till annan ort och icke om övertalighet
i egentlig mening. Vissa särskilda övergångsanordningar kan bli erforderliga.
Departementschefen föreslår, att riksdagens bemyndigande härtill
utverkas.
Utskottet anser, att Kungl. Maj:t bör äga möjlighet att jämväl under
budgetåret 1962/63 vidtaga av departementschefen berörda jämkningar i
fråga om personalorganisationen samt att bereda särskild ersättning åt
personal i de fall, som departementschefen angivit.
Utskottet finner icke anledning till erinran mot vad departementschefen
föreslagit i fråga om särskilda ekonomiska förmåner till personal, som
beröres av förflyttningen av IV. militärbefälsstaben från Stockholm till
Strängnäs.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att enligt vad departementschefen
anfört i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 9 mars 1962 besluta om särskilda förmåner
till personal som entledigas till följd av IV. militärbefälsstabens
förflyttning in. in.
2:o) Organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid flygvapnets
förband i fred. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 2, s. 9—21)
att dels godkänna av departementschefen angivna grunder för utformning
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
3
av personalstaterna avseende flygvapnets förband i fred, dels ock bemyndiga
Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga övergångsanordningar i samband
med den nya organisationens ikraftträdande.
Departementschefen bär för egen del anfört följande.
»Det sedan många år pågående arbetet med att på grundval av organisationsundersökningar
och försök rationalisera fredsorganisationen för stabsoch
förvaltningstjänst vid krigsmaktens förband och utbildningsanstalter
har till största delen varit förlagt till armén. Utredningar härom ägde rum
redan under 1940-talet, ändrad organisation av infanteriregementes stabsoch
förvaltningstjänst fastställdes av Kungl. Maj:t år 1947 (jfr prop.
1947: 130, s. 2 ff), och motsvarande beslut har sedermera fattats rörande
arméns alla förband och utbildningsanstalter samt försvarsområdesstaberna.
Även inom marinens område har ett betydande arbete nedlagts på
rationalisering av stabs- och förvaltningstjänsten, huvudsakligen vid kustartilleriförsvaren
och kustartilleriförbanden. Vad flygvapnet beträffar,
framgår av vad jag tidigare anfört att organisationsundersökningar avseende
flygflottiljs stabs- och förvaltningsorganisation ägde rum i slutet av
1940-talet men att verksamheten därefter måste nedläggas och icke kunde
återupptagas förrän 1958. I det föregående1 har jag redovisat den huvudsakliga
innebörden av de förslag rörande organisation och personaluppsättning,
som med anledning av undersökningarnas resultat framlagts av dåvarande
statens organisationsnämnd och av chefen för flygvapnet.
Verksamheten inom flygvapnet har undergått stora förändringar sedan
1940-talet, då fredsorganisationen av flygvapnets flottiljer och motsvarande
enheter fick sin alltjämt i princip gällande utformning; det är tillräckligt
att härvidlag peka på tillkomsten av en modern stridslednings- och luftbevakningsorganisation
(»stril»). Självfallet är det angeläget, att förbandens
organisation snarast möjligt anpassas efter de krav, som de ändrade törhållandena
uppställer. För myndigheternas nu genomförda rationaliseringsarbete
har gällt såsom grundläggande principer, att flygförbanden måste
ha erforderlig krigsberedskap, att fredsorganisationen skall tillgodose såväl
militära som ekonomiska effektivitetskrav och att, i den omfattning det
med hänsyn till verksamhetens art m. in. är möjligt, för försvaret i dess
helhet enhetliga organisationsformer och beräkningsgrunder skall tillämpas.
Dessa principer, till vilka jag helt ansluter mig, har såvitt jag kunnat
finna också kommit till uttryck i förslagen. Jag har funnit dessa i allt
väsentligt lämpade alt läggas till grund för beslut om fredsorganisationen
av flygvapnets flottiljer in. fl. enheter. I enlighet härmed bör flygflottilj i
stort organiseras på flottiljchef, flottiljstab, flygchef med tre divisioner,
baschef med tre baskompanier och ett specialkompani samt, i fråga om
sektorflottilj, strilchef med strilförband. Vid sektorflottilj bör dessutom
finnas en stabschef. Flottiljstab bör bestå av flygavdelning (under flyg
-
1 Se s. 11—10 i propositionen.
4
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
chefen), basavdelning (under baschefen), stabsavdelning, väderleksavdelning,
byggnadsavdelning, intendenturavdelning, sjukvårdsavdelning, materielavdelning,
teleavdelning, trafikledningsavdelning, mobiliseringsavdelning
och kassaavdelning. Vid sektorflottilj bör härjämte finnas en strilavdelning
under strilchefen. Kungl. Maj:t torde vara oförhindrad att, i den mån det
visar sig lämpligt och kan ske utan personalökning, föreskriva avvikelser
från den nu angivna organisationen.
Förslagen innefattar betydande personalökningar inom stabs- och förvaltningstjänsten.
Härvidlag föreligger en olikhet gentemot vad som var
fallet, när rationaliseringen av arméförbanden påbörjades och ett icke obetydligt
antal beställningar kunde frigöras från ifrågavarande verksamhetsområden.
Det bör emellertid beaktas, att de utökningar som föreslås per
förband räknat främst hänför sig till den för strilverksamheten avsedda
delen av stabs- och förvaltningsorganisationen, för vilken särskilda personalresurser
tidigare — med något undantag — icke avsetts. I detta sammanhang
vill jag erinra om att 1961 års riksdag godkände i propositionen
nr 110 (s. 196) framlagda förslag om inrättande av ett icke obetydligt antal
beställningar för strilsystemets behov av operativ personal. Därvid betecknades
det som ytterst angeläget, att personella resurser kunde ställas till
förfogande i den utsträckning som erfordrades för att de betydande materielinvesteringarna
skulle kunna till fullo nyttiggöras. Samma principiella
synpunkt kan med fog anläggas på frågan om behovet av personal för den
stabs- och förvaltningsmässiga ledningen av striltjänsten. Ehuru jag vid
min granskning av förslagen självfallet sökt begränsa personalorganisationens
utvidgning så mycket som möjligt, har jag konstaterat att några större
reduktioner av förslagen icke lämpligen kan göras, om önskad effekt skall
kunna utvinnas ur organisationen.
Jag övergår nu till att behandla de särskilda personalfrågor, som jag
anser påkalla närmare kommentarer från min sida. I den mån förslagen
inom detta område icke omnämnes i det följande, har jag alltså icke något
att erinra mot dem.
Vad först angår de befattningar, som avses skola finnas vid alla flottiljer,
anser jag att befattningen som basofficer — som enligt chefen för flygvapnet
bör avses för kapten — bör kunna bestridas av kapten eller löjtnant.
Jag föreslår därför icke någon statmässig förändring i samband med denna
befattning.
Utbyte av pensionerad personal i arvodesbefattningar mot beställningshavare
på aktiv stat föreslås bland annat i fråga om befattningarna som
chef för mobiliseringsavdelningen (jag bortser här från sektorflottiljerna,
vid vilka stabschefen föreslås bli chef för avdelningen) och expeditionsföreståndare
(personalregistrator) vid samma avdelning. Det synes mig icke
uteslutet att personalredovisningen inom flygvapnet kan koncentreras till
färre myndigheter än för närvarande. I avvaktan på närmare prövning av
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
5
denna fråga anser jag mig icke böra tillstyrka de föreslagna utbytena vid
mobiliseringsavdelningen.
Enligt förslaget bör beställningar för rustmästare eller överfurir tillkomma
för befattningarna såsom expeditionsunderbefäl vid den för baskompanierna
gemensamma expeditionen, föreståndare för bok- och kartförråd,
chef för budcentral och chef för utbildningsförråd, skjutbanor m. m.
Förslaget beträffande de tre sistnämnda befattningarna ansluter sig till vad
som gäller för motsvarande befattningar vid förband inom armén. Vid
arméförbanden är chefen för budcentralen tillika föreståndare för bok- och
kartförrådet, men den s. k. rättningstjänsten, avseende att hålla instruktioner
m. fl. handlingar aktuella, har ansetts vara så omfattande och betydelsefull
vid flygförbanden, att särskild befattningshavare bör avses för nämnda
förråd. Jag vill erinra om att jag föregående år vid anmälan av fråga om
tryckning och förrådshållning av publikationer inom försvaret m. m. (prop.
110, p. 1) uttalade, att det skulle vara värdefullt om en särskild arbetsgrupp
översåge ändringstjänsten i fråga om krigsmaktens publikationer. 1
avvaktan på resultat som kan framkomma av en dylik översyn är jag inte
beredd föreslå inrättande av beställningar avsedda för föreståndare för bokoch
kartförråd. I övrigt har jag icke funnit anledning till erinran mot förslagen.
Tre befattningar, vilka nu är avsedda för civila tjänstemän, föreslås i
den nya organisationen skola beklädas av militära beställningshavare. Detta
gäller befattningarna som garageförman, sjukvårdsförmån och kasernföreståndare.
I fråga om de båda förstnämnda befattningarna tillstyrker jag
förslaget, vilket emellertid bör genomföras successivt i mån av inträffande
ledigheter i de civila tjänsterna. I samband härmed vill jag erinra om att
Kungl. Maj:t den 23 februari 1962 föreskrivit, att tjänster för garageförmän
och sjukvårdsförmån vid flygvapnet tills vidare icke må vid ledigblivande
återbesättas utan Kungl. Maj :ts medgivande. Enligt vad jag inhämtat har
flertalet sjukvårdsförmanstjänster rekryterats med personer, som tidigare
innehaft anställning såsom sjukvårdsunderbefäl vid armén eller marinen.
Det synes därför böra undersökas, huruvida några av de nuvarande befattningshavarna
kan erhålla underbefälsanställning i sjukvårdstjänst vid flygvapnet.
— Förslaget om avveckling av de civila kasernföreståndartjänsterna
och införande i organisationen av underofficerare vid fortifikationskåren
har jag funnit erforderligt att ytterligare överväga. Jag är därför icke beredd
alt nu göra några uttalanden rörande detta förslag. För nästa budgetår
räknar jag icke med någon förändring beträffande tjänsterna som kasernföreståndare.
Bland de förslag, som hänför sig enbart till sektorflotliljerna, ingår utbyte
av fem arvodesbcfattningar i A 24, avsedda för luftbevakningsofficer
i optisk luftbevakningstjänst, mot sju beställningar för löjtnant. Med
genomförandet av detta förslag synes mig tills vidare kunna anstå, och jag
räknar alltså med att arvodcsbcfattningarna bibchålles.
6
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
I avvaktan på flygvapenchefens förslag till organisation av flygflottiljernas
materielavdelningar upptar jag icke förslaget om inrättande av sju
beställningar för förste verkmästare (chef för telematerieltroppen) i utbyte
mot beställningar för förste mästare och mästare. Flygvapenchefens anmälan
om behov av vissa civila tjänster för verkmästare och förrådsman —
vilka tjänster icke äskats av flygförvaltningen —- föranleder nu icke heller
någon åtgärd från min sida.
För några befattningar anser jag mig kunna underlåta att föreslå att beställningar
äskas, ehuru jag icke från organisatorisk synpunkt har något
att erinra mot vad som föreslagits i fråga om personalkategori för befattningarnas
tillsättande. Detta gäller befattningarna som luftbevakningsofficer
vid F 13 G (löjtnant), expeditionsunderbefäl vid stabsplutonen och
elektrotekniker i teleservicegruppen (förste flygtekniker eller flygtekniker).
Vid anmälan i det följande av medelsbehovet under flygvapnets anslag
för avlöningar till aktiv personal m. fl. återkommer jag med detaljerade förslag
rörande de beställningar in. m. av olika slag, som med hänsyn till mina
här redovisade ställningstaganden bör äskas av riksdagen.
I den redogörelse jag här lämnat har jag i vissa fall uppehållit mig vid
detaljer i organisationen. Detta har skett för att ge den organisatoriska bakgrunden
till nyssnämnda förslag under avlöningsanslaget och för att riksdagen
skall få en belysning av de spörsmål som uppkommer vid rationaliseringsverksamhet
av nu ifrågavarande art. Jag förutsätter emellertid att —
liksom fallet varit i tidigare liknande sammanhang -— det skall få ankomma
på Kungl. Maj :t att närmare reglera icke blott den organisatoriska
indelningen av flygvapnets flottiljer m. fl. enheter utan även personalorganisationen,
givetvis i den mån icke fråga är om ändringar beträffande beställningar
och tjänster vilkas inrättande ankommer på riksdagen. Kungl.
Maj :t torde vidare böra inhämta riksdagens bemyndigande att vidtaga de
övergångsanordningar, som kan visa sig erforderliga i samband med att
beslut meddelas om den nya organisationens ikraftträdande.»
Utskottet. Fredsorganisationen av flygvapnets flottiljer m. m. fick sin
i princip alltjämt gällande utformning under 1940-talet. Sedan dess har
verksamheten inom vapnet undergått stora förändringar. Bl. a. har eu
modern stridslednings- och luftbevakningsorganisation -— »stril» — tillkommit.
De organisationsförslag avseende flygflottiljer m. fl. enheter, som
nu framläggas, bygga på vissa grundläggande principer, innebärande att
flygförbanden skola ha erforderlig krigsberedskap, att fredsorganisationen
skall tillgodose såväl militära som ekonomiska effektivitetskrav samt att,
i den utsträckning så är möjligt, för försvaret i dess helhet enhetliga organisationsformer
och beräkningsgrunder skola tillämpas. I enlighet härmed
föreslås flygflottilj i stort skola organiseras på flottiljchef, flottiljstab, flygchef
med tre divisioner, baschef med tre baskompanier och ett special
-
Statsutskottets utlåtande nr 115 dr 1962
7
kompani samt, i fråga om sektorflottilj, strilclief med strilförband. Vid
sistnämnda flottilj avses dessutom skola finnas en stabschef. Personellt
innebära förslagen betydande ökningar inom stabs- och förvaltningstjänsten.
ökningarna hänföra sig främst till den för strilverksamheten avsedda
delen av stabs- och förvaltningstjänsten, för vilken särskilda personalresurser
tidigare, med något undantag, icke avsetts.
Utskottet har funnit föreliggande förslag rörande fredsorganisation av
flygvapnets flottiljer m. fl. enheter väl avvägda och tillstyrker därför desamma.
Jämväl förordade personalförändringar inom stabs- och förvaltningstjänsten
anser sig utskottet böra biträda. De betydande personalökningar,
som förslagen innefatta, få enligt utskottet främst anses utgöra
den nödvändiga konsekvensen av gjorda materielinvesteringar avseende
strilsystemet. I det följande (punkt 9) kommer utskottet att tillstyrka
de ändringar i personalstaterna för flygvapnet, som erfordras för att
genomföra förenämnda förslag. Utskottet vill i detta sammanhang erinra
om att ändringarna innebära ett nettotillskott om 85 beställningar och
tjänster.
Utskottet tillstyrker, att Kungl. Maj :t bemyndigas vidtaga erforderliga
övergångsanordningar i samband med den nya organisationens ikraftträdande.
Mot vad departementschefen i övrigt anfört under förevarande
punkt bar utskottet icke heller funnit något vara att invända.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 9 mars 1962 angivna grunder
för utformning av personalstaterna avseende flygvapnets förband
i fred;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga övergångsanordningar
i samband med den nya organisationens
ikraftträdande.
3:o) Lokalisering i fred av visst robotförband. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 3, s. 21—25) att godkänna vad departementschefen
föreslagit beträffande lokalisering av luftvärnsrobotförband till Barkarby
flygdepå.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar Johansson i Stockholm och Hagberg väckt motion
(IT: 802), i vilken hemställts att Kungl. Maj:ts proposition nr 110, i vad det
gäller under punkt 3 »Lokalisering i fred av visst robotförband» anförda
förslag, måtte avslås av riksdagen.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.
8
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
Kungl. Maj:t lämnade den 30 juni 1961 flygförvaltningen bemyndigande
att anskaffa luftvärnsrobot typ Bloodhound II. I anslutning härtill uppdrog
Kungl. Maj :t åt överbefälhavaren att inkomma med förslag till ifrågavarande
robotförbands fördelning i fred mellan olika förband inom krigsmakten.
Föregående års riksdag godkände (SU 104; rskr. 275) Kungl. Maj:ts förslag
(prop. 1961:110, punkt 4) om verksamheten vid förutvarande Svea flygflottilj
(F 8). Detta förslag innebär bland annat att för administration av
flygbasen m. m. inrättas ett förband — Barkarby flygdepå (F 8). Till detta
förband förlägges en flygtransportdivision och tills vidare den del av flygledningens
flygavdelning vid vilken flygning med propellerplan bedrives.
överbefälhavaren har i sitt yttrande över lokalisering i fred av luftvärnsrobotförband
tillstyrkt ett av flygvapenchefen framlagt förslag att förlägga
de första två robotdivisionerna och en robotverkstad till Barkarby flygdepå,
bör detta alternativ talar enligt myndigheterna såväl operativa som fredsekonomiska
skäl. Dessa enheter kan nämligen förläggas till F 8 utan större
om- och nybyggnadsarbeten. Vissa nybyggnader — för att bereda personalen
skydd vid tankning och laddning av robotarna samt för ammunitionsförråd
— måste visserligen tillkomma, men detta blir fallet oavsett
vilken fredsförläggningsplats som väljes. Inom flygledningen har bedömts
att de totala kostnaderna för nödvändiga byggnadsåtgärder uppgår till 1,15
miljon kronor. Särskild medelsanvisning för ändamålet torde dock ej erfordras
utan kostnaderna bör kunna bestridas från redan beviljade medel.
Flygvapenchefen föreslår vidare, att huvuddelen av den grundläggande
utbildningen för Bloodhound Il-systemet centraliseras till F 8 vid en särskild
skoldivision. Även detta förslag har biträtts av överbefälhavaren.
Organisationen för robotförband vid F 8 erfordras i full omfattning först
under hösten 1963. Redan nästa budgetår behöver dock vissa beställningar
tillkomma för officerare och teknisk personal avsedda som lärare vid skoldivisionen.
Departementschefen erinrar om att han tidigare uttalat tanken att till F 8
lokalisera bland annat luftvärnsrobotförband (prop. 1959:117, s. 24 och
1960:110, s. 130). Den nu framlagda utredningen visar alt F 8 är en —- med
hänsyn till såväl operativa som fredsekonomiska skäl — lämplig fredsförläggningsplats.
Departementschefen tillstyrker att de första två robotdivisionerna
förlägges till F 8 liksom att den grundläggande utbildningen centraliseras
till F 8 vid en särskild skoldivision. Lokaltillgången vid förbandet är
tillräcklig för att rymma de föreslagna enheterna — övningsdivision, skoldivision
och robotverkstad — utan omfattande om- och nybyggnadsarbeten.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att inom ramen för av riksdagen anvisade
medel besluta om nödvändiga byggnadsåtgärder vid F 8.
Departementschefen är ej beredd att nu ta ställning till det anmälda totalbehovet
av personal för robotdivisionerna. Ytterligare utredning är nödvän
-
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1952
9
dig och det synes även lämpligt att avvakta praktiska erfarenheter från
tjänsten vid moderna luftvärnsrobotförband i vårt land, bland annat från
Hawkförbandet i Skåne som börjar uppsättas under detta år.
Av de nu framförda förslagen om beställningar för personal vid robotdivisionerna
och chef för robotverkstaden tillstyrkes beställningar för 3 kaptener
i Ao 21, 1 flygdirektör av 2. graden i Ao 24 och 1 flygingenjör av 1. graden
i Ao 23. Departementschefen räknar därvid med att 11 beställningar för
flygtekniker i Ao 10 indrages. Vidare bör för ändamålet få utnyttjas tre förste
verkmästare i Ao 17, tre förste mästare i Ao 14 och två mästare i Ao 13.
Behovet av beställningar i Ao 17 och Ao 13 bör tillgodoses genom att utnyttja
vakanthållna beställningar medan beställningar för tre förste mästare
bör tillkomma i utbyte mot samma antal beställningar för mästare. Den omständigheten
att inrättandet av en beställning för flygdirektör av 2. graden,
avsedd för chef för robotverkstad, tillstyrkes innebär icke att departementschefen
i detta sammanhang tar slutlig ställning till bur underhållet av ifrågavarande
robotmateriel bör organiseras.
Till ändringarna i personalstaterna återkommer departementschefen vid
anmälan av flygvapnets avlöningsanslag i det följande.
Utskottet. Såsom framgår av propositionen har tanken att till Barkarby
flygdepå (F 8) lokalisera bland annat robotförband tidigare framförts. Verkställd
utredning visar, att två divisioner av luftvärnsroboten Bloodhound
samt en robotverkstad utan större om- och nybyggnadsarbeten kunna förläggas
till detta förband. Vidare framgår att det ur operativ synpunkt är
lämpligt att förlägga robotförband till ifrågavarande region. Med hänsyn
härtill och då såsom departementschefen erinrat 1961 års riksdag godkänt,
att viss militär verksamhet skall bedrivas vid F 8, anser utskottet sig böra
tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag i fråga om lokalisering av luftvärnsrobotförband
till F 8. Utskottet har därvid inhämtat, att den vid robotförbandet avsedda
verksamheten icke torde komma att förorsaka några olägenheter för
befolkningen i närliggande bostadsområden. Härav följer att utskottet avstyrker
motionen II: 802. Del torde få ankomma på Kungl. Maj:t att inom
ramen för anvisade medel besluta om nödvändiga byggnadsåtgärder vid F 8.
I likhet med departementschefen finner utskottet det lämpligt, att erfarenheter
från tjänsten vid moderna robotförband avvaktas, innan ställning
tages till totalbehovet av personal för ifrågavarande robotdivisioner.
De av departementschefen i detta sammanhang förordade personalförändringarna
anser utskottet sig kunna godtaga.
Utskottet hemställer,
alt riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj ris förslag och
med avslag å motionen 11:802, godkänna vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 9
mars 1902 föreslagit beträffande lokalisering av luflvärnsrobotförband
till Barkarby flygdepå.
10
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
4:o) Utredning rörande viss personal vid tygtekniska kåren. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4, s. 25—36) att godkänna vad departementschefen
föreslagit om utformningen av personalstaten för tygtekniska
kåren.
Sedan frågorna om uppgifterna för samt behov, rekrytering och utbildning
av mekanikerpersonal inom tygtekniska kåren utretts inom arméledningen,
har chefen för armén avgivit förslag i ämnet. Förslaget jämte däröver
avgivna yttranden redovisas i propositionen.
För egen del anför departementschefen följande.
»Tygtekniska kåren är en civilmilitär personalkår, som omfattar ingenjörs-
och mekanikerpersonal. Mekanikerpersonalen, som har underofficers
eller underbefäls tjänsteklass, har till uppgift att vid trupp, skolor och verkstäder
svara för kontroll, service, vård och reparation av tygmateriel. Personalen
tas vidare i stor omfattning i anspråk som lärare och instruktörer
vid den tekniska utbildningen inom armén. Av arméchefens i det föregående
redovisade utredning framgår att mekanikerpersonalens uppgifter ökat
under senare år på grund av den icke obetydliga tillkomsten av tekniskt
komplicerad materiel. Behovet av mekanikerpersonal för fredsverksamheten
uppgår nu enligt arméchefens beräkningar till cirka 1 200. Under de närmaste
sex å sju åren bedöms ifrågavarande personalbehov öka med över
400.
Personalbehovet för krigsorganisationen har i arméchefens utredning
bedömts något understiga fredsbehovet. Statskontoret har med anledning
härav uttalat, att en förstärkning av mekanikerpersonalen icke bör ske
förrän undersökningar verkställts i syfte att minska tilläggsbehovet av
civilmilitär personal i fred. Uppgifter som jag under hand inhämtat från
arméstaben visar enligt numera verkställd genomräkning, att krigsorganisationens
behov av mekanikerpersonal överensstämmer med det personalbehov
för fredsverksamheten som bedömes skola föreligga vid slutet av
1960-talet. Vid sådant förhållande bör enligt min mening ställning nu
kunna tas till storleken av den civilmilitära tygtekniska kårens mekanikerpersonal.
Utgångspunkten vid bestämmandet av mekanikerpersonalens antal bör
enligt min mening vara det av arméchefens alternativ, enligt vilket utbildningen
av värnpliktiga bilmekaniker skall upphöra. Detta alternativ
innebär ett personalbehov om 1 176 man. I likhet med statskontoret finner
jag behovet av arbetsstudiepcrsonal väl högt beräknat. Jag anser mig därför
icke kunna tillstyrka att nya beställningar tillkommer för dylik personal.
.lag är icke heller beredd att i förevarande sammanhang föreslå någon
utökning av mekanikerpersonalen inom armétygförvaltningen; denna fråga
bör prövas i samband med personaläskanden i övrigt beträffande ämbetsverket.
Arméchefen har räknat med en personalreserv för kommenderingar,
sjukdom m. m. Reserven har beräknats enligt samma grunder som till
-
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1902
11
lämpas för militära personalkårer inom armén. Det torde vara erforderligt
att räkna med en personalreserv även för ifrågavarande personalkategori.
Med hänsyn till den relativt stora omfattningen av utbildningskommenderingarna
synes enligt min mening de beräkningsgrunder arméchefen tilllämpat
ge en otillräcklig reserv. Jag anser mig därför böra räkna med
någon utökning av kommenderingsreserven. Med sålunda angivna utgångspunkter
föreslår jag, att mekanikerpersonalens antal nu fastställes till
1 170. Vid beräkningen av personalbehovet bar jag beaktat det behov av
två beställningar för förste tyghantverkare i Ao 14 som jag konstaterat vid
anmälan av utgifterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 78). I förhållande till nuvarande antal
beställningar för mekanikerpersonal innebär mitt förslag en ökning med
77 beställningar. Härutöver bör övergångsvis finnas inrättade 18 beställningar,
avsedda för personal vid de optiska verkstäderna samt för smeder,
sadelmakare in. fl. Jag förutsätter att dessa beställningar indrages vid uppkommande
vakans. De (77 + 18) 95 beställningar som erfordras för att
uppnå av mig förordat antal bör tillkomma från och med nästa budgetår.
De framtida behoven av mekanikerpersonal bör såsom arméchefen föreslagit
tillgodoses successivt efter hand som ny materiel tillföres. Behovet
av utökning torde få prövas i samband med de årliga anslagsäskandena.
Mot bakgrund av den förbättrade civila yrkesundervisningen föreslår
arméchefen en ändrad utbildningsgång. Salunda förutsattes rekryteiingen
framdeles endast skola omfatta ynglingar med verkstads- eller yrkesskolcutbildning.
Härigenom förkortas den militära teknikerutbildningen från
tre till två år. Vidare anses tyghantverkarutbildningen böra tidigareläggas.
Med hänsyn till den civila yrkesundervisningens utbyggnad finner jag det
ändamålsenligt att rekryteringen av mekanikerpersonal omlägges på sätt
arméchefen föreslagit. Härigenom minskas behovet av grundutbildning i
militär regi. Mot vad arméehefen i övrigt föreslagit beträffande utbildningsgången
har jag icke funnit anledning till erinran.
En förbättring av mekanikerpersonalens befordringsförhållanden bör
komma till stånd. De av arméchefen angivna grunderna för olika beställningars
fördelning på befattningar bör enligt min mening i huvudsak
kunna tillämpas. Härav följer att jag tillstyrker, att den tyghantverkarutbildade
personalen relativt sett utökas. I det föregående bar jag föreslagit
att mekanikerpersonalen vid tygtekniska kåren under nästa budgetår
skall omfatta (1 170 + 18) 1 188 man. Jag föreslår att beställningarna för
denna personal, vilka icke bör vara alternativa, fördelas enligt följande
(inom parentes anges förändringar i förhållande till nuläget).
Beställning Antal
Förste tygverkmästare Ao 17 ....................................... 52 (+ 13)
Tygverkmästare Ao 16 ................................................ 74 ( + 28)
Förste tyghantverkare Ao 14 ....................................... 307 (+ 170)
12
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
Beställning Antal
Förste tyghantverkare eller tyghantverkare Ao 14/Ao 13 ... — (— 18)
Tyghantverkare Ao 13 ................................................ 125 (_ 46)
Förste armétekniker Ao 12 .......................................... 122 (+ 72)
Armétekniker Ao 10 ................................................... 399 (_ 73)
Biträdande armétekniker Ae 8/7 .................................... 109 (_ 51)
Summa 1 188 (+ 95)
Av angivet antal beställningar bör såsom i det föregående föreslagits
18 beställningar (2 i Ao 17, 3 i Ao 16, 6 i Ao 14 och 7 i Ao 13) successivt
utgå.
Beställningarna för förste tygverkmästare och tygverkmästare bör avses
för preciserade befattningar. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:l
alt besluta härom.
Till en början torde icke samtliga beställningar kunna besättas med
personal, som genomgått föreskriven utbildning. Det synes emellertid
rimligt att tyghantverkarbeställningar, som sålunda icke kan utnyttjas,
övergångsvis får användas för att bereda vikariatslöneförordnande i A 13
åt härför lämplig armétekniker, under förutsättning dock att denne uppehåller
befattning som enligt i det föregående berörda normer bör avses för
tyghantverkare eller genomgår tyghantverkarkurs. Vidare bör ledig arméteknikerbeställning
tills vidare få utnyttjas för anställande av biträdande
armétekniker. För teknikeraspirant i Af 4/5 avsedda beställningar kan
successivt indragas i den takt övergång sker till den nya utbildningsgången.
Arméchefen har i förevarande sammanhang föreslagit att mekanikerpersonalen
vid tygtekniska kåren framdeles benämnes mästar- och teknikerpersonal,
varvid mästarpersonal skall innefatta tygverkmästare och tyghantverkare
och teknikerpersonal avse armétekniker av olika grader. Jag
har icke funnit anledning till erinran mot arméchefens förslag i denna del.
Kostnaderna för de av mig i det föregående föreslagna personalförändringarna
vid tygtekniska kåren torde för nästa budgetår komma att uppgå
till i runt tal 1,5 miljon kronor.»
Utskottet. Departementschefen har föreslagit, att mekanikerpersonalen
vid tygtekniska kåren utökas. Mekanikerpersonalens antal bör enligt departementschefen
fastställas till 1 170. Härutöver anses övergångsvis böra finnas
inrättade 18 beställningar, vilka förutsättas successivt skola utgå. De 95
beställningar som erfordras för att uppnå av departementschefen förordat
antal föreslås skola tillkomma från och med nästa budgetår. Med hänsyn
till den icke obetydliga tillkomsten av tekniskt komplicerad materiel vid
armén anser utskottet sig böra tillstyrka, att mekanikerpersonalen utökas i
enlighet med departementschefens förslag.
Föreslagna förändringar beträffande utbildningsgången, innebärande
bland annat att rekryteringen framdeles förutsättes endast skola omfatta
Statsutskottets utlåtande nr 115 dr 1962 13
ynglingar med verkstads- eller yrkesskoleutbildning, finner utskottet ändamålsenliga
och tillstyrker därför, att desamma genomföras.
Såsom departementschefen föreslagit bör en förbättring av befordringsförhållandena
för mekanikerpersonalen komma till stånd. Utskottet anser
sig kunna tillstyrka, att beställningarna för ifrågavarande personal fördelas
på sätt departementschefen föreslagit. Härigenom kommer bland annal
den tyghantverkarutbildade personalen att relativt sett öka.
Mot vad departementschefen i övrigt föreslagit eller uttalat under förevarande
punkt har utskottet icke funnit något vara att invända.
Med erinran om att kostnaderna för här herörda personalförändringar
vid tygtekniska kåren för nästa budgetår beräknas komma att uppgå till
i runt tal 1,5 milj. kr. får utskottet hemställa,
alt riksdagen må godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 9 mars 1962 föreslagit
om utformningen av personalstaten för tygtekniska
kåren.
öro) Inrättande av viss tjänst vid försvarets fabriksverk. Kungl. Majrt
har föreslagit riksdagen (punkt 5, s. 37 och 38) att på personalförteckningen
för försvarets fabriksverk under rubriken Tjänsteman å övergångsstat
från och med den 1 juli 1962 uppföra en tjänst för hyråchef i Bo 1.
I gällande personalförteckning för ordinarie tjänstemän vid försvarets
fabriksverk finnes upptagen en tjänst för byråchef i Bo 1, chef för försvarets
fabriksstyrelses administrativa byrå. Ordinarie innehavaren av denna tjänst
åtnjuter sedan drygt tio år tjänstledighet för fullgörande av vissa offentliga
uppdrag. Tjänsten har under denna tid uppehållits av vikarie. Tjänstledigheten
för ordinarie innehavaren av tjänsten torde få anses bli definitivt bestående.
Med hänsyn härtill bör enligt departementschefen vid försvarets
fabriksverk å övergångsstat inrättas en tjänst för byråchef i Bo 1, till följd
varav den å förenämnda personalförteckning uppförda byråchefstjänsten
kan tillsättas med ordinarie innehavare.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må på personalförteckningen för försvarets
fabriksverk under rubriken Tjänsteman å övergångsstat från
och med den 1 juli 1962 uppföra en tjänst för byråchef i Bo 1.
6:o) Flygförvaltningen: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 (bilaga 6, punkt 23) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1962/63 beräkna ett förslagsanslag av 1 930 000 kr., har Kungl.
Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 6, s. 38—40) föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för nämnda budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 1 660 000 kr.
14
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 485 000 kr.
Departementschefen föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med
165 000 kr. ökningen sammanhänger bland annat med nya lokaler och
personalökning. Med hänsyn till hög personalomsättning har vidare omfattningen
av annonsering ökat. I övrigt beror ökningen på ökade kostnader för
vakttjänst, belastningen in. in.
Utskottet anser sig böra tillstyrka den föreslagna uppräkningen av flygförvaltningens
omkostnadsanslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Flygförualtningen: Omkostnader för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 650 000 kr.
7:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj :t
i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 31) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar till
aktiv personal m. fl. för budgetåret 1962/63 beräkna ett förslagsanslag
av 274 000 000 kr., har Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt 7,
s. 41—69) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i vederbörliga personalförteckningar för armén samt de övriga
åtgärder, som föranledes av vad departementschefen föreslagit, dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna meddela
särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas
i de särskilda bestämmelser som genom Kungl. Maj:ts brev den 16 juni 1961
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar
för budgetåret 1961/62, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till aktiv personal
in. fl., att tillämpas under budgetåret 1962/63, dels ock till Armén: Avlöningar
till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 270 000 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 278 500 000 kr.
Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak
endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i
arvodesbefattningar. Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,
som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen
framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.
2. Med hänsyn till beslutad utökning av arméns helikopterpark bör enligt
departementschefen för nästa budgetår en regementsofficersbeställning
i Ao 26 eller Ao 24 tillkomma för chef för arméns helikopterskola i Boden.
3. Departementschefen föreslår, att en beställning för rustmästare i Ao 11
inrättas för tillsynsman vid visst förråd inom V. militärområdet.
Statsutskottets utlåtande nr 115 dr 1962
15
Vid VII. militärbefälsstaben bör en tjänst för fortmaskinist i Ao 11 indragas
från och med den 1 april 1963.
4. I anslutning till förslag beträffande organisationsändringar vid staben
för fo 61/62 bör vissa personalförändringar komma till stånd. Sålunda tillstyrkes,
att aktiv personal avses för befattningarna för intendent, tygofficer
och intendenturförrådsförvaltare. En kaptensbeställning i Ao 21 bör
därför tillkomma vid fälttygkåren. I övrigt kan behovet av beställningar
tillgodoses genom omdisponering av vid Lv 2 frigjorda beställningar tillhörande
intendenturkåren. Vid bifall till nyssnämnda förslag kan vid fostaben
indragas tre arvodesbefattningar, av vilka två i A: 24 och en i A: 17.
Å andra sidan bör en ny arvodesbefattning i A: 24 tillkomma för biträdande
mobiliseringsofficer. Departementschefen räknar vidare med att en nu
vakant förvaltarbeställning i Ao 15 vid kavalleriet indrages.
5. Cheferna för pansar-, ingenjör-, signal- och trängtruppernas kadettskolor
anses böra vara majorer. Departementschefen föreslår därför att fyra
kaptensbeställningar i Ao 21 utbytes mot beställningar för major i Ao 24.
Till följd av den utökade utbildningsverksamheten vid krigsskolan bör
för utbildningsofficeren från och med den 1 januari 1963 avses en beställning
för överstelöjtnant eller major i Ao 26/Ao 24 i stället för som nu majorsbeställning
i Ao 24. Såvitt avser krigsskolan tillstyrker departementschefen
vidare, att en löjtnantsbeställning i År 17/15 från och med nyssnämnda
tidpunkt omvandlas till beställning för kapten eller löjtnant i År 21
eller År 17/15.
I övrigt tillstyrker departementschefen, att en beställning för major i
Ao 24, avsedd för försöksofficer vid signalskolan, tillkommer.
6. Vid anmälan av anslaget Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal
i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 35) anförde departementschefen
med anledning av förslag från myndigheterna beträffande viss personal vid
annéhundskolan följande.
»Riksdagen behandlade i fjol med anledning av förslag från riksdagens
år 1960 församlade revisorer fråga om utbildning av tjänsterhundar
för militära och andra ändamål (SU 1961:116; rskr. 285).
I överensstämmelse med statsutskottets förslag uttalade riksdagen däivid
att det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i lämplig form
utreda i vad mån de militära utbildningsresurserna på kundtjänstens område
i vidare mån än tidigare kunde komma till gemensam användning för
statliga och kommunala myndigheter samt eventuella enskilda intressenter.
Revisorerna uppmärksammade i sin berättelse särskilt utbildningsbehoven
för hundtjänsten inom polisväsendet. Med anledning härav har inom
inrikesdepartementet under hand gjorts en undersökning rörande lämpligheten
av att anlita arméhundskolan för polisväsendets behov. Undersökningen
har givit vid handen, att hundskolan icke lämpligen kan användas
annat än för utbildning av polisens instruktörer i hundtjänst. Omfattningen
16
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
av denna utbildning torde emellertid ej vara av den storlek att hundskolans
organisation påverkas därav. För civilförsvarets del föreligger enligt inrikesdepartementets
uppfattning icke behov av att anlita hundskolan.
När det gäller enskildas behov av utbildning i hundtjänst vill jag erinra
om att Kungl. Maj:t genom beslut den 10 februari 1961 föreskrivit, att utbildning
av cirka 15 blindhundar om året försöksvis under en tid av två år
skall äga rum vid hundskolan. En dylik verksamhet kan äga rum utan att
grunddragen av skolans organisation påverkas.
Utöver vad nu nämnts har något aktuellt behov att utbilda hundar vid
arméhundskolan icke uppmärksammats. I varje fall torde förekommande
behov icke vara av den omfattning att principerna för organisationen behöver
ändras. Jag anser därför att hundskolans organisation skall utformas
på grundval av krigsmaktens behov av hundutbildning. I en sådan organisation
bör det vara möjligt att tillgodose andra behov av hundutbildning i
rimlig omfattning. Jag anser det därför icke erforderligt att föranstalta om
ytterligare utredningar rörande hundtjänstens organisation.
Slutlig ställning till arméchefens organisationsförslag har ännu icke tagits.
Jag anser mig emellertid i detta sammanhang böra räkna med bifall till
förslaget att indraga 10 arbetare. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t atl
slutligt pröva frågan.»
Med utgångspunkt i vad i statsverkspropositionen sålunda anförts har
departementschefen bedömt arméchefens i förevarande proposition redovisade
förslag beträffande organisation av och personalförändringar vid
arméhundskolan m. in.
I likhet med arméchefen anser departementschefen, att någon särskild
ledningsinstans för arméhundväsendet icke längre erfordras. En beställning
för chef för arméhundväsendet i Ao 26/Ao 24 kan därför indragas. Förslaget
att för chefen för hundskolan avse en majorsbeställning i Ao 24 i stället fölen
alternativ beställning för major eller kapten i Ao 24/Ao 21 tillstyrkes.
Likaså bör chefen för skolans utbildningskompani vara kapten. En beställning
för alternativt kapten eller löjtnant kan härvid utgå.
Såvitt avser personal som närmast handhar utbildning och tillsyn av
hundarna föreslås, att sammanlagt sex tjänster inrättas. Dessa bör i
avvaktan på organisationsundersökningar vid skolan uppiagas såsom extra.
I enlighet härmed bör tjänster tillkomma för två förste hunddressörer i
Ag 10, två stallförmän i Ag 9 och två hundskötare i Ag 7.
I övrigt bör vid skolan tillkomma en tjänst för förrådsman i Ag 7 saml
två tjänster för hantverkare i Ag 9 vid kasernavdelningen.
Härutöver är departementschefen för nästa budgetår icke beredd föreslå
några personalförändringar vid arméhundskolan. Departementschefen erinrar
emellertid om att han i statsverkspropositionen räknat med att tio kollektivavtalsanställda
arbetare vid skolan indrages. Departementschefen förutsätter
slutligen, att det skall få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om
detaljorganisation för skolan vilken bör benämnas arméns hundskola.
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
17
7. Departementschefen anser sig med stöd av 1960 års befälsstatsdelegations
yttrande kunna tillstyrka, att beställningar för iörvaltare i
trupptjänst tillkommer vid truppslag, vilkas personalorganisation icke
anpassats till 1960 års principbeslut beträffande ny befälsordning för
armén. Därvid bör, såsom arméchefen föreslagit, beställningar för 30 fanjunkare
(styckjunkare) i Ao 13 och 27 sergeanter i Ao 11 utbytas mot törvaltarbeställningar,
av vilka 30 i Ao 17 och 27 i Ao 15.
I förevarande sammanhang anser departementschefen sig —- med tillstyrkan
av befälsstatsdelegationens förslag härutinnan — även böra föreslå,
att en beställning för major i Ao 24, avsedd för chef för mobiliseringsavdelningen
vid I 10, tillkommer från och med nästa budgetår. En löjtnantsbeställning
i Ao 17/15 bör härvid utgå.
8. Provisorisk organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Lv 6
och S 2 har numera fastställts av Kungl. Maj :t. Med hänsyn härtill och
under erinran om att utbildningsverksamheten vid nämnda förband är jämförbar
med motsvarande verksamhet vid regementena föreslås, att Lv 6
och S 2 nu ombildas till regementen. Departementschefen anser det
även motiverat, att Lv 4 med hänsyn till att luftvärnsrobotutbildning
skall förläggas dit göres till regemente. För cheferna för Lv 4, Lv 6 och
S 2 bör från och med nästa budgetår utnyttjas de regementschefsbeställningar
i Bo 3 som hittills avsetts för A 2, Lv 1 och Lv 2. I anslutning härtill
föreslås — under erinran om att den för Lv 6 avsedda kårchefsbeställningen
enligt beslut av 1961 års riksdag redan indragits (SU 104; rskr. 275''
och att någon beställning i Bo 1 inte tillkommit för S 2 — att den för chef
för Lv 4 avsedda beställningen i Bo 1 indrages.
Departementschefen föreslår, att den för chef för radar- och luftvärnsmekanikerskolan
avsedda beställningen i Ao 26/Ao 24 vid luftvärnet uppflyttas
till Bo 1.
Tre rustmästarbeställningar i Ao 11, avsedda för instruktörer vid luftvärnsrobotutbildning,
föreslås tillkomma.
Departementschefen tillstyrker, att två för chefer för ammunitionsförrådsgrupper
avsedda kaptensbeställningar i Ao 21 utbytes mot beställningar
för major i Ao 24 samt att tre förvaltare i Ao 17 tillkommer för nya ammunitionsförråd.
I anslutning till vad som anförts i innevarande års statsverksproposition
(bil. 6, punkt 17) vid anmälan av anslaget Armétygförvaltningen:
Armétygförvaltningens anstalter: Avlöningar föreslås, att beställningar
för sju fanjunkare i Ao 13 vid fältlygkåren tillkommer samt alt åtta
förvaltarbeställningar i Ao 17 vid samma kår indrages.
9. Under erinran om vad som anförts i statsverkspropositionen (bil. 6,
punkt 15) vid anmälan av armétygförvaltningens avlöningsanslag föreslår
departementschefen, att två beställningar för armédirektör av 1. graden i
Ao 26 tillkommer vid tygtekniska kåren.
2—3550 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 115
18
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
En beställning för arméingenjör av 1. graden i Ao 23, avsedd för teknisk
robotutbildning vid radar- och luftvärnsmekanikerskolan, bör inrättas.
Beträffande mekanikerpersonalen vid tygtekniska kåren har i det
föregående (jfr punkt 4) framlagts förslag innebärande att beställningar
från och med nästa budgetår tillkommer för 13 förste tygverkmästare i
Ao 17, 28 tygverkmästare i Ao 16, 170 förste tyghantverkare i Ao 14 samt
72 förste armétekniker i Ao 12. Samtidigt har föreslagits indragning av
beställningar för 18 förste tyghantverkare eller tyghantverkare i Ao 14/Ao
13, 46 tyghantverkare i Ao 13, 73 armétekniker i Ao 10 och 51 biträdande
armétekniker i Ae 8/7. Med hänsyn till den sålunda föreslagna utökningen
av mekanikerpersonalen synes det erforderligt, att utbildningskapaciteten
vid tygförvaltningsskolan utbygges. Departementschefen tillstyrker därför
arméchefens förslag om inrättande av en beställning för arméingenjör i
Ao 21, avsedd för lärare vid nämnda skola.
10. Departementschefen föreslår, att för nästa budgetår 175 rustmästarbeställningar
i Ao 11 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar
för ordinarie furir. Vidare tillstyrkes, att fyra beställningar för rustmästare
i Ao 11, avsedda för vaktchefer, inrättas vid I 7.
I det föregående har under förevarande anslag föreslagits inrättande
av sammanlagt fyra rustmästarbeställningar i Ao 11. I förevarande
sammanhang föreslår departementschefen vidare, med anledning av ett
av arméchefen framlagt förslag rörande vissa organisationsändringar vid
tygförvaltningsskolan in. in., att beställningar för fem rustmästare i Ao 11
och fyra överfurirer i Ao 9 inrättas under nästa budgetår.
Utgående från vad som sålunda anförts beräknar departementschefen
kadern av underbefäl och instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter) vid
armén för nästa budgetår på sätt framgår av följande sammanställning. 11
Rustmästare............................... |
Budgetår |
1961/62 |
1962/63 |
738 2 025 1 715 5 078 |
926 2 029 1 540 5 095 |
Överfurirer........................... |
|
Furirer ................................ |
|
Instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter) .................. |
|
Summa |
11. En regementsläkarbeställning i Ao 23 föreslås skola indragas under
budgetåret 1962/63.
I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång bör vissa tjänster
för kontorsbiträde i Ao 5 tillkomma i utbyte mot samma antal tjänster för
biträde för skriv- och kontorsgöromål. I likhet med civilförvaltningen
räknar departementschefen med att 31 tjänster för kontorsbiträde i
Ao 5 tillkommer i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv
-
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
19
och kontorsgöromål. Vidare tillstyrker han ämbetsverkets förslag att 28
tjänster för kontorsbiträde i Ao 5, vilka icke beräknas kunna besättas med
formellt kompetenta innehavare, ersättes med tjänster för biträde för skrivoch
kontorsgöromål. Slutligen kan fyra nu befintliga kontorsbiträdestjänster,
som finns inrättade utöver fastställd personalorganisation, utgå ur personalförteckningen.
I årets statsverksproposition (punkt 35) har under arméns anslag till
avlöningar till viss arbetarpersonal beräknats medel för avlöning av arbetare
vid förbandens intendenturavdelningar. Med hänsyn härtill kan förevarande
anslag minskas med 3 350 000 kr.
Under de senaste åren har försvarets byggnadsverksamhet ökat. En ytterligare
ökning torde vara en nödvändig konsekvens av krigsmaktens fortgående
anpassning till den tekniska och taktiska utvecklingen. I skilda
sammanhang har olika åtgärder vidtagits för att öka försvarets byggnadskapacitet.
Vad beträffar åtgärder, som avser att förbättra tillgången på
personal, erinrar departementschefen om att Ivungl. Maj :t genom beslut den
26 januari 1962 medgivit tidigareläggning av en fortifikationsteknisk kurs
å militärhögskolans armélinje. I likhet med överbefälhavaren och chefen för
armén finner departementschefen det erforderligt att vissa personalförändringar
vidtages beträffande fortifikationskåren. Han anser sig emellertid
icke kunna tillstyrka, att något principbeslut med det innehåll arméchefen
föreslagit nu fattas. För nästa budgetår bör vissa förändringar
beträffande fortifikationskårens officerspersonal komma till stånd. Enligt
arméchefen föreligger behov av ytterligare åtta beställningar för fortifikationsofficerare,
av vilka sex avses för fortifikationsförvaltningen. I anslutning
till vad som nu anförts bör frågan om personalökning vid den centrala
fortifikationsförvaltningen prövas i annat sammanhang. Däremot bör de
övriga två beställningarna, som är avsedda för militärbefälsstaber, tillkomma
från och med budgetåret 1962/63. I anslutning till arméchefens förslag
föreslår departementschefen, dels att beställningar för en överste i Bo 1
och en överstelöjtnant i Ao 26 tillkommer, dels ock att en majorsbeställning
i Ao 24 utbytes mot beställning för överstelöjtnant i Ao 26.
Med anledning av beslutad förflyttning av A 1 har chefen för armén den
30 januari 1961 avgivit förslag rörande ändrad organisation av stabs- och
förvaltningstjänsten vid tygförvaltningsskolan samt beträffande vissa
organisationsändringar i övrigt som sammanhänger med förflyttningen av
A 1. Detta förslag är alltjämt under beredning i försvarsdepartementet.
Ställning torde dock redan nu kunna tas till vissa i förslaget berörda
frågor. Sålunda bör såsom föreslagits i det föregående sammanlagt
nio underbefäl sbeställningar i Ao 11 och Ao 9 tillkomma. Vidare föreslår
departementschefen att två arvodesbefattningar i A: 17 inrättas. Ilan räknar
också med att en förvaltarbeställning i Ao 15 omdisponeras från Lv 1 till
20
Statsutskottets utlåtande nr 115 dr 1962
tygförvaltningsskolan samt att vissa omdisponeringar görs även beträffande
arvodesbefattningar för pensionerad personal. Ett av arméchefen i sammanhanget
framfört förslag att avse en bataljonsläkarbeställning i Ao 21
för tygförvaltningsskolan kan han icke tillstyrka utan beräknar i stället
medel för avlönande av en arvodesanställd läkare vid skolan med en tjänstgöring
av cirka två timmar per dag.
Efter viss översyn inom försvarsdepartementet anser departementschefen
sig i rekryteringsfrämjande syfte böra föreslå, att löneställningen för arvodesbefattningarna
för hemvärnsofficerare vid försvarsområdesstaber (motsvarande)
förbättras. Ifrågavarande 36 arvoden bör från och med nästa
budgetår uppräknas från A: 24 till A: 27.
Den verksamhet som bedrivs i syfte att skapa och upprätthålla kontakter
mellan försvaret och samhället i övrigt är enligt departementschefen av stor
betydelse. Han finner det emellertid vara en brist att försvarets företrädare
i sådana sammanhang har ytterst små möjligheter att utöva ens en enkel
form av representation. Det synes rimligt att i vart fall de regionala
cheferna — militärbefälhavare, marinkominandochefer och flygeskaderchefer
— erhåller förbättrade möjligheter i detta avseende. Dessa bör därför erhålla
ett årligt representationsbidrag av minst 2 000 kr. Vid beräkningen
av förevarande anslag förutsättes därför, att ett dylikt bidrag om 2 000
kr. skall utgå till envar av militärbefälhavarna för I.—VII. militärområdena.
I anslutning till vad som förutsatts vid framläggandet i årets statsverksproposition
(bil. 6, s. 107) av förslag om vissa ändringar av militärassistentorganisationen
m. m. föreslås, att en beställning för kapten i Ao 21
vid artilleriet (A 1) indrages från och med nästa budgetår. Departementschefen
erinrar vidare om att, i enlighet med vad som förutsatts i årets statsverksproposition
(bil. 6, p. 27), en förvaltarbeställning (i kassatjänst) i Ao 17
bör utgå ur personalförteckningen för intendenturkåren.
I årets statsverksproposition (bil. 11, s. 64) har föreslagits att viss civil
rid- och körutbildning även fortsättningsvis skall bedrivas jämsides med
den militära utbildningen vid arméns rid- och körskola i Strömsholm, dock
tills vidare längst under en treårsperiod räknat från och med den 1 juli
1962. Därvid har förutsatts, att armén skall erhålla ersättning för merutgifterna
för den civila verksamheten vid anläggningarna i Strömsholm
räknat efter elevdagkostnad. Med hänsyn härtill bör enligt departementschefen
ytterligare anstå med verkställandet av riksdagens beslut om skolans
förflyttning till Umeå. Med utgångspunkt i föreslagen ersättning beräknas
inkomsterna under uppbördsposten Bidrag till täckande av vissa kostnader
för arméns rid- och körskola till 120 000 kr., innebärande en minskning
med 30 000 kr. i förhållande till vad som beräknats för innevarande budgetår.
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
21
Med anledning av nedläggandet av Garnisonssjukhuset i Sollefteå har
Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande (SU 1961: 104; rskr.
275) från och med den 1 oktober 1961 till övergångsstat överfört en beställning
för regementsläkare i Ao 23 samt en tjänst för översköterska i
Ao 11, vilka för innevarande budgetår är uppförda å personalförteckning
för garnisonssjukhusen. Ifrågavarande tjänster bör — då anslagen till
garnisonssjukhusen förutsättes utgå ur riksstaten från och med nästa
budgetår — framdeles redovisas i arméns personalförteckning under fältläkarkåren
respektive trängtrupperna (T 3).
Kungl. Maj :t har för innevarande budgetår medgivit, att innehavaren av
tjänsten för köksföreståndare i Ao 12 vid S 2 må förordnas att bestrida göromål
som eljest ankommer på tjänsteman i lönegrad Ao 13. Ifrågavarande
tjänst, som tidigare avsetts för förutvarande Lv 1, har överförts till S 2 i
samband med förbandets förflyttning till Karlsborg. Från och med den 1
juli 1962 bör köksföreståndartjänsten vid S2 uppflyttas från Ao 12 till
Ao 13.
Medelsbebovet under anslaget påverkas vidare av de under avsnittet
Rationaliseringsverksamheten och andra organisationsförändringar inom
försvaret redovisade personalförändringar som beslutats av Kungl. Maj :t.
Med beaktande av vad som anförts i fråga om personalförändringar
in. m. vid armén samt med ledning av belastningen på arméns avlöningsanslag
under förfluten del av innevarande budgetår och med hänsyn till
merkostnaderna till följd av tjänstetidsbefordran m. m. beräknar departementschefen
nämnda anslag för budgetåret 1962/63 till 270 000 000 kr.
(—8 500 000 kr.).
Utskottet. Då provisorisk organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
vid Göteborgs luftvärnskår (Lv 6) och Göta signalkår (S 2) numera fastställts
och då utbildningsverksamheten vid nämnda förband är av samma
omfattning som vid regemente, har Kungl. Maj :t föreslagit, att Lv 6 och S 2
ombildas till regementen. Med hänsyn till att luftvärnsrobotutbildning skall
förläggas till Skånska luftvärnskåren (Lv4) föreslås vidare, att även denna
kår göres till regemente. Utskottet finner förslagen i denna del motiverade
och tillstyrker desamma. För cheferna för Lv 4, Lv 6 och S2 böra såsom
föreslagits utnyttjas tre genom förbandsindragningar friställda regementschefsbeställningar
i Bo 3. Utskottet har heller icke något att erinra mot
förslaget att i detta sammanhang indraga en kårchefsbeställning i Bo 1.
Efter Kungl. Maj :ts förslag i propositionen 1960:109 har riksdagen
fattat principbeslut beträffande ny bcfälsordning för armén. Riksdagen gav
därvid sin anslutning till principen att en precisering av befälsbehoven
inom arméns truppslag skulle klarläggas på grundval av en detaljmässig
redovisning av det personella innehållet i krigsorganisationen. I samband
22
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
med principbeslutet förelåg en sådan redovisning endast för infanteriet och
kavalleriet. För dessa truppslag kunde därför preciserade förslag beträffande
personalbehoven framläggas, vilka förslag riksdagen biföll. Härvid inrättades
bland annat vid varje infanteriregemente 4 förvaltarbeställningar, 2
i Ao 17 och 2 i Ao 15, för underofficerare som skulle tagas i anspråk inom
den centrala ledningen av utbildningen vid förbanden. För att få behoven vid
arméns övriga truppslag på motsvarande sätt preciserade tillsattes i omedelbar
anslutning till 1960 års riksdagsbeslut en särskild delegation, 1960
års befälsstatsdelegation, vars arbete pågår.
I syfte att dels möjliggöra en effektivare utbildning, dels skapa mer rättvisa
förhållanden mellan infanteriet och övriga truppslag är det enligt arméchefen
angeläget att även tillföra övriga arméförband förvaltare i trupptjänst.
För att befälsstatsdelegationens arbete inte skall föregripas, anses
emellertid utbyggnaden tills vidare inte böra få samma omfattning som vid
infanteriet. Lämpligt synes enligt arméchefen vara, att regementen och kårer
tills vidare tillföras en förvaltare i Ao 17 och en förvaltare i Ao 15 under
det att självständiga bataljoner tillföras en förvaltare i Ao 17. Dessa beställningar
avses skola tillkomma i utbyte mot motsvarande antal fanjunkaroch
sergeantbeställningar.
Departementschefen har med stöd av befälsstatsdelegationens yttrande
tillstyrkt arméchefens förslag. Även utskottet finner det befogat, att den
föreslagna anpassningen till 1960 års principbeslut rörande befälsordningen
vid armén nu kommer till stånd och tillstyrker därför Kungl. Maj :ts förslag,
såvitt här är i fråga.
Riksdagen behandlade i fjol med anledning av förslag från dess år 1960
församlade revisorer fråga om utbildning av tjänstehundar för militära och
andra ändamål. Riksdagen uttalade därvid, att det borde utredas i vad
mån de militära utbildningsresurserna på hundtjänstens område i vidare
mån än tidigare kunde komma till gemensam användning för statliga och
kommunala myndigheter samt eventuella enskilda intressenter.
Av det föregående framgår, att vissa undersökningar gjorts rörande
lämpligheten att i vidgad utsträckning utnyttja arméhundskolan. Några
nämnvärda nya behov av att anlita hundskolan ha därvid icke konstaterats.
Departementschefen har därför ansett, att skolans organisation bör utformas
på grundval av krigsmaktens behov av hundutbildning och utifrån
denna utgångspunkt framlagt i det föregående redovisade förslag rörande
organisation och personaluppsättning in. m. vid skolan, vilken anses böra
benämnas arméns hundskola.
Utskottet har vid sina överväganden funnit, att skäl alltjämt tala för en
koncentration till arméhundskolan av hundutbildning och utbildning av
instruktörer i hundtjänst för krigsmaktens, civilförsvarets och polisväsendets
behov. Vissa ytterligare undersökningar rörande utökning av hundskolans
verksamhet torde därför vara påkallade. Framlagda förslag beträffande för
-
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962 23
ändringar avseende hundskolans organisation och personaluppsättning
m. m. anser utskottet sig böra biträda. Utskottet förutsätter emellertid, att
organisationen och personalbehovet överses i samband med förenämnda
undersökningar.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka jämväl övriga av departementschefen
under förevarande punkt förordade personalförändringar ävensom
de verkställda beräkningarna av medelsbehovet under anslaget. Utskottet
har icke heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i övrigt anfört.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
vederbörliga personalförteckningar för armén samt de övriga
åtgärder som föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 9 mars 1962 föreslagit;
b)
bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj :ts brev den 16 juni 1961
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av
arméns personalförteckningar för budgetåret 1961/62;
c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1962/63:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 129 300 001)
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis ........................... 7 200 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 1 900 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................................................ 70 400 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 60 000 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 3 920 000
Summa kr. 272 720 000
Särskilda uppbördsmedel
1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 600 000
2. Bidrag till täckande av vissa kostnader för
arméns rid- och körskola ........................... 120 000
Nettoutgift kr. 270 000 000
24
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 270 000 000 kr.;
e) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört beträffande utnyttjandet av arméns hundskola.
8:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj :t
i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 64) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till
aktiv personal m. fl. för budgetåret 1962/63 beräkna ett förslagsanslag
av 104 140 000 kr., har Kungl. Maj:t i förberörda proposition
nr 110 (punkt 8, s. 69—86) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen förordade ändringar i
vederbörliga personalförteckningar för marinen samt de övriga åtgärder,
som föranledes av vad departementschefen föreslagit, dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna meddela särskilda
föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i
de särskilda bestämmelser som genom Kungl. Maj :ts brev den 16 juni 1961
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av marinens personalförteckningar
för budgetåret 1961/62, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar till aktiv
personad m. fl., att tillämpas under budgetåret 1962/63, dels ock till
Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för samma budgetår anvisa
ef t förslagsanslag av 106 000 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 107 000 000 kr.
Utskottet lämnar i det följande en korfattad redogörelse i huvudsak
endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i
arvodesbefattningar. Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,
som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen
framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.
1. Departementschefen föreslår, att en beställning för kapten i Ao 21
vid flottan utbytes mot en beställning för kommendörkapten av 2. graden i
åo24, avsedd för chef för flottans vapenofficersskola.
Antalet beställningar för övertaliga underofficerare i Ao 13/11 vid flottan
kan minskas med sammanlagt sex.
Departementschefen föreslår, att 75 beställningar för högbåtsman i Ao 9
utbytes mot beställningar för förste högbåtsman i Ao 11.
Med anledning av att vissa militära beställningar frigjorts till följd av
den provisoriska omorganisationen vid marinkommando Syd föreslår
departementschefen följande. En beställning för kapten i Ao 21 bör
tills vidare disponeras för att biträda med genomförande av den provisoriska
organisationen av förvaltningsverksamheten m. m. vid marinkommandot.
Vidare bör tre beställningar för flaggunderofficer i Ao 13 få
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
25
utnyttjas för kryssaren Göta Lejon. Beställningar för tre löjtnanter i Ao
17/15 och tre underofficerare av 2. graden i Ao 11 bör indragas.
Vidare föreslår departementschefen med anledning av marinchefens
förslag att inrätta tre beställningar för kapten i Ao 21 vid kustartilleriet,
att två sådana beställningar tillkommer i utbyte mot två beställningar för
löjtnant i Ao 17/15.
Beträffande underbefäl vid kustartilleriet föreslås, att 15 beställningar
för överfurir i Ao 9 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar för
furir i Ao 8/7.
Såsom hittills tillämpats bör för varje extra ordinarie mariningen jörsbeställning
i Ae 17 eller lägre lönegrad, som är tillsatt, vakanthållas en
underofficersbeställning vid flottan eller kustartilleriet. Marinchefens beräkning
av att åtta underofficersbeställningar bör vakanthållas nästa
budgetår föranleder ingen erinran från departementschefens sida.
2. I enlighet med vad som förutsatts vid anmälan av propositionen angående
marinens tekniska personal m. in. framlägges under förevarande.
anslag förslag rörande vissa i nämnda proposition motiverade personalförändringar.
Sålunda föreslås, att personalstaten för mariningenjörkåren från och
med budgetåret 1962/63 erhåller följande sammansättning, nämligen 14
marindirektörer av 1. graden i Ao 26, 19 marindirektörer av 2. graden i
Ao 24, 35 mariningenjörer av 1. graden i Ao 23, 57 mariningenjörer i Ao 21,
19 mariningenjörer i Ao 19 och 13 mariningenjörer i Ae 17. Härjämte
föreslås, att såsom rekryteringstjänster inrättas 10 beställningar för
mariningenjör i högst Ae 19 och 15 beställningar för mariningenjör i
Ae 15. Vidare anses följande tjänster (beställningar) på andra personalförteckningar
än mariningenjörkårens böra indragas, nämligen en tjänst
för byråassistent i Ae 19 och en tjänst för kontorist i Ae 9 (övergångsvis
kansliskrivare i Ae 10), båda vid marinstaben, en beställning för kapten i
Ao 21 vid flottan samt en beställning för major eller kapten i Ao 24 eller
Ao 21 vid kustartilleriet. Än vidare föreslår departementschefen inrättande
av följande tjänster för förste driftingenjör, avsedda för nuvarande
specialingenjörer vid mariningenjörkåren, nämligen vid Stockholms örlogsvarv
en i Ae 26, en i Ae 24 och fyra i Ae 23, vid förvaltningsorganen vid
marinkommando Syd två i Ae 26 och en i Ae 23 samt vid sjökrigsskolen en i
Ae 23.
Föreslagen överföring till marinförvaltningen av beställningar och tjänster
för mincxperiinentavdelningen vid Stockholms örlogsvarv medför en
kostnadsminskning på förevarande anslag av cirka 300 000 kr. Å andra
sidan bör medel beräknas för bestridande av två vikariatslöner för förvaltare
i Ao 15, avsedda för marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning.
4. Departementschefen tillstyrker marinchefens förslag att utbyta en
beställning för kommendörkapten av 2. graden i Ao 24 mot en beställning
26
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
för kommendörkapten av 1. eller 2. graden i Ao 26 eller Ao 24, avsedd för
chef för utbildningsavdelningen vid Berga örlogsskolor. Han tillstyrker
vidare, att en befattning för pensionerad officer med arvode enligt A: 24
inrättas för kasernkompanichef vid skolorna.
5. Departementschefen tillstyrker förslaget att inrätta en arvodesbefattning
i A: 24 för pensionerad officer, avsedd för kasernkompanichef vid
Karlskrona örlogsskolor.
Ett av marinchefen redovisat behov av två arvodesbefattningar för
underofficerare vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar bör enligt
departementschefen tills vidare tillgodoses genom att personal tages i anspråk
för frivillig tjänstgöring. Antalet tjänstgöringsmånader för dylik
tjänstgöring bestämmes enligt numera tillämpad ordning (jfr prop. 1960:
110, s. 41) budgetårsvis av Kungl. Maj :t efter riksdagens hörande. Kungl.
Maj :t kan vid sådant förhållande meddela beslut om frivillig tjänstgöring
under ett budgetår först sedan riksdagens beslut beträffande antalet
tjänstgöringsmånader föreligger. I vissa fall synes det emellertid vara
önskvärt att Kungl. Maj:t kan fatta beslut i dylika frågor redan innan
riksdagen meddelat beslut, exempelvis då fråga är om medgivande av
tjänstgöring i en följd över ett budgetårsskifte. Därest ej riksdagen
reser invändning häremot torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
bestämmelser som möjliggör en dylik ordning.
6. Beträffande under denna punkt i propositionen samt i civilförvaltningens
skrivelse den 12 januari 1962 föreslagna förändringar i fråga om
tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 och för biträdespersonal i reglerad befordringsgång
har departementschefen inte funnit någon anledning till
erinran.
8. Departementschefen föreslår, i anslutning till vad som förutsatts vid
framläggandet i årets statsverksproposition av förslag om vissa ändringar
av militärassistentorganisationen m. m. (prop. 1962: 1, bil. 6, s. 107), att en
beställning för kapten i Ao 21 vid flottan, nu avsedd för militärassistent
vid telestyrelsen, indrages.
I samband med försvarsstabens omorganisation föregående år inrättades
bland annat vid försvarsstaben dels en beställning för regementsofficer,
avsedd för en befattning i den nyinrättade operationsledningen, vilken befattning
kunde anses motsvara en befattning i den tidigare organisationen
som chef för stabens marinavdelning, dels ock en beställning för regementsofficer
avsedd för planeringssektionen. I den tidigare organisationen
bestreds båda dessa befattningar av officerare med lön på flottans stat
(betr. befattningen vid planeringssektionen se prop. 1959: 110, s. 107). 1
samband med inrättande på försvarsstabens stat av förevarande två beställningar
indrogs en beställning för kommendörkapten av 1. graden i
Ao 26 vid flottan (prop. 1961:110, s. 160). Departementschefen föreslår
att ytterligare en beställning för kommendörkapten av 1. graden i Ao 26
vid flottan nu indrages.
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
27
Representationsbidrag utgår från förevarande anslag till, förutom
chefen för marinen, cheferna för marinkommando Syd och marinkominando
Väst. Beloppet för sistnämnda två bidrag utgör högst 3 600 kr.
respektive högst 1 500 kr. Under hänvisning till vad som anförts rörande
representationsbidrag till regionala chefer under arméns motsvarande anslag
föreslås, att bidraget till chefen för marinkommando Väst ökas
till högst 2 000 kr. samt att till cheferna för marinkommando Ost och
marinkommando Nord anvisas bidrag med enahanda belopp.
I detta sammanhang bör bringas till riksdagens kännedom att Kungl.
Maj :t genom beslut den 16 juni 1961 från och med hudgetåret 1961/62
överfört från Svea artilleriregemente till Vaxholms försvarsområde och
Stockholms kustartilleriförsvar en tjänst för förste kansliskrivare i Ao 12.
överflyttningen sammanhänger med ändrad organisation i vissa hänseenden
av stabs- och förvaltningstjänsten vid nämnda organisationsenheter.
Med beaktande dels av vad departementschefen nu och i den särskilda
propositionen angående marinens tekniska personal m. m. anfört i fråga
om personalförändringar in. in. vid marinen, dels av de under avsnittet
Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsändringar inom försvaret
redovisade personalförändringarna, dels av beräknade tjänstetidsbefordringar
m. m. samt med ledning av belastningen på marinens avlöningsanslag
under förfluten del av innevarande budgetår beräknas nämnda
anslag för budgetåret 1962/63 till 106 000 000 kr. vilket innebär en
minskning med en miljon kronor.
Utskottet, som i detta sammanhang funnit sig bl. a. böra erinra om
att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts i propositionen nr 88 angående
marinens tekniska personal m. m. framförda förslag, tillstyrker
under förevarande punkt förordade personalförändringar ävensom de
verkställda beräkningarna av medelsbehovet under marinens allmänna
avlöningsanslag. Utskottet har icke heller ansett något vara att erinra
mot vad departementschefen i övrigt anfört under punkten.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
vederbörliga personalförteckningar för marinen samt de övriga
åtgärder som föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 9 mars 1962
föreslagit;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj :ts brev den 16 juni 1961
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av marinens
personalförteckningar för budgetåret 1961/62;
28
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
c) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1962/63:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 52 070 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis.............................. 690 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 945 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................................................ 28 500 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 22 900 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis................................................ 1 600 000
Summa kr. 106 705 000
Särskilda uppbördsmedel
1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ... 105 000
2. Ersättning för avlöningskostnader på statens
isbrytarfartyg .......................................... 600 000
Nettoutgift kr. 106 000 000
d) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 106 000 000 kr.
9:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl.
Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 89) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar
till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1962/63 beräkna ett
förslagsanslag av 135 000 000 kr., har Kungl. Maj:t i förberörda proposition
nr 110 (punkt 9, s. 87—110) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen förordade ändringar i
vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet samt de övriga åtgärder,
som föranledes av vad departementschefen föreslagit, dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna meddela särskilda
föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i
de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Maj:ts brev den 16 juni 1961
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av flygvapnets personalförteckningar
för budgetåret 1961/62, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för flygvapnets anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1962/63, dels ock till
Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för samma budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 134 000 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
29
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 136 000 000 kr.
Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak
endast för de av departementschefen förordade ändringarna för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar. Vid framställningen
följer utskottet den punktindelning, som använts i propositionen.
För närmare kännedom om de av departementschefen framställda
förslagen torde få hänvisas till propositionen.
2. I proposition 1962:64 (s. 38—39) har anmälts ett förslag av flygvapenchefen
att inrätta en beställning för förste flygläkare i Ao 23, avsedd
för flygförvaltningens försökscentral å Malmslätt. Departementschefen anser
sig så till vida böra biträda detta förslag, att han föreslår, att en särskild beställning
tillkommer för här avsedda uppgifter. På innehavaren bör vidare ankomma
uppgifter som förbandsläkare vid Östgöta flygflottilj (F 3), vars förbandssjukhus
nedlagts. För angivna uppgifter bör inrättas en beställning för
specialflygläkare i lönegrad ABr 23. Härjämte bör utgå avlöningsförstärkning
med 15 000 kr. per år. Under tid då beställningen i ABr 23 är tillsatt
bör en beställning för flygläkare av 1. graden i Ao 21 vakanthållas.
Flygvapenchefens förslag att utbyta en majorsbeställning i Ao 24 för
militärassistenten vid försökscentralen mot en beställning för alternativt
överstelöjtnant eller major i Ao 26/24 kan departementschefen också biträda.
Under hänvisning till de förslag som framlagts till personalförändringar
vid flygförvaltningen (prop. 1962:64, s. 47—48) föreslår departementschefen,
att två kaptensbeställningar vid flygvapnet indras. Likaså bör indragas
en för vapenbyrån avsedd, befintlig beställning för flygdirektör av 2. graden
i Ao 24 vid flygvapnet, vars innehavare för närvarande handlägger frågor
rörande visst robotsystem. Indragningen bör dock ej ske förrän ifrågavarande
uppgifter avslutats eller beställningen blir vakant (prop. 1962: 64,
s. 45).
4. Av de föreslagna nya beställningarna för stridslednings- och luftbevakningsorganisationen
avses bland annat en för major i Ao 24 för befattning
som biträdande luftbevakningsledare och tre för kapten i Ao 21 för
befattningar som chefsradarjaktledare. Beträffande sistnämnda befattningar
hävdade departementschefen vid anmälan av propositionen 1961:
110 (s. 196) att icke enbart kapten utan även kvalificerad underofficer
borde kunna ifrågakomma. I enlighet härmed föreslogs att beställningar
för förvaltare skulle inrättas för ändamålet. Departementschefen
räknade samtidigt med att befattning som biträdande luftbevakningsledare
skulle bestridas av kapten. Riksdagen (SU 1961:104; rskr. 1961:
275) gjorde inte någon erinran mot dessa beräkningar. Inga nya omständigheter
har framkommit sedan föregående år som skulle kunna
motivera ett frångående av tidigare ställningstagande. Departementschefen
kan därför under denna punkt endast tillstyrka, att nya be
-
30
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
ställningar inrättas för två förvaltare i Ao 17 (radarövervakare) och två
fanjunkare i Ao 13 (radarjaktledare). Samtidigt räknar lian med att eu
beställning för kapten i Ao 21 kan utgå.
6. Det framförda förslaget om att inrätta fyra majorsbeställningar i
Ao 24, avsedda för biträdande flygchef vid attackflottilj, kan departementschefen
— liksom föregående år (prop. 1961:110, s. 199) — icke
biträda. Han har däremot intet att erinra mot att en kapten vid respektive
flottilj kommenderas att biträda flygchefen. Anledning att överväga
högre löneställning än kapten för beställningshavare som kommenderas
att biträda flygchefen synes ej föreligga. Departementschefen framhåller,
att flygchcfens ansvar är oförändrat även om ett biträde till honom kommenderas.
Departementschefen biträder förslaget, att de båda löjtnantsbeställningarna
i Ao 17/15, flygavdelningschefer vid F 20, omvandlas till beställningar
för kapten i Ao 21.
Under förevarande punkt tillstyrkes i övrigt att tio beställningar för
överfurir i Ao 9 (trupputbildare) tillkommer i utbyte mot motsvarande
antal furirsbeställningar i Ae 8/7.
7. Departementschefen föreslår, att en beställning för förste stabsmeteoro!og
i Ag 26 och två beställningar för meteorolog i Ae 19 tillkommer för flygslabens
väderleksavdelning.
I enlighet med vad som föreslagits i propositionen 1962: 64 (s. 45) räknar
departementschefen med att en beställning för meteorolog i Ao 21 tillkommer,
avsedd för robotförsöksplatsen i Norrland.
Med hänsyn till vad flygvapenchefen anfört om flygverksamhetens omfattning
vid arméns helikopterskola föreslås, att en meteorolog i Ae 19
tillkommer.
Departementschefen har intet att erinra mot att i enlighet med myndigheternas
förslag 20 beställningar för meteorolog i Ae 19 ordinariesättes.
8. Departementschefen kan inte biträda förslaget om personalförstärkning
vid den regionala radarövervakningen. Med hänsyn till vad luftfartsstyrelsen
anfört bör det först undersökas om inte radarövervakningen för
Göteborgsregionen kan ombesörjas genom att Göteborgs radar tillföres viss
begränsad personalförstärkning.
För den lokala radarövervakningen bör tillkomma fyra trafikledarbeställningar,
av vilka en för förste trafikledare i Ao 21, en för trafikledare
i Ao 19 och två för trafikledare i reglerad befordringsgång.
Med anledning av flygvapenchefens förslag om beställningar för trafikledare
för att betjäna landningsradar tillstyrker departementschefen —
med beaktande av leveranstakten för ifrågavarande materiel — att beställningar
inrättas för åtta trafikledare i Ao 19 och för två trafikledare i
reglerad befordringsgång.
9. Vad angår flygvapenchefens förslag till ökning av flottiljpolisorga -
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
31
nisationen tillstyrkes, att beställningar tillkommer för F 7 och för ökning
vid vardera F 4 och F 21 med en flottiljpolis. Enligt departementschefen
erfordras därför förstärkning med en förste flottiljpolis i Ao 13, en flottiljpolis
i Ao 11 och nio fottiljpoliser i Ao 9. Beställningar härför bör
inrättas från och med nästa budgetår. Departementschefen förutsätter
härvid, att tre ursprungligen för F 8 avsedda beställningar ej indras utan
får utnyttjas för befattningar i organisationen.
Departementschefen föreslår vidare, att beställningar för fem verkmästare
i Ao 16, varav två tillhörande kategorien elektrotekniker, tillkommer
i utbyte mot beställningar för fem mästare i Ao 13.
I övrigt tillstyrkes, att 300 flygteknikerbeställningar i Ao 10 utbytes mot
beställningar för förste flygtekniker i Ao 12.
Beträffande förändringar i fråga om tjänster för kontorsbiträde i Ao 5
och för biträde för skriv- och kontorsgöromål har departementschefen
icke funnit anledning till annan erinran mot civilförvaltningens i propositionen
redovisade förslag än att han icke kan tillstyrka att en kontorsbiträdestjänst
i Ao 5 tillkommer vid F 15.
1 det föregående (punkt 2) har redogjorts för ett förslag till organisation
av stabs- och förvaltningstjänsten in. m. vid flygförbanden. Departementschefen
tar nu upp de ändringar i personalstaterna för flygvapnet
som erfordras för genomförande av förslaget.
I princip räknar han därvid med dels att beställningar tillkommer för
befattningar som skall finnas vid alla eller flertalet förband, dels att vissa
beställningar inrättas enbart vid sektorflottiljerna. I enlighet härmed
bör beställningar tillkomma för 18 förvaltare i Ao 15 (stabsunderofficerare
vid avd. 1), tolv fanjunkare i Ao 13 och sex sergeanter i Ao 11 (stabsunderofficerare
vid avd. 4), 49 överfurirer i Ao 9 (varav 14 expeditionsunderbefäl
vid baskompani, 18 chefer för budcentral och 17 chefer för utbildningsförråd).
Vid F 13 räknar departementschefen med en tjänst för förman i
Ae 10 (biträde till kasernföreståndaren). Samtidigt kan beställningar för
18 fanjunkare i Ao 13 och 18 arvodesbefattningar i A: 17 utgå. Beställningar
för sammanlagt 36 överfurirer i Ao 9 i utbyte mot tjänster för 18
garageförmän i Ae 10 och för 18 sjukvårdsförmån i Ae 9 bör även tillkomma.
Ifrågavarande beställningar bör emellertid tillsättas först i samband
med inträffande ledigheter i de civila tjänsterna. Det anses böra få
ankomma på Kungl. Maj :t att i samband med genomförandet av föreslagna
personalförändringar vidtaga erforderliga övergångsåtgärder.
Beträffande sektorflottiljerna föreslås härutöver, att beställningar
tillkommer för två överstelöjtnanter i Ao 26 och fem majorer i Ao 24
(stabschefer), 21 kaptener i Ao 21 (varav två striladjutanter, sex
chef sradar jaktledare, sju luflbcvakningsofficcrare och sex radarofficerare),
fyra fanjunkare i Ao 13 och tre sergeanter i Ao 11 (luftbcvakningsinstruktörer)
samt eu arvodcsbefaltning i A: 17 för pensionerad under
-
32
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
officer (förrådsunderofficer vid F13G). Samtidigt kan en beställning
för löjtnant i Ao 17/15 utgå. Departementschefen förutsätter härvid att fem
befattningar som striladjutant skall uppehållas av löjtnanter. Erforderligt
antal beställningar härför står -— vid bifall till föreslaget antal kaptensbeställningar
■— till förfogande.
I samband med att departementschefen i det föregående (punkt 3) framlagt
förslag till lokalisering i fred av visst robotförband har han tillstyrkt
vissa beställningar för personal vid robotdivisionerna m. in. Han har vid
beräkningen av förevarande anslag räknat med att beställningar tillkommer
för en flygdirektör av 2. graden i Ao 24, en flygingenjör av 1. graden i
Ao 23 och tre kaptener i Ao 21 samt att därvid elva beställningar för flygtekniker
i Ao 10 indrages. Vidare har räknats med att vakantsatta beställningar
för tre förste verkmästare i Ao 17 och två mästare i Ao 13 får utnyttjas
för robotförbandet för vilket därjämte tre beställningar för förste
mästare i Ao 14 bör tillkomma i utbyte mot samma antal beställningar för
mästare i Ao 13.
I årets statsverksproposition (bil. 6) har departementschefen föreslagit
dels att tre nya beställningar för kapten inrättas vid försvarsstaben, avsedda
för sektion I (s. 107), dels att en lärare i År 24/21 tillkommer för militärhögskolornas
flyglinje (s. 245) i utbyte mot beställningar vid bl. a. flygvapnet.
I enlighet härmed bör — vid bifall till dessa förslag — beställningar för
en major eller kapten i Ao 24/21 och en kapten i Ao 21 utgå ur flygvapnets
personalförteckning.
Flygförvaltningen har i särskild skrivelse (29/12 1961) anmält behov av
tjänster för drift och underhåll av det under uppbyggnad varande stridslednings-
och luftbevakningssystemet. Som teknisk chef — ansvarig för samordningen
och kontrollen av den tekniska driften och underhållet av all
den luftbevaknings- och stridsledningsmateriel som ingår i en modern luftlorsvarssektor
— avses därvid en överingenjör i lönegrad B 1. Med hänsyn
till främst de kvalifikationskrav som måste ställas på befattningshavaren
anser departementschefen sig böra biträda föreslagen lönegradsplacering. En
tjänst för förste driftingenjör i lönegrad Be 1 bör alltså tillkomma från och
med nästa budgetår. Avlöningskostnaderna bör bestridas från verkstadstitel
för centrala flygverkstaden i Arboga.
Flygvapenchefen har i särskild skrivelse (4/i 1961) framlagt förslag om
att få återinföra kategorien långtidsanställda underofficerare i flygförartjänst
med tjänstgöring dels som flyglärare vid krigsflygskolan dels som
förare av transportflygplan och helikoptrar. Återinförandet föreslås ske
genom bland annat omvandling av ett mindre antal beställningar för korttidsanställda
fältflygare till beställningar för underofficerare. Rekryteringen
till dessa beställningar avses ske från fältflygarkategorien. Departe
-
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
33
inentschefen erinrar om att Kungl. Maj :t den 23 februari 1962 bemyndigat
honom att låta utreda anställningsförhållanden m.m. för vissa fältflygare
och flygnavigatörer. 1 direktiven till förenämnda utredning framhölls
hl. a. att någon definitiv ställning till frågan om långtidsanställda
underofficerare i flygförartjänst icke bör tagas förrän ytterligare utredningar
verkställts. Departementschefen anser sig dock redan nu böra föreslå att
högst tio fältflygare försöksvis får anställas såsom underofficerare med
tjänstgöring som flyglärare eller förare av transportflygplan. Några ändringar
i fråga om antalet beställningar erfordras ej i samband härmed.
Genom beslut den 19 januari 1962 har Kungl. Maj:t förordnat, att den
fasta maskinanläggningen vid Norrbottens flygbaskår skall hänföras till
klassificeringsgrupp 6. 1 anslutning härtill har Kungl. Maj :t medgivit att
förordnanden må meddelas att tills vidare bestrida göroinål som eljest ankommer
på maskinchef i Ao 17 — under förutsättning att en befintlig tjänst
för maskinchef i Ao 13 icke uppehälles — och förste maskinist i Ae 12. För
nästa budgetår bör tillkomma dels en tjänst för maskinchef i Ao 17 i utbyte
mot en tjänst i Ao 13, dels en tjänst för förste maskinist i Ae 12.
Flygvapnets avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört med
136 000 000 kr. Kostnaderna för de i det föregående angivna personalförändringarna
in. m. uppgår till sammanlagt omkring 3 350 000 kr. Härtill
kommer kostnader för tjänstetidsbefordran, kostnader för lönegradsuppflyttningar,
höjda flygtillägg m. m. enligt 1961 års avtalsuppgörelse (prop.
1961:142). Dessa kostnader beräknas till 1 780 000 kr. ökningen av
medelsbehovet uppgår således till (3 350 000 + 1 780 000 =) 5 130 000 kr.
Med hänsyn till anslagsbelastningen m. m. anses emellertid, att anslaget
för nästa budgetår bör uppföras med 134 000 000 kr., vilket innebär
en anslagsminskning med 2 000 000 kr.
Utskottet biträder de av Kungl. Maj :t under förevarande punkt föreslagna
personalförändringarna vid flygvapnet, vilka i stor utsträckning äro
föranledda av de av utskottet i det föregående under punkterna 2 och 3
tillstyrkta förslagen rörande organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten
vid flygvapnets förband i fred samt lokalisering i fred av visst
robotförband. Jämväl de verkställda beräkningarna av medelsbehovet
under flygvapnets allmänna avlöningsanslag torde böra godtagas. Utskottet
har icke heller ansett något vara att erinra mot vad departementschefen
i övrigt anfört under denna punkt. Utskottet tillstyrker alltså, att
försöksvis ett mindre antal fältflygare erhåller långtidsanställning såsom
flygande underofficerare med tjänstgöring som flyglärare eller förare av
transportflygplan.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
3—3550 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 115
34
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet samt de
övriga åtgärder som föranledas av vad departementschefen i
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 9 mars 1962
föreslagit;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tilllämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda
bestämmelser som genom Kungl. Maj:ts brev den 16 juni
1961 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen
av flygvapnets personalförteckningar för budgetåret 1961/62;
c) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
U tgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 69 000 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes -
befattningar, förslagsvis.............................. 1 200 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ..................... 1 200 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................ 34 500 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 27 500 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .......................................... 2 100 000
Summa kr. 135 500 000
Särskilda uppbördsmedel
Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ...... 1 500 000
Nettoutgift kr. 134 000 000
d) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 134 000 000 kr.
10 :o) Flygvapnet: Luft för svar srobot. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 (bilaga 6, punkt 107) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Flygvapnet: Luftförsvarsrobot för budgetåret
1962/63 beräkna ett reservationsanslag av 123 000 000 kr., har Kungl. Maj:t
i förberörda proposition nr 110 (punkt 10, s. 110—112) föreslagit riksdagen
att dels godkänna vad departementschefen föreslagit beträffande
garantiåtaganden avseende vissa typarbeten, dels bemyndiga Kungl. Maj :t
att medgiva utläggande av beställningar för anskaffning av luftförsvarsrobotar
m.m. inom en kostnadsram av 198 000 000 kr., dels ock till Flygvapnet:
Luftförsvarsrobot för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 115 183 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 115 är 1962
35
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 103 550 000 kr. och
beställningsbemyndigandet bestämt till samma belopp.
För budgetåren 1955/62 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva
utläggande av beställningar för utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar
m.m. inom en kostnadsram av sammanlagt 326,55 miljoner
kronor. Såsom betalningsmedel har under samma tid anvisats 268,2 miljoner
kronor, häri inräknat de belopp om sammanlagt 3,45 miljoner kronor som
under budgetåren 1959/61 överförts från anslaget Reglering av prisstegringar.
Enligt sålunda meddelade beslut kommer alltså den 30 juni 1962
beställningsbemyndiganden till ett belopp av (326,55 — 268,2 =) 58,35 miljoner
kronor att sakna täckning av betalningsmedel.
Den 1 februari 1962 fanns enligt uppgift från flygförvaltningen icke
några odisponerade beställningsbemyndiganden under anslaget.
Genom beslut den 9 februari 1962 har Kungl. Maj:t godkänt ett mellan
flygförvaltningen och Svenska Aeroplan AB i Linköping preliminärt träffat
avtal, innefattande huvudregler för flygförvaltningens beställningar hos bolaget.
Enligt avtalet förbinder sig flygförvaltningen att för typarbete vid
bolaget årligen före den 1 februari ange och garantera en kostnadsram uppdelad
på ett vart av de tre närmast följande budgetåren. Garantin för det
andra och tredje budgetåret skall uppgå till vissa i avtalet angivna procenttal
av den för det första budgetåret fastställda delen av kostnadsramen.
Vid avtalets godkännande har Kungl. Maj:t förklarat sig vilja framdeles
efter riksdagens hörande meddela förklaring om i vad mån beställningsbemyndiganden
skall täcka den kostnadsram för typarbeten som flygförvaltningen
skall garantera enligt avtalet.
I princip bör enligt departementschefen förevarande garantiåtaganden
täckas av beställningsbemyndiganden under de materielanslag, från vilka
kostnaderna för ifrågavarande typarbeten skall bestridas. Hänsyn härtill
bör tagas när respektive bemyndigande fastställes. Så har emellertid icke
skett beträffande bemyndigandet för innevarande och nästa budgetår under
anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m., vilket anslag kostnaderna
för nu aktuella typarbeten bör belasta. På grund härav anser departementschefen
sig böra föreslå, att garantiåtaganden enligt här berörda avtal för
tid intill budgetåret 1963/64 får göras utöver disponibla beställningsbemyndiganden.
Genom beslut den 30 juni 1961 har Kungl. Maj :t bemyndigat flygförvaltningen
att anskaffa ett antal divisioner av luftvärnsrobot typ Bloodhound 11
till en kostnad av 250 miljoner kronor. Då för anskaffningen erforderliga
bemyndiganden ej fanns att tillgå under förevarande anslag, utnyttjades bemyndiganden
under anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. för
ändamålet intill ett belopp av 148 miljoner kronor. I årets statsverksproposition
(bil. 6, punkt 106) har uttalats, att samtliga kostnader för det beslutade
förvärvet av luftvärnsrobot typ Bloodhound II bör bestridas från
36
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
förevarande anslag. Med anledning härav och då bemyndiganden i övrigt
torde böra upptagas till av flygförvaltningen äskat belopp föreslås nu, att
beställningsbemyndigandet för nästa budgetår upptages till (148 + 50 =)
198 miljoner kronor. Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj :t
att meddela erforderliga närmare föreskrifter rörande utnyttjandet av
ifrågavarande beställningsbemyndigande. På grund av det anförda och med
hänsyn till utrymmet inom den för det militära försvaret bestämda anslagsramen
föreslår departementschefen vidare, att förevarande anslag för
nästa budgetår slutligt uppföres med 115,183 miljoner kronor.
Vid bifall till departementschefens förslag kommer den 30 juni 1963 beställningsbemyndiganden
till ett belopp av (58,35+ 198,0—115,183 = ) 141,167
miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.
Utskottet anser, att av departementschefen berörda garantiåtaganden i
princip böra täckas av beställningsbemyndiganden under vederbörligt materielanslag.
Av anförda skäl vill utskottet emellertid icke motsätta sig att
förberörda garantiåtaganden för tid intill budgetåret 1963/64 få göras utöver
disponibla beställningsbemyndiganden.
I sitt av innevarande års riksdag godkända utlåtande nr 4 har utskottet
anslutit sig till departementschefens uppfattning, att samtliga kostnader för
det i juni 1961 beslutade förvärvet av luftvärnsrobot typ Bloodhound II böra
bestridas från förevarande anslag. Med erinran härom tillstyrker utskottet,
att anslaget för nästa budgetår uppföres med 115,183 milj. kr. samt att
beställningsbemyndigandet fastställes till 198 milj. kr. Det torde liksom
hittills fa ankomma pa Kungl. Maj :t att meddela erforderliga närmare
föreskrifter rörande utnyttjandet av ifrågavarande beställningsbemyndigande.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 9 mars 1962 föreslagit beträffande
garantiåtaganden avseende vissa typarbeten;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av
beställningar för anskaffning av luftförsvarsrobotar m. m.
inom en kostnadsram av 198 000 000 kr.;
c) till Flygvapnet: Luftförsvarsrobot för budgetåret 1962/
63 anvisa ett reservationsanslag av 115 183 000 kr.
II :o) Anslag för marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona.
Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 176) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Modellkammaren
i Karlskrona för budgetåret 1962/63 beräkna ett anslag av 100 000
kr., har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 11, s. 112—
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
37
116) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona uppföra
en tjänst för 1 intendent i lönegrad Ae 21, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för marinmuseet och modellkammaren i
Karlskrona, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63,
dels ock för nämnda budgetår anvisa till Marinmuseet och modellkammaren
i Karlskrona: Avlöningar ett förslagsanslag av 49 000 kr., till Marinmuseet
och modellkammaren i Karlskrona: Omkostnader ett förslagsanslag av
10 000 kr. samt till Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona: Samlingarnas
konservering m. m. ett reservationsanslag av 40 000 kr.
Kungl. Maj :t föreskrev år 1944 att museiföremål skulle samlas till en enhet
inom Karlskrona örlogsvarv, benämnd modellkammaren i Karlskrona.
Kostnaderna för verksamheten bestreds intill den 1 juli 1961 av marinverkstädernas
driftmedel. Sedan beslut fattats att omorganisera marinverkstäderna
i Karlskrona till aktiebolag (prop. 1960: 184; SU 206; rskr. 402),
uppdrog Kungl. Maj :t åt chefen för marinen att inkomma med förslag
rörande anslagsmedel å riksstaten för modellkammaren i Karlskrona. De
huvudsakliga kostnaderna för modellkammaren överfördes därvid provisoriskt
till marinens allmänna avlöningsanslag. Personalorganisationen
vid modellkammaren omfattar för närvarande en museiföreståndare i Ag 19,
ett kanslibiträde i Ae 7 och tre arkivarbetare. Härutöver ianspråktages
arbetskraft för underhållsarbeten, bevakning, biljettförsäljning m. in.,
vilken personal avlönas med anlitande av medel som inflyter vid visningar.
Medel för ifrågavarande verksamhet bör enligt departementschefen för
nästa budgetår anvisas under anslag till avlöningar, omkostnader och samlingars
konservering m. in. för marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona.
De två förstnämnda anslagen hör uppföras såsom förslagsanslag
och det sistnämnda såsom reservationsanslag.
Med hänsyn till förevarande museisamlingars betydande omfattning
och till den jämförelsevis stora besöksfrekvensen vid museet och modellkammaren
anser departementschefen, att föreslagen personalförstärkning
vid ifrågavarande institution bör komma till stånd. I huvudsaklig överensstämmelse
med marinchefens förslag hör från och med nästa budgetår
tjänster finnas inrättade vid museet och modellkammaren för en intendent
i Ae 21, en kontorist i Ac 9, cn vaktmästare i Ae 7 och en amanuens
i reglerad befordringsgång. Härjämte beräknas under anslagsposten till
icke-ordinarie personal, vilken anses böra vara obetecknad, ett belopp av
20 000 kr. för anställande av salsvakter och annan extra personal. De vid
visningarna av ifrågavarande institution influtna medlen bör hänföras till
avlöningsanslaget såsom särskilda uppbördsmedel.
Vid bifall till vad som sålunda föreslagits hör avlöningsanslaget uppföras
med ett belopp av 49 000 kr.
38
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
Omkostnaderna beräknas till 10 000 kr. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att vid fastställande av omkostnadsstat taga slutlig ställning
till hur omkostnadsanslaget bör fördelas på olika ändamål.
Departementschefen tillstyrker att anslaget till samlingars konservering
in. m. upptages med av myndigheterna föreslaget belopp, 40 000 kr.
I riksstaten bör alltså upptagas anslag till marinmuseet och modellkammaren
i Karlskrona med sammanlagt (49 000 + 10 000 + 40 000 =)
99 000 kr.
Utskottet anser sig böra tillstyrka, att medel för berörda museiverksamhet
för nästa budgetår anvisas under anslag till avlöningar, omkostnader
och samlingars konservering m. in. för marinmuseet och modellkammaren
i Karlskrona. Utskottet har heller icke funnit anledning till erinran mot
för verksamheten föreslagen personalförstärkning m. m. Utskottet, som
godtager de verkställda anslagsberäkningarna, får hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att å personalförteckning för
marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona uppföra eu
tjänst för 1 intendent i lönegrad Ae21;
b) fastställa följande avlöningsstat för marinmuseet och
modellkammaren i Karlskrona, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 72 000
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 15 600
3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
......................................................... 1400
Summa kr. 89 000
Särskilda uppbörd smedel
Inträdesavgifter m. m........................................... 40 000
Nettoutgift kr. 49 000
c) för budgetåret 1962/63 anvisa
till Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona: Avlöningar
ett förslagsanslag av 49 000 kr.;
till Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona: Omkostnader
ett förslagsanslag av 10 000 kr.;
till Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona: Samlingars
konservering m. m. ett reservationsanslag av 40 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
39
12 :o) Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring
m. m. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6,
punkt 193) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, till Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring
m. in., för budgetåret 1962/63 beräkna ett förslagsanslag av
11 000 000 kr. har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 12,
s. 116 och 117) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 12 000 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 11 500 000 kr.
Enligt vad departementschefen inhämtat avser chefen för socialdepartementet
att till 1962 års vårriksdag framlägga förslag om höjning av vissa
yrkesskadelivräntor m. in. Ett förslag till lagstiftning i ämnet har remitterats
till lagrådet. I det remitterade förslaget förordas en uppräkning av
ersättningarna enligt militärersättningsförordningen efter grunder motsvarande
dem som föreslås för ersättningarna till yrkesskadade. Den totala
årliga kostnaden för den föreslagna förhöjningen av ersättningarna enligt
militärersättningsförordningen beräknas till 2 miljoner kronor. Då förhöjningen
torde genomföras från och med den 1 januari 1963, belöper
endast kostnaden för ett halvt år eller 1 miljon kronor på budgetåret
1962/63.
Utgifterna under anslaget uppskattas under förutsättning av oförändrade
ersättningar till 11 000 000 kr. Vid anslagsberäkningen bör emellertid
förutsättas att förenämnda förslag om höjda ersättningar vinner bifall.
Anslaget bör vid sådant förhållande uppföras med 12 000 000 kr., innebärande
en höjning med 500 000 kr. Merkostnaderna för ifrågavarande höjda
ersättningar bör föranleda höjning av den för försvaret för nästa budgetår
bestämda anslagsramen.
Utskottet vill erinra om att Kungl. Maj:t i propositionen nr 119 bl. a.
framlagt förslag rörande den av departementschefen åsyftade uppräkningen
av ersättningarna enligt militärersättningsförordningen. I sitt utlåtande
nr 25 har andra lagutskottet, såvitt här är i fråga, tillstyrkt förslagen
i nyssnämnda proposition. Med hänsyn härtill anser utskottet sig böra biträda
den verkställda beräkningen av förevarande anslag, vilket alltså för
nästa budgetår bör uppföras med 12 000 000 kr.
I likhet med departementschefen finner utskottet merkostnaderna för
ifrågavarande böjda ersättningar böra föranleda höjning av anslagsramen
för försvaret för nästa budgetår med 1 000 000 kr.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring m. m. för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 000 kr.
40
Statsutskottets utlåtande nr 115 är 1962
13:o) Bärgning in. m. av regalskeppet Wasa. Sedan Kungl. Maj :t i
propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 197) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Bärgning m. m. av regalskeppet
Wasa för budgetåret 1962/63 beräkna ett reservationsanslag av 1 000 000
kr. bar Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt 13, s. 117_
123) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår
anvisa ett reservationsanslag av 3 600 000 kr.
Efter förslag av Kungl. Maj.t i propositionen 1961: 176 har 1961 års riksdag
å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår anvisat 2 700 000
kr. till bärgning m. m. av regalskeppet Wasa, avseende i första hand verksamheten
fram till den 1 juli 1962 (SU 164, rskr. 373).
Departementschefen har under denna punkt anfört följande.
»Såsom jag framhöll vid anmälan hösten 1961 av frågan om anvisande av
medel å riksstaten till bärgning m. in. av regalskeppet Wasa har Wasanämnden
— det organ som anförtrotts arbetet med bärgning och tillvaratagande
av skeppet — haft betydande svårigheter vid planeringen av detta
.u bete. Jag fiamhöll salunda härvid bland annat att tidigare erfarenheter
av bärgningsarbete av ifrågavarande slag saknades, vilket försvårat kostnadsberäkningarna.
Enligt de då föreliggande kalkylerna förelåg för tiden
fram till den 1 juli 1963 ett underskott av 3 842 000 kr. Efter förslag av
Kungl. Maj :t anvisades till arbetena med Wasa ett anslag av 2 700 000 kr.,
avsett täcka underskottet fram till den 1 juli 1962. I fråga om 114 000 kr.,
utgörande det återstående medelsbehovet fram till nämnda tid, gjordes i
propositionen intet särskilt uttalande. Det av nämnden redovisade underskottet
för tiden den 1 juli 1962—den 30 juni 1963, 1 028 000 kr., förutsattes
skola upptas till prövning i samband med övriga medelsäskanden för nästa
budgetår. Det förutsattes vidare, att, därest under innevarande budgetår
behov av ytterligare medel till hithörande ändamål skulle uppkomma
detta behov kunde täckas i annan ordning än genom medelsanvisning över
riksstaten ävensom att Stiftelsen Wasa Rediviva vid behov skulle komma
att ytterligare bidraga till kostnaderna för arbetet.
Under hösten 1961 och vintern 1961—1962 har de fasta anläggningarna
för Wasa i allt väsentligt fullbordats. Riktlinjerna för den fortsatta verksamhetens
bedrivande har också enligt Wasanämnden börjat klarna. På
detta stadium av arbetet har Wasanämnden konstaterat, att kostnaderna
avviker från förhandsberäkningarna. Till följd härav uppkommer för verksamheten
en medelsbrist för tiden fram till den 1 juli 1963 om 3 640 000 kr.
mot enligt tidigare beräkningar drygt 1 028 000 kr. jämte det av statsanslaget
icke täckta underskottet om 114 000 kr. enligt föregående kalkyl.
Ökningen utgör sålunda 2 498 000 kr.
Av denna ökning hänför sig huvuddelen, omkring 2 130 000 kr., till anläggningsarbetena.
I fråga om detta belopp anger nämnden att omkring
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
41
1 130 000 kr. avser kostnadsstegringar, nytillkommande arbeten m. m. medan
omkring 1 000 000 kr. beror på andra orsaker, sannolikt även misstag
vid den ursprungliga kostnadsberäkningen.
Det arbete som är anförtrott Wasanämnden har till följd av bristen på
erfarenheter av hithörande verksamhet varit svårt att planera. Det är därför
förklarligt att kostnadsuppskattningarna icke visat sig hållbara. Kostnadsökningen
i förhållande till tidigare redovisade uppskattningar är emellertid
betydande. Det finns därför all anledning att betona vikten av att fullständiga
och realistiska kostnadskalkyler redovisas som grund för statsmakternas
beslut.
I det uppkomna läget och under beaktande av angelägenheten av att konserveringsarbetet
fullföljes föreslår jag, att för nästa budgetår till arbetena
med Wasa anvisas ett anslag av 3 600 000 kr. Jag förutsätter, att verksamheten
planeras på sådant sätt att eu medelsreserv finnes för att möta uppkommande
prisstegringar och oförutsedda utgifter av annat slag. Självfallet
skall verksamheten även i övrigt planeras med hänsyn till föreliggande
ekonomiska möjligheter. Därvid bör Wasanämnden utgå från att ytterligare
anslagsäskanden från nämnden kommer att behandlas mycket restriktivt.
Som situationen utvecklat sig synes det exempelvis nu orealistiskt att räkna
med statsmedel för bestridande av kostnaderna för ett eventuellt museibygge
i anslutning till Wasa.
I de nu föreliggande kalkylerna räknas för den aktuella perioden icke
med några nya bidrag av Stiftelsen Wasa Rediviva. Anledning härtill är att
stiftelsen, enligt vad jag inhämtat, avsett sina återstående tillgångar utgörande
omkring 500 000 kr. för ändamål, som på längre sikt beräknas tillföra
Wasanämnden inkomster. Då staten på nuvarande skede av bärgningsarbetet
gjort betydande ekonomiska insatser medan anspråken på stiftelsen
begränsats synes det naturligt att i ett senare skede räkna med en proportionsvis
större insats från stiftelsen.»
Utskottet. I utlåtande 1961: 164 framhöll utskottet, att regalskeppet
Wasa ur sjöhistorisk och allmän kulturell synpunkt vore av unikt värde
samt att det måste anses vara en nationell angelägenhet, att detsamma bevarades
för framtiden. Då av företag och enskilda gjorda insatser för
finansiering av skeppets bärgning icke beräknades förslå för projektets
genomförande, ansåge utskottet goda skäl tala för att statsmedel anvisades
för ändamålet. Utskottet tillstyrkte därför, att 2 700 000 kr. anvisades för
att täcka medelsbehovet fram till den 1 juli 1962. Riksdagen beslöt i enlighet
med utskottets förslag.
Av den föregående redogörelsen framgår att eu medelsbrist om 3 640 000
kr. beräknas uppkomma för verksamheten fram till den 1 juli 1963. Jämfört
med tidigare kalkyl innebär detta en ökning av underskottet med 2 498 000
kr. ökningen hänför sig till kostnadsstegringar, nytillkommande arbeten,
misstag vid den ursprungliga kostnadsberäkningen m. m.
42
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
Utskottet, som tagit närmare del av Wasanämndens verksamhet, har i
likhet med departementschefen funnit det förklarligt, att nämndens arbete
till följd av bristande erfarenheter av hithörande verksamhet varit svårt
att planera. Med hänsyn till angelägenheten av att konserveringsarbetet
fullföljes finner utskottet sig böra tillstyrka den för nästa budgetår föreslagna
medelsanvisningen. Utskottet vill därvid understryka vikten av att
verksamheten noga planeras med hänsyn till föreliggande ekonomiska
möjligheter; sålunda bör bl. a. en medelsreserv skapas för att möta kostuadsstegringar
och oförutsedda utgifter.
Utskottet, som icke har något att invända mot vad departementschefen i
övrigt anfört under denna punkt, hemställer,
att riksdagen må till Bärgning m. in. av regalskeppet Wasa
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
3 600 000 kr.
14 :o) Reglering av prisstegringar. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 (bilaga 6, punkt 198) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1962/63
beräkna ett anslag av 80 000 000 kr., har Kungl. Maj :t i förberörda proposition
nr 110 (punkt 14, s. 123—129) föreslagit riksdagen att till samma
ändamål för nämnda budgetår anvisa ett anslag av 80 000 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 60 000 000 kr.
I propositionen redogöres för dispositionen av det för budgetåret 1960/61
anvisade anslaget till reglering av prisstegringar samt för prisutvecklingen
avseende försvarshuvudtiteln under budgetåret 1961/62. Vidare anmäles
en av försvarets prisregleringsdelegation verkställd utredning rörande inverkan
på prisindexberäkningarna av ändringar i fråga om vissa indirekta
skatter.
Departementschefen ifrågasätter icke några ändringar i de grunder för
beräkning av prisförändringarna å försvarsutgifterna som för närvarande
tillämpas. Ej heller synes någon ändring aktuell i fråga om villkoren för
utnyttjande av förevarande anslag. I vad gäller inverkan på indexberäkningarna
av beslutade förändringar beträffande den allmänna varuskatten,
brännoljeskatten och bensinskatten ansluter departementschefen sig till
vad försvarets prisregleringsdelegation föreslagit. Delegationens förslag
står i principiell överensstämmelse med vad statsmakterna år 1960 beslöt
rörande den allmänna varuskattens inverkan på beräkningen av prisförändringarna
på försvarshuvudtiteln.
Anslaget för nästa budgetår bör enligt departementschefen slutligt uppföras
med det i förslaget till riksstat preliminärt upptagna beloppet, 80
miljoner kronor. Av redogörelsen i propositionen framgår att för prisregleringen
under budgetåret 1960/61 tagits i anspråk sammanlagt 73 miljoner
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
43
kr. För innevarande budgetår torde inemot 80 miljoner kr. bli erforderliga.
Anledning att för budgetåret 1962/63 anta alt medelsbehovet skulle
bli lägre synes inte föreligga. Det kan enligt departementschefen framhållas
att summan av reservationsanslag och obetecknade anslag under
fjärde huvudtiteln vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisningar
för budgetåret 1962/63 torde bli cirka 4 % högre än för budgetåret
1961/62.
Utskottet vill erinra om att utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande
nr 79 tillstyrkt, att för prisregleringsändamål å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1961/62 anvisas ett anslag av 20 milj. kr. Härigenom
uppgå för nämnda budgetår anvisade medel till reglering av prisstegringar
till 80 milj. kr. eller samma belopp som föreslagits för nästa budgetår. Utskottet
tillstyrker, att anslaget för nästa budgetår upptages med 80 milj. kr.
Mot vad departementschefen i övrigt anfört under förevarande punkt
har utskottet icke funnit något vara att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Reglering av prisstegringar för budgetåret
1962/63 anvisa ett anslag av 80 000 000 kr.
15 :o) Inredning m. m. av vissa förrådslokaler. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 15, s. 129 och 130) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kr.
Efter beslut av 1961 års riksdag (prop. 1961:110; SU 104; rskr. 275) har
försvarsgrenarnas bokförråd — armé-, marin- och flygbokförråden — samt
armétygförvaltningens bokförråd i Stockholm och Karlsborg sammanslagits
och sammanförts med försvarets civilförvaltnings m. fl. blankettförråd till
ett centralt bok- och blankettförråd under civilförvaltningens ledning. Förrådet
har förlagts till vissa nya lokaler i Solvalla (jfr prop. 1961: 110, s. 212).
För innevarande budgetår har under ett särskilt reservationsanslag, Inredning
m. m. av vissa förrådslokaler, anvisats 300 000 kr. för bestridande av
engångskostnaderna för flyttning till de nya lokalerna samt för dessas inredning
in. m. Av beloppet har 180 000 kr. beräknats för hyllinredningar
in. m., drygt 30 000 kr. för inventarier m. in., omkring 5 000 kr. för telefoner
och snabbtelefonanläggningar, samma belopp för transportutrustning
för transporter inom förrådsloltalerna samt återstoden — omkring 80 000
kr. — för kostnader i samband med flyttningar in. in. och oförutsett.
I skrivelse den 30 januari 1961 har försvarets civilförvaltning anfört, att
kostnaderna för hyllinredningar för förrådet uppgår till omkring 180 000 kr.
och kostnaderna för övriga ändamål — med undantag för flyttningskostnaderna
— till drygt 45 000 kr. Flyttningskostnaderna beräknas emellertid
44
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
bli väsentligt högre än vad som tidigare förutsetts och uppskattas till sammanlagt
145 000 kr. ökningen sammanhänger bland annat med att flyttningskostnader
tillkommit vilket icke beaktats vid anslagsberäkningen. Det
totala medelsbehovet för flyttning till de nya förrådslokalerna samt för dessas
inredning in. in. beräknas således till 370 000 kr. Departementschefen,
som ej funnit anledning till erinran mot civilförvaltningens beräkningar
rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål, tillstyrker att ett belopp
av ytterligare 70 000 kr. anvisas. Härigenom torde medelsbehovet för
flyttning till och inredning m. m. av centrala bok- och blankettförrådets
lokaler vara täckt. I likhet med vad som skett för innevarande budgetår
anses ifrågavarande medel böra anvisas under ett särskilt reservationsanslag
till inredning m. in. av vissa förrådslokaler.
Utskottet bär icke funnit anledning till erinran mot Kung]. Maj :ts förslag
under förevarande punkt och hemställer därför,
att riksdagen må till Inredning in. m. av vissa förrådslokaler
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
70 000 kr.
16 :o) Inredning m. m. av vissa kontorslokaler. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 16, s. 130 och 131) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kr.
Vid anmälan av armétygförvaltningens omkostnadsanslag för budgetåret
1962/63 i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 74) erinrades om att
Kungl. Maj:t den 17 februari 1961 medgivit, att fortifikationsförvaltningen
fick gå i författning om förhyrning av lokaler i ett under byggnad varande
kontorshus inom kvarteret Tegeludden vid Sandhamnsgatan å Östermalm
i Stockholm. Förhyrningen avsågs tillgodose del av lokalbehovet för till
Stockholm förlagda centrala staber och förvaltningsmyndigheter inom försvaret.
Kungl. Maj :t har vidare den 15 september 1961 föreskrivit, att de
nya lokalerna skall disponeras i huvudsak på så sätt att armé tygförvaltningen
erhåller omkring 200 rum och flygförvaltningen cirka 240 rum. I
statsverkspropositionen anfördes vidare, att under budgetåret 1962/63 kostnader
uppkommer för armétygförvaltningen och flygförvaltningen för inredning
in. m. av lokalerna (telefonväxel, armatur, bevakning etc.).
Flygförvaltningen beräknar preliminärt kostnaderna för ämbetsverkets
del för flyttning till de nya lokalerna samt för dessas inredning m. m. till
omkring 735 000 kr. under nästa budgetår. Departementschefen erinrar
vidare om att Kungl. Maj :t den 9 februari 1962 bemyndigat armétygförvaltningen
att beställa en för förenämnda lokaler gemensam telefonväxel.
Kungl. Maj :t förklarade sig framdeles vilja meddela beslut rörande kostnadernas
bestridande. Medelsbehovet för telefonväxeln (inträdes- och installationsavgifter
m. m.) uppskattas till omkring 300 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
45
Vid ianspråktagande av de nya lokalerna, vilket beräknas ske omkring
den 1 april 1963, uppkommer således vissa kostnader för flyttning samt
lör inredning m. m. Sålunda erfordras — förutom den för armétygförvaltningen
och flygförvaltningen gemensamma telefonväxeln — telekommunikationer
i övrigt inom de nya lokalerna samt mellan dessa och respektive
myndigheters på andra ställen placerade enheter. Vidare uppkommer kostnader
för anskaffning av inventarier m. in. (armatur, möbler, kontorsutrustningar,
säkerhetsskåp etc.). Engångskostnaderna för flyttning till de nya
kontorslokalerna och därav föranledda följdförflyttningar samt för lokalernas
inredning m. m. uppskattar departementschefen till sammanlagt i
runt tal 1 200 000 kr. Medel för bestridande av dessa engångskostnader
anses böra anvisas under ett särskilt reservationsanslag, Inredning m. m.
av vissa kontorslokaler.
Utskottet anser det lämpligt, att ifrågavarande engångskostnader för
flyttning m. m. till nya lokaler för armétyg- och flygförvaltningarna bestridas
från ett särskilt anslag. Då utskottet finner sig böra godtaga den
verkställda anslagsberäkningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Inredning m. m. av vissa kontorslokaler
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
1 200 000 kr.
17 :o) Vissa attitydundersökningar. Kungl. Maj :t har föreslagt riksdagen
(punkt 17, s. 131 och 132) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett anslag av 38 000 kr.
överbefälhavaren har i skrivelse den 2 februari 1962 hemställt, att medel
måtte ställas till förfogande för utförande av vissa attitydundersökningar.
I skrivelsen anför överbefälhavaren, att han uppdragit åt chefen för armén
att i samråd med cheferna för marinen och flygvapnet genomföra vissa
studier och prognoser i syfte att erhålla underlag för åtgärder avsedda att
förbättra rekryteringen av aktivt befäl. Chefen för armén har med anledning
härav tillsatt en arbetsgrupp med företrädare för försvarsgrensledningarna,
försvarsstabens personalvårdsbyrå samt militärpsykologiska institutet.
Arbetsgruppens första arbetsskede omfattar främst kartläggning av
rådande anställnings- och arbetsförhållanden, rekryteringsförutsättningarna
med hänsyn till skol- och befolkningsutvecklingen samt grundläggande
studier av vilka faktorer som bör tillmätas betydelse som rekryteringsfrämjande
respektive rekryteringshämmande. För att kunskaper om sistnämnda
faktorer skall erhållas är det enligt överbefälhavaren nödvändigt
att attitydundersökningar kommer till stånd. Dessa undersökningar bör
klarlägga varför ynglingar väljer respektive icke väljer befälsyrket, varför
befäl avgår i förtid samt varför förtidsavgångna söker återanställning. En
-
46
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962
ligt överbefälhavaren bör följande undersökningar komma till stånd, nämligen
en brevledes utförd undersökning bland ett urval av år 1961 inskrivna
officers- och underofficersuttagna värnpliktiga, en av psykolog utförd attitydundersökning
bland ett urval av inneliggande officers- och underofficersuttagna
värnpliktiga samt en brevledes utförd undersökning bland under
senare år förtidsavgånget och återanställt aktivt befäl.
En del av de angivna uppgifterna kan enligt överbefälhavaren utföras av
i första hand militärpsykologiska institutet. För vissa uppgifter måste emellertid
utomstående arbetskraft — i första hand sociologer och psykologer
— tagas i anspråk. Kostnaderna för arvoden samt för resor och traktamenten
härför beräknas av överbefälhavaren till 37 175 kr.
Med anledning av framställningen bemyndigade Kungl. Maj:t den 9
februari 1962 överbefälhavaren att som underlag för rekryteringsfrämjande
åtgärder utföra vissa attitydundersökningar inom en kostnadsram av 38 000
kr. I anslutning härtill anbefallde Kungl. Maj :t försvarets civilförvaltning
att förskottsvis med utnyttjande av för ämbetsverket disponibla medel bestrida
kostnaderna för ifrågavarande undersökningar. Kungl. Maj :t förklarade
sig framdeles vilja förordna om kostnadernas slutliga bestridande.
Departementschefen föreslår nu, att kostnaderna för ifrågavarande undersökningar
slutligt bestrides från ett särskilt anslag, Vissa attitydundersökningar,
uppfört med 38 000 kr.
Utskottet vilt icke framställa någon erinran mot att ifrågavarande attitydundersökningar,
avsedda att framdeles ligga till grund för rekryteringsfrämjande
åtgärder, genomföras. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag
i fråga om undersökningskostnadernas slutliga bestridande och hemställer
därför,
att riksdagen må till Vissa attitydundersökningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett anslag av 38 000 kr.
Stockholm den 15 maj 1962
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, fröken Andersson,
herrar Birger Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,
Ragnar Bergh, Per Jacobsson, Rikard Svensson, Bengtson, Mårtensson,
Edström, Bengt Gustavsson, Herbert Larsson och Manne Olsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén,
herrar Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herr Svensson
i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Johansson i Norrköping, Bohman,
Eskel och Nelander.
Sthlm 1962. K L Beckmans Tryckerier AB